Frågestund den 6 juni 2016 kl. 9.30

 Ålands lagting

FRÅGESTUND

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 6 juni 2016 kl. 9.30

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2015-2016

Frågestunden slutar 11

 

Frågestunden börjar

1          Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen

F 3/2015-2016

Vid en frågestund enligt 39 § i arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga och talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon/han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! Hyperloop. Det handlar om ett tåg som svävar i en tunnel med extremt lågt lufttryck och kör i 1 200 kilometer i timmen.  Tekniken påminner om rörpost, en gammal uppfinning som än i dag används t.ex. på sjukhus och i svenska regeringskansliet. Men i stället för provresultat och dokument i tuberna handlar det här om ett slags järnvägsvagnar. Man ska kunna kliva på i Norrtälje, färdas genom tunneln under Ålands hav och stiga av i Mariehamn en kvart senare. Den nya teknologin välsignas av bl. a Elon Musk, mångmiljardären som redan har bevisat sin förmåga med succéer som betalsystemet PayPal och elbilen Tesla.

På Åland finns stort engagemang för den nya visionen, särskilt bland företagare.  Andra är skeptiker och talar om risker för miljön de finns också de som hävdar att en fast förbindelse kan hota det de åländska rederiernas möjlighet till taxfree-försäljning.

Hur ställer sig regeringen på Åland till satsningen och tänker den på något sätt bidra för att vara med i utvecklingen och bevaka de åländska intressena?

Minister Mika Nordberg

Herr talman! Landskapsregeringen har fått in en anhållan från ett bolag som heter FS-Link som är inkopplade i hyperloop studierna. Det finns förstudier som bedrivs, personligen har jag även varit med i Stockholm i Finlands ambassad där de hade ett presentationstillfälle om hyperloop och det arbete som sker. På seminariet lyftes fram både för och nackdelar, det fanns sakkunniga från olika instanser. Det finns fortfarande många utmaningar med systemet. Från landskapsregeringens sida säger vi precis som man sade från Finlands sida, att det är ett väldigt intressant projekt men tillika ett väldigt stort projekt. Om projektet ska komma till stånd så även behöver Finlands och Sveriges regering stå bakom projektet.

Åland själv är förstås en av intressenterna för att vara med och se till att vi inte på något sätt blir förbisprungna. Ålands landskapsregering kan inte vara den som är längst fram, lokomotiv i gammalt tågspråk, som drar detta. Vår sak är att se till att vi på olika sätt bevakar det och är med och uppmuntrar entreprenör som jobbar med saken. Vi är inte den första initiativtagaren, utan vi behöver försäkra oss om att de länder som den eventuella förbindelsen ska connecta med, Sverige och Finland, tar huvudansvaret för projektet.

Ltl Britt Lundberg

Sträckan Stockholm - Helsingfors anses vara en felande länk i europeiskt transportperspektiv. Med en fast förbindelse kunde regionen få en ny geografi, vilket i sin tur skulle ge helt nya möjligheter för näringsliv, arbetsmarknad, kulturutbyte, utbildning och forskning.

Entusiastiska visionärer hävdar att transportlänken kommer att knyta samman Kina med Europa och därmed spela en central roll i världshandeln. Sträckan mellan Peking och Hamburg kunde förkortas från veckor till dagar.

Länken mellan Stockholm och Helsingfors ses som en bristande länk i möjligheten att knyta ihop öst och väst med en snabb transportlänk. Inom kort ska tre transportkorridorer väljas ut som projekt i "första vågen". Den första nya förbindelsen börjar byggas redan 2018 och kunna sättas i drift 2020. Jag har förstått att företagen bakom satsningen väntar sig att man engageras sig och visar intresse inom juni om man vill vara med. Hur ser regeringens tidtabell ut med svar till projektet och i anhållan som finns inne?

