Plenum den 10 december 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 10 december 2014 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Andra behandling. 1

1    Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)

Första behandling. 2

2    Lagstiftning om familjehem

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2014-2015)

För kännedom... 11

3    Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

4    Godkännande av förordningen om konventionen om förorening av olja

Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)

5    Ny körkortslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

6    Ny blankettlag om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2014-2015)

7    Förslag till första tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2014-2015)

Plenum slutar. 12

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 26 ledamöter närvarande.

Talman Britt Lundberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av ALDE-möte i Bryssel och lagtingsledamoten Tony Asumaa anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av UEFA-uppdrag i Belgrad. Beviljas.

Talmannen meddelar till först att landskapsregeringen genom ett brev av den 9 december 2014 har meddelat lagtinget att lagförslag nr 9/2013-2014 återtas. Antecknas.

Andra behandling

1        Godkännande av Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 3/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 3/2014-2015)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till förslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Förslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Kan lagtinget enhälligt ge sitt bifall till framställningen? Lagtinget har i andra behandling enhälligt lämnat sitt bifall till förslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

2        Lagstiftning om familjehem

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Familjevård är den vanligaste formen för vård av barn utom hemmet i landskapet. Utskottet konstaterar att det är viktigt att familjevårdarnas förmåner och sociala trygghet lagregleras och välkomnar lagförslaget.  Vi tycker att landskapsregeringen har gjort ett gott arbete här.

Familjevården kan som tidigare ges i form av uppdragsavtal mellan kommunen och familjehemmet, men lagförslaget möjliggör att familjevården nu också kan ges i form av privat socialservice.

Målsättningen med lagförslaget om familjehem är att förbättra för familjevården som en trygg vårdform som främjar nära och långvariga relationer och på detta sätt bidrar till en tryggare uppväxt för utsatta barn. Vård för utsatta barn sker bäst och tryggast i familjevård. Utskottet konstaterar att det då är viktigt att familjevårdarnas förmåner och sociala trygghet lagregleras.

Utskottet har erfarit det viktiga och uppoffrande arbete som familjevårdarna utför och där hela familjen inklusive de egna biologiska barnen alla är engagerade. Allt i syfte att ge det placerade barnet den trygghet och omtanke som ett barn eller ungdom har rätt till. För vi måste vara medvetna om att det är en stor utmaning att ta emot ett okänt barn som separerats från sina föräldrar och många gånger kanske skötts illa och på olika sätt försummats.

För den beredskapen är det därför viktigt att utöver familjevårdarens personliga meriter också genomgå den förberedande utbildningen som uppgiften kräver och för de redan verksamma familjevårdarna genomgå utbildning inom ett år. Utskottet konstaterar att utbildningen också bidrar till att deltagarna kan komma till klarhet om de egna motiven för att bli familjevårdare och tillsammans med utbildarna bedöma sin förmåga att bli en bra familjevårdare.

Fru talman! Överhuvudtaget utgår lagförslaget att stärka familjevårdens ställning och då inte enbart familjevårdarens utbildning. I detta mycket ansvarsfulla arbete och många gånger psykiskt tunga arbete upptar lagförslaget den för arbetet mycket viktiga rätten till arbetshandledning, fortbildning och kontaktperson. Utskottet anser att det är synnerligen viktigt att rätten till arbetshandledning, fortbildning och kontaktperson tillgodoses. Det kan inte nog betonas.

Som jag tidigare nämnde i början av mitt anförande innebär en placering av ett barn i familjevård en utmaning för hela familjen och kan också innebära en påfrestning för familjens biologiska barn. Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att det i lagförslaget föreslås, avvikande från rikets familjevårdarlag, att kommunen även har en skyldighet att se till att familjevårdarnas minderåriga barns behov av delaktighet och stöd beaktas. Exempelvis i form av stödsamtal, deltagande i stödgrupper etc.

För att garantera en så ojävig behandling och så klar rollfördelning som möjligt så ska det placerade barnet/ungdomens kontaktperson inte få vara samma person som familjehemmets kontaktperson. Det möjliggör en öppen och trygg kommunikation mellan barnet/ungdomen och dennes kontaktperson.

Slutligen, fru talman, något om vårdarvode och ersättningar. I lagförslaget föreslås högre miniminivåer för vårdarvodet, kostnadsersättningen och högre startersättning än i riket. De högre nivåerna motiveras bland annat med att bättre villkor för familjevårdarna bidrar till att familjevården i högre grad kan fungera som ett alternativ till institutionsvård och till att familjevårdarna sköter sina uppdrag på bästa sätt och med att kostnadsnivån är något högre på Åland än i riket. Det är väl få som kan bestrida det.

Därmed, fru talman, föreslår ett enhälligt social- och miljöutskott att de andra och femte lagförslagen antas oförändrade och att det första, tredje och fjärde lagförslagen antas med vissa ändringar av språklig och teknisk natur.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Utskottsordförande redogjorde förtjänstfullt för betänkandet. Liberalerna håller med den socialdemokratiska utskottsordföranden att det är angeläget att den här lagstiftningen antas. Vi är helt med på detta och tycker att det är bra.

Vi hoppas att landskapsregeringen följer med vad som händer på rikssidan med lagstiftningen på det här området. Det är viktigt att landskapsregeringen följer med situationen och eventuellt kommer med kompletteringar när det behövs.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag tackar för det. I övrigt så delar jag ltl Sundbloms åsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack utskottsordförande Beijer för en bra presentation. Tyvärr missade jag remissdebatten och därför ställer jag en fråga nu, för jag vet inte om utskottet har sett på det. År 2005 hade jag en insändare om att det saknades jourhem för placeringar av barn och unga under helger. Det fanns inte något jourhem. Kommer kommunerna att kunna göra ett avtal med ett familjehem om att ställa upp som ett jourhem för att kunna placera barn och unga om det så behövs under helger? Det är ofta under helger som det kan behövas och man kan behöva gå in med ganska omedelbara åtgärder.

Frågan borde ju ha ställts i remissdebatten men jag missade den då så jag tänkte om utskottsordförande har någon aning om detta.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Som man brukar säga; det var en bra fråga ltl Göte Winé. Mitt svar på den frågan är att detta inte har tagits upp i samband med landskapsregeringens lagförslag om familjehem. Det nämns inte någonting speciellt om jourhem. Utskottet har inte heller arbetat utgående från begreppet jourhem i det här fallet.

Som jag ser det, så här mellan tummen och pekfingret, så i vanliga fall utgår man från att ett familjehem är mera långvarigt och en mer etablerad planerad funktion. Men det utesluter inte det som ltl Göte Winé är ute efter. Om det är så att kommunen gör ett uppdragsavtal så borde det inte vara omöjligt att förverkliga det på det sättet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det här är ett välkommet och ett mycket bra lagförslag. Här sägs vad som krävs av ett familjehem. När vi nu har det på bordet så kan det leda vidare och utvecklas och det tycker jag att är jätteviktigt. Det är jättebra att den första insatsen görs så enkel som möjligt och därför ställde jag frågan. Jag får tacka för svaret.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag tycker inte att det här på något sätt utesluter att arbeta också utgående från ett jourhem. Det viktiga är att man från kommunen gör ett uppdragsavtal och att familjevårdarna har den utbildning och de meriter som krävs för att fungera som ett familjehem, precis som lagstiftningen säger.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Vår lagstiftning kommer med det här förslaget att gå lite längre än motsvarande i riket och det är bra. Den här lagstiftningen berör på djupet och är en av de viktigare vi har haft den här mandatperioden. Vi är nu med och påverkar frågeställningar som berör människans innersta väsen, nämligen frågan om hur vi sköter utsatta barn och hur vi möjliggör för dessa barn att växa upp under någorlunda trygga former och värna barnets bästa i ett sammanhang där relationen med de egna föräldrarna inte alltid är de bästa tänkbara. Det gäller både eventuella barn som redan finns i den mottagande familjen och det placerade barnet förstås. Därför vill jag särskilt betona vikten av sjunde paragrafen där vi stadgar att man även ska beakta familjevårdarnas egna barns behov av delaktighet och stöd.

Att värna barnens perspektiv är synnerligen viktigt. Det finns en hel del dold kraft i våra åtgärder. Indirekt bör det här göra mycket för den här gruppen barn. Det är så vanligt att vi vuxna glömmer bort barnen. Ofta när vi möter vuxna och barn tillsammans så vänder man sig till de vuxna först och kanske man därefter hälsar på barnen. Vi måste bli bättre på att sätta barnen i främsta rummet. Att barnen har en egen kontaktperson är jätteviktigt.

Överlag så är det bra att vi äntligen får en egen familjevårdarlag på Åland eftersom rättsläget varit relativt oklart länge, enligt vad vi i utskottet har erfarit. Socialförvaltningar i kommunerna har tyckt att det har varit otydligt om rikslagen har gällt här till alla delar. Nu får vi mer klarhet. Bra.

Dessutom har vi många saker som är bättre för familjevårdarna, till exempel ger vi högre ersättningar än i riket. Det är bra, men också här måste man förstås ha en balansgång så att det inte blir så höga nivåer att det lockar oseriösa aktörer. Vi har kanske inte det problemet på Åland nu, men exempel på det har funnits både österut och västerut. Man får absolut inte betrakta det här som ett vanligt arbete eller något lukrativt, utan det måste vara så att alla blir jämlika familjemedlemmar. Så det är en balansgång att få ersättningen sådan att vi visar vår uppskattning från samhällets sida och ger skälig ersättning för den viktiga insats som görs samtidigt som vi beaktar att inte nivån leder till något annat negativt. Det här förslaget tycker jag att balanserar bra.

Till sist vill jag beröra utbildningen som nu sköts av Rädda Barnen som ett PAF-finansierat projekt. En sådan förebyggande utbildning är viktig och gör att kommunernas bedömningar av familjevårdarnas lämplighet underlättas och familjevårdarnas kunskap om olika barns behov ökar. Har vi inte utbildningen i början då den behövs som mest så ökar risken för att man måste ta till omplaceringar och därigenom rycka upp ett barn till en ny omvälvande situation. Matchningen måste bli så bra den kan bli. Varje barn måste få rätt familjehem. Om det lyckas stärker det verkligen barnens situation och förutsättningar för en tryggare uppväxt och ett bra liv.

Fru talman! Moderat samlings lagtingsgrupp stöder den här lagstiftningen fullt ut, även om den på kort sikt är något kostnadsdrivande. Våra barn är utan tvekan värda det!

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Som det har framkommit så har vi varit eniga om det här i utskottet. Jag har heller inte någon avvikande åsikt.

Vissa saker är viktiga och det ville jag ta upp. Jag konstaterar att mycket av det som jag tänkte säga sammanfaller med det som ltl Petri Carlsson sade. Istället för att upprepa det så kan bara säga; väldigt vältalat, jag håller mycket med om det.

Det här är en viktig lag och det är också en bra lagstiftning. Det har visat sig att organisationer här på Åland, som också skickat det åländska förslaget till kännedom till Finland, har fått som respons att det här är en bra lagstiftning. Den är mycket bättre än vad den är i Finland.

Jag har, som sagt var, ingen avvikande åsikt, men det finns lagteknisk problematik. Här har vi igen en blankettlagstiftning som hänvisar till den finska lagen ifrån 1992. I framställningen som kom till lagtinget så stod det att det var oklart hur det skulle bli, om den skulle dras tillbaka eventuellt. Men under utskottsbehandlingen fick vi reda på att man kommer med en helt annorlunda typ av lag. Det medför att vi får ta om den här processen igen inom en ganska snar framtid.

Under utskottsbehandlingen ställde jag frågan hur lång tid det skulle ta bygga upp en egen lag eller att få en fulltextlag. Det sades; kanske två veckor. Jag tyckte då att vi borde skicka tillbaka det här det här och göra om det. Rättsläget har varit oklart hittills, precis som ltl Carlsson sade, och det har väckt en hel del kritik. Risken är ganska stor att rättsläget inom en ganska snar framtid kan bli oklart igen, vilket är olyckligt tycker jag. Det är en lagteknisk grej som jag hoppas att landskapsregeringen så fort som möjligt överväger.

Familjevård eller fosterhem som det kallades tidigare minskar i Finland hela tiden, medan det har varit den huvudsakliga vårdformen här på Åland. I och med att ett barn placeras utanför hemmet så ska det också utredas enligt barnskyddslagen. Det ska utredas vilka möjligheter det finns att barnet för det första kan bo hos den förälder som barnen inte huvudsakligen bor, hos släktingar eller hos andra till barnet närstående personer för att på ett eller annat sätt stödja barnet. Det vill jag framhålla.

Det som förvånade mig under utskottsbehandlingen var att det är så pass många barn som det de facto berör sist och slutligen. På Åland är det 0,7 procent av barnen i ålderskategorin 0-17 år, medan det i Finland är dubbelt mer, 1,4 procent, och det var en siffra som förvånade mig. Det är så pass många som trots allt berörs sist och slutligen.

Jag hörde till dem som inledningsvis var lite tveksam att göra utbildningen obligatorisk. Det gjorde jag utgående ifrån det faktum att jag var rädd att man skulle bygga upp högre trösklar, att det skulle bli svårare att få familjehem överhuvudtaget och att det skulle bli svårare att placera barn som är i akut behov av placering.

Jag har ändrat mig. Precis som också ltl Carlsson var inne på så är det betydligt värre, om det uttrycket tillåts, för ett barn som tidigare har varit i svårigheter och barnet blir placerad i familjehem och om det av en eller anledning inte fungerar så måste barnet dras upp igen med rötterna och placeras om. Därför har jag blivit övertygad om att den här utbildningen är bra så att man kan utreda lämpligheten hos familjerna som öppnar sitt hem för fosterbarn. Jag tror också att det är bra för dem som vill bli fosterföräldrar, att man får en mognadsprocess.

Jag kommer ihåg att jag var ganska återhållsam och det är bra för ibland kan man under utskottsbehandlingen komma underfund med att man har haft fel. Så jag var ganska återhållsam.

Jag begärde en replik till minister Aaltonen runt en paragraf där det står att den som är kontaktperson från kommunen ska besöka familjen minst en gång i året. Jag tyckte att det var lite glest och konstaterade att i Sverige är det två gånger per år. Den här framställningen är väldigt genomarbetad och man gick t.o.m. historiskt tillbaka till fattighjon och fattigvård osv. Även där konstaterades att kommunen skulle besöka hemmen fyra gånger per år. Inte heller här har jag lagt något ändringsförslag, för det står ”dock minst en gång per år”. Vi utgår från att det här ska fungera. Om det inte fungerar så får man antagligen göra någonting åt det då.

Det som ltl Carlsson och utskottsordförande Beijar berörde helt kort vill jag också ytterligare understryka. Det gäller informationen till familjevårdarna. På grund av sekretess har det visat sig att många familjevårdare inte riktigt vet bakgrunden till problemen och svårigheterna som barnet har genomgått. Det är olyckligt. Jag förstår absolut behovet av sekretess. Men samtidigt har det visat sig att om man skulle veta mera om bakgrunden så skulle man kunna agera betydligt annorlunda. Det här är enormt viktigt.

Angående biologiska barns ställning så innebär det ju en stor påfrestning för hela familjen, men kanske speciellt för biologiska barn som får fostersyskon. Det här har börjat uppmärksammats allt mera. Det har framkommit i olika artiklar och i seminarier om hur de biologiska barnen i ett fosterhem har sett på sin situation och hur man har sett över huvudet på dem. För att skapa utrymme med egen tid för de biologiska barnen så tror jag att avlastning i form av en stödfamilj är mycket, mycket viktigt.

Avslutningsvis, vi i Ålands Framtid har ofta blivit beskyllda för att vi vill spara på allt rakt av, vilket förstås inte är korrekt. Jag pekade på det utskottet att här har vi både högre vårdarvode, kostnadsersättning och en högre startersättning än vad man har i riket. Men om vi har det på alla områden samtidigt som vi har samma intäktsgrund så får vi förstås stora ekonomiska bekymmer. Det här är ett prioriterat område för oss och de miniminivåer som det här handlar om. Bland annat Jomala och Mariehamn har mig veterligen redan tidigare betalat utöver miniminivåerna. Det här ville jag tillföra. Tack, fru talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Utbildningen i förebyggande syfte är jätteviktig, vilket ltl Eriksson säger också. Att man som familj förstår vilket långt åtagandet som man tar på sig när man går in i det här, så till den delen är utbildningen också viktig. Jag vill komplettera med det.

Jag vill samtidigt också tacka ltl Anders Eriksson som faktiskt har ändrat åsikt i den här frågan och följer det här kloka som faktiskt har sagts i utskottet och det som vi framför i betänkandet. Det var jättebra och starkt av ltl Eriksson att ändra sig på den här punkten.

Vad gäller frågan om sekretess, som ltl Eriksson tog upp, så är det de facto inget problem enligt lagstiftningen. Lagstiftningen ger stöd för att man ska få den nödvändiga information som man behöver när man tar hand om ett barn. Den möjligheten finns enligt lagstiftningen. Sedan har det kanske inte till alla delar fungerat i kommunerna och det är en annan sak.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är väldigt samstämmiga. Jag förstår inte repliken riktigt fullt ut. Ltl Carlsson ville komplettera mig när det gällde behovet av utbildning. Det var ju just det som Carlsson sade att var en komplettering som jag nämnde. Det vill säga att det är bra för myndigheterna att man kan utreda lämpligheten men det är också väldigt bra för föräldrarna att man kan gå igenom den här mognadsprocessen och komma underfund med före att man kanske av olika orsaker inte är lämplig, istället för att man kommer underfund med det när man har barn placerade redan.

Jag har inte drivit denna fråga något avvikande eller att jag på något sätt har ändrat mig. Inledningsvis när jag läste lagtexten så var jag bekymrad över att man kanske bygger upp en tröskel och att det kan bli svårare att placera barn i svåra situationer. Men ganska snabbt kom jag underfund med att det här är någonting som är väldigt positivt just med de motiv jag nämnde inledningsvis och som också ltl Carlsson nämnde.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Från landskapsregeringens sida vill jag framföra ett varmt tack för en fyllig och snabb behandling av det här lagförslaget. Jag vill också tacka för det stora engagemang och stöd som lagtinget visar i det här viktiga ärendet som rör våra mest utsatta medborgare, de omhändertagna barnen och ungdomarna.

I ett replikskifte här kom det upp en fråga om jourhem. Den frågan har också diskuterats under beredningen av lagen. Jourhem finns inte med här i lagtexten. Man kan konstatera att i och med att vi nu får många flera familjevårdare som går utbildning så byggs det upp en familjevårdarbank på Åland. Med fler utbildade personer kommer det att underlätta att det finns familjer som med väldigt kort varsel kan öppna sina hem. Det här är ett led i riktningen att underlätta för väldigt snabba omhändertaganden.

Beträffande lagteknik så har vi valt blankettlagstiftning och inte en fulltextlag. Det underlättar, om det sker ändringar i riket så sker det automatiskt ändringar hos oss. Men om den gällande lagen upphör i riket på grund av att det kommer en ny rikslag så fortsätter den gamla lagen att gälla hos oss tills vi göra någonting annat.

Det som var lite speciellt under den här remissrundan var att det kom ett helt nytt lagförslag från riket. Man har för avsikt att sätta ikraft det nya lagförslaget under våren samtidigt som den nya socialvårdslagen ska träda ikraft i Finland den 1 april 2015. Vi funderade faktiskt på vad vi skulle göra. Skulle vi dra tillbaka lagen, skulle vi vänta in den nya rikslagstiftningen eller skulle vi fortsätta nu när vi hade kommit igång med processen? Vi har haft ett lite oklart rättsläge. Vi bedömde det helt enkelt så att vi går vidare.

De senaste uppgifterna som jag har fått idag från riket är att den nya familjevårdarlagen i riket har remitterats till utskott, men processen har inte framskridit och det är inte troligt att den kommer att träda i kraft den 1 april. Vi får se hur det går. Lagen fick ju väldigt mycket kritik redan under remissbehandlingen i riket. Jag tror att vi ändå har gjort rätt när vi går den här vägen. Att gå in för en fulltextlag kan vara bra men då ska landskapsregeringen också ha tillräckligt med lagberedningsresurser och tjänstemän som kan följa med det här arbetet.

Sedan nämndes att stödfamiljer är ett bra komplement, vilket det är. I vanligt socialt arbete behöver man stöda upp barnfamiljer som kan ha tuffa perioder. Det ska också finnas stödfamiljer som kan komplettera och hjälpa familjevårdarna.

Avslutningsvis ger jag ännu en uppmaning till alla ledamöter som också återfinns i kommunala fullmäktigesalar eller på andra kommunala uppdrag. Den här lagstiftningen är viktig, ja, men en lagstiftning gör inte allt. Det behövs också mycket förebyggande och främjande insatser i kommunerna. Det behövs helt enkelt resurser för tidiga insatser. Man måste våga se, man måste våga säga ifrån och man måste våga agera.

Det har kommit till min kännedom att många ungdomar i 16-17 årsåldern kanske skulle må bra av att komma till ett familjehem. Många gånger väntar man ut att den här ungdomen blir så pass gammal att man inte behöver gå in med insatser från kommunerna. Det är tråkigt om det är en medveten satsning för att spara pengar eller om man hoppas och tror att det ska gå bra för den här ungdomen trots allt. Lägg gärna resurser på främjande, förebyggande och tidiga insatser. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är alla i grund och botten eniga om att den här lagen är bra och det är väldigt viktig lag. Det var synd att man inte har jobbat för att få rättsläget klarlagt en gång för alla. Men jag valde ändå att inte reservera mig på grund av en lagteknikalitet, för då uppfattas det att man helt plötsligt är emot det som man är för.

Det är som ministern säger, när den finska lagen upphör så gäller den åländska lagen vidare. Samtidigt finns det mycket hänvisningar och vi vet att hela sociallagstiftningen på den finska sidan är på väg att göras om.

När vi fick upplysningen i utskottet att det skulle ta cirka två veckor att göra en fulltextlag så tyckte jag att det var väldigt synd. Men ändå tyckte jag att den här lagstiftningen var så viktig så att jag orkade helt enkelt inte börja med något lagtekniskt tjafs. Man hade kunnat få det här rätt ganska enkelt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack för det, Anders Eriksson, för att man inte satte igång med något lagtekniskt tjafs. Min bedömning var helt enkelt att det inte skulle ha räckt med två veckor. Jag tryckte på knappen 2012 på sommaren när det gäller den här lagstiftningen och nu har vi lagen framför oss. Nog tar det ibland lite längre tid än två veckor.

Ltl Anders Eriksson, replik

Då måste jag upplysa ministern om varför det har tagit två år. Ja, därför att man har suttit och väntat och väntat och väntat på vad man har gjort på rikssidan. När man inte har kommit i mål så har det stått stilla.

Min kollega Axel Jonsson ställde en väldigt intressant fråga om varför man har använt den här lagstiftningstekniken i remissen. Minister Aaltonen svarade att man använder den här lagstiftningstekniken tills man bygger upp en egen socialpolitik. Men vi gör det när det gäller den framställningen. Vi har ett avvikande synsätt, ett avvikande humanitärt synsätt som vi alla är eniga om och då borde man faktiskt jobba vidare och inte bara sitta och vänta och vänta och vänta i två år på vad som händer på rikssidan.

Minister Carina Aaltonen, replik

Nej, vi har verkligen inte väntat och väntat och väntat på vad som händer på rikssidan. Vi har ont om lagberedningsresurser och de prioriteras på olika sätt.

Det som vi har möjligheter till, fast vi använder blankettlagstiftning, är ju att ha avvikande innehåll i vår lag. Det har vi gjort, vi har använt oss av den möjligheten. Jag tror att ltl Eriksson själv sade att man från rikssidan berömmer Ålands lag. Vår lag är bättre än rikets lag. Vad är problemet? Nu har vi gjort så här, vi fortsätter och lagen kommer ikraft mycket snabbare än om vi skulle ha valt att gå på ltl Erikssons linje och ytterligare fördröja det här. Det är hög tid att den här lagen kommer ikraft och att den kan börja verka på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag skulle lite vilja bredda diskussionen. Att vara familjehem eller att vara familjevårdare kan ju också vara en stor glädje för många. Det framställs lite här som väldigt uppoffrande och allting är så problematiskt. Det är det säkert men det är väl alla fostringsgärningar oberoende om det är biologiska eller andras barn.

Jag har nämligen själv haft familjehem under den tid jag bodde i Åbo. Jag hade en fosterpojke i tre år. Jag tror att både han och jag hade ganska stor glädje av det. Han återvände sedan till sin familj och han har klarat sig rätt hyfsat i livet. Det finns ju barn som förlorar sina föräldrar på grund av olyckor, sjukdomar eller andra omständigheter. Det är klart att det är traumatiserande. Det är väldigt bra om det finns familjevårdare eller familjehem där de kan växa upp, ofta hos släktingar. Många har vuxit upp hos mor- och farföräldrar och har positiva erfarenheter av det. Visst är det trevligt med äkta kärnfamiljer, men det är ju heller inte någon garanti för den perfekta uppfostran. Det finns många typer av barn- och vuxenrelationer. I alla relationer kan det finnas problem men också glädjeämnen.

Den här lagstiftningen är bra på många sätt och vis. Det finns t.o.m. familjevårdare som har haft många fosterbarn och egna barn och det har varit bara berikande. Det behöver inte leda till svartsjuka och att någon blir förbigången på grund av detta. Jag tycker att man ska leta fram de positiva sakerna med den här lagstiftningen.

Det oklara rättsläget verkar vara något av pseudodebatt. Jag blev medveten om det först i våras, av socialnämndens ordförande Mariehamn, att vi inte hade någon lagstiftning på det här området men att man ändå tillämpade i stort sett rikets bestämmelser. Man utgick indirekt från socialvårdslagen som nämner möjligheten med familjehem.

Rättsläget har väl varit helt klart, det har inte funnits någon rättssäkerhet i det här systemet. Det är ju väldigt illa med tanke på barnens och vårdarnas rättsskydd. Det är hög tid att vi har en lagstiftning.

I debatten har inte framkommit varför man inte tidigare har tagit fram en sådan här lagstiftning. I riket tillkom en ny lag 1992. Det fanns säkert en lag före det också. Varför har inte vi haft någon lagstiftning överhuvudtaget på det här området?

Det är bara att gratulera minister Aaltonen för att hon har tagit fram den här lagstiftningen nu. Nu får vi en grund för myndigheterna att utöva sin makt i den här frågan. Dessutom finns det problemet att de pengar som har betalats ut till de här familjevårdarna har ju inte haft någon rättslig grund överhuvudtaget. De har ju varit mer eller mindre olagliga.

Det är mycket, mycket viktigt att vi får den här lagen på plats. Vad de gör i riket kan vi inte påverka.

Jag är alldeles övertygad om att minister Aaltonen klarar av att anpassa den åländska lagstiftningen om den behövs och ifall det träder en ny lagstiftning ikraft i riket.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Sundback för det här positiva inslaget. Ledamoten har säkert rätt i att det är positivt i många fall, speciellt när barnet går vidare och får lyckat vuxenliv.

Det som är unikt med den här lagstiftningen, och som kom fram under höranden, är just de biologiska barnens ställning. Trots att det kanske är ett lyckat system och fosterbarnet mår bra så kan ju ändå de biologiska barnen bli svartsjuka och uppleva att deras position i familjen är rubbad. Därför är det här stödet jätteviktigt. I framtiden borde man göra det obligatoriskt. Det är lite så i tonåren att om mamma och pappa säger att du skulle behöva gå och prata med någon så säger man av princip nej. Skulle man göra stödet obligatoriskt skulle det kunna vara ett steg vidare till att faktiskt få ett hellyckat projekt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Psykolog som jag är så skulle jag säga att mekanismer som gäller i relationer; svartsjuka, avundsjuka och misstro, så kan man inte riktigt beakta i all lagstiftning. Någonting måste nog faktiskt civilsamhället och människorna försöka klara av utan lagstiftning. Sedan ges den här resursen och den här möjligheten. Nog förekommer det ju svartsjuka mellan biologiska syskon, hur mycket som helst. Man tycker att det hör till, syskonkärlek kallas det ibland. Det finns ju alla varianter av relationer och tillkortakommanden i alla typer av familjer.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Unikt med den här lagstiftningen är att man faktiskt tar hänsyn också till de biologiska barnens ställning. Vi fick utskottet höra om en flicka som i hela sitt barndomsliv hade haft fostersyskon. Hon hade njutit av det och det hade varit trevligt. Nu var hon i 25 årsåldern men hon hade också konstaterat att ingen såg henne. Någon borde någon gång ha frågat hur hon hade det.

All energi och all kraft går till föräldrarna och till fosterbarnet. Man ska se till helheten. Det är glädjande att ministern har tagit in det här nu i lagstiftningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 5 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om ändring av 2 och 5 §§ landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

För kännedom

3        Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen kan dock, om möjligt efter att ha hört talmanskonferensen, i ett enskilt ärende besluta att ett yttrande inte är nödvändigt.

Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning.

Talmannen har beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

4        Godkännande av förordningen om konventionen om förorening av olja

Republikens presidents framställning (RP 7/2014-2015)

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande som bör föreligga när ärendet remitteras till ett utskott. Talmannen kan dock, om möjligt efter att ha hört talmanskonferensen, i ett enskilt ärende besluta att ett yttrande inte är nödvändigt.

Landskapsregeringen ska behandla ett sådant ärende i skyndsam ordning.

Talmannen har efter samråd med talmanskonferensen beslutat sända ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande. Ärendet upptas därför för remiss vid ett senare plenum.

5        Ny körkortslagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 5/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 07.01.2015.

6        Ny blankettlag om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 15.12.2014.

7        Förslag till första tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2014-2015)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 15.12.2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 15.12.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil