Plenum den 1 juni 2009 kl. 13.00

 

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 1 juni 2009 kl. 12.00

Plenum börjar. 1

Meddelande. 1

Bordläggning. 2

1   Finansutskottets betänkande nr 6/2008-2009 angående landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab (FR 21/2008-2009)

Remiss. 2

2   Landskapsregeringens framställning angående landskapslagstiftning om pensionsskyddet för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen (FR 19/2008-2009)

Andra behandling. 3

3   Lagutskottets betänkande nr 13/2008-2009 om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)

Första behandling efter bordläggning. 4

4   Kulturutskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående ny lag om landskapsbidrag till bildningsförbund (FR 4/2008-2009)

Enda behandling. 5

5   Finansutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009 jämte FM 70-84 och 86-97/2008-2009)

Enda behandling. 45

6   Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)

För kännedom... 51

Landskapsregeringens framställning angående lagstiftning om avhjälpande av miljöskador (FR 22/2008-2009)

Ltl Camilla Gunells enkla fråga om ersättande skola för barnen på Lappo (EF 21/2008-2009)

Plenum slutar. 51

 

 

 

 

Plenum börjar

 Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

 

Meddelande

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen kommer att hållas onsdagen den 3 juni 2009 kl. 13-14.

Från landskapsregeringens sida avser alla ledamöter utom Roger Eriksson delta.

De lagtingsledamöter som önskar ställa en fråga skall meddela detta till lagtingets kansli senast i morgon tisdagen den 2 juni kl. 15.00.

Meddelas vidare att det idag ev. kommer att hållas ytterligare ett plenum för en andra behandling.

 

Bordläggning

1      Finansutskottets betänkande nr 6/2008-2009 angående landskapsgaranti till säkerhet för lån till Kraftnät Åland Ab (FR 21/2008-2009)

Ärendet bordläggs till plenum den 3 juni 2009.

 

Remiss

2      Landskapsregeringens framställning angående landskapslagstiftning om pensionsskyddet för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen (FR 19/2008-2009)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår en förändring i det pensionsskydd som ledamöterna av lagtinget och landskapsregeringen åtnjuter. Lagen, som vi föreslår att ska bli en enhetlig lag för respektive ledamöter, ersätter de tidigare landskapslagarna om pension för lagtingsledamöter skilt för sig och landskapsregeringsledamöter skilt för sig. Det finns tre väsentliga skäl till varför förändringen bör göras. De pensioner och de pensionsskydd för ledamöter som gör politisk karriär ska följa de allmänna pensionsförändringar som beslutas om och som gäller för människor ute i samhället för övrigt. Man har i övriga pensionssystem infört ett system med en livslängdskoefficient, där den beräknade livslängden kan påverka ens pension. Det här är väsentligt för att resurserna ska räcka till för pensionsutbetalning i en situation där människor lever allt längre. Förändringar sker i pensionssystem för alla befolkningskategorier. Det bör också ske för människor som gör en politisk karriär, i det här fallet för ledamöter i lagtinget och i landskapsregeringen.

Ett annat skäl till varför detta bör göras är den byråkrati vi skulle råka ut för om vi inte förändrar vårt system till att motsvara det som har skett i riksdagen. Detta p.g.a. att vi via avtal köper tjänster för beräkning av pensioner åt ledamöter av statskontoret. Den kunskap om det nuvarande system som ännu finns vid statskontoret kommer så småningom att minska och försvinna helt eftersom riksdagsledamöter och regeringsledamöter i Helsingfors har det här nya samordnade systemet. Då är förmodligen den enda lösningen, ifall vi inte gör den här förändringen, att vi måste bygga upp en egen kompetens här i landskapet för att kunna göra de här beräkningarna, med den byråkrati och kostnader som där medföljer. Det är också rimligt att man gör en pensionsbedömning utifrån en enhetlig politisk karriär där personer ibland kanske sitter i lagtinget och får möjlighet att medverka i landskapsregeringen ibland i varierande mån.

Ytterligare ett skäl till varför det här är ändamålsenligt att göra är att lagtinget år 2004 hemställde om att den här förändringen skulle göras också vad gäller pensionsskyddet för lagtingsledamöter och regeringsledamöter. I samband med den hemställan ville lagtinget att man skulle utreda effekterna av och förutsättningarna för ett gemensamt pensionsskydd för ledamöterna i lagtinget och regeringen. Landskapsregeringen har gjort bedömningar av det här och konstaterar att de ekonomiska verkningarna är omöjliga att i detalj förutse, eftersom man inte vet exakt när och hur människor går i pension, vid vilken ålder det sker o.s.v. Den ekonomiska verkningen torde vara litet, förmodligen neutral. Också i den preposition som regeringen gav till riksdagen när man gick in för ett motsvarande system så konstaterades detsamma. Till vissa delar kan man ev. förutspå en viss marginell kostnadsökning, men till andra delar kommer det att ske en minskning, bl.a. det här med livslängdskoefficienten. Sammantaget torde det vara neutralt.

Lagförslaget torde inte heller ha konsekvenser för jämställdheten. Det här är en beskrivning av det förslag som föreligger där pensionerna ska samordnas till ett pensionsskydd, tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! Det här med pensioner är ju ingen lätt sak. Det är frågan om system, men alla är väl mest intresserade av vilken pension man själv kommer att få. Min första fråga är; kan man få förhandsuppgifter om sin pension, och i så fall varifrån? Nog måste det väl ändå innebära förändringar det här, åtminstone för lagtingsledamöterna? Det fanns en begränsning förut, att man skulle ha suttit minst sju år i lagtinget för att det skulle vara pensionsberättigat. Det där försvinner väl nu? Det gäller väl inte retroaktivt, men nog måste det ju påverka systemet framöver.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har försökt göra interna kontrollberäkningar för att se hur pensionsskyddet kunde slå ut för politiskt tillsatta och förtroendevalda människor. Vissa skillnader kan det väl bli ändå för enskilda personer, även om det inte är stora förändringar. Vi har också säkerställt oss om att vi har övergångsbestämmelser i framställningen så att det inte ska finnas någon retroaktiv försämring för någon person. Det finns också i tabellform ett försök till att beskriva hur de olika situationer som olika politiskt tillsatta personer är i. Det kan finnas många olika fall där människor har varit olika lång tid i lagtinget och olika lång tid i landskapsregeringen. Det går att utläsa ungefär hur det här slår.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker inte jag blev särskilt mycket klokare av det svaret. Vi får väl i lagutskottet fördjupa oss i det. Jag hade också en annan fråga; om enskilda lagtingsledamöter kan få förhandsbesked om sin pension och vart man i så fall ska vända sig? 

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Lämpligen vänder man sig till avtalsbyrån på Finansavdelningen för att få svar på frågor av den här typen. Det är via Finansavdelningen som pensionsskyddet för lagtingsledamöter och regeringsledamöter sköts.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

 

Andra behandling

3      Lagutskottets betänkande nr 13/2008-2009 om parkeringsregler (FR 14/2008-2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. De i landskapsregeringens framställning ingående lagförslagen föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.

 Lagförslagen är bifallna. Ärendets andra behandling är avslutad.

 

Första behandling efter bordläggning

4      Kulturutskottets betänkande nr 2/2008-2009 angående ny lag om landskapsbidrag till bildningsförbund (FR 4/2008-2009)

Ärendet bordlades den 27 maj 2009. Först tillåts allmän diskussion.

Enligt 54 § 2 mom. LO kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet efter det att diskussionen avslutats.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Den här framställningen har ju väckt en del frågor av principiell karaktär, som åtminstone vi tycker att ännu inte har givits klara svara på. Framförallt att kulturutskottet framhärdar i att vi ska ha ett samhällssystem där medborgare som går i kurser, som ordnas av bildningsförbund ska registreras och uppgifterna ska kunna kontrollera av landskapets högsta myndigheter. Från vår sida tycker vi varken det är förenligt med principerna för det fria bildningsarbetet eller förenligt med grundlagens krav på integritet. Personregisterlagens ändamål och syfte är inte att man genom speciallagstiftning sätter den lagstiftningen ur funktion.

Det som har kommit till är att det uppstod en språkdebatt i anslutning till den här framställningen, där det råder lite olika uppfattningar om bildningsförbunden kan få finansiering för kurser eller cirklar som bedrivs på annat språk än svenska. Kulturutskottet har diskuterat saken men inte tagit ställning utan lämnat en fullmakt in blanco till administrationen att beakta diskussionen på ett sätt som ur lagstiftningssynpunkt kanske inte är tillfredsställande. I samband med diskussionen om det här kommer jag att föreslå att det här ärendet ska föras till stora utskottet så att man där ska kunna fördjupa sig ytterligare i de här frågorna.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet?

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag föreslår att ärendet förs till stora utskottet.

Ltl Camilla Gunell

Jag ber att få understöda förslaget om remiss.

Talmannen

Ltl Barbro Sundback understödd av ltl Camilla Gunell har föreslagit att ärendet ska remitteras till stora utskottet. Lagtinget kan besluta om remiss dock så att alltid minst 8 ledamöter omfattar förslaget. Jag ber därför de ledamöter som omfattar ltl Barbro Sundbacks förslag att resa sig.

Talmannen konstaterar att lagtinget omfattar förslaget om remiss till stora utskottet. Ärendet remitteras till stora utskottet.

Ärendets första behandling är avslutad.

 

Enda behandling

5      Finansutskottets betänkande nr 5/2008-2009 om förslag till första tilläggsbudget för år 2009 (FR 15/2008-2009 jämte FM 70-84 och 86-97/2008-2009)

 

Fortsatt diskussion.

Ltl Olof Erland

Talman! Parlamentarismen är förutsatt att vara ett dynamiskt system. Efter val tar man hänsyn till valresultatet och bildar en landskapsregering med en majoritet med ett stöd i lagtinget. Under mandatperioderna förs diskussioner om regerandet, om lagtingets stöd o.s.v. Det är också så i vårt parlament. Det finns en dynamik i valsystemet men också i diskussionerna. Liberalernas lagtingsgrupp står bakom sina ledamöter i finansutskottet, Raija-Liisa Eklöw och Torsten Sundblom. Vi noterar också med tillfredsställelse att det finns en enighet med Centerns representant Torbjörn Eliasson, ordförande i finansutskottet, och att man står bakom den linje som landskapsregeringen har utstakat.

Ordet kris används väldigt ofta i den finanspolitiska debatten. Det är helt berättigat. Vi har en kris i det globala internationella banksystemet, vi har en konjunkturnedgång och vi har en ekonomisk kris i många länder. Det gäller särskilt de länder som är exportberoende och beroende av marknader som nu faller d.v.s. Kina, Indien och USA, där minskar efterfrågan på industriprodukter drastiskt. Sverige och Finland är i högsta grad små exportekonomier. Raset i BNP i våra grannländer är omfattande från 5 - 10  % lite beroende på tidsperioden och hur man räknar.

Man kunde ställa frågan om krisen har kommit till Åland? Det är inte så enkelt att besvara det om man ser på de indikatorer som finns i statistiken. Det finns varsel, det finns en ökad arbetslöshet bland ungdomar, det finns mindre jobb att bjuda ut på marknaden, men krisen inte har slagit igenom så mycket som vi räknar med att den ska göra under hösten det här året. Det som man kan säga att oberoende vad krisen beror på så är det knappast landskapsregeringens fel att finansmarknaden i USA har rämnat och spridningseffekten därifrån har varit omfattande.

När det gäller lågkonjunkturen, för vår del kan vi konstatera att vår ekonomi delvis är industribaserad och därmed direkt beroende av efterfrågan internationellt. Det finns företag som redan för ett år sedan kände av den globala konjunkturnedgången. Vi har å andra sidan en ganska dominerande del av vår ekonomi inriktad på konsumentvaror. Det gäller passagerarsjöfarten och livsmedelsindustrin. Där har det ännu inte slagit igenom. Den ekonomiska politiken i Sverige, med ökad disponibel inkomst också för höginkomsttagare, har lett till ett ökat sparande och inte ökad konsumtion i alla inkomstnivåer. Det är någonting för landskapsregeringen att fundera på när det gäller vårt allmänna avdrag om det ska göras mera konsumtionsdrivande så småningom. Det vore intressant att få en redogörelse för det.

När det gäller budgeten så konstaterde jag redan förra veckan att det är visar på en parlamentarisk styrka att finansutskottet och landskapsregeringen är inne på samma linje. Det visar också i förhållandet till den ekonomiska utvecklingen att man har en behärskad hållning till det som händer och sker. Det är en parlamentarisk styrka men också ett parlamentariskt ansvar. Det kan vara en svår uppgift att hålla den här balansen också framöver. Min bedömning av den politiska debatten kring det här, är att det egentligen inte finns några alternativ. Det finns partier som vill ha mer, det finns också de som vill har mindre av åtgärder och ekonomisystemet. Det finns de som vill gå snabbare fram och de som vill skynda långsamt. De finns de som vill se olika alternativa lösningar på vissa frågor.

Om jag påminner om vad som också har diskuterats också i liberalernas lagtingsgrupp så är det för det första miljö- och skrotbilspremien. Många här är intresserade av att man skulle fortsätta att utveckla det stödsystemet för en konvertering av bilparken till mera miljövänlig. Här måste man också vara försiktig och se vart ekonomin är på väg: Finns det utrymme så är det naturligtvis av intresse.

En annan punkt där det finns en diskussion och där också lagtingsgruppen har tagit ställning till är bostadsmarknaden. Vårt resonemang bygger på de goda erfarenheter vi hade av enhetslånen under början av 2000-talet. Jag skulle säga att vår inställning i den frågan är icke doktrinär, vi har alltså inte någon färdig uppfattning om vad som är rätt och fel när det gäller bankernas roll. Det är väl kanske lite paradoxalt att samma år som bankerna, på det internationella planet, har medverkat till en global omfattande kris så säger man på Åland att ska inte bankerna sköta det här? Varför ska landskapet blanda sig i? Det är helt enkelt av pragmatiska skäl. Bostadspolitiken har en social dimension, den är viktig, ett s.k. socialt boende, billiga hyreslägenheter, övergångsbostäder och studiebostäder, det är viktigt. Det har en regional dimension att sprida byggandet ute i landskapet. Det har också en näringspolitisk dimension d.v.s. att medverka till att folk på arbetsmarkanden hittar bostäder, kan flytta till Åland och kan flytta inom landskapet. På de grunderna är det värt att landskapsregeringen nu tar de här signalerna från liberalernas lagtingsgrupp och finansutskottet och man bör följa med bostadsutvecklingen. Nu är det mycket bostäder på gång, det finns andra finansieringsformer och det finns naturligtvis banker och privata aktörer som bygger. Men man måste se till det viktiga, d.v.s. åstadkomma bostäder av den sort som har betydelse för människor d.v.s. socialt, regionalt och näringspolitiskt.

När det gäller skrotpremier och bostäder så finns det intresse från vår sida att man följer utvecklingen.

När det gäller pensionsfonden så tycker jag man ska sätta in den i ett större sammanhang d.v.s. landskapets finansieringssystem är mycket känsligt för fluktuationer i inkomster, då är pensionsfonden en stor penningmassa som kan användas för att göra budgeteringen mera flexibel. Det finns ingen som helst tvekan att landskapsregeringen inte skulle klara av pensionsåtagandena. Problemet är väl kanske hur man avvecklar fonden för att fasa in det nya pensionssystemet. Det är en annan problematik. Pensionsfonden har visat att landskapets offentliga sektor har lyckats utnyttja markandssystemet genom att göra placeringar i aktier när statsbärande papper är lämpligt och räntebärande papper när det är lämpligt. Avkastningen har i genomsnitt varit över 10 % också under sämre tider. Nu finns det en avstannad tillväxtprocess. Pensionsfonden säkrar pensionerna för framtiden och även den ekonomiska flexibiliteten.

När det gäller utvecklingen av ekonomin finns det två omständigheter som är viktiga. Det ena är sjöfartens utveckling och det andra är den finska ekonomin och kopplingen till klumpsumma. När det gäller sjöfartsutvecklingen är det vår huvudsakliga skattebas. Om vi säkrar denna skattebas så blir också diskussionen om egen beskattningen mindre intressant. Jag ser det som att de här frågorna hänger ihop. Angående klumpsumma kan man konstatera att Finland, liksom andra länder, är inne i en konjunkturedgång och ett betydande fall i BNP p.g.a. bortfall av export. Vi hade en liknande situation en gång när 25 % av exporten föll bort genom Sovjethandeln på den tiden. Vi har ett liknande ras nu. Den gången var återhämtningen snabb. Den här gången kan det gå långsammare.

Om man ser på EU:s studier och OECD:s studier av de västeuropeiska ekonomierna och tar det mått som de använder, finansiell uthållighet, så ligger Sverige, Finland och Danmark i en klass för sig d.v.s. möjligheter att bära en offentlig sektor som utvecklas är ganska stora. På det sättet kan man göra en prognos att den klumpsumma som vi har idag har gått ner med ungefär 20 miljoner i dagens priser och den är nere på ungefär samma nivå som 2003-2004. Det är vad vi har att leva med under ett stort fall av BNP, minus 20 miljoner från det normala. Utgår man från det normala, att det återkommer, då har vi möjligheter att bygga upp ett överskott som ska täcka det här under en konjunkturcykel.

Finland har en jämförelsevis liten brutto statsskuld, ca 40 % av BNP, ungefär på samma nivå som Sverige. Det är relativt lågt. När Finland lånar ytterligare medel nu så kommer man kanske upp i 50 miljarder euro. I åländska pengar betyder det att vi har en fordran på framtida inkomster som ska betala bort lånen på ungefär 250 miljoner, som kanske betalas bort under en femårsperiod, kanske längre och kanske inte betalas bort fullt ut. Räknar man ränta på den här skulden, som Finland då ska täcka med sina inkomster, som vi inte behöver täcka, är det en relativ förbättring för Åland med ungefär 12 miljoner per år. Det är någonting som vi har tillgodo i jämförelse med Finland. Vi har det som utgångspunkt idag. Det som är en möjlighet och där landskapsregeringen ska komma med ett meddelande det är att välja strategier för den framtida utvecklingen. Vi har för det första, reformerad klumpsumma, för det andra övertagandet av skattebehörigheten och för det tredje självständighet som naturligtvis innebär egen skattebehörighet. Det här är de alternativ som man på ett teoretiskt plan kan särskilja. Oberoende av vad vi väljer och oberoende av vad vi gör, betyder det att vi måste bygga upp ett förtroende både externt och internt. För att komma fram till nya lösningar och reformer så måste vi bygga upp ett förtroende med riksmyndigheterna. För att ha styrkan på hemmaplan så måste vi ha ett internt förtroende. Det är en parlamentarisk uppgift att försöka ena så många som möjligt kring det här. Det betyder att vi, om vi är eniga om en väg framåt, inte tar för givet vad finansminister Katainen säger om skattesystemet och inte tar för givet vad statsminister Vanhanen säger om skattesystemet, men argumenterar för vår sak. Tror man inte på möjligheterna att bygga upp dialog och ett förtroende med riksmyndigheterna, ja då har vi diskvalificera oss själva redan på hemmaplan. Det tycker jag skulle vara ganska onödigt. Vi har många försök i närtid där vi har fört fram skattefrågorna. De har aldrig förts fram på ett brett och enigt sätt, där jag har varit med i alla fall. Senast var det den liberala centerregeringen som förde fram frågan om indirekt beskattning, som ett första steg, men det vann inte tillräckligt gehör i lagtinget på den tiden. Vad som händer nu är en fråga för utredning och diskussion i första hand och sedan är det att bestämma sig för att köra, så att säga.

