Frågestund den 1 april 2016 kl. 9.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 1 april 2016 kl. 9.30

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2015-2016

Frågestunden slutar 14

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 2/2015-2016

Vid en frågestund avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har också rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Begärs ordet?

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Beräkningsgrunden för ÅMHM:s timavgift saknas, det framgår inte tydligt vad som de facto bör ingå i de timmarna, hur det ska faktureras och vad som sedan kom över i den allmänna kostnaden. ÅMHM:s styrelse begärde redan 2014 att få extrapengar för en projektgrupp för att titta närmare på frågan, det beviljades av landskapsregeringen.

En referens- och projektgrupp bestående av representanter både från den politiska ledningen, från näringslivet och från kommunerna arbetade tillsammans fram en rapport. Målsättningen för rapporten var att göra avgiftssystemet mera förutsägbart, rättvist och transparent. Till sin hjälp hade man en tjänsteman som arbetade med det i sju månader. Resultatet, en rapport som sedan dess är en hyllvärmare. När avser landskapsregeringen ta del och aktivt aktivera de förslag som finns i rapporten?

Minister Wille Valve

Tack, ltl Thörnroos för att ledamoten lyfter denna angelägna fråga. Detta ingår i reformen av ÅMHM:s taxasystem till vilken landskapsregeringen har satt en deadline på februari 2017. Parallellt med den här processen pågår även en översyn av ÅMHM-lagen till vilket nyligen har utsetts en arbetsgrupp, där undertecknad är ordförande och vicelantrådet Gunell viceordförande. Målet med arbetsgruppens arbete är att se över ÅMHM-lagen också i bredare bemärkelse. Den frågan som ledamoten ställer hänför sig mera till taxasystemet, vilket landskapsregeringen har satt en deadline på februari 2017 och vi jobbar med frågan.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! I referensgruppen ingick socialdemokrater, representanter från moderat samling och från centern. Man arbetade intensivt, man hade en enskild tjänsteman i sju månaders tid att arbeta med frågan. Resultatet var färdigt redan våren 2015. Det fanns ingenting som på något sätt skulle ha förhindrat att man skulle ha aktiverat detta system redan från 2016, eftersom det fanns en bred enighet kring att det här var bra både från det privata näringslivet och från politiskt håll. Att då få reda på att arbete är totalt bortkastat och ska ligga och värma en hylla till 2017, det förstår jag inte.

Minister Wille Valve

Det förstår inte jag heller, eftersom det inte är så det är. De slutsatserna som den arbetsgruppen tog fram är fortsättningsvis relevanta, omhuldas av landskapsregeringen. Det är en bra sak att göra avgifterna mer transparenta, begripliga vad det är för beräkningsgrund på dem. Det framgår ur regeringens regeringsprogram att vi jobbar från de utgångspunkterna.

Politiskt är det inget problem. Problemen uppstår snarare i det praktiska dvs. parallellt implementerande av ÅMHM:s IT- och kvalitetsledningssystem, få in taxasystemet i denna helhet, vilket vi har satt en deadline till februari 2017.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Den information jag har fått av medlemmar i referensgruppen torde det inte finnas något hinder att man redan i dagsläget kunde aktivera detta system, som är synnerligen ett gediget arbete som gruppen har gjort. Med exakta specificeringar och förändringar där den röda tråden i arbetet hela tiden har varit ökat ansvar till verksamhetsutövaren i form av egen kontroll, mindre tillsyn och mindre kostnader för det privata näringslivet och även för samhället. Därför känns det nog, vill inte säga bortförklaring, men jag har svårt att följa den logiska tråden i resonemanget från minister Valve att man behöver vänta till 2017, ett arbete som var färdigt i mars 2015.

Minister Wille Valve

Ledamoten Thörnroos har rätt i så måtto att i samma ögonblick som jag går ut ur detta rum, skulle man i princip kunna ta en enskild föredragning där vi ändrar på några siffror och höftar till nya avgifter för företagen. Landskapsregeringen anser inte att det är ett rättssäkert förfarande utan vi anser att det är något som bör begrundas noga och särskilt passa ihop med reformen av taxasystemet och kvalitetsledningssystemet på ÅHHM.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Under 2015 antog lagtinget en lag om kommunernas socialtjänst. Intuitionen var att man gav en respit för kommunerna att under två år försöka arbeta fram ett samgående, samarbete som uppfyller lagens intentioner.

Jag har vid olika tillfällen frågat efter regelverket för bedömningen när man uppfyller lagens intentioner. Det står i lagen att landskapsregeringen ska bedöma om man uppfyller kraven för lagen. När är det aktuellt att regelverket kommer att presenteras? Nu har lagen antagits, det har gått över 1/2 år sedan landskapsregeringen blev tillsatt. Man har fortfarande inte presenterat det och kommunernas arbete utifrån hur man ska jobba är väldigt svår när man inte vet bedömningarna och regelverket.

