Plenum den 1 juni 2012 klockan 10.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 1 juni 2012 kl. 10.30

Plenum börjar. 2

Bordläggning. 2

1    Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2011-2012)

Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)

Bordläggning. 2

2    Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2011-2012)

Första behandling. 2

3    Godkännande av tilläggsprotokollet om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)

Första behandling. 3

4    Privat socialservice

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2011-2012)

Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)

Första behandling. 12

5    Främjande av integration

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)

Första behandling. 36

6    Begränsning av producentansvar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)

Remiss. 48

7    Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

Remiss. 49

8    Taxan för avloppsvattenavgift

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2011-2012)

Remiss. 50

9    Samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2011-2012)

Fortsatt enda behandling. 53

10  Förslag till första tilläggsbudget för år 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2011-2012)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

Föredras. 58

11  Berättelse över redovisningen av valfinansieringen för lagstings- och kommunalvalen 2011

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2011-2012)

För kännedom... 59

12  Kommersialisering av vrakölen

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 8/2011-2012)

Plenum slutar. 59

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.

Herr landshövdingen

Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna Republikens presidents framställning om godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.

Talmannen

Herr landshövdingen! Framställningen kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Bordläggning

1        Godkännande av protokollet till konventionen om barnets rättigheter

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2011-2012)

Landskapsregeringens yttrande (RP 10/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 10/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 04.06.2012. Godkänt.

Bordläggning

2        Förtydligat förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2011-2012)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 04.06.2012. Godkänt.

Första behandling

3        Godkännande av tilläggsprotokollet om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens yttrande (RP 11/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 11/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat lagen om i kraftsättande av tilläggsprotokollet till konventionen om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter. Lag- och kulturutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall.

Protokollet, som är ett tillägg till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, innehåller bestämmelser om tillsynsmyndigheter i fråga om datasekretess.

Myndigheternas uppgift är att kontrollera att de grundläggande principer för datasekretess och de bestämmelser om internationellt dataflöde som anges i konventionen respekteras.

I landskapsregeringen yttrande över republikens presidents förslag sägs att bestämmelserna i tilläggsprotokollet i stort stämmer överens med det s.k. dataskyddsdirektivets bestämmelser.

Direktivet har redan 2007 implementerats genom landskapslagen om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen och genom landskapslagen om datainspektionen.

Beträffande kommuner, landskapet och föreningar medför ett bifall till tilläggsprotokollet inte mera uppgifter. Myndigheter och föreningar är redan berörda genom direktivet.

Bedömningen är att några ytterligare lagstiftningsåtgärder inte är nödvändiga. Utskottet har i samband med behandlingen av ärendet fått erfara att Europeiska kommissionen planerar en ny förordning som skulle ersätta dataskyddsdirektivet och som däremot kan innebära vissa förändringar bland annat i fråga om datainspektionens uppgifter.

När det gäller förordningar så träder de ikraft omedelbart. Det är viktigt att landskapsregeringen följer utvecklingen.

Ltl Wille Valve

Fru talman! Jag tänkte bjuda på en kort sammanfattning av mitt inlägg i remissdebatten som lyder: Det här är ett bra tilläggsprotokoll det är bara att godkänna. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lag- och kulturutskottets betänkande.

Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Privat socialservice

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2011-2012)

Ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 5/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman, bästa lagting! Social- och miljöutskottets förslag är att lagtinget för landskapsregeringens lagförslag om privat socialservice.

I syfte att trygga intressen och rättigheter för klienter som använder privat socialservice föreslår landskapsregeringen att lagtinget antar en lag om tillämpning av rikets nya lag om privat socialservice. Rikets lag om privat socialservice trädde ikraft den 1 oktober 2011. Genom lagen ordnas den offentliga tillsynen över privata inrättningar som erbjuder socialservice. Lagstiftningen utgör framför allt ett nödvändigt verktyg för tillsynsmyndigheterna som ska säkerställa att den vård som erbjuds klienterna håller god kvalitét. Enligt utskottet är lagstiftningen dessutom viktig för verksamhetsutövarnas och klienternas rättsskydd.

Under utskottsbehandlingen har det framkommit att verksamhetsutövarna välkomnar lagförslaget som bl.a. ger ramar och riktlinjer för hur tjänsterna ska kvalitetsäkras. Verksamhetsutövarna ska t.ex. utarbeta en plan för egenkontroll som ska finnas offentligt framlagd och som ska följas upp. Utskottet har erfarit att kvalitétsäkring redan förekommer på motsvarande inrättningar utanför Åland. Tillsvidare är det endast ett begränsat antal verksamhetsutövare som berörs av lagstiftningen i landskapet. Antalet verksamhetsutövare kan förväntas öka i framtiden.

I övrigt finner utskottet att rikets nya lag om privat socialservice inte innebär några stora förändringar jämfört med den äldre lagstiftningen. De flesta ändringarna är av strukturell och språklig karaktär.

Utskottet har också i samband med behandlingen noterat att landskapsregeringen har använt sig av en ny teknik i blankettlagen för att föreskriva vilka avvikande bestämmelser som gäller i landskapet. Syftet har varit att göra uppräkningen mer överskådlig och lättläst. I den nu aktuella lagen har det varit nödvändigt att föreskriva om ett relativt stort antal avvikelser. Utskottet finner att landskapsregeringens förslag att ange dessa i tabellformat fyller syftet att göra lagstiftningen mer överskådlig. Med hänvisning till att tekniken inte har använts tidigare hade det funnits anledning att omnämna detta i motiveringarna till lagförslaget.

Fru talman! När det gäller utformandet av beslut och besvärsanvisningar konstaterar utskottet att på beslut som fattas med stöd av landskapsregeringens lagförslag om privat socialservice ska förvaltningslagen för landskapet Åland tillämpas. I förvaltningslagens 7 kapitel finns bestämmelser om vad ett beslut ska innehålla, att det ska motiveras och övrig information som ska anges i beslutet. När det gäller besvärsförbud sägs i 43 § att om en särskild bestämmelse anger att det är förbjudet att anföra besvär eller att ett beslut inte är överklagbart, så ska den bestämmelse som ligger till grund för detta anges i beslutet. Detta med anledning av den diskussion som förekom i samband med remissen.

Beträffande motionen om servicesedlar konstaterade utskottet att det i ltl Gunnar Janssons m.fl. åtgärdsmotion föreslås att lagtinget ska besluta om att ge landskapsregeringen i uppdrag att bereda ett lagförslag om servicesedlar inom vården och omsorgen som ska föreläggas lagtinget. Utskottet konstaterar att det av regeringsprogrammet framgår att landskapsregeringen under mandatperioden kommer att utarbeta ett lagförslag om servicesedlar. Redan nu finns en bestämmelse om servicesedlar i landskapslagen om hälso- och sjukvård 46 §. Enligt denna bestämmelse kan servicesedlar användas i syfte att öka valmöjligheter för patienterna och främja samarbetet mellan den offentliga hälso- och sjukvården och de privata serviceproducenterna. För att systemet ska kunna tas i bruk måste dock närmare bestämmelser om servicesedlar utfärdas genom landskapslag. Eftersom landskapsregeringen har angett i sitt regeringsprogram att ett lagförslag om servicesedlar kommer att överlämnas till lagtinget så föreslår utskottet att åtgärdsmotionen förkastas.

Fru talman! Med hänvisning till det ovan anförda föreslår utskottet att landskapsregeringens förslag till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice samt förslaget till ändring av 29 § barnomsorgslagen för landskapet Åland antas, med några mindre ändringar i det första lagförslaget.

Beträffande åtgärdsmotionen kan vi konstatera att ltl Torsten Sundblom också har fogat en reservation till betänkandet.

Fru talman! Slutligen vill jag till betänkandet komma med två kompletteringar. Dels önskar jag att det i protokollet antecknas att utskottet inbegärt ett skriftligt utlåtande från två inrättningar angående åtgärdsmotionen och det inkom ett utlåtande från Medimar som jag önskar anteckna till protokollet.

Dels har en kläm fallit bort ur betänkandet och där vill jag avslutningsvis framföra en rättelse. Till betänkandet ska fogas en ytterligare en kläm med följande lydelse: ”Att lagtinget förkastar åtgärdsmotion nr 5/2011-2012. Tack, fru talman.

Talmannen

De anförda rättelserna har antecknats.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag är glad för att utskottet behandlade min grupps åtgärdsmotion. Jag kommer i ett anförande att gå mera in på det.

Min replik gällde det som ordförande Beijer nämnde här på slutet, hur ärendet behandlats. Jag var förbryllad när jag läste detta för jag hade följt med behandlingen och hade förstått att utskottet hade gjort mera än vad som återges här i betänkandet. Jag kan inte annat än vara glad för att det rättas till här. Jag efterlyser en större noggrannhet i framtiden, vilket jag är säker på att utskottet kommer att vara.

Den andra rättelsen är mera tveksam. Det är inte säkert att det helt överensstämmer med lagtingets procedurer att tillföra tillägg till betänkanden i muntlig form på det här sättet. Jag föreslår inte några ändringar. Jag nöjer mig naturligtvis med det som ordförande sade på slutet finns på sidan 3 under beskrivningen. Mitt intryck är att det måste vara lite större noggrannhet vore skäl att iaktta, framförallt när det gäller ändringar.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Det är ett korrekt iakttagande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Utskottsordförande har förtjänstfullt redogjort för vad som står i betänkandet.

Det är bra att läsanvisningen, under stycket ny lagstiftningsteknik, kom med. Jag hade mycket bekymmer med att få det här på plats, när jag skulle läsa hur det fungerade.

Jag har skrivit en reservation angående motionen som utskottet föreslår att ska förkastas. Jag reserverar mig mot utskottets beslut att förkasta åtgärdsmotion nr 5/2011-2012.

I motionen föreslås att en landskapslag om servicesedlar inom vård och omsorg ska stiftas.

Införande av servicesedlar inom vården och omsorgen skulle ge ökad valfrihet, t.ex. för den mycket omdebatterade tandvårdsreformen skulle servicesedlarna vara positiva då vi på Åland har en mycket välutbyggd privat tandvård.

Privat sjukvård produceras också på Åland. Servicesedlar kan bidra till att patienten snabbare får vård som i förlängningen kan innebära kortare sjukskrivningstid och effektivare rehabilitering, vilket sammantaget är bra för samhällsekonomin.

Inom omsorgssektorn som helhet finns ett ökande behov av service och privata alternativ kommer att bli ett viktigt komplement i framtiden.

Det är också till fördel om ett närmare samarbete mellan den offentliga och privata omsorgen befrämjas. Erfarenheten av servicesedlar i såväl riket som Sverige är god och även åländska patienter och klienter har mycket att vinna på att servicesedlar införs inom den åländska vård- och omsorgssektorn.

I utskottbehandlingen har inget nått mina öron som säger att arbetet med en lag om servicesedlar har påbörjats. Utskottsmajoriteten motiverar förkastande med en skrivning i regeringsprogrammet.

Det som framkommit är att systemet syftar till att skapa en ökad valfrihet och att förbättra tillgången till tjänster. Ur patientens synvinkel är också förtroendefrågan viktig. En läkare kanske inte passar alla patienter. För patienterna skulle också servicesedlar kunna innebära en utökad möjlighet att få vård på Åland och därmed slippa resor som kan kännas betungande i samband med sjukdom. Det kan också skapa förutsättningar till en obruten vårdkedja, vilket kan ge bättre vårdkvalitet.

För att uppfylla de intentioner om införande av servicesedlar som finns i 46 § landskapslagen om hälso- och sjukvård krävs en särskild lagstiftningsåtgärd. Den lagen togs i bruks 2011 och borde snarast kompletteras med en lag om servicesedlar.

Jag aviserar att liberalerna i detaljbehandlingen kommer att föreslå att åtgärdsmotion nr 5 antas i detaljbehandlingen.

Klämmen lyder: ”Att lagtinget beslutar ge landskapsregeringen i uppdrag att inleda lagberedning som syftar till stiftande av landskapslag om servicesedlar inom vården och omsorgen samt förelägga lagtinget förslag till lagstiftning på området”. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundblom slår in öppna dörrar. I regeringsprogrammet finns skrivningar om att en lag om servicesedlar ska tas fram under den här mandatperioden. Det finns även skrivningar om det i vårt lagstiftningsprogram och i ÅHS-lagen.

Däremot finns det möjligheter redan idag att använda sig av servicesedlar. Enligt socialvårdslagen kan kommunerna ta det här i bruk redan nu om viljan finns. Hur ser behovet ut när man talar med kommunerna? Vilka administrationskostnader skulle detta medföra för kommunerna? Det är ändå kommunerna som ska administrera det här systemet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Socialminister Aaltonen ska inte ta illa vid sig för att liberalerna har lämnat in den här motionen och för att jag i utskottsbehandlingen har reserverat mig. Motionen är till för att hjälpa regeringen att komma framåt. Vi vill försöka hjälpa till att skjuta på. Finns det en bred enighet i lagtinget så vad vore bättre för regeringens fortsatta arbete än att även ha oppositionspartier bakom sig i den här frågan. Vi vet ju alla att det som står det regeringsprogrammet uppfylls till vissa delar och vi vet inte vilka delar. Men på det här viset talar vi om att vi står bakom det som står i regeringsprogrammet, att utarbeta den här lagen och komma till lagtinget med den. Då blir det troligen ett ganska enigt beslut bakom.

Minister Carina Aaltonen, replik

Inte tar jag alls illa vid mig. Jag tycker att det är lite märkligt för liberalerna hade ändå den här posten för 25 veckor sedan. Hur har man jobbat med den frågan tidigare under de senaste åren? Just nu verkar frågan ha hamnat väldigt högt upp på liberalernas prioritetslista. Frågan finns med också på landskapsregeringens lista över lagstiftningsåtgärder som kommer att vidtas. Just nu håller vi på med familjevårdarlag. Lagen kommer när det är dags. Var inte orolig!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Landskapslagen om hälso- och sjukvården togs i september. Den tidigare regeringen hade planer på att under 2012 skulle det arbetas med lagen om servicesedlar. Båda lagarna kunde inte komma samtidigt, utan det ska ju rulla på. Därför vill vi försöka skjuta på detta. Det har till och med ifrågasatts från socialdemokraterna om vår rätt att motionera, men det hör ju till systemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag uppskattar naturligtvis oppositionens engagemang i den här frågan. Jag var en av dem som också vill ha med servicesedlar i regeringsprogrammet och det finns med.

Det känns lite, som ltl Raija-Liisa Eklöw ofta sade; PG, på gång. Det är ju i allra högsta grad redan på gång. Jag har fortfarande förtroendet kvar. Jag litar på regeringens och Carina Aaltonens goda omdöme att hon kommer med en lagframställning i det här ärendet. Jag ser inga problem. Vi i regeringen diskuterar inte med våra representanter via klämmar i betänkanden. Vi diskuterar direkt med dem personligen. Det finns ingenting som tyder på att man inte kommer att komma med den här framställningen. Men regeringen måste ha tillfälle att följa sin egen agenda och lägga in det så att det passar i rätt sammanhang. Man kan inte bara kasta in framställningen när som helst.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Javisst är det så, ltl Mattsson. Det är bra att ltl Mattsson har förtroende för regeringen. Inte hade jag behövt reservera mig i den här frågan om vi t.ex. hade fått en tid när lagframställningen ungefär skulle komma. Då hade vi skrivit in det i betänkandet och allt hade varit frid och fröjd. Jag försöker bara utnyttja den rätt som vi har i lagtinget, att försöka skjuta på saker och ting.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag ser att utskottet har kopplat ihop den här lagstiftningen med motionen om servicesedlar.

Under remissdebatten för det här lagförslaget och remissdebatten för den här motionen, med ltl Gunnar Jansson som förste undertecknare, berättade jag bland annat att jag är glad för att också liberalerna nu stöder moderaternas och mitt långvariga arbete för servicesedlar.

Gunnar Jansson är en av våra tunga profiler som under många år har drivit frågor av stor betydelse för Åland. Jag är därför särskilt glad att just ltl Gunnar Jansson också är engagerad i sociala frågor och förstår vikten av att vi ror i hamn det här med servicesedlar.

Att jag engagerade mig som politiker var för att jag särskilt brinner för, förutom ekonomiska och samhällsstrukturfrågor, de sociala frågorna och valfrihetsfrågor.

Jag nämnde också i remissdebatterna att servicesedlar redan finns inskrivet i regeringsprogrammet och att lagen ligger i lagstiftningsröret hos landskapsregeringen. Jag har dock förståelse för att motionärerna vill påskynda det här och jag delar den uppfattningen helt och hållet. Jag har en mycket positiv inställning till tankegångarna i motionen och tror att också landskapsregeringen ser att det är positivt med att också oppositionen vill stöda landskapsregeringens skrivningar i regeringsprogrammet i den här frågan.

Men jag är nu med i regeringsblocket och kommer att stöda det liggande utskottsbetänkandet då jag fortfarande har förtroende för att landskapsregeringen snart kommer att återkomma till lagtinget i den här frågan. Jag kommer också att göra allt jag kan för att landskapsregeringen påskyndar lagstiftningen i den här frågan.

Jag tror att det här är en av flera pusselbitar för att få samhällsservicereformen genomförd på ett bra sätt. Tänk vad bra om man kunde få välja sin serviceproducent oberoende av kommungränser.

Jag vill återigen påpeka att det skulle vara en riktigt bra valfrihetsreform om vi kunde få igång ett system med servicesedlar på Åland. Istället för att tjänstemän och politiker bestämmer ges valet till de anhöriga och klienterna själva. Vi har nu fakta på att det är fullt möjligt att genomföra, fungerar bra och att det är mycket efterfrågat. Dessutom vet vi att det nu finns fungerande lösningar med elektroniska servicesedlar som framkommit i hörande i finans- och näringsutskottet.

Sedan vill jag ytterligare lyfta upp att det här är positivt för företagare och då särskilt småföretagare med stark personlig service. Dessutom kunde det här vara en bra sak för att stötta upp kvinnligt företagande och det kan skapas helt nya möjligheter för dem att bli företagare. Vi vet ju alla att det är flest kvinnor av dem som jobbar inom den här sektorn. Kvinnligt företagande lyfts också särskilt upp i regeringsprogrammet.

Ett exempelområde där man ganska snabbt kunde få igång det här med servicesedlar kunde vara inom närståendeavlastningen, som jag också nämnt tidigare. Jag vet att det finns många anhörigvårdare som har jättesvårt att släppa taget och inte alltid känner sig trygga med att lämna den anhöriga på en av de offentliga institutionerna man blir anvisad till för avlastning. Man kanske vill ha en annan lösning, kanske man känner sig tryggast med Villa Gustava eller någon annan privat serviceproducent eller kanske vill man ha någon som kommer hem istället och avlastar hemma. Alla familjer är inte likadana. Det måste gå att få mer flexibla lösningar så att vi också verkligen stöttar upp målet med att kunna bo hemma längre på riktigt. Det är inte bara så att det blir bättre för familjen utan det blir nog också billigare i längden eftersom det är väldigt dyrt med institutionsplatser, det vet alla.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att jag hoppas att vi kan ha ett så enigt lagting som möjligt för lagstiftningen kring servicesedlar så snart landskapsregeringen har hunnit förbereda det. Jag tycker att mycket tyder på att det finns ett starkt stöd här. Tack.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var väldigt bra sagt av ltl Carlsson. Jag är glad att han försöker skjuta på detta inom regeringspartierna. Jag är väldigt glad att han tar på sig den rollen. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för det. Det är viktigt att vi också kan hitta samarbeten över partigränserna. Det är roligt att vi kan hitta samlösningar som alla står bakom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Efter denna positiva debatt ska jag i korthet uppehålla mig enbart kring tre saker; lagförslaget, behandlingsordning och åtgärdsmotionen. Jag börjar med behandlingsordningen.

