Frågestund den 19 december 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 19 december 2016 kl. 13.00

Frågestund. 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 1/2016-2017

Frågestunden slutar 16

 

Frågestund

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 1/2016-2017

Enligt 39 § arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

En fråga får räcka högst en minut och svaret på frågan får ta högst två minuter.

Efter svaret får frågeställaren och ministern yttra sig högst två gånger. De här anförandena får räcka högst en minut.

Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Begärs ordet?

Ltl Runar Karlsson

Jag vill fråga infrastrukturministern om vägunderhållet och den eventuella privatiseringen.

Utskottet skriver i omställningsbudgeten från maj 2016: ”Utskottet anser att möjligheterna att konkurrensutsätta vägunderhållet noggrant bör övervägas och utgår ifrån att landskapsregeringen analyserar effekterna av en sådan åtgärd och vid behov återkommer med förslagen i samband med budgeten för 2017”. Sedan skriver utskottet i 2017 års utlåtande: ”Man bedömer att ändamålsenliga totalkostnaderna inte uppnås med en privatisering.” Därför vill jag fråga infrastrukturministern; är nu denna fråga lagd till handlingarna och man tittar inte alls på möjligheten att privatisera i och med den här skrivningen?

Minister Mika Nordberg

Tack för det, ltl Runar Karlsson. I samband med budgetbehandlingarna tittar landskapsregeringen på alla sina olika verksamhetsområden. Självfallet tittades även vägunderhållet på. Ser man på skrivningarna så har vi inte kommit med ett konkret förslag i den här frågan.

Vi ställdes inför det faktum att utskottet ville höra landskapsregeringen och infrastrukturavdelning när det gäller de åtgärder och uträkningar som har gjorts. Som jag försökte säga tidigare så har vi räknat och tittat på antalet anställda jämfört med tidigare. Vi har även tittat på kostnaderna, arbetsledningen och en hel del olika parametrar som vi också för finans- och näringsutskottet redogjorde för.

Utifrån de olika projekt som vi har just nu så står inte en privatisering först på tur. Det är tillika ingenting som är helt undantaget och som aldrig kommer på tal. Landskapsregeringen har redogjort för utskottet att vinsterna inte är så stora som det har talats om.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Vi minns ju hur förra regeringen och förr förra regeringen med dåvarande infrastrukturminister Veronica Thörnroos i spetsen påbörjade privatiseringen av skärgårdstrafiken. Det var egentligen ett våldsamt projekt och där fanns det inga aktörer alls på Åland. Man lyckades sedan privatisera allting.

Tittar man i backspegeln i bokslutet så kostade skärgårdstrafiken 18 miljoner år 2012 när man började privatisera. Nu i budgeten för 2016 så kostar skärgårdstrafiken 13,6 miljoner, alltså 4,4 miljoner billigare. Visserligen är bränslekostnaderna ett par miljoner lägre än de var då, men ändå är nettoinbesparingen ungefär 2,5 miljoner. Och då ska man veta att då fanns det inga aktörer alls på Åland vad gäller skärgårdstrafiken. Men inom vägunderhållet så finns det säkert ett par hundra, åtminstone 100 unga, ofta pojkar, som är i branschen med sina lastbilar och grävmaskiner mm. Här finns redan folk som skulle kunna nappa på det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mika Nordberg

Tack, herr talman! Det här har på något sätt och vis blivit en sanning som har uppstått genom att man upprepar någonting som inte riktigt är helt korrekt. Man kan inte dra några likamedstecken mellan den privatiserade sjötrafiken och vägunderhållet.

Det är allmänt känt att eftersom landskapet tog över driften av sjötrafiken på 90-talet så följde det med en massa dyra avtal. Man hade alltså personal som kostade mycket mera än vad de kostade på den privata marknaden. Tittar man jämförelsevis på de avtal som de anställda inom vägunderhållet har så är de på en helt annan nivå.

Utifrån detta så finns inte de här inbesparingarna att göra samt att det handlar om en affärsöverlåtelse. De nuvarande anställda skulle i så fall följa med till den nya entreprenören vid en privatisering.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Vi hör på tongångarna och på infrastrukturministerns uttalanden att han är ytterst ovillig att ens försöka. Det förvånar mig faktiskt ganska mycket att den moderata politiken, som minister Nordberg representerar, föredrar ett offentligt monopol istället för en privat konkurrens. Det är faktiskt en konstig ideologi som högern på Åland för. Överallt annars är den här branschen konkurrensutsatt och privatiserad med vinster som följd när det gäller ekonomin, men här vill regeringen gärna behålla och förstärka det offentliga monopolet istället för att ha en privat konkurrens. Jag tycker det är tråkigt.

Minister Mika Nordberg

Tack, herr talman! När man ska fatta de här besluten så måste vi de facto ändå grunda oss på fakta. De fakta vi har är att de inbesparingsmöjligheter, som man från oppositionens sida vill hävda, finns inte idag.

Vi ska komma ihåg att redan idag utför vi en hel del praktiska göromål i vägunderhållet genom upphandling. Vi har till exempel släntklippningar och snöplogning. Vi gjorde en jämförelsekalkyl när det gällde snöplogningen inom vissa distrikt och det visade sig att det är dyrare med upphandling än när man gör det i egen regi. Det behöver inte betyda att man inte kan hitta effektiviseringsvinster och att man inte kan utvidga upphandlingar av det, men det är mera komplicerat än så.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Brage Eklund, varsågod.

Ltl Brage Eklund

Jag vill rikta min fråga till vicelantrådet Camilla Gunell.