Minister Nina Fellman

Tack! Den här frågan borde egentligen besvaras av minister Wille Valve som har KST processen på sitt bord. Men om det är okej kan jag besvara frågan. Bollen är hos kommunerna. Kommunerna har enligt lagen får uppdraget att ta fram förslag som uppfyller det som lagen ställer upp, att det ska finnas socialtjänstområden som är tillräckligt stora för att klara av arbetet på ett vettigt sätt.

Inom kommunerna har processen börjat, kommundirektörerna har diskuterat olika förslag. Kommunförbundet är med i processen och även landskapsregeringen är med i diskussionerna. Några färdiga förslag att ta ställning till finns inte ännu.

Ltl Brage Eklund

Vet att arbetet i kommunerna har påbörjats men fortfarande är utgångspunkten, bedömningen av landskapsregeringen som ingen vet på vilket sätt man kommer att bedöma om man uppfyller lagens intentioner. Arbetet man lägger ner nu, kanske kommer till något samarbete eller samgående och presenterar det för landskapsregeringen som säger att det här uppfyller inte kraven som vi har som mål. Borde man inte staka ut målsättningen, regelverket för kommunerna att det här måste uppfyllas för att få ett samarbetsstöd?

Minister Nina Fellman

Lagen blev som den blev uttryckligen för att det inte var landskapsregeringen som ska staka ut hur det skulle bli. Man ville ge kommunerna möjligheten att hitta egna lösningar innan fas två av lagen träder ikraft. Det är upp till kommunerna att hitta bra lösningar som är tillräckligt funktionella för att kunna accepteras. Det är en process där landskapsregeringen ska vara med kontinuerligt.

Hittills har det inte kommit så färdiga förslag att ta ställning till för att man skulle kunna säga ja eller nej. Självklart ska landskapsregeringen vara med hela tiden i diskussioner, både med kommunförbundet och med kommunerna.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Har inte fått svar på min fråga ännu. När kommer regelverket så att kommunerna vet på vilket sätt de ska jobba efter för att uppnå lagens intentioner?

Det är landskapsregeringen som har tagit initiativ till lagförslaget och tagit huvudmannaskapet för det och nu skickar man över det på kommunerna. Sedan ska landskapet bedöma om kommunerna har uppfyllt kravet, då måste man att åtminstone veta vad kraven är för att uppfylla lagen.

Minister Nina Fellman

Kraven är det som står i lagen, den lagen har lagtinget antagit, utgående från det får man jobba. Det kommer inte att finnas ett regelverk där landskapsregeringen stakar ut att så här ska ni göra för att uppfylla det som lagen säger, dvs. att kommunerna ska göra jobbet, det är poängen.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! I landskapet har vi över 2 000 fattiga enligt den utredning som föreligger. I vårt landskap finns i dag tiggare på våra gator som tidigare har varit förbjudet. I Sverige kom en lag 1847 som förbjöd tiggeri som sedan upphävdes 1981. Det har även funnits en liknande lagstiftning i Finland.

Avser landskapsregeringen att införa förbud mot det tiggeri som vi ser i landskapet idag, som inte utövas av våra medborgare i landskapet?

Minister Wille Valve

Svaret är nej. Landskapsregeringen avser inte att införa ett förbud mot tiggeri, det står ingenting sådant i regeringsprogrammet och vi har inte överhuvudtaget diskuterat något sådant i landskapsregeringen.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Anser landskapsregeringen att det är okej det tiggeri vi har som börjar breda ut sig alltmer i landskapet? Tidigare var det enbart i Mariehamn men nu har det även brett ut sig över hela Åland, även utanför kyrkor när det är högmässa.

Minister Wille Valve

Landskapsregeringen jobbar utgående ifrån principen att vi bör involvera tredje sektorn i möjligaste mån för att framför allt råda bot på rotproblemen till tiggeriet. Här ingår samarbete med diakonin, kyrkan och relevanta organisationer inom tredje sektorn såsom Rädda Barnen och Röda Korset.

Personligen har jag även förfäktat Mariefredsmodellen där man har sett att tredje sektorn har tagit ett ännu aktivare grepp och stegvis lyckats integrera tiggare i den lokala arbetsmarknaden genom att uppmuntra dem att sälja saker som exempelvis en förening har tagit fram, vilket har lett steg för steg till en integrering på arbetsmarknaden.

Personligen tror jag på projektet av den här typen, det är projekt vi inom landskapsregeringen har diskuterat skulle vara möjligt att stödja. Men förebud nej, det har inte överhuvudtaget diskuterats.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Eftersom det är fråga om en ordningsfråga i kommunerna har vi en ordningslag i landskapet. Eftersom landskapsregeringen inte avser göra någonting, kan ni tänka er att lagstifta så att kommunerna får bestämma om frågan? Då måste även en ändring ske i ordningslagen, är det något landskapsregeringen kan tänka sig? Då är det upp till fullmäktige, församlingarna i landskapet att bestämma hur man vill göra?

Minister Wille Valve

Allmän ordning hör inte till mitt ministeransvarsområde. På ett principiellt plan kan frågan bemötas så att i samband med att en ny grundlag trädde ikraft i Finland bedömdes ordningsstadgorna vara obrukliga i kommuner och städer, varför man både i Finland och på Åland gick inför en ordningslag. Den ordningslagen har vi inte diskuterat i landskapsregeringen att vi skulle se över, det är bäst att ställa den frågan till ansvarig minister Fellman.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Hur kommer frågan, om den för 3 000 åländska jägare så viktiga vårjakten att lösas i år? Efter att ha läst lokaltidningarna ifrågasätter jag förfarandet att ministern anser att man måste frågar kommissionen först Bo. I den rapport som framlagts om ejders nya status nämns inte Åland med ett ord. Man får nästan känslan av att man försöker lösa ett problem som skapades först när ministern gick ut i media och meddelade att det kommer att bli svårare att bevilja tillstånd för vårjakten. Har ministern tillgång till annan information än vi andra här i salen?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack för det, frågan är inte oväntad. Var beredd på att denna fråga skulle komma upp i dag.

Visst kanske det finns information som landskapsregeringen har som samhället inte i övrigt har. Det som är skillnaden i år mot tidigare är att det har skett en omklassificering av ejdern, den kategoriseras nu som sårbar. Tidigare har Åland, efter att vi fick ett domslut i frågan 2005, ändå kunnat visa på att arten har en gynnsam bevarandestatus, vilket har gjort att vi har kunnat skjuta den i litet antal och på våren eftersom man har kunnat konstatera att den inte finns för jakt här på hösten.

Landskapsregeringen försöker hitta en strategi för vårjakten så att vi kan fortsätta tillåta vårjakt, men utan att äventyra den långsiktighet som vi också eftersträvar dvs. försöka hitta en modell där vi kunde undgå att hamna i domstol. Eftersom skillnaden nu är ganska markant, tidigare har vi skjutit en art som haft en gynnsam bevarandestatus, nu har den inte det längre.

När alfågeln 2012 blev rödlistad, förbjöd vi jakt på alfågel. Det här är en levande fråga, olika stammar av olika fåglar går upp och ner. Vi ser nu att svärtan har gått från att vara hotad till att nu vara på samma nivå som ejdern, här finns kanske nya möjligheter för jakt.

I år är det viktigare än någonsin att hålla tungan rätt i mun och fatta rätt beslut. Jag har för avsikt att förankra en sådan strategi hos i lagtingets social-och miljöutskott nästa vecka.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Det är bra att man försöker hitta en långsiktig lösning, ingen är gladare än jag och man hittar det. Varken Åland eller Finland nämns med ett ord i den rapport som kommer. Går man till andra sidan skiftet jagas guding från 1 juni och från 20 augusti till årsskiftet jagas både åda och ungar. Våra 20 dagars jakt med en bag limit på två gudingar per person till kvoten på 3 800 fåglar skulle vara ett problem, sist och slutligen är ejder en av våra vanligast förekommande fåglar i Östersjön. I det här läget borde vi inte gå in för att stänga av jakten. Har vi en gång visat att vi tycker att vi har så dåligt med fågel att vi inte kan jaga det lilla vi gör, hur ska vi då kunna motivera för att få tillbaka jakten?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag har ingenting att säga emot det som ledamoten Lindholm anför, saken är helt och hållet juridisk. Vi har en dom från 2005, går vi nu över gränsen riskerar vi jakten långsiktigt. Det gäller nu att göra det på ett bra sätt så att man kan jaga ett litet antal på våren på Åland och därmed bibehålla traditionen, men samtidigt se till att vi inte får ett domslut, vilket vi ha blivit varnade för att kommer att ske ganska omgående efter att vi tillåter jakt på ejder. Då gäller det att vi ser till att vi klarar oss ur det på något sätt så att vi långsiktigt kan värna jakten, eftersom vi ser att andra fågelarter också kan få en gynnsam bevarandestatus över tid. Det som behövs nu är att vi gemensamt med alla krafter, naturvänner, jägare och ålänningar hjälper till att stärka ejderstammen så att den återfår sin status som gynnsam igen.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Vi hade en mycket konstruktiv och bra debatt i radion i går där även Ålands fågelskyddsförenings ordförande var med, vet inte om vicelantrådet hade möjlighet att lyssna på den. Hade förväntat mig att det skulle komma ganska kraftiga anvisningar om att vi borde avstå jakten, men det kom inte ett enda ord från Ålands fågelskyddsförening om att de ifrågasatte den jakt som bedrivs nu. Det ser precis som jägarna på det, att tillsammans kan vi klara av att skydda fågeln, skyddar mer än vi gör skada med den jakt som bedrivs idag. Robin Juslin var med och han betonade förvaltningsplaner, det tror jag att både att Ålands fågelskyddsförening och jaktvårdsföreningarna är villiga att delta i, men då måste vi försöka bevara jakten åtminstone i den form den är idag.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är mycket viktigt att vi hittar ett sätt att delta i förvaltningsplanen. Det är ett sätt att trygga jakten på sikt eftersom man ser på jakt inom ramen för en förvaltningsplan på ett annat sätt också från EU:s sida än vad man gör på den jakt som bedrivs nu som går från år till år med beslut som fattas.

