Plenum den 1 november 2002 kl 15.15.

Ljudinspelningen saknas ännu. Vänligen återkom senare eller se ifall livesändingen ännu är aktiv.

PLENUM den 1 november 2002 kl. 12.00.

ÅLDERSTALMAN BARBRO SUNDBACK:

Plenum börjar.

Enligt lagtingsordningens 20 § skall den lagtingsledamot som längst innehaft uppdrag som ledamot av lagtinget föra ordet vid arbetsårets första plenum och härvid förrätta val av talman samt en första och en andra vicetalman. Har två eller flera tillhört lagtinget lika lång tid, förs ordet av den till åren äldsta av dem. Med anledning härav har jag intagit talmannens plats.

 

Jag ber sekreteraren förrätta namnupprop enligt förteckningen.

29 lagtingsledamöter är närvarande. (Frånvarande: ltl Boman).

Ltl Boman anhåller om befrielse från deltagande i plenum på grund av sjukdom under tiden 1.11-15.11. Beviljas.

 

Valet av talman och två vicetalmän förrättas enligt arbetsordningens 55 §, vilken föreskriver följande:

 

"Val, där en enda person skall utses, sker med i 68a § 2 mom. och 68e §  nämnda undantag sålunda, att envar röstande på en blank valsedel antecknar sin kandidat, och den förklaras vald som erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås inte sådan röstövervikt, förrättas nytt val. Får inte heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnått det högsta röstetalet. Vid tredje omröstningen förklaras den vald som erhållit de flesta rösterna. Uppkommer lika röstetal i andra eller tredje omröstningen, avgörs företrädet genom lottning.”

 

Först vidtar val av lagtingets talman. Valsedlar finns utdelade till envar lagtingsledamot. Jag  uppmanar ledamöterna tydligt anteckna namnet på sin kandidat på den utdelade valsedeln, både förnamn och efternamn. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Konstateras att valurnan är tom  Upprop.

 

Jag ber lagtingsledamöterna Eklöw och Andersson att biträda vid rösträkningen.

 

29 röstsedlar har inlämnats.

 

Rösträkningen har givit vid handen att 23 röster har avgivits för ltl Viveka Eriksson, 1 röst för ltl Lisbeth Eriksson, 1 röst för Harriet Lindeman, 1 röst för Raija-Liisa Eklöw och 1 röst för ltl Wickström-Johansson. Ytterligare har två blanka röstsedlar avgivits.

 

Då sålunda ltl Viveka Eriksson har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras hon härmed vald till lagtingets talman för arbetsåret 2002-2003. – Det var ett verkligt kvinnligt val!

 

Härefter förrättas val av första vicetalman. Valet sker på samma sätt och i samma ordning som valet av talman. Jag ber lagtingsledamöterna på den utdelade valsedeln skriva sin kandidats namn. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom.

 

Upprop.

 

Jag ber ltla Eklöw och Andersson att biträda vid rösträkningen.

 

29 röstsedlar har inlämnats.

 

Rösträkningen har givit vid handen att ltl Christer Jansson har erhållit 21 röster, ltl Harriet Lindeman 5 röster och ltl A-M Pehrsson 3 röster. Då sålunda ltl Christer Jansson i första omgången har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras han härmed vald till lagtingets första vicetalman för arbetsåret 2002-2003.

 

Härefter förrättas val av andra vicetalman på samma sätt som tidigare förrättade val. Jag uppmanar lagtingsledamöterna att skriv sin kandidats namn på den utdelade valsedeln. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Valurnan konstateras vara tom.

 

Upprop.

 

Jag ber ltla Eklöw och Andersson att biträda vid rösträkningen.

 

29 röstsedlar har inlämnats.

 

Rösträkningen har givit vid handen att 17 röster har avgivits för ltl Olof Salmén, medan ltl Harriet Lindeman har erhållit 8 röster, ltl Lars Holmberg 1 röst och likaså ltl Gun-Mari Lindholm, Lasse Wiklöf och Barbro Sundback 1 röst vardera.

 

Då sålunda ltl Olof Salmén har erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras han härmed vald till lagtingets andra vicetalman för arbetsåret 2002-2003.

 

Jag uppmanar nu talmannen och de båda vicetalmännen att inför lagtinget avge den i lagtingsordningens 20 § föreskrivna högtidliga försäkran.

