Plenum den 1 december 2008 kl. 13.00

Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 



Plenum måndagen den 1 december 2008 kl. 13.00

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande ltl Fredrik Karlström)

29 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamot  Fredrik Karlström  för deltagande i möte med Nordiska rådets arbetsgrupp "Kultur i skola" i Helsingfors. Beviljas.

Remiss ärende 1

Landskapsregeringens framställning angående blankettlag om elsäkerhet. (FR 6/2008-2009). /Nu/

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till  näringsutskottet. Godkännes? Godkänt. Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Vi har landskapsregeringens framställning till en ny elsäkerhetslag på bordet. Inledningsvis kan jag säga att detta är en mycket teknisk upprensning av rådande förhållanden och ett försök eller en avsikt att modernisera vår lagstiftning speciellt i takt med grundlagens krav till följd av EU-direktiv. Så mycket spännande politik är det inte i detta men det är en lagteknisk sak som bör göras.

Beträffande bakgrundsfakta är den nuvarande lagstiftningen från 1982. Det har skett ett flertal stora ändringar, 1998, 1999, 2007. Det har blivit ett lapptäcke av ett regelverk som vi nu ska förenhetliga till en lag. Det har varit mycket arbete på förvaltningen med dessa frågor, vi har gått igenom hela vårt lagstiftningsregelverk som gäller nu och har också beslutat för att dela upp regleringen av elområdet i två stora separata delar. Elsäkerhetsbestämmelserna plockas bort från vår nuvarande ellag och elmarknadsbestämmelserna blir kvar. I ett senare skede ska de kanske göras om till en renodlad elmarknadslag. Vi har också fått indikationer på att ett elmarknadsdirektiv är på gång. Vi avvaktar med den här biten för att se vad som kommer där.

Egentligen är det inte så stora materiella nyheter i framställningen. Den största materiella är väl att elentreprenörer inte längre får utföra periodiska besiktningar av olika elanläggningar. Det anses som offentliga förvaltningsuppgifter och då ska det vara auktoriserade personer som gör det här. En auktoriserad besiktningsman ska utföra certifieringsbesiktningarna och de periodiska besiktningarna. Det innebär egentligen en liten avbyråkratisering, vi kräver inte längre tillstånd för besiktningarna som det fanns tidigare och som krävdes av landskapsregeringen. Närmast var det för yrkesmässigt byggande, reparera och underhålla elanläggningar eller för att reparera elmaterial. Det behövs alltså inte tillstånd för dessa funktioner. Det ingår också till behörighetskraven, landskapsregeringen kan utse vissa elentreprenörer till auktoriserade besiktare. Det här innebär egentligen att man går tillbaka till det system som fanns före 1998. En annan sak som detta också innebär är att kravet på auktoriserad besiktningsman och behörighetskraven lyfts upp från en förordningsnivå till en lagnivå. Det är ungefär dessa materiella ändringar som finns i lagframställan.

Det finns också bestämmelse om s k elektromagnetisk kompabilitet, ett svårt ord. Regelverket motsvarar EU-direktivet. Elektromagnetisk kompabilitet är en ganska teknisk fråga, jag har försökt fråga vad det betyer och jag fick den här förklaringen att när det ringer i telefonen så sprakar det i din radio. Det är det man vardagsmässigt kommer i kontakt med dessa frågor. När lagframställan träder i kraft innebär det att vi kan ta statsrådets beslut om elsäkerhet och sedan notifiera direktiven. Det är det klart snabbaste sättet. Vi har ju redan fått en anmärkning på det här direktivet att det ligger efter.

Vi har också lite om behörighet och lagstiftningsteknik. Om man fördjupar sig i frågorna kommer man fram till att elsäkerhetsreglerna närmast hör till området för näringsverksamhet, dvs. vår egen behörighet. Det finns vissa undantag som är ganska stora och där har vi lagstiftning om förhållandet till utländska makter, utrikeshandel, avvikelse från grundlag och standardiseringar. Jag återkommer till standardiseringar lite senare. Vi har också skadeståndsfrågor, privaträttsliga angelägenheter som hör till riket. I ellagen har man med skadeståndsreglerna blandad behörighet. Man har gjort en 19 3 av den här för en överskådlighet och enhetlighet på samma regelverk. Regleringen på elsäkerhetsområdet bygger mycket på kravet om fri rörlighet av varor och tjänster på olika EU-direktiv. Egentligen finns det väldigt lite spelutrymme för egna landskapslagar, därför har man fastnat för tekniken med blankettlagstiftning. Då minimerar vi också risken för att det uppstår luckor i lagstiftningen. Det har redan skett, som jag just nämnde, reglering av besiktning och certifiering t ex. Det här innebär att ändringar som sker i riket kommer automatiskt här om vi inte medvetet beslutar något annorlunda. Det här styrs i stora drag av EU-direktiv så det är enklast att ha det på det här viset, det är mest flexibelt. Varför ska man uppfinna hjulet på nytt? Det här innebär också att vår lagstiftning inte kuggar ur utan vi hänger med. Som jag just nämnde så har vi också fått en officiell anmärkning för att det här EMC-direktivet inte har genomförts. Det finns också andra detaljer i 5 paragraf, språkkraven på svenska, de olika förordningarna, att elutrustningen ska vara försedd med svenskspråkiga anvisningar. Dessutom går den från en förordnings- till en lagnivå. Det är en viktig princip.

Standardiseringarna, som jag nämnde inledningsvis, har vi ett litet resonemang kring. Om jag får återkoppla till debatten som vi hade i remissen om byggnadslagen och högsta domstolens beslut där att vi inte har behörighet på standardiseringar. Det är riktigt, det står klart i självstyrelselagen. Det räknas upp i punkten om måttenheter och standardiseringar. Det resonemanget håller jag med om, men sedan om vad som avses med standardisering. Jag har den åsikten och även ena lagberedaren, att vi själva kan välja vilka standardiseringar vi vill ha på Åland, men vi kan inte skapa nya. Det är en viktig sak. Okej, vi förstår att vi inte kan skapa åländska mått- och viktenheter, det skulle bli extremt komplicerat, men vi får välja vilka vi vill använda. Jag återkommer till det i samband med Boverkets lagar som vi har diskuterat. Det finns ett par hd-domar och de är lite motsägelsefulla. Om vi tittar på 5 paragraf i ellagen så står det att s k CE-märkning tillämpas här och det har inneburit att vi kan godkänna rikets eller andra nordiska normer parallellt. Det här är gällande lagstiftning och det har gått igenom efterhandskontrollen. Så det ska bli intressant att se, vi har skrivit detta i 7 paragraf 2 momentet. Då ska vi få ett klargörande av högsta domstolen förhoppningsvis, vad som gäller. Det är också skrivet i framställningen att om 7 2 mot förmodan skulle falla skulle lagen till övriga delar träda i kraft. Hela lagen faller inte utan det är vår avsikt att få klart i den här stora frågan.

