Plenum den 1 december 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 1 december 2014 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Meddelande. 1

Bordläggning. 2

1    Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Socialistiska republiken Vietnam

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens svar (RP 11/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 11/2013-2014)

Bordläggning. 2

2    Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Republiken Filippinerna

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2014-2015)

Landskapsregeringens svar (RP 8/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 8/2013-2014)

Bordläggning. 2

3    Förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen för Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)

Remiss. 2

4    Godkännande av överenskommelsen med Estland om nödsituationer

Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 2/2014-2015)

Andra behandling. 4

5    Godkännande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 9/2013-2014)

Enda behandling. 4

6    Närings- och arbetsmarknadspolitik

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 3/2013-2014)

För kännedom... 61

7    Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)

8    Produktionsstöd för el åren 2013-2015

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2014-2015)

9    Produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2014-2015)

Plenum slutar. 61

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Meddelande

Talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen före jul. Lagtingsledamöterna bör ha beredskap, förutom de normala dagarna, även torsdagen den 18 december och fredagen den 19 december. Vi uppmanar också att ha beredskap kvällstid för att inte behöva ha plenum den 22 december som annars är en reservdag. Antecknas.

Bordläggning

1        Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Socialistiska republiken Vietnam

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens svar (RP 11/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 11/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 3.12. Godkänt.

Bordläggning

2        Godkännande av ramavtalet om partnerskap mellan EU och Republiken Filippinerna

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2014-2015)

Landskapsregeringens svar (RP 8/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 8/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 3.12. Godkänt.

Bordläggning

3        Förslag till lag om ändring av 30 § självstyrelselagen för Åland

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 5/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 3.12. Godkänt.

Remiss

4        Godkännande av överenskommelsen med Estland om nödsituationer

Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 2/2014-2015)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Lagtingets talman har den 31 oktober 2014 lämnat en begäran om landskapsregeringens yttrande över republikens presidents framställning nr 2/2014-2015 som rör godkännande av överenskommelsen med Estland om samarbete på området förebyggande av, beredskap för och insatser vid nödsituationer och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen.

I republikens presidents framställning föreslås att Ålands lagting ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar överenskommelsen faller inom landskapets behörighet.

Överenskommelsens främsta syfte är att skydda människor och miljön samt egendom. I överenskommelsen finns bestämmelser om behöriga myndigheter och kontaktpunkter, anmälan om olyckor, ömsesidigt bistånd och parternas gemensamma åtgärder. Det rör storolyckor på land, t.ex. stora bränder och kemiska olyckor. Det rör inte olyckor till havs, då är det andra avtal som åberopas. Jag vill betona att det handlar enbart om civila räddningsuppdrag.

Landskapsregeringen konstaterar att inrikesministeriet den 30.1.2013 begärde landskapsregeringens yttrande över överenskommelsen. Av begäran om yttrande framgick att Åland inte skulle inkluderas i överenskommelsen. I den tidigare överenskommelsen mellan Finland och Estland om samarbete och ömsesidigt bistånd vid olyckshändelser från den 26 juni 1995 var inte Åland inkluderat och inte heller föremål för lagtingets godkännande. Således svarade landskapsregeringen att vi förbehåller oss rätten att återkomma med kommentarer om det skulle behövas.

Inrikesministeriet skickade den 22 april 2014 till landskapsregeringen för utlåtande ett nytt utkast till proposition. I utkastet till propositionen var Åland inkluderat i överenskommelsen, vilket naturligtvis föranleder att lagtinget samtycker ska inhämtas.

I diskussioner med inrikesministeriets räddningsavdelning har det framkommit att om lagtinget ger sitt bifall till överenskommelsen blir konsekvensen att överenskommelsen omfattar Åland i sin helhet. Enligt avtalet är det den part som begär bistånd som också står för kostnaderna.

Därför avlämnar vi ett yttrande att vi inte har någonting emot att överenskommelsen träder i kraft i landskapet.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! I samband med demilitariseringen och neutraliseringen har vi i självstyrelsepolitiska nämnden många gånger berört just det faktum att allt flera räddningsresurser samordnas mellan det civila och det militära. Vi upplever detta som ett problem om det inte på Åland finns civila resurser att hantera olyckor på. Det här hjälper upp den här utvecklingen. Åtminstone på det teoretiska planet är det bra om också de resurser som finns i Estland kan tas i användning. Vi har ju färjtrafik direkt till Tallinn från Mariehamn, vilket man de facto kan utnyttja ganska enkelt utan att behöva extra transporter.

Utskottet kan titta på detta, om de har möjlighet och resurser, hur det här skulle kunna spela någon roll i praktiken för räddningssituationer på Åland, att man har möjlighet att ta hjälp ifrån Estland. Hur skulle det kunna inkluderas i de planer som finns? Från nämndens sida har vi sagt flera gånger att man också bör titta på de svenska resurserna och varför inte på de estniska resurserna och hur de i praktiken också kan tas med i de scenarier som man har planer för och övar på här på Åland. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! De frågorna ska vi granska i utskottet. Ministern sade här i sin presentation att det inte gällde olyckor havs. Men vad gäller vid än båt som ligger förtöjd, en fartygsbrand till exempel? Det finns vissa frågor som utskottet ska titta på och det var en fråga som ltl Sundman tog upp.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är säkert en definitionsfråga var gränsen går för fartygsolyckor till havs. Det finns definition på vad som är sjöräddningens uppgifter, vad som är gränsbevakningens uppgifter och hur långt ut det ska vara från stranden innan det byter aktörer. Vissa saker kanske man kan få hjälp med fast det står så här i konventionen. Särskilt fartyg som ligger vid kaj räknas inte som att de är till havs. Det är bra om utskottet tittar på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Andra behandling

5        Godkännande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 1/2014-2015)

Republikens presidents framställning (RP 9/2013-2014)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

6        Närings- och arbetsmarknadspolitik

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 3/2013-2014)

Först tillåts diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen. Förslaget ska samtidigt skriftligen överlämnas till talmannen.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet efter avslutad diskussion till en avgörande behandling vid ett plenum tidigast följande dag. Om inget förslag till åtgärdsuppmaning väckts antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Under diskussionen kan ärendet bordläggas första gången på begäran av två ledamöter och efter det en gång om lagtinget så beslutar.

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! Med hänvisning till ovanstående och med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställer vi till landskapsregeringen följande spörsmål: När avser landskapsregeringen presentera de konkreta sysselsättnings- och tillväxtfrämjande näringspolitiska åtgärder man avser vidta för att förbättra den svåra situation Åland befinner sig i?

Samtidigt, fru talman, vill jag begära ordet.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Med anledning av den samlade oppositionens spörsmål, som verkligen utmålar en mörk framtidsbild för Åland i allmänhet och det åländska näringslivet och arbetsmarknaden i synnerhet, så lämnade landskapsregeringen ett skriftligt svar till lagtinget för någon vecka sedan.

Idag kommer jag att redogöra för det svaret samt ytterligare exemplifiera vad regeringen gjort, gör och kommer göra framöver för att visa hur vi driver närings- och arbetsmarknadspolitiken på Åland.

Men vad är då näringspolitik? Det finns faktiskt ingen direkt klargörande definition att hämta vare sig ifrån Svenska akademins ordlista eller ens ifrån Wikipedia. Så uppenbarligen finns det behov av att diskutera det, för till synes ger det upphov till olika tolkningar.

På Åland, enligt oppositionen, är definitionen, ”vi anser att landskapsregeringens näringspolitik är obefintlig”. Alltså allt det inte finns någon näringspolitik alls.

Till skillnad från vad oppositionen tycker så anser jag, hela landskapsregeringen och många med oss, att så inte är fallet. För mig handlar inte näringspolitik om bidragspolitik utan det handlar om att kontinuerligt förbättra företagens förutsättningar för innovation, export och tillväxt.

Det mesta vi gör i landskapsregeringens korridorer handlar om att skapa de förutsättningarna, det sker inte enbart på näringsavdelningen utan spänner över alla områden som regeringen förfogar över.

Näringspolitik handlar om våra satsningar på infrastruktur, vård, omsorg, utbildning, tryggheten i samhället eller som exempel när vi väljer i det rådande ekonomiska läget inte försämra den åländska befolkningens köpkraft genom att vi kompensera kommunerna fullt ut för det inkomstbortfall som ökade skatteavdrag ger upphov till.

Genom de aktiva valen ökar hushållens disponibla inkomster, samtidigt som kommunernas inkomster inte sjunker.

Jämför vi Ålands kommuner med motsvarande i Finland får åländska hushåll behålla mer pengar i plånboken med landskapsregeringens politik. Det bör även påminnas att skattetrycket är några procentenheter lägre här, än i riket. Det är näringspolitik.

Oppositionens spörsmål utmålar som sagt en dyster bild över Åland. Jag tänkte som vanligt försöka måla upp en annan bild.

En av de främsta framgångsfaktorerna som Åland har att vara extra stolta över och som betyder mer än mycket annat är det faktum att de senaste 40 åren så har Ålands befolkning ökat, varje år.

Bara de tre första kvartalen det här året ökade befolkningen med 210 personer. Det om något är ett bevis på att det åländska samhället är attraktivt, välkomnande och fantastiskt. Varför skulle annars människor ifrån hela världen välja att flytta hit av alla ställen?

Det är givetvis oerhört positivt, om inte livsviktigt för en liten öppen ekonomi att befolkningsökningen fortsätter. Den påverkar den lokala konsumtionen och utgör en arbetskraftsresurs för de åländska företagen.

Majoriteten av de som flyttar in är under 30 år och störst inflyttning är det av befolkning i arbetsför ålder. Vi har alltså en arbetskraftsinvandring, något andra områden och regioner längtar efter.

Landskapsregeringen anser att en fortsatt inflyttning är nödvändig för en positiv framtidsutveckling. Därför har åtgärder som stöder det varit en röd tråd som gått genom hela den politiska landskapsregeringen, alltifrån till att satsa mer och på fler praktikplatser för åländska högskolestuderanden, till att förlänga hembygdsrätten för de samma, till att jobba med integrationsfrågor och göra det möjligt för alla åländska kommuner att ta emot flyktingar. Det är också näringspolitik.

Vi jobbar aktivt med att marknadsföra Ålands som en destination att flytta till på många olika sätt.  Via Arbeta & Bo på AMS, via Almedals-satsningen, genom olika marknadsföringsinsatser, alltifrån pressbearbetning av journalister från hela världen till nu senast, den fina filmen som kommer visas på British Airways långdistansflygningar i januari.

Vi har även via det uppdrag vi gett till Visit Åland breddat destinationsmarknadsföringen till att inte bara marknadsföra Åland som en destination för besökande utan även marknadsföra Åland som ett ställe att leva och bo på.

Otaliga är de positiva artiklar och seminarium som regeringens alla ministrar och lantråd deltagit i, där vi lyft upp Åland som en attraktiv boendeort.

För att vårt samhälle fortsättningsvis ska vara attraktivt behövs givetvis en hel del förutsättningar. Den kanske viktigaste är att näringslivet kan erbjuda arbetsplatser och intressanta karriärmöjligheter. Finns det jobb, flyttar man till en ö, till Åland har människor flyttat i över 40 år.

Sedan är givetvis tillgången på bostäder och områden för bebyggelse en annan viktig förutsättning, här har vi alla som är aktiva i kommuner en viktig uppgift att underlätta för personer som vill bygga sig ett hus.

Har vi inflyttning, arbetsplatser, bostäder och ett gott företagsvänligt, modernt och öppet samhälle för människor med olika bakgrund, en sund offentlig ekonomi, då har vi fantastiska förutsättningar för framtiden. Jag vill hävda att vi har det.

Givetvis finns det områden som vi kan bli ännu bättre på. Därför ser jag oerhört mycket fram emot alla de konkreta förslag ifrån oppositionen som förbättrar företagsklimatet i allmänhet och näringspolitiken i synnerhet ytterligare.

Det förvånade mig lite i budgetdebatten och när jag läste oppositionens budgetmotioner att förslagen till en aktivare närings- och arbetsmarknadspolitik inte syntes till där med anledning av att man ser den nuvarande som obefintlig.

Jag har aldrig haft någon prestige i att vara med och genomföra goda initiativ oavsett varifrån de kommer. Ett exempel är sommarlovsentreprenörerna som ltl Axel Jonsson motionerade om för några år sedan. Det initiativet har jag många gånger lyft fram som ett positivt exempel, även att idén lades fram av ltl Axel Johnsson. Sedan är det Ålands Näringsliv och JCI som ska ha äran och berömmet för att de driver det, regeringen står bara bakom, vi finansierar, uppmuntrar och applåderar. Men motionen kom från Ålands Framtid. Kanske orsaken till varför förslagen i budgetdebatten lyste med sin frånvaro var för att vi skall få ta del av dem idag. Jag hoppas verkligen det. På Åland behöver vi alla medverka och jobba tillsammans för att skapa ett ännu bättre företagsklimat. Alla goda idéer, tankar och förslag uppskattas.

Vi lever i en globaliserad värld, där ekonomierna flätas ihop med varandra och gränserna mer och mer suddas ut. Åland är ingen egen ekonomi som står utanför och är oberoende av hur läget i världen förändras.

Trots det så vill jag hävda att Åland och de åländska företagen har klarat sig relativt bra, visst ser vi att samfundsskatterna minskat och att det finns vissa orosmoln på himmeln inom vissa sektorer.

Vi ser att vissa äldre affärsmodeller behöver uppdateras, moderniseras och digitaliseras men en orsak till att vi fortfarande har en relativt låg arbetslöshet är det diversifierade näringslivet.

De cirka 2 500 företag vi har, mestadels småföretagare och mångsysslare, klarar ofta en lågkonjunktur genom att jobba lite hårdare, lite längre dagar och anpassa utgifterna efter inkomsterna. Småföretagarna är vår tids hjältar.

Jag läste att en småföretagare jobbar cirka 14 månader per år, det stämmer nog väldigt bra in på många företagare på Åland.

Småföretag är också generellt bättre än stora på att ställa om och anpassa sig när förutsättningarna förändras. Entreprenörer sätter ofta företaget före sin egen inkomst. När kriser inträffar kan de välja att rädda verksamheten genom att gå ner i lön och själva jobba mer.

En annan bidragande orsak till att lågkonjunkturerna kommer senare och oftast inte blir så djupa på Åland är de solida familjeägda bolagen som inte lever efter kvartalsrapporterna utan kan se långsiktigt på sina investeringar.

Jag är dagligen i kontakt med både branschorganisationer och företagare och jag vet att det varit tufft en tid och att just den här vintern kommer kräva ytterligare krafttag. Där kan vi alla hjälpa till lite, hjälpa till att hålla hjulen i rullning, nämligen att vi alla handlar lite mer lokalt och på Åland. Låt dina pengar arbeta här.

Visst har läget på arbetsmarknaden försvagats även om situationen fortfarande är relativt god i jämförelse med omkringliggande regioner. Trenden i den öppna arbetslösheten har pekat sakta uppåt sedan år 2002. Den öppna arbetslösheten har nu nått 4 procent, en siffra som de flesta länder i världen har som riktlinje och drömmer om men som för Ålands del är relativt hög.

Även här är de många småföretagen fantastisk resurs, med många olika arbetsgivare finns det en större mångfald av jobb i olika branscher att välja mellan.

Forskningen visar att småföretag är mer öppna när de rekryterar personal, de ser mer till individens egenskaper än personens CV.

Storföretag är oftast mer strikta i sina kriterier och därför mindre benägna att anställa till exempel personer som kommer direkt från långvarig arbetslöshet.

Fler småföretag gör det lättare för personer med olika bakgrund att komma in på arbetsmarknaden.

Här har vi en styrka men även en stor utmaning. Hur gör vi det lättare för företag att anställa? Hur får vi enmansföretaget att ta steget att anställa? Det största och tuffaste beslut en företagare någonsin tar, är att gå från att sysselsätta sig själv till att börja sysselsätta andra.

Som ni vet, har vi inte behörigheten över arbetsrätten, vi kan inte ändra karensdagarna när någon är sjuk och vi kan inte påverka övertidsersättningarna. Det här är något jag hoppas blir en av fokusfrågorna under kommande riksdagsval. Småföretagarnas förutsättning att anställa och växa.

Trygga arbetsplatser kan aldrig lagstiftas fram, trygga arbetsplatser finns i företag som går bra och genererar vinst.

Konjunkturutsikterna för ett av Ålands viktigare handelsområden Finland och den stora utmaningen sjöfarten står inför indikerar att landskapsregeringen måste öka insatserna för att stimulera den åländska arbetsmarknaden mer än tidigare. Antalet personer som har varit arbetslösa mer än 6 månader har ökat successivt sedan lågkonjunkturens början 2008.

Under år 2014 har i genomsnitt 35 personer fler varit arbetslösa mer än 6 månader jämfört med år 2013. Det är givetvis inte bra men vi ska dock samtidigt komma ihåg att befolkningsökningen varit cirka 300 personer per år de senaste 10 åren.

Landskapsregeringen avser förbättra möjligheterna för den arbetskraftsresurs som nu inte kommer till sin fulla rätt, så att de stå bättre rustade när konjunkturen vänder uppåt.

Just nu så är en reformerad arbetsmarknadslagstiftning ute på remiss till alla berörda parter och planen är att lagstiftningspaketet kommer till lagtinget i början av 2015. De förbättringar vi föreslår är i korthet:

– fler möjligheter till utbildningsinsatser för arbetslösa,
- åtgärder som bättre tillvaratar möjligheter för personer med nedsatt arbetsförmåga, det ger AMS ett större utbud med insatser för en aktiv arbetslöshet,
- insatser för att minska administrationen inom myndigheten,

– förslag på att arbetslösa ska få pröva på en utbildning före reguljär ansökan till skola,
- att yrkesinriktad sysselsättningsutbildning anordnas för grupper av Ålands gymnasium och för enskilda av AMS och att arbetslösa ska få avsluta eller genomföra en utbildning med bibehållen arbetslöshetsförmån då det bedöms väsentligt underlätta återgången till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Det här är arbetsmarknadspolitik.

– Dessutom kommer arbetsgivare som anställer personer med nedsatt arbetsförmåga ha möjlighet till ett förlängt högre stöd och det ska räcka med halvtidsarbete i samband med t.ex. en deltidssjukskrivning.
– Valideringslagen som träder i kraft 2015 ger Ams bättre möjligheter att få kunders kunnande och kompetens bedömd för att hitta relevant åtgärd som ökar arbetslösas anställningsbarhet.

Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken har nära kopplingar. Landskapsregeringens utbildningsdelegation kommer under året med förslag på hur den långsiktiga utbildningspolitiken ska formuleras, för både grundskola, gymnasium och högskola. Arbetet pågår som bäst.

Trepartsdialogen mellan landskapsregeringen och arbetsgivar- respektive arbetstagarrepresentanter är viktig och intensifieras nästa år. Nästa möte kommer hållas direkt i början av januari efter att den nya myndighetschefen inleder sitt nya viktiga arbete på AMS.

Det arbete som arbetsgruppens representanter från närings- och utbildnings och AMS gjort tar dock inte slut med de lagstiftningsåtgärderna som föreslås i det kommande lagförslaget. Arbetet kommer fortgå och gruppen har till uppgift att följa med utvecklingen på den Åländska arbetsmarknaden, föreslå ytterligare ändringar och åtgärder som ser till varje individs behov och vilket behov företagen har av personal.

Insatserna från samhällets sida måste vara att uppmuntra företag till ökad förädling, ökad produktion och ökade innovationer. En förutsättning för att det ska skapas tillväxtföretag är att företagen genererar vinster, växer och anställer människor. Det som på sikt skapar tillväxt och välstånd är ökad produktivitet, att man kan producera mer med de resurser som finns. Den sanningen gäller såväl inom offentlig förvaltningen som för näringslivet.

Det gäller nu för oss att uppmuntra till ännu mer kreativitet och använda våra begränsade resurser optimalt för att hjälpa företag som behöver se över sina affärsmodeller att fortsätta vara konkurrenskraftiga, särskilt måste vi uppmuntra och hjälpa exportbaserade bolag som säljer varor och tjänster utanför Åland.

Här håller vi som bäst på ser över olika alternativ för att underlätta och minska de trösklar som finns och som uppstår med tanke på skattegränsen. Jag hoppas inom kort kunna presentera några konkreta förslag på förenklingar. Framförallt småföretagare som börjar med e-handeln kommer ganska snabbt in på olika bekymmer som skattegränsen förorsakar.

Ekonomin är cyklisk och därför är anpassningsbara system inte bara en viktig förutsättning för att möta såväl hög- som lågkonjunkturer utan det kan även vara en konkurrensfördel.

På Åland har vi möjligheten att anpassa vårt samhällssystem snabbare än omkringliggande regioner och det kan vi göra tack vare vår självstyrelse samt att avstånden är korta mellan myndigheter, politiker, arbetstagare och näringsliv.

Sedan att vi inte har varit så flitiga att använda den möjligheten utan kanske motarbetat varandra de senaste åren är en annan sak.

Det här är något som bara blir viktigare och viktigare, att vi slutar sätta käppar i hjulen för varandra och ser Åland som en helhet. Vi måste använda våra små komparativa fördelar som andra inte har och vi behöver bli bättre på att ta de till vara.

Dialogen som förs och har förts mellan landskapsregeringen och näringslivet sker på många nivåer och på många olika arenor. Både officiella och inofficiella möten sker kontinuerligt.

Något oppositionen kritiserar i sitt spörsmål är det arbete vi har påbörjat och kommer inleda i början av nästa år, nämligen att använda en del av ERUF-medlen till riskkapital via Ålands Utvecklings Ab. Det vi gör är att tillföra näringslivet fler finansieringslösningar och införa nya finansieringsinstrument. Något som efterfrågats och även kartlagts som ett behov av ÅSUB, framförallt riskvilligt riskkapital är en bristvara på Åland.

Fördelen med det offentliga riskkapitalet är att det sänker trösklarna för det privata att komma med på olika satsningar, både stora och små. Fiskfabriken Fifax i Eckerö är ett exempel, Birka Skärgårdsbröd på Kökar ett annat. Utan det offentligas insatser hade knappast något av de båda bolagen förverkligats. Här tror jag det finns mycket mer att göra.

Riskkapital och rådgivning är oerhört viktiga i uppstarts- och expansionsfasen. Riskkapitalet kommer vi alltså kanalisera via ÅUAB och rådgivningen håller vi som bäst på arbetar fram en långsiktig lösning med näringslivet om.

Där är planen den att vi kommer kanalisera de flesta av våra insatser till en huvudman som får möjlighet att utvecklas långsiktigt, bygga upp kompetens efter näringslivets behov. Vi har kallat det ”en dörr in”, alltså rådgivning, kunskapscentrum, coachning, mentorskap och affärsutveckling på näringens eget språk och villkor, dock inte utfört att landskapsregeringens tjänstemän utan av det privata.

De samlade resurserna på Åland för att främja näringslivets tillväxt och utveckling är goda men har spridits ut på många olika parter och har delvis överlappat varandra.

Samordningen har varit svår i praktiken och gett en något splittrad bild för företagen. Det här är ett arbete som landskapsregeringen jobbat med under en längre tid och ser nu en väg genom ett tätt samarbete mellan olika självständiga parter. Vi kommer att återkomma till detta när alla bitar är på plats.

Vi vill alltså vara med och öka stöd för vad vi kallar ”kollektiva insatser”, alltså insatser som i större utsträckning gynnar branscher och företagskluster generellt istället för riktade bidrag till enskilda företag. Något vi delar och är överens om med Ålands Näringsliv.

På Ålands Framtids partiledardebatt om näringspolitiken härom veckan höll Vd:n för Ålands Näringsliv en presentation där han klart och tydligt poängterade att bidrag inte är lösningen för näringslivets utmaningar. Något jag fullt delar, till skillnad då från oppositionen som skriver i sitt spörsmål ”stöden till näringslivet det mest verkningsfulla politiska instrumentet för att stimulera nysatsningar och utveckling”.

Bidragspolitik är inte vad näringslivet behöver. Inflyttning, modernisering, digitalisering och internationalisering är vad som behövs och som vi behöver hjälpa till med från politiskt håll. Jag är övertygad om att ökade bidrag inte automatiskt leder till fler konkurrenskraftiga företag.

Det sättet som jag är övertygad om att näringspolitiken ska föras på är genom samråd, diskussion, dialog och ömsesidigt engagemang. Politiker, tjänstemän och näringsliv behöver träffas oftare, både informellt och formellt.

Förvaltningen, tjänstemän och politiker, både majoritet och opposition, måste inse att de är till för medborgarna och företagen. Välstånd skapas inte genom politiska ingrepp utan genom att människor har möjlighet att bygga upp företag, ackumulera kapital, investera och arbeta hårt, smart och mycket.

Det finns inte en enstaka åtgärd som kommer att skapa ett företagsklimat i världsklass på Åland. Det gäller för oss alla, regering, opposition, kommunpolitiker och myndigheter att hela tiden tänka på vem det är som skapar resurserna som vi fördelar.

Näringspolitik handlar mycket om förtroende, långsiktighet och uppmuntrande till entreprenörskap. Här gör vi mycket, alltifrån Ungt entreprenörskap i grundskolorna, till UF-företagare i gymnasiet till Sommarlovsentreprenörer, företagarskolan, starta eget rådgivningen och nu senast starten av Åland Business Lab i samarbete med både högskolan, branschorganisationen Ålands Näringsliv och flera privata partners. Det här är aktiv och befintlig näringspolitik.

Det traditionella sättet att stimulera näringslivet och sysselsättningen är via offentliga investeringar. De byggnadsprojekt som planeras av landskapet och kommunerna uppgår tillsammans till drygt 24 miljoner euro år 2015 och ökar något året efter. Till detta kommer ytterligare investeringar som genomförs helt eller delvis av landskapets bolag.
Posten och PAF planerar som bäst investeringar i 20-25 miljonersklassen och Ålands fastigheter Ab (tidigare Norra Ålands Industrihus) håller som bäst på bygger en industrifastighet i Eckerö tillsammans med näringslivet för cirka 6 miljoner euro. Det här är också aktiv näringspolitik.

Näringslivets investeringar i ökad konkurrenskraft, produktion och utbildning stimuleras genom de EU-delfinansierade programmen som startas upp och börjar implementeras från början av nästa år. Det kompletterat med landskapsfinansierade stöd för internationalisering, export och expansion gör att vi har många möjligheter att stödja olika initiativ och investeringar som näringslivet behöver och vill göra

Landsbygdsutvecklingsprogrammet genomförs från år 2015, förhoppningsvis, där lantbruket främjas genom stöd till produktion, investeringar och miljö. Målsättningen är att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling och till att utveckla och diversifiera det till landsbygden kopplade näringslivet.

Vi är inte i mål än med programmet och vi har några utmaningar kvar men om allt går som det ska så kan vi skicka in de reviderade programmet till kommissionen nästa vecka och då börja använda det i början av året.

Programmets främsta prioritering är att säkerställa en tillräcklig primärproduktion och på så sätt se till att det finns livsmedel för konsumenterna och råvaror för Ålands livsmedelsindustri.

För att ytterligare stärka det åländska matklustret har Ålands landsbygdscentrums styrgrupp fått i uppdrag att utarbeta en livsmedelsstrategi för Åland som tar avstamp i landsbygdsutvecklingsprogrammet samt utvecklar förutsättningarna för den ekologiska livsmedelsproduktionen.

En livsmedelsstrategi för Åland behöver se till att vi håller bra kvalitet på våra produkter, i hela kedjan, att vi fortsätter investera för ökad produktivitet, bygger bra varumärken och kopplar det till ett arbete med en ren natur.

Det arbetet att ta fram den strategin är inget politiker ska göra ensamma, det ska vi göra tillsammans med näringen och branschen. Det är också näringspolitik.

Jag är helt övertygad om att lantbruket är en framtidsnäring. Det är en näring där framtidsutsikterna är goda om vi fokuserar på kvalitetsprodukter och råvaror som kunden vill ha. Många branscher har helt försvunnit, flera kommer att göra det men livsmedelsproduktion med hög kvalitet kommer alltid att efterfrågas och bestå.

Framtiden kommer inte alltid att vara enkelt, spikrak och utan utmaningar. Det kommer säkerligen uppstå fler störningar på marknaden, som den nuvarande Rysslandskrisen. Men det är när det blåser vi behöver hjälpas åt tillsammans. Politiker, odlare, producentförbund, livsmedelsklustret och även den vanliga ålänningen. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra allt möjligt.

Det åländska LBU-programmet innehåller mer pengar i förhållande än det finska, vilket i sig är dubbelt större än det svenska. Jag är övertygad om att Åland kan vara ett av de bästa ställen i världen att bruka jorden på. Den åländska myllan, våra varma höstar, den stora mängd soltimmar och ett konkurrenskraftigt LBU-program är en bra grundförutsättning.

Fru talman! Jag tänkte också prata lite om fiskerinäringen. Det programmet har inte diskuterats så mycket de senaste åren, till skillnad från de andra EU-programmen.

Det operativa programmet för fiskerinäringen på Åland har varit ute på remiss och vi räknar även med att det ska kunna sättas i kraft under början av nästa år. I det programmets mål betonas både näringens lönsamhet och konkurrenskraft samt livskraften i de fiskebestånd och ekosystem som nyttjas av näringen.

Programmets övergripande målsättning är att den åländska fiskerinäringen ska vara livskraftig, ekonomiskt lönsam samt ekologiskt och socialt hållbar. De fiskbestånd och ekosystem som nyttjas av näringen ska skyddas och vårdas för att även i framtiden kunna tillhandahålla närproducerad råvara och livsmedel av hög kvalitet.

Strategin är att stöda insatser som förbättrar förutsättningarna för en hållbar, ökad primärproduktion och ett nytänkande genom hela värdekedjan. Den största möjligheten till ökad tillgång på lokal råvara finns inom vattenbruket och fiskodlingen. Därför sätts ett fokus på nya former av vattenbruk med stor tillväxtpotential men även en fortsatt satsning för hållbar vidareutveckling av kassodlingen av fisk i havet.

Åland har naturliga förutsättningar för denna odlingsform och sektorn tillhandahåller viktiga arbetstillfällen, i synnerhet i skärgården där det är mycket svårt att hitta alternativa arbetstillfällen.

Den största utmaningen inom vattenbruket ligger i att möjliggöra en produktivitetsökning samtidigt som miljöpåverkan minskas. För detta stöds insatser för produktiva investeringar, minskad miljöpåverkan, resurs- och energieffektivitet samt innovativ teknik och förvaltning.

För handeln och förädlingssektorn finns ett ständigt behov av råvara och målet är att i större utsträckning kunna täcka behovet med lokal råvara. För förädlingssektorn är stödmöjligheterna lite mer begränsade än tidigare. Vi kan fortfarande bevilja investeringsstöd för t.ex. produktutveckling, förbättrade arbetsförhållanden och energieffektiviseringsåtgärder.

Strategin är vidare att förbättra förutsättningarna för ett yrkesmässigt fiske i allmänhet och ett småskaligt kustfiske i synnerhet, vilket idag främst bedrivs som en bisyssla och ofta som en del av det mångsyssleri som kännetecknar levernet i skärgården.

Fokus sätts på att förbättra lönsamheten genom att öka värdet på fångsten bl.a. genom utökad vidareförädling, insatser för att förbättra den lokala marknaden, åtgärder för att minska negativa effekter av säl och skarv samt att bredda resursbasen genom utökad användning av underutnyttjade bestånd.

Förutsättningarna för ett småskaligt kustfiske främjas även genom insatser för att upprätthålla en välfungerande infrastruktur. Problem med nyrekrytering och en ökande medelålder kan lösas genom att näringens lönsamhet, konkurrenskraft och image förbättras.

Livskraftiga fiskbestånd är en förutsättning för yrkesfisket varför behovet av fortsatta insatser för fiske- och vattenvården tillgodoses genom olika åtgärder för förbättrad förvaltning av bestånden samt beståndsvårdande åtgärder, såsom restaurering av lek- och uppväxtområden för att gynna den naturliga reproduktionen.

För att skapa en större efterfrågan på lokala fiskprodukter kan marknadsförings- och informationsinsatser liksom samverkansinsatser stödjas. Med de EU-medel som Åland tilldelas för fiskeriprogrammet och landskapsregeringens medfinansiering blir hela programbudgeten på ungefär 7,3 miljoner fram till år 2020. Det är också näringspolitik.

Sedan om företagsklimat.

Ett företagsklimat i världsklass skapas inte över en natt och det är ingen enmansshow. Det gäller att vi alla kämpar och jobbar tillsammans, att vi rider ut stormar som kommer, att vi ser Åland som en helhet och en enhet.

Landskapsregeringen inleder nu ett nytt tillväxtprojekt under namnet ”Team Åland – En kraftsamling för tillväxt och inflyttning” för effektivare och mer optimal allokering av resurserna tillsammans med näringslivets organisationer. Det sammanfaller väl med uppstarten av näringslivs- och kompetensprogrammen med finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Tanken med Team Åland är att det ska vara ett verktyg där Ålands landskapsregering tillsammans med det åländska näringslivet skapar möjligheter för olika projekt som gynnar företagsklimatet, tillväxten och inflyttningen i allmänhet samt modernisering, internationalisering och digitalisering i synnerhet. 

Team Åland är arbetsnamnet på en tvåstegsraket för det offentliga och privata att tillsammans utföra gemensamma utvecklingsprojekt till nytta och gagn för hela Åland.

Utvecklingen av det åländska näringslivet är inte i första hand något för politiker att besluta om utan politiker ska skapa förutsättningar så att det går lätt för företagen att förändras och förnyas. Det är viktigt att arbeta för att eliminera hinder och underlätta för nya och befintliga företag att växa. 

Team Åland blir ett verktyg för att stimulera till mer samarbete, mer "korspollinering" mellan olika branscher, mer innovation och kreativitet.

Det kan exempelvis handla om hur vi sporrar till ännu mer entreprenörskap, att utveckla varumärket Åland, att underlätta för fler utländska investeringar, att skapa system för kompetensrekrytering, mer digitalisering, en attraktivare "Ålandsbild" för besökare, inflyttare och affärspartner, gemensamma exportsatsningar. Det är helt enkelt åtgärder som skapar ett ännu bättre företagsklimat anpassat efter det åländska näringslivets önskan och behov för framtiden.

Projektet Team Åland är inte ett nytt sätt att finansiera enskilda företag utan ett komplement till de traditionella nationella företagsstöd och de struktur- och investeringsfonder som regeringen handhar för att stödja näringslivet. 

Första steget i raketen består i att ta fram konkreta utvecklingsprojekt och för det ändamålet finns 200 000 euro upptaget i förslaget till landskapets Ålands budget. Det beloppet blir ett konkret verktyg att tillsammans med näringslivet, högskolan, branschorganisationerna, tredje sektorn med flera ta initiativ och genomföra olika projekt som leder mot de gemensamt uppsatta målen.

Jag har redan haft inledande samtal kring detta med både Ålands Näringsliv, Visit Åland och andra aktörer och alla se oerhört positivt på det. Vi jobbar nu vidare med att tillsammans komma med förslag, tankar och idéer hur vi kan lyfta Åland till nästa nivå.

Det andra steget i raketen består sedan i ett riktigt stort kraftpaket på ytterligare 1 miljon euro att användas under 2015 och framåt för att genomföra och implementera de aktiviteter som gemensamt arbetats fram.

För att projekten verkligen ska bli förankrade i hela samhället så ska lagtinget involveras genom att den miljonen inte aktiveras förrän i första tilläggsbudget nästa år.

Förslagen ska vara inlämnade till landskapsregeringen före sista februari och man kan läsa mer om tanken med Team Åland på team aland.com.

Jag vill även passa på att marknadsföra ett evenemang som går av stapeln den 13 januari. Det är en kreativ verkstad där olika tankar, idéer och förslag kommer stötas och blötas under professionell ledning. Boka gärna en av de begränsade platserna via hemsidan.

De ledord som Team Åland har att förhålla sig till är att allt som görs ska göras tillsammans och bör gynna tillväxt, inflyttning, modernisering, digitalisering och internationalisering.

Tanken är att inom var och ett område som initieras så startas långsiktiga utvecklingsarbeten som helt eller delvis kan finansieras av landskapsregeringen.

Flera viktiga aktörer i nätverket involveras; alltifrån Högskolan på Åland, utvecklingsbolagen, Ålandskontoren, kommunerna, bransch- och arbetsmarknadsorganisationer och tredje sektorn.

Personligen tror jag mer fokus och resurser behöver sättas på digitalisering och att det kommer att genomsyra allt i Team Ålands arbete. Internet och dess tillgång till det är infrastruktur och kan likställas med vatten och el. Det måste finnas och det måste fungera.

Olika digitaliseringsprojekt är för övrigt redan något vi tillsammans med det åländska näringslivet redan igångsatt. Senaste projektet som kommit igång är ett e-handelsprojekt för småföretagare. Digitaliserade företag har en högre produktivitet och är därmed starkare och har bättre framtidsförutsättningar än sina analoga konkurrenter.

Digitala företag når även långt bortom det egna landets gränser genom internets gränslöshet. En fortsatt satsning på digitalisering för de åländska företagen är ur ett tillväxtperspektiv nödvändigt. I början av februari planerar vi även ett stor digitaliseringsseminarium, boka in torsdagen den 5 februari för det. Det är också aktiv näringspolitik det.

Sedan avslutningsvis, fru talman, lite regionalpolitik.

Landskapsregeringen fortsätter att stöda konkreta regionalpolitiska projekt i syfte att öka livskraften i skärgården. De projekt som hittills har genomförts har visat sig vara viktiga för framtidstron i regionen.

Satsningen på Kökar är ett tydligt exempel på när offentliga och privata aktörer kan medverka till och möjligöra projekt, förutsatt att det finns en entreprenör som brinner för sin idé och är villig att arbeta stenhårt för att förverkliga den.

Skärgårdsstödet som har beviljats till nya företag i skärgården samt stödet i form av befrielse från socialskyddsavgifter för vissa arbetsgivare i skärgården fortsätter, och det viktiga stödet till det året om öppna skärgårdsbutikerna fortsätter på den nivån det höjdes till år 2014.

Högskolans utbildnings- och forskningsuppdrag är att i samarbete med det lokala näringslivet och offentliga sektorn generera kunskap som utvecklar samhället och näringarna på Åland och skapar tillväxt.

I år har Högskolan på Åland som jag nämnde tidigare startat Business Lab Åland i nära samarbete med Ålands Näringsliv, Ålands Utvecklings Ab, landskapsregeringen och fyra åländska partnerföretag.

Det är ett resultat från Tillväxtrådets arbete och har visat sig vara, i likhet med Sommarlovsentreprenörerna och företagarskolan, ett intressant koncept för kvinnor som vill starta och utveckla företag.

Kvinnor som företagare är underrepresenterade och landskapsregeringen söker former för att främja deras samt andra olika gruppers företagande. Dessa tre insatser har visat sig vara omtyckta och attraherat fler kvinnliga deltagare än manliga.

Ålands sjöfartsakademi, ÅSA, inledde sin verksamhet under 2014 och erbjuder ett närmast komplett utbildningsutbud inom sjöfartsutbildningen. Nu stärker sjöfartsutbildningen sin internationella prägel genom att planera ett engelskspråkigt utbildningsprogram inom elektroteknik. Här hoppas jag på många studeranden utanför Åland. Jag är nämligen helt övertygad om att Högskolan på Åland kan bli en motor i att få nya unga människor att flytta hit och bli ålänningar.

Genom att höja kvaliteten och kvantiteten på arbetskraft och kunskap bidrar Högskolan på Åland till att stärka existerande industri- och tjänstekluster och skapa nya i vilka innovationer i form av nya produkter, tjänster och affärsmodeller uppkommer. Högskolans verksamhet bidrar till att skapa nya jobb och öka inflyttningen till Åland och har under det senaste året genomfört ett större internt affärsutvecklingsprojekt som mynnat ut i ett tydligare varumärkestänk och en idé som hela Åland kan vinna på.

Idag kostar en plats på högskolan cirka 10 000 euro per år men en elev spenderar cirka 12 000 euro under samma tid. Det gör att en ytterligare satsning på högskolan inte bara är nödvändig, den är mer än försvarbar och ett sätt att verkligen skapa inflyttning, tillväxt, modernisering och internationalisering av Åland. Det här är aktiv näringspolitik det.

Kommunikation är även det näringspolitik. Flygtrafiken är näringslivets livsnerv och under år 2015 kommer befintligt avtal för flygtrafiken till Stockholm att utvärderas och en ny upphandling att utföras. De senaste åren har landskapet subventionerat stockholmstrafiken med cirka 1,3 miljoner euro, mycket pengar men flygtrafiken till Stockholm är absolut en grundförutsättning för att vi skall ha ett näringsliv på Åland i framtiden.

De intern åländska kommunikationerna är också viktiga och den omfattande reformen med driftsprivatisering av skärgårdstrafiken är en strukturell omläggning som ger fler affärsmöjligheter för privata företag, och som ökar på produktiviteten och sparar pengar för samhället.

Det samma gäller privatiseringen av avbytarna. Vi är med och skapar ett system som kommer öka produktiviteten överlag, nya arbetsplatser skapas på landsbygden och valfriheten för djurproducenterna ökar. Det här är näringspolitisk och den är inte obefintlig, den är i högsta grad befintlig.

Landskapsregeringens Regelråd får även det kritik ifrån spörsmålsställarna. Regelrådet arbetar för att sänka företagens kostnader till följd av regler och underlätta deras vardag och har funnits i drygt 1,5 år. Regelrådet träffades intensivt i början av verksamhetsstarten, däremot så har mötena det här året inte varit prioriterat, utan branschorganisationerna som är representerade har fått i uppgift att uppmuntra sina medlemmar att komma in med förslag på problem och onödiga regler.

Det här året har det kommit in ett förslag. Det kom för en vecka sedan. Jag anser att det här visar att vi har det ganska bra här. Jämför jag med byråkratin för företagare i Sverige eller Norge har vi ett himmelrike här. Men återigen allt vi gör kan vi göra bättre och vi behöver inte fler regler och lagar vi behöver förenklingar, speciellt inom området som hanterar anställningar för småföretagare.

Parallellt med regelrådet har ett förenklingsarbete pågått inom ÅMHM, där vissa förenklingar redan genomförts och som bäst håller regeringen på se över avgiftsnivåer och tillsynsintervallen.

Jag skulle kunna prata mycket mer om vad som gjorts och om vad som är på gång, gällande fler kor, fler högkvalitativa bäddar, flygförbindelser till kontinenten. Jag skulle vilja berätta om Skraknästet, alla projekt som drivs och finansieras av regeringen, om Smart-parken som nu förverkligas i Eckerö, om hur bra tillverkningsindustrin går. Men slutar här och ser fram emot alla ytterligare konkreta förslag på hur vi kan skapa ett ännu bättre företagsklimat Åland.

Som sagt det är igen enmansshow, det är ett jobb vi som lever och bor på Åland kan och bör göra tillsammans. Tack, fru talman!

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är trevligt att höra att det här inte är en enmansshow. Jag delar den uppfattningen. Vi ska komma med några konkreta bidrag så småningom.

Först tycker jag ändå att man behöver ha en gemensam utgångspunkt om man ska kunna göra det här till ett lagarbete som näringsministern var inne på. Näringsministern menade att vi i vårt spörsmål målade en mörk bild över utvecklingen på Åland. Näringsministern menade i slutet av sitt anförande att vi har ett himmelrike här i jämförelse med omkringliggande länder. Ser vi vad våra siffror talar så ser vi en krympande ekonomi, vi har en stigande arbetslöshet, vi har en växande byråkrati och vi har minskade möjligheter till uppmuntrande knuffar i form av export- och internationaliseringsstöd. Dessutom har vi ett stigande skattetryck. Är de här verkligen ett himmelrike enligt näringsministerns uppfattning?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Vi ser verkligen olika på Åland och det åländska samhället som vi lever och verkar i dagligen. Vi har en samhällsekonomi som är under kontroll jämfört med alla omkringliggande områden i Europa och världen. Vi har en låg arbetslöshet. Vi har väldigt små trösklar att komma över vad gäller att starta företag och driva företag. Det som är svårt är att tjäna pengar, men det är lika svårt överallt och det kommer förmodligen att bli bara svårare och svårare. Däremot har vi otroliga möjligheter att hjälpa till från landskapsregeringens sida, både med internationaliseringsstöd, med produktutvecklingsbidrag och internationaliseringsinsatser. År 2015 har vi vårt internationella företagsstöd på 1,2 miljoner euro. Vi har 1 miljon euro kvar år 2014. Vi har alla möjliga förutsättningar. Jag kan säga att detta är himmelriket om man jämför med hur det ser ut på östra sidan om Skiftet eller på västra sidan om Ålands hav.

