Plenum den 1 april 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 1 april 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 2

1    Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)

Remiss. 3

2    Komplettering av lagförslaget om produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4a/2014-2015)

Remiss. 4

3    Europeiska unionens fiskerikontroll

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2014-2015)

Remiss. 14

4    Ändring av vattenlagen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)

Föredras. 17

5    Vårfågeljakt

Landskapsregeringens svar (SF 1/2014-2015-s)

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 1/2014-2015)

Föredras. 18

6    Barnombudsmannen på internet

Landskapsregeringens svar (SF 4/2014-2015-s)

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 4/2014-2015)

Bordläggning. 20

7    Ny körkortslag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

Bordläggning. 21

8    Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

Bordläggning. 21

9    Stöd för hållbart skogsbruk

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2014-2015)

Ltl Anders Erikssons m.fl. anslutningsmotion (AM 1/2014-2015)

För kännedom.. 21

10  Energilagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)

11  Socialvård

Vtm Viveka Erikssons m.fl. spörsmål (S 1/2014-2015)

Plenum slutar 21

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Torbjörn Eliasson och Göte Winé anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Andra behandling

1        Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag föreslår att en kläm fogas till betänkandet enligt följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att dels trygga finansieringen av skyddshem enligt nivågarantin för de sociala förmånerna i 44 § 2 mom. självstyrelselagen, dels att överväga lagstiftning som inför en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att oberoende av tystnadsplikt och utan patientens samtycke göra en anmälan till åklagare eller polis när nämnda personal på grund av omständigheter vilka de har fått kännedom om i tjänsten/arbetet har grundad anledning att misstänka att patienten har utsatts för ett allvarligt våldsbrott.” 

Jag föreslår att detta förs till omröstning. Klämmen finns i reservationen.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ber att få understöda förslaget.

Talmannen

Ltl Torsten Sundblom, understödd av ltl Mats Perämaa, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att dels trygga finansieringen av skyddshem enligt nivågarantin för de sociala förmånerna i 44 § 2 mom. Självstyrelselagen, dels att överväga lagstiftning som inför en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att oberoende av tystnadsplikt och utan patientens samtycke göra en anmälan till åklagare eller polis när nämnda personal på grund av omständigheter vilka de har fått kännedom om i tjänsten/arbetet har grundad anledning att misstänka att patienten har utsatts för ett allvarligt våldsbrott.” 

Eftersom förslaget till kläm ingår i reservationen till betänkandet behöver det enligt 70 § arbetsordningen inte bordläggas till ett senare plenum utan en omröstning kommer därför att verkställas.

Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Torsten Sundblom ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har godkänt lagtexten enligt utskottets betänkande.

Klämförslagets enda behandling är avslutad.  Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

2        Komplettering av lagförslaget om produktionsstöd för el

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4a/2014-2015)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmanskonferensen förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa lagtingsledamöter, Ålands möjligheter att delta i imatningstariffsystemet där betalningen till största delen kommer från riket är en unik företeelse. Därför är det av största vikt att de lagar som tas fram både på rikssidan och här i Ålands lagting är kompatibla med varandra.

Landskapsregeringen överlämnade den 27 november 2014 ett lagförslag till lagtinget med förslag till lagstiftning om produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystemet. Motsvarande skedde på rikshåll. Ärendet remitterades till riksdagens ekonomiutskott den 5 mars 2015.

I det förslaget som sedermera kom till riksdagen hade ekonomiutskottet gjort ett förtydligande. Jag citerar: ”Man förutsätter att man i landskapslag har intagit tillräckliga och ändamålsenliga bestämmelser om avbrytande av utbetalning, återbetalning och återkrav av stödet samt tillsyn”. Detta har landskapsregeringen tagit till sig och vi har därför valt att i detta kompletterade lagförslag i 4 § skriva in motsvarande ordalydelse. Man kan föra ett resonemang kring att det inte är helt av nöden tvunget eftersom saken kan hanteras via en överenskommelseförordning. Men eftersom det är av största vikt att det råder paritet mellan lagstiftningarna så har vi valt att skriva in det i ingressen i 4 §.

Därutöver i detta kompletterade lagförslag så väljer vi att stärka lagtingets påverkningsmöjligheter genom att lagtinget ska, via en bevillningsfullmakt, godkänna stöd till vindkraftsbolag.

Den här förstärkningen är på linjen mellan Ålands lagting och arbets- och näringsministeriets tjänstemän för att lagtinget också ska ha möjlighet att ta ställning till detta.

Rent substantiellt vill jag påskina att kompletteringsförslaget inte innehåller några förändringar, men däremot förtydliganden kring det tidigare avgivna förslaget.

Min och landskapsregeringens förhoppning är nu att detta lagförslag behandlas samtidigt som det förslag som har gått till finans- och näringsutskottet.  Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Angående beviljningsfullmakten som ska styra energimarknadsverket vid tillståndsbeviljandet och som ska framgå ur landskapets budget, sett ur producentens synvinkel kommer bevillningsfullmakten att binda upp lagtinget för ett år i sänder eller kommer det att binda upp lagtinget för hela tolvårsperioden? Budgetanslag och sådana saker brukar oftast vara ettåriga. Avser man här hela tolvårsperioden?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack för frågan. Landskapsregeringen avser att göra exakt likadant som man gör på rikssidan. Det tillstånd som man får gäller för tolv år. Det är i och för sig ingenting unikt, det finns många andra stöd som också löper över längre perioder än ett budgetår. Målsättningen är att det ska vara lika som på rikssidan så att våra aktörer här ska ha samma trygghet i sitt företagande som man har på rikssidan.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra att vi fick det klarlagt. Ur producentens synpunkt är det viktigt att man vet att åtagandet gäller under hela stödperioden.

Eftersom det är lagtinget, via en tolvårig bevillningsfullmakt, som beviljar dessa stöd, tar lagtinget ansvar för den totala stödsumman som torde vara cirka 60-70 miljoner? Jag kommer inte ihåg siffrorna exakt. Eller tar lagtinget bara ansvar för det står i lagen som landskapets del, 12 gånger 1,5 miljoner, cirka 18 miljoner euro? Vem har i första hand ansvar mot producenterna för hela stödbeloppet?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! I enlighet med det finanspolitiska ministerutskottets betänkande, det är ju en politisk överenskommelse som ligger till grund, så har landskapet ansvar för de totala kostnaderna.

Vidare sägs; ”Landskapet ska delta kostnaderna för tariffsystemet med inmatningspris med sin egen betalningsandel”. Underförstått att landskapet står för sin del och riket står för sin del, vilket den politiska överenskommelsen går ut på. För att ytterligare stärka det så har man nu i riket det inskrivet i en lag, så att finansutskottet i riket inte ska kunna förändra förutsättningarna bara med en knapptryckning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

3        Europeiska unionens fiskerikontroll

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2014-2015)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Det här är ett lagförslag i EU-byråkratins tecken, men med små ytterligare konsekvenser för aktörerna inom den åländska fiskerinäringen.

Lagstiftningen är nödvändig för ett fullständigt genomförande av EU:s regelverk för fiskerikontroll. Även om vi kan anse att detta är byråkrati på hög nivå kan vi tyvärr inte längre göra någonting annat åt det än att implementera det på ett så smidigt sätt som möjligt.

Något jag vill påpeka innan jag presenterar förslaget är att landskapsregeringen har varit väldigt aktiv de senaste åren under utarbetandet av de förordningar som utgör EU:s kontrollsystem. I såväl formella ställningstaganden, som i informella diskussioner under arbetets gång, har vi framfört gång på gång att förordningarna är anpassade för ett storskaligt havsfiske och inte dimensionerat för det småskaliga kustfiske som bedrivs i landskapet.

Landskapsregeringens ståndpunkt har under många år varit att det småskaliga kustfisket borde frigöras från kontrollkraven eftersom det inte är praktiskt möjligt, rimligt eller nödvändigt att övervaka det på samma grunder som havsfisket. Detta beaktades endast i marginell utsträckning och nu omfattar kontrollregelverken allt fiske och vattenbruk som bedrivs i marina områden, inkluderande hela värdekedjan från fångst till slutkund.

Vårt mål och vår skyldighet från näringsavdelningen och fiskeribyrån är sålunda att genomföra de EU-bestämmelser som krävs, för kontroll inom fiskerinäringen, så kostnadseffektivt som möjligt så att den utökade administrativa bördan och kostnaderna för verksamhetsutövarna och landskapsregeringen blir så liten som möjligt.

Bakgrunden till detta lagförslag är att EU-lagstiftningen för fiskerikontroll har reformerats i syfte att åstadkomma ett effektivt, heltäckande och harmoniserat kontrollsystem genom hela produktions- och saluföringskedjan. Det ställs krav på nationerna att man ska införa enhetliga system för kontroller, rapportering och inspektioner men också för påföljder för de som gör sig skyldiga till överträdelser mot fiskeripolitikens bestämmelser.

EU:s regelverk för fiskerikontroll utgörs i huvudsak av flera förordningar som visserligen gäller rakt av i medlemsländerna, men för ett fullständigt genomförande behövs också nationell eller landskapslagstiftning.

Från EU-kommissionens sida har man uppmärksammat landskapsregeringen under flera år att vi har brister gällande detta. De har skickat flera så kallade pilotbrev, vilket är ett informellt förfarande innan ett formellt överträdelseförfarande inleds. EU-kommissionen har även gjort tre revisionsbesök till Finland och i mars förra året gjordes även ett revisionsbesök till Åland, varvid dessa brister konstaterades.

Det är också brådskande att få det här åtgärdat nu eftersom lagen är ett så kallat förhandsvillkor för det operativa programmet inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020. Utan godkänt regelverk för fiskerikontroll får vi inte tillgång till medlen ifrån fonden.

Landskapsregeringen har i svar på EU-revisorernas granskningsrapporter informerat kommissionen att vi bedömer att nödvändig åländsk lagstiftning ska kunna träda ikraft från 1.7.2015. Jag är medveten om att vi inte riktigt klarar det, men nu med att den här lagen är lämnad till lagtinget kan vi i all fall visa att vi är en god bit på väg.

Den största förändringen med förslaget rör delen om ”överträdelser mot fiskeripolitiken”. Det är inte längre möjligt att ge böter för brott mot fiskeripolitiken utan det ska istället tillämpas ett system med så kallade administrativa avgifter för de som gör överträdelser.

Vad som är en överträdelse och vilken avgift som ska påföras styrs i stor utsträckning av EU-regelverken. De som har begått en allvarlig överträdelse ska också påföras ett visst antal prickar, som i sin tur ska registreras i ett överträdelseregister, och om prickarna ackumuleras kan det i värsta fall innebära att fiskelicensen dras in.

Vad gäller systemen för fiskerikontrollen har vi de behövliga strukturerna tillsammans med de finska myndigheterna. Genom avtal har vi del i det nationella datasystemet för övervakning, vilket omfattar bl.a. fiskeregister, fångstregister, register för förstahandsuppköpare och fartygsregister.

EU-regelverken ställer krav på att det bara ska finnas en enda myndighet som ska samordna kontrollverksamheten i landet. I Finland är jord- och skogsbruksministeriet den myndigheten. Det ställs även krav på att det ska finnas ett centrum för fiskerikontroll som ska vara bemannat dygnet runt alla årets dagar. Det centrumet föreslås vara gränsbevakningsväsendet eftersom de bl.a. redan nu övervakar de båtar som omfattas av det satellitbaserade kontrollsystemet, vilket gäller för båtar över 12 meter.

Redan idag har vi en överenskommelseförordning som säger att gränsbevakningen kan utföra vissa fiskeriövervakningsuppgifter i landskapet. Det skulle därför vara naturligt om de även för Ålands del utgjorde det dygnet-runt bemannade centret när det kommer till Ålands del.

Nu till förslaget. Landskapsregeringen föreslår att EU-bestämmelserna för fiskerikontroll genomförs genom en s.k. blankettlag av rikets lag, med vissa mindre avvikelser. Vi bedömer att det är det mest ändamålsenliga eftersom:
– EU-bestämmelserna är mycket detaljerade och ger oss väldigt begränsade möjligheter för alternativa genomföranden och den finska lagen reglerar vad som krävs, men inte mer.
– De system för fiskerikontroll som vi har är gemensamma med riket och det vore kostsamt att utveckla separata datasystem.
– Vi planerar även att ta ett initiativ till en överenskommelseförordning där administrationen för det nya påföljdssystemet överförs till landsbygdsverket och att de hanterar det på samma sätt som i riket. Interna diskussioner har förts och landsbygdsverket ställer sig positiva till detta förutsatt att vi har ett system som är relativt likt det finska systemet som möjligt.

Vi uppskattar att vi kommer att ha väldigt få överträdelser och att det inte är ändamålsenligt att bygga upp en administration för detta inom landskapet. Beslut om sanktionsavgifter och påförande av prickar kan få stora konsekvenser för verksamhetsutövarna och för att få det rättssäkert bör dessa ärenden utredas av en fristående myndighet.

Landskapsregeringens fiskeribyrå är den myndighet som utför kontrollerna i landskapet och ska göra anmälan vid misstanke om överträdelsen. Landsbygdsverket skulle alltså bli den myndighet som utreder överträdelserna som vår fiskeriinspektör rapporterat in och som fiskeribyråns chef sedan skickat vidare för utredning.

Landskapsregeringen planerar också att ta initiativ till ändring av överenskommelseförordningen om gränsbevakningsväsendets uppgifter så att det blir tydligt att gränsbevakningen även kan upprätthålla de uppgifter som krävs av det dygnet runt bemannade centret för fiskerikontroll.

Bortsett från bestämmelserna om sanktions- och pricksystemet vid överträdelser så efterlever vi i stor utsträckning redan kraven i kontrollregelverken, bl.a. i fråga om rapportering och kontroller.

Det viktiga i detta sammanhang är att konsekvenserna för verksamhetsutövarna av det nu liggande förslaget blir små.

En fiskare inom det småskaliga kustfisket som, vid upprepade tillfällen, brister i fråga om rapportering kan påföras en avgift om minst 100 euro. Troligen kommer denna typ av överträdelser att minska då avgiften förmodligen medför att man blir mer noggrann i sin rapportering.

Inom landskapet idag finns tre trålbåtar som är verksamma inom havsfisket. Dessa båtar landar inte sin fångst på Åland. Landningen sker främst i Sverige och Finland men även i Polen och Danmark.

Harmoniserade sanktionssystem i medlemsländerna ska göra att påföljden bli kännbar oberoende av var överträdelserna har begåtts. För en allvarlig överträdelse kan påföljdsavgiften vara upp till 100 000 euro men om fiskaren har fiskat olagligt kan avgiften dock vara upp till åtta gånger värdet av fångsten.

För verksamhetsutövarna medför förslaget knappt några ytterligare kostnader utöver de eventuella överträdelseavgifterna.

Förslaget innebär begränsade nya administrativa uppgifter för landskapsförvaltningen under förutsättning att påföljdsadministrationen kan överföras till landsbygdsverket och uppgifterna för centrumet för fiskerikontroll kan skötas av gränsbevakningen. Om dessa uppgifter skulle handhas av landskapets egen administration skulle behovet av nya tjänster bli betydligt större och väldigt kostsamma.

Kostnaderna för landskapet är ringa om lagen godkänns så som föreslaget. De beräknade kostnaderna för utvecklingen av datasystemen kommer att vara cirka 1,2 miljoner euro. EU är med och stöder dessa kostnader upp till 90 procent. De resterande 10 procenten kommer att delas mellan Finland och Åland varav Finland kommer att ta den största kostnaden.

Landsbygdsverket behöver ersättas för arbetet med påföljdsadministrationen. Uppskattningsvis kan det röra sig om 10-20 ärenden per år där de flesta troligen är enkla ärenden så som försenad rapportering. Troligen kommer vi att avtala om att vi ersätter landsbygdverket per arbetad timme.

Med detta, fru talman, hoppas jag att lagtinget behandlar denna lag så snart som möjligt och i brådskande ordning eftersom avsaknaden av kontrollregelverket sätter hinder för Åland att ta del av den gemensamma havs- och fiskerifonden.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack minister Karlström för den här redogörelsen. Vi har väldigt få stora fiskefartyg på Åland, men väldigt många små fiskare som även är registrerade och vi har ofantligt många flera som inte är registrerade.

Jag tänkte koncentrera repliken på dem som inte är registrerade. När en fritidsfiskare som fiskar för husbehov får en större fångst än vad man själv mäktar med så förbjuder den här kontrollförordningen saluföring av fångst från fritidsfiske. Hur ser ministern på det?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Redan idag får man inte sälja fångsten till någon annan uppköpare som säljer fisken vidare om man inte är registrerad binäringsfiskare. Så det här förändrar ingenting, men nu blir det klart och tydligt att kontrollsystemet är på det här viset. Idag kan vem som helst registrera sig som binäringsfiskare, det är avgiftsfritt och har man registrerat sig så har man också rätt att sälja små mängder fisk till exempelvis en stugby eller till restaurang. Det som krävs är att man månatligen redovisar vad man har fiskat och vad man har sålt.

I sak skiljer sig den här lagstiftningen inte mot situationen idag.

Ltl John Hilander, replik

Tack, talman! Tack ministern för det klargörandet. Hur detaljerad blir byråkratin? När det gäller stora fiskebåtar och fångstkvoter då förstår jag problematiken.

När det gäller det småskaliga fisket där framförallt många ungdomar har sett en möjlighet att bli entreprenörer och kunna skaffa sig lite egna fickpengar genom att fiska lite mera än bara till husbehov så där tycker jag att den här EU-byråkratin går lite för långt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Kort svar; det var precis det som vi har fört fram till kommissionen under årens gång. Vi anser att det småskaliga kustfisket borde undantas från de här kontrollbestämmelserna exempelvis på samma sätt som man har gjort vid insjöfisket i både Sverige och Finland där kontrollbestämmelserna är borttagna.

Vi lyckades inte få gehör för det. Nu lever vi i den EU-byråkrati som vi lever. Vi kan inte göra annat än att försöka lindra effekterna av kontrollsystemet så mycket som möjligt.

För en driftig ung entreprenör på 15 år som har en fiskebåt så är det bara att registrera sig till fiskeribyrån som binäringsfiskare. Det kostar ingenting och sedan har man rätt att sälja fisk till restauranger, stugbyar och till andra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag håller med det som minister Karlström sade om EU:s fiskeripolitik, den är ganska styvnackad och riktar sig mot havsfisket.

Har man fått fram argumenten ordentligt när det gäller våra förhållanden på Åland? Vi har mycket privatägda vatten inomskärs, till och med rålagda vatten privat för varje hemman osv. Fisket är ju en av primärnäringarna. Sedan det började vistas folk på Åland så har fiske, jakt och jordbruk varit primärnäringar. Har man uttömt alla möjligheter att få någon form av ändring för det inomskärs småskaliga fjällfisket? Jag fiskar själv, jag är en av dem som är registrerade och jag vet att det går många timmar till att fiska ihop 5 000 euro på ett år.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det här är en fråga som både den här landskapsregeringen jobbar med och den förra landskapsregeringen jobbade med på samma sätt. Man ville försöka komma undan kraven. Det småskaliga kustfisket borde undantas från de här bestämmelserna. Tyvärr är det loppet kört. Nu måste vi anpassa oss till den Europeiska unionens fiskerilagstiftning. Det viktigaste är att vi har en miniminivå. Vi kan lägga oss på den absolut lägsta byråkratiska nivån för att få den här lagstiftningen godkänd. Jag håller helt med, byråkratin står inte i proportion till att kunna fiska lite småskaligt för att sälja vidare till exempelvis stugbyar och restauranger.

Vi lever i den här verkligheten. Vi kan tyvärr inte göra någonting åt det. När vi gick med i EU så får vi ta den här baksidan också tyvärr.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack för det svaret minister Karlström.

Nu ska man rapportera månatligen. Många gånger tar det ända till maj månad innan man får ut häftena med blanketterna som ska rapporteras och då skulle vissa rapporter ha varit inne redan. Jag tycker att det inte är logiskt. Man måste redogöra för hela privatekonomin varje år för att få vara binäringsfiskare. Jag tycker att det är ganska stort ingrepp mot den enskilda människan.

Minister Fredrik Karlström, replik

Ja, jag kan hålla med om att det är onödigt mycket byråkrati i det här. Det finns en gräns mellan binäringsfiskare och yrkesfiskare. För att kunna hålla någon sorts nivå på det så behöver man tyvärr kräva uppgifter om inkomsterna för att antingen bli klassad i det ena eller det andra facket. Vi försöker hela tiden hitta system som ska vara så smidiga och enkla som möjligt och avdelningen jobbar kontinuerligt med det. Med de nya datasystemen ska det bli enklare att rapportera.

Jag håller med att det är tragiskt att det är på det här sättet. Hos oss borde samma gälla som i de svenska och finska insjöarna när det gäller de arter som inte är kvoterade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det här resultatet får vi ta på bekostnad av vårt medlemskap i EU. Det visar sig att lagstiftningen av direktiven inte är anpassade till vår småskalighet och det är egentligen förödande för vårt kustfiske som bedrivs.

Administrationen överförs på landsbygdsverket och fiskeribyrån ska vara kontrollmyndighet. Ministern sade att man skulle betala till landsbygdsverket enligt ersättning per timme. Jag uppfattade inte riktigt om det fanns ett klart avtal med landsbygdsverket eller är det under förhandling?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Nej, det finns inget klart avtal mellan landsbygdsverket. Interna diskussioner har förts. Det förutsätter först att den här lagen går igenom, sedan görs en överenskommelseförordning och där kommer man överens om finansieringen mellan landskapsregeringen och landsbygdsverket. Vi räknar med att det kommer att bli väldigt få ärenden, 10-20 per år, om de överhuvudtaget behöver gå dit. Det handlar inte om många timmar.

Vi vet att vi har ett småskaligt kustfiske. Utmaningarna är kanske att få in rapporteringarna i tid. Tyvärr kräver kontrollregelverket att de ska vara inlämnade ett visst datum varje månad. Om rapporten inte är inlämnad så kommer det en påminnelse från fiskeriinspektören och sedan kanske en påminnelse till via ett telefonsamtal. Men till slut blir man tvungen att följa lagstiftningen och rapportera detta till landsbygdsverket som konstaterar att det är en försenad inlämnad rapport.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nu pratar ministern som om det inte vore något bekymmer att få ett avtal. Jag hoppas att det är på det sättet så kanske minimikostnaden av det här regelverket blir så liten som man har räknat med. Finns det någon risk att landsbygdsverket inte åtar sig det här uppdraget?

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Faktum är att vi har relativt lika system som i riket eftersom vi har en blankettlagstiftning. Landsbygdsverket har sagt att då är det inte några problem. Men om vi börjar om avvika väldigt mycket ifrån hur kontrollsystemet fungerar i den finska lagstiftningen så då behöver vi ta en ny diskussion och förhandla mera om priset. Om vi utgår ifrån den här lagstiftningen så kommer det inte att kosta mycket. Givetvis kommer vi att få betala någonting men det är också ett sätt att få det rättssäkert och få en instans till som kan titta på ett ärende så att det inte bara är vår fiskeriinspektör som avgör just de här svåra fallen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

 Ltl Tony Asumaa

Fru talman! EU:s fiskeripolitik reglerar hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och fiskbestånden bevaras. Reglerna har utformats av EU för att förvalta de gemensamma resurserna och ger alla fiskeflottor samma tillgång till fiskevattnen i EU. Därmed kan fiskarna enligt EU konkurrera på samma villkor.

EU:s befolkning äter mer fisk än vad som finns och får fångas i europeiska fiskevatten. Stränga regleringar medför att den europeiska fiskeflottan söker sig till nya fiskevatten för att möta efterfrågan från den europeiska marknaden.

Därför köper EU rätt att fiska i vattnen utanför Afrika och i Indiska oceanen och i Stilla havet från en lång rad länder. I utbyte ska EU ge ekonomiskt och tekniskt stöd för att länderna ska ta hand om sina fiskbestånd och utveckla sin fiskeindustri på ett hållbart sätt, till exempel ska pengarna användas för forskning och kontroll av svartfiske.

EU-kommissionen har dock konstaterat att EU inte når sina mål. EU:s stöd har utvecklat avtalsländernas fiskebranscher, men det har inte haft några större effekter i kampen mot fattigdom eller för att nå FN:s utvecklingsmål.

Vi kan säga med all tydlighet att medan EU reglerar vårt fiske här hemma mycket strikt så är man själv med och plundrar fiske av de fattigaste länderna utanför Afrikas kust.

Fru talman! Landskapsregeringen föreslår att en särskild lag stiftas om fiskeritillsyn och påföljder vid överträdelser av bestämmelser i den Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik.

Genom att vi är en del av EU måste vi anpassa vår lagstiftning för att göra det möjligt att på ett korrekt sätt genomföra unionens lagstiftning för kontrollåtgärder inom fiskeripolitiken och även för att kunna ta del av havs- och fiskerifonden.

EU:s regleringar inom fiskeripolitiken är mycket trubbigt för oss på Åland för de tar i princip fasta på Atlantfisket medan vår fiskeflotta till 90 procent fiskar mellan vass och land.

I och med att EU:s kontrollförordning trädde ikraft förbjöds exempelvis fritidsfiskare att sälja sin fisk i förtjänstsyfte. För EU betyder fiske i förtjänstsyfte att fritidsfiskaren inte får förtjäna mera än 350 euro per år eller 29 euro per månad. Alla vet hur många rökta sikar 29 euro räcker till på torget i Mariehamn.

För att få sälja mera fisk måste nämligen båten vara registrerad som fiskebåt. Det är nu 223 båtar av den här typen av båtar som är registrerade och som denna lagstiftning ska övervaka. Om inte EU-reglerna efterföljs så ska dessa fritidsfiskare enligt lag åläggas med administrativa avgifter och i värsta fall kan fritidsfiskaren förbjudas att fiska helt.

Kustbevakningen i Sverige och gränsbevakningen i Finland sköter kontrollen av såväl yrkes- och fritidsfisket till sjöss, till exempel genom kontroll av fiskeredskap, dokumentation och förbudsområden. På Åland har landskapsregeringen, som berörd myndighet, i huvudsak detta ansvar, vilket man har skött genom en överenskommelseförordning med gränsbevakningen som kan sköta kontrollen för landskapets räkning. Hur den överenskommelsen ser ut och hur det sköts i praktiken kanske finansutskottet kunde fördjupa sig i. Kanske man vill se på den frågan eftersom det är det som hela lagpaketet går ut på; kontroll och övervakning.

Den europeiska fiskerikontrollen gäller alla delar av Europa, även för oss på Åland. Men för oss på Åland med 27 riktiga yrkesfiskare, 3 trålbåtar och största delen fritidsfiskare som har registrerat sin Askeladd till fiskebåt är denna reglering mycket trubbig och mycket byråkratisk. Detta har lett till att allt mindre fisk som fångas i de åländska vattnen säljs till oss ålänningar. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Ltl Asumaa hade ett bra anförande. Jag håller med om det mesta. Det här ärendet kommer till det utskott som jag sitter i, om det står rätt på föredragningslistan, så jag ska inte ha så mycket åsikter i det här skedet. Vi får anledning att återkomma till det här ärendet.

Fiskerinäringen är om troligtvis ännu mera genomreglerad än vad jordbruksnäringen är. I ett tidigare i ett replikskifte pratades det om att EU-medlemskapet har varit förödande för fiskerinäringen. Förödande är ju ett starkt ord, men helt klart har det varit en enorm tillbakagång för fiskerinäringen efter EU-medlemskapet.

Det vore intressant om landskapsregeringen kunde initiera en konsekvensbedömning av alla de pålagor som har kommit. Vad har detta lett till och vad kan man göra för att motverka nackdelarna?

Jag noterade att minister Karlström sade att man inte kan göra någonting och då menade han säkert generellt. Jag är mycket väl medveten om att vi måste ha EU:s fiskerikontroll plats för att vi överhuvudtaget ska få fisket att fungera och kunna ta del av stödordningar osv.

Som ministern sade så kan man inte dess mera särskilja det småskaliga kustnära fisket och havsfisket. Om man generaliserar lite så är det exakt samma regler som gäller för en 40 meters trålare i Spanien som en 4 meters roddbåt i Svartsmarafjärden. Det är i stort sett samma regler och det, om något, borde få folk att förstå att det inte är riktigt rimligt.

Vi vet också att cirka 15 procent av strukturfondspengarna till fiskerinäringen hamnar i fel fickor i Sydeuropa. Det är mycket bedrägerier. Vi borde på något sätt få till stånd undantag och få ett annat förfaringssätt.

Jag hade förmånen att få vara med i ett par sammanhang där EU:s medlemsländer kritiserade EU-kommissionen. Båda kommissionärerna var plats, Cioloş för jordbruket och Damanki för fiskerinäringen, och de fick kritik för genomregleringen av fiskerinäringen.

Det finns säkert en hel del grund för den här kritiken men jag glömmer aldrig när Cioloş svarade en svensk som frågade att han har aldrig kunnat förstå varför medlemsländerna, och speciellt i Nordeuropa, implementerar EU-förordningarna så oerhört invecklat som man gör.

Det är någonting som man också ifrån åländsk sida borde titta på. Eftersom jag tycker att det har ett stort allmänt intresse ställer jag nu ett par frågor till fiskeriminister Karlström. Vilka politiska överväganden har ministern gjort för att försöka minska onödig byråkrati och administration? Jag noterade att ministern sade i sin presentation att det är viktigt att konsekvenserna blir så små som möjligt för fiskarna. Utgår man då ifrån det regelverk som gäller idag eller utgår man ifrån konsekvenserna efter medlemskapet i EU? Jag tror, tyvärr, att man utgår ifrån dagens situation och den är allt annat än enkel.

Man borde få till stånd andra regler för det småskaliga kustnära fisket som jag sagt flera gånger och som även ltl Asumaa var inne på.

Därför ställer jag min andra fråga till fiskeriminister Karlström. När de nordiska fiskeriministrarna har träffats, har ministern fört upp de här frågorna och försökt skapa allianser för att sammantaget gå emot EU och försöka få till stånd förändringar på den nivån? Samtidigt måste man oerhört noggrant följa upp så att man inte krånglar till det i onödan här på Åland, vilket jag är rädd för att vi gör.

Jord- och skogsbruksministeriet är ansvarig myndighet vilket man mig veterligen har varit ganska länge, det är inte något som har blivit aktuell nu.

Minister Karlström sade man inte vill bygga upp en egen administration här och det kan jag också förståelse för. Efter EU-medlemskapet har näringen blivit liten och utan att jag har full inblick i det så kan jag mycket väl tänka mig att det skulle bli enorma kostnader och en ganska stora apparat för oss. Jag kan ha förståelse för det men jag vill ändå fråga: De dataprogram som har funnits en längre tid, och som också kommer att finnas framöver, finns de på svenska? Eller blir Ålands landskapsregering tvungen att arbeta på finska när det gäller administrationen av fiskerinäringen? Det var min sista fråga.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det var många frågor på en gång.

För det första, det åländska programmet är ju en del av det finska programmet. Det kan inte finnas två fiskeriprogram i en nation. Det finns ett program. Det åländska fiskeriprogrammet är en del av det finska programmet, till skillnad från landsbygdsutvecklingsprogrammet där det finns två program i Finland.

För det andra, om frågan har tagits upp med mina nordiska kollegor på nordisk nivå så har detta diskuterats under många år. Det har pratats om detta före min tid, förra landskapsregeringen och även jag har tagit upp frågan. Med nuvarande fiskeriminister har jag inte hunnit prata så mycket med. Den förra fiskeriministern, minister Koskinen, och jag pratade mycket om det här men vi konstaterade att det här är någonting som vi inte kommer undan. Våra gemensamma påtryckningar har inte lyckats. Det är det här fiskerikontrollsystemet som kommer att gälla för Åland och för Finlands del så tyvärr har det tåget gått. Våra påtryckningsmetoder har inte nått i mål.

Efter EU-inträdet vill vi givetvis göra konsekvenserna av byråkratin så lindrig som möjligt för fiskarna på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller konsekvenserna så tror att det vore bra om man kunde ha ett sådant underlagsmaterial inför kommande förhandlingar att man faktiskt kunde påvisa vilka konsekvenserna har blivit för den åländska fiskerinäringen. Jag räknar fiskerinäringen som en av våra ursprungsnäringar. Man skulle visa vilka konsekvenserna har blivit på grund av alla pålagor och att vi inte längre kan acceptera det här och att vi måste få till stånd en förändring. Jag tror att ett sådant dokument skulle vara ganska viktigt, vilket min fråga handlade om.

Rent konkret, vilka förslag och vilka åtgärder har ministern lagt i det här dokumentet för att försöka få ner byråkratin till en så rimlig nivå som möjligt?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag vill också svara på frågan om registren finns på svenska. Ja, dataprogrammen är på svenska.

När det gäller det här förslaget så har minister och avdelningen verkligen sett till att vi har lagt oss på en skamnivå. Finland har lagt sig på en nivå som har så lite byråkrati som möjligt. Åland har jobbat vidare utgående från det. Vi måste uppfylla de kriterierna som sägs i förordningarna. Vi har försökt hitta de vägarna så att det ska bli så enkelt som möjligt. Jag kan inte se något konkret förslag som skulle kunna göra det ännu enklare än vad vi har gjort i det här lagförslaget.

Det här är den verklighet vi lever i. Från landskapsregeringens sida och fiskeribyråns sida har vi verkligen gjort vårt yttersta för att få byråkratin så liten som möjligt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är mycket möjligt. Jag har ingen anledning att betvivla det som ministern säger att man har gjort så mycket man kan.

Jag tror ändå att det skulle vara bra att ta fram ett underlag, en konsekvensbedömning, som jag har efterlyst. Jag vet samtidigt att det krävs resurser för allt, men jag tror att det skulle vara nyttigt att se på vilket sätt man t.ex. i Sydeuropa har implementerat exakt samma regelverk.

Med all respekt, minister Karlström, situationen är ju lite sådan att så här har man gjort på finska sidan och per automatik så har vi på Åland gjort på samma sätt. Det kan man inte komma ifrån.

På allt flera områden har åtminstone jag, och jag tror flera med mig, blivit varse om att byråkratin, administrationen, krångelsamhället är de facto större än till och med i Sverige, ett samhälle som jag har trott att har varit världens mest byråkratiska.

Det är viktigt att vi kan höja blicken och lite försöka lära oss av hur man gör på andra platser i Europa. Detta i all välmening!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

4        Ändring av vattenlagen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2014-2015)

Talmanskonferensens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Ändringen av vattenlagen som ni nu har på era bord idag föranleds av att vi äntligen ska införa EU:s vattendirektiv på ett korrekt sätt i landskapet Åland.

Ursprungligen skulle det här vattendirektivet ha varit genomfört i december 2003. Till det så gjordes flera ändringar dels i vattenlagen, vi har också en ny vattenförordning och vi har gjort ändringar i miljöskyddslagen och i lagen om allmänna vatten- och avloppsverk. Trots det ansåg kommissionen att det här inte var korrekt gjort, utan vi fick en formell underrättelse i februari 2008 samt ett motiverat yttrande i juni 2010. 

Under fyra års tid har diskussioner och skriftväxling pågått mellan landskapet och EU-kommissionen för att vi dels ska kunna förklara hur vår vattenlag ser ut.

Till slut kom det kompletterande motiverande yttrandet i september 2014. Kommissionen hävdar att det fortfarande finns brister i genomförandet av direktivet i landskapet. I sitt svar till kommissionen har landskapsregeringen medgivit att delar av artiklarna 2 och 4 inte är korrekt införlivade samt att ett lagförslag för att uppdatera vattenlagen kommer att lämnas till lagtinget, vilket vi härmed gör.

Det här är mera semantik än politik. Det saknas bland annat definitioner, olika begrepp som vi borde införa i definitionerna vilket vi nu också gör.

Jag vill ta upp ett exempel, bl.a. har EU-kommissionen hävdat att vi inte har definierat vattendrag såsom floder och åar i landskapet men vi har ju faktiskt inte floder eller åar på Åland. Detta har EU-kommissionen nu har accepterat. Däremot föreslår vi här nu att man ska inta den här formuleringen i definitionen till att gälla diken, vilket är mer relevant när det gäller ytvattenavrinning. Dessa begrepp; konstgjord vattenförekomst, avrinningsområde, delavrinningsområde samt miljökvalitetsnormer förs nu in.

Vattendirektivet föreskriver att det för varje avrinningsdistrikt ska finnas en förvaltningsplan och ett åtgärdsprogram och att bestämmelser om miljömål ska beaktas vid genomförande av åtgärdsprogrammen. Här saknas ännu vissa detaljer hos oss. Vi föreslår bland annat att det övergripande målet när det gäller grundvattnet ska kompletteras med ett krav på att säkerställa en balans mellan uttag och grundvattenbildning senast den 31 december 2015. Det kommer att medföra merarbete hos miljöbyrån, men det måste vi göra, det blir mera administration.

 Vidare införs i lagen en tydlig skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för åtgärdsprogrammet i två olika fall. Det första gäller ytvatten och det andra gäller grundvatten för att minska föroreningarna från mänsklig aktivitet. De här övergripande kvalitetsmålen för skyddade områden införs, detta ska vara uppnått senast den 31 december 2015.

Det finns också en bestämmelse som anger att om fler av kvalitetsmålen gäller en och samma vattenförekomst ska det strängaste målet tillämpas.

Sedan finns det en annan sak som vi inte har haft med i vattenlagen. Det gäller möjligheter till undantag från kvalitetsmålen.

Landskapsregeringen har ansett att vi inte tänker ge något undantag. Men det kan förekomma oljeolyckor, någon slags utsläpp, olyckor eller naturkatastrofer som sker och som medför att det blir en tillfällig försämring av vattenkvaliteten. Det ska då finnas en bestämmelse som säger att en tillfällig försämring av vattenkvaliteten inte ska anses strida mot kvalitetsmålen om den orsakas av olyckor eller andra exceptionella omständigheter.

De här ändringarna är vi nödda och tvungna att göra. Det kommer att innebära en viss ökning av arbetsbördan i förvaltningen. Vi anser att det kan hanteras inom ramen för de befintliga resurserna.

Vid sidan av det här förslaget kommer landskapsregeringen dessutom att inleda arbetet med en översyn av hela vattenlagen, där avsikten är att ett lagförslag ska vara klart vid årsskiftet. En revidering av vattenlagen inleds nu i april. Idag har vi två olika parallella system för den åländska vattenlagen; dels ett gammalt system som togs i mitten på nittiotalet och dels har vi ett nyare system som mera hänvisar till EU:s vattendirektiv. De här två systemen behöver strömlinjeformas och anpassas ihop till varandra så att de går att arbeta efter. Vi har faktiskt identifierat ganska många problem med dagens vattenlagstiftning.

Vi har haft ett EU-finansierat projekt, Aquabest, där man har identifierat flera förändringar som behöver göras för att också kunna ha en lagstiftning som harmoniserar på båda sidan om oss, i Sverige och i Finland. Landskapsregeringen bedömer att ungefär 30 av 40 lagparagrafer behöver ses över i vattenlagens första, fjärde och femte kapitlet.

Som sagt, det här arbetet inleds nu i april. Det kommer att presenteras närmare i tilläggsbudgeten eftersom det här är ett ganska omfattande arbete som krävs både kompetens och resurser för att verkligen få ett bra utvecklingsarbete när det gäller vattenlagen. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror jag förstår vad ministern menade även om det lät lite lustigt när hon sade att EU-kommissionen har accepterat att det inte finns åar och floder här på Åland. Jag förstod precis vad hon menade.

Man har tagit begreppet dike istället för år och floder. Det känns ju lite som om vi håller på att implementera på klassiskt åländsk sätt igen, men jag hörde möjligtvis fel, annars får vi anledning att återkomma till den här frågan i utskottet. Det är bra att man får EU-kommissionen att acceptera någonting som de facto inte finns.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ja, det är faktiskt så att en stor del av denna diskussion, som har föregått under flera år, har gått ut på att förklara Ålands situation. EU har inte riktigt kunnat acceptera att vi inte har floder och åar.

Vi säger faktiskt i punkt 31) ”Avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en serie diken eller sjöar till havet vid ett enda dikesutlopp, eller vid en enda dikesmynning eller ett enda delta.”. Så här har vi helt enkelt gjort för att förklara hur situationen ser ut på Åland. Vi har faktiskt gott om diken på Åland, det är ju ett faktum, däremot saknas ju både floder och åar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Rent spontant känns det lite som om vi på klassiskt åländskt manér håller på att hamna ganska snett. Jag pratar om helt normala diken, det är klart att vi har hur många diken som helst. Vi har restriktioner och pålagor som är uppbyggda för åar och floder och vi snickrar om det till åländska förhållanden? Har verkligen ministern och landskapsregeringen klart för sig konsekvenserna av att man blandar begreppen på det här sättet? Det låter lite förvånande. Jag ska titta mera detaljerat på det.

Minister Carina Aaltonen, replik

Om man ska definiera avrinningsområde så det våra stora utfallsdiken, med bland annat näringssalter och annat, som kommer ut i t.ex. Östersjön. Det stämmer nog, jag tycker att vi har gjort en rätt bedömning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag vill bara ge mitt stöd till kollegan Carina Aaltonen för det utvecklingsarbete som landskapsregeringen nu planerar att inleda.

Det är väldigt viktigt att vi också när det gäller vattenbruk har ett näringspolitiskt perspektiv för att kunna hålla hållbarhetsfanan högt. Ett hållbart vattenbruk gäller inte bara miljön, det gäller också de sociala och ekonomiska aspekterna.

Jag ser fram emot att förhoppningsvis ta en aktiv del i detta utvecklingsarbete, med en from förhoppning om att ett lagförslag ska kunna ligga på bordet redan i september. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Angående vattenlagen och den stopp paragraf som finns idag så det varit praxis att tillämpa den enbart på vattenbruk eller fiskodlingar.

Nu handlar det om att titta på den här lagen och se hur man både kan använda den för att uppnå miljömål men också för att stoppa utvecklingen på Åland.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag delar helt den analys som kollegan Aaltonen gör. Det är viktigt att se Åland i ett större perspektiv. Det är viktigt att vår lagstiftning är kompatibel och jämförbar med kringliggande regioner. I annat fall skapar vi ett näringspolitiskt klimat som är omöjligt att verka i. Därför tycker jag att det är oerhört positivt nu att kollegan verkligen tar tag i det här och gör en översyn av hela vattenlagen. Vi alla som sitter här vet att det är ett mastodont arbete som står framför oss. Tack för det initiativet.

Minister Carina Aaltonen, replik

Jag tror att det är ett arbete som inte bara regeringspartierna behöver vara med och dela utan det finns faktiskt behov av att inkludera hela lagtinget och de åländska partierna i det här utvecklingsarbetet. Förhoppningen att vara klar med den här översynen till september kan nog vara lite väl optimistiskt. Det kan vara mera realistiskt att vi har ett färdigt lagförslag vid årsskiftet eftersom det ändå är så pass många från näringen och från våra olika avdelningar som ska inkluderas i det här arbetet. Det gäller att ett sådant här arbete görs grundligt, noggrant och inte forceras fram så att vi faktiskt får ett bra resultat också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Tillägget som finns i 21 § gäller nivån, uttaget i förhållandet till grundvattenbildningen. Det är viktigt att vi aldrig överskattar vattenresurserna i sjöarna. Vi behöver alltid vatten.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ltl Torsten Sundblom har en mycket viktig kommentar. Från myndighetens sida; byråns och ÅMHM:s sida, har man inte upplevt att detta skulle vara ett problem på Åland idag. Det behöver göras och mätningarna ska nu sättas i gång från sommaren så att vi dels kan mäta uttag men också vattennivåerna. Det fungerar på Åland idag, men vi ska också göra det på ett korrekt sätt enligt EU:s vattendirektivs instruktioner.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Föredras

5        Vårfågeljakt

Landskapsregeringens svar (SF 1/2014-2015-s)

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 1/2014-2015)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Fredrik Karlström. Ordet ges först till lagtingsledamoten Mats Perämaa.

Ltl Mats Perämaa

Tack, fru talman! Under senare år har landskapsregeringen tillåtit en begränsad men ändå viktig vårfågeljakt på guding.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Kommer landskapsregeringen att tillåta en vårfågeljakt på guding också denna vår?

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! För att göra ett långt svar kort så svarar jag; ja!

Ltl Mats Perämaa

Vi har fått det svaret som är det enda som vi kan acceptera. Vi ser det som positivt att det blir så här klart och entydigt. I och med det är saken tillräckligt belyst ur vår synvinkel.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

6        Barnombudsmannen på internet

Landskapsregeringens svar (SF 4/2014-2015-s)

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 4/2014-2015)

Samma förfarande iakttas för denna fråga.

Svaret kommer att ges av minister Wille Valve. Ordet ges först till lagtingsledamoten Mats Perämaa.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag misstänker att vi uppehåller oss lite längre i talarstolen denna gång.

Ålands ombudsmannamyndighet är en oberoende myndighet men den är administrativt underställd landskapsregeringen som på sin hemsida hänvisar till DO:s hemsida när det handlar om barnombudsmannen BO, som har i uppgift att bevaka de åländska barnens rättigheter och intressen. Enligt hemsidan fungerar DO även som BO från och med den 19 maj 2014. Idag den 24 mars 2015 finns det ingen notering på DO:s hemsida om att myndigheten också sköter om uppgiften som BO.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: När kommer landskapsregeringen att administrativt tillse att det tydligt på landskapsregeringens egen hemsida samt internet i övrigt framgår vem som har ansvaret för de viktiga frågorna om barnens rättigheter inom ramen för uppdraget som BO samt hur man kan få kontakt med personen?

Minister Wille Valve

Tack för denna viktiga fråga. Landskapsregeringen avser att dela upp svaret i en något mer officiell del och en mera inofficiell del.

Först den officiella delen. En ny hemsida för ombudsmannamyndigheten är under uppbyggnad. I avvaktan på detta hänvisas till kontaktuppgifter och information på www.doaland.ax samt under landskapsregeringens egen hemsida www.regeringen.ax finns under socialvårdsbyrån hänvisning till DO, BO och till myndighetens hemsida.

ÅDA har upphandlat webbpaket och har en leverantör som bygger webbplatser. Utgående ifrån www.regeringen.ax kommer ett funktionsbibliotek att finnas tillgängligt. Avsikten med detta är att andra som behöver webbplatser inom ÅDA ska kunna avropa från avtalet och därmed återanvända den funktionalitet som har utvecklats. Detta erbjudande har man istället för att på egen hand införskaffa webbplatser. Så är även tanken att Ålands ombudsmannamyndighet kommer att göra. Uppstartsmötet mellan Ålands ombudsmannamyndighet och ÅDA är preliminärt inbokat i april. Så långt den officiella delen.

Sedan den mera inofficiella delen. Ltl Perämaa har fullständigt rätt, det här var helt åt skogen både på regeringens och på ombudsmanamyndighetens hemsida. Detta har ändrats och det behövdes. Om ett barn eller en ungdom uppsökte socialvårdsbyråns hemsida, såsom den var formulerad den 24 mars 2015, så är det inte alls sagt att man skulle ha hittat rätt i webbdjungeln.

Ltl Perämaa kan försäkra sig om, efter denna frågestund, att det nu har ändrats både på webbsidorna www.regeringen.ax och på www.doaland.ax.  Nu står det om Ålands barnombudsman som tillika är Ålands diskrimineringsombudsman. Jag vill tacka ltl Perämaa för att han har lyft denna viktiga fråga.

Jag ska göra en bekännelse. När jag först såg ltl Perämaas fråga så slog tanken mig att ledamoten kanske kunde ha tagit upp detta i kaffekön så att man kunde ha åtgärdat det snabbt. Men å andra sidan nådde den här frågan nu myndighetsnivå. Vi har verkligen tänkt igenom detta och ändringar har gjorts både på www.regeringen.ax och på www.doaland.ax.

Avslutningsvis kan det vara skäl att meddela att hela www.regeringen.ax kommer att förnyas. Den tidtabellen håller fortfarande och det kommer att ske sommaren 2015. 

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Ofta sker också dialoger och meningsutbyten i kaffeköerna. Ibland är sakerna så pass viktiga så att de kräver så mycket åtgärder, även officiella åtgärder precis som inofficiella åtgärder.

Genom att jag gav landskapsregeringen, via den skriftliga frågan, en möjlighet att besvara den så har lagtinget fått ett officiellt svar och ett inofficiellt svar, vilket vi inte kunde ha fått i kaffekön.

Väl så! Det har skett en förändring vilket jag faktiskt har noterat sedan jag skrev den skriftliga frågan. När man är i behov av rådgivning inom ramen för BO och när man söker på det ordet och når diskrimineringsombudsmannen/ barnombudsmannen, BO så framgår det tydligt och klart att om man ringer till det telefonnumret så har man rätt att få svar på frågor som rör barns rättigheter. Det här är det väsentliga.

Tidigare var det mest otillfredsställande att någon som behöver ha hjälp måste först fråga om man har kommit rätt. Från rubrikerna på vår hemsida visste man inte om man var på rätt spår överhuvudtaget.

Nu är det inte bara den här saken som är lite bekymmersam. När jag skrev den skriftliga frågan så har också en verksamhetsberättelse 2014 dykt upp på samma hemsida. I den statistiska rapporteringen i berättelsen finns ingenting som visar på om myndigheten har hanterat frågor som rör barn.

Möjligen bör det ske en förändring i själva arbetet men också i rapporteringen. Från statistiken behöver vi framledes få uppgifter på hur många barn och personer, som har anknytning till barn, som har behov av arbetet och råden som denna myndighet kan ge i dessa frågor.

Synligheten håller på att bli bättre. Nu finns det också anledning att titta på själva verksamheten i sig.

Minister Wille Valve

Ja, så är det ltl Perämaa. Synlighet har blivit bättre. Det är bättre information på www.regeringen.ax och på www.doaland.ax. En av fördelarna med att ledamoten lyfte det på det här sättet är att nu finns det en medvetenhet om den här frågan som bär in oss i reformen både när det gäller DO www.doaland.ax och, som jag nämnde i den officiella delen, kopplingen till ÅDA, men också när det gäller en total förnyelse av regeringens webbsidor. Nu finns det en ökad medvetenhet om att det här måste vara tydligt på det sättet som ledamoten efterfrågade.

Vad gäller det statistiska underlaget och barnombudsmannens statistik så omfattades det inte av ledamotens fråga. Men jag tar med mig detta från den här debatten och kommer att titta närmare på hur den statistiska rapporteringen ser ut och i vilken mån det är möjligt att urskilja specifikt BO-ärenden ur statistiken.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! I samband med detta kanske ministern kunde se till att verksamhetsberättelsen för 2013 också skulle finnas på samma hemsida, för den saknas fortfarande. Verksamhetsberättelserna för 2012 och 2014 finns på hemsidan.

Jag ska inte binda så mycket mera ris på ryggen åt ministern som säkert på allvar vill göra det bästa som landskapsregeringen kan göra i den här situationen.

För min egen del väcktes tanken att se hur den nya åländska ombudsmannamyndigheten fungerade i samband med att vi diskuterade ett internationellt tillägg till konventionen om barnens rättigheter. Då uttalade en representant för samma parti som ministern en mycket god målsättning om att Åland skulle bli världens bästa plats för barn. Det fanns då anledning att se hur det fungerade, vi hittade något som inte fungerade men som hädanefter kommer att fungera bättre.

Minister Wille Valve

Ltl Perämaa, det är ingen dålig målsättning med tanke på att Finland officiellt de facto är världens bästa land för mödrar. Varför skulle inte Åland kunna bli världens bästa land för barn?

Vad gäller verksamhetsberättelsen så tar jag med mig även de kommentarerna.

Avslutningsvis är det helt okej att binda lite ris, det är ju trots allt påsktider.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Bordläggning

7        Ny körkortslag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Ltl Axel Jonssons åtgärdsmotion (MOT 2/2012-2013)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 08.04.2015. Godkänt.

Bordläggning

8        Ändringar i samfundsbeskattningen 2015-2017

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 9/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 13/2014-2015)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 08.04.2015. Godkänt.

Bordläggning

9        Stöd för hållbart skogsbruk

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 10/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2014-2015)

Ltl Anders Erikssons m.fl. anslutningsmotion (AM 1/2014-2015)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 08.04.2015. Godkänt.

För kännedom

10      Energilagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 17/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 13.04.2015

11      Socialvård

Vtm Viveka Erikssons m.fl. spörsmål (S 1/2014-2015)

Ett meddelande om när landskapsregeringens ger svar på spörsmålet eller om att ett svar inte kommer att ges lämnas senare. Svaret ska ges inom tio dagar efter mottagandet. Spörsmålet lämnades till landskapsregeringen 30.03.2015.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 08.04.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat. Talmannen önskar alla en glad påsk!

Originalfil