 

Talman Viveka Eriksson:

Värderade ålderstalman och lagtingskolleger!

Jag Viveka Eriksson försäkrar, att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Första vicetalman Christer Jansson:

Jag Christer Jansson försäkrar, att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Andra vicetalman Olof Salmén:

Jag Olof Salmén försäkrar, att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

Ålderstalmannen: Ålderstalmannens uppdrag är härmed fullgjort. Jag ber den valda talmannen överta talmansklubban och överta ledningen av förhandlingarna.

 

TALMANNEN: Tack värderade ålderstalman för väl utfört arbete. Jag vill också på presidiets vägnar rikta ett tack till lagtinget för det förtroende som visats oss. Meddelande om valet av talman och vicetalmän kommer enligt lagtingsordningens bestämmelser att tillställas landshövdingen och landskapsstyrelsen. 

 

I lagtingsordningen föreskriven gudstjänst med anledning av lagtingets öppnande hålls i dag klockan 13.00 i Mariehamns S:t Görans kyrka. Samling utanför självstyrelsegården kl. 12.45 för procession till kyrkan. Öppningshögtidligheten äger rum i dag klockan 14.00 i lagtingets plenisal. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 12.27).

LAGTINGETS HÖGTIDLIGA ÖPPNANDE den 1 november 2002 kl. 14.00.

LANDSHÖVDING PETER LINDBÄCK:

 

Ärade fru talman, värderade ledamöter av Ålands lagting.

 

Republikens president Tarja Halonen har med hänvisning till 14 § i självstyrelselagen förordnat mig att såsom landshövding förrätta öppnandet av Ålands lagting för arbetsåret 2002-2003.

 

 

I likhet med tidigare år har företrädare för landskapet och riket under det gångna lagtingsåret haft anledning att aktualisera och diskutera och på olika sätt försöka lösa för självstyrelsen och självstyrelsens utveckling viktiga frågor och problemställningar.

 

Förslaget till lag om ändring av självstyrelselagen för Åland har nu, efter nästan fem års förberedande arbete, överlämnats till såväl riksdagen som lagtinget. De viktigaste i propositionen föreslagna ändringarna avser dels ett förstärkt inflytande för landskapet i den nationella EU-processen och dels möjligheten för lagtinget att bemyndiga landskapsstyrelsen att sätta i kraft så kallade budgetlagar redan innan republikens president har fattat beslut om utövande av sin vetorätt.

 

Även om de föreslagna ändringarna kan verka detaljbetonade är det i verkligheten fråga om såväl komplicerade som delvis revolutionerande bestämmelser som nu föreslås införda i självstyrelselagen. Som bekant vidkänner inte EU:s nuvarande regelverk fullt ut den slags fördelning av lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet på det nationella planet som är karakteristisk för den åländska självstyrelsemodellen och därmed har det av förståeliga skäl varit en krävande uppgift att finna fram till sådana bestämmelser i självstyrelselagen som på bästa möjliga sätt löser den i och för sig olösbara ekvationen mellan två oförenliga system.

 

I remissdebatten kring förslaget till ändring av självstyrelselagen har skrivningen i lagförslagets allmänna motivering om landskapets skadeståndsskyldighet gentemot riket, främst för sådant standardbelopp eller vite som EG-domstolen påför Finland men där orsaken beror på landskapets oriktiga eller bristfälliga genomförande av gemenskapsrätten, ifrågasatts. Utan att närmare gå in på om landskapet i en sådan situation, strikt juridiskt, skulle vara skadeståndsskyldigt gentemot riket, enligt rådande skadeståndsrättslig lagstiftning och skadeståndsrättsliga principer, är det viktigt att hålla i minnet att företrädarna för landskapsstyrelsen under beredningen av den aktuella propositionen var beredda att godta en uttrycklig ansvarsbestämmelse, dock så att landskapsstyrelsen beträffande ansvaret för så kallade standardbelopp och viten krävde en beloppsmässig begränsning utgående från landskapets bärighet, dvs. landskapets invånarantal i förhållande till hela landets befolkning. Resultatet blev att den planerade uttryckliga ansvarsbestämmelsen utelämnades ur lagförslaget men med anslutande skrivningar i lagförslagets allmänna motivering som klargör parternas samstämmiga åsikter om landskapets principiella ansvar för ett korrekt genomförande av gemenskapsrätten.

 

Det som i det föreliggande förslaget till ändring av självstyrelselagen kunde kallas för en mera revolutionerande nyordning är bestämmelsen om att lagtinget skall kunna bemyndiga landskapsstyrelsen att sätta i kraft så kallade budgetlagar redan innan republikens president har fattat beslut om utövande av sin vetorätt. Genom denna ändring avviker man för första gången från den cementerade principen om att samtliga landskapslagar skall genomgå en förhandskontroll innan de kan träda i kraft. Till denna del har lagförslaget stött på en viss kritik, bland annat av högsta domstolens president i hans tal i samband med firandet av självstyrelsens 80-års jubileum, men det oaktat gäller det att nu ställa förväntningar om att det gemensamt utarbetade och av landskapsstyrelsen och regeringen ömsesidigt omfattade lagförslaget i oförändrad form skulle kunna godkännas av såväl riksdagen som Ålands lagting.

 

Vid en tillbakablick på senare tiders förnyelser och förändringar av självstyrelselagen har man dragit den slutsatsen att en totalreform innebär en alltför omfattande och tidskrävande process. Den nu genomförda punktreformen har i sin tur även den, i olika sammanhang, uppfattats som alltför tidskrävande och dessutom delvis kritiserats beträffande det innehållsmässiga resultatet.

 

Måhända borde man inför framtiden överväga ett förnyelsearbete som skulle ta sikte på sammanhållna delområden inom självstyrelsesystemet och då utgående från ett arbetssätt där man från åländsk sida på ett mera strukturerat och motiverat sätt skulle redovisa förutsättningarna och behovet och nyttan av den önskade reformen; med andra ord på vilket sätt den önskade förändringen skulle vara till gagn för det åländska samhället och dess invånare, men också hur landets övergripande intressen skulle tillgodoses. Och sist, men inte minst, att man från självstyrelseorganens sida mera genomarbetat skulle påvisa att man på Åland besitter såväl de politiska som samhälleliga förutsättningarna för att kunna överta nya ansvarsområden på ett sådant sätt att den enskilda ålänningens grundläggande rättigheter och rättsskydd kan garanteras, men också så att statsmakten inför sig själv och gentemot andra kan försvara och motivera det avstående från ansvar och ansvarstagande som ett avhändande av lagstiftnings- och förvaltningskompetens trots allt innebär. 

 

Republikens president framhöll vid sin installation och under sitt besök på Åland sommaren 2000 att hon stöder Ålands motiverade strävanden att utveckla självstyrelsen; med andra ord att det förutom strävanden också förutsätts genomtänkta och hållbara motiveringar som stöd för den önskade utvecklingen.

 

Ärade fru talman!

Ålandsdelegationen har den 15 oktober fattat beslut om ett ytterligare tillägg om drygt fyra miljoner euro på det förskott som tillkommer landskapet Åland för år 2002. Därmed har landskapet erhållit sammanlagt ca 163 miljoner euro i förskott på avräkningsbeloppet för innevarande år. Inför år 2003 har Ålandsdelegationen fattat  beslut om ett förskott som uppgår till ca 160 miljoner euro.

 

Sedan det nya ekonomiska systemet togs i bruk 1.1.1993, utgående från 1991-års självstyrelselag, har avräkningsbeloppet - den så kallade klumpsumman - växt från år till år. År 1993 uppgick avräkningsbeloppet, omräknat till euro, till ca 99 miljoner euro, för att sju år senare, år 2000, uppgå till ca 170 miljoner euro, eller således en tillväxt om 72 procent.

 

För år 2001 sjönk sedan avräkningsbeloppet, jämfört med år 2000, med drygt 10 miljoner euro, till ca 160 miljoner euro, en nivå som för närvarande tycks vara riktgivande också för åren 2002 och 2003.

 

Den så kallade skattegottgörelsen – flitpengen – har under åren 1993 till 2000 pendlat mellan knappa 7 miljoner och dryga 11 miljoner euro per år, med det nämnda lägsta beloppet om knappa 7 miljoner euro för det sist kända och därmed utbetalda året, d.v.s. år 2000.

 

Sammantaget kan vi se en gynnsam utveckling av klumpsumman under åren 1993 till 2000, med en sammanlagd ökning om 72 %.  Efter sistnämnda år har den stigande kurvan svängt och planat ut. Även skattegottgörelsen har haft en fallande trend sedan år 1998. Grundorsaken till att avräkningsbeloppet inte längre växer såsom tidigare är förstås att statens i statsbokslutet redovisade inkomster exklusive nya lån, inte längre ökar på det sätt som var karakteristiskt för de aktuella åren 1993-2000, vilket i sin tur beror på landets ekonomi rent allmänt men också på olika, främst politiska, behovsprövade och därmed jämförbara överväganden och beslut inom regering och riksdag.  Inför kommande år är den internationella ekonomin och de faktorer som påverkar densamma, om möjligt, än mer osäkra och oförutsägbara än någonsin tidigare, vilket i sin tur innebär att de beräknade statliga inkomster som skall läggas till grund för de närmaste årens klumpsumma även de är svåra att förutspå.

 

 

Fru talman, värdera lagtingsledamöter.

 

Republikens president Tarja Halonen har särskilt bett mig att till det avgående presidiet överbringa sina bästa hälsningar och tacka för en angenäm samverkan vid åländska sammanhang under det gångna året samt att till det talmanspresidium, som under det kommande året leder lagtingets arbete, framföra de bästa lyckönskningar i arbetet till fromma för det åländska folket.

 

På republikens presidents vägnar förklarar jag härmed lagtingets arbetsår 2002-2003 öppnat.

 

TalmanViveka Eriksson:

Ärade herr landshövding!

Jubileumsåret 2002 är snart till ända och vi lämnar ett händelserikt arbetsår bakom oss.

 

Under våra 80 år av självstyrelse har samhället utvecklats och styrelseskicket förändrats. I samarbete och  samförstånd med riksmyndigheterna har de  politiska företrädarna för Ålands folk sett till att den stegvisa utvecklingsprocessen aldrig stannat upp. Ytterligare ett steg i utvecklingen tas nu i och  med den förändring av självstyrelselagen som ligger i riksdagen och i lagtinget.

 

Grunden för propositionen är det sammanjämkade förslag som avgivits av den gemensamma arbetsgruppen. Vid grundlagsutskottets besök på Åland togs de delar som väckt diskussion, bland annat de frågor som Ni nämner, upp till behandling. Diskussionerna mellan utskottet och representanter för självstyrelsemyndigheterna fördes i en positiv anda av samförstånd och var, vill jag påstå, fruktbara för den fortsatta behandlingen.  Jag hyser nu en stark tillförsikt att förslaget till ändring skall antas av såväl lagting som riksdag.

 

Som Ni påpekar har det tidigare konstaterats att en totalreform av självstyrelselagen är en omfattande och tidskrävande process och att alternativet att genomföra delreformer är ett bättre tillvägagångssätt. Också mindre justeringar kräver lång tid vilket visat sig i frågan om det nu liggande ändringsförslaget. 

 

Ert förslag till reformering av förändringsarbetet är intressant och bör tas till allvarligt övervägande. Utgångspunkten i varje strävan till förändring bör vara den enskilda medborgarens behov och därav uppkomna behov av systemförändringar. Ändring av självstyrelsesystemet är inget självändamål; det är ett medel att skapa ett gott samhälle för det åländska folket.

 

Ett delområde som framöver är angeläget att koncentrera sig på är den ekonomiska utvecklingen och de eventuella behov av förändringar som kan föreligga med hänsyn tagen till den speciella åländska näringsstrukturen. Hotet om utflaggning, skattegränsen som skapar en sämre konkurrenssituation för vårt landbaserade näringsliv, vår småskalighet, de många små kommunerna visar på en annan problembild än i landet i övrigt. Den ekonomiska utredning som pågått under de senaste två åren borde slutföras så att processen kan gå vidare och så att förändringar som främjar utvecklingen av vårt näringsliv kan genomföras.

 

Lagtinget har under året fokuserat på EU-arbetet och parlamentets roll i EU-processen. Legitimitetsbristen i det europeiska samarbetet när det gäller de lagstiftande regionerna har uppmärksammats, bl.a. i arbetet med Nice-fördraget och nu på senare tid med anledning av landskapsstyrelsens meddelande om EU:s framtid som tar sikte på den kommande regeringskonferensen 2004 och det pågående arbetet i framtidskonventet. Ett mål i det europeiska utvecklingsarbetet är att EU skall närma sig medborgarna. Därför framhävs de nationella parlamentens roll allt mer.

 

Möjligheten för den åländska folkrepresentationen, lagtinget, ett av de två parlamenten i Finland, att  påverka går via landskapsstyrelsen som formulerar landskapets åsikt till regeringen. Regeringen förankrar sitt agerande i det europeiska samarbetet i riksdagen och således har riksdagen ett stort inflytande då landets positioner utformas. I den processen befinner sig självstyrelsemyndigheterna, också inom egen behörighet, vid sidan om.

 

I och med förändringarna i självstyrelselagen förbättras landskapets möjligheter att påverka och större hänsyn skall tas till de åländska positioner. Grundproblematiken, att EU endast känner nationalstater och inte beaktar inomstatlig behörighetsfördelning, kvarstår dock.

 

En garanterad parlamentsplats i Europaparlamentet skulle ge EU större legitimitet på Åland. Anspråket på en egen folkvald parlamentsledamot vars politiska mandat givits av Ålands folk är berättigat inte enbart ur konstitutionell synpunkt utan också ur en demokratiaspekt.    

 

 

Ärade herr landshövding!

Jag är förvissad om att det goda förtroende som råder mellan Er och självstyrelsemyndigheterna skall fortgå och fördjupas under det kommande arbetsåret. Jag tackar Er för Era insatser för landskapets och självstyrelsens utveckling.

 

Republikens president har i ord och handling visat sitt stora intresse för landskapet och för våra angelägenheter i samband med sitt besök vid 80-års jubileet och i flera andra sammanhang. Jag ber Er framföra lagtingets hälsning och tack till Presidenten. Det är min övertygelse att de goda kontakterna och den samarbetsanda som finns kommer att bestå och fördjupas.

 

Likaväl är det min förhoppning att det samarbetsklimat som nu råder mellan riksmyndigheterna och självstyrelsemyndigheterna skall bibehållas och ytterligare förbättras.

 

Jag ber om lagtingets hälsning till Finlands riksdag och  regering i en anda av samarbete och samförstånd.

 

 

Värderade lagtingskamrater!

Vi har framför oss ett nytt arbetsår som säkert kommer att påverkas av de kommande valen. Året som gått har präglats av en livlig debatt och många meningsutbyten har ägt rum  här i plenisalen.

 

Vårt gemensamma ansvar är att slå vakt om och utveckla det parlamentariska systemet där vi utifrån våra olika positioner har skilda roller. Vi har också ett gemensamt intresse av att debatten i plenum är konstruktiv och framåtsyftande. Den offentliga debatten  där meningsskiljaktigheter och olika linjer utkristalliseras är till gagn för vår demokrati. Ändå är det värt att påpekas att en stor del av vårt arbete sker i utskotten, där enighet i de flesta ärendena uppnås. Samarbetsanda och kollegialitet genomsyrar oftast utskottsarbetet.

 

Min övertygelse är att vi alla har, oberoende av om vi för tillfället befinner oss inom majoritet eller opposition, ett engagemang för vårt politiska arbete och för att som representanter för Ålands folk skapa goda utvecklingsmöjligheter för de enskilda samhällsmedborgarna

 

Det kommande arbetsåret kommer säkert att vara både utmanande och krävande. Vårt arbete förutsätter kompromissvilja och  förståelse för andra människors behov och intressen. En viktig komponent i det politiska arbetet är förmågan att känna inlevelse för andra människor och att respektera andras åsikter. Alla människor i vårt samhälle oberoende av kön, härkomst eller förmåga är fullvärdiga åländska medborgare och bidrar  genom sina insatser till samhällets utformning. De är våra uppdragsgivare och vår utmaning är att ta tillvara de olika gruppernas intressen och behov.

 

Liksom våra företrädare förvaltat och utvecklat självstyrelsesystemet är det min förhoppning att vi gemensamt inom vårt dynamiska parlamentariska system skall föra samhällsutvecklingen vidare.

 

Jag önskar er framgång och tillfredsställelse i ert arbete för landskapets bästa.

 

Detsamma önskar jag lagtingets personal, av vilka vi förväntar oss all tänkbar service. De finns ständigt tillhands att bistå oss i vårt arbete och jag vill passa på att rikta ett tack till dem för deras värdefulla arbetsinsats.

 

 

Ärade herr lantråd och landskapsstyrelseledamöter!

Landskapsstyrelsens arbete står ständigt under hård granskning. Från olika håll ställs krav på landskapsstyrelseledamöternas uppmärksamhet och arbetsinsats, inte minst har vi i lagtinget höga krav på Er prestationsförmåga.  Det krävs styrka och energi att ständigt befinna sig i hetluften.

 

Den senaste tidens utveckling av ekonomin där inkomsterna planar ut samtidigt som konsumtionsutgifterna stadigt fortsätter att öka kommer att ställa nya krav på oss alla. Av landskapsstyrelsen förväntas nu handlingskraft men också kreativitet. Det gäller att  med minskade medel upprätthålla välfärden.

 

I en jämförelse med omgivande regioner kan vi konstatera att vi har det mycket gott ställt och det kommer inte att bli lätt att ge avkall på den höga servicenivå vi vant oss vid.

 

Vi får samtidigt inte glömma det oerhört värdefulla arbete som utförs av de offentligt anställda. Behovet att bromsa utvecklingen av konsumtionsutgifterna får inte leda till att de som är anställda i offentliga sektorn och deras arbetsinsats ifrågasätts. Hög kvalitet på vård, omsorg och utbildning är själva grunden för vårt välfärdssamhälle. Inte heller skall kravet på sparsamhet i första hand drabba de svaga grupperna och regionerna. Vi bör solidariskt se till att alla människor i vårt samhälle har ett bra liv oberoende av deras olika förutsättningar.  Flera stora framtidsfrågor får sin lösning i det utvecklingsarbete som bedrivs gemensamt med riksmyndigheterna. Däri ligger en stor utmaning för landskapsstyrelsen och det kommer att krävas både framförhållning och samarbetsförmåga.

 

Jag tillönskar Er, herr lantråd och Er, landskapsstyrelseledamöter, arbetsglädje och framgång i Ert svåra arbete och ber också om lagtingets hälsning till all personal inom förvaltningen.

 

 

Därmed är lagtingets högtidliga öppnande till ända. Lagtinget samlas till ett kort arbetsplenum i dag kl. 15.15.

(Kl. 14.27).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PLENUM den 1 november 2002 kl 15.15.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop. (Frånvarande: ltl A-H Sjöblom, ltl Wiklöf, ltl Erlandsson, ltl Sjölund, ltl

J-E Mattsson och ltl Boman).

24 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Sjölund, ltl Sjöblom och ltl Erlandsson på grund av privata uppdrag. Beviljas.

 

Meddelande: Talmannen påminner om att talmanskonferensen har beslutat att lagtinget vid plenum inkommande måndag den 4 novemer håller en debatt enligt 49 § LO angående frågan om vårfågeljakten i landskapet.

Atecknas.

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Meddelande om tiden för val av representanter i Nordiska rådet.

 

Meddelas att kandidatlistor för val av två medlemmar till Nordiska rådet och personliga ersättare för dem skall inlämnas till lagtingets kansli senast den 4 november kl. 15.00 och att valet förrättas vid plenum onsdagen den 6 november.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 15/2001-2002 angående landskapslag om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd. (FR nr 20/2001-2002 och HM nr 5/2000-2001).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 11 november. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 3:

 

Finansutskottets betänkande nr 10/2001-2002 angående revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2001. (RB nr 2/2001-2002).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 4 november. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 4:

 

Stora utskottets betänkande nr 1a/2001-2002 angående landskapslag om fritidsbåtar. (FR nr 12/2000-2001).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 4 november. Godkänt.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 5:

 

Stora utskottets betänkande nr 4/2001-2002 angående kommunalbeskattning av samfund i anslutning till tonnagebeskattningen. (FR nr 15/2001-2002).

 

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 4 november. Godkänt.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsstyrelsens framställning angående landskapslag om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester. (FR nr 1/2002-2003).

 

Landskapsstyrelsens framställning angående landskapslag om ändring av blankettlagen om statens pensioner. (FR nr 2/2002-2003).

 

Tidpunkt för när ärendena upptas till remissbehandling meddelas senare.

 

Lagtingets nästa plenum hålls måndagen den 4 november kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 15.20).

 

 

 

 

 

 

 

 

Originalfil