Plenum den 1 juni 2012 klockan 9.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL   

 

 

 

 

 

SA


Plenum den 1 juni 2012 kl. 09.30

Frågestunden börjar 1

1    Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen (F 3/2011-2012)

Frågestunden slutar 14

 

Frågestunden börjar

1        Frågestund enligt bestämmelserna i 38 § 1 mom. lagtingsordningen (F 3/2011-2012)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 35 § i arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: ltl Katrin Sjögren, ltl Wille Valve, ltl Torsten Sundblom, ltl Brage Eklund, ltl Tony Asumaa, ltl Gunnar Jansson, vtm Viveka Eriksson, ltl Mats Perämaa, Axel Jonsson och Anders Eriksson.

Talmannen avgör vem som ges ordet för att ställa en fråga och har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte fått tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande ministrarna. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den minister som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och ministrar har inte rätt att uttala sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när hon anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det finns oroande diskussioner i Ålands gymnasiums styrelse om att möjligheten att studera i fyra år vid Ålands lyceum ska tas bort. I medeltal 12 studerande per läsår studerar ett fjärde år. Det medför just inga extra kostnader. Möjligheten att studera fyra år är mycket viktig för olika kategorier av studerande. Det är en human flexibilitet. Möjligheten är viktig för dem som idrottar och är ambitiösa med både idrotten och studierna. Den är också viktig för studerande med särskilda behov. Man kanske behöver extra stöd i språk och matematik. Även för högpresterande studerande, ofta flickor, som går in i väggen är den här möjligheten mycket viktig. Studerande med ohälsa har också behov av ett fjärde år.

Vad har landskapsregeringen för planer när det gäller Ålands lyceum och ett fjärde år?

Minister Johan Ehn

Tack, fru talman. När det gäller Ålands gymnasium har myndigheten sedan den nya gymnasielagen trädde i kraft en annan roll än tidigare. Gymnasieskolan har blivit en egen myndighet som har ett ansvar att förverkliga en budget.

Jag har hört att frågan om möjligheten att studera i fyra år diskuteras. Från landskapsregeringens sida har jag inte haft några synpunkter på det här. Jag vill låta styrelsen bereda budgetförslaget. Vi vet att Ålands gymnasium har sparbeting. När förslaget till budget läggs fram kommer den här frågan att finnas med. Från min och landskapsregeringens sida har vi inte gått in och lagt oss i diskussionerna. Vi väntar och ser hur budgetförslaget ser ut och vilka prioriteringar det finns.

Gymnasiets tjänstemannaledning och styrelse har nu som uppgift att bereda en budget där man lägger fram förslag för hur man ska klara de kommande åren med de budgetramar som finns. 

Ltl Katrin Sjögren

Möjligheten att studera ett fjärde år är att jobba förebyggande. Det handlar om att ha ett helhetsperspektiv och det är en möjlighet att vara flexibel. Detta är till gagn för de studerande. Att ta bort möjligheten till ett fjärde studieår skulle försämra Ålands gymnasiums verksamhet betydligt.

Kulturminister Ehn besökte Ålands gymnasium den 5 mars enligt protokollet. Ministern betonade att målet är att skapa en välfungerande skola. Han var mycket tydlig angående ansvarsfördelningen. Styrelsens uppgift är att fatta de övergripande besluten. Förvaltningschefen och rektorerna har det operativa ansvaret.

Det har kommit till oppositionens kännedom att det finns en del gnissel i styrelsen. Styrelsen vill detaljstyra och bestämma över det operativa. Detta gäller allt från var lärare ska placeras och vilka tjänster som ska dras in innan budgetförslaget är färdigberett.

Fungerar styrelsen tillfredsställande? Är det ministerns uppfattning?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Detta är en utvidgning av den ursprungliga frågan från att gå från att diskutera frågan om ett fjärde år till att fundera kring styrelsens funktion. Jag vet inte om tanken är att det ska vara på det sättet, men jag svarar gärna på frågan.

 Ålands gymnasium har under det senaste året varit i en situation där man har stått inför många utmaningar. Dessa utmaningar har betytt att man ska lägga en ny organisation på plats. Det har funnits olika åsikter mellan styrelse och tjänstemän, samt inom organisationen. De kommentarer jag har hört är att det fortsättningsvis finns individer som har åsikter om hur saker och ting fungerar. Det är något styrelsen tillsammans med den operativa ledningen i skolan ska jobba vidare kring.

 I det här läget är det ingenting som säger att styrelsen och styrningen av skolan inte fungerar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag vill förtydliga mig om jag var otydlig i min första fråga. Ministern var väldigt tydlig om att man ska vara nogsam med uppgiftsfördelningen. Den första frågan tangerande det faktum att myndigheten är ganska självständig. Man bestämmer själv. Detta kan få stora konsekvenser. I sista hand är det landskapsregeringens ansvar eftersom det är den som tillsätter styrelsen.

Om jag tolkar saken rätt så får man återkomma i budgeten om möjligheten till ett fjärde studieår. Dessutom anses styrelsen fungera bra.  

Minister Johan Ehn

Fru talman! Möjligheten till ett fjärde studieår har varit bra för skolan. Detta är ett bra alternativ för de studerande som har lyfts fram i diskussionen. Jag hoppas att det ska vara möjligt att fortsätta med det här inom de ekonomiska ramar som finns. Jag kan inte gå in i och detaljstyra myndigheten i det här skedet. På samma sätt kan man inte detaljstyra ÅHS styrelse eller någon annan av våra underliggande myndigheters styrelser.

När vi ser hur budgetförslaget ser ut kan vi också gå in och göra ytterligare prioriteringar och föra diskussionen vidare. Tanken är att man ska få helheterna och diskussionen på rätt nivå. Ministrar ska inte vara inne i verksamheten. Där ska de som ligger närmare verksamheterna fatta besluten.

Jag följer arbetet mellan styrelsen och förvaltningen. I det här läget kan vi säga att situationen fungerar och att arbetet går vidare.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Wille Valve, varsågod.

Ltl Wille Valve

Fru talman och fru minister! Organtransplantationer är idag en livsviktig fråga. Det handlar om våra liv och om ett kirurgiskt ingrepp där många medicinska faktorer måste beaktas. Det handlar om att matcha rätt njure eller lever med rätt patient. Idag råder det en stor brist på organ som kan transplanteras i Finland och i Norden. Detta har också uppmärksammats av min kollega Åke Mattsson i en hemställningsmotion från 2005.

På Åland tillämpar vi idag i praktiken det finländska regelverket för organdonation. Behörigheten är inte solklar. Hälso- och sjukvårdsväsendet hör till Åland förutom de undantag som räknas upp i artikel 27 i självstyrelselagen. Inget av dessa undantag har med organtransplantation att göra. Min fråga är om landskapsregeringen skulle kunna tänka sig att fråga Ålandsdelegationen om organdonation hör till Ålands eller rikets behörighet.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Den här frågan som ledamot Valve tar upp är mycket viktig. Det är en fråga som sällan diskuteras på Åland. Det handlar om väldigt högspecialiserad vård som inte utförs här på Åland. Den utförs för hela rikets del i Helsingfors. Det finns en brist på organ som kan transplanteras i vårt land och i hela Norden. Därför kom det en ny lag i riket år 2010 som godkänner organdonation om inget annat har uppgetts av donatorn. Tidigare krävdes ett på förhand givet medgivande från donatorn sida. Man använde bl.a. ett gult litet kort.

På frågan om landskapsregeringen skulle kunna fråga Ålandsdelegationen om behörigheten och regelverket svarar jag ja. Jag tycker att vi från landskapsregeringens sida mycket väl kan göra detta. Vi kan vända oss till Ålandsdelegationen för att få klarhet i om detta är behörighetsfråga för Åland eller om rikslagstiftningen skulle kunna förhindra donationer på Åland. Mitt svar är alltså ja.

Ltl Wille Valve

Tack för det svaret! Jag delar minister Aaltonens uppfattning såtillvida att organtransplantation kräver en hög nivå av specialiserad vård och specifik utrustning. Detta finns inte på Åland idag. Det är knappast ändamålsenligt att vi skulle börja med organdonation på Åland.

Det är dock viktigt att vi känner till vilken rättsgrund gäller. Är det rikets lag som gäller eller bör vi anta en egen lag om organdonation? Om det är det senare som gäller skulle vi kunna göra förbättringar. Ett exempel på förbättring är hur patientjournalerna uppgörs inom ÅHS och inkludera en möjlighet högt upp i journalen huruvida patienten vill donera organ eller inte i linje med den finländska samtyckeslagstiftningen från 2010 som minister Aaltonen nämnde. Tack.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Innan vi börjar prata om en egen organdonationslag tycker jag att det första är att reda ut vems behörighet det här är. För Ålands del handlar det om ytterst få fall. Det gäller kanske högst ett fall per år. Det handlar ofta om unga personer som konstaterats hjärndöda. Personerna i fråga dör inte på Ålands centralsjukhus, utan någon annanstans, företrädelsevis Åbo. Det handlar om väldigt få fall, men vi bör reda ut den här frågan.

Med anledning av den här veckans kampanj om cykelhjälm vill jag påminna om att det är väldigt viktigt att ha cykelhjälm på sig.

Ltl Wille Valve

Jag tackar för svaret och för påminnelsen om cykelhjälmen. Jag ska följa det.

Talmannen

Därmed är frågan tillräckligt belyst. Följande frågeställare är ltl Axel Jonsson, varsågod.

Ltl Axel Jonsson

År 2008 bestämde lagtinget att Boverkets byggregler skulle gälla på Åland. Tyvärr kunde inte lagtinget fullfölja sina intentioner att använda även det svenska regelverket för energiprestanda. Plötsligt blev det finländska regelverket en del av den åländska byggbestämmelsesamlingen. Standarder som gäller i Finland översätts som känt inte till svenska. Ett typiskt fall är standarden för hur man beräknar våningsytor. Begreppet våningsyta används bland annat i stadsplaner, i räddningslagen, i plan- och bygglagen, samt i befolkningsregistrets och byggnadsinspektionens blanketter. De senare används i samband med byggnadsloven. Alltså, på ganska många ställen. Fru talman, min fråga är således: vad har landskapsregeringen vidtagit för åtgärder för att byggbranschen ska erhålla svenskspråkigt material och kunna förstå standarden?