Ltl Axel Jonsson, replik

Samtidigt är det kanske också relevant att se på den egna utvecklingen. Blir det bättre eller blir det sämre? Näringsministern sade att företag som genererar vinst skapar trygga arbetsplatser och en god framtid för ålänningarna. Jämför vi 2007 med 2012 så sjönk de samlade vinsterna i det åländska näringslivet med hela 52,1 procent. Nästan hälften är borta! Den här undersökningen är ändå oroväckande. Det är klart att Åland på många sätt är ett fantastiskt samhälle att leva och bo i och driva företag i, men vi måste se till att det blir bättre, att utvecklingen går rätt håll. Det är detta som bekymrar oss i oppositionen när vi lägger det här spörsmålet.

Näringsministern kommer med många kloka tankar och idéer. Men tittar vi på siffrorna, på t.ex. stödnivåerna ute i näringslivet, så minskar de totalt sett med ungefär 2,2 miljoner jämfört med föregående år. Den här utvecklingen kan vi inte acceptera om vi faktiskt vill göra någonting konkret för att stärka vårt åländska näringsliv.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Man kommer inte att förändra det åländska näringslivet med bidrag. Det åländska näringslivet kommer att utvecklas, det kommer att hitta nya affärsmöjligheter och det kommer att skapas nya innovationer och produkter som kommer att sälja och som marknaden vill ha. Det där sättet att komma vidare på. Man kan inte komma till näringsavdelningen och ansöka om ett stöd och tro att det kommer att rädda situationen för framtiden. Vi har ett bra utgångsläge, men vi har också en lågkonjunktur i världen och Åland är en del av världen. Sedan 2008 har det varit en katastrof i världen, kanske den största krisen sedan börskraschen 1921. Vi har det fortfarande väldigt bra här och vi har förutsättningar att kunna göra det ännu bättre. Men det krävs att företagen kommer att behöva anpassa sig, företagen måste förändra sig, de kommer att behöva hitta nya produkter och tjänster och sälja och där är vi med; i internationalisering, i exportsatsningar och nu framförallt i den digitala biten i det åländska näringslivet. Många är duktiga och har förstått det, men det finns många som inte riktigt har förstått vikten av att börja tänka digitalt. Där kan vi vara med och hjälpa till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill slå ett slag för småföretagarens betydelse i det åländska samhället. Jag håller med näringsministern att det nog inte är så som det ofta hävdas, det är inte byråkratin som är det stora hindret för att bedriva framgångsrik verksamhet. För småföretagarna det väldigt dyrt att anställda, speciellt när man ska gör den första anställningen. Vi ska förstås göra vad vi kan för att förenkla, men det är inte där som det stora problemet ligger.

Om jag får möjligheten att ge en andra replik här så kommer jag att ge ett konkret förslag på hur vi kunde jobba med kostnadsfrågan gällande småföretagandet.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det vill jag absolut höra. Jag håller helt med om att styrkan i det åländska näringslivet är småföretagen. Enligt alla de rapporter som görs av forskningsinstitut nu sägs att fyra av fem nya jobb kommer att skapas inom småföretagen. Det är där som tillväxten finns och det är där innovationskraften kommer. Vi har sett hur det gick för Nokia, ett av världens ledande mobiltelefonföretag, helt plötsligt efter något år finns de inte ens kvar på marknaden. Vi såg hur det gick för Kodak, det stora företaget som helt plötsligt inte finns kvar längre, de har blivit omsprungna av små innovativa driftiga småföretagare som förändrar världen för oss alla. Jag tror också att det åländska näringslivet behöver gå mot samma håll. Det är precis som ltl Perämaa säger, problemet är ofta den första anställningen, att gå ifrån att sysselsätta sig själv till att ta ansvaret att vara arbetsgivare för en annan människa. Allt detta innebär sjuklöneansvar, sjukskrivningar, semester och alla de kostnader som kommer till.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som näringsministern säger så mycket av den lagstiftning som berör det här området är riksbehörighet. Minister sade att han hoppas att man gör det här till ett tema inför nästa riksdagsval. Förslaget från vår sida är: Sjöfartspolitiken, där vi heller inte har behörighet, men där har tidigare sjöfartsansvariga och riksdagsledamöter framgångsrikt drivit frågan om att förbättra förhållandet för åländsk sjöfart och finländsk sjöfart. Varför inte göra på samma sätt på det här området? Samla styrkorna, leta fram de likasinnade politiker som säkert finns på rikshåll och försök föra fram de argumenten för att härifrån försöka påverka riksdagen. Man skulle riktigt på allvar och konkret göra förändringar för att speciellt underlätta och sänka kostnaderna i den situationen en småföretagare gör sin första anställning.

På sjöfartsområdet har vi lyckats med det här, det är inte vår behörighet. Vi kan göra precis samma sak gällande det här området.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag håller helt med. Jag hoppas verkligen att de kommande månaderna kommer att bli fokusområde i den kommande debatten om riksdagsvalet. Det här är en viktig fråga för tillväxten för Finland men också för Åland. Det gäller att få våra cirka 2 200 företag, under fyra personer anställda, att anställa någon till eller börja med att anställa någon. Lyckas vi med det och kan sänka trösklarna till att man vågar ta det livsavgörande beslutet som det de facto är. Det är ett oerhört åtagande man tar på sig när man tar på sig den första anställningen och börjar växa. Vi behöver absolut på alla sätt hjälpas åt. Behörigheten ligger på andra sidan Skiftet, men vi ska tillsammans jobba för att underlätta och förenkla. Nyckeln till framgång är om vi kan få småföretagarna att sälja mera utanför Åland och börja anställa personer på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, talman! Ministern talade om regionalpolitiken. När man startar ett företag i skärgården så behövs en hel del transporter. Ministern sade att man ger vissa miljoner till flygtrafiken. Varför skulle man inte också kunna ta skärgårdstrafiken och lastbilarna under näringsavdelningen och se vad man kan stöda på transportsidan? Det skulle vara intressant för det är en ansenlig summa för ett företag som åker varje dag med lastbil. Det skulle vara roligt att höra vad ministern säger om det.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Den här diskussionen har vi haft många gånger. Vi sätter ungefär 1,3 miljoner euro i flygtrafiken till Stockholm. Vi sätter väl 17 miljoner i interntrafiken till skärgården. Vi sätter ju redan väldigt mycket pengar för den interna trafiken till skärgården. Jag kan hålla med om att det ibland kan slå snett och orättvist i förhållande till vissa transportbehov som finns ute i skärgården. Det finns inom skärgårdskommunerna vissa tillverkningsbolag som åtnjuter en viss fördel av att finnas och ute i skärgården. Det finns mer att göra i den frågan. Som ltl Sundblom vet så är det en oerhörd komplex fråga att hitta ett rättvist system som fungerar för alla på lika villkor precis hela tiden. Det är en fråga som många landskapsregeringar har försökt att lösa under många år.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var inte frågan om hur många miljoner skärgårdstrafiken kostade för den betjänar så många andra grupper. Nu handlar det om att få ut arbetsplatser och få företag att satsa.  Har man en avgift inom färjtrafiken på kanske cirka 50 000 euro på ett år så kan det vara ribban mellan att starta eller inte starta ett företag. Företaget startar någon annanstans istället. Den frågan skulle jag vilja att ministern spånar runt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! De som startar företag i skärgården har också möjlighet att köpa årskorten som personer och företag i skärgården kan köpa för transporter. Problemet kanske mera gäller dem som köper tjänster från skärgården från företag på fasta Åland. Där kan det slå orättvist och bli väldigt dyrt ibland. Det här är en fråga som kanske mera hör till skärgårdstrafiken. Det lär säkert också diskuteras mera när frågan kommer upp i budgeten 2015 för avgörande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! ”Du kan inte bli vad du inte kan se”.

Näringsministern hade ett bra anförande och han visar på hur komplex och mångfacetterad näringspolitiken är.

Jag skulle vilja ta upp en viktig del av näringspolitiken; nyföretagandet och den potential som det finns hos kvinnliga företagare. Vi kan konstatera att av Ålands 2 200 företag och företagare så är ungefär 30 procent kvinnor. Många kvinnliga entreprenörer har sin verksamhet inom handel, tjänstesektorn och hotell- och restaurangbranschen. Det är också framtidsbranscher. Det handlar om tillväxtpotential, regional och hållbar utveckling. Jag skulle vilja att näringsministern utvecklar lite de tankegångar och konkreta åtgärder som landskapsregeringen har för att fånga upp den nyföretagarpotential som finns hos kvinnliga entreprenörer.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Konkret kan jag säga att det finns några verktyg. Utvecklings Ab och de nya riskkapital pengarna som tillförs nästa år är väldigt bra verktyg för att kunna stöda just företag inom tjänstesektorn. Vi vet att kvinnliga företagare har en större del i tjänsteproduktionen än vad manliga företagare har.

Företagarskolan, Starta eget och Ålands business labb är tre konkreta exempel som har visat sig vara väldigt attraktiva för kvinnor. Det är förslag som regeringen har satt igång, som vi jobbar med och som har visat sig vara attraktiva för kvinnor som vill bli företagare.

Sedan att vi skulle ha speciella kvinnolån, kvinnostöd eller kvinnobidrag tror jag inte är rätt väg att gå. Det handlar om att se till att vi har ett företagsklimat som ser till att kvinnor, lika som män, inflyttade och alla, ska kunna starta och framförallt vilja starta företag.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tror inte heller på speciella kvinnolån eller kvinnostöd. Det handlar om att se service- och tjänstebranschen. Våra stöd och system har av tradition stött stora hallar och fysiska saker. Det gäller att hitta system som stöder service- och tjänstebranschen.

Vi har haft den här replikväxlingen tidigare. Ministern har faktiskt lovat mig att lagtinget skulle få något begrepp om stöden som näringsavdelningen ger. Hur stor del av stöden har riktat sig till kvinnor respektive till män till exempel under det senaste året?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är faktiskt en omöjlig fråga att svara på eftersom många bolag bedrivs via aktiebolag. Hur ska ett aktiebolag räknas? Bolagen består av olika andelar kvinnor och män. Traditionellt har väldigt mycket pengar gått i investeringsstöd till tillverkningsindustrin och exportbranschen. De senaste landskapsregeringarna har aktivt valt att stöda företag som satsar på export, internationalisering och som riktar sig utanför Åland. Tjänstesektorn på Åland stöder vi inte och det tror jag inte heller att vi ska göra i framtiden. Däremot finns det möjlighet, via riskkapitalet och Ålands Utvecklings Ab, att kunna stöda tjänsteproduktion som också har fokus på att sälja sina tjänster utanför Åland. Men att sätta upp någon sorts statistik och t.ex. se på curlinghallen där två driftiga kvinnor är huvudägare, ska det räknas som stöd till en kvinnlig investering eller är det en hall som fick stöd?

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ministern presenterade väldigt många tankar och goda idéer. Vi märker att ministern brinner för sitt ansvarsområde. Det gjorde han också när han satt i oppositionsbänken senaste gång när vi hade ett näringspolitiskt spörsmål i den här salen. Det är ju rätt intressant att ta del av tidigare debatter och se hur tankesättet förändras beroende på vilka stol man sitter på.

Detta med riskkapital, det stämmer att liberalerna har varit kritiska och tveksamma till att samhället allt mera går in och agerar bank. Så tyckte också minister för fem år sedan. I den här salen sade ministern då: ”Min inställning är att det inte är landskapsregeringens uppgift att förse företag med riskkapital. På Åland har vi en i huvudsak väl fungerande finansmarknad.”  Vad beror det på att ministern har ändrat inriktning?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Många av mina åsikter har ändrat under de senaste 15 åren som jag har suttit i den här lagtingssalen. För fem år sedan, eller kanske till och med längre tillbaka sedan, så fanns det väldigt mycket pengar på Åland. Det fanns kanske inte ett så stort behov av riskkapital som det kan finnas idag. Skillnaden med den satsningen som vi gör idag med riskkapital är att den görs på ett annat sätt. Vi går inte in som en enskild ägare i någons bolag. Vi går in tillsammans med en annan privat investerare på lika villkor. Det är inte politiker i Ålands Utvecklings Ab som ska avgöra vilka investeringar som ska göras eller inte göras. Det ska göras på lika villkor som det privata kapitalet går in och investerar som till exempelvis i Fifax Eckerö eller i bageriet på Kökar. De är lysande exempel på hur man kan använda det offentliga riskkapitalet på ett bra sätt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har inte riktigt låtit mig övertygas till den här delen. Jag håller med om det som ministern också sade, att det har visat sig bli väldigt kostsamt och dyrt för skattebetalarna när staten går in och agerar bank. Jag vidhåller att man bör vara försiktig till den delen. Det finns banker och andra som kan ta på sig riskerna.

Man utvecklas i det politiska arbetet, man ändrar åsikter och det är mycket intressant att läsa ministerns långa anförande från den gången. Det fanns många goda idéer men det fanns också många påståenden som nog har modifierats när ministern nu sitter på en ministerstol.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Som vtm Eriksson vet så är det stor skillnad på att vara i opposition och att sitta i regeringen och ta ansvar för en större helhet. Alla mina tankar och idéer finns dokumenterade på frille.com sedan 2006. Det är mycket som har ändrats genom åren. Jag har blivit klokare, äldre och tyngre och mer gråhårig med åren.

Det är stor skillnad på sättet att hantera riskkapitalet idag jämfört med hur det var för 5-8 år sedan.

Det har också gjorts en sammanfattning och en utredning av Ålands Utvecklings Ab där man ser vilka arbetsplatser de investerade pengarna har genererat, hur mycket det har omsatts i sociala avgifter och den tillväxt som har kommit ut ur vissa av de bolagen. Vissa bolag har det gått sämre för, men för många bolag har det också gått bra. Man kan titta i resultaträkningen i Ålands Utvecklings Ab så ser man vad de sysslar med idag och hur mycket tillväxt de har varit med och skapat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! När ministern tog upp avbrytarsystemet kan jag inte låta bli att replikera. Ministern lyfte fram avbytarsystemet som en aktiv näringspolitik. Ja, det är klart, så kan man väl också se det. Vi från Ålands Framtid har inte motsatt oss privatiseringen men däremot har vi lite kritiserat ansvaret som landskapsregeringen skjuter ifrån sig. Det gäller framförallt garantin med akuta sjukdomsfall. Det är fortfarande inte löst utan man skjuter över ansvaret till privata näringsidkare som ska lösa det här. Det borde ha varit landskapsregeringens ansvar att ha det på grej i samband med systembytet.

Näringsministern säger också att stöden är lika bra som i riket. Så är det inte. Det är bara att jämföra.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Gällande avbytarna så har vi pratat om det i många omgångar redan, under många år och under många debatter i salen. Uppenbarligen tycker vi lite olika.

Senaste vecka var det ett informationstillfälle på ÅCA:s andelsstämma där landskapsagronomen presenterade systemet och hur det fungerar i praktiken. Majoriteten av kommentarerna efteråt var att det här egentligen är ganska bra. Det kommer att bli ett system som fungerar. Landskapsregeringen har sagt att vi ska ta ansvar under år 2015 och hjälpa till i övergångsfasen med bland annat de avbrytare vi har kvar under några månader och också hitta ett system som sakta men säkert kommer att överföra ansvaret till den privata djurproducenten. Jag är helt övertygad om att, när de här systemen faller på plats, kommer det att vara effektivt för brukarna, spara samhällets medel och det kommer också att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nya arbetstillfällen? Det kan ju vara så att arbetsplatsen flyttas helt enkelt. Det kan inte vara någonting annat. Arbetstillfällen har getts tidigare, men de kan till och med minska. Privatiseringen är kanske färdigt diskuterad. Jag har inte varit emot detta, däremot hur man har skött ansvarsfrågan när det gäller den biten. Jag hoppas att det är som det står i budgeten, att den person som kommer att bli kvar i anställningen 2015 ordnar upp det här. Det är en förhoppning.

Man kanske blir lite luttrad och ger efter till slut och så tar man det som man får. Jag vet att det bland mjölkbönder finns motsatta åsikter också. Framförallt de som har förlitat sig helt och hållet på landskapets avbytare och inte varit med i några ringar tidigare, de är bekymrade.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag håller med om att det är en stor förändring för den som bara har förlitat sig på landskapets avbytare. Det är en förändring som företaget måste genomgå. Tittar man sedan på vilken förmån man får från landskapet så är den förmånen de facto värd ungefär 7 200 euro, för att finansiera ledigheten som djurproducent. Det är ett stöd som är bra. Det är ett stöd som är bättre än i Finland där man ska förlita sig på kommunalanställda avbytare. Vi har ett mer flexibelt system som man efter lite tid kommer att anpassa sig till och inse att det här är en ganska bra lösning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Jag skulle gärna fråga minister Karlström om hur ministern i dagsläget ser på tillgången på medel för att stimulera företagarna idag inför de konjunkturutsikter vi har inför nästa budgetår. Upplever ministern att våra nivåer räcker till för att möta de investeringsönskemål som finns ute i det åländska näringslivet?

Jag vill gärna också ha en kommentar om det som i sägs i spörsmålet, att de viktiga produktutvecklingsbidragen mer eller mindre ska ha försvunnit. Ministern kanske kan förklara bakgrunden till det så att alla förstår hur näringspolitiken har förändrats.

Jag tackar för ett inspirerande anförande. Det visar att ministern sannerligen tror på det han gör.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Gällande investeringsnivåerna kan man konstatera att vi har pengar kvar från det gamla strukturprogrammet. Vi kan använda de pengarna fram till sista juni 2015. Vi har ungefär 1 miljon kvar av det nationella finansieringsstödet för 2014. Mycket är uppbokat, men nu har vi 1,2 miljoner till i nationellt företagsstöd i kommande budget. Sedan sätts de nya strukturfondsprogrammen i kraft. Skillnaden från tidigare är att hela summan med investeringsstöd, under exempelvis LBU-programmet, kan användas om det skulle visa sig att vi sätter igång allting under ett eller två år. Det är budgeterat under perioden, det finns inte en begränsning, som det fanns tidigare, att man måste vänta ett år till följande år för att kunna göra de investeringarna som man ville göra. När det handlar om investeringar som näringslivet vill genomföra så finns det absolut pengar hos landskapsregeringen för att möta upp investeringsviljorna både inom det privata näringslivet och inom lantbruket.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för det svaret ministern.

För några år sedan ägnade centern en hel del tid och resurser på frågan om generationsväxling. Det är ett mångfacetterat område som ministern vet. Kan ministern idag bedöma hur han ser på generationsväxlingsfrågan i dagsläget? En del anser att det är en fråga som är överdramatiserad för lönsamma företag kommer alltid att hitta sina köpare i nästa generations företagare. Vi andra som har jobbat med verkligheten vet att ibland krävs det någon form av hjälpande hand, en liten push i ryggen i någon form via bank eller annat. Hur ser ministern på möjligheten att fortsätta en mer stimulerande politik?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Generationsväxling är en jätteviktig fråga. Det har vi funderat mycket på tillsammans med Ålands näringsliv. Vi har också haft olika seminarier kring den frågan. Från den tidpunkten när man börjar fundera på ett generationsskifte så tar det ungefär sju år innan det är genomfört. Problemet är att personen som har ett företag och kanske drivit det i 30-40 år värderar sina många års arbete, avsaknad av semester och långa dagar och nätter, på ett sätt som gör att man kanske vill få ut det mervärdet när man gör generationsväxlingen. Köparen av företaget kanske inte värderar företaget på samma sätt. Det blir en väldigt stor differens mellan köpare och säljare. Personligen tror jag inte att lösningen är att landskapsregeringen går in med någon sorts stöd av generationsväxling. Det blir ett sätt att trissa upp priset. Marknaden måste sköta detta. Däremot tycker jag att det är viktigt att man berättar om generationsväxling och uppmanar företag som ska göra generationsväxling att börja tänka på det i tid.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag vill först tacka näringsministern Fredrik Karlström för ett bra anförande. Jag noterade att han inledningsvis frågade vad näringspolitik är och att det är svårt att definiera. Det är sant. Vi har väl alla mött både möjliga och omöjliga akademiska definitioner av vad näringspolitik är. I den här debatten kanske vi kan enas om att om det så är näringspolitik, arbetsmarknadspolitik eller vad vi pratar om så bör det ha som mål att skapa tillväxt, utveckling och trygga arbetsplatser.

Vi säger i inledningen av vårt spörsmål att: ”Samtliga kurvor, vare sig det gäller sysselsättningsgraden eller ekonomisk tillväxt, pekar åt fel håll.”

I den traditionella partiledardebatt som Ålands Framtid ordnar när lagtingsåret börjar var temat i år ”jobben och näringslivet”. Där presenterade Anders Ekström, VD på Ålands näringsliv, statistik som visade att Ålands BNP-utveckling 2007-2011 har minskat med 9,2 procent och vi har fortsatt negativ BNP-utveckling. Omsättningen för de åländska företagen under åren 2007-2012 har ökat med 13,6 procent och det är ju positivt. Det bekymmersamma är att resultat under 2007-2012 har minskat med 52,1 procent, dvs. resultaten har halverats. Det här behöver vi tänker på när näringsministern Karlström säger att de åländska företagen har klarat sig riktigt bra. Man har klarat sig hittills tack vare att det är solida företag.

Vi läser allt oftare i media om permitteringar och avyttringar av företag. Senast i lördagens Ålandstidning var huvudrubriken ”tolv av sjutton anställda på Bores kontor i Mariehamn får gå.” Så har det varit en längre tid om vi tänker efter och läget är bekymmersamt. Man tänker på Eckerö shipping, ÅCA, Viking Line, Medimar, Mattias Eriksson och Posten som man har varit i media här under hösten.

Oppositionen har en längre tid påtalat det svaga konjunkturläget och den stigande arbetslösheten. Men hittills förgäves, men tack vare spörsmålet börjar vi dock se små tecken på åtgärder. Men landskapsregeringen reagerar allt för sent. Det blir lite komiskt när landskapsregeringen i sitt svar skriver under rubriken Konsumtion så här: ”Landskapsregeringen väljer i det rådande ekonomiska läget att stärka den åländska befolkningens köpkraft genom att kompensera kommunerna fullt ut för det inkomstbortfall som ökade skatteavdrag ger upphov till. Hushållens disponibla inkomster ökar därmed medan kommunernas inkomster inte sjunker.” 

Ja, ja det är dags och vakna nu. Kanske någon vaken journalist skulle kunna återge alla de förslag som Ålands Framtid har lagt under tre års tid med just detta syftemål att stärka den åländska befolkningens köpkraft, eftersom minister Karlström sade att man behöver lägga förslag.  Förslagen har som vanligt hamnat i papperskorgen och regeringen har tvärtom istället fortsatt att försvaga köpkraften.  

En politiskt insatt person sade att vi just nu har en regering som inte regerar utan i bästa fall reagerar, men i det här fallet är det två år för sent.

Under rubriken Arbetsmarknad skriver regeringen: ”Den åländska befolkningen fortsätter att öka och det är positivt och utgör en arbetskraftsresurs för de åländska företagen.” Jag håller med. Det är absolut positivt men det finns också inslag som vi bör vara uppmärksamma på och det blir en paradox och rätt svårförståeligt när landskapsregeringen skriver så här: Sysselsättningsutvecklingen totalt sett är svagare än befolkningstillväxten vilket indikerar att omgivande regioner har en sämre utveckling än på Åland.” För mig är det inte riktigt klart vad man vill säga med detta. Om sysselsättningsutvecklingen totalt sett är svagare än befolkningstillväxten så innebär det att det flyttar in mera människor än det finns jobb till.

Med tanke på att regeringen inte har någon riktig jobbpolitik, nu är jag lite influerad av det svenska valet, utan istället mera fokuserar på arbetslöshetsersättningarna så kan vi ha en liten bomb inbyggd här. En bomb som kan komma att innehålla inslag av både rasism och främlingsfientlighet om vi inte är uppmärksamma. Vi ser det redan inom vissa sektorer. Det här måste vi ta på allvar och göra något åt. För att lyckas med det krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik. De åtgärder som regeringen räknar upp under rubriken Arbetsmarknad är enbart traditionella vänsterpolitiska sysselsättningsåtgärder. Det är absolut viktiga men i vår borgerliga värld tar istället en aktiv arbetsmarknadspolitik avstamp i att skapa och behålla riktiga och hållbara arbetsplatser. Där har vi förstås begränsad behörighet, men vi måste använda den vi har.

De fem punkter som jag tänker lista så noterade jag faktiskt till min stora glädje att näringsministern Karlström också berörde flera.

1. En aktiv kompetenshöjande utbildning

2. Stöda Digitaliseringen av företagen

3. Nordens enklaste regelverk för företagare

4. Ta över avtalsrätten

5. En aktiv näringsstödspolitik

Även utbildningspolitiken har en stor roll här. Beträffande detta skriver regeringen: ”Landskapsregeringens utbildningsdelegation kommer under året med förslag på hur den långsiktiga utbildningspolitiken ska formuleras”. Och så är man av med den saken, men kanske utbildningsministern kan vidareutveckla det i debatten? Han visade ju goda tag under budgetdebatten.

Det här skrev jag före näringsminister Karlström sade det han sade om högskolan och där är vi ganska eniga. Från vår sida kommer Axel Jonasson att prata om utbildningen.

Jag går vidare till rubriken Investeringar där det står att: ”Näringslivets investeringar i ökad konkurrenskraft, produktion och utbildning stimuleras genom de EU-delfinansierade programmen”. Men fortfarande är det oklart vad som gäller. Hur stor del av EU-medlen ska gå till experimentet med riskkapital?

Näringslivets investeringar är ändå, så som vi ser det, själva grunden för utveckling och hållbara arbetsplatser. Därför ska jag återkomma till det.

Däremot nämns Central Baltic som något enastående. Den här typen av program har funnits under olika namn ända sedan Åland blev EU-medlem. Har det någonsin gjorts någon utredning över vad detta har gett rent konkret i arbetsplatser med mera?

Herr talman! Den långa texten under den enormt viktiga rubriken Företagsklimat går mest åt att beskriva det landskapsregeringen kallar Team Åland. I budgeten för 2015 stod det: ”De samlade resurserna på Åland för att främja näringslivets tillväxt och utveckling är goda men har spridits ut på många olika parter och har delvis överlappat varandra. Samordningen har varit svår i praktiken och gett en något splittrad bild för företagen.”

Jag måste visa den här formuleringen åt vtm Roger Jansson och frågade om han kände igen den. Vi hade en nästan identisk formulering när jag var näringsminister och han var lantråd. Också då visade det sig att resurserna hade spridits ut på många olika parter. Vi städade upp då och det behöver tydligen göras igen. Team Åland behöver absolut inte var något negativt. Vi ska låta den här raketen dra iväg och vi önskar lycka till. Med detta vill jag visa att det är ingenting nytt. Det som nuförtiden är nytt är att det blir så stora ord om allting.

Det som vi ser som det viktigaste när det gäller företagsklimatet är att faktiskt ta krafttag mot byråkratin. Då menar vi krafttag på riktigt, inte några utspel på sociala medier eller byggande av internetsidor som www.enklareregler.ax utan att det händer dess mera. Där sade näringsministern i sitt inlägg att det hade kommit en enda fråga. Ministern pratade lite om att det var ett himmelrike att vara företagare här på Åland. Orsaken till att det inte kommer mera frågor är att de som är berörda har uppfattningen att det inte lönar sig. Småföretagarna är vår tids hjältar, det är vi helt enig om, men de börjar bli allt mer uppgivna. Byråkratin börjar bli verkligt tung och klimatet är allt annat än företagsvänligt.

Det timrapporteringssystem som arbetsministeriet kräver av byggsektorn leder till enormt mycket merarbete utan att det kommer ut något av det. Och igen får en viktig sektor inom vårt näringsliv pålagor uppbyggda för helt andra förhållanden än vad som råder här på Åland.

Jag ska citera ett mail som jag fick från en uppbragt företagare med 7 anställda. Detta är ett konkret exempel:

Hej Anders, som du kan utläsa så finns de stora drakarna med i referensgruppen till dårskapen: ÅYT, SKANSKA, NCC och sådana har ju administration som skulle kunna sköta hela landskapsregeringen uppgifter så för dem är det ju ingen sak att detta tillkommer. De kanske rentav ser fördelar i detta då det medför en kontrollapparat sanktionerad av staten som ger full insyn i vilka som vistas på bygget och hur mycket. På deras byggen som är av en helt annan storlek än våra så finns staket, grindar och gubbarna byter kläder och äter i bodar. På de flesta av våra jobb finns tack och lov inga låsta grindar och vi kommer ombytta och äter på Indus! Man tycker redan att byggkostnaderna på Åland ligger högt och inte blir det billigare av dessa extravaganser som efterlyses: Ingärdade byggen samt taggar och läsbara kort hyrd avläsningsapparatur med uppkoppling via abonnemang samt ett oherrans nojs med redovisningen då gubbarna glömt sina kort som enligt lagen ska bäras synliga.”

Jag läser inte upp allt. Det här är situationen på en byggarbetsplats idag. Ett litet, litet bygge med två-tre lägenheter. Det finns en huvudentreprenör och man har underentreprenörer. Far man t.ex. från Solberget till Möckelö strand så ska man registrera exakt var man är och när man är där. Det är en helt omöjlig byråkrati. Här duger det inte att bara vifta bort sådana saker med att det är rikets behörighet. Här måste näringsministern och landskapsregeringen ligga på som tusan i Helsingfors för att få till stånd förändringar och undantag för Åland. Till och med arbetskraftinspektören menade att det här är någonting som överhuvudtaget inte behövs på Åland.

Man behöver ligga på och trycka på alla sätt, även inom sådana områden där vi inte har behörighet. Vi anser att det är betydligt viktigare än t.ex. en resa till Kina. Det här kallar vi aktiv näringspolitik, men det kan man se olika på.

Det är att göra det för enkelt för sig att bara skylla på att det inte är vår behörighet. Det handlar om att förbättra förutsättningarna.  Även där vi har behörighet har inte jättemycket gjorts för att förenkla något över huvudlaget hittills.

Landskapsregeringen skriver; ”att det pågår ett förenklingsarbete inom Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, ÅMHM, som just nu ser över avgiftsnivåer och tillsynsintervall för tjänster riktade till bl.a. företag.”

Tack för det då. Också detta har Ålands Framtid påtalat under hela mandatperioden och formuleringen tyder på att landskapsregeringen i varje fall reagerat.

Jag nämnde i min inledning Anders Ekström VD på Ålands näringsliv och han avslutade sitt inlägg med att vi borde sträva mot att få Nordens enklaste regelverk för företagare och det är enormt viktigt. Men anser landskapsregeringen också det och i så fall vad gör man rent konkret för att sträva mot det målet? Till och med näringsavdelningen som borde vara landskapsregeringen skyltfönster mot företagen upplevs som krånglig och svår.

Herr talman! Åland saknar många verkningsfulla instrument när det gäller att stimulera näringslivet. Men som jag har sagt tidigare så betyder det inte att landskapsregeringen inte behöver göra något eller inte kan göra något. Man har alla påverkningsmöjligheter.  Skatteinstrumentet som kanske kunde vara kanske det viktigaste instrumentet saknar vi förutom kommunalskatten. Efter att jag under budgetdebatten hörde vicelantrådet Roger Nordlunds uppgivenhet om ett övertagande av beskattningen blev jag bestört.

Så då återstår olika former av näringsstöd, som väldigt nedvärderande kallas för bidrag. Beträffande den saken skriver landskapsregeringen som avslutning på sitt spörsmålssvar att de; ”har i budgetförslaget för år 2015, vilket är ett stimulanspaket för det åländska samhället, presenterat sysselsättnings-, tillväxtfrämjande och näringspolitiska åtgärder samt betydande anslag för att genomföra dem.”

Det är förstås en definitionsfråga när det gäller vad som är betydande anslag eller inte. Men som jag påtalat många gånger har anslagen kontinuerligt minskat under åren och näringsavdelningens minskning fortsätter också i senaste budgetförslaget för 2015.

Åland Framtid brukar bli beskyllda för att vi vill spara rakt av utan urskiljning, vilket förstås inte är sant. Vi har t.ex. aldrig förelagit minskning av anslagen till näringslivet. För vi tror nämligen att varje satsad euro på näringsutveckling ger mångfalt tillbaka till samhället. Understöden till det allmänna näringslivet minskar med 800 000 euro och är nu nere i 4,2 miljoner euro. Samma minskning ser vi till lantbruket minus 800 000 euro och då jämför jag budgeten 2014 med 2015.  Anslagen till skogsbruket är försumbara i sammanhanget och står kvar på samma nivå. Det samma gäller anslagen till fiskerisektorn.

Anslagen för AMS däremot går i taket och landar på hela 6,7 miljoner euro. Det är betydligt högre än de understöd som går till hela det samlade näringslivet exklusive primärnäringarna. Om det är aktiv näringspolitik eller inte ber jag att var och en funderar över.

Det har på senare tid framförts förslag att det finns så mycket medel kvar så varför ska vi höja anslaget? Varför finns det medel kvar när det kontinuerligt har minskat under många år? Mitt svar på den frågan är att företagarna lite har börjat ge upp. Jag skulle bli enormt glad om jag blir överbevisad att jag har fel.

Branschorganisationerna har framfört det här gång på gång, man är synnerligen kritisk. Det har sagts att det bara är från branschorganisationerna som man är kritisk och inte företagarna. Men inte för en branschorganisation fram något som inte medlemmarna står bakom.

Jag nämnde i budgetdebatten två exempel där en företagare har väntat 1 år 4 månader på svar från näringsavdelning och det blev avslag.

I det andra fallet höll man på i 9 månader och begärde komplettering på komplettering från avdelningen tills företagaren gav upp.

I det tredje fallet blev man beviljad en viss summa men man fick bara en bråkdel av den summan som man hade blivit beviljad.

Jag kommer ihåg att näringsminister Karlström frågade vem det var och det kunde jag förstås inte säga. Efter att jag har diskuterat med de här personerna så är man rädd att gå åt, vilket jag tycker att är lite trist.

Jag talade idag på lunchen med innehavaren av Snickarboden, som inte är någon av dessa tre. Snickarboden är ett företag som hade 13 anställda tidigare och nu har de 5 anställda. Jag frågade varför de inte söker utvecklingsstöd, produktutveckling? Han svarade att han inte hade sökt på grund av byråkratin. Här tror jag att vi kanske finner svaret på att det finns så pass mycket anslag kvar.

Jag åt lunch förra veckan på Indus. Det finns en otroligt negativ stämning mot näringsavdelningen och mot dagens näringspolitik. Om vi utgår ifrån att småföretagarna är våra hjältar så tror jag att det är ganska viktigt att man tar den här kritiken på allvar. Det handlar trots allt om förtroende. Avståndet mellan småföretagarna och landskapsregeringen ökar och det är mycket illa.

Det är farligt om den här uppfattningen sprider sig. Landskapsregeringen måste göra allt för att ändra den här bilden. Budskapet måste vara: Vi vill ha utveckling, vi vill ha investeringar och vi ska göra allt som står i vår makt för att hjälpa till. Vi ska också skapa Nordens enklaste regelverk för företagarna. Här handlar det lite om att bygga upp förtroendet.

Avslutningsvis noterade jag att näringsminister Karlström sade mycket av det här. Varför är då småföretagarna så kritiska?

Jag sätter punkt här och återkommer med sjöfart och IT i ett skilt anförande.

Min kollega Axel Jonsson kommer att beröra utbildning och hur man kan göra AMS mera som en aktör också för näringslivet, entreprenörskap osv.

Kollegan Brage Eklund kommer att beröra landsbygdsnäringarna, regionalpolitik och turismen.

I övrigt hoppas jag på en taggad debatt om ett viktigt politikområde som nästan helt försvann i senaste budgetdebatt. Tack.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det var ett långt anförande. Om jag satte ribban för långa anföranden så var det en bra stafettpinne att ta emot.

Nordens bästa företagsklimat, jag håller med om att vi skulle kunna sträva till det. Jag kanske skulle säga att vi skulle ha världens bästa företagsklimat.

Jag var på ministerrådsmöte på Island och träffade mina nordiska kollegor. Det diskuterades om regelförenklingar och avbyråkratiseringar. När jag konstaterar hur det ser ut på östra, västra och nordvästra och sydvästra sidan om Åland så inser jag att vi på Åland har ett väldigt bra företagsklimat med väldigt enkla regler. Mina kollegor blev väldigt avundsjuka när de fick höra hur enkelt det är att ta kontakt med ÅMHM och få tillstånd för det ena och det andra, samt om möjligheten att starta olika verksamheter och när det gäller områden som måste ha tillsyn.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller ÅMHM så tror jag att det är väldigt viktigt att försöka dra klockan tillbaka lite och titta på hur det var för fem år sedan och hur det var för tio år sedan. Det har definitivt inte, näringsminister Karlström, blivit enklare. Tvärtom, det har blivit mycket mera komplicerat. Jag tror att det är farligt att jämföra med att vi har det så mycket bättre.

Det var samma prat tidigare när vi pratade om arbetslöshetsersättningar. Då sade flera ministrar i sittande regering att vi ligger bra till i förhållande till Sverige och i förhållande till Finland. Visst, det är sant att vi gör det. Men jag tror att det är ganska svag tröst för dem som är utan arbete och för dem som riskerar att förlora sitt jobb.

Angående behörigheter, vi vet att för att driva en aktiv politik, minister Karlström, för att skapa Nordens enklaste regelverk så krävs det att vi på ett bra sätt kan beskriva hur det ska gå till. Där vi inte har behörighet behöver vi börja jobba aktivt för att få över behörigheten.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag träffar småföretagare och företagare alla dagar. Jag kan säga att ltl Eriksson och undertecknad har helt olika uppfattningar. För fem-tio år sedan var ÅMHM ett stort problem. Det var inte mycket gott som sades av företagarna angående detta. Däremot är det en helt annan ton idag. Man blir bemött bra och det är effektivt. Man får svar på frågor när man ska söka tillstånd angående logi eller alkoholtillstånd och man får rådgivning t.ex. om hur handfaten ska vara placerade osv. Det är en helt annan ton när jag pratar med företagare som har med ÅMHM att göra idag än hur det var för fem år sedan. Det är oerhört stor skillnad!

Angående att det skulle satsas otroligt mycket mindre på näringsavdelningen nuförtiden än de tidigare åren, så finns det ingen som helst anledning att budgetera luft. Om det finns företag som vill investera så ska vi kunna ta upp nya medel för det. Vi har pengar kvar i systemet. Det handlar inte om att det är krångligt och byråkratiskt att göra de investeringarna. Det handlar om att tiden just nu är lite orolig och man kanske funderar en gång extra innan man går till banken och lånar 80 procent av den investeringen man behöver göra.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller ÅMHM har vi synbarligen väldigt olika åsikter. Jag hoppas att jag får ha min åsikt och jag respekterar att näringsministern har en annan åsikt.

Det är klart att vi inte ska budgetera luft, näringsminister Karlström. Jag vädjar, fundera verkligen på vad det beror på att anslagen minskar så pass mycket som de har gjort och ändå har man anslag kvar? Jag försöker svara på den frågan. Jag tror att det hänger ihop med att många småföretagare har gett upp. Jag pratade med sex företagare idag, ingen ville nämna sitt namn före jag kom till den sjätte personen. Jag fick nämna att det inte var någon idé att söka för att det är en sådan byråkrati så att det lönar sig inte överhuvudtaget. Efter att man har väntat ett halvt eller ett år så blir det ändå avslag. Den uppfattningen finns, näringsminister Karlström. Försök ta den på allvar!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det är ett viktigt spörsmål som Ålands Framtid har lagt. Det är en viktig diskussion. Det är nedslående att ltl Anders Eriksson mest vill sprida misstro och hur illa det är ställt. Han hade talat med sex företagare men bara en ville uppge sitt namn. Det kanske bero på någonting annat egentligen än regeringens näringspolitik. Jag tycker att det är dålig stil att i debatten använda ett enskilt företag.

Jag hade speciellt svårt för den delen i anförandet som gick ut på att inflyttningen och bristen på arbetsplatser kan leda till rasism. Dessutom sade ltl Anders Eriksson att det finns tecken på det redan inom vissa områden. Jag skulle vilja få en precisering på vilket område det gäller.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är bra att ltl Sundback tycker att det är en viktig debatt. Jag tycker också att det är en väldigt viktig debatt. Jag vill absolut inte sprida någon misstro. Jag vill försöka föra fram det bekymmer som jag möter hos många småföretagare.

När det gäller rasism och främlingsfientlighet så tror jag att det är ganska viktigt att vi försöker titta framåt, vilket vi brukar göra från Ålands Framtids sida. Vi var det parti som ganska långt lade agendan när det gällde att vi skulle vara ett öppet och tolerant samhälle för inflyttade här på Åland. Det vill jag fortsättningsvis och det vill också mitt parti att vi ska vara. Orsaken till att integrationen har fungerat så bra som den har gjort är tack vare att det funnits arbeten. Situationen kan bli sådan att vi helt plötsligt bara har flera och flera arbetslösa och det kan bli en grogrund för rasism och främlingsfientlighet. Jag tror att vi fördomsfritt behöver kunna debattera detta och tänka lite på vad vi gör den dagen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag är glad att ltl Anders Eriksson nyanserar sitt påstående om att det redan finns rasism inom vissa områden. Det här ser Ålands Framtid som ett hot. Det kan så vara men jag tror att det är väldigt illa att redan nu sprida sådana hotbilder.

På en av kommissionens hemsidor finns en tablå över hur länge det tar att starta bolag i olika EU-länder. Där ligger i Finland väldigt förmånligt till mot övriga nordiska länder, vilket är lite förvånande. Eftersom vi delvis har samma lagstiftning och en fungerande närdemokrati så tror jag det är precis som ltl Fredrik Karlström säger, att det går väldigt snabbt att starta företag på Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det är bra att ltl Sundback kan säga att det kan vara så att om arbetslösheten ökar så kan också risken för rasism och främlingsfientlighet öka. Däremot tror jag inte vi ska sopa det under mattan nu. Jag tror att det är väldigt bra att ha en strategi i god tid så att vi kan jobba vidare alla partier sida vid sida för ett öppet och tolerant åländskt samhälle. Jag tror inte att det blir bättre att vänta tills problemen har fått grogrund i fall de får det. Vi ska motverka problemen istället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Eriksson hänvisade i början av sitt anförande till statistik från 2007 och framåt. Man ska komma ihåg att den globala finanskrisen började 2007-2008 och har pågått hela perioden som ltl Eriksson lyfte fram. Den här globala finanskrisen och den kraftiga konjunkturnedgången anses bland många av världens främsta experter vara den värsta som drabbat oss sedan den stora depressionen i början av förra seklet. Det kan vara bra om ltl Eriksson också nämner det ibland. Det låter nästan som att de nedgångar som har varit skulle vara landskapsregeringens fel. Jag tycker ändå att det är viktigt att påpeka detta i sammanhanget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om jag uttryckte mig på det sättet så är det ett mycket bra påpekande från ltl Carlsson. Jag ville peka på att om resultaten under fem år har halverats så är det klart att man förstår att det inte finns pengar kvar att betala löner och att utveckla företagen. Det är enormt viktigt att man från samhällets sida försöker hjälpa till och skapa förutsättningar.

Det är heller ingen kritik mot den här landskapsregeringen, men ministrar i den förra landskapsregeringen sade faktiskt att de inte trodde att finanskrisen kommer att beröra Åland. Jag kommer så väl ihåg den debatten. Det är klart att finanskrisen berör Åland i högsta grad och det är absolut inte landskapsregeringens fel.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Tack för det. Resultaten som minskade så kraftigt och det som ltl Eriksson lyfte fram beror ju mycket på sjöfarten, vårt starka beroende av sjöfarten och kopplingen till det i samband med BNP. Vi ser ju att sjöfartens konjunktur har gått ned kraftigt. Anrika rederiet får kasta in handduken och lägga ner. Det gäller bland annat Kristian Jebsens rederi från Norge och Storbritanniens äldsta rederi Steven Clark Shipping har fått lägga ner. I det sistnämnda rederiet var det en talesman som sade att det berodde på att sjöfarten de senaste åren varit i en av de värsta marknadssvackorna någonsin. Det här drabbar särskilt Åland när sjöfarten är så pass viktig oss. Det här är en stor del av förklaringen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Också det är riktigt. Personligen tycker jag att jag följer med de här frågorna ganska noga, men jag blev faktiskt förvånad när jag såg hur mycket resultatet sammantaget har försämrats för det åländska näringslivet. Åtminstone för mig var det en förklaring på varför det ser ut som det ser ut. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi är observanta på det här.

När det gäller sjöfarten så är omsättningen fortfarande väldigt, väldigt hög och resultatet är väldigt marginellt, det är riktigt. Jag planerar att återkomma i ett skilt anförande. Vi ska se vart debatten tar vägen när det gäller sjöfarten. Jag tror att det är hög tid att vi både i från regeringens sida och i från oppositionens sida börjar sätta oss ner och fundera på om vi överhuvudtaget har några arbetsplatser kvar inom sjöfarten så småningom. Vad kan vi göra åt det?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Näringspolitik och utbildningspolitik går hand i hand. Det är synnerligen viktiga bitar. Vi bygger vidare på en utbildningspolitik som har varit synnerligen framgångsrik i landskapet under alla dessa år. Det är bara att titta på det Pisa resultat som våra ungdomar gör idag och som vi också har möjlighet att använda som en grund nu när vi bygger vidare.

Landskapsregeringen utsåg en utbildningsdelegation som har till uppdrag att jobba fram ett utbildningspolitiskt program som ska ta sikte på 2025. Arbetsgrupper arbetar med sakkunniga och utgående från de målsättningar som delegationen har satt upp tillsammans så ska de ta fram förslag på hur man aktivt kan gå in och förändra och utveckla en bra skola till en bättre skola. Några målsättningar som kan nämnas; jobba med EU:s nyckelkompetenser, utveckla de områden som vi redan är duktiga på och bli ännu duktigare eftersom man ska försöka se styrkorna som finns, entreprenörskap, flexibilitet, internationalisering och digitalisering. Allt sådant här finns med i det här arbetet som går framåt. Att säga att det inte skulle finnas ett samband här och att vi inte jobbar framåt, det ser jag inte.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Nej det förstår jag att är svårt att se, för det har jag de facto inte sagt heller. Jag sade att i det skriftliga svaret så berörs utbildningssektorn, väldigt, väldigt snabbt. Jag hoppas att ministern noterade att jag sade att utbildningsministern visade goda tag i remissdebatten. Därför råkar jag veta att det finns mera på gång. Den utvärdering som ÅSUB gjorde över det framtida utbildningsbehovet visar ju att den åländska utbildningssektorn är relativt väl positionerad.

Inom IT-sektorn behövs däremot mera folk. Kanske ministern i sin kommande replik kan nämna vad det beror på att vi inte få ut mer utbildade personer inom IT-sektorn?

Minister Johan Ehn, replik

Herr talman! Nej, jag kan inte svara exakt vad det beror på att vi inte får ut flera. Däremot har vi tilldelat högskolan ett anslag på 100 000 euro i PAF-medel för att utveckla just IT-utbildningen. Jag vet att högskolan är väldigt väl på gång vad gäller den biten. När det gäller IT-sektorn så har vi planer på att från och med inkommande höst gymnasieskola starta ett nytt IT-program som ska vara mera yrkesinriktat. Vi slår samman två tidigare program som vi märkte att inte var tillräckligt specialiserade och tillräckligt anpassade efter den verklighet som man möter ute. Satsningar görs på de här områdena även om vi kanske ibland är lite dåliga på att marknadsföra dem.

Jag vill påstå att vi har en högskola idag som är oerhört framtidsinriktad. De har många nya idéer om utveckling. Vi har allt ifrån satsningen inom IT, sjöfartsutbildningen samordnas i Ålands sjöfartsakademi och vi har ett förslag på utbildning på engelska inom sjöfartsområdet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är jätteviktiga frågor även i ett näringspolitiskt förslag. Precis som minister Ehn sade så går utbildningspolitiken och näringspolitiken hand i hand. Den borde göra det, den ska göra det och jag tror också att den gör det. Det är bra om ministern kan återkomma i ett anförande.

Orsaken till att jag speciellt valde att plocka ut IT-sektorn är att om man tittar på statistik över tillväxt så kan man lite förenklat säga att all tillväxt som har varit under de sista tio åren har skett inom IT-sektorn, medan de traditionella näringarna som jordbruk och sjöfart har minskat. Jag var ganska hovsam när jag sade att matchningen förefaller vara väldigt väl, men på IT-sektorn borde man försöka få fler utbildade ungdomar. Jag har inte fått svar på om det beror på att ungdomar inte söker eller att det inte finns resurser inom utbildningssektorn. Det kanske vi kan återkomma till under debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det kan möjligen finnas nyansskillnader i liberalernas sätt att se på vad som är det största problemet för småföretagare och Ålands framtid sätt att se på det. Frågan om det är byråkratin som påfrestar mest eller om det är de kostnader som åsamkas när man ska anställa personal. Egentligen hänger de här sakerna ihop. Med byråkratin kommer det kostnader också. För vår del är kostnaden den stora saken.

Till en annan del är vi ändå fullständigt överens. I den behörighetsfördelning vi har mellan Åland och Finland så är det vår fulla rätt, och till och med vår skyldighet, att om vi tycker att det beslut som tas i riksdagen är fel då kan vi och bör försöka påverka så gott vi kan för att åstadkomma förändringar som kan gynna både Finland och Åland.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda är vi synbarligen ense. Jag vet att det går för åländskt vidkommande att få ut positiva resultat bara man är alert, ligger på och försöker förhandla fram ett undantag eller på något annat sätt påverka lagstiftningen.

Visst blir lönekostnaderna enormt stora och allt runt omkring. Många företagare är bekymrade över den biten. I undersökningar på Åland, i Sverige och i Finland har det också visat sig att det som alltid kommer som nummer ett som det största bekymret, när man vänder sig till mindre företag, är just byråkratin. Därför har vi valt att fokusera på den biten. Bilönekostnaderna, med den behörighet vi har, kan vi tyvärr inte göra så mycket åt. Jag tror att det är svårt att få något undantag också.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! I sista ändan är ändå resultatet det viktigaste för ett företag. Är kostnaderna alldeles för höga så blir det oerhört svårt och tungt. Det är nyansskillnader i det här, men jag tror att vi är rätt ense i varje fall.

Till frågan gällande behörighetsfördelningen i arbetet så är det kanske detta som har bekymrat mig mest under senare tid. Jag kommer att återkomma till det i ett anförande. Sjöfarten nämndes. Det tycks som man ifrån åländskt håll just nu inte för diskussioner överhuvudtaget med rikspolitiker om möjliga åtgärder för sjöfarten, och inte på andra områden heller, speciellt med tanke på det som vi specifikt diskuterar i den här replikväxlingen. Där finns det mycket att önska ännu från landskapsregeringen. Med hårt arbete och med goda argument så går det faktiskt att påverka rikspolitikerna också. De är människor de också och de flesta av dem önskar att det också ska gå bra för det finländska näringslivet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag kan omöjligt göra mig till någon tolk för hur regeringen tycker och tänker när det gäller detta. Det blir kanske lite enahanda när två oppositionspolitiker ska debattera det vidare.

Jag har också fått den uppfattningen att man lite har missat den här delen. Man anser att det här inte hör till vår behörighet och alltså lämnar vi det, och det tror jag att är en allvarlig missbedömning, speciellt när många av de frågor som vi har debatterat här faktiskt är riksbehörighet och riksbehörighet som vi behöver påverka. Det blir mer utspel än ett målmedvetet arbete just när de gäller de här frågorna. Så länge självstyrelsesystemet ser ut som det ser ut så anser jag att det här är ett väldigt viktigt inslag i en aktiv näringspolitik.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Norra Ålands liberaler arrangerade för lite mer än en vecka sedan en företagskväll. Panelen representerades av norråländska företagare med olika inriktning på verksamhet med olika företagsidéer.

Matklustret, turismsektorn, restaurangbranschen, må - gott industrin – servicesektorn, hantverksbranschen, var företrädda i diskussionerna. Det var en positiv och framåtsyftande diskussion och jag kan lugnt påstå att paneldeltagarna utgjorde goda förebilder för näringslivet på Åland. Deras entreprenörsanda, kreativitet och hårda arbete har lagt grunden för deras framgångsrika företag.

Samarbeten efterlystes på lite olika plan. Mellan företag, mellan företag och offentliga Åland och mellan olika delar av det offentliga Åland. Ingen är betjänt av gränser som hindrar kontakt, service och affärer.

Gemensamma problem handlade mest om krångliga regelverk, lagar som försvårar och som ibland inte är synkroniserade samt höga avgifter för tillstånd och kontroller. Och förstås att orka hålla igång verksamheten också när lönsamheten sviktar, när säsongen för verksamhet är kort och när det är tungt att ständigt vara i arbete därför att det är både krångligt och dyrt att anställa personer till hjälp i företaget.

Förväntningarna på oss politiker är inte att ha idéerna och blanda oss i verksamheter. Förväntningarna är att vi håller igång det allmänna, ser till att offentlig service fungerar, att infrastruktur kommer på plats, att vi inte skapar nya regelverk som försvårar utan lindrar de regelverk som finns. Vi ska se till att förutsättningarna är goda så att möjligheterna finns för den som vill och kan satsa på sin affärsidé.

Enligt ÅSUB:s  statistik 2013 fanns 2 468 företag. Helt fantastiskt många på en befolkning på 28 600. Det visar att det finns en anda av företagsamhet i landskapet. Det är inte bara Vestanträskandan som lockar till entreprenörskap, företag startas och växer på hela Åland.

Liberalerna har en stark tro på företagsamheten som en drivkraft i det åländska maskineriet. Vi vill att näringspolitiken ska vara inriktad på att bygga vidare på den plattform från vilket företagen kan utvecklas. Det betyder att just det som efterlystes på vår näringslivskväll ska vara viktiga fokusområden, underlätta genom mindre krångliga regler, minska utgifterna för kontroller och tillstånd, se över lagstiftning och gå in och ändra där det går, där inte annat regelverk sätter gränser för vad vi kan göra. Jobba för bättre möjligheter att anställa folk till företaget, vilket är ett ofta återkommande problem för småföretagare och som har diskuterats här flera gånger idag.

Det ska finnas kompetent arbetskraft som tillgodoser näringslivets behov. Därför är det väldigt viktigt att näringspolitiska åtgärder går hand i hand med utbildningspolitiken, att man samverkar.

Vi liberaler är inga tillskyndare till näringsstöd i regel och som grund för företagen, därför att det är sunt att företagen själva satsar i sitt företag och håller igång verksamheten så att den bär sig själv. Men vi inser behovet av vissa stödåtgärder under särskilda förutsättningar, särskilt där konkurrenssituationen sätter åländska företagare i sämre position än omgivande regioners företagare. Eller där strukturförändringar eller konjunkturnedgångar skapar stora svårigheter av tillfällig natur. Liberalerna håller för att stöd borde omformas till att bli mer lånegarantier och vi är mycket tveksamma till att samhället ska vara en aktör när det gäller riskkapital.

Vi anser att inriktningen av stödåtgärderna alltid måste vara satt under lupp, analyseras, omprövas och förändras.

Av samhällsekonomiska skäl finns det behov att forma stödåtgärderna så att Åland och åländska företag är vassa och följer tidens krav på förändring.

Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att åländska företag kan operera på internationell marknad, att fler kvinnor vågar språnget att satsa på företagsverksamhet och att generationsväxlingar sker så att goda affärsidéer och verksamheter kan bedrivas vidare när personer väljer pensionstillvaron.

Liberalerna anser att näringspolitiken ska sätta fokus på fem viktiga näringsområden, kluster – om man vill kalla det så.

Sjöfarten. Som inte är vår behörighet men som har varit och är direkt avgörande för åländskt välstånd. Kring klustret har stor betydelse för landskapets ekonomi och för människors arbetsplatser. Vi måste genom påverkanskanaler arbeta för att landet har en bra sjöfartspolitik. Så har gjorts genom åren, Finland har blivit bättre på att sköta sjöfartspolitiken, som ett exempel är tonnageskatten som var betydelsefull, vilket ledde till att fler fartyg flaggade in istället för ut.

Men internationella avtal och överenskommelser hämmar sjöfarten och sätter hård press på lönsamheten. Vi vet att svaveldirektivet har påverkat kostnaderna och minskat ramarna för rederiernas ekonomi. Vi liberaler är väldigt osäkra på vad landskapsregeringen gör just nu och om det är några aktiviteter på gång gentemot landets sjöfartspolitik. Det kanske vi får mer information om här idag. Vi är djupt oroade över utvecklingen när vi ser de signalerna om att ekonomin i sjöfarten minskar och hur människors arbetsplatser försvinner.

Andra näringsområden är livsmedelsklustret som har en jättestor betydelse för sysselsättningen och för vår egen grad av självförsörjning.

Vi har sista året haft många diskussioner i lagtinget om den sektorn. Det har då handlat om EU:s nya stödprogram, avbytarverksamhet och nu sist hur den ryska marknadens minskade andel påverkar näringen. Här anser vi liberaler att det finns skäl för regeringen att tillsammans med näringslivet se hur verkningarna av minskad handel kan mildras och att se till att åländska livsmedelsklustret står sig i förhållande till konkurrenterna runt omkring.

Det tredje näringsområdet är tjänste- och servicesektorn som är en jättestor bransch, här finns många av småföretagarna. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv är också tjänsteföretag en bra långsiktig satsning.

Kvinnligt företagande måste lyftas fram mer. Det har funnits projekt med syfte att sporra kvinnor att satsa på företagande. Ett bra exempel är projektet ”att välja sin väg” som utmynnade i en samlingsbok om flera kvinnliga företagare. Frågan är: Vilka konkreta åtgärder har landskapsregeringen på gång för att främja kvinnligt företagande?

I budgeten för nästa år sägs att landskapsregeringen ska satsa på servicesedlar, en fråga som liberalerna lyft fram vid olika tillfällen. Det här skulle ge en nisch för företagande inom omsorgsbranschen och särskilt ge kvinnor möjligheter att starta företag eftersom det är en typiskt kvinnodominerad bransch.

Det fjärde näringsområdet som liberalerna vill fokusera är den framväxande miljötekniknäringen. Det finns goda förutsättningar för de näringar som jobbar med grön teknologi, Clean Tech, att utvecklas på Åland. Vi vill ge goda förutsättningar och uppmuntra fler företag som satsar på miljön och fler producenter som arbetar på ekologiska grunder. Vindkraftsutveckling som varit på gång länge, elbilar, att ta till vara avfall och återanvända energin och regelverk som gynnar gårdsmöllor är några områden som skulle stärka Ålands miljöprofil.

Slutligen det femte näringsområdet som är besöksnäringen. Vi tror på kvalitetssatsningar inom näringen och på att nya nischer inom besöksnäringen kan bidra till ökat antal övernattningar. Vi kan inte göra om våra årstider men vi kan förlänga turistsäsongen genom att få till stånd intressanta och samlande upplevelser som förläggs till olika delar av året. Inom den här branschen har vi verkligen duktiga företagare som sjösätter nya projekt och som bidrar till ökat intresse för Åland som besöksort. När företagarna samverkar och drar åt samma håll uppstår ett mervärde och synergier som ökar attraktionskraften.

Kultur- och konferensturismen kan utvecklas och genom satsningar på olika kulturcentra kan vi också få en spridning över hela Åland. Det är smart att satsa på det vi kan och det vi har gratis genom vårt historiska arv, t.ex. en samling kring Sjöfartens Åland som ett samlande projekt för att stärka landskapets sjöfartsprofil och locka mer besökare.

Vår historiska profil har lyfts fram, vi har museer, slottet och Eckerö post- och tullhus. Demilitariseringen och neutraliseringen har ett särskilt intresse internationellt och därför bör man nu komma vidare med att utveckla Bomarsunds besökscentrum. Här är det viktigt att de ideella och privata krafter som har ett intresse av att genomföra det här får goda förutsättningar att ro iland projektet.

I spörsmålssvaret beskrev ministern ganska ingående en reviderad av arbetsmarknadslagstiftning. Liberalerna välkomnar den lagframställningen och ser fram emot att få ta tag i den när den når lagtinget. Vi vet att det här är en lag som länge varit efterfrågad. Det har funnits en eftersläpning i förhållande till rikslagstiftning. AMS har att förhålla sig till två olika behörigheter. Vissa delar är också rikets behörighet. Det är viktigt att åtgärderna kan synkroniseras. Därför är det av största vikt att vi kommer vidare med den här lagstiftningen.

Vi hoppas förstås på att landskapsregeringen i och med den här lagen inför en ungdomsgaranti och att personer som har svårigheter t.ex. på grund av funktionshinder ska få en tryggare situation och en säkrare arbetssituation.

Slutligen två viktiga liberala hjärtefrågor som vi lyfter upp i olika sammanhang och som berör särskilt näringspolitiken.

En viktig del i näringspolitiken är att trygga infrastruktur, att det finns områden där industrier kan etableras och att arbetskraften har någonstans att bo, alltså bostäder. Ofta står också motstridiga intressen mot varandra när näringar etableras och när deras verksamhet påverkar grannar. Därför är det av allra största vikt att en övergripande planering kommer till stånd. Med ett helhetsgrepp är det lättare att slå fast var t.ex. vindmöllor ska placeras, var avfallshantering kan skötas, var människor kan bo och vilka områden som ska vara vikta för naturupplevelser och rekreation. Allt för många gångar blir det hårda kamper mellan olika intressen när nysatsningar är på gång. För en långsiktigt hållbar utveckling av olika näringar är planering ett hjälpmedel.

Slutligen en fråga där vi varit ensamma hittills, näringsrätten. Vi är övertygade om, och jag noterade att ministern åtminstone är på liberalernas spår, att vi går i en riktning där också andra partier så småningom ser möjligheten att modernisera systemet med näringsrätt. Näringsrätten ska fortsättningsvis vara språkskydd såsom ursprunglig avsikt, men inte ett konkurrenshämmande redskap.

Vi vill arbeta för ett öppet välkomnande samhälle där det ska vara lätt att bosätta sig och lätt att etablera sig. Nya ålänningar behövs och fler företagare ryms.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Vtm Viveka Eriksson talade om servicesedlar och att den lagstiftningen har liberalerna väntat länge på. Jag antar att det i liberalernas tankevärld finns en modell för hur servicesedlarna ska fungera. När det gäller kvinnor så är det väl frågan om någon sorts omsorgsföretag? Hur ska de här sedlarna finansieras? Jag antar att det är offentliga pengar. Är det kommunerna som ska bevilja servicesedlarna för t.ex. privat hemtjänst eller privat barnomsorg? Hur ska det fungera enligt liberalerna? Jag tycker att det är en viktig fråga och här har man nu möjlighet att påverka det innan lagen kommer.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det här är ju väldigt intressant. Ltl Sundback är partikollega med socialministern och lantrådet som just har lagt en budget i lagtinget och socialministern har stått och talat om att man nu ska införa servicesedlar, och ltl Sundback kräver att liberalerna ska ge svar på hur man tänker göra. Vi är väldigt nöjda med att man nu tar det här steget och att man har beslutat om att man ska göra det här. Jag tror att det var den 1 mars som det här skulle presenteras för lagtinget. För övrigt torde det redan ligga en motion i lagtinget som liberalerna har skrivit. Ltl Sundback kan titta närmare på den.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag tyckte det var ett verkligt grälsjukt inlägg. Jag ställde bara en fråga eftersom liberalerna väldigt länge har talat för service sedlar. Hur vill ni att det ska fungera i praktiken? Jag har varken ställt krav eller någonting annat på ett svar. Jag tyckte att det var en väldigt osympatisk replik. Har man någon uppfattning så tar vi gärna emot det för att eventuellt också beakta det i så fall.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag antar att landskapsregeringen har gjort vissa beredningar som ltl Sundback har tagit del av. Liberalerna ser en möjlighet i t.ex. tandvården som socialdemokraterna har drivit så hårt att alla ska ha rätt till gratis tandvård. Vi har sett en möjlighet att man genom servicesedlar faktiskt skulle ge människor möjlighet att sköta om sina tänder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade med tillfredsställelse, när vtm Eriksson återgav de diskussioner som har varit på norra Åland på en företagarträff, att den bild hon har fått av vad företagarna vill ha sammanfaller ganska långt men den bilden jag har. Man tar upp krånglet och att man behöver göra någonting åt det. Man vill ha lägre avgifter, även den frågan har vi drivit flera gånger. Jag vill minnas att bland annat avgifterna för fiskodlingstillstånden steg med 600 procent från ett år till ett annat. Det är ju helt orimligt. Det måste ju finnas någon sorts förutsägbarhet också i sådana tillstånd.

Vtm Eriksson var lite tveksam till stöd, men att vissa stödåtgärder för att hålla konkurrenskraften är bra. Också där är vi eniga, inte har vi heller i från Ålands Framtids sida pratat om generella driftsstöd eller någonting sådant. Det ska vara för investeringar och för att få kalkylen att gå ihop för marknadsföring och internationalisering osv.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! När det gäller krångligheter så lyftes särskilt lagstiftningen upp. Det finns lagar som inte är tillräckligt bra synkroniserade. Det blir svåra tolkningssituationer, livsmedelslagen togs upp som ett exempel. Det är ju i lagtinget och i landskapsregeringen som man skriver de här lagarna och det är där som man borde gå in och titta på om vi kan göra förenklingar till de delar där vi har egen behörighet och där inte EU kommer med sina riktlinjer. Man behöver titta på lagar som människor ska tillämpa. När det gäller avgifterna så är de höga. Vi vet att det är sagt att det ska gå till självkostnadspris, men det blir orimligt får de här småföretagen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ska det vara till självkostnadspris så måste man börja i den ändan att det är skäliga avgifter och så får man anpassa personalstyrkan efter det. Nu har åtminstone vi fått uppfattningen om att man lite gör tvärtom.

När det gäller lagstiftningen så har kvaliteten på lagarna kontinuerligt blivit lite sämre enligt mitt förmenande. Jag kan inte dra mig till minnes att jag har sett ett enda lagförslag under den här mandatperioden där regeringen gjort allt de kan för att förenkla. Tvärtom, regeringen har tagit blankettlagstiftning rakt av utan att titta på detta. Därför blir alla de här utspelen om hur man ska skapa ett fint företagsklimat väldigt verkningslösa när man inte gör någonting där man har möjligheter att påverka.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är ju heller inte så enkelt att bara säga att ÅMHM ska minska sin personal därför att de har ju riktlinjerna i lagstiftning. De måste se till att de lagar som vi har antagit här i salen efterlevs. Det betyder att det finns väldigt många olika lagrum där man måste gå in och granska och få olika tillstånd. Det är ett problem. Det är definitivt ett stort problem och alldeles särskilt för småföretagare som har väldigt små marginaler. Det finns inte extra pengar att ta till. Det här handlar ändå om stora utgifter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Jag kan konstatera att vtm Eriksson och undertecknad nog delar ganska mycket. Vi har samma ideologi och samma sätt att driva näringspolitik på. Jag tyckte att ltl Eriksson höll ett balanserat och konstruktivt anförande.

Gällande de fem fokusområdena som liberalerna lyfte fram så kommer finansminister Nordlund säkert att prata lite mer om sjöfarten.

Gällande livsmedelsklustret och effekterna av Rysslandsproblematiken så vill jag nämna att det är en behörighet som de facto är på andra sidan Skiftet när det gäller kompenserande åtgärder för lantbrukarnas inkomst. Vi har ju ansvaret över strukturutvecklingen medan riket har hand om inkomstbortfallet som det kan återkopplas till.

Gällande de andra fokusområdena så ser jag på min föredragningslista inför morgondagen, med stöd som ska beviljas, att det fyller väl in i de fokusområdena som liberalerna lyfte fram.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Debatterna kring näringslivsfrågorna är intressanta. När det kommer spörsmål så blir det väldigt lätt att man står på varsin sida och har en massa synpunkter. Om man sitter i opposition så har man en massa synpunkter på hur regeringen sköter sig. Jag kommer väl ihåg den diskussion vi hade när jag satt i regeringen och minister Karlström satt i opposition. Det var ganska hårda ord och ganska kritiska ordalag när man granskade näringspolitiken. Men samtidigt är det i grunden väldigt mycket återkommande och ganska liknande frågor. Man har lite andra projekt men ändå så är det en ganska liknande utveckling vill jag påstå.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller med om det. Det som jag ifrågasatte lite angående spörsmålet är när man skriver under på att näringspolitiken som förs idag är obefintlig. Jag tycker inte att näringspolitiken är obefintlig, vilket jag heller inte hörde i vtm Erikssons anförande, att man egentligen stod bakom den åsikten i spörsmålet som man har skrivit under. Jag ville bara säga att de fokusområdena som vtm Eriksson tog upp och som liberalerna tycker att ska prioriteras så är besöksnäringen, livsmedelsklustret samt tjänstesektorn fall för stöd imorgon under de enskilda föredragningarna. Så de passar väl in i de områdena som liberalerna vill lyfta fram. Det handlar om IT, internationalisering och framförallt högklassig turistsatsning som kommer på agendan under morgondagen.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ministern nämnde livsmedelsklustret och de problem man får med marknaden på grund av ändrad handel med Ryssland. Vi ser att även fast den behörigheten ligger på riket så har ju landskapsregeringen ändå ett helhetsansvar för att det går bra för näringen här på Åland och att vi ändå har en konkurrensneutralitet. Nu gäller förstås också handeln med Ryssland och hela den uppkomna situationen och den påverkar ju också annat näringsliv i landskapet. Det är viktigt att landskapsregeringen följer den här utvecklingen och bevakar konkurrensneutraliteten för våra företagare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Vi kan vara glada för en konstruktiv debatt idag. Det behövs på det här området. Jag ska försöka ge ett bidrag till denna konstruktiva debatt. Jag ska fokusera på en fråga som förmodligen hört till de allra viktigaste frågorna för framtiden, om vi ska kunna vända den här recessionen till tillväxt igen inom kort och gå stärkt ur den här krisen. Det handlar om arbetskraftsförsörjningen och kompetensförsörjningen.

Jag kommer att fokusera på de två viktigaste delarna, dels hur vi skapar kompetensen själva i vårt utbildningssystem men också hur vi gör för att rekrytera den kompetens som vi inte själva kan få fram utifrån.

Våra åländska företag är i stort behov av arbetskraft framöver, vilket man har konstaterat i flera rapporter. En av de mest efterfrågade grupper är olika specialister. Det är högutbildade människor som är av avgörande betydelse om vi tänker på att de kunskapsintensiva branscher som vi har på många ställen på Åland också ska kunna växa framöver.

ÅSUB skriver så här i rapporten om utbildningsbehov och arbetsmarknad 2025:”Flyttningsrörelsen har sedan länge haft och kommer under den studerande perioden att fortsätta att ha stor betydelse för Åland. Utfallet av samtliga scenarier visar sålunda att en väl fungerande arbetsmarknad särskild vad gäller högre utbildad arbetskraft är beroende av fortsatt nettoinflyttning.” Det här är vi alla ganska överens om. Därför blir en av de viktiga näringspolitiska frågorna hur vi ska få hit arbetskraften. Hur ska vi skapa arbetskraften?

Vi i Ålands Framtid tror att vi behöver ge AMS ett större mandat att satsa på rekrytering och hjälpa företagen i sin rekrytering framöver. Det görs redan en hel del goda insatser vid AMS men vi tror att det här är ett fokusområde som vi borde lägga större vikt på från lagtingets och regeringens sida.

AMS hanterar i dagsläget ganska många olika uppgifter. De hanterar mycket byråkrati alltifrån studiestöd till en hel del annat och samtidigt har man uppdraget att matcha dem som söker arbete med de företag som söker arbetskraft. I den här djungeln gäller det för oss politiker att fokusera på vad vi vill att AMS ska ha fokus på. Ska AMS i första hand vara en resurs för de arbetslösa och se till att de kommer in på arbetsmarknaden? Ja, det är en viktig del. Men ser vi i dagsläget på ekonomin ur ett helhetsperspektiv så är det kanske att hjälpa våra företag att lyckas i sina rekryteringar framöver också en av de absolut viktigaste uppgifter som AMS har. Hur kan vi då utveckla det? Vi har för Ålands Framtids sida kommit med några förslag under åren. Jag ska presentera dem och också några nya tankar på det här området. Vi har bland annat motionerat om att man borde satsa mera på att marknadsföra praktikplatser hos åländska företag även runt omkring oss. Det här gör man till viss del idag. Om man bara tänker på att väster om oss har vi faktiskt en möjlighet att vända oss till studeranden vid högskolor och universitet och erbjuda utlandspraktik på deras eget modersmål, på svenska. Den här möjligheten borde man utveckla i större utsträckning. Hur kan man göra det? Ett verktyg som vi har idag och som kanske vi begränsar användningen av är ju högskolepraktiken. För att få göra högskolepraktik på Åland idag så krävs det att man lyfter åländskt studiestöd. Detta är en fråga som vi tycker att man kunde diskutera. Ska vi bara erbjuda högskolepraktik för åländska studeranden eller kunde man titta på en möjlighet att också erbjuda någon form av praktik för studeranden som kunde ha ett intresse av att komma hit och göra sin praktik, till exempel en uppsatspraktik vid ett närliggande universitet. Här kunde vi också hjälpa till. I en diskussion med näringslivet när företag är i behov av rekrytering så kan man redan vara proaktiv och aktivt söka praktikanter.

Man kan också fundera på om upplägget är optimalt när det gäller högskolepraktiken i dagsläget. Samhället finansierar helt och hållet praktiktiden. Kunde man tänka sig en samfinansiering, samhället och företaget? Kanske man kunde ha en längre praktiktid istället för tio veckor i dagsläget? Ålands Framtid anser att man aktivt borde granska de här möjligheterna

Vi har också motionerat om ett studeranderegister. Man skulle förbättra återkoppling både för företagen och för utbildarna. Vart försvinner våra åländska studerande när de söker sig till högskolor och universitet? Vi vet att många söker och beviljas studiestöd. Vi borde utveckla studiestödsregistret. Jag tror inte att alla företag på Åland idag känner till att den här informationen delvis finns på AMS, vem som studerar var. Det här borde vi bli bättre på att sprida. Vi borde uppmana företagen att faktiskt höra av sig till AMS om man står inför rekrytering och är intresserad av att locka hem åländska studeranden.

Jag ska ta upp ett exempel på hur man kunde utveckla det här ytterligare och även gentemot andra arbetsgrupper. Jönköping hade en intressant kampanj för några år sedan som de kallade ”vi saknar dig”. Man vände sig till allmänheten och sökte personer som man ville att skulle flytta till Jönköping. Allmänheten lämnade in förslag och man fick ihop ett hundratal förslag på personer som man ville att skulle flytta tillbaka till Jönköping. I kampanjen ”vi saknar dig” skickade man hem brev, man marknadsförde de här personerna på stan och var de bodde, man hade också direkt radioreklam där man refererade till vilka personer man saknade. Vi saknar dig, flytta hem! Man hade en god information om vilka arbetsplatser näringslivet har att erbjuda. Resultatet av den här kampanjen blev mycket positivt. Hela 22 procent av dem man vände sig till flyttade faktiskt till Jönköping efter den här kampanjen. Ytterligare 18 procent kunde tänka sig att flytta tillbaka och i den gruppen ingick också vara nya personer som inte flyttade tillbaka i det fallet.

De här kunde vi på Åland ta lite inspiration av. När vi vet att vi har personer som potentiellt kan vara intresserade av att flytta hem så ska vi åtminstone ta kontakt med dem på ett eller annat sätt. Det görs delvis idag men vi kan säkert bli bättre på det här området, det är vi inom Ålands Framtid övertygade om.

Ett annat intressant koncept som har prövats på flera håll i Sverige är det som kallas för tandemrekrytering. Det är ett sätt att hantera den utmaning som många av våra åländska företag upplever i dagsläget. När man gör en rekrytering utifrån och lyckas få den kompetens man söker så har den här personen ofta en familj med sig. Sedan kommer utmaningen att hitta ett jobb åt partnern. Det här är inte någon enkel utmaning. Ett sätt är att hantera det här är ett koncept som bygger på att man skapar ett nätverk av företag som man vet att har behov av att anställa framöver. Om den ena personen i det här fallet får anställning hos ett av de här företagen så garanterar de andra företagen en anställningsintervju åt partnern. Man kan givetvis inte lova att man har ett jobb att erbjuda, men man visar en signal åt familjen som flyttar in att även vi är intresserade av arbetskraft framöver, vi är beredda att diskutera och höra vilken kompetens som finns att tillgå och hur vi kan få in det här i vår verksamhet. Det skulle vara en positiv signal till alla nya familjer som kommer till Åland. Det skulle visa att här har vi företag som välkomnar inflyttade och företagen är öppna för att diskutera en framtida anställning. Jag tror att många företag i dagsläget är öppna, men vi är inte duktiga på att sända den signalen, åtminstone kan vi säkert bli bättre även på det området.

Den näringslivsfrämjande utbildningen, hur lägger vi upp vår utbildning i dagsläget så att det matchar de behov som finns på arbetsmarknaden?

Man kan börja med att ställa sig frågan; hur ser utbildningen ut i förhållande till den här frågeställningen? ÅSUB skriver i samma rapport Utbildningsbehov och arbetsmarknad 2025 så här: ”Samtliga tre scenarier pekar i riktning mot en fortsatt, om än i varierande grad, tillväxt i rekryteringsbehov av arbetskraft med utbildningsbakgrund inom vård, service, handel, administration. Detta gäller även för efterfrågan på personer med olika typer av IT-utbildning.”

Om vi tittar på vårt utbildningsupplägg i dagsläget så motsvarar detta i ganska stor utsträckning beskrivningen över det förväntade behovet av arbetskraft framöver. Det får vi vara nöjda över. Många utbildningsministrar ska säkert ha beröm för att vi har det på det här sättet i dagsläget.

Det finns ju förstås också områden där vi behöver bli ännu bättre. Ett av de områden som lyfts upp i den beskrivningen är IT-utbildningen. Vi kan konstatera att det faktiskt är ganska få som kommer ut ur IT-utbildningen i dagsläget. Näringen menar att kvalitén är okej vid IT-utbildningen på högskolan idag. Det är en god utbildning, men det räcker i många fall inte till om vi ser på den sektorns behov. IT-sektorn är en av de få sektorer som haft en ganska god tillväxt det senaste decenniet, så utbildningen är någonting att ta fasta på. Frågan är hur vi kan stärka IT-utbildningen? Dels kan vi satsa på att locka fler studeranden. Jag har förstått att högskolan har ett intressant projekt på gång. Jag tog själv del av informationen häromdagen. Man ska ha allt beröm för att man har fokus på detta område.

Samtidigt har jag fått signaler från flera inom den här sektorn att vi behöver väcka intresset för IT-utbildningen i mycket tidigare åldrar än vad vi gör i dagsläget.

Det är ingen hemlighet att vi från Ålands Framtid motionerade om just detta i samband med budgetdebatten. Den motionen ligger i nuläget för behandling i finans- och näringsutskottet. Man skulle införa ett större fokus på den digitala kompetensen och även på programmering i grundskolan. Vi tror att det här är viktigt. Inte minst för, det som man på många håll i näringen rent statistiskt kan se, att intresset för IT-utbildningar bland kvinnor är ganska lågt. Man kan ställa sig frågan vad det beror på. Helt klart kunde IT-utbildningen i grundskolan säkert ha en utjämnande effekt om vi fick in den i tidigare år. Vi tror att det är viktigt att man analyserar detta noga och gå vidare med det från regeringens sida. Se på den här möjligheten och se på omvärlden som faktiskt håller på att springa ifrån oss.

Annat som vi kan göra, för att i större utsträckning hjälpa unga och studeranden att hitta ett jobb och samtidigt stärka kontakterna mellan företagarna och de studerande, det är att gå vidare med de tankar som har diskuterats många gånger här i salen; ta bort inkomstgränserna för studiestöd. Det ska löna sig att arbeta även för de studerande. Det tror jag att många håller med om. Det lönar sig faktiskt inte i dagsläget efter en viss nivå. Då blir man av med sitt studiestöd om man samtidigt har ett arbete vid sidan om. Studiestödet regleras idag, det finns en maxperiod för hur länge man kan lyfta studiestöd. Det är sex studieår, men det finns möjlighet till förlängning. Här ska vi reglera samhällets insats i den enskildas utbildning, inte vilken nivå man har på sin inkomst eller hur mycket man klarar av och väljer att jobba på sidan om. Det här är förstås individuellt. Har vi studeranden som klarar av att också arbeta på sidan om så ska de givetvis inte hindras från att göra det. Det finns i dagsläget många som drar sig från att arbeta över en viss nivå, för de vet att de blir av med sitt studiestöd. Det är fel signal från samhällets sida.

Vi har också motionerat om att satsa på en mer flexibel undervisning för inflyttade. Man ska inte behöva bli arbetslös för att få gå en kurs i svenska menar vi från Ålands Framtid. Det här är ett exempel på en felaktig signal från samhällets sida. Man ska inte behöva söka sig till AMS som arbetslös för att ta del i svenska för inflyttade. Det finns givetvis möjligheter att gå på kvällskurser. Frågan är om man faktiskt ska behöva betala för det eller alternativet att leva på arbetslöshetsersättning för att få studera svenska. Här måste vi jobba på att skapa ett mer flexibelt system.

Landskapsregeringen har till viss del gjort det med det nya projektet ”svenska för inflyttade i arbete”. Men frågan är om det konceptet verkligen passar alla arbetsplatser. Det finns många individer som säkert behöver en annan modell än att företag erbjuder undervisningen på plats. Det kanske fungerar bra på större arbetsplatser, men fungerar det verkligen på mindre arbetsplatser? Det kanske utbildningsministern kan svara på och vilka tankar man har från regeringens sida när det gäller det här området.

 Vi hade också ett intressant projekt för några år sedan i kommunal regi, Integration. ax. Projektet gick ut på att skapa olika sätt att lära sig svenska och att få ett jobb för inflyttade. Det projektet tog slut för ett år sedan, om jag inte minns fel. Jag känner inte till om det finns någon fortsättning på det projektet i dagsläget. Det här var en modell som var synnerligen väl att ta i beaktande när det gäller frågorna att kunna göra praktik några dagar i veckan på en arbetsplats. Dels fick man den språkliga fackvokabulären och samtidigt en praktisk anknytning och referenser och kontakter till det åländska näringslivet. Jag tror att det här är oerhört viktigt, särskilt med tanke på det som kollegan, ltl Anders Eriksson, diskuterade om vilken syn på inflyttning och stigande arbetslöshet kan resultera i. Inflyttning är så oerhört viktig för tillväxten i det åländska samhället, vilket vi konstaterade inledningsvis.

Slutligen ska jag komma med lite beröm till regeringen för arbetet med entreprenörskapssatsningar. Sommarlovsentreprenörerna nämndes och ungt entreprenörskapet, men även business labb Åland tror vi att kan vara bra satsningar i sammanhanget.

Man får konstatera att en av de första näringslivspolitiska satsningarna som regeringen gjorde var att lägga ner företagsinkubatorn och nu bygger man upp den igen på ett annat sätt. Ibland kan det vara bra att riva existerande strukturer för att bygga nya fungerande framgångssagor. Vi får hoppas att detta just blir ett sådant fall. Vi önskar regeringen lycka till med det arbetet.

Sammanfattningsvis vill vi stärka AMS fokus på att hjälpa företagen i sin kompetensförsörjning genom ett utvecklat studeranderegister.

Vi vill titta på möjligheterna att utveckla högskolepraktiken även för icke ålänningar. Vi vill också se på möjligheterna att stärka företagens del i det hela för att kanske åstadkomma en längre praktikperiod. Vi vill också att man marknadsför de här platserna i större utsträckning i dagsläget, lika som arbetsplatserna.

Vi vill att man satsar på tandemrekrytering för att underlätta även för partnern att få en anställning när man flyttar till Åland. Här kan vi bli bättre, även om vi gör goda saker redan idag.

Vad gäller IT-utbildningen så vill vi satsa på att tidigare införa den här utbildningen i vårt utbildningssystem. Vi vill också satsa på att få ut flera examinander från IT-programmet vid högskolan.

Vi vill ta bort inkomstgränserna för studiestöd. Det ska löna sig att arbeta även för studenter.

Vi vill ha en mer flexibel svenskundervisning för inflyttade.

Sedan ett litet tack till regeringen för de båda insatserna för att skapa framtidens entreprenörer.

Om det tillåts, fru talman, ska jag avsluta kort med att reflektera lite över helheten. I näringsministerns anförande nämndes Ålandsbilden och vilken bild som vi själva förmedlar och vilken bild som förmedlades i den här videon som tagits fram för att marknadsföra Åland på flygningarna inom British Airways. Värt att konstatera i den videon är att Mariehamn beskrivs som Ålands huvudstad. Hur ofta använder vi ålänningar själva den beskrivningen? Åland beskrivs som en nation. Hur ofta definierar vi politiker Åland som en nation? Det här är också intressant just med tanke på hur vår omvärld kanske uppfattar oss ålänningar. Är vi stolta på samma sätt som andra kan vara imponerade av Åland och de åländska framgångssagor som faktiskt finns? Det är intressant att reflektera över.

Näringsministern sade att oppositionen utmålade en mörk bild kring det ekonomiska läget och näringspolitiken på Åland i dagsläget. Självklart finns det stora utmaningar om man ser på utvecklingen på Åland de senaste åren efter finanskrisen.

Jag ska avsluta med att hänvisa till en stor entreprenör, Ingvar Kamprad, som förra veckan tilldelades Svenska Dagbladets pris för mest framgångsrika entreprenör genom tiderna. Han mottog det här priset genom att meddela att han hellre ville bli kallad för en ”fjaskopelle” än att motta beröm för sina insatser. Med det ville han förmedla sitt tankesätt om att man aldrig får luta sig tillbaka i stolen och känna sig nöjd och bekväm. Man måste hela tiden ha fokus på att bli bättre. Slutar man med den utvecklingen så är det mycket annat som följer med det. Det är den bilden som vi i Ålands Framtid tycker att är viktig att man har med sig. Vi måste kunna analysera den utveckling som har skett de senaste åren när vi ser att det samlade resultatet har minskat med över 50 procent och vi ser att vi fortfarande befinner oss i en recession. Om vi inte kan ha det här perspektivet och se verkligheten för vad den är så kommer vi inte heller att kunna ha fokus på att stärka oss ur den här krisen framöver.

Jag har presenterat några förslag på hur vi vill gå vidare med företagens kompetensförsörjning. Vi har i den här debatten fått höra andra konstruktiva förslag. Jag avslutar med de orden. Tack, fru talman.

Minister Johan Ehn, replik

Talman! Tack för ett synnerligen framåtsyftande och konstruktivt anförande med både ris och ros, precis såsom ett anförande bör byggas upp när det gäller den här typen av frågor.

När det gäller utbildningspolitiken och utbudet så delar jag långt ltl Axel Jonssons syn. Det gäller att man hela tiden ligger på tå och ser till att man försöker förutse framtiden. Det försöker vi göra nu genom att jobba med det utbildningspolitiska programmet som ska se framåt, 2025.

Inom specifikt IT nämnde ltl Jonsson satsningarna som görs vid högskolan, det är mycket viktiga satsningar. Jag har i tidigare replik nämnt att vi på gymnasienivå nu går in för att också förändra och göra det bättre tillsammans med näringen.  I det utbildningspolitiska programmet ska man också lyfta frågorna hur man ytterligare kan stärka detta när det gäller grundskolan.

Jag får återkomma till studiestöd och utbildningen i svenska i följande replik.

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst är det viktiga satsningar som görs. Det finns en hel del fina tankar redan. Det är viktigt att inte debatten stannar av i den här salen utan att man presenterar de tankar som finns i dagsläget och kan diskutera dem. Det blir lätt att man skjuter den här typen av diskussioner till olika kommittéer och grupper. Vi får heller inte glömma bort den här diskussionen i den här salen.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag uppskattar väldigt mycket att det kommer fram. Det finns ingen regering och ingen politiker som själv kan lyfta fram alla de åtgärder som kan göras. Alla frön som sås i den här salen kommer att växa vidare, vilket vi har många exempel på.

När det gäller studiestödet och inkomstgränser så delar jag långt att det aldrig får finnas ett hinder i det sammanhanget. Nu är gränsen satt på en sådan nivå att det är ytterst, ytterst få som faktiskt råkar ut för ett hinder. Vi ligger på nästan 1 104 euro per månad som man kan tjäna utan att det påverkar studiestödet om man samtidigt klarar av att prestera. Jag tycker ändå att vi har fått studiestödet till en sådan nivå som inte borde vara speciellt svår. Jag tror man framåt också måste titta på om studiestödet och gränserna behöver förändras.

Svenska utbildningen för inflyttade är ständigt under utveckling. Som ltl Axel Jonsson beskrev så har vi gjort steg framåt, men vi kan inte ändra allt på en gång. Vi undersöker vilka effekter den har fått, vad som har gått bra och vad som har gått mindre bra för att sedan kunna komma med nya förslag längre fram. Det handlar om pengar i slutändan.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst handlar det om pengar. Men det är ett angeläget område när vi här i salen fördelar resurser om vi ska ta den situationen som vi befinner oss i hela Europa överlag på allvar med växande främlingsfientlighet och växande rasism. Det gäller att vi är provokativa och redan i nuläget är beredda att tilldela medel till en av de mest grundläggande delarna i en god integration; möjligheten att lära sig språk. Det är bra att man analyserar men vi behöver också ganska snabbt se till att den här utbildningen stärks med de tankar som vi gemensamt har i salen och på annat håll. Det är ett arbete som inte får vänta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Ett tag trodde jag att det här var en viktig spörsmålsdebatt men närvaron i salen tyder på något annorlunda för ögonblicket.

Jag är glad över att vi håller den här debatten. Den är viktig för hela Åland och det är bra att företagande och entreprenörskap lyfts fram. Det är nämligen där framtidens trygghet och jämställdhet och drömmen om ett hållbart samhälle finns, givetvis med hjälp av besluten som fattas i denna sal. Observera, det är ute bland företagen i verkligheten som vinsterna skapas och det är där som marknaderna finns.

I sitt anförande lyfte näringsminister Fredrik Karlström fram vikten av att se helheten hellre än särintressen i samhällsbygget. Det är viktigt och det är rätt. Åland är en liten del i en stor värld och vi som bor här måste ständigt anpassa oss till den verklighet som den övriga världen befinner sig i. Mest av allt handlar det om att bygga en grund som företagarna kan stå på. Det gäller till exempel barnomsorg, skola, vård, infrastruktur och att skapa förutsättningar för ett liv som är innehållsrikt. Framgång och tillväxt börjar med en inspirerande och trygg vardag.

Ska man tro spörsmålet pekar just nu samtliga kurvor åt fel håll för Åland. De bekymrade ledamöter som undertecknat detta uttryck av ängslan och oro har på basen av mediauppgifter, ja, så står det faktiskt, ansett sig nödgade att kräva åtgärder för att sätta fart på det åländska näringslivet. De egna idéerna är dock väldigt få och, vilket är bra, väldigt lika några av de förslag som regeringen presenterar i sitt svar på spörsmålet.

Alla kurvor pekar alltså åt fel håll. Jag undrar förstås om det faktiskt kan stämma och har i jakten på dessa kurvor försökt analysera några delar av vårt samhälle på basen av ÅSUB:s årsbok, för övrigt en skattkammare att gräva i.

I dag har 14 000 ålänningar arbetsplatser att gå till. Det är fler än någonsin tidigare i den åländska historien. Är det en kurva som pekar åt fel håll? Det tycker inte jag!

Ålänningarnas beskattningsbara inkomst har utan undantag stigit och utgjorde år 2012 nästan 30 000 euro per person och år eller sammanlagt 750 miljoner euro. Tycker oppositionen att det är fel och vad vill man i så fall göra åt det?

Eller menar man inflyttningen och befolkningstillväxten som de senaste 40 åren pekat uppåt? Är det dåligt för Åland, enligt oppositionens sätt att se? Personligen tycker jag det är fantastiskt att se alla nationaliteter som idag är med och skapar tillväxt och värde för våra exportbolag. Åland har i alla tider levt på att göra affärer utomlands. Med detta ska vi fortsätta med hjälp av influenser från bland annat inflyttare.

Kanske irriterar det oppositionen att medan andelen arbetslösa i våra grannländer Finland och Sverige ligger stadigt på åtta procent har vi på Åland lyckats hålla den på osannolikt låga fyra procent.

Idag är knappt 600 personer utan jobb vilket är utmanande och besvärligt men också långt från tiden efter EU-inträdet och den efterföljande lågkonjunkturen som försatte över 1 100 ålänningar utan jobb. Då var vi också nära åtta procent. Dessa siffror är dock färskvara och kan mycket snabbt förändras varför det är extremt viktigt att de stimulansåtgärder som ministern Karlström räknade upp sköts och genomförs med kraft och entusiasm. Ska man göra affärer måste man stå på tårna, helst varenda dag.

I mitt grävande efter kurvor som pekar åt fel håll ramlade jag faktiskt över en utveckling som känns tveksam. År 1990 hade vi i runda slängar 20 000 fordon på Åland. I dag finns över 30 000. I den mån det gått dåligt för Åland har det i vart fall inte drabbat viljan att investera i maskiner.

Allt fungerar inte perfekt på Åland, det har det aldrig gjort och det kommer det aldrig att göra ty vi är blott människor med våra svagheter och brister. Men mycket går väldigt bra. Detta syns också i värdet på produkterna som säljs. Tillverkningsindustrins bruttoproduktionsvärde var år 2007 163 miljoner euro. År 2012 var det 208 miljoner euro eller 45 miljoner euro mer. Detta hände på fem år och ger åtminstone i teorin förutsättningar för bättre affärer i framtiden.

Knappast är det heller antalet övernattningar på hotell som oppositionen avser med kurvor som pekar åt fel håll då dessa från och med år 2011 faktiskt hoppat upp ett litet steg och år 2013 var snubblande nära 200 000. Där finns tillväxt, socialt kapital och exportaffärer – precis de ingredienser som behövs för att hålla Åland snurrande. Nästa vår öppnar ett nytt stort hotell i Mariehamn. Det är ytterligare en oerhört viktig signal till hela Åland.

Oppositionen nämner särskilt svaveldirektivet som ett hot mot vår sjöfart och vårt Åland. Om man vill kan man se det som en möjlighet i det att det är en regel som gäller alla och att ingen kommer undan. Ända sedan det för ett antal år sedan stod klart att direktivet skulle tillämpas från och med år 2015 har politiker och redare ägnat stor kraft åt att skjuta fram reglerna. Men beslutet är fattat av hela världens sjöfartsorganisation IMO och syftet är att vi ska skapa en renare miljö och följaktligen leva friskare och längre. Detta sker först i Östersjön vilket kan och borde ge de rederier som trafikerar här en fördel gentemot övriga världen då miljökraven skärps även där, förhoppningsvis redan år 2020.

När kraven strängeras öppnas möjligheter som hittills inte funnits. Nu är läge att göra åländsk shipping till ett föredöme för inte bara Östersjön utan hela världen som snart måste följa efter. När det blåser ska man segla vilket några operatörer på Östersjön redan insett. Här kommer kanske vicetalman Viveka Erikssons förslag om kraftsamling kring ”Sjöfartens Åland” väl till pass. Förbundet Ålands Sjöfart har redan skapat Sjöfartens dag där nyckelspelare från i vart fall alla av betydelse i Norden och delar av Europa kommer till Åland för att planera och diskutera framtidens sjöfart. Det står nämligen inte stilla. I dagarna har det första rotorsegelsystemet installerats på handelsfartyg. Går det bra ska det kunna sänka bränslekostnaderna med 20 procent! Som kuriosa kan också nämnas att det fallande världsmarknadspriset på olja redan tagit hand om den befarade prisökningen på det bränsle som fyller svaveldirektivets krav. Det är en vardag som sjöfarten alltid befunnit sig i. Bränslepriset är oförutsägbart igår, idag och imorgon.

Att kräva krafttag från Ålands 29 000 medborgare och dess regering när det gäller sjöfarten är naivt. Till och med Finland är i minsta laget när det gäller sjöfart. Sjöfarten har alltid skett globalt och förändringar har alltid skapat effektivare fartyg och sjöfolk. Så fungerar fria marknader. Det är lätt att göra som man alltid har gjort men det finns alltid bättre sätt att driva fartyg.

Här bör man också minnas att efter de stora utflaggningsvågorna på 1980-talet har den åländska handelsflottan stabilt vuxit från mindre än 200 000 bruttoton till dagens 500 000 bruttoton. Är det detta som oppositionen ogillar och kallar för kurvor som pekar åt fel håll?

I spörsmålet lyfts behovet av stöd fram. Med hjälp av skattepengar vill oppositionen hjälpa vissa branscher på bekostnad av andra. Här borde man minnas att det absolut inte saknas investeringsvilja i det åländska näringslivet. År 2007 investerades 6,5 miljoner i framtiden. År 2012 var motsvarande siffra 9,5 miljoner euro. Det är inte åt fel håll.

Det åländska jordbruket är en av de absolut viktigaste och varumärkesbyggande näringsgrenarna vi har. Inte bara för att jordbruk och djurskötsel skapar öppna landskap och vackra vyer utan för att åländskt livsmedel hjälper oss att skapa bilden av ett hållbart Åland samtidigt som branschen genererar många arbetsplatser. Trots det måste vi inse att konkurrensen mot omvärlden är stenhård och att priset än så länge är skillnaden. Marknaden som alltid har rätt tvekar att betala vad våra varor, enligt vår uppfattning, är värda. Det är besvärligt men antagligen och förhoppningsvis övergående. Inom centern hör vi till dem som långsiktigt tror på härproducerad åländsk mat inte bara på hemmaplan utan i såväl Sverige som Finland och bortom. Det gäller att outtröttligt berätta för konsumenterna varför våra råvaror inte bara är godare än deras utan dessutom nyttigare. Det är inte lätt men det är nödvändigt. Åland behöver exportinkomster från det åländska jordbruket och dess produkter som är unika och åländska.

När det gäller export är det oerhört viktigt att föra fram Åland som kunskapssamhälle. Inom den digitala världen har Åland seglat fram som en förhållandevis stor exportör. Vår närhet till Sverige, där bland annat dataprogrammerare lyfts fram som en bristvara, är viktig. Idag går tre fjärdedelar av varuexporten och närmare 60 procent av tjänsteexporten till Finland. Det borde vara mer till Sverige, både av marknadsmässiga och språkmässiga skäl. Det finns stor efterfrågan på arbetskraft i Stockholm och många av dessa kunde säkert med stor framgång skötas från Åland.

All kurvor pekar åt fel håll hävdar oppositionen och drar fram de siffror som bäst passar den egna historien. Ja, tillväxten är inte vad den borde vara på Åland men det är den heller inte i den övriga världen som liksom vi på Åland har det kämpigt med den ekonomiska verkligheten. Den rår vi inte på genom att visa ängslan. När tiderna historiskt sett har varit tuffa har ålänningarna justerat, ändrat, utmanat och exporterat.

Det som oppositionen också väljer att bortse från är den ständigt pågående strukturomvandlingen i hela världen. Vi lever, enligt min uppfattning, inte i en konjunkturbetingad nedgång. Detta är inte en tillfällig svacka. Pappersindustrin som gett jobb till sjöfarten kommer inte tillbaka. Tiderna och jobben förändras. Om tjugo år sköts en tredjedel av de jobb som idag utförs av människor istället av maskiner, enligt forskningen. Digitaliseringen, som vi bara sett början av, gör att denna ekonomiska nedgång knappast är tillfällig utan för alltid. Våra barn kommer att jobba med yrken som inte ens är uppfunna ännu. Vi lever i en ekonomisk omställning som vi måste anpassa oss till och försöka dra nytta av. Var dessa affärer finns har jag, lika lite som andra, inte några konkreta svar på. Men jag har den största tilltro i ålänningarnas förmåga att hitta dessa möjligheter någonstans i världen för morgondagens näringsliv är mer än Åland, Sverige och Finland. Det är jag väldigt övertygad om. Vi lever i ett samhälle av högsta klass och har förutsättningar som väldigt många andra saknar i form av trygghet och förutsägbarhet.

Med dessa exempel vill jag visa att det i väldigt hög grad är upp till betraktaren att avgöra om glaset är halvtomt eller halvfullt. Att skylla en ekonomisk nedgång, som den nu aktuella, på vem som för ögonblicket råkar sitta i regeringen är vilseledande. Det är inte byråkratin eller avgifterna som stoppar företagandet. Varken lagting eller landskapsregering skapar framgångsrika företag. Det gör entreprenörerna och människorna. Det är viljan att göra affärer, förmågan att hitta marknaderna, modet att satsa och viljan att arbeta som skapar tillväxt och gör det möjligt att göra ett bra Åland ännu bättre. Så var det igår, så är det idag och så blir det imorgon.

Talman! Det känns som det är på sin plats att citera det ordspråk som ett åländskt företag, som vi från partiet hälsade på förra veckan, har som motto när det gäller att hantera framtida utmaningar. Citatet kommer från den djupt humanistiske Tage Danielsson som träffsäkert formulerade sig: ”Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt då får man se upp!” Det är tänkvärda tankar för alla som sitter här. Tack för ordet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Pettersson inledde sitt anförande med att säga att han trodde att detta var en viktig debatt när han tittade ut över de tomma stolarna. Jag kan säga att Ålands Framtids bänk har varit fylld hela tiden. Ltl Pettersson får titta åt annat håll i så fall.

Sedan fortsätter han att göra lite narr av den formulering som inleder det här spörsmålet; att många kurvor pekar åt fel håll. Tittar man på arbetslösheten som kanske är det viktigaste så står det så här i spörsmålssvaret: ”Den öppna arbetslösheten har nu nått 4 procent - en nivå som senast nåddes år 1998 - och ser ut att kunna stiga ytterligare”.

Jag vill också peka på hur pass mycket resultaten för de åländska företagen har försämrats. Jag vill inte sprida någon misstro eller någonting sådant. Jag vill att vi ska utgå från verkligheten när vi debatterar de här frågorna. Varför får vi läsa om permitteringar nu och då? Det beror helt enkelt på att resultatkurvan pekar åt fel håll.

Med den här debatten har vi försökt uppnå att vara konstruktiva.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag utgick ifrån spörsmålet där de första två orden är; ”samtliga kurvor”. Mot den bakgrunden tycker jag att det är viktigt att visa att det faktiskt inte är riktigt sant. Det finns fantastiskt många kurvor som faktiskt visar att vi har byggt ett samhälle som är både bättre, mer stabilt och mer kreativt än väldigt många andra runt om oss. Det är viktigt, när man ska ha en nyanserad debatt, att båda sidor måste försöka hålla sig nyanserade. Det försökte jag visa.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det håller jag med om. Jag tror också att det är väldigt viktigt om man ska ha en debatt att man försöker lyssna på vad de andra debattörerna säger, så att man inte blir så väldigt, väldigt fokuserad på det som man har skrivit ett par dagar tidigare. Man måste faktiskt lyssna på vad som sägs. Det säger jag med anledning av att Pettersson sade att vi inte hade idéer. Jag presenterade fem idéer och kollegan Jonsson presenterade åtta idéer.

När det gäller ÅMHM så borde finansutskottets ordförande veta att det har Ålands Framtid fört fram gång på gång, på gång och nu börjar tack och lov regeringen lyssna.

Om vi ska ha en konstruktiv debatt är det bra om man lyssnar på de förslag som läggs och inte bara blir så fast vid sin egen text att man helt plötsligt inte hör de förslag som presenteras.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Kanske ltl Eriksson inte hörde det men jag sade nog faktiskt att många av de förslag som hade kommit i samband med spörsmålet var sådana som var tangerade i landskapsregeringens svar och att de var redan under arbete. Att lyfta fram arbetet med ÅMHM så det är ett arbete som har pågått sedan många år tillbaka. Det är ingenting nytt att man ser över de avgifterna. Det har finans- och näringsutskottet gjort så vitt jag begriper.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det var ett fantastiskt bra anförande. Jag håller med om precis allting. Jag önskar att jag skulle ha sagt det själv. Jag tänker printa ut det och sätta det på väggen i mitt rum. Det gäller att se om glaset är halvfullt eller halvtomt. Det gäller att måla med sådana färger som vi på Åland har och som många andra är avundsjuka på. Vi har ett fantastiskt samhälle där vi har en grundförutsättning att bygga vidare på. Jag undrar om det finns något i liknande i världen?

Ibland kanske det är bra, till skillnad mot vad oppositionen tycker, att man åker till Kina och inte blir hemmablind och bara ser problemen. Man kanske också måste se att vi har förutsättningar.

Jag vill bara konstatera att det var ett fantastiskt bra anförande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för de orden. Jag hör till dem som tror att det är otroligt viktigt att hämta in influenser härifrån, från Australien, från Jersey, från Gotland och från Gällivare. Av det skälet att där bor människor som, i likhet med oss, försöker få dagen att fungera och intäkterna att räcka till utgifterna. Vi är faktiskt inte särskilt annorlunda på något vis. Men vårt grundsamhälle har många, många fördelar gentemot många av dem som jag räknade upp av det skälet att det fungerar. Här behöver vi inte vara rädda för liv eller lem, här behöver vi inte gå till sängs hungriga på kvällarna och här har vi tak över huvudet. Detta skapar utrymme för att man ska kunna vara kreativ också i affärandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för den positivism som ltl Pettersson visade. Det behöver vi i dessa dagar mer än någonsin.

Denna positivism gällde också sjöfarten. Tack för det. Ledamoten nämnde att vår flotta har ökat till 550 000 bruttoton. Enligt de uppgifter som jag inhämtade från ÅSUB häromdagen så är det ännu bättre om vi räknar hela Ålands tonnage. Från år 2000 till 2013 har tonnaget ökat från drygt 800 000 ton till 980 000 ton, alltså med 20 procent. Antalet fartyg har samtidigt ökat från 45 till 54, även där med 20 procent. Vi har alltså en expansion i sjöfartsnäringen samtidigt som BNP-siffrorna visar någonting annat. Det visar att det är ett trubbigt verktyg att använda för att mäta med.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för de orden vtm Jansson. När det handlar om statistik så tolkar man i siffror väldigt ofta in vad man själv vill läsa ut.

Även om sjöfarten på Åland har gått ner och även om sjöfarten inte är vad den var tidigare så har vi väldigt många otroliga exempel på riktigt framgångsrika redare som i varje fall jag hoppas att uppmuntrar andra att göra samma sak. 

Idag har vi på Åland en sjöfartsutbildning på högskolan som faktiskt kan bli en av världens bästa om vi hanterar den rätt. Vi har idag åländska sjömän som specialrekryteras till Nordsjön för att de är duktiga på att köra båt. Svårare än så är inte det här livet.

Vtm Roger Jansson, replik

Att få det rätta perspektivet på sjöfartsnäringen är en mycket viktig diskussion för Åland. Det är inte bara rederinäringen som vi har siffror på nu. Det är precis som ltl Pettersson säger, det är kunskapen som är global och av hög klass.

Sjöfartsklustret, företag som har tillkommit på basen av att vi har en sjöfart, har expanderat vid sidan och utanför rederinäringen och är idag global. Enligt de siffror vi har lyckats plocka fram hittills har sjöfartsklustret rimligen expanderat ännu mera än siffrorna på tonnagetillväxten. Sjöfarten har betytt väldigt mycket för Åland och den har goda förutsättningar att betyda lika mycket framöver.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Sjöfarten är till sin betingelse svår i och med att vi konkurrerar på en världsmarknad som egentligen aldrig har backat. Den har alltid vuxit, världshandeln har alltid vuxit och tack vare den så har vi mera fred i världen än någonsin tidigare. På det stora hela har vi en bättre värld än vad vi hade förr och det har skett tack vare handeln som till största delen bedrivits av fartyg.

Medan tillväxten i världen alltid har ökat så har den på Åland tyvärr inte riktigt alltid hängt med, mycket kanske för att de finansiella musklerna har saknats. Det kräver sådana investeringar att vår budget inte ens förslår till en skorsten. Då gäller det att försöka hitta andra kontakter. Där är till exempel ”Sjöfartens dag” som instrument en fantastisk skapelse där man får branschexpertis att komma till Mariehamn och spendera några nätter på hotell och lösa sjöfartens problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Kollegan Jörgen Pettersson uttryckte det ungefär som att det är naivt att tro att hela Åland kan göra någonting för sjöfartspolitiken. Jag delar inte alls den uppfattningen. Jag har precis motsatt åsikt. Jag var naiv och trodde i tidigare värv att storleken inte hade sådan avgörande betydelse, utan det är insikten, kompetensen, inlevelsen, diplomatin och alla andra förutsättningar som styr politiken. Jag ska inte gå in på exempel i det här sammanhanget men jag vill nog ändå upprepa det kan inte förhålla sig på det sätt som kollegan Pettersson här anför. Näringens betydelse på Åland, dess historia, traditioner och framtidsutsikter är på den nivån att vi ska fortsätta att driva det här med frejdigt mod som vi har gjort under århundraden.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för den frågan ltl Gunnar Jansson. Det är naturligtvis riktigt, är man tyst så lyssnar absolut ingen på en, men om man tar del så kanske man kan påverka något.

Jag vill ändå sätta det i sammanhanget kring skrivningarna om svaveldirektivet. Jag fick det intrycket av spörsmålet att man krävde någon form av krafttag för att lindra svaveldirektivets konsekvenser. Jag tycker att det är lite naivt av det skälet att det här är någonting som drabbar en hel värld förr eller senare. Redarna måste på egen hand försöka hantera detta problem, naturligtvis med den hjälp som vi kan erbjuda, men den är i ärlighetens namn inte särskilt stor. När IMO har fattat beslut så är det nog så nära fair accompli som man kan komma.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Nu förstår jag bättre. Emellertid innehåller regeringens regeringsprogram en skrivning som jag flera gånger har hänvisat till. Skrivningen säger att det är nödvändigt att lagtinget får större lagstiftningsbehörighet och landskapsregeringen större förvaltningsbehörighet inom området för sjöfartspolitiken och dess framtid. Om man ska ta de utfästelserna på allvar så måste det betyder att Ålands litenhet inte kan vara ett kriterium i något avseende när det gäller att driva den här typen av näringspolitiska frågor som är helt avgörande för Åland.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag är väl kanske inte riktigt helt säker på vad som avsågs med det senaste. Jag tror nog att det känns som att vi vill göra samma sak. Vi vill göra den åländska sjöfarten så gott som det någonsin är möjligt i de organ som vi själva kan vara med. Nordiska rådet är möjligen ett sådant organ. Finlands regering är ett annat organ där det har gjorts mycket och gott arbete genom tiderna. När det gäller konsekvenserna av just svaveldirektivet så tror jag att man måste hissa segel och försöka hantera konjunkturerna av egen kraft i stället för att man ska få hjälp från t.ex. vårt landskap.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Det är en trevlig och engagerande debatt på många sätt och vis. Många har haft fina anföranden härifrån talarstolen. I stort sett tycker jag att ministerns svar var ganska fullödigt. Jag har inget behov av att ytterligare försvara regeringen. På den här punkten har vi sett en osedvanligt hög aktivitet och det har säkert att göra med minister Fredrik Karlströms entreprenörsanda, den smittar av sig. Det är bra för hela Åland.

Lite i samma anda som ltl Jörgen Pettersson så vill jag se lite längre fram i tiden. Jag vill tala om den långvariga lågkonjunkturen eller den internationella krisen och sedan något om tillväxt begreppet och den framtida arbetsmarknaden.

Emellanåt görs det försök att bedöma den nuvarande krisen och dess långvarighet. Vad beror det på? Varför ser vi inte snabbare förändringar och en snabbare uppgång av konjunkturen? Rent intuitivt börjar säkert många tycka att det här kanske är den ekonomiska aktivitetsnivå som vi ska befinna oss på. Många anpassar sina företag och sina ambitioner enligt den nuvarande nivån. Jag har inte svar på de frågorna.

Det grundar sig på att den privata efterfrågan är för låg för att få igång en högkonjunktur. Krig och politiska hinder bidrar att det inte är någon frihandel precis över hela världen. I många länder, där köpkraften i och för sig finns och där man kunde utveckla företag, så är det inte möjligt att få till stånd tillväxt med nuvarande internationella system. 

Ekonomin och vår välfärd hänger fortfarande väldigt mycket på vår egen tillväxt, på tillväxten i EU-området och i USA.

De åländska företagen har normalt försökt övervintra en lågkonjunktur. I den rytmik som vi har haft i ekonomin så har de åländska företagen gått ned senare än de finländska företagen. När de finländska företagen har börjat gå uppåt så då följer de åländska med. Lågkonjunkturen har hittills för Ålands del varit ganska smärtfri. Ekonomin har hämtat sig ganska snabbt.

Nu är det här så långvarigt att det börjar märkas i ökade arbetslöshetssiffror och i dålig lönsamhet. Något annat måste ske än att man bara väntar och sedan kanske man fortsätter i gamla banor eller man gör vissa förnyelser och förändringar och så går det igen en tid.

Om ekonomin stannar på den här nivån länge till så måste våra företag göra strukturomvandlingar av olika slag och innovationer. Det går inte att fortsätta på samma sätt om man ska vara kvar. Det gäller att kunna sälja varor och tjänster som någon vill köpa och också någon utanför Åland. Det gäller att vara innovativ. Det finns säkert vissa möjligheter inom de rådande företagen, men det måste också komma nya företag.

Den bristande efterfrågan är lite intressant. Alla har inte fått sämre ekonomi under de här dåliga åren. Tvärtom, de flesta har fortfarande ganska hygglig ekonomi. Man skjuter upp större investeringar och köp för att det känns osäkert. Många har dessutom stora lån och tar säkert inte ytterligare risker. Man är osäker på om man får ha jobbet kvar om detta fortsätter.

Sedan har vi en intressant faktor; många konsumerar second hand. Allt flera köper varor som man kan återanvända. Det här är faktiskt en ekonomisk faktor i handeln idag. Det är ju inte något dåligt i och för sig. Det kanske handlar om någonting annat också än bara pengar. Om man talar om tillväxt idag så kan man inte automatiskt tänka sig att den tillväxten ska åstadkommas på samma ”slit och släng sätt” som hittills.

Det var en kort artikel i Huvudstadsbladet här i lördags om så kallad cirkulär ekonomi. Jubileumsfonden Sitra har gjort en utredning om ett sätt att producera varor och tjänster som inte leder till så mycket avfall, helst inget avfall alls. Det måste vara sådana maskiner där man redan i byggnadsskedet bygger in möjligheter att ersätta delar som går att återanvända. Så borde det vara med alla produkter och tjänster.  Cirkulär ekonomin skyddar de här materialförlusterna och tar vara på råvaror på ett annat sätt. Jag tror att det här är väldigt centralt för allt fler konsumenter. Vi är ju medvetna om att vi inte kan skapa tillväxt på ”slit och släng sättet” hur länge som helst med den ökande världsbefolkningen och med allt mindre tillgångar i världen.

Det är väl redan en månad sedan vi har passerat den dag det här året när vi har använt vår andel av råvaruresurserna i världen. Varje dag sedan dess nu tar vi av kommande generationer.

Med hänsyn till det plus klimatförändringen plus energiproblematiken så måste vi nog tänka långsiktigt och innovativt. Jag tror att Åland har alla förutsättningar att göra det. Men då kan vi inte tänka bara i kvartal, år eller i mandatperioder. Vi måste tänka betydligt längre.

Begreppet tillväxt måste läggas i den kontext som hållbar utveckling utgör. På andra ställen finns det många människor som funderar på de här frågorna.

Det är bra att vi inte har någon stor tung industri som vi är så beroende av. Vi har på något vis ett gammalt traditionellt samhälle som livnär sig på primärnäringar där vi har sett en modernisering och där det är fullt möjligt att exportera exklusiva matvaror, helst ekologiska.

Sedan har vi ett servicesamhälle som kan utvecklas med hänsyn till hållbar utveckling.

Fru talman! Var ska de framtida arbetsplatserna finnas? Det är väldigt nedslående att man så ofta får höra att många unga människor saknar framtidshopp och tro. I Europa, där arbetslösheten är hög, finns det miljoner ungdomar som inte räknar med att de har någon framtid, ett självständigt liv eller någonting att se fram emot. Det är ju väldigt stor grogrund för alla typer av missbruk och andra tråkigheter som samhället sedan på ett eller annat sätt får betala. Framtiden kan inte vara ett managementproblem eller ett problem med budget i balans. Det handlar om att vi bygger samhällen där människor kan tro att de ska kunna få ett arbete och försörja sig och sin familj och vara med och bygga vidare i det samhälle de lever i.

Vi vet redan nu att utbildning är A och O. Jag är nu så pass gammal att jag har ett visst perspektiv på utbildning. När jag började i skolan så var fyra-fem, kanske sex år obligatoriska. Nu är det nio år. Det verkar ändå som att det tar ganska länge att utbilda och fostra ungdomar och barn idag. Livet är hårt och komplicerat. Det krävs mycket innan man kan stå på egna ben. De ungdomar som har det väl förspänt kommer alltid att klara sig och deras föräldrar kommer att måna om att de får den utbildning de behöver för att klara sig. Men majoriteten av åländska ungdomar går inte till akademiska studier, utan de flesta söker sig andra utbildningar. Jag undrar om det inte är dags att börja fundera på om gymnasiestadiet skulle vara en obligatorisk skolgång. Att alla ungdomar skulle gå i skolan så pass länge att de får de examina som krävs på den nivån. Utbildningens innehåll kan man sedan alltid diskutera. Ungdomarna är betydligt äldre när de går ut gymnasieskolan än när de kommer ut ur grundskolan och kanske inte har bra betyg och ingenting. De riskerar då att inte klara sig.

Det är också en familjepolitisk fråga. Föräldrarna har på det viset stöd i sin uppgift att fostra sina barn om de går längre i en obligatorisk skola.

Det löser inte alla problem. Jag tycker att det verkar som om många ungdomar som inte fortsätter skolan, de lever med många risker som kan förstöra deras liv. Lyckligtvis är de ganska lätt rehabiliterade om de får vuxna människor som de litar på och tror på och får självkänsla så att de kan fortsätta på egen hand. Jag tror att den här frågan är väldigt viktigt om vi vill ha ett socialt hållbart samhälle.

Det här är mera en intuition men när det gäller arbetsmarknadsstöd så tycker jag att de är väldigt byråkratiska att administrera. Varför inte ha pengar lättare så att man kan ge unga människor och inflyttade stadigare och mer långvariga anställningar? Jag tror att här skulle Åland kunna vara en föregångare. Jag förespråkar inte medborgarlön för att jag tycker att man ska arbeta. Men kommuner och andra kunde lättare få pengar att ta emot arbetskraft så att människor kommer in i arbetslivet och inte hamnar utanför.

Sedan finns det några frågor som vi borde diskutera mera. Jag var redan inne på det; energiförsörjningen. Vi borde ha ett långsiktigt program för Ålands del. Det är väldigt intressant att oljepriset rasar. Samtidigt frågar man sig om man ska hålla på att subventionera andra energiformer. Det är ingen lätt fråga.

Sedan har vi Finlandskabel som kommer att betyda att Åland är ett transitland. Vi kan sälja el åt olika håll. Hur vi kan utnyttja den här elkabeln är något som ännu inte har diskuterats långsiktigt.

Det finns många viktiga frågor att diskutera. Det är bra att Ålands Framtid har tagit upp det här spörsmålet. Jag hade förväntat mig lite mera långsiktiga tankegångar. Här tackar jag för mig, fru talman.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag tyckte att ltl Barbro Sundback hade ett intressant anförande. Precis de här frågorna har jag grunnat på; cirkulär ekonomi, linjär ekonomi och hur vi ska hitta arbetsplatser till alla när vi effektiverar och när vi har problem med ungdomsarbetslöshet.

Detta med cirkulär ekonomi är ytterst intressant. Vi har konstaterat att linjär ekonomi, det som vi har hållit på med i all evighet, inte håller längre; producera, förbruka och kasta bort! 

I en cirkulär ekonomi tror man att det skulle kunna finnas arbetsplatser i förarbete av material, sortering, inhämtning och återproduktion. Det finns nog hopp om man går vidare på det här spåret.

Jag tyckte att det var ett intressant anförande. Jag delar mycket av Sundbacks uppfattningar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för det. Det är väl inte första gången som våra tankar går i lite samma banor.

I nyliberalismen, som vi har levt i sedan tiden med Thatcher och Bush, så var offentlig sektor ett skällsord. Det måste hela tiden bantats och tas bort. Det ska inte vara så många som jobbar i offentlig sektor. Det har setts mest som kostnader. Det har gjort att det har varit nästan omöjligt att prata arbeten som finansieras av offentlig sektor. Nu har den politiken misslyckats ganska gruvligt. Arbetslöshetssiffrorna stiger och företagen går inte så bra så nu ropar man på stimulansåtgärder. Jag är inte heller säker på att det lyckas, men det är det som har varit de senaste slagorden. Man måste räkna med att offentlig sektor ska ha en aktiv roll på arbetsmarknaden.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det kommer säkert offentlig sektor att ha. Det finns även utrymme för företagande också i en cirkulär ekonomi. Det handlar om ett helt nytt sätt att tänka och nya arbetsplatser. Man går från någon form av fossil ekonomi till bioekonomi. Om man läser i det materialet som finns så tror man att det finns en annan framtid för Finlands skogsindustri som inte har att göra med papperstillverkning. Man pratar om helt andra saker. Det pågår en hel del intressanta saker.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att vi missförstod varandra lite. Jag talade om de människor som på grund av en allt ökad effektivisering och digitalisering inte kommer in på arbetsmarknaden trots att de har kapacitet att göra saker och där det finns arbeten men som ingen vill finansiera. Här tror jag att man måste vara beredd på att sätta in offentliga medel istället för arbetslöshetsersättning. Man borde med alla medel försöka få in folk på arbetsmarknaden och att de stannar där på något sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om ltl Sundback föreslog eller bara reflekterar kring att göra gymnasieutbildningen obligatorisk, förlänga läroplikten, om jag förstod det rätt. Hon menade att kanske många av dessa elever som inte går gymnasieutbildning orsakar någon form av sociala problem. Det kan de säkert göra i vissa fall. Menar ltl Sundback att genom att göra utbildningen obligatorisk per automatik så skapar det en större studiemotivation hos de här eleverna? Kanske det finns andra sätt att tackla den här problematiken än att göra gymnasieutbildningen obligatorisk?

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att vi ska inleda en sådan diskussion. Den diskussionen förs på båda sidor om oss, öst och väst, dels diskussionen om ett tionde grundskoleår eller obligatorisk gymnasieutbildning. Båda diskussioner utgår ifrån att det är för många unga människor som lämnar skolan utan examina eller möjligheter att gå vidare. De ungdomarna kommer heller inte in på arbetsmarknaden. Detta är inte någon nyhet.

Jag tycker att obligatorisk gymnasieutbildning kunde vara någonting att satsa på. Däremot handlar det inte om utbildningens innehåll för jag sade uttryckligen att det måste man säkert fortsätta att diskutera.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att det är en enkel slutsats som man kan dra. Om alla går genom gymnasieskolan så kommer de lättare in på arbetsmarknaden. Med det finns faktiskt elever som idag går igenom grundskolan och börja jobba efter grundskoleutbildningen. På något sätt kan man tycka att det vore synd att förta elever och unga människor den möjligheten av det de själv prioriterar och vill med sina liv och framtid. Det är nog en ganska viktig principiell fråga att göra gymnasieutbildningen obligatorisk. Min uppfattning är att de allra flesta ungdomar i dagsläget väljer att gå i gymnasiet. Frågan är hur stor del av den här problematiken som vi faktiskt löser genom att göra gymnasieutbildningen obligatorisk.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ostridigt att om man inte går i gymnasieutbildning utan bara grundskola så har man alltid svårare att klara sig på arbetsmarknaden. Det är klart att det säkert finns undantag, speciellt om man jobbar inom något familjeföretag.

Min problematik var lite vidare än bara utbildning. Jag uppfattar att livet är komplext och svårt nuförtiden. Vi lever i en globaliserad värld. Det är en kamp om identitet, hur man ska se ut och det är svårt att hitta sin plats. Jag tror att det är bra om man lever familjeliv ganska länge innan man ska gå i världen och klara sig på egen hand. Ungarna behöver tränas längre tid nu än tidigare när man kunde gå ut och jobba efter konfirmationen eller när jag blev student så fick man jobb efter studentexamen.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det var till många delar ett intressant anförande. Det var också tankeväckande med många idéer. Jag fastnade på obligatorisk gymnasieskola. För egen del tror vi måste fundera på hur vi ska göra med gymnasieskolan i framtiden. Jag tror inte att det är ett obligatorium som kommer att lösa de problemen som ltl Sundback tar upp. Jag tror mera det handlar om hur vi kan skapa en större flexibilitet i vår gymnasieskola. Kanske vissa av de här utbildningarna bara ska vara två år och andra utbildningar kan få hålla på en längre tid? Vi ska skapa ett system som i mycket större utsträckning än idag tar tillvara de individuella skillnader som finns.

Om man skapar ett obligatorium så tror jag att det finns en risk att man mera skapar en förvaringsplats och kanske får lite snyggare statistik istället för att nå framåt. Alla de här frågorna behöver vridas och vändas på. Jag är tacksam för att ltl Sundback tog upp den här frågan i sitt anförande.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är klart att vi ska diskutera det. Jag kan tänka mig att minister Ehn och jag har vissa ideologiska skillnader. Jag tror mycket på en enhetsskola, att det är bra att alla går tillsammans i samma skolor och sedan finns det olika inriktningar. Jag tror att det mera är en fråga om socialisering och mognad och att det tar lång tid. I en ännu mer komplicerad värld kommer det att ta ännu längre tid innan de här ungdomarna är flygfärdiga och klarar sig på egen hand.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det handlar säkert om skillnader i ideologi. Jag är rätt övertygad om det. Man kanske inte bara ska stirra sig blind på de sista åren under den här tiden. Vi behöver också fundera kring hur vår grundskola fungerar idag. Behöver vi göra förändringar i grundskolan? Det är inte alltid tiden som är det viktiga när det handlar om att göra en utbildning på ett bra sätt. Det handlar om hur upplägget ser ut. Det handlar om hur vi förbereder genom det uppdrag som vi ger till skolan, eleverna, ungdomarna och barnen för den verklighet som ska komma. Jag tror inte att det finns en automatik i att saker blir komplicerade och att man behöver göra det under en längre tid. Det handlar om att fundera på vilket sätt vi gör de här bitarna.

Jag ser framför mig att vi i utbildningspolitiken kommer att behöva diskutera om såväl grundskolan som gymnasiet för att se till att få ett system som förbereder ungdomarna på bästa möjliga sätt för det liv som komma skall.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det sista kan jag hålla med om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback tog upp en intressant fråga. Frågan om hur mycket man ska subventionera andra energiformer och var gränsen går. Hon hänvisade också till våra hållbarhetsmål som vi har tagit.

EU:s miljömål är att år 2020 ska 30 procent av all energi som produceras vara miljövänlig. Vad ska man satsa på? Vindkraften här på Åland är ju en naturlig förutsättning som vi har skapat. Båtskären är egentligen skapade av kapital utan bidrag. Tyvärr har prisen gått ner och idag brottas hela vindkraftsparken med ekonomiska bekymmer. För att uppnå de här målen så måste politikerna också vara beredda att gå in med stöd om man ska uppnå målen.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag håller med om problemanalysen. Det är så som det är. Det är olyckligt att vi nu igen gör en näring så bidragsberoende. Långsiktigt ser jag det som komplicerat.

Oljan är ganska oförutsägbar. De oljeresurser som finns uppe vid norra Ishavet kommer inte att kunna utnyttjas för det är så dyrt numera. Det ligger så dåligt till så att det är svårt att se vad som kommer att ske. Jag tycker ändå att vi på Åland borde ha ett långsiktigt helhetsgrepp. Att ha stabilitet är viktigt för företagen oberoende av vad det än gäller.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi från Ålands Framtid har frågat efter långsiktigheten tidigare. Hur mycket ska vi satsa på vindkraften och vad det får kosta? Som det är uppbyggt idag så subventionerar staten också med inmatningstariffsystemet. I sakta mak kommer väl staten att backa undan och sänka garantin på ersättningen, då kanske det kommer i en annan dager och då får vindenergiparkerna också problem.

När man lägger långsiktiga hållbarhetsmål så måste man också veta att det kan innebära att subventionera en viss verksamhet för att uppnå EU-målen. Med dagens elpriser så blir det på det viset i och med att oljan är billig och all energi som produceras är för billig för att vindkraftsparkerna ska gå runt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är risk att det blir upprepning. Jag vill också säga några ord om energipolitiken. Jag tyckte att det var ett gott initiativ när det gäller tanken om en långsiktig strategi på elområdet och de subventioner som också kan följa med. Det var helt riktigt det som ltl Sundback sade om att när Finlandskabel så småningom kopplas in till nätet österut, och vi kan ha transittrafik, så måste man helst veta så gott det är möjligt vad det kan leda till och vilka effekter det får. Man kan till och med möjligen tjäna lite pengar med Finlandskabeln och det skulle gynna våra konsumenter.

Det känns som om det låga oljepriset vi har idag, och oljepriset är sjunkande, så även om det är positivt på många sätt så har jag svårt att se att det kommer att kvarstå på det sättet. Inte kan jag förutspå hur verkligheten kommer att bli. Jag tror att vi inte kan göra vår långsiktiga energipolitik och miljöpolitik utifrån tillfälligt dipp i oljepriset, för då vågar vi inte göra någonting alls.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Barbro Sundback, replik

Vart oljepriset tar vägen är en väldigt svår bedömning. Med den här dåliga ekonomiska utvecklingen i världen och när tillväxten och exportindustrin inte ökar så kommer oljepriset att hållas nere och kanske till och med sjunka ytterligare. Samtidigt måste man ha i minnet att de flesta länder som är oljeberoende försöker skapa andra system för att inte vara så beroende, speciellt Ryssland med tanke på den politiska situation som råder.

Jag tror nog för min del att man ska räkna med att oljan inte någonsin kommer att ha samma betydelse som den har haft. Oljan har ju varit en fantastisk energiform. Vi är fortfarande extremt beroende av oljan så det är klart att den kommer att ha betydelse, det är sant.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dagens låga oljepris är ju ett resultat av ett politiskt beslut, delvis också i de oljeproducerande länderna OPEC. Man bestämde sig för att kvarstå vid produktionsnivåerna fast priset är så här lågt. Men med ett annat beslut kan oljepriset stiga igen.

Det som ltl Sundback sade nu i sin replik här tycker jag att är viktigt. Vi vet inte exakt om oljepriset kommer att stiga eller inte, men länderna jobbar för att skapa ersättande energiformer hela tiden. Det tror jag att också vi måste göra för det är det enda sättet som vi kan motverka att oljepriset sedan stiger väldigt kraftigt. Har vi ingenting som ersätter oljan så kommer oljepriset till slut att stiga väldigt kraftigt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Där är vi överens. Åland är ju så pass litet och har förutsättningar att skapa en egen ganska så betydande energiförsörjning. Jag tror att det nog råder stor enighet. Vi borde kunna fatta långsiktiga strategiska beslut utgående ifrån modellen med hållbar tillväxt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och återupptas vid plenum onsdagen den 3 december.

För kännedom

7        Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 03.12.2014.

8        Produktionsstöd för el åren 2013-2015

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 08.12.2014.

9        Produktionsstöd för el enligt inmatningstariffsystem

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 08.12.2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 03.12.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil