Plenum den 10 mars 2014 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 10 mars 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Ändrad polislag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2012-2013)

Bordläggning. 1

2    Patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2013-2014)

Remiss. 2

3    Redogörelse enligt 32 § AO för tiden 1 november 2012 – 31 oktober 2013

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2013-2014)

För kännedom.. 42

4    Godkännande av ändringen av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 5/2013-2014)

5    Godkännande av frihandelavtalet mellan EU och Republiken Korea

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2013-2014)

6    Energideklaration för byggnader

Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2013-2014)

7    Ändrad kemikalielagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

8    Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2013-2014)

9    Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2013-2014)

Plenum slutar 43

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Talman Britt Lundberg samt lagtingsledamöterna Christian Beijar och Torbjörn Eliasson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Runar Karlsson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Talmanskonferensen har idag beslutat att en frågestund kommer att hållas fredagen den 21 mars kl. 09.30. Antecknas.

Bordläggning

1        Ändrad polislag

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 4/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 25/2012-2013)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 12.03. Godkänt.

Bordläggning

2        Patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 4/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 12.03.2014. Godkänt.

Remiss

3        Redogörelse enligt 32 § AO för tiden 1 november 2012 – 31 oktober 2013

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2013-2014)

Enligt 32 § arbetsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagtingsår lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Innan redogörelsen upptas till slutlig behandling i plenum ska självstyrelsepolitiska nämnden avge ett betänkande i ärendet.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter, det är trevligt att se er tillbaka här på plenarsession. Det är också trevligt att kunna presentera den här redogörelsen som en öppning på denna vecka.

Redogörelsen är, som arbetsordningen säger, från den 1 november 2012 till 2013 och fram till det datum när den lades på lagtingets bord, dvs. den 16 januari. Tidpunkten är bra för överlämnandet av det som skett under tidigare lagtingsår. Vi har fortfarande en situation där vi har tre redogörelser som kommer till lagtinget ganska efter varandra. Först är det EU-meddelandet, sedan kommer den här redogörelsen över självstyrelsepolitiken och sedan har vi ännu ett meddelande om de nordiska frågorna; Nordiska rådet och ministerrådet. Sedan har vi dessutom en årsberättelse. Detta gör att förvaltningen ägnar för mycket tid, tycker jag, åt det som har hänt. Det tar också tid ifrån det som är viktigt att göra i framtiden och verkställigheten i många frågor. Därför kommer vi under året att överväga hur vi kunde få hanteringen mer effektiv. Hur man önskar få den här rapporteringen kommer vi att fortsätta diskutera med självstyrelsepolitiska nämnden.

Generellt kan man säga att det är en mycket aktiv tid vi är inne i när det gäller självstyrelsepolitiska frågor. Framförallt inom ramen för Ålandskommittén pågår som bäst ett mycket intensivt arbete med möten både inom kommittén och förstås också på hemmaplan. Även inom förvaltningen är man mycket engagerad i dessa frågor, framförallt de tjänstemän som har uppträtt i kommittén och som kommer att göra det. De här frågorna följs med mycket stort intresse eftersom de är avgörande för framtiden. Och att vi i det här arbetet, under ledning av president Halonen, viceordförande Gunnar Jansson och Teija Tiilikainen, lyckas få fram de redskap som landskapet behöver för att i framtiden också kunna hantera de uppmaningar vi ställs inför så att vi på lång sikt ska vara en bärande och närande del av republiken Finland med en stark ekonomisk tillväxt i området.

Hembygdsrätt-, jordförvärvs- och näringsrätt är andra viktiga självstyrelsepolitiska frågor men också mycket krävande. Detta har vi inte minst märkt i landskapsregeringen när vi arbetar med förändringar inom de här områdena. Det krävs ett nytänkande, det krävs en hel del för att komma i mål. Vi hade önskat att kunna ge hembygdsrättslagen till lagtinget betydligt tidigare. Nu kommer den att gå på remiss inom de närmsta veckorna, så vi är på upptakten av det lagförslaget. Lagförslaget om hembygdsrätt och den terminologi som tas i bruk kommer också att ligga till grund för kommande förändringsarbete när det gäller jordförvärvsrättsfrågorna.

I den lag som nu går på remiss är den stora förändringen att man ger studerande rätten att inte mista sin hembygdsrätt under den tid som man är studerande och lyder under studiestödslagen. Förutom detta finns det också andra förändringar i terminologin. 

Nästa projekt är jordförvärvsrätten och där jobbar landskapsregeringen vidare i de riktningar som den parlamentariska gruppen angav 2009.

Språkrådet, som jag i egenskap av lantråd leder, har under året kartlagt de olika områdena som är representerade i språkrådet. Där finns förutom landskapets förvaltning också representation från kommunerna, staten, näringslivet, vårdsektorn och utbildningssektorn. Inventeringen av de olika områdena gör att vi diskuterar vad som kunde vara angelägna frågor att gå fram med och ta initiativ till, annars är språkfrågorna något som mycket aktivt finns på agendan inom landskapsförvaltningen dagligdags. Språkrådet har också hört riksdagsledamoten. Språkrådet hade under fjolåret ett seminarium med Markku Suksi och ett större möte med folktinget. Under våren kommer vi att följa upp arbetet med nationalspråksstrategin. Språkrättsrådets Corinna Tammenmaa kommer att besöka Åland den 9 april och även justitieombudsmannen Petri Jääskeläinen kommer till Åland i höst för att diskutera språkfrågor.

En fråga som också har varit på agendan är ortnamnen, den frågan nämns här i redogörelsen. Både frågan om ortsnamn och statistik är viktiga ur den synpunkten att de innebär båda synlighet för Åland på det internationella planet. Så länge inte orden Åland och Mariehamn syns i internationell statistik så är det ett tapp i marknadsföringsvärde som vi dagligen går miste om. Därför har vi varit i kontakt med lantmäteriverket om att ytterligare förbättra kartorna också på ett internationellt plan. Förvaltningen och Ålands näringsliv har framfört att de har sett vissa förbättringar på det här planet.

Andra viktiga språkfrågor som har varit uppe för diskussion är Pharmaca Fennica. Det är en gammal fråga men under 2013 har landskapet också där gjort särskilda ansträngningar både på nordiska planet också men också gentemot social- och hälsovårdsministeriet för att få den översatt till svenska. Vi upplever idag att avsaknaden av svenskspråkiga versioner kan utgöra en patientsäkerhetsrisk.

Ålands demilitarisering och neutralisering finns nu i lagtinget hos nämnden och behandlas där. Landskapsregeringen ser fram emot de fortsatta diskussionerna och de öppna seminarier som kommer att hållas i ämnet. Jag upplever att frågorna kring demilitariseringen och neutraliseringen återigen, lika som hela säkerhetspolitiken, har fått en ny aktualitet genom händelserna i Ukraina. Händelserna i Ukraina påverkar också förstås hur man i Finland och Sverige ser på den säkerhetspolitiska situationen. Det är intressant att konstatera att många debattörer också ser likheterna mellan Ålandsexemplet och möjligheterna till hur man eventuellt kunde lösa krisen för Ukrainas del, eftersom en lösning kunde vara en långtgående självstyrelse. Det finns historiska kopplingar mellan Krim och Åland. Om det är så att krisen kan lösas vid förhandlingsbordet, vilket förstås alla önskar, så kunde Ålandsexemplet fungera som inspiration och en lösningsmodell som man närmare kunde granska.

Utrikesministern och kontaktgruppen vet att vi ifrån åländsk sida alltid är intresserade av att stå till tjänst om man kan lyfta fram Ålandsexemplet. Om Finland väljer att påta sig en mera aktiv roll i den här krisen så kommer vi också, om vår hjälp önskas, att vara behjälpliga om Ålandsexemplet blir aktuellt.

Den utredning som nämns i Finlands säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse från 2012 är aktuell. Den handlar om att titta på hur civilkrishantering vid oljekatastrofer, terroristattacker osv. också kan hanteras inom det demilitariserade och neutraliserade området.  Landskapsregeringen har sagt ja till ett uppdragsförslag som har kommit från försvarsministeriet. Nästa steg är att utforma själva utredningens uppdrag och även att diskutera Ålands roll, insyn och delaktighet i den här utredningen.

I grundlagsutskottet behandlas som bäst ändringar i gränsbevakningslagen. I den lagen står nu också att man ska beakta demilitariseringen även i de kommande olika krishanteringsfrågor där militären idag har en roll.

Kontakterna med riket har varit många och aktiva på många olika plan. Man kan säga att samarbetet är gott men att det är mycket tufft att komma in på den finländska politiska agendan. Aftonskolan som hölls ifjol var mycket riktgivande i många av de politiska frågorna som hanterades mellan landskapsregeringen och regeringen. Vi har åter bestämt att en aftonskola ska hållas inkommande höst. Temat för aftonskolan är ännu inte spikad, men ett förslag har varit att diskutera Ålandskommitténs innehåll och förslag hur man kan förändra och åstadkomma ett nytt progressivt självstyrelsesystem.

Även kontaktgruppen har haft ett ganska aktivt år med seminarier. Åland är också med i Team Finland. Det handlar om det utrikespolitiska arbetet med Finlandsbilden. Landskapet har genom näringschef Linnea Johansson en representant i Team Finland.

Det seminarium om Ålandsexemplet som har varit under planering i kontaktgruppen, och som nu kanske kunde ges förnyad aktualitet, är det seminarium om Ålandsexemplet som skulle hållas i Moskva. 

I redogörelsen nämns också många andra viktiga frågor. Ministrarna är beredda att gå in och diskutera dem om det finns frågor och intresse.

Slutligen, justeringen av avräkningsgrunden är fortfarande en fråga som ligger högt på agendan. Finansministeriet har nu en ny Ålandsansvarig som vi försöker få kontakt med för att ge vår syn på Ålandsfrågorna. Vi inväntar också finansministeriet synpunkter. Det är fortfarande landskapsregeringens prioritering att vi gemensamt kunde föra fram frågor kring avräkningsgrundens justering till Ålandsdelegationen. Tack, fru talman.

 Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Tack för redogörelsen. Jag vill ta upp en fråga; kontakterna till riket. Det har att göra med Ålandskommitténs verksamhet, det är naturligtvis sant. Den kommitténs jobb genomsyras av tanken om att skapa mera politik i politiken och att få fram en levande politisk dialog, inte kanske via lagboken utan via politiska strävanden. Senaste aftonskola, som lantrådet nämnde, var för snart en månad sedan och följande skulle nu bli höst. Det är lite för långt emellan aftonskolorna. Kunde man ändå tänka sig att vi får någon redovisning om övriga kontakter, inte bara de i aftonskolan som är ganska formaliserade, utan de övriga som kunde ge mera politik i politiken?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Föregående aftonskola hölls ifjol 2013. Naturligtvis har vi beredskap från vår sida att ha hur många aftonskolor som helst om intresset finns i Helsingfors. Problemet är att kampen om uppmärksamheten är tuff, vilket förstås ltl Jansson också känner till. Många politiska kontakter har förstås hållits utöver detta, minister mot minister i otaliga frågor som också redogörs för här. Resultaten kring LFA-stöd mellan närings- och jordbruksministrarna har behandlats och även frågan om flyktingar till Åland behandlades på ett särskilt möte med minister Ihalainen. Det var också mycket värdefullt att få frågan att rulla framåt. Även andra ministrar har haft möte kring sjöfartspolitiken med Merja Kyllönen. Det har varit många, många intressanta ministermöten under fjolåret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är bra att landskapsregeringen tänker reformera meddelandet. Det har varit önskvärt under flera år och självstyrelsepolitiska nämnden påpekade det under fjolåret.

Det som jag har fäst mig vid är ambitionerna i landskapsregeringens handlingsprogram och landskapsregeringens agerande och meddelanden. Det finns mycket bra i landskapsregeringens handlingsprogram, men jag saknade väldigt många frågor. Hur går det t.ex. med den egna platsen i HELCOM? Hur går det med Ålandshavskommissionen som var en oerhört viktig fråga i slutet av förra mandatperioden? Om de frågorna hör vi inte ett endaste knyst!

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Redan i år har vi gjort en förändring av meddelandet. Ifjol var meddelandet mycket mera brett av lagtinget att döma, och av recensionerna att döma var det kanske lite för brett. Därför har vi smalnat av det i år och meddelandet rör inte internationella och inte heller bilaterala frågor, utan meddelandet handlar närmare om de frågor som berör Åland och riket inom ramen för självstyrelsepolitiken. De frågor som ltl Sjögren berörde är medvetet inte upptagna i redogörelsen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag förstod också att det också fanns ett sådant önskemål att vi skulle avskilja självstyrelsepolitiska frågor, alltså kontakter mellan Åland och riket, men också externpolitiska frågor där man kan räkna Ålandshavskommission och en egen plats i HELCOM. Hur ska lagtinget får information om dem?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det kan man ju diskutera. Jag skulle naturligtvis gärna också berätta om det hade varit några större avgörande framsteg i de frågorna. Ålandshavskommissionen tittar vi nu på ur ett annat perspektiv där man kanske måste ha en starkare lokal förankring. Den frågan är av sådan politisk karaktär att den inte har hunnits med i den takt och den intensitet som landskapsregeringen hade för avsikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Under rubriken skatte- och ekonomiska frågor, speciellt under skattegränsen, nämns i redogörelsen att det pågår ett arbete på rikshåll vad gäller bagatellmomsen att i förlängningen gå in för uppbärande av lägre momssatser än 5 euro för tidningar och tidskrifter. Det står så här i redogörelsen; ”Industribranschernas fackförbund r: f, som oroat sig för att finska förlag i stor omfattning ska cirkulera tidningar och tidsskrifter via Åland”. Det står också att landskapsregeringen har motsatt sig en sådan här en förändring och ett eventuellt kommande lagförslag. Detta att man motsätter sig, betyder det att man inte finner att det finns fog för vad det nämnda fackförbundet har sagt i sin begäran om utredning? Det ska uttryckligen cirkulera mycket tidskrifter på det här sättet, eller vad är grunden för att landskapsregeringen motsätter sig en sådan här förändring?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Landskapsregeringen har i två olika skeden uttalat sig gentemot finansministeriet om detta. Först var det ett PM och ett förslag och i ett senare fall på väg mot en proposition. Vi motsätter oss att ålänningarna oskäligt drabbas av lagen om den går vidare. Ålänningarna måste förtulla sina tidskrifter på ett sätt som vi upplever att försvårar livet på ett oskäligt sätt. Landskapsregeringen har också fört fram andra argument i de här skrifterna, vilka vi kan närmare redogöra för också i utskottet. Det är offentliga handlingar.

 Ltl Mats Perämaa, replik

Talman! Det är säkert bra så. Med tanke på redogörelsen som landskapsregeringen har gett så oroar sig industribranschernas fackförbund om att tidningar ska cirkulera bl.a. på Åland för att uppnå momsfriheten. Jag undrar åter igen om landskapsregeringen anser att det finns fog för den här oron eller inte? I så fall vore det en viktig sak att ta med i argumentationen mot en sådan här förändring eftersom det försämrar för ålänningarna. Begreppet ”cirkulera” låter inte särdeles positivt. Juridiskt sett har det ansetts att för att varor ska få momsbefrielse ska de vidareförädlas här på Åland för att man ska uppnå den effekten. Cirkulera är inte riktigt samma sak. Jag begär att lagtinget, via självstyrelsepolitiska nämnden, lite mera fördjupar sig i den här frågan.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det här är givetvis en fråga med många dimensioner. Jag vill förtydliga landskapets hållning att en vidareförädling krävs för att det här skatteundantaget inte ska överutnyttjas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Det här är, som det alltid har varit, en av de viktigaste debatterna vi har i lagtinget med anledning av den årliga redogörelsen om självstyrelsepolitiska frågor.

Jag ska uppehålla mig vid tre områden i det här meddelandet; dels reformeringen av självstyrelsesystemet, dels översättningen av God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica och dels Ålands demilitarisering och neutralisering.

Före det vill jag säga något om tidtabellen. Vissa år har vi varit väldigt sena i behandlingen av det här meddelandet eftersom det har kommit väldigt sent. Då har meddelandet delvis varit gammalt redan när vi har fått det till lagtinget. Nu har landskapsregeringen försökt vara tidigare genom att avlämna detta den 16 januari. Det betyder 2 1/2 månad efter att perioden har gått ut. Genom att vi går på ledighet så innebär det för lagtingets del att ärendet kommer upp först i början av mars. Idag har vi den 10 mars och då är vi betydligt längre ifrån den 1 november. Jag hoppas att landskapsregeringen och regeringarna framöver ska försöka anstränga sig att lämna den här redogörelsen redan i november till lagtinget så att vi ges möjlighet att vara någorlunda up-to-date i vår diskussion.

Före jag går in på mina tre områden så när det gäller rubriken på sidan 3; Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt så inväntar vi det första lagförslaget om hembygdsrätten. Vi får föra den diskussionen när vi har kött på benen. Det som sägs här är mera allmänna tidtabellsfrågor.

Till den första punkten; reformering av självstyrelsesystemet. Den av statsrådet tillsatta Ålandskommittén behandlar frågan och har en mycket tight tidtabell trots att det är många år fram till 2021. Detta på grund av att uppdraget första del säger att man redan under det här året 2014 ska lämna ett delbetänkande över huvudriktlinjerna för den framtida självstyrelsen. Det betyder att huvuddelen av de svåra politiska frågorna på axeln Mariehamn- Helsingfors ska lösas inom det här året, och inte bara inom det här året utan antagligen redan i början på hösten måste det föreligga en överenskommelse för att kunna utforma ett delbetänkande. Det har redan gått ett antal månader sedan kommittén började sitt arbetade. Nu är man inne i ett helt avgörande skede där vi under dessa pågående månader, mars, april och allra senast i maj, ska komma till något slags politiskt resultat i de verkligt svåra frågorna. Då är det också väsentligt att diskussionen förs här på hemmaplan över innehållet i det som vi möjligen kan komma överens om.

Samtidigt är arbetet i Ålandskommittén sekret. Det är meningen att förhandlingar mellan parterna, om man vill kalla dem så eller förhandlingar om alla medlemmar som finns i kommittén och som gäller rikets intressen och Ålands intressen, ska kunna föras till ett slutresultat inom maj- juni det här året. Det fordrar då rimligen en viss öppenhet trots att arbetet är sekret. Hur vi ska lösa den här problematiken är en intressant fråga och det är passligt att diskutera den i samband med det här ärendet.

Det är särskilt en fråga från åländsk sida som vi har sett som väsentlig. Det är att ändra självstyrelsesystemet så att vi inte, som i dagens självstyrelselag, har två listor som den ena anger rikets behörighet och den andra anger Ålands behörighet, utan att vi skulle kunna fatta beslut om vilka som är de oåterkalleliga statsuppgifterna också för Åland och allt övrigt skulle sedan höra till Ålands behörighet om Ålands lagting så önskar, via diskussioner med Ålands folk. Det här är den stora knäckfrågan, som också framkom i Aaltokommitténs arbete i riket, man är inte beredd att gå riktigt så långt.

Nu har presidiet fått en mycket central roll i det här arbetet. Vi har den stora lyckan att ha ltl Gunnar Jansson som medlem. De närmaste månaderna ska vi försöka nå ett resultat i frågan om principuppbyggnaden för det nya självstyrelsesystemet. På något sätt måste vi kunna föra den diskussionen här och inte bara i Ålandskommitténs medlemsgrupp och självstyrelsepolitiska nämnden och i det arbetet är också lantrådet involverad. Men vi bör föra en diskussion om hur vi kan föra ut de här frågorna till ålänningarna.

Den andra frågan, som hänger ihop med det här även om den är alldeles separat, är behovet av förändring av det ekonomiska systemet. Kommer man överens om systemuppbyggnaden så ingår ekonomin i den överenskommelsen. Det ställer särskilt stora krav på kommittén och kommittémedlemmarna eftersom inställningen i riket till en ökad ekonomisk självstyrelse på Åland lider av många händelser som har skett genom åren och som idag är aktuella. För att tala klarspråk så är det frågan om huruvida vi ålänningar, vi politiker, vi människor på Åland strävar efter någon form av skatteparadisisk situation där vi lockar företag och andra bortifrån, inte minst från Finland, att etablera sig på Åland. Kritikerna har fått vatten på kvarnen genom den postala verksamhet som skatteundantaget genom ett kryphål i den nationella lagstiftningen och i EU-regleringen av det hela ger möjlighet till. Det diskuterades just här i det föregående replikskiftet.

Att använda sig av skatteundantaget för att tjäna pengar utan att ha en förädling på Åland är inte acceptabelt. Det är ett sätt att undvika skatt och det får inte riskera det för Åland helt livsavgörande skatteundantaget i Finlands anslutningsfördrag med Europeiska Unionen.

Det pågående Brändöfallet och frågan om Postens förädlingsgrad av det man sysslar med är centrala politiska frågor för att komma framåt med självstyrelselagsrevisionen. Landskapsregeringen bör hitta någon slags regelverk eller gräns för vilken förädling som borde hanteras. Sedan är det naturligtvis en annan fråga att verksamheterna regleras av rikslagstiftning i huvudsak och inte av Ålands lagstiftning. Men ålänningar kan man prata med, man kan agera inom ramen för Posten Ålands styrelse på ett ansvarsfullt sätt. Förädlingsgraden måste vara relativt hög. Personligen vill jag säga att den borde vara minst 20 procent för att man ska kunna använda sig av det här kryphålet i skattelagstiftningen.

Ytterligare sten på bördan har diskussionen genom åren om penningautomatföreningens verksamhet i riket haft. Det gör att man i riket är bekymrad över vår politiska vilja. Den på 90-talet aktuella Captive-lagstiftningen var ett annat exempel. När vi behöver vara ansvarsfulla, för att göra framsteg inom självstyrelsen så måste vi ta på oss det ansvaret. Vi får inte låta det gå. Låt gå-politik inte acceptabelt när det gäller sådana här stora frågor.

När det gäller residualprincipen tror jag att det finns en vilja från riket sida att från sakkunnigt håll, från både politiskt håll och tjänstemannahåll, att hitta lösningar. Det är viktigt att vi kan komma vidare med det, men då måste vi också visa en handlingskraft när det gäller att undvika kritiken mot att vi vill någonting annat de facto än vad vi säger.

Ett annat problem i arbetet är att det är svårt att få riksdagsledamöterna att ägna tillräckligt tid åt Ålandsfrågor, som lantrådet var inne på i frågan om att få regeringen att ägna tillräcklig tid åt Ålandsfrågor. Det är inte lätt att få riksdagsledamöterna att ägna tillräcklig tid åt Ålandsfrågorna. Därför har presidiet i arbetet fått en allt starkare och mer central roll. Det är frågan om vilka förslag ordförande Tarja Halonen och de två viceordförandena kan lägga fram för kommittén. Det blir helt avgörande för att nå resultat i en situation där riksdagsledamöterna är svåra att engagera.

Avslutningsvis nämnde lantrådet att arbetet i Ålandskommittén eventuellt blir en fråga för aftonskolan att diskutera. Jag vill bara lyfta ett litet varningens finger. I så fall om det ska vara en punkt på aftonskolans föredragningslista så är det synnerligen viktigt att inkludera ordförande Tarja Halonen på förhand så att det inte blir problem om ansvaret och om makten över ärendet i dessa centrala frågor.

Fru talman! Det här tog längre än vad jag hade räknat med. Jag ber om ursäkt för det. Jag ska snabbt bara beröra översättningen av God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica. Det här är ett jätteproblem eftersom långt över 50 procent av läkarna på Åland, både i offentlig sektor och privat sektor, är utbildade någon annanstans än i Finland, och har nästan aldrig kunskap i finska. Samtidigt är man hänvisad till mycket centrala verktyg för skötseln av patienterna och det finns enbart på finska. Särskilt Pharmaca Fennica resulterar i en alldeles oacceptabel situation. Det utgör, som landskapsregeringen skriver, en patientsäkerhetsrisk. Det utgör dessutom ett stort administrativt tilläggsarbete för de läkare som måste söka parallella lösningar för det som står i Pharmaca Fennica och en kontroll av att det är möjligt enligt det finska regelverket. Pharmaca Fennica och God medicinsk praxis bör finnas på finska, svenska och engelska i landet för att det ska fungera. Vi lever inom en global värld idag också inom hälso- och sjukvården.

Det tredje och sista jag vill beröra är Ålands demilitarisering och neutralisering. Jag har två synpunkter. Den geopolitiska utvecklingen i Europa har gått i en rasande takt de senaste veckorna. Ryssland kontra Ukraina och Krim är måhända ett av de allra största problemen som vi har upplevt sedan andra världskriget. I det sammanhanget vill jag lugna alla lyssnare när det gäller upprustningen av Rysslands nergångna försvarssystem. Efter Sovjetunionens fall så lät man det helt enkelt förfalla. Det blev på en sådan nivå som inte var rimligt för ett land som vill vara en stormakt. Den upprustningen är begriplig och att de måste ha övningar även i vårt när område är begripligt. Det behöver i och för sig inte innebära någonting skrämmande. Men naturligtvis påverkar det vårt tänkande. I Sverige är man till och med beredd att omvärdera sin uppfattning om den geopolitiska utvecklingen och de hot som finns i vårt närområde.

Det som däremot är allvarligt är naturligtvis det som har hänt i Ukraina och det som fortsätter att hända. Rysk militär går in utan varumärkesdeklaration och till och med, som jag ser det, har ockuperat delar av Ukraina. Vi är många som tror att Krim redan är förlorat. Mycket talar för det. Oberoende av hur det är med den saken så tror jag att Ålandsexemplet kan användas både om Krim skulle vara en del av Ryssland och om Krim fortsätter att vara en del av Ukraina. I båda sammanhangen Ålandsexemplet intressant och inte bara när det gäller självstyrelsen och dess konstruktion, innehåll och tillkomst utan lika väl demilitariseringen och neutraliseringen. Det har i viss utsträckning visat sig vara en stabiliserande regim i Östersjöområdet. Att det var på det sättet kan man nog nästan påstå med säkerhet när man studerar historien kring andra världskriget och dess olika delar.

Man kan också säga att Svalbards demilitarisering har haft en sådan effekt norr om Norden. I viss mån kan man också säga att de grekiska öarnas demilitarisering i närheten av Turkiet har haft en sådan effekt. De både sistnämnda är ju dessutom delar av Natoområdet. Också den delen bör vara intressant för lösningen för Krim. Särskilt om vi får en situation att Krim skulle höra till gränsområdet mellan Ryssland och Ukraina så kunde det vara intressant att diskutera det ur demilitariseringszons synpunkt. Tack, talman.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I det första gruppanförandet från den största gruppen här i lagtinget, med repliker från det största oppositionspartiet, har det uttalats farhågor för hur bagatellmomsen används i praktiken här på Åland. Jag tror att det finns stora möjligheter att få till stånd en god diskussion i självstyrelsepolitiska nämnden om den här beskattningsformen. Precis som vicetalmannen här sade så är denna fråga i förlängningen en fråga om hela skatteundantaget. Det är framförallt en fråga om den ekonomiska utvecklingen i självstyrelsen framöver. Vi menar, precis som det antyddes i Moderat samlings gruppanförande, att om vi ålänningar, som av riksmyndigheter ofta anklagas för att möjligen starta upp skatteparadis, inte praktiskt kan visa på motsatsen så kanske det här begreppet blir en verklighet.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Eftersom mitt anförande var allt för långt så ska jag bara konstatera att vi är överens på den här punkten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag delar till fullo vtm Roger Janssons konstaterande att God medicinsk praxis och Pharmacia Fennica absolut borde finnas på svenska och även på engelska förstås. Inte bara hos oss utan i landet i övrigt så finns det andra läkare än enbart finskspråkiga. Det här är en fråga som vi från landskapsregeringen har engagerat oss i sedan 2005. Vi har faktiskt fått ett svar nu från social- och hälsovårdsministeriet. Man kan konstatera att behovet skulle finnas, men det finns inte pengar upptagna för översättningar vare sig av God medicinsk praxis eller av Pharmacia Fennica.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag tror att vi alla kan vara överens om att patientsäkerheten här är i sådan fara att vi inte kan acceptera det här penningargumentet från finsk sida.

Minister Carina Aaltonen, replik

Nej, och viljan tycks ju ändå finnas. Det är den finska läkarföreningen som ger ut God medicinsk praxis. Den görs i stort sett på talkoarbete av ungefär 700 finska läkare. Man menar att det finns en beredskap att översätta ungefär de 100 rekommendationerna till svenska. Ungefär hälften är översatta redan idag. Det skulle krävas cirka 100 000 euro per år under fem års tid och då skulle detta vara åtgärdat.

När det gäller Pharmacia Fennica så hänvisar social- och hälsovårdsministeriet till det nya EU-direktivet om gränsöverskridande läkemedel och menar att en sådan här bok ändå inte kommer att vara tidsenlig i ett längre perspektiv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag sällar mig också till dem som tycker att det som vtm Roger Jansson sade är ett jätteproblem. Jag delar klart och fullt den uppfattningen. Det är en också en oacceptabel situation. Det berör patienter och patientsäkerheten. Det framkommer också i diskussionerna här att man inte direkt har någon lösning. Vi måste arbeta för att detta absolut måste få en lösning så fort som möjligt. Man får resonera om på vilket sätt man sedan får fram de här pengarna. Men, som sagt var, det är oacceptabelt.

Sedan kan man gå vidare och tänka sig att man t.ex. i ett nordiskt sammanhang skulle kunna få en gemensam nordisk typ av en FASS verksamhet. Detta får man väl återkomma till.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det internationella spåret, och alldeles särskilt i det här fallet det nordiska spåret, är värt att jobba vidare på. Det är orimligt att läkare i Finland, Sverige och Danmark ska ha olika regler. Det är fullständigt oacceptabelt.

Christian Beijar, replik

Fru talman! I fall inte ärendet har aktualiserats i nordiska sammanhang så kan vi bra göra det från Ålands delegation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag har ett påstående och en kompletterande fråga. Mitt påstående rör Pharmaca Fennica. Jag skulle vilja påskina att jag tillsammans med ltl Katrin Sjögren här i salen är de personer som har de längsta empiriska studierna och hanteringen av Pharmaca Fennica i det praktiska livet. Jag tycker absolut att den borde finnas tillgänglig på svenska och om inte detta är möjligt så på engelska med beaktande av att gränsöverskridande läkemedel är det substantiella som är samma oberoende av vilket land man är i. Det är kombinationspreparaten som är komplicerade. Enligt min bedömning så har vi idag inte en säkerhetsrisk hos de svenska läkare som arbetar hos oss. Däremot har de ett försvårat arbetet eftersom de tvingas ta hjälp av andra som behärskar finska språket.

Jag får återkomma till min kompletterande fråga som rör skattegränsen.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Då måste jag ge ministern möjlighet att återkomma till skattegränsen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det gäller bagatellmomsen. Ledamoten förde fram ett resonemang om det landskapsägda bolaget Posten AB och att det vore tänkbart att begära att hanteringsvärdet ökar med ungefär 20 procent. Var och hur har ledamoten kommit fram till den procentsatsen?

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag har ett väldigt lätt svar på det. Om man har ett antal mynt i fickan och så kastar man upp dem, kommer myntet på 20 cent upp så blir det så. Nej, skämt åsido. Det måste vara en hanteringsverksamhet, 20 procent är kanske ett dåligt exempel. Varorna som kommer hit, och som ska skickas tillbaka till riket, måste hanteras av människohandel eller maskiner på något sätt så att det blir en betydande sysselsättningsgrad eller förädlingsgrad. Därför ska man inte hänga upp sig vid procenter utan det måste vara betydande. Landskapsregeringen borde ange någon slags regelverk både för sin egen verksamhet inom Posten Åland AB och också till övriga företag i landskapet, även om man inte för de övriga företagen har några maktmedel att ta till. Men ändå bör man kunna föra en diskussion om nödvändigheten av detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Roger Jansson. I er diskussion lyfte ni upprustningen av Ryssland och lugnade lagtinget att det inte behöver vara något skrämmande. Jag har en liten annan åsikt. Vi vet inte riktigt vad som är på gång. Det är ändå frågan om att Putin nu skulle vilja skydda den ryska minoriteten, han går in med maktmedel och anser sig ha rätt att hjälpa dem. Kan vi endast stå tysta här bredvid? Vi har sett skrämmande exempel från vår egen är historia, t.ex. när Hitler intog Sudet och sedan Österrike så stod världen tyst och såg på. Ser ni några kopplingar här?

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Frågan är mycket berättigad. Om detta kan man ha olika åsikter. Jag noterar att huvuddelen av Sveriges riksdag upplever att upprustningen ökar hotbilden i vårt område. Jag har den uppfattningen att själva upprustningen inte är problemet i det sammanhanget. Upprustningen är till delar förståelig eftersom den ryska militären nedrustades så markant efter Sovjetunionens fall. Hotet är politiken och den var ltl Kemetter inne på i en del av sin replik. Detta att man har gett sig en nationell rätt i Duman att gå in och skydda rysktalande människor i andra länder utgör ett hot till alla grannländer.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag tycker verkligen att det här en intressant debatt. Jag hoppas att andra ledamöter börjar diskutera kring det här. Det här hänger också lite ihop med ett eventuellt Natomedlemskap som nu igen har surfat upp på ytan. Är Estland mera skyddat än t.ex. Lettland och Litauen med tanke på att Estland har Natomedlemskap?

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är medveten om att vi nu börjar röra oss utanför dagens ämne. Frågan är så svår och storpolitisk att jag ska avstå från att svara på den.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Landskapsregeringen sätter självstyrelsepolitiska nämnden på prov, på ordentligt prov den här gången. När man läser denna redogörelse, 1 november 2012 -31 oktober 2013, så söker åtminstone jag, och jag hoppas alla läsare gör det, efter det självstyrelsepolitiska mervärdet i redogörelsen. Var finns mervärdet? Det blir en ganska dryg utmaning för nämnden att på basen av denna redogörelse finna det. Jag tänker här både på upplägg av redogörelsen, dess innehåll och framförallt politiska ställningstaganden. Var finner vi politiken i redogörelsen?

Av de 12 rubriker som beskriver redogörelsen är 9 gamla. Det finns flera långkörare. Av de 17 underrubrikerna är 11 gamla och många gånger avhandlade.

Jag finner redogörelsen mera som en lakonisk, håglös, teknisk beskrivning av ett år som gått. Jag saknar helt och hållet vad landskapsregeringen vill under de redovisade ärendena och vad landskapsregeringen ämnar göra för att få fram en Pharmacia Fennica på svenska. Jag finner också att landskapsregeringen den här gången, mer eller mindre, struntade i vad nämnden sade vid förra genomgången, tyvärr.