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det här är en fråga som bland annat Ålands Framtid och Obunden Samling har funnit varandra i. Jag vet att det finns representanter inom Ålands Framtid som har engagerat sig och som jobbar professionellt med det här. De har bombaderat också mig med de här frågorna. Jag har skickat dem vidare till minister Thörnroos. Enligt nuvarande kompetensfördelning mellan ministrarna ligger det här på minister Thörnroos bord. Det är till henne som frågan ska ställas.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det är intressant och givande att vi är överrens i frågan. Jag hoppas att minister Lindholm har en möjlighet att utöva lite påtryckning på minister Thörnroos så att något blir gjort. Det är ytterst viktigt att branschen har tillgång till svenskspråkigt material. Det vore dags att uppdatera de här regelverken så att standarderna finns på svenska så att de är begripliga för ålänningarna.

Regelverket ska vara enhetligt så att man inte har både de finska och svenska reglerna i kraft. Svenskspråkigt material ska vara lättillgängligt liksom faktamaterial och statistik. Det är en självklarhet för oss i Ålands Framtid i alla fall. Man ska kunna erhålla kurser på svenska. I dagsläget är detta inte möjligt vad gäller energiprestanda och beräkning av våningsyta. Det kan man bara lära sig på finska idag.

Minister Gun-Mari Lindholm

Fru talman! Det är klart att det här är ett bekymmer för utövarna. Även om vi tycker att det är fråga om rättsäkerhet för dem som utövar och jobbar inom den här verksamheten, så delar inte alla vår uppfattning. En del utövare tycker att det är viktigt att det finska regelverket bibehålls.

Man är kanske inte helt överens, men man har gått in för att använda de svenska byggbestämmelserna. Då ska man leva upp till det. Jag skicka den här hälsningen till minister Thörnroos. Jag ska höra med henne var det här ärendet ligger just nu.

Talmannen

Därmed är frågan tillräckligt belyst. Följande frågeställare är ltl Torsten Sundblom, varsågod.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! I regeringsprogrammet står det om livskraftiga regioner. Det står bland annat skrivet att vi är i behov av särskilda insatser i skärgården. I regeringsprogrammet nämns skapandet av arbetsplatser. Vad arbetar landskapsregeringen med för att skapa fler arbetsplatser inom fisket? Jag menar inte fiskodling i det här fallet.

Bland annat rödlistningen av sik har varit negativ för fisket och vi har också laxen som nu simmar i rätt rikliga mängder genom skärgården. Vad gör man på den fronten?

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Fiske är en fråga som är väldigt varm om hjärtat för mig med tanke på att jag har varit ordförande för Ålands Fiskare i många år före den här positionen.

Fiske är en naturlig verksamhetsinriktning att satsa på i skärgården. Vi har dock samma bekymmer som på andra ställen. Det är svårt att hitta entreprenörer och personer som är villiga på att satsa sitt liv och sin utkomst runt fiske. Vi gör allt vi kan.

Det som är bra med fiskeripolitiken är att vi har ordentligt med resurser tack vare EU:s strukturprogram osv. Till skillnad från många andra branscher är pengarna inte problemet. Problemet är att hitta de långsiktiga möjligheterna. Hit hör bekymren med mängden fisk i skärgården. Det finns stora indikationer om att det är ett problem. Där är det klart att Guttorp är en viktig insats för att det ska gå att livnära sig på fiske framöver.

Som svar på din fråga kan jag meddela finska regeringen, efter påtryckningar härifrån och från andra håll, ta en diskussion gällande rödlistningen av siken nästa vecka. Förhoppningsvis kommer man fram till en lösning. Det finns många utmaningar framöver med att se till att det finns tillräckligt tonnage för en person som vill starta sin yrkesverksamma bana inom fiske.  Det är ett litet dilemma som vi har.

Överlag kan jag säga att landskapsregeringen ställer sig positiv till alla personer som eventuellt ser en framtid inom fiske. Vattnet är skärgårdens jordbruksmark. Det ska kunna brukas och användas. Vi ska göra allt vi kan för att fortsätta med det.

Ltl Torsten Sundblom

Tack för det svaret, minister Karlström. För skärgårdens del är fisket en betydande binäring. Detta gäller bland annat för dem som arbetar inom stuguthyrning och turismbranschen. När det är lågsäsong fiskar man för att dryga ut inkomsten. Bland annat skärgårdens jordbrukare gör likadant. Det är ett bekymmer att man inte får fiska lax. Man borde ju starta ett arbete för att få EU att ändra reglerna för drivgarnsfiske. Det borde ju bli tillåtet inom fyramilsgränsen som tidigare eller strandnära. Det skulle kunna vara något för de här binäringsfiskarna i skärgården för att få en extra inkomst.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Laxfiske, drivgarn och EU går längre inte ihop. Det är fel att sätta kraften och energin på att försöka ändra den inriktningen hos kommissionen. Däremot finns det andra sätt. Det finns fällor och liknande som man kan sätta ut. Det kan man få tillstånd för det. Laxen är en fantastisk fisk som har ett stort värde. Det är också en väldigt känslig fråga i hela den europeiska fiskeripolitiken. Det är också en fråga som kommer upp till debatt redan nästa vecka. Man tittar på olika alternativ för hur vi skulle kunna lösa det här. Det är en komplicerad och svår fråga. Det finns många intressen inblandad. Hit hör bland annat de som är uppe i älvarna i västra Finland och de som livnär sig på laxfiske i södra Östersjön.