Eftersom statusen på alfågeln ändrade inledde man en förvaltningsplan som påbörjades 2014. Nu kommer det att påbörjas en förvaltningsplan för ejder som Åland har för avsikt att delta i. Vi behöver vara aktiva gemensamt, både landskapet, jägarna och ålänningarna gemen kan göra mycket. Ett motiv för fortsatt vårjakt på Åland ska naturligtvis vara jägarkårens aktiva viltvårdande insatser, jakten ska vara med som en motivationshöjande faktor.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Vill påpeka att det blev fel på ordningsföljden. Vill rikta min fråga till vicelantrådet eftersom ni är jaktminister. Jag är en av de få män i lagtinget som inte är jägare, det blir mer jämlikt för jag har förstått att vicelantrådet inte heller är en ivrig jägare.

Åländska demokrati vill värna om den åländska kulturen, vi är kulturkonservativa. Även om det är svårt att definiera vad den åländska kulturen är så är vårjakten en mycket klar del. Trots att vi är både djurvänner och vill värna om cirkusdjuren, hur många ejdrar har man tänkt att vi ska få skjuta?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vi kommer att återkomma till beslutet i dess exakta form under veckan, men före det kommer jag att komma till lagtingets social- och miljöutskott och förankra beslutet. Jag kommer inte att lämna ut några uppgifter om siffror i det här skedet. I övrigt blev frågan belyst i den tidigare frågeställningen.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Jag ser det ur ett annat perspektiv för jag är också ornitolog. Kan konstatera att stammen har ca 500 000 individer, där den största delen övervintrar i Danmark och häckar på Åland, Finland och i Sverige. EU föredrar höstjakt, i Danmark sköts 45 000 fåglar, året före 43 000 och året före det 41 000. Där har man kunnat öka det år från år medan vi har en bråkdel av detta. Kan det vara möjligt från samma stam?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är möjligt att det är så ur fågeldirektivets stadgar hur jakten får gå till. På hösten skjuter man i Danmark medan vi på Åland skjuter under produktionstiden på våren. Det är skillnaden och därför är vårjakten så pass mycket känsligare än höstjakten i Danmark.

Eftersom ejdern nu har bytt kategori och inte längre har en gynnsam bevarandestatus utan anses nu vara sårbar så kan de också få effekter för den danska jakten. Det beror på vad förvaltningsplanen, som nu kommer att göras, kommer fram till för slutsatser. Där får vi se vad det kommer att betyda.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! EU säger att man inte får skjuta under produktionstiden, man ska skjuta under andra tider, det innebär en diskriminering mot de nordiska länderna, eftersom fåglarna häckar här. Åländska demokrati anser att det är en naturlig jakt att skjuta ett djur som lever i sin frihet till den sista sekunden. Har själv sett jakt i Frankrike, där föder man upp fasaner, släpper ut dem en vecka före jakten och pangar sedan på i två dagar. Då kan man ha jakten precis när som helst. Är det den jakten EU vill ha, inte den naturliga?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det får ltl Toivonen fråga EU, inte mig.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Runar Karlsson, varsågod.

Ltl Runar Karlsson

Talman! Den 5 januari 2016 stod glädjen högt i tak hos radiolyssnarna i Långbergsöda. I en radiointervju lovade kulturministern att nu levande byborna ska ha företräde framom de som levde där för tusentals år sedan. Ordagrant sade kulturministern, ”Jag kan inte se något hinder för att man ska kunna bo och leva på normala premisser”. Det varit mycket lovvärt uttalande av kulturministern.

För att uppfylla detta i praktiken menade ministern att landskapet borde börja utgrävningar av 20 stycken fornlämningar. När avser landskapsregeringen att påbörja utgrävningarna och när räknar man med att de cirka 20 stycken fornlämningarna är färdigt utgrävda?

Minister Tony Asumaa

Tack, talman! Tack ltl Karlsson för frågan, frågan är angenäm. I dag klockan 14 träffa släkten Mörn i Långbergsöda för att se vad vi kan göra. Det är sant som ltl Karlsson sade, mitt uttalande att man i dag borde kunna bo där man bodde för flera tusen år sedan, det står jag fast vid. För någon månad sedan beviljades ett tillstånd i Lemland där man tillät en förflyttning av en fornlämning för att kunna expandera på sin tomt. Det är samma vi ser över i Långbergsöda, om jag inte missminner mig är det 7 stycken registrerade fornlämningar kvar där som eventuellt behöver flyttas för att kunna bo vidare.

Uppdraget är angenämt och högst aktuellt. Redan idag går vi vidare och försöker göra livet lättare och bättre i Långbergsöda.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Fick inte exakt svar på min fråga. Man kanske inte heller kan svara, vi får vänta på tilläggsbudgeten där man tar upp medel för att gräva upp fornlämningar i snabbare takt.