Under remissdebatten såg jag en tydlig koppling mellan privat socialserviceproduktion och hur man betalar för den, även om den sittande talmannen tyckte att man skulle vara lite försiktig i diskussionen med att koppla ihop de här sakerna alltför mycket, men det var i konstruktiv och vänlig bemärkelse. Jag tror också att det påpekandet främjade debatten för att antingen erkänna att det här är två skilda saker eller att det är saker som har ett sakligt samband. Därför är jag glad att utskottet kom till den senare slutsatsen, att det finns ett uppenbart sakligt samband mellan att producera privat socialservice och betala för den. Här ligger pudelns kärna i frågan om servicesedlarna som jag återkommer till.

Vad gäller själva lagförslaget så ser jag att utskottet har gjort en noggrann och grundlig behandling. Jag tycker att 3 §, som jag var lite tveksam inför i remissen har vunnit på de förtydliganden som utskottet har vidtagit.

Man kan mycket väl tänka sig att en sådan situation kan uppstå vid den här typen av teknik, där man i tabellform säger vad en rikslag anger var i tillämplig norm i landskapslagstiftningen i en situation där vi på rättsområde har en norm i landskapslagstiftningen som saknas i rikslagstiftningen. Den situationen löser man när den uppkommer och den löser man troligen genom 1 §, som har en klassisk utformning vid tillämpning av blankettlagar. Om den här situationen uppkommer, vilket jag nog ser att är fullt möjligt och t.o.m. önskvärd i många fall. Speciellt inom socialrättens område finner man en lösning i stil med den jag nu nämnde. 3 § har vunnit på dessa förtydliganden. När jag var lite överraskad frågande i remissen så ser jag nu att förklaringens skimmer har lagt sig över betänkandet. Jag tror att läsningen underlättas av detta.

Sedan till åtgärdsmotionen. Jag tror fortfarande, när jag hörde minister Aaltonen, att det föreligger ett missförstånd här angående hur vi resonerar i lagtinget och hur ministern och kanske regeringen resonerar. Vi måste erkänna i vår rättsordning att det är skillnad mellan en möjlighet att använda sig av servicesedlar och sedlarnas rättsliga status. Ingen har förnekat den rättsordning vi har att det är möjligt att använda t.ex. servicesedlar. Det är möjligt att använda nästan vad man vill i vårt demokratiska samhälle, om vi är överens om det. Men, när vi talar om medel att betala för en vara eller tjänst då måste det betalningsmedlet ha en juridisk status som ger trygghet åt alla parter i systemet; köpare, säljare och övriga aktörer. Det är i korthet det som åtgärdsmotionen efterlyser, dvs. en ökad valfrihet genom att kunna använda servicesedlar som betalningsmedel, varför inte i elektronisk form som kollegan Petri Carlsson här nämnde. Om man avdramatiserar den här frågan så kommer man längre. 

80 § i grundlagen gäller också vår lagstiftning här lagtinget. Enligt 21 § kommer man in på de anknytningar till grundlagen som vi ofta behandlar här, dvs.; vad är området för lagstiftning och vad kan regleras på annat vis?

Jag nämnde under remissdebatten att man i Sverige för länge sedan infört servicesedlar genom avtal. I Sverige har man inte den legalistiska tradition som man har i Finland om att förhållandet mellan parter, åtminstone om det rör deras rättsliga ställning, ska regleras på lagnivå. I Sverige har olika aktörer ingått avtal om att så här kan man göra också med offentliga servicesedlar, lite i stil med privata lunchsedlar som man har hos oss. Så det är inte mera dramatiskt än så.

När man i Finland gick in för servicesedlar så framstod det väldigt klart i ett tidigt skede att själva rättsordningen kräver att deras juridiska status normeras på lagnivå. Det har man gjort i Finland med 13 enkla paragrafer.

Jag inser den anhopning av ärenden som finns i regeringen och i lagberedningen och hur mycket resurser som de facto måste sättas på att klara EU-rättsordningen och tillpassningen av det. Jag inser detta. Jag inser också att det inte är av illvilja som regeringen inte framskrider i den här frågan, utan av rent praktiska förhållanden. Därför är min lagtingsgrupp inte främmande för att t.ex. hjälpa till med en lagmotion i detta ämne. En lagmotion som kanske kunde nå över partigränserna. Jag vill med alla medel undvika en konkurrenssituation i det här sammanhanget. Jag vill gå vidare serviceproduktionen i vårt moderna samhälle. Vårt samhälle skulle förtjäna på denna enkla reform. Det här var mina iakttagelser, fru talman. Tack för det.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag begärde replik för tabellerna. I utskottet var jag synnerligen skeptisk till tabellerna när jag först tittade på dem. Jag tyckte att de var krångliga. Man kan egentligen bara lyfta bort tabellerna och lägga det här i löpande text, så får man se hur det ser ut. Då kommer man underfund med hur pass bra det är. Vi är överens i detta. Jag tänkte bara ge mitt stöd till att man kan ifrågasätta tabellerna i början. Jag hoppas att man har tabellerna fortsättning också. Det problemet som ltl Jansson lyfte fram så är frågan om inte samma problem också finns om man har detta i löpande text? Man kanske inte kommer åt problemen genom att lyfta bort kolumnerna.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Alldeles säkert, kollegan Mattsson, så är det. Inte var det lättare att läsa den löpande texten tidigare, definitivt inte, svårare skulle jag säga. Emellertid brukar man i juridisk litteratur lite varna för tabeller, på den grunden att vanliga läsare ofta läser dem uttömmande. Det här står i en tabell och då är det detta som gäller. Då finns det en risk att man förbiser det som kan finnas i andra lagverk. Men tekniken är bra.

Det som jag i remissen också lite hängde upp mig på var att vi samtidigt behandlade ett annat lagförslag till blankettlag som hade en helt annan teknik. Den gången efterlyste jag också en så stor enhetlighet som möjligt i själva layouten för blankettlagförslag och det ser jag fram emot att kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det känns väldigt positivt nu att tabellerna i 3 § vinner lagtingets uppskattning. Det är ett nytt sätt att beskriva avvikelser mellan rikslag och vår egen lagstiftning. Det är första gången som man gör på det här viset, att man dels har hänvisning till rikslagen i en tabell och sedan vad det avser i landskapet. Det var diskussioner under remissen, men jag är glad att både utskottet och ltl Gunnar Jansson är positiv till det här.

Sedan väcker diskussionen om servicesedlar en del frågetecken. Jag tycker att det skulle vara viktigt att motionsställaren och ltl Jansson säger på vilket sätt det här skulle underlätta för kommunerna idag gentemot att man kan köpa tjänster från privata serviceproducenter?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Tabellen är nog bra. Jag utgår ifrån att tekniken tas in i handledningen för lagberedarna så att det också blir en så enhetlig tillämpning skrivet som möjligt i kommande lagförslag när man använder den här tekniken. Det är bra.

Nej, minister Aaltonen, jag måste göra ministern lite besviken. Därför att nu är det inte längre frågan om en remissdebatt. Nu kan vi enbart debattera utskottets betänkande. I det betänkandet föreslås att åtgärdsmotionen ska förkastas. Jag kommer att nöja mig med att stöda kollegan Sundbloms ändringsförslag enligt hans reservation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag noterade att kollegan Gunnar Jansson kom ihåg den lilla frågeställningen som vi hade i remissen 18.4 när den här lagframställningen skulle remitteras till social- och miljöutskottet. Och lagframställningens förhållande till ärendet som åtgärdsmotionen, som vi behandlade två veckor tidigare 4.4 i plenum, och huruvida de kunde diskuteras ihop. Nu har utskottet löst den frågan genom att slå ihop ärendena och det var klokt av utskottet att göra på det sättet. Då har vi ärendena ihop bundna.

Den här diskussionen är intressant, huruvida man redan idag, genom avtal och med de rambestämmelser som finns t.ex. i nya hälso- och sjukvårdslagen, kunde utföra den här typen av service.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Vår lilla ordväxling den 18 april var helt parlamentariskt trevlig.

Det är möjligt att man genom avtal kunde göra det, för det har man ju gjort inom det privata näringslivet när det gäller lunchsedlar. Där finns det ingen motsvarande lagstiftning utan där gäller den allmänna obligationsrätten. Men, vi har denna bestämmelse i 80 § i grundlagen som säger att grunderna för enskildas rättigheter och skyldigheter alltid måste framställas i lag. Om man inför ett betalningsmedel som är gällande i det offentliga samhället har åtminstone lagtolkningen i statsförfattningsordningen i Finland kommit till den slutsatsen att helst ska man nog ha lag och de 13 paragrafer som behövde avfattas var inte svåra att skriva. Det här följer en legalistisk tradition i Finland. Så länge den är så här så får man väl tro på att den är sann.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag stöder nog den legalistiska principen som huvudregel. Men jag har ändå en känsla av att man både inom hälso- och sjukvården och nog också inom omsorgen, trots att kanske lagstöd idag är svagare där måhända obefintligt, kunde inom kommunerna diskutera möjligheterna att föregå lagstiftningen. Men det innebär ju inte att vi för den skull skulle acceptera en försening av den här lagstiftningen, som bör läggas så fort som möjligt in i tidtabellen i landskapsregeringens lagberedningsprogram.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! I rikslagen har man intagit i lagstiftningen om servicesedlar också kvalitetskrav på det som man får för sedlarna. Det är ett betalningsmedel med offentligträttsliga kvalitetskrav omkring sig. Därför har man i Finland intagit den här hållningen. Jag tror att det skulle vara klokt att göra det hos oss, framförallt nu när vi också inom flera områden som avser att täcka kommunala och landskapliga områden, dvs. som avser att täckas med servicesedlar, gäller enskilda i så hög omfattning nämligen hälso- och sjukvård och omsorg.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 29 § barnomsorgslagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

5        Främjande av integration

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har ingående behandlat integrationslagen. Det har varit intressant, omfattande, lärorikt och vi har imponerats av kunskapen och arbetet som redan utförs.

Utskottet har också konstaterat att det återstår en hel del arbete för att vi på Åland ska kunna få en integration som löper smidigare.

Jag kommer att presentera vårt betänkande ganska ingående. Vi anser att det finns en hel del matnyttigt i betänkandet.

Utskottet föreslår att landskapslagarna antas med vissa mindre ändringar i integrationslagen. Ändringarna är av närmast språklig eller teknisk natur.

Till betänkandet finns flera reservationer fogade som reservanterna själva kommer att presentera och redogöra för.

Antalet invånare på Åland födda utanför Norden växer stadigt. Utskottet ser denna utveckling som en stor rikedom för landskapet och konstaterar att den invandrade befolkningen utgör ett viktigt tillskott för samhälls-, arbets- och kulturlivet. Det därför synnerligen angeläget att samhällets system för integration av de inflyttade är välfungerande och att behövliga lagstiftningsinstrument är i skick.

Landskapsregeringen föreslår att rikets integrationslag ska tillämpas som en blankettlag men har valt formen av en fulltextlag för att göra landskapslagstiftningen mer informativ.

Utskottet anser att det är till fördel att lagen är en fulltextlag men konstaterar samtidigt att lagarna bildar en komplicerad helhet med korshänvisningar. Detta ställer enligt utskottets mening krav på att den information som landskapsregeringen avser utarbeta i form av en broschyr som ska komplettera integrationslagen är lättförståelig. I fråga om några enstaka paragrafer föreslår utskottet dock några mindre språkliga ändringar för att göra lagen mer lättförståelig men syftet är inte att göra några förändringar av det sakliga innehållet.

I landskapslagens detaljmotiveringar hänvisas till detaljmotiveringarna för motsvarande paragrafer i rikslagen. Enligt utskottets mening innebär detta val av det som kan kallas blankettmotiveringar en fördel i och med att det står klart att den praxis som utvecklas i riket med anledning av rikslagen även ska bli gällande i landskapet. Samtidigt konstaterar utskottet dock att det är stor nackdel att man vid tillämpningen av landskapslagen måste ha tillgång till förarbetena till rikslagen.

Integrationslagen gäller för alla som flyttar in i landskapet utom för finska medborgare. De åtgärder som nämns i lagen är behovsrelaterade vilket betyder att lagen i praktiken endast i undantagsfall tillämpas på t.ex. nordiska medborgare.

Landskapsregeringen ser över hur man kan förbättra möjligheterna för finskspråkiga finländare att integreras i samhället även om de inte omfattas av lagen. Det handlar om finskspråkiga finländares rätt och möjlighet att lära sig svenska.

Integrationsarbetet och integrationslagen berör även barn och unga och särskild uppmärksamhet ska fästas vid barnets bästa och vid barnets utveckling.

Enligt vad utskottet fått erfara är den bästa åldern för barn och ungdomar att byta språk åtta till elva år. Då har man hunnit lära sig läsa på sitt modersmål, vilket underlättar mycket när man ska lära sig ett andra språk. Det bör landskapsregeringen ha i åtanke när man överväger medelsfördelningen i fråga om integration av barn och unga.

Landskapet har betydligt generösare medel för integration i grundskolan än för barnomsorgen.

Det tar mellan fem och åtta år att nå den språkliga abstraktionsnivå som behövs för att eleven ska kunna tillgodogöra sig högstadieutbildning. När man är i förskoleåldern ska man både lära sig läsa och ett nytt språk samtidigt. Språkundervisningen är mycket viktig så att barnen inte riskerar att bli halvspråkiga och därmed löper risk att bli marginaliserade. 

Det är också viktigt att man inte placerar integrationsungdomar i separata skolklasser eftersom integrationen då motverkas liksom det är angeläget att invandrarbarnen inte hänförs till kategorin barn med särskilda behov eftersom utgångspunkterna är så varierande. Här finns utrymme för en förbättring när det gäller gymnasialstadiet.

Det är också viktigt att vara uppmärksam så att alla familjer med läropliktiga barn och ungdomar får upplysningar om både rätten till skolgång och plikten till lärande.

Enligt vad utskottet fått erfara har det blivit svårare för barn som inte har svenska som modersmål och som inte har haft en anpassad läroplan i grundskolan, att komma in på gymnasiet. Det har också visat sig att många av de barn som får tillträde till gymnasieskolorna får svårigheter eftersom det i gymnasieskolorna saknas ett skyddsnät motsvarande det som finns i grundskolan. Det är också viktigt med nätverken utanför skolan så att invandrarbarn integreras i olika fritidsverksamheter. Där spelar den tredje sektorn en mycket och avgörande roll.

Kommunerna har en viktig roll i fråga om integration av barn och unga både när det handlar om de läropliktiga ungdomarna och de ungdomar som inte längre är läropliktiga. Man bör vara speciellt vaksam i fråga om äldre ungdomar som har passerat läropliktsåldern men som inte till fullo innehar de kunskaper som en genomgången grundskola ger.

I Sverige förs en diskussion om en förlängning av skolpliktsåldern för dessa barn och landskapsregeringen bör följa utvecklingen på området. Vi har ingen skolplikt, vi har läroplikt men det kan vara nyttigt att dra erfarenheter från Sverige också.

Talman! Den första åtgärd som vidtas i fråga om invandrare i behov av integration är en inledande kartläggning. Vid kartläggningen görs en preliminär bedömning av invandrarens förutsättningar för sysselsättning, studier och annan integration samt av behoven av språkutbildning och andra integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. När det gäller arbetssökande uppgörs den inledande kartläggningen av AMS medan kommunen ansvarar för övriga invandrare. Den inledande kartläggningen ligger till grund för bedömningen av om det föreligger behov av en integrationsplan. Rätten till en integrationsplan tillhör de större nyheterna i integrationslagen.

Erfarenheterna från de personliga integrationsplanerna är goda i riket. Samtidigt kan utskottet konstatera att landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet inte har ändrats. Enligt landskapsregeringens regeringsprogram ska landskapslagstiftningen förnyas så att sysselsättningsfrämjande åtgärder integreras med övrig arbetsmarknadslagstiftning.

Enligt utskottets åsikt bör ändringen av den arbetsmarknadspolitiska och sysselsättningsfrämjande lagstiftningen prioriteras så att även frivilliga studier kan ingå som en del av integrationsplanen. Problemet med att frivillig undervisning inte räknas in är att många invandrare slutar sin SFI-utbildning när de får ett jobb samtidigt som de inte lär sig tillräckligt bra svenska på jobbet. Om man har ett arbete måste man själv betala för att gå på kurs i svenska på kvällstid. Även det utmärkta integration.ax räknas i dagsläget som frivillig utbildning.

Utskottet noterar att det i planen kan ingå startande av eget företag och inte bara anställning. AMS bör här söka samarbete med bl.a. Ålands näringsliv.

Utskottet vill fästa uppmärksamhet vid att jämställdhetsfrågor är särskilt viktiga i integrationssammanhang. Många kvinnor som inte är arbetssökande kan hamna i en gråzon eftersom de inte faller under AMS ansvar samtidigt som de inte heller med nödvändighet är föremål för kommunernas integrationsåtgärder. Utskottet anser att man bör vara vaksam på att vissa inflyttade kvinnor riskerar att isoleras i hemmet samtidigt som många ekonomiska stöd och även pensionen baseras på vad man tjänat under livstiden. Även frågan om kroppslig integritet och våld inom familjen är viktig i samband med integrationsarbetet.

Integrationsplanerna kan enligt vad utskottet fått erfara främja jämställdheten men detta förutsätter att de som gör upp planerna har goda kunskaper.

Landskapsregeringen ska utarbeta ett fyraårigt ramprogram för främjande av integrationen. Utskottet finner att samordningen är mycket viktig inte minst med tanke på att integrationsarbetet kräver särskild kompetens hos många yrkesgrupper i form av kulturkompetens och kunskaper om bl.a. religioner. Många av de företeelser som finns i vårt samhälle är långt ifrån självklara för personer som flyttar in från andra länder och kulturer. Programmet bör ges prioritet och att landskapsregeringen bör följa upp att ansvarsfördelningen fungerar. Detta gäller ansvarsfördelningen både inom landskapsregeringen och mellan AMS och kommunerna.

Talman! Kommunernas uppgifter: I lagen finns ett kapitel om integrationsfrämjande på lokal nivå. I lagen åläggs kommunerna i egenskap av ansvarigt organ för utvecklande av integrationen ett antal uppgifter. Kommunerna ska också se till att de kommunala tjänsterna lämpar sig för invandrare och de ska utveckla den egna personalens kompetens ifråga om integration.

Kommunerna ska uppgöra ett program för integrationsfrämjande. Programmet ska godkännas i respektive kommuns fullmäktige och ses över vart fjärde år. I lagen finns en lista över vad som kan ingå i kommunernas program för integrationsfrämjande. Utskottet, som konstaterar att det endast är fråga om en lista över vad programmet kan innehålla, har övervägt om det vore ändamålsenligt att i lagen inta ett antal obligatoriska punkter, men utskottet har avstått.

Landskapsregeringen bör följa utvecklingen av kommunernas planer och vid behov inkomma med förslag till en ändring av lagen.

Eftersom kommunernas program för integrationsfrämjande bör vara relativt omfattande och kräver specialkunskap bör programmen tas fram i samarbete mellan kommunerna. Det är utskottets åsikt. Även här har utskottet övervägt en förändring där landskapsregeringen skulle ges ett samordningsansvar men har valt att inte föreslå någon ändring av lagtexten utan utgår från att landskapsregeringen vid behov bistår kommunerna.

Utskottet vill i sammanhanget även betona kommunernas ansvar för utbildningen av vuxna. En förutsättning för en lämplig utbildning är en validering av den invandrares behörighet så att utbildningen kan ges på rätt nivå. Här kan det också vara aktuellt med grundskoleutbildning, vilket ställer särskilda krav på kommunerna. Validering är, enligt utskottets mening, ett synnerligen viktigt instrument för att undvika en situation där de invandrades kompetens och behörighet inte tillfullo tas tillvara.

Slutligen, herr talman, några ord om en flyktingpolicy. Utskottet konstaterar att lagstiftningen om flyktingar hör till rikets behörighet men vill betona att detta inte förhindrar landskapsregeringen att i samarbete med kommunerna utarbeta en flyktingpolicy. I policyn kan det exempelvis ingå planer på i vilken utsträckning flyktingar ska tas emot och vilket stöd landskapsregeringen kan erbjuda till de mottagande kommunerna. Tack.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Jag vill tacka utskottets ordförande ltl Katrin Sjögren för ett bra arbete med den här lagstiftningen. Det känns tryggt och bra att utskottet har satt sig in i de här frågorna ordentligt. Det är jättebra.

Jag delar åsikten om att det är problematiskt att ha den här typen av lagteknik. Har man nu har gått in för blankettlagstiftning så följer det en viss modell och den kan man ha inte någon slags kontraminasammanblandning av, utan man följer den tekniken man har gått in för, även om det kanske skulle anses vara mycket mera lättfattligt att göra det på ett annat sätt och blanda ihop det, men det kan man inte göra rent lagtekniskt.

Finska medborgare är inte föremål för en integrationsplan, men däremot en sysselsättningsplan om man är arbetslös. Det finns inte några hinder för att finska medborgare deltar i SFI-kurser eller andra kurser för att lära sig svenska.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Nu tangerade den här repliken lite min reservation om lagstiftningstekniken. Väljer man en fulltextlag så kan man ändå ha ett ”skelett” med detaljmotiveringarna och anpassa dem till åländska förhållanden, såsom vi gjorde med ÅHS-lagen.

När det gäller finskspråkiga medborgare från riket så kan man också konstatera att riket är tvåspråkigt och Åland är enspråkigt svenskt. Det skulle ha funnits utrymme att göra starkare skrivningar och lyft fram de finskspråkigas rätt att delta i svenska kurser.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Jag vet inte hur man skulle ha lyft fram detta i en integrationslag? Det är ett materiellt område som egentligen inte hör ihop med integrationslagen eftersom finska medborgare inte rörs av integrationslagen. Även om jag kan tänka mig att vissa här i salen tycker att finska medborgare också skulle kunna hänföras till en integrationslag, att vi är så pass självständiga, men så är inte fallet ännu i alla fall. Det hör inte hemma i den här lagen.

När det gäller flyktingpolicyn så hade jag för avsikt att ta upp den frågan med inrikesminister Päivi Räsänens besök som var inplanerat igår, men hon fick dock förhinder. Hon måste vara kvar i riksdagen och delta i debatten om våldsdåden som har förekommit bl.a. i Hyvinge. Men vi har den här frågan under lupp och vi kommer att arbeta framåt med frågan.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Trots det finns det ingenting som hindrar att Åland skulle ha en egen flyktingpolicy. Jag är helt övertygad om att man från rikets sida skulle ta emot det budskapet med glädje om Åland fortsätter att ta emot flyktingar och tar sitt internationella ansvar.

När vi har diskuterat de finskspråkiga inflyttades rättigheter att lära sig svenska så har jag i utskottet upplevt mycket konstruktiva diskussioner. Man har inte velat särskilja någon. Här finns det faktiskt utrymme för självstyrelsepolitik. Riket är tvåspråkigt och Åland är enspråkigt svenskt. Vi vill betona rätten och möjligheten för inflyttade från riket att ha samma rätt att lära sig svenska.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det har varit givande att få sätta sig in i det här lagförslaget ordentligt tillsammans med utskottet. Det har dykt upp många intressanta infallsvinklar på vägen.

Enligt min åsikt är det här lagförslaget tafatt och innehåller inte de åtgärder som det åländska samhället verkligen skulle behöva för bästa möjliga integration för våra inflyttade. Jag söker efter en integration med den inflyttade i fokus, vilket har varit min utgångspunkt från början till slut under behandlingen av den här lagen.

Lagförslaget är i praktiken en avskrift av den integrationslag som man tillämpar i riket och den fungerar förmodligen där, enligt de erfarenheter som vi har i utskottsbehandlingen. Men, lagen är anpassad efter rikets förhållanden med större och längre avstånd mellan kommuner. Lagen har inte samma fokus på inflyttning som vi har på Åland. Det perspektivet saknar jag. Det är den utgångspunkt som vi borde ha när vi stiftar en integrationslag.

På basen av höranden i utskottet framkommer det tydligt att de viktigaste konkreta åtgärderna saknas i det här lagförslaget. Många välkomnar lagen, man anser att det är bra med en integrationslag, men sedan kommer det alltid ett ”men”. Det skulle vara bra om man kunde göra det här och det ena och det andra. Jag återkommer och listar några sådana saker.

Den integrationsplan som det nya lagförslaget möjliggör för en arbetssökande inflyttare innehåller ingen relevant skillnad mot den sysselsättningsplan som man idag kan få. Man kan t.ex. inte räkna frivilliga studier, som det framgångsrika integrationsprojektet integration.ax är, som grund för sysselsättningsstöd.

När man läser i lagförslaget så är det sysselsättningsstöd eller utkomststöd som kan utgöra det som kallas integrationsstöd i lagen. Det är bara de två alternativ som finns. Ska man då gå på kursen integration.ax och få ett sysselsättningsstöd så måste vi ändra lagstiftningen vad gäller sysselsättningsstödet och det gör vi inte i samband med den här lagen, vilket jag tycker är ytterst beklagligt. Det innebär inte någon skillnad för personen som går på integration.ax idag och imorgon efter att lagen träder ikraft. Det är kanske ett litet invecklat resonemang men jag hoppas att det framkommer vad jag vill säga.

Någon förbättring av de inflyttades möjligheter till validering av utländska betyg, meriter och examina innebär lagförslaget heller inte. Man nämner det i förbifarten men det finns inte några konkreta åtgärder som skulle medföra det.

Regeringen skriver också i sitt regeringsprogram att man eftersträvar större flexibilitet i svenskundervisningen för inflyttade. Men lagförslaget innehåller heller inte några sådana ambitioner.

Finansieringen tar man också på en höft när man lägger fram det här förslaget. Man vill ju att lagstiftningen ska vara densamma som i riket men tydligen inte på den här punkten. Man lägger ett stort ansvar på kommunerna för att se till att integrationen fungerar, men man har tagit bort den del som man har i rikets lagstiftning där kommunerna ges kompensation för det merarbete som uppstår på grund av de åtaganden som kommunerna har i den här lagen. I riket får man t.ex. 700 euro per skriven integrationsplan. Man kan få ersättning för att anlita tolkningshjälp osv. Det här är alltså inte möjligt på Åland om vi antar den här lagen.

Tredje sektorns viktiga roll i integrationsarbete nämns. Det finns heller inte några konkretiserade åtgärder eller skrivningar om det. Det är bara en uppmaning att man ska beakta tredje sektorns roll. Integrationslagen ger heller inte landskapsregeringen något koordinerande ansvar att bistå kommunerna då de kommunala integrationsprogrammen ska utformas. Varje kommun ska skriva sitt eget integrationsprogram och lägga tid och energi på det, vilket kommunerna kraftigt har reagerat emot. Det här är ytterligare ett program i raden som kommunerna nu tvingas skriva. Under utskottsbehandlingen har jag föreslagit att detta skulle strykas.

Med anledning av det så kan jag inte känna mig nöjd med integrationslagen. Jag och vi i Ålands Framtid har högre ambitioner vad gäller integrationen på Åland. Vi vill att regeringen tar det här till sig och sätter sig ner och funderar på vad som är relevant för Åland, vad vi kan göra för att skapa den bästa möjliga integrationen på Åland och inte ta den mall som man använder i riket.

Jag kommer att föreslå att lagtinget förkastar lagförslaget i enlighet med min reservation. Tack, herr talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det sades i salen att det här var ett mycket bra anförande. Visst var det ganska bra, men jag vet inte om det var sakligt. Vi har lite olika åsikter om det här och det har jag full respekt för ltl Jonsson.

Jag förstår inte när ltl Jonsson säger att lagen är tafatt och ltl Jonsson vill se invandrarna mer i fokus. Ltl Jonsson skulle sedan återkomma mera i anförandet. Jag väntade på var i hans anförande som han skulle talade om invandrarna i fokus. Jag hörde enbart hänvisningar till andra lagar. När det gäller sysselsättningslagen och ändringarna där så måste man se på helheten, vilket också kom fram i hörandet. Man kan inte bara ta detaljer utan man måste se på hela lagen i så fall. Fortsättningsvis är det här är en lag som bereddes av den förra regeringen och därför kommer lagen så snabbt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi i Ålands Framtid är av den åsikten att man inte ska hetsa fram lagar utan man ska fundera igenom vad de innebär före man lägger fram dem.

Att sysselsättningsstödet finns i en annan lag idag har jag inte något problem med. Men jag har problem med att man inte lägger fram det i samband med det här lagförslaget. Varför vill man inte göra det? Varför kunde man inte ha satt sig ner och fundera på vilka Ålands förutsättningar är? Vad behöver vi göra för att få integrationen att fungera? Anser man att sysselsättningsstödet och frivilliga studier är en sådan sak så borde man ju ta tag i det, åtminstone borde man ha en åsikt i frågan. Det är de här konkreta förslagen som jag saknar. Jag ser inte hur integrationen, med inflyttaren i fokus, blir särskilt mycket bättre av den här lagen. Det är det som jag ställer mig kritisk mot.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det var synd att inte ltl Jonsson kunde presentera något som verkligen sätter invandraren i fokus, förutom att hänvisa till andra lagar.

Det känns som om det här mest är oppositionspolitik. Man pratar om att hetsa fram lagen. Det här är ju inte någon lag som är fram hetsad. Däremot har lagen kommit från den förra regeringen till den nuvarande. Ibland vill ltl Jonsson ha allt från rikslagen, han vill att vi ska ersätta kommunerna precis som man gör i riket för där är det stora kommuner och där får de ersättning per integrationsplan. Ibland känns det som att vad vi än gör så är Ålands Framtid inte nöjda och vad man än säger har Ålands Framtid helt andra åsikter.

De ändringar som vi gör för att anpassa till åländska förhållanden är tydligen inte heller bra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om lagstiftningen är fram hetsad eller inte så det var ju trots allt ltl Winés resonemang att man måste lägga fram den här lagen för att den förra regeringen har arbetat med förslaget. Den logiken förstår i alla fall inte jag. Det finns inte något tvång att göra på det sättet. Regeringen får lägga vilka lagar man vill och i vilken utformning man vill, den friheten har man.

Vad gäller ersättningen så har Ålands Framtids linje hela tiden varit att kommunerna inte ska belastas av integrationsarbetet. Åland har korta avstånd. Vi har definitivt möjlighet att skapa en punkt som de inflyttade kan vända sig till i integrationssammanhang, att man har ett kontaktcenter. Då skulle inte heller landskapsregeringen behöva kompensera kommunerna i samma utsträckning. Vi skulle kunna ordna det på ett centraliserat sätt så att det blir enkelt med inflyttaren i fokus. Det har varit vår linje hela tiden. Det förklarar också varför vi är kritiska till ersättningsfrågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Några ord om reservationerna som vi också ämnar föra till omröstning.

Lagens syfte och tillämpning definieras i första och andra paragrafen. Lagen vänder sig i huvudsak till personer med annat modersmål än svenska men lagarna och motiveringarna kan vara komplicerade att förstå. Korshänvisningarna gör det ytterligare komplicerat.

I framställningen hänvisar detaljmotiveringarna i rikslagen och detaljmotiveringarna stämmer inte till alla delar ens överens med de faktiska förhållandena som vi har på Åland. Man hänvisar till att man tidigare har haft en integrationslag. Man hänvisar till att det redan existerar ett samordningsarbete mellan kommunerna.

Detta medför en svåröverskådlig lagstiftningsteknik som bör undvikas i allmänhet och i en integrationslag i synnerhet.

Därför föreslår vi att lagtinget ger landskapsregeringen i uppdrag att i tillägg till den planerade broschyren riktad till invandrare, utarbeta tillämpningsanvisningar för de myndigheter som ska verkställa lagen enligt åländska förhållanden.

Jag vill också hålla med ltl Axel Jonsson om att kommunerna i sitt remissutlåtande har agerat och med bestämdhet sagt att man vill ha ersättning. Det skiljer sig nu vad kommunerna får för ersättningar i riket och vad man har för möjlighet i de åländska kommunerna att få ersättning. Arbetet för kommunerna blir större. Det är ett viktigt arbete, men det krävs en gedigen arbetsinsats från kommunernas sida om det ska bli riktigt bra.

Jag har dessutom skrivit en reservation som handlar om innehållet i kommunernas program för integrationsfrämjande. Det blir en materiell ändring i 27 § där man räknar upp vad de integrationsfrämjande programmen kan innehålla.

Utskottet har konstaterat att integrationslagen är tillämplig på barn och unga och att särskild uppmärksamhet ska fästas vid barnets bästa, helt i enlighet med barnkonventionen samt att integrationsarbetet är särskilt viktigt i fråga om barn och unga. Följdriktigt föreslås därför att barns och ungas integration ska ägnas särskild uppmärksamhet.

Från liberalernas sida anser vi att kommunernas program för integrationsfrämjande ska vara obligatorisk beträffande barn och unga.

Det är mycket viktigt att barn och unga har möjlighet att få en bra integration. Det är mycket viktigt att barn och unga inte riskerar att bli halvspråkiga. Det är mycket viktigt att barn och unga inte marginaliseras på grund av dålig integration eller dålig språkundervisning.

Därför föreslår jag att kommunernas program för integrationsfrämjande ska innehålla en plan för hur barns och unga personers integration ska främjas och att deras sociala identitet ska stärkas. Tack. 

Talmannen

Talmannen noterar aviseringen om förslag till ändrad 27 § i lagförslag nr 1.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Det har varit ett intressant och lärorikt arbete att i utskottet få jobba med integrationslagen. Det är viktigt att man underlättar för alla inflyttade att de integreras i vårt samhälle, oberoende var man kommer ifrån.

Utskottsmedlemmen ltl Axel Jonsson vill att lagen ska förkastas för att man inte har den anpassad till åländska förhållanden. Jag ska inte orda så mycket om reservationen men det står i reservationen ”att lagen förvånansvärt nog tar sikte på att underlätta för de tjänstemän som ska arbeta med lagen” och att inte individen är i fokus.

Som jag ser det så är det viktigt att tjänstemännen får en lag där de vet att rättssäkerheten går före prestige.

Nu har vi här en fulltextlag som är rättssäker för de inflyttade. Vi bör ha fokus på att den inflyttade får en rättvis bedömning och hjälp enligt dennes behov. Jag tror att våra inflyttade får den hjälp de behöver med råge, för vi har bra med resurser för vårt lilla åländska samhälle.

Kanske lagen inte är optimal för våra åländska kommuner, men ska man göra en lag för att anpassa en kommun på 1000 invånare? Här måste vi väl jobba för att vi framtiden ska ha större kommuner eller ha en större förvaltning som jobbar med det och då kan vi erbjuda ännu mer från kommunerna.

För visst blir jag här fundersam på partiet Ålands Framtid som ena stunden säger att landskapsmyndigheten bara växer och växer och sedan förslår att kommunerna inte ska ha ansvaret för integrationen att landskapet ska ha hela den verksamheten. Vi bör nu åtskilja landskapets och kommunernas skyldigheter enligt mig.

Sedan tror jag inte, genom att vi nu tar den här lagen, att kommunerna och AMS kommer att bli överbelastade med kartläggningar och integrationsplaner. Snarare tvärtom, det finns en risk att de mindre kommunerna får för få inflyttare, så att det därför blir arbetsdrygt med att fundera vad som ska vara med i dessa planer.

I onsdags fick vi höra av liberalerna att om sätter man in pengar om samarbete så då ordnar sig samarbete och de ekonomiska vinsterna blir stora. Så här har vi ett område som vi nu kan samarbeta inom.

Som jag ser det så tycker jag att kommunerna i första hand gör en kartläggning. Sedan kan man se på vilka tjänster man kan göra när det ska göras en integrationsplan. Här skulle man från kommunernas sida kunna köpa tjänster från projekt som t.ex. integration.ax eller titta på någon i tredje sektorn som skulle kunna göra det här. För här skulle man kunna se helheten och samtidigt lära sig de inflyttades religion och kultur så att man får en större professionalitet än att vi bygger upp flera olika som ska jobba med dessa. Vi får inte glömma bort hur viktigt det är för oss att ha respekt även för de inflyttades kultur och en ökad kunskap ger större förståelse.

Nu har vi lagen om integration snart tagen och sedan kan man jobba vidare. Och visst finns det ännu områden för landskapsregeringen att ta tag i. Ett av dessa är sysselsättningsfrämjande åtgärder och att man uppdaterar just den lagen. Det är viktigt, men det kommer också och det får vi vänta på. Jag tror inte att det tar så länge innan vi har sysselsättningsfrämjande åtgärder med.

När ordförande Sjögren presenterade utskottets betänkande så nämnde ordförande att korshänvisningarna försvårar broschyren. Jag vet inte om det var det som ltl Sjögren menade? Utskottets uppfattning är att det mera försvårar för tjänstemännen som jobbar med lagen. Broschyren ska väl ändå göras mera lättarbetad och lättförståelig.

I en replik nämndes att man i utskottet har tittat på en starkare skrivning om att eventuellt integrera de finskspråkiga. Jag har inte uppfattat att vi har pratat om en starkare skrivning där. Däremot kände vi att man behöver se hur man integrerar de finskspråkiga. Det är en utmaning. Vem kan hjälpa till där? Det är inte landskapsregeringen eller kommunerna som hela tiden måste ta initiativ. Initiativet kan också komma från föreningar. Här har man en utmaning och se hur man kan främja en inflyttning av dessa.

Jag vill till slut hålla med ordförande Sjögren om studierna. Det är viktigt att man ser utbildningsmöjligheter för dessa. Det finns en utmaning för utbildningssektorn att titta på resurserna inom gymnasialskolorna så att det finns tillräckligt med hjälp för de inflyttade. Det kan vara tufft att komma från en annan kultur, man har fått en utbildning enligt anpassad läroplan och sedan ska man sätta sig in i gymnasialutbildningen. Här bör vi alla tillsammans hjälpas åt för att alla ska kunna känna sig välkomna. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har ett förtydligande, jag läste skrivningar direkt ur betänkande: ”Utskottet anser att det är till fördel att lagen är en fulltextlag men konstaterar samtidigt att lagarna bildar en komplicerad helhet med korshänvisningar. Detta ställer enligt utskottets mening krav på att den information som landskapsregeringen avser utarbeta i form av en broschyr som ska komplettera integrationslagen är lättförståelig”. Det var direkt ur betänkandet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det missade jag. Korshänvisningarna kommer ju inte att finnas med i broschyren. Det var en liten miss då enligt min uppfattning, men det är inte någon större sak.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Korshänvisningarna finns ju förstås inte med i broschyren. Men precis som ltl Winé själv påtalade är korshänvisningarna besvärliga för myndigheterna och speciellt för kommunerna, som nu åläggs en hel del uppgifter, t.ex. integrationsplaner för minderåriga och för familjer. Korshänvisningarna försvårar för kommunerna att fullfölja sitt uppdrag.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! När man gör integrationsplaner för minderåriga så tror jag inte att korshänvisningarna blir så problematiska. Det är egentligen ett arbete som har funnits sedan tidigare. Man har jobbat med hur man ska integrera barnen som flyttar till vår kommun och man har jobbat med hur man ska integrera barnen i skolan och i föreningslivet. Jag tror att det redan fungerar. Det kan bli svårare inom något annat område som jag inte kommer på just nu. Jag tror inte att det kommer att bli så mycket svårare för kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ibland står ltl Winé på den ena foten och ibland på den andra när det gäller kommunerna och vad vi ska lägga på dem. Häromdagen stod han här och grät över att kommunerna skulle belastas med sjukkostnadsavdrag. Idag står han och säger att kommunerna visst kan bära att få nya uppgifter på sig. Det vänder lite hit och dit.

Vi har också gått in för att det är kommunerna som ska ansvara för det här, men oberoende av det så är det här verkligen uppgifter som borde samordnas och göras gemensamt inom hela landskapet. Det finns en stor risk att de små kommunerna kommer att få stora problem. De ska göra program, planer och också sköta allt det som större kommunerna ska göra. Det är också en risk att den enskilda personen kommer i kläm och att integriteten också blir lidande i en mindre kommun.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är bra att vtm Eriksson informerar mig att jag sitter här och gråter. Jag kommer inte ihåg det själv. Men om jag nu grät över att kommunerna får mer på sig så tror inte att det var orsaken. Jag var mer olycklig, ett bättre valt ord, över de kostnader som liberalerna ville föra på kommunerna, inte arbetet. Det som vi pratade om där gällde inte arbetet, och det tror jag inte är så mycket. Däremot gällde det kostnaderna.

Apropå ena foten och andra foten så har jag inte så ofta velat ta bort verksamheter från kommunerna, för jag anser att det bara blir skal av kommunerna kvar. Det var mera liberalernas åsikt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Arbete kostar också i form av kostnader för resurser. Det är någon som ska sköta arbetet och det kostar. Det är viktigt i den här verksamheten att vi för hela Åland får ett heltäckande helhetssystem som är oberoende av olika kommungränser. Jag tror att den här verksamheten skulle vinna på att man har en gemensam organisation som sköter det. Sedan kan jag hålla med ltl Winé om att det ska skötas på kommunal nivå, men det borde skötas gemensamt. Jag tror att man måste bygga upp ett sådant system så att inte var och en kommun ska sköta det här i detalj.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! I viss mån tror jag att vtm Eriksson och jag är överens, att det ska vara på kommunal nivå, men att man sedan ska se vem som gör arbetet.

Jag sade tidigare att jag anser att själva kartläggningen för en inflyttad i kommunen ska göras av kommunen. Men sedan efter det, när det ska göras en integrationsplan, så kan man köpa tjänster t.ex. ifrån tredje sektorn eller någon annan. Jag menar inte att landskapet ska göra det. För att få en bra och rättssäker handling och service ska man få köpa tjänsten av någon annan som också har större förståelse för kulturen som de inflyttade kommer ifrån. Det här är en jätteviktig fråga. Man behöver visa respekt för de inflyttades kulturer och det kan ibland vara svårt för vissa kommuner som har få inflyttade att ha den förståelsen. Därför behöver man se på hur man kan göra med integrationsplaner för att få dem integrerade så bra som möjligt i vårt samhälle.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Wille Valve

Tack, fru talman! Jag noterar med viss förvåning att åhörarbänkarna är tomma idag, med tanke på den omfattande mångformiga och mångtydiga feedback som jag har fått från en viss underbildning varande förening under detta ärendes behandling i lag- och kulturutskottet.

Lag- och kulturutskottets betänkande om landskapsregeringens lagförslag om främjande av integration föreläggs lagtinget för första behandling. Detta är inte en lag om invandring såsom har gjorts gällande i den offentliga debatten. Det är rikets behörighet. Lagens syfte är att stödja de inflyttades integration i det åländska samhället. Huvudredskapet för denna process är integrationsplaner som uppgörs av AMS och kommunerna.

Integrationslagen gäller, såsom nämnts, för alla medborgare som flyttar in i landskapet utom för finska medborgare. I vårt betänkande understryker vi att vissa grupper, t.ex. finskspråkiga finländare, som faller utanför lagens tillämpningsområde kan ha behov av integrationsfrämjande åtgärder. Vi ber därför landskapsregeringen att titta på hur man möjligen kunde stödja förutsättningarna för finskspråkiga finländare att integreras i samhället, trots att de uttryckligen inte omfattas av lagen.

Fru talman! Lag- och kulturutskottet omfattar lagen med vissa ändringar av språklig och teknisk natur. I remissdebattens gruppanförande efterlyste jag tydligare bestämmelser för sekretess och tystnadsplikt, eftersom det idag är tänkbart att andra än myndigheter har hand om integrationsfrämjande åtgärder t.ex. stiftelsen Ålands Fredsinstitut, bara för att nämna ett exempel.

Lag- och kulturutskottet har preciserat sekretessbestämmelsen i artikeln 33 sålunda att den som får kännedom om sekretessbelagd uppgift, med stöd av artikel 33, har tystnadsplikt i fråga om uppgiften. Detta är bra.

Vi moderater stöder lagens politiska målsättning med snabbare integration och snabbare övergång till arbetslivet, vilket borde spara in på utgifterna för utkomststöd och på kostnaderna för socialvårdsservice.

Integrationslagen är en fulltextlag och adressaten är i första hand de myndigheter som idag arbetar med integration. Vår kansliminister kommer att återkomma med ett integrationsprogram som kommer att vara vägledande för myndigheterna.

Av denna orsak kan liberalernas och Ålands Framtids gemensamma reservation möjligen ses som att man slår in öppna dörrar.

Vad gäller liberalernas reservation om barns och ungas integration har utskottet hört hur integrationslagen fungerar i riket. Vi noterade t.ex. att en kommun har gjort upp en integrationsplan och frivilligt inkluderat alla de punkter som listas i föreslagna artikel 27. Som jag ser det finns inget specifikt åländskt särdrag som skulle motivera att vi tvingar alla 16 kommuner, enskilt eller tillsammans, att göra upp en kommunal integrationsplan för barn och unga. Jag delar till den delen Ålands Framtids uppfattning i frågan.

Jag tror mera på det goda exemplets kraft, inte att tvinga kommunerna.

Mot bakgrunden av detta är det också rimligt att lagen medger att flera kommuner tillsammans kan göra upp en plan såsom efterlysts av vtm Eriksson.

Den mest ambitiösa reservationen kommer från Ålands Framtid som vill förkasta hela lagen för att den inte ger konkreta verktyg för integration. Jag håller inte med. Integrationsplanen och basinformationen om det åländska samhället är väldigt konkreta verktyg för integration. Inte heller det här är en avskrift av en rikslag. Det är en tydligt Ålandsanpassad version av integrationslagen där flera ovidkommande delar plockats bort och åländska delar plockats in.

Fru talman! Den moderata lagtingsgruppen stöder lagen såsom den preciserats av lag- och kulturutskottet.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller min reservation att barns och ungas integration ska finnas i det integrationsfrämjande programmet så handlar det absolut inte om några åländska specifika särdrag. Det handlar om att lyfta barn och ungas rättigheter. När man talar om barnets bästa så förpliktigar det också. Jag anser att det är av så viktig natur att barn och unga integreras. Vi som är vuxna har en skyldighet där. Det skulle vara ett minimum att de integrationsfrämjande programmen i kommunerna innehåller barns och ungas integration.

Wille Valve, replik

Jag tackar utskottsordförande Sjögren för det klargörandet. Jag delar den politiska målsättningen, men jag anser att det politiska redskapet som liberalerna har valt är något otympligt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det kan man väl tycka, det står ltl Wille Valve helt fritt. Men vi garanterar barnets bästa och ger en garant för att de integrationsfrämjande planerna ska innehålla delar som berör barn och unga, vilket inte majoriteten garanterar just nu. Det är fortfarande frivilligt, kommunerna kan.

Wille Valve, replik

Det som majoriteten gör i fråga om artikeln 27 är att man har konstaterat att den har fungerat bra i riket och varför skulle den inte fungerar bra här då också? Vi har inte sett något som skulle tala emot det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag blev lite förvånad över ltl Valves uttalande när han säger att det här är en egen åländsk lag och anpassad för de förhållanden som vi har här. Det är bara att titta i detaljmotiveringarna så ser man att sida upp och sida ner är kopior av rikslagen. Det är helt okej om rikslagen är bra. Jag tror att ltl Valve och jag är överens om att i Finland har man ett helt annat fokus på integration än vad vi har här på Åland. Vi har en helt annan öppenhet och en helt annan vilja att få det att fungera, hoppas jag åtminstone. Då borde man från första början ha funderat vad vi behöver i det åländska samhället för att integrationen ska fungera så bra som möjligt. Tanken med ett kontaktcenter, som vi lanserade i remissen, är att invandrarna skulle veta vart de ska vända sig för att få hjälp den hjälp de behöver.

Ltl Valve sade också att basinformationen om det åländska samhället framgår av lagen. Titta i detaljmotiveringarna, 7 § är en kopia av den finska detaljmotiveringen.

Wille Valve, replik

Jag förutsätter att de detaljmotiveringarna som ltl Eriksson hänvisar till handlar mycket om detaljmotiveringarna till propositionen. De tycker jag att är rimliga för flera av de artiklarna handlar om hur myndigheterna är tänkta att fungera. Då har myndigheterna en enhetlig praxis att falla tillbaka på när de beviljar stöd som är av samma karaktär och det har uttryckligen efterfrågas av våra myndigheter.

Vad gäller kontaktcentret, som Ålands Framtids marknadsförde mycket under valkampanjen, så har vi kunnat konstatera att den funktionen idag sköts av vissa av de myndigheter som finns underställda av landskapet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har förstått, via hörsägen, att mycket av planerna och tankarna som finns här jobbar man de facto med redan. Utgångspunkten, om man ska lyckas få en så bra lagstiftning som är möjligt, är ju sätta sig ner och funderar på vad vi behöver och hur ska vi få den bästa möjliga integrationen istället för att för att kopiera rikslagen. Det tycker jag att saknas.

När det sedan gäller 7 § så är rubriken basinformation om det åländska samhället. Men ser man i detaljmotiveringen så pratas det om vad som händer och sker i Finland och det är ju väldigt märkligt.

Wille Valve, replik

Det är nog inte titeln på artikel 27 i lagen. Men jag delar ltl Anders Erikssons uppfattning om att det finns saker som kan förbättras. Det arbetas med det. Jag uppskattar särskilt att kansliministern har framhållit det integrationsfrämjande programmet som kommer att fylla den här ramen, som vi har framför oss idag, med politiskt innehåll.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carita Nylund

Tack, fru talman! Under försommaren har lag och kulturutskottet behandlat förslaget till landskapslag om främjande av integration för Åland. Jag vill precis som ltl Valve påpeka att det är en lag om främjande av integration och inte någon lag om invandring.

 Obunden samling stöder detta lagförslag och vill understryka vikten av att den godkänns och tas i bruk.

I Finland trädde den nya integrationslagen i kraft i november 2011 och den har stått modell för den åländska versionen.

Vi har under resans gång i utskottet kunnat konstatera att lagen är efterlängtad av många, inte minst de som jobbar med integration på det professionella och ideella planet. Och det är en viktig lag. Åland behöver växa, vi behöver nya ålänningar, vilket vi alla är överens om tror jag. Och vill vi att människor ska flytta hit, måste vi ge dem möjlighet att delta i det åländska samhället på lika villkor.

En viktig del av lagen är den integrationsplan som var och en har rätt att få. Det är en plan som ställer krav både på det åländska samhället och på dess myndigheter, men även på den inflyttade ålänningen.

Fru talman! Vi ålänningar vet hur viktigt språket är när det gäller att ta del av ett samhälle, tillgodogöra sig information och känna samhörighet med omgivningen. Därför måste det vara en självklar rättighet att få lära sig svenska när man flyttar till ett svensktalande samhälle. Vi har fått erfara att SFI-kurserna är en väsentlig och viktig del av integrationsplanen. Språket är nyckeln till en bra integration och en utmaning kan man konstatera är att försäkra att de nya ålänningar som redan har ett jobb när de flyttar hit, eller får ett jobb snabbt, även de får ta del av SFI-kurser. I nuläget är man hänvisad till att själv bekosta kurser på egen tid, vilket inte är en ultimat lösning.

Det är viktigt att sätta fokus på de inflyttade barnen och ungdomarna och deras rättigheter, jag håller helt med ltl Sjögren där. Man kan konstatera att när det gäller barn och unga finns en del specifika problemställningar.

När det gäller riktigt små barn, under skolåldern får man inte göra misstaget att tro att byte av miljö och språk går automatiskt bara för att man är liten. För en liten medborgare med en helt annan kulturell bakgrund än den åländska kan upplevelsen av ett åländskt dagis och dess verksamhet redan det vara en skrämmande och helt ny upplevelse.

När det gäller barn som uppnått skolåldern finns en speciell problematik när det gäller att tillskansa sig ett främmande språk i tal och skrift, samtidigt med det egna, eller till och med innan.

Det är synnerligen viktigt att skolorna får de resurser de behöver för att bedriva en bra integration, för en dålig integration är lika med segregation.

Man måste ha resurser att ta hänsyn till det faktum att alla barn inte kommer från ett likadant skolsystem som vårt. Skol- eller läroplikten ser olika ut i olika länder och skolgångstiden varierar kraftigt. Många elever i grundskolan kan av den anledningen, i kombination med språkproblemet, behöva en anpassad läroplan, vilket i sin tur kan innebära problem att få plats på gymnasialstadiets utbildningar. De som får en studieplats på gymnasialstadiet behöver ett nätverk motsvarande det i grundskolan, även här. Det här har vi upplevt vara ett problem. Det här är en utmaning som utbildningsministern Ehn har att anta, nu är han inte här i salen, och den vill jag understryka vikten av att man tittar på de frågorna.

Fru talman! Det finns en grupp ungdomar som kan vara svåra att nå. När läroplikten upphör vid 16 år finns hos oss en tradition av vidareutbildning som är förhållandevis stor. Studier på åtminstone gymnasienivå är idag nästan ett krav för att kunna få jobb och försörja sig. Men i och med att läroplikten upphör finns en risk att nyinflyttade ungdomar mellan 16-18 år, speciellt, faller mellan stolarna. Vår sociala servicestruktur och vårt sociala skyddsnät är ingen självklarhet för alla inflyttade, och det är av stor vikt att denna grupp unga ålänningar får tillgång till information om sina rättigheter och möjligheter. Här, bland annat, får de informationsfoldrar som är tänkta att tryckas upp på olika språk, en viktig roll.

När det gäller kommunernas ansvar kan man konstatera att den grupp inflyttade ålänningar som inte är registrerade som arbetssökande hos AMS kommer att så att säga hamna på kommunernas bord. Till denna grupp hör bl.a. barn och unga i dagis- och skolåldern, föräldralediga kvinnor män eller kvinnor och män som lyfter hemvårdsstöd och pensionärer. Dessa grupper har lika stor rätt till integrationsplan och tillhörighet som alla andra, och det ankommer på kommunen att skapa de förutsättningarna. Man kan konstatera att det säkerligen kommer att kräva en kompetenshöjning hos personalen i vissa kommuner och här ser åtminstone jag att den kommande samhällsservicestrukturreformen är viktig och detta är en del man måste ta i beaktande i det arbetet. Samordning och samarbete mellan kommunerna kan vi konstatera att kommer att bli viktigt när det gäller den här frågan.

När det gäller kvinnor eller män hemma på föräldraledigt eller med hemvårdsstöd måste man räkna med att det finns ett antal som blir hemma under lång tid, och därmed utanför arbetsmarknaden och den naturliga integration ett arbete innebär och den gruppen måste också försäkras en god integration. Här har kommunen ett stort ansvar, men även den ideella verksamheten när det gäller nätverk och fritidssysslor.

Utskottet har konstaterat att lagen i vissa fall är svår att läsa med många korshänvisningar. Min uppfattning är ändå att den myndighet som kommer att jobba mest med denna lag, AMS, upplevde sig ha en bra uppfattning om och kunskap i dessa frågor och har kunskap om hur lagen ska tolkas. Problemet kan möjligtvis uppstå i de kommuner där antalet inflyttande är lågt och man saknar den erfarenheten. Man kan igen konstatera att samordningen kommer att bli viktig.

Fru talman! Att flytta är alltid en omvälvande process. Att flytta till annan ort är det ännu mer och om man därtill lägger att den ort man flyttar till ligger i ett annat land, med en annan kultur och ett annat språk, inser man att det inte är ”en promenad i parken” som uttrycket säger. Inte bara lämnar man allt som är tryggt och känt, och alla trygga kända mänskor, utan man möts av nya mänskor, ny kultur och ett nytt språk, nya lagar och därtill hörande skyldigheter och rättigheter.

Människan är en social varelse och känslan av tillhörighet, att få vara del av en större helhet, är enligt mig en grundläggande mänsklig rättighet. Det ankommer på oss som redan bor här att se till att de som kommer efter oss får ta del av vårt ö-paradis på lika villkor. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kom fram flera intressanta saker i det här anförande. Jag håller med om mycket angående problematiken när läroplikten upphör. Det har jag också tänkt på. När man pratar med barn till sådana familjer som har flyttat hit så ser man det som att man blir fri när läroplikten upphör och man kan äntligen göra vad man vill, medan när man pratar med åländska ungdomar så inser de att nu börjar allvaret. Det ligger jätte mycket i det.

Jag håller också med om att språket är nyckeln till en lyckad integration, vi är fullständigt eniga.

Det som jag är lite förvånad över är när ltl Nylund säger att det här är en efterlängtad lag och att de som jobbar med det vill ha lagen. Jag vet att det är så, det är detta som åderlåter hela självstyrelsen när man ifrån tjänstemannaplan hela tiden vill ha det på exakt samma sätt som det är i riket. Då behöver man inte tänka själv, då behöver man inte jobba så hårt och då finns det alltid någon som man kan ringa och fråga. Det är viktigt att vi på politisk nivå kommer över det här och faktiskt kan titta på vilka behov vi har i vårt samhälle och inte vad som är det lindrigaste för tjänstemännen. Därför har det här projektet hamnat i diket.

Ltl Carita Nylund, replik

Om jag uppfattade ltl Eriksson rätt så vänder han sig emot att man vill ha samma som i riket. Det kan jag förstå. Jag tycker inte att man alltid bara ska kopiera allt automatiskt från riket. Men jag ser ingen anledning till att den här lagen inte skulle fungera hos oss. De goda idéerna kan man åtminstone ta.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller absolut med om det sistnämnda. Från Ålands Framtid är vi inte emot bara för att det kommer från riket. Tittar vi sakligt på detta så tycker jag att vi här på Åland har så oerhört olika fokus på integration och invandring jämfört med riket. Bara det säger ju per automatik att samma lagstiftning inte passar här.