Laxen är en viktig fråga och det är något vi arbetar för. Det ska finnas förutsättningar för fiske på Åland.

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Ministern, om man tänker på de åländska förhållandena i skärgården så är det väldigt strömt vatten på många ställen. Då är fiske med fällor inte lämpligt på alla ställen. På vissa platser går det bra, på andra platser går det inte. Därför skulle jag gärna se att man försöker ta i den här möjligheten. Vi har inte tumlarna inne skärgården och sådana som kan stryka med på det viset.

Minister Fredrik Karlström

Drivgarnsfiske kommer nog aldrig att komma tillbaka. Man funderar till och med från EU:s sida att förbjuda drivrevar. Det kommer att vara ett riktigt bekymmer framöver. Det är viktigt från landskapsregeringens sida att argumentera för det hållbara och småskaliga kustfisket inom de fyra sjömilen. Det kommer vi att fortsätta göra. Det är ett sunt och ett hållbart fiske som man bedriver i skärgården och runtom på Åland.

Förhoppningsvis kommer sunt förnuft att fungera också nere i Bryssel någon gång. Om det är något vi i landskapsregeringen och skärgårdsborna där ute har så är det sunt förnuft när det gäller att ta hand om våra gemensamma fiskeresurser som finns i våra vatten. Vi jobbar åt samma håll, ledamot Sundblom och jag. Tack.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Anders Eriksson, varsågod.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Den här frågan tänkte jag ställa till lantrådet men kanske vicelantrådet Nordlund är beredd att rycka in om det behövs.

Nyligen deltog skoleleven Lukas Mattsson i ungdomsparlamentet i Finlands riksdag. Han tyckte att dagen var intressant, men han reagerade ganska mycket på en sak: "Av 30 frågor ställdes 2 på svenska, då översattes frågan och svaret till finska. Men då de övriga 28 frågorna ställdes på finska skedde ingen översättning alls." Detta leder till att han och många andra svenskspråkiga inte förstår något.

Det är galet när man tittar på Finlands grundlag. I paragraf 17 sägs det att Finlands nationalspråk är finska och svenska. De ska behandlas enligt lika grunder. I paragraf 51 i grundlagen sägs det att språket i riksdagsarbetet sker på finska och svenska. I paragraf 79 sägs det att lagarna stiftas och publiceras på finska och svenska.

Vi lever i ett land där parlamentet med öppna ögon bryter mot det grundlagar det själv stiftar. Det här kan inte landskapsregeringen inte göra så mycket åt, men det påverkas oss i högsta grad. Därför undrar jag hur landskapsregeringens språkpolitiska strategi ser ut idag?

Vicelantråd Roger Nordlund

Fru talman! Det var en konkret problemställning som jag naturligtvis delar med ledamoten Eriksson och de övriga inbladade. Så här får det inte gå till. Vi lever i ett land där det finns en grundlag, där det finns två språk. Speciellt när det gäller ett arrangemang som ordnas i Finlands riksdag borde man se till att man lever upp till de lagar som man själv har varit med och stiftat. Man borde visa ungdomarna i det här landet att det finns de facto två språk och att man kan lita på den lagstiftning vi har. Så har man inte gjort i det här fallet. Den kritiken ska man rikta mot dem som har varit ansvariga arrangörer för det här arrangemanget.

Landskapets språkstrategi är en ganska stor fråga. Ledamoten Eriksson och jag var tillsammans med och lade grunden till den för ett antal år sedan. Den ska fullföljas på det sättet att vi i alla sammanhang kräver att landets tvåspråkighet ska respekteras. Framför allt är det vårt ansvar att se till att språket mellan riket och självstyrelsemyndigheterna skall vara på svenska.

Sedan har vi som en allmän målsättning att det ska finnas språkservice och att det svenska språket också ska vara levande. Man ska kunna fungera som individ i det här samhället och i kontakterna med olika myndigheter. Det är den övergripande målsättningen för vår språkstrategi. Det svenska språket ska vara levande. Självstyrelsen och ålänningarna ska kunna fungera i det här landet på sitt eget språk.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Hur det är i riksdagen kan vi inte göra något åt. Som vi ser och hör så är det kört där. Vi måste koncentrera oss på hur det är här på hemmaplan. Jag tror jag behöver friska upp minnet lite för vicelantrådet. Han var ordförande i den här parlamentariska kommittén som gav sitt betänkande den 25 april 2006. Jag vågar påstå att det arbetet blev så bra som det blev eftersom vår ledamot Max Sirén drev på ganska kraftfullt. Därför blev det så pass bra som det blev.

Av alla de förslag som lades fram så är det bara ett som överhuvudtaget har behandlats. Man gjorde om den politiska språknämnden till ett helt tandlöst tjänstemannaspråkråd istället. Ett språkråd som inte ens sammanträder mer. Denna regering vill ha många parlamentariska grupper. Jag har ingenting emot det, det kan vara bra. Jämför vi snömoset om kommunreform med till exempel värnandet av vårt svenska språk, så tycker jag att man borde få till stånd ursprungstankarna. Man borde få till stånd en parlamentarisk språknämnd som faktiskt tar de här frågorna på fullaste allvar.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ni och vi kan förvänta oss aktivitet i allra högsta grad. Nu, fru talman, är det Lantrådet själv som borde ha varit här och svarat på den här frågan. Jag vet utgående från de diskussioner som vi har fört kring det här ärendet att hon har en hög ambition. I hennes ambition ingår att hon själv ska sätta sig som ledare för det här organet. Hon vill visa att språkfrågorna har den absolut högsta prioriteten i landskapsregeringens arbete.

Ltl Anders Eriksson

Det där tycker jag låter bra. Jag kommer ihåg att Lantrådet var i kraft i oppositionen i den här parlamentariska språkkommittén. Det var mycket snack om att statistiken visar att svenskan inte går tillbaka i Finland. Detta är ett snack som socialdemokraterna ofta har. Det hänger ihop med att alla finlandssvenskar också pratar finska. Därför ser det ut som det gör i riksdagen idag. Jag är lite orolig för hur den här frågan ska hanteras och det är nog inte bara jag. Vi är många som upplever att både Obundna och Centern som tidigare stått på barriärerna när det gäller de här frågorna på något sätt inte längre driver sina hjärtefrågor. Det är sossarna som ganska långt styr. Jag frågar igen: kan man tänka sig att vi kan få till stånd en parlamentarisk grupp såsom ursprungstankarna var i april 2006 och börja driva de här frågorna med kraft? Om vi inte klarar av detta kommer vi absolut att hamna i det finlandssvenska diket vi också. Då är det kört.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Det är bra att ledamot Eriksson ställde den här frågan så att jag kan lugna honom angående de ambitioner och målsättningar som finns. Vi har ett regeringsprogram. Enligt det regeringsprogrammet som vi lever efter är vi väldigt tydliga då det gäller språkfrågan. Lantrådet har som avsikt att ställa sig själv i ledning för det här organet. Om det kommer att behövas någon typ av parlamentarisk kommittee, det vill inte jag sia om. Det får framtiden utvisa. Det finns en klar och tydlig linje i vårt regeringsprogram. Ambitionen är hög bland de medverkande partierna och också från landskapsregeringen som sådan. Vi vet alla att det här är en ödesfråga för oss. Det är ingen annan som kämpar för våra rättigheter och våra möjligheter att verka på svenska också i framtiden. Vi tar den här frågan på allra största allvar. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att det ska bli så bra som möjligt.

Ltl Anders Eriksson

Tack för svaret. Lycka till!

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Tony Asumaa, varsågod.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Under rubriken ”samordnad IT-utveckling” i regeringsprogrammet skriver att ”en e-förvaltningsstrategi utarbetas med fokus på att uppnå kostnadseffektiva, informationssäkra och användarvänliga system som kommer de enskilda företagen och samhället till nytta.”  Landskapsregeringens IT-utveckling samordnas med utvecklingen i kommunerna. Landskapsregeringen skriver också i den första tilläggsbudgeten för 2012 att visionen omfattar en gemensam e-förvaltning för den åländska offentliga förvaltningen. Den ska mynna ut i en digital agenda. Min fråga till vicelantrådet Nordlund är: hur långt har landskapsregeringen kommit med nulägetanalysen i de åländska kommunerna och projektbeskrivningen för den digitala agendan för hela landskapet Åland?

Vicelantråd Roger Nordlund

Fru talman! Tack för frågan. Det är bra att detta blir belyst i det här offentliga sammanhanget. Det är sant att vi har de här skrivningarna i vårt regeringsprogram. Också i omställningsbudgeten har vi vissa skrivningar när det gäller den digitala agendan. När det gäller det konkreta arbetet började vi först med vår egen förvaltning. Vi konstaterade att det här inte bara gäller landskapsförvaltningen utan det berör också i allra högsta grad ÅHS. Varför har vi dubbla utvecklingskostander för samma skattebetalare? Sedan visade det sig att Mariehamns stad har samma behov och utmaningar. Utgående från det bildade vi en informell arbetsgrupp med ledande tjänstemän från landskapsförvaltningen, ÅHS och Mariehamns stad. Arbetsgruppen har sedermera kompletterats med kommunförbundets ledning.

Den här arbetsgruppen har haft ett antal möten där man har försökt verbalisera målsättningen och de utmaningar vi har framför oss. Arbetsgruppen har i sin tur utsett en intern arbetsgrupp som fram till den 12 juni har på sig att sätta ner till pappers hur en beställning skulle se ut i det här sammanhanget från det offentliga Ålands sida. Jag kan inte exakt säga hur långt man har kommit i själva skrivandet men den 12 juni ska det finnas ett förslag från den här arbetsgruppen.

Ltl Tony Asumaa

Tack för det belysande svaret. Många i IT-branschen säger att målen för den digitala agendan måste vara såväl konkreta som högställda och mätbara. Annars finns det risk för att den här digitala agendan för landskapet Åland blir en så kallad papperstiger. Vicelantrådet säger att man har verbaliserat målsättningar. Är det så att nivån på den här digitala agendan kommer att vara mer på den verbaliserade området eller kommer den också att innehålla konkreta åtgärder som är mätbara? Finns det några exempel nu redan?

Vicelantråd Roger Nordlund

Fru talman! Jag vill inte idag gå in på olika exempel eftersom arbetet fortfarande pågår.  Det som nu pågår är en behovsanalys. Hur kommer de gemensamma behoven att se ut?  Hur ser de ut idag och hur kommer de att se ut i framtiden? Det gäller att ha blicken högt ställd i det här sammanhanget. Man bör titta framåt och utanför oss för att se vilken utveckling sker.

Fru talman, nu talar vi om de offentliga organisationerna. Vi har också ett behov av att ha en digital agenda för hela det åländska samhället. Här finns det ett behov av att diskutera hur vi kan inom den offentliga sektorn samverka så bra som bra som möjligt med det privata näringslivet så att vi lyfter hela nivån på Åland.

Ltl Tony Asumaa

Behovsanalys är givetvis grundläggande i alla agendor. I tilläggsbudgeten för 2012 föreslår landskapsregeringen ett anslag på 150 000 euro för inledande kostnader för arbetet med den digitala agendan. Experter inom IT-området tror att kostanden för projektet kan uppgå till 20 miljoner euro innan det är färdigt. Min fråga är: vad tänker landskapsregeringen rent konkret satsa dessa 150 000 euro på? Detta kommer eventuellt att utgöra knappt en procent av hela projektkostnaden. Behovsanalysen är viktig men behovet av pengar är också stort i det här projektet.

Vicelantrådet Roger Nordlund  

Fru talman! Vi har konstaterat att det här behovet är gemensamt. Samtidigt måste det finnas en dragare i det här projektet. Landskapsregeringen ser sig själv som kanske den naturligaste dragaren initialt i det här projektet. Landskapsregeringen är också den aktören som är beredd att ta på sig ett ekonomiskt ansvar för att få utvecklingen att gå framåt. Mitt minne säger att det är 500 000 euro som har tagits upp för det här projektet i omställningsbudgeten. Det är en initial investering. Den slutgiltiga summan har jag ingen klar bild av än. Det hoppas jag att beredningsarbetet som nu pågår ska visa.

Vi har sagt från landskapsregeringens sida att det här är ett högt prioriterat område. Den digitala agendan är ett tvillingprojekt med samhällsservicestrukturreformen. För att den ska lyckas måste vi också ha en digital agenda som bidrar till att vi får ett så bra resultat som möjligt.

Talmannen

Följande frågeställare är ltl Gunnar Jansson, varsågod.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! När tänker landskapsregeringen uppgradera eller reformera hembygdsrättsregistret så att det är landskapsregeringen och inte militära myndigheter som underrättar åländska ungdomar bosatta i riket att de har förlorat sin hembygdsrätt och inkallas till militären för att fullgöra värnplikt?

Minister Gun-Mari Lindholm

Fru talman! Tack för frågan. Vi har anlitat för en högskolepraktikant, en juridikstuderande, som ska ta sig an det här hembygdsrättsregistret. Högskolepraktikanten ska kontrollera att den som finns registrerad som född och bosatt på Åland i befolkningsregistret också finns i hembygdsrättsregistret. Högskolepraktikanten ska gå igenom att de här är överrensstämmande med varandra.

Frågan som ledamoten Gunnar Jansson lyfter här är en fråga som man ska ta med i det arbetet som vi avser påbörja när det gäller hela det paketet som kommittén arbetar med när det gäller både hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt. Det är en ingrediens i det. Det arbetet har jag aviserat att ska påbörjas under hösten eller så fort vi kommer tillbaka från semestrarna. Och när resurser finns på kansliavdelningen.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag har sedan länge tänkt på följande sätt. Med nuvarande teknik registrerar man klockslaget för när bilar ska besiktas, när man ska gå till sin tandhygienist etc. Jag har utgått från att det inte kan vara såhär komplicerat som ministern nu säger att underrätta de personer med hembygdsrätt som är bosatta utanför Åland. Detta skulle kunna göras t.ex. sex månader innan tiden på fem år gått till ända. Det är min principiella hållning. Det har det varit hela tiden.

Jag ser gärna att ministern kommenterar den enkla omständigheten att ett meddelande skulle skickas till dessa personer om att tiden på fem år utlöper då och då för att bereda vederbörande att eventuellt göra något åt saken.

Minister Gun-Mari Lindholm

Tack! Jag delar den uppfattningen. Jag vet inte om vi delade den under förra mandatperioden men då hade jag en precis likadan frågeställning till dåvarande landskapsregering. Jag fick den uppfattningen att det var väldigt svårt att göra det här.

Jag kan inte säga att det är svårigheter och jag hoppas att vi verkligen ska kunna göra något åt det. Jag tror att det är viktigt att man får den här informationen, också när man är ute och studerar. Man vet att man snart blir av med hembygdsrätten och att man kanske behöver vidta åtgärder.

Vi har ju den principen att en person som tidigare haft hembygdsrätt och som återvänder till Åland får den relativt snabbt och enkelt tillbaka.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, talman! Det är riktigt att man får den tillbaka relativt snabbt och enkelt. På basen av ett avtal så undgår ålänningar bosätta i Sverige tjänstgöring i svenska armén även om de annars skulle kunna kallas in.

Jag menar, detta hembygdsrättsinstrument är det dyrbaraste vi har i självstyrelsesystemet. Kan det verkligen vara såhär svårt att åstadkomma en registreringsuppgradering som inte kräver någon lagstiftning för att ge åländska ungdomar en rimlig och normal service i ett välfungerande samhälle? Jag frågar efter en lite snabbare tidtabell.

Minister Gun-Mari Lindholm

Nej, svårigheterna är ju till för att övervinnas. Jag hoppas verkligen att man ska kunna göra det. Det kanske finns möjligheter även i samband med det här arbetet som nu görs av vår högskolepraktikant. Vi ska absolut titta på det. Jag delar den här uppfattningen. Det finns inga politiska meningsskiljaktigheter i den här frågan.  Tack.

 

Talmannen

Följande frågeställare är vtm Viveka Eriksson, varsågod.

Vtm Viveka Eriksson

Minister Karlström vill satsa på mjölkproduktion och jag har förstått att ministern är mycket intresserad av kor. Han är så intresserad av kor att han reser ända till Israel för att på plats inspektera dem. Det kan man kanske säga som en anmärkning att det är tveksamt om det är förenligt med politikerrollen att ta ett så operativt grepp. Också mot bakgrunden den strama ekonomin som övrigt råder så kan man sätta ett frågetecken för det. Det som nu är frågan: hur tänker ministern omsätta den nyvunna kunskapen från Israel och hur tänker landskapsregeringen gå tillväga när man ska stöda kommande mjölkproduktion? Vilka redskap tänker man använda sig av?

Minister Fredrik Karlström

Tack, fru talman! Kul att du tog upp den här frågan. Vi var en hel delegation som åkte till Israel för ungefär två veckor sedan. Den bestod av hela klustret vad gäller mjölkproduktion, från förädlingsledet och den som vidareförädlar mjölken till exportsmarknadsförsäljaren och politiker och tjänstemän. Resan i sig var billig. För skattebetalarnas vidkommande finansierades en billig flygresa för mig och min tjänsteman och ett enkelt dubbelrum som vi delade. Det var väldigt billigt.

Vi lärde oss mycket på resan. Israelerna är bäst i världen på att producera mjölk. De får ut mest mjölk per ko, trots att de inte har de optimala förutsättningarna. För att skapa mjölk behövs vatten, foder och en ko. Klimatet ska gärna vara svalt. I Israel har de ont om vatten och foder. Det är varmt där. Ändå producerar en israelisk ko i medeltal 12 000 liter mjölk per år. En åländsk ko producerar i genomsnitt 9 500 liter.

Jag tycker det var en viktig inspirationsresa att samla hela klustret från producent via förädlare till försäljningsorganisationen och diskutera de här frågorna. Hur ska vi få fram 1000 nya kor? Hur ska vi få fram 10 000 000  liter mjölk till? Vi ska naturligtvis inte kopiera alla de system och tankar som finns i Israel. Mycket av själva modellen fungerar dock som inspiration. Den viktigaste aspekten av resan var möjligheten till samtal mellan branschen, utövare och politiker.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Ministern skulle inte ha behövt resa ända till Israel för att ta reda på att det behövs en ko, foder och vatten för att få fram mjölk. Ministern skulle ha kunnat komma till Finström så kunde vi ha informerat honom om det.

Hur går landskapsregeringen vidare? I Finström och på Norra Åland har vi noterat att det är på gång att ombilda Norra Ålands industrihus till ett riskkapitalbolag. Ska det faktiskt tas på allvar? Tänker ministern köra över de andra delägarna i Norra Ålands industrihus för att ombilda det fungerande regionala infrastrukturbolaget som håller sig inom regelverk som bidragit till utveckling i regionen?  Ska det göras om det till ett riskkapitalbolag som används för att utveckla mjölkproduktion? Stämmer det?

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Min tanke har varit den att man borde använda de verktyg som finns. Landskapsregeringen äger 85 procent av ett bolag som heter Norra Ålands industrihus. Är det att köra över någon om majoritetsägaren har en vilja att utveckla bolaget? Det har man egentligen inte gjort de senaste tio åren. Det får man står för själv. Jag ser det inte som att vi ska köra över något.

Jag anser att vi ska göra det tillsammans med kommunerna. Det är trots allt sex ledamöter i den styrelsen, varav landskapsregeringen har en plats. Jag tycket inte att det har varit för mycket begärt vi ska ha styrelseordförandeposten med tanke på att vi har 85 procent i bolaget. Däremot kommer styrelseordförande inte kunna göra något själv om de andra medlemmarna inte vill vara med på tåget. Givetvis ska det vara upp till styrelsen och bolaget att driva processen vidare och försöka ta de beslut som kan skapa mer tillväxt på Norra Åland. Jag återkommer.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Det är väldigt svårt att förstå varför inte landskapsregeringen använder de system som redan finns. Man har Ålands Utvecklings Ab som är ett riskkapitalbolag. Man har investeringsstöd. Det är så att man ställer sig frågan om ministern faktiskt har torrt på fötterna när det gäller regelverk. Kan man gå in i ett bolag som ägs till stora delar av kommunerna och omvandla det till ett riskkapitalbolag? Det ligger inte inom kommunernas verksamhetsfält att ha ett riskkapitalbolag som verksamhet. Jag är orolig för om landskapsregeringen kör ändå kör över kommunerna på Norra Åland i den här frågan. Jag hoppas verkligen att man inte kommer att göra så, utan att man lyssnar på de andra delägarna i bolaget.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Landskapet äger 85 procent i Norra Ålands industrihus. Kommunerna äger 15 procent. Det är taxibolag som lyder under aktiebolagslagen. Skulle ett bolag vilja börja tillverka knypplingsutrustning kan det börja göra det om bolagsordningen ändras. Det är helt upp till bolaget själv vad man vill göra.

Redan idag är Norra Ålands industrihus ett riskkapitalbolag. Det satsar i industrifastigheter. Det har aldrig varit något som är hundra procent garanterat eller säkert. Nu är tanken att vi skulle kunna börja titta på andra eventuella verksamheter att gå in i. Där tycker jag att man kunde använda det bolaget för att vara med och bygga en mjölkladugård eller finansiera en viss del av det bolagets verksamhet. Det är upp till bolagets styrelse och ledning att analysera hur man ska göra. Det är ett verktyg till som går att använda. Det finns inget sätt att vi skulle köra över kommunerna.

(Trumpetspel på läktaren)

Talmannen

Får vi be att spelandet avslutas, tack. Vi håller frågestund här. Följande frågeställare är ltl Mats Perämaa, varsågod.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! I efterdyningarna av ”fakturagate” vid ÅHS återstår nu ett viktigt arbete. Vi bör säkerställa oss om att vi har en fungerande styrelse och en fungerande tjänstemannaledning vid ÅHS så att arbetet kan genomföras på ett så bra sätt som möjligt. Detta för att ålänningarna ska få bra service när de behöver ha den organisationen till stöd när de drabbas av sjukdomar.

Minister Aaltonen har åtminstone inte utåt sett tagit en särledes aktiv roll så här långt i det arbete som jag beskrev att måste göras. Minister Aaltonen har ett speciellt ansvar i den här frågan eftersom styrelsen bland annat tillsätts på förslag av minister Aaltonen. Det som kunde läsas i dagens tidning var det att minister Aaltonen hade sagt att det finns mycket kritik mot direktören, men att det inte är något som minister Aaltonen vill föra fram. Frågan är: har minister Aaltonen förtroende för den sittande styrelsen och, med tanke på vad som står i tidningen, för sjukhusdirektören?

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Svaret är ganska enkelt. Ja, jag och regeringen har förtroende för den av mig och regeringen utsedda styrelsen för ÅHS. Vi ser att styrelsen har ett mycket viktigt arbete framför sig och det gäller att behålla det här förtroendet. Från min sida är ansvarsfrågan klar. Vi ska tillsätta styrelsen för ÅHS och sedan utöva tillsyn och övervakning och se till att processerna där pågår på ett rättssäkert och bra sätt, samt att man uppfyller mål och budget osv.

När det gäller hälso- och sjukvårdsdirektören är det mycket riktigt att jag får en del samtal. Jag har inte ansett att det är mitt ansvar att åtminstone än gå in och ingripa i den här processen. Jag har ett fullt förtroende för ÅHS styrelse att de sköter den här frågan på ett adekvat sätt.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det är rätt och riktigt så att ministern i första hand ansvarar för styrelsen. Styrelsen har i sin tur ansvar för sjukhusdirektören. Det oaktat så ter det sig för den som läser tidningen idag som så att minister Aaltonen åtminstone på något sätt har tagit ställning i frågan om sjukhusdirektören. Hon säger att det finns mycket kritik men att det inte är något att föra fram. Men det är just det som minister Aaltonen för fram. Därmed med tanke på att minister Aaltonen har agerat i den här frågan ber jag om en precisering på förtroendefrågande gällande sjukhusdirektören.

Minister Carina Aaltonen

Talman! Jag har bara konstaterat att jag har tagit emot samtal och e-post från personal, ålänningar och patienter. Jag har också konstaterat att jag har fått ta emot ett mail från sjukhusdirektören där han anmäler att han anhåller om entledigande. Jag tycker inte man kan dra några slutsatser om mitt förtroende för sjukhusdirektören utgående från den här diskussionen. Hans förtroende finns naturligtvis kvar men han har själv valt att anhålla om entledigande och det måste man respektera. Nu får vi se hur den här frågan går vidare på måndag när ÅHS styrelse har sitt kommande styrelsemöte.

Ltl Mats Perämaa

Den frågeställningen blev nog inte besvarad. Tolkade jag rätt att förtroendet för styrelsen är orubbat?

Minister Carina Aaltonen

Ja, förtroendet för ÅHS styrelse är orubbat.

Frågestunden slutar

Frågestunden är därmed avslutad. Plenum hålls kl. 10.30 idag.

Originalfil