Plenum den 10 januari 2005 kl 13.00

PLENUM den 10 januari 2005 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar.

 

Meddelanden

Enligt valresultatet för lagtingsvalet den 19 oktober 2003 har sjuksköterskan Gun-Mari Lindholm erhållit ett mandat i lagtinget. På grund av bestämmelserna i 6 § 2 mom. lagtingsordningen har hon emellertid frånträtt  uppdraget som ledamot av lagtinget under den tid hon innehaft uppdrag som medlem i landskapsregeringen. Då hennes mandat i landskapsregeringen nu har upphört till följd av att ny landskapsregering tillsatts den 5 januari 2005 är hon berättigad att inta sin plats i lagtinget. Hennes fullmakt har granskats och befunnits behörig i anslutning till att hon intog sin plats i lagtinget vid mandatperiodens början den 1 november 2003. Eftersom Gun-Mari Lindholm på nämnda grunder intar sin plats i lagtinget, har samtidigt piloten Kalle Alms uppdrag som hennes  ersättare i lagtinget upphört. Antecknas.

 

Lagtinget har den 5januari2005 utsett lagtingsledamöterna Camilla Gunell, Runar Karlsson, Harriet Lindeman, Britt Lundberg och Lasse Wiklöf till medlemmar i landskapsregeringen. Enligt 6 § 2 mom. lagtingsordningen skall dessa därför frånträda sina uppdrag som ledamöter av lagtinget för den tid uppdraget i landskapsregeringen varar, varvid deras respektive ersättare inträder i deras ställe. I enlighet med 18 § 3 mom. lagtingsordningen har därför kokerskan Anne-Helena Sjöblom, företagaren Jan-Erik Mattsson, företagaren Fredrik Lindqvist, agronomen Henry Lindström och ombudsmannen Henrik Lagerberg för talmannen uppvisat av centralnämnden för lagtingsval utfärdade och i behörig ordning granskade fullmakter för dem att inträda som ersättare i lagtinget. Antecknas.

 

Jag ber att få hälsa lagtingsledamöterna Gun-Mari Lindholm, Anne-Helena Sjöblom, Jan-Erik Mattsson, Fredrik Lindqvist, Henry Lindström och Henrik Lagerbergvälkomna till lagtinget och ber dem inta sina platser i plenisalen. Jag ber samtidigt ltl Johan Ehn, som tidigare innehaft annat ersättaruppdrag, att inta sin nya plats i plenisalen.

 

Upprop.

 (Frånvarande: ltl Christian Beijar och ltl Katrin Sjögren).

28 lagtingsledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Christian Beijar på grund av sjukdom. Beviljas.

 

Meddelas vidare att fyllnadsval skall förrättas till de uppdrag i lagtinget som innehas av de nu avgångna lagtingsledamöterna Alm, Gunell, Runar Karlsson, Lindeman, Lundberg och Wiklöf. Fyllnadsvalen avser en ordinarie medlem i lagutskottet, en ordinarie medlem och en ersättare i finansutskottet, en ersättare i näringsutskottet, två ordinarie medlemmar och en ersättare  i kulturutskottet, en ordinarie medlem och en ersättare i social- och miljöutskottet, en ordinarie medlem och en ersättare i stora utskottet, en ordinarie medlem och en ersättare i justeringsutskottet, två ordinarie medlemmar och tre ersättare i självstyrelsepolitiska nämnden, en ordinarie justeringsman samt en ordinarie medlem i Nordiska rådet. Eftersom personliga ersättare utsetts för medlemmarna i Nordiska rådet avser fyllnadsvalet enligt 68a § arbetsordningen även ersättaren. Fyllnadsvalen kommer att förrättas vid lagtingets  plenum onsdagen den 12 januari. Kandidatlistor för fyllnadsvalen skall inlämnas till lagtingets kansli senast tisdagen den 11 januari klockan 15.00.

Antecknas.

 

 

 

 

 

Föredras ärende nr 1:

 

Val av andre vicetalman för återstoden av arbetsåret 2004-2005. (V 4/2004-2005).

 

Lagtingsordningens 20 § 4 mom. stadgar följande: "Avlider talman eller vicetalman under arbetsåret eller avgår han från sin befattning, skall ny talman eller vicetalman väljas."

 

Sedan lagtinget den 5 januari 2005 utsett tidigare andra vicetalmannen Harriet Lindeman till medlem av landskapsregeringen har denne enligt 6 § 1 mom. LO frånträtt sitt uppdrag som ledamot av lagtinget. Av denna orsak skall ny andra vicetalman väljas för återstoden av arbetsåret 2004-2005. 

 

Valet förrättas enligt arbetsordningens 55§ , vilken föreskriver följande:

 

"Val, där en enda person skall utses, sker med i 68a § 2 mom. och 68e § nämnda undantag sålunda, att envar röstande på en blank valsedel antecknar sin kandidat, och den förklaras vald som erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnås inte sådan röst­övervikt, förrättas nytt val. Får inte heller då någon mer än hälften av de avgivna rösterna, förrättas ett tredje val mellan de två som vid den andra omröstningen uppnått det högsta röstetalet. Vid tredje omröstningen förklaras den vald som erhållit de flesta rösterna. Uppkommer lika röstetal i andra eller tredje omröstningen, avgörs företrädet genom lottning."

 

Valsedlar finns utdelade till envar lagtingsledamot.

 

Jag uppmanar lagtingsledamöterna att tydligt anteckna namnet på sin kandidat på de utdelade valsedlarna. Valsedlarna avlämnas efter upprop. Konstateras att valurnan är tom.

 

Upprop.

 

Jag ber ltl Gun Carlson och ltl Raija-Liisa Eklöw att biträda vid rösträkningen.

 

28 valsedlar är inlämnade.

 

Rösträkningen har givit vid handen att 16 röster har avgetts för ltl Johan Ehn, 10 röster för ltl Ronald Boman, 1 röst för ltl Gun Carlson  och ytterligare har 1blankvalsedel avgivits.

 

Då sålunda ltl Johan Ehn erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna förklaras han härmed vald till lagtingets andra vicetalman för återstoden av arbetsåret 2004-2005. Antecknas.

 

Jag uppmanar den nyvalda vicetalmannen att inför lagtinget avge den i lagtingsordningens 20 ' 2 mom. föreskrivna högtidliga försäkran.

 

Andra vice talman Johan Ehn:

Värderade lagtingsledamöter!

Jag Johan Ehn försäkrar att jag vill i utövningen av talmansbefattningen efter all min förmåga upprätthålla den rätt, som enligt grundlagarna tillkommer landskapet Ålands befolkning samt rikets regering och riksdag.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 2:

 

Näringsutskottets betänkande nr 1/2004-2005 angående Ålands turismstrategi 2003-2004. (M 5/2003-2004).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Anders Englund:

Fru talman!

Näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens meddelande om turismstrategin. Landskapsregeringens meddelande om Ålands turismstrategi syftar till att informera lagtinget om den strategi som antogs år 2003 samt om de revideringar av strategin som landskapsregeringen gjort för år 2004. Utskottet har här hört ett mycket stort antal från turistbranschen. Jag ids inte räkna upp dem, de framgår av vårt utlåtande. Vi har också från näringsutskottet inbegärt utlåtande från social- och miljöutskottet, vilket också bifogas här i sin helhet. Däremot vill jag påpeka att i utlåtandet från social- och miljöutskottet har det insmugit sig ett fel.

 

Det står under Utskottets förslag  att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar betänkandet till landskapsregeringens kännedom, att lagutskottet vid uppgörande av sitt betänkande beaktar vad som anförs i detta utlåtande. Det skall naturligtvis vara näringsutskottet och inte lagutskottet. Detta hoppas jag att kan rättas.

 

Vi har, som sagt, haft en mycket bra diskussion med dem som vi har hört i utskottet och vi vet att inom turistsidan finns det mycket varierande åsikter från många håll. Vi har hört stora som små turistföretagare, rederier, enskilda företag som har varit spridda över hela landskapet.

 

Utskottet anser att det är positivt att landskapsregeringen till lagtinget inkommer med ett meddelande med en strategi för utveckling av turismen på Åland. Det här meddelandet innehåller många bra förslag men enligt utskottets mening skulle det behövas en enighet bland politikerna och inom branschen kring en eller några få huvudattraktioner, alltså någonting som landskapet verkligen kan bli bra på och någonting som skulle ge Åland en framtida tydlig profil inom turistsektorn. Det behövs någonting som kan slå igenom ”barriären” ute i våra grannregioner som intresserar folk att komma till Åland.

 

Om vi går in på utskottets synpunkter och det övergripande målet anges i landskapsregeringens meddelande som det övergripande målet för turismen att Åland skall ha en attraktionskraft för att turistnäringen skall vara långsiktigt hållbar över hela Åland. Utskottet har i princip ingenting att invända mot det övergripande målet men anser dock att målet är mycket allmänt hållet och kunde gälla för nästan vilken turistdestination som helst. Här är det alltså igen fråga om att kunna påpeka på någonting som slår igenom för Ålands del som intresserar turister att komma hit. Landskapsregeringen anger vidare antalet mätbara delmål som tar sikte på turismens förädlingsvärde, antalet gästnätter samt en jämnare fördelning av övernattningar över året. Utskottet finner det också positivt att målen är mätbara eftersom man på så sätt får goda möjligheter till uppföljning av en kommande strategi som man kanske drar upp. Dock noterar utskottet att trenden beträffande övernattningar i både stugor och hotell är vikande; också enligt ÅSUB:s senaste statistik har beläggningarna genomgående varit mellan 5 och 8 procent lägre under år 2004 jämfört med föregående år. En delförklaring är kanske att vi inte har haft så bra sommar, den har varit lite regnig osv. Man har ofta dagsresenärerna som sitter hemma i Stockholm t.ex. och funderar att fara till Åland – är det inte bra väder så kanske man ställer in resan. Till viss del kan det bero också på det.

Vi har också den ökande konkurrensen från Estland, speciellt från Finland, från huvudstadsregionen, dit vi vet att det är en otrolig trafik i dag och kanske inte bara till Estland utan stora delar av Baltikum. Det är säkert också en bidragande orsak till att vi behöver tänka i viss mån i nya banor.

 

Erfarenheterna inom resebranschen visar att det vid marknadsföring av en turistort är till fördel med en huvudattraktion som ger människorna en anledning att besöka en ort. När turisterna sedan väl är på plats behövs förutom huvudattraktionen bl.a. möjligheter till övernattning, bra prisvärda restauranger, bad, avkoppling, chans till shopping och exempelvis lokala produkter osv. Här är vet vi att det är många turistföretagare som har pekat på att särskilt restaurangmomsen skulle behöva sänkas. Det är kanske frågan värd, om det också inte skulle vara hela livsmedelsmomsen för handeln och även för lantbruket, som skulle vara betjänt av att momsen skulle sänkas; i och med att vi är en gränsregion gentemot Sverige kanske det skulle vara en viss fördel.

 

I meddelandet finns det, som jag sade tidigare, ingen riktigt tydlig vision om en huvudattraktion för Åland. Landskapsregeringen säger att den ökande konkurrensen gör att profileringen på Åland blir allt viktigare men samtidigt anges att de viktigaste målgrupperna för Åland är barnfamiljer, seniorer, golfare, sportfiskare, idrottsgrupper samt mötes- och affärsresenärer. Utskottet ser här vissa svårigheter i att kombinera en stark profilering med ett brett spektrum av målgrupper. En tydlig vision skulle exempelvis kunna vara att göra Åland känt som norra Ålands marina centrum. Åland har långvariga traditioner på sjöfartens område och en stor satsning på Ålands sjöfartsmuseum skulle passa in i detta scenario där även ett utnyttjande av Ålands sjösäkerhetscentrum och simulatorer i Ålands högskola skulle ingå. En marin dykpark på Kaptensgårdarna liksom lots- och fyrstationer kunde också passa in i ett sådant här koncept.

 

En annan tydlig vision kunde vara att Åland om tio år skall vara Nordens bästa golfdestination. Golfen är en sport som fortfarande har en mycket stor tillväxtpotential, och på Åland finns natur och kulturlandskap som erbjuder möjligheter till bra och varierande banor. Åland ligger centralt placerat mitt i Norden, nära flera storstäder och undersökningar visar att golfen också genererar goda inkomster för samhället som helhet. Därtill ger sporten goda möjligheter till regional spridning och säsongen är lång; för att Åland skulle kunna bli bäst i Norden på golf krävs kanske här en kontinuerlig utbyggnad av högklassiga och delvis spektakulära banor. Ordet ”spektakulära” banor som vi skrev in var kanske lite med tanke på när vi diskuterade golfen i skärgårdskommunerna. Vi vet att det fanns banor här som kanske inte hade 18 hål utan man planerade i början för nio hål, men till viss del har vårt resonemang också gått ut på det att det finns goda möjligheter för vissa målgrupper, kanske också inom golfen med kringaktiviteter osv., kanske för en hel familj. Har man en genomströmning av turister från fastlandet till landskapet Åland så kan man säkert spela på flera banor och vi kan få in flera turister till vårt landskap.

 

Ett tredje alternativ vore en satsning på kulturarvsturismen i form av en omfattande utveckling av Bomarsundsområdet. Området har en stor potential med tanke på både historia och samhällsintresserade besökare. Genom en satsning på Bomarsund skulle också Ålands speciella status som ett demilitariserat och neutraliserat samt självstyrt område kunna bidra också till den här turistprofilen. En vision av det här slaget skulle förutsätta en strategi, en långsiktig, helhjärtad satsning, en sådan strategi skulle också ge turistbranschen en klar fingervisning om utvecklingen, vilket möjliggör långsiktiga investeringar bland företagarna. Enligt utskottets mening skulle en delvis EU-finansiering vara värt att undersöka. Jag undrar om det kanske inte här skulle finnas möjligheter att hämta EU-medel vid sådana här satsningar.

 

Enligt utskottets åsikt bör landskapsregeringen överväga att i brådskande ordning tillsätta en innovationsgrupp vars uppgift skulle vara att utarbeta förslag till hur de nämnda eller andra visioner kunde förverkligas. Här skulle man plocka in intressenter och olika aktörer för att diskutera turismens framträdande roll i vårt framtida Åland. Och när gruppens arbete slutfört skulle ett beslutsunderlag föreligga för en helgjuten satsning på en eller ett fåtal huvudattraktioner i landskapet. Utskottet har här resonerat, när vi ofta talar om en eller flera större satsningar, att kringeffekterna många gånger kommer av sig själva med många turistutvecklande möjligheter. Vi har gårdsbruksturismen, vi har försäljning av hantverk, vi har marknader och vi har andra aktiviteter som man gärna kan bygga på bara man lyckas dra hit turister till Åland. Det tror jag är ett riktigt koncept.

När det gäller miljön har det vid utskottets behandling framkommit en stor enighet om att naturmiljön utgör en förutsättning för Ålands attraktionskraft. Samtidigt hyser dock många turistföretagare en stor oro för ytterligare försämringar av vattenmiljön. Detta har utskottet konstaterat och vi delar uppfattningen att vi bör ha en bra och god miljö på Åland. Det gäller inte bara vattenmiljön, det gäller också miljön på land med öppna betade marker som är till stor fördel för turistlandskapet så att inte vårt Åland växer igen.