Att det är en efterlängtad lag så har jag så många gånger sett att man ifrån tjänstemannaplanet inom landskapsförvaltningen gärna vill ha det på precis samma sätt, av de orsaker som jag angav tidigare. Ltl Nylund säger att det här är en efterlängtad lag. Vilka nyheter tillför den här lagen, som inte redan finns idag, om lagen är så efterlängtad?

Ltl Carita Nylund, replik

Lagen tillför att t.ex. de som inte är registrerads hos AMS som arbetssökande får nu också rätt till en integrationsplan. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det har varit en intressant debatt i det här ärendet, både vid remissen och även nu när ärendet kommer från utskottet.

Man kan konstatera att den här lagen reglerar områden som idag sköts oreglerade, och så vill ingen av oss ha det. Det gäller rättssäkerhet i service som ges idag. Därför har vi skrivit en integrationslag som reglerar de områden som vi idag hanterar och som kräver lagstiftning. Det är ett begränsat lagstiftningsområde.

Jag hör sedan i salen att det finns jättemånga andra goda ambitioner och goda idéer. Men de områdena är inte ens föremål för lagstiftning. Det är sådant som man kan göra ändå utan att man har det reglerat i lag, t.ex. hur man sköter språkundervisningen. Det visar på förmågan att öka flexibiliteten och det är något som man inte behöver lagstifta om.

Utskottets minoritet har, utöver de områden som är föremål för lagstiftning, resonerat runt olika frågor. Det är bra att utskottet gör det och ger vägledning till landskapsregeringen om vilka frågor som är jätteviktiga att man har levande också i den fortsatta processen. Det som jag tycker att är lite tokigt, för att inte säga rent ut felaktigt, är att man har försökt sätta detta inom området för lagstiftning, för det hör inte hemma där. Jag ställer mig faktiskt lite kritisk till att man inte har fört det resonemanget inom utskottet och att tjänstemannen där kanske kunde ha resonerat om det här överhuvudtaget ska lagstiftas om.

Det är mycket det gäller, både administration, flexibilitet, struktur och verkställighet. Det är saker som man ska göra i landskapsregeringen. Det här är ramen, vad man sedan fyller ramen med är föremål för verkställighet.

Jag ska nämna några frågor som jag tycker att man lite har blandat ihop. För det första när det gäller den stora frågan huruvida finska medborgare ska vara föremål för en integrationslag så sväng på steken. Säg att ltl Axel Jonsson flyttar till Tammerfors, tror ni att han kommer att vara föremål för en integrationsplan? Jag tror nämligen inte det. När finsktalande Liisa Lehtinen flyttar från Tammerfors till Åland så tror jag inte att hon kommer att vara föremål för en integrationsplan. Hon har inte den lagliga grunden och så ska det vara. Att man sedan erbjuder svenska undervisningar från arbetsplatsen, från medborgarinstitutet, från andra privata aktörer och från SFI, så det har man full möjlighet att delta i. Om man är arbetslös har man dessutom möjlighet att få, i lag reglerad, sysselsättningsplan där även svenska för invandrare ingår.

Den här problematiken finns det lösningar på redan. Det är onödigt att problematisera på nytt. Jag förstår att man är intresserad av att höra och se hur det är löst. Det visar på att man har ambitioner inom det här området. Men man måste också ta det till sig att det redan finns lösningar på området.

När det gäller flyktingpolicyn så har jag redan anfört i utskottet att vi arbetar med frågan att man direkt, utan en överenskommelseförordning precis som alla andra kommuner i Finland, har möjlighet att diskutera flyktingfrågorna med NTM-centralen i Finland. Om någon enskild kommun på Åland, Sottunga eller Mariehamn, är intresserad av att ta emot flyktingar så kan man ta kontakt med NTM-centralen och där kan man också ordna det. Det ställer vi oss superpositiva till ifrån landskapsregeringens sida. Men det är inte landskapsregeringens ansvar att göra det. Att vi sedan är positiva och hjälper till med olika medel som står till buds är helt självfallet. Det ska inte gå över landskapsregeringens budget, såsom det har gjort hittills. Vi har tagit upp flera hundratals tusen euro, emedan det alltså har varit en kommunal angelägenhet. Jag hoppas att ni förstår det där. Man behöver kanske inte krångla till det mera än nödvändigt.

Ltl Axel Jonsson tog också upp validering och större flexibilitet. Det tycker jag att är en jättebra sak att man ska göra, men det är inte heller föremål för lagstiftning. Det är något som man inom området absolut kan hantera på ett annat sätt än vad man kanske gör idag, om man tycker att det sköts dåligt.

När det gäller summan 700 euro per plan, idag har vi ett annat förfaringssätt än vad man har på andra ställen där man betalar den här summan. Vi har landskapsandelar. Om det blir en väldig anhopning av planer för någon kommun så kommer det naturligtvis också att ligga till grund för den diskussionen som man har med respektive kommun när det gäller landskapsandelar.

En annan sak, som också kom upp här, är tredje sektorns roll. Jag förstod inte riktigt den diskussion som ltl Jonsson förde. Borde det ha varit lagstiftat om tredje sektorns roll, avseende integrationslagen? I det här sammanhanget avser vi, när vi nämner tredje sektorn, att man utför ett verkligt viktigt arbete för att knyta och skapa nätverk för människor som flyttar till Åland, att utöka sina kontaktnät och skapa de här nätverken. Därför är den tredje sektorn nämnd. Jag tror att vi är världsbäst på föreningsliv och det ska vi nämna. Det är därför som vi också ger väldigt mycket medel ifrån landskapet för att också kunna stimulera tredje sektorn.

Jag tycker att det är bra att man har höga ambitioner, men man ska skilja mellan vad som är område för lagstiftning och vad som inte är det.

Det är kanske för mycket att säga men jag tolkar det i alla fall så att det allra mest skrämmande, när jag hör olika anföranden, är att det finns en okunskap när det gäller blankettlagstiftning. Jag är den första att tycka att det är dåligt med blankettlagstiftning. Men nu har vi valt den här vägen med blankettlagstiftning. Då kommer jag till det, som reservanterna påstår, att detaljmotiveringarna bör vara annorlunda skrivna än vad de är idag. Detaljmotiveringarna borde ha åländskt ”stuk”, förstår jag på den reservationen som ni har skrivit. Har man har en blankettlagstiftning då ska också detaljmotiveringarna vara enligt den propositionen. Man kan inte ha en blankettlag där man har egna motiveringar.

Tänk er ett rättsfall i domstol, man utgår ifrån lagen, man tittar på detaljmotiveringarna och detaljmotiveringarna hänger inte ihop med lagens anda och mening och text och formulering. Därför att den texten har man tagit från ett annat sammanhang. Det går inte att lagstifta på det sättet. Det här är lagteknik. Jag hoppas att vi kan vara överens om att det bör vara så här.

Nu tittar jag på den lagkloke Gunnar Jansson. Jag hoppas verkligen att vi är överens om det här, för så här har jag lärt mig om lagteknik och jag hoppas att det fortfarande gäller. Man kan inte ha en detaljmotivering som är tagen ur ett helt annat sammanhang än den lagtext som man har. Jag tycker att det är bra att man har höga ambitioner.

Jag tycker, som sagt var, att det också finns lite missförstånd i reservationerna. Men ni har er fria rätt att reservera er. Jag vill också från min sida säga vad jag anser om det här.

Det här är nu ett första försök. Visar det sig att den här integrationslagen är väldigt svår att tillämpa så är jag ju förstås tvungen att komma med förbättringar inom det här området. Men det finns mycket arbete inom det här området som görs och kan göras utan att det är reglerat i lag. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ja, det var kritiska ord. Jag tänker återkomma i ett anförande för att hinna svara på alla de frågor som dök upp. Jag tänkte ta upp en sak; detaljmotiveringarna. Känns det inte lite märkligt att vi kan gå in och ändra i lagtexten men samtidigt, enligt minister Gun-Mari Lindholm, inte kunna ändra i detaljmotiveringarna? Det finner jag fullständigt ologiskt. Hur förklarar ministern det?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Det finns ändå en ram som tillhör blankettlagen och då måste detaljmotiveringarna vara de samma.

Jag hoppas att man inte tar det här som kritik. Jag försöker vara så tydlig som är möjligt, om det är att vara kritisk så är det nog upp till den som lyssnar. Det är inte min avsikt att vara kritisk, utan jag försöker förtydliga hur vi har sett på saken.

Ltl Axel Jonsson, replik

Absolut, jag tackar för det. Det som jag tycker är märkligt i sammanhanget är att det här är ingen blankettlag, det är en fulltextlag och därför har man valt att gå in och ändra i paragraferna. Ska man då inte kunna motivera i detaljmotiveringarna varför man har gjort de ändringarna? Det känns ju helt galet ur mitt synsätt.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Blankettlagen är ändå grunden till fulltextlagen. Jag hoppas att vi ska komma ifrån den här problematiken. Jag är den första att tycka det, eftersom vi nu strävar till att få en ramlag. Då ska vi väl förmodligen också komma ifrån den här problematiken där vi idag redan har blankettlagar som i sig sedan är väldigt mycket sammanflätade med kommande lagar, parallella lagar till den och lagar som går in i varandra och som gör det problematiskt om vi har ett helt annat system mitt i allt.

Jag ser fram emot att vi får möjlighet att börja på ny kula, egna ben och fötter. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Också jag gör samma reflektioner. Det här är ju ingen blankettlag, det är en fulltextlag och det ger alla möjligheter att anpassa detaljmotiveringarna efter åländska förhållanden. Jag förstår inte den diskussionen. Det skulle ha varit fullt möjligt att göra egna åländska detaljmotiveringar som skulle ha vilat på basen av blankettlagstiftningen, där rättsäkerheten skulle ha varit inbakad men anpassad efter åländska förhållanden.

När det gäller flyktingpolicyn så handlar det inte om att det skulle stå något i någon lag. Det handlar om en policy som landskapsregeringen borde ta. Tror minister Lindholm att kommunerna, om de inte får ett enda nickel från landskapet, själva ska väcka initiativ om att ta emot flyktingar? Tror ministern att det är realistiskt? Tankegången bakom att landskapsregeringen ska ha en flyktingpolicy är ju för att göra det gemensamt med kommunerna och ha en målsättning t.ex. på hur många flyktingar man ska ta emot inom en tioårsperiod.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! I samband med att man antar integrationslagen så säger man också att det ska finnas ett integrationsprogram. Jag har utgått ifrån att den här lagen kommer att gå igenom och därför har vi också påbörjat skrivandet av integrationsprogrammet. Där kommer det också att finnas ett kapitel om flyktingpolicyn inom landskapet.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är jättebra, alldeles utmärkt. Men i remissdebatten om landskapsregeringens framställning så säger man rätt och slätt att det är kommunernas ansvar att ta emot flyktingar. Jag upplever att inställningen under resans gång har mjukats upp och det är mycket bra.

Om Liisa Lehtinen flyttar till Åland och börjar jobba som sjuksköterskan på ÅHS så tror jag att Liisa Lehtinen skulle vara jätteglad om det skulle finnas ordnande svenska kurser och att hon inte måste gå utanför arbetstid och inte behöva betala själv. Det skulle Katrin Sjögren också vara om hon skulle flytta till Tammerfors och börja jobba på Universitetssjukhuset. Jag skulle vara jätteglad om det skulle finnas ordnade kurser i finska, precis på samma vis.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Flyktingpolitiken är en finsk behörighet, det är ett kommunalt ansvar och det kommer också analogt att vara det på Åland.

Såvida Liisa Lehtinen flyttar hit så kommer hon att ha möjlighet att kunna gå på de kurser som erbjuds. Jag känner åtminstone till en handfull stora företag som idag erbjuder undervisning i svenska t.o.m. på arbetstid till anställda med annat modersmål än svenska. Man gör nog det på många ställen, men det är ingenting som vi behöva lagstifta om för att det ska göras. Jag tror inte heller att det skulle tas väldigt väl emot. Det ansvaret måste var och en, efter bästa förmåga, se till att man tar.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska försöka fatta mig kort och besvara de frågeställningar som ministern tog upp här i sitt anförande.

Att man ska skilja mellan lagstiftning och verkställighet förstår även jag. Men ingenting är svart eller vitt som man ofta utmålar det.

Vi kom in på språkundervisningen och att det ska verkställas och inte lagstiftas om. Jag tycker att vi ska lagstifta om rätten till språkundervisning. Vem ska ha rätt att få språkundervisning? Ska de som går på frivilliga studier, t.ex. på projektet integration. ax, ha rätt att få betalt och få sysselsättningsstöd? Det får de inte idag. Där har ministern ett klockrent exempel på vilket syfte lagstiftningen har i det här sammanhanget och hur lagstiftningen ska användas. Jag delar inte ministerns uppfattning att det som saknas endast är konkreta åtgärder utanför lagstiftningen.

Beträffande att finska medborgare ska kunna omfattas av integrationslagen, som nu inte är möjligt enligt förslaget, så där har åtminstone jag resonerat som så att om Pelle i Norrtälje, som pratar svenska, kan flytta hit och ha rätt till en integrationsplan, varför ska då inte någon som flyttar från Finland ha det? Varför ska vi utestänga dem från den möjligheten? Det är ju ett privilegium och en rättighet som de kan få. Det är ju inte någonting negativt i det hänseende. Lagstiftningen måste ju vara konsekvent. Vi måste tydligt säga; ”ja, svenska medborgare ska möjlighet till det här, finska medborgare ska inte ha den möjligheten”. Har man den inställningen så då är det helt okej. Men jag har inte den inställningen. Jag tycker att vi kan ge den möjligheten även åt finska medborgare. Jag ser inte några hinder för det.

Varför det ser ut som det gör tror jag är resultat av ”klippa och klistra politiken”. Det verkar som om landskapsregeringen inte ens i det här skedet har fått klart för sig om det här är en blankettlag eller en fulltextlag. Det bekymrar mig, för hur ska en domstol kunna tolka den här lagtexten om inte ens lagstiftaren, Ålands lagting, har det klart för sig. Det verkar hemskt konstigt i min värld.

Ministern hoppas också att vi ska komma bort från det här systemet med dubbla behörigheter och krånglet som det innebär. Integrationslagen som vi har framför oss är åländsk behörighet. Här hade vi möjligheten att göra det på vårt sätt, utifrån åländska förhållanden, och sätta oss ner och fundera istället för att tillämpa ”klippa och klistra politik”. Ministern valde att inte ta det, vilket jag tycker att är synd och därför föreslår vi att lagen ska förkastas, så enkelt är det.

Avslutningsvis, jag tycker att det är svagt när vi inte kan tänka själva och göra det som är bäst för det åländska samhället, utan kopiera den finska lagstiftningen rakt av och sedan sätta oss ner fundera om den här lagen fungerar på Åland eller inte. Tack.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Om man inte kan tänka själv får kanske stå för ltl Jonsson. Jag tycker nog att många av oss kan tänka själva.

Problemet med den här lagen, om man ser det som ett problem vilket jag också gör, är att parallell lagarna, som ligger väldigt nära det verksamhetsområde och som hanteras främst av AMS, också är blankettlagar. Det försvårar den här lagens möjlighet att vara en egen lagstiftning, eftersom blankettlagarna förnyas kontinuerligt och den här lagen ska också hänga ihop med de lagar som är blankettlagar.

Jag hör och jag ser att ltl Axel Jonsson inte vill förstå det här. Jag hoppas att han förstår, men jag hör också att han inte vill förstå det. Men det försvårar.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Jag undrar nog vem det är som förstår vad här i salen? Jag förstår precis fullt ut vad ministern menar, att vi har de här parallella lagarna som är blankettlagar. Enligt mig betyder det inte att vi ska anpassa all annan lagstiftning så att de är exakt lika. Då ska vi fundera på om vi kan titta på blankettlagarna och göra något åt dem så det fungerar utifrån det åländska perspektivet. Man behöver ju inte vika ner sig bara för att vi har blankettlagar från tidigare. Ändra på de blankettlagarna i stället, ta det som ett paket och se det som en helhet, precis som ministern frågade efter.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Ja, ltl Jonsson, det är jättelätt att stå och säga det. Jag undrar hur många som skulle sitta kvar efter att ett sådant stort paket till lagtinget skulle vara klart. Om vi skulle få alla de parallella lagarna att också bli egen lagstiftning så skulle det säkert inte bli klart under den här perioden. Det är många områden som inte ens är vår behörighet.

Jag har åtminstone uppfattat, men nu blir jag lite osäker, att det är en stark ambition från Ålands Framtids sida att jobba med integrationsfrågor. Då måste vi reglera den här verksamheten. Det är viktigt att man skapar förutsättningar för de människor som arbetar med de här frågorna så att de inte arbetar oreglerat. Därför är det viktigt att den här lagen kommer i kraft.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Då är det ju märkligt att man tar en lag nu som inte medför någon skillnad i praktiken för de inflyttade. Lagstiftningen ska ju ändå ta fokus på de inflyttade. Det är inte de som arbetar med det som ska få styra hur vi utforma lagstiftningen, utan det är ju vilket resultat lagstiftningen kommer att leda till. Jag förstår tjänstemännen som jobbar med det här, om man har ett enhetligt system och man bygger allting kring de finska ramarna så blir det enklare. Men enkelt är inte alltid det bästa. Vi måste ju ha högre ambitioner än så här i lagtinget. Vi ska göra den integrationslag som är den bästa för dem som flyttar till Åland, så att vi får in de inflyttade på arbetsmarknaden och att de lär sig svenska. Det är ju detta som ska vara ambitionen, inte att göra lagstiftningen så enkel att arbeta med som möjligt för tjänstemännen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs det första lagförslaget kapitel för kapitel och de tre övriga lagförslagen var för sig i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om främjande av integration kapitel för kapitel. Eventuella förslag om förkastande läggs i samband med andra behandling.

Föreläggs kapitel 1. Godkänt.

Föreläggs kapitel 2. Godkänt.

Föreläggs kapitel 3. Begärs ordet?

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag föreslår att 27 § ändras så att kommunens program för integrationsfrämjande ska, istället för kan, innehålla en plan för hur barns och unga personers integration ska främjas och deras sociala identitet stärkas.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Jag ber att få understöda ltl Sjögrens ändringsförslag.

Talmannen

Ltl Katrin Sjögren har, med understöd av vtm Viveka Eriksson, föreslagit att 27 § ska få den lydelse som den har i ltl Katrin Sjögrens reservation till betänkande. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med lag- och kulturutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Katrin Sjögrens ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt lag- och kulturutskottets betänkande.

Föreläggs kapitel 4. Godkänt.

Föreläggs kapitel 5. Godkänt.

Föreläggs kapitel 6. Godkänt.

Föreläggs lagförslagets ingress. Lagförslaget är därmed godkänt i första behandling.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

6        Begränsning av producentansvar

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 6/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner landskapsregeringens lagförslag angående begränsning av producentansvar.

Lagförslaget är en del i landskapsregeringens process i syfte att få en totalöversyn av lagstiftningen om producentansvar med förhoppning att hela lagstiftningen skulle vara färdig att sättas ikraft samtidigt med rikets utvidgade producentansvar från den 1 maj 2014.

Utskottet har under behandlingen av de hörande uppfattat att samtliga varit positiva i ärendet och att man vill ha en förändring, men däremot har det funnits många olika åsikter på vilket sätt det ska ske.

Utskottet ställer sig positiv till landskapsregeringens planerade totalöversyn av lagstiftningen om producentansvar.

Med hänvisning till landskapsregeringens motiveringar till lagförslaget föreslår utskottet att lagtinget antar lagförslaget oförändrat.

Fru talman! Som framgår av betänkandet har social- och miljöutskottet inte varit helt enig i vårt betänkande. Utskottsmedlem Anders Eriksson har till betänkandet fogat en reservation som han själv får presentera.

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! Som framgår av min reservation så är det tre punkter som har orsakat att jag har reserverat mig.

Vicelantrådet och jag hade en väldigt engagerad diskussion i frågestunden i morse om vikten av svenska språket och att vi bevakar hur viktigt det är att vi får svar på svenska.

Det första motivet i min reservation är att utskottet säger sig vara positiv till landskapsregeringens planerade översyn av lagstiftningen om producentansvar. En översyn som har som mål att Åland ska bli en del av det finska producentansvarsområdet. Det är ett fattigdomsbevis att regeringen inte klarar upp frågan inom åländsk behörighet.

Vi vet att strategin är att man från åländsk sida ska bli en del av den finska organisationen PYR. Vi vet också att man vill att miljöcentralen i Birkaland ska sköta det som myndigheterna ska göra. Jag tror, med hundra procents sannolikhet, att den dokumentationen och kommunikationen kommer att ske på finska. Här har vi igen ett exempel på att det går så lätt att på det allmänna planet prata om vikten av det svenska språket. Jag riktar mig speciellt till centerbänken beträffande hur viktigt det är att vi får saker och ting att fungera på svenska. Här har vi igen ett konkret exempel på hur det kommer att bli i verkligheten.

Det andra motivet, och det eventuellt mest allvarliga, är att omsättningsgränsen på minst 1 miljon leder till att åländska företag inte likställs inför lagen. Om man driver sitt företag så lyckosamt att man har en omsättning på 1 500 000 eller 1 000 5000, att man kommer över gränsen 1 miljon, så får man ta hela ansvaret för producentansvaret. Men har man en omsättning på 999 999 euro så klarar man sig helt utanför producentansvaret, då är det kommunerna som får ta ansvaret.

Mina värderade utskottskollegor sade att kommunerna då får ta ansvar för alltihop. Men av de 30–40 företag som är med i PROANS så är det kanske 4-5 som kommer att gå över den här gränsen. Resten av företagen får ändå de åländska kommunerna ta ansvar för. Jag tycker att det är allvarligt att man inte likställs inför lagen.

Det sista motivet är just med tanke på att det har framkommit att regeringens strategi för det åländska producentansvaret är att likställa den åländska lagstiftningen med den finska för att på det sättet bli en del av det finska systemet. Mot den bakgrunden är det förvånande att man inte använder sig av beteckningen förpackningsproducenter så som producenterna benämns i den finska lagen. Detta skulle automatiskt leda till att de åländska företagen jämställdes inför lagen. Det är egentligen ganska finurligt sätt, men jag låter det vara osagt om det kanske var så finurligt att majoriteten i utskottet inte riktigt snappade upp vad jag menade. Men om man använder begreppet förpackningsproducenter i 23b §, så då hade haft den här problematiken löst, därför min reservation.

Jag vill också avisera att min reservation ska läggas till grund för en omröstning.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag är lite fundersam kring formuleringen, om det ska vara producentansvarig eller förpackningsproducenter. På det här viset är det mera omfattande. Som jag ser det är det en fördel för åländska företagare i stället för en nackdel. Är det detta som är problemet för ltl Eriksson? Jag förstår inte resonemanget om varför det är ett problem?

Ltl Anders Eriksson, replik

Problemet, som jag ser det, är att vi har en helt annan definition av vad en producent är. På rikssidan pratar man om förpackningsproducenter. Jag har förstått att den här regeringen står bakom den strategi att det är rikets system, lagstiftning och tillämpning som ska gälla i framtiden så har man det här problemet löst. Då borde man ju faktiskt ha använt sig av samma definition dvs. förpackningsproducent. Det skulle ha lett till att inget av de åländska företagen överhuvudtaget skulle ha omfattas av producentansvarslagstiftningen. Det var detta som var min tankegång. Nu finns det 4-5 företag som faller utanför med formuleringen som man har här och cirka 25-30 företag klarar sig undan, om jag uttrycker mig på det sättet, och det tycker jag att är felaktig lagstiftning.

Ltl Åke Mattsson, replik

Jag förstår inte resonemanget? Bestämmelser i detta kapitel ska inte tillämpas på förpackningsproducenter vars omsättning inte tillämpas på förpackningsproducenter över 1 miljon. Men det betyder att alla som inte har en omsättning över 1 miljon så tillämpas det på. Det är ju en precis omvänd diskussion. Man talar om undantagen. Vi på Åland har gjort undantag för en betydligt större grupp än vad man har gjort i riket. Det är bara förpackningsproducenterna är de enda producenterna som är undantagna i Finland. På Åland säger vi att alla måste vara undantagna på grund av att de som importerar också hanterar förpackningar. Därför kan vi inte bara tala om att förpackningsproducenterna är undantagna. Vi säger att alla är undantagna, för det står inte vem som ska göra det här, utan det står vilka som är undantagna. Det är ju detta som är speciellt med den här formuleringen.

Ltl Anders Eriksson, replik

 Fru talman! Det är förvånansvärt att ltl Mattsson och jag fortfarande debatterar det här, för vi har så många gånger diskuterat det här i utskottet. Det kan vara intressant för det övriga lagtinget att få reda på var gränsen på 1 miljon har kommit ifrån. Ja, den har kommit från den finska lagstiftningen där man har den gränsen. Trots att inte producenter och företagare likställs inför lagen så går det antagligen vägen ändå i och med att den finska lagstiftningen är uppbyggd på det sättet. Det tycker jag är märkligt. Märkväl, i den finska lagstiftningen berörs inte vanliga producenter utan det rör enbart de som importerar förpackade produkter. Nå, nu föll polletten ner, bra!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det här lagförslaget betraktar vi som ett steg på vägen. Vi ser fram emot att få ta del av det lagförslag som utlovats komma senast till årsskiftet på det här området, som det står i framställningen.

I väntan på den totala översynen av landskapslagstiftningen på området, som landskapsregeringen utlovar, stöder den liberala gruppen i detta läge social- och miljöutskottets betänkande om begränsning av producentansvaret.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Systemet med producentansvaret för förpackningar behöver förenklas och förbättras för att fungera på ett tillfredsställande sätt för företagen, konsumenterna och kommunerna, vilket vi alla är överens om.

Landskapsregeringen har satt igång ett omfattande förbättringsarbete som består av en total översyn av lagstiftningen. Man har gjort ett vägval, man kommer att lägga sig, ha samma lagstiftning som i riket och försöka följa den så att man ska det enhetligt. Det gäller en total översyn, både på förordningsnivå och på lagstiftningsnivå.

På rikssidan är inte förordningarna klara ännu, därför måste man avvakta för att få detta enhetligt. För min del tycker jag att det är bra. Jag återkommer till det lite längre fram i mitt anförande. Till grund för detta gäller EU-direktivet om förpackningar 94/62. Det är inte ett speciell långt direktiv. Det är ganska intressant när man tittar på direktivet först så ser an att det inte är så omfattande, men sedan är det enormt mycket hänvisningar kors och tvärs och det tar tid att sätta sig in i detta. I stort sett går det ut på det som framkommer i vår lagstiftning; man ska minska förpackningsmaterialet så mycket som möjligt och producenten betalar. Den som smutsar ner ska också stå för kostnaderna.

Som framkom tidigare här i presentationen av ordförande så förekom det väldigt mycket synpunkter från de hörande. Man har åsikter när det gäller sophanteringen. Det var väldigt divergerande åsikter. Det känns ganska bra att jag inte behöver dyka ner i allt detta och reda ut åsikterna, för den här lagstiftningen berör ett ganska begränsat område.

Det var inte någon som direkt motsatte sig det här lagförslaget. Alla tyckte att det här var en bit på vägen och att det var ganska bra att vi har tagit den här biten i alla fall.

Problemet är att vi i samma land har två olika lagstiftningar på det här området angående hur man ska tillämpa det här direktivet. Det kolliderar. Rikets lagstiftning kan idag inte jämföras med vår lagstiftning, vilket vi alla överens om.

Varför polletten ramlade ner berodde på en sådan sak som tydligen ltl Eriksson inte hade uppfattat. Riket har en väldigt marginell import av varor från Åland, den importen saknar betydelse. I rikets lagstiftning beaktar man därför inte det som kommer in via Åland till riket. Däremot måste den åländska lagstiftningen beakta de förpackningar och det materialet som kommer in ifrån riket. Därför kan vi inte ordagrant ta det, såsom ltl Eriksson säger att man ska prata om förpackningsproducenter, det går inte, det är omöjligt att göra det i vår lagstiftning för då faller större delen av förpackningsmaterialet på sidan om lagstiftningen. Det är därför som man inte kan använda ordet förpackningsproducenter här. Man måste använda ordet producenter för att man ska ha allting med. Vi har en annan lagstiftning på det området.

Nu har man gjort ett vägval. Man har bestämt sig för att man ska samordna vårt system med rikets system. Varför har man bestämt sig för det? Ja, det är ganska klart för min del. Man vill undvika onödigt dubbelarbete, onödig byråkrati, man vill minska kostnaderna och få ett smidigt system. Jag för min del anser att när det gäller miljö och sopor så kan man inte, fast vi har en egen självstyrelse på Åland, låsa in sig i kammaren och sitta här och uppfinna våra egna hjul och göra vårt eget system. Vi behöver samarbeta med riket, och inte bara med dem, vi ska samarbete med Sverige, Tyskland och hela Europa. Hela världen borde ha ett enhetligt system. Det ser vi med tomglas och annat. Det viktigaste är väl att vi har ett system som fungerar. Naturligtvis ska självstyrelsesystemet fungera också, men det måste vara lite resonligt angående vilka växlar man drar hårdast på. Det centrala är att vi bevarar vår kultur och vårt språk. Det här har inte så mycket göra med den biten.

Att minska sopor är en stor pedagogisk utmaning. Det är viktigt att hanteringen är trovärdig så att man har fungerande system fullt ut. Har vi ett eget system här och det fallerar gång på gång så tappar man intresse.

I vår lag står; ”den som tillverkar eller yrkesmässigt importerar produkter eller som yrkesmässigt för in och förmedlar produkter i landskapet”. Här har man en tydlig definition på vad det handlar om. Den här definitionen kan inte användas i riket. Det blev lite oklart eftersom jag måste hoppa över en del för att förkorta mitt anförande.

Gränsen som man har satt in är ganska bra. Ett företag ska en omsättning på 1 miljon euro för att behöva ta ansvar för förpackningarna. Jag tycker inte det är så orättvist som ltl Eriksson sade. I ett stort företag, med väldigt stor omsättning, är det samma administration oavsett företag, men det kan vara en ganska stor del av tiden som går åt att administrera det här med förpackningar. Däremot har stora företag färdiga datasystem, man vet vad tomförpackningen på t.ex. tepåsar väger. Man kan gå in och titta hur mycket te förpackningar man har sålt under det sista året och hur mycket de väger tillsammans. Det finns redan ett uppbyggt system kring det här. Däremot kan det vara väldigt tidskrävande för små företagare och små producenter. Det här kan vara en sådan sak som kväver dem.

Med tanke på att få igång företagsamhet och få folk att starta företag så är det ju viktigt att man sätter en gräns, att man inte ska ha full byråkrati från den första dagen som man startar företag. Ge dem, som har en väldigt liten del av förpackningsomsättningen, en möjlighet att komma i gång utan att lägga onödig byråkrati på dem.

Varför det är viktigt att vi ska ta det här lagförslaget nu och att vi kommer vidare är att det pågår en process, PROANS mot mindre företag med vitesförfarande osv. Men den processen lyfts ut i och med att vi tar den här lagstiftningen. Det är bra.

Det finns nog svagheter i det här förslaget. Man kommer att rätta till det i den nya lagstiftningen, bl.a. att kommunerna åläggs en större andel av förpackningsmaterialet i och med den här lagen. Det är ju inte riktigt som det ska vara. Det går stick i stäv med direktivet. Men det här problemet förekommer under en relativt kort övergångsperiod. Det är inte EU:s intentioner.

Landskapsregeringen har förhoppningar att ett nytt lagförslag ska finnas senast vid årsskiftet och att allt ska vara klart att sättas i kraft samtidigt som det utvidgade producentansvaret träder ikraft riket, 1 maj 2014.

Jag framhåller att vi behöver ta det här lagförslaget ganska omgående och i oförändrat skick. Tack.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Tack för en bra diskussion och en bra behandling i utskottets så här långt. Jag tackar också för utskottsordförande Beijars och ltl Åke Mattssons presentationer. I synnerhet har ltl Mattsson gett oss ytterligare kunskaper i den här frågan.

Landskapsregeringen har haft ett digert arbete när det gällde att få fram någon slags färdplan för att komma vidare med att lösa konflikterna kring producentansvaret. Det har funnits en ganska stor diskrepans i åsikterna som har förts fram av dels kommunerna, näringslivet och dels av vår egen myndighet miljöbyrån om hur vi ska gå tillväga och hur vi ska lösa den här frågan. Men nu har vi en färdplan och nu inleds arbetet med att lösa den här segdragna frågan.

Steg ett är att införa den gränsen på 1 miljon euro. Den gränsen omfattas av företag som har en omsättning på över 1 miljon euro som ettdera ska ordna en egen insamling av sitt förpackningsmaterial, alternativt sköta det här gemensamt via en sammanslutning, företrädelsevis PROANS fram till 1.5 2014 och därefter via PYR eller någon annan organisation i riket. Det handlar inte bara om förpackningsmaterial som omfattas av PYR utan det gäller också uttjänta fordon, elektriska och elektroniska produkter och batterier och de har sina egna organisationer.

Steg två är att ta fram en förordning som reglerar företagens skyldigheter, de företag som har en omsättning på över 1 miljon, och som producerar en viss mängd antal kilo förpackningsmaterial. Ett företag t.ex. inom telekombranschen som har över 1 miljon i omsättning men inte har någon försäljning av produkter och varor ska naturligtvis inte omfattas av detta. Det kräver att man har något annat, än bara tjänster, som man också säljer.

Steg tre är att ta fram en ny lagstiftning. Jag har möte senare i eftermiddag för att se hur långt tjänstemännen har kommit med den nya producentansvarslagstiftningen.

Därtill behövs ytterligare en överenskommelseförordning med riket och sedan behövs också en ändring i rikslagstiftningen.

Jag tycker att ansvarsfrågan är ganska klar. Producentansvaret ska ligga på dem som tillverkar eller yrkesmässigt importerade produkter eller som yrkesmässigt för in och förmedlar en produkt till landskapet.

Att som ltl Eriksson säga att det här är ett fattigdomsbevis, regeringen klarar inte upp den här frågan själva, det tycker jag att inte riktigt stämmer. Visst har det ju ekonomiska konsekvenser. Det är dyrare att göra allting om man är 0,48 procent av befolkningen, som vi är på Åland, i stället för att tillhöra resten av riket som är 99,52 procent av befolkningen. Det blir dyrare ju mindre man är. Målsättningen är att det här ska lindra kostnaderna dels för kommunerna och dels för kommuninvånarna som tar det stora ekonomiska ansvaret idag.

Angående likställighet inför lagen att det är de större företagen som får ta större ansvar, det är ju de facto de större företagen som också släpper ut mera på marknaden. Jag tyckte att ltl Mattsson hade ett bra resonemang här.

Jag tycker att ltl Eriksson är lite oklar i sin presentation. Han menar att nu hamnar detta på kommunerna och på kommuninvånarna. Men genom hans förslag så menade han att ingen av de åländska företagen skulle omfattas av den här lagstiftningen, om jag förstod detta rätt. Då skulle ju precis allt hamna på kommunerna och på kommuninvånarna.

När det gäller ordet förpackningsproducent så undrar jag om det inte är ett språkligt problem att förstå vad ordet förpackningsproducent innebär. Om man går in på PYR:s hemsida, som för övrigt ger väldigt bra service på svenska och jag betvivlar på att den svenska servicen kommer att försämras när Åland går med, där säger man om t.ex. en företagare i riket köper in varor till sitt företag och de anländer i en låda då är företaget en förpackningsprocent. Om man har kött som man förpackar i små separata plastförpackningar då är man en förpackningsproducent. Om man sätter ett kvitto på en blomkruka då är man också en förpackningsproducent. Det gäller inte bara de här som tillverkar förpackningar, som t.ex. ÅCA eller Dahlmans, utan också de här företagen. Det kanske finns en oklarhet på vad förpackningsproducent är. Vi har inte det begreppet i vår lagstiftning och därför kan vi inte heller, som ltl Eriksson vill i sin recension, skriva in det.

Jag tror jag stannar här. Jag tackar för behandlingen av lagstiftningen så här långt. Vi återkommer i frågan. Det är inte slut med den här åtgärden vare sig med renhållningslagar eller förpackningslagar. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Med risk för att jag uppfattas som tjatig kommer jag ändå att fortsätta min kamp för att det åländska näringslivet ska fungera så bra som möjligt, med så lite byråkrati och onödigt krångel som det bara går.

Visst är det som ltl Åke Mattsson sade, att det kom fram många åsikter och även divergerande åsikter i utskottet. Det kom också fram i utskottshörande att det är ett problem att vi har två lagstiftningar i det här landet. Drar man det resonemanget vidare så är det ju faktiskt problem att vi har en självstyrelse, för det leder till att vi har två olika lagstiftningar i det här landet på många, många områden.

Till minister Aaltonen vill jag säga att när jag pratade om fattigdomsbevis så pratade jag inte i ekonomiska termer. Jag tycker inte att det här är någon rymdresa. Det här är frågor som man skulle kunna lösa relativt enkelt.

Det kan vara intressant att fundera på hur det är möjligt att en sådan här enorm irritation kan uppstå att till och med Ålands näringsliv anmäler landskapsregeringen till EU-domstolen på grund av de här frågorna. Hur är detta möjligt?

Om man tittar på rikslagstiftningen hur förpackningsproducenter definieras så vet jag att Ålands näringsliv har anlitat en juridisk byrå och de gick igenom väldigt noga, innan man gjorde den här anmälan, och kom fram till precis mitt resonemang. Hade man använt sig av ordet förpackningsproducenter, hade man använt sig av omsättningsgränsen som man har i Finland så hade det inte varit något problem. Men varför blev det en sådan röra? Ja, det är två orsaker; på Åland tog man alla företagare rakt av plus att det ledde till dubbla avgifter. Det är ju det som skapade den här oerhörda frustrationen.

Det är ju inte alls som ltl Åke Mattsson sade, att varor som exporteras från Åland till Finland är så marginellt så därför kan man strunta i att bry sig om något EU-direktiv. Det fungerar inte på det sättet, det finns inte någon mängddefinition utan EU-direktivet gäller rakt av.

Varför blir det dubbla avgifter? Är det så ute i Europa, när en vara produceras och förpackas i Frankrike, exporteras till Sverige och exporteras vidare till Finland så blir det dubbla producentansvarsavgifter hela tiden? Nej, det är inte på det sättet. Hur kan det komma sig att om man tar en vara från Sverige till Finland så har man inte dubbla förpackningsavgifter, men när man tar en vara från Sverige till Åland så har man dubbla förpackningsavgifter eller om man tar en vara ifrån Finland till Åland? Hur kan det komma sig att det är på det sättet? Den problematiken, som jag tycker att är pudelns kärna, har vi inte ens lyckas reda ut i utskottet.