Jag nämnde redan sjöfarten, det finns mycket mer att säga om det. Det är helt avgörande, vi har inte som Färöarna och Grönland fasta råvarutillgångar som finns där de finns och som vi kan utnyttja. Vi har en sjöfartsnäring som är en skattebas som kan flagga ut som bekant. Det måste man ta med i beaktande när man ska utveckla vårt ekonomiska system.

När det gäller Finlands utveckling av ekonomin, som vi idag är beroende av, finns det en styrka i finsk ekonomi men det finns också svagheter. Skogsindustrin har släpat efter och inte hängt med i utvecklingen, det är oroväckande. Telecom industrin har varit så framgångsrik att man har glömt att diversifiera och utnyttja de forskningsresultat som finns och är betydande på världsnivå. Där har vi en osäkerhetsfaktor också för vår ekonomi. Än så länge är Finlands ekonomi, av utomstående bedömare, betecknad som mycket stark, en av de finanspolitiskt starkaste i världen.

Herr talman! Ytterligare en fråga som är viktig för framtiden och som kanske är löst kopplad till tilläggsbudgeten, det är företagandet. Vi har diskuterat särskilt kvinnligt företagande. En tidningsrubrik för ca en månad sedan lydde; "inget startstöd för kvinnligt företagande". Det stämmer ju inte, det finns ett startstöd inom jordbruket som gäller både män och kvinnor. Däremot kanske debatten mera borde ha handlat om den typ av företagande som är kopplade till kvinnors yrkeserfarenhet, alltså inom vårdsektorn, tjänstesektorn och kanske inom vissa andra sektorer inom besöksnäringen. Borde inte också den här sektorn av verksamhet få investeringsstöd, som en maskinhall eller en ladugård upp till 70 %? Jag tror att det är helt fel utgångspunkt, tjänstenäringarna behöver inte den typen av investeringar. Jag skulle säga att den näringspolitiska framtiden är ju att dra ner de här investeringsstöden till olika verksamheter och anpassa det till markandsekonomi. Det är ju den utvecklingen som är på gång också inom jordbruket. Livsmedelsindustrin är ju i princip reglerad. Det gäller mera att utveckla möjligheterna att hitta affärskoncept. Att underlätta etableringen och att underlätta när det gäller infrastruktur och marknadsföring. Det skulle vara en uppgift för kommande års budgeter att fokusera företagspolitiken och näringspolitiken på den typen av åtgärder.

Det finns olika företagsformer, olika personal- och utbildningsåtgärder som är viktiga för företagen. Det som borde vara i centrum är, inte själva investeringarna och stödet till dem, utan affärskoncepten där Åland har framgångsrika företag och där kvinnligt företagande är något som kommer att växa. Inte bara för att det är frågan om kvinnor utan för att det är frågan om nya yrkesområden där kvinnor har en kunskapstradition. Det gäller den kommunala sektorn, vård- och hälsotjänster och miljötjänster och liknande inom den offentliga landskapssektorn, tack.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, ltl Erland argumenterade väl för bostadslånen. Jag vet, sedan tidigare, att våra partier har haft rätt liknande uppfattning i att värna om bostadslånet. Därför blev jag väldigt förvånad över den tilläggsbudget som kom där man föreslog att man slopar 4 miljoner till bostadsbyggandet. Det här förundrar mig mycket. Nu har finansutskottet gett nya direktiv i den frågan.

Hur kommer det sig att man lade fram en budget där också Liberalerna står bakom med ett sådant förslag från första stund, för att sedan i nästa andetag ändå tycka att det här ska vi kvar?

Ltl Olof Erland, replik

Ja, är det jag som ska svara på den frågan? Jag har ju min uppfattning. Det förslaget kom, trots att Centern och Liberalerna var de som introducerade bostadslånet med enhetslån med just de motiv som jag nämnde tidigare. För det första så var man var osäker på krisens verkningar. För det andra ansåg man att det fanns alternativa finansieringsformer och för det tredje kunde man konstatera att det finns ganska mycket byggen på gång, över en tidsperiod. Men nu när man har följt utvecklingen och diskuterat mera ingående så ser landskapsregeringen behovet av att öka den här finansieringen. Vad vi har sagt från allra första början, jag tror att det också fanns med i tilläggsbudgetsdiskussionen, är att man ska ha en beredskap att följa utvecklingen. Det är helt klart att alla är eniga om att det ska byggas bostäder, men i vilken takt och med vilken finansiering, det är frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag blev för min del förvånad över att man dels föreslog att pengarna skulle bort ut budgeten. Eftersom det särskilt under behov av stimulanstider är väldigt viktigt att bostadsbyggandet fortsätter och likaså för mobiliteten och arbetskraftens rörlighet och alla sådana viktiga argument. Nu är man alltså beredd från regeringens sida att återta och uppta pengar igen i kommande budgetar. Jag hoppas verkligen att man från regeringspartiernas lagtingsgrupper också bevakar att man återkommer med medel i kommande budgetar. Argumentationen om varför de skulle bort visade sig ju vara felaktig. Det är inte ränteläget som är ett argument för att man ska slopa pengarna nu.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Jag har aldrig fört fram ränteläget som ett argument för att slopa bostadsstödet. Det viktiga är att det finns byggande på gång och att det finns bostäder som är tillräckliga för sociala behov, regionala behov och näringspolitiska behov. Det är lagtingsgruppens bestämda uppgift, vi har inte märkt att vi inte skulle få gehör för det i landskapsregeringen. Jag tror att även om ltl Gunell förvånas så behöver hon inte vara oroad för att det inte byggs bostäder. Det är vi och finansutskottet helt överens om. Om lagtinget godkänner det här och stöder finansutskottet går ju den här saken vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack herr talman! I sitt anförande tog ltl Olof Erland upp frågan om det framtida ekonomiska systemet. Han talade då om betydelsen att uppnå bättre förtroende med våra parter på fastlandet och också bättre förtroende mellan partierna. Det är alldeles riktigt att det är en förutsättning för att man ska kunna göra en reform. Det är ju inte det enda, sakfrågan kvarstår. Vad är det för sorts system vi ska ha? Vad är det för sorts skattesystem? Här är ju alla andra partier förutom Liberalerna ganska klara med inriktningen på diskussionen. Ltl Olof Erland brukar ofta ställa frågor till andra partier. Vad det är för sorts system man vill ha? Börjar det inte bli dags för Liberalerna att komma ut ur kassaskrinet i den här frågan?  

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Att ställa frågor tycker jag är utgångspunkten för allt lärande. Jag ställer fortfarande frågorna. Vad är bäst för enskilda människor och företag på Åland? Vilket finansiellt system är det bästa? Vad gör att man kan ha en ekonomisk, politisk och socialt trygg ställning och samtidigt skapa tillväxt i samhället? Är det en reformerad klumpsumma? Är det ett skatteövertagande av behörigheten, helt eller delvis? Eller är det självständighet? Jag lyssnar gärna på argumenten för självständighet. Jag är inte alls främmande för dem, hittills har jag mig inte låtit mig övertygas. Frågeställningen i grunden är densamma. Är det bra för enskilda människor och företag att ändra till ett annat system, ja, då ska vi göra det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att Liberalerna och ledamot Olof Erland fritar sig sitt politiska ansvar. Vi kan ju inte gå vidare, ja, vi kan rösta bort Liberalerna. Helst skulle vi alla här se att lagtinget var enigt i en sådan här fråga. Genom att bara ställa frågor till andra och inte själv ta ansvar och ge svar för hurudant system Liberalerna talar för i framtiden så vet vi andra inte om det här är det slutliga budet eller om man ska komma med andra alternativ. Jag tycker tiden börjar rinna ut. Om inte Liberalerna kommer med på tåget så är det dags att fatta ett majoritetsbeslut i lagtinget och gå vidare i den här frågan.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det var precis det jag började med. Parlamentarismen är dynamisk. Är det så att man vill köra iväg med något system så gör man det, om det finns en majoritet. Jag ställer frågan till Liberalerna, vi har gett mandat åt landskapsregeringen, att tillsammans med alla andra partier i en parlamentarisk kommitté, att ta fram ett underlag och göra ett meddelande. Det är den parlamentariska gången. Om ltl Barbro Sundback har bråttom med den egna beskattningen så lägg fram förslag så ska vi rösta ja eller nej. Inte finns det något underlag, som jag har sett i alla fall, som skulle visa på beräkningarna hur vi ska säkerställa skattebasen. Vad blir för konsekvenser för enskilda människor? Vinner man eller förlorar man i sin dagliga situation? Vad händer med löntagarna? Vad händer med företagen? Det är ju de frågorna man måste ställa. Om svaret är givet från er sida, så är frågorna givna från vår sida. Jag har inte hört svaren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Erland har ju givetvis rätt när han resonerar utgående från utgångspunkten vad som är bäst för befolkningen och vad som är bäst för Åland. Vilken väg ska vi välja? För att veta vilken väg man ska välja är det kanske viktigt att man känner historien rätt. Jag tror att ltl Erland kanske kommer ihåg lite fel när han sade att det aldrig har förts fram på ett konkret och enigt sätt från åländsk sida när det gäller skatteövertagandet. Han nämnde exemplet att det var första gången när Liberalerna och Centern var i landskapsregeringen. Det var inte så. År 1995 eller 1996, om jag minns rätt, var nuvarande talman Roger Nordlund finansminister. Det fanns då ett enigt ställningstagande, på basen av en parlamentarisk grupp, att vi skulle ta över samfundsbeskattningen. Dåvarande finansminister Roger Nordlund träffade Suvi-Anne Siimes och det blev absolut kalla handen. I ett för övrigt intressant anförande så tycker jag också att vi bör ha den biten med. Det var första gången vi var helt eniga och konkreta. Resultatet blev ju detsamma, tyvärr.   

Ltl Olof Erland, replik

Historien är den att 1921 var alla eniga om att Åland skulle finansiera sitt system med egen beskattning. Det systemet prövades. Finanserna höll inte och man kom så småningom in på andra förmåner. År 1992 på våren tog jag personligen initiativ till ett skatteseminarium, där jag förde fram förslag om avvikande indirekta skatter. Det fick inte stöd. År 1995, i oktober, hade den s.k. Lundberggruppen sitt slutbetänkande då skulle man gå vidare med företagsbeskattningen och samfundsskatten. Man skulle också se på indirekta skatter. De obundna var inte med på det tåget. Man ville ta över allt. År 2001 förde vi i regeringen, Centern och Liberalerna, fram i aftonskolan att vi ville ha en arbetsgrupp om den direkta beskattningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi går tillbaka till historiebeskskrivningen så kan vi diskutera ganska länge vem som gjorde vad och när. Det intressanta med den här uppvaktningen som jag hänvisade till var att det var första gången vi faktiskt var eniga, mig veterligen. Jag uppfattade att vi var eniga, efter den här Lundbergkommittén, att man ska ta över samfundsbeskattningen. Att de obundna argumenterade för att man skulle ta över också resten, jag uppfattade att de inte hade något emot att man skulle gå vidare med samfundsbeskattningen. Det fanns alltså en enighet. Vi har trott, många gånger, att om vi eniga så då kommer det att lossa på rikssidan. Men det visade sig att så var inte fallet. För övrigt tycker jag det är mycket som har ändrats sedan 1921. Det är nog bra att kunna historien men vi behöver också leva i nutid. Den intressanta frågeställningen som var upp här tidigare, vad vill det största regerings bärande partiet riktigt när det gäller beskattningsfrågorna?

Ltl Olof Erland, replik

Om jag fortsätter historien, i november 2001 förde vi fram att vi ville ha en arbetsgrupp om beskattningen. Det gick inte. Däremot så nämnde Suvi-Anne Siimes, i februari 2002, att finansministeriets bestämda uppfattning var att man ska ha ett enhetligt skattesystem i Finland. Däremot var man beredd att diskutera indirekta skatter. Vi, den regeringen Centern och Liberalerna, ville då gå vidare med den frågan. Det fanns en skatteutredning som gjordes här 2005-2006 som också pekade ut indirekt beskattning som en intressant möjlighet. Sedan gjordes det en parlamentarisk utredning 2007 som kom fram till att man skulle göra de här simuleringarna, utredningarna som ÅSUB har gjort, att man utifrån det skulle göra ett meddelande som skulle läggas fram inför det kommande valet. Den tidtabellen och det upplägget tror jag är grunden man kan utgå ifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Erland säger i sitt anförande vad beträffar investeringar till tjänsteföretag, att man inte kan räkna med att investeringarna är så stora att man behöver någon form av stöd, så som jag uppfattade det. Jag skulle vilja komma med en rättelse till den delen. Tänker man starta ett företag inom t.ex. barnomsorg, äldreomsorg eller varför inte en skola i en liten by, så behövs det nog verkligen stöd för investeringar. Det är ingenting som man gör bara så där rakt av. Det kan man jämföra med många andra företag. Jag tycker att ltl Olof Erlands anförande istället var ett försök att skjuta det här ärendet ifrån sig. Det viktigaste av allt är att man skapar förutsättningar för företagen d.v.s. att man fasar ut från offentlig verksamhet och skapar förutsättningar för privat verksamhet.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Min åsikt är inte att på något sätt att skjuta den här saken ifrån mig, då skulle jag aldrig ha tagit upp det. Jag tog upp det av den anledningen att jag tror att det här är en viktig sektor. Att man ska skapa den här infrastrukturen, kanske lokaler att hyra ut. Det är just en fråga om att gå från den offentliga sektorns nuvarande yrkesområden och verksamhetsområden till privatisering. Det var precis så jag menade, men tydligen inte sade. Vad jag däremot sade och menade är att när man diskuterar kvinnligt företagande och 70 % investeringar i maskinhallar och ladugårdar så tror jag att man fäster sig vid fel saker. Det är alltså själva affärsidéutvecklingen och omständigheterna, informationen, lärande, kunskapen och utbildningen, det är det som är det viktiga.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag har tidigare frågat här i salen, vilka konkreta åtgärder landskapsregeringen har vidtagit för att förbättra förutsättningarna för tjänsteföretag? Ofta är det då också likställt med kvinnligt företagande. Det skulle jag vilja att man från ltl Olof Erlands sida skulle redogöra för.

När det gäller att få till stånd ett företag inom sektorn omsorg, så behöver man någon form av lokal. Man kanske behöver köpa in ett hus eller en lägenhet för att bedriva verksamhet. Till det behöver man investera i den här lokalen, till det behöver man investeringspengar. Det är helt jämförbart med andra typer av företag.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Säkert hittar man paralleller mellan lokaler av olika slag inklusive maskinhallar. När det gäller jordbruksstöden är de så speciella så man kanske inte borde jämföra just det. Vad jag kan erinra mig om så har växthuset Itiden sökt idéer från kvinnliga företagare och också tagit hand om sådana, när det gäller t.ex. datautveckling och liknande. Ålands utvecklings Ab är ju inte inriktat på män, utan just nya affärsidéer. Där finns det exempel på kvinnliga företagare inom design. Jag håller med om att det här är ett område som det går att göra mera på. Därför sade jag just att det är två saker man borde inrikta sig på; utvecklingen av själva affärsidén, information och infrastruktur kring det här. Så det finns mycket att göra. Det är ju vår sak att komma med konkreta förslag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson

Herr talman! Efter att finansutskottet har behandlat framställningen från landskapsregeringen så väljer jag att gå upp och kommentera och diskutera lite frågor som varit upp här under diskussionens gång.

För det första kan man konstatera att finansutskottets majoritet har omfattat tilläggsbudgeten som visar att landskapsregeringen försöker svänga den ekonomiska politiken så att vi kan råda bot mot kommande finanskris. Det har inte varit ett lätt jobb, men vi visar ett första lilla steg hur vi kan svänga det.

Den andra som framställningen innehåller är förstås ramarna. Hur man ska inför 2010 få pengarna att räcka, utan att dra in alldeles för mycket. Här tycker jag, herr talman, att det är synd att inte lagtinget har diskuterat de här ramarna mera. Man har valt att kritisera. Varför kommer man inte med konkreta förslag? Varför visar man inte hur man ska spara? Jag tycker det är synd att man inte har diskuterat ramarna och ställt de mot varandra. De som har föreslagit neddragningar borde också ha visat var man vill prioritera och inte prioritera. Det hade varit en stor vägledning för oss i landskapsregeringen om man hade gjort det. Tyvärr har man inte gjort det så därför får vi försöka jobba vidare själva nu då och hoppas på stöd i framtiden.

Ser man på ramarna så är det dramatiska nedskärningar på driftutgifterna. Kritiken att det är för lite. Det här kommer i praktiken att betyda betydligt högre avgifter för samhällsservicen. Det är ÅHS avgifter, skärgårdstrafik och andra avgifter. Det är ofrånkomligt om vi inte dramatiskt ska sänka samhällsservicen. Det kommer ändå att betyda lägre samhällsservice.

Det kommer antagligen att bli uppsägningar, permitteringar och omplaceringar. Det kommer också att betyda att landskapsregeringen inte kan gå med på några löneförhöjningar för den offentliga sektorn. Kanhända man borde tala om lönesänkningar. Om det blir löneförhöjningar så kommer neddragningarna att bli ännu större, samhällsservicen kommer att minska ännu mera, om vi vill ha budgeten i balans på sikt. Man kan också exportera problemen till våra barn och barnbarn genom att skuldsätta oss så att de får betala räntor och amorteringar. Det tänker i alla fall inte jag gå med på. Denna generation måste ta ansvar för den välfärd vi har idag och inte vältra över det till kommande generationer.

Det kan vara så, herr talman, att vi har för bra samhällsservice, för bra levnadsstandard i förhållandet till vad vi egentligen har råd mer. Det tror jag. Vi måste tänka om lite. En del av våra lönepengar måste istället gå till avgifter inom sjukvård och annan samhällsservice. Skattepengarna räcker till allt mindre. Så är det antagligen, fast alla inte vill se det så.

Herr talman! Hur kommer vi hit? Hur kan vi göra det bästa av den här situationen? Landskapsregeringen i sig kan inte göra allt. Det är en omöjlighet. Vi måste ha hjälp av styrelser, direktioner och förvaltningsråd inom den offentliga sektorn. ÅHS styrelse har ett jättestort ansvar här att se till att sjukvården sköts så effektivt som möjligt och att neddragningarna blir så lite smärtsamma som möjligt. Även direktioner i skolorna måste också se till att allting effektiviseras. Även förvaltningsråd, naturligtvis, måste också jobba. Vi kan inte själva göra det här, vi måste ha hjälp av alla där ute, även av lagtinget. Desto effektivare vi kan ha, desto mindre neddragningar på servicen kommer det att bli för ålänningarna.

Herr talman! Jag vill också gå in på min egen avdelning i.o.m att det har funnits ganska mycket kritik till hela landskapsregeringen, men även till Trafikavdelningens sätt att handha saker och ting.

Jag vill informera lagtinget om att sedan år 2000 har trafikbudgeten stigit med 8 %. Det är mindre än 1 % per år, om vi räknar bort de ökade kostnaderna för olja som är en stor del av trafikens budget. Det här betyder att man har effektiviserat ungefär 2-3 % per år som har varit den normala löneförhöjningen. Man har minskat antal anställda med 10 % vilket avspeglar sig på att kostnadsökningen har varit ytterst låg.

Ser vi på hela landskapsregeringen, förvaltningen, har det stigit med 40 % om vi räknar bort ökningarna för oljekostnaderna även där. Det betyder att Trafikavdelningen har en ytterst stram budget.

Nu ska vi sänka ytterligare 10 % av driften mot en redan stram budget. Skulle vi ha levt som de övriga avdelningarna, hade vi inte haft problem alls att ta ner 10 % . Då har vi antagligen kunnat dra ner 30 % . Problemet är att vi har hållit en mycket stram budget under tiden. Nu ska vi dra ner 10 % till.

Herr talman! Vad betyder det här? Det betyder att, inom skärgårdstrafiken, om vi ska kunna upprätthålla hyfsad nuvarande trafik så måste vi privatisera med tron att det blir billigare att driva det. Det finns ingen annan väg. Om vi inte försöker privatisera kommer vi att vara tvungna att dra ner trafiken rejält.

Jag har förstått att det finns intresse att driva skärgårdstrafiken i privat regi. Det finns t.o.m. större företag, jag har personligen talat med ett företag, tredje största i världen i branschen, som är villiga att räkna på vår trafik. De ser inte trafiken för liten. Den är intressant. Det här beror på i vilken takt vi vill göra, vi kan inte bjuda ut allt på en gång. Vi måste nog prova linje för linje och testa och se om den hjälper. Vilka linjer vi ska börja med, det låter jag vara osagt. Det måste vi diskutera i landskapsregeringen. Det är ofrånkomligt att vi måste göra det här för att klara skärgårdstrafikens volymer. Skärgårdstrafiken är oerhört viktig för en levande skärgård. Den är helt avgörande. Därför är det här en ödesfråga för skärgården.

Ofrånkomligt kommer vi att komma till avgiftshöjningar, ganska stora höjningar. Men också i skärgården måste man vara med och ta ansvar i den ekonomiska situationen, ställa upp och betala lite mera, både skärgårdsbor och turister. Vi kommer inte ifrån det. Det kan också vara så att vi inte heller kommer ifrån att dra ner något på trafiken under vintertid. Det tror jag, om vi ska följa ramen. Är det så att lagtinget har en annan åsikt så måste lagtinget öka konsumtionsramen. Det finns inga andra trolleriformer.  

Angående vägunderhållet, ser jag stora besparingsmöjligheter genom att stänga Möckelö vägstation och flytta den till Godby och på vägen minska personalen ganska mycket, 10 personer är ingen omöjlighet. Det kan göras genom naturlig avgång, omplaceringar och kanske det också blir uppsägningar. Det tror jag.

Angående linfärjorna är det samma sak där. Vi måste också testa privatiseringen här och se om vi kan vinna pengar på det.

Vad jag har erfarit den senaste månaden, har det politiskt blivit en omsvängning där man mera pratar om privatisering än egen drift. Jag är inte säker på om det finns en majoritet i lagtinget, men jag tror det. Jag väljer att gå den vägen, vi får se.

Återigen, det finns inga andra vägar att gå om vi vill behålla en service inom trafiken och få ned kostnaderna. Det är genom privatiseringar. Vi har försökt genom sjöfacken att komma till en dialog och få ned kostnaderna. Vi kommer alltid mot en vägg. Det är alltid nej, nej, nej, förmåner ska alltid ökas. Det går inte, jag tänker inte vara med och jobba för att skärgården dör ut p.g.a. trafiken. Vi måste ha en bra trafik.

Därför, herr talman, så har jag också visat finansutskottet en omorganisationsmodell som skulle visa hur vi kan gå till väga för att komma dit. Vi har också pratat om att vi ev. skulle bilda bolag för våra egna utförarenheter, det är möjligt att vi kommer dit. Vi har tyvärr inte tid att vänta, vi måste bjuda ut det på privata marknaden före. Sedan kanske vi på vägen bildar egna bolag för utförarenheten så att de kan vara med och konkurrera på lika villkor med privata, det får vi se.

Herr talman! Till sist kan man konstatera att vi, redan före lagtinget har beslutat, har gått in för att minska busstrafiken rejält inför detta år. Trots att lagtinget inte har tagit beslutet och det kan ju tyckas vara bra i.o.m att vi fått kritik för att vi inte jobbar snabbt nog. Här har vi jobbat före lagtinget har tagit beslutet med den risk det kan vara. Vi tar bort 75 000 euro redan nu och som vi har implementerat. Nästa år tar vi bort 300 000 euro av kollektivtrafiken. Överlag betyder det en besparing här på 10 – 15 %. Det kommer att synas ute i samhället. Varenda avdelning kommer att behöva visa samma sak. Det är en samhällsservice och välfärd som måste ner en bit om vi ska klara den ekonomiska situationen, tack. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterar att trafikministern säger samma sak, som flera har sagt från regeringsblockets sida, att det kommer inte några konkreta förslag från oppositionen. Det är bara kritik. Det tycker jag inte är korrekt. Jag gav själv ministern en eloge, när vi hade remissen till finansutskottet, och sade att man var på rätt spår på Trafikavdelningen. Däremot var jag tveksam till det här spelet att man ska beställa av varandra d.v.s. utförar- och beställarfunktion.

Vad beträffar konkreta förslag skev vi så här i vår finansmotion; ”trafikavdelningen organiseras så att beställar-, och inköpsverksamheten effektiveras och utförarverksamheten alltid konkurrensutsätts av privata entreprenörer. På sikt ska utförarverksamheten i sin helhet privatiseras eller säljas till högst bjudande. Detta medför att avdelningens inriktning blir planering, inköp och uppföljning”. Det var det förslaget vi lade, apropå konkreta förslag. Från trafikavdelningens sida vill göra lite både och. Jag tycker att den här kritiken faller lite tillbaka på ministern själv, när det gäller Ålands Framtid i varje fall.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det ska medges, att vi inte exakt visste när vi lade fram förslaget om man skulle privatisera eller konkurrensutsätta. Därför visade vi för finansutskottet en modell där vi sade att vi var tveksamma. Jag har kommit till den insikt de senaste veckorna att man måste privatisera först. Sedan får vi se om vi ska t.ex. bilda ett eget bolag som heter Vägunderhåll. Man kommer inte att beställa av varandra. De ska naturligtvis konkurrera på lika villkor. Det ska ju bli ett aktiebolag, precis som man har gjort i Sverige och Finland. Där har det fungerat. Styrkan med att ha ett eget bolag är att då vet man att det inte finns risk för privat monopol. Jag tror att man inte hinner vänta. Det lär ta mellan ett och två år innan det är klart, det måste till vissa lagförändringar och bolagsbildningar osv. Jag tror att man måste privatisera först.

Ltl Anders Eriksson, replik

Kan värderade trafikministern förstå att man blir lite trött när man får höra att det inte läggs några förslag och man kommer bara med kritik. Det trafikministern säger nu bekräftar att lagtinget har kunnat ta Ålands Framtids motion rakt av egentligen. När det gäller resonemanget att Trafikavdelningen har ökat så lite, jämfört med andra avdelningar, så tycker jag att det blir fel. Man kan inte jämföra avdelning med avdelning, man kan inte jämföra helt olika typer av verksamheter. Trafikavdelningen är ju en väldigt teknikbaserad avdelning där verksamhet långt, långt kan rationaliseras. Det är bara att jämföra med privata åkerier eller andra företag i jordschaktningsbranschen hur mycket man där har minskat på kostnaderna. Hur mycket mera man kan utföra för samma summa pengar. Den jämförelsen tycker jag haltar lite.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ja, jag har hört det förut, att det är så. Men det oaktat, vi kan visa siffror att vi har dragit ner på verksamhet och kostnader.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Ltl Runar Karlsson säger att oppositionen inte kommer med några förslag. Jag tycker precis, som ltl Anders Eriksson, att det är lite orättvist. Vi hade alla partier ihop och Frisinnad Samverkan enskilt en diskussion med landskapsregeringen före man lade den här budgeten. Vi hade med oss ett konkret förslag på detaljnivå med motiveringar och summor som långsiktigt skulle ta ner budgeten 27-30 miljoner euro. Några av de sakerna har vi sett när framställningen kom. Men vår stora besvikelse i vårt parti är, trots att man vidtar åtgärder, att man räknar med ett underskott år 2012 på 11 miljoner euro. Jag förstår att det är svårt att prognostisera, vi vet inte riktigt vart det tar vägen. Men vi kunde ha haft en gemensam målsättning från finansutskottet att år 2012 ska vi vara i balans. Jag tycker det är lite felaktiga uppgifter, som Runar Karlsson för fram, eller så har han inte diskuterat med kollegorna vad vi har fört fram.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Tvärtom, jag kritiserade inte att lagtinget inte kom med konkreta förslag. Jag anser att lagtinget inte ska komma med konkreta förslag. Lagtinget skulle ha behövt behandla den ram som finns på sidan 13 i framställningen. Där borde lagtinget ha diskuterat vilket underskott vill man ha? Hur fördelar man bördorna? Det är det som lämpligen parlamentet borde behandla och inte komma och peta i vad som ska privatiseras och hur man informerar personalen osv. Det är ramarna som landskapsregeringen vill ha för att sedan gå vidare och implementera det i 2010 års budget. Jag tycker att parlamentet, speciellt opposition har missförstått det här lite.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag är nog lite skraj om vi inte ska diskutera politik och sakpolitik på de här olika områdena. Det ska bara ske i slutna rum hos landskapsregeringen. Jag tycker att man bör diskutera det här i lagtinget. Typexemplet är det här med privatiseringen av skärgårdstrafiken, där jag håller med allt som ltl Runar Karlsson lyfter fram här, förutom bolagiseringen men det drog han lite tillbaka idag, man skulle privatisera direkt, vilket jag stöder. Tittar man på finansutskottets och lagtingets förslag som ligger här så säger det att man ska utreda det här problemkomplexet. Med beaktande av att Centern sitter i minoritet i regeringen så är jag illa rädd för att det här inte blir något. Då skulle det vara viktigt att en majoritet i lagtinget verkligen säger att man ska göra det som Runar Karlsson säger från talarstolen idag. Därför tycker jag nog att man kan diskutera olika sakfrågor också i parlamentet.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Naturligtvis kan inte jag stå här och diktera vad parlamentet ska diskutera eller inte. Den här framställningen var mera en ram betonad framställning där man borde diskutera ramarna. Sedan kommer man till sakpolitiken i år 2010 års budget. Det är så jag tycker man borde ha gjort. Det hade varit till gagn för oss. Då hade man vetat ungefär hur man lagt budgeten sen då. Man får inte allt som man vill här i världen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Den här kritiken mot finansutskottet och lagtinget den kan ju inte enbart läggas på oppositionen. Det var ju i stort sätt ett enigt finansutskott. Kanske minister Karlsson måste ha lite diskussioner med sina egna representanter innan han far ut mot oppositionen.

Det är ju lagtingets roll att säga och besluta om vad som ska göras, inte hur det ska göras. Det är ju regeringens sak. Också i fråga om vad som ska göras så har regeringen det huvudansvar som väljarna har givit dem. Det är klart att i den mån oppositionen eller någon annan har en åsikt så har man både rätt att föra fram den och kan föra fram den. Jag tycker inte kritiken är korrekt från ministerns sida.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Kritik och kritik, det är väl mera ett påstående som jag tycker att hade varit till gagn för oss i landskapsregeringen om lagtinget hade diskuterat ramarna mera än sakpolitiken. Då hade vi vetat lite mer. Det första vi gör när vi börjar med budgeten 2010 lite mera ingående är att fråga oss hur vi fördelar pengarna mellan avdelningarna. Då hade det varit intressant att veta om det är sjukvården som ska prioriteras framom utbildningen eller något annat. Det hade varit till gagn för vårt jobb. Nog klarar vi av det här jobbet ändå. Vi vill veta att lagtinget kanske mangrant tycker en sak. Då är det mycket lättare för oss att starta upp budgetarbetet inför 2010.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det kan jag nog förstå att det skulle vara lättare. Nu har vi olika ansvarsområden, vi har olika lön osv. Det är nog regeringen som ska jobba i första hand.

Frågan om skärgårdstrafikens privatisering, som togs upp här, är någonting som man inte kan diskutera i ett replikskifte. Från Socialdemokraternas sida så tror vi inte så mycket på det där. Vi har sett försök förut. Det strandar på det att, hela den bemanning och alla de som är anställda inom den här sektorn, ansvaret kvarstår länge, länge för landskapet, hur gärna man än vill bli av med det och lägga det på någon privat.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Som jag sade, så vill jag att vi ska försöka och se. Är det så att det visar sig sedan när vi har bjudit ut en linje att det inte är några besparingar så då går det alltid att backa. Vill vi hålla en levande skärgård så måste vi ha en god trafik. Vi tror att det här är den enda större framkomliga vägen. Vi har ju andra mindre saker som vi tittar på, förstås. Det här är en av vägarna som vi vill gå. Skärgården klarar sig inte utan god trafik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Skulle man lyckas med privatisering så skulle man få bort ett stort problem. Vi har ju sett att det inte är så enkelt. Skulle man åtminstone kunna få se någon privatisering, av smådjurskliniken eller sjösäkerhets centrum eller någonting, så skulle vi åtminstone kunna tro att man kommer att gå den vägen på någon verksamhet. Jag föreslog i utskottet en diskussion kring det här med bolagisering av Möckelö. Varför kunde man inte istället certifiera verkstäder att sköta bilbesiktningen i samband med att man ändå har sin bil på verkstaden. Är det ett alternativ som kunde vara intressant, för regeringen, istället för en bolagisering av Möckelö området?

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Vi har nämnt någon gång att vi har övervägt att bolagisera motorfordonsbyrån. Som motorfordonsbyrån bedrivs idag, så bedrivs den effektivare än de privata bolagen både i Sverige och i Finland, det kan vi visa. Vi har lägre avgifter och vi har ett överskott. Till den delen så finns det inte effektiviseringar att göra idag. Vi har ca 40 % lägre besiktingsavgifter än Finland ändå kan vi visa ett överskott. Till den delen fungerar det inte, ändå vill vi prova och se. Det finns ju andra motstridiga branscher, där vi har linfärjor som vi har bjudit ut som är betydligt billigare än egen verksamhet. Det finns lite både och här. Vi vet inte förrän vi har provat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack för det. Det är ju liksom den viktigaste frågan. Kan man få verksamhet utförd billigare privat? Eller kan man inte? Därför skriver ju finansutskottet att man ska överväga andra driftsformer där man faktiskt kan visa på att är kostnadsreducerande. Det kan ju vara så att i många fall är den offentliga verksamheten ganska billig i relation till övriga producenter. Det är ju viktigt att man har konkreta siffror på vad man vill åtgärda och då kommer till lagtinget och kan visa att det här är faktiskt ett alternativ som också sparar pengar. I dagsläget har vi inte sådana jämförelser, som har gett utskottet åtminstone så mycket vägkost, att man i det här skedet kunde säga; fritt fram bara.

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag stöder ltl Gunell och finansutskottets åsikter att man ska testa och prova och se om det finns. Där man kan visa att det är billigare så där kan man ha det privat. För mig personligen så är det här ingen ideologisk fråga. Det är mera en ekonomisk fråga. Vad kan göras billigare på annat sätt? Är det så att offentliga sektorn är konkurrenskraftig, och att man på det sättet undviker privat monopol som betyder at det blir dyrare, så ska vi förstås välja det. Det nämns att man i Finland har avreglerat motorfordonsbyrån. Här är man nu varit tvungen att lagstifta bort det privata monopolet än att ge konsumtion på olika grenar. Besiktningsavgifterna har stigit med 70 % sedan de avreglerades. Det finns nog också exempel på att den egna verksamheten är minst lika effektiv som privata.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Minister Karlsson kritiserar oppositionen för att vi inte kommer med egna förslag. Jag förstod också här i en replikväxling att det var kanske inte det, utan att man inte har haft en åsikt om själva ramen. Vårt arbete som vi uppfattar det åtminstone från vår grupp, det är ju att visa på politiska prioriteringar. Det har vi gjort genom en rad olika anmärkningar, olika motioner och genom den reservation som ltl Danne Sundman har delvis ensam, men också tillsammans med ltl Gunell i finansutskottet, lämnat in. Där finns våra politiska prioriteringar och det tycker jag att man visar på, och att man får föra den debatten här.

Sedan den här evighetsdiskussionen om privatisering av skärgårdstrafiken. Där finns det en reservation från ltl Danne Sundman, som bygger på en motion av Frisinnad Samverkan. Är det så att man är helt enig med minister Karlsson nu i regeringen? 

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! När jag läser reservationerna så är de faktiskt bra på det sättet att det finns en viss vägledning i dem, det ska medges. Jag hade önskat att man mera diskuterat de här ramarna och siffrorna och lite bollat med siffrorna så att vi hade vetat mer. Skrivningarna i reservationen innehåller egentligen en del siffror men det finns inte jämförelser mellan avdelningarna. Jag hade ändå önskat att det skulle vara mera ingående diskussioner om just detta.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ramar och siffror, vi har ju diskuterat siffror. Det är ju det som ingår i både reservationer och motioner, de politiska prioriteringarna. Tycker man att man borde ha gjort mera så då borde man i så fall skicka den här tillbaka. Det är ju inte vi från lagtingets sida som ska göra det jobbet. Det ligger på ett annat plan. Vad beträffar den här evighetsdiskussionen om privatiseringar och om det är billigare, om det är mer lönande eller inte. Där tycker jag att det var ett väldigt bra anförande, till den delen, som minister Karlsson hade. Det har vi förfäktat ifrån vår grupps sida under många, många års tid. Där vi också har visat på att det går att göra det billigare. Minister Karlsson gick väldigt hårt ut, skulle jag vilja säga, ifrån början men har lite dragit tillbaka vad beträffar den här ståndpunkten under resans gång under anförande. Jag skulle vilja veta; är det så att man är enig i landskapsregeringen vad beträffar de tankar som minister Karlsson hade eller är de privata?

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag upplever att vi har en enighet att vi ska försöka få ner kostnaderna genom privatiseringar. Exakt hur långt man går, det ska vi diskutera i regeringen om vilka linjer. Jag upplever nog att det finns en vilja och en enighet. 

Att gå hårt ut och blåsa runt, om jag ska ro det här i land, såsom jag har tänkt, så kommer det att vara full storm.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag önskar beröra några frågor som jag inte hann med i samband med debatten i fredags.

Jag tänkte beröra ungdomar och ungdomsarbetslösheten. Jag tycker det är en fråga som vi borde ha lite mer koll på än vad vi har haft hittills. På rikshåll har ungdomsarbetslösheten stigit kraftig. Även här är den upp i 7 %. Vi vet också att antalet sommarjobb är betydligt färre än vanligt. Det här är ganska så allvarligt för alla dem som går ut skolan och som nu inte har en plats på arbetsmarknaden. Det är viktigt att man hittar in på arbetsmarknaden ganska fort efter att man har slutat studera. Det här har lett till att man på rikssidan diskuterar det här med ungdomsgaranti, att alla under 25 år ska ha en studieplats, jobb, praktikplats eller läroavtal. Jag skulle gärna vilja att landskapsregeringen håller god koll på den här frågan och även är beredda att ta till särskilda ansträngningar inför hösten i så fall att det behövs.

Det finns nu 80 000 euro ytterligare budgeterat för den här sektorn. Regeringen fattar besluten om hur de ska användas. Det mycket viktigt att man har god framförhållning där. Om det också finns risk för att ungdomarna nu inte heller kommer at få studieplatser i samma utsträckning som tidigare så måste man även där se till att ha en beredskap inför hösten. Jag tycker det är viktigt att den här krisen och hur vi löser den, i så liten grad som det går, ändå ska beröra barn och unga.

Musikinstitutet och dess verksamhet på Kökar är kanske en liten fråga i sammanhanget. Den var heller inte överhuvudtaget berörd i den framställning som kom från landskapsregeringen. Däremot blev den aktuell under behandlingen av tilläggsbudgeten eftersom som utskottet fick besked om, att de få timmar undervisning i musik som man haft på Kökar de sista 15 åren, att det fanns en risk för att de skulle utgå helt och hållet. Därför är jag mycket glad över att finansutskottet ändå har kunnat enas om en skrivning som är ett försök till att se till att de här några viktiga timmar kan bibehållas. Skärgårdens barn och unga tilldelas ändå mycket, mycket lite av samhällets totala resurser. Det är särskilt viktigt att man också får stimulans på fritiden.

En annan fråga som kanske också är tillsynes liten i sammanhanget är studerande platserna vid United World College, som också har debatterats många gånger. År 2004 skulle det ha funnits två platser för åländska studerande vid det här gemensamma nordiska åtagandet som den här skolan är. De ålänningar som har gått där har också fortsatt sina karriärer antingen på det internationella området eller arbetar med mänskliga rättigheter och dylika frågor, som också för vår del är viktiga. År 2004 skulle man slopa den här verksamheten helt och hållet. År 2005 fick jag ansvar för utbildningsfrågor och då räddade vi en plats av de här två. År 2008 i budgeten då ville regeringen ha tillbaka två platser. Nu står vi igen på ett ställe där man vill slopa båda. Jag är också där glad för att utskottet nu har enats om att regeringen borde göra en viss ansträngning för att kunna bibehålla en plats. Man kan inte hålla på att rycka och knycka i den här verksamheten och skapa osäkerhet, och utan dialog med skolan. Man måste i så fall i stället grunda sig på någon slags princip om att är det viktigt att Åland har platser och tillgänglighet till den här möjligheten eller är det inte det? Kommer man till att det inte är viktigt då slopar man det en gång för alla. Det har varit viktigt genom tiderna, jag tror att det fortsättningsvis också är viktigt att ha det kvar, tack.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag tycker det var mycket bra att ltl Gunell tog upp den här frågan om studieplatser för ungdomar. Som vi har läst i media så inför hösten står ett stort antal ungdomar utan utbildningsplats. Jag var lite förvånad att inte finansutskottet överhuvudtaget hade berört den här frågan. Vi ska komma ihåg att arbetslösheten för den här kategorin ökar just nu. Det är en total katastrof för de här ungdomarna, 16-17 år och uppåt, om man inte har någonting att göra inför kommande höst. Den här frågan borde vi ha en särskild debatt i. Jag hade hoppats att utbildningsministern skulle kunna vara på plats och reda ut den här frågan. Jag hade tänkt ta upp frågan i ett anförande. Lite skrämmande är det att man inte är beredd att komma de här ungdomarna till godo samtidigt som man aviserar stora bidrag för sälskador. T.o.m. retroaktivt, någonting som har en karaktär av medborgarlön, medan man lämnar ungdomarna utan studieplats. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tror att ltl Strand och jag är ganska eniga i den här saken. Antingen bör man se till att ungdomarna efter avslutad skolgång har en fortsatt studieplats, ett läroavtal eller ett arbete. Det är olyckligt om man hamnar i någon slags utanförskap genast från början. Den här frågan kräver en stor medvetenhet och en särskild ansträngning, från regeringens sida. Man kan inte luta sig tillbaka vad gäller ungdomarna och arbetslösheten.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Vi är helt eniga. Just det här att det inte finns något i finansutskottets betänkande gör mig lite beklämd i den här frågan. Jag trodde att utbildningsministern skulle ha tid att åtminstone vara här och redogöra för de här frågorna idag, eftersom det har varit aktuellt i media, men så är inte fallet, tydligen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Utskottet har berört frågan lite kort i hörandena. Det som är risken att så länge man konstaterar att arbetslösheten är 3, 3 eller 3, 8 och ungdomsarbetslösheten är på 7 % så tycker man att det är inget problem. Men man måste se på tendenserna att vi är på väg upp. Ser man i Finland och Sverige så går det bara åt ett håll. Det är otroligt viktigt att ha beredskap i god tid. Nu när det inte står i betänkande så kan vi i alla fall i remissen ge det här vidare till landskapsregeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tänker beröra samma sak som berördes i tidigare replikväxling. Vad som sker med ungdomar och barn, i samband med en lågkonjunktur, är en synnerligen prioriterad fråga för den här landskapsregeringen. Det tenderar att vara på det sättet, när det gäller arbetslöshet, drabbas ungdomarna alltid värst. Oberoende vad det står i finansutskottets betänkande och oberoende vad som förs fram i debatten här så har landskapsregeringen fokuserat på den här frågan, i samband med sina månatliga träffar med AMS där vi haft utbildningsavdelningens tjänstemän med. Vi har en uppföljning och följer noga med den här utvecklingen.  Jag kan garantera att det här är ett fokuserat område för att försöka motverka ungdomsarbetslöshet, och de skador som lågkonjunkturen för med sig, så gott det är möjligt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Då är min följdfråga; vad gör man för den här gruppen? Vilken beredskap har man inför hösten om siffrorna förvärras ytterligare? Vi måste tänka på att för varje enskild individ kan det vara framtidsavgörande att man hittar in på arbetsmarknaden eller studieplats i ett tidigt skede.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Detaljerna kan inte jag svara på. Uppdraget finns vid Utbildningsavdelningen och utgående från den information vi fått från AMS, att fokusera på den här frågan hur man kan påverka. Jag är trygg i det att arbetet pågår. Svaren på detaljerna har inte jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag har läst och granskat finansutskottets betänkande utifrån de intresseområden och de tyngdpunktområden som var viktiga för oss i valrörelsen och utifrån de vallöften och grupper vi särskilt ha utlovat förändring för. Det här kommer att vara ganska generellt och övergripande men med fokus på de olika intresseområdena som är viktiga för oss.

Ekonomin, sysselsättningsläget, företagen, stimulansåtgärder och särskilt för specifika medborgargrupper.

När det gäller ekonomin, precis som ltl Danne Sundman har skrivit i sin reservation till finansutskottets betänkande, så borde det har varit en stränggering av skrivningarna. Åland är i en beroendeställning till Finlands ekonomi. Pendeln visar neråt för Finland. På det sättet blir den offentliga ekonomin också på Åland försämrad. Så länge vi inte har skatteinstrumentet så är vår verklighet den här.

ÅSUB:s utredning, angående den åländska beskattningen, ekonomiska effekter av alternativa framtidsscenarier 2010-2020, är en beställning av landskapsregeringen som en följd av och begäran utifrån den parlamentariska skattegruppens arbete som påbörjades 2007. Liberalernas osäkerhet, för att inte säga ovilja, till egen beskattning ledde till denna utredning av ÅSUB. Nu väntar vi med spänning på ett meddelande från landskapsregeringen i skattefrågan. Meddelandet ska innefatta landskapsregeringens strategi för utvecklingen av den ekonomiska självstyrelsen. Nu har Liberalerna tillsammans med Centern möjligheterna i sin hand. Vi väntar otåligt på det meddelandet. Det är dessvärre bråttom emedan prognosen för landskapets budget är ett underskott som nästan ligger runt 22 miljoner euro per år fram t.o.m. 2012. Här vill jag använda mig av ett uttryck som landskapsregeringen själva ofta använder att man ska jobba stenhårt med det här. Det hoppas jag verkligen att man gör, det är bråttom och vi ser fram emot det här meddelandet. Till den delen vad beträffar den åländska ekonomin så kommer jag att utdela ris till finansutskottets majoritet. Jag tycker att det borde ha varit en stränggering utav skrivningarna där.

Vad beträffar sysselsättningsläget kontra stimulansåtgärder och särskilt för specifika medborgargrupper, kan vi inledningsvis konstatera att arbetslösheten förväntas stiga, särskilt ungdomsarbetslösheten. Det sade man också tidigare här i ett anförande. Lediga arbetsplatser minskar avsevärt och studieplatser saknas. Det sägs att företag inom byggsektorn har på lång sikt drastiskt förändrad situation. Det finns inte så mycket arbete i horisonten. Man säger bland entreprenörerna att inget är på gång. Vart det leder, vet man inte ännu, det är okänt. Här behövs stimulansåtgärder. Senaste måndag hade jag en enkel fråga där jag bad näringsminister Jan-Erik Mattsson att redogöra för de upphandlingsregler man hänvisar till då man kontinuerligt blir tvungen, enligt EU:s upphandlingsregler, att anta anbud från utomåländska företag. Tyvärr, så kunde inte näringsminister Jan-Erik Mattsson redogöra för de upphandlingsprinciperna. På det sättet blir det ju ett tomt prat vad beträffar de här upphandlingsreglerna eftersom ingen kan redogöra för dem ordentligt. Det blir ännu svårare att diskutera och försöka argumentera och motivera med hänvisning till de entreprenörer som inte får arbeten inom byggsektorn. Man har från den här talarstolen, i den ordinarie budgeten för 2009, sagt att om man med samhällsmedel bygger bl.a. med syfte att säkerställa den åländska arbetskraftens inkomster så ska man absolut också se till att det faktiskt går till den åländska byggsektorn. Gör det inte det i slutändan så är det här resonemanget en chimär. Så är det tyvärr idag. Vi ser det ena efter det andra. Varför det är så viktigt att det går till de åländska entreprenörer, är ju dels att företag har arbete. Ser man totalekonomiskt så tror jag att skillnaden blir väldigt liten eftersom skatteinkomsterna kommer till Åland.

Stimulansåtgärder för särskilda grupper det har vi också talat om på senare tid. Det var många som sade i valrörelsen att särskilt gruppen pensionärer med låg inkomst så skulle man försöka göra något åt. Vi har ett system idag som vi vet att fungerar väldigt dåligt. Det är väldigt få som går, med mössan i handen, till socialkansliet i kommunen och begär om utkomststöd. Det här måste man se till att börjar fungera på ett annat sätt. Alldeles särskilt också med anledning av att man kommer från landskapsregeringens sida och säger att man ska se över ÅHS avgifterna. Man har tillsatt en grupp där jag också ingår, där man har fått en vägledning från landskapsregeringens sida att syfte med arbetet är att höja på avgifterna. Där är det väldigt viktigt, enligt mitt sätt att se det, att man tänker alldeles särskilt på olika grupper i det arbetet. Jag tänker på de grupperna med mycket sjukdom, gamla, barnfamiljer och sjukpensionärer. Det här hoppas jag att vi enigt ska omfatta, att man försöker se till att de här olika grupperna inte blir lidande i den översynen. Det finns andra grupper som faktiskt tycker att det är ganska billigt att besöka sjukvården idag, sådana som vi själva, som kanske går en gång på tre år, peppar, peppar ta i trä! Då är det skäligt att betala den här summan.

Landskapsregeringen har misslyckats med sin utlovade politik, särskilt Liberalernas löfte i samband med valrörelsen, där man sade att man skulle ha mera pengar i börsen. Det här är grupper som definitivt inte har fått mera pengar i börsen, tvärtom. Här behövs det kreativitet och nytänkande så att man faktiskt skapar stimulansåtgärder för de här olika grupperna. Här skulle jag också vilja dela ut ris.

Vad beträffar företagandet på Åland, har landskapsregeringen utlyst 2009 till företagsamhetens år. Det är en god ambition. Vad har då kommit ut så här långt utav det arbetet? Näringsminister Jan-Erik Mattsson framhävde betydelsen av rådgivning och mentorer. Ja, bra så långt, men fortsättningen då? Här saknar man konkreta åtgärder och alldeles särskilt när det gäller kvinnligt företagande eller om man vill kalla det för tjänsteföretag, ofta är det lika med kvinnligt företagande.

I finansutskottet betänkande säger man på sid. 8 man ska ha stödsystem riktade till näringslivet, men har märkt att de inte gynnar etableringar inom branscher där kvinnor av tradition verkar och således också ska kunna bilda nya företag t.ex. inom vård- och omsorgssektorn. Det finns en gammal motion som snart är sex år gammal, där jag var första undertecknare på. Motionen godkändes enhälligt i näringsutskottet 2003 med dåvarande ordförande, centerkvinnan Anne-Maj Persson. Den godkändes enhälligt i lagtinget i september 2003. Vi kan konstatera att här har man fortfarande inte lyckats att uppfylla den motionens anda och mening som var att man skulle uppmuntra kvinnligt företagande. Det här är återigen ett misslyckande. Man kan fråga sig hur länge det får ta från att en motion har blivit godkänd av ett enhälligt lagting innan den blir verkställd?

En sak som jag också funderar på ibland är om inte det här något som revisorerna borde titta på? Man har hemskt mycket tid med att hålla på att bråka sinsemellan, man kanske istället skulle utföra ett sådant arbete.

Här är det nu upp till Liberalerna och Centern att axla det här ansvaret. Jag önskar er lycka till. Jag ser fram emot att det ska bli förbättringar. Det här är ett ärende som jag kommer att bevaka hela tiden, så länge det inte har blivit verkställt.

En annan sak vad gäller företagandet är att man skapar förutsättningar, precis som vi har sagt här tidigare idag, att man fasar ut från offentlig sektor till privat sektor. Det är då vi skapar förutsättningar för etablerandet av företag. Jag tycker att det bra det man har skrivit under driftprivatisering eller privatisering som man kanske numera kallar det enbart under sjötrafiken. Där säger man att det är nödvändigt med en ökad konkurrensutsättning av skärgårds- och linfärjornas drift såtillvida det leder till kostnadsreduceringar. Det här är bra. Det här blir en stor ros till finansutskottet.

Mina tankar går till min tidigare partikollega och gode vän, Harry Eriksson, som många år talade för det här, även om han var skärgårdsbo och kanske inte fick så mycket ros i sin egen hembygd för det. Det var faktiskt en förutsättning för att skärgårdsborna skulle få en god skärgårdstrafik. Det var en omtanke om att man också i framtiden skulle ha en färjtrafik.

Till sist, herr talman, har jag två stora viktiga frågor som nämns så där lite i förbifarten, men som är enormt viktiga.

För det första, en rättschefsfunktion. Det nämner man om på sidan 4; ”en rättsserviceenhet bildas i kansliavdelningen, utskottet anser att det är av största vikt att enheten på sikt får en rättschefsfunktion med ett anställningsförhållande som ger en oberoende position i förhållandet till den politiska ledningen”. Det här är bra. Det här blir definitivt ros till finansutskottet. Det här är helt i enlighet med den reservation som jag skrev under den förra mandatperioden tillsammans med dåvarande utskottsordförande i lagutskottet, Roger Eriksson, numera ansvarig för kansliavdelningen. Det här har Liberalerna hittills inte tyckt ha varit en viktig fråga eftersom man har prioriterat en informationschef istället. Någon form av filter mellan beslutsfattare och media som jag också förstått att inte har fått den funktion som man trodde från början. Men det här är bra att man går in för det här. Det har man sagt från finansutskottets sida, det är väl bara att leva upp och efter den här skrivningen. Vi kan inte ha det som idag att en förvaltningschef samtidigt är rättschef och sitter på ett politiskt förtroende.

För det andra gäller det revisionen av ÅHS. Där har revisorerna inom landskapsförvaltningen tagit fram och haft en enskild utredning. Utredningen är nu under sekretess till ÅHS styrelse. Vi har inte kunnat ta del av det här arbetet. Det finns många synpunkter på hur ÅHS ska arbeta. Det här instrumentet, inbillar jag mig i alla fall om det är en bra utredning, borde ju kunna ligga till grund för ett fortsatt arbete för ÅHS styrelse, när vi ska gå vidare med vårt arbete. Jag hoppas att man lättar på den sekretessen och att vi får den till ÅHS styrelse för vårt fortsatta arbete, tack.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Tack vtm Gun-Mari Lindholm för rosorna. Hade vicetalmannen fått hålla på en stund till kanske det blivit ett helt fång av rosor. Tack! Men vi fick också lite ris. Ett ris tänkte jag kommentera. Det gällde att majoriteten i finansutskottet inte har infört stränggering i de ekonomiska skrivningarna när det gäller landskapet ekonomisk situation.  Visst diskuterade vi det. Alla hade vi varit glada om vi skulle kunna skriva att 50 miljoner får underskottet vara. Nu behöll vi det på landskapsregeringens nivå. Det hade varit intressant om vi hade fått förslag på hur man skulle hantera ramarna i så fall, avdelningsvis och med hur stora summor. Det är ju det handlar om, om man ska kunna sänka underskottet från 87 till 50 miljoner euro.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tycker det finns skäl att man ytterligare skulle diskutera den ekonomiska biten. Eftersom vi vet att vi sitter i ett dåligt läge, det är mycket som ska göras och åtgärdas för att vi ens ska nå till det här. Vi vet också att det kan bli ännu sämre. Jag hörde, när jag var på väg upp här till Umeå i fredags, lite på den här debatten och jag hörde också en intervju med talman Roger Nordlund, det var ett morgonprogram i Steel FM där han också hävdade att underskottet skulle kunna bli ännu större. Jag tycker faktiskt det finns skäl att man borde ha penetrerat den här delen ännu mer. Jag tycker också att ltl Danne Sundman har fört fram det i sin reservation.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jo, men vi delar ju den uppfattningen. Det gör jag också. Det har jag, under hela vintern här faktiskt, varnat för att underskottet kan bli ännu större. Det hjälper inte att man penetrerar det, om man inte kan påvisa var man i så fall ska sätta in åtgärderna för att minska ramarna. Vi måste ju minska ramarna. Då måste man visa avdelning för avdelning hur mycket mindre de ska bli, för att man ska kunna säga, ja om vi gör så här och har de här ramarna, då kommer underskottet att vara 50 miljoner. Det har inte finansutskottet lyckats med. Det har vi inte heller fått något förslag om.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vi är helt överens om det. Det har inte finansutskottet lyckats med, därav kunde jag inte ge en ros för det heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ltl Lindholm valde i sitt anförande att beröra många politikområden som Liberalerna och landskapsregeringen har drivit istället för att föra fram sin egen politik. Det är givetvis fritt fram det. Frågan om pensionärer med låga inkomster så är en synnerligen viktig fråga för oss. Jag är stolt över det som den här landskapsregeringen har gjort. Vi har infört ett system där man kan få ett tillskott i den egna plånboken. Det har väl inte lyckats fullt ut, därför håller vi på med en lagstiftning som ska göra det här enklare. Det är just den här regeringen som har tagit de här stegen, inte någon regering med Obundna med, inte någon regering med Frisinnad Samverkan eller Socialdemokraterna med. Till den delen är jag stolt.

ÅHS avgifterna ska givetvis regleras så att inte den här gruppen drabbas av kostandsökningar.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Ja tack, herr talman! Jag sade inledningsvis att mitt anförande kommer att vara generellt och övergripande. Därför går jag inte heller in på de enskilda olika verksamhetsområdena, det gjorde ltl Danne Sundman. Nu råkar det sig så att den här gruppen Obunden samling faktiskt är enhälliga i motsats till många andra grupper. Jag har ingenting emot att ni inte tycker lika. I den här frågan tycker vi helt lika, så jag understöder till fullo, det som ltl Danne Sundman tidigare har anfört.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det låter bra det där. Vtm Lindholm säger här att den Obundna gruppen är eniga om att föra fram politikområden som Liberalerna har drivit. Det är ett sympatiskt drag. Frågan om pensionärer med låg inkomst är och har varit för Liberalerna viktig. Vi jobbar vidare med den frågan, därför att det sociala ansvaret finns i vårt parti och den här regeringen. Tack för möjligheten att diskutera det.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Jag uppfattar att just den specifika frågan, vad gäller pensionärer med låg inkomst, har vi alla varit eniga om att vi ville förbättra situationen för den gruppen. Liberalerna har majoritet i landskapsregeringen. Det har inte vi, därför är inte vi med i den dagliga verkställande politiken, men det är Liberalerna därför för jag fram mina önskemål till Liberalerna och Centern. Det är ni som bär ansvaret för om det blir gjort eller om det inte blir gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag tänkte kommentera det här ekonomiska resonemanget egen beskattning. Det är uppenbarligen så att vtm Lindholm inbillar sig att lågkonjunkturen enbart berör Finland men inte Åland. Jag tror hon är ensam om det. En lågkonjunktur drabbar alltid den offentliga ekonomin genom minskade skatteintäkter. Egen beskattning, enligt vtm Lindholms recept, leder således till att hon förespråkar att vi, via egen beskattning, skulle kunna bibehålla den offentliga inkomstnivån oberoende av konjunktur. Det här betyder att hon vill använda den egna beskattningen till att i lågkonjunkturen kraftigt skärpa beskattningen för medborgarna.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag pratar gärna själv om vad jag föredrar. Jag hoppas vi kan vara överens om det, att man inte stoppar orden i mun på någon annan. Företagen går bättre på Åland. Det hoppas jag vi kan vara eniga om. På det sättet har vi, om vi hade haft egen beskattning, en bättre situation här. Det hade säkert räckt med den uttaxering som vi redan har på Åland. Vi kunde kanske ytterligare befrämja företagsamheten med att ha en differentierad uttaxering för t.ex. företag och andra grupper i samhället. Med egen beskattning kunde vi också främja de grupper, som vi är eniga om, t.ex. de grupperna med låg inkomst.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag tror nog att vi ska lämna den här skattedebatten till debatten när meddelandet kommer om ÅSUB:s skatteutredning. Det finns i alla fall ett klart behov av mycket, mycket insikt hur skattesystemen är uppbyggda och hur de samverkar med andra system bl.a. sociala system.

Jag försökte tolka vtm Lindholms inlägg här. Hon sade att vi skulle kunna bibehålla den offentliga inkomstnivån med egen beskattning. Det leder till att när skatteinkomsterna under lågkonjunkturen viker och ska man bibehålla offentliga inkomstnivån så måste man skärpa beskattningen. Det är den logiska konsekvensen av det resonemanget.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Den logiken håller inte, genom att företagen går bättre på Åland, än vad de gör i Finland i stort idag. Det är därför som Finlands ekonomi dippar och på det sättet påverkar det våra inkomster från Finland. Skattedebatten inledde ltl Sjölund i replikväxlingen, vill han sluta den så må det väl vara för den här gången. Nu är jag faktiskt intresserad av att veta vad Liberalerna egentligen vill? Man vill ha utredningar, det har vi haft. Jag har fått den uppfattningen att det här nu skulle vara den sista utredningen, den som ÅSUB nu har presenterat. Därefter kommer det ett meddelande och i det meddelandet ska Liberalerna tillsammans med Centern visa vägen för Åland vart vi är på väg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Vtm Lindholm uppehöll sig en del i sitt anförande vid landskapets upphandlingsregler. Jag antar att det handlade om det som hände vid ÅHS nyligen, eftersom det berördes i en enkel fråga. Jag har inte minne av att vtm Lindholm i ÅHS styrelse, när det gällde att bestämma upphandlingsregler om hur man skulle gå till väga inför anbudsomgången, ställde några speciella krav på fördelar för lokala företag. Det är egentligen inte tillåtet enligt EU upphandling, vilket det här var. Jag vet att inte heller i ÅHS styrelse anmälde vtm Lindholm avvikande åsikt när det gäller beslutet. Hon diskuterade lite grann, men ingen avvikande åsikt, utan höll med om det. Vad av denna förändring nu just?  

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Tack talman! Det skulle ha varit intressant att få höra Gun Carlsons uppfattning angående EU upphandlingsregler, om det är så att hon kanske vet det som ingen annan vet, tydligen. Vi måste försöka sätta oss in i det, så att vi vet vad vi pratar om härefter. Det stämmer att jag inte reserverade mig. Jag var nöjd med den skrivning, det tillägget jag fick till i beslutet, nämligen att landskapsregeringen skulle göra en analys av betydelsen av att man antar de här anbuden som man föreslog. Det har tyvärr inte landskapsregeringen gjort. Man skickade istället det här tillbaka till ÅHS där man sade att man skulle rätta sig efter de upphandlingsregler som fanns. Man ställde en fråga, men fick tyvärr inget svar.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är nog så när man går ut med en EU upphandling att det är väldigt svårt att anvisa några speciella fördelar för lokala företag. Då ska det vara väldigt tydligt och klart i förväg, tror jag, om det överhuvudtaget ska lyckas. Man säger att man kan godta skillnader, differenser i anbuden med olika motiveringar. Här var ju differensen i det här specifika fallet 80 000 euro. Det är ändå ganska mycket pengar. Det bedömde styrelsen helt riktigt, liksom landskapsregeringen, att det kan man inte gå med på. Jag har inget emot om man i framtiden kan hitta ett system, där man alltid ger lokala företag fördelar gentemot andra företag utifrån. Men då har vi ingen fri marknad mera. Jag har uppfattat att Obundna tycker om fria marknader. Vad är rätt?

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Vad beträffar att man bestämmer det här i förväg, det kan man säkert göra. Men det strandar alltid på de här EU upphandlingsreglerna. Det fanns en arbetsgrupp som tog fram allt det här bakomliggande materialet. När det kom till ÅHS styrelse då hade jag det här tillägget, för att säkerställa att man, om det var möjligt, skulle kunna ta ett åländskt företag vilket jag hade föredragit. Enligt mitt sätt att se det, är mellanskillnaden av mindre betydelse i det här skedet. Jag tror att skatteinkomster och andra infrastrukturella vinster av det hade jämnat ut det. Fri företagsamhet, javisst, men det sorterar inte under det att man har stimulansåtgärder för särskilda sektorer, vilket vi har sagt enhälligt i den här salen. Det trodde jag också att Centern värnade om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag kan konstatera att vtm Lindholm, landskapsregeringen och också ÅHS styrelse är ganska så eniga. Det har varit en målsättning, för landskapsregeringen, att få sjukpensionärerna in under högkostnadstaket, vilket det också var för den liberala lagtingsgruppen under den förra mandatperioden. Jag hoppas att det ska träda ikraft från årsskiftet. Landskapsregeringen målsättning är också att se över barnfamiljernas situation och ev. ett högre högkostnadstak för den arbetsföra delen av befolkningen. Den del av befolkningen som har fått skattesänkningar och som har en låg inflation. Jag hoppas att vi ska komma överens och det tror jag att vi gör.   

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag hoppas att det här ärendet inte blir så inflammerat som många andra ärenden. Jag hoppas att vi kan vara överens i det här. Är det så att vi har samma ambition som jag här har anfört, om vi är överens om det, så går det säkert bra.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Jag hade också en kommentar till den del som gäller personer med låga pensioner. Där har landskapsregeringen gjort en omfattande rapport, där vi påpekar de svårigheter som det medför att göra förändringar. Rapporten har tillställts alla politiska partier. Jag har förhoppning om att ha ett lagförslag färdigt att skicka på remiss här inom en snar framtid. När det gäller det förebyggande utkomststödet så är det väldigt synd att det är så få personer som har sökt det. De som har sökt det förebyggande utkomststödet, som landskapsregeringen tog i första tilläggsbudgeten, har i alla fall fått 50 euro till i månaden.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Som jag ser det, är det väldigt viktigt att de här specifika grupperna får mer pengar i börsen. Det här är grupper som inte köper aktier, de gör inte stora investeringar. De förbrukar det på konsumtionsvaror. Det är alla de här grupperna väl förunnat. När det gäller det nya lagförslaget blir min fråga till minister Sjögren; när får vi se det?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är trist att så få från landskapsregeringen är här. Det är ju egentligen för dem som den här diskussionen förs. Allra mest borde ju finansministern känna sig kallad att vara här. Vi som har varit med, bakom finansutskottet, är tämligen överens om vad vi vill. Man får väl tala för tomma bänkar då och för det stenografiska protokollet.

Herr talman! Vi har nu finansutskottet s betänkande, från socialdemokratiskt håll är vi någorlunda nöjda. De farhågor och den kritik vi hade till tilläggsbudgeten, de har i många avseenden blivit beaktande. Alldeles särskilt viktigt tycker vi att frågan om bostadspengarna, att den frågan har blivit beaktad och de synpunkterna finns med inför den kommande budgeteringen. Det finns också annat bra här i skrivningarna som jag inte behöver upprepa, det har redan nämnts så många gånger.

Generellt kan man säga att när ekonomin svänger så här väldigt brant, som det har gjort på en kort tid, är det svårt för en så pass omfattande organisation som landskapsregeringen att anpassa sig till förändrade förhållanden.

Finansutskottet ordförande var mycket ödmjuk, han upprepade det gång på gång. Det är ett vackert drag att vara ödmjuk i allmänhet, särskilt när man ställs inför stora omställningar och svårigheter. Men som folkvald och ordförande för finansutskottet så kanske det också krävs en viss handlingskraft. Nu har regeringspartierna fortfarande tvekat inför många behandlingar över hur de ska tolka det ekonomiska läget. Huvudargumentet mot att inte ta alltför tydliga ställningstagande är att man säger om och om ingen att ingen vet hur det här ska utveckla sig. Det är klart, att ingen vet det. Det vet nog de flesta att lågkonjunkturen fortsättningsvis kommer att hänga med.

Från vår sida har vi redan, då för ett år sedan, tyckt att det var lite av ett risktagande av regeringen att öka på budgeten med 10 miljoner. Sedan på hösten sade vi att det här kommer att sitta i. Man har från majoritetshåll, med olika argument, velat stoppa upp processen med att skapa en beredskap och ta tag i förändringsarbetet.

Behovet av strukturomvandlingar av landskapsförvaltningen finns ändå, oberoende av lågkonjunkturen. Problemet för alla har tidigare regeringar har varit att göra omstruktureringar när det samtidigt har funnits så pass mycket pengar. Det är oberoende av partier. Det är många som har föreslagit både privatiseringar och omstruktureringar. Det har alltid varit möjligt för en majoritet, under tryck av någon opinion att gå emot förändringarna. Förändringsarbete har det funnits behov av länge. Den här situationen aktualiserar många av de förändringar som har varit på tapeten under långa tider.

Herr talman! I en sådan här situation är det avgörande hur lång tid en sådan här kris pågår. Ju längre den pågår, desto svårare blir det att upprätthålla välfärden och desto svårare blir det att hålla upp köpkraft och företagandet. Därför är det också en viss risk att de svagaste grupperna och deras behov marginaliseras snabbt. Då tänker jag på de sociala behoven som vidrördes här av vtm Lindholm. Landskapsregeringen har ju höga ambitioner. Man har sagt att man ska komma med ett nytt förslag om det här pensionstillägget. Man ska komma med en handikapplagstiftning och man ska komma med en barnomsorgslagstiftning. Det är ganska givet att kommer man med den här lagstiftningen nu så blir den betydligt mera anspråkslös i sin utformning än om klumpsumman fortsättningsvis skulle vara stor. Vi får väl se vad det innebär det här.

Vad gäller barnomsorgslagen så kan jag från vår sida säga att vi inte är beredda, av jämställdhetsskäl, att gå med på några förändringar.  I kommunerna har man redan snabbt annonserat att nu ska man försämra för föräldrar som är hemma med ett litet barn, att deras förskolebarn inte skulle kunna ha heltidsplats. En sådan förändring vill vi inte se, även om man kanske av ekonomiska skäl skulle vara frestad att gå in för något sådant nu.

Likaså är det risk för att landskapsregeringen tydligen inte tänker göra någonting i frågan om integrationsarbetet. Det är mycket dåligt. Det är inte stora pengar, men det är ett alldeles nödvändigt arbete, för att vi ska kunna ta hand om dem som har flyttat till Åland. De ska kunna integrera sig i samhället.

En tredje, och kanske mera marginaliserad, position som borde bekymra majoriteten, det är skärgården. De senaste tio åren har skärgårdsbefolkningen igen minskat. Avfolkningen är ungefär 10 % på tio år. I den här framställningen finns inte heller några reformer som skulle förbättra situationen i olika avseenden för skärgårdsbefolkningen. Tvärtom så finns det antydningar om nedskärningar. Jag tänker på den, i och för sig ringa utgift, som musikundervisningen är på Kökar. Där var man väldigt snabb, från centralt håll i Mariehamn, att skära bort den. För Kökar och familjerna där har det en fantastiskt stor betydelse. Det saknas på något sätt en känsla för att skärgårdsborna faktiskt har samma rättigheter som alla andra på Åland. Också barnen i skärgården har rätt till musikundervisning. Det är inte möjligt för 7-8 åringar att åka långa vägar med skärgårdsfärjan för att gå på Musikinstitutet. Därför måste Musikinstitutet komma ut till skärgården.

Även med polisverksamheten är det så, den måste kunna organiseras så att skärgårdsborna tycker att de lever i ett lika säkert och tryggt samhälle som övriga Åland.

För mig är det ganska obegripligt att de två majoritetspartierna, som år efter år får detta förtroende av skärgårdsborna, inte gör någonting i de här frågorna. Det är nästan sadomasokistiskt förhållande som råder mellan väljarna och deras invalda här i lagtinget. Man lovar varje val, men man kommer inte till skott riktigt med någonting.

Samma sak gäller beredskapen för hälsovårdaren, den varierar fortsättningsvis från skärgårdskommun till skärgårdskommun. Tycker man att det är rättvist det? Jag har väldigt svårt att acceptera ett sådant synsätt. Jag tycker att man måste gå in för att i sina valprogram tala om att man tycker att alla ska ha samma rättigheter, att hela Åland ska leva med vissa förbehåll för skärgårdsborna särskilt. De ska inte ha riktigt samma rättigheter. Där, herr talman, väntar vi oss nog en mera nyanserad politik av landskapsregeringen inför nästa års budget.

I samband med den här behandlingen fick jag tag på en artikel, en intervju med talmannen. Där förutsåg han att minskningen av klumpsumman kommer att ha stor betydelse och inverkan på samhällsservicen och landskapets ekonomi. Hans medicin var bl.a. en mycket kraftfull näringspolitik. Någon näringspolitik värd namnet har nog inte den här regeringen ännu förmått visa. Inte heller när man tittar tilläggsbudgeten finns det någonting som talar för att näringspolitiken skulle bli mera aktiv, mera kreativ, mera stimulerande. Tvärtom, så förhåller sig den här regeringen ganska passiv till näringslivet. Jag är säker på att man träffas och diskuterar precis som med AMS, men var är åtgärderna? Var är de konkreta förslag? Det står t.ex. om golfen att man diskuterar med någon, men ingenting mera. Det måste man ju tolka som att det är ganska likgiltigt för regeringen om det blir något av det här eller inte. Det är inte frågan om det är bra eller dåligt för Åland, utan det ligger på någon annans ansvar.

Sedan har man attackerat Ålands Turistförbund. Det är klart att det kanske finns fog för kritik, men det är en verksamhet som är väldigt omfattande. Det finns många kreativa inslag i den. Jag tror att man måste titta sig själv i spegeln när det gäller näringspolitiken.

Herr talman! En sista fråga, ska vi ha bonuslöner på PAF? Det har ingen vågat diskuterat här ännu. Finansutskottet skriver lite så här eufemistiskt, om PAF som lyder; ”utskottet betonar vikten av en tydlig ägarpolitik från landskapsregeringens sida”. Det var mycket diskussion när media gick ut och avslöjade att man ska införa ett bonussystem, där de ledande cheferna inom PAF ska ha rätt till extra avlöning upp till ca två månader ifall de lyckas höja företagets vinst med ett visst antal miljoner. De enda som inte hade någon åsikt egentligen, det var nästan landskapsregeringen. Det skulle man inte blanda sig i. Jag uppfattade det nästan som att regeringen blev livrädd och vågade inte ta ställning. Nu är det nog dags att ta ställning om man inte har gjort det redan.

Varför ska PAF inte ha bonussystem? Det är så att man sysslar med en verksamhet där man inte ensidigt kan se till utfallet. Det är inte så att ju mera det spelas, desto bättre är det för alla parter. Det är bättre för PAF, men det är inte bra för alla. Det är inte ens bra för Ålands renommé.

PAF bonuslönesystem har tydligen blivit en visa också i riksdagen och påverkar nu igen den här lotterilagen som ligger där. Det var jättedåligt tajmat. Inte bara ur åländsk synvinkel och ekonomisk synvinkel utan också ur politisk synvinkel med tanke på lotterilagen.

Det är ju inte heller en slump att varken det svenska monopolbolaget eller det finska bolaget har bonussystem. För att citera den svenska affärsutvecklingschefen på svenska spel, Per Jaldung; ”vi anser att vi inte skulle vara trovärdiga om vi får personlig ekonomisk vinning genom att det spelas mer. Det kanske inte alltid är bra för vinsten, men vi har ju ett ansvar eftersom vi samtidigt jobbar med att motverka baksidan av spelandet”, säger han.

Jag tror att det här är en uppfattning som de flesta människor delar. Den är inte på något vis extrem, utan den är balanserad.

I styrelsen på Veikkaus sitter Mikael Ingberg, som kanske flera av er känner till här. Han tycker ungefär på samma sätt; ”vi balanserar vinst med ansvar för allmänheten, t.ex. försöker vi begränsa spelberoendet så istället för att bara ha en ekonomisk målsättning kan en målsättning vara att få som många som möjligt att använda Veikkauskortet och därigenom identifiera spelmönster”, säger han.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det viktigt, som det sägs i finansutskottet betänkande, att regeringen tar sitt ägaransvar och ser till att bonussystemet kommer bort från PAF. Det skadar verksamheten, det är inte överensstämmande med det allmänna rättsmedvetandet i samhället. Det är inte ett bra system. Håll istället kvar vid det system man hade, om det gick bra för bolaget så fick alla lika mycket, städare, vaktmästare, kanslister och chefer. Det är ett system som de flesta av oss tycker är rättvist. Inte att några redan högavlönade unga män i karriären ska belönas om de lyckas få folk att spela så mycket som möjligt.