Jag kommer i min beskrivning, inför behandlingen i nämnden, att ge några brottstycken ur mina iakttagelser. Jag följer upplägget i redogörelsen.

Först reformeringen av självstyrelsesystemet. Arbetet befinner sig just i det läget som vtm Jansson här nämnde. Som viceordförande i kommittén har jag rätt, även för utomstående, att yppa vad kommittén handlar om. Lagtinget är inget utomstående organ. Jag har inte några svårigheter med det som kollegan Roger Jansson här anförde.

Emellertid konstaterar jag att självstyrelsepolitiska nämnden är referensgrupp för lagtingets medlemmar i Ålandskommittén.  Självstyrelsepolitiska nämnden sammanträder i det ärendet regelbundet och inför varje möte med Ålandskommittén. Självstyrelsepolitiska nämnden uttalar beredskap att till lagtinget, när den dagen kommer och den närmar sig en var dag som går, lämna ett underlag för en debatt i lagtinget. Så långt är det gott och väl. Nästa möte med kommittépresidiets viceordförande är i morgon. Då behandlar vi sådana ärenden som föreläggs kommitténs plenarmöte den 27 mars. Det är omöjligt att bedöma om de förslag vi behandlar i morgon är så goda att de vinner kommitténs gillande, men de kommer definitivt att tas till behandling i kommittén.

Precis som vi nyss hörde av vtm Jansson kan man säga att presidiets roll har vuxit i behandlingen i kommittén. Enligt mandatet är det presidiets ansvar att leda kommitténs arbete, bereda dess möten, driva processen framåt och lösa upp eventuella låsningar i kommittén. Kommittén har hittills sammanträtt fem gånger. Enligt min mening kan man inte säga att det finns särskilt stora låsningar, kanske brist på sådana. Nu ska presidiet hjälpa till att förelägga förslag till nästa kommittémöte så att vi kan konkretisera de ställningstaganden som kommittén då förhoppningsvis gör. Det är helt nödvändigt att kommittén kommer vidare i de principiella övervägandena i god tid före hösten, gärna redan vid kommitténs sista möte för den här våren i slutet på juni. Vi får räkna med svårigheten att få kommittén att sammanträda i tillräcklig sammansättning, men också att det politiska utrymmet för diskussioner där minskar ju närmare riksdagsvalet i april 2015 vi kommer.

Ja, här har vi en utmaning. Jag kommer som medlem i presidiet och som viceordförande att driva de ärenden som kollegorna i lagtinget säger att är goda och som jag för egen del gärna driver. Därför kan det kanske uppfattas i någon mån schizofrent att jag nu i det fortsätta framförandet över redogörelsen ska vara kritisk mot den regering som jag förväntas stöda i det här ärendet. Men så har vi kommit överens, jag tror att jag ska klara den uppgiften. Kritiken ska inte uppfattas som förbjuden. Kritiken avser att vara konstruktiv och drivas vidare under devisen; mera politik i politiken.

När det gäller det svenska språket så har jag bestämt mig för att upprepa min fullständiga övertygelse, vilket också nämnden flera gånger har uttalat, att om något i självstyrelsesystemet ska lagfästas så är det språkrådets existens, uppgifter, fullmakter, sammansättning, finansiering etc. Jag väntar ivrigt på en sådan lagstiftning. Jag kan villigt medge att lagen i sig knappast ändrar på själva praktiska sättet för språkrådet att fungera. Jag är en anhängare av lagstiftningens psykologiska effekter. Jag menar att en lagstiftning i sig breddar insikten för ett ärende och intresset för ärendet. Men också av hänsyn till syftet med Ålands självstyrelse så tycker jag att lagstiftning definitivt kan försvaras. Jag ser fortsättningsvis fram emot en sådan lagstiftning.

Ortnamn på svenskspråkig språkdräkt, ja, jag har samma iakttagelser som jag nämnde i den allmänna avdelningen. Det redogörs för ärendet, men ingenting alls om vad regeringen ämnar göra. Man säger att man ska uppta diskussioner. Så länge jag minns har man diskuterat den här frågan. Istället för diskussioner skulle man övergå till handling, sidan 5.

Till frågan om Pharmacia Fennica. Jag har inte mera att bidra till den diskussionen. Här framgår ingenting vad landskapsregeringen vill göra. Jag ser det här som en patientsäkerhetsfråga och det tycker jag man verkligen ska göra. Vi känner alla till att i varje medicinförpackning finns det en beskrivning av innehållet. Det är otänkbart i Finland att en sådan förpackning skulle innehålla en beskrivning av medicinens innehåll utan att den också förelåg på svenska. Det är som en patientsäkerhetsfråga, man kan rent av säga att det är en produktsäkerhetsfråga. Vi vet att denna katalog har en central betydelse i medicinen.  En tanke från min sida att här om någonstans behöver man både produktsäkerhet och patientsäkerhet. De båda borde och kunde med fördel förenas i de strävandena som vi från liberalernas sida stöder, allt annat är otänkbart. Vi hörde redan kollegan Katrin Sjögrens insatser i ämnet.

Nu går jag till sidan 7, ESK-konventionen. Jag undrar vad som har hänt? Den säkerligen största självstyrelsepolitiska landvinningen under redovisningsperioden förbigås med tystnad. Lagtinget har ordnat det så att lagtinget har kompetens-kompetens. Ni hörde rätt! Här beslöt ju lagtinget att ta ställning till en konvention från 70-talet, under den gamla självstyrelselagens tid, i förbindelse med att presidenten ber om bifall till ikraftträdandet av det fakultativa protokollet. Denna åtgärd, som självstyrelsepolitiska nämnden skapade, har vunnit den högsta statsledningens godkännande. Vi har ett fakultativt protokoll till som är precis jämförbart med denna ESK-konvention, den behandlas i nämnden och jag ska inte föregå resultatet av det hela. Detta, värderade kollegor, är enligt min mening redovisningsperiodens klart största självstyrelsepolitiska landvinning; att lagtinget lämnade ett bifall till en konvention som alla andra hittills har hävdat att redan gäller. Nu är den saken skött. Därför är den sista meningen i avsnittet om Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter något överraskande. ”Således anses ESK-konventionen vara gällande i landskapet.” Vän av ordning frågar sig: Sedan när då? Nu är den gällande i landskapet. Men det är nog ett ganska gediget självstyrelsepolitiskt jobb som ligger bakom den ordningen.

Till det föregående vill jag också säga en liten sak och vi ska vara noggranna under behandlingen i nämnden. Jag avser reformering av självstyrelsesystemet. Uppe på sidan 3 anförs: ”Kommittén består av representanter för partierna såväl i riket som i landskapet Åland”. Men det är ju inte sant, bästa författare. Det var en ganska kraftfull insats som gjordes från åländsk sida att rikspartierna inte skulle ha monopol på den här frågan. Det var uttryckligen riksdagsgrupperna som nominerade medlemmarna så att riksdagen och lagtinget skulle ställas på jämbördig fot i denna process och lagtinget och lagtingsledamöternas ställning och status av part skulle vara klar en gång för alla. Det är inte så här som det står i redogörelsen. Det var så i Aaltoarbetsgruppen och det var ett system som vi ogillade. Jag tror att den ändring som skedde är ett resultat av den hållning som vi då levererade. ESK-konventionen borde ha behandlats annorlunda. Kanske vi i nämnden får en förklaring till vad som avses här. Det som står på sidan 7 är inte sant. Jag vet inte om jag ska säga tyvärr eller dess bättre.

Fru talman! I övrigt har mitt exemplar av denna redogörelse fortsatta frågetecken om vad landskapsregeringen ämnar göra. Vilka politiska konklusioner drar man av sina slutsatser om hur det förhåller sig? Vad tänker man göra för att gå vidare? Det här gäller praktiskt taget i fråga efter fråga.

Jag går till sidan 11, LFA-stödet. Nämnden kritiserar förfarandet under behandlingen i fjol om att man inte får överföra behörighet mellan Åland och riket med avtal. Det kan man göra bara i den ordning som självstyrelselagen föreskriver. Jag får intrycket att författarna här har uppfattat kritiken men jag saknar också lite slutsatsen av det som pågår. Det vill säga en överenskommelse ska eftersträvas men i vilken riktning och hur det ska utfalla behöver nämnden ytterligare fördjupa sig i.

Avslutningsvis, fru talman, sista avsnittet; Överklagande av lagtingets förvaltningsbeslut. Ibland har det hänt att redogörelsen har innehållit en beskrivning av invecklade komplicerade lagkontrollärenden. Men det här var ju inte komplicerat på någon vis. Såsom tidigare författare av den här typen av redogörelser vill jag nog i det här skedet av behandlingen hävda att sista avsnittet inte alls hör hemma i en sådan här redogörelse. Det går för långt om det i Ålandsdelegationens-, högsta domstolens- och presidentens lagkontrollsredovisning ska ges till självstyrelsepolitiska nämnden. Självstyrelsepolitiska nämnden är ett politiskt organ. Det som sker i lagkontrollen är en juridisk hantering. Jag hoppas att nämnden kan få en god förklaring till denna till och med omfattande beskrivning av detta enskilda i sig enkla ärende.

Jag går nu till självstyrelsepolitiska nämndens betänkande över föregående års redogörelse. På sidan 2 skriver nämnden: ”Enligt nämndens mening kunde det vara ändamålsenligt med exempelvis två årliga redogörelser; en självstyrelsepolitisk och en externpolitisk som innefattade nordiska frågor, Östersjöfrågor, EU-frågor samt övriga externpolitiska frågor.” Den första redogörelsen, den självstyrelsepolitiska, skulle varar självstyrelsepolitisk medan den övriga mer eller mindre skulle vara utrikespolitisk. Det skulle rimma med den nya lagtingsordningens föreskrifter. Jag hoppas att nämnden under beredningen av detta ärende får en god beskrivning till varför landskapsregeringen inte velat uppmärksamma den uppmaningen. Tack, fru talman.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Gunnar Jansson kritiserar kraftigt regeringen för att den inte vet vad den vill, den har inte gjort någonting och att den måste handla. Själv kommer han med ett förslag som inte är nytt, vi har vi hört det många gånger tidigare och det var konstigt att det inte ens gick igenom i förra mandatperioden; att vi ska lagstifta om språkrådet. Jag uppfattade det som att det bara är en lag för lagens skull, åtminstone så länge Gunnar Jansson inte själv kan säga vad den ska innehålla. Vilka uppgifter? Vad är syftet? Jag tycker att kritiken lite faller tillbaka på ltl Gunnar Jansson själv.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag tar gärna replik för vi behöver jobba tillsammans för att komma framåt i sådana här ärenden.

Inom lagstiftningen brukar man säga att det är ganska komplicerat att definiera område för lagstiftningen, det stämmer. Man brukar också säga att om man har en lagstiftning så ska man tänka på vad som händer om den slopas. Lagstiftningens pedagogiska effekter är betydande. Det förhållandet att landskapet skulle lagstifta om språkrådet markerar att det är viktigt och att dess verksamhet ska tryggas. Det ska finnas ett budgetmoment för dess verksamhet. Det ska ingå i själva lagen vad språkrådet ska göra, lite i stil med den redovisning som finns här i berättelsen just därför att språkrådets verksamhet därmed är stabil, långsiktig och inte kan tas bort hur som helst. Nu kan språkrådet upphävas i morgon.

Ltl Barbro Sundback, replik

På något vis känns hela argumentationen lite otidsenlig i synnerhet om man betänker ltl Gunnar Janssons deviser i samband med Ålandskommitténs arbete. Det ska vara mera politik i politiken, det ska inte vara rättskamp utan det ska vara dialog osv. Nåja, vi har alla våra tillkortakommanden. Men vi vet inte vad språkrådet ska syssla med. Vad är det man ska lagstifta om? Det centrala är ändå att man måste få veta varför det ska lagstiftas om språkrådets uppgifter och vilka de är. Inte har jag någonting emot lagstiftningen. Vad språkrådet ska hålla på med är väl ändå det centrala. Inte tar någon regering med självbevarelsedrift bort språkrådet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! I mitt sätt att tänka tar jag avstamp i självstyrelselagen som säger att Åland är enspråkigt svenskt och i lagtingsordningen som säger att syftet med självstyrelsen är att så ska det förbli. Då ser jag det som naturligt att det i en organisk landskapslag sägs hur vi alla tillsammans ska fungera för att det här ska upprätthållas. Jag har inte möjlighet i en replik att säga vilka 13 punkter som skulle ingå i rådets uppgifter. Men jag har inte några svårigheter att formulera dem ifall någon vill vara med och skriva en sådan lag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lagtinget tar nu paus. Lagtinget sammanträder igen om 15 minuter.

Talmannen

Plenum fortsätter med diskussion kring redogörelsen enligt 32 § arbetsordningen för tiden 1 november 2012 till 31 oktober 2013. På talarlistan finns lagtingsledamöterna Barbro Sundback, Anders Eriksson och Petri Carlsson.

Ltl Barbro Sundback

Tack så mycket, herr talman! Bästa kolleger, lantrådet berörde själva redogörelsen och dess karaktär. Det har i ett tiotal år redan framkommit att den här redogörelsen inte intresserar så mycket eftersom det redan har skett. Redogörelsen kommer dessutom ofta till lagtinget med en viss försening, sedan ska den ältas i självstyrelsepolitiska nämnden och så ska det bli ett betänkande om det som har skett. De flesta i lagtinget vill ändå diskutera aktuella frågor. Därför önskar jag regeringen lycka till med att vi ska få någonting mer aktuellt, ett dokument som kanske är mera publikvänligt och tar upp det som har skett men också att vi får möjlighet att diskutera dagsaktuella frågor och framtiden.

Jag var inne på detta när det gällde EU-meddelandet. Jag tycker att det absolut måste förändras. EU-meddelandet kom hit i januari och nu ligger det i självstyrelsepolitiska nämnden. Det lär ligga där ett bra tag. Det här dokumentet ska dessutom gälla för 2014 men det har också en historisk bakgrund. På något vis har vi för mycket döda dokument som cirkulerar här mellan regeringen och lagtinget och olika nämnder och alla ska utlåta sig om det. Jag undrar om det faktiskt är politiskt effektivt? Vill vi ha det på det här sättet? Jag ser gärna ganska stora förändringar här och snabbt.

Herr talman! Jag vill ta utgångspunkt i två stora frågor. Det ena är självstyrelsesystemets reformering. Som medlem i det här arbetet blir det allt klarare och klarare för mig; vem ska ha det politiska ansvaret för Ålands självstyrelse och dess utveckling? Vem? Är det Ålands lagting eller är det Finlands riksdag? Det parlamentariska ansvaret blir väldigt otydligt om vi ska ha det nuvarande systemet, att de finländska riksdagsledamöterna som representerar rikspartierna, vi har bara en enda person som representerar Åland, är de som ytterst ska ha makten i sin hand över Åland. Det systemet kan inte fortsätta av det enkla skälet att dessa parlamentariker aldrig har haft eller tagit något större ansvar för Åland. Det är på regeringsnivå som man har gjort förändringar i systemet och så har riksdagen godkänt resultat i mer eller mindre oförändrad form. Med tanke på hur snabbt världen förändras, tiden går på något vis mycket snabbare än någonsin förut, så måste Ålands lagting ha de verktyg i sina händer som behövs för att vi ska kunna uppdatera och använda självstyrelsen på ett sådant sätt så att vi kan ta ansvar för vårt eget samhälle.

Om man vill vara positiv så kan man säga att den gångna utvecklingen visar att vi inte behöver någon finländsk inblandning. De finländska partierna har aldrig haft någon Ålands politik för det har inte behövts. Vi har kunnat sköta oss själva och lyckats bra och det ska vi fortsätta med. Det ointresse som man ser i arbetet i Ålandskommittén, åtminstone till vissa delar i Finlands riksdag, beror kanske bland annat på att man tycker att det har fungerat bra så att man behöver inte ta större ansvar. Men för oss är det här en dålig situation så länge Finlands riksdag har så stor makt över just de centrala verktygen i självstyrelsen.

I redogörelsen nämns avräkningsgrunden och det är en sak som nämnden måste fundera över. Här sägs att man har diskuterat med finansministeriet och landskapsregeringen och finansministeriet har olika åsikter. Finansministeriet verkar starkt trycka på att bli av med den frågan och att den ska in i Ålandskommittén för avgörande. Hittills har vi sagt att det här är ett system som används varje dag. Om systemet måste reformeras så ska det göras så fort som möjligt. Det är viktigt, åtminstone här på Åland, att vi bestämmer vem som ansvarar för att det nuvarande avräkningssystemet reformeras och att det blir klart hur det ska fungera i praktiken när det sker förändringar i det ekonomiska i riket.

Herr talman! Oberoende av hur det går med Ålandskommitténs arbete så har samarbetet mellan de åländska partierna fungerat mycket bra. Alla har varit konstruktiva och bidragit till att vi har fått en ganska stark gemensam syn på hur systemet fungerar idag och hur det inte fungerar. Det har stärkts lagtingets partier i en uppfattning om självstyrelsen och vad som är väsentligt för att det ska fungera också i framtiden. Av ledande tjänstemän har vi fått mycket bra underlag, sådant som vi aldrig tidigare har sett i den form som det har presenterats i kommittén. Det finns en väldigt stor klyfta mellan de åländska representanterna som är sammansvetsade och har en bra diskussion. Ålänningarna är väl insatta och vet vad vi vill. Rikspartierna är i varierande grad intresserade och kunniga. Vi får väl se var det slutar. För åländsk del tycker jag att arbetet har varit framgångsrikt.

Herr talman! Jag kan svårligen gå förbi Ålands demilitarisering och neutralisering. I redogörelsen och också i meddelandet så lever man kvar i den tid när vi bedömde hotbilden som att den var civil till sin karaktär. Det gällde miljöförstöring, kriminella organisationer och terrorister, om man nu ska kalla det civilt, det är väl överhuvudtaget ociviliserat. Men det var i alla fall inte frågan om traditionella militärpolitiska hot. Vi ser att den här bilden plötsligt nu mycket snabbt har förändrats. Jag anser att vi i samband med behandlingen av meddelandet får lov att på något sätt beakta det som har skett och det som sker i Ukraina och framförallt på Krim.

Intressant är det forskningsarbete som Kenneth Gustafsson har gjort. Han har mycket tydligt visat att Sovjet och Ryssland och Ryssland före Sovjet är ett imperium. Ryssland är inte en demokratisk rättsstat i den bemärkelse som vi menar och det ser jag som det stora hotet. Sedan andra världskriget har inte två demokratiska länder varit i krig med varandra. Det visar att demokratiska rättsstater, när man har kommit så långt i utvecklingen, inser att konflikter måste lösas utan militära eller andra våldsmedel. Men vår stora granne i öster verkar inte ta det här i beaktande, utan man lever i det förgångna och ser sig berättigad att göra invasioner i andra länder för att tillförsäkra sig sina strategiskt viktiga intressen. Att vara stor och stark och skrämmas har en reell betydelse i många länder. Här nämndes tidigare att Sverige, som alltid har ansett Ryssland som sin arvsfiende, reagerar väldigt känslosamt. Nu tycker plötsligt vissa i Sverige att man ska lägga om hela sitt försvar.

I Finland reagerar man vanligtvis på ett annat sätt. Man försöker tona ner eventuella konflikter och spänningar och man avvaktar. Det ju finns ingenting som säger att inte vi på Åland kan ha en egen analys av situationen. Om man ser på historien i ett perspektiv på 200 år, sedan 1814 års vinkongress, så fluktuerar allianserna. Krim är en av de strategiskt viktiga platserna för Ryssland. Vi kan se ett mönster i väster. Det är Krim, Kaliningrad och Åland.

Kenneth Gustafssons arbete visar på att Ryssland aldrig har frångått sitt intresse för Åland. Man ska komma ihåg att Ryssland aldrig har godkänt 1921 års konvention om Ålands demilitarisering och neutralisering. Från rysk sida menar man fortfarande att Finland är skyldig att se till att inte främmande makter kommer till Åland vid en kris eller krigstillstånd. Man kan väl mellan raderna säga att Ryssland kanske förbehåller sig själva vissa friheter i sådana sammanhang. Nu menar jag inte att det är aktuellt i den här situationen. Om man försöker se en logik och ett sammanhang från rysk sida så skulle min tolkning vara detta.

Nu har president Obama meddelat att Amerika inte accepterar invasionen av Kreml, vilket nog betyder att situationen kommer att bli ännu mera tillspetsad. Många offentliga personer, som har anknytning till länder i Baltikum, ser ett mönster som upprepar sig. Författaren Sofi Oksanen har uttalat sig och jämför historien med hur det gick till när Estland annekterades. Litauens president gav uttryck för samma tankegångar. Det finns ingen orsak att vara rädd men vi ska i alla fall inte bagatellisera den utveckling som sker i Ryssland. I belysningen av detta så kan man kanske också lättare förstå statyer, tavlor och sådant som vi har fått ta emot den senaste tiden.

Jag ser fram emot en spännande diskussion i nämnden om detta som har hänt och som nu pågår i Ukraina och Krim och vilka följder det kan tänkas ha, inte bara för Åland utan för den här regionen. Tack, herr talman.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Sundback. Onekligen ser vi en förändrad säkerhetspolitisk miljö. Det kan vara relevant, precis som ledamoten framhåller, att göra en analys av vad de senaste händelserna innebär för Ålands demilitarisering och neutralisering. Jag är också benägen att hålla med ledamoten om att man bör se det som en del av ett bredare mönster om man tänker på Transnistrien, Sydossetien och Abchazien och liknande utveckling här tidigare.

Sedan kan vi också notera att Finland och Sverige har haft ganska olika reaktioner på det förändrade säkerhetspolitiska läget. I Sverige har man så här långt dragit längre gående slutsatser än vad man har gjort i Finland. Det kan i och för sig ha att göra med att det är valår på gång och det finns en stark vilja att profilera sig i olika frågor.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Sveriges och Finlands förhållande till den östra grannen är intressant. Jag är så gammal så att jag kommer ihåg Kalla kriget. Man kan också spåra historiska mönster i de här reaktionerna. Sverige var ibland under Kalla kriget ganska så kritisk offentligt mot Sovjetunionen medan Finland skötte sina relationer på annat sätt. Vi vet alla hur de gestaltade sig. Begreppet Finlandisering används ofta nedsättande, men det var nog under de tiderna ett framgångskoncept. Ända sedan Krimkriget vet vi att Ryssland inte vill ha en massa bråk här uppe, de har nog med problem i Kaukasien och i många andra gränsområden. Så ser jag på detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag tar fasta på första avdelningen i kollegan Barbro Sundbacks anförande, dvs. utvecklandet av självstyrelsesystemet. Ålandskommittén har bl.a. i uppdrag att enas om hur ansvaret mellan landskapet och riket ska fördelas när det gäller att utveckla självstyrelsesystemet och det åländska samhället. Fokus ska ligga på grunden för behörighetsfördelningen, hur behörighet kan överföras och vilken rättslig kontroll det ska finnas. Så här ser det ut. Jag kan bara hålla med om att det handlar ytterst om vem som ska bära ansvaret. Kommittén ska också ta ställning till hur det ansvaret ska bäras uttryckligen när ansvaret för Ålands lagtings del ska utökas.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Visst är vi överens om själva uppdraget och vad vi ska ta ställning till. Problematiskt är ju att vi inte får det engagemang och det intresse vi skulle behöva från våra kollegor i riksdagen. Jag menar att man småningom måste ställa dem mot väggen och fråga hur de tänker utveckla Åland de närmaste hundra åren? Det går inte bara att rycka på axlarna och säga; ”nej, ni har det så bra redan, så inte behöver vi göra någonting”. Jag tycker att vi måste utkräva ett parlamentariskt ansvar från de finska kommittémedlemmarna. Att deltagande är så pass blygsamt är väl ett tecken nog på att de inte känner ett ansvar.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag ska göra vad jag kan i presidiet för att komma vidare. Det är alldeles sant. När kommittén har sitt nästa möte den 27 mars så vill jag försöka verka så att det ska finnas konkreta förslag till åtgärder. Om det sedan innebär att man ställer mot väggen eller hur man gör, det får vi väl se. Det måste nu till så hög grad av konkreta förslag som det bara är möjligt för att alla medlemmar i kommittén ska delta i detta gemensamma uppdrag. Det ingår också i presidiets uppgift att försöka förhindra en situation av ”vi och dem”. Vi är alla ”vi” i denna gemensamma kommitté med detta gemensamma uppdrag. Presidiet har sitt ansvar, det ska jag försöka förkovra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag vill inte lasta presidiet för något misslyckande. Jag är uppriktigt sagt ganska besviken på de representanter från Finlands riksdag som jag antar att ha valt det här uppdraget, att de inte ger mera tid åt det här. Det förekommer väl inte någon tvångsanslutning till den här kommittén? 

Å andra sidan kan man se det som att de tycker att vi klarar oss bra själva. Om det är det senare, då menar jag att de också ska ge oss de verktyg som vi behöver. Professor Roslin sade ganska bra; de länder som inte sköter sina autonomier får problem, som Scottland och Katalonien.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Tack, herr talman! Det var intressanta tankar som kom fram här i slutet av den sista repliken. De kunde man diskutera länge runt, men jag ska inte göra det. Jag ska hålla mig till det här dokumentet.

När jag var relativt ny i lagtinget och många år efter det så tyckte jag att den här redogörelsen var ett av de mest spännande dokumenten som lagtinget tog del av. Då handlade det mycket om att flytta fram positionerna, stärka självstyrelsen och göra ett fantastiskt Åland ännu bättre för ålänningarna. Det tyckte jag var jättespännande. Visst fanns det också då ett bekymmer att man gärna ville diskutera framtiden och inte bara redogörelsen över det senaste året, men det fanns en helt annan dynamik i det.

Lantrådet nämnde i sin presentation att det går för mycket tid till det som har hänt. Vi hade en likadan diskussion i social- och miljöutskottet. Jag ska inte gå in på det eftersom det är sekret vad som sägs där. Men det föregick också en diskussion om vad detta ger sist och slutligen. Om man tänker på vad det handlar om så handlar det om självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur som vi ska diskutera. Jag tycker att det är väldigt lite politik i det här. Jag saknar rätt långt vad landskapsregeringen har gjort och vad landskapsregeringen vill. Jag noterade kollegan Gunnar Janssons uppgivenhet och jag förstår den. Det är någonting som saknas och det sade jag också i social- och miljöutskottet. Det blir en diskussion om varför man ska bara stå och debattera en tjänstemannaredogörelse och om vad som har gjorts för snart 1 1/2 år sedan. Då blir det svårt. 

Tittar vi på det första och något av de viktigaste, reformeringen av självstyrelsesystemet, så hänvisas det till den parlamentariskt sammansatta kommittén. Men vad tycker landskapsregeringen?

Jag hade förmånen att få sitta med i Gunnar Jansson kommittén och såg den dynamik som fanns i det kommittéarbetet och också den dynamik som fanns i förhållande till landskapsregeringen. Jag satt också med i den andra kommittén, Roger Jansson kommittén. När vi träffade företrädare för landskapsregeringen fick jag ofta den känslan att man var av med ett bekymmer, för det här skulle kommittén sköta. Jag tycker att det är en synnerligen relevant frågeställning vad landskapsregeringen tycker i dessa viktiga frågor.

Följande rubrik; Hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt, där har vi nu idag fått höra att det kommer en lagstiftning när det gäller hembygdsrätten. Men vad som händer med jordförvärv och näringsrätten vet vi inte. Därför ställer jag frågan till lantrådet: Vad är riktigt problemet att följa de riktlinjer som fanns i den parlamentariska kommitté som 24 april 2009 lade fram förslag? Vad är problemet? Jag ska inte stå och citera vad den här landskapsregeringens medlemmar har sagt under tidigare perioder för då hamnar vi så väldigt långt tillbaka i tiden och de debatterna tillför egentligen inte så hemskt mycket. Konstateras att den här regeringen tillsatte en arbetsgrupp den 8 oktober 2012 som skulle jobba med de här frågorna. Nu har man förlängt mandattiden till den 31 december detta år. Men vad är problemet att jobba vidare med de riktlinjer som slogs fast i den parlamentariska kommittén?

Sedan tänkte jag tala lite längre om det som ligger mig och Ålands Framtids väldigt varmt om hjärtat; dvs. vårt svenska språk. Det sägs: ”I samband med att landskapsregeringen tillsatte ett nytt språkråd den 20 december 2012 omformulerades språkrådets mandat så att det uttryckligen enbart ska fungera som landskapsregeringens referensgrupp i språkärenden.”  Men tittar man på reglementet för språkrådet som också togs samma dag, den 20 december 2012 så står det för det första under rubriken Allmänt § 1: ”Språkrådet ska fungera som Ålands landskapsregerings referensgrupp i språkärenden.” Men i 2 § kommer språkrådets uppgifter upp. Det sägs att man ska ge utlåtanden i sådana ärenden som Ålands landskapsregering anhängiggör. Är det så illa som jag tror att Ålands landskapsregering inte anhängiggör några ärenden när det gäller vårt svenska språk längre, så finns ändå den följande uppgiften kvar; ta initiativ i språkpolitiska frågor och lägga fram förslag till Ålands landskapsregering. Vill man ytterligare nu backa uppgifter från språkrådet när man skriver i det här meddelandet att mandatet uttryckligen och enbart ska fungera som landskapsregeringens referensgrupp i språkärenden? De viktiga arbetsuppgifter som den här regeringen faktiskt själva har slagit fast verkar man på något konstigt sätt inte bry sig om längre. Det är bekymmersamt.

Det sägs: ”Under år 2013 har språkrådet kartlagt språksituationen inom de sektorer som är representerade i språkrådet” vilket lantrådet också nämnde i sin presentation. Denna kartläggning gjordes redan av tidigare språkråd. Det gjordes också väldigt långt i den parlamentariska kommittén. Man gjorde ett mycket, mycket gott arbete under vicelantrådet Roger Nordlunds ledning. Tilläggsutredningar tog fasta på de här frågorna. Att man igen skulle ha kartlagt någonting som tidigare har varit kartlagt är ju bara ett sätt att få tiden att gå.

Utöver detta sägs att man jobbar med nationalspråksstrategin och att man har haft ett gemensamt möte för styrelsen för Svenska Finlands folkting. Svenska Finlands folkting är en kommunal instans. Montera inte ner värnandet om vårt svenska språk och sätt ner hela självstyrelsen på kommunal nivå på rikssidan. Det är faktiskt nästan som man får darr på rösten.

Jag har tittat på det nuvarande språkrådets protokoll. I år har man haft enbart två möten. På det senaste mötet pratade man om att få språkrättsrådet Tammenmaa hit till Åland, det var det som var det viktiga.

Värderade landskapsregering, och jag måste faktiskt också vända mig till vicelantrådet Roger Nordlund som faktiskt ledde den parlamentariska kommittén och gav ett väldigt bra betänkande den 25 april 2006; det är snart åtta år sedan. Inte ett kommatecken, inte ens språknämnden som man pratade om då har blivit tillsatt, inte ens ett kommatecken! Åtminstone tidigare var åländsk center väldigt engagerade för vårt svenska språk. Varför gör man ingenting längre? Det är skrämmande.

Språkrådet som nu har lyfts fram som någon sorts lösning på de här frågorna var ju bara en liten del av ett helt kommittébetänkande. I kommittébetänkande från 25 april 2006 hade språknämnden en undanskymd roll enligt mitt synsätt. Det fanns betydligt mer progressiva förslag som de flesta partier stod upp bakom och man stod upp för det svenska språket på ett helt annat sätt än vad vi ser idag. Det var alla partier, också frisinnad samverkan, obunden samling, men socialdemokraterna hade en reservation, det minns jag.

Sedan tog det för dåvarande lantrådet Roger Nordlund nästan ett helt år att få dåvarande utbildningsminister Camilla Gunell (det är ju ganska smått i de åländska förhållandena ibland) med på tåget så att man kunde lämna ett språkpolitiskt program på två och en halv sida.

Det intressanta är vad som sägs om en språknämnd. ”Den ska följa den språkliga utvecklingen inom alla samhällssektor. Avsikten med en språknämnd är att följa utvecklingen och att stärka en kontinuerlig information av Ålands enspråkiga status. Nämnden ska behandla strukturella språkproblem med utgångspunkt i språkstadgarna i självstyrelselagen, hantera landskapsregeringens beslut i språkfrågor samt övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs.” Jag skulle kunna läsa upp hela det här stycket.

Jag tror faktiskt att kommittéordföranden Roger Nordlund kan intyga att tanken med språknämnden skulle vara en parlamentariskt tillsatt språknämnd, lika engagerade människor som det fanns i språkkommittén en gång i tiden. Det har blivit ett tjänstemannaorgan väldigt långt och jag vet mycket väl att det aldrig var ursprungstankarna. Jag tyckte att det var bra och jag sade åt lantrådet att det är klädsamt att hon själv tar ordförandeskapet, även om det blir lite märkligt att vara med i ett beredande organ för den regering man leder. Jag förstod att lantrådet ville visa handlingskraft och man ville vara med och leda språkrådet. Det tyckte jag att var bra och det gratulerar jag till.

Om man tittar i protokollet angående jobbet med den finska nationalspråksstrategin så är det döfött. Vi från åländsk sida kan aldrig rädda det svenska språket i Finland. Jag beklagar men det är ett slag som är förlorat. Vi kan inte gömma oss bakom det arbetet och låta bli att göra något som är viktigt för det svenska språket här på Åland. Vi måste engagera oss precis i den linje som kommittébetänkandet. Jag förstår faktiskt inte den här landskapsregeringens flathet.

Jag vänder mig till centern som jag tidigare har upplevt att ha värnat om vårt svenska språk.

Herr talman! Jag ber om ursäkt för min känslosamhet, med det här är frågor som är oerhört viktiga för mig.

Följande fråga som jag vill ta upp helt kort är underrubriken; Kontakterna med riket. Det står så här: ”Vid den aftonskola som hölls i mars 2013 behandlades främst hur regeringens handlingsprogram beträffande kontakterna med Åland förverkligas, utvecklingen av Ålands självstyrelse, behovet av ändring av avräkningsgrunden och förutsättningarna för en europaparlamentsplats för Åland. Därtill fördes informella diskussioner om bl.a. vindkraftsfrågan. Vid lantrådets besök hos statsministern i november 2013 konstaterades att det informationsutbyte och de diskussioner som deltagandet i aftonskolan medfört varit till ömsesidig nytta även i de fall samsyn inte nåtts.” Det här refererar ju agendan men inte är det någon självstyrelsepolitik. Det sägs överhuvudtaget inte vad man har fört fram och vad man har uppnått, utan det är mera en redogörelse över agendan. Den som läser den här texten har ju ingen aning om vilka självstyrelsepolitiska strävanden vi har haft. Det enda man får reda på är agendan för mötet.