I det massiva hörandet som vi hade så kom det fram två olika teorier. Den ena teorin var att det mellan Sverige och Finland förekom någon sorts kvittningssystem som gör att när man exporterar från Sverige så behöver man inte betala någon förpackningsproducentansvarsavgift utan det är den finska organisationen som står för det.

Min tro, som jag vill understryka att är min tro för jag har inte hunnit undersöka det här, är att det här systemet fungerar ungefär på samma sätt som momsen gör i EU, dvs. när man exporterar en vara från Sverige till Finland så avlyfts momsen och påförs i Finland. På samma sätt tror jag också att förpackningsproducentansvaret ska fungera. Problemet är tydligen att medan man klart och tydligen vet vad en vara kostar utan moms och med moms så särskiljer man inte kostnaderna för producentansvaret på samma sätt och det har skapat en viss problematik.

Men faktum kvarstår, när en vara exporteras från Sverige till Finland eller Finland till Sverige så är det inga problem överhuvudtaget, men på Åland blir det problem.

Oavsett hur mycket man försöker sätta sig in i saker och ting och hur mycket man försöker förklara så vet jag att det alltid är för döva öron i den här salen och man ska göra som regeringen har föreslagit. Därför vädjar jag; försök titta på att åtminstone få den här problematiken löst när man går vidare. För det tror jag faktiskt är nyckeln.

Jag tror inte ett dugg på att det skulle bero på att bara för att vi har så liten export från Åland så gäller inte EU-direktivet. Vi har överhuvudtaget inte kommit in på det spåret heller i utskottet. Det tillåter jag mig att tvivla på, om jag uttrycker mig milt.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag klippte och klistrade lite också när det gällde den här lagstiftningen. Jag tog mig friheten att kika på var förpackningsproducenter nämns i den finska renhållningslagen. På två ställen nämnds de; det ena gäller tomglas, det har inte med det här att göra, det är helt annat och sedan står det på ett annat ställe i lagen. Det är inte genomgående utan det är bara på ett enda ställe. Det är undantag, det står; ”bestämmelserna i detta kapitel ska, med undantag för 5 §, inte tillämpas på förpackningsproducenter”. Det är en väldigt liten grupp. Det står inte att det är producentansvaret. Det är den lilla, lilla gruppen förpackningsproducenter som man har gjort undantag för i Finland och dessutom ska de ha en omsättning över 1 miljon. Hur många är det som tillverkar förpackningar i Finland i så stor omfattning? Finns det någon sådan på Åland? Nej, ingen skulle ha blivit undantagen. Hallå, vad är det som man reserverar sig emot?

Ltl Anders Eriksson, replik

Som framgår av reservationen så reserverar jag mig mot tre punkter. Det viktigaste kanske är att företagare inte likställs inför lagen. Med min definition av vad en producent är så hade samtliga åländska företag hamnat utanför och det är de åländska företagens väl och ve som jag ser till. Nu klarar sig kanske 30 företag utanför och 4-5 företag kommer in i systemet. Jag tror att vi så småningom få ta del av diskussionen om hur pass rättvist det är.

När det gäller att alla producenter ska underlätta att förpackningsavfallet återanvänts eller återvinns så långt som möjligt så kan jag hålla med om att man tycker att det är en lite väl diffus lagstiftning. Jag ser det här mera som en deklaration ifrån landskapsregeringens sida att man vill har så stor återanvändning som möjligt, vilket jag tycker är bra, det kan jag ställa upp på.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! För att återgå till det som repliken gäller så skulle vi i den åländska lagstiftningen, enligt Anders Erikssons förslag, bytt ut ordet producentansvaret mot förpackningsproducenter. Det skulle då ha blivit; ”förpackningsproducenters ansvar tillämpas inte på producenter vars omsättning understiger 1 miljon euro”. Det betyder att det inte finns någon förpackningsproducent överhuvudtaget som skulle ha blivit undantagen, för vi har inte förpackningsproducenter här. Ingen hade blivit undantagen. Som det är just nu så står det undantaget, det är ju ett väldigt brett undantag. Jag kan inte förstå varför ltl Eriksson är emot att vi har gjort ett väldigt brett undantag? Alla producenter har undantag istället för att vi har förpackningsproducenter, om det gäller ordet förpackningsproducenter. Man måste gå till den finska lagstiftningen och titta när man använder ordet förpackningsproducenter och det är i ett enda sammanhang.

Ltl Anders Eriksson, replik

Med risk igen för att det blir samma problematik som det var tidigare; är det någon skillnad på blankettlagstiftning, är det någon skillnad på fulltextlagstiftning och är det någon skillnad på egen lagstiftning, så vill jag hävda att det är det.

Enligt mitt resonemang, som jag säkert sade 50 gånger utskottet och ganska många gånger här, så definierar man vad en producent är, ja det är en förpackningsproducent, så skulle samtliga åländska företag ha sluppit undan de här pålagorna. Det har varit min utgångspunkt.

Det som jag har fått tillbaka är att då får kommunerna ta ansvaret. Ja, det är sant. Men kommunerna får redan ta det ansvaret för ett trettiotal företagare. Då hade man kunnat ta det ansvaret också för resten av företagen, tills man hade fått den här problematiken på plats, som man från regeringens sida har sagt att man kommer att jobba med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Det finns en gräns, en skattegräns, mellan riket och Åland, vilket orsakar den dubbla avgiften.

Målsättningen med hela vårt arbete är att vi ska försöka få bort de dubbla kostnaderna för företagen på Åland. Det är ju det som är hela idén med varför vi har dragit igång det här stora arbetet. Vi ska göra i införselgränsen så osynlig som det bara går och använda oss av samma regelsystem både på Åland och i riket. För att åstadkomma det krävs det ändringar i vår lagstiftning och i rikslagstiftningen. Jag har en väldigt bra bild som jag senare ska visa åt ltl Eriksson, det handlar om tillverkning, import och införsel av varor. Det är de sakerna som det handlar om.

Ltl Anders Eriksson, replik

Minister Aaltonen, jag är mycket väl medveten om att vi har en skattegräns mellan Åland och Finland. Jag är väldigt väl medveten om varför vi har den och hur mycket den tillför. Den här typen av problematik som vi har nu när det gäller producentansvaret hade vi över hela linjen när det gällde införandet och utförandet av varor tidigare. Det var oerhört krångligt. Det här är egentligen en västanfläkt jämfört med tidigare. Med det löstes av självstyrelsen utan att man måste springa till de finska organisationerna och få det löst. Det här gör mig lite bekymrad. Tidigare fanns det också starka åsikter om att hela skattegränsen skulle bort, men självstyrelsen stod upp för de åländska värdena, man förstod vad som var viktigt och man jobbade för att få en lösning så att varor kunde komma till och från Åland på samma sätt som i resten av Europa. Det borde man göra också när det handlar om det här området.

Minister Carina Aaltonen, replik

Nu går vi den här vägen genom att ändra på vår egen lagstiftning så att den sammanfaller med rikets. Vi inför miljongränsen. Vi kommer att göra en överenskommelseförordning. Det kommer också att krävas att man i riket gör en ändring av sin egen lagstiftning.

Vi tycker att vi tappar bort den viktigaste frågan ändå; hur ska vi ta hand om det åländska avfallet och förpackningarna på bästa sätt till minsta möjliga kostnad för både konsumenter och företagare? Det här tror jag är ett sätt att göra det på. Om det är viktigare för Ålands Framtid att vi står hårt på oss när det gäller avfallsfrågorna, då tror jag att vi får det väldigt jobbigt framöver.

Ltl Anders Eriksson, replik

För mig är självstyrelsen och utvecklandet av det åländska självbestämmande så oerhört viktigt så jag vill inte ge avkall på det.

Tittar man på den problematiken och de orkanstormar som förekom runt skatteundantaget att man skulle ta bort det, jag hoppas att någon ifrån centerbänken kan intyga hur det var på den tiden, för man tittade enbart på problematiken att få en vara att passera skattegränsen. Hade vi gått med på det som gjordes då och om vi hade gått in på den linjen så hade det var i ödesdigert för åländsk ekonomi.

Med risk för att jag uppfattas som dramatisk men när man bekymrar sig som sakkunnig och när man bekymrar sig som lagtingsledamöter över att vi har två lagstiftningar i samma land då är vi inne på ett farligt spår. Då måste vi på sikt ta bort skatteundantaget och kanske ta bort hela självstyrelsen, om vi inte i grund och botten kan lösa enkla frågor på samma sätt som vi har gjort tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Ltl Eriksson har helt rätt angående dubbla förpackningsavgifterna. I utskottet fick jag uppfattningen av hörandena att åsikterna gick lite isär. I synnerhet från en hörande kom det funderingar om att man kunde lyfta av det. Om regeringspartierna inte skulle ha en form av allergi mot klämmar så skulle det egentligen har varit en kläm i betänkandet som skulle ha pekat ut att den här frågan grundligt måste gås igenom. 

Om allt går bra här och vi kanske får ett nytt lagförslag till nyår, som de har utlovats från regeringen, så kanske vi får botanisera lite djupare i det här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är ju skönt att vi har ltl Sundblom så att man blir upplyst om att det sista som överger människan brukar vara hoppet. Det kan vara bra att tänka på.

Klämallergin var en bra definition. Jag kom underfund med att det överhuvudtaget inte är någon som riktigt vet vad det beror på att en vara fritt kan passera gränsen mellan Sverige och Finland, utan att det blir dubbla avgifter, medan en vara inte kan komma till Åland. Min uppfattning är att det är helt och hållet en parallell till momslagstiftningen, men man har inte gått in på det spåret och inte satt sig in ordentligt vad det handlar om. Skulle man inte ha haft den här klämallergin så hade vi kunnat bifoga en sådan kläm. Då hade jag inte behövt reservera mig heller, utan jag tror att landskapsregeringen hade kommit på rätt. Men klämallergin har ersatts av en ”klipp och klistra politik” istället och det är olyckligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Det blev en lite oklart angående att jag har sagt att man ska strunta i EU-direktivet. Naturligtvis kan man inte strunta i något EU-direktiv. Jag är väldigt emot det. Jag tar fullständigt avstånd från de ledamöter som står här i salen säger det. Det är samma sak att ge en fullmakt till dem som ska följa våra lagar som vi stiftar här, om man börjar med sådana fasoner.

Vad jag pratade om är att Finland struntar i de mängder varor med förpackningsmaterial som kommer från Åland till Finland. Det har man inte beaktat i sin lagstiftning. Man har inte tagit med det i rikets lagstiftning. Det som vi, som består av 0,45 procent av befolkningen, exporterar, de förpackningarna i relation till hela Finlands omsättning av förpackningsmaterial är så fruktansvärt oresonligt liten, så när man stiftar en lag så behöver man inte sätta ett undantag för Åland. Det gör man inte i annan lagstiftning heller, det är inte så vanligt att man gör det.

Men vi på Åland kan inte bortse från det förpackningsmaterial som kommer från Finland, det måste vi lagstifta om. Det är helt uppenbart för det är en ganska stor procent för oss, det är inte någon liten promille, utan det rör sig om ganska mycket. Men den åländska andelen av den finska delen förpackningarna är ju inte någon promille, det är detta som jag har pratat om, därför finns det inte med i den finska lagstiftningen.

Däremot ska man definitivt inte strunta i EU-lagstiftningen. Man känner mig väldigt dåligt och man överhuvudtaget kommer på den tanken att man säga att jag har sagt en sådan sak, för det har jag definitivt inte sagt.

Man pratar om att det är problem med dubbel lagstiftning, men då måste man också lyssna på vad jag säger. I det här fallet sade jag till ltl Eriksson att det är ett problem när vi har dubbel lagstiftning i landet, ja det är ett jättestort problem om man som ltl Eriksson vill införa samma benämning av en sak och tro att det betyder någonting helt annat, när man gör en enda paragrafsändring.

Vi hade kunnat gå in och ändra det här om vi hade haft tillgång till hela lagstiftningen. Men det innebär inte samma sak om vi skriver förpackningsproducenter i vår lagstiftning som det innebär i den finska lagstiftningen, det säger lagberedningen och det säger ledande tjänsteman. Varifrån får ltl Eriksson helt plötsligt att det ska gälla samma sak här om man skriver in det ordet? Det gäller inte samma sak, vilket också minister Aaltonen försökte säga. Det här är en ganska tydlig grej.

Naturligtvis är det problem om man har dubbel lagstiftning. Jag accepterar fullständigt att det är en annan lagstiftning på Åland än i riket och det ställer till med problem för många. Men i det här fallet är ltl Eriksson till varje pris så frenetisk att få samma ordval som i den finska lagen, det fungerar faktiskt inte så.

Det är också befängt att komma med en sådan tanke att man ska lyfta bort förpackningspriset. Det är inte 22 procent av kostnaden, det kanske handlar om 1 cent av en förpackning. När man ska återvinna förpackningarna så är det pengar. Men beställer man en vara från ett företag i riket och tar hem en låda med t.ex. en startmotor i så ska man dra av förpackningsmaterialet och ha ett system för det. De pengarna finns inte för varje enskild så att man kan göra det. Det är ju inte den personen som påför det här som vet vad förpackningen kostar. Det är ju i första ledet, när man importerar varan, som förpackningssumman kommer in. Det här har vi just diskuterat. Sedan går det vidare till fler och fler och då tappar man ju andelar. Man kan inte säga hur stor andel av varan som består av förpackningen. Det är ganska enkelt med momsen, för det vet man direkt. Men det står t.ex. inte att det ska dras bort 4 cent på den här lådan till den här rakmaskinen. Att sedan säga att det är exakt samma sak som momsen så då har man inte förstått den biten heller, för det här går inte så enkelt att åtgärda. Det är helt klart.

I utskottet framförde jag en åsikt om en formulering som jag tycker är väldigt olycklig. Jag hoppas att man tittar över den i fortsättningen. Jag citerar ur lagstiftningen; ”alla företag som släpper ut förpackade varor på den åländska marknaden ska fortsättningsvis underlätta att förpackningsavfallet så långt som möjligt återanvänds eller återvinns.” Vad menar man med det här? Vi har detta med två pinnar och en sten i ett dike osv. Vad händer om man bryter mot den här lagen? När bryter man mot den här lagen, vem övervakar att lagen följs? Sådana här floskler som man lägger in i lagarna är ganska onödiga. Man ska veta vad som händer. Det finns inget undantag i den här lagen, t.ex. om det är förseelser eller något sådant så behöver man inte vidta åtgärder, det står inte om något sådant här. Vad gör man om man anmäler till polisen att man anser att ett visst företag bryter mot en viss paragraf i den här lagen? Jag tycker att man ska tänka till lite mera om vi ska ha trovärdighet i vår lagstiftning och inte kasta in sådana här floskler i förbifarten. Man ska ha lite andra formuleringar. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag lovar att det här blir mitt sista inlägg, fru talman. Jag tror att det finns en risk för att kollegan Mattsson och jag lite håller på att trötta ut lagtinget.

Jag försökte föra ett resonemang om hur det är möjligt att man inte får dubbla avgifter mellan Finland och Sverige men mellan Sverige och Åland och mellan Åland och Finland så får man det. Jag sade inte att det är på ett eller annat sätt, men min uppfattning har alltmera stärkts; att det är ett likartat förfarande som med momsen.

Det var faktiskt inte så lätt att uppfatta vad ltl Mattsson sade i sitt anförande. Men jag uppfattade att han sade att det här hänger ihop med att det man exporterar från Åland till Finland är så marginellt så att man inte behöver bry sig om det. Det tror jag inte håller, för vi har ett EU-direktiv som ligger i botten. Jag har aldrig pådyvlat ltl Mattsson att han har stått och sagt att vi ska strunta i EU-direktivet, för det var tydligen känsligt.

Det här är mitt sätt att se på den här frågan. Jag gratulerar ltl Mattsson, han kommer att få sista ordet i den här debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs först lagens 23b § därefter lagens ingress.

Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 23b § landskapslagen om renhållning för godkännande. Begärs ordet?

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag föreslår att 23b § ska omfattas på det sätt som framgår av min reservation.

Ltl Axel Jonsson

Talman! Jag ber att få understöda ltl Erikssons förslag.

Talmannen

Ltl Anders Eriksson har med understöd av ltl Axel Jonsson föreslaget att lagens 23b § ska få den lydelse som den har i ltl Anders Erikssons reservation till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Ltl Anders Eriksson

Jag vill helt försynt säga att jag önskar öppen omröstning. Jag vill ha det här dokumenterat.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda ltl Erikssons förslag om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning kommer att ske. Jag ber ltl Mats Perämaa och Igge Holmberg att biträda vid omröstningen.

Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för social- och miljöutskottets förslag röstar ja, de som röstar för ltl Anders Erikssons förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.

Namnupprop.

Omröstningen har gett resultatet: 20 ja-röster, 2 nej-röster och 8 ledamöter var frånvarande. Lagtinget har sålunda omfattat social- och miljöutskottets betänkande.

Föreläggs lagförslagets ingress. Godkänd.

Föreläggs ikraftträdelsebestämmelsen. Godkänt.

Lagförslaget är därmed godkänt.  Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

7        Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

Ärendet avförs från dagens lista.

Remiss

8        Taxan för avloppsvattenavgift

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman, lagtingsledamöter! Det här lagförslaget förefaller vara väldigt litet. Det är också en liten motivering till varför den kommer till lagtinget. Det handlar igen om att minska på byråkratin. Vi har en landskapslag om vatten- och avloppsavgifter som reglerar hur den här avgiften ska beslutas av kommunen. När man har fastställt avloppsvattentaxan i kommunerna så är det meningen att man från kommunernas sida ska skicka in beslutet till landskapsregeringen för fastställande. Det betyder att det ska komma in 16 kommunala beslut till miljöbyrån, de ska behandlas där och sedan ska de besvaras.

Redan år 2005 begärde landskapsregeringen om kommunerna åsikter om man kunde ändra på kravet att det skulle behöva fastställas av landskapsregeringen. De kommuner som gav svar var väldigt positiva till att man skulle ta bort det här förfarandet. Eftersom vi nu försöker rensa upp lite grann i lagstiftningen och minska på de områden där det förekommer mera byråkrati än nödvändigt så är det här ett led i det arbetet, tycker vi. Det innebär ändå någon dags arbete för oss, men det innebär också minskad administration för kommunerna.

Beträffande kommuninvånarna så har de fortfarande möjlighet att besvära sig mot kommunens beslut om man tycker att avloppsvattenavgiften är för hög.

Jag hoppas att det här kan få en ganska snabb behandling i finans- och näringsutskottet. Tack. 

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det förefaller vara uppenbart att det här är någonting som har glömts bort under åren, med avreglering, större frihet och ansvar för kommunerna och, frikommunsförsök etc. Vi har för all del vissa aktiviteter kvar vars avgifter ska fastställas, det är närmast konkurrensutsatta aktiviteter på kommunal nivå, jag hänvisar t.ex. till marknadslagen.

Kan vi med detta nu vara förvissade om att sådant som inte längre behöver underställas, inte heller gör det, att det här var det sista? Har man i regeringen genomfört någon sorts sållning? Finns det eventuellt andra underställningsärenden som borde rensas ur lagstiftningen? Om så är fallet så skulle det vara bra att ha dem med också i detta svep, för att en gång för alla göra bordet rent.