Minister Mika Nordberg

Landskapsregeringen behandlade en anhållan som finns inne. De olika transportkorridorerna är vi medvetna om. Vi är också medvetna om att det går transportkorridorer på en nordsydlig bana där man har ett projekt som Finlands regering har skrivit ett intentionsavtal om tågtrafik mellan Helsingfors och Tallinn. När det gäller den transportsträcka som beskrevs här i östvästlig riktning är det absolut av intresse att vara med. Landskapsregeringen har för avsikt att fortast möjligt komma med ett svar till anhållan som har kommit in.

Ltl Britt Lundberg

Minister Nordberg säger att man följer med projektet med intresse och att det är avgörande om Sveriges och Finlands regeringar kommer att på något sätt engagera sig i det. Man måste göra en konsekvensbedömning och en analys utgående ifrån det åländska perspektivet i vår egen regering, för det kommer knappast varken Finlands eller Sveriges regering att göra.

Vilka möjligheter och risker ser regeringen med projektet och hur ser ni på scenariot att länken byggs men att Åland inte blir en av stationerna där man kan stiga av och hur kan ni i så fall hantera det? Vad händer om man väljer att gå förbi Åland och inte ha något stopp här? Vilka konsekvenser kunde det ha för Åland? Men framför allt taxfree som står för 65 % av rederinäringens inkomster. Vilka risker ser regeringen med vår sjöfarts framtid om man satsar på hyperloopen?

Minister Mika Nordberg

En av grundförutsättningarna för att Åland fick behålla sin taxfreeförsäljning var att Åland inte har någon fast förbindelse. Utifrån det har man haft olika resonemang att det finns en risk, en möjlighet att taxfreeundantaget de facto påverkas om Ålands skulle sättas i den ställningen att man skulle få en fast förbindelse. Vi vet att det är väldigt långt fram i tiden, först måste man titta på utvecklingsmöjligheterna att anlägga en hyperloop.

Vi har en bit kvar dit ännu. Vi har ännu inte sett det fullskaligt projekt där man kört hyperloop mellan två punkter ovanför land. Det här handlar om att vara under vattenytan. Utifrån det måste vi göra som vi gjort hittills, att vi med stort intresse följer med det men även har den ekonomiska realismen som finns.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Bert Häggblom, varsågod.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Vill får förklarat anbudsförfrågningar beträffande upphandling av vägbyggnadsentreprenad och grundförbättringar av landsvägar. Landskapsregeringen ställer krav vid anbudsförfrågan. För att kunna delta i upphandlingen måste man minst ha grundförbättrat två landsvägar inom en tidsperiod som inte får vara längre än fem år. I landskapet finns idag åtta till tio företag som har möjlighet, kapacitet och kunskap att utföra jobbet. I praktiken innebär kraven från landskapsregeringen att man borde grund förbättra minst 16 landsvägar vart femte år för att varje företag ska få två stycken jobb. Är detta ändamålsenligt med tanke på att vi ska ha så många företagare och de bästa priserna i landskapet?

Minister Mika Nordberg

Herr talman! Landskapsregeringens vägupphandlingar går till så att vi beslutar om att upphandla en väg och i samband med det har vi ett dokument som är upphandlingen. Det dokumentet består av två delar, ett tabellformulär i excellformat och en textdel som beskriver varje moment i tabelldelen. I den aktuella frågan var det en diskrepans mellan blanketten och texten, i anbudsförfrågan framkommer det klart och tydligt att texten går före blanketten. Det var ett konkret fel som gjordes. I alla upphandlingar finns en tidsperiod där man på landskapsregeringens hemsida behandlar frågor och svar. Saken klargjordes, landskapsregeringens avsikt är inte att kräva erfarenhet från landsvägsbyggen.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Ministern förklarar hur invecklat det är, Excel kalkyler och formulär vid upphandlingarna. Varför ställer man olika krav på entreprenörer i förhållande till konsulter? En massa bilagor måste vara med när man lämnar in anbudet som måste köpas av olika myndigheter, vilket konsulter inte behöver ha. Är detta nödvändigt? Räcker det inte med att när man antar det billigaste anbudet att då uppfylla de villkor som landskapsregeringen ställer, kan man inte göra det blir man inte antagen.