Långbergsöda var en avfolkningsbygd på 60,70, 80-talet. På 90-talet och för tio till 15 år sedan inträffade något radikalt, säkert på andra ställen ute i landsbygden också, det fanns en ny generation som sökte sig ut i skogen nära sjön, bort från tätorterna. Precis så har också skett i Långbergsöda. Nu är det många som har slagit ner sina bopålar i den Långbergsöda myllan och trycket på inflyttningar är faktiskt ganska brant. Vi måste ta vara på det på Åland. Det tråkiga är att det är ett hinder för de som levde där för tusentals år sedan, att några krukskärvor ska hindra en ökad inflyttning. Kommer man i tilläggsbudgeten att uppta mera pengar för att gräva ut i snabbare takt?

Minister Tony Asumaa

Tilläggsbudgeten kommer i sinom tid. Det som diskuterats inom avdelningen är att alla utgrävningar kräver resurser, det är inte gratis som alla vet. Vi har sett det som alternativ att ge det som en utmanarrätt eller privatisera grävningarna. Då kan landskapet beställa utgrävningar för x antal euro och på den vägen kunna effektivisera utgrävningarna i stället för att ha egna arkeologer anställda året runt. Vi får återkomma till det i tilläggsbudgeten som kommer inom någon vecka. De här är idéerna som har förts.

Givetvis ska ingen hindras från att bo på Åland, men givetvis vill ta tillvara vårt kulturarv som finns där och registrera det och i mån av möjlighet även kunna flytta det för nuvarande bosättning.

Ltl Runar Karlsson

Jag ger mitt beröm till ministerns ambitioner. Förstår även att finansministern kommer att sätta tummen ner när man begär mera pengar, det är hans roll. Har också förståelse för att pengar är en bristvara.

För att lätta på trycket borde man fundera på att ändra på lagstiftningen, ändra tolkningen av lagen så att man kunde få undanröja gravarna på ett mer rationellt sätt. Nog är Långbergsöda redan utrett det finns tusentals krukskärvor, spikar, platser som man har undersökt. Man tror sig veta hur folk har bott där och behöver faktisk inte göra ännu mera undersökningar. Trots allt är det bara en tro, hur vi tror att de levde förr. Till den delen är det nog färdigt utrett i Långbergsöda, det kan jag lova.

Minister Tony Asumaa

Om det är utrett eller inte, jag är inte arkeolog men ltl Karlsson verkar vara det så vi får lita på hans ord att det är färdigt utgrävt.

Vad vi vet är att sju registrerade fornfynd inte är utgrävda. Över 1800 fynd är utgrävda och registrerade och tagits tillvara som kulturarv men fortfarande finns sju kvar och hoppas att vi också kan gräva ut dem. Resten får vi lita på ltl Karlsson att är utgrävda i Långbergsöda. Jobbet går vidare och vi försöker hitta den bästa och mest positiva lösningen för ortsborna i Långbergsöda.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Herr talman! Sannolikt är det så att den social- och hälsovårdsreform som genomförs i riket kommer att vara den reform hon kommer att ha de största konsekvenserna i landskapet Åland. Det är en av de större utmaningarna som vi stått inför under självstyrelsens historia.

Det är tre olika konsekvenser. Den första är den ekonomiska konsekvensen när det gäller klumpsummesystemet. Har fått information om att det kan röra sig om ca 10 miljoner som det kan bli sämre för Åland. För det andra är det de behörighetsmässiga som formellt sett är neutralt. Vi vet ändå att konsekvensen av en höjd statsskatt innebär att vi måste minska på kommunalskattesatserna på Åland, det blir i praktiken en väldigt stor förändring. För det tredje, substanslagarna när det gäller blankettlagstiftningen men det tänker jag inte ta upp här idag, det får ha en egen skola.

På de två första frågorna vill jag höra hur statusen är just nu?

Minister Mats Perämaa

Tack, herr talman! Tack för frågan, den är oerhört väsentlig. För ungefär en månad sedan offentliggjorde landskapsregeringen de farhågor man hade gällande den metod att genomföra social- och hälsovårdsreformen som Finlands regering via finansministeriet stod i beråd att göra. Landskapsregeringen sade att det rent finansiellt kommer den metoden att innebära en finansiell förlust för landskapet mellan tio till 15 miljoner euro, åtminstone. Vi påtalade det behörighetsmässiga ingreppet i självstyrelsen om man går in för den åtgärden. Vi var öppna och tydliga med det.

Sedan dess sker det ett arbete, faktiskt denna vecka, där delegation från landskapsregeringens finansavdelning har varit på besök till finansministeriet för att få reda på hur planerna avancerar. Det var inte ett förhandlingsmöte utan mera ett informationsmöte. Nya möten kommer att genomföras framöver.

Vi har fått bekräftelse på att finansministeriet förbereder en proposition utgående ifrån att man ska höja statsskatten, minska den kommunala skatten. Precis så som vi framförde för en månad sedan med dessa möjliga negativa effekter för landskapet. Det var bra att landskapsregeringen för en månad sedan var tydlig med de ekonomiska konsekvenserna förslaget har, för nu har uppenbarligen finansministeriet också kunskap om detta. Gällande den finansiella biten har staten för avsikt att neutralisera effekterna av det.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Hur ser de handlingsalternativen ut, hur kan man neutralisera effekten av åtgärden som man planerar från staten? Finns det ett eller finns det flera alternativ man arbetar med?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Vill inte i detalj säga vad som försiggår i det tjänstemannamöten som genomförs. Måste ha respekt för diskussionen som inte är tänkt för offentligheten.

Det som har nämnts som ett alternativ, vi får komma ihåg att det inte var någon förhandling, är en justering av avräkningsgrunden till 2019 för att neutraliserat den ekonomiska effekten.

Gällande behörighetsfrågan måste självstyrelsepolitiska nämnden, landskapsregeringen och lagtinget nogsamt fundera på vilka eventuella förslag vi ska lägga i frågan. Där avser landskapsregeringen och jag att föra en tät dialog med självstyrelsepolitiska nämnden och lagtinget för att se om vi kan hitta ett förslag som kan neutraliserat behörighetsdelen också.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Den lättaste biten är att klara ut det ekonomiska med klumpsumman. Den svåra utmaning, men som samtidigt kan ge vissa möjligheter här på Åland om man sätter sig ner och går igenom systemet som sådant, är hur vi ska hantera relationen mellan landskapet och kommunerna. Kommer landskapsregeringen att involvera kommunerna i det? Hade en speciell känsla i kroppen när vi diskuterade Mariehamns stads mål under de kommande fyra åren, samtidigt som man visste att det här fanns i bakgrunden som helt och hållet kan ändra grundförutsättningen för kommunens ekonomi. Förändringen som är på kommande har inte landat i kommunsektorn ännu, man har inte insett den stora förändring vi står inför. Kan man tänka sig att man tillsätter en parlamentarisk kommitté för att se på de olika alternativ som man måste titta på inför den stora förändringen?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Givetvis ska kommunerna involveras i detta. Avtalet om samarbetet säger att landskapsregeringen ska samråda med kommunerna när det finns förslag som väsentligt påverkar kommunernas självstyre och ekonomiska förutsättningar.

Beredning pågår som bäst vid finansavdelningen och landskapsregeringen kommer så småningom att diskutera det alternativ som vi kan identifiera. Jag har sagt ur talarstolen att vi ska rådgöra åtminstone med självstyrelsepolitiska nämnden, vilken är parlamentariskt tillsatt. Vi får återkomma till frågan om vi behöver ytterligare fördjupa samarbetet i någon annan form, avsikten är att föra en tät dialog med hela lagtinget.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

 

Ltl Britt Lundberg

Den fjärde februari, för två månader sedan i morgon, gav regeringen i Finland ett pressmeddelande om att regeringen har fattat beslut om ändringar i utlänningslagen där bl.a. hantering av uppehållsrätt inte längre endast ska behandlas av polisen utan också av Migrationsverket. Det här betyder att behandlingen av uppehållsrätt på Åland avses flyttas från Ålands polismyndighet till Migrationsverket i Åbo.

Landskapsregeringen har i ett utlåtande häromdagen, meddelat att det är av yttersta vikt att dessa ärenden ska kunna hanteras i Mariehamn. Dessutom hänvisar regeringen till självstyrelselagen och påpekar, helt korrekt, att Åland borde höras innan statlig verksamhet indras. Landskapsregeringen skriver att den vill diskutera ärendet. Förhoppningsvis har Finlands regering hunnit läsa Ålands regerings mycket sena yttrande, men det är tveksamt för igår överlämnades ärendet från regeringen till riksdagen.

Min fråga rör hanteringen av det här ärendet. Vilka insatser och kontakter har tagits från den åländska regeringens sida för att förhindra att våra inflyttade ska behöva lägga orimliga restimmar till Åbo för att kunna anhålla om uppehållsrätt? Vad säger minister Jari Lindström till regeringen om hur problemet ska lösas?

Minister Nina Fellman

Den här frågan har hanterats dels av polismästaren, dels av relevanta tjänstemän på avdelningen, frågan har besvarats när den kom till landskapsregeringens kännedom. Vi lyfte då fram de argument som ltl Lundberg tog fram att det blir besvärligt att ta sig till Åbo för de som bor på Åland och behöver söka uppehållstillstånd. Några ytterligare kontakter har inte tagits.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Det finns ett politiskt ansvar och skulle vi förlita oss på att det är tjänstemännen som ska sköta allting behöver vi ingen landskapsregering. Det behövs ett ansvar inom politiken att följa det som sker inom politiken. Även att regelbundet föra en diskussion med samtliga ministrar för att få ärenden på rätt sätt behandlade så att det även fungerar på Åland.

Eftersom ärendet konstateras vara av yttersta vikt, förväntas det även att ärendet genast tas i och att det verkligen görs ansträngningar för att få till förändring. Ytterligare om ärendets hantering så undrar jag varför ärendet beslutats på enskild föredragning? I vår lagbok stadgas att ärenden som rör landskapets förhållande till staten avgörs i plenum. Eftersom det även är ett ärende som berör självstyrelsen undrar jag om ministern har tagit råd av självstyrelsepolitiska nämnden för att få ytterligare tyngd bakom utlåtandet?

Minister Nina Fellman

Jag ansåg inte att det behövde tas till plenum och inte heller självstyrelsepolitiska nämnden eftersom det var ganska bråttom med att få ut svaret, vilket ltl Lundberg förstås känner till.

Ltl Britt Lundberg

Ska vi tolka det så att landskapsregeringen inte behöver följa lagen utan själv enskilt kan avgöra vad ett ärende ska följa. Det står klart och tydligt i lagstiftningen vilka ärenden som ska tas upp i plenum.

Eftersom ärendet från regeringen anses vara av yttersta vikt, vilket man inte kan säga för varje ärende, eftersom man måste göra en prioritering varje dag i varje ärende som minister. Det är bekymmersamt att inga personliga diskussioner har förts med ministern, inga ansträngningar har vidtagits för att undvika att denna förändring ska sättas i kraft. Vad har ministern att säga till våra nyinflyttade ålänningar om hur det här ärendet har skötts och prioriterats?

Minister Nina Fellman

Landskapsregeringen ska självklart följa lagen. Om ltl Lundberg anser att landskapsregeringen inte har följt lagen bör hon vidta åtgärder för att rätta till detta.

Vi har gjort vad vi kan och kommer att fortsätta följa frågan och hoppas att vi ska hitta en lösning på den. Om man går in för den här modellen, som har kommit till på grund av en väldigt pressad situation i riket med stora flyktingströmmar som ska hanteras, försöka hitta en lösning för Åland, om det blir så att personerna försvinner från Åland, kanske kan komma hit under vissa dagar i månaden. Vi jobbar på en lösning.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Vi har en självstyrelse som snart fyller hundra år. En fråga som från början har varit lite het, värnpliktsfrågan. Det är inte bara jaktfrågor som kan vara heta. Den har till och från avdramatiserats, dramatiken till att börja med handlade om att man inte ville att åländska separatister skulle ha vapen i handen. Den officiella förklaringen var att ålänningar inte kunde göra värnplikt p.g.a. av kommandospråket på finska. Sedan fanns det en annan sanning, verkligheten.

I dag har vi en situation där vi har befriat de som har hembygdsrätt, men det finns passusen i självstyrelselagen om den som har flyttat till Åland efter tolv års ålder från annan ort. Här har vi de nya ålänningarna. Är det rätt att de nya ålänningarna som flyttar hit från t.ex. forna öststater ska göra värnplikt trots att man flyttar till demilitariserade Åland?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Frågan om allmän värnplikt är ganska bred och säkert också under diskussion i Finland. Finland har hittills valt att behålla den allmänna värnplikten. I takt med att saker och ting förändras säkerhetspolitiskt, även hur Finland kommer att agera framledes i relation till sitt samarbete nordiskt eller till Nato är det möjligt att här kommer förändringar.

Vad gäller värnpliktsfrågan har jag en aning om att den diskuteras också i Ålandskommittén. Det vore bra om ltl Jansson och andra som sitter i Ålandskommittén tar upp frågan till diskussion där och försöka komma till en lösning om hur man ska ha det på längre sikt.

Ltl Harry Jansson

Tack talman! Det stämmer. Alla kollegor har givetvis läst Ålandskommitténs delbetänkande från i fjol, så vet ni och kan ni den här frågan, dvs. vi berör den och den kommer på ett sätt att få en lösning. Men frågan om nya ålänningarna, man flyttar in från t.ex. Rumänien man söker finskt medborgarskap för att kunna få hembygdsrätten, men informeras inte om följderna från polisen eller annan landskapsmyndighet om att man därmed, om ansökan görs före 30 års ålder, då är det värnpliktsfrågan som väntar runt hörnet. Här har vi en informationsplikt gentemot de nya ålänningarna så att de kan planera sin tillvaro. Det här slår sönder vardagen för äldre personer som har familj, eget företag, jobbkarriärer, har vi inte ett ansvar för att de nya ålänningarna för att kunna planera sin tillvaro?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det har vi absolut. I går fick vi en mycket bra presentation av det nya handlingsprogrammet för integration. Det kommer troligen till lagtinget för diskussion i form av ett meddelande, där är ett tillfälle att beröra detta.

Om det finns en informationsbrist i det gentemot de nya ålänningarna är det givetvis något man måste se till att det kommer dem till del. Eftersom detta inte är vår behörighet, överhuvudtaget kring värnplikt och i migrationsfrågor, så är det definitivt rätt plats att hantera den i Ålandskommittén, jag önskar lycka till. Men landskapets ansvar är att se till att informationen finns och finns den inte så ska den på plats.

Ltl Harry Jansson

Tack för det ministern. Hoppas det verkligen är något som går ut. Kommer man till polisen och vill söka om finskt medborgarskap så bör detta finnas med som en automatisk informationsdel.

Doktoranden i offentlig rätt, Heidi Öst, har i ett tidningsinlägg sagt att det finns ingen skyldighet för nya ålänningar, sådana som flyttat hit efter tolv års ålder, att göra värnplikt. Vi har en lucka i systemet som vi varit för passiva i, även för min egen del, vi har inte uppmärksammat det tillräckligt noga. I väntan på att vi inom ramen för det nya självstyrelsesystemet får en lösning på detta hoppas jag att landskapsregeringen tar allvarligt på informationsplikten.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vi tackar ltl Jansson för att han lyfte frågan i denna frågestund.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack talman! Jag saknar ämnet energi i dagens debatt. Vi har i mars månad haft en energivecka i Finland som uppmärksammades väldigt stort. Vi har en av världens mest avancerade kablar mellan Finland och Åland numera, som världsbolaget ABB använder i sin marknadsföring på olika sätt. Den öppnar för möjligheter, vilket även nämns i regeringsprogrammet.

På vilket sätt arbetar näringsministern för att man ska uppfylla de visioner man hade i regeringsprogrammet som baserar sig i mångt och mycket på vindkraftens uppbyggnad, som senare stötte på viss patrullen? Vindkraftsbolagen har sagt att man behöver ha i stora slängar 900 000 för att bevara de befintliga vindkraftverken, finns de pengarna och hur jobbar näringsministern kring detta?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack för det, är en mycket angelägen och aktuell fråga som ltl Petterson lyfter, även något vi kommer att belysa närmare i den kommande tilläggsbudgeten.

Vi har både en kortsiktig plan och en kortsiktig diskussion kring hur man kan värna och se till att den befintliga vindkraften på Åland, förstås inte alla vindmöllor som finns idag och har uppnått en viss teknisk ålder blir kvar, men åtminstone stommen i den befintliga vindkraften.

Den andra strategin som måste vara mer långsiktig är någon typ av stödsystem där också vindkraft och förnyelsebar energi generellt, men vindkraft som för Ålands del är mycket passande energiform kan främjas. Vi tittar och diskuterar som bäst med bolagen kring en lösning på kort sikt och en på längre sikt.

Ltl Jörgen Pettersson

Vid sidan av vindkraften pågår mycket annat idag. Energifrågorna är något som hela Europa sysselsätter sig med. Det har blivit besvärligare eftersom oljepriset är så lågt och det stimulerar inte till nya innovationer.

Åland har utgjort ett lysande undantag i den frågan. Man har drivet av den finska storindustrin på många sätt, tagit fram något som heter Åland demo. Det går ut på att man ska använda lagstiftningsbehörighet och annat på Åland för att skapa ett mikrosamhälle som ska vara helt förnyelsebart. Till det här har det privata näringslivet ställt upp rätt generöst, får man säga de vill vara med och driva detta. Medan budgeten för det som tidigare hette Ålands teknologicentrum, nu går det under namnet ÅTEC, har fått se hur anslagen har minskat. Finns det en vilja i landskapsregeringen idag att driva på detta genom att även tillskjuta budgetmedel för att förverkliga dessa planer?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det var tacksamt och bra att man från privata sektorn visade intresse för frågan ekonomiskt, det var inte så väldigt stora belopp per företag, men är man många blir det i alla fall en del. Det är viktigt att man från privat sektor ser ett värde i demoplattformens möjligheter och därmed också integrerar dem i arbetet. De är viktiga aktörer om den ska förverkligas på Åland med smarta nät och mycket annat intressant som finns i den här helheten. Vad jag kan bedöma har vi löst frågan ekonomiskt för projektet.

Ltl Jörgen Pettersson

Det är goda nyheter. Man behöver satsa lite pengar för att detta ska fungera. Det finns dock komplikationer i att det handlar om näringspolitik som vi ska sköta själva från Åland, det har vi fått uppleva den hårda vägen denna vinter.

Hur är förhållandet mellan landskapsregeringen och finansiering i dagens läge, har näringsminister Gunell träffat den finska näringsministern Olli Rehn och diskuterat dessa frågor med anledning av att det är rätt mycket som går ihop? Vi har sett att vindkraften inte riktigt gick hela vägen, men det finns väldigt många andra planer som Rehn så sent som i förra veckan lyfte i Vasa och som på många sätt kunde vara väldigt tillämpliga även på Åland. Förkommer sådana diskussioner över behörighetsgränserna?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Kontakter har hållits med minister Olli Rehn även kring våra kraftbolag och exportmöjligheterna av el via Finlandskabeln. Jag kommer själv att träffa honom i juni för att förhoppningsvis då i samband med ett nordiskt ministermöte kunna diskutera vidare.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls 4 april 2016 klockan 13.00.

Originalfil