Den sista punkten som jag tänkte beröra är Det ekonomiska systemet. Det hänvisas till en arbetsgrupp som tillsattes och som lämnade sitt betänkande för lite över ett år sedan, i februari 2013. Jag citerar ordagrant: ”Arbetsgruppen avstod från att lämna ett konkret förslag till ändring av avräkningsgrunden till följd av olika syn på vilka förändringar i statsbokslutet som ska påverka avräkningsgrunden”.

I följande stycke står det: ”Arbetsgruppen föreslog att i samband med den kommande revideringen av självstyrelselagen ses det ekonomiska systemet över för att möjliggöra precisering av kriterierna för förändring av avräkningsgrunden”.  Jag har varnat för det tidigare och jag vill varna för det igen, Det kan bli oerhört ödesdigert för de målsättningar Åland har i arbetet med reformeringen av självstyrelselagen. Får man inte avräkningsgrunden att fungera enligt det sätt som nuvarande självstyrelselag säger och istället knuffar fram den in i det här revisionsarbetet så kommer vi att få en sådan situation att det blir platt fall. På rikssidan har de detta mycket klart för sig; knuffar vi det här framåt undan för undan så erbjuder vi en höjning av klumpsumman så då faller nog ålänningarna i farstun och så blir det ingenting, enbart platt fall av kommande självstyrelselagsrevision. Det vill jag varna för.

47 § avräkningsgrunden i självstyrelselagen, en kort självstyrelse historisk tillbakablick, så den minnesgode vet säkert att uträkningarna visar att klumpsumman skulle ligga på ungefär 0,52 om den skulle vara korrekt. Medan man från åländsk sida i sin stora vänlighet och kompromissvilja kanske redan då landade för att vi kommer att föra fram av 0,48. Från rikssidan sade man konsekvent 0,45, annars blir det för mycket pengar. Det fanns inte en juridisk grund för det och det fanns inte kalkyler som talade för det men från rikssidan sade man att det blir för mycket pengar till Åland, 0,45 thats it!

I 47 § sägs: ”Avräkningsgrunden är 0,45 procent.” När man tittar i förarbeten och protokoll så en del av det här kompromissande gick ut på att man skulle vara mera flexibel att kunna ändra avräkningsgrunden framöver och ålänningarna lät det bero.

I första momentet står det: ”Avräkningsgrunden är 0,45 procent. Om grunderna för statsbokslutet genomgår ändringar som väsentligt inverkar på avräkningsbeloppets storlek skall avräkningsgrunden ändras”. Det är väldigt enkel matematik. Då skall avräkningsgrunden ändras. Det kan till både uppåt och neråt, absolut, formuleringen är på det sättet. Det här var den flexibilitet som skulle finnas.

Sedan finns det tre punkter när avräkningsgrunden kan höjas vid specifika fall. Men så fort statsbokslutet genomgår ändringar som väsentligt påverkar avräkningsbeloppet skall avräkningsgrunden ändras.

Vi vet att landskapsrevisorerna gjorde ett mycket, mycket förtjänstfullt arbete där man på punkt efter punkt visade hur mycket pengar landskapet Åland har förlorat på grund av att avräkningsgrunden inte har ändrats. Men ändå händer det ingenting! Företrädare för den här landskapsregeringen kom tillbaka efter aftonskolan och sade: ”Vi förstår att man inte vill ändra avräkningsgrunden, det är knepigt att föra upp de frågorna nu.” Det är klart att det är knepigt, det är det säkert och det har jag full förståelse för. Men enligt mitt förmenande är juridiken relativt klar. Bakgrunden till det här systemet berodde faktiskt på av att vi inte kunde enas om storleken på avräkningsbeloppet, ålänningarna fick ge sig som vanligt, och det skulle finnas en flexibilitet att ändra. Vi vet hur flexibelt och bra det går, den som makten haver den bestämmer.

Jag tror att det blir för mig som för sittande talman att jag pratar för länge om jag fortsätter. Jag sätter punkt här och hoppar över de två punkter som jag har kvar. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack för ordet talman! Ltl Eriksson berörde hembygdsrätt och jordförvärvsrätt. Det kan vara på sin plats att meddela att vi håller på att verkställa kommitténs betänkande. Eriksson tog även upp några av utmaningarna; vad är problemet? Det är ett omfattande arbete. Det innebär kodifiering av praxis, sedvana, HFD-domar och allt möjligt.

Hembygdsrätten börjar vara ganska hopknuten. Vi kommer att sända den på remiss förhoppningsvis snart.

Den kommande utmaningen är jordförvärvsrätten. Där kommer det, liksom hembygdsrätten, att handla om att flytta upp saker från förordningsnivå till lag. Den stora frågan som är på uppsegling handlar om hur vi reglerar eventuella aktieöverlåtelsevillkor, dvs. när aktier berättigar till ägande av mark. Är det inte då rimligt att vi även har villkor på dem? Självstyrelselagens förarbeten öppnar upp för en sådan här möjligheten, men det förutsätter ännu mera analys för att få den på plats.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tyckte att det var ett bra svar som minister Valve gav på den begränsade tiden i repliken. Det här är heller inte någon kritik riktad mot minister Valve. Rent generellt finns det företrädare, utan att jag namnger sådana som inte kan gå in i det här replikskiftet, som var väldigt kritiska under den förra mandatperioden att det här kommittébetänkande inte förverkligas. Jag är fortfarande väldigt förvånad över att det tar sådan tid som det har tagit. Omöjligt kan minister Valve ta den kritiken åt sig på den korta tid som han har suttit. Den här regeringen har trots allt suttit över två år och fortfarande har vi inte sett någonting. Vi har fått löften om att hembygdsrätten eventuellt, det är inte klart, skulle komma under våren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Först vill jag tacka för de positiva omdömen som ltl Eriksson hade om mig som lantråd och det arbetet vi gjorde i den parlamentariska kommittén tillsammans med alla partier här i lagtinget.

Herr talman! Jag vill ändå på något sätt belysa den här situationen och utvecklingen. För det första är det landskapsregeringen som ansvarar för det svenska språket. Landskapsregeringen bevakar svenska språket och att det ska fungera på svenska här i det åländska samhället. Språkrådet är en referensgrupp och kan inte ta landskapsregeringens arbete. Det är för det första viktigt att slå fast.

För det andra, under min tid som jag har varit aktiv politiker så har jag sett och ser en skärpning och en mycket större vaksamhet från förvaltningens sida och också från politiker när det gäller att bevaka svenska språkets ställning i förvaltningen och språket mellan Åland och riket.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är naturligt att man i ett demokratiskt samhälle uppfattar saker och ting olika. Var vänlig och exemplifiera den skärpningen. Jag tycker mig se det totalt motsatta arbetssättet. Hur ofta till exempel här i lagtinget är det någon annan än Ålands Framtid som med riktigt engagemang faktiskt är orolig och värnar om det svenska språket? Det enda jag har hört ifrån landskapsregeringens sida är nationalspråksstrategin. Visst, språkrådet är en arbetsgrupp och det är landskapsregeringen som har ansvaret. Men vad har landskapsregeringen gjort annat än att man har pratat om nationalspråksstrategin? Jag har inte noterat någonting och då är jag ju ändå ganska intresserad av de här frågorna och försöker följa med. Har jag missat någonting så är jag tacksam om jag kan bli upplyst om vad jag har missat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! I aftonskolan har nuvarande lantrådet gjort kanske den största insatsen hittills på politisk nivå för det svenska språket på Åland. I sin inledning redogjorde hon väldigt klart och tydligt för den problematik som finns med svenska språket i kontakten mellan Åland och riket, de folkliga förändringar som sker på Åland och våra utmaningar. Jag har sett många företrädare lyfta fram de frågorna men nuvarande lantrådet gjorde det kanske på det mest tydliga sättet hittills.

En annan sak, herr talman, inom förvaltningen för cirka ett halvår sedan så hade vi ett seminarium tillsammans med ledningen inom förvaltningen där vi på ett öppet och ärligt sätt diskuterade hur vi ska hantera de här frågorna. Det är inte lätt för den enskilde tjänstemannen heller. Det är en del av den här processen som gör att vi ska kunna leva upp till självstyrelselagens anda och mening.

Herr talman! Nästan dagligen skickas dokument tillbaka eller så måste vi konstatera att de här sakerna kan vi inte behandla på ett korrekt sätt. Det finns en vaksamhet och det finns en röd lampa som lyser när systemet inte fungerar och det fanns det inte alltid tidigare.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det är väldigt klädsamt att vicelantrådet Roger Nordlund säger att lantrådet har drivit de här frågorna mera än vad någon företrädare har gjort tidigare. Det är ju de facto lite kritik riktat mot honom själv.

Om man tittar på de förslag som lades fram från den kommittén som Roger Nordlund ledde, för det första: ”Att landskapsregeringen frågar Finlands regering vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att självstyrelselagen framdeles ska följas”, att man ställer regeringen mot väggen. Okej det var kanske det som lantrådet gjorde.

Det andra: ”Vilka merkostnader har Åland fått på grund av att Finland har frångått de ursprungliga förpliktelserna man har när det gäller det svenska språket? ” de förpliktelser som man gav i samband med Ålandsöverenskommelsen.

Det tredje: ”Att landskapsregeringen informerar Sveriges regering om förhållandet samtidigt som landskapsregeringen begär hjälp för att vidmakthålla Åland svenskspråkigt framledes”. De frågorna har överhuvudtaget inte lyfts och de är enormt viktiga.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Språkfrågorna väcker alltid diskussion och debatt i lagtinget och det är bra.

Ända sedan 2006 har jag jobbat med de här frågorna i språkkommittén och efter det med att leda språkrådet. Det som alltid slår mig i den här frågan är att Ålands Framtid kommer med den här retoriken att ingenting görs och att rädda språket i Finland inte kan vara vårt uppdrag på Åland. Hur ska det gå till? Ägna er nu åt åländsk språkproblematik. Jag upplever att man använder sig av den här högstämda retoriken gällande språkfrågor utan att egentligen alls vara konkret med vad man vill. Vad är det man saknar och vilka ställningstaganden är man ute efter att landskapsregeringen ska ta?

Jag tycker att man använder sig av språkdebatten för att komma till en situation där vi måste konstatera att Åland inte längre kan existera inom ramen för republiken Finland och därmed har man ett underlag och en utgångspunkt för sin självständighetsambition. Nåja, det sitter tre ledamöter i lagtinget som har den ambitionen. Vi andra, åtminstone om jag får tala för mig själv och för regeringen, så önskar att landskapet Åland fortsättningsvis ska vara en del av republiken Finland och att vi där söker lösningar.

Åland blev en del av republiken Finland därför att Finland hade två språk. Därmed är det viktigt att Finland upprätthåller två levande nationalspråk. Därför har också landskapsregeringen engagerat sig i denna nationalspråksstrategi som man från Ålands Framtid alltid ringaktar.

Jag tycker ändå att nationalspråksstrategin är ett viktigt dokument. Regeringen ger uttryck för ambitioner att stärka svenskans ställning i landet och att dessa två nationalspråk ska upprätthålls. Därför är det också viktigt för oss nu att följa upp hur nationalspråksstrategin fullföljs, hur den implementeras och vilka effekter den får. Därför har språkrådet engagerat sig i den strategin, därför hade vi Markku Suksi här i fjol och därför har vi Corinna Tammenmaa här i vår. Vi kommer att fortsätta att vara en kyrkstöt när det gäller de här frågorna, att Finland ska stärka svenska språkets ställning i en tid som minsann inte är lätt. Det är isande kalla vindar som driver över landet från högerpopulistiskt håll. Det drabbar inte bara minoriteter; ålänningar och finlandssvenskar. De kalla vindarna drabbar alla minoriteter i landet; mörkhyade, kvinnor osv.

Jag skulle vilja fråga på vilken punkt konkret saknar Ålands Framtid landskapsregeringens aktiva ställningstagande? Det är precis som vicelantrådet sade, språkfrågor behandlas dagligen i förvaltningen. På olika avdelningar i olika ärenden så påpekas det gång på gång. Jag vet inte hur många ärenden som vi har haft upp till regeringen där man har betonat att Ålands landskapsregering ska ha handlingar, information och svaren ska ges till oss på svenska. Man har fått rätta sig i ledet på andra sidan och komma tillbaka med handlingar på svenska.

Jag tycker också att i arbetet som försiggår med kartnamn, Pharmaca Fennica och på många andra områden så är det språkfrågor som dagligen hanteras och den röda lampan blinkar i landskapsregeringen när de här frågorna kommer på tal. Ute på avdelningarna finns det en stor aktsamhet och vaksamhet att reagera i de här frågorna.

Angående språkrådets roll och gör språkrådets det som språkrådet ska göra? Ltl Gunnar Jansson lyfte upp lagstiftning om språkrådet. För min del tycker jag att språkrådet gör precis vad vi ska göra. Språkrådet är en referensgrupp till landskapsregeringen just av den uttryckliga anledningen att språkfrågorna inte ska föras ned till någon lägre nivå än landskapsregeringen. Landskapsregeringen kan aldrig avsäga sig ansvaret för språkfrågorna, de ligger i landskapsregeringen och där ska de ligga.

Språkrådet däremot är ett ställe där man kan diskutera språkliga företeelser. Det är också ett sätt för landskapsregeringen att upphämta sådant som sker inom kommunalt håll. Vilka språkfrågor finns aktualiserade inom kommunerna, vilka behov ser man där? Vilka frågor finns aktualiserade inom kyrka, inom statens verksamhetsområde, inom utbildningssektorn och inom vårdsektorn? Finns det konkreta problem då ska vi åtgärda dem.

Jag vet inte hur många gånger vi har hört om språkkommittén från 2006. Ledamoten lyfte fram att vi ska utreda i bakåtperspektiv merkostnaderna som Åland har haft för att Finland inte har fullföljt sina förpliktelser. Jag såg det aldrig då och jag ser det inte idag vilken mening det har att hålla på med bakåtperspektivet när dagen och morgondagen kräver så mycket av oss i nytänkande för att upprätthålla det här ställningstagandet. Att gå till Sverige och begära om deras hjälp, ja men vad skulle det leda till? Absolut ingenting!

Min reservation 2006 handlade bl.a. om att Ålands Framtid i mycket hög grad påstod att man inte längre kan leva på Åland på det svenska språket. Det påstående var inte utrett och det var inte heller ett ställningstagande som människor ansåg stämma överens med verkligheten.

Jag vill gärna jobba i landskapet Åland i en kontext där vi fortsättningsvis samarbetar med institutioner i landet inklusive Folktinget som också här nu tas ned till något kommunalförbund som inte har någon betydelse. Folktinget och Ålands landskapsregering delar en ambition, nämligen att se till att svenskan är ett levande språk i landet. Med alla dem som har den ambitionen så kan vi samarbeta. Det var några synpunkter.

Sedan ännu detta med språkrådet och dess lagstiftning som ltl Jansson lyfte upp. Jag tycker att man ska betänka; är lagstiftning de facto ett sätt att slå vakt om språkfrågorna? Eller är det faktiskt ett sätt att ned delegera frågorna från landskapsregeringens bord till ett annat organ? Jag tycker att man ska fundera kring detta många gånger. Vi har självstyrelselagen. En av de grundläggande frågorna för Ålands landskapsregering och Ålands lagting är det svenska språket. Därför ska den hanteras på den nivån och inte i något lägre stående organ. Jag tycker att man ska fundera över den biten ett varv till. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack lantrådet för svaret. Det sades att Ålands Framtid bara har en högstämd retorik när det gäller de här frågorna. Jag delar förstås inte den uppfattningen. Vi har ett verkligt och ärligt engagemang. Vi är verkligt oroliga över det som händer och sker. Lantrådet frågade också vad Ålands Framtid vill rent konkret. Vi vill precis det som alla partier, utom socialdemokraterna, var överens om i den språkpolitiska kommittén.

Det sades att vi ringaktar nationalspråksstrategin. Inte ringaktar vi nationalspråksstrategin på något sätt. Men den strategin löser inte de åländska problemen. Vi måste ha en egen åländsk språkpolitisk agenda. Det är livsviktigt.

I reservationen som lantrådet nämnde, så skriver hon: ”Skrivningar om att inte ålänningarna kan fungera på arbetsmarknaden är enligt min mening överdrivna. Att finskans inflytande inom näringsliv skulle upphöra genom att avlägsna handelshinder mot Sverige anser jag inte är realistiskt.” Det finns mycket i den här reservationen som jag anser att inte är realistiskt. Vi ser olika på det och det har jag respekt för, man måste kunna ha olika åsikter inom politiken. Det bekymrar mig att lantrådet är så pass stark så att hon också sätter den språkpolitiska agendan och centern och moderaterna släpar med. Det är beklagligt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det stämmer ju inte heller. Arbetet 2006 ledde sedan till ett meddelande som gick till Ålands lagting, där samma partier satt i regeringen och var överens om den saken. Vi kom fram till en viktig beståndsdel, språknämnden, som den hette vid den tiden, är nu inrättad och den fungerar.

För att påstå saker så måste man också ha någon slags faktastöd. En annan viktig åtgärd var att vi skulle göra utredningar och det har ÅSUB gjort. Det var ju också en del i den här reservationen. Påstår man saker så ska man också finna stöd i verkligheten; statistik, siffror och utredningar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Också det är vi helt eniga om. Men problemet är att det som den parlamentariska kommittén enhälligt, exklusive socialdemokraterna, tyckte att ÅSUB skulle utreda, det har man till dags dato fortsättningsvis inte utrett. Den här frågan levde. Det var vissa tilläggsutredningar men de flesta gjordes faktiskt av Gunilla Sanders före språkkommittén började sitt arbete. Då fanns det ett engagemang och bra underlag.

Jag ber om ursäkt om jag har fel men jag tyckte att lantrådet lite ironiserade över de åtgärder som föreslogs i språkkommittén. Ofta är det en stark saklig påläst person som driver kommittéarbetet. Jag tror att jag kan påstå att salige avsomnade Max Sirén mycket satt agendan för det här kommittéarbetet och alla partier, utom socialdemokraterna, stod bakom det. Men nu är det socialdemokraterna som också här sätter agendan, det är inte bra för jag delar inte socialdemokraternas uppfattning.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är väl hedrande att ltl Eriksson vill påtala vår parlamentariska styrka och även min styrka när det gäller att styra och ställa i de här frågorna. Ltl Eriksson vet nog också att vi agerar precis i riktning och i den anda och mening som språkpolitiska programmet innehöll.

Den luftiga retoriken, som man fortsättningsvis kommer med, innehåller ju inte några som helst konkreta förslag på vad som i så fall skulle göras. Det finns all tid i världen att komma in med dem. Ltl Eriksson kan komma med dem till språkrådet eller komma med konkreta förslag här i salen. Vi ska ta hand om dem väl ifall de är goda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag har den minnesbilden att det i Gunells regeringsprogram utlovades lagstiftning om språkrådets roll och ställning. Självstyrelsepolitiska nämnden har uttalat sig i den riktningen många gånger. Men ändå får jag det intrycket att vi delvis talar om olika saker. Språkrådets skulle ju inte bli en myndighet som övertar uppgifter som ankommer på landskapsregeringen. Det har åtminstone jag aldrig föreställt mig, dvs. att man därmed skulle delegera eller förminska betydelsen av språkvärnet. Språkrådet är och skall förbli ett rådgivande organ och en vakthund i en sådan här konstitutionell fråga. Jag lovar att jag aldrig någonsin ens har kunnat föreställa mig att språkrådet skulle bli en myndighet med landskapsregeringsmakt och ställning, aldrig någonsin.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det står i regeringsprogrammet att språkrådet ges ett tydligare mandat och uppdrag och att dess ställning i det självstyrelsepolitiska systemet stärks. Det menar jag att vi till flera delar redan har gjort. Vi har gjort om det, vi har fått ett annat uppdrag och det leds av lantrådet som ett rådgivande organ i språkfrågor. Men ska man börja lagstifta om det så då måste man ju också fundera på vilken roll språkrådet ska ges i relation till landskapsregeringen. Där måste man värdera det här. Är det faktiskt att stärka språkfrågorna eller är det att nedvärdera deras roll? Den diskussionen och dimensionen har jag inte hört ltl Jansson förhålla sig till.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Jag får upprepa vad jag sade. Jag har aldrig någonsin kunna föreställa mig ens att språkrådet skulle vara ett organ till vilket språkvärnet delegerades. Aldrig någonsin! Det är helt främmande i mitt sätt att tänka i juridiska strukturella termer. Det skulle vara ett lagstadgat rådgivande organ, en språkpolitisk vakthund med tillgång till personal, ett eget budgetmoment och en uthållig verksamhet med tydliga medel och mål. Existensen skulle tryggas med den säkerhet som lagstiftningen medger. Språkrådet skulle förutsättas som en del i självstyrelsesystemet. Det var min tanke och så har den varit så länge jag kan komma ihåg att jag har haft den.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag menar att landskapsregeringen inte kan avsäga sig ansvaret för svenska språkets ställning i landskapet Åland. Det är och förblir en viktig uppgift. Det här organet har idag ett eget budgetmoment och det har egen personal. Jag har heller aldrig tänkt mig det som en egen myndighet. Det har varit naturligt att det ska fungera som en rådgivande del till landskapsregeringen. Jag vill åtminstone för min del, under den här mandatperioden, pröva den modellen och se hur den utfaller innan man i så fall gör några nya ställningstaganden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Jag tänkte ta upp en detaljfråga som kanske är obetydlig för vissa, men väldigt viktig för andra. Den berör till vissa delar lite det som finns under mediapolitiska frågor och under rubriken Ax-domänen.

Under 2011-2013 fanns projektet punkt Ax som avslutades med att man bl.a. skickade en skrivelse om kommersielliseringen av Ax-domänen som en åtgärd. År 2013 kom förslaget till ny till ny informationssamhällsbalk som reglerar domännamnsadministrationen.

På sidan 10-11 finns det skrivningar om landskapsregeringens utlåtande. Det mest centrala var att slopa de begränsningar beträffande anknytning till Åland. Det här är positivt och kan öppna upp för nya möjligheter men framförallt kan det ge positiva ringeffekter genom att kännedomen om vår toppdomän borde öka. Till viss del kan det påverka i positiv riktning. 

Det bekymmer som jag tänkte beröra är nämligen applikationer, applikationer, applikationer, alltså appar som det också kallas i dagligt tal. Enligt analysföretaget Gartner så ska det år 2011 ha laddats ner ungefär 10 miljarder appar i världen, år 2012 var det 30 miljarder och till år 2015 uppskattas det vara 50 miljarder appar. Appar har förändrat och kommer att förändra våra liv ännu mer. Vi har fått helt nya möjligheter med appar. Därför är det tråkigt att ålänningar i praktiken till vissa delar är blockerade från möjlighet att följa med i utvecklingen. Till exempel är en hel del av Googles appar spärrade för ålänningar. Problemen