Minister Mika Nordberg

Av erfarenhet har man lärt sig att det är väldigt bra när anbuden lämnas in lämnar man det dokument som upphandlingen kräver. Visar det sig i ett senare skede att du inte kan lämna in handlingarna går hela upphandlingen tillbaka och man får göra om jobbet på nytt. Vi har ett exempel oljeskyddsbåten, där vi råkade ut för det under min ministertid. Där skulle man i ett senare skede ta fram dokumenten för att bevisa att de dokumenten man hade var verifierade, det visade sig att de inte kunde verifiera hela upphandlingen och tog ett steg tillbaka.

Ltl Bert Häggblom

Beträffande vägupphandlingar sätter man ihop vägfräsningar, sätter ihop fem olika projekt som ska verkställas inom en mycket kort tidsram, samma gäller vid vägtrummor osv. Det gör att småföretagare, entreprenörer ute i kommunerna inte kan ta dessa jobb utan det är bara de större företagen som tar jobben. Samtidigt ställer man borgenskrav, säkerhet på upp till en miljon när projekten är på bara 250 000, rätta mig om jag har fel ministern. Det är ett skall-krav och då blir man utestängd redan i det skedet.

Förklara varför man sätter ihop så många projekt att det bara är få som kan lämna in? Vilket betyder att det blir en fördyring för landskapet i stället för att man skapar sysselsättning runt om bland alla entreprenör.

Minister Mika Nordberg

Tack talman! Försäkringen om en miljon handlar om ansvarsförsäkring ifall något skulle hända i samband med entreprenaden, landskapsregeringen har sagt att en miljon är en lämplig nivå. Det framkommer väldigt tydligt i anbudsförfrågan och har inte setts som ett problem att någon av entreprenörerna kan skaffa en ansvarsförsäkring från de aktiva försäkringsbolagen.

Varför man har satt ihop flera projekt är för att det är väldigt dyra maskiner som gör fräsningsjobbet. Sätter man flera mindre projekt i samma blir det ett så stort arbete att man har möjlighet att eventuellt köpa in en sådan maskin. Det är snarare tvärtom, skulle man ha enskilda små fräsningsprojekt är det bara den som tidigare har en fräsningsmaskin som kan lämna anbud. Vi tror att det kan komma nya aktörer genom att på detta sätt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Jörgen Pettersson, varsågod.

Ltl Jörgen Pettersson

Låt mig gå tillbaka till sommaren 2010 det var en nästan lika fin sommar som den här kommer att bli, eftersom allting hela tiden bli lite bättre. Sommaren 2010 som av en slump bestod av en massa tillfälligheter lyckades ett gäng ivriga dykare hitta den hittills största champagneskatten som någon någonsin har påträffats. Dryckjomen var fortfarande intakt och inte bara det utan dessutom hyllades av konnässörerna världen över.

Det här ledde till en av de största spinneffekterna som det åländska samhället har upplevt. Nyheten om champagnevraket spred sig över hela världen. Det resulterade i en auktion året därpå, 2011 som är renderade det hittills högsta priset som någon har betalat för en flaska skumpa, 24 000 euro. Det i sin tur gjorde att nyheten spreds ytterligare. I dag är min fråga vad händer med de flaskor som ännu inte har sålts?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Kan instämma att Åland sattes på kartan sommaren 2010 genom fyndet, som av en slump när lotsarna mätte farleden vid Föglö kom på att privata dykare var ner och konstaterade att det fortfarande fanns champagne och öl i lasten. Det satte Åland på världskartan den sommaren och efter det har det runnit mycket vatten under broarna. En del av lasten är bärgad och finns tryggt i landskapets förvar. Man har arrangerat aktioner och annat men nu har det gått några år sedan det senast gjordes och nu ligger det mer eller mindre på hold.

Det är mycket intressant och prioriterad fråga som vi kommer att jobba med i höst för att hitta någon lösning hur vi på bästa möjliga sätt ska kunna dra nyttan av fyndet. Det började bli mer ett kulturarvsfynd mer än ett drickbart fynd och den vägen kanske vi hittar lösningar på hur vi kan sätta Åland på kartan framöver.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack till ministern för svaret. Det smärtar mig lite att man börjar betrakta det som ett i kulturhistoriskt fynd mer än ett livsmedelsfynd. Av det skälet att det kulturhistoriska är självklart. Den andra sidan var mindre väntad, men ändå nådde den över nyhetströsklarna rätt rejält. Av det skälet att det var något som man kunde använda och som också har lätt till andra effekter i form av att de stora lyxhusen riktar sina ögon mot Åland för de möjligheter som finns i våra vatten.

Hur är strategin för hur man ska göra? För varje dag som en bra berättelse inte berättas så blir den lite tristare. Då riskerar man att det som hittills har varit en ”good news story” håller på dör sotdöden. Då har vi misslyckats som samhälle om vi har hittat en fantastisk skatt men inte förmått att ta vara på den.

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Vad det gäller livsmedel eller kulturarv, landskapet ansvarar för fyndet. För att garantera att det fortfarande är dugligt som livsmedel börjar riskerna vara ganska stora att faktisk kunna garantera det. På det sättet vill inte landskapet heller riskera sitt eller Ålands anseende, att sälja något som inte är kurant därav spåret mera mot ett kulturarv. I det nyrenoverade Ålands museum kommer champagnen att få en egen monter där den ställs ut. Strategin är mera riktad mot kulturarv. Givetvis finns det andra strategier och det ska vi arbeta med under hösten. Det har inte funnits någon klar strategi vad vi ska göra men det börjar bli dags att ta upp det.

Ltl Jörgen Pettersson

Det finns några öppningar som man faktisk kan tänka sig, Åland firar hundra år om något år. Vi har historien kring Bomarsund som mödosamt håller på blir digitaliserad och därmed mer tillgänglig. Det torde stå väldigt klart att detta champagnevrak faktiskt var på väg till Bomarsund för att förgylla vardagen för de byggarbetare som just då höll på uppförde fästningen och behövde ha några ljusglimtar i allt elände och arbete man höll på med.

Man har ett unikt tillfälle att koppla samman nutida äventyr i form av vrakletare och tillfälligheter som leder till skattfynd med historien och i den historia som faktiskt på många sätt har skapat Åland. Genom att koppla samman dessa båda kan man göra just den storytellingen som Åland så väl behöver. Champagnen ska synas på museet och i Ålands sjöfartsmuseum men det är blott en liten del av den möjlighet som finns i fyndet.

Minister Tony Asumaa

Möjligheterna är många och de behöver vi utnyttja. Ett sätt är att sänka några flaskor tillbaka på vissa ställen för att kunna bevara det framöver i en sådan miljö som de tidigare har varit i. Vi har diskuterat med privata aktörer att skänka flaskor så att man skulle kunna sänka dem tillbaka till havet och på det sättet ha ett attraktivt område att dyka på.

Stallhagen gjorde bra öl, kanske man kan göra samma med champagnen några droppar i produktionen och den vägen kunna återberätta storyn. Det är en strategi som kunde vara gångbar för att också kunna bevara och få in hela storyn för att få den att leva vidare. Vi kommer att tillsätta en arbetsgrupp och alla som har kreativa idéer kommer att vara välkomna i den gruppen för att vi ska få en så bra strategi som möjligt för champagnen för att bevara den åtminstone 170 år till framåt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det samhällsägda It-bolaget Åda Ab gjorde en förlust under fjolåret på 378 000 euro, med en omsättning på 1,6 miljoner. Samtidigt börjar vittnesmålen runtomkring bli oroväckande många om att servicen inte fungerar tillfredsställande och innebär faktiskt ett hinder i arbetet för det offentliga Åland på många håll. Uppenbarligen har också minister Asumaa konstaterat det eftersom man från regeringen lät bli att godkänna en faktura från Åda där man upplevde att man inte hade levererat de tjänster man har åtagit sig.

Åda har bolagstämma den 14 juni och det är en ypperlig möjlighet för oss som ägare att agera och se till att vi får ordning på bolaget. Min fråga till IT-minister Asumaa, vad tänker regeringen göra för att få ordning på Åda Ab?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Svårt att svara på den frågan för ägaransvaret ligger helt på finansministern, min roll som IT-minister ligger i beställaransvaret. Frågan om bolagstämman önskar jag att riktas till finansministern som är insatt i frågan.

Ltl Axel Jonsson

Jag har en tudelad fråga som hänger ihop men hoppas att frågorna diskuteras i regeringen och att man har en någorlunda gemensam bild över vad man behöver göra för att få ordning på verksamheten. Det är inte minsta relevant för den som ska beställa tjänsterna framöver.

Min andra fråga gäller IT-system och IT-Åland framöver. Egna IT-system är en fullständigt avgörande framtidsfråga för självstyrelsen. Vår egen polismyndighet och de tjänster vi köper för att administrera skatteuppbörden t.ex. så väljer vi ofta av rädsla för komplicerade IT-system att kopiera finsk lagstiftning. Därigenom får vi system som inte alltid fungerar på svenska och som förmodligen kommer att vara ett växande problem med tanke på den språkutveckling vi ser i Finland.

Det är ett märkligt fenomen att vi på Åland är världsledande på att utveckla IT- system för banker och bokningssystem för fartyg, men inte lyckas skapa system för elektroniska ansökningar för studiestöd, hembygdsrätten m.m. Hur tänker landskapsregeringen stärka det offentliga Åland och självstyrelsens förmåga att utveckla moderna funktionsdugliga IT-system?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Vad gäller IT-systemet kräver det både kompetens och pengar för att kunna utveckla dem. Åland är ett litet samhälle och ibland finns inte kompetens, ibland finns inte heller pengarna. Därav behöver vi se hur vi på bästa möjliga sätt kan få de bästa möjliga systemen för ålänningarna också rättssäkert och hanterbart i den digitala världen vi lever i.

Vad gäller ansökan om studieplatser har vi ett eget system som är hyfsat gammalt och för att förnya det, göra ett eget ligger runt 600 000 euro. Att eventuellt modifiera ett befintligt system kanske kostar 60 000 euro. Därav skillnaden, det är vägvalet. Skulle vi ha obegränsade resurser skulle vi bygga alla system själva, men verkligheten ser annorlunda ut vad gäller ekonomin.

Ltl Axel Jonsson

Klart att det långt är en ekonomisk fråga. Delar inte ministern den synen att förmågan att kunna utveckla egna IT-system är en avgörande framtidsfråga för självstyrelsen i ljuset av språkutveckling och den alltmer digitaliserade världen? Ska vi på Åland välja att ligga efter på de här områdena, samtidigt som man runt omkring oss utvecklar system? Ska vi kunna ta del av dessa behöver vi ha en stark kompetens också inom den offentliga Åland. Det är uppenbart att kompetensen finns på Åland om vi tittar på det privata näringslivet där Åland trots sin litenhet faktiskt är världsledande både vad gäller banksystem och t.ex. fartygsbokningssystem. Vi måste lyckas ta till vara kompetensen och också utveckla det offentliga Åland.

Delar inte ministern uppfattningen att det är en avgörande framtidsfråga för självstyrelsen som helhet?

Minister Tony Asumaa

Tack, herr talman! Dataprogram är knappast en avgörande fråga om självstyrelsen ska leva vidare på Åland eller inte. Däremot kan det göra vardagen mycket lättare för ålänningar att bo på ett självstyrt Åland.

Vad gäller It-system är det viktigast för ålänningarna att man får de bästa möjliga system som fungerar i vardagen och på svenska. Det är inte alla gånger så klokt att bara av princip försöka bygga egna system, det är en kostnadsfråga som man inte alla gånger har råd med. I så stor grad som möjligt försöka utveckla egna system men där det inte är praktiskt möjligt måste vi se på andra system. Det finns system både västerut och österut, det är inte bara Finland som gäller.

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Veronica Thörnroos, varsågod.

Vtm Veronica Thörnroos

Bästa ledamöter! Hade tänkt ställa min fråga till näringsministern men min fråga är av övergripande karaktär och är övertygad om att landskapsregeringen har diskuterat kring den. Finns det en överlevnadsstrategi för våra åländska mjölkbönder?

Landskapsregeringen har de senaste månaderna beviljat ca tre miljoner i stöd till vindkraftsbolagen. Man har också genom aktivt arbete, på ett imponerande sätt skakat fram ett stöd till Orkla, visserligen går det indirekt till vissa jordbruksproducenter och andra fabrikanter men det är Orkla som ytterligare späder på sin miljonvinst. Finns det någon överlevnadsstrategi för våra åländska mjölkbönder? I dagsläget har vi 16 stycken företagare som har väldigt svårt ställt för att klara sitt företag och sin produktion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Känner inte till om det pågår ett arbete vid näringsavdelningen utifrån den konkreta frågan med en överlevnadsstrategi. Så mycket vet landskapsregeringen att det finns ett arbete med en tillsatt mjölkgrupp som funderar på alternativ. Är osäker på hur långt man kommit men arbetar i alla fall med hur man ska kunna förbättra för mjölkproducenter och i förlängningen också leverera varor till ÅCA som utvecklar produkten till ostar och mjölk. Det finns ett arbete inom området och en kunskap om den svåra situationen.

Landskapsregeringen försöker vidta åtgärder som gynnar näringslivet på bred front, Orklafrågan är ett exempel. Landskapsregeringen har för avsikt att kapitalisera stamnätsbolaget Kraftnät Åland Ab till fördel för produktion, ÅCA kommer kunna gynnas av de åtgärder som landskapsregeringen vidtar. Landskapsregeringen jobbar på bred front.

Den synnerligen akuta situationen som finns inom mjölkproduktionen och jordbruket är något som landskapsregeringen förstås ha noterat och diskuterar. I mån av möjligheter kommer landskapsregeringen att återkomma med konkreta åtgärder.

Vtm Veronica Thörnroos

Finansminister Mats Perämaa sa i inledningen av sitt svar att landskapsregeringen inte har diskuterat frågan. Han hänvisar till den tillsatta mjölkgruppen, vill påskina att det mandatet är avsevärt smalare än den politiska diskussion som behöver föras. Är förvånad och besviken att landskapsregeringen vid ett överläggningstillfälle inte har diskuterat frågan. Det här är inte bara 16 mjölkgårdar, det är öppna landskap, arbetsplatser som är viktiga i livsmedelsklustret och väldigt mycket mer än bara mjölk.

Det som däremot är positivt är att finansministern säger att man är beredd att försöka driva frågan vidare och diskutera den. Ett förslag, har ni funderat på att ge ett styrdirektiv att samtliga myndigheter underställda Ålands landskapsregering bara ska inhandla ekologiska produkter?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Vicetalman Thörnroos sa själv i avslutningen av andra tilläggsfrågan att landskapsregeringen, via den utsago jag gav för lagtinget, jobbar och har noterat frågan. Landskapsregeringen kommer i mån av möjlighet att göra var det kan för att trygga verksamhetsförutsättningarna också för den här näringen och även vidareutvecklingen av mjölkprodukter vid ÅCA, precis på samma sätt som vi jobbat och nått resultat med att trygga andra verksamheter. Känner inte till om man vid näringsavdelningen har startat ett konkret arbete utifrån frågan om överlevnadsstöd för mjölkproduktionen.

Landskapsregeringen kommer att återkomma med förslag till åtgärder i den mån vi kan rikta åtgärder så att vi når de resultat som eftersträvas, miljövärn vid ekologisk mjölkproduktion kunde vara en del av åtgärderna.

Vtm Veronica Thörnroos

Känner inte till hur den här landskapsregeringen arbetar med det vore anmärkningsvärt om näringsministern inte skulle ha förankrat en strategi i landskapsregeringen före man tar den vidare. Det är brukligt att man för politiska diskussioner innan man aktiverar avdelningen i något som är nytt och som med största sannolikhet kommer att belasta budgeten på ett eller annat sätt.

Är glad att finansministern uttrycker en vilja att stöda, inte bara åländska mjölkbönder utan även det övriga näringslivet, men just nu är det de åländska mjölkbönderna till antalet 16 stycken som står inför sin största utmaning någonsin. Det gäller inte bara leverans utan har också att göra med likviditeten hos bolagen, företagen. En överlevnadsstrategi behöver sättas på plats så snabbt som möjligt och ser fram emot att ta del av den i lagtinget.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Vi får ändå erinra oss att det bara någon dag sedan vi nåddes av det senaste beskedet från ÅCA med sänkning av mjölkpriserna med ytterligare fyra cent per liter. Med den kunskap och kännedom jag har om näringsavdelningen och den minister som leder arbetet är jag helt säker på att frågan har noterats och är under bearbetning. Så mycket vet vicetalman Thörnroos att saker behöver beredas inför att man diskuterar frågorna i landskapsregeringen under överläggningar. Att föra fria diskussioner utan att ha något underlag brukar sällan leda till goda resultat.

Känner inte till i vilken form man arbetar med frågan genom näringsavdelningen. Känner inte till om rubriken för arbetet är ett överlevnadsstöd men däremot säker på att frågan får den uppmärksamhet den sig bör.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Stephan Toivonen, varsågod.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter. För ett tag sedan kunde vi i Nya Åland läsa ett kåseri, ”tystnadens allians”. Lite förvånande var att åländsk demokrati var där, även socialdemokraterna och liberalerna hamnade i den alliansen. Mest raljerade skribenten om åländsk demokrati, men slutet kan vi läsa: ”Lika tyst är det från de ledande politikerna om hur de ska förhålla sig till att ta in stulna pengar i landskapskassan via spelbolaget PAF”.  Den enda kommentaren från politiskt håll angående detta, som jag drar mig till minnes, är dåvarande lantrådet Camilla Gunells ”landskapet tar inte in skuldpengar i verksamheten”. Vet minister Perämaa var dessa skuldpengar finns nu?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag svarar för landskapsregeringen inte för diskussioner som pågår mellan partierna.

Intäkter från PAF och från våra olika bolag sker på det sätt som har blivit tydligt för alla via den budget som landskapsregeringen presenterade för lagtinget som vid de flesta tillfällen godkänns och antas. Det finns inga olika färger på pengarna utan det är fråga om euro och cent som förs in. Det finns ingen speciell kassa för en viss sorts pengar, bokföringsmässigt kanske det hanteras på olika sätt beroende på varifrån de kommer.

 Svaret på frågan är enkelt det finns ingen sådan hantering av intäkterna från våra bolag att man kan särskilja varifrån de har sitt ursprung, detta känner förstås ltl Toivonen bra till.

Ltl Stephan Toivonen

På vilket sätt försöker landskapsregeringen försäkra sig om att landskapet i framtiden inte ska kunna få skuldpengar från PAF?

Minister Mats Perämaa

Det är en bra fråga. Landskapsregeringen och landskapsregeringar har vid upprepade tillfällen gett tydliga besked offentligt till spelbolaget PAF om att man ska bedriva en synnerligen ansvarsfull spelverksamhet, det är det politiska målet som landskapsregeringar har haft. Man har t.o.m. uttryckt, det har jag personligen som finansminister, att PAF borde bli det mest ansvarsfulla spelbolaget. Ett arbetssätt att uppnå detta är att om bolaget upptäcker att det finns avvikelser i spelbeteendet ska bolaget ta kontakt med kunden för att rätta till de avvikelser som finns. Ett skyddsnät för att hantera detta är inte hundraprocentigt, det förstår ltl Toivonen och det förstår vi alla, men det finns klara arbetsmetoder för att uppnå de mål vi pratar om.

Ltl Stephan Toivonen

Om vi preciserar ytterligare, på vilket sätt och övervakas PAF:s verksamhet i dag och anser ni att det är tillräckligt?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Exakt hur PAF övervakas har jag inget svar på men vet att penningtvättslagen och den lagstiftning som berör PAF för övrigt finns i botten, sedan finns det myndigheter som ser till att verksamheten bedrivs på det sätt som lagstiftaren hade önskat. På landskapsnivå håller man på inrätta en tillsynsmyndighet i kraft av den lagframställning som lagtinget antog senaste höst.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Mikael Lindholm, varsågod.

Ltl Mikael Lindholm

Herr talman! Landskapsregeringen har som mål i sitt regeringsprogram att minska antalet kommuner på Åland. Den nu pågående kommunstrukturutredningen ska komma med förslag på hur Åland ska styras i framtiden. När man ser det förebyggande förslaget till nytt landskapsandelssystem slår det hårt mot flera små kommuner med låg skattekraft t.ex. Geta, Sottunga, Vårdö och Föglö och gynnar de stora med hög skattekraft som Jomala och Finström. Då blir frågan om denna reform är till för att tvinga små kommuner att gå samman? Samtidigt infinner sig frågan om remissrundan till kommunerna kommer att beaktas eller om det redan är klart att systemet ska slå på detta sätt? Är det regeringens mål att tvinga kommunerna till skattehöjningar på flera procentenheter för att visa hur ineffektiva de små kommunerna är?

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Ltl Lindholm har farhågor om syftena med den reform som har skickats på remiss. Syftena är inte alls i den riktning som beskrivs av ledamoten, tvärtom syftet med reformen är att skapa likvärdiga förutsättningar att bedriva service i kommunerna så att invånarna i förlängningen kan känna sig trygga i att få den service som lagstiftaren har sagt att de ska få. Det är inte kommuner med svag skattekraft som drabbas, tvärtom eftersom skattekraften ingår som en fördelningsmekanism i systemet är det snarare den kommun som har en stark skattekraft kommer att bidra till att de med sämre skattekraft har likvärdiga förutsättningar.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Låter bra att intuitionen är sådana och hoppas att det blir så. När man tittar hur förändringarna slår och de som ligger lägst på listan de som får mest neddragningar är de facto de kommuner som har dåligt ställt, låg skattekraft. Har jag missförstått det jag har läst, finansministern får gärna reda ut det?

Minister Mats Perämaa

Det är svårt att på en minut ingående beskriva systemet. Grunderna i systemet är att man flyttar fördelningsmekanismerna från kostnadssidan till intäktssidan så att de kommuner som har en stark skattekraft kommer att få mindre landskapsandelar. De kommuner som har en svag skattekraft i botten kommer att få lite mera. Det är väldigt få personer under remissbehandlingen som så här långt ifrågasatt logiken i systemet, ifrågasatt rättvisan. Nu jämförs systemet med ett tidigare system som inte hade samma logik. Det blir skillnad när ett logiskt system jämförs med ett icke logiskt.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Det jag lyckats utläsa är att en av de större vinnarna, som kommer att få större landskapsandelar är t.ex. Jomala och även Finström. Geta är den kommun som förlorar mest. Det största bekymret är att det blir så stora neddragningar totalt sett i pengar, det gör att det slår så hårt. Vi får hoppas att landskapsregeringen tar till sig av remissvaren som kommer från kommunerna och ser om det finns möjlighet att ytterligare belysa var det kan behövas ytterligare stöd.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det är klart att det blir förändringar via det faktum att landskapsregeringen samtidigt säger att man ska spara fyra miljoner i laddningen till systemet, det ger förstås sina effekter. Den ingen har landskapsregeringen valt eftersom vi har ett uppdrag som vi menar att balansera den offentliga ekonomin.

Landskapsregeringens bestämda uppfattning är att kommer det goda förslag, idéer om hur man kunde förfina systemet ytterligare kommer vi att lyssna på synpunkterna. Därför vidtar vi den omfattande remissrundan där vi först presenterar systemet, sedan börja skriva lagar för att sedan ytterligare skicka lagförslagen på remiss.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Plenum hålls idag klockan 13.00.

Originalfil