Herr talman! Vårfågeljakten är på tapeten igen. Ålänningarnas rätt att bedriva vårfågeljakt är ett ständigt återkommande ärende. Landskapsregeringen har beslutat att anlita en advokatbyrå för att få vägledning när man ska svara kommissionen, vilket är bra.

Vicelantrådet har i media vid några tillfällen uttryckt mer eller mindre att Åland borde anpassa sig och sluta med vårfågeljakten. Vicelantrådet tyckte att jakten inte hörde till nutid.

Kan jägarkåren lita på vicelantrådet idag driver frågan på fullaste allvar för att försvara denna viktiga tradition för jägarkåren ända till EU-domstolen om det behövs?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, ltl Eklund för frågan. När det gäller vårfågeljakten har jag under hela resans gång lyssnat på majoriteten och kanske inte låtit min egen åsikt alla gånger vara den vägledande. Jag har lyssnat på den åländska befolkningen, på jägarkåren och på de argument som har funnits gällande viltvårdens betydelse och så kommer vi i landskapsregeringen att göra tillsammans i den här frågan.

Jag tycker att vi har ett vägval att göra och att försöka vara lite smartare och lite strategiska. För man den här frågan över tröskeln till EU-domstolen så är det en stor risk att vi förlorar jakten för evigt.

Vill man vara strategisk och behålla vårfågeljakten på lång sikt, när ejdrarnas status kan förbättras över tid och andra fåglar kan förbättras över tid, så kan det vara klokare med en annan modell.

Allt det här ska vi diskutera tillsammans, fatta enhälligt beslut om och även få vägledning av de externa källor som vi kommer att anlita, experter på fågeldirektivet och de juridiska processer som föreligger.

Ltl Brage Eklund

Tack. I Ålandstidningen den 14 december sade vicelantrådet; ”en förvaltningsplan ska i skyndsam ordning verkställas, man söker en kompetent person som ska utföra uppdraget.” Tiden börjar bli kort. Om två månader ska landskapsregeringen ger svar till kommissionen. Varför har landskapsregeringen inte agerat tidigare utan väntar till sista minuten med att söka kompetens för att få en förvaltningsplan uppgjord? Detta är en av de viktigaste åtgärderna som borde ha varit klar redan.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Förvaltningsplanen är under arbete, jaktenheten jobbar med den frågan.

Eftersom ett motiverat yttrande kom till oss nu så betyder det att vi inte har tillräckliga resurser, dvs. att samma människor jobbar både med förvaltningsplanen och med förberedelserna inför ett försvar på ett motiverat yttrande. Vi måste alltså förstärka resurserna för att i skyndsam ordning i så fall få fram en förvaltningsplan för ejdern för vi har inte kapacitet att göra det sida vid sida. Det är orsaken.

Landskapsregeringens tidtabell har hela tiden varit att den ska vara klar vid utgången av februari.

Ltl Brage Eklund

En av de viktigaste åtgärderna som jägarkåren bidrar med är fångst av mårdhund och mink; cirka 5 000 mårdhundar, 800 minkar samt uppsättande av 10 000 fågelholkar. Det har man gjort av intresse för att bevara en stark fågelstam. Risken är att dessa viltvårdsåtgärder upphör om jakten försvinner. Landskapsregeringen ska ta fram en åtgärdsplan för bevarandet av ejderstammen, vilket är bra. Tänker landskapsregeringen ta fram en åtgärdsplan för bekämpande av skadedjur ifall jakten på sjöfågel försvinner och jägarnas intressen avtar för att upprätthålla denna verksamhet?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Om vi ska ha ett juridiskt giltigt dokument vad gäller viltvårdens betydelse för fortsatt vårfågeljakt så måste det dokument få någon slags juridisk betydelse. För att det ska få det så måste man från jägarkåren få ett åtagande där viltvården inte bara blir frivillig utan den blir en förutsättning för fortsatt jakt, då får det dokumentet en juridisk betydelse. Därför har vi för avsikt att under våren delta i ett möte med jägarkåren och dess ordförande för att få till stånd ett sådant villkorat avtal. Vi vet alla orsaken till minskade ejderstammar - det har kommit nya siffror under 2016 som visar att den har minskat med 50 procent i Östersjön – det beror just på predatorer och på att reproduktionen är för dålig pga. tiaminbrist i musslor som är ejderns huvudsakliga föda. 

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Roger Nordlund, varsågod.

Ltl Roger Nordlund

Jag vill ställa en fråga till fru lantrådet.

Herr talman! Min fråga har med demokrati att göra. Detta är speciellt viktig ämne under dessa dagar med tanke på vad som händer i republiken. Vi ser hur minoriteter, framförallt den svenskspråkiga minoriteten, behandlas på ett speciellt sätt. Det är ett sätt som vi upplever att inte är förenligt med grundlagen och det allmänna rättsvetandet som vi har trott att har funnits i det här landet som vi lever i.

Herr talman! Vi har också i vårt eget samhälle reformer och projekt på gång som ställer demokratifrågan lite grann på sin spets. Det gäller kommunreformen.

Det pågår ett arbete från den här regeringens sida om att få till stånd en utveckling och högst troligt sammanslagningar av kommuner.

Min fråga är; kommer kommuninvånarna själva att få bestämma sitt eget öde om man vill gå ihop med någon annan kommun eller inte, eller kommer en annan majoritet att bestämma över respektive kommun?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag tycker att ltl Roger Nordlund går händelserna i förväg. Det har varit en omfattande och stor process. Landskapsregeringen har verkligen försökt vinnlägga sig om den demokratiska aspekten. Vi har den största medborgarenkäten som är ute nu hos ålänningarna och vi har fått indikationer från ÅSUB att svarsprocenten är väldigt god. Det har funnits ett stort intresse att ge sin syn på saken. Det har också förekommit medborgardialoger, medborgarsamtal och vi har haft workshops med kommunrepresentanter. Ambitionen, den demokratiska aspekten, har varit väldigt hög. Inom alla nivåer får man säga sitt.

Ltl Roger Nordlund

Herr talman! Arbetet från landskapsregeringen är mycket bra. Man försöker få igång en debatt och en diskussion i det åländska samhället med de berörda kommunerna, dvs. alla 16.

Det som sist och slutligen avgör det demokratiska anslaget, för mig åtminstone, är på vilket sätt man sedan kommer att verkställa det. Det är verkställigheten som är helt avgörande. Allt det vi pratar och säger före är bara ett förspel egentligen. Det gäller sedan när vi fattar beslut. På vilket sätt kommer man att fatta beslut?

Jag tog upp exempel i förra veckan. Är det så att om en majoritet i Lemland vill bli kvar som självständig kommun, kommer den att bli det eller kommer det att bli tvångsäktenskap med någon eller några andra kommuner? Det är för mig den demokratiska spetsfrågan.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag förstår precis frågan. Jag upprepar igen att jag tycker ltl Nordlund går händelserna i förväg.

Ålands lagting, det självstyrande Ålands parlament, fattar ju beslut som går över huvudena på kommunerna, ta till exempel KST. Vi som var med under förra mandatperioden vet vilken enorm kritik det var om den reformen också.

 Jag upprepar igen att ltl Nordlund går händelserna i förväg. Den stora och omfattande rapporten ska vara klar i februari, sedan tar vi steg vidare.

Ltl Roger Nordlund

Tack, herr talman! Men varför är det så svårt att ge ett klart besked? Kommer kommuninvånarna att få säga sitt eller inte? För mig är det en fråga om ja eller nej.

Lantrådet Katrin Sjögren

Jag tycker ju att kommuninvånarna får säga sitt. Jag tycker att vi har en process som går åt ett håll. Jag tycker att det är upprepade insändare i våra lokala medier. Vi har medborgardialoger, vi har medborgarenkäter och workshops. Slutresultatet av allt detta är den här omfattande rapporten där allas syn på saken ska komma fram. Det ska tas fram för- och nackdelar och väldigt noggranna finansieringsanalyser för att vi sedan ska kunna fatta ett vettigt beslut.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Jag vill ställa en fråga till vicelantrådet.

Herr talman! Landskapsregeringen föreslog i förra veckan bokningsregler och avgifter inom sjötrafiken. Trots en avgiftshöjning på 50 procent för skärgårdsbor och att vårdöbor och vårdöföretag klassas som fasta ålänningar brydde sig inte landskapsregeringen om att varken rådfråga eller informera skärgårdskommunerna.

Hur kom regeringen fram till sitt beslut? Har ni överhuvudtaget tänkt över vilka konsekvenser detta får för de berörda?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det skulle kanske ha varit väldigt bra om frågan hade riktats till infrastrukturministern, men jag kan svara för min del.

Jag tycker att det hade varit på sin plats med en diskussion med skärgårdskommunerna. Det har också varit på sin plats med en diskussion i skärgårdsnämnden, vilket jag beklagar att vi inte hade tid med.

Nu behöver vi ta upp de här diskussionerna, framförallt i skärgårdsnämnden, kring konsekvenser och eventuella förändringar om det är så att beslutet skulle drabba någon oskäligt.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, talman! Orsaken till varför jag frågade näringsministern var för att frågan också har en företagsvinkel. Turistföretagen har redan för flera månader sedan ingått avtal med sina samarbetspartner för 2017. Även konkreta bokningar har kommit in med avsikt att använda möjligheten att boka ändhamn till ändhamn.

Hur avser landskapsregeringen att lösa denna situation för företagen? Det finns t.o.m. företag som har fått inbetalningar på sådana resor som nu inte kommer att gå att genomföra.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Då ber jag den företagaren att höra av sig till landskapsregeringen så ska vi se vad vi kan göra för att vara så tillmötesgående som det går.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, talman! Det skulle vara intressant att veta hur mycket regeringen räknar med att spara eller tjäna på denna förändring. Har det faktiskt varit stora problem med att vårdöborna har bokningsrätt så att många andra inte har fått plats på färjorna? Menar regeringen faktiskt på fullt allvar att Vårdö har en fast förbindelse? Då är ni välkomna ut och se hur det ser ut i verkligheten!

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag tror att vi känner till Vårdös förhållanden ganska väl. Det har varit likabehandlingsprincipen som har rått i det här beslutsfattandet. Jag överlämnade vidare preciseringar i beslutet att svara på till infrastrukturministern.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Britt Lundberg, varsågod.

Ltl Britt Lundberg

Jag har en fråga till vicelantrådet.

Herr talman! Jag vill fortsätta med vårfågeljakten. Från att vårfågeljakten 2005 helt förbjöds så lyckades den åländska regeringen få till en jaktform som bedömdes leva upp till fågeldirektivet. Det var möjligt bl.a. tack vare goda personliga diskussioner som fördes mellan regeringen och kommissionens företrädare.

Det var uppenbart, trots alla brev och inlagor som kommissionen fått del av, att alla fakta inte helt landat i medvetandet och hjärtat på företrädarna för kommissionen. De var imponerande över vårt ansvarsfulla sätt att bedriva jakt.

Systemet inom kommissionen är sådant att den som anmäler har rätt tills motsatsen bevisas.

Vårfågeljakten har varit aktuell under hela den här regeringens mandattid.   Både kommissionären och hans stab är nu andra än de som deltog i de tidigare diskussionerna.

Vilka konkreta insatser och samtal med kommissionen har den här regeringen gjort under det här året för att undvika att kommissionen skulle väcka talan mot vårfågeljaktsärendet på nytt?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag tycker att våra representanter i Bryssel har hållit en god kontakt vad gäller de här frågorna och även slagit vakt om att diskutera saken. Jag kan inte redogöra i konkreta ordalag för vem som har pratat med vem. Det har också gjorts förfrågningar kring en diskussion med kommissionären i saken och vi får se om en sådan diskussion kan komma till stånd.

Men det är så att både politiker och tjänstemän håller sig ganska långt ifrån ett ärende som har blivit så juridiskt som det här. Det är alltså ingen politisk fråga, utan den blir i allt högre grad en juridisk process. Då är det ganska svårt att med politiska medel förhindra den.

Uppenbart är att Åland har gett jakträtt på som art som tyvärr, enligt fågeldirektivet, inte får skjutas.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Ministerns svar är att inga samtal har förts från ministerns sida med kommissionen.

Att förbjuda vårfågeljakten för att rätta till balansen i ejderstammen är helt fel väg att gå. Förutom att jakten är tätt knuten till vårt kulturarv och grunden för en fungerande viltvård på Åland så är det inte jaktens eller jägarnas fel ifall stammen har minskat.

Nedgången på ejderfåglar beror på den minskade tillgången på snäckor och musslor i våra vatten och framförallt på den ökande förekomsten av mink, skogsmård, mårdhund och örn. De plockar ägg och ungar och ger sig på ruvande ådor. Därför har vi också en sned fördelning mellan honor och hanfåglar, det finns gott om guding. Kommissionen behöver hjälp för att få in sunt förnuft i sina beslut och resonemang kring jakten.

Vi månar om att varje hona ska få ruva ifred. Det är predatorerna som behöver begränsas. Då är det inte de viltvårdande insatserna som ska minskas utan de borde ökas.

Vilken prioritet har den här frågan i regeringen? Varför tar man itu med viltvårdsprogrammet, som skulle ha gjorts för länge sedan, först nu när frågan brinner?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack. Jag är mycket väl förtrogen med orsakerna till ejderstammens minskning. I dagsläget bedöms stammen ha minskat med 50 procent, alltså halverad i Östersjöområdet, och det är en minskning med 40 procent i Finland enligt de färskaste siffror som finns. Det är väldigt svårt att med andra argument, någon kumlingeutredning eller så, hävda någonting annat. Det här är forskningsbaserade resultat.

Det är inte så att landskapsregeringen på något sätt är försenad med sin förvaltningsplan för ejder. Den följer tidtabellen precis som det var sagt, dvs. att den ska vara klar i slutet av februari.

Det som nu har hänt är att vi fått ett motiverat yttrande, vilket gör att våra resurser är otillräckliga. För att snabba upp den här processen så måste vi få in ytterligare kompetens för att få det klart snabbare.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Vi visste för ett år sedan att den här frågan var under lupp, då är det kanske angeläget att man snabbt har en viltvårdsplan där man kan argumentera för vårfågeljaktens fortsättning.

Kommissionen behöver få en bild av helheten. Kommissionären som nu har ansvar för vårfågeljakten heter Karmenu Vella. Han är från Malta. På hans och hans medarbetares näthinna finns säkert bilden av jakten som bl. a bedrivits på Malta dvs. en jakt som i det närmaste kunde benämnas en nöjesslakt.

Vella är socialdemokratisk politiker, mannen som för Maltas turistexplosion från 90-talet och framåt. Han har haft många ministerposter men han har ingen som helst erfarenhet av sitt nuvarande ansvarsområde; miljöfrågor, fiskeri- och havspolitik, vilket kan vändas till en fördel. Vella behöver få kunskap om att minskningen av stammen inte är en svartvit sanning. Räkningen har gjorts under häckningstid vilket inte gör den jämförbar med tidigare räkningar och särskilt inte med den från 1990 då vi knappt hade någon örn alls och därför hade massor med ejder.

Hur ser nu strategin ut för att Åland inte ska gå miste om sitt kulturarv?

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Camilla Gunell

Vi har en förfrågan om ett möte med kommissionär Vella. Vi har redan anhållit om det.

Som jag sade, det är nu en process som närmar sig domstolens dörr och det gör att varken tjänstemän eller politiker går in i den processen.

Däremot kan man diskutera andra frågor, kanske direktivet och dess relevans och respekten för kulturella och kulturarvsenliga diskussioner. Det finns inget juridiskt överhuvudtaget att ta på när det gäller frågorna beträffande vårjakten.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Harry Jansson, varsågod.

Ltl Harry Jansson

Jag skulle gärna vilja samtala med lantrådet, tack.

Fru lantrådet, vi har kunnat konstatera, till följd av händelserna runt Vårdös före detta skärgårdsstatus och också händelser kopplade till framtagande av nya lagtingslagar, att landskapsregeringen förefaller ha svårt att kommunicera på rätt sätt med berörda instanser, berörda människor och berörda individer. Förvaltningslagen och även kommunallagen ställer ju krav på att man ska ha en kommunikation med dem som berörs. Hur ser lantrådet på detta? Som utomstående upplever man att enskilda ministrar arbetar på i sina rum och man tycks inte i regeringslägret ha den samfällda synen hur man ska göra och vad som är bra för Åland. Besluten kommer lite som en överraskning för medministrarna. Hur sen lantrådet på den här situationen?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag önskar att ltl Jansson talar lite ur skägget och exemplifierar. Min generella uppfattning är att vi har ett mycket gott samarbete. Vi diskuterar och vi fattar gemensamma beslut. När det tas beslut på enskild föredragning så är det ofta förankrat.

Men jag hör också vad ltl Jansson säger. När det kommer kritik så ska man tas en funderare och verkligen tänka efter om man kan göra saker på ett annat sätt.

Min personliga åsikt är att jag alltid vill prata med folk, jag vill att beslut ska vara förankrade. Men många beslut tycker människor inte alltid om. Jag kommer ihåg den tidigare näringsministern Karlström som sade att när man fattar ett beslut så trodde han att någon skulle bli glad i alla fall, men så är inte fallet.

Det finns olika åsikter. Jag tar åt mig kritiken att man måste försöka förankra och kommunicera utåt. Överlag fungerar samarbetet i landskapsregeringen mycket bra.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Ja, det gläder mig, men det är inte den bilden vi som utomstående betraktare får. Det tycks lite gnissla. En skärgårdskommuns förändrade status och dess följder borde inte få vara en överraskning för andra ministrar, inte heller förstås för regeringsblocket i stort.

Jag tänker också då på beredingen av olika lagförslag där det inte förekommer ett tillräckligt remissförfarande och man hör inte de instanser som berörs. Om vi tar exemplet med dagsaktuella nya centrala räddningsmyndighet så där har Jomala fortfarande inte kopplats in i hörandet, trots att det bara är någon vecka kvar innan remisstiden går ut. Vi kan ta rösträttsreformen där det var en överraskning även för regeringsblocket att förslaget om sänkt rösträttsålder strider mot grundlagen. Var finns förhandsdiskussionerna? Jag saknar, lantrådet, det så kallade lagrådet, borde inte landskapsregeringen ha det som stöd?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Om man för det första tar exemplet Vårdö så tycker jag att vi borde ha kommunicerat ut detta till Vårdö kommun. Där kan det finnas fog för självkritik. Samtidigt har jag träffat andra skärgårdsbor som stod med munnen öppen och funderade om det faktiskt är på det här viset. Har det varit så här? Som vicelantrådet sade så finns likabehandlingsprincipen i beslut.

När det gäller en ny brand- och räddningsmyndighet så är den lagstiftningen på remiss och där har kommunförbundet ett stort ansvar. Vi hoppas att det ska fungera så som det är tänkt. En gemensam brand- och räddningsmyndighet var också en av de viktiga frågorna som kommunerna själva pekade på; vi vill ha en gemensam brand- och räddningsmyndighet.

När det gäller rösträttsåldern så är det politik och där fanns det olika åsikter, men det är en sak som är inskriven i regeringsprogrammet och där har vi majoritet. Det finns också problematisering i framställningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson

Det är bra att vi är överens om att vårdöborna hade förtjänat bättre respekt. När man ändrar status för en skärgårdskommun så tar man en diskussion med skärgårdsnämnden tycker jag. Finns det någon fråga där hela skärgården borde vara involverad så är det väl att förändra själva grundförutsättningar för den status som skärgårdskommuner har haft, vilket egentligen har varit en helig sak. Det förvånar mig att man så lättvindigt rubbar på en tradition.

När det gäller synen i kommunerna, är lantrådet medveten om att man ute i kommunerna diskuterar att regeringen Sjögren behandlar de åländska kommunerna precis som regeringen Sipilä behandlar Finland i stort när det gäller bl.a. synen på kommunerna. Förstår regeringen Sjögren, lantrådet, att det är den diskussionen som pågår? Hur kan man liksom låta ändamålen helga medlen? Man tolkar bl.a. grundlagen också här på det sätt som passar dess egna syften.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag har inte hört det av någon kommun. Inte en enda kommun har ringt till lantrådet. Lantrådet har telefonnumret i telefonkatalogen. Men jag har däremot hört att centern har sagt det. Jag har upprepade gånger hört att centern vill jämföra regeringen Sipilä med regeringen Sjögren och då är man ut på sju famnars vatten.

Den här regeringen har som ledstjärna att vi ska genomföra reformer, men vi ska också vara demokratiska och vi ska diskutera.

När det gäller grundlagen och självstyrelselagen och det som ltl Harry Jansson tog upp som exempel nämligen rösträttslagstiftningen så flyttar vi fram positionerna. Vi vill genomföra saker som liberaliserar och moderniserar samhället vare sig det handlar om promillegräns eller rösträttsålder. Ska vi då låta Finland styra det? Det finns argumentation i lagframställningen väldigt tydligt att vi vet att det finns oklarheter. Men ska vi inte prova? Ska vi inte tänja gränser? Ska vi inte låta självstyrelsen leva?

Talmannen

Tiden är ute! Följande frågeställare är ltl Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Jag vill ställa en fråga till hälso- och sjukvårdsminister Valve.

Talman! Om man lite tar ut svängarna kan man konstatera att regeringen har gjort en historisk händelse. De har stängt ner en avdelning vid Ålands hälso- och sjukvård utan att en enda person behöver sluta sin tjänstgöring. De har inte heller minskat på kompetensen, utan alla är bara glada och nöjda över det som har hänt. Dessutom så sparar man 600 000 euro. Skulle man följa det resonemanget så borde vi väl stänga ner flera avdelningar så skulle vi spara väldigt mycket mera pengar och tydligen ändå ha personalen kvar. Nej, nog skojat om detta!

Regeringens agerande när de valde att stänga ner specialavdelningen för demenssjuka visar brist på det mesta som hör hemma i en demokratisk värld. Jag skulle vilja veta hur ministern ser på det faktum att det är 50 nya fall årligen och 200 inskrivna på minnesmottagningen? Vad avser landskapsregeringen göra för att trygga vården?

Minister Wille Valve

Tack vtm Thörnroos. Lagtinget fattar beslut om ramarna för landskapsregeringens verksamheter inklusive ÅHS och andra underlydande myndigheter. ÅHS har i sin budgetria tagit ställning till olika medel för att nå målet och de har kommit fram till att detta är det som helhetsmässigt skulle påverka verksamheten minst, vilket även rapporteras om i dagens Ålandstidning.

Det innebär också att vi uppnår sparmålen, effekterna är små och samtidigt används detta som en plattform för att förbättra och förstärka demensvården, alltså höja kunskapsnivån gällande geriatrik inom organisationen och även utanför organisationen. Vi inför nya teambaserade arbetssätt som också kommer att utvärderas av ÅHS styrelse.

Landskapsregeringen ser med tillförsikt på utvecklingen av demensvården på Åland.

Vtm Veronica Thörnroos

År 2015 hade vi en speciell avdelning för demenssjuka som knappast tillkom av en slump. Avdelningen verkade i tio år för att politiker, de anställda och ledningen ansåg att det fanns ett behov av en specialavdelning. År 2015 hade vi en specialavdelning för demenssjuka. Vi hade också sex läkartimmar per vecka på minnesmottagningen.

Var har vi nu? Vi har ingen demensavdelning kvar, man har splittrat kompetenserna och man har minskat timmarna på minnesmottagningen till fem, rent procentuellt sett så är det ganska mycket.

Hur kan man då stå här i Ålands lagting och säga att man har förbättrat vården när man de facto har försämrat den? Det är ju också det som har framkommit här i debatten där åtminstone några från regeringspartierna har kunnat säga att det kanske inte gjordes tillräckligt noggranna analyser innan vi verkställde beslutet.

Minister Wille Valve

Vad gäller analyser och uppföljning så vet jag att ÅHS styrelse jobbar med den frågan. Man hade möte i fredags och fick då en redogörelse av hur det nya arbetssättet verkställs.

Landskapsregeringen har för övrigt också tillsatt en aktivitetskoordinator, Erika Boman, vilket har rapporterats om i media. Hon kommer att ge vetenskaplig infallsvinkel på hur kunskapskapsnivån inom geriatriken kunde höjas, inte bara inom ÅHS utan också inom de kommunala aktörerna vilket jag tror att är väldigt viktigt.

Avslutningsvis, demensvården finns kvar på ÅHS. Vtm Thörnroos behöver inte bekymra sig till den delen för det finns fortsättningsvis demensvård. Personalen finns kvar och deras kompetens finns också kvar.

 

Vtm Veronica Thörnroos

Vad vtm Thörnroos bekymrar sig om och inte tror jag faktiskt att är min egen sak. Jag bekymrad. Jag är bekymrad över det sätt som man har valt att hantera det här på. Man har inte gjort några noggranna analyser. Den här regeringen har som första regering infört kvartalsekonomi inom hälso- och sjukvården. Det är anmärkningsvärt, något annat kan man ju inte säga.

Man sparar 600 000, ingen personal sägs upp och vården förblir kvar. Det sunda förnuftet säger att det inte kan vara en fungerande lösning på riktigt och det borde också ministern känna till om han har varit kontakt med ledningen för ÅHS och diskuterat med dem.

Minister Wille Valve

Vtm Thörnroos, landskapsregeringen känner sig nog främmande inför termen kvartalsekonomi med tanke på att det här är ett kunskapsintensivt, genomtänkt och analyserat arbetet, även alternativen har analyserats väldigt noga och ingående. Den här landskapsregeringen, lika som ÅHS styrelse, baserar sina beslut på tillgängliga fakta i så lång utsträckning som det är möjligt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Jag vill ställa en fråga till vicelantrådet.

Herr talman! Fru vicelantrådet, senaste vecka kunde vi i nyhetsflödet se att den svenska regeringen motsatte sig att två hamnar i Sverige skulle få användas som arbetsplatser vid byggandet av den nya gasledningen Nord Stream 2. Orsaken var att man hade militär närvaro vid de här aktuella hamnarna. Man var bland annat rädd för att de ryska marinbåtarna skulle komma in till hamnarna under byggtiden. Nu planerar de här städerna att få ett skadestånd av staten på cirka 15 miljoner euro. Helt uppenbart rör det sig om ganska mycket pengar. Gasledningen kommer att byggas och man kommer att söka nya alternativ.

Då slog det mig att det finns en ö norr Gotland som inte har militär och dit ryska militärbåtar inte kan röra sig. Jag undrar om landskapsregeringen har funderat på alternativet använda någon hamn här, Långnäs exempelvis?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Mitt svar är kort; nej, det har vi inte tänkt.

Ltl Stephan Toivonen

Det rör sig, som sagt var, om förvånansvärt mycket pengar.

Vi diskuterade miljöplan osv. i förra veckan av. Den här gasledningen kommer att gå ganska nära Åland och är betydligt bättre än de sämsta alternativen. Finns gasen överhuvudtaget med i landskapsregeringens miljöplan?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Ja, framförallt så finns det fartyg som idag trafikerar på LNG. Det är en option. Det byggs och man ser till att LNG gasen kommer fartygen tillhanda. Eventuellt planeras det också flera LNG drivna fartyg, med byggnadsplats i Kina.

Inom ramen för vårt smarta nätverksprojekt och Åland som testområde har vi funderingar kring vätgasen som ett alternativ drivmedel. Men att göra några påstötar för att få Nord Stream ledningar att gå via Åland eller åländska hamnar har inte diskuteras.

Ltl Stephan Toivonen

Just detta med fartygen var en sak som slog mig också, vi har ett fartyg och ett fartyg beställt som går på gas. Samtliga fartyg som ska gå mellan Estland, Helsingfors och Sverige hamnar ju att passera Åland. Ett sätt är kanske t.o.m. att ta en extra ledning och leverera gas för alla fartyg.

När det gäller bilar så slog det mig samma sak, jag är ingen teknisk expert, men om vi kan få gas till fartyg så kan vi också få gas till bilarna. Som vi hörde i förra veckan så är det också ett stort problem. Kanske det tålas att tänka på?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Tack, jag har inga fler kommentarer.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Jag vill ställa en fråga till minister Asumaa.

Herr talman! Många föräldrar idag bor i olika kommuner i landskapet. Det är ett problem när det gäller vårdnadstvister var barnen ska gå i skola. Eftersom man nu håller på att revidera grundskolelagen så vill jag fråga; kommer det i framtiden att bli möjligt för föräldrarna att placera barnen i den kommun de själva vill? Problemet har varit fördelningen av pengarna mellan kommunerna idag?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Som ltl Häggblom nämnde så pågår revideringen av grundskolelagen. Vi har expertgrupper och 31 personer involverade i arbetet. Den här frågan finns också med i grupperna. Exakta detaljer om just den frågan, att kunna placera barn i vilken kommun som helst, kan jag inte i det här skedet svara på.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Det skulle vara intressant att veta ministerns egen uppfattning. Landskapsregeringen måste väl ha någon uppfattning om detta? Det här är ett ganska stort problem i landskapet idag.

Den andra frågan är; finns det ett intresse från landskapsregeringen, oberoende av om föräldrarna bor ihop eller inte i samma eller olika kommuner, att man skulle ha rätt att välja kommun för skolgång för sina barn? Det var ett tillägg till den första frågan som jag hade.

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Arbetsgruppernas arbete när det gäller revideringen av grundskolelagen ska vara färdig under 2017.

Redan idag finns det faktiskt en möjlighet att placera barn i skola i annan kommun och där hemkommunen står för ersättning. Den möjligheten finns ju redan idag för föräldrar att göra. Den möjligheten utnyttjas i någon mån av vissa.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Problemet är att vissa kommuner inte har tillåtit det här, eftersom det är den kommun där föräldern bor som är skyldig att betala och då har kommunen inte varit intresserad. Kommer man lagstiftningsmässigt att se till att dessa hinder försvinner? En kommun ska inte få vetorätt när det gäller var en förälder väljer att barnet ska gå i skolan.

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Vad gäller barn så måste vi alltid se till barnens bästa. De lagliga hinder som finns för att förhindra det så behöver vi givetvis se över. Idag finns den möjligheten och kommunerna betalar, eventuellt finns det kommuner som inte betalar, men jag känner inte till sådana fall. Jag känner åtminstone till sådana kommuner som betalar för sig för att kunna placera barn i den omgivning och den miljö som krävs just då.

Givetvis är det en jätteviktig fråga. Jag ska notera den och också se till att frågan behandlas i de grupper som ser över lagliga hinder för att det inte ska gå illa för barn, sådana hinder ska vi inte ha på Åland.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Lars Häggblom, varsågod.

Ltl Lars Häggblom

Jag vill ställa en fråga till minister Valve.

Tack, talman! Jag har lite frågor om KST. Det har diskuterats mycket. Det har diskuterats om norra Ålands KST, södra Ålands KST och man har diskuterat ett KST. Nu senast diskuterade kommunförbundet och Mariehamn att det skulle bli ett KST. Man har diskuterat att spjälka upp Ålands omsorgsförbund. Vad är det egentligen som gäller idag?

Minister Wille Valve

Tack, ltl Häggblom. Det som gäller är KST-lagen som förra den landskapsregeringen och lagtinget antog. Det är utifrån de ramarna som uppställs där som vi jobbar. Det står att landskapsregeringen ska bistå i processen, vilket landskapsregeringen gör genom att vi finansierar en koordinator vid kommunförbundet som jobbar med reformen. I klartext så jobbar Ålands kommunförbund med KST 1 för tillfället. Om vi går in i det s.k. tvångsskedet, KST 2, så står det i landskapsregeringens beslut om beviljande av medel, att dessa medel också kan användas för att förverkliga KST 2.

Precis så som ledamoten påpekade har debatten varit intensiv. Jag har personligen närvarat på dels södra Ålands möte och dels på Ålands kommunförbunds ombudsmannastämma, senast på norra Ålands kommuners presidier.

Flera olika modeller framförs, vilket är bra i sig. Det är positivt att det finns en dynamik, att det kommer fram nya modeller och att man testar hur det här kan fungera. Det som kanske är den största intellektuella stötestenen för tillfället handlar just om omsorgsförbundet, eftersom det framgår av de lagändringar som sätts i kraft, både för KST 1 och KST 2, att den verksamhet som Ålands omsorgsförbund idag handhar ska skötas av KST organisationen oberoende av om det är KST 1 eller KST 2. Så där finns en hel del tankar ännu kring dessa modeller.

Landskapsregeringen har med jämna mellanrum fått frågor kring hur man ska se på detta. Senast publicerade landskapsregeringen ett dokument som klargjorde ansvarsfördelningen mellan KST-områdena och primärkommunerna, alltså de som kvarstår.

Ltl Lars Häggblom

Tack, talman! Har det någonsin varit aktuellt att lagstifta om att lägga KST under ÅHS?

Minister Wille Valve

Det har inte kommit till den här ministerns kännedom i sådana fall. Linjen har varit att den här lagen ska förverkligas.

Talmannen

Nästa frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Jag vill ställa en fråga till lantrådet.

Talman! Som vi känner till så blåser det allt bistrare vindar i vårt Finland i dagens läge. Vårdreformer pågår, det diskuteras misstroende mot regeringen och det blir allt svårare att verka som svenskspråkig. Det här har fått en del oväntade effekter. De som är mest drivna av s.k. humanism här i världen har genom olika vägar kontaktat mig i den meningen att det blir allt svårare att bedriva internationell rörelse från Finland när Finland uppfattas alltmer tillknäppt.

På lite olika sätt har jag nu nåtts av besked från Rovaniemi att en stor och fryntlig man med vitt skägg söker en ny verksamhetsort någonstans i världen. Hur är landskapsregeringens beredskap att hysa jultomten framöver?

Lantrådet Katrin Sjögren

Nu blir jag mållös, men även en blind höna kan hitta ett korn.

Faktum är att landskapsregeringen redan under en lägre tid och strikt konfidentiellt har undersökt nämnda spår. Hela regeringen och samtliga avdelningar är involverade. Vi tittar på näringsrätt, planeringsfrågor, finansiering, etableringsstöd, skärgårdstrafik och annan infrastuktur. Det faller faktiskt som hand i handske för landskapsregeringens målsättning att utveckla de kreativa näringarna. Det är en kraftsamling lite inför chipsfabriken i Haraldsby. Tomten kan hitta en fristad och bosätta sig på Åland. Det är ett spår som faller sig helt och fullständigt naturligt. 

Det blåser kalla och isande vindar i republiken Finland. Trots att det är tomtens och nissarnas naturliga habitat så pratar vi nu om själsliga och medmänskliga kalla och isande vindar, vilket ju går fullständigt tvärtemot julen och tomtens budskap som är värme, omtänksamhet och kärlek för alla.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det gläder mig mycket att se att man har varit offensiv i just den här frågan som faktiskt bär internationell allra högst kaliber. Alla vet att om det är någon som vill folk gott så är det just vår kära Santa Claus och när det blåser kallt så måste man ställa upp. Har man rent av kommit så långt att man diskuterar en placeringsort? Som vi vet så är sådana saker ganska känsliga när det gäller Åland och man borde hitta ett sätt där man kan vara säker på att nämnda man, tillsammans med sin stab, verkligen känner sig hemma. Det ska dels vara en internationell miljö, det måste finnas gott om förbindelser och man måste också se till att det finns en viss säkerhet. Det finns ju dock en liten hotbild.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Också där så är centern och oppositionen på hugget. Landskapsregeringen har rekognoserat och varit på inspektion tillsammans med utsända nissar. Flera durabla ställen har vi tittat på och faktiskt då på Föglö. Det fanns en plats som stack ut genom sin behövliga avskildhet, praktiskhet och storslagna skönhet. Där finns fri sikt åt alla håll, det går med lätthet att landa där med renar och en stor släde och blir det isvinter så blir det fantastiskt. Det är Klåvskärsarkipelagen, men nu är den inte i åländska händer. Jag tänkte att vi kunde hävda självstyrelsen och tvångsinlösa den. Vi vet att landskapets kassa är ytterst skral, men PAF-medel kan ju användas till välgörande ändamål.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Det gläder mig även om just tvångsinlösen inte riktigt passar in i min bild. Vi har ju möjlighet att lyfta en landskapsskatt som man kunde döpa till en klappskatt istället för en plattskatt. Jag tror att man mycket väl kunde sätta på 10-20 procentenheter. Jag tror att folk skulle inse vikten av att detta verkligen skulle gå vägen.

Djurhållningen kan förstås bli svår. Vi vet att Föglö skärgård är inget oävet alternativ, där finns ju gott om älgar och alla vet att de behöver man tvätta så blir de renar.    

Lantrådet Katrin Sjögren

Föglö är förstås tomtens naturliga och självklara hem. Självaste Haddom Sundblom som har ritat tomtarnas tomte, sinnebilden för vår egen tomte, så där säger rykten att förebilden för Haddoms Sundbloms tomte var en fiskarbonde från Bråttö.

Dessutom finns det flera tecken som talar för Petterssons och min och landskapsregeringens gemensamma tes. Julen firas ju inte bara som en kvarleva från vikingarnas midvinterblot utan det är ju även till åminnelse av Kristi födelse och en riktig mångkulturell högtid. Själva sinnebilden av Kristus, Head of Christ, är också ritad av en Föglö son, Verner Salman, med rötter i Bråttö. Jag vill ju inte gå så långt så att jag påstår att Betlehem låg i Föglö, men kristusbilden har definitivtrötter i Föglö.

Frågestunden slutar

Med denna positiva julsaga förklarar jag härmed frågestunden avslutad.

Plenum hålls idag klockan 14.00.

Originalfil