Plenum den 1 april 2005 kl 10.30

PLENUM den 1 april 2005  kl. 10.30.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl Christian Beijar, ltl Roger Eriksson, ltl Katrin Sjögren, ltl Göte Winé och ltl Ronald Boman).

25 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Göte Winé på grund av sjukdom och ltl Roger Eriksson på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

 

 

Meddelande

Meddelas att ltl Gun-Mari Lindholms svar med anledning av ltl Gun-Mari Lindholms enkla fråga nr 4/2004-2005 kommer att avges vid plenum onsdagen den 6 april. Antecknas.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 7/2004-2005 angående ändrad landskapslag om kommunalvägar. (FR 6/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 2:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 2/2004-2005 angående handel med utsläppsrätter. (FR 3/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 8/2004-2005 angående avtalet mellan de nordiska länderna om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasienivå. (RP 4/2004-2005).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Väcks förslag om remiss till stora utskottet. Inget förslag om remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras för remiss ärende nr 4:

 

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion angående revidering av LL om resandeavgift. (HM 3/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Jag vet att det jag föreslår i min motion om att införa passageraravgifter är en ganska kontroversiell och stor förändring gentemot hur det är idag, men jag hoppas och önskar att lagtinget försöker se möjligheterna i att införa ett sådant system istället för nackdelarna. Vad jag här idag önskar förmedla och beskriva är hur jag ser på ett sådant system och hur jag tror det skulle gynna både sjöfartsindustrin och turismnäringen på Åland.

 

En sak man bör komma ihåg när vi pratar om den eventuella passageraravgiften är att det skatteundantag vi har finns till för att transporterna till och från Åland skall vara humana i pris samt för att säkerställa och bibehålla de arbetsplatser som finns ombord.

 

Som det är idag enligt landskapslagen om resandeavgift har landskapet rätt att ta ut en avgift av alla de passagerare som stiger av på Åland. Som vi vet görs inte det idag och jag hoppas att det inte heller kommer bli aktuellt enligt det sätt som beskrivs i landskapslagen i framtiden.

Vad jag vill är att en totalrevidering av den lagen skulle göras och vad jag föreslår är att man skulle ta ut en passageraravgift av de personer som anländer en till en åländska hamn, förutom de passagerare som övernattar och att pengarna som inkommer som inkommer skulle placeras i en fond och investeras på land för att generera ännu fler resenärer i framtiden.

 

Vi vet inte idag exakt hur många passagerare som passerar våra hamnar årligen för det vill inte rederierna uppge men vad vi vet är att de är många. Marknaden för passagerartrafik med färjor mellan Sverige, Finland och Baltikum ökade 2004 med 3,6 procent till 16,4 miljoner passagerare. I den siffran finns Helsingfors-Tallinn-trafiken med, men enligt uppgift så ökar trafiken som går via Åland och den som går mellan Helsingfors-Tallinn minskar. Uppskattningsvis och ganska lågt räknat passerar ca 10 miljoner människor de åländska hamnarna varje år och jag anser att både rederierna och vi politiker bär ett ansvar för att den siffran inte skall minska utan kontinuerligt öka.

 

Ett stort antal resenärer kommer alltid givetvis att åka på rena kryssningsresor där man inte stiger av båten utan bara njuter av vad båten har att erbjuda. Men jag är övertygad om att något måste göras eftersom skatteundantaget kommer att minska i betydelse och alkoholskatten successivt kommer att sänkas i Sverige och Finland. Då gäller det att ha något annat att erbjuda än billig försäljning ombord för att hålla resandeantalet på dagens nivå eller som sagt heller konstant ökande nivå. Ett sätt på sikt att få passagerarmängden att öka är att erbjuda Åland som destination, alltså att Åland har något att erbjuda passagerarna, att det som finns på Åland är en orsak varför man stiger på båten.

 

Det jag pratar om nu är något som inte går att genomföra över en natt och man skulle knappast heller se resultaten de första fem, sex, sju åren. Men med ett långsiktigt tänkande, en gedigen strategi och framförallt med ett kreativt agerande både från politiker och rederihåll tror jag att Åland inom tio år kunde bli Nordens turistattraktion nummer ett. Åland kunde vara stället i Norden dit människor för upplevelsernas skull, alltifrån nöjen och kultur i form av teater och konserter till att Åland kunde vara en mötesplats där idrottshändelser, mässor, motorevenemang, konferenser och andra publikintensiva arrangemang utspelas.

 

Åland skulle kunna bli en konkurrent till storstäderna runtom i Norden när det gäller att anordna evenemang, fast på ett annorlunda sätt, ett åländskt sätt. Och vi måste våga vara annorlunda och vi måste börja använda oss av de instrument som vi har. Landskapslagen om resandeavgift är ett instrument.

 

Åland är i centrum i Östersjön, särskilt nu efter de nya baltiska medlemsländernas inträde i EU. Vi har ett enormt nätverk av färjor som anlöper våra hamnar under dygnets alla timmar, vi har infrastrukturen för att få hit folk,  om vi bara har något för människorna att komma hit till - vi måste helt enkelt ha något att erbjuda.

 

Jag menar inte att landskapet skall bygga en nöjespark, casino eller driva någon högklassig mässkonferensanläggning för pengarna som skulle komma in av passagerar- eller resandeavgiften.  Men landskapet Åland kan införa en passageraravgift för alla som passerar våra hamnar och använder vårt skatteundantag och vi kan också tillföra de pengarna till en fond var syfte är att öka Ålands attraktionskraft. Sen är det upp till näringslivet att förverkliga och se till att mätta eller skapa efterfrågan av upplevelser och tjänster så att antalet passagerare inte minskar ombord och ökar iland.

 

Tanken som jag har är alltså att man skulle införa en passageraravgift. Den behöver inte vara stor, eftersom antalet passagerare är så pass många och vi politiker tillsammans med rederierna skall jobba för och ta ansvar över att den mängden inte skall minska. Pengarna som skulle inkomma på denna avgift skulle sättas i en fond för att investeras i attraktioner för att göra Åland lockande för de kommande årens turister. Dessa pengar skall absolut inte ingå i landskapets stora budget utan vara helt fristående från den; fonden skulle skötas exempelvis av rederierna och landskapet gemensamt. Ett krav som dock måste finnas på pengarna är att de skall placeras på Åland och investeras i anläggningar som skapar ökande turismströmmar hit.

 

Man kunde givetvis tänka sig att rederierna själva tog initiativet och investerade och/eller understöder verksamheter iland för att öka Ålands dragningskraft och att de skulle vara avdragsgilla inom systemet för resandeavgiften så att rederierna skulle uppmuntras att investera i destination Åland och i förlängningen bli mer intresserade att i större utsträckning sälja som resmål. Jag har svårt att förstå varför egentligen något rederi som trafikerar åländska hamnar skulle se negativt på ett sådant här förslag. Det handlar om att investera för framtiden, inte bara för turismnäringen iland utan lika mycket för de kommande passagerarna ombord. Och för varje passagerare som betalar en avgift betalar konkurrenternas passagerare lika mycket, vilket totalt på sikt resulterar i att fondens kapital ökar och investeringarna iland ökar, vilket i sin tur medför ett ökat intresse för Åland och på sikt fler passagerare. Det skulle sedan gynna mest de rederier som använder Åland som bas och inte bara som hållplats!

 

Bara för att poängtera vilka summor det handlar om skulle jag vilja göra ett kort men enkelt räkneexempel. Lågt räknat har vi alltså ca 10 miljoner passagerare som passerar våra hamnar årligen; om man inför en väldigt låg avgifte på låt oss säga 0,50 cent per passagerare skulle det direkt betyda 5 miljoner euro per år till investeringsavgiften, som vi tidigare har pratat om här i lagtinget att borde finnas.  De investeringar som denna fond skulle kunna användas till är uppskattningsvis projekt som avskrivs i medeltal på 20 år, vilket innebär att relativt snabbt och utan bekymmer kunde vi investera för uppemot 100 miljoner euro och ha finansieringen ordnad relativt snabbt.

 

Som jag ser detta är det ett samarbete mellan rederierna och landskapet Åland, ett samarbete som består i  att

  • Gårdagens politiker har sett till att skatteundantaget finns och genom att införa ett system med passageraravgifter garanterar dagens politikerna att undantaget fortsättningsvis kommer att finnas kvar.

 

  • Rederierna som använder sig av undantaget uppbär en relativt obetydlig summa om 0,50cent per passagerare solidariskt för att sedan investera de pengarna i land för att på så sätt på sikt få ännu mer passagerare ombord. Är inte detta en vinn-vinn-situation?

 

Vem vet hur framtiden ser ut, men inte är det otänkbart att flera rederier funderar på att börja färdas via Åland. Nämnas kan bara exempelvis de tankar som framförts i media med bl.a. trafik från Gävle. Vem vet kanske någon börjar trafikera ifrån Lettland och Litauen till Sverige och gå via Åland i framtiden. När eller om det inträffar borde ett sådant här system redan vara igång. Detta system kommer gynna rederier som vill transportera människor till Åland och de rederier som bara är ute efter att använda vårt skatteundantag får betala lite för det. Inte mer än rätt anser jag!

 

Fru Talman,

 

Jag ser fram emot behandlingen av den här motionen i näringsutskottet där jag själv har förmånen att närvara och påverka för jag är väl medveten om att det finns flera frågor som måste lösas innan ett sådant här system kan sättas i bruk. Jag vet att det är praktiskt svårt att särskilja på de passagerare som reser till Åland och övernattar eftersom man kan åka hit med en färja och tillbaka med en annan och hur skall man räkna ålänningarna som reser fram och tillbaka? Hur ser man på passagerarna som åker med skärgårdstrafiken etc.? Hur löser man avdragssystemet för de rederier som investerar i ett land?? Det finns ett antal olika problem som bör lösas.

 

Men kanske näringsutskottet kommer till det enklaste men mest rättvisa och minst administrativt krävande systemet: att alla som reser betalar.  Men, som jag sa tidigare, ser man på den här motionen med öppna ögon och försöker man hitta lösningar tror jag det här är en vinn-vinn-situation för alla,  till och med så att det här kan vara en bit i puzzlet som kan komma att rädda Åland i framtiden.

 

Fru talman! Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsregeringen till lagtinget kommer med en framställning om ändring av landskapslagen om resandeavgift.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Karlström höll ett mycket intressant anförande. Jag vill minnas att i samband med turismstrategin höll jag ett anförande där just den här varianten var det tredje och sista alternativet. För att få Ålands landturismnäring mera konkurrenskraftig i motsats till de möjligheter som man har skapat ombord på fartygen skulle vi bl.a. se till att få ner mervärdesskatten, eventuellt kunna slopa skattegränsen runt Åland och låta hela Åland få samma möjligheter att fungera på samma villkor som rederierna har till havs. Men jag tycker att det är en intressant idé som ltl Fredrik Karlström framför, men jag tycker att det skall vara den absolut sista utvägen som man skall gå om man inte hittar ett sätt att få ökad konkurrenskraft för den landbaserade turismnäringen på Åland.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Jag tänkte säga att frågan om införande av resandeavgift är någonting som har varit en känslig fråga under självstyrelsens historia, det är kanske att gå lite för långt tillbaka i tiden, men den har diskuterats länge i varje fall och stundtals varit lite tabu.

Jag vill inledningsvis säga att om det som föreslås exakt i klämmen är rätt väg att gå skall jag invänta näringsutskottets behandling och se vad man kommer fram till, men tankarna som förs fram i motionen tycker jag är väldigt bra och motiveringarna är faktiskt klockrena. Därför vill jag ge ett par synpunkter inför näringsutskottets behandling.

 

Jag sade också när turismstrategin diskuterades att vi har varit för svaga från landskapets sida när det gäller att få någon typ av motprestation på de satsningar man har gjort för att serva rederinäringen. När Långnäs hamn byggdes och andra satsningar som gjordes sattes fokus mycket på att skapa förutsättningar för sjöfarten, och det var rätta satsningar som gjordes, men i och med att man hade fokus så mycket på sjöfarten blev det kanske inte lika mycket att fundera på samhällsnyttan i ett totalt perspektiv. De transitgångar som bl.a. har byggts i Västerhamn har jag flera gånger påtalat att är att gå för långt, sett ur åländsk synvinkel. Jag stöder mycket av det som förs fram i motionen.

 

Den utveckling vi har fått med alltmera färjanlöp men allt färre besökare pekar på att det är någonting som inte riktigt stämmer. Jag tror att den här utvecklingen är en viktig faktor när vi ser att den landbaserade turismen tynar bort, och det är där vi måste lägga fokus nu för att höja Ålands attraktionskraft.

 

Jag sade att motiveringarna var klockrena och det tycker jag de är. När man pratar om en resandeavgift och att de passagerare som stiger iland skulle vara befriade från den, så är det ett bra incitament. Man skulle av medlen bilda en fond som skulle möjliggöra satsningar inom den landbaserade turismen, det tycker jag också är en bra motivering och man skulle också via det här systemet försöka stimulera rederierna – synbarligen måste man på något sätt stimulera rederierna - att göra satsningar inom den landbaserade turismen på Åland för att Åland mera skall bli ett resmål och inte en hållplats, som det sägs i motiveringarna.

 

Sammantaget tycker jag att det är en bra motion, men jag tror att vi alla är medvetna om att det priskrig som nu försiggår inom sjöfartsnäringen gör att innan man börjar vidta åtgärder i näringsutskottet är det viktigt att man också diskuterar med rederierna och att man förhoppningsvis kan göra någonting i samförstånd, för om vi stillatigande ser på priskriget tror jag att konsekvenserna kan bli att den landbaserade turismen än mer får lida. Jag vill alltså sluta med att säga att de tankar som finns i motionen stöder jag. Jag tycker tankarna är bra och jag ser med spänning fram emot näringsutskottets behandling av förslaget.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Jag kan berätta att exempelvis inom flygbranschen betalar en transitpassagerare som flyger från något ställe till Helsingfors för att flyga vidare till ett annat land 5,90 euro för att de bara byter flyg på Helsingfors flygplats. Man kan se det här som lite motsvarande. Jag förstår priskriget som finns mellan rederierna i dag, men eftersom avgiften skulle vara lika för alla rederier, oavsett vilken flagga eller märke på båten det är, så ändrar det inte konkurrensfördelarna mot något bolag. Det enda som det gynnar är att de rederier som har Åland som bas i stället för hållplats på sikt kommer att tjäna på det. Sedan får naturligtvis alla rederier börja använda Åland som bas och mer och mer transportera människor hit. Det ser vi bara som positivt. Det är inte rederierna som skall betala, utan det är passagerarna som skall betala en avgift för att de har rätt att komma till Åland, kan man säga och det betyder att en passagerare på ett rederi, så alla de andra rederiernas passagerare inför ännu mera pengar, så totalt sett jag bara att det här är ett vinnande sätt att gå. Jag är inte rädd för att ta den diskussionen att det skulle bli för dyrt att åka till Åland för att det kostar 50 cent till per biljett. Vi kan titta på hur man har gjort på Mallorca, där man införde en miljöavgift och alla stora researrangörer började meddela, att då kommer vi inte att åka dit längre, men efter ett tag såg man att hela ön började blomstra och man städade upp, gjorde den finare och bättre, vilket resulterade i att ännu fler människor åker dit i dag. Samma sak skulle vi kunna ha på Åland.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Jag tycker att den här motionens ändamål är bra, alltså de orsaker motionären föreslår för att in pengar till vissa fonder osv. Men vi får komma ihåg att skatteundantaget som sådant är till för att trygga våra transporter, göra det ekonomiskt möjligt för oss att komma hit och härifrån. Därför hoppas jag att när näringsutskottet behandlar motionen utskottet inte på något sätt låter det drabba ålänningarna, som har fått detta undantag just för att billigt och ändamålsenligt kunna transporteras till och från vår ö. Det finns en viss risk att t.ex. borta-ålänningar osv. kanske också får betala passageraravgift. Jag tror att ltl Fredrik Karlström är för ung för att ha varit med och betalat passageraravgift, medan jag som pendlare har fått göra det. Ett tag fick vi betala, sedan införde man ett stort kontrollsystem där man måste bevisa att man var ålänning osv. för att slippa det, det var i början av sjuttiotalet. Sådant hoppas jag att det här förslaget inte skall medföra i alla fall.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Det finns, som ltl Karlström sade i sitt anförande, många detaljer att lösa med det här systemet, men när det gäller utnyttjande av skatteundantaget är ett potentiellt hot mot skatteundantaget om det överutnyttjas och därmed inte uppfyller det ursprungliga syftet att garantera våra transporter. Därför kanske det är bra med någon typ av bromskloss som s.a.s. gör att det är seriösa rederier som har samhällsnyttig trafik på Åland. Jag tror att ett sådant här system kan snarare motverka det potentiella hotet mot skatteundantaget. Visst är det angelägna saker som ltl Sune Mattsson tar upp och det skall inte drabba någon oskäligt. Man kan för en pendlare tänka sig ett skatteavdrag i kommunalbeskattningen, som landskapet sedan kommer till mötes med för att man inte som ålänning skall drabbas av avgiften.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag är positiv till förslaget. Jag vill bara lite varna för de risker som finns. När jag talar om pendlare tänker jag på dem som bor i Sverige och pendlar hit varje helg, det är tusentals ålänningar som pendlar har men skattar i Sverige och de är också välkomna för de använder vår service, betalar i butiker osv. Jag blev mest rädd när ltl Karlström talade om övernatta. Det hade varit mycket enklare om han hade sagt de som går iland; de som går iland slipper, de som bara går igenom tunnlarna, som är ett missbruk, det är de passagerarna som jag tycker att kunde betala. Det finns också ålänningar som har fribiljetter och då kanske du måste betala 50 cent, 1 euro eller 2 euro, det beror på vad man fastställer det till.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman! Visst är det så att det finns detaljer att lösa, men jag brukar säga att två ordspråk är vägledande för mig; det ena är att möjligheterna intresserar sig inte för den som inte intresserar sig för möjligheterna och ett annat är, att kom inte med problem, kom med lösningar. Det är bara positiva saker när det gäller att lösa detaljerna i förslaget, så det tror jag inte är något problem.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Som jag sade är jag inte alls negativ utan gav jag faktiskt ett förslag till lösning, om jag skall säga så, att de som går iland slipper betala, då har man löst problemet; alla som sover ombord på fartygen skulle kunna betala i så fall.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Det är som jag sade i mitt första anförande att man behöver se på den här frågan med nya ögon och med möjligheterna i stället för problemen framför sig. Ett exempel. Om 50 cent är för mycket, då kan man gå ner och säga att det skall vara 25 cent som man kanske har råd att betala eller var det sedan slutar, men det är det här som näringsutskottet djupt skall gå in – skall jag se till – att man tittar på skatteavdrag, någon sorts åländskt frikort eller någonting liknande för ålänningar. Jag tror också att ålänningarna är villiga att betala för resandet när man vet att alternativet är att det fortsätter som det har gjort under de senaste 20 åren, när man tog bort passageraravgiften, att man inte betalar någonting. Dessa pengar skall användas för att generera inkomster för framtiden. Det gäller att se möjligheterna och inte problem i detta så tror jag att det kan bli en rysligt bra lösning.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag ser inte problem, men jag ser ändå vissa saker som måste lösas och jag tycker att i detta forum har jag rätt att framföra dem. Jag vill inte heller gå in på summan. Jag är ute efter att ålänningarna inte skall drabbas av det. Vi behöver ha billiga transporter på grund av vårt läge och stiftar man en lag att man kan sätta på en avgift, så kanske den kan justeras ibland, den kanske är låg i början, blir hög sedan, mittialltihopa blir vi självständiga och måste göra som staten att vi måste ta in pengar på allt mellan himmel och jord, bilskatt och allt sådant, så frågan skall hanteras varsamt. Idén tycker jag är bra.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Dennis Jansson:

Fru talman!

Jag kan inte låta bli att begära ordet när jag hör debatten. Jag tycker att den är ganska spännande. Jag skulle egentligen vilja ställa frågan varför vi har den här situationen. I samband med EU-inträdet trillade den här saken på oss, att mitt i allt skulle de åländska rederierna förlora sina skattefria försäljning och det blev en himla jobbig situation för Åland, att hur skall vi gå tillväga här? Man fick agera snabbt och hitta en lösning. Då valde vi att helt enkelt skapa ett sätt att rädda våra kommunikationer och våra transporter och det gjordes på ett lyckat sätt, tyckte man åtminstone då när man gjorde det. Jag skulle vilja göra en jämförelse här med ett ställe i Europa som heter Andorra som ligger precis vid Spanien uppe i bergen. Man skulle kunna jämföra med att Barcelona skulle kunna vara Stockholm och Andorra skulle kunna vara Åland. Tänker man då hur man skulle kunna få besökare upp till Andorra, så tänker man som så att vi sätter skattefri försäljning ombord på bussarna men inte för att locka upp besökare till Andorra! Skulle jag ha eget bussbolag skulle jag givetvis köra bussen genom Andorra bara som en bergstur och ner tillbaka, det är det klart smartaste, det lockar inte direkt besökare till Andorra. För att Åland skall hitta ett sätt att växa måste man egentligen bestämma sig på Åland vilken typ av turism vill vi ha. Vill vi ha få besökare som betalar jättemycket eller vill vi ha den här volymen som ger de riktigt stora avkastningarna, det är det som man måste bestämma sig för. Hade Åland valt att i stället för att sätta skattefri försäljning enbart på fartygen och jobbat för den linjen att sätta skattefri försäljning iland – om det hade gått är förstås frågan – så hade det åländska samhället fullkomligt exploderat, då hade vi kunnat likna oss med ställen som Andorra, där man har gatuvis med märkesbutiker som kan sälja billiga varor för att kunna vara en attraktiv besöksplats i periferin. Jag tror alltså att det viktiga för Åland är att man egentligen att man tar beslut om vilken typ av turism man vill ha.

 

Jag tycker dessutom att ltl Fredrik Karlströms förslag skall vara det sista. Visserligen har vi inte i dag bara åländska rederier – de dyker upp flera nya rederiaktörer som vill utnyttja det åländska undantaget – och man måste tänka i nya banor och hitta nya sätt att försöka ta tillvara de åländska intressena, för det är, som sagt, inte bara fråga om de åländska intressena längre. Det är knepigt, men det finns olika sätt. Man kanske kan börja med att försöka påverka skattelagstiftningen, överta en del och kanske göra förenklingar för vissa näringar iland för att på det viset få en ökad volym och attraktionskraft.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 5:

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion angående införande av centraleuropeisk tid. (HM 12/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Danne Sundman:

Fru talman!

Landskapet Åland ingår i dag i den gruppen av regioner och länder som har östeuropeisk tid, förkortad EET. Det skulle av flera orsaker falla sig mycket naturligare att ha centraleuropeisk tid, s.k. CET, på Åland. För näringslivet skulle detta innebära förenklade kontakter västerut om Åland hade samma tideräkning. För finansmarknaden skulle det innebära att man hade samma tid som övriga europeiska börser. Huvuddelen av turistströmmen till Åland kommer från Sverige och detta innebär ett ständigt bekymmer med tidsskillnaden. Turisterna frågar: När går färjan? Om en halv timme, svarar man och så får man frågan: svensk eller finsk tid? Det är ett klassiskt skämt men med allvarlig underton.

 

Ålänningar ser till allra största delen på svensk TV, vilket innebär att programmen börjar en timme senare på Åland än i Sverige som gör att man får en timme senare kvällsvanor på Åland. Alla är kanske inte styrda av tevetiderna, men dock många och särskilt unga människor som behöver sova i tid. Detta kunde man t.o.m. klassa som ett folkhälsoproblem och mot bakgrund av skriverierna om att skolelever mår dåligt så vill jag med denna motion avhjälpa problemet genom att ge dem en timmes extra sömn!

 

Fru talman!  

Rent geografiskt är det inte något problem att byta till centraleuropeisk tid eftersom det finns områden långt öster om Åland som har denna tideräkning. Om tidszonerna har jag tittat snabbt på Internet: Susning.nu, där det står att läsa att som äldsta tid användes soltid som norm, varvid varje meridian utgjorde sin egen tidszon och varje latitduell förflyttning innebär en omställning av klockan. Med järnvägens införande på 1800-talet infördes normaltid för ett helt land eller delar av ett land. Dessa normaltider sattes i de flesta fall till soltiden vid meridianer på ett jämnt femtontal grader från Greenwich. Tidszonen på Greenwich-meridianen kallades ”Greenwich mean time” – GMT - och är den normaltid som används i Storbritannien. Meridianen som avgör var mitten på centraleuropeisk tid är på 15 grader öst. Området för centraleuropeisk tid sträcker sig från 7,5 grader öst till 22,5 grader öst. Det innebär att Åland ligger inom det området, och det är snarare så att det som vi har nu är onormalt; det normala borde vara CET. Åland ligger, som ni vet, på en korsning av den 60:e latituden och den 20:e longituden och det är ungefär mitt på Åland, strax söder om Mariehamn. Det geografiskt normala för Åland är alltså CET och inte EET. Det torde endast vara de östersta skärgårdskommunerna som ligger rätt till, i detta fall. Jag har hört att man tidigare, i landstinget, diskuterat särskild lagstiftning för Kökar, så man får väl fundera i de banorna även denna gång! Jag ser att ltl Veronica Thörnroos kommer in i salen, så man får väl ta med Brändö eller åtminstone delar av Brändö också i denna lagstiftning! ’

Skämt åsido, fru talman, när det gäller att byta tidszon så är det är inte så att vi har möjlighet att göra detta själva, utan det är en internationell konvention som styr det och sålunda måste riksmyndigheterna förhandla för Ålands del, men det torde inte vara något problem, om viljan finns, att ändra detta. Lagtinget har behandlat detta ärende förut, bl.a. på initiativ av mig själv men jag tänkte att eftersom det skedde en så stor förnyelse i valet så är detta lagting om möjligt ännu klokare än det förra och kanske godkänner motionen. Detta lagting förefaller hur som helst ha ett mycket klokt näringsutskott. Jag tänker, fru talman, ta detta initiativ i samtliga lagting i vilka jag får Ålands folks förtroende att ingå, tills det går igenom.

 

Fru talman!

Med anledning av det anförda föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att landskapsstyrelsen hos riksmyndigheterna anhåller om att Åland skulle räknas till det område som har centraleuropeisk tid.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 6:

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående behovet av ett åländskt marknadsföringskontor i Stockholm. (HM 40/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

I tider när konkurrens om turisterna hårdnar och utbytet av resmål blir fler och fler är det viktigt att marknadsföringen av resmålet görs på rätt sätt.

 

Vi tror att direkt kontakt till kunderna är en viktig del av marknadsföringen och att man då har ett marknadsföringskontor centralt i stora städer är ett bra alternativ. Att jag i vår motion nämner enbart Stockholm innebär inte att behovet av ett kontor i Helsingfors inte finns; behovet är precis lika stort, men man måste starta någonstans och kanske man kan lösa problemen på båda ställen.

 

Indragningen av den s.k. Ålandsbutiken i Stockholm för några år sedan var ett olyckligt strategiskt beslut för den åländska besöksnäringen eller rättare sagt den dåvarande landskapsstyrelsens beslut att dra in stödet till verksamheten byggde varken på framtids eller någon djupare insikt om vilka marknadsföringskanaler som i synnerhet den landbaserade besöksnäringen på Åland behöver för att hävda sig i en allt tuffare konkurrens om resandeströmmarna.

 

En alltför splittrad och småskalig besöksnäring förmådde inte utan såväl landskapsstyrelsens som rederiernas aktiva stöd samla tillräckligt med resurser för att säkra Ålandsbutikens framtid. Det är inte alltid dåliga beslut kan reperaras genom att andra krafter tar vid. I fallet med Ålandsbutiken bör det med lite god vilja gå att se till att verksamheten återuppstår på en förhoppningsvis central plats i hjärtat av Stockholm.

 

Den åländska besöksnäringen står till följd av sjunkande landpriser på taxfree-produkter och konkurrensen från nya attraktiva resmål i vår närregion inför stora utmaningar. För Åland gäller det att bättra på sin attraktionskraft i alla avseenden, men ett framgångsrikt koncept står och faller med en offensiv och välriktad marknadsföring.

 

Genom att återuppliva Ålandsbutiken i Stockholm tas ett första nödvändigt steg i den riktningen.

 

Det är osannolikt att besöksnäringen utan ett offentligt stöd i ryggen förmår hålla igång den trots allt rätt kostsamma verksamheten i Stockholm. Landskapsregeringen måste därför ha beredskap att tillsammans med turistnäringen göra en kraftansträngning där det finansiella ansvaret delas lika på basen av ett långvarigt samarbetsavtal. Det vore naturligt att Ålandskontorets personal hade de nya lokalerna som bas för sin verksamhet, varvid vissa synergieffekter kan uppnås.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår jag att lagtinget hemställer hos landskapsregeringen om att nödvändiga åtgärder vidtas för etableringen av den s.k. Ålandsbutiken i Stockholm i kombination med Ålandskontorets verksamhet.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 7:

 

 

Ltl Brage Eklunds hemställningsmotion angående åtgärder för att bevara skonaren Linden i åländsk ägo. (HM 68/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Brage Eklund:

Herr talman!

Man ser att intresset är stort för hemställningsmotionerna för det är inte så många kvar här i lagtingssalen, så man undrar vad man pratar för egentligen!

 

Herr talman!

Med anledning av den information som har varit i tidningarna om de ekonomiska problematiken som Rederi Ab Linden har hamnat i inlämnade vi denna hemställningsmotion. Till först vill jag säga att vi har ett gemensamt ansvar att ta tillvara de kulturarv som Rederi Ab Linden ville återskapa genom att bygga skonaren Linden.

 

Detta är ett stycke av vår sjöfartshistoria som har skapat den välfärd som vi har i dag. Skonaren Lindens tillkomst var resultatet av stora ideella insatser och fartyget har sedan dess bidragit till bilden av Åland som ett örike med stolta sjöfartstraditioner. För Mariehamn som sjöfartsstad är Linden som en seglande del av sjöfartshistorien och dess sommarkryssningar ett populärt inslag för turisterna.

 

Problemet är den alltför korta period under vilken seglatserna kan ske under gynnsamma förhållanden. Rederi Ab Linden kämpar därför tyvärr sedan flera år i motvind och den ekonomiska situationen är på väg att bli ohållbar. Det finns t.o.m. en uppenbar risk för att rederiet tvingas sälja fartyget och därmed skulle Åland gå miste om en levande marknadsföringssymbol. Med tanke både på den uppmärksamhet som skonaren Linden väcker på sina seglatser i omvärlden och på behovet av aktiviteter för besökare utifrån innebär en utförsäljning av vi ålänningar för alltid går miste om en viktig symbol och attraktion.

 

Hittills har diskussionerna om hur Linden skall kunna räddas kretsat kring möjligheten att fartyget används som skolfartyg för sjöutbildningen, även om sistnämnda möjlighet mottas positivt bland ansvariga för sjöfartsutbildningen och i viss mån förbättrar rederiets intäkter förefaller det uppenbart att ytterligare åtgärder behövs för att få ekonomin i gott skick.

 

Landskapsregeringen och lagtinget har ett givet ansvar för att Linden förblir i åländsk ägo. Tillsammans med de driftiga aktörerna bakom Rederi Ab Linden bör chanserna vara goda för att ett åtgärdspaket tryggar Lindens fortsatta seglats under åländsk flagg. Landskapet bör enligt vår mening ha beredskap att tillskjuta såväl nytt riskkapital som förmånliga finansieringslån. Vi är också medvetna om att i dagarna har det tillförts mycket nytt kapital till Åland, så man tycker att de här problemen egentligen inte skulle vara så stora, också landskapsregeringen har fått sig tilldelad en post av detta.

 

Med hänvisning till det jag har sagt föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa att skonaren Linden förblir i åländsk ägo.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag skall ta fasta på ltl Brage Eklunds skrivning när det gäller sjöfartsutbildningen. Ltl Brage Eklund skriver i motionen: ”Hittills har diskussionerna om hur Linden skall kunna räddas kvar kretsat kring möjligheten att fartyget används som skolfartyg för sjöfartsutbildningen.” Med tanke på att landskapsregeringen tämligen nyligen investerat i ett skolfartyg och att Linden inte är användbar när det gäller däckspraktik, speciellt för sjökaptensutbildningen undrar jag vilka utvecklingsmöjligheter ltl Brage Eklund ser i Linden som skolfartyg?

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

I samband med Lindens olycka ekonomiska ställning har frågor cirkulerat på vilket sätt man kunde utöka inkomsterna. En av dem som har nämnts är sjöutbildningen. Ett exempel är att använda den i sjömansskolan. Jag har inte desto mera forskat i dessa frågor utan i princip tagit frågorna från den debatt som har pågått och av olika alternativ som har lagts fram. I behandlingen i näringsutskottet får vi titta på detta.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det var ett tämligen trevligt svar som ltl Brage Eklund gav, men det var inte svaret på min fråga!

Vad som cirkulerar i debatter osv. är väldigt intressant, men det här är en hemställningsmotion som ltl Brage Eklund har lagt själv! Nog måste ni väl ändå själv veta vad ni vill när det gäller skolfartyget Linden, eftersom vi vet att landskapsregeringen alldeles nyligen investerat i ett nytt skolfartyg och vi också vet att Lindens bruttoton är under 500, vilket betyder att den åtminstone inte går att använda i sjökaptensutbildningen. När det gäller utbildningsveckorna som bl.a. sjömansskolan anordnar ombord har de tidigare varit finansierade av bl.a. Förbundet för  främjande av åländsk sjöfart. Vad vill ni egentligen Brage Eklund med skolfartyget Linden?

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag tycker att motionen säger det mesta vad vi vill i den frågan: vi vill ha Linden kvar i åländsk ägo, framför allt som en turistattraktion i bilden av Åland utåt som en gammal seglarnation samt en sjöfartstradition som vi skall bevara. Det är huvudsyftet. Hur man sedan på olika sätt löser de ekonomiska delarna kan inte jag ge ett direkt svar på nu, om det skall ingå i sjöfartsutbildningen och att det inte uppfyller vissa krav för att kunna utnyttjas i sjöfartsutbildningen är en annan sak som man får titta på. I debatten har den idén framhävts att man skulle kunna använda den i sjöutbildningen, så det är inte jag som har hittat på det utan det har framgått av debatten när det har gällt frågan om hur man skall rädda Linden i åländsk ägo. Inte har jag någon helhetslösning utan det är därför jag ställer motionen. Jag tycker att det är ett kulturhistoriskt ansvar som hela Åland har gentemot vår sjöfartstradition och som har skapat det samhälle som vi har idag. Det finns många aspekter och jag tycker att näringsutskottet får titta närmare på dem och eventuellt komma med något förslag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Jag är inte någon vän av socialistiska lösningar – det har säkert framgått tidigare i debatten – men när Pommern hotar att sjunka eller när Linden hotar att säljas är jag beredd att göra avkall på min ideologi.

 

Jag tycker i likhet med motionären att det här är en ytterst angelägen fråga och är det så att alla andra möjligheter är uttömda för att rädda Linden kvar på Åland måste landskapet träda till på ett eller annat sätt.

 

Som motionären också framförde symboliserar Linden en viktig tradition, jag skulle säga en tradition som lade grunden till den tradition som i dag är sjöfarten. Det är alltså tre steg tillbaka, den s.k. bondeseglationen. Förutom det är Linden ett fantastiskt fartyg att inbjuda gäster till segling. Jag har haft förmånen att göra det ett antal gånger och också med ganska fina gäster som har sett världen och många fina platser, men en seglats med Linden lämnar ingen oberörd. Det är ofta det man kommer ihåg från sitt besök på Åland. På det sättet är Linden mycket högre värderad, skulle jag säga, än vad som syns på papperet. Vad det ger för indirekt nytta för åländskt näringsliv och också för åländska politiker att kunna ha fartyget för representation står skrivet i stjärnorna, men jag tror att det är mycket värdefullt, så därför kan man säkert tänka sig att komma till mötes. Jag hoppas, oavsett hur hemställningsmotionen behandlas, att landskapsregeringen har ett öppet sinne till den här frågan.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag håller helt med ltl Danne Sundman om att det är väldigt viktigt att Linden bevaras i åländska ägo. En sak som gick upp för mig när det gäller finansieringen är att det är mycket viktigare för mig åtminstone att landskapet engagerar sig i skonaren Linden än att man som ledamoten Camilla Gunell sade att Utvecklings Ab t.ex. går in i företaget som skall drivas på husmodersskolan. För mig är det mycket viktigare att man engagerar Utvecklings Ab om det är så att det finns överskott av pengar än i det finska företaget.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag är nog benägen att hålla med, att nog går det här för mig också före dansskolor och sådan verksamhet, för det här är så djupt rotat i det samhälle som vi som sitter i lagtinget företräder, så jag håller absolut med om det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag vill bara rikta ett stort tack till ltl Danne Sundman för det stöd han gav och att han ser vikten av att bevara fartyget. Det är, som han sade, en historia som vi har all orsak att se till att den blir bevarad och vi har egentligen det ansvaret att också ta vara på det kulturarv som man har försökt återskapa genom Linden. Förvånande är att regeringspartierna har bestämt sig för att man inte skall delta i debatten med mera än att man delvis kritiserar motionen. Det skulle vara roligt att veta vad de anser om den.

 

Ltl Danne Sundman:

Herr talman!

Jag har gjort samma reflektion faktiskt om detta med lagtingets roll – det är en bisak och står förstås inte i motionen. Det förefaller så att när man är i opposition ser man lagtingets roll som väldigt viktig, men när man är med i regeringen är lagtinget någonting lite jobbigt. Jag har alltid sett lagtinget som väldigt viktigt, oavsett om jag har varit själv i regeringen, om jag har varit understöd till regeringen eller om jag är i opposition, så det förvånar mig också. Jag tycker att det här är en så angelägen kulturpolitisk fråga att den förtjänar en kommentar från regeringen och från regeringspartierna. För mig som just har renoverat en skeppargård som har byggts med pengar som har seglats in med sådana fartyg som typ Linden känner jag verkligen ett stort engagemang för det här. Det förvånar mig att majoritetens engagemang inte är större.

 

TALMANNEN påminner om att diskussionen handlar om bevarande av skonaren Linden.

 

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman!

Jag vill inledningsvis säga, att jag har inte skrivit på motionen och det beror inte på att jag inte stöder utan det var tidsmässiga orsaker som jag gjorde att jag inte hade möjlighet att skriva på den innan den lämnades in. Men jag stöder motionen. Ser man den debatt som har varit runt Pommerns bekymmer måste jag säga att jag är ganska förvånad över att det har varit en så pass liten debatt som det har varit när det gäller Linden. Ltl Veronica Thörnroos kommentar var ganska symptomatisk att man skjuter in sig på en liten detalj om det passar som skolfartyg eller inte, så behöver man inte ta ställning till själva huvudfrågan. Det är onödigt för mig att upprepa alla de positiva omdömen som har varit runt Linden när det gäller Lindens roll som en åländsk turistattraktion. Det efterlyses turistattraktioner i alla sammanhang och gärna skall det ha en genuin åländsk profil. Det är få saker som kan passa in bättre än just Linden.

 

Ltl Brage Eklund efterlyste ett åtgärdspaket när det gäller Linden. Det är väl de facto så att det har utarbetats ett flertal åtgärdspaket när det gäller Lindens ekonomiska situation under årens lopp. Jag har själv bl.a. medverkat i två sådana. Problemet är att skuldbördan blev för stor för Linden från första början. Det är det som är problemet i ett nötskal egentligen.

 

Jag är lite förvånad över det oengagemang som landskapsregeringen har visat i de här frågorna. Nu när finansminister Wiklöf har vänligheten att besöka oss här i lagtinget så kanske man kunde få höra lite från den som direkt sitter på de ekonomiska medlen hur det riktigt förhåller sig. Jag vet själv att det kan vara så ibland – det kan rentav t.o.m. vara så i det här fallet – att regeringen gör någonting men att man av olika orsaker inte har möjligheter att gå ut med det, så det vore intressant att få reda på: finns det ett engagemang eller finns det inte ett engagemang när det gäller Lindens vara eller icke vara i de åländska vattnen?

 

Jag vill till sist säga, herr talman, att en sak som också förvånar mig är att man inte desto mera har jobbat på att försöka få till stånd sponsorering från det åländska näringslivet. Jag tycker att man skulle ta ett helhetsgrepp på Linden när det gäller näringslivets roll, engagemang och sy ihop ett paket tillsammans med landskapsregeringen. Det är min förhoppning.

 

Men, som sagt, vi har finansminister Wiklöf här, så det skall bli spännande att höra!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

När det gäller sjöfartsutbildningen på Åland och sjöfartsfrågor är det saker som intresserar mig, främst av den anledningen att jag har jobbat med sjöfartsutbildning i ganska många år. När det gäller mitt arbete i lagtinget tar mig faktiskt friheten att fokusera på de frågor som jag finner intressanta. När det gäller hemställningsmotionen om Linden är det flera olika breda områden som motionsställaren tangerar, där utbildningsområdet var ett och det valde jag att ta fasta på. Jag tycker inte att man som ltl Anders Eriksson kan säga att det är en liten detalj. Sjöfartsutbildningen har varit och är en väldigt stor fråga på Åland. Det är tack vare vår sjöfartsutbildning som vi har har byggt upp det åländska samhälle som vi har. Därför tycker jag inte att det är en liten fråga.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Nej, det är inte en liten fråga om man diskuterar den i rätt sammanhang. När vi diskuterar Lindens vara elle icke vara är det framför allt den turistprofil Linden medför, den attraktionskraft den har när det gäller besöksnäringen på Åland, men det finns också starka kulturpolitiska inslag. När det gäller det som ltl Veronica Thörnroos valde att dyka ner på i det här sammanhanget, dvs. om Linden passar som ett skolpraktikfartyg eller inte, har varken ltl Brage Eklund eller jag varit med i de diskussionerna utan att vi har bara sett att det är någonting som har framförts som ett alternativ. Jag kan tänka mig att det är från Lindens sida som man har fört fram det som någon typ av räddningsplanka men jag har också noterat att man från bl.a. sjömansskolans sida har sagt att det här är någonting som kunde vara intressant. Mot den bakgrunden nämnde vi det i motiveringarna, men än en gång: det är en liten detalj i detta sammanhang. Sjöfartsutbildningen är viktig, det är inte fråga om annat, men det gäller att föra rätt debatt på rätt plats!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det är alltid intressant att ta del av ltl Anders Erikssons vältalighet. Jag erkänner villigt att där blir även jag tvåa! Men när det gäller hemställningsmotionen upptar den fyra olika områden som jag ser det, och utbildningsbiten finns med här. Jag tycker inte att man kan, som ltl Anders Eriksson, förakta den och plocka bort den och säga att det är en detalj. Det är det inte.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det är sant. Utbildningen är med och om vi värderar den som en detalj eller inte i det här sammanhanget ids jag inte orda desto mera om, utan det vore intressant att höra hur ltl Veronica Thörnroos ser på själva kärnfrågan i motionen. Behövs det ekonomiska åtgärder för att trygga Lindens fortsatta existens eller behövs det? Det är det som är huvudfrågan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Herr talman!

Jag tror att alla i landskapsregeringen och även här i lagtinget samt också en mycket bred massa av den åländska menigheten upplever att det vore ledsamt om Linden som turistföreteelse upphörde sin verksamhet i de åländska vattnen. Jag tycker själv att Linden är en utmärkt exponent för sjöfartssamhället Åland och det är naturligtvis en stor tillgång för hela turistnäringen som sådan. Jag tror att alla ålänningar i själ och hjärta känner att det där är en mycket, mycket viktig företeelse.

 

Från rederiets sida har man också uppvaktat landskapsregeringen i den här frågan och vid det tillfället var det, om jag inte missminner, i huvudsak skolningsfartygsaspekten och dess möjligheter som man diskuterade. Den frågan är inte avgjord hos landskapsregeringen, men för min egen del tror jag att det till den delen är lite mera inaktuell än vad det har varit eftersom landskapet nu har satsat i ett, som man bedömer, mycket ypperligt skolfartyg. Jag tror inte att vi från ha varit nästintill utan – vi hade Utö som bedömdes som undermåligt – att vi helt plötsligt skulle börja med utbildning på två fartyg, det tror jag är ganska komplicerat.

 

Landskapet var också med, om jag inte missminner mig, och med olika finansieringsformer stödde tillblivelsen av Linden, så landskapet har nog dragit sitt strå till stacken. Som ett belägg för det var också dåvarande lantrådet Ragnar Erlandsson och slog den sista spiken i fartygets bordläggning innan det gick till havs.

 

Som jag sade, alla vill att det här skall kunna fungera och att Linden skall vara kvar, men det är någonting som är symptomatiskt i det marknadsekonomiska åländska samhället – jag får det så ofta till livs att ingen är för socialism, men i väldigt många sammanhang så måste vi ställa upp, det är så! För mig skulle det kännas utomordentligt befriande om man t.ex. vid ett tillfälle där vi med säkerhet vet att resurserna är större än på länge i det åländska samhället också om man inom den privata sektorn kunde försöka fokusera kring Lindens fortbestånd på Åland. Det skulle kännas väldigt fint. Vi har inte i landskapsregeringen diskuterat andra åtgärder i det här skedet än just skolningsaspekten, men det är klart att rederiaktiebolaget skall få svar på sin uppvaktning och jag vill minnas att de också överlämnade en skrivelse i anslutning till det.

 

Som sagt, ofta, ofta, samtidigt som man kräver att budgetar skall vara i balans, det skall vara ordning och reda i ekonomin, så är det faktiskt så att det är just det här med att det måste ändå vara så att vi har beredskap från samhällets sida att ställa upp och skulle det här vara den enda exponenten för det, så var det inget problem, men det är återkommer ständigt och det är inte bara i den här salen utan det finns på mångahanda håll. Det underlättar inte heller för en finansansvarig att försöka sköta fögderiet, kan jag säga. Vi måste alltså ta ett samfälligt ansvar och jag tycker naturligtvis att samhällsutvägen skall finnas, men jag tycker att man dessförinnan också när det gäller sponsoreringsfrågor borde göra maximalt vad man kan från det privatas sida för att också sörja för Lindens fortbestånd. Jag erkänner: Linden är också i min sinnevärld en omistlig del av den åländska bilden utåt. Det är en viktig tillgång, men jag skulle också gärna se att alla möjliga vägar prövades innan landskapet återigen skall vara den som skjuter till pengar för att rädda det hela.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Man önskar att det skulle vara precis som landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf sade att det privata näringslivet skulle engagera sig lite mera, framför allt de som sysslar med seglation eller rederier som sysslar med den typen av skeppsverksamhet - skeppshandel, sägs det här. Tyvärr är det inte så i det här fallet; man förstår inte den avoga inställningen från det privata i sådana här sammanhang. Jag är precis lika förvånad som ledamoten Lasse Wiklöf i det fallet, att man inte ser det kulturhistoriska arvet som man har att föra vidare i det här fallet. Jag är inte själv för socialisering på något vis, men jag anser det befogat i sådana här sammanhang – det är inte så många av den här typen av fartyg som finns här på Åland utan det är i princip Linden och Pommern och som har bekymmer för sin fortlevnad. Det kanske inte är något lätt åtgärdsprogram, men jag tycker att landskapsregeringen på något vis i samband med näringslivet borde komma fram till något resultat där man kan rädda Linden i åländsk ägo. Det är förvånansvärt om det inte finns större intresse än vad som har visat sig hittills. Jag hoppas att landskapsregeringen i det här fallet gör vad de kan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Det är intressant att notera att det är delvis nytt ljud i den wiklöfska skällan nu när Wiklöf ingår i regeringen. Det är inte som när socialdemokraterna var i opposition att det kommer en räcka med kostnadsdrivande förslag och när man ifrågasatte finansieringen blev det tyst, utan nu stämmer det bättre överens med verkligheten, vill jag säga! Till den delen understöder jag resonemanget, att alltför ofta kommer man och begär samhällets stöd fast det finns många mycket mer sist och slutligen behjärtansvärda verksamheter i grundverksamheten i det som samhället står för. Det var jag som tog det mycket fula ordet socialism i min mun, men jag sade samtidigt att då skall alla andra möjligheter vara uttömda och jag tror, med kännedom om andra projekt, att nog finns det möjlighet att lösa finansieringen privat. Men det kanske måste vara så att en del kommer från samhället. Jag tycker dock att man från landskapets sida skall ställa krav, att skall vi vara med, så skall ni vara med och framför allt skall inte landskapet ta det här i sin drift, för vi vet att den fartygsdrift som landskapet bedriver är dyrast i världen troligtvis, så det skall givetvis vara i privat drift och man borde hitta någon eldsjäl som skulle lägga ner all sin tid i det här; då tror jag det skulle fungera, men jag avser en liten hjälp på vägen när jag säger att samhället skall ha beredskap.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Landskapsregeringsledamoten Camilla Gunell:

Herr talman!

Ledamoten Lasse Wiklöf sade mycket av det som jag också tänkte säga, men jag tycker att frågan om Linden är både, som här har påpekats, en kulturarvsfråga och i vissa avseenden har den också tangerat utbildningsområdet, nämligen som ett komplement i sjöfartsutbildningen när det gäller den praktiska delen.

 

När det gäller kulturarvssidan tycker jag att den här landskapsregeringen har en hög profil i kulturarvsfrågor. Man har också starkt betonat den maritima delen av Ålands kulturarv. Där ingår förstås Pommern, Linden, sjöfartsmuseet och många, många andra aktörer och det här är någonting som man också ur turistisk synvinkel också vill stärka och utveckla. Det ligger som bäst en skrivelse från rederiet Linden hos landskapsregeringen, men då med fokus just på skolsidan och om sjöskolorna på Åland kan ha nytta av skolfartyget Linden i en större utsträckning än i dag. Vi behandlar som bäst skrivelsen, men det handlar också om sjöskolornas behov, att har de behov av den här typen av seglatser, den här typen av praktiska seglingar? Det har erbjudits seglingar tidigare en vecka per år och det har nog upplevts väldigt positivt.

 

Enligt de signaler jag hittills har fått kommer det skolfartyg, som den förra regeringen gick in för att införskaffa, att fylla många av de behov som skolorna har när det gäller praktisk övning. Men vi tittar på den här frågan och jag tror att den är angelägen för alla att på olika sätt kunna skapa en framtid för Linden, men det är som sagt också en ansvarsfördelningsfråga, att var skall samhället komma in. Det är ett rederi som handhar driften av verksamheten och helst skulle man hoppas att man med olika koncept inom det turistiska området skulle hitta ett tillräckligt stort arbetsfält så att det fick en drift s.a.s. på mera kommersiella villkor.

 

Men, som sagt, om det är så att ärendet sist och slutligen hamnar hos landskapsregeringen i ett avgörande skall vi naturligtvis ta upp frågan till diskussion.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Motionen berör flera olika användningsändamål för Linden och möjligheter att kunna utnyttja fartyget. I det stora hela är det det turistiska perspektivet som jag anser är det viktigaste när det gäller skonaren Linden. Den är marknadsförd överallt i alla broschyrer, kanske på första sidan eller annars är det ett stort mittuppslag om den. Anser landskapsregeringen att den inte har något mera marknadsföringsmässigt värde för Åland som en ”sjöfartsnation”, så är det beklagligt. Det måste ha ett stort värde turistiskt och marknadsföringsmässigt för Åland att kunna bevara Linden. Hur man sedan räknar det i pengar och hur man löser det borde det finnas en vilja från alla att kunna ta tag i. När det är fråga om pengar har vi ett bolag i landskapets regi, Utvecklings Ab, som för in riskkapital och om jag har läst rätt skulle de få en ganska stor pott från landskapsregeringen att använda. Jag har förstått att man skall använda dem till bolag som skall utvecklas och försöka profilera sig och starta upp, det här är ingen  uppstartning, men det är väl ett sätt att hålla den vid liv.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Jag tycker att det inte finns några större konflikter i den här frågan utan vi delar väl samma strävan och önskan om att rederiet Linden skall kunna fortsätta sin verksamhet. Hur och på vilka villkor måste vi ytterligare diskutera.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Herr talman!

Jag får redan konstatera att motionen har uppnått ett visst syfte i och med att den har skapat en viss samstämmighet om man att man behöver bevara Linden. Jag får hoppas att motionen också i näringsutskottet bemöts på ett positivt sätt.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

Jag får väl säga att den här frågan har nog varit aktualiserad redan innan motionen kom till lagtinget. Jag tror att det här var en av de första frågor som vi tog till diskussion när landskapsregeringen satte sig därför att representanterna från rederiet har varit mycket aktiva här, så frågan är under beredning.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Fru talman!

Ett av sätten för landskapsregeringen att stöda Linden annat än direkt med ekonomiska medel är att utöka underlaget för verksamheten och det är så i dag, vilket vissa ledamöter inte verka känna till att i sjömansskolans grundår ingår det segelfartygspraktik. Det är inte för att man förväntas jobba på ett segelfartyg utan för att man skall känna till traditionerna. I det åländska samhället är det givetvis viktigt att lära sig att räkna och skriva, men om man sedan skall prioritera någon historisk kunskap torde det vara att känna till segelsjöfarten. Då är min fråga till landskapsregeringen, vilket jag inte riktigt uppfattade i anförandet, att kan man tänka sig att införa en kurs i segelsjöfartskunskap, kanske i grundskolan via rekommendationer i läroplaner eller kanske i gymnasialstadiet för alla studerande? Det skulle drastiskt utöka underlaget för Linden under lågsäsong när isen är borta och turisterna inte har kommit ännu och efter högsäsong.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Herr talman!

När det gäller sjöskolorna ingår det, som sagt, en viss del som praktisk segling på skonaren Linden. Det har det gjort i några års tid och det bekostades, som ltl Veronica Thörnroos sade, av Förbundet för främjande av åländsk sjöfart. Att det skulle införas som ett obligatorium i grundskolorna på hela gymnasialstadiet är nog en ny tanke. När det gäller behovet för Linden för att trygga verksamheten var kostnaden ganska hög när det gällde skolfartygssidan, så i den omfattning som man från rederiets önskar att landskapet skulle nyttja fartyget var nog kanske på en litet hög nivå, men det här är någonting som vi helt enkelt måste diskutera vidare. Men att det skulle bli ett obligatorium för alla skolor, den frågan har nog inte varit aktuell.

 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Jag tycker att man kan fundera lite i de banorna. Som jag sade redan är det viktigt för alla ålänningarna att kunna veta om segelsjöfarten, särskilt de ålänningar som far ut i världen och får frågor om detta under studietiden, resor osv. Det är en vital historisk kunskap som alla ungdomar borde få. Min generation kanske är den första som växer upp helt utan att man har detta naturligt med sig s.a.s. och det är lite synd att det är en kunskap som dör ut. Jag ber landskapsregeringen att överväga om man kunde införa det med större bredd i utbildningen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 8:

 

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion angående utredning om dykpark. (HM 9/2004-2005).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Herr talman!

Motionen anknyter lite till den som jag hade tidigare i dag. Det handlar om turism och satsningar för att få fler besökare till Åland. Motionen är ett exempel på vad man skulle kunna investera i och satsa på och det handlar om dykindustrin.

 

Dykturismen besitter stor potential att utvecklas på Åland. Vi har många objekt att erbjuda för våra dykturister att dyka på och säsongen sträcker sig lång utöver de sex gyllene veckorna. På hösten och vintern är vattnet som klarast och sålunda bästa tiden att dyka på. En möjlighet är att erbjuda något extra för dykturisterna. Det skulle kunna vara en anläggning i form av en marin dykpark. En sådan anläggning skulle bestå av ett vattenområde i vilket man under ordnade former och enligt gällande miljöbestämmelser och lagstiftning skulle sänka olika typer av fartyg, flygplan, fordon eller andra konstruktioner. Vad som dock är viktigt att inse är att denna marina dykpark inte får bli ett motiv att förbjuda dykning på befintliga vrak utan ett komplement till den. Dykare lockas nämligen av det genuina och det verkliga. De vill veta historien om skeppen de dyker på och någon konstgjord park kan aldrig ersätta de verkliga vraken. Vi har verkligen här nere på botten runt hörnen och vi har historen på vår sida. Skulle en dykpark tillkomma kunde Åland bli ett dykcenter utöver det vanliga. Vi skulle kunna erbjuda både verklighet och fiktion, både nutid och kulturhistoria i en samma tappaning.

 

Förutom att den marina parken skulle vara till för rekreation- och nöjesdykning skulle parken kunna vara en del av ett maritimt centrum för bl.a. övningar och utbildning inom räddningsdykning för olika företag och olika utbildningsorganisationer inom denna sektor, vilket på sikt skulle kunna bli en riktig utbildningsindustri här på Åland. Vi har mer erfarenhet samlad här vad gäller havet och allt vad det inbegriper med Linden osv. och utbildningarna runt dessa områden är många gånger bättre än på andra ställen i världen och vi har framför allt vatten i landskapets ägo som skulle kunna vara lämpliga för att sätta en marin dykpark på.

 

För att utröna om en dylik satsning är realistisk och möjlig på Åland borde en utredning göras i samarbete med aktörerna inom dyk- och räddningsbranschen där man skulle undersöka var, hur och på vilket sätt ett sådant här upplägg skulle kunna fungera.

 

Herr talman!

Med anledning av detta föreslår jag att lagtinget hos landskapsregeringen hemställer om att en utredning av en dykpark på Åland görs.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman!

Under min tid som utbildnings- och kulturansvarig i landskapsstyrelsen var det många diskussioner om olika dykärenden, av olika skäl, och då hade jag tillfälle att prata med många som dyker, har dykföretag osv. Under den tiden tyckte jag också att det här var mycket intressant och jag tycker det fortfarande. Men jag vill också påstå att vad jag känner till håller man nu inom landskapsregeringen på att jobba med nya dyklagen, som också skall ge möjligheter till dykparker. Jag vill hoppas, och det är min tanke, att landskapsregeringen redan håller på med de här frågorna, för det här är någonting som skulle vara intressant för Åland.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Herr talman!

Det var ett väldigt positivt svar på min motion och mitt anförande. Då håller vi alla tummarna och från oppositionens sida piskar vi på att det här finns med i den kommande dyklagen och jag skall med glädje och entusiasm följa den lagen. Vi får förmodligen behandla den också i näringsutskottet.

Det var positivt!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Ltl Danne Sundmans enkla fråga angående försäljning av Ålands husmodersskola. (EF 5/2004-2005).

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och orsaken till att svar inte avges.

 

Lagtingets nästa plenum är  måndagen den 4 april kl.13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.12.00).

 

 

 

Originalfil