I meddelandet konstaterar landskapsregeringen att den landbaserade turismen är beroende av goda kommunikationer till och från Åland. Skatteundantaget i EU medför möjlighet till fortsatt taxfree-försäljning på färjorna, varför vi har en hög turtäthet året runt till relativt låga biljettpriser hit till landskapet och även härifrån förstås. Hela turismens förädlingsvärde inklusive sjöfarten uppgår till ca 35 procent av Ålands BNP medan den landbaserade turismen genererar ca 3,5 procent av BNP och sysselsätter 5,5 procent av arbetskraften. Här kan man nog faktiskt fråga sig hur vi skall kunna öka den landbaserade turismens tyngd här på Åland, att få mera folk iland från färjorna, till våra turistbyar, till våra aktiviteter osv.  Det är nog en mycket viktig aspekt. Det har många gånger talats om här att man kanske är lite i motsatsförhållande med rederinäringen – rederierna vill förstås fylla sina båtar, och det är helt naturligt, medan vi som är på landbacken och driver turism vill fylla våra anläggningar. Men man kanske inte behöver se detta som en konflikt i alla fall, utan vi måste gemensamt försöka arbeta på olika alternativ till så bra resultat som möjligt. Vidare kan man nog konstatera att rederierna har mycket stora marknadsföringsresurser till sitt förfogande och de kommer givetvis hela Åland till del.

 

Utskottet noterar att det i strategin saknas en tydlig målsättning som anger hur landskapsregeringen anser att turismen i skärgården skall utvecklas. Inte heller anges några konkreta åtgärder för skärgården t.ex. i syfte att möjliggöra en säsongförlängning. Basen för turismen i skärgården är, som vi alla känner till, skärgårdstrafiken; har man ingen trafik är det också svårt med turismen i skärgården. Här ser vi med tillfredsställelse – detta är skrivet före ombildningen av regeringen – att det i det nya regeringsprogrammet framgår att man från kansliavdelningen försöker samordna bussturlistorna till trafikavdelningen, och här finns det nog vissa sambandseffekter som man borde utnyttja hela linan ut för att kunna förbättra även genomströmningen av turismen, både till skärgården och genom skärgården. Vi vet att det i dag finns ett regelverk för bokning av skärgårdsfärjor så att övernattningen i skärgården är en förutsättning från ändhamn till ändhamn och det här systemet är avsett att förhindra att skärgården blir endast ett genomfartsområde och syftet är att gynna skärgårdsturismen. Vissa nackdelar har dock uppstått till följd av att bokningsreglerna, som nu har varit i bruk mer än tio år i lite varierande form, så det här är kanske någonting som man behöver fundera på. Vi vet att under högsäsong är det fullbelagt på våra skärgårdsfärjor, det finns inte mera utrymme, men under lågsäsong kanske det skulle finnas möjligheter till säsongförlängande turism genom att få in mera trafik österifrån. De kommer inte bara skärgården till nytta utan de kommer också hela landskapet till nytta. Likadant har vi med samordningen av busstidtabellerna. Klickar man in och vill åka t.ex. från Mariehamn till Åbo eller Helsingfors borde man kunna göra det i dag, men man kommer inte ens till Kumlinge. Det skulle vara mycket värt om man kunde göra det. Man måste kunna veta, om man klickar in, när bussen är i Godby, när den är i Hummelvik, när den är i Kumlinge osv. och samordna det med färjorna. Man kan faktiskt åka i dag från Helsingfors till Mariehamn med buss, med olika lösningar på vägen. Den möjligheten finns.

 

I fråga om kvalitetsutvecklingen bör en särskild uppmärksamhet riktas också till förpackningen av både varor och tjänster. De åländska produkterna håller många gånger en hög kvalitet, men förpackningen kanske inte alltid lockar till köp. När det gäller försäljning av produkter handlar det om allt från butiksmiljö till varans förpackning och vid försäljning av tjänster spelar miljön i servicelokalen en mycket stor roll. En viss kvalitetsutveckling tror vi alltså att skulle vara till nytta även för turismen samt även för den förstås som bedriver den.

 

Vi vet också att även inom turismen bör man ha ett genusperspektiv och aktiviteter som intresserar kvinnor: hantverk, kultur, hälso- och friskvård, vandringar, bär- och svampturer. Det nämns inte i strategin, men det kanske är sådant som man utvecklar ändå, det finns det säkert belägg för och jag tror att det här är en viktig sak: Vad vill kvinnan ha när hon åker till Åland, vad vill mannen ha när han åker till Åland, vad vill barnen ha? Hela det här måste man försöka ta i beaktande.

 

När det gäller frågan om turistjour har utskottet vid behandlingen av ärendet fått del av ett förslag till inrättande av jourturistinformation, telefon och Internet med 24 timmars service. I dag, när de flesta har en mobiltelefon och många kontinuerligt använder Internet, bör det enligt förslagsställaren ges möjlighet till hjälp när som helst på dygnet. Till jouren skall man t.ex. kunna ringa för att få veta när nästa färja eller buss går eller när man inte hittar någonstans att övernatta. Det här tror jag faktiskt att skulle vara en bra sak för Åland, att det här borde vi vara bäst på i landskapet Åland att ha en turistjour. Kommer man hit som cyklist och inte har någonstans att övernatta utan man frågar grannen och han kanske vet att det är någon som har en ledig stuga och så är det fullt osv. När vi har alla de här telefonerna borde man få det här numret, det skulle framgå att det finns när man kommer till Åland, det tror jag att skulle vara mycket värt. Det kanske också går att slå in direkt att du välkomnas på din telefonapparat när du stiger iland på Åland. Detta  skulle vara någonting som skulle hjälpa många; vi vet att vårt landskap är mycket spritt och vi har många små turistföretagare, så det skulle vara till fördel.

 

Skyltningen har det varit diskussion om i många år varit diskussion om, både till turistföretagare, gårdsbruksföretagare osv. Utskottet noterar här att många turistföretag framför allt på landsbygden och i skärgården har öppet enbart under högsäsong varför ett flexibelt system är att föredra. Det tror jag att man behöver sträva till. Det fungerar relativt bra på många ställen i dag, men vissa bekymmer kan vi också ta del av.

 

När det gäller lagstiftning och regelverk har utskottet fått erfara att många turistföretagare upplever att reglerna på hälsovårdsområdet utgör ett hinder för en bra och flexibel service gentemot kunderna. Enligt utskottets mening bör hälsonämndens verksamhet i större utsträckning inriktas på information och stöd till företagarna. Landskapsregeringen bör även undersöka behovet av och möjligheten till förenkling av regelverket samt tillämpningen av detsamma. Samma synpunkter har också framförts av social- och miljöutskottet i utlåtandet till turismstrategin. Jag tror att det är mycket viktigt att vi skall ha så enkla regler som möjligt, så lite byråkrati som möjligt. Vi har samma lagstiftning på detta område i stort sett inom hela Europa, men sedan är det ofta tillämpningen, hur vi gör det här hemma, det regelverk som vi stiftar här, som man inte skall hårdra alltför mycket.

 

Vidare bör landskapsregeringen enligt utskottets åsikt vidta åtgärder för att sänka framför allt restaurangmomsen. Den frågan var jag inne på redan och det tror jag, som sagt, också kan gälla livsmedelsmomsen i sin helhet, men det är en sak som kanske inte är så lätt alla gånger. Den har i alla fall påpekats från turistföretagarna.

 

Utskottet har vid behandlingen av ärende fått erfara att det i branschen också finns önskemål om ytterligare åtgärder:

 

  • en översyn av fiskekortsområdena i syfte att åstadkomma ett förenhetligande och förenklingar för att underlätta för fisketurismen.

 

Det har förekommit på många ställen att man har fått fiskekortsområden och det har kommit nya till men att man här skulle ha ett så bra samarbete som möjligt mellan dem för att inte skapa osämja på något vis när man har turister här.

 

  • landskapsregeringen en bör överväga principerna för stöd till stugbyar så att stöd även kunde beviljas för nybyggnation. I annat fall riskerar nämligen antalet bäddar i stugorna att minska eftersom gamla stugor som det inte lönar sig att rusta upp tas ur bruk utan att ersättas med nya.

 

Det här tror jag också en viktig bit att beakta om stugägarna och stugbyarna som har turiströrelse. Vi vet också att det finns generationsväxlingar som småningom också i den här branschen skall ske, och sker hela tiden, och det finns en viss skepsis till att ta över stugbyar. Här borde man nog hjälpa till därför att det är en sak som är spridd över hela landskapet och det är också en stor ryggrad i den landbaserade turismen vad gäller bäddplatser ute i våra bygder i och med dessa stugor. Det är alltså en sak som jag tror att man bör diskutera.

 

Jag räknar inte upp alla som vi har hört. Det framgår här att listan är mycket stor och vi har bifogat social- och miljöutskottets utlåtande. Vi har i vårt utlåtande beaktat en stor del av det som utskottet har skrivit.

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom och bringar detta betänkande till landskapsregeringens kännedom. Det har alltså varit ett enigt betänkande från näringsutskottet.

 

Ltl Mats Perämaa,replik:

Fru talman!

I fråga om golfturismen använde utskottsordföranden Anders Englund ordet ”spektakulärt” och spektakulära golfbanor och det uttrycket finns också i det betänkande som näringsutskottet har gett till lagtinget. Utskottsordföranden utvecklade resonemanget lite mera kring specifika golfbanor utan att nämna namnen och jag skulle vilja efterhöra hur näringsutskottet har tagit ställning och resonerat kring de här frågorna med tanke på det arbete som finansutskottet gjorde i samband med budgeten. Finansutskottet nämnde banorna vid namn: Brändö- och Föglöbanan, men det har inte näringsutskottet gjort. Jag vill ändå efterhöra näringsutskottets resonemang. Utskottsordföranden sade att spektakulära golfbanor eventuellt kan vara en nio-hålig bana, och då pekar man ju på Brändöprojektet. Är det så att näringsutskottet har en annan syn än finansutskottet på att Brändöbanan nog bör förverkligas men kanske kan byggas som enbart en nio-hålig bana? Jag skulle vilja att utskottsordföranden utvecklar det här lite.

 

Ltl Anders Englund, replik:

Fru talman!

Vi har fått information om golfbanorna och egentligen diskuterat både Finströmbanan, Föglöbanan och den som är i Brändö Lappo. Vi har egentligen inte tagit ställning för någon utan vi har från utskottets sida gått in för en allmän skrivning. Varför vi använde ordet spektakulära var med tanke på, just som jag nämnde, att tillsvidare har man planerat för en nio hålsbana men med möjlighet att utveckla den i framtiden. Jag förstår att det säkert inte är klart ännu, men med tanke på att det är en skärgårdsbana och vi har också den i Föglö, så finns det även andra intressanta saker, kringeffekter, som kommer skärgården till fördel just här. Som jag nämnde: barnfamiljer, ridning, fiske, banan ligger nära till farleder, så man kan också ta sig med båt till banan, så det tror jag är en fördel när man diskuterar skärgården speciellt.

 

Ltl Mats Perämaa,replik:

Fru talman!

Det tycks inte finnas några avvikande åsikter på något sätt utan det var bra att få det klarlagt. Det jag ville komma till är att för vår del, uppenbarligen också för näringsutskottets del, är det viktigt att man ser på banorna, ser potentialen i hela golfturismen, så därvidlag finns som sagt inte några avvikande åsikter. Jag ser det bara som så att finansutskottet, kanske beroende på ärendenas hantering i tidsaxeln, hade kommit steget längre och redan hade namngett banorna och uppmanat landskapsregeringen att försöka hitta finansieringslösningar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, replik:

Fru talman!

Näringsutskottets ordförande Anders Englund tog upp frågan om skärgårdstrafikens betydelse för näringslivet och för att lösa transporten av turister hit. Det tycker jag var intressant. Han tog också upp frågan om att öppna upp bokningsreglerna för skärgårdstrafiken; jag tycker det var bra att näringsutskottet anser att man skall göra, och det skall vi nu göra och se om det finns en möjlighet att få flera som kan åka på skärgårdstrafiken, fast rakt igenom under den tid som det inte är så mycket belastning. Vi skall också, i likhet med det ltl Anders Englund sade, försöka få bokningen till stånd på så sätt att man kan boka via nätet och att man kan se att man kan resa hela vägen från ändhamn till ändhamn osv. Det här skall vi försöka göra någonting åt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.  Den av utskottsordföranden anförda rättelsen antecknas.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw:

Fru talman!

Turismen är en viktig del av Ålands vardag. Såsom landskapsregeringen skriver i sitt meddelande definieras turismen enligt World Tourism Organisation på följande sätt: "Turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år, för fritid, affärer eller andra syften." Vad är det då som gör att en plats eller en ort blir populär att åka till?  Frågan är inte enkel att besvara och ett heltäckande svar går inte att ge eftersom syftet med resande varierar. En barnfamilj har helt annan syn på resmålet än ett pensionärspar eller en grupp konferensgäster.

 

Ibland verkar det som om slumpen avgör. Tänk t.ex. på Legoland. Runt en leksaksfabrik byggs upp ett nöjescenter dit många barnfamiljer hittar vägen! Man har gjort det till en stor nöjesindustri på sidan av tillverkning. Vem har inte stannat i Gränna för att skåda tillverkningen av polkagrisar eller i Dalarna i Nusnäs för att se hur flinka fingrar målar Dalahästar till hela världen. Smått har blivit stort.

 

En annan industri är handeln. Vi har bevis på detta både i Sverige och Finland. Ullared i Södra Sverige är mål till miljoner svenskar och en bybutik i Finland har vuxit upp till ett turistmål med 5,5 miljoner besökare varje år. Enligt Finska turismens utvecklingscentrum är denna bybutik Finlands mest besökta turistmål. En bybutik som utvecklats av sin ägare att omfatta 100.000 kvadratmeter butiksyta. Tänk vilka kringeffekter för en liten by mitt i Finland. Kanske kunde det vara någonting för åländska företagare att ta efter för att locka iland s.k. kryssnings- eller transitpassagerare från färjorna.

 

Fru talman!

Storstäderna har förstås en fördel i kampen om turisterna eftersom resurser och utbud mångdubblas naturligt. Även möjligheter att bygga upp en attraktion av större mått är möjligt i storstäderna. Och så finns det någonting för alla smaker.

 

Fru talman!

Naturresurserna är en tillgång för en ort i turistisk bemärkelse. Och då kan vi tala om olika sorters naturresurser allt från söderns varma ,vackra stränder till Lapplands tillgångar från midnattssol till slalombackar. Tänk bara vilken industri det finns runt Tomten, tusentals européer flyger till Lappland över en dag för att hälsa på någon som inte ens ….nej jag tror jag inte vågar nämna detta från talarstor, men ni förstår vad jag menar!? Allt kan marknadsföras om det finns folk som är beredda att satsa. Det är nämligen så att utan entreprenörskap och idogt arbete blir ingen plats till ekonomisk nytta för sin ägare om det sedan är privat eller samhällsägt.

 

Men, fru talman, jag återkommer till Åland! Ålands attraktion som resmål kopplas ihop med naturen till stor del. Det är skärgården, havet och orörd natur som lockar. Turismstrategin tar detta i beaktande och talar för hållbar turism, och skriver då om ansvaret både för naturen men även för kulturen och den sociala miljön i samklang med lönsamhet för företagen. Vi måste se till att vår naturmiljö besparas för att alls kunna dra nytta av den i turistisk bemärkelse.

 

Vattenmiljön måste tas bättre om hand och soc. Och miljöutskottet har i sitt utlåtande över Turismstrategin, en skrivning om planering vad fiskodlingarnas placering beträffar. Och planeringsinstrument är inte viktig bara för fiskodlingarnas del utan för hela samhället i mening att undvika konflikter mellan olika intressen. Vilka områden passar till turiskisk exploatering, vilka områden lämnas ifred för fast boende, var kan vi placera ut vindkraft och annan industri osv.?

 

Näringsutskottet har diskuterat meddelandet från många olika vinklar och haft en positiv anda under behandlingen. Alla är vi överens att vi måste samla krafterna om vi skall få Ålands turism att blomstra ännu bättre och hitta flera ben för den att stå på. Landturismen måste hitta nya grenar för att få en längre och stabilare turistsäsong.

 

En fråga uppstår: Vems sak är det sist och slutligen att se till att vårt samhälle i fortsättning blir en efterfrågad turistmål . Är det samhället eller ligger ansvaret hos den privata näringen. På samhället ligger ansvaret för styrdokument, lagar och bestämmelser som arbetar för att underlätta och möjliggöra satsningar. Detta konstateras i programmet och utskottet poängterar att det behövs åtgärder på detta område. Vi talar om momsbestämmelser vad gäller till ex. restaurangpriser och vi talar om lindrigare tolkningar av bestämmelser vad småskalig försäljning av gårdsprodukter och hemmaproducerade matvaror beträffar.

Samhällets sak är att ordna infrastrukturen så att kommunikationer och övrig samhällsservice fungerar även för turister. Transporter och bokning av dessa bör vara enkla  och lättillgängliga. Ett gemensamt bokningssystem både för transporter men även för logi borde ordnas. Det är inte till nytta för någon om kunden från ett företag får veta att det inte finns logiplatser lediga när det kanske samtidigt hos grannen finns ledig kapacitet. Detta var för min del en helt ny kunskap och jag  anser att det är fel på systemet om det faktiskt fungerar så. Vi har alla att vinna att hela den tillgängliga kapaciteten saluförs centralt.

 

Den övergripande marknadsföringen sköts idag av Ålands Turistförbund som får samhällsmedel för verksamheten. Detta förståss i samråd och samarbete med näringsidkarna. Problemet är att den innovativa och övergripande planeringen är svårplacerad. Vems ansvar är det? Eftersom de åländska turistföretagarna ofta sysslar med turism som bisyssla kan man inte vänta sig att de har tid eller ekonomiska möjligheter att delta i framtidsbyggandet. Det kan även finnas kunskapsmässiga hinder. Turistförbundets energi går åt till att fungera som marknadsförare, finns det tid eller ens intresse att hitta något nytt att satsa på. Var ligger då samhällets ansvar i denna fråga?

 

Näringsutskottet föreslår att landskapsregeringen skulle ta initiativ till några s.k. Innovationsgrupper som skulle jobba med olika teman för att hitta som skulle bli huvudattraktioner på Åland, som ordföranden Englund redan förklarade.

 

Av dessa huvudattraktioner som näringsutskottet nämner är ett marint tema mest intressant för oss liberaler. Att f å Åland att framstå som ett marint centrum med allt det kan innebära från sjöfartsutbildning till nöjespark med ett marint tema är intressant. Liberalerna har redan tidigare tagit initiativ i denna riktning genom motioner. Vi har lyft fram Barnens Åland där det marina temat passar bra in med äventyrsskepp och experimentcentrum, allt med marint inslag. Sjöfartsmuseets utveckling passar även bra in i denna strategi. Allt detta skulle locka barnfamiljer till Åland och även höja Ålands status vad lägerskolor beträffar. Där har en innovationsgrupp mycket uppslag att arbeta efter, det är bara fantasin som kan sätta stopp.

Golfen nämns som den andra huvudattraktionen och där finns det ju redan mycket arbete gjort och nytt är under planering. Och då är skärgårdsbanorna nytänkande i sina utföranden.

 

En satsning på konferens ger turistiska fördelar såsom Turistförbundet även skriver i sin verksamhetsplan. Vi får hoppas att  satsning på KK-huset som så högt prioriteras av branschen inte skjuts till sank av den nya regeringen. Vi kan bara tänka vilken imagehöjning det skulle vara för turistnäringen att kunna erbjuda högklassiga konferensutrymmen .Och KK-huset skulle vara en lyft för både för kulturturismen och för kongressturismen. Vi måste även tänka på alla internationella konferenser  inom EU, Nordiska Rådet och Östersjösamarbete konferenser vilka med fördel kunde placeras på Åland om bara tillräckliga och ändamålsenliga lokaler fanns.. Det har ju redan visat sig att de är beredda att ha sina möten här. Senaste beviset var ju det regionkommittémöte regeringsledamoten Lundberg lyckades få till Åland.

 

Fru talman!

Näringsutskottet nämner även Bomarsundsområdet som ett område att lyfta upp. I dessa innovationsgrupper bör ingå branschfolk med idéer och framåtanda. Det är nämligen så att jag tror inte att man kan tvinga fram något stor attraktion utan eldsjälar med lust att själva bjuda till, men att hitta dessa eldsjälar och sedan stötta dom är det bästa samhället kan göra. Det ligger således ett stort ansvar hos de privata turistföretagare i att utveckla näringen.

 

Fru talman!

Marknadsföring är en viktig sak om man vill få hit människor. Turistförbundet har presenterat ett gediget utbud broschyrer och övrig marknadsföringsmaterial samt sin strategi om TV-reklam både i Finland och Sverige. Men lika mycket som en broschyr gör reklam för Åland gör den bild vi ger av oss utåt. Jag vågar påstå att varje negativ artikel i tidningarna eller i TV gör större skada än brist på reklammaterial. Därför är det viktigt hur vi tar hand om våra turister. Och hela vår förhållningssätt till Finland och finnarna påverkas stort i finnarnas intresse att komma hit på semester. Det ligger ett stort ansvar på regeringen  att sprida information om Åland i våra grannregioner och inte minst i Finland. Men även svenskarna är otroligt dåligt informerade om Åland. Hur många gånger får vi inte höra konstaterandet: " Hur talar ni så bra svenska". De vet inte ens att Åland är svenskspråkigt.

 

Eftersom idrottsturismen har en stor betydelse för Åland blir det nu intressant att se hur de finska fotbollsintresserade supporters tas emot av ålänningar och hur de ålänningar som far till matcher på fastlandet beter sig. Här finns det två strider att vinna: den idrottsliga och den turistiska. Hoppas båda blir vinnare!

 

En nyligen utkommen undersökning över vad ålänningarna tycker om turister visade att vi i allmänhet har en positiv inställning,  både unga och gamla. Tyvärr har inte jag resultatet så jag inte mera exakt kan redovisa den. Men är det den verkliga bilden? Bjuder vi på oss själva tillräckligt? Hur många talade med en turist i somras? Det är det genuina mötet mellan två människor som man kommer ihåg när man är hemma och minns sin semester. I detta sammanhang anser jag vi har att lära oss mera.

 

Fru talman!

Näringsutskottets betänkande talar klart för sig, och ordförande Englund har sakligt presenterat det, så jag berör inte de enskilda skrivningarna mera. Vi liberaler hoppas bara att år 2005 skulle bli ett bra turistår för Ålands del .

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Jag tyckte att ltl Raija-Liisa Eklöw höll ett anförande som också var ett starkt stöd för näringsutskottets betänkande och den turismstrategi som landskapsregeringen har lagt fram, så det tycks i den här frågan råda stor enighet, och det är väl en förutsättning för att det här skall lyckas på alla plan. Det var två saker som jag gärna skulle vilja komplettera anförandet med. Det enda gällde Bomarsundsområdet och bristen på, som jag uppfattade det, eldsjälar. Jag har för min del förstått att det finns både enskilda personer och sedan en hel förening som är intresserad av utveckla området och det finns också andra intressenter som vill vara med och utveckla Bomarsundsområdet. Det som tillsvidare har varit det största hindret är att landskapsregeringen inte har varit så intresserad av att satsa pengar just i det här området och i det projektet. Men eldsjälar skulle jag inte säga att det är brist på. Om det nu kommer in i turismstrategin hyser åtminstone jag ganska goda förhoppningar om att detta kan utvecklas.

 

När det gäller frågan om idrottsturism och ligafotbollen är Mariehamns stad ganska väl rustad för matcherna. Det finns mycket kring fotbollen som man kan diskutera, men vi har ett helt paket i Mariehamns stad som vi skall anta där det ingår just olika förslag hur vi skall ta emot dem som besöker fotbollsmatcherna och hur vi skall rekommendera att mariehamnarna uppträder på sina besök i fastlandet.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Med eldsjälar och initiativtagare avsåg jag över hela laget, alltså i allt som sker, så det är bra om det redan nu finns färdiga grupper för Bomarsundsområdet. Jag vet att det finns ett Bomarsundssällskap.Vi är nog överens om att det behövs eldsjälar för Bomarsundsområdet men också det som jag avsåg i mitt anförande, nämligen att det behövs eldsjälar för alla olika projekt som man planerar.

 

Det är bra att Mariehamns stad har ett paket för fotbollsindustrin därför att vi får inte riktigt sådana signaler när vi tittar på TV t.ex. hur matcherna ofta kan sluta med både det ena och det andra. Vi vet också att ett fel uttalat ord vid fel tillfälle kan utbryta i stora meningsskiljaktigheter, men det som vtm Barbro Sundback sade tryggar säkert att även supportrarna fungerar bra.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Det är väl för mycket att lova att det inte uppstår några komplikationer med fotbollen, men om man ser på den finländska ligamatchen präglas inte den av så våldsamma konflikter bland supportrarna som i Sverige och framför allt i England, där de här ”firmorna” finns. Det är kanske ändå lite lugnande i det här fallet. Det krävs nog insatser, inte bara att förhindra våldsamheter, utan det viktigaste är att göra de fotbollssupporters som kommer hit intresserade av att besöka Åland  och Mariehamn i andra syften, att de blir återbesökare. Det är en målsättning som vi har i staden.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Problemet är här mellan Åland och Finland att det kan uppstå språkliga konflikter, konflikter som vi alla vet att inte bara sker på Åland utan också på fastlandet, så att det är med detta vi måste vara observanta.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

 

 

Ltl Carina Aaltonen:

Fru talman!

Näringsutskottets ordförande Anders Englund har här gjort en förtjänstfull presentation av utskottets betänkande. Från socialdemokraternas sida har vi inget att invända, men jag vill gärna bidra med ytterligare infallsvinklar.

 

Det har varit intressant arbete i näringsutskottet att behandla turismstrategin och det har rått stor samstämmighet mellan utskottets medlemmar. Jag tror att vi alla är överens om att turismen är betydelsefull för det landbaserade näringslivet på Åland. En näring som nu stadigt tappar marknadsandelar till förmån för andra områden i vår närhet som har ett förmånligare kostnadsläge eller som på annat sätt syns och hörs genom hög profilering. Genom att konkurrensen om kryssningsresenärerna på Östersjön hårdnar alltmer kommer den landbaserade turismen på Åland att få det allt svårare inom den närmaste framtiden. Åland behöver alldeles nödvändigt en eller flera attraktioner för att ge destination Åland en mer tydlig och kännspak profil. Utskottet föreslår därför tre huvudattraktioner, som just nu känns realistiska och genomförbara och som får stöd i den nya landskapsregeringens handlingsprogram.

 

Åland har varit och är ännu i dag vida känt i världen för sin sjöfart. Att bygga vidare på det temat och utveckla både historiska men även moderna besöksmål som har det maritima som röd tråd är egentligen självklart. Här behöver en tillbyggnad av sjöfartsmuseet komma igång. Men personligen tror jag att man måste arbeta mycket mer med verksamhetens innehåll, dels att vara mera visionär i sin nysatsning och göra ett interaktivt museum, där besökarna får ha huvudrollen och föremålen representerar tidsandan. Dagens museibesökare nöjer sig inte med att titta på saker, man vill uppleva något, känna dofter, få vinden i håret och saltstänk på kinden. Sedan bör forskningssidan förstärkas och där kunde Åland sjöfartsmuseum leda en hel del forskningsprojekt, både nationella men även på internationell nivå.

 

Golfen tänker jag inte orda så mycket om. En eller två högklassiga banor till behövs på Åland och förutom banan i Ämnäs, Godby är jag imponerad över Föglöprojketet. Det är min personliga åsikt att jag tycker att placeringen av banan på Föglö verkligen utlovar ett unikt spel bland öar och skär. Här tror jag att det borde vara lätt, åtminstone inte omöjligt, att få privata att finansiera Föglöbanan i hög grad.

 

Utskottets tredje förslag till huvudattraktion är att satsa på kulturarvsturismen. Kulturturism är någonting som växer stort i Europa och jag tror också att det är en fördel om vi kunde ligga långt framme på Åland. Den naturliga platsen för en kulturarvsturistisk attraktion borde ligga i Bomarsundsområdet. Här finns mycket att lyfta fram: det multikulturella samhället, kriget, freden, demilitariseringen. Men den satsning som görs där bör vara rejäl och gärna lite galen så att omvärlden långt innan bygget är klart har strålkastarna och förväntningarna riktade mot Bomarsund. Bomarsundsområdet har potential och med rätt eldsjälar som drar projektet kan det säkert nå oanade höjder. Eldsjälar finns, som sagt, bl.a. i Bomarsundssällskapet. Att söka EU-finansiering är en självklarhet.

 

När det gäller miljön finns det, precis som ordföranden Englund tidigare nämnde, en stor oro bland turistföretagarna om just Östersjöns tillstånd. Vattenkvaliteten får inte försämras ytterligare, snarare tvärtom, den måste förbättras; annars spelar det inte så stor roll vilka satsningar som görs för att öka Ålands attraktionskraft. Utan rent vatten kommer den landbaserade turistnäringens framtid att vara nattsvart. Nu hoppas jag att den nya landskapsregeringen gör sitt yttersta för att få till stånd ett hållbart vattenskydd, för den här frågan brådskar.

 

Skärgården är en stor outnyttjad potential som den tidigare landskapsregeringens turismstrategi 2003-2010 inte förmådde lyfta fram, men som näringsutskottet nu i stället har fäst stor vikt vid. I synnerhet måste infrastrukturen när det gäller trafiken till och från skärgården fungera. Skärgården kan och bör utnyttjas mycket bättre än i dag som turistmål. Lättillgänglig information om turlistor måste finnas och jag hoppas verkligen att det Internetbaserade bokningssystem kan påskyndas så att man redan i vår kan boka bilplats över nätet till skärgården. Som sagts tidigare bör även bussarnas tidtabeller finnas med. Här ställer jag mitt hopp till landskapsregeringens kommunikationsansvariga Runar Karlsson, som nu lovade att ta tag i det här.

 

En skrivning i näringsutskottets betänkande under rubriken ”Skärgården” skulle jag vilja förtydliga. Jag citerar: ”Utskottet vill påpeka att idérika och engagerade företagare utgör den främsta förutsättningen för utvecklande av turismen i skärgården.” Den här skrivningen bör omfatta inte bara skärgården utan hela Åland. Det inser vi inte minst i dag, några dagar efter den tragiska olycka där Peter ”Bongo” Eriksson miste sitt liv, en stor förlust för familj och vänner, men även en mycket stor förlust för hela Turist-Åland som i dag är i djup förstämning. Bongo var en kreativ och idérik man som få och därtill med ett äkta engagemang och ett engagemang som gav genklang långt utanför Ålands gränser. Vi politiker kan bidra med förutsättningarna för turismens utvecklande, men utan de enskilda människorna som satsar på sina affärsidéer och som jobbar hårt och som sätter sin egen och sin familjs ekonomi på spel för att driva turistisk verksamhet, de är svåra att finna och svåra att ersätta.

 

Många är turistföretagare på deltid. För att hjälpa småföretagare att bli ännu bättre, att höja kvaliteten på verksamheterna och se över hur tjänster och produkter förpackas och marknadsförs, för att öka trivseln i servicelokaler eller bara för att vara ett bollplank för idéer, så vill jag att näringsavdelningen skulle kunna se över de möjligheter som finns inom ramen för näringslivets främjande, att göra t.ex. en satsning på just denna målgrupp genom t.ex. ett kvalitetsprojekt som är flerårigt.

 

En annan viktig grupp som möter en stor del av Ålands turister är guiderna. Det finns i dag ett femtiotal aktiva Ålandsguider och deras erfarenheter av den gångna säsongen bör efterhöras och tas med i planeringen inför följande säsong. Då tror jag också att man kan få en bra bild över vad som bör förbättras, åtgärdas eller en bild över vad som har fungerat riktigt, riktigt bra.

 

Positivt i meddelandet från den tidigare landskapsregeringen är att man har ett långt avsnitt om att Åland bör vara tillgängligt för alla. Framkomligheten för t.ex. funktionshindrade bör synliggöras bättre. Ca 10 procent av EU:s befolkning har ett funktionshinder och att landskapsregeringen nu i samråd med Handikapprådet och Ålands Handikappförbund ta fram en tillgänglighetsguide är ett verkligt fint och berömvärt initiativ. Det Nordiska handikappolitiska rådet kommer under det här året att följa upp den kampanj som man hade för några år sedan: Turism för alla. De ger ut en inspirationsbroschyr riktad till branschen och håller en seminarieserie på temat i samarbete med de nationella turistråden. Att alla oberoende av funktionshinder skall kunna resa, bo och uppleva Åland borde vara en självklarhet och ett viktigt medel i marknadsföringen av destination Åland. Att den befolkning som är lite mer än 50 procent bör finnas med i kommande marknadsföring är väl en självklarhet – jag talar om kvinnorna och aktiviteter som intresserar främst kvinnor.

 

Jag är glad att vi i utskottet har med en skrivning om genusperspektivet, eftersom jag är övertygad om att den landbaserade turismen har allt att vinna på att just satsa mycket på målgruppen kvinnor.

 

Hälsonämnden reagerade starkt på min kritik då vi senast diskuterade turismstrategin. Den kritiken anser jag att var obefogad, och det kan man också konstatera när man läser utlåtandet från social- och miljöutskottet, där utskottet finner att hälsonämnden måste bli bättre på att informera och diskutera livsmedelshygien med aktörerna i branschen. Större tyngd bör ligga på utbildning. Social- och miljöutskottet föreslår även att landskapsregeringen skall utreda om livsmedelslagstiftningen tillämpas omotiverat strängt för vissa gårdsturismföretagare. Det är bra. Jag är också helt enig med social- och miljöutskottet om att god kunskap om livsmedelshygien är i de flesta fall viktigare än stora moderna utrymmen och teknisk utrustning. Det ligger i allas intresse, inte minst i företagarnas, att vi säljer livsmedel som inte är skämda eller ohygieniskt tillagade.

 

En fråga osm har kommit upp i utskottet vid ett flertal tillfällen är att restaurangmomsen borde sänkas. Jag ställer min tilltro nu till den nya landskapsregeringen och framför allt till finansansvarige Lasse Wiklöf att ta upp den här frågan i kontakter med riket. Om restaurangmomsen skulle kunna sänkas i hela landet borde det här vara en stor nytta för Åland. Det är alltför dyrt att gå ut och äta på restaurang i dag och en momssänkning skulle verkligen vara till gagn.

 

Slutligen vill jag kommentera tidtabellen för genomförandet. Det är nu viktigt att innovationsgrupper tillsätts, att regelverk för evenemangsfonden utarbetas, att skyltningen i landskapet får ett regelverk osv. Det finns en hel del för den nya landskapsregeringen att ta tag i och jag önskar er lycka till.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag konstaterar när jag hör anförandena om turismstrategin att det är vissa områden som framhålls och ett av dem är Bomarsundsområdet. Det är bra att man tar tillvara historiken därifrån, för det är viktigt att våra barn och ungdomar känner till vår historia och att också sådana som bor utomlands med rötter på Åland har möjlighet att komma och se vad som hände. Annars tror jag inte att det har ett så stort turistintresse att komma hit och titta på Bomarsundsområdet. Det finns inte någonting kvar där. Det finns väldigt många områden ute i världen där man t.o.m. från 1100-talet har hela borgar kvar, här är det förstört och det som en gång har funnits är borta. Att försöka få iland turisterna från båtarna till det här området tror jag att kan vara ganska svårt. Men för den skull vill jag absolut att man skall ta tillvara det kulturhistoriska intresset, för det är trots allt därifrån vi har fått demilitariseringen och också där som självstyrelsen har sin grund.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Allting beror på hur man förpackar det, hur man säljer det och vad man vill visa fram. Jag tror faktiskt att det finns en väldigt stor potential i Bomarsundsområdet. Jag har många spännande idéer för hur det skulle kunna utvecklas, men jag tror att det bästa är att låta innovationsgrupperna fundera vidare på förslag till hur man skulle kunna göra. Men att säga att det inte finns någonting där är en ganska dålig bortförklaring. Det finns möjlighet att utveckla väldigt mycket i Bomarsund.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det kanske finns mycket att utveckla där, men när vi pratar om turismstrategin och att försöka få hit turister och ser på Åland som helhet så kanske vi har satsat väldigt mycket i just det området. Vi har golfbanan där, Jan Karlsgården, Kastelholms slott, det har också lagts ut mycket pengar på stenhuset, så man kanske rent regionalt bör titta på lite andra områden också än bara i Sundsområdet. Det är också fråga om vilken form av turism vi vill ha. Det är knappast så att man kommer hit och tittar på en gammal stad som har blivit förstörd, utan vad jag har förstått är det slaget som man är intresserad utav och själva kriget som var där. Skall vi ha några morbida typer som far runt från den ena krigsskådeplatsen till den andra för att titta på det eller vilken form av turister vill vi ha riktigt, det är en frågeställning.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Jag tror att det skulle vara spännande att ha någonting liknande som finns i Disney World eller &Cot Center i Bomarsund, att man får sätta sig på ett tåg, åka runt och vara med om slaget, men också ta del av dofterna, skrik, man kan göra väldigt mycket med tredimensionellt och data-animationer osv. Jag skulle vilja att det verkligen skulle vara spektakulärt och annorlunda eftersom människor är väldigt barnsliga, oberoende om man är fem år eller 85 år, så tror jag att just en sådan här attraktion skulle kunna vara ett exempel på hur man skulle kunna utveckla Bomarsund.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Karlström:

Fru talman!

Jag har några saker jag skulle vilja ta upp angående landskapsregeringens turismstrategi. Som vi konstaterade i näringsutskottet så var landskapsregeringens meddelande lite ytligt, lite tunt och man tog egentligen inte fasta på så mycket konkret, i vad som många tror kan vara Ålands viktigaste framtidsnäring. Förutom vad ordförande Englund presenterat för er idag har jag några synpunkter jag önskar belysa.

 

För det första anser jag att det inte är landskapsregeringen som skall berätta vad turistföretagarna skall satsa på, inte landskapsregeringen som skall styra utvecklingen och tala om vad dom tror att turisterna vill göra, se eller uppleva. Det måste komma från näringen själv, landskapet skall ge förutsättningarna.

 

Ett sätt som jag anser vara rätt väg att gå är det man börjat fundera på i årets budget, en evenemangs och investeringsfond. Jag tror t.o.m. att det är den enda vägen att gå, vi kan inte längre bygga byggnader i samhällets regi, bygga byggnader i den infrastrukturella satsningens namn. Vi måste ge entreprenörer möjlighet att satsa på vad dom tror på. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag tror inte på ett KK-hus byggt med skattepengar.

 

Som vi vet nu så finns det ungefär 13miljoner euro kvar av de 15miljoner som lagtinget sagt att huset får kosta. De 13 miljoner som finns kvar att bygga huset för är enligt alla de experter jag pratat med för lite för att huset skall uppfylla alla de krav som skulle behövas för att konkurrera med liknande byggnader i vår närregion. KK-huset håller på bli ett nytt Islandia.

 

Islandia är ett väldigt lyckat bygge när det gäller för ålänningar att åka skridskor och spela hockey i men sen tar det egentligen slut med det. Eftersom det var politiker som bestämde, beställde och betalade hallen, så vart den en kompromiss, den vart lite för liten och lite för låg så att riktiga matcher inte går att genomföra där. Skulle någon privat fått möjligheten att satsa på hallen eller varit delaktig i satsningen kan jag garantera att man hade byggt den så att stora matcher skulle kunnat spelas i den, håller vi nu på gör samma misstag igen med KK-huset?

 

För att återgå till där jag började idag så anser jag att få tillgången till dessa pengar i denna investeringsfond kunde driftiga företag eller personer med idéer, framtidstro och engagemang ansöka medel ur den fonden. Det är först när personer eller företag som satsat eget kapital att driva och ta ansvar för olika projekt som projekten brukar bli lyckade. När rätt personer driver något de tror på medför det alltid en mycket högre motivation att nå framgång än vad en offentlig inrättning någonsin kan uppbringa. Det är människorna på Åland som måste ges möjlighet att utveckla Åland, inte politikerna.

 

Satsa dessa 13miljoner som finns kvar budgeterat för KK-huset i en investeringsfond nu och skicka ut en förfrågan till näringslivet vad de skulle vilja satsa på för att höja Ålands attraktionskraft, kanske att dessa pengar tillsammans med chips miljonerna kan göra Åland som destination lika intressant om några år som exempelvis Disney Land eller Las Vegas.

Jag vet att det är svårt att få enighet runt en sådan här strategi, vissa tror på golf andra tror på Kultur & kongress någon tredje tror på ett besökscentrum i Bomarsund. Det som alla dessa satsningar har gemensamt är att det är politiker som tror. Så är det i den politiska världen, att politiker tror, och då gäller det att försöka få sina politiska kolleger att tro på samma sak.

 

Vi har insett i näringsutskottet att vi inte kan satsa på allt och att vi behöver ge en fingervisning på vad som samhället skulle kunna tänkas stödja om det fanns entreprenörer som ville satsa. Vi har tittat på vad vi har och vad som relativt snabbt och enkelt skulle kunna utvecklas.

 

Vi har en tradition av sjöfart som går tillbaka några hundra år, vi har ett sjöfartsmuseum i världsklass, vi har ett sjösäkerhetscentrum, vi har också en stor fartygssimulator, skulle de satsningarna vi redan gjort koordineras och utvecklas kan Åland bli ett maritimt centrum. Ett mecka för personer intresserade av allt vad vatten och hav har att erbjuda, både historiskt och upplevelsemässigt.

 

Jag anser som sagt att denna satsning varken kan eller skall göras av landskapsregeringens näringsavdelning, det måste göras av privata entreprenörer. Jag vet att det finns personer intresserade av att anordna bla en marin dykpark, ett ställe där man sänker gamla skrov efter att man rengjort dom från allt miljöfarligt för att sedan arrangera dykutflykter till dem. Deras resurser räcker inte till just nu och därav kunde denna investeringsfond komma till nytta för att förverkliga detta exempel.


Det finns flera som står i startgroparna att börja med taxiverksamhet och upplevelseturism i våra vatten med allt från 50-60 knops fartvidunder till lugnare lyxigare fartyg. Det är precis sådana satsningar som denna investeringsfond kunde vara med att hjälpa till att starta.

 

Vad vi politiker i Ålands lagting och landskapsregering bör och skall göra är att ge förutsättningarna för entreprenörer, näringsliv och privatpersoner att utveckla Åland. Vi skall inte driva utvecklingen, vi skall ge förutsättningarna för Ålänningarna att göra det. Personer som satsat eget kapital och kanske belånat hus och hem lovar jag att är mycket effektivare i att få projekten att bli en succé än personer anställda för att göra det samma.

 

Vi politiker skall ordna, infrastrukturen i vägar, flyg och förbindelser. Vi skall se till att miljön runt Åland är så bra att folk vill simma i våra vatten, vi skall skapa förutsättningar för företag att vilja investera i land och på Åland.

 

Det gör vi inte genom att bygga hus och byggnader det gör vi bla genom att överta beskattningen så att vi kan minska momsen på turistiska satsningar som nöjen, mat och evenemang, då kunde vi också göra som man har gjort i Estland, att företag som investerar sina vinster tillbaka i företaget inte behöver skatta för de pengarna.

 

Vi politiker skall arbeta för att skapa ett företagsklimat som gör att det är rent ut sagt dumt av företag att inte investera i land på Åland, vi måste helt enkelt ge förutsättningarna och skaffa oss möjligheterna att göra vad som är bäst för hela Åland.

 

Handlar det sen om att överta mer behörighet än bara skattefrågor, såsom  alkohollagstiftning, arbetsmarknadslagar så är det det vi politiker skall jobba med, inte konstgjort utveckla samhället med skattepengar, det kommer aldrig att hålla. Det är det privata näringslivet som är motorn i vårt samhälle och det är dom som genererar pengarna vi använder och fördelar. Utan en kraftig tillväxt i land och bland våra företag så kommer vi snart att ha en otroligt svår framtid att möta.

 

Till sist vill jag avsluta, fru talman, med att säga att krama en turist!

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Karlström sade många fina ord och det är självklart att jag håller med om att det är det privata näringslivet som skall vara motorn och det är vi politiker som skall ge näringslivet förutsättningar för att kunna fungera som motor. Näringsutskottet har kommit med ett väldigt fint betänkande, som, tycker jag att vi kan märka av alla uttalanden som har gjorts hittills, har omfattats i väldigt hög grad. Jag skulle vilja kommentera ltl Fredrik Karlström när det gäller kk-huset. Han undrade om det håller på att bli ett nytt Islandia. Det kan jag faktiskt inte svara på, men Islandia fungerar trots allt rätt så bra i dagens läge. Han sade, att det är inte politiker som skall göra så här, politiker som tror, och med det menade han att det är näringslivet som självt skall bestämma vad man skall satsa på. När det gäller kk-huset är det faktiskt inte bara politiker som tror, utan det är också väldigt många inom näringslivet och framför allt stora turistidkare som tror och väntar på att de skall få kk-huset, som vi nu i lagtinget vid två tillfällen har beslutat att skall komma. Låt oss nu vänta på den planering som pågår där man undersöker om det går att få kk-huset för 15 miljoner euro.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag vill också tacka ltl Fredrik Karlström för ett väldigt engagerat anförande i denna viktiga fråga. Jag tror att de flesta i den här salen håller med om att för att utveckla turismen krävs ett samarbete mellan näringslivets egna parter och deras initiativ, tillsammans med samhällets värnande om infrastruktur samt att skapa förutsättningar. På den punkten tror jag att vi är fullständigt överens. Public Private Partnership, PPP, tror jag också att är en modell som i det stora förespråkas inom EU och det tror jag också att är en modell som vi på Åland skall försöka leva efter. Jag tror att samarbete också här är nyckeln till mycket, även mellan olika avdelningar och jag tycker att arbetet med turismstrategin är ett bra exempel när man inte har alltför vattentäta skott mellan avdelningarna utan man kan visa på en öppenhet. Här tror jag att näringsavdelningen, kultur- och utbildningsavdelningen kan jobba tätt tillsammans när det gäller kulturarvsturismen, likaså när det gäller dykparkerna, eftersom vi avser att komma till lagtinget under våren med en lagstiftning om fredning av skeppsvrak, som länge har varit under diskussion. Där gäller det också att finna en balans som passar både kulturarvsvärnandet och de turistiska intressena av att dyka.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Barbro Sundback, replik:

Fru talman!

Först kan man konstatera att ltl Fredrik Karlström har suttit med och behandlat det här ärendet i näringsutskottet och är helt enig med utskottet, om de förslag som görs och hur man skall jobba vidare med turismfrågorna i landskapsregeringen. Jag har alltså lite svårt att förstå på vilket sätt han har en annan uppfattning än de övriga i utskottet. Han drog ändå en sorts oppositionslinje, och det enda jag riktigt kunde fästa mig vid var detta, att politiker inte skall göra någonting, men vi politiker, vi driver inte heller något turistföretag, utan gränsen som jag ser det – och där håller jag med ltl Fredrik Karlström – är att landskapsregeringen inte skall investera i turistanläggningar och inte driva dem. Där är det senaste det här horribla exemplet med utbildningsavdelningen som gjorde om Ribacka till en konferensanläggning och själv driver den – de lär ha haft en bokning sedan dess. Det är som en fullkomligt absurd idé och där tycker jag gränsen går, men annars tror jag nog att vi andra, likaväl som ltl Fredrik Karlström, fattar skillnaden mellan politikers ansvar i de här frågorna och vikten av att det finns enskilda entreprenörer som vill komma med idéer och driva anläggningar och projekt. Det tycker jag att hela betänkandet andas väldigt mycket av. Man har hört, inte bara tjänstemän den här gången, utan många privata entreprenörer. På ett sätt delar jag ltl Fredrik Karlströms ansvarsfördelning, men jag skulle inte tala om politiker utan det är landskapsregeringen kontra det privata näringslivet.