Att inte bara klumpsumman minskar, utan att PAF:s inkomster radikalt håller på att försämras, är dessutom ett stort hot mot vår ekonomi. Nu vet jag inte om finansministern har något mera att komma med här. Men som jag förstår det så kommer omläggningen för att hitta nya marknader att ta ganska lång tid. Det kommer att kosta en hel del. Risken finns att det generösa tillägg till budgeten, som vi i många år haft för att kunna bidra med pengar till tredje sektorn och annan verksamhet, att de pengarna radikalt minskar. De får vi väl veta mera om senare i höst.

Åtminstone den här frågan om bonuslöner är mycket viktig rent moraliskt, att regeringen tar i tu med och inte stoppar huvudet i busken.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag skulle kanske begära ett klarläggande för socialdemokraterna syn på de strukturella förändringar som landskapsregeringen nu har satt igång via budgetsförslaget och via de ramar som vi har presenterat för lagtinget som är bindande för 2010 och prognoser framöver. Nu sade ltl Sundback att de strukturella förändringar måste göras oberoende fast man inte vet hur lång den här ekonomiska nedgången blir eller hur den utvecklas. Den kommer att bli besvärlig, det är min bestämda synpunkt. Det som intresserar mig är att i samband med tilläggsbudgeten remitterades sade ltl Sundback att man kanske inte skulle genomföra de här strukturella förändringarna under lågkonjunkturen, utan avvakta med det till framöver. Ltl Sundback sade uttryckligen det. Vad är Socialdemokraternas åsikt i den här frågan? Ska vi genomföra strukturella förändringar eller inte?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, det där uttalande stämmer inte. Jag har mitt anförande här. Vi kan titta i det. Däremot har jag sagt, och det har vi sagt allihop, att de här strukturomvandlingarna kommer att ta tid. De kommer inte att kunna genomföras, med den takt som den här regeringen har, fram till 2011. De måste genomföras över den här mandatperioden och långt in i nästa mandatperiod. Annars kommer vi bara att få fromma skrivningar, kanske påbörjade strukturomvandlingar och pengarna är slut i fonder och dylikt när nästa val kommer.  För att få till stånd riktiga strukturomvandlingar så måste vi först få veta vad det är man tänker göra.

Med gymnasieutbildningen har vi sagt för länge sedan att vi vill strukturomvandla.

Jag har den principiella hållningen att centralförvaltningen inte ska syssla med serviceproduktion utan vara tillsyns- och utvecklingsinrättning.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var bra med det här tillrättanläggandet. Jag hade nog en bestämd uppfattning efter remissdebatten att Socialdemokraterna lite backade då i frågan om man ska genomföra ändå radikala sakerna, även om de inte är beskrivna i detalj som radikala ännu, men i ramarna är de radikala. Det kommer att innebära svåra beslut som kommer att fattas nu här framöver, allra senast då i höst när lagtinget tar ställning till budgeten. Det är bra att den här saken är klarlagd såtillvida att stödet finns i lagtinget för att genomföra de saker som krävs.

Ltl Barbro Sundback, replik

Minister Perämaa tar sig mycket tolkningsföreträde i de frågorna. Inte ger vi några fullmakter in blanco att gå med på vilka strukturomvandlingar som helst. Vi vill nog se dem först. Jag tycker att regeringen har låtit vänta på sig väldigt länge, ännu vet vi inte riktigt vad det ska bli. Jag tycker att man förhåller sig väldigt passivt till det rådande ekonomiska läget. Var är stimulansåtgärderna? Var är utbildningsinsatserna? Att vi, samband med när konjunkturen svänger, ska kunna möta de utmaningar som då kommer. Om allt hänger på Socialdemokraterna så får vi väl se då vad det blir. Nog krävs det mycket, mycket tydligare anvisningar än det vi sett hittills.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Jag tänkte anknyta kort till frågan om bostadslånen. Ingen har föreslagit några ändringar när det gäller enhetslånesystemet. Därför att systemet är bra och det behövs också i framtiden. Till den delen så tror jag nog att vi kan vara ganska lugna. Det som är föreslaget är att fyra miljoner tas bort av detta års anslag. Det finns en mycket enkel orsak till det. Det är att det inte finns användning för de pengarna. Det finns inget projekt, under detta år, som kommer att behöva de här pengarna. Då är det ganska meningslöst att ha ett sådant stort anslag kvar i budgeten. Det är först 2010 som Marstad har ett stort projekt, då behövs det, men inte år 2009.

Ltl Barbro Sundback, replik

Man brukar tala om en sanning med modifikation. Jag vet inte om det är det rätta uttrycket på den här repliken. Det är väl så att regeringen inte aktivt har marknadsfört de här pengarna. De har inte varit ute på marknaden, ingen har väl kunnat söka de här pengarna. Nu börjar tiden rinna ut. Det är väl den här passiva hållningen som man driver inom förvaltningen och i regeringen. Vi har ju gått med på att göra på det här sättet. Det är bättre än ingenting. Jag hoppas att det finns tillräckligt med majoritet för att ta upp pengar i 2010 års budget. Det kommer säkert att behövas ännu bättre då. Att landskapet ska vara bank har ju blivit något slagord i den här frågan. Det gäller i så fall för många andra stöd och bidrag.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Alla som kan komma ifråga, när det gäller enhetslånen, vet mycket väl om att de finns. Det behövs ingen särskild marknadsföringsåtgärd för dem. Det här är pengar som är avsedda för kommunala bostadsbolag i första hand. Alla kommuner vet om att det här finns. Motsvarande satsning för privata personer är räntestödssystemet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag håller inte med den där repliken. Om man verkligen aktivt skulle ha velat få igång bostadsprojekt så skulle man ha gått ut från landskapsregeringens sida. Visst kan andra än kommuner också för del av de här pengarna. Där har vi olika uppfattningar. Strunt i det nu, vi ska se framåt till budgeten för 2010.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Ltl Barbro Sundback vände sig direkt till finansutskottets ordförande, av någon anledning, och anser att han som folkvald ska ta ansvar. Jag tycker att jag tar ansvar. Jag hoppas att det övriga i utskottet och här också att de som ska ta ansvar gör det. Det är ett stort ansvar att acceptera den här budgeten och de här ramarna. Det kommer att bli ett tufft jobb.

Beträffande Musikinstitutet så gör ltl Sundback en jättestor affär av det. Musikinstitutet, precis som alla andra skolor och avdelningar i landskapet, måste titta på sin verksamhet när man ska komma in i ramarna. Därför har verksamheten i Kökar ifrågasatts som hela verksamheten. Man måste titta på var man kan spara. Det har aldrig tagits bort, det kommer att finnas kvar. Jag kan påpeka att Socialdemokraterna i sin finansmotion ville att man skulle plocka bort ytterligare 47 000 euro från Musikinstitutets budget. Detta hade inte gått.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Musikinstitutet och dess verksamhet på Kökar är ett bra exempel på hur snabbt det går att diskutera inbesparingar på t.ex. skärgårdsbor, och inflyttade. Det går inte på jordbruksstödet, nej, där går det inte att diskutera att ta något. Det är på grupper som är ganska marginaliserade och svaga, ofta inom kultursektorn, dessutom. Hela den här diskussionen är ganska avslöjande. Jag har hört att på Kökar följer man inte läroplan och det är massor med formella invändningar. Det är ju Musikinstitutets utlokaliserade verksamhet. Direktionens ordförande har ett ansvar att se till att verksamheten på Kökar följer Musikinstitutets regelverk.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det kommer vi också att göra. Direktionen kommer att se till det. Verksamheten kommer att fortsätta där, i detalj hur, får vi återkomma till senare.

Ltl Sundbacks parti ville, i en finansmotion, plocka bort 47 000 euro från Musikinstitutet. Då kan jag garantera att även viktiga delar av kärnverksamheten måste tas bort. Det är ingen lätt sak när man ska börja pruta. Det går bra att stå och prata här att man ska ta bort, skära mer, det ska vara si och det ska vara så. När man ska sätta sig ner och ta bort euro och cent, då är det tufft.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det var en motion till kopplad till det där, att man inte ska höja avgifterna under terminens gång. Det var kopplingen i det. Nu har vi inte representation i direktionen, vi vet inte så mycket om verksamheten. Det vi får veta är via omvägar. Det är lite oroväckande. Musikinstitutet har alltid varit en öppen och mycket fri skola. Den har nästan fungerat som en ungdomsgård på kvällar och helger för många ungdomar. Nu är det stängt. Det är inte heller något samarbete med utomstående, det är slut. Det är en tråkig utveckling som är på gång, som jag ser det. Den är inte styrd av ekonomiska skäl utan av politiska.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Vad gäller ekonomiska utvecklingen i det privata har jag full tillförsikt att Åland kommer att klara sig bättre än våra närområden. Detta på grund av att vi har lättare att anpassa oss tack vare att av näringslivet består av mindre enheter som snabbare kan anpassa sig till marknadsläget. Tyvärr är det inte det som påverkar vår budget mest, utan Finlands skatteintäkter, vilket alla prognoser visar att de minskar.

Det finns inget som skulle få de siffrorna att stiga till de nivåer som ligger till grund för våra utgifter idag. Även om efterfrågan stiger tar det väldigt länge att komma fast. Det är inte bara vi som släpar efter vad gäller inkomster kontra utgifter, ökande intäkter ligger inte inom en överskådlig framtid.

Att då skicka ut signalen, som liberalerna gjorde tidigare i budgetdebatten, att vi har råd, det sänder, enligt mig, fel signaler.

Fru talman! Jag ställer min förhoppning till Centern att de kan lova att ”vänta och se mentaliteten” tar slut när vi kommer tillbaka i höst.

Det är nämligen så att fortsätter vi med att vänta och se så slutar det med att vi sätter oss i skuld upp över öronen.

Den som är i skuld är inte fri. Det är just friheten, vi som vill ha en självstyrelse även i framtiden, måste slå vakt om.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag måste begära att få lite klargöranden här. För det första är det intressant att ltl Nordberg hänvisar till svensk socialdemokratisk politikers uttalanden. Tydligen omfattas den socialdemokratiska politiken av ltl Nordberg, det kan vara bra. Jag håller med om uttalandet i sig, oberoende vem som har sagt det. På vilket sätt skulle landskapsregeringen eller Liberalerna har sagt att vi inte ska göra någonting i den här ekonomiska situationen för att vi har råd? Det här behöver förtydliggöras. På vilket sätt kommer den signalen fram i det som har framförts här?

Ltl Mika Nordberg, replik

Ja, att någon socialdemokrat har använt ett uttryck gör inte att han har någon slags copyright på det eller att den som använder uttrycket efter honom skulle kategoriseras till en viss ideologi eller något sådant. Faktum är att är du i skuld så har du inte samma rörelsefrihet som om du är fri. Det är en sanning som gäller.

Vad jag sade tidigare angående att Liberalerna har sagt att vi har råd, så var det så nämligen att lantrådet sade angående skärgårdstrafiken; ”vi har råd”. Nu är inte hon här och kan förtydliga vad hon menade med det. Om vi har möjligheter att göra inbesparingar inom skärgårdstrafiken, så fick man förståelse för att Liberalerna anser att det inte behöver göras, för vi har råd.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det var ju bra det specificerades för att så som det framstod i anförande så var det som om Liberalerna inte skulle vilja ta ansvar i det här ekonomiska läget. Landskapsregeringen med liberalt lantråd har lagt fram den tuffa ram som kommer att gälla under de här lågkonjunkturåren. Jag håller med om uttalande till den delen, även om åtgärderna kommer att drabba också skärgårdstrafiken så kommer vi att se till att också de delarna av Åland kommer att ha möjlighet att kunna leva kvar på ett bra sätt. Om lantrådet har uttryckt det på det viset så står jag också bakom det. Alla sektorer kommer att drabbas av de här tuffa nedskärningarna.

Ltl Mika Nordberg, replik

Vad jag vill få fram är att det viktiga, inför de tuffa tider ekonomiskt som ligger framför oss angående landskapets budget, det är att man skickar ut rätt signaler och sprider rätt sorts mentalitet inom förvaltningen. Vad som händer när man säger att vi har en tillfällig svacka, det betyder att då är det snart likadant som förut eller vi har råd. Man måste ändra mentaliteten i sitt tänkande och agerande. Nu är det nya tider som gäller och nya sätt att göra saker och ting på. Där har vi t.ex. privatisering, som vi varit inne på tidigare, om det är billigare att privatisera, då måste man göra det även om man har en mentalitet som gör att vi inte ska ha en förändring. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand

Fru talman! Finansutskottet har lämnat sitt betänkande. Utgående från de uttalande som kom från finansutskottets ordförande, även från regeringspartierna så trodde jag att man verkligen tog den här ekonomiska krisen på allvar, att man tydligt ville få landskapets ekonomi i balans. Jag trodde också likadant efter diskussionen med finansminister Perämaa som vi hade före landskapsregeringen lämnade budgeten till lagtinget. Nu ville man verkligen ta tag i de ekonomiska frågorna. Vi hade också, som jag uppfattade det, samma målsättning när det gällde hur mycket vi måste ta ner budgeten för att ha den i balans 2012. Det varierade på någon miljon, vi diskuterade 25-30 miljoner på årsbasis.

Jag har full förståelse för att det är ett svårt jobb. Jag håller med finansutskottet till den delen, att det är svårt att prognostisera både intäkter och vad som händer med konjunkturen. Min stora besvikelse ligger i att år 2012, i slutet av planperioden, har vi fortfarande ett isolerat underskott på 11 miljoner.

Jag måste fundera lite till, men egentligen skulle jag vara sugen på att föreslå att det här betänkande borde gå tillbaka till finansutskottet för att sätta upp en ny målsättning att vi isolerat borde ha tagit bort underskotten så att vi har ekonomin i balans 2012. Det trodde jag, efter ltl Eliassons stora artikel i tidningen, med efterföljande ledare och finansministerns diskussion. Så är dock inte fallet. När vi får det här betänkandet på bordet säger man att det är okej att man kör 86 miljonerna back fram till 2012. Istället kunde vi ha haft en målsättning att det ska vara i balans, det kunde har varit lättare och det kunde har varit svårare.

Finansutskottet säger själva att det är svårt med omställningarna. Det kan ta upp till ett och ett halvt år. Skulle vi ha gett tid till 2012 då? Då hade man fått gott om tid. Jag håller med om att det är svårt. På tre-fyra år borde man kunna göra det här.

Jag tror att ett av problemen är att man varken från landskapsregeringen eller från finansutskottet vågar politiskt säga vilka verksamheter vi ska tona ner. Det skulle vara mycket lättare om man hade en sådan tydlig signal, att det här tonar vi ner. Då kunde man i en personalförsörjningsplan titta vilka kompetenser som blir lediga och kan överföras till de människor som avgår genom naturlig avgång, pension eller på annat sätt.

Den här otydligheten från landskapsregeringen och finansutskottet tycker jag är dålig. Jag tror att den kan vara kontraproduktiv när man inte vågar ta det politiska ställningstagandet.

När det gäller Frisinnad Samverkans motioner så hade vi ett tema där vi försökte fokusera på omstruktureringar från offentlig sektor till privat sektor. Även där i diskussion i remissen fick jag uppfattningen att det fanns mycket stöd, både från Liberalerna och från Centern när det gällde de här frågorna. Vad ser man i betänkandet? Man vågar inte ta ställning i en enda fråga. Man säger att man ska utreda skärgårdstrafiken. Jag satt som ersättare på ett möte, under den här behandlingen. På det mötet framkom i hörande att på Åva-Jurmo linjen kunde man spara 270 000 euro från dagens 670 000 till 400 000 med bibehållen trafik. Det framkom också att om man på rätt sätt privatiserar med en linje i taget, hela skärgårdstrafiken, så skulle kostnadsinbesparingen vara 30-35 % på lönekostnaderna. Det betyder ungefär 3 miljoner euro. Det vågar inte finansutskottet skriva, det tycker jag är dåligt. Det är nästan beklämmande.

Jag går vidare med Näringsavdelningens skrivningar i finansutskottets betänkande. Jag skulle vilja ha haft lite mer fokus på tillväxt, nya arbetsplatser och en långsiktighet. Jag ska lite utveckla det.

Strukturprogrammet som finns inom fiskeri, det finns inom landsbygdutveckling och det finns på regionalfonden. EU:s mål inom flera av de här är att fasa ut programmen över tid. Vad borde vi göra idag, med de pengar vi har idag som är ganska goda i de här programmen på alla områden? Jo, vi borde fokusera på sådant som har långsiktiga marknadsförutsättningar och på sådant som skapar tillväxt, nya arbetsplatser och nya pengar in till Åland.

I stället kör man på i gamla hjulspår. Man försöker hålla alla nöjda genom att ge lite pengar åt alla. Det här är också kontraproduktivt i längden, om vi tittar 10-15 år framåt. Då har vi inte använt de här pengarna till det som var meningen, till strukturomvandling, för att vårt samhälle på de här breddgraderna och med våra förutsättningar ska kunna klara sig. Det här har finansutskottet helt glömt bort.

Jag tycker också det är bra att man lyfter upp kvinnligt företagande. Men då borde man ha mera fokus på det som Danne Sundman skriver i sin reservation att avreglera och skapa möjligheter. Det är ju ingen idé att ge bidrag och stöd, oberoende om det är manliga eller kvinnliga företag, om det inte skapar tillväxt, nya pengar till Åland och nya arbetsplatser. Det är ju det man borde ha fokus på när det gäller kvinnligt företagande också.

Sedan har jag ingen kommentar om stugbidragen. Jag tror t.o.m. att de finns redan i befintligt program.

Fru talman! Jag kommer att dra över tiden en del. Jag har inte pratat på flera månader så jag har väl lite tillgodo.

Det har varit en hel del debatt om beskattningen också. Till grund för resonemanget här finns i bakgrunden den parlamentariska skattekommittén som då enades. Så ärliga måste vi vara och säga att vi enades om att göra den här ÅSUB utredningen, man skulle gå vidare i form av ett meddelande, det är helt okej. Alla partier har varit med och omfattat det.

Det betyder ingenting när det gäller skattepolitiken idag. Det kan betyda något långsiktigt. Jag håller med finansutskottets ordförandes personliga åsikter att det är ett långsiktigt jobb där vi måste argumentera både politiskt och opinionsmässigt och förklara varför vi ska göra det här.

Alla säger att vi behöver skattebehörigheten, det ska vi använda till det och det. Vi har en del möjligheter i kommunalbeskattningen och andra instrument, som ingen överhuvudtaget, varken landskapsregeringen eller finansutskottet, berör. Det förvånar mig lite.

Man har t.ex. redan idag lyft av SSA för skärgårdsföretag. Det gör man med minimiregelverk som grund, 200 000 på tre år är möjligt. Skulle man vilja rikta en skatteåtgärd, även om det kostar pengar via budgeten, till någon typ av bransch, om det är kvinnligt företagande, städföretag eller teknikföretag, så har man möjlighet att göra det här redan idag. Det här förs inget resonemang om, varken i landskapsregeringen eller i finansutskottets betänkande.

Jag hade inte tänkt ta upp den här frågan för den anses känslig, men Finland har idag sänkt bolagsskatten för åländska företag när man har gjort den statliga delen mindre. Sitter vi stilla i båten så har våra företag lägre bolagsskatt än vad man har på den finska sidan. Då pratar jag om den kommunala delen som här är 22 %. Finland har höjt den kommunala delen till 32 %. Jag har inte sett om det har gått igenom i riksdagen ännu, så till den delen lämnar jag reservation. Sitter vi stilla i båten, så har vi alla möjligheter att driva skattepolitik på det här området. På det personliga planet, om vi vill locka hit mera människor, kan vi bolla med det allmänna avdraget. Vill vi göra miljöåtgärder så kanske vi kan ha ett samåkningsavdrag i stället för avdragen som gäller alla från landsbygden. Det här förs det inget resonemang om. Det här skulle kunna vara åtgärder som befrämjar tillväxt och nya arbetsplatser och liknande. Jag har försökt vara positiv och försökt stöda landskapsregeringen. Jag höll med landskapsregeringspartierna i remissen, när det gällde budgeten, jag höll med dem i det här. Jag skulle gärna vilja vara med och driva en ansvarsfull ekonomisk politik. Men varför vågar man inte ta det ansvaret, och säga att vi ska ha en budget i balans 2012? Man ska gå in, trots att klumpsumman har stigit till över 180 miljoner, den har åter repat sig så ska vi köra med ett underskott 2012.

Det var de övergripande frågorna som jag ville lyfta upp. Sedan finns det en detaljfråga som jag ville fråga ordförande om, eftersom man berörde det; den här rättserviceenheten, kan ordförande förklara för mig var den ska syssla med? Eftersom man är så positiv i finansutskottet?

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Jag fäste mig vid en intressant sak i ledamoten Strands anförande, han påstår nämligen att om man skulle privatisera skärgårdstrafiken så skulle man spara in flera miljoner på årsbasis. Det är lite förvånande, jag utgår ifrån att man i stort sett har samma kostnader också för de anställda, dvs. att samma kollektivavtal gäller. I så fall måste det väl vara några andra kostnader som man drar in på, genom att inte köra lika många turer eller något annat i verksamheten som man sparar in på, eller att man har färre anställda eller något sådant. Man kanske inte följer kollektivavtalet? Det är ju ofta på det sättet som privatiseringarna till en början har varit billigare. Med tiden har det blivit lika dyrt och kanske inte heller så effektivt som när man driver något inom offentlig sektor.

Ltl Jörgen Strand, replik

Fru talman! Inom gällande regelverk, fick vi höra i finansutskottets hörande, i det mötet som jag ersatte ledamot Camilla Gunell, att man kunde köra nya Föglölinjen med 9 man i stället för 16 mans besättning. Tar man en linje i taget och använder naturliga avgångar så finns det möjlighet att privatisera, utan att de som får anställning i grunden ska få sämre lön. Det handlar om mindre besättningar. Den som vi hörde ansåg att det här är fullt möjligt i dag. Kanske landskapsregeringen inte har gjort det p.g.a. regionalpolitiska skäl eller andra skäl, det kan bara trafikministern svara på.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu vet jag inte vem han har hört och vilka grunderna är för påståendet att samma färja som nu drivs av 16 man skulle klara sig med 9. Någonstans är det då ett regelverk som används väldigt olika, för det privata och det offentliga. Det känns som en stor skillnad. Kan det faktiskt vara så att det privata alternativet följer det regelverk som gäller? Jag ställer mig lite tveksam till det.

Ltl Jörgen Strand, replik

Jag utgår ifrån att man följer det, eftersom man idag redan kör med en färja i skärgårdstrafiken på privat basis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Fru talman! De kalkylerade isolerade underskottet för 2012, på 12-13 miljoner euro, så är det givetvis inte bra. Målsättningen är att komma i balans så fort det bara går. Jag har varit väldigt mån om, vid framräknande av ramen, att det ska finnas en beräkning på varje nedskärning. En realistisk siffra på vad vi kan uppnå. Sedan kunde man ha satt ytterligare målsättningar, som man inte skulle ha haft beredda på det viset. Jag tycker det är väldigt bra att det finns en realism bakom de här siffrorna. Det kan mycket väl vara så att vi når ytterligare inbesparingar därutöver. Vad är bättre än det?

Jag tror att ledamoten Strand och jag hör till dem som försöker få upp diskussionen om vad man kan göra med den nuvarande beskattningsbehörigheten som vi har. Jag hoppas att ledamoten Strand, tillsammans med mig, när kommunförbundet och landskapsregeringen förhandlar i morgon, kommer att fastställa det mandat vi ska jobba utifrån. Där ska vi se på möjligheterna att använda oss av vår behörighet.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Strand, replik

När det gäller det sista så är vi helt överens, jag tror att vi politiskt har samma målsättning när det gäller att skapa stimulans med det här instrumentet som vi har. Jag tror också att ledamoten Perämaa och jag i grunden skulle vilja ha den här ekonomin i balans. Vad lagtinget nu säger i sitt betänkande, är att det är okej, oberoende om Perämaa sitter på finansminister bänken i år, nästa år eller efter nästa val, så säger lagtinget att det är okej att vi har det ackumulerade underskott på 86 miljoner fram till år 2012. Det tycker jag är mycket olyckligt. Nog borde finansutskottet och lagtinget våga säga att det här är vår målsättning, men p.g.a. det osäkra konjunkturläget, den osäkra klumpsumman, så kan vi inte exakt säga summan idag. Men målsättningen borde vara balans år 2012.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Det var ett klokt, analytiskt och är realistiskt anförande vi hörde av ledamoten Strand. Den här inställningen har vi haft i samband med den ordinarie budgeten och inför tilläggsbudgeten i våra diskussioner med landskapsregeringen och även i de motioner som vi har lämnat, särskilt i vår huvudmotion men också i de andra motionerna. Man får en känsla av att man, i stor utsträckning, talar för döva öron. De som besitter öronen måste naturligtvis svara på den frågan, hör ni eller hör ni inte? Om ni hör så bryr ni er inte eller tycker att vi har fel. Det måste vara det svar man kan ge, den kända apan i österlandet.

I landskapsregeringens tilläggsbudget gav man delvis svar på vad man avsåg att göra. Det var lite svårbegripligt och svårförståeligt så vi hoppades att finansutskottet skulle tolka det. Man sade inte hur det skulle göras, man sa inte när det skulle göras och man sade nästan aldrig vem som skulle göra det. Det fanns några undantag från den här huvudregeln. Därför lade vi vår förhoppning till finansutskottet och där kommer det inte heller, annat än ett stöd över de osäkra planer som landskapsregeringen har. Vi har nu första juni, lagtinget går hem på onsdag, vi får leva i osäkerhet och okunskap om hur, när och av vem de här åtgärderna ska vidtas. Naturligtvis får alla ställa en hög förhoppning till budgeten för 2010, eftersom det hänvisas mycket till den, där ska det anges, där blir det klarare. Vi hade den här diskussionen i samband med den ordinarie budgeten och avsåg att det skulle bli klarare i samband med tilläggsbudgeten, enligt löften från landskapsregeringen. Varför ska vi tro på att det bli klarare till hösten? Vi får hoppas det. Men man går inte med tillfredsställelse till sommarvilan.

Fru talman! I samband med mitt gruppanförande i fredags så hann jag inte riktigt med alla detaljer. Jag har några frågor till finansutskottet. Jag vill också säga vilka reservationer vi stöder i samband med finansutskottets betänkande.

Den första frågan till finansutskottet gäller specifikt, Sjömansskolans skolinternat. Jag, som har varit med lite längre än de flesta, kommer ihåg när sjömansskoleutbildningen i landet förändrades. Vi tog ett ansvar på oss på Åland för den finlandssvenska sjömansskoleutbildningen. En del av det projektet var då att vi skulle förse dessa minderåriga ungdomar med internatplatser. Det är ett löfte som har levt. Det har inte berört den högre utbildningen men på Sjömansskolan har det varit på det här sättet. Vi har haft ett särskilt ansvar för Svenskfinland, då har internatet varit en väsentlig del av det. Jag ville fråga om finansutskottet har beaktat den här tidigare fastslagna principen i sitt ställningstagande nu?

Angående finansutskottets betänkande på sidan 9, i samband med främjande av bostadsproduktionen, skriver man; ”med hänvisning till den allmänna motiveringen föreslår utskott att motionen förkastas”. Men i den allmänna motiveringen står ingenting just om den här motionen som skall ge möjlighet att sälja ut bostadsbelånade bostäder för att skapa nytt kapital för nyproduktion. Det har man alltså inte skrivit någonting om i den allmänna motiveringen. Den andra frågan är; vad avser man med en sådan skrivning?

Den tredje synpunkten gäller United World College, jag delar de synpunkter som ledamoten Gunell här har anfört. Jag tycker ändå att det är lite futtigt när det gäller en sådan här internationell insats ifrån åländsk sida och våra ungdomar. Där hittar nog landskapsregeringen på sparmetoder när det gäller några tiotusentals euro, men när det gäller de stora frågorna så hittar man inte sparmetoder. Det är lite småaktigt, måste jag säga. Man har blicken ganska lågt ställd när man sparar på sådana utbildningsinsatser som har en internationell betydelse globalt. För våra ungdomar kan det ge en internationell plattform att jobba vidare utifrån.

På sidan 10, när det gäller motionen om att Guttorps privatisering, så skriver man lakoniskt att ”utskottet konstaterar att det i dagsläget inte förefaller finnas några förutsättningar att på marknadsmässiga grunder bedriva verksamheten”. Vad baserar man det på? Vad har man gjort för undersökningar?

Vad är det för sakkunniga som har sagt något sådant? Vem kan veta det? Man måste, om man säger något sådant här i en allvarlig näringspolitisk fråga, kunna motivera sig.

Fru talman! Vi kommer att stöda Camilla Gunells ensamreservation om att återföra pensionsfondens kapitalisering till den tidigare nivån, om max 50 procent. Man har sagt här att man inte riskerar pensionerna när man tar ut mera, man överför ansvaret till de årliga budgetarna, om det vet lagtinget ingenting om, och kan ingenting göra annat än för den här mandatperioden. Visst är det ju säkrare för pensionärerna om man har fonderade medel i botten på kassakistan att ta till när och om ifall de ekonomiska situationerna försämras.

Vi kommer att stöda Danne Sundmans reservation nummer ett om samordning av ombudsmannafunktioner. Vi tycker det är slarvig ekonomisk politik att göra som man gör i dag, när man verkligen endast har behov av deltidstjänster eller små deltidstjänster ändå har tjänster på heltid. Det kan inte i ett ansvarigt ekonomiskt fögderi fungera på det sättet. Vi har diskrimineringsombudsmannen som har 10 % av arbetstiden täckt, vi ha dataombudsmannen som i förlängningen knappast kommer att har så mycket mera arbetstid. Det finns några exempel till, där kunde man slå ihop tjänsterna.

Vi kommer att stöda Danne Sundmans förslag om att åtgärderna för en fungerande avreglerad bostadsmarknad. Vi är mycket överraskade över att majoriteten inklusive Socialdemokraterna redogör för att de misstror den åländska banksektorn. De misstror det privata investerarna. Det tror bara att det är landskapet med låneverksamhet och kommunala bolag, som Marstad, som kan åstadkomma hyresbostäder. Vi tror inte det. Vi vet att banksektorn har pengar och de är väldigt billiga i dag, blir de för dyra så kan man alltid ge räntestöd. Vi vet att det finns många privata intressenter som är intresserade att investera i hyresbostäder bara det skulle finnas möjligheter att konkurrera med de kommunala bolagen. Men det finns det inte p.g.a. det här ideologiska tänkandet som är ganska långt västerut.

Vi stöder de bägge förslagen som ledamot Sundman har. Vi stöder självklart punkt 6, driftprivatisering en av skärgårdstrafiken, de tre motionerna är ju våra egna. Ledamoten Sundman har haft vänligheten att föra fram dem.

Vi stöder åtstramningen av budgetramarna i punkt 8. Det är väsentligt eftersom vi har ramen 2010 relativt obehandlad både från landskapsregeringens sida och från lagtingets sida fortsättningsvis. Om detta kan vi ha olika åsikter, men vi är någorlunda läskunniga så vi kan ju se vad det står i dokumentet.

Vi stöder slutligen den gemensamma motionen Sundman-Gunell om skrotbilspremien. Vi har alla lärt oss att det är en framgångsväg medan den här miljöbilspremien var ett hugskott som inte har visat sig fungera.

Avslutningsvis, är det nog skäl att ta ledamoten Barbro Sundbacks resonemang om resultatlöner inom penningautomatföreningens verksamheter på allvar. Det är en väldigt oklok åtgärd, särskilt i den politiska situation vi har, för penningautomatföreningens framtida intjäningsmöjligheter. Att det här har väckt uppståndelse, särskilt österut, är särskilt olyckligt i dagsläget. Att överhuvudtaget, inom offentlig verksamhet, använda principen att den månadslön man får för att utföra ett arbete är tillräcklig. Om man inte når det resultat man ska, då är tjänsten ifrågasatt. Man har fått ett uppdrag att skapa det resultat som styrelsen har satt upp för verksamheten.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Ja, ledamot Roger Jansson vi försöker lyssna, jag tror nog att vi hör. Allting går ju inte att göra direkt, som jag sade tidigare. Det var några frågor som är ledamot Jansson förde fram, det var Sjömansskolans internat, det har en sådan skrivning att vi vill att landskapsregeringen ska titta på det här och se vad man har för åtaganden. Det framgår av vårt betänkande.

När det gällde United World College, ja visst kan man säga att det är futtigt att plocka bort, men å andra sidan, någonstans måste man ta bort när man ska spara, det råkade nu blir på det här sättet.

Vad gäller Guttorp, där har vi hört folk, ansvariga inom avdelningen och ansvariga ute på Guttorp. Alla har de väl en förhoppning om att det skulle finnas möjligheter, men vad vi vet nu, så är det svårt.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag ska bara uppehålla mig vid i Guttorp i det här sammanhanget. Förstod jag svaret rätt, har man hört folk inom förvaltningen och inom Guttorp som har gjort en bedömning av det marknadsmässiga läget för att bedriva verksamheten på annat sätt än i landskapets egen regi. Bedömer ordförande Eliasson att det är tillräckligt? Att man frågar blott de som direkt är berörda av en ev. förändring och inte ute på marknaden? Hur är det bland de privata aktörerna, som är många inom sektorn? Det finns folk som sysslar med olika former av fiske men också byalag och annat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack fru talman! Det är inte bara jag som gjorde den här bedömningen. Utskottet gjorde den bedömningen. Det gjorde det, ja. Det är svaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Raija-Liisa Eklöw, replik

Tack fru talman! Nu svarade ju utskottsordförande Eliasson på de här frågorna. Jag ville ändå ha lite diskussion om United World College som har varit en hjärtefråga för liberalerna och för oss alla här i lagtinget. Utskottet resonerande att man säkert kan försöka hitta några andra finansiärer, t ex kulturfonden på fastlandet. I Sverige är det staten som direkt betalar till skolan, det är inte för någon enskild elev. Det var också ett nordiskt åtagande från början. I utskottet var vi enhälliga i det att man borde hitta en lösning till det här på Åland också.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Tack för det svaret. Men frågeställningen kvarstår, eftersom pengarna, enligt landskapsregeringens skrivning, nu är borta. Utskottet uppmanar landskapsregeringen att undersöka ev. andra finansieringsmöjligheter. Hittar man inte det då, så är det slut. Som enda land i Nordiska Rådet vad jag har förstått, så är det vi som slutar först. Vi som väl har den högsta inkomst per capita. För oss är den här typen av arbete och kunnande väldigt väsentligt. Utskottet har lämnat oss inför den situationen, att hittar inte landskapsregeringen på annan finansiering så är det slut, om jag förstått det rätt.

Raija-Liisa Eklöw, replik

Fru talman! Så har utskottet skrivit, men det är ju inte slut i höst utan vårterminen kommer ännu att pågå. Vi hoppas att man under tiden hitta någon lösning. Det är allas vår uppgift att söka om det finns någon instans i den tredje sektorn som kunde finansiera det här. Jag har redan ställt frågan till Röda Korset som är en intressent i det här systemet. Det är klart att om pengarna tryter har inte de heller mycket pengar. Vår förhoppning är att det här löser sig till det blir tid att söka till nästa höst, 2010.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag förstår ändå viceordförande i utskottet, Eklöw, att det från hennes sida finns en positiv vilja. Flera är intresserade av den här frågan som ser till hur fortsättningen blir, så att det möjliggörs att det här kan fortsätta. Det är lite genant för Åland att vara den enda som drar sig ur.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack fru talman! Jag vill också tacka ledamoten Roger Jansson för att han tog upp frågan om bonuslönerna inom PAF. Det är trevligt att någon annan vågar beröra den här frågan över huvudtaget. Jag känner det som om lagtingsledamöterna och regeringsledamöterna är rädda för att ta upp den här frågan, helt enkelt. Man tar inte sitt ansvar i den här frågan. Jag var väldigt glad för stödet.

Socialdemokraternas inställning till enhetslånen för byggande av hyreshus bottnar inte i misstro mot de privata intressenterna, utan det bottnar i att vi inte tror att det privata intresset för att bygga hyresbostäder är så stort. Det har inte varit det på lång tid. Vill man placera pengar, så att man får god avkastning, är inte hyreshus särskilt intressant. Det är åtminstone vår bedömning.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Först till frågan om PAF bonusarna. Det vore väl galet om vi som arbetsgivare till Ålands penningautomatförening, skulle vara rädda för att ta tag i den här typen av frågor. Det är på basen av vår lagstiftning som verksamheten har varit framgångsrik. Finansutskottet framför ett önskemål om att landskapsregeringen ska föra en tydlig ägarpolitik. Det ett ju för sorgligt. Jag hoppas verkligen att det inte är på det sättet.

När det gäller hyresbostadsbyggandet så har jag personligen, under de här senaste åren, redan varit i kontakt med över tio huvudsakligen större entreprenörer och bolag som skulle vara intresserade av att bygga hyresbostäder. Det är sammanlagt sådana mängder som överstiger det som om Marstad planerar per år. Nog finns det ett intresse, bara samhället skulle ge likartade villkor åt alla.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! En sak som har ventilerats här senast, var de här pengarna för att finansiera studieplatser för Åland i United World College. För mig var det nog en överraskning att Liberalerna har gått med på det här. Om det är någon fråga, som jag har upplevt att är förknippad med liberalerna, så är det den här, framförallt en av förgrundsgestalterna i partiet, Gunnevi Nordman. Jag känner det nästan som en personlig kränkning av henne att ta bort de här pengarna. Det har absolut ingen betydelse för landskapets ekonomi.

Som jag sade i början av mitt anförande, de marginaliserade grupperna, det politiskt svaga intressena, de får snabbt stryka på foten och så säger man att man måste ju spara någonstans. Men varför sparar vi då inte i jordbruksstöden? Nej, för det är en stark intressebevakning. Det är ett starkt särintresse för den här regeringen. Att dra in på det här, det är upprörande.

Det är en bra sak, vi har många ungdomar, som har varit på detta College, som har fortsatt med internationellt engagemang, och på hög nivå! Att vi inte skulle ha råd att skicka ut de här ungdomarna, bygger i så fall på en politisk värdering. Det här är inte så viktigt, det här är inte nödvändigt, det här kan vi skära bort.

Jag håller med ledamot Roger Jansson att det här är viktigt för Åland som lever i en global värld. Det är inte axeln Godby-Mariehamn, som är den enda viktiga i vår ekonomi. Det måste nog sträckas lite längre utanför landskapets gränser. Det finns många åländska ungdomar som är intresserade av internationella frågor. Jag vädjar nu till landskapspartierna, sätt in de här pengarna igen i 2010 års budget.

Raija-Liisa Eklöw, replik

Tack herr talman! Det var ju ett anförande bara för att gå på liberalerna. Nu är det ju så att liberalerna ansvarar för den här budgeten. Man har varit tvungen att ta ner både i smått och i stort. Om man följer socialdemokraternas politik, som nu har varit gällande, har man egentligen inte fått röra någonting, så har det varit utskottet. Jag försvarar den här skolan mycket. Men om vi ska spara någonstans så måste man också minska på högskolan, det skulle vi inte heller fått röra för socialdemokraterna. Jag hoppas innerligt att vi hittar en lösning på United Word College. Jag försvarar också det här. Man kan ju inte resonera, som ledamot Sundback, att man inte ska få ta bort någonting. 

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Talman! Det var nog en väldigt grov generalisering. För att vi skall kunna anhängiggöra frågor i finansutskottet så måste vi i motionera, annars får vi höra, nej, där kan vi ingenting diskutera, ni har inte anhängiggjort. Därför tar vi upp olika saker delvis för att få mera information. Det har vi fått om Högskolan, vi kommer inte heller att driva det till omröstning. Det betyder inte att man inte skulle få ta från Högskolan. Jag tycker inte det är värdigt, ledamot Eklöw, att föra en sådan förenklad debatt. Nog har liberalerna också varit i opposition och vet hur det går till att driva oppositionspolitik. Den här frågan är stor. Det är smått, det har ingen betydelse för landskapets ekonomi.

Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! För Liberalerna är det viktigt att utbildning är bra, det har vi sagt. Inte är det så enkelt att ta upp Högskolan, det har varit hårda ord om 10 %. Det är inte bara marginellt. Inte vill jag på något sätt här få det att höras att man ingenting kan göra. Vi måste ju dra ner. Socialdemokraterna har sagt att på Högskolan får vi inte dra ner, men på ÅHS där kan man dra ner hur mycket som helst.

Ännu till United World College, där är vi helt överens, det är viktigt. Jag kommer att jobba privat för det här inom tredje sektorn. Jag hoppas att regeringen jobbar för det här inom sin budgetberedning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om vi nu skulle hålla oss till den här frågan om studieplatsen i United Word College, är det faktiskt så ledamot Eklöw, att denne är representant för Röda Korset som sitter i den här styrelsen, inte visste något om regeringens förslag? Det är bättre att förankrade det hos dem som är berörda om man vill att de ska vara med och ta ett större finansiellt ansvar. Att de inte får det i ansiktet på sig, att har beslutats på högre ort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar vid lagtingets plenum på onsdag 3.6.2009.

 

Enda behandling

6      Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)

Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen kan lagtinget besluta att meddelandet skall hänskjutas till utskott eller självstyrelsepolitiska nämnden om ärendet prövas vara av synnerlig vikt. Beslutar lagtinget att inte remittera ärendet antecknas det till kännedom.

Talmanskonferensen föreslår att ärendet nu upptas till diskussion och att lagtinget först efter avslutad diskussion tar ställning till om meddelandet skall hänskjutas till utskottet eller inte. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Vi har nu på vårt bord landskapsregeringens meddelande 4/2008-2009, en redovisning över Östersjöstrategin. I lantrådets frånvaro så gör jag en kortare presentation av ärendet.

Det här är en redovisning som bygger på vidtagna åtgärder och sådana åtgärder som landskapsregeringen planerar.

Sakkunskapen i de här frågorna finns under respektive avdelning. Min egen avdelning, Kansliavdelningen och EU-enheten har inte så mycket med innehållet i sak att göra, utan mera med sammanställningen att göra.

Östersjöpolitik, kort om bakgrunden till det här meddelandet. Tankarna kom i självstyrelsepolitiska nämnden, man ville ha en redogörelse över landskapets samlade Östersjöpolitik. De här tyckte vi också från regeringens sida var ett bra förslag. Arbetet inleddes på gräsrotsnivå. Det var ett möte i EU-enheten där alla avdelningar var närvarande. Man utsåg ansvarspersoner. Alla avdelningar redogjorde för sitt arbete som berör Östersjön. Det är ungefär det här arbetet som själva meddelandet bygger på.

Man delar in det i vidtagna och planerade åtgärder. Mycket av det här materialet är från EU meddelandet om sjöfart. Det finns vissa direktiv, som landskapsregeringen har lyft upp som speciellt viktiga för landskapet Åland. Det är vattenram- och sjöfartsdirektivet.

Kort om vissa punkter i meddelandet, punkt 2.3, det marina direktivet; kommissionen kom 2005 i oktober med ett förslag om gemensam marin strategi för EU länderna. Här har landskapsregeringen påverkat via alla kanaler vi har. Direkt till riket via arbetsformen för B7, via en finsk parlamentariker som jobbar ganska aktivt för vår del. Parlamentets slutliga betänkande var i stora delar utformat av Ålands landskapsregering. Det här visar också vikten av en egen parlamentsplats. I det här fallet lyckades vi få andra att jobba enligt de här målsättningarna. Herr talman, det var ett sidospår.

Integrerad havspolitik för den Europeiska Unionen; här kommer det fram vad kommissionen har för planer och vad man kommer att komma med för förslag i framtiden. Blå boken är i nyckelställning. Det var kommissionen som antog i oktober 2007 och innehåller konkreta förslag. bl.a. sjötransportområde utan hinder havsstrategier, minskning av utsläpp mm. Alla de här frågorna berör Östersjön.

Sedan kan man också diskutera hur man har arbetat från landskapsregeringens sida. Vi påverkade en parlamentariker, det ledde till att resolution 2008 införde ändringsförslagen som landskapsregeringen hade fört fram och de antogs.

Sedan har vi punkten 2.3.1. integrerade styrelseformer för havet och samråd; här är det åtgärder som kommissionen kommit med och vilka vi beaktat och bedömt som viktiga. I det här fallet har vi drivit politiken så att det finns ett PM till lagtinget i form av ett informationsärende.

Jag går inte in under respektive punkt och redogör för allt, det är mera sakkunskapen ute på avdelningen. Det här är bakgrunden för meddelandet och hur det har sammanställts.

Det finns mycket att berätta om EU:s sjöfartspolitik. Jag tar inte upp det här. Det framkommer klart i direktivet hur vi ser på det, vidtagna och planerade åtgärder.

Punkten ett europeiskt område utan hinder; här kan man nämna att vi framfört att Åland har specialställning, att vi är utanför skatteterritorium men del av gemenskapens tullområde.

Om vi tittar lite mera framåt, Östersjöstrategi punkt 2.4 i meddelandet; Europeiska rådet gav kommissionen i december 2007  uppdrag att utarbeta en Östersjöstrategi. Här har vi tänkt ta del av Sveriges ordförandeskap i EU, det här är en viktig sak som man kan poängtera, här ska Åland vara framme och visa att man kan påverka fast man är liten.

Vad har vi gjort? Landskapsregeringen deltog i en startkonferens i Stockholm i december 2009. Vi deltog även, i oktober, i Nordiska Ministerrådet för miljöfrågor. Hösten 2008 skickade vi ställningstagande till kommissionen.  Under våren 2009 kan konstateras att landskapets synpunkter i ganska stora delar var beaktade, arbetet fortgår förstås. Landskapsregeringen har kontakter med riket och vi bevakar beredningen av Finlands position i de här frågorna.

När det gäller svenska ordförandeskapet, har vi hållit oss väl framme och påverkat. Jag har precis fått färska uppgifter, det ska vara klart den 10 juni och det finns ett utkast från kommissionen som kom i slutet på av förra veckan.  Informationen har jag fått av vår representant i EU, vår rådgivare. Jag vet inte vad det står ännu.

Om man tittar lite vilka avdelningar som jobbar mycket med de här frågorna så är det främst Social och miljöavdelningen som påverkat och gett landskapets synpunkter. De har i många fall visat vilka saker som är viktiga för landskapet Åland.

Avslutningsvis, herr talman, kan jag nämna att det finns en lista på de olika organen, som vi trots allt har till vårt förfogande; Central Baltic, regionkommittén, Helcom, B 7, Nordiska ministerrådet. Alla de här organen måste vi ju använda oss av för det här arbetet, speciellt när vi är så här små. Tack, herr talman.

Ltl Gun Carlson

Herr talman! Vi har, som information från landskapsregeringen, nu detta meddelande om vilka åtgärder man har deltagit i, vilka uppdrag man har haft och vilka målsättningar man har. Det är intressant och det är sant att de har frågats efter. I det handlingsprogram som vi diskuterade inför den här regeringsbildningen så var vi inne på att man från landskapsregeringen ska arbeta för en är renare miljö i Östersjön och även för ett mer miljöanpassat jordbruk, som vi skriver. Även ett hållbart och miljöanpassat vattenbruk, minskning av utsläppen och utsläppsminskningar av avloppsvatten från fartyg, egentligen borde också flygtrafik ha varit med. Det som också var viktigt i landskapsregeringens handlingsprogram var att man skulle kunna trygga sjöfartens verksamhetsförutsättningar. De här sakerna tillsammans med utbildningsmöjligheterna på Åland, eftersom vi har de stora kunskaperna om sjöfartsnäringen, är ju en bra grund för den samlade Östersjöpolitik, tycker vi.

Jag ska kommentera några saker lite tydligare. På sidan 5, punkt 2.1; vattenramdirektivet, man beskriver lite om det är;” detta innebär ingen försämring p.g.a. påverkan från mänsklig verksamhet ”. Det här är ju ganska svårt att skriva, det finns ingen mänsklig verksamhet som inte påverkar vattenmiljön. Det är ju bara så, all verksamhet som människan har för sig leder till lite påverkan dvs. alltid någon form av läckage, som vi vet att försämrar vattenkvaliteten. Det är det en balans man alltid måste hitta. Vad är rimligt? Vad kan man svälja? Vad kan vi leva med?

Sammantaget vill jag säga att generellt tycker Centern det är väldigt viktigt att Åland inte ska ha strängare krav än någon annan. Det ska inte finnas strängare krav inom någon som helst verksamhet eller sektor. Inte inom sjöfarten, inte inom jordbruket, inte inom fisket, inte inom trafiken, inte inom livsmedelsindustrin eller annan industri. Generellt ska vi leva med samma konkurrensvillkor som andra omgivande i EU-regioner gör. Det är väl ganska naturligt, att det skall vara så.

Punkt 2.2, det marina direktivet; där säger man att man skall uppnå en god miljöstatus senast 2020. Det här är väl okej. Jag vill bara kommentera det med att problemet många gånger i miljöarbetet är att alla vill se effekterna i ett tidigt skede och tycker att nu har det inte blivit något bättre. Det är viktigt att vi lär oss att förbättringarna alltid sker långsamt. Vill man se förbättringar i dag så hittar man det faktiskt i våra vattenområden.

Samarbete inom olika regioner och verksamheter berördes redan av minister Roger Eriksson. Jag ville ändå säga några saker om det.  De här samarbetsformerna är ju bra, de kostar en del. Med tanke på vad vi nu just har diskuterat i tilläggsbudgeten kan man också fundera över om allt är nödvändigt. Det som jag mest tänker på, som kanske är minst nödvändigt och skulle vara lättast att ta bort därför att de har minst effekt, det är B 7 samarbetet. Det har aldrig lyckats nå upp till några konkreta resultat, ytterst lite. Det är en lobbyverksamhet, största verksamheten är kanske lite inbördes beundran inom de här mötena. Ifall man någon gång kommer till att man behöver spara också i de här sakerna, på tal om tidigare diskussion, så är det här något man kan tänka på.

Jag tycker att sjöfartspolitiken är viktig, eftersom den har så stor betydelse för det åländska näringslivet. Här är det också viktigt att vi strävar till att uppnå samma konkurrensramar som alla andra sjöfartsregioner har. Nu är en tonnagebeskattning aktuellt, som i det här skedet kanske inte är det bästa förslaget som finns, men det pågår ju ett arbete med ett nytt tonnageskatteförslag. Man är ju överrens om, tror jag, att det nuvarande förslaget inte kommer att leda till någon minskad snedvridning av konkurrensen inom Europa. Rederierna jublar ju inte heller över det här, om jag förstått det rätt. Det ju viktigt att landskapsregeringen bevakar det här.

När det gäller sjöfartspolitiken är det också viktigt att man absolut ser till att man har likvärdiga regler för utsläpp, både avloppsvatten och bills vatten så att man lever med samma konkurrensvillkor. Vi behöver inte har sämre förutsättningar en någon annan.

Det här meddelandet är upplagt så att man dels har angivet vidtagna åtgärder och dels planerade åtgärder. I vissa kapitel, tycker jag för min del, att man har blandat ihop det lite. Man vet inte riktigt vad som vad som är planerade åtgärder och vad som är vidtagna åtgärder. Men det är inte så viktigt, sedan har man på ett ställe både vidtagna åtgärder och vidtagna åtgärder igen. Det är lite felskrivning som jag kan nämna.

Med de här orden så säger vi att det är information från landskapsregeringen om hur man har arbetat och tänker fortsätta med miljöarbetet för Östersjön. Tack för ordet.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack herr talman! Det här ärendet kommer att bordläggas så att vi får diskutera det senare. Jag borde ha ställt den här frågan till föredragande minister men jag blev så perplex så att jag inte kom i gång. Nu gav mig ledamoten Carlson möjligheten genom att säga att centern står bakom de här skrivningarna om sjöfartspolitiken i ett program om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik. Jag begriper inte överhuvudtaget varför det här finns med? På fyra sidor, från sidan 11 och framåt, och även om revideringen av tonnageskattelagstiftningen finns med. Näringspolitiska frågor som berör en särskild näring och när det gäller Europas sjöfartspolitik som gäller hela Europa och resten av världen, har inte med vår Östersjöpolitik att göra. Vet l Vet ledamot Carlsongäller hur man har beslutat att man ska ta med det här?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag har tyvärr inget bra svar varför det är här. Nog kan man ju försvara det genom att det är ju ändå förutsättningarna för transporten som är viktig både ur miljösynpunkt och ur näringspolitisk synpunkt. Om det är en liten sammanblandning, av miljöpolitik och näringspolitik kan man tycka, hör de samtidigt ändå ihop eftersom det är Östersjöpolitiken som vi diskuterar, inte enbart näringspolitiken. Jag har inget försvar till varför det är skrivet på det här sättet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller Östersjöpolitik är det väl främst miljöpolitiken och samarbete runt Östersjön alltså det internationella samarbetet vi diskuterar. Medan sjöfartens framtid i Europa är en näringspolitisk fråga i ett större sammanhang, som naturligtvis ska ha sin egen diskussion. Möjligen kan jag förstå att man har plockat med det för att man lite har missförstått, det här med maritima direktivet. Där det faktiskt resonerades lite kring sjöfartspolitiken också, men mera nog ur miljösynpunkt och hamnpolitik synpunkt. Det här som nu redogörs blir Ålands stora ödesfråga, ifall att EU går in för ett helt annat system än man gick in för 1995 när det gäller sjöfartspolitiken. Men det kan nog inte ha någonting med det här meddelandet att göra. Det måste vara något missförstånd.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag säger igen att inte har något bra svar på det. Samtidigt tycker jag ändå att det finns skäl eftersom vi ska ha ett levande Östersjön så kräver det också att man har möjligheter för en levande sjöfart. Jag tycker inte att det skadar det här meddelandet, att landskapsregeringen beskriver det här. Inte blir miljön sämre för det, för att man har det med.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ledamoten Gun Carlson hade ett anförande som stöder det här meddelandet bakom det. Det nämndes att man inte fått ut så mycket av B7. Det kan man alltid diskutera, det är helt riktigt att regeringen tittar på vilka olika organ vi ska vara med i. Konkret om B7 kan jag nämna att där har vi fått ganska mycket information om det här Transbland projektet som berör öarna i speciellt Östersjöregionen, våra transporter och framförallt energifrågor. Energimeddelandet som vi gjorde bygger mycket på den kunskap och erfarenheter som vi fått tagit del av via det här projektet

Det kan också nämnas att även i B 7 tog vi upp den här sälproblematiken redan i mars i fjol i Bryssel. Vi kontaktade kommissionens högsta tjänsteman. Vi använder alla våra organisationer, som vi har, för att för att kunna påverka.

Ltl Gun Carlson. Replik

Herr talman! Det är säkert så att det finns vissa saker som kan ha varit bra. Men i stort sett, i förhållande till kostnaderna under alla år, är det nog så där. Jag sade bara att om man behöver dra in också på någonting här, så är B 7 en lämplig sak att ta bort i sinom tid.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Frågan om Östersjöns framtid är en ödesfråga för Åland. Det är den största enskilda miljöfrågan som hotar Ålands framtid. Landskapsregeringen gjorde redan för länge sedan en mätning bland ålänningarna om deras beredskap att ändra sitt beteende för att förbättra miljön, köra mindre bil, äta och köpa ekologiska produkter osv. Den undersökningen var kanske inte så hoppfull, men på en punkt var samstämmigheten mycket hög; alla som svarar de oroade sig mest för Östersjöns tillstånd och framtid. Det här är en viktig fråga för ålänningarna. Det är naturligtvis också en viktig fråga för lagtinget och den bör tas på största allvar.

Jag vill passa på att ge beröm till regeringen för att man så snabbt kommer med det här meddelandet. Det var ju i samband med behandlingen av de prioriterade EU ärendena för 2008, på hösten, som vi efterlyste det här. Det är bra och att vi har det här nu. Det som är lite problematiskt är att lagtinget är på väg hem över sommaren och det är risk för att den här debatten inte får den glöd och det engagemang som frågan kräver och förtjänar.

Herr talman! Jag vill föreslå att vi bordlägger det här meddelandet till den andra september när lagtinget kommer tillbaka.

I dag inleder Sverige sitt ordförandeskap. De har aviserat att de kommer att göra Östersjöpolitiken som en av sina viktigaste frågor. När vi kommer tillbaka och diskuterar det här i september så kommer vi antagligen att ha mycket mera information om vad man tänker göra och vad som är aktuellt. Med tanke på frågans vikt så föreslår jag den här bordläggningen.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Jag delar lagtingsledamot Barbro Sundbacks uppfattning om att Östersjöfrågan är en ödesfråga för Åland. Om lagtinget önskar bordlägga frågan till den andra september så väljer jag att ha mitt anförande då i stället.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Jag understöder ledamot Sundbacks förslag om bordläggning till den andra september.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Under diskussionen har ledamoten Barbro Sundback understödd av ledamoten Åke Mattsson föreslaget att ärendet bordläggs till lagtingets plenum 2.9.2009. Finns det något förslag om annan tid för bordläggning? Inget annat förslag. Ärendet bordläggs till 2.9.2009.

 

För kännedom

Landskapsregeringens framställning angående lagstiftning om avhjälpande av miljöskador (FR 22/2008-2009)

Ärendet upptas till behandling 3.6.2009.

Ltl Camilla Gunells enkla fråga om ersättande skola för barnen på Lappo (EF 21/2008-2009)

Om när svar avges, meddelas senare.

 

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 3.6.2009, då det först hålls frågetimme med början kl. 13.00 och därefter plenum kl. 14.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.16.04).

 

 

Originalfil