Frågestund den 18 september 2015 kl. 09.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 18 september 2015 kl. 09.30

Frågestund. 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 4/2014-2015)

Frågestunden slutar 14

 

Frågestund

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

(F 4/2014-2015)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter anmält att de önskar ställa en fråga: Lagtingsledamöterna Gunnar Jansson, Anders Eriksson, vicetalman Viveka Eriksson samt lagtingsledamöterna Brage Eklund, Tony Asumaa, Axel Jonsson, Katrin Sjögren, Mats Perämaa och Torsten Sundblom.

Enligt 35 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter. Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Gunnar Jansson

Värderade fru talman! Jag riktar mig till vicelantrådet därför att min fråga gäller avtalssituationen, vilket finansministern sköter.

Regeringen Sipilä planerar lagstiftningsåtgärder som avser sänka lönekostnaderna i vårt land. Det är områden som hittills och normalt brukar skötas i samband med tjänstekollektivavtal, även på Åland inom de områden där lagtinget har behörighet och därmed är landskapsregeringen förhandlingsbart. Min fråga lyder; planerar landskapsregeringen motsvarande åtgärder inom arbetsmarknaden för Ålands del under de områden där vi har självstyrelse?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! För det första är det hedrande att få den frågan av ltl Jansson.

Som svar på frågan så är det såsom ltl Jansson själv sade, det planeras åtgärder. Idag vet vi ännu inte vad regeringen Sipilä slutgiltigt ger till riksdagen eftersom det är en mycket svår politisk process och en svår situation i samhället Finland. Man försöker med alla metoder hitta sätt som gör att man kan återfå konkurrenskraften i landet, men även att man kan göra det på ett sådant sätt så att det inte ska störa samhällsfreden och skapa mera oro än nödvändigt i landet. Som vi vet så har regeringen efter olika försök lagt ett förslag. Samtidigt som regeringen har lagt det förslaget har de också sträckt ut handen och sagt att man är beredd att ta emot andra förslag från arbetsmarknadsorganisationerna. I denna stund vet vi inte hur det slutgiltiga paketet kommer att se ut som kommer att behandlas i Finlands riksdag.

När vi vet detta kommer vi eller nästa regering att få ta ställning till i vilken mån vi också ska anpassa oss här på Åland. På de områden där riket har behörighet så kommer det automatiskt att bli gällande på Åland. På de områden där vi har egen behörighet kommer vi naturligtvis att överväga om vi ska göra samma sak eller inte. I det sammanhanget måste vi också utgå ifrån den situation vi har i det åländska samhället och vad som är klokast att göra för Åland.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Tack för svaret. Igår var jag i riksdagen i Helsingfors nästan hela dagen. Det är nog så att just den här frågan dominerade åtminstone den politiska debatten fullt ut igår. Idag väntar man stora demonstrationer och viljeyttringar om läget i Helsingfors. Läget är definitivt svårt.

När den här frågestunden är över så har Finland lånat ytterligare 1 miljon euro. Innan den här dagen är slut så vet vi att det är 24 miljoner euro. Det rör sig om stora summor och det är ganska svåra situationer.

Landskapsregeringen har inte vidtagit åtgärder. Får jag då upprepa frågan; planerar landskapsregeringen beredskap för åtgärder?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Här måste vi komma ihåg att Åland och Finland är i olika lägen just nu. Finland har svår arbetslöshet och vi har full sysselsättning här på Åland. Finland står inför behovet att göra stora samhällsreformer. Här på Åland gjorde vi på nittiotalet den så kallade ÅHS-reformen och förde sjukvården till landskapsnivå. Vi har också fört samman hela yrkes- och gymnasialstadiet. Vi har gjort en stor del av de stora reformer som man planerar att göra i Finland och som väcker mycket motstånd. Dessutom har lagtinget just klubbat KST-reformen. Reformmässigt ligger vi de facto före Finland. Vi ligger också före när det gäller arbetsmarknads- och näringspolitiken. Vi har ett starkt näringsliv på Åland idag.

När det paketet går till riksdagen så måste regeringen naturligtvis förbereda sig för vilka åtgärder vi ska göra, men vi ska väga in det i det åländska sammanhanget. Vi ska inte per definition kopiera allt man gör i Finland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Detta blir mycket kort och det riktas till er alla. Det här är mitt sista uppträdande i Ålands lagting. Tack för mig! Tack, talman!

(Applåd)

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Jag passar på tillfället att tacka riksdagsrådet, lagtingsledamoten, talmannen och nestorn i Ålands lagting för allt du har bidragit till i det här parlamentet men också till det åländska samhället i stort genom din stora livsgärning inom politiken.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Jag hör till dem, möjligtvis ett fåtal, som faktiskt riktigt ärligt gladde mig när socialdemokraterna och landskapsregeringen började prata om en egen åländsk socialpolitik. Men den glädjen varade inte så länge när jag insåg att det inte riktigt fanns så stort innehåll i detta, trots att man har haft fyra år på sig att göra något åt saken.

Från Ålands Framtids sida har vi lagt många förslag, bland annat hur man skulle kunna kombinera pension för arbetsoförmögenhet och lön med det system som vi har idag, det är väldigt komplicerat. Vi har också lagt förslag om en mera jämställd föräldraledighet.

Min fråga är; vad prioriterar landskapsregeringen och socialdemokraterna, som faktiskt sitter på makten, när man pratar om en egen socialpolitik? Hur vill man att en egen socialpolitik ska se ut?

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Det här är en väldigt viktig fråga. Jag tror att det är en fråga som kommer att beröra nästa parlament och nästa regering väldigt mycket.

När man förändrar lagstiftningar i riket så påverkar det Åland, speciellt på de områden där vi har blankettlagstiftning men också där vi har delad behörighet.

Nu under våren har vi sett att många av de reformer som var planerade under den förra regeringen Katainen inte kommer att kunna förverkligas på grund av bland annat det ekonomiska läget i Finland. Då behöver vi dra i handbromsen och fundera efter hur vi vill utforma socialpolitiken på Åland och vilka möjligheter vi har att göra det själva.

Nu har vi tagit fram ett underlag till ett socialpolitiskt program som jag hoppas att nästa regering kan jobba vidare med.

Ltl Anders Eriksson

Det är lite samma sak här som i det föregående svaret, vi ska vänta och se och vi ska vänta och se vad man gör i Finland. Det håller inte. Vi från åländsk sida måste regera också och inte i bästa fall bara agera på vad man gör på den finska sidan. Det är viktigt.

Det är riktigt, minister Aaltonen, att det här är en viktig fråga.

Vi sitter båda i Jomala fullmäktige och därför tog jag upp det här också på senaste fullmäktigemötet. Vi måste också ha en organisation ute i kommunerna för att diskutera de här frågorna.

Jag upprepar frågan; vad prioriterar landskapsregeringen och vad prioriterar socialdemokrater när det gäller en egen åländsk socialpolitik? Någon sorts tankar måste man väl ändå ha?

Minister Carina Aaltonen

Ja, tankar har vi. Nu när beslutet om kommunernas socialtjänst klubbades häromdagen så vet vi hur strukturen framöver kommer att se ut. Då blir det också mycket lättare att kunna gå vidare med att ta fram lagstiftning som är anpassad för Åland och de åländska förhållandena, och inte gå in i den här stora SOTE-reformen och direkt applicera rikets socialvårdslagstiftning på oss för det kommer inte att fungera.

Jag är mycket intresserad av att vi fortsätter arbetet med att utveckla socialvården så att vi ser varenda människa. Vi utgår ifrån individen, från människan och den som behöver hjälp och stöd. Vi skjuter stödet från att bara koncentrera oss på ekonomiska insatser och ser mera helheten. Vi har stöd och coaching osv.

Vi vet att vi inte kan göra så mycket. Socialförsäkringssystemet hänger ihop med finska, så vi måste hitta på andra metoder och arbetssätt där vi faktiskt kan se människan och göra det bästa.

Ltl Anders Eriksson

Jag tror att det är uppenbart för alla det som jag sade inledningsvis. Landskapsregeringen har tillsvidare inget innehåll när man pratar om en egen åländsk socialpolitik och det beklagar jag.

KST, KST och KST, det har varit de tre bokstäverna som har varit svaret i fyra år. KST, värderade minister Aaltonen, är i bästa fall ett medel för att uppnå någonting, men det är inget mål i sig. Ålands Framtid har lagt konkreta förslag.

Jag vill avsluta med att säga att jag vet att Ålands Framtids kvinnolista kommer att bjuda in till en partidebatt, valdebatt om en egen åländsk socialpolitik. Jag hoppas att socialdemokraterna åtminstone då har lite konkreta förslag.

Minister Carina Aaltonen

Ltl Anders Eriksson behöver inte tvivla på att vi kommer att ha konkreta förslag. Vi måste först ha en grund så att vi vet om vi ska lagstifta för 16 kommuner eller för ett socialvårdsområde. Nu har vi det, nu kan vi fylla på och sätta krav och samordna verksamheterna så att vi höjer kompetensen och skapar bättre förutsättningar att hjälpa varendaste en människa som behöver det. Varendaste unge, varendaste familj och varendaste person som behöver hjälp och stöd ska få det genom den åländska socialpolitiken och inte falla mellan stolarna på grund av kommungränser och annat som sätter käppar i hjulen så att folk får gå till domstol för att få de rättigheter de har rätt till. Det här ska vi nog ändra på och jobba tillsammans alla partier nästa mandatperiod, hoppas jag.

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Viveka Eriksson, varsågod.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Ltl Anders Eriksson tog upp samma fråga som jag tänkte diskutera, men det finns så mycket i den här frågan så jag fortsätter ändå.

Jag är verkligen bekymrad, minister Aaltonen, över situationen ute i de åländska kommunerna. Man har en så ostadig grund som man bygger sin verksamhet på. Man kan inte gömma sig bakom KST och att kommungränserna avgör. Socialvårdslagarna är själva grunden för enskilda människors rättigheter och de ska skötas oberoende av strukturer.

Vi fick ett löfte från socialministern och lantrådet att Åland nu skulle ha en egen socialpolitik. Vi skulle få ett meddelande, vi skulle få riktningar för kommande socialpolitik. Människor blir frustrerade och oroliga och man har ännu inte fått besked. Vilken är den nya socialpolitiken?

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Nu sätter vi i grunden för att skapa den här organisationen här inne i landskapsregeringen. Vi har nu förstärkt socialvårdsbyrån med två tjänster i år. Vi kommer ytterligare att förstärka byrån under nästa år. Det kräver kompetens och resurser här i landskapsregeringen för att vi ska kunna ta fram lagförslag. Det handlar om många års arbete att förändra lagstiftningen inom det här området. Jag tror att det handlar om 30 olika lagar och förordningar som nu ska ses över.

De ambitioner som vi fick ta del av under förra regeringen Katainen, t.ex. att man skulle slå ihop handikappservicelagen och lagen om specialomsorgen, så den nya regeringen Sipilä säger att detta inte kommer att ske, det lagförslaget måste göras om. Jag är glad att vi inte har satt igång en massa lagstiftningsprocesser som vi sedan skulle få sätta i papperskorgen.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Liberalerna är inte nöjda med att vi har en socialvårdslag som bygger på gammal lag. Med den stopplag som regeringen förde fram och lagtinget antog så stoppar vi utvecklingen av socialpolitiken och det har man genomfört i riket. Man kan inte gömma sig bakom en ny regering och nya sparåtgärder. I verkligheten ute på fältet råder det stor osäkerhet bland socialarbetare och bland olika ideella föreningar vad det är som gäller. Vi vet att socialvårdslagarna är komplicerade, de griper in i varandra och de måste synkroniseras med varandra. Mycket är finsk behörighet och då behöver vi också följa det systemet. Varför lämnar man blankettlagar? Jag tycker tvärtemot ltl Anders Eriksson. Varför lämnar man blankettlagar? Då tar vi ju tillvara på kompetenser.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Nu tror jag att vi talar om två helt olika saker. Vi har inte sagt att vi ska lämna systemet med blankettlagar. Vi har sagt att vi måste ha en egen socialpolitik. Vi ska inte kopiera de finska lagarna rakt av. Vi måste se hur vi kan anpassa de lagarna till de åländska förhållandena.

Bästa vtm Eriksson, det är faktiskt så att kommunerna har själv självbestämmanderätt. Kommunerna kan precis gå in för att jobba enligt de förhållningssätt som den nya socialvårdslagen säger, dvs. med mycket mera främjande och förebyggande insatser. Kommunerna kan ge mera stöd, mera assistent timmar och mera insatser för människor som behöver det så att inte folk ska behöva gå till domstol för att få rätt.

Vi har en ny handikappservicelag som har tagits fram. Tror ni att kommunerna följer handikappservicelagen likadant överallt? Nej, så är det inte. Det spelar ingen roll vilken lagstiftning vi har om kommunerna ändå inte har viljan att hjälpa sina invånare.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det var väldigt starkt av socialministern att börja skylla på kommunerna. Kommunerna är beroende av en bra lagstiftning från parlamentets sida. Osäkerheten beror på att det finns oklarheter med lagarna samt att lagarna inte längre synkroniserar, en del är riksbehörighet, annat än vår behörighet. Det var starkt att börja skylla den här situationen på kommunerna, de gör nog sitt bästa.

Som jag sade inledningsvis så är jag mycket bekymrad. En sak som också bekymrar mig, vilket jag nu också hörde på minister, är att det inte är aktuellt att titta över handikappservicelagen och specialomsorgslagen. Jag vet att det arbetet går vidare på rikssidan oavsett vad minister säger. Har landskapsregeringen beredskap att också lösa situationen på Åland när den här lagen sätts ikraft? År 2017 kommer den här lagen.

Minister Carina Aaltonen

Vtm Eriksson inledde inledningsvis med att säga att det är illa ställt i kommunerna. Då menar jag faktiskt att kommunerna själva har ett ansvar att se till att kommuninvånarna får den absolut bästa service som man kan och vill ge.

Beträffande handikappservicelagen och lagen om specialomsorger som skulle slås ihop, så har vi besök idag från social- och hälsovårdsministeriet och de säger att prislappen för den här reformen är 23 miljoner. Regeringen Sipilä säger att det är alldeles för dyrt, det får kosta noll euro i utökade kostnader. Det måste alltså göras om helt hållet. Regeringen säger också att man måste sätta alla sociala lagstiftningar under lupp för Finland har inte längre råd att utöka förmånerna inom det här området.

När vi får de signalerna till oss från regeringen så säger vi att vi ska vänta och se och göra det bra så att vi inte behöver sänka nivån för de åländska klienterna inom det här området.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Som alla vet har det varit ett vägprojekt på landväg nr 3, den väg som går ut till Lemland, i Kalmarnäs.

Min fråga är; hur är det möjligt att landskapsregeringen bygger och färdigställer ett vägprojekt på landsväg nr 3, vid Kalmarnäsrondellen, när man vet att ett behov av en tunnel för den lätta trafiken finns. Boenden; barn och ungdomar, korsar en hårdtrafikerad väg med risk för förödande olyckor.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Tack för frågan ltl Brage Eklund. Landskapsregeringen har ett principdokument som vi förhåller oss sig till när vi bygger trafiksäkrare lösningar. Det finns ingenting i det dokumentet som säger att det alltid är en GC-tunnel som ska byggas. Det finns andra lösningar som är godtagbara enligt gällande regelverk.

Vad gäller solbergskorsningen så är den ytterst speciell. Det har förekommit en konflikt så att arbetet med att bygga en mer trafiksäker övergång har pågått i tio år innan man äntligen fick lagstiftningen på plats och besvärstiden var avslutad så att bygget kunde inledas. Under den tiden har det framkommit ett starkt behov från de boende i området att den lösning som är planerad och godkänd av samtliga, dvs. kommuner och landskapsregering, inte är till fyllest med det önskemål som finns.

Från landskapsregeringens sida har jag sagt att vi är villiga att fortsätta att söka en annan en lösning, en GC-tunnel vore rimligt. Men det förutsätter i så fall att Jomala kommun, där det i dagsläget finns 1 100 invånare i området, kommer emot finansiellt eftersom landskapsregeringen har uppfyllt de krav som finns.

Tillsvidare finns inga indikationer att Jomala kommun är intresserad av att delta i ett sådant projekt. Jag är den första att beklaga detta.

Ltl Brage Eklund

Ja, det är en sorglig historia, oberoende vem fel det är. Det har ju byggts tunnlar tidigare där landskapet har betalat hela tunneln t.ex. i Strandnäs. I Söderby var Lemlands kommun med och finansierade. Det finns rörtunnlar idag som är funktionsdugliga; t.ex. i Eckerö, i Karrböle och i Näfsby.

Det är märkligt att man inte har hittat en lösning innan man sätter igång ett vägprojekt. Ska man nu börja gräva ner en tunnel efteråt oberoende vilken typ det blir och vem ska finansiera? Det kommer att bli en merkostnad när man bryter en befintlig nybyggd väg och startar upp bygget på nytt igen.

Jag är väldigt förundrad över att projektering och verkställighet inte går hand i hand.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Jag delar den frustrationen. Jag delar också den analysen. Det är onaturligt märkligt att kommuner och landskapsregering inte kan samarbeta bättre i dylika frågor.

Men, vi har någonting som ligger över det här och det är de enskilda individernas rättigheter i samhället, de enskilda individernas möjligheter att påverka besluten i närmiljön. Här vet vi, både ltl Brage Eklund och jag, att vi har haft ett antal besvär när det gäller just den här specifika korsningen.

Jag hoppas fortsättningsvis att man ifrån Jomala kommuns sida ska kunna säga; ”ja, vi vet att ni har byggt en korsning som uppfyller gängse krav, men den motsvarar inte det önskemål som innevånarna har. Vi från kommunens sida är beredda att komma emot finansiellt och försöka söka en gemensam lösning.”

Ltl Brage Eklund

I min värld borde inte vägprojektet ha påbörjats och byggts om man inte har lösningen med tunneln klar. Så resonerar jag. Man slösar med samhällsresurser, oberoende av vem som ska finansiera. Man borde inte ha verkställt det här projektet. Kanske det hade tvingat fram en snabbare lösning om landskapet i det här fallet hade sagt att man inte gör något åt den här korsningen om man inte kommer fram med en lösning med tunneln.

Som jag sade tidigare här så finns det tunnellösningar med t.ex. rörtunnlar som fungerar alldeles utmärkt på andra ställen. Det hade säkert fungerat i solbergskorsningen också. Huvudsaken är att man får den lätta trafiken att fungera. Framförallt barn och ungdomar korsar vägen för att komma över till gång och cykelbanan på andra sidan. Förr eller senare slutar det med en katastrof, en olycka och då brukar man vakna, men då är det för sent.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Jag delar ledamotens åsikt om att vi bör göra vad vi kan för att den lätta trafiken, i det här fallet småfolket; oftast barn och ungdomar, ska ha en så trygg överfart som möjligt.

Landskapsregeringen har sagt att vi är villiga att komma emot finansiellt för att söka en lösning på det här problemet.

Jag vill också vara tydlig med att säga att solbergskorsningen är det mest krångliga ärendet som jag har hanterat under mina sex år som ansvarig för infrastrukturen. Det finns så många komponenter inblandade, jag kan inte ta upp dem här och nu och det kanske inte är nödvändigt heller. Men landskapsregeringens intention har alltid varit att försöka skapa en trafiksäkrare övergång där.

Sedan har vi också ett antal andra ställen på Åland där vi borde komma vidare, t.ex. Godby centrum i Finström. Det är också ett sådant projekt där vi borde få finansiellt utrymme för att arbeta vidare. Tack.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack så mycket, fru talman! Detta är tydligen ett tillfälle att tacka. Jag ska passa på att tacka näringsminister Karlström för att han under mandatperioden delvis har försökt sätta fokus på byråkratifrågor och näringslivsfrågor med mycket nytänkande.

Idag startas det jättemånga nya företag på Åland. Det är ju ett gott tecken. Däremot ser vi att antalet sysselsatta ungefär ligger på samma nivå. Vi har en svag, svag utveckling på det området. Det här är förstås bekymmersamt om vi vill ha hit ytterligare inflyttare till Åland för att utveckla vårt samhälle. Därför har vi från Ålands Framtids sida valt att sätta extra fokus på byråkratin framöver.

Jag tänkte ta tillfället i akt och fråga den avgående näringsministern; vilka råd kan han ge till oss politiker som ska fortsätta arbetet med att fokusera på att bekämpa byråkrati? Vad borde man sätta fokus på, näringsminister Karlström?

Minister Fredrik Karlström

Tack för det, Axel Jonsson. Det finns förstås mycket kvar att göra, men mycket är gjort. Det blir ofta en diskussion runt byråkratin, kanske lite felaktigt. När jag pratar med företagare där ute så är byråkratin ganska sällan problemet. Vi har snabba handläggningstider på näringsavdelningen. Av ÅMHM får man ofta ganska snabba svar, kanske inte inom alla områden förstås. Generellt är företagsklimatet på Åland väldigt bra.

Ålands Framtid säger att man ska minska på byråkratin och de frågar var man ska sätta krutet och resurserna, så det borde ju Ålands Framtid ha klart för sig innan de går in i en valrörelse, tycker jag.

Ett tips kan vara att fortsätta arbetet med enklare regler, även om vi vet att det kommer in väldigt lite förslag på detta, för byråkratin är ganska låg på Åland i jämförelse med andra ställen i Norden och i världen.

Fortsätt på näringsminister Karlströms inslagna linje och håll kontinuerligt ett vakande öga på byråkratin. Bli inte en domedagsprofet som säger att det är svårare än vad det är. Det svåra med företagande och entreprenörskap är inte att starta eller att driva ett företag, det är att tjäna pengar. Sätt fokus på det! Fortsätt Karlströms inslagna linje!

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det var lite den linjen som jag kanske var ute efter att få ytterligare beskriven. Det kanske kommer vid nästa tillfälle här.

Ser vi specifikt på ett problem, som kanske är större än de andra, eftersom företagen generellt lyfter upp det nu när vi är ute och pratar med dem, det är skattegränsproblematiken. Vi har mindre företag som får ha en anställd bara för att hantera skattegränsproblematiken. Det är bekymmersamt om vi vill att våra företag ska kunna satsa sina pengar, sitt krut och sin energi på att få företagen att växa.

Jag delar uppfattningen att det är ganska lätt att starta företag, vilket vi också ser i statistiken. Att få företagen att växa och anställa ytterligare personer är något som näringsminister Karlström har lyft otaliga gånger i den här salen. Den här typen av problem som skattegränsproblematiken lägger en våt filt över tillväxten och utvecklingen. Vad ska man göra för att komma tillrätta med skattegränsproblematiken, näringsminister Karlström?

Minister Fredrik Karlström

Det enkla svaret på detta är att ta bort skattegränsen, men det är nog ingen i den här salen beredd att göra för det betyder att vår huvudnäring, sjöfarten, som är lokomotiv i Ålands ekonomi skulle få ett ganska stort bekymmer.

Ja, skattegränsen är byråkratisk och problematisk. De flesta företagare har ändå hittat ett sätt att få verkligheten att fungera. Under de senaste åren har vi sett att företagen växer och expanderar.

Försök underlätta skattegränsen också genom bilaterala samtal framförallt med Sverige och även med andra länder i Europa! För att företagen ska växa så är det nog inte skattegränsen som är problematiken. Ofta är det bekymmer att få tag i personal och rätt kompetens. Framöver borde man sätta mycket mera fokus på att rekrytera människor till Åland, se till att människor vill flytta hit och att vi fortsätter utveckla vårt fantastiska samhälle med skolor, vägar, omsorg och sjukvård. Vi behöver sätta mer fokus på att få Åland att växa.

Ltl Axel Jonsson

Det är lite moment 22. Det är klart att vi vill ha inflyttning, det är vi överens om. Samtidigt vet vi att den absolut främsta orsaken till att folk flyttar är att de får ett arbete. Vi måste se till att det finns arbetsplatser här. Det är knappast många som flyttar till Åland för att jobba och sätta sin tid på skattegränshanteringen. Vi måste ju se till att skapa förutsättningar för företagen att lägga sitt krut på annat än att hantera byråkrati och pappersarbete som skattegränshanteringen medför.

Vi från Ålands Framtids sida tror att det är oerhört viktigt, för att komma vidare, just det som näringsminister Karlström sade; bilaterala diskussioner med Sverige. Vi vet att EU:s tullkodex håller på att falla på plats. Vi vet hur förutsättningarna ser ut och ändå har man här på Åland inte fått till stånd ett möte med den finska och svenska tullen och även ansvariga finska och svenska politiker. Det borde ju vara steg ett för att komma vidare med den diskussionen. Delar inte näringsminister Karlström den uppfattningen?

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Som sagt, det finns kvar att göra när det gäller skattegränsen, även om den inte är det största problemet vare sig för bolagstillväxt eller för antal människor som flyttar till Åland.

Det finns andra saker som är problematiska, framförallt personalsituationen. Ur ett företagarperspektiv är man skyldig att betala anställdas sjukfrånvaro upp till nio dagar. Det är också ett tips att diskutera. Vi vet att det är förändringar på gång österut.

Det har diskuterats och förts bilaterala förhandlingar gällande tullkodexen de senaste åren. Det är inte enkelt att komma vidare. Det här är ett undantag som vi själva valt att befinna oss i. Vi har ett förenklat förfarande gentemot Finland. Visst skulle man önska ett sådant förfarande mot resten av Europa också. Det är dock inte så enkelt. Fortsatt med det arbetet också de kommande fyra åren!

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Katrin Sjögren, varsågod.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Minister Aaltonen har ett viktigt område. Vård, skola och omsorg är mantra i valet och framförallt vård.

Jag läste att centern i sitt valprogram skriver att de enbart vill ha majoritet i ÅHS styrelse. Jag gjorde en liten reflektion över den här mandatperioden. Landskapsregeringen skrev bland annat i sin omställningsbudget att man skulle höja avgifterna rejält inom ÅHS. Det har förts diskussioner i styrelsen och det har också förts diskussioner här i salen. Vi i oppositionen är helt sidosteppade. Vi liberaler tyckte att det lät som ett intressant spår att lyfta bort avgifter från barn och ungdomar inom primärvården. Några gånger har vi berört diskussionen här i salen. Detta var ett spår som vi gärna ville se, vi ville se en helhet och en finansiering.

Trots att valrörelsen är igång så ska landskapsregeringen lägga en budget. Min fråga är; kommer landskapsregeringen med några sådana här förslag?

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Jag anser att intäkterna behöver höjas för ÅHS lika som kostnader behöver hållas på en bra nivå och helst sjunka. Vi har ingenting emot att höja avgifter så länge man inte höjer patientavgifterna. Min personliga åsikt och min åsikt som social- och hälsovårdsminister är att om man höjer patientavgifter så slår det väldigt hårt mot enskilda sjunka människor. Jag tycker att vi behöver hålla nivån som den är idag.

Om vi däremot kan få in intäkter på andra sätt, t.ex. sälja tjänster till andra eller kunna ta ut mera när vi fakturerar andra för sådant som ÅHS gör, så det har jag ingenting emot.

Vi har en svår situation nu med ÅHS, kostnaderna stiger kontinuerligt och en allt större del av den åländska budgeten allokeras till ÅHS. Det är ett viktigt område men snart kommer ÅHS verksamhet att ta upp ungefär hälften av den åländska budgeten. Här måste vi hitta nya vägar. Vi kan inte fortsätta så här under nästa mandatperiod. Vi behöver se över verksamheten.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Om jag tolkar ministern rätt så ska vi inte förvänta oss ett förslag där vi kan lyfta bort primärvårdsavgifterna från barn och unga? Det finns i alla fall inte någon sådan riktning för närvarande i landskapets budget för 2016. Det skulle vara jätteintressant att veta vilka diskussioner landskapsregeringen för och vilka andra avgifter som man kan höja utom de direkta patientavgifterna? Det är också anmärkningsvärt att man har hållit på med den här frågan under hela mandatperioden och man står och stampar på stället.

Det skulle vara värdefullt om ministern lite konkret skulle säga vilka tankegångar landskapsregeringen har. Vilka andra avgifter ska höjas i så fall? Inom andra områden kan man t.ex. se familjehögkostnadstak om man har många barn. Har landskapsregeringen överhuvudtaget några framtidsfunderingar i de här frågorna?

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! I det budgetförslag som vi arbetar med nu så ligger intäkterna oförändrade, dvs. 6,8 miljoner, vilket de har legat under de senaste åren. Jag tror att det är viktigt att inte bara diskutera intäkter utan snarare kostnader, driften. Var ska vi göra på Åland och vad kan vi göra någon annanstans? Det är viktigt att få igång diskussionen om prioriteringar. Inom det här området kan man göra oerhört mycket idag. Det finns mycket som man kan bota med ny teknik och som är kostsam. Därför behöver vi bestämma oss för vilka tjänster som ska erbjudas inom ÅHS och vilka som ska skötas någon annanstans.

Att bara diskutera intäkter och patientavgifter tror jag inte löser hela utmaningen som hälso- och sjukvården står inför.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Där har ministern absolut helt och hållet rätt. Det skulle ha varit på sin plats att landskapsregeringen hade följt ÅHS-lagstiftning. Där står tydligt och klart i en paragraf att landskapsregeringen ska ge ett meddelande till lagtinget om riktlinjer inom hälso- och sjukvården och detta har lagtinget inte heller fått möjlighet att diskutera.

Förstår jag ministern rätt nu så när det gäller den här direkta specifika frågan om barns och ungdomars patientavgifter så finns det inte något sådant planerat.

Minister Carina Aaltonen

I regeringens budgetförslag finns det inte med i dagsläget. De politiska partierna, liberalerna tillsammans med andra partier, får gärna lägga sådana förslag så kan vi se över helheten när det är dags att bilda regering.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Mats Perämaa, varsågod.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Beslutet om Vårdöbron är fattat. Det ska byggas en ny bro. Väl så!  Själva diskussionen om bron kommer väl att leva kvar på ett eller annat sätt fram till vi har en ny bro färdig år 2018.

De sista undersökningarna som gjordes visade på att fundamenten under vattnet var i väldigt dåligt skick. Såsom jag förstår det har det resultatet lett till att trafikavdelningen gått in för ytterligare vikt- och hastighetsbegränsningar på bron. Väl så!  

Frågan konkret blir; vilka ytterligare åtgärder tänker landskapsregeringen vidta för att säkerställa sig om att bron är farbar för vårdöborna under nybyggnadsperioden?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tack för frågan ltl Mats Perämaa. Jag vill börja med att korrigera ledamoten genom att säga att det inte var de senaste provresultaten som gav vid handen hur processen med Vårdöbron skulle hanteras. De undersökningar som gjordes i ett senare skede gjordes för att det fanns ett behov hos ett av våra regeringspartier att ytterligare säkerställa att de planerade åtgärderna var i paritet med det som centern och socialdemokraterna sedan ansåg.

Vi följer alltså de indikationer och de rekommendationer som utomstående experter ger. Vi har ett speciellt team som följer brons status och utveckling. Landskapsregeringen får regelbunden information och följer deras rekommendationer till punkt och pricka.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag kommer att föra ett resonemang om två möjliga åtgärder för att dels belasta den befintliga bron mindre under nybyggnadsperioden och möjligen skynda på själva projektet.

I denna tilläggsfråga tar jag först upp det ena alternativet gällande att skynda på. Det offentliga på många håll i världen, men inte här ännu, går ofta in för att genomföra infrastrukturella projekt via OPS-projekt, offentligt-privat samarbete. Man har privata som finansierar projekt, bygger dem och senare också underhåller dem.

Nu har jag förstått att det sker ett visst dränage av kompetent personal på trafikavdelningen, människor slutar, vilket jag har erfarit. Skulle landskapsregeringen då kunna överväga att för det här projektet tänka sig att OPS skulle kunna vara ett sätt att skynda på nybyggnationen av Vårdöbron?

Minister Veronica Thörnroos

Svaret på den frågan är nej. Att nu avbryta det ramavtal som vi har gjort ett avrop på och de projekt som är påbörjade och planeringen som har kommit väldigt långt, det skulle i så fall tidsmässigt betyda ett avbräck.

Offentlig-privat samverkan är ett intressant alternativ, men det är inget som man knäpper med fingrarna med och så får man fram det. Det ska upphandlas och det finns ett regelverk. Det skulle i så fall vara att försinka projektet ytterligare.

Jag vill vara tydlig med att jag är öppen för offentlig-privat samverkan, men inte i det här aktuella fallet eftersom projektet redan har kommit väldigt långt.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Den andra delen i det jag ska resonera om gäller belastningen av den befintliga bron under byggnadstiden av den nya bron. Landskapsregeringen har upphandlat trafik på tvärgående linjen. Landskapsregeringen har lyckligt nog lyckats skriva kontrakt med ett åländskt företag som bedriver trafik på den linjen med ett bra fartyg, som jag ser det. Fartyget har väldigt mycket större kapacitet än tidigare.

Ett sätt att minska belastningen fram till 2018 på den befintliga Vårdöbron skulle kunna vara att leda mera trafik från norra skärgården, kanske främst från Kumlinge, över den tvärgående linjen ända till Långnäs. Mindre belastning på bron borde göra det troligare att bron håller fram till 2018.

Kan landskapsregeringen överväga att bara lite, lite utöka trafiken mellan Snäckö och Långnäs för att samtidigt minska på belastningen på Vårdöbron?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Ja, det är intressant, oberoende av vilken trafik vi diskuterar här i Ålands lagting så återkommer alltid ltl Perämaa till sin egen hembygd och vad som troligtvis eventuellt skulle vara bäst för den.

Vad gäller trafikanterna på Vårdöbron så den största delen, över 75 procent, kommer inte att fortsätta vidare varken till Brändö eller till Kumlinge. Det är pendlare som rör sig till och från Vårdö. Det är en av anledningarna till att landskapsregeringen inte planerar att utvidga turlistan mellan Långnäs och Snäckö. Det är det första.

Det andra är kartan och verkligheten och det är ofrånkomligt oberoende om man gillar det eller inte. Det längsta avståndet från fasta Åland ut till skärgården är från Långnäs till Snäckö och det betyder utökade kostnader eftersom sjötrafiken är dyrare än vad det är att färdas på land.

Talmannen

Talmannen vill påpeka att gliringar mot personer ska vi lämna bort i lagtinget.

Nästa frågeställare är ltl Torsten Sundblom, varsågod.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Minister Thörnroos, det finns ärenden där man skulle vilja ha lite bättre information om nu när lagtinget ska gå hem och det kanske småningom bli ett regeringsskifte, det vet vi efter valet.

Konkret vill jag inskränka den här frågan till östra Föglö för det är där som frågorna kommer när man träffar folk i den södra skärgården. Det är ju olika frågor på olika platser.

Jag har tre konkreta frågor. För det första, hur går det med vägplanerna och när kommer vägplanerna att ställas ut? Om jag har förstått det rätt så arbetar man med vägplaner på vissa delar. Det är lite svårt att få information för när man går in på nätet och tittar på kortrutt så finns det inget nytt där.

Den andra frågan gäller miljökonsekvensbedömningens alternativ. Vilket alternativ arbetar landskapsregeringen med som huvudspår?

Den tredje frågan tar jag upp senare.

Talmannen

Ministern har rätt att svara på en fråga om hon så önskar, för det är en fråga som ska ställas.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Tack, ltl Torsten Sundblom. Östra Föglö är ett projekt där det förekommer stor samhörighet i landskapsregeringen och i lagtinget att vi ska gå vidare med.

Landskapsregeringen har valt att dela in vägplansarbetet i två delar eftersom det ännu inte finns ett politiskt beslut om var på östra som färjfästet ska byggas, om det ska byggas i Hastersboda eller på Källsholmen. Eftersom vi ännu inte riktigt har alla undersökningar färdiga så för att snabba på projektet så har vi valt att inleda den första delen som är likadan oberoende om det sedan blir Källsholmen eller Hastersboda.

Tittar man på vad miljökonsekvensbedömningen säger och vad kortruttsutredningen visar så är Hastersboda helt klart det billigaste alternativet. Det är mycket billigare att bygga i Hastersboda än på Källsholmen.

Ltl Torsten Sundblom

Talman! Tack för detta. Vägplanen och de här alternativen har med varandra att göra så därför ville jag ta upp dem på samma gång.

Nu kom inte svaret om vägplanen är så långt kommen, den första delen, att den kan ställas ut snart eller inte. Konkretisera gärna i vilket läge vägplanen ligger för frågorna dyker upp hela tiden.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! När det gäller första delen av vägplanen så kan jag inte exakt säga när den kommer att ställas ut. Det beror helt enkelt på att det också ingår en bro i det projektet. För tillfället är tjänsten som bro- och hamningenjör vakant. Jag misstänker att det kan dra ut ytterligare någon månad i tid eftersom bron måste finnas med när vi ställer ut vägplanen.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Då vet vi ungefär tidsplanen.

Landskapsregeringen förbereder nu en budget inför år 2016 när lagtinget kommer tillbaka efter den 1 november. Kommer landskapsregeringen att budgetera startpengar för det här projektet?

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Landskapsregeringen kommer att budgetera pengar så att man kan komma igång med bygget på östra Föglö så snabbt det låter göra sig.

 Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag klockan 10.30.

Originalfil