 

Ltl Fredrik Karlström, replik:

Fru talman!

Jag vet inte riktigt vad vtm Barbro Sundback ifrågasatte i mitt anförande. Först höll jag med om vad näringsutskottet har sagt, vilket jag naturligtvis gör eftersom jag har varit med och jobbat fram betänkandet, sedan poängterade jag några åsikter som jag tycker att är viktigare som ingen i näringsutskottet har någonting emot heller – det får säga om jag har fel – utan jag bara analyserade och belyste de synpunkterna lite djupare. Att påstå att jag driver någon sorts oppositionspolitik redan nu – så i så fall är det här bara början, vänta vad som komma skall!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund:

Fru talman!

Med risk för att det kan bli vissa upprepningar av vad tidigare talare sagt kommer jag ändå att hålla mitt anförande med de tankar som jag hade från början.

 

Näringsutskottets betänkande nr 1 angående Ålands turismstrategi 2003-2010 har mycket förtjänstfullt presenterats av näringsutskottets ordförande och jag kommer inte att gå in på de detaljer han gick in på, för presentationen var så fullödig. Det jag vill beröra i mitt anförande är mera näringsutskottets konkreta ställningstagande varför det behövs satsas på vissa huvudattraktioner för turismen på Åland. Det är visserligen bara visioner men ändå möjligt att förverkliga om en politisk samsyn finns om att den åländska turismen saknar huvudattraktioner. Det är inget som säger att de förslag som näringsutskottet, dvs. golfturismen, ett marint centrum och ett utvecklande av Bomarsundsområdet är det bästa. Det kan finnas många andra idéer, som t.ex. motorbana, vikingamarknad m.m. Men oberoende vad man går in för att satsa på som en huvudattraktion måste man visa att man vågar driva frågan politiskt. Landskapsregeringen har i sitt handlingsprogram tagit med de målgrupper som nämns i näringsutskottets betänkande som en eventuell framtida satsning för att skapa en eller flera attraktioner för turismen. Detta tolkar jag som att landskapsregeringen omfattar näringsutskottets tanke om att skapa en eller några få huvudattraktioner för turismen på Åland.

 

Det är viktigt att se skillnad på en attraktion och en aktivitet. Jag vill påstå att en bra attraktion skapar möjlighet till aktiviteter. Att näringsutskottet valde just dessa områden kan bero på att det är en del av den åländska identiteten. Generationer bakåt i tiden har ålänningarna sysslat med sjöfart. Det borde vara en självklarhet att man tar tillvara den historik som finns om sjöfarten och utvecklar Ålands sjöfartsmuseum till ett toppmodernt museum och kring det skapar norra Europas marina centrum.

 

Samma gäller Bomarsundsområdet, där nu näringsutskottet säger: ”En satsning på kulturarvsturismen i form av en omfattande utveckling av området som torde vara grunden till den status Åland har i dag som ett demilitariserat och neutraliserat självstyrt samhälle.”

 

När det gäller golfturismen kan man kort och gott säga att attraktionen skapar aktiviteten. Bra och attraktiva golfbanor måste vara en självklarhet för att skapa Åland till ett av de mest attraktiva golfområden i Norden. Viktigt är att man kan samarbeta mellan de olika golfbanorna på Åland för att uppnå ett dylikt mål. Jag har personligen inte tagit ställning för eller mot någon placering. Jag tror att en vettig finansiering kan ha lika stort avgörande var en golfbana placeras.

 

Näringsutskottet föreslår att man i brådskande ordning tillsätter innovationsgrupper som börjar jobba med ifrågavarande uppgifter. Representanter i dessa grupper bör få mandat för sitt kunnande och inte genom sin politiska tillhörighet. Dessa grupper har ett stort arbete framför sig, inte nog med att man skall bedöma vilken attraktionskraft en viss satsning har för turismen, man bör också utreda de ekonomiska realiteter för att verkställa dessa satsningar.

 

När det gäller skärgårdsturismen och möjligheten att utveckla den tror jag att det i första hand är möjligheten att nå resmålet som är avgörande för att man bokar en semester i skärgården. Att man nu har fastställt en turlista för skärgårdstrafiken på tre år var inte en dag för tidigt. Jag hoppas att man i brådskande ordning kan samordna all trafik som berör skärgården under en enda avdelning.

I övrigt bygger möjligheten på att utveckla turismen i skärgården på att det finns engagerade entreprenörer, och det gäller egentligen hela Åland. Utan bra entreprenörer och företagare stannar hela Ålandsturismen.

 

En bokning via Internet borde vara en självklarhet i dagens samhälle.

 

Näringsutskottet har i sitt betänkande konstaterat att det från hörande har påpekats nödvändigheten att det även finns möjligheter till finansieringsstöd för byggnation av uthyrningsstugor. Jag har tidigare påpekat i mitt anförande i samband med budgetdebatten och talat om behovet av att anslag borde upptas för nämnda ändamål. Landskapsregeringen har i sitt regeringsprogram om landsbygdsturismen skrivit: ”Landsbygdsturismen utvecklas som komplement eller huvudnäring för en enskild företagare.” Jag hoppas att landskapsregeringen kan ompröva sitt ställningstagande inför nästa budgetbehandling och införa anslag för en nybyggnation av uthyrningsstugor. Detta är delvis en rättvisefråga och jag tror också i framtiden, om Åland skall kunna hänga med i konkurrensen med omkringliggande regioner att det också behöver påbörjas nybyggnationer.

 

Jag hoppas att betänkandet kan föranleda till åtgärder som utvecklar den åländska turismen positivt. Låt det inte bli en hyllvärmare till. Jag till tacka de övriga utskottsledamöterna för givande diskussioner och ett gott samarbete i utskottet.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Jag vill tacka ltl Brage Eklund för kloka ord. Han sade att politiker måste våga driva, men det betyder också att vi måste våga prioritera. Skall vi skapa förutsättningar för näringslivet som skall vara motor måste de veta vad vi kommer att stöda.

 

När det gäller sjöfarten och Bomarsundsområdet och museet och allt det håller jag till hundra procent med, och där passar det väldigt bra, när man har klarat ut kk-huset, att starta en byggnad av sjöfartsmuseet.

 

Ltl Brage Eklund talade också om innovationsgrupperna och där håller jag också med, att det är väldigt viktigt att man sätter in personer som har kunskap och att man inte tillsätter grupperna politiskt. Man måste framför allt tänka på ekonomin. Det finns många roliga, trevliga idéer men de måste testas att de verkligen också innebär en möjlighet att kunna få ekonomi i det och där behöver Åland höja möjligheterna att överhuvudtaget få ut mera av turisterna. Vi har för låg profil i dagens läge. Det blir en viktig uppgift för innovationsgrupperna att vi kan höja våra avgifter och priser och bli ett turistmål som är intressant tack vare sina attraktioner. Då kan vi höja prisnivån och förtjäna bättre på det.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag får tacka ltl Eliasson för hans replik. I princip omfattar han det jag nämnde. Han nämnde att politiker skall våga prioritera och det sade jag också. Jag tycker att vi från näringsutskottet har tagit ett kliv framåt när det gäller den frågan. Vi har stuckit fram hakan och kommit med förslag på vissa projekt för framtiden. Om det sedan är de rätta satsningarna får innovationsgruppen bedöma, huruvida det finns realistiska möjligheter att genomföra dem. Det kan i framtiden satsas på andra projekt, inte är det sagt att det blir just de här projekten, men oberoende vilket tycker jag att man måste ta ett politiskt ställningstagande.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson:

Fru talman!

Mitt anförande kanske blir något ostrukturerat eftersom jag inte har deltagit i den föregående debatten, men jag tänkte ändå lyfta fram några synpunkter på det betänkande som näringsutskottet har lämnat. Jag tycker att det är hög tid att lagtinget får tillfälle att debattera turismen på Åland. Det har annars skett enbart i samband med ordinarie budget rent allmänpolitiskt tidigare under den tid jag känner till från lagtingsarbetet. Det är verkligen hög tid att man sätter ner foten och börjar fundera.

 

Meddelandet liksom betänkandet syftar framåt. Det tycker jag är nödvändigt. Det är åt det hållet vi är på väg. Men för att veta vart man vill komma bör man sätta ner foten och fundera efter var vi står i dag. I meddelandet och i betänkandet finns inte så mycket skrivet om det. Därför skulle jag vilja ta upp ett par frågor som jag tycker att är nödvändiga när det gäller nuläget. Man pratar om framtida infrastrukturella satsningar och då måste man också titta bakåt. Det har också satsats i gammal tid s.a.s. på infrastrukturella satsningar. Jag tänker främst på allhallen i Eckerö som hela lagtinget en gång i tiden ville bygga; efter en omröstning placerades det i Eckerö, men alla ville ha en allhall. Därmed byggdes den och den finns bara där i dag och nämns med en mening i turismmeddelandet. Det är många andra satsningar som landskapet har gjort genom åren som heller inte nämns i betänkandet eller meddelandet. Jag tycker att vi måste ha dem med oss för framtiden, för de är med oss i framtiden, vi kan inte hålla på och satsa på nya saker och glömma bort det vi redan har gjort.

 

Så till några saker när det gäller meddelandet och betänkandet. Det här måste vara ett levande dokument. Till att börja med måste det implementeras i landskapsregeringens program på ett mera tydligt sätt, det måste få ett rent handlingsmål och det hoppas jag att det får i nästa ordinarie budget mera tydligt utifrån de skrivningar som finns i regeringsprogrammet. Det har också talats om vad de olika rollerna i den framtida turismen på Åland är: näringslivet, företagare respektive landskapets resurser, landskapsregeringens och lagtingets roll. Jag tror att det är ganska väsentligt att man klargör vilken roll man förväntar sig att det privata näringslivet har. Såsom ltl Fredrik Karlström sade tycker jag det låter jättebra, men man kan inte bortse från att vi som politiker också har ett ansvarsområde, och det har vi alltid haft, så varför skulle vi sluta ha det; det är därför vi sitter här och jag anser att det är bra att vi kan diskutera det här i dag.

 

Jag tänkte lyfta fram ett par saker som finns i meddelandet och betänkandet som jag tycker är klara områden där landskapsregeringen skall vara med och ta på sig det övergripande ansvaret. Det första är en av den viktigaste rollen i dagsläget, nämligen att göra Åland bokningsbart. Det har talats om en bokningscentral, det har talats om olika modeller för det här, men det finns ett system i dag som fungerar och det är Internet. Alla kan använda sig av Internet. Det är bara det att vi måste skapa portal och länkar och det som saknas i dag egentligen är skärgårdstrafiken och kollektivtrafiken på Åland, som inte finns på Internet. Eckerölinjen har, Vikinglinjen har, Destination Åland har, det finns flera aktörer på Internet. Landskapsregeringen måste ta på sig ansvaret och sammanföra dem så att de finns bokningsbara oavsett vilken väg du kommer in, så skall du komma till en länklista så att du kan boka hela Åland. Det tycker jag att landskapsregeringen kan ta på sig ansvaret för. Till det hör också den omskrivna turistjouren, som är lika viktig. Det är inte alltid man får tag på en dator så att man kan koppla upp sig på Internet. I de flesta fall i varje fall får man tag i en GSM-telefon eller en vanlig telefon. Där borde det finnas ett turistjournummer på Åland som man kan ringa till och där alla aktörerna kan stå bakom via olika omkopplingar, man har tillgång till portalen eller länkområdet. Jag tycker även här att landskapsregeringen borde ta på sig ansvaret för att samordna och upprätthålla en turistjour, åtminstone det som vi försöker kalla högsäsong, dvs. sommarhalvåret.

 

Så tänkte jag gå över till det som jag tyvärr tycker är negativt för Åland och det är att vi måste ta itu med de problem som den åländska turismen lider av. Det svåraste problemet som jag ser i dag som kommer på sikt att ställa till det är ett stort generationsväxlingsproblem. Där finns det ett finansbehov; precis som ltl Brage Eklund var inne på måste vi kunna finansiera nybyggnation, eftersom en nyföretagare kanske inte har tillgång till redan befintliga stugor när han vill bygga nytt. Det finns nämligen i dag en förlust av bäddplatser i befintliga stugor genom försäljning för privat bruk, alltså från att ha varit uthyrningsstuga säljer man ut sin stuga till privat bruk och därmed förlorar vi bäddplatser. Sist och slutligen är det de facto så med alla de satsningar vi vill göra att utan bäddplatser är det meningslöst att satsa på annat, för utan övernattningsmöjligheter kan man inte besöka Åland. Vi måste lägga upp strategin så att vi vet vad som kommer först, om det är hönan eller ägget. Vi vet inte vilket som kommer först, om det är kk-huset eller allhallen eller en bäddplats, men båda är nödvändiga för varandra.

 

Det andra problemet vi har på Åland är att vi är ett lågprisområde. Vi är betraktade som en lågprisdestination. Det är bara att jämföra med Gotland, som i dag inte har tillgång till taxfree-undantag, som Åland har, alltså billiga resor hit, utan det är tvärtom ganska dyrt att resa till Gotland. Ändå har Gotland betydligt högre antal övernattningar än vad Åland har, oavsett hur man jämför. Det här är någonting att ta fasta på. Gotland betraktas inte som ett lågprisområde som Åland i dag.

 

Till saken hör också att vi har sviktande marknadsandelar, sviktande underlag för vissa delar, och då tänker jag främst på fisket som under en tid expanderade väldigt mycket men som i nuläget håller på att minska. Det finns orsak att undersöka orsaken varför sportfisket på Åland minskar. Med tanke på att man vill utöka fiskevattnen och fiskekortsområdena är det ganska nödvändigt att man kopplar ihop de här båda sakerna, för det är ganska onödigt att öka på fiskevattnen för ett färre antal fiskare. Varför har sportfisket minskat på Åland? Det är någonting som framtidsgruppen bör titta på.

 

När det gäller utbyggnader av mera golf har jag ingenting emot att man bygger mera golf, men där måste vi också titta i backspegeln, vad samhället redan har varit med och åstadkommit. Vi har två golfbanor på Åland i dag och då bör man åtminstone ha klart för sig att dessa båda banor har underlag och möjlighet till överlevnadsförmåga. Enligt det jag har hört sägas hade den stora banan i Kastelholm ett minskat antal greenfee under senaste säsong, som i princip motsvarades av ett ökat antal greenfee på golfbanan i Eckerö. Får vi inte bättre effekter av en ny golfbana än att man tar av den andra så ser jag inte att det är tillfredsställande att bygga ännu flera golfbanor. Har vi två som klarar sig i dag skall vi inte ha tre som inte klarar sig.

 

Ett viktigt påpekande i sammanhanget, som är påtagligt väldigt ofta när man är turistföretagare, och det är problematiken med samarbete. Samarbete mellan två enskilda turistföretagare vet alla som har sysslat med det att är i princip obefintligt. Hur kan man gynna eller lyfta fram att samarbetet skall ges någon form av positiv effekt? Kan samhället gå in och ge någonting för att man samarbetar; det där är en roll som landskapsregeringen bör titta på. Utan samarbete kommer vi inte att överleva framåt; där är Gotland också ett bra exempel för där har man lyckats att samarbeta på ett helt annat sätt. Vi måste få fram acceptans bland dem som inte är turistföretagare och lever på turister att Åland är ett turistmål och att det är viktigt att Åland faktiskt är det. Det står här att turismen på Åland står för bara 5-6 procent av BNP, och det är väl riktigt, men försök hitta en ny näringsgren som tar över den delen när den här sviktar! Därför är det viktigt att se till att turismmålet blir accepterat av alla, även av dem som inte sysslar med turism direkt.

 

När det gäller marknadsföringen av Åland sades mångt och mycket. Turistförbundet är den som externt marknadsför Åland. Det finns mycket åsikter om hur marknadsföringen skall gå till, från TV-reklam till broschyrtryckande, personliga besök på mässor osv. Ingetdera behöver vara dåligt, men vi har begränsade ekonomiska resurser. Jag tror att det vi har sysslat med hittills kanske bör förändras. TV är ändå ett media som är stort i dag, men tyvärr är det så att TV har för många kanaler och vi kan inte synas i alla; därför är TV ändå för dyr och avancerad med för dåligt genomslag, vi måste se på var vi har våra marknader.

 

När det gäller marknadsföringen är det så att de turister vi redan har – här talar jag av egen erfarenhet – så det lättaste är om du har haft en nöjd turist att locka tillbaka honom nästa år eller en gång tilll. Därför är det otroligt viktigt hur vi själva uppför oss och bemöter turisterna här. Ltl Fredrik Karlström säger ”krama en turist”, det kanske inte tas alldeles positivt om man springer omkring och kramar folk på gatan och säger: hej turist! - men varför inte om man är turistguide! Men ett positivt bemötande på alla sätt och inte ett negativt ger nog den bästa effekten, den kostar minst och fyller åtminstone mina stugor. Där gäller det att vi måste lära oss att vara mjuka i nacken och inte styva i korken.

 

Det finns mycket att säga om detta breda område och jag hoppas att jag skall få anledning att återkomma vid ett senare tillfälle och diskutera mera detaljer om hur den framtida turiststrategin skall se ut. Med dessa synpunkter vill jag tacka för ett bra betänkande från näringsutskottet och understöder framför allt det som utskottsmedlemmarna har framfört.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Ltl Jan-Erik Mattsson nämnde många områden och jag kan inte i en replik beröra alla, men några i varje fall. Tanken med betänkandet är att titta framåt i tiden och därför kanske vi inte i det här betänkandet alls berör redan färdigställda anläggningar där landskapet har varit med och satsat. Jag tycker att de i det här skedet borde leva sitt liv och utvecklas i den takt som var tänkt. Det har inte att göra med framtidens turismstrategi, framför allt inte när det gäller sastsningar på huvudattraktioner. Den delen är redan gjord och jag hoppas att man kan utveckla den i den bolagsform som man driver det i dag. Ltl Jan-Erik Mattsson berörde vissa områden där landskapet behöver vara med och ha ansvar över ännu, och det har vi inte motsatt oss i betänkandet. Jag tror säkert att ltl Jan-Erik Mattsson har rätt att landskapsregeringen bör vara med och åtminstone starta upp när det gäller turistjouren och ett samordnat bokningssystem för skärgårdstrafiken.

 

”Mera golf kan förorsaka minskad greenfee på andra golfbanor.” Det kan vara möjligt, men det måste göras en marknadsundersökning. De föreslagna innovationsgrupperna skall just syssla med det: ta fram underlaget om det finns möjlighet att satsa på en golfbana plus att man skall utreda de ekonomiska förutsättningarna att satsa. Där tycker jag att landskapsregeringen har tagit ett ställningstagande när det gäller finansieringen av Eckeröbanan, man har redan en riktlinje hur mycket man är med och finansierar.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det jag anförde var inte riktat som kritik till näringsutskottet utan mera som ett komplement. Som jag sade har jag inte varit med i den tidigare handläggningen av ärendet utan jag ville tillföra mina synpunkter, och de är kanske mera riktade som vägkost till landskapsregeringen när man implementerar och jobbar framåt. Jag vill ändå påpeka att de gamla verksamheter som landskapsstyrelsen tidigare har varit och satsat i har vi ändå med oss hela tiden i framtiden och det är otroligt viktigt att komma ihåg att de inte bara försvinner tvärt som de är färdigt byggda. Det är klart att de skall utvecklas och de krafter som har stått bakom skall ta sitt ansvar, men i det långa loppet har det offentliga ändå ett ansvar för offentliga satsningar.

 

När det gäller golfen tycker jag att det har varit bra att man har gjort en modell för det som man byggde i Eckerö och att det skall gälla för framtiden tills man naturligtvis finner annat. Det är självklart att man skall avvakta med utbyggnaden, precis som ltl Brage Eklund säger, man måste ha en marknadsundersökning som ligger till grund för varje nytt projekt, man skall inte bara hoppa in i det för att det dyker upp utan det är otroligt viktigt med framtida ekonomi och lönsamhet.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag tog inte alls påpekandet om allhallen som kritik utan jag ville bara förklara varför näringsutskottet inte har tagit det med i sitt betänkande, utan vi har sett mera på framtiden. Därför kom inte allhallen med och det finns väl andra anläggningar också som landskapet har varit med och finansierat som huvudman, så det är orsaken.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Kanske jag riktade mig mera till meddelandet som landskapsregeringen har lämnat. Det är tyvärr där som allhallen nämns alltför lite.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Fru talman!

Näringsutskottet har tydligen gjort ett så bra jobb att samstämmigheten är så stor att man måste börja ta repliker på sina egna partibröder och –systrar! När det först gäller golfbanorna har det i år i Kastelholm varit lite färre, men det förklaras nog mest av vädret. Det rör sig hela tiden mellan 25.500 och 27.000. Det är en väldigt jämn greenfee-siffra per år. 27.000 är absolut max vad vi kan ta där. Det finns alltså ett stort tryck på helgen och det kan man inte alls tillgodose i dagens läge: torsdag, fredag, lördag, söndag. Om man bygger en golfbana tll lfår man också mycket större variationsmöjligheter; det är viktigt och då ökar vi den åländska golfstatusen och kan höja efterfrågan på det sättet. Tittar vi på banan i Godby, Ämnäs, är det ett privat företag som är med och vill satsa pengarna och det finns en klubb som vill ta hand om skötseln.

 

När det gäller Internetbokningarna vill jag säga att det finns faktiskt en portal i dag som heter VisitAland.com som sköts av Ålands Turistförbund och den hade senaste år ungefär 400.000 besökare där är alla stora aktörer direkt bokninsgbara, som exempelvis Viking Line och Eckerölinjen, så där kan man direkt via en banner gå in och boka stugor på hela Åland. Det bör naturligtvis så fort som möjligt kompletteras med en bokning av skärgårdsfärjorna och det kunde finnas på samma plats. En 24 timmars turistjour skulle också vara jättefint. De här två sakerna är någonting som man eventuellt kunde tänka sig att utlokaliseras till skärgården. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är bra när man får höra att det inte finns rum för flera golfare på en bana, det är väl det bästa vi kan få höra. Det resultatet hoppas jag vi också kan få från den golfbana som just har tagits i bruk i Eckerö. Det här är nödvändigt för att nästa golfbana skall byggas. Vädret kommer naturligtvis alltid att spela oss ett spratt, vi kan ha en sen vår och så blir det problem. Det finns också en poäng i det här, nämligen färre antal bäddar, flera golfare behöver mera bäddar, så det är kanske viktigt att komma ihåg det här med hönan och ägget även där. Bokningssystemet är en fin idé och kan t.ex. turistjouren utlokaliseras till skärgården är det också bra. Det är mycket bra om vi kan föra ut arbetsplatser också till skärgården.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Det var många intressanta saker som ltl Jan-Erik Mattsson tog upp som jag är övertygad om att både lagtinget och landskapsregeringen måste tänka på i ett litet längre perspektiv. Det var särskilt tre saker som jag fäste mig vid, nämligen generationsväxlingsproblematiken, som jag faktiskt tror att man måste ta på allvar om vi skall ha tillräckligt med övernattningsstugor eller bäddplatser. När det gäller samarbetet mellan olika turistföretag finns det väl i viss mån redan samarbete mellan turistföretagarna, men jag tror att ålänningarna har ganska mycket att lära sig av gotlänningarna: det som inte den ena kan, så kan den andra och man får aldrig säga nej, utan man skall alltid ställa upp. Det är så där med öfolk att de är lite speciella och ålänningarna är speciella på sitt sätt, Öland och Gotland speciella på sitt sätt när det gäller tillgängligheten. I centrumutskottet i köpmannaföreningen har man i många år diskuterat problematiken med att hålla affärerna öppna under turistsäsongen en längre tid på kvällarna. Där är vi inte alls på samma sätt som Öland och Gotland. Ja, kanske de stänger någon timme på dagen och har längre öppet på kvällen i stället. Vi har ganska mycket att göra när det gäller den biten. Ltl Jan-Erik Mattsson tog upp frågan om TV; där tror jag faktiskt att vi har större möjligheter än vad vi själva tror om vi skulle kunna marknadsföra evenemang som är på Åland. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är helt riktigt att generationsväxlingen är ett av våra största problem och där kommer vi också in på bristen entreprenörer. Som vi hörde här tidigare har vi tappat en entreprenör genom en olycka och en av våra grundare av turismen på Åland, Bastö-Pelle, gick bort på grund av sjukdom för ett tag sedan, så på mycket kort tid har vi tappat två stycken mycket starka entreprenörer. Bristen på entreprenörer och generationsväxling sammantaget är vårt stora problem. När det gäller marknadsföring via TV kan jag inte riktigt se det på samma positiva sätt. Det finns för många kanaler att titta på och det är jättesvårt att få ett heltäckande system där, men t.ex. ABC-området i Sverige skulle säkert vara bra. När det gäller handeln är det bra att ltl Anne-Helena Sjöblom kom in på den frågan, för jag upplevde själv att Gotland, som har sagts, är ett mycket gott exempel. När jag besökte Gotland för ca två ett halvt år sedan fick jag höra av en butiksinnehavare att ja, jag tänkte ju vara ledig i dag, jag, men så ringde de och sade att vi har fem kryssare inne i dag – då måste jag fara på jobb! Den andan behöver vi nog ha på Åland också. Jösses! Vi har fem turistbussar i stan i dag, vi måste nog in och hålla butikerna öppna när dom är här!

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Jag kan hålla med ltl Jan-Erik Mattsson om att att det finns många kanaler, men frågan är: Vad kan Åland själv göra, t.ex. TV-Åland i produktionen av olika evenemang? I alla fall vissa delar av programmen borde gå att sälja för att säkra också finansieringen så att det skulle kunna spridas till fler TV-tittare än bara ålänningarna själva, när det gäller de bitar som visas i lokal-TV. Det behöver inte direkt gälla reklamsnuttar som man skall betala för utan det kunde gälla för företaget TV-Åland och därtill anknutna att sälja sina produkter så att de kan bli attraktiva för andra TV-kanaler, som skulle gynna turistnäringen på Åland. Det gäller nog att ta fram entreprenörsandan på alla håll om Turist-Åland skall överleva!

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Diskussionen leder in på positiva detaljdiskussioner hur man skall utveckla TV! Jag hade inte direkt tänkt mig det, men direkt kommer jag in på att TV-Åland är naturligtvis en aktör på Åland och det görs faktiskt en hel del TV-program om Åland av andra TV-utsändningsföretag. TV-Åland borde kanske vara en medaktör vid dessa och få in s.a.s. turistiska attraktioner i programmet med dokumentärt innehåll. Det skulle vara en samarbetsgrej att visa att det kommer just från Åland som kan ge positiva effekter och inte kosta så värst mycket.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Henry Lindström:

Fru talman!

Jag kommer att med några belysa näringsutskottets betänkande om turismstrategin och det ansluter egentligen ganska långt till de saker som ltl Jan-Erik Mattsson anförde.

 

Det som jag gör att jag vill ta till orda är att jag ser väldigt mycket likartade problem som jordbruket och företagandet i stort har, dvs. det finns en ganska svag lönsamhet och det medför bl.a. svårigheter i generationsväxlingarna i turistföretagandet. I och med att man har en svag lönsamhet får man också en bristande framtidstro. Mycket kan man kanske härleda till att många av företagarna kanske har stelnat i formerna och inte utvecklat sina företag. Det har även av flera ledamöter här berörts att det inte finns så mycket samarbete.

 

Ser vi på jordbruket och dess betydelse så när man har gjort undersökningar visar det sig, om man tittar på jordbruket och även på förädlingssidan samt de kringeffekter som jordbruket skapar, att det når upp till samma sysselsättningsnivå som sjöfarten. Man har egentligen inte insett tidigare att det har så stor betydelse. Dit kan vi också koppla turismen därför att turismen är en viktig stödnäring för många av jordbrukarna. Ett exempel här är att vi nu när det gäller jordbruket har dragit igång ett projekt som heter Landsbygd 2006. Jag nämner det därför att jag tycker att de bitar som vi har tagit upp där skulle man även kunna föra över till turistsidan. Vi har ett treårigt projekt där man diskuterar med företagarna i avsikt att ge dem ökad inspiration, att samarbeta mera, samtidigt som man naturligtvis tittar på att man får en förbättrad lönsamhet, liksom en förbättrad möjlighet till fritid. Det har blivit mycket så att man har valt att möta den sämre lönsamheten genom att jobba mera, och det går inte i längden. Det som också har nämnts är att vi har en ökad konkurrens från bl.a. Baltikum. En ökad konkurrens möter vi också i jordbruket och det enda sättet egentligen att möta de här sakerna är att utveckla sig själv, så det är väldigt viktigt att man både inom jordbruket och när det gäller turistföretagandet forsätter att utveckla sig och inte stelnar i sina former.

 

Det nämns i betänkandet tre tyngdpunktsområden och jag skulle gärna vilja lyfta fram ytterligare ett tyngdpunktsområde som inte har nämnts så mycket här i debatten och det är naturturismen. Det jobbas ganska mycket på olika håll kring de här frågorna, bl.a. är Åland med i projektet Skärgårdsleden, där man lyfter fram vandringslederna, ett interregionalt projekt som berör både fastlandssidan, Åland och den svenska ostkusten. Det där utvecklas ganska mycket. Vi har projekt när det gäller kanotturismen, det finns företagare som har satsat på långfärdsskridsko och någonting som vi har naturligt här och som börjar bli en bristvara i övrigt i vår värld är tystnaden, tystnaden i naturen. Det här är sådana saker som vi borde kunna utveckla till näringar när vi har dem naturligt. Det är faktiskt så med våra turister att de allra flesta turister som besöker Åland gör det för att vi har så vacker natur. Men vi har ingenstans där vi presenterar påtagligt hur vår natur ser ut och där vill jag lyfta fram det som jag pratade om för ungefär ett år sedan när jag hade möjlighet att vara i den här stolen, nämligen ett Naturum. Det nämns landskapsregeringens meddelande att man kunde satsa på ett kombinerat Naturum och kulturrum till ett s.k. landskapsrum. Ett Naturum är en plats där man presenterar ett områdes flora, fauna och geologi, och varför inte också vattenmiljön med tanke på vårt läge här med Östersjön så nära intill oss. Det skulle vara viktigt att vi kan lyfta fram även naturen som ett tyngdpunktsområde.

 

Kontentan i det hela är att man kunde kanske för turismens del ta exempel från Landsbygd 2006 och göra ett projekt med en projektledare som aktivt driver på och utvecklar samarbetet mellan turistföretagarna.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Ltl Henry Lindström framhöll naturen och naturturismen som ett alternativ i debatten, och det är helt riktigt att naturen är en tillgång, för, som han sade, tystnaden börjar bli attraktiv i dag. Jag vill påpeka att vi från näringsutskottet har sett lite vidare på attraktionskraften i det man skall sälja. Jag anser att det här är en sådan del av en aktivitet som man bygger på yttermed de stora attraktionsområden, att man får ett större utbud av flera andra aktiviteter i samband med den stora attraktionen. Det är ingenting fel i att framföra detta, utan jag menar att man måste se det i ett större sammanhang. Om man skall sälja Åland och få en attraktiv destination längre än lite in i Sverige måste man hitta på något större, det är min tro i det här fallet. Så har vi i alla fall diskuterat i näringsutskottet och är det någon ledamot i näringsutskottet som tycker att jag har sagt fel, så får de rätta mig, men ungefär i de här banorna har vi diskuterat. Det är absolut inget fel i de tankar som ltl Henry Lindström nämner.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman!

De är faktiskt så att vi tror att även i våra närområden är det en självklarhet att besöka naturen, men vi behöver inte komma längre än till Storstockholm så är det väldigt många som inte har möjlighet och så ofta besöker naturen. Jag tror alltså att vi har mycket bra förutsättningar att på nära håll erbjuda någonting som vi naturligt har, som vi inte konstgjort behöver skapa. Det vi behöver skapa är paket där vi erbjuder möjligheter att komma ut och se, om vi säger så, lyssna på tystnaden.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Ltl Henry Lindström tar upp frågan om Naturum och det är någonting som har diskuterats i de offentliga rummen väldigt länge. Jag har väldigt länge varit mycket tveksam till Naturum, men jag har nu besökt ett Naturum ett flertal gånger som bedrivs av Havsforskningsinstitutet och berättar ganska mycket om vattenmiljön, floran och faunan samt de förändringar som har skett. Det är mycket intressant att besöka det. Jag tror att jag t.o.m. skulle kunna ändra uppfattning om man skulle söka en samarbetspartner, t.ex. Havsforskningsinstitutet eller någon annan som kan de här frågorna och berätta om vilka stenar som har kommit under istiden från norra Norrland i Sverige till södra Åland osv. Det kan säkert var en del, men jag tror inte att det är någonting som skattebetalarna själva skall satsa på och det är väldigt svårt att se att det skulle finnas privata intressen eftersom de naturrum som jag känner till inte tar inträde, och då är det ganska svårt att driva det privata.

 

Ltl Henry Lindström, replik:

Fru talman!

Jag har också besökt ett antal Naturum. Det finns både och, både de som tar inträde och de som inte gör det. Är det så att man anser att man skall bygga eller arrangera ett Naturum behöver man naturligtvis ha samarbetspartners. Det som skulle vara det viktiga är att man skulle öppna möjligheten för företagare runt om ett Naturum. Det är för dem som det skall bli affär att göra det hela. Skall man ha ett Naturum bör det finnas ett intresse för dem att vara med i ett sådant här projekt.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Det är möjligt att det kan vara på det sättet, men jag är ganska övertygad om att skulle det finnas ett privat intresse för det här så skulle vi ha haft det för länge sedan.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Det meddelande som kommer från landskapsregeringen har vi också behandlat i social- och miljöutskottet och vi finner att det är ett viktigt meddelande. Mycket har sagts redan; näringsutskottets ordförande har t.ex. presenterat en hel del av vad vi också har sagt, och allt har varit positivt. Det finns dock några småsaker som jag vill belysa speciellt.

 

Vi har inom utskottet kommit fram till att det vi kan behöva förändra är möjligheterna för företag att existera och då gentemot det regelverk som vi från samhällets sida sätter upp. Det är inte fråga om att det är fel på regelverket, det har vi kommit fram till, men frågan är hur man informerar företagare och näringsidkare av olika slag om de regler och förordningar som finns. Det har visat sig att många av dem som vi har hört i utskottet har sagt att det är svårt att uppfylla de regler som de anser att myndigheterna ställer på deras verksamhet. Det kan vara angående lokaler, det kan vara angående hygien osv. Där menar vi från social- och miljöutskottets sida att man bör från landskapsregeringen titta på om man kan förenkla gällande regler och kanske fortfarande få samma resultat, kanske man bör informera näringsidkare om de regler som gäller på ett sådant sätt att de förstår det. Detta står noggrant i vårt utlåtande, men jag tycker ändå att jag vill understryka det.

 

Man kanske tycker att det är dyrt att anlita tillsynsmyndigheterna och när vi hör olika företrädare för myndigheterna, olika för företagen, så säger man från myndigheternas sida att man tycker att det är rimliga avgifter och att de är differentierade, medan de små företagen tycker att det är dyrt, kostsamt och svårt att uppfylla. Där är det skäl att undersöka om det är prisnivån som är fel eller om det också är regelverket i sig självt som ställer till problem.

 

Man säger i meddelandet att naturen i väldigt viktig för Åland. Det tycker vi i social- och miljöutskottet också, men det finns inte några förslag till åtgärder som skulle förbättra vattenmiljön i utlåtandet och det tyckte vi att man borde titta på nu, om det finns något sätt att förbättra vattenmiljön, för vattenmiljön är viktig för turistnäringen, det är vi alla överens om, vi har fått höra här vad man tycker om stugor, stugbyar, generationsväxlingar osv., men allt det blir helt onödigt om vi inte kan se till att vi har en miljö som är möjlig att verka i för den nya generation som tar över, tycker vi.

 

När det gäller livsmedelsförsäljning och försäljning på marknader – lättare försäljning som det har stått mycket om i tidningarna i somras – har vi kommit fram till att det är lätt att uppfylla reglerna, enligt inspektörerna, men försäljarna tycker att det är svårt. Därför undrar vi, precis som näringsutskottets ordförande sade, om vi har strängare regler än omgivningen eller om det är tolkningen som vi gör strängare. Det bör man också titta på.

 

När det gäller besiktning av viltkött, någonting som jag själv är intresserad av, har vi konstaterat i social- och miljöutskottet att det är strängare regler på Åland när det gäller besiktningen än t.ex. i Sverige. Där behöver man titta efter om vi kan lätta på reglerna eller om vi även där tolkar dem för strängt. Jaktturismen ökar något. Vi har också möjligheten för jägare, jordbrukare och övriga som jagar att få sälja viltet men som då är underkastad sträng besiktning. Vi erfor nog i utskottet att det var en förändring, men det var inte riktigt klart informerat till jägarna på det sättet som man sade. Förändringen var då att man skulle kunna få föra dem gratis till Dahlmans och få dem besiktade; då kom vi i alla fall fram till att när det gäller rådjur räknas det i Sverige som småvilt och då kan du sälja dem utan att besikta dem, så det är ändå mycket enklare. Jag undrar vad vi är rädda för! Alla människor på Åland äter rådjuren och ingen blir sjuk, men de stackars rådjur som man skulle få betalt för skulle eventuellt kunna vara farliga! Det är klart att om någon jägare säljer rådjur är det förmodligen den bästa produkten, den minst stressade som man skulle sälja.

 

När det gäller vattenvården konstaterade vi att det är viktigt att se över placeringen av fiskodlingarna. De bör placeras så att de kan samverka och fungera i närheten av turistföretagen. Man får genom planering se till att man inte placerar dem på ett sådant sätt att verksamheterna stör varandra, i synnerhet fiskodlingen turistföretagen osv. Kanske man behöver en mera omfattande planering. Det gäller också vindkraft. Den bör också placeras så att den inte stör turismen. Det sade här om tystnad och tysta rum och då är det viktigt att man placerar dem på ett sådant att de inte stör turismen, om vi sedan har olika åsikter om det.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det som nu tas fram av ltl Sune Mattsson och som finns både i näringsutskottets och social- och miljöutskottets betänkande är de svåra reglerna om företagandet. Det här har vi jobbat med på många sätt inom centern, det här jobbar jag nu med inom hälsonämnden aktivt så mycket det går, men det är ändå så att vi måste ha klart för oss att för att få fason på detta måste man egentligen börja med miljöhälsovårdens organisation. Vi kommer inte att komma någon vart annars. Vi har lagar som stöder det här arbetet via landskapslagen en hälsovården, som egentligen är ganska bra, den har inte stora fel, sedan kan man hitta kanske onödiga detaljer i landskapsförordningen och de är lätta att ändra, men trots att grundlagen är gammal är den inte alltför dålig. Det är inte den som ställer krokben för folk som vill jobba. Det finns också mycket i hälsonämndens inre arbete: delegeringar och arbetsordningar som den nya hälsonämnden har försökt titta lite på och har kommit kvar att göra. Själva grundproblematiken tror jag att vi löser endast om vi går in och gör en rejäl omorganisation när det gäller miljöhälsovården. Vi har också livsmedelslagstiftningen som är en ren blankettlagstiftning. Det finns massor med olika lagstiftningar när det gäller livsmedelslagen och där finns en massa detaljer som ibland är jobbiga och ibland enklare, men kan ändå existera, så jag tror nog att om vi bara alla är överens om att vi vill göra en förändring så kommer vi att klara av det, men det kräver att det skall vara en politisk enighet. Då tror jag att vi kan få det här bättre. Jag kanske återkommer i ett anförande.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det som ltl Gun Carlson sade var mycket positivt. Det stöder egentligen precis de tankar och de diskussioner som vi har haft i social- och miljöutskottet: lagar och förordningar kanske är rätt, men det är fråga om hur man tolkar och hur man genomför dem. Vi kom väl också fram till att det kanske var brister i kommunikation och information osv. Det sätt som ltl Gun Carlson säger tror jag kommer att avhjälpa det mesta. Dessutom vill jag understryka att vi faktiskt var eniga om det här i utskottet också.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson tar upp problemet med livsmedelshygieniska frågor som har på många sätt ansetts vara väldigt omöjlig och byråkratisk, men jag vill bara säga att jag har jobbat 30 i den branschen och jag har aldrig under de åren haft problem med myndigheterna. Det beror antagligen på att jag kan en massa saker och jag förstår vad de säger, så någonstans i konflikten mellan försäljare och hälsoinspektionen måste det ändå finnas missförstånd plus att lagstiftningen i vissa fall har skärpts. Det är dock inte för att de vill vara elaka utan det är faktiskt med omtanke om de människor som skall äta det man serverar. Det finns väldigt mycket risker i livsmedelshanteringen och tillredning av mat, och ju större mängder mat det är desto större är riskerna, och det kan hända mycket väldigt snabbt. Jag har i mitt yrke aldrig någonsin haft något problem med den myndigheten på något sätt, utan jag har alltid sett den som samarbetspartner och kunnat samarbeta bra med den. Har jag haft en liten enkel fråga har jag alltid kunnat vända mig dit och få svar, jag har aldrig haft något problem och aldrig kunnat förstå den debatt som har varit om den saken.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag förstår mycket väl att många av dem som har jbbat med livsmedel och livsmedelsproduktion inte har haft de här problemen. Om jag är rätt informerad om vad ltl Anne-Helena Sjöblom har jobbat med så är det skolmat, skolkök osv., i alla fall större samhällsägda kök. De som anser sig ha problem har varit mindre privatföretagare som anser att problemem inte står i relation till de inkomster de har. De är naturligtvis också måna om att sälja mat och varor som är lämpade som livsmedel och med stor säkerhet. I utskottet har vi inte hört ltl Anne-Helena Sjöblom utan vi har hört andra, mindre småföretagare och det är de som har angett detta till oss. När jag har lyssnat på dem har jag funnit att så där har de uppfattat det, men jag har full förståelse för att inte alla har samma problem.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Jag har jobbat mycket i offentlig sektor, men jag har också varit privatföretagare inom branschen och inte ens då hade jag problem med hälsoinspektionen.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är nu på senare år som privatföretagarna har upplevt problem. Tidigare har det upplevt det lättare. Det är förstås mycket på grund av de EU-bestämmelser som har kommit; enligt företagarna och enligt tjänstemännen har EU satt krav hur det skall vara och sedan är frågan om vi tolkar det för strängt eller hur det är.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson betonade vikten av att vi inte skall placera vindmöllor så att de stör turismen och jag håller helt med ltl Sune Mattsson, att vi skall inte sätta dem mitt på campingplatser där folk backar på dem och att de på det viset är i vägen. Samtidigt värnar ltl Sune Mattsson om vattenmiljön. Det vill jag lova ltl Sune Mattsson, att vindkraften försämrar inte vattenmiljön på något sätt, men det gör däremot förbränning av fossila bränslen som är ett av alternativen. Det finns också många andra saker som försämrar vattenmiljön som är ett av liberalernas stora dilemma! Det är med turister som med ltl Sune Mattsson och mig att vissa tycker att vindmöllorna är fula och vissa tycker att de inte är fula och där har var och en rätt till sin egen åsikt.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag förstår inte alls varför ltl Fredrik Lindqvist replikerade för han sade precis samma sak som jag, att vindmöllorna inte skall störa turismen osv. Jag har aldrig sagt att man skulle placera dem på campingplatserna, utan jag sade tydligt att man inte skall göra det. Det är sådana självklarheter så jag förstår inte alls repliken.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

 

 

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

Det har varit en lång debatt så jag skall inte upprepa allt som har sagts utan jag har ett par korta kommentarer om det som jag gillar i betänkandet och en sak som jag saknar. Apropå detta med lång debatt skulle jag vilja fråga lagtinget om man vet vad det är för likhet mellan turism och politik – det är en gåta. Jo, likheten är att det är mycket prat men lite resultat. Tittar man på turismen är det trots allt 3,5 procent av Ålands BNP och när det frammålas som att det är den stora framtidsnäringen tror jag att det finns skäl att tänka efter. Jag står inte och säger att inte turismen är viktig, den är viktig och framför allt för mig som en regionalpolitisk byggsten. Det är få som klarar av att skapa en heltidsarbetsplats inom turismen, men har man t.ex. en åkerirrörelse eller har man ett lantbruk eller någonting så är det ett viktigt komplement. Det är inte fråga om annat, men jag tror att det är viktigt att man har den här näringen också i lite rätt perspektiv.

 

Det sades i landskapsregeringens meddelande att de viktigaste målgrupperna för Åland är barnfamiljer, det var seniorer, golfare, sportfiskare, idrottsgrupper och det var mötes- och affärsresenärer, det var i stort sett allt, så det spretade lite åt alla håll och kanter. Därför tycker jag att det är väldigt bra att man från utskottets sida försöker strukturera upp det och slå fast de tre tyngdpunktsområdena: det första att göra Åland till norra Europas marina centrum. De idéerna tycker jag är bra och jag hoppas att de grupper som man har tänkt att skulle jobba med det här kan komplettera. Den andra var att man skulle göra Åland till Nordens bästa golfdestination. Det är en väldigt hög ambitionsnivå, det är inte fråga om annat, men jag tror däremot inte att den är realistisk. Tittar man t.ex. på Grelsbyprojektet, som det jobbades med i sex år och det rann ut i sanden – och det var ändå en stor del av landskapets egen mark – så det största bekymret just med golfen är att samla tillräckligt stora markområden. Jag säger inte att det här är fel på något sätt. Vi vet att golfturismen har lämnat mycket pengar efter sig, men jag tror att skall man slå fast tyngdpunktsområden bör man slå fast sådana som är realistiska.

 

Den tredje är kulturarvsturismen, utvecklingen av Bomarsund ställer jag till fullo upp på. Det sägs att ”en vision av det här slaget skulle förutsätta en strategi, en långsiktig och helhjärtad satsning”, och man vill försöka få lite mer kött på benen genom att tillsätta innovationsgrupper. Allt det är jättebra, jag vill bara understöda vad min kollega ltl Brage Eklund sade: man bör tillsätta grupperna med duktigt folk som har någonting att tillföra, att det inte är den politiska stämpeln som är avgörande.

 

En sak som jag tog upp förra gången detta ärende diskuterades var just vad vi egentligen har gjort för att få ut någonting av det åländska skatteundantaget. Vi har faktiskt varit ganska flata. Vi har serverat åt rederierna, men vi har inte ställt några större krav. Därför tycker jag att det är bra det som utskottet säger, att landskapsregeringen bör överväga att införa någon form av system som gynnar de rederier vars passagerare stiger iland på Åland. Det hoppas jag också att någon här i regeringen – vi har IT-minister Karlsson på plats – kan ta fasta på så att de driver de här frågorna vidare.

 

Jag tycker, som sagt, att det var en bra uppstrukturering i betänkandet. Det som jag däremot saknar som inte har varit speciellt mycket uppe i debatten – det var ltl J-E Mattsson som nämnde det i ett replikskifte – är bristen på entreprenörer. Han sade att det var ett stort problem. Jag tror att om man stannar upp och funderar att varför är det så lite dynamik, varför är det så lite framtidstro inom den åländska turismen..

Den svaga entreprenörsandan. Det här är inte i och för sig någonting som är specifikt för turismen, men det är en väldigt central byggsten om man skall få en bra turistprodukt. Jag tror att det är ganska enkelt för dem som har kryssat och varit till de nya turistorterna Tallinn och Riga och sett på det utbud som finns där och vandrar en söndag förmiddag i Mariehamn. Det är en totalt död stad som egentligen inte har så mycket att erbjuda. Är det någon som försöker göra någonting blir resultatet av det oftast protester. Det nämndes också av ltl A-H Sjöblom i ett replikskifte hur det var på Åland. Ömentalitet i all ära, men nog finns det en otrolig entreprenörsanda där. Det är klart att näringsrätten finns det och det gör att restaurangutbudet och prisnivåerna är på en helt annan nivå, men också i övrigt är det en otrolig entreprenörsanda. Man försöker göra pengar på allt som går; om man kör från Borgholm norrut mot Kindersvik säljs allt från munkar, grillad korv, man har minigolfbana, vad som helst i trädgården, man försöker göra pengar på näringen och jag måste säga att jag blev väldigt förvånad över den entreprenörsanda som fanns där. Nu står inte jag och säger att vi skall luckra på näringsrätten utan vi skall visa vad vi kan göra här, men jag tror att vi måste förstå att skall vi lyckas få någonting av den åländska turismen går det inte bara att snacka utan då måste man faktiskt sätta igång och jobba också. Vi har ett fåtal duktiga entreprenörer:  Nils Olof Mattsson i Eckerö är en av dem, ltl Dennis Jansson som sitter här är en annan; Peter ”Bongo” Eriksson – en stor sorg – både som vän men också som entreprenör – ja, som det sades i en tidning ”Åland blev betydligt fattigare efter hans frånfälle” och det skriver jag under på till hundra procent. Det var en entreprenör som vågade gå sina egna vägar, han vågade tänka i andra banor, och folk ruskade på huvudet: nej, nej, så där kan man inte göra! Ltl Dennis Jansson med sina Rockoff-projekt som han håller på med år efter år - nå folk undrar om han inte är riktigt klok, varför ger han inte upp, varför håller han på och kämpar mot väderkvarnar undan för undan!

 

Det här tror jag är någonting av det absolut viktigaste när det gäller den åländska turismen att vi måste ändra attityden till våra entreprenörer. Det går inte att hålla på och krångla i alla sammanhang utan det är våra hjältar, vi måste höja statusen för dem, vi måste hjälpa till. Det här är någonting som jag saknar i näringsutskottets betänkande faktiskt.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Det var intressant att ltl Anders Eriksson tar upp det som jag kom till i min replik. När det gäller entreprenörsandan på Åland kunde jag konstatera att den börjar lysa med sin frånvaro och vi tappar bort mera än vad vi förnyar. Då måste vi börja fundera över orsaken till att entreprenörskapet på Åland börjar komma i skymundan. Jag är av den uppfattningen att vi utbildar våra ungdomar till väldigt goda och säkra arbeten framför allt. Då är det ett risktagande att bli entreprenör som man väljer mellan: det säkra jobbet med en god lön efter en bra utbildning eller det osäkra att bli entreprenör. Då är det någonting som saknas i vår utbildning: att få en trygghet i att också vara entreprenör. Det är kanske utbildningen som vi måste ändra på, och den måste nog börja ganska långt ner. Den andra biten som också måste säkerställas när det gäller entreprenörsandan, och det är rätta forumet där vi sitter nu, nämligen finansieringsbiten när du vill bli entreprenör eller skall vara entreprenör: hur får man tillgång till kapital eller säkerhet i det man vill utveckla och ta fram. Jag tror att vi har saker att göra här även i politiken.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag konstaterar ltl J-E Mattsson och jag är synnerligen samstämmiga när det gäller detta. Ltl J-E Mattsson frågade: Vad är orsaken till att vi har så få entreprenörer? Jag tror inte bara att man kan skylla på utbildningsväsendet. Nog är det viktigt att vi har en hög utbildningsnivå här på Åland, men däremot tror jag att man måste förstå att när det gäller folk som är entreprenörer, som är vana att gå sina egna vägar, tänker själv, använder sitt egna sunda förnuft, är det inte alltid bra att trycka dem igenom utbildningströskverket utan någon gång måste man kunna jobba själv också. En annan orsak är det som jag brukar kalla för välfärdssjukan. Vi har det så himmelens bra här på Åland, vi har ett sådan fruktansvärt behov av trygghet, man vill inte utsätta sig för några risker eller någonting sådant, och det är också någonting som vi måste lyfta upp på bordet om vi skall lyckas få den åländska entreprenörsandan att blomma igen. Det här är någonting av de absolut starkaste drivkrafterna bakom Ålands Framtids politik.

 

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik:

Fru talman!

Om det gäller andemeningen av olika grader av politik tror jag inte att någon inom centern har en annan uppfattning än Ålands Framtid när det gäller detta. Jag vill inte minska på den utbildning vi har i dag, tvärtom, skall den specialiseras och anpassas till marknaden som vi har, men det som ltl Anders Eriksson kom in på är att man genom utbildning åskådliggör skillnaden i välfärd mot risktagande, som då kan bli ekonomiskt oförstånd om man spekulerar fel. Genom utbildning åskådliggör vi det här för våra åländska presumtiva entreprenörer: man väljer välfärden före entreprenörs- och risktagandet. Därför bör vi föra in i utbildningen att man kan se klart på det här; samhällets roll blir att försöka se till att vara med och garantera ekonomiska förutsättningar för företagandet så att de inte hamnar på personligt obestånd bara för att man har tagit en risk.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är intressant att höra ltl J-E Mattsson och  jag hälsar honom välkommen hit till lagtinget igen. Det förefaller som om Ålands Framtid och centern skulle ha väldigt stor samsyn helt plötsligt när det gäller möjligheterna att ta risker. Det är risker inom företagandet och inom samhällsbyggandet: skall man komma någonstans måste man våga, det går inte annars. Det var en fröjd att höra ltl J-E Mattsson!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Också jag tycker att det är intressant att diskutera turismen utifrån entreprenörens/företagens synvinkel. Det är viktigt att man gör det, för det är någon som skall utföra arbetet, det är någon som skall ge den service som behövs för att vi skall kunna utveckla turismen på Åland. Kanske det är det faktum att det är bara 3,5 procent av bruttonationalprodukten som baserar sig på turismen som gör att debatten här också, även om vi för fram den som ett stort ämne, och det är ett stort ämne, har blivit något lamslagen. Det kan bero just på det att verksamheten, näringen, inte är så oerhört stor, men samtidigt är det just det här som ger turismen en stor utvecklingspotential här på Åland: det att vi utgår från en ganska låg nivå gör att det kan vara lätt att lyfta på det. När man har belyst hur viktigt det är med entreprenörsanda här blir det något märkligt att man i betänkandet för fram att andra näringsgrenar och andra entreprenörer kanske borde flytta på sig för att turistnäringen skall få mera utrymme rent geografiskt på Åland. Det sägs i betänkandet, att bl.a. fiskodlingen skall lokaliseras så att man inte stör turismen. Med tanke på det resonemang vi har fört här är det olyckligt att man på något vis skall straffa vissa entreprenörer, vissa företagare för att bereda rum åt eventuella andra, så det är viktigt att vi funderar på de här sakerna och inte ger fel signaler för vi måste uppmuntra och bevaka all entreprenörsanda.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

När det gäller fiskodlingen tog inte jag upp någonting om den frågan. Jag hittar det inte fullt så kategoriskt beskrivet i utskottsbetänkandet heller som ltl Mats Perämaa beskrev det. För mig är det ganska självklart att skall man ha en lyckad turistanläggning där gästerna har möjlighet att bada i havet tror jag inte att det är så lyckat att man har en fiskodling precis där. Det behöver inte betyda att den ena automatiskt knuffar undan den andra, men den där problematiken hittade inte jag i betänkandet. När det gäller ltl Mats Perämaas påstående om att debatten har varit lite lamslagen kan jag hålla med om det. Det är väl lite så att turism, i likhet med miljö, är ett ämne som är inne och då skall alla diskutera oavsett om man har så mycket att säga och det var därför jag gärna ville säga att turismen hyllas i alla sammanhang som den stora framtidsnäringen, men den står trots allt för enbart 3,5 av Ålands BNP och därför är det viktigt att man sätter in den i rätt sammanhang.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag tror att vi är inne på samma spår: turismens betydelse är inte så oerhört stor, men den är ändå viktig och det finns en utvecklingspotential som vi måste utnyttja. Med tanke på situationen med sviktande entreprenörsanda tycker inte jag åtminstone att det skall ske på bekostnad av andra närinsgrenar. Det kanske inte sägs så kategoriskt som jag hävdade att turismen geografiskt skall inta andra näringsgrenars plats, men det finns i varje fall en sådan tanke. Jag tror att de spår som liberalerna redan länge har fört om planering av samhället är det spår man skall följa för jag tror att det finns rum för alla entreprenörer och all näringsverksamhet bara man hittar de rätta platserna till respektive verksamhet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Vi har långt om länge kommit till slutändan av talarlistan. På den tiden jag var med i landskapsstyrelsen antogs turismstrategin och den gjordes i avsikt att underlätta, förbättra, förenkla för företagarna att kunna bedriva turism. Det var för att ge större förutsättningar att bedriva turism, man ville skapa framtidstro. Diskussionerna handlade också då om entreprenörskap. Jag tror att vi alla har varit på rätt i dag när vi har talat om att en lyckad entreprenör skall också vara en eldsjäl. Samtidigt har vi fått ta del av att eldsjälar inte heller är odödliga, och det är ju sorgligt. Ändå kan man inte ge upp den här diskussionen och jag tycker att strategin ändå försöker visa på vilka konkreta åtgärder som kan vidtas för att öka samhällets stöd för turistnäringar, det är det det handlar om, det är inte så att landskapsregeringen själv skall bedriva turism utan vi skall försöka skapa förutsättningarna. Det har det mycket handlat om i dag också: man vill ha bättre samordning mellan samhälle och näringsliv, inom näringslivet, inom turistförbundet osv. Det jag tycker att man har glömt, men det har å andra sidan skymtat fram flera gånger, är idrottsturismens växande betydelse. Den tror jag nämligen att kommer att öka väldigt mycket.

 

Eftersom väldigt mycket redan har diskuterats vill jag bara säga att det som också har varit en viktig del i det här är att man skall öka tillgängligheten till Åland. Då tnker jag inte enbart på de funktionshandikappade, utan tvärtom nästan, att det skall vara lätt att resa till Åland, det skall vara lätt att hitta på Åland. Vi vet att det har varit dåligt med vägvisare, vägskyltar, det har blivit bättre, man vet t.o.m. i vilken by man är i dag, det visste man inte för fem-sex år sedan. Det skall vara lätt att komma in på olika turistanläggningar. Jag kan ge ett exempel som ofta har diskuterats och jag har också själv fått en hel del negativ kritik för att jag förändrade Kasteholms slott besökarsituation, dvs. tidigare var det krav på att varenda person som kom till Kastelholms slott skulle ingå i en guidad grupp; det betydde att man måste boka på förhand, man fick vara ett visst antal i gruppen, man fick ett visst antal minuter på sig, man skulle springa igenom slottet, skulle man vilja stanna och titta på någonting speciellt var det omöjligt därför att guiden hade sitt tidsschema som skulle hållas. Det här var ganska invecklat. Under mitt sista år som kulturansvarig ändrade vi systemet och tog bort ett antal sommarvärdar, guider, närmare bestämt över 20 stycken mindre på lönelistan senaste sommar, och många kritiska röster höjdes att nu blir det inga folk alls på Kastelholms slott! Men det visade sig att besökarsiffrorna steg i höjden. Tyvärr har jag inte siffrorna i huvudet och skulle jag ha vetat att den här diskussionen skulle ha dragit så här långt ut på tiden skulle jag ha fått fram de exakta siffrorna, men det blev en markant ökning av besökare därför att nu är det fritt att besöka Kastelholms slott, man får gå dit och titta en timme på Kuretornet eller ingenting alls, man får vara två timmar i norra längan om man vill eller man får gå på murarna varv efter varv om man tycker om det. Det här var ett bevis på att ökad tillgänglighet ger också ökat intresse. Jag vill bara påpeka att det här är ganska viktigt.

 

På Post- och tullhuset i Eckerö har man tagit avgift när Slöjd- och konsthantverksföreningen har haft utställningar. I år var det fritt inträde. Det blev nästan en dubblering av besökare. Då var det helt fritt, och det kanske inte alltid är möjligt. Men det visar på den tillgängligheten, det skall vara lätt att komma in, det skall inte kräva långa funderingar, invecklade biljettköp osv. för att man skall kunna besöka.

 

Det besökarantal som har minskat utan att man har ändrat någonting i tillgängligheten är sjöfartsmuseet. Där är det en drastisk nedgång av besökarantal och det visar också på att här måste man göra någonting och det är både landskapsregering, lagting och finansutskott överens om att det skall byggas, det skall förbättras; annars kommer besökarna att försvinna helt och hållet. Det skall också vara lätt att äta på Åland, det skall vara lätt att handla, det skall finnas möjligheter när turisterna så vill. Det jag tycker är lite lurigt i näringsutskottets betänkande är när man skriver att man skall bara bygga upp, alltså att man bland politiker skall bygga upp bara en eller några få huvudattraktioner. Det är försvarbart om man tänker att det skall ge väldigt mycket ringeffekter, men det är inte försvarbart om man bara vill ha några få. Jag tror nog att Åland måste ha en bredd också i turistattraktioner; annars skalar vi nog bort möjligheten för många företagare om vi försöker lyfta bara några få, men man kanske inte skall läsa det på det sättet.

 

Det som jag tänkte utveckla men som jag sade nästan färdigt i repliken var just om miljöhälsovårdens problematik med stora krav på anläggningar. De är nog onödigt stora och onödigt invecklade. Vi är nog många som är överens om det. Som jag sade tror jag att lösningen är en omorganisation, en förändring och medföljande eventuell lagförändring, om det visar sig. Jag lämnar det så här, jag behöver inte utveckla det mera nu.

 

Vtm Johan Ehn: Fru talman! Jag föreslår att ärendet bordläggs till plenum onsdagen den 12 januari.

 

Ltl Göte Winé: Fru talman! Jag ber att få understöda bordläggningsförslaget.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Johan Ehn, understödd av ltl Göte Winé, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 12 januari. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till plenum den 12 januari.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens förslag till tredje tilläggsbudget för år 2004. (FR 4/2004-2005).

 

Ärendet upptas till behandling vid plenum onsdagen den 12 januari.

 

Lagtingets nästa plenum är onsdagen den 12 januari kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.16.09).

 

 

 

 

 

Originalfil