Herr talman! Jag ser att tiden har gått ut, men som jag inledningsvis nämnde är det här närmast en fråga om tekniska korrigeringar och upprensningar i själva lagregelverket.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det framförs ofta att det är för mycket blankettlagstiftning. Ett lagstiftningsområde av teknisk natur tycker jag att man ska göra så enkelt som man bara kan göra bara det fungerar i praktiken. I en debatt som vi hade tidigare framkom det att man kanske kunde ha rikssvensk lagstiftning i botten som blankettlag. Jag var lite tveksam till det, men man kunde åtminstone använda det som mall. Även om lagstiftningen nu är på svenska så  vet vi att tillämpningsdirektiv och allting som ligger under, om det överhuvudtaget kommer på svenska, så vet vi att det kommer mycket senare. Jag tänker förstås på den debatt vi har haft om byggnormerna där vi gick över till den svenska normgivningen. Är det någonting som man har diskuterat i landskapsregeringen överhuvudtaget när det gäller det här??

 

Landskapsregeringsledamot Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag och lagberedaren har fört en livlig debatt om det här när vi gick igenom det. Vi övervägde då också de svenska regelverket och tittade på det, men det visade sig svårt med de orsakerna som nämndes just, behörighetsfördelningen, vem har behörighet, var vi inte har behörighet, om man fyller upp direktiven. Nu kommer ändringarna per automatik oss tillgodo. Skulle vi ta rikssvenska regler så skulle vi vara låsta vid det och alla ändringar som händer i framtiden skulle vi då vara tvungna att på nytt ta ställning till varje gång. Vi behöver nog fundera på detta, det är riktigt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker att man inte bara ska titta på vilket sätt man får regleringen så lindrig som möjligt, man måste också beakta den språkliga dimensionen. När det gäller delad behörighet har jag förståelse för problematiken, men också där tycker jag att om vi har konstaterat att det här inte hör till vår behörighet betyder det inte enligt mitt förmenande att det är stängt för all framtid utan då bör man i så fall gå vidare och se vad vi kan göra för att få över behörigheten i sin helhet om det leder till att vi får en bättre lagstiftning

Landskapsregeringsledamot Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det är klart att det är en stor fråga om vi ska ta över all behörighet på den här frågan, men framtiden får visa det. I det här fallet har vi i alla fall gjort den slutsatsen att det här är det bästa sättet och enklaste och det här betjänar ålänningarna på det enklaste sättet och det blir också lätt att se över systemen och förstå det, både för aktörer och tillämpare av lagstiftningen.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Roger Slotte

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att rikets elsäkerhetslag antas som blankettlag. Åland har en egen ellag från 1982, men genom förslaget upphävs bestämmelserna om elsäkerheten i ellagen. Bestämmelserna om elmarknaden kvarstår i lagen från 1982 men kommer i ett senare skede att förnyas till en renodlad elmarknadslag. Åland betraktas som ett eget elland på grund av att vi har egen lagstiftning på elområdet med bl a bestämmelser om system- och balansansvar. Med systemansvaret avses det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftssäkert. Balansen mellan produktion, införsel och förbrukning av el ska upprätthållas inom hela landskapet.

Herr talman! Några förändringar som jag tänker nämna här är för det första att rätten för elentreprenörer att utföra periodiska besiktningar av elanläggningar avskaffas. Det är dock möjligt för entreprenören att ansöka om status som auktoriserad besiktningsman hos myndigheten Ålands landskapsregering. Det här kan medföra att tillgången på besiktningsmän minskar och kostnaderna för utförda besiktningar ökar, särskilt i perifera delar av landskapet och i skärgården. För det andra för att jobba yrkesmässigt med elanläggningar har hittills krävts landskapsregeringens tillstånd. I föreliggande förslag har man infört en anmälningsplikt för yrkesverksamma i elbranschen. Detta innebär att arbetsledningsbehörighet bedöms av landskapsregeringen på basen av anmälan och rikslagens 10 paragraf. Ytterligare en orsak till att lagen behöver förnyas är ett EU-direktiv gällande elektromagnetisk kompabilitet, alltså EMC-direktiv. Direktivet behöver implementeras i lagstiftningen för att kunna notifieras när lagen trätt i kraft.

Till sist vill jag framhålla att det av framställningen också framgår att bruksanvisningen och annan information ska finnas på svenska på det elmaterial eller elanläggningar som säljs eller tas i bruk på Åland. Detta har tidigare reglerats på förordningsnivå, jag tycker att det är bra att språkkravet införs på lagnivå. Denna bestämmelse är viktig och det är viktigt att det fungerar i praktiken och inte bara i teorin.

Herr talman! Innehållsmässigt är lagförslagen i stort sett bra sett till förändringarna, men jag frågar mig måste vi använda av blankettlagsteknik på ett område där vi till största delen har egen behörighet. Vi har en egen ellag. Det är tydligare och bättre om alla bestämmelser finns i vår egen lagsamling. Nu fordras först en lag om tillämpning av elsäkerhetslagen, sedan har vi en ändring av vår ellag och till sist har vi en massa bestämmelser i Finlands elsäkerhetslag som vi måste känna till för att veta vad som gäller. Man måste alltså läsa tre texter parallellt för att veta vad som gäller på Åland. Dessutom kommer förordningar och andra beslut som tas av Finlands regering att gälla här. Kanske utan att vi uppmärksammar det eftersom blankettlagstiftningstekniken förutsätter att man kontinuerligt följer med alla förändringar som sker i rikslagstiftningen och bedömer dess inverkan på landskapslagstiftningen. Risken finns att det kan gå som med barnomsorgsavgifterna.

Herr talman! Varje gång vi antar en blankettlag på ett område där vi till största delen har egen behörighet är ett litet hack i vår självstyrelse, vår självstyrelse som vi istället bör slå vakt om och utveckla så långt det är möjligt. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ledamot Slotte tar upp evighetsdiskussionen om blankettlagstiftning eller egen lagstiftning. Jag uppfattar det som en kritik av lagen och det är lite konstigt att ledamot Slotte som tillhör ett av majoritetspartierna ställer sig så frågande till den aktuella framställningen. Det är väl så ändå att centern har omfattat lagstiftningsförfarandet och det är tydligen den nya ordningen. Vi har nästan bara blankettlagstiftning just nu. Det kanske är i ett annat forum som Slotte bör ta upp frågan och kräva ändring om han är missnöjd med det här förfarandet.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag sade att jag frågar mig om vi måste använda oss av blankettlagstekniken. Framställningen och dess innehåll är i stort sett bra och framställningen hade vi på ett gruppmöte i onsdags förra veckan och vi förstår också att det är bråttom, men jag måste fråga rent allmänt om vi ska använda oss av blankettlagstiftning. Jag tycker att det var så lämpligt att titta på det när jag förberedde mitt anförande för den här dagen. Jag såg att det var så många saker man måste beakta för att veta vad som gäller.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vad får ledamot Slotte för svar när han frågar sig? Det är politiskt intressant. Vi kan stå här och fråga oss allt möjligt men det väljarna vill veta är vad centern tycker ifråga om blankettlagstiftning och egen lagstiftning. Under förra perioden gick man in för ett mellanting, det man kallar för fullskalig lagstiftning och då behövde man inte sitta med en massa olika framställningar och jämföra. Onekligen är det här inte bra för rättssäkerheten, men vad får Slotte för svar när han frågar Slotte.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Frågar jag väljarna och frågar jag mig själv så vill man har klarhet och tydlighet. Är det så att man vill att rikslagens bestämmelse ska gälla direkt så ska man kopiera in den i vår egen lagsamling som den är, skriv av den.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag får tacka ltl Slotte för ett sakligt, mycket informativt inlägg och frågan om blankettlagstiftning är högaktuell så det är bra att det från flera håll ifrågasätts om vi nu ska agera kopiator istället för att ha en aktiv lagstiftning. Vi har ju också idag fått en framställning som också är en blankettlag på ett område där vi sannerligen borde ha en åländsk lag. Det får vi återkomma till inom kort. Min frågeställning är språkkravet i föreslagna 5 paragraf om tillämpning i landskapet Åland av elsäkerhetslagen. Mycket riktigt och nödvändigt är att det påpekas här att det ska finnas på svenska, elmaterial etc., men det finns ingen påföljd om man försummar den här biten. Hur ser ledamot Slotte, som tydligen har fördjupat sig i framställningen, på det. Borde vi inte följa upp det och se till att det finns en påföljd ifall det här inte följs.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Ledamot Jansson har alldeles rätt i det att det finns krav, det finns i förordningen tidigare skrivet att bruksanvisningen ska vara på svenska och nu lyfts det upp till lagnivå och det är bra. Jag kan inte förstå annat än att om produkter säljs på Åland som inte har svensk bruksanvisning måste de vara olagliga och kan inte säljas. Jag kan inte förstå något annat.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Det är nödvändigt att näringsutskottet fördjupar sig i den sidan. Får det faktiskt en automatik ändå. Varor, material som inte åtföljs av svenska instruktioner, att det finns svensk text, det finns även sådana apparater, de ska betraktas som olagliga då. Det skulle vara en välkommen markering i så fall från näringsutskottets sida.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag måste berätta att jag senaste helg köpte elmaterial som inte hade svensk bruksanvisning, det blev väldigt aktuellt på dagen. Om man inte vet hur man ska använda en apparat så kan de inte vara försäljningsdugliga.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Det är inte ofta som lagtingsarbetet är upphetsande, men det här är en sådan dag som åtminstone jag blir lite upphetsad. Jag kommer till plenum och vet att den här blankettlagen ska behandlas och så har det kommit en till blankettlag, som berör ett område som vi absolut inte borde ha blankettlag på. Den ska vi behandla vid ett senare tillfälle. Det är klart pulsförhöjande att som ltl se handlingarna som låg på bordet idag.

Det här blankettlagsvansinnet måste få ett stopp. Det vill jag säga, nu har vi nått den droppe som har fått min bägare att rinna över. Återigen har det kommit ett papper från EU där det står buh. Då ska vi bli jätterädda och springa benen av oss, avskaffa självstyrelsen, ta en blankettlag så att vi absolut hinner förrän domstolen dömer böter åt oss som vi själva får betala oavsett vems fel det är. Så här kan vi inte hålla på gång efter gång utan vi måste kunna ha en lagstiftning som är anpassad efter behoven, efter medborgarna. Det är någon lagtingsledamot som brukar säga att vi ska tjäna folket. Vi tjänar inte folket om vi har en blankettlag som är svår att läsa för det första, såsom ltl Slotte förtjänstfullt belyste att man måste läsa tre olika dokument, och för det andra tror jag tyvärr att även inom detta område är den tid förbi som man kan kalla Finland för tvåspråkigt. När vi nu inlemmar oss under finsk lag och finska bestämmelser så kommer det att bli en rad språkproblem för den som är enspråkigt svensk. För det första kommer inte alla bestämmelser och tillämpningsanvisningar som vi behöver för våra företagare att finnas på svenska. Det kan man säga redan nu. Kommer man att kunna utbilda sig och vidareutbilda sig inom det här området på svenska till fullo? Svaret också där är nej, tyvärr redan nu. Kan man få support och instruktioner på svenska? Nja, till viss mån, om man kan få det från landskapsregeringen, men högst troligen inte, alltså svaret även där, nej! De språkbestämmelser som finns i 5 paragraf kommer inte att vara tillräckliga. Dessutom är de inte försedda med straffpåföljd och det är en viktig poäng som kom fram i ett replikskifte. Däremot är det så i landskapslagen om rätt att utöva näring, den bestämmelsen finns också här, där är det böter eller fängelse i sex månader för den som säljer sådant som inte har instruktioner på svenska på den åländska marknaden. Det här är absolut ett steg tillbaka för självstyrelsen. Det finns argument för att ha blankettlag på det viset att det här är tekniska bestämmelser som på det viset inte har någon självstyrelsepolitisk bärvidd, men när det gäller språket och möjligheterna att verka i den här branschen på svenska är en sådan här lagstiftning absolut ett steg åt fel håll, ett steg åt fel väderstreck. Vad vi borde ha i det här fallet är en egen lag, må nu vara om det i huvudsak är samma innehåll som den finska lagen. Vi borde ha en egen lag som är komplett med s k 19 3 lagstiftning där det inte är vår behörighet. Sedan borde vi också skapa ett gränssnitt mot Sverige för att kunna använda svenska regelverk, få utbildning från Sverige, få support från Sverige. I det här området är det ännu lättare än när det gäller byggbestämmelserna eftersom elsäkerhet är det område där det har standardiserats allra längst. Det följer t o m globala standarder också när det gäller det svåruttalade ordet kompabiliteten mellan åländska anläggningar. Det drabbas vi av lite nu och då i lagtinget, när det säger tu tut tu när telefonen ringer. Det är just sådant som ska stävjas med EU-direktivet. Jag hoppas verkligen att näringsutskottet kan ta en allvarlig funderare på, t o m att föreslå att den här lagen ska förkastas.

TALMANNEN

Begäres ordet?

 

Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet .

 

Föredras för remiss ärende 2

Landskapsregeringens framställning om höjning av landskapsandelarna för socialvården. (FR 7/2008-2009). /Fu/

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkännes? Godkänt. Diskussion.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår att landskapsandelarna för driftskostnaderna inom socialvården höjs. Det här ärendet hänger ihop med den budgetframställning för 2009 som regeringen har förelagt lagtinget att behandla och jag sade i samband med presentationen av budgeten att detta kräver lagstiftning och det är det som kommer nu. Eftersom detta förslag sammanhänger med budgeten på ett sådant sätt som den gör anser landskapsregeringen att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 paragraf 3 moment självstyrelselagen, alltså detta är en budgetlag.

Regeringens förslag till riksdagen om skattesänkningar för den finländska befolkningen påverkar också oss eftersom vi har blankettlagstiftning på kommunalskatteområdet. Det är förstås upp till oss att avgöra om vi vill omfatta det, vi kan ändra i lagstiftningen eftersom vi har behörighet så att skattesänkningarna inte ska genomföras också här på Åland, men landskapsregeringen, som beskrevs i budgeten, anser att detta är ändamålsenligt så därför sker dessa skattesänkningar. Vi anser det också ändamålsenligt att kommunerna som också drabbas av inkomstskattebortfall ska kompenseras i enlighet med detta förslag.

Landskapsregeringen har förhandlat med kommunförbundet om denna fråga. I avtalet med kommunförbundet framgår det att kommunerna ska kompenseras just på detta sätt via landskapsandelar för socialvården. I hela paketet ingår några andra saker, bl a konsumentrådgivningen och underhållsstödshanteringen som leder till att kommunerna får sänkta kostnader. Själva utfallet påverkar naturligtvis kommunerna men detta sker efter en 2,5 procent höjning av landskapsandelarna till kommunerna för socialvården. Detta allt precis i enlighet med överenskommelsen. Det man kan säga om det ursprungliga beskattningsförslaget som regeringen gav till Finlands riksdag var att man ville rikta in skattesänkningar på låginkomsttagare, därför finns det i förslaget ett element att höja pensionsinkomstavdraget och bl a att beskattningen av arbetsinkomster lindras genom att införa ett nytt arbetsinkomstavdrag, som ersätter motsvarande i statsbeskattningen just för att nå låginkomsttagarna. Detta är, herr talman, kort om detta, en uppföljning av budgeten.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är bra att man kompenserar kommunerna för den skattepolitik som vi väljer att föra också här, men vad jag inte förstår, kanhända har jag läst på dåligt, men varför använder man det här instrumentet att öka landskapsandelar för socialvården och inte istället ökar det moment vi har i budgeten för kompensation av t ex det allmänna skatteavdraget. Borde det inte ett redigare sätt? Jag har som tur är tid att fördjupa mig i det här i finansutskottet, men den frågan får jag inte riktigt svar på.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen har gjort den bedömningen att, och det torde med all säkerhet vara på det sättet eftersom beskattningsåtgärden som Finlands regering har föreslagit till riksdagen riktar sig just till låginkomsttagare, att inkomstbortfallet blir procentuellt högre i små kommuner, i randkommuner här på Åland, och då får vi en mera korrekt kompensation till kommunerna via det här systemet. Då riktar sig kompensationen till de kommuner var skattebortfallet är större. Det här är en korrektare kompensation i förhållande till den lagproposition som riksdagen behandlar. Därför torde också Finlands regering ha valt att kompensera sina kommuner på precis motsvarande sätt för att det ska bli en korrekt kompensation.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det hjälper inte mig att man gör som i facit utan jag vill se hur man löser uppgifterna. Jag tror att allra bästa kompensationen, den mest rättvisa, får man om man räknar ut exakt per kommun hur mycket skatteintäkter man förlorar och sedan kompenserar landskapet den summan, som man gör med allmänna skatteavdraget Det slår ju också olika i olika kommuner beroende på att man har olika inkomstbas för kommunalskatten, men det går ju lätt att räkna ut. Man kan säga att det handlar om en knapptryckning för att få reda på dessa siffror, man kör hela beskattningsunderlaget mot faktorerna. Jag tycker att det skulle vara rättvisare, men jag fick veta orsaken i alla fall, det var att man gör som i facit.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! I det beskattningsförslag som regeringen har gett finns det inte bara ett avdrag i arbetsinkomster utan också i pensionsinkomstavdraget. Landskapsregeringen har gjort den bedömningen i likhet med regeringen i Finland att kompensationer riktad via sociala landskapsandelar, i det fallet statsandelar, blir mera korrekt i förhållande till det skattebortfall som sker i kommunerna, eftersom det finns högre antal låginkomsttagare och pensionärer i glesbygds- och randkommuner. Exakta beräkningar kommer jag inte ihåg, men den här bedömningen gör vi. Säkert går det att räkna på det här en gång till och vi kommer att komma till samma slutsats på nytt.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Med tanke på den ekonomiska obalans som präglar den kommunala sektorn på Åland i dag och i synnerhet i morgon och framöver är det här relativt odramatiskt som sagt var. Min frågeställning är: När det nu rent principiellt står i framställningen att detta är ett resultat av överläggningar med, i det här fallet, Ålands kommunförbund,  kan vi då alltid utgå från att det har funnits samstämmighet i dessa överläggningar eller bör man gå på djupet även från vår sida och penetrera. Jag ställer frågan därför att konsumentskyddet finns med här som är en utgift, nu lyfts det också upp på statlig nivå så då gynnas landskapet. Är det rätt att ha med en sådan faktor i ekvationen mellan kommunerna och landskapet.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Alla dessa saker har diskuterats. En förhandling är ju att man diskuterar och respektive part ser ju på saker ur sin synvinkel, men det som är viktigt och avgörande är det som man kommer överens om, det som man skriver namnet under tillsammans i slutändan. På det sättet är det ett enhälligt ställningstagande. Åsikter om olika saker har det funnits under arbetets gång, men dess mer behöver det inte ordas om. Ett underskrivet avtal och omfattat av alla är ett avtal.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Rent principiellt håller finansministern med om att konsumentskyddet inte borde ingå i ekvationen eftersom den inte heller belastar landskapet i och med lagstiftningsförändringarna.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det här kan man diskutera hur mycket som helst, men de facto belastar det inte heller kommunerna mera. Det är ändå landskapet som ansvarar och sköter om relationerna mellan landskapet och riket. Knappast är det kommunerna som gör det i första hand, nog är det landskapet som gör det. Inkomstbortfall från kommunerna anser jag att ska leda till det här resultatet. Ett utgiftsbortfall blir det.

TALMANNEN

Replikskiften är därmed avslutade.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Ändringarna som har presenterats av vår finansansvariga Mats Perämaa är helt okej kan man säga. Vi har ingenting att anföra mot dem utan det är bra att dessa regleras så att dels skatteavdragsbesluten blir kompenserade från landskapet och också när det gäller underhållsstödet och konsumentrådgivningen, vi har ingenting emot det. Varför jag egentligen begär ordet är att det är några saker i framställningen 1 2 där man beskriver propositionen till ändringen av självstyrelselagen. Det blir några frågetecken. För det första säger man från landskapsregeringen att det finns ett förslag till ändring av självstyrelselagen. Denna ändring är slutbehandlad i riksdagen den 18.11. Man säger också att landskapsregeringen med anledning av ändringen har övertagit ansvaret redan 1 september. Jag förstår inte riktigt det. Det andra jag vill säga är att alla våra alarmklockor borde ringa när man i riksdagen ändrar vår självstyrelselag utan att diskutera det. Regeringen överlämnade propositionen om ändringen av självstyrelselagen till riksdagen den 16.5. Sedan har det godkänts, det har varit i ekonomiutskottet, det bedöms som en budgetlag, man har behandlat det i riksdagens utskott, första behandlingen var 13.11, andra behandlingen och slutbehandlingen var 18.11. Sedan säger man från riksdagen så här: "I enlighet med riksdagens beslut tillkommet på det sätt som föreskrivs 73 paragraf grundlagen och Ålands lagtings beslut tillkommet på det sätt som föreskrivs 69 paragraf 1 moment självstyrelselag för Åland av den 16 augusti” osv. ändras i självstyrelselagen konsumentrådgivningen som vi i sak inte har någonting emot, men det blir lite frågetecken när man hör det här. I 69 paragraf självstyrelselagen säger man: "Denna lag kan inte ändras eller upphävas annat än genom överensstämmande beslut av riksdag och lagting. Inte heller kan avvikelse från den göras på något annat sätt". Det var 1 momentet. Det heter också att besluten i riksdagen ska fattas i den ordning som gäller i ändring eller upphävande av grundlag och till lagtinget ska ändringen genomföras med kvalificerad majoritet. Här är många frågetecken och man undrar om det här är en ny princip. Vem har i så fall omfattat den? Det här har vi också diskuterat tidigare, men är det så att det här är ett misstag och ett klavertramp så må det bli en varning så att det inte kan upprepas på det här sättet.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Processen som ledde till det felaktiga förfarandet av ändringen i självstyrelselagen som jag också anser att ha föregått och skett, måste vi absolut se som ett tillfälligt som inte får upprepas. Det är min bestämda åsikt.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Ja, det är bra för det är ganska graverande när riksdagen i sitt beslut skriver att det har tillkommit på det sätt som föreskrivs i grundlagen och också hänvisar till självstyrelselagen. Det är det mest graverande tycker jag.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Om detta har det förts en tidningsdebatt. Det har klart framkommit vad vi tycker för vår del och det är naturligtvis den här landskapsregeringen som är ansvarig för att det har gått snett. Delvis faller det på tidigare landskapsregering. Vi får hoppas för vår del att detta misstag inte upprepas. Det är rätt ärende att diskutera det här i, kanske inte den här framställningen, men det är rätt ärende att notera det i. Den diskussionen får vi föra sedan när presidentframställningen behandlas här i lagtinget.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag är fullt medveten om att det här inte nämns, men man skriver från landskapsregeringen så det var därför som jag fick ögonen på det, att vi ingår ett förslag om ändring till självstyrelselagen. Det är inte mera ett förslag, självstyrelselagen är ändrad enligt riksdagens beslut. Ja, men de har skrivit att de har gjort det, det står så.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Man kan alltid ha olika åsikter om vad som hör hemma i en diskussion, men jag vill ändå ge en eloge till ltl Gun Carlson för att hon tar upp detta. Jag hoppas också att man i utskottet tittar speciellt noggrant på detta. Om man med långa tänder ska sträcka sig till att det här var ett misstag som skedde en gång, men åtminstone att man från utskottet tittar på det och kommer med en förklaring till lagtinget senare. Jag tycker att det är bra att ltl Carlson tog upp det.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag har två principiella ställningstaganden med anledning av den här framställningen. Det ena gäller Ålands kommunförbund och förhandlingsresultatet som det kallas här. Den ansvariga ministern talar om överenskommelse och han sade att det var ett avtal som gällde när parterna har skrivit på. Det gäller kanske för Ålands kommunförbund men inte för primärkommunerna. Då är vi tillbaka till en gammal fråga. Landskapsregeringarna håller några möten med några representanter för Ålands kommunförbund och så tror man att man har överenskommit med de åländska kommunerna. Det finns inget formaliserat förhandlingsförfarande och överenskommelserna är väl värda det papper de är skrivna på ungefär, men inte så mycket mera rent juridiskt. Nu har Ålands kommunförbund önskat att få bli en förhandlingspart och vill komma överens med landskapsregeringen i alla frågor som är väsentliga. Det här finns upptaget också i årets budget.

Det här är ett sjukt sätt att komma vidare eller förbi diskussionen om kommunreformen. Varför har man dessa överläggningar, tror ni, i majoritetsblocket med Ålands kommunförbund? Varför? När de inte har någon juridisk bindande verkan. Ja, av praktiska skäl naturligtvis och för att det är effektivare än om man skulle prata med 16 kommuner i en sådan här fråga, men egentligen urholkar det den kommunala självstyrelsen fullkomligt. Det har ingen betydelse vad de enskilda kommunerna tycker i den här frågan. På det här sättet har man handlat i strid med kommunallagen egentligen. Det är bara primärkommunerna som själva kan uttala sig i frågor som rör deras verksamhet. Det är den här evinnerliga strutspolitiken vad gäller kommunsituationen på Åland. Ministern blev så rädd så han sprang ut, stoppade huvudet i busken antar jag eftersom frågan om kommunreform kom upp. Ålands kommunförbund är väl en par kommundirektörer och några förtroendevalda som har skrivit på pappret. De sägs uttryckligen här också att man har haft så bråttom att man inte har kunnat höra primärkommunerna. Så brått så. Om det ska vara motivet för att förbigå lagstiftning av vår högsta myndighet är det beklagligt.

Herr talman! Det är faktiskt så att konsumentrådgivningen som kostar 42 000 är en utgift som kommunerna blir av med och också landskapet. Det finns en poäng i det som ledamot Harry Jansson tar upp och jag ber utskottet att fråga vad kommunerna tycker i den frågan. Vart ska de pengarna ta vägen? Ska de ner i landskapets budget eller ska de till kommunerna? Som jag ser det har kommunerna stått för utgiften tidigare så de borde väl få tillbaka den.

Kompensationen är väl någonting som är ganska given och man kan konstatera att den regering som leds av liberalerna är en regering som kopierar väldigt mycket av rikslagstiftningen. Man har till och med kopierat regeringen Vanhanens skattepolitik för man gör bedömningar att det här är bra skattepolitik för att det gynnar dem med lägst inkomster. Jag skulle nu vilja att ledamot och minister Perämaa redovisar det. På vilket sätt gynnar detta de åländska hushållen? Hur många hushåll är det frågan om? Jag skulle vara förvånad om det här hjälper upp de pensionärers inkomster som ligger under den relativa fattigdomsgränsen. Jag skulle också vilja veta vilka löntagare som gynnas av det här arbetsinkomstavdraget. Jag menar här på Åland, hur många rör det sig om, hur många kommer i åtnjutande av detta och på vilket sätt påverkar det köpkraften i vårt samhälle? Jag vill inte ha några generella, allmänna ställningstaganden för det förstår vi alla att om man riktar skattelättnader mot dem som har lägst inkomster påverkar det deras köpkraft, men hur många rör det sig de facto om på Åland?

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det stämmer att Ålands kommunförbunds roll är oklar och det är primärkommunerna som har sin suveränitet och sin bestämmanderätt kvar under nuvarande system, därför skriver vi i samma avtal där vi har kommit överens om den här lösningen, det som också framgår i budgeten, att kommunförbundets roll bör klargöras. Kommunförbundet vill det själv. Det är en annan sak om kommunerna själva vill det, men den diskussionen måste vi föra inte bara med kommunförbundet, utan även självklart med kommunerna så får vi se. Stadspolitikerna har uppenbarligen i media i viss mån ifrågasatt kommunförbundet så det finns säkert många synpunkter att ta hänsyn till. Jag ser det som ändamålsenligt att det finns någon part som man kan diskutera olika frågor med. Att ha normala remissförfarande med samtliga kommuner ger in mycket information, men man får inte den situationen att man sitter vid ett bord och förhandlar, vilket är bra i sådana här frågor.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, man måste väl ändå ta det sista som en inteckning för att finansministern Perämaa tycker att det är oändamålsenligt med 16 kommuner. Det är inte bra. Det är vad han säger. Det måste klargöras vilken roll Ålands kommunförbund har. När den här lagstiftningen kom till sade jag att Ålands kommunförbund är början på en stor kommun på Åland. Det har gått bra många år sedan dess och vi börjar närma oss den punkten nu. Om Ålands kommunförbund ska förhandla med regeringen och dessa resultat är bindande för primärkommunerna då spelar det ingen roll hur många kommuner vi har, de har ju ingenting att besluta om då.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det blir oändamålsenligt att föra i replik om kommunreform när vi diskuterar ett helt annat ämne här så jag ska återgå till det. Ledamoten Sundback sade i sitt anförande att denna regering har gått in för att kopiera rikslagstiftning för det mesta. Just i den här frågan har vi i samma avtal, vilket också är redovisat i budgetförslaget, sagt att vi vill åstadkomma en helt egen åländsk kommunalskattelagstiftning, alltså en avvikelse från det man har haft tidigare då man hade en blankettlagstiftning. Jag tycker att när vi diskuterar skattepolitik och kommunalskattepolitik så tycker jag inte att ledamoten Sundbacks uttalande har någon relevans.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nähä, just det, men nu handlar inte det här om den nya åländska kommunalbeskattningslagen. Det är faktiskt en diskussion som framför allt Ålands kommunförbund har fört och nu har regeringen hakat på som man själv säger i en insändare härom dagen. Jag har inte fått svar på hur det är med löntagarna och pensionärerna, blir det här bättre för dem? Blir det mera pengar i börsen? Ibland, herr talman, får jag känslan av att det inte alls är individen som är i centrum för liberalerna, det är kommunen som är i centrum. Den ska till varje pris överleva. Hur det går för pensionärer och löntagare är av underordnad betydelse.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! För det första när det gäller självstyrelselagen så finns det ett starkt system för förändring i självstyrelselagen att ingenting ändras utan lagtingets samtycke. Misstaget som riksdagen har gjort är inklämt med nödutgångar och säkerhetssele så vitt jag kan förstå. Herr talman, den här framställningen är intressant för det är ett exempel på aktiv blankettlagstiftning. När riksdagen behandlar statens budget för man en skattepolitik som vi kan ta ställning till. Är den bra för Åland eller är den inte bra för Åland? Ser man i vårt budgetläge på hur vi bedriver skattepolitik har vi det allmänna avdraget, det är en sänkning över hela linjen på kommunalskatten, medan det här avdraget egentligen skulle ha varit någonting som vi hade kunnat konstruera själva för budgeten 2009. Det är precis en sådan satsning som behövs när vi har en dämpad konjunktur och det kanske påverkar finanskrisen, dvs. ökar konsumtionsutrymmet, särskilt riktat till dem som är lågavlönade. Här har vi ett arbetsinkomstavdrag som motsvarar ganska exakt det allmänna avdraget vi har, men som har en profil riktad mot dem som har lägre löner. Då kan man tänka sig att detta ger mera konsumtionseffekt än någon annan åtgärd. I princip kan man säga att vad landskapsregeringen gör med en aktiv blankettlagstiftning är för det första att kompensera kommunerna och för det andra att rikta kompensationen på det sätt man gör här med ökningar av landskapsandelar. Det här är ett första steg mot den aktiva kommunalskattepolitik som man har diskuterat med kommunförbundet. Sedan om man tar kommunförbundet eller primärkommunerna är det landskapet som lagstiftar. Vill man förhandla med kommunförbundet, på vilket sätt man ska göra det, väga mot kommunerna, så är det en praktisk sak, en förhandling som gör att man kanske hittar bättre lösningar. Att det i sig skulle vara ett steg mot en stor kommun på Åland, parallell med landskapet, har jag verkligen svårt att se. Primärkommunerna har sin rätt att påverka i kommunförbundet och det här fungerar tydligen rätt så väl.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är precis som ledamot Erland säger, här finns ett aktivt ställningstagande i botten. Vi har bedömt att just den här åtgärden är en skattepolitik i den här situationen och vi anser att regeringen Vanhanens skattepolitik överensstämmer med den som majoritetspartierna vill driva här. Den här åtgärden riktar sig till låginkomsttagare, till pensionärer. Med mitt sätt att se på stimulanspolitik och skattepolitik stämmer det väldigt väl in i tänkandet som ledamot Erland för fram. I en lågkonjunktur stimulerar man låginkomsttagare, då har man en större chans att få hjulen i rullning. I kommande diskussioner och i behov av stimulanspaket framöver i lågkonjunkturen tror jag att man ska rikta in sig mot den här målgruppen.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag håller till stora delar med ledamot Erland när det gäller den finska skattepolitiken. Vi tar aktivt del av den och våra medborgare får lägre skatt samtidigt som vi kompenserar kommunerna. Det man måste komma ihåg är att det här är en ettårig överenskommelse med kompensationen via socialandelarna för att man inte har kommit så långt med den åländska kommunalskattelagstiftningen. Tanken var att i fortsättningen ska de ingå i den åländska kommunalskattelagstiftningen.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag ser mig tvungen att återkomma eftersom jag ännu inte har fått svar på två frågor av minister Perämaa. Den ena är hur många löntagare som gynnas av skattesänkningen och hur många pensionärer på Åland. Hur många är det de facto som gynnas av detta? Det andra är de som lever under fattigdomsgränsen och som inte betalar någon skatt, hur gynnas de? Den grupp som vi alla var överens om att skulle få det bättre efter valet genom att man skulle införa ett pensionstillägg, det som sedan har blivit ett förebyggande utkomstskydd som ingen tydligen riktig ändå får tillgång till. Några enstaka personer har lyckats få lite slantar den vägen. Det här är en väldigt viktig fråga ur den här gruppens synvinkel. Lite mera exakt information om hur det här påverkar det åländska samhället vill vi faktiskt se. Det här är början till en egen skattediskussion och det är mycket viktigt att dem som driver politiken i den här frågan, klargör vad de vill med egen beskattning. Jag håller med om att det är väldigt viktigt att i en lågkonjunktur öka de svagare gruppernas köpkraft, dels för att det är en rättvisefråga, men också för att det faktiskt leder till konsumtion. De som är rika kan ofta inte konsumera så hemskt mycket mer än vad de gör oberoende om det är låg- eller högkonjunktur. På vilket sätt ökar köpkraften hos dem som på Åland lever under den relativa fattigdomsgränsen?

Ledamot Olof Erland tog upp det allmänna avdraget. Under den förra mandatperioden förespråkade liberalerna konsekvent att det allmänna avdraget skulle förändras och att det skulle utformas så att det mera var bundet till inkomster, ju högre inkomster desto mindre avdrag eller tvärtom. Nu har man suttit ett år vid makten och jag har faktiskt förväntat mig att vi skulle få se ett sådant lagförslag som ändrar på det allmänna avdraget, men tydligen var det inte så mycket handlingskraft bakom det pratet utan det var någonting som var viktigt i samband med att man var i opposition, men nu när man kommer till makten får det fortgå såsom det var tidigare. Det skulle vara ett sätt kanske att öka köpkraften, det är fem procent så det är ganska högt i dag.

Jag måste också säga att kommunförbundet aldrig kan i juridisk bemärkelse överta något sorts makt från kommunerna. När landskapsregeringen håller sina möten med dem och skriver på ett protokoll är det ett papper, men det betyder inte att det är kommunernas uppfattning. Det betyder inte att om man har skickat ut förslaget till 16 kommuner att alla 16 skulle ha samma åsikt som kommunförbundet ger uttryck för. Det går inte ihop. Vill man behandla Ålands kommunförbund som en överkommun för de övriga har man i praktiken tagit bort alla andra kommuner. Varför ska de finnas till i ett sådant här sammanhang, för vilka uppgifter? Dessutom tar staten bort en del och så vill man från regeringshåll överta en del uppgifter har vi läst i behovs- och resursplanen. Varför hålla kvar administrationen? När Ålands kommunförbund tar en del av uppgifterna, staten tar en del och landskapet en del. Det är svårt att förstå att det ska vara så grymt farligt att ändra, att ta ansvar för förändring. Någonting som alla ser att är nödvändigt förlorar bara för varje dag som går pengar och effektivitet. Herr talman, nog är det väl så om Ålands kommunförbund ska få lagstadgade uppgifter att företräda kommunerna i alla frågor som rör kommunen gentemot landskapet, att botten har gått ur alla andra kommuner.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa

Herr talman! Jag tänkte säga några ord om det som ledamoten Strand sade i en replik till en annan talare så jag kunde inte blanda mig i diskussionen just då. Det stämmer att i överenskommelsen med kommunförbundet har vi avtalat om att denna åtgärd ska vara en temporär åtgärd fram tills dess att vi har en egen kommunalskattelagstiftning. Då kan vi i princip ta ställning till alla sådana här skattefrågor på nytt och utforma dem som vi vill ha dem. Framställningen av lagen är utformad så att den är tillsvidare. Vi vill inte heller säga att den ska vara en ettårig lagstiftning. Det är svårt att beskriva en tillsvidarelag, som att den ska vara temporär. Därför har vi inte sagt någonting om den biten i framställningen, men budgeten binder landskapsregeringen. Det är väl bara att korrigera den biten.

Ledamoten Sundback sade att allmänna avdragets utformning också skulle stöda låginkomsttagare mera och den frågan finns också med i våra diskussioner, som jag nämnde i en replikväxling om eventuella stimulanspaket i lågkonjunkturen. Det är bra att vi har en samsyn, som det verkar, att man ska stimulera låginkomsttagare. Det finns en risk om man stimulerar höginkomsttagare, de pengarna kommer inte i rullning i samhället just under en lågkonjunktur, det finns en risk att de vill spara dem någonstans. Satsningen på låginkomsttagare torde ge en bättre effekt. När det röstades om det allmänna avdraget har jag en bild av att socialdemokraterna förde fram en annan uppfattning i det sammanhanget och ansåg att det inte var ändamålsenligt, men i den här landskapsregeringen finns den tanken fortfarande med. Eftersom vi kan genomföra en motsvarande åtgärd på detta sätt och kompensera kommunerna så ansåg vi det inte vara ändamålsenligt att ta på oss ytterligare kostnader för skatteåtgärder just i detta skede.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag vill klargöra att vi inte har ändrat åsikt ifråga om det allmänna avdraget utan det beror på hur regeringen lägger fram en sådan här förändring av det allmänna avdraget. Jag förvånade mig över det att det inte kom redan i budgeten 2009 eftersom liberalerna så intensivt och konsekvent drev den frågan under den senaste perioden. Det återstår att se hur vi ställer oss ifall regeringen kommer hit med något ändringsförslag.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tyckte ändå som ledamoten Sundback anförde i samma mening, eller i meningen därefter att stimulansåtgärder riktade mot låginkomsttagare är att föredra speciellt i en lågkonjunktur. Ledamoten Sundback får rätta mig om jag har hört fel, men det uppfattade jag som ett stöd för den tanken som då lades fram som ett annat förslag i samband med att allmänna avdraget diskuterades. Givetvis är det så, vi får återkomma den dagen vi kan presentera en framställning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Vi har länge ansett att det här stödet till pensionärer under fattigdomsgränsen betydligt ska höjas. Grunddelen i utkomststödslagen ska vara 500 euro. Vi har också stött ett förslag om att grunddelen för hemvårdsstödet ska höjas. Vi kan också tänka oss, såsom de svenska socialdemokraterna har föreslagit, en tillfällig höjning av barnbidraget. Jag vet att de flesta här är allergiska mot ordet bidrag, men när det gäller en själv och ens egna intressegrupper brukar det sedan gå i alla fall. Genom att använda oss av bidragsmöjligheten kan vi ganska bra rikta det eftersom vi gör det inom vårt behörighetsområde. Jag har ännu inte fått klart av minister Perämaa, hur många hushåll, vilka hushåll på Åland gagnas av Katainens skattesänkning?

 

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är glädjande att den här regeringen i varje fall har vidtagit åtgärder för att hjälpa personer med de allra lägsta inkomsterna. Någonting på ett sätt som kanske inte alla anser vara till fyllest, men i varje fall på ett synbart sätt, procentuellt ganska höga summor i jämförelse med åtgärder i vår omgivning. Det har den här landskapsregeringen fört fram och vidtagit åtgärder för och vi håller på och förbereder en lagstiftning för att förverkliga det på ett korrekt sätt. Till den delen är vi väldigt stolta. Ledamoten Sundback kritiserade regeringen och kanske närmast liberalerna för att i opposition ha fört fram en politik och sedan inte i regeringsposition kunnat direkt och omedelbart genomföra allt det. Det blir lite konstigt i ljuset av att socialdemokraterna nyligen har suttit i regeringen och inte fört fram alla dessa fina förslag som man nu för fram i oppositionen.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Veronica Thörnroos

Herr talman! Det har under ärendets gång framkommit åtminstone för mig och för delar av centergruppen ny information. Med anledning av det så föreslår jag att ärendet bordlägges till onsdagen den 3.12.

TALMANNEN

Förslag om bordläggning har kommit. Ärendet kommer därför att bordläggas. Talmannen ber ändå dem på listan upptagna att uttala sig.

Vtm Gunnar Jansson

Herr talman! Jag stöder förslaget om bordläggning till den 3 december, dvs. till plenum på onsdag. Jag finner ledamoten Sundbacks tankar om kommunförbundets behörighet och kompetens i förhandlingar intressant. Det är värt att spinna vidare på. Vi har rätt så intressanta paralleller i det sammanhanget, nämligen vad man kan förhandla om och sluta avtal om och vad man inte kan förhandla om och sluta avtal om, nämligen kommunala avtalsdelegationens makt att på kommunernas vägnar förhandla och avtala, som dramatiskt skiljer sig från det som kommunalförbundet gör osv. Det här är bara en randanmärkning. Det som kanske kunde vara värt en tanke under bordläggningstiden är lagförslagets ikraftträdelsestadganden. Vi kan först konstatera att eftersom det här är en budgetlag så är den till sin natur till för att genomföra budgeten för 2009 och därför till sin karaktär en tidsbestämd lag som kollegan Strand de facto efterlyste. Den gäller enligt bokstaven tills vidare, men dess verkningar är verksamma, gäller, under 2009 så här förenas egentligen två förhållanden. Det här är en av de två goda finesserna med budgetlagar. Så till ikraftträdelsebestämmelsen. Skrivningen vet jag, och det står också i själva framställningen, är lånad från det exempel som vi hade för ett år sedan, dvs. ändringen 2007/2008 barnbidragslagen, när man tog in en bestämmelse med tillämpning av 20 paragraf 3 moment självstyrelselag just i syfte att markera lagens karaktär av budgetlag. Den formuleringen avfattade utskottet, jag kan tänka mig att utskottet den här gången tar en funderare till för jag stöder de filosofer, eller vad man ska säga, pesoner i alla fall, som tycker att i ett lagtingsbeslut bör man kanske inte stöda sig på lag. Om man noggrant läser här så står det faktiskt i förslaget till ikraftträdelsebestämmelse längst ner, med stöd av 20 paragraf 3 moment bemyndigas landskapsregeringen att handla på ett visst sätt, dvs. att lagtinget bemyndigar landskapsregeringen. Lagtingets makt kommer direkt av folket och inte via några andra organ. Under bordläggningstiden ska jag och kanske under utskottsbehandlingen också andra, fundera på en något modifierad version av den här bestämmelsen. Redan nu tänker jag i sinnevärlden kunde den lyda ungefär så här: Lagtinget bemyndigar landskapsregeringen att bestämma när denna lag helt eller delvis träder ikraft i den ordning 20 paragraf 3 moment självstyrelselagen föreskriver. Det här kan vi fundera på nu när ärendet kommer att bordläggas. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag delar helt åsikten om att det är en budgetlag, men vi bör också observera att i och med att den träder i kraft är det den procentsatsen som gäller för respektive bosättningsstrukturgrupp, dvs. förhöjningen om 2,5 procent som gäller generellt. Den kommer att vara i kraft tills landskapsregeringen presenterar en ny lagframställning som antingen återtar eller förändrar annars. Budgetlagarna har väl en längre verkan kopplad till finansåret. Har jag uppfattat saken rätt?

Vtm Gunnar Jansson, replik

Herr talman! Iakttagelsen är mycket intressant. Ja, i självstyrelselagen står det att budgetlag kan antas om den behövs för att genomföra budgeten. Budgeten är som vi vet lika som kalenderåret sluten, dvs. gäller under kalenderåret. Det är riktigt. De paragrafer som gäller även efter den tid de ekonomiska effekterna har gått tillända, dvs. när budgetåret har tagit slut, försvinner eftersom det inte finns budget för det mera, men då kan man just anföra på goda grunder det som kollegan Harry Jansson säger att paragrafen är åtminstone ett moraliskt förpliktande för den som skriver nästa budgetframställning. Ja, det finns en förpliktelse att följa paragrafen, men om pengarna tar slut kan det bli svårt att göra det.

TALMANNEN

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker att det är bra att framställningen bordläggs och jag ser fram emot vicetalmannen Gunnar Janssons plädering ifråga om Ålands kommunförbund. Jag har länge försökt få till stånd en som jag tycker nödvändig diskussion om förbundets roll. Det har i många år varit otillfredsställande som jag ser det, antingen ska kommunförbundet överta makt från kommunerna eller så ska man göra en regelrätt kommunreform. Det här är ett smygande sätt att göra det på. Det är väl av politiska skäl, man vågar och vill inte diskutera en egentlig kommunreform.

Sedan baserade ledamot Veronica Thörnroos bordläggningen på att det hade kommit fram ny information. De må så vara, det skulle vara trevligt att höra henne säga b när hon en gång säger a. Vi får väl vänta till den tredje.

Minister Perämaa var väldigt stolt över sin regering och det ska man vara när man sitter i regering. Motivet var att han ansåg att regeringen hade gjort viktiga insatser för de personer som lever under fattigdomsgränsen. Jag tvivlar inte på att viljan och uppsåtet har varit gott, men de facto tror jag att de som levde under fattigdomsgränsen i samband med valet 2007 är ännu fattigare än idag. Inflationen har rört sig runt fyra procent, alltså priserna på basvaror har stigit mycket, inte minst på matvaror. Regeringen inför avgiftshöjningar, man föreslår att TV-licensen ska höjas, man har föreslagit att kommunerna ska kunna höja dagisavgifterna och man föreslår nu också en höjning av ÅHS-avgifterna, antagligen i enlighet med styrelsens förslag. Det är därför viktigt att vi får veta hur skattesänkningarna som regeringen vill genomföra på Åland i samma stil som regeringen i Helsingfors påverkar de s k utsatta grupperna i vårt samhälle. Eftersom ärendet blir bordlagt till 3.12 ser jag fram emot att vi får fakta på bordet av ministern den 3.12 i den här saken.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen och finansavdelningen har gjort en intern utredning för att bedöma skatteåtgärden innan vi i samband med budgeteringen gick in för att föreslå att vi skulle anta det på det här sättet. Jag satte mig in i saken då i samband med den bedömningen, det här är frågan om kompensation till kommunerna, därför har jag inte den dagsfärska minnesbilden av resultatet av utvärderingen. Vi kommer säkert att återkomma med mera detaljer. Åtgärden riktar sig till låginkomsttagare helt tydligt också till pensionärer och då torde det vara så att det berör alla som betalar kommunalskatt. Mera detaljer finns det säkert, men jag kan inte säga precis exakt i vilken mån varje hushåll får, det är inte ens ändamålsenligt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag nöjer mig faktiskt inte med det svaret utan jag vill ha mera detaljerad fakta på bordet. Om vi ska kunna driva en egen åländsk skattepolitik måste medborgarna få veta vad det innebär för dem i börsen. Det är för mig viktigare faktiskt än att kommunsystemet till varje pris ska överleva.

Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa, replik

Herr talman! Också för mig är det av stort intresse och synnerligen angeläget att lagtinget mera än tidigare, vill jag hävda när man diskuterar kommunalskattefrågor, mera än tidigare börjar diskutera vad skatteåtgärder innebär, vilken effekt får det, vem påverkas och hur påverkar det sedan i förlängningen samhällsuppbyggnaden och hur bra det går för Åland. Därför tänker vi gå in för att arbeta för en egen kommunalskattelag. Ingen är mer intresserad av den frågan än denna landskapsregering.

TALMANNEN

Replikskiftet är därmed avslutat. Ärendet bordläggs till onsdagen den 3 december 2009.

 

Föredras för första behandling ärende 3

Lagutskottets betänkande nr 1/2008-2009 om godkännande av överenskommelsen med Australien om social trygghet och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen. (RP 1/2008-2009).

 

Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det här är säkert höjdpunkten på dagens ärenden och som hittills har fått pulsen att stiga. Det handlar om en serie avtal om social trygghet med Australien. Det som framställningen handlar om är hur man ska göra när man ska söka pension. En stor del av de finländare som har emigrerat till Australien flyttar tillbaka till Finland och lyfter pension från Australien. Andra vägen är väl kanske inte lika vanligt. Den här framställningen behandlar också parternas språk så att man ska kunna använda partens språk när man söker pension. Självstyrelselagen berörs på det sättet att här ska man kunna kommunicera med myndigheterna på Åland med engelska och det kräver enligt 59 paragraf självstyrelselagen kvalificerad majoritet i lagtinget. Om lagtinget ska godkänna detta avtal om informationsutbyte och språkanvändning så behövs det kvalificerad majoritet i lagtinget. I riksdagen behövs inte det, där finns inte samma språkskyddsbestämmelser.

TALMANNEN

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Väcks förslag om remiss till stora utskottet?

Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

För kännedom

Landskapsregeringens framställning angående ändring av bestämmelserna om registreringsbesiktning i 6 och 8 §§ landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. (FR 8/2008-2009).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 8 december.

 

Landskapsregeringens framställning angående ny lagstiftning om allmän ordning och säkerhet. (FR 9/2008-2009).

.

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum onsdagen den 10 december.

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av landskapslagen om fritidsbåtar. (FR 10/2008-2009).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 15 december.

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av bestämmelserna om utsläppshandel så att Kyotoprotokollets flexibla mekanismer kan användas. (FR 11/2008-2009).

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 15 december.

 

Meddelas ytterligare att en debatt utan anknytning till särskilt ärende kommer att hållas onsdagen den 10 december under rubriken alkohol- och drogpolitik. Landskapsregeringen kommer att utarbeta en promemoria som kan ligga till grund för diskussionen.

 

Meddelas vidare att talmanskonferensen preliminärt planerar att hålla debatt om finansutskottets betänkande över budgeten onsdagen den 17 december kl 9.30 och vid behov torsdagen den 18 december kl 9.30. Beslut skulle kunna fattas vid plenum fredagen den 19 december med början kl 9.30. Jag vill understryka att detta är preliminärt utgående från vad vi vet idag.

 

Nästa plenum hålls onsdagen den 3 december 2008 kl. 13.00.

Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 14.36).

Originalfil