Minister Carina Aaltonen, replik

Nej, tyvärr har vi inte gjort någon större kartläggning av var vi behöver rensa. Vi har för avsikt att komma till lagtinget med ändringar där de dyker upp och där vi inser att det finns problem. Jag har för avsikt att också börja titta över ÅMHM-lagen och se om det finns saker där som kan förenklas för medborgare, företagare och kommuner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

9        Samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Den här framställningen är, som rubriken anger, en samordning av finansförvaltningslagen och lagtingsordningen. Orsaken till att detta blev nödvändigt är att den finansförvaltningslag som jobbades fram under den förra perioden blev tidsmässigt klar före vi fick lagtingsordningen klar. Det medförde att vissa saker överlappade varandra.

Den här finansförvaltningslagen har inte satts ikraft ännu. Det är meningen att finansförvaltningslagen ska sättas ikraft från och med 2013, med en samordning mellan lagtingsordningen och finansförvaltningslagen.  

Enligt det här förslaget upphävs de bestämmelser i finansförvaltningslagen som även finns med i lagtingsordningen. Det gäller bestämmelser om upplåning, beslut om budgeten, inkomster och utgifter som upptas i budgeten, balans i budgeten, motiveringar i budgeten, förslag till tilläggsbudget samt fonder utanför budgeten. Dessutom införs i finansförvaltningslagen regler om nettobudgetering samt om beaktande av bokslutets överskott eller underskott i budgeten, eftersom det i lagtingsordningen förutsätts att detta ska regleras i lag, vilket vi gör nu.

Förutom de ovan nämnda ändringarna finns ett par fall där det bedöms vara mest ändamålsenligt att ändra lagtingsordningen, som helt och hållet är lagtingets dokument. Det gäller fast egendom, det ska förtydligas hur det ska hanteras. Det andra är fullmakts förfarande för kommande budgetår. Det här är ett förslag att reda upp saker och ting så att rätt saker är på rätt plats och regleras på rätt sätt.

Detta har beretts på ett sådant sätt att lagtinget också har varit involverat när det framförallt gäller lagtingsordningens bestämmelse. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som jag kommer ihåg beredningen och framtagande av finansförvaltningslagen under den förra perioden så sköttes det inte särdeles bra i förhållande mellan lagtinget och landskapsregeringen. Det var en ganska stor tvist om vem som ska ge förslag om lagstiftning som också kan påverka lagtinget. Det är klart att det är lagtinget som fastställer i sista ändan.

Det arbetet leddes av dåvarande talmannen, nu mera vicelantrådet och finansministern. Man valde då att mer eller mindre koppla bort lagberedningen i framtagande av lagtingsordningen. Nu har dagen kommit när man ska reda upp det här. Det är faktiskt ganska häpnadsväckande, som här har konstaterats så finns det paragrafer där lagtingsordningen inte överensstämmer med arbetsordningen och där förstår man inte vad innebörden i paragraferna i lagtingsordningen är. 

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vet inte vilken hatt jag ska ta på mig, om jag ska ta på mig min före detta talamanshatt eller om jag ska vara finansansvarig, men jag tar först på mig min före detta talmanshatt. I det arbetet som vi gjorde med lagtingsordningen så ansåg vi att lagtingsordningen är av en sådan dignitet att den står över finansförvaltningslagen. I det arbetet borde man respektera det. Saker och ting håller på att falla på plats nu, utgående från den diskussionen. Det kanske kunde ha fallit på plats ännu snabbare om alla, på vardera sidan, skulle ha varit tillmötesgående.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I kommande arbete med lagtingsordningar och eventuella förändringar så bör man ändå, för att nå bästa resultat, utnyttja den lagberedning som landskapsregeringen har, så att man inte behöver reda upp saker och ting så väldigt mycket efteråt. Man ska utnyttja den kompetens som ändå finns.

Vad gäller den här framställningen och förändringarna så torde det knappast finnas särskilt mycket politik i den. Man får väl i utskottet titta lite närmare på nettobudgeteringen och på överlåtelse av egendom och sådana saker. Jag ser inte några stora problem.

Jag ville lyfta upp den process som förekom under den förra mandatperioden som ledde till att man nu måste reda upp.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag är lite inne på samma tema och går till sidan 4 i motiveringarna där regeringen, med rätta, har upptäckt en eventuell diskrepans mellan 51 § i lagtingsordningen och 75 § i arbetsordning. Vicelantrådet och jag var i hög grad involverade i den förra processen och här konstateras; ”det här är emellertid en fråga som rör lagtingets verksamhet och därför tar landskapsregeringen inget initiativ i det fallet.”  Jag undrar om vicelantrådet har något tips om hur man skulle hantera den här saken?

 Jag lägger sedan märke till, längst ner på sidan 4, att i beredningen av detta förslag har de facto lagtingsdirektören medverkat. En kommunikation har nu förekommit. Vi bör göra något med anledningen av den här texten tycker åtminstone jag, som i vars namn lagmotionen gick i tiden om lagtingsordningen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som texten anger så finns det ett behov. Jag tror att det skulle vara lite förmätet av mig att stå här nu och komma med förslag utöver det som vi inte har skrivit i texten. Jag tycker att det här ska få ha sin gilla gång i en diskussion mellan parterna. Det är lagtinget som i första hand är ansvarig för den biten. Vi är beredda att respektera det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Jag tänkte i replik ställa en fråga till vicelantrådet, men jag drog slutsatsen att det blir för långt för en replik.

Jag bekymrar mig lite för tolkningen och den praktiska hanteringen av 7 § i det här förslaget: ” Beaktande av över- eller underskott enligt landskapsbokslutet”. Det är i och för sig en sorglös frågeställning utan problem. Det är skillnaderna mellan inkomsterna och utgifterna såsom de redovisas i landskapsregeringens bokslut. Det är klart reglerat här.

Min fråga gäller underlydande myndigheter. Vissa av dem, ÅHS och några skolor, har getts möjlighet att använda deras så kallade överskott, enligt deras bokslut, vilket egentligen inte borde benämnas som överskott, utan det är skillnaden mellan budgeterade inkomster och budgeterade utgifter. Har man underskridit utgiftsbudgeteringen så anses man ha presterat ett överskott. ÅHS är ett närliggande exempel för mig där man påstår sig ha ett överskott för 2011 på 1,22 miljoner, i förhållande till lagd budget. Förlusten är ju de facto 78 miljoner.

I det här sammanhanget bekymrar det mig varför man inte reglerar dessa underlydande myndigheters rätt att använda sina så kallade överskott? Som jag ser det är det en diskrepans mellan hanteringen i olika underlydande myndigheter. Det finns inget tydligt lagstöd för de tolkningar som görs inom finansavdelningen till den här delen.

Jag undrar om vicelantrådet direkt kan svara på frågan om den har varit genomgången i beredningen av den förra lagframställningen eller den här ändringen i lagen som föreslås? Om inte vicelantrådet har uppgifter om det så ber jag lag- och kulturutskottet att föra ett resonemang kring den frågan. För det är lite olyckligt att det finns så stora oklarheter kring rätten att använda de här så kallade överskotten. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan inte minnas att vi har fört någon explicit diskussion kring just de där sakerna. Jag vill ändå tro att detta kommer att tydliggöras på ett bättre sätt i och med de förändringar som vi arbetar med när det gäller budgeteringen, att lyfta fram alla tidigare års anslag osv. Vid nästa budget, som lagtinget får på bordet, så kommer det tydligt att synas vad som finns t.ex. i ÅHS, Ålands gymnasieskola eller i andra underlydande myndigheter. Så kallade överskott är ju landskapets pengar sist och slutligen. Ingen underlydande myndighet äger egentligen några pengar. Om inte pengarna används på det sättet som det har aviserats så ska pengarna egentligen budgeteras om eller användas på ett sådant sätt som lagtinget beslutar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack för att det här kommer att klargöras i det sammanhanget. Jag ber ändå utskottet att titta på det, för vi har en tidsdiskrepans emellan budgeten för respektive år som ju tas i december. Förslagen från de underlydande myndigheterna ges ofta i september till landskapsregeringen och det gäller följande budgetår. Klarheten i vilket bokslutsresultat man har uppnått, så kallat överskott, får man först i april-maj och då är man inne i året redan. Då kan alltså inte den frågan klargöras annat än principiellt i samband med årsbudgeten. Det är därför som jag har ett visst behov av att det borde vara lagreglerat i stället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Fortsatt enda behandling

10      Förslag till första tilläggsbudget för år 2012

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2011-2012)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

Diskussionen förklarades avslutad vid plenum 30.05.2012. Detaljbehandlingen börjar.

I detaljbehandlingen föreläggs först utgifterna i deras helhet jämte detaljmotiveringar. Efter det föreläggs inkomsterna jämte detaljmotiveringar i deras helhet. Sedan föreläggs betänkandets klämmar och slutligen dess allmänna motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Först föreläggs utgifterna jämte detaljmotiveringar i deras helhet. Utgifterna är godkända.

Föreläggs inkomsterna jämte detaljmotiveringar i deras helhet. Inkomsterna är godkända.

Föreläggs de till betänkandet fogade tre klämförslagen var för sig.

Föreläggs det första klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det andra klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs det tredje klämförslaget. Godkänt.

Föreläggs slutligen betänkandets allmänna motivering.

Talmannen föreslår att den allmänna motiveringen föredras enligt mellanrubrikerna i betänkandet och att ändringsförslagen framläggs under respektive rubrik. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föredras rubriken Allmänt. Rubriken är godkänd.

Föredras Landskapets ekonomi. Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Med anledning av att liberalerna inte kan acceptera ett slopande av sjukdomskostnadsavdraget så föreslår vi att det andra momentet och det tredje momentets andra mening i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Landskapet, kommunerna och beskattningen" stryks och ersätts med ett nytt andra moment enligt följande: ”Utskottet stöder inte landskapsregeringens förslag”.

Talmannen

Begärs ordet?

 Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag understöder ltl Mats Perämaas förslag.

Talmannen

Lagtingsledamoten Mats Perämaa har, med understöd av lagtingsledamoten Tony Asumaa, föreslagit att det andra momentet och det tredje momentets andra mening i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Landskapet, kommunerna och beskattningen" stryks och ersätts med ett nytt andra moment enligt följande: ”Utskottet stöder inte landskapsregeringens förslag”.  

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag begär öppen omröstning.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag understöder ltl Mats Perämaas förslag om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Roger Slotte och Axel Jonsson att biträda i omröstningen.

De som röstar med finans- och näringsutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet: 19 ja-röster, 6 nej-röster och 3 avstod och 2 var frånvarande. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finans- och näringsutskottets betänkande.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag vill under rubriken ”Landskapet, kommunerna och beskattningen” fogas följande mening som ett nytt första stycke: ”Utskottet föreslår att sjukdomskostnadsavdraget kvarstår i sin nuvarande form, tills följderna har analyserats och förslag till kompensation för de mest drabbade grupperna har tagits fram, samt att kommunerna fortsättningsvis kompenseras av landskapet för det inkomstbortfall som sjukdomskostnadsavdraget medför. Vidare förslår jag att stycke ett och två under rubriken ”Landskapet, kommunerna och beskattningen” utgår. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Inte heller jag vill slopa sjukdomskostnadsavdraget. Jag vill inte rulla över kostnaderna på kommunerna, därför understöder jag ltl Eklunds eminenta förslag.

Talmannen

Lagtingsledamoten Brage Eklund har, med understöd av lagtingsledamoten Anders Eriksson, föreslagit att det till betänkandets allmänna motivering under rubriken ”Landskapet, kommunerna och beskattningen” fogas följande mening som ett nytt första stycke: ”Utskottet föreslår att sjukdomskostnadsavdraget kvarstår i sin nuvarande form, tills följderna har analyserats och förslag till kompensation för de mest drabbade grupperna har tagits fram, samt att kommunerna fortsättningsvis kompenseras av landskapet för det inkomstbortfall som sjukdomskostnadsavdraget medför. Vidare har ledamoten Brage Eklund föreslagit att stycke ett och två under rubriken ”Landskapet, kommunerna och beskattningen” utgår.  

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finans- och näringsutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Brage Eklunds ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finans- och näringsutskottets betänkande.

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Med anledning av behovet av lagtinget behåller makten över budgeten och kontrollen över ekonomin så föreslår jag följande; att den andra och tredje meningen i första stycket under rubriken "Budgetstrukturen" ersätts med följande text: ”Lagtinget ska fortsättningsvis i enlighet med tjänstemannalagens stadganden och via tydliga budgetmotiveringar avgöra om tjänster ska inrättas eller indras.”

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag understöder ltl Perämaas förslag.

Talmannen

Lagtingsledamoten Mats Perämaa har, med understöd av lagtingsledamoten Tony Asumaa, föreslagit att den andra och tredje meningen i första stycket under rubriken "Budgetstrukturen" ersätts med följande text: ”Lagtinget ska fortsättningsvis i enlighet med tjänstemannalagens stadganden och via tydliga budgetmotiveringar avgöra om tjänster ska inrättas eller indras.”

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finans- och näringsutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finans- och näringsutskottets betänkande.

Samhällsservicereformen. Godkänd.

Utveckling och modernisering av förvaltningen. Godkänd.

Näringspolitik. Begärs ordet?

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Det finns inte näringar som drabbas av så mycket nedskärningar som jordbruksnäringen. Mot bakgrund av detta så vill jag avisera ändringar under rubriken ”Lantbruksavbytarsystemet” fogas en ny mening i slutet av första stycket enligt följande: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utföra en konsekvensutredning innan en reform av avbytarsystemet och det tänkta investeringsstödssystemet sätts i kraft.” Samt att första meningen i sista stycket utgår.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag tycker att det är ett bra förslag, jag tycker att det är bra motiveringar. Jag vill redan nu avisera att vi önskar öppen omröstning ifall någon sent omsider ska vakna.

Talmannen

Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Eklunds förslag.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda ltl Erikssons förslag om öppen omröstning.

Talmannen

Lagtingsledamoten Brage Eklund har, med understöd av lagtingsledamoten Anders Eriksson, föreslagit att det till allmänna motiveringen under rubriken ”Lantbruksavbytarsystemet” fogas en ny mening i slutet av första stycket enligt följande: ”Utskottet uppmanar landskapsregeringen att utföra en konsekvensutredning innan en reform av avbytarsystemet och det tänkta investeringsstödssystemet sätts i kraft.” Samt att första meningen i sista stycket utgår.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Karl-Johan Fogelström och Katrin Sjögren att biträda omröstningen

De som röstar med finans- och näringsutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Brage Eklunds ändringsförslag röstar nej.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet: 23 ja-röster, 4 nej-röster och 1 avstod och 2 var frånvarande. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finans- och näringsutskottets betänkande.

Utbildnings- och kulturpolitik. Begärs ordet?

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Vi inom liberalerna kan inte vara för för att försämra de ekonomiska förutsättningarna för de studerande. Med anledning av detta så föreslår vi att det första momentets sista mening i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Utbildnings- och kulturpolitik" ersätts med följande: ”Utskottet stöder inte landskapsregeringens förslag om att inte indexjustera studiestödet för åländska studeranden”.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Asumaas förslag.

Talmannen

Lagtingsledamoten Tony Asumaa har, med understöd av lagtingsledamoten Mats Perämaa, föreslagit att det första momentets sista mening i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Utbildnings- och kulturpolitik" ersätts med följande: ”Utskottet stöder inte landskapsregeringens förslag om att inte indexjustera studiestödet för åländska studeranden”. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag begär öppen omröstning i frågan.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Tony Asumaas förslag.

Talmannen

Öppen omröstning är begärd, understödd och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Christian Beijer och Gunnar Jansson att biträda omröstningen.

De som röstar med finans- och näringsutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Tony Asumaas ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet: 19 ja-röster, 6 nej-röster och 3 avstod och 2 var frånvarande. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finans- och näringsutskottets betänkande.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Brage Eklund

Fru talman! Under rubriken ”Utbildnings- och kulturpolitik” fogas en ny sista mening i första stycket enligt följande: ”Utskottet föreslår vidare att landskapsregeringen utökar de studerandes möjlighet till självfinansiering av sina studier genom att som kompenserande åtgärder se över maximibeloppet för landskapsborgen för studielån, samt att ta bort de inkomstgränser som kan reducera studiepenningen inom dagens studiestöd.”

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Eklunds förslag.

Talmannen

Lagtingsledamoten Brage Eklund har, med understöd av lagtingsledamoten Axel Jonsson, föreslagit att det till den allmänna motiveringen under rubriken ”Utbildnings- och kulturpolitik” fogas en ny sista mening i första stycket enligt följande: ”Utskottet föreslår vidare att landskapsregeringen utökar de studerandes möjlighet till självfinansiering av sina studier genom att som kompenserande åtgärder se över maximibeloppet för landskapsborgen för studielån, samt att ta bort de inkomstgränser som kan reducera studiepenningen inom dagens studiestöd.”

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finans- och näringsutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Brage Eklunds ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finans- och näringsutskottets betänkande.

Social- och miljöpolitik. Godkänd.

Trafikpolitik. Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Med anledning av behovet av att minska landskapets driftskostnader i skärgårdstrafiken så vill vi skynda på kortruttsutbyggnaden. Därför föreslår vi att det tredje momentet i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Skärgårdstrafiken" kompletteras med följande: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till och från Föglö återupptas”.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Jag understöder ltl Perämaas förslag. 

Talmannen

Lagtingsledamoten Mats Perämaa, har med understöd av lagtingsledamoten Tony Asumaa, föreslagit att det tredje momentet i betänkandets allmänna motivering under rubriken "Skärgårdstrafiken" kompletteras med följande: ”Arbetet med att bygga ett färjfäste på östra Föglö inleds omedelbart för att leda Kökartrafiken den vägen och arbetet med sikte på förbättrad förbindelse från fasta Åland till och från Föglö återupptas”.

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. De som röstar med finans- och näringsutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamoten Mats Perämaas ändringsförslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Omröstningspropositionen är godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat förslaget enligt finans- och näringsutskottets betänkande.

Personalfrågor. Godkänt.

Åland och kontakterna till Sverige. Godkänt.

Allmänna motiveringen är därmed behandlad.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

11      Berättelse över redovisningen av valfinansieringen för lagstings- och kommunalvalen 2011

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2011-2012)

Berättelsen överlämnas till lagtinget i enlighet med 9 § landskapslagen om valfinansiering. Först tillåts diskussion och därefter antecknar sig lagtinget berättelsen för kännedom.

Diskussion.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det här området regleras av landskapslagen om valfinansiering från 2011.

På sidan 5, under rubriceringen; ”Uppgifter som skulle lämnas i valfinansieringsredovisningen” anger nivåerna på stöd som kandidaterna ska uppge och är föremål för redovisning.

Man kan konstatera att alla redovisningsskyldiga i lagtinget, dvs. 27 personer, har lämnat redovisning. Av de invalda och suppleanter som är redovisningsskyldiga i kommunerna, 272 personer, så är det endast 18 procent som inte lämnat in redovisning. Så långt är allting bra.

Frågan som kvarstår är om man ska utveckla det här, ska det utgå någon form av vite och för det andra, kan kommunala kanslier översända kompletta redovisningar även digitalt?

Jag överlämnar det här till lagtinget att ta del av. Det ser bra ut så här långt. De flesta verkar ha haft ordning och reda med sig i sitt arbete, sin finansiering av valkampanjen och också redovisat för det.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Berättelsen antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

12      Kommersialisering av vrakölen

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 8/2011-2012)

En fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 04.06.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil