Plenum den 1 december 2003 kl 13.00

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den 1 december 2003 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Fyllnadsval av 1 ordinarie medlem i lagutskottet

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem ltl Alm.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Alm förklaras därför vald till ordinarie medlem i lagutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras ärende nr 2:

 

Fyllnadsval av 1 ordinarie medlem i finansutskottet

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem ltl Gun Carlson.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Llt Gun Carlson förklaras därför vald till ordinarie medlem i finansutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras ärende nr 3:

 

Fyllnadsval av 1 ersättare i näringsutskottet

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ersättare ltl Runar Karlsson.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Runar Karlsson förklaras därför vald till ersättare i näringsutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

Föredras ärende nr 4:

 

 

Fyllnadsval av 1 ordinarie medlem i kulturutskottet

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem ltl Johan Ehn.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Johan Ehn förklaras därför vald till ordinarie medlem i kulturutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras ärende nr 5:

 

Fyllnadsval av 1 ersättare i social- och miljöutskottet

 

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ersättare ltl Alm.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Alm förklaras därför vald till ersättare i social- och miljöutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras ärende nr 6:

 

Fyllnadsval av 2 ordinarie medlemmar i lagtingets stora utskott

 

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlemmar ltl Johan Ehn och ltl Runar Karlsson.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltla Johan Ehn och Runar Karlsson förklaras därför valda till ordinarie medlemmar i lagtingets stora utskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras ärende nr 7:

 

Fyllnadsval av 1 ordinarie medlem och 1 ersättare i justeringsutskottet

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem ltl Alm och som ersättare ltl Ehn. Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Alm förklaras därför vald till ordinarie medlem och ltl Ehn som ersättare i justeringsutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras ärende nr 8:

 

Fyllnadsval av 2 ordinarie medlemmar i självstyrelsepolitiska nämnden

 

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlemmar ltl Gun Carlson och ltl Alm.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Gun Carlson och ltl Alm förklaras därför vald till ordinarie medlemmar  i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras ärende nr 9:

 

Fyllnadsval av 1 ordinarie justeringsman

 

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem ltl Alm.  Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

 

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § AO ingen särskild valförrättning. Ltl Alm förklaras därför vald till ordinarie medlem i lagutskottet för återstoden av innevarande valperiod.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 10:

 

Republikens presidents framställning angående förordningen om bringande i kraft av konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar samt republikens presidents förordning om ikraftträdande av protokollet till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föroreningar. (RP 4/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Vtm Sundback:

Fru talman!

Det här är en gammal konvention, åtminstone om man tänker på miljöpolitiken och dess utveckling - den är från 1979 – och tydligen skall vi nu ge vårt bifall till den förordning med vilken den har satts i kraft i riket. Den berör ett område som är viktigt också för Åland, nämligen långväga gränsöverskridande luftföroreningar och jag vill att den nya miljöministern, och kanske lantrådet tillsammans med henne, redovisar på vilket sätt konventionen sammanfaller med Kyotoavtalet, som lagtinget har givit sitt bifall till. När vi gav vårt bifall fanns det i lagutskottets betänkande en skrivning enligt vilken landskapsstyrelsen ålades att följa upp de bestämmelser som ingår i Kyotoavtalet. Det avtalet har ännu inte ratificerats eftersom stora länder, som bland andra USA och Ryssland, inte har godkänt avtalen. Internationellt försöker man nu, bl.a. från finländsk sida övertala Ryssland att skriva på det, inte för att man kanske i Ryssland enbart är så intresserad av att minska luftföroreningarna, utan för att man i anslutning till avtalet inleder en s.k. utsläppshandel. Jag tycker det blir intressant för Åland, speciellt med hänsyn till diskussionen om vindkraftverk som har förts på Åland, att dessa också skulle vara en del av en internationell utsläppshandel.

 

Eftersom varken miljöministern eller lantrådet tydligen tycker att ärendet är så viktigt att de behöver vara här i dag och jag vill höra deras synpunkt på det här förslaget föreslår jag att ärendet bordläggs till inkommande onsdag den 3 december.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 3 december har väckts och ärendet kommer att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 3 december.

 

 

 

Föredras för remiss ärende nr 11:

 

Republikens presidents framställning angående regeringens proposition till riksdagen om godkännande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och republiken Kroatien, å andra sidan, samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 5/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

 

Föredras för remiss ärende nr 12:

 

Republikens presidents framställning angående regeringens proposition till riksdagen om godkännande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan, samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 6/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

 

Föredras för remiss ärende nr 13:

 

Republikens presidents framställning angående regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska gemen­skapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och republiken Chile, å andra sidan, samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. (RP 7/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion. Ingen diskussion. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

 

 

Föredras för remiss ärende nr 14:

 

Republikens presidents framställning angående riksdagens skrivelse om förslag till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland. (RP 8/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Ltl Ragnar Erlandsson:

Fru talman!

Republikens presidents framställning nr 8 med förslag till ändring av självstyrelselagen för Åland är nu uppe till förnyad behandling efter det att lagtinget inte förmådde föra en liknande framställning i mål under den förra perioden.

 

Det är så att när det är fråga om ändringar och antagande av självstyrelselagar vållar dessa ofta mycket diskussion, och det är riktigt att så sker. Ofta kommer det också känslor med i den här diskussionen, och det är ingenting att undra på eftersom ett antagande av en självstyrelselag eller en ändring av en självstyrelselag är av så grundläggande karaktär för landskapet Åland och Ålands befolkning. Jag har själv faktiskt minnen av då landstinget antog 1951 års självstyrelselag. Då stod striden het kring frågan om de internationella garantierna. Jag var visserligen inte med i stadshuset, men jag var med och lyssnade till gubbarna i Finström när man diskuterade det här på vedbackar och vid mjölkbord osv. Många av dem ansåg att avsaknaden av de internationella garantierna skulle leda Åland in i en mycket osäker framtid och därför var det också en liten minoritet som röstade mot.

 

Går vi framåt 40 år i tiden vet vi också att antagande av den gällande självstyrelselagen väckte mycket diskussion. Den hade beretts under många, många års tid och under resans gång har det framställts många önskemål där man på Åland var både oeniga och eniga. Oenigheten fanns främst runt det ekonomiska systemet och många ansåg faktiskt att 1991 års stadganden om avräkningsförfarandet, alltså klumpsummeförfarandet inte var tillräckligt tryggt för Åland. Särskilt för skärgårdens del var man orolig för att lagtinget inte skulle med tillräckligt ansvar ta sig an de svaga i samhället. Erfarenheterna hittills har varit goda av klumpsumman. Den har stadigt ökat och jag tror att vi till dags dato är nöjda med den. Hur det nu ser ut inför framtiden får vi se och bedöma när det blir så dags.

 

Vi vet att under 1990-talet har vi haft ändringar av självstyrelselagen på gång i samband med EU-anslutningen och också där har det funnits avvikande åsikter och många gånger också en inflammerad debatt. Vi har klarat ut också de frågorna till, tror jag, en lösning som vi väl i dag kan acceptera som kanske det bästa möjliga utgående från den situation som Åland befann sig i.

 

Nu är vi alltså inne i en ändring som till synes kanske inte är så stor i förhållande till det önskemål som fanns från landskapets sida när man i tiden för många år sedan under ett tidigare lantråds ledning spaltade upp 13-14 olika punkter. Vi står i alla fall inför en ändring som till många delar är betydelsefull, både i sak och i form.

 

Forminnehållet är att vi nu går över till att benämna landskapsstyrelsen till ”landskapsregering”, en något invecklad och besvärlig ordkonstruktion kanske, men det är nödvändigt att hitta på ett annat namn för landskapsstyrelsen eftersom man i riket har ändrat regionförvaltningen och har skapat ett förvaltningsorgan ute i regionerna som man kallar för landskapsstyrelse och landskapsstyrelseledamöter. Detta har skapat en förvirring beträffande Ålands status; den oinvigde har faktiskt jämfört Ålands landskapsstyrelse med regionlandskapsstyrelserna i riket, och alla har insett att det inte är acceptabelt i längden. Här står vi alltså inför det här namnet. Man har inte tagit steget ut här och kallar landskapsregeringsledamöterna för ministrar, men antagligen blir det väl det namnet i dagligt tal som blir gällande.

 

Sedan har vi andra fördelar, som vi har påpekat för en tid sedan här i det nya lagtinget, nämligen att budgetlagarna kan träda i kraft den dag landskapsstyrelsen bestämmer. Vi ger också landskapsstyrelsen rätt att delta i beredningen vid statsrådet om Finlands ställningstagande, enligt 59a § självstyrelselagen, dvs. EU-ärenden. Vi har också möjlighet och rätt att stå i kontakt med EU-kommissionen om verkställighet av kommissionsbeslut som berör Åland. Det här har hittills varit oomtvistade frågor i debatten.

 

Sedan kommer vi över till den svåra punkten här i lagtinget och det gäller frågan om hur vi skall handskas med den s.k. skadeståndsparagrafen, där skrivningen hittills har varit att Finland kan dömas att betala skadestånd för det fel som Åland kan vara orsak till. Här har, kan man säga, lagtinget kört fast i lagutskottet på det sättet att man inte kunde var enig i den här frågan. Två reservanter hade en bestämt åsikt att detta kunde man inte godkänna, av olika orsaker.

 

Den debatt som följde i lagtinget utgående från lagutskottets betänkande ledde till att centern tog ett klart ställningstagande, inte i något beslut i lagtinget, men i debatten där man stödde reservanterna. Jag vet inte om det var en orsak till att inte lagen kunde slutbehandlas, men den fördes, som vi vet, till stora utskottet. Jag satt själv som medlem i stora utskottet och vi hörde nuvarande riksdagsmannen, den tidigare riksdagsmannen, landshövdingen och presidenten i högsta domstolen Leif Sevón. Sedan, av någon anledning, blev det aldrig någon sakdebatt i stora utskottet utan valet kom emellan och efter det dog framställningen i stillhet – men jag vet inte vilket minne för eftervärlden.

 

Det kom i alla fall en hel del synpunkter i hörandet i stora utskottet, synpunkter som för mig delvis var nya och som i och för sig skulle ha varit intressanta att diskutera vidare i den behandlingen, men nu står vi alltså inför en ny remissrunda, där jag hoppas att vi inför lagutskottets arbete skall få vägkost i sakfrågorna och att det inte blir ett spegeltittande in i historien, utan en framåtsyftande diskussion där vi från mitt partis sida är beredda att syna alla, som man säger, stenar för att se vad som nu kan finnas under det här. Min förhoppning är att lagutskottet kan lyfta fram både för- och nackdelar och att man här i den fortsatta debatten kan föra diskussionen till en sådan lösning som är till fördel för Åland och också för det framtida revisionsarbetet när det gäller många andra viktiga frågor som vi borde lösa i samarbete med riksmyndigheterna givetvis men också i samarbete och i nära kontakt med Europeiska unionen. Möjligheten att också diskutera med kommissionen är ett viktigt framsteg också.

 

Vi är för vår del beredda att föra frågan till lagutskottet med en sådan diskussion så att vi kan komma därifrån med ett förslag som vi här kan känna att vi efter ett gott arbete kan arbeta vidare med när det gäller att utveckla självstyrelsen och att göra självstyrelselagen också till det instrument som krävs här inför vårt fortsatta arbete.

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Det var det värsta man har hört på länge! Så mycket hyckleri har man inte varit med om i det här lagtinget på år och dar! Ledamoten Ragnar Erlandsson framstår nu som den sanna oskulden, som om han inte alls hade någon del i det som hände före valet, dvs. att vi inte kunde anta självstyrelselagsrevisionen. Han talar om att lagtinget kunde inte föra den här saken till mål och det var liksom så faderligt! Sanningen är den att centern stoppade genomförandet av självstyrelselagsrevisionen. Stå nu upp för era handlingar!

 

Ltl Erlandsson, replik:

Fru talman!

Om vtm Sundback hade hört mitt anförande, så sade jag att i lagutskottets betänkande var man oenig. Vi vet alla att centerns representant reserverade sig och efter den diskussion som följde i anledning av lagutskottets betänkande tog centern ställningstagandet mot. Det borde också vtm Sundback ha uppfattat.

 

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Och det ställningstagandet ledde till att det inte blev någon självstyrelselagsrevision före valet.

 

Ltl Erlandsson, replik:

Fru talman!

Lagtinget förde ärendet till stora utskottet. Och varför förde man det till stora utskottet om man inte hade för avsikt att få det igenom? (Från salen, vtm Sundback: det vet väl du som stoppade det) Jag stoppade inte något förslag i stora utskottet. Vi kom aldrig till en sakbehandling i stora utskottet. Vi hörde en massa sakkunniga och därmed blev det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Ltl Ragnar Erlandsson var inne på revisionen av självstyrelselagen och jag kan konstatera att våra åsikter lite överlappar varandra. Både ltl Erlandsson och jag är ledamöter är lagutskottet och vi önskar följa debatten här och höra vad vi får för vägkost av sittande lagting.

 

Vi har nu framför oss förslaget till en ny ändring av självstyrelselagen för landskapet Åland. Republikens president har ånyo sänt förslaget till oss.

 

Jag tänker inte närmare beröra den tidigare handläggningen och vad som har hänt med det här ärendet, utan jag tänker titta framåt.

 

Jag kan konstatera att en sådan ändring skall ske i grundlagstiftsordning och med lagtingets godkännande, enligt 69 § självstyrelselagen, för den som är intresserad av paragrafer. Det innebär att självstyrelselagens status är mycket starkt och alla ändringar skall ske med lagtingets godkännande. Man kan säga att hela lagstiftningen står utanför och även har starkare ställning än själva grundlagen. Min åsikt är att vi bör godkänna lagen. Varför bör lagtinget godkänna förslaget till lag om ändring av självstyrelselagen? Jag har tre huvudorsaker som jag anser att har betydelse för landskapet Åland och vår utveckling här.

 

Det första är, som också ltl Erlandsson var inne på, nämligen ändringen av namnet till ”landskapsregering”, vilket bättre motsvarar landskapsregeringens faktiska uppgift och status. Uttrycket ”regering” är välkänt och inarbetat både i vår näromgivning och även hemma hos oss och det är också så att våra massmedier sedan länge har använt det begreppet ”regering” och ”ministrar”, så utvecklingen går i den riktningen och det är de facto så det bör vara.

 

Det andra är, som också ltl Erlandsson nämnde, att för underlätta hela budgetprocessen både för lagtinget och landskapsregeringen föreslås att budgetlagarna träder ikraft före republikens president har granskat dem.  Det här innebär stora fördelar för dem som arbetar med budgetfrågor.

 

Det tredje och en stor viktig sak är att förslaget innebär att Åland får deltaga i beredningen och genomförandet av EU:s rättsakter. Detta innebär att Åland kommer i direkt kontakt med EU-kommissionen på de områden där lagtinget har behörighet. Det här är faktiskt en ganska stor reform om man inser vidden av det här. Litet tillspetsat kan man säga att Åland är att uppfatta som en egen stat på dessa områden. Vi har berörighet gentemot EU. Detta stadgas i 9 kapitlet.

 

Betydelsen av denna reform kan inte underskattas, som jag ser det.

 

De problem som har förekommit i debatten tidigare här i lagtinget tänker jag som sagt inte gå närmare in på i detalj, men inte skall jag sticka under stol med att det har rört sig om om bötes- eller vitesbeloppet. Jag kan konstatera att när man tar del i förberedelsen till lagförslaget och enligt rådande utlåtande från sakkunniga är Åland redan nu ansvarigt för eventuella bötesbelopp, och att en  eventuell jämkning bara är till vår fördel, 59d § 4 mom. 

 

Men, som jag också anser mycket viktigt, fru talman, är att vi inte skall försätta oss i den situationen att frågan om böter eller vitesbelopp skall bli aktuellt, utan vi i skall driva en sådan politik att den inte blir på tapeten s.a.s. För den som funderar på bötes- och vitesbelopp kan man tillägga att det är en lång process om man skulle komma till den slutsatsen att vi blir ansvariga; vi har flera år på oss att anpassa vår lagstiftning. Det är ingenting som kommer som en blixt från klar himmel utan det är en process som vi skall följa med, så vi har alla möjligheter att korrigera eventuella felaktigheter i vår lagstiftning.

 

Enligt de uppgifter jag fått har detta instrument nyttjats bara en gång under EU:s historia, och då var det en fråga som gällde sophantering i Grekland.

 

Jämför man de stora reformerna och detta eventuella frågetecken anser jag att fördelarna med lagförslaget vida överstiger eventuella nackdelar, närmast då den teoretiska nackdelen med ett bötesbelopp, som då också bör beakta Ålands betalningsförmåga och jämkningarna.

 

Ltl Carina Aaltonen:

Fru talman!

Som nybörjare här i lagtinget har jag betraktat arbetet med den nya självstyrelselagen från åskådarplats och jag får väl tacka ltl Erlandsson för en historisk tillbakablick.

 

Det har funnits en stor enighet bland partierna om att det var en viktig och nödvändig reform. Det var viktigt att utveckla självstyrelsen och skapa mer handlingsutrymme för Åland inom lagstiftningen. För socialdemokraterna är det viktigt att kontinuerligt jobba vidare med självstyrelsens utveckling och att vi verkligen ser till att utnyttja varje hörn av den spelplan vi själva gör upp reglerna på.

 

Centern meddelade i september att man efter moget övervägande enhälligt gått in för att inte godkänna förslaget till självstyrelselagsproposition. Så skriver ltl Britt Lundberg i pressmeddelande i september. Det här står ännu kvar på centerns hemsida. Orsaken till att man valde att bromsa propositionen var att riksdagens grundlagsutskott hade infört en skadeståndsparagraf som man då tolkade att kunde innebära att Åland skulle få betala EU-böter i förhållande till hela Finlands befolkning. Hon sade också i den direktsända valdebatten att man måste veta vad man godkänner, inte vad man tror. Det argumentet tyckte jag, trots att all sakexpertis sade att så aldrig skulle kunna ske, att man kunde ha en viss förståelse för. Däremot kan jag inte alls förstå hur det plötsligt nu är så oviktigt. Det är tydligt att det här stampet i backen, det var ingenting annat än valfrieri!

 

Ltl Erlandsson har här talat om känslor. Men i en så här viktig fråga skulle man gärna se att centern bättre skulle kunna behärska sina känslor. Politik handlar om förtroende. För socialdemokraterna är det grundläggande att hålla sina vallöften. Vi tror inte på korta äventyrliga utspel som det här. Vi jobbar långsiktigt och värderar högt ett gott samarbete med riket. Det här är inte som vi ser det ett bra sätt om man vill bygga goda relationer till riksdag, regering och president. Förtroendet byggs inte med utspel som det här. Att spela roulett med hela självstyrelselagsrevisionen som insats för lite billigt valfläsk är ett vådligt spel. Är det i samma anda som man skall fortsätta skapa förtroende blir det närmast omöjligt för Ålands folk att tro på en framtid ledd av Åländsk Center. När jag ser på min roll som folkvald i Ålands lagting är det här ett förfaringssätt som jag så långt som möjligt kommer att försöka undvika – väljarna ser och förstår nog vad det handlar om. Det är ovärdigt och inte ett sätt som jag tror att är bra i längden. Det handlar om heder och trovärdighet. Det är allas vår uppgift att agera så att vi kan behålla väljarnas förtroende och inte som centern gör här: tyvärr öka politikerföraktet i vårt samhälle. Det här är bara att beklaga.

 

Ltl Erlandsson, replik:

Fru talman!

Som medlem i lagutskottet hade jag efterlyst lite mera matnyttigt inför utskottsbehandlingen än en allmän holmgång med centern. Men det kanske kommer fram någonting mera konkret i den fortsatta debatten.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

I och med att Ålands Framtid inte har någon representant i lagutskottet tror jag att det är bra att vi är betydligt mera tydliga än vad vissa talare har varit tidigare. Vi ser det här som ett antal ganska intressanta ödesveckor för Åland som vi har framför oss. Skall en majoritet inom detta parlament säga ja till föreliggande ändring av självstyrelselagen, trots att vi alla vet att förslaget innehåller en trojansk häst i form av EU-böter? Risken förefaller på basen av regeringsprogrammets utformning vara överhängande för att centern och de obundna, trots tidigare hållning i motsatt riktning, förbundit sig till att godkänna presidentens framställning.

 

Jag hade väl i så fall aldrig kunnat drömma om att avsaknaden av centerns Christer Jansson och obundnas Olof Salmén skulle bli så pass avgörande när det gäller dessa två partiers  självstyrelsepolitiska hållning.

 

Ännu har vi inom Ålands Framtids lagtingsgrupp hoppet om att denna kovändning inte är förankrad inom respektive lagtingsgrupp och att det där finns en fortsatt respekt för väljarna. Här handlar det entydigt om så grundläggande faktorer i politiken som trovärdighet. Det går inte att så uppenbart lura i sina väljare en sak och sedan på grund av längtan efter makt och inflytande kasta tidigare hållning överbord. Blotta risken för ökat politikerförakt borde få centerns och obundnas ledamöter att nogsamt fundera över sitt ansvar inför väljarna. Som sagt här  handlar det om trovärdighet

och respekt för demokratin.

 

Fru talman,

Jag vill inte i detta skede påminna desto mer om vad som tidigare sagts av andra från talarstolen i denna fråga tidigare, så jag skall inte titta så mycket bakåt, utan nöjer mig med att konstatera att Ålands Framtid i allt väsentligt förenar sig med de reservationer redan nämnda Jansson och Salmén fogade till lagutskottets betänkande nr 17 / 2002-2003. Vi har inte funnit något som ändrats i sak

sedan ärendet behandlades här i lagtinget så sent som i september.

 

Frestelsen är dock för stor för att undanhålla kollegerna några citat ur dessa reservationer. Först Christer Jansson:

 

"De förbättringar som lagförslaget innehåller uppväger inte de nackdelar för den åländska ekonomin som kan följa av de av riksdagen föreslagna bestämmelserna.”

 

Sedan Olof Salmén:

 

"Något krav på införande av skadestånd förelåg inte vid inträdet i EU och därför bör en ny förhandling om böter diskuteras med regeringen.”

 

Kloka ord värda att påminna om inför den fortsatta hanteringen av detta ärende.

 

Ålands Framtid skrev  i ett tidigt skede i en debattartikel att ändringen av självstyrelselagen borde skjutas över nyval, så skedde också även om man uppfattar det litet olika varför det skedde. Med beaktande av att centern och de obundna vid samma tidpunkt föreslog ett förkastande av förslaget till ändring av självstyrelselagen, upplevde vi att saken föreföll vara klar. Som orsak till förkastandet angavs från centerns sida att lagförslaget innehåller för Åland ofördelaktiga och oklara skrivningar om det som kallas för det nationella ansvaret gentemot EU-rätten. Vad som nu

fått Centern att vingla igen i dessa fundamentala självstyrelsepolitiska frågor är en gåta.

 

Ett enda exempel räcker för att beskriva den luddiga paragraf riksdagens grundlagsutskott har åstadkommit: Åland skall betala EU-böter även i de fall "överträdelsen" beror på att de finska statsorganen stoppat det åländska försöket att rätta till bristerna. I sistnämnda fall skall det omtalade

systemet med "jämkning" visserligen träda till men klart är att Åland även i sådana fall istället skall betala EU-böterna i proportion till sin egen ekonomiska bärkraft, allt annat är orimligt.  Talet om att skadeståndet kan sänkas till noll saknar stöd i lagtexten, vill jag påminna vissa jurister om. Innan lagtinget hunnit klubba en ny lag - och samma omständliga process upprepats - är risken stor för att EU-domstolen hinner utfärda EU-böter.

 

Fru talman!

Regeringen Nordlunds program andas till vissa delar insikter om att förslaget om EU-böter för Åland är ett hemsnickeri i grundlagsutskottet, ett snickeri som inte tål en närmare analys. Nordlund-regeringen begränsar dock denna insikt till att kräva att Högsta domstolen skall fungera som

Jämkningsinstans i stället för Ålands förvaltningsdomstol. Den fråga som alla i denna sal bör ställa sig är följande: Är det klokt att godkänna ett lagförslag som man redan på förhand vet är behäftat med uppenbara brister?.

 

Ålands Framtid kommer att föreslå att framställningen förkastas av lagtinget och vi påminner om att det brådskar med andra ändringar av självstyrelselagen. Vill det sig illa, tar staten från och med år 2005 hela samfundsskattekakan och våra kommuner drabbas av ett hårt slag, samtidigt som

vi i denna sal i vår vanmäktighet bara kan konstatera att finska staten bakvägen har gröpt ur den åländska självstyrelsen genom att beröva oss ett oerhört viktigt instrument. Samfundsskattefrågan borde ha funnits med i den nu aktuella ändringen av självstyrelselagen. Jag utgår från att den nya

landskapsregeringen redan har diskuterat hur Åland kommer att protestera mot denna eventuella nya kränkning av självstyrelsen och avser att inom kort meddela lagtinget om hur skattebehörigheten kommer att överföras till lagtinget inom detta område. Det var nämligen framåt vi skulle blicka och här är det fråga om väldigt viktiga framtidsfrågor som det gäller att nu ta tag i.

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Ltl Anders Eriksson säger att 59d § är ett hemsnickeri i grundlagsutskottet. Det tycker jag nog är att gå för långt eftersom han med det ungefär avser att det är amatörer som inte riktigt vet vad de har talat om som har gjort paragrafen. Sanningen är den att det är den högsta och kunnigaste expertis som man har i Finland som har hörts i grundlagsutskottet, så jag skulle nog avstå från att använda sådana förklenande omdömen om den här paragrafen, i all synnerhet om man inte har tagit del av deras utlåtanden. Men jag kan förstå att ltl Anders Eriksson hakar på det här och det som har sagts här förut och som centern har stött – det är taktiskt riktigt utgående från hans synpunkter. Det här visar bara att både Ålands Framtid, centern och obundna inte är vuxna rollen att sköta Ålands självstyrelsen - det är ett enda populistiskt köpslående hela tiden.

 

 

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Åren har lärt mig att det finns ingen annan när vtm Sundback uttalar sig som är vuxen än hon själv! Men det finns olika värderingar och olika uppfattningar och det måste också vtm Sundback lära sig någon gång och respektera. Märk väl! Jag nämnde aldrig ordet amatörer. Jag sade att det var ett hemsnickeri, men jag använde inte ordet amatörer. Det gjorde jag mot den bakgrunden av att med den här typen av framställningar är det väldigt viktigt att vi här på Åland, och också i Helsingfors, att man håller sig till spelreglerna. Landskapsstyrelsen och regeringen är överens om en framställning. Så här ser den ut. Jag säger – så behöver inte vtm Sundback säga det själv – att vi har också syndat här, det är inte fråga om annat, men det är viktigt att överenskommelserna kan bygga på en förankring också i riksdagen likaväl som i lagtinget; annars får vi den här typen av känslomässiga debatter som vi hade här. Med facit i hand har det visat sig att debatten var onödigt känslosam i september just på grund av att det var någonting som hette val som var förestående!

 

Vtm Sundback, replik:

Fru talman!

Jag vet inte hur ltl Anders Eriksson definierar ordet ”hemsnickeri”, men jag uppfattar det nog som motsatsen till professionalism, alltså amatörism. I stora utskottet hörde vi nog dem som var mest kvalificerade på Åland, bl.a. landshövdingen och före detta riksdagsmannen Gunnar Jansson, som jag värderar högt i de här sammanhangen samt Högsta domstolens president Leif Sevón. Tyvärr motsatte sig centern, med visst liberalt stöd, att vi skulle hålla ett öppet utskottsmöte där allmänheten  - bland andra ltl Anders Eriksson – skulle ha fått ta del av frågorna och diskussionen. Man ville inte höra de professionella eftersom det här var fråga om att manipulera väljarna och föra dem bakom ljuset genom att hetsa med det här att det var stor risk att självstyrelsen ungefär skulle gå under om vi antog 59d §!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag vill än en gång säga att jag använde inte ordet amatörism eller amatörer i mitt anförande, men det är klart att när jag kallade det för grundlagsutskottets hemsnickeri var det för att paragrafen inte fanns med i det ursprungliga förslaget som landskapsstyrelsen och regeringen var överens om, utan det var i grundlagsutskottet som man kom fram till att en sådan här paragraf måste det finnas; annars kan man inte på något sätt anse att Åland skall vara skadeståndsskyldigt. Orsaken till att jag också kallade det för hemsnickeri är att vi vet fortfarande att konsekvenserna av denna paragraf är oklara, det är ofrånkomligt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Sundback: Fru talman! Jag föreslår att att ärendet bordläggs till onsdagen den 3 december.

 

TALMANNEN: Förslag om bordläggning till plenum den 3 december har väckts. Ärendet kommer därför att bordläggas. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet kommer att bordläggas till plenum den 3.12. Innan ärendet bordläggs bereds de på talarlistan upptagna möjlighet att yttra sig.

 

Ltl Johan Ehn:

Fru talman, ärade lagtingsledamöter, herr landshövding!

I grunden är Frisinnad Samverkan positiv till den framställning som nu ligger på bordet. Man kan konstatera att vårt arbete är och har ständigt varit att försöka utveckla självstyrelsen så långt som det är möjligt och på det sättet göra situationen här på hemmaplan så positiv som möjligt för ålänningarna.

 

Tyvärr gick behandlingen av framställningen i Finlands riksdag lite olyckligt på det sättet att man började peta i skrivningarna och man får hoppas att det i framtiden blir det på sättet att man kan fortsätta med de goda diskussioner som man har haft regeringarna emellan. Det gör det nämligen betydligt mycket lättare att driva sådana här förändringar i hamn.

 

Från vår sida vill vi att lagutskottet uppmärksammar de problem som uppmärksammades också vid förra behandlingen. Vi har bl.a. regleringen av bötesbeloppet. Vi har avgörande av tvister. Dessa två frågor skulle vi gärna se att lagutskottet återigen fördjupar sig i och ser om man kan hitta någon typ av skrivningar som kan göra att man i framtiden också kan lyfta de här frågorna för att då hitta lösningar på dem.

 

I stort tycker vi alltså från vår sida att det här är någonting som är viktigt för att man skall komma vidare också med de övriga utvecklingsfrågorna när det gäller självstyrelsen. Jag tänker framför allt på att man behöver komma vidare vad gäller samfundsbeskattningen och också den indirekta beskattningen. Det gäller att skapa ett förhandlingsutrymme och en atmosfär i de förhandlingarna som gör att man också då har stora möjligheter att nå framgång.

 

TALMANNEN: Ärendet bordläggs till plenum den 3 december.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 15:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående ändring av besvärsbestämmelserna i byggnadslagen. (FR 3/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet  Godkänt. Diskussion.

 

Vicelantrådet Jörgen Strand:

Fru talman!

Det är är en lagstiftning som handlar om att anpassa besvärsbestämmelserna i den åländska bygglagstiftningen. Landskapsstyrelsen föreslår därför att byggnadslagens bestämmelser om sökning av ändring revideras. De berörda bestämmelserna faller till övervägande del inom området rättskipning som inte tillhör landskapets behörighet.

 

Nuvarande besvärsbestämmelser överensstämde med motsvarande rikslagstiftning när byggnadslagen tillkom och kunde därför införas i landskapslagen med självstyrelselagen. Senare ändringar av rikslagstiftningen har gjort att reglerna i byggnadslagen inte är tillämpliga. Därför bör byggnadslagen ändras så att det klart framgår vilka besvärsbestämmelser som gäller.

 

Ålands förvaltningsdomstol har under hösten 2002 konstaterat att stadganden om besvärstid i byggnadslagen för landskapet Åland inte överensstämmer med vad som anges i motsvarande rikslagstiftning. Eftersom bestämmelserna, som jag tidigare nämnde, hör till rättskipningen, vilket faller på rikets behörighet, ansåg domstolen att bestämmelserna i landskapslagen inte längre kan tillämpas.

 

Rikets byggnadslagstiftning ersattes år 2000 med en ny markanvändnings- och bygglag. Till de delar den nya lagen innebar bestämmelser om sökande av ändring trädde den nya rikslagstiftningen även i kraft på Åland. T.ex. blev besvärstiden 30 dagar i stället för 14 för byggnadsnämndens beslut; 14 dagar anges i vår egen byggnadslag. Detta betyder att den som i dag läser vår byggnadslagstiftning får en oklar, för att inte säga felaktig, bild av möjligheterna att söka ändring av beslut som fattas med den lagen som grund.

De av landskapsstyrelsen föreslagna ändringarna innebär egentligen inga förändringar i sak eftersom reglerna till övervägande del tillämpas redan i dag och har så varit sedan den nya markanvändnings- och byggnadslagen kom till i riket. Däremot innebär förslaget att lagstiftningen om sökande av ändring i beslut inom ramen för vår byggnadslagstiftning blir klarare och mer entydiga och det ger också medborgarna en större insikt i vad man har för rättigheter när man läser lagen.

 

Ltl Wiklöf:

Fru talman!

Det här är ingen stor sak, utan det är juridiska petitesser som naturligtvis skall ligga på sin plats så att det är helt okej. Men någonting som är mycket, mycket viktigare i det här sammanhanget och särskilt när man läser regeringsprogrammet där man vill iscensätta en övergripande planering är frågeställningarna när vi får en ny plan- och bygglag: Kommer landskapsstyrelsen snart med en sådan och kommer då den övergripande planeringen att finnas inskriven i den?

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

 

 

Föredras för remiss ärende nr 16:

 

Landskapsstyrelsens framställning angående växtskydd. (FR 4/2003-2004).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänt. Diskussion.

 

Lantrådet Roger Nordlund:

Fru talman!

När det gäller växtskyddslagstiftning har vi från åländsk sida, både landskapsstyrelse och lagting, gått in för att följa rikets bestämmelser eftersom det underlättar också förhållandet till EU och det regelverk som finns där. Överhuvudtaget är det mera likartad lagstiftning inom hela EU på detta område. Det har gjorts vissa justeringar i rikslagen när det gäller växtskydd och plantor och det har främst att göra med lagstiftningsnivån samt även ansvarsområden. Vi har helt enkelt gjort en anpassning efter det, så det är mera fråga om en teknisk justering som förs till lagtinget än vad det gäller ändring i sak.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

 

 

Antecknas från tilläggslista för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Talmanskonferensens framställning angående landskapsrevisorn Tuula Mattssons anhållan om befrielse från sitt uppdrag (TMK 1/2003-2004).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 3.12.

 

Talmanskonferensens framställning angående ltla Ragnar Erlandssons, Britt Lundbergs och Veronica Thörnroos anhållan om befrielse från uppdrag som ersättare i utskott.  (TMK 2/2003-2004).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 3.12.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 3 december kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.14.00).

 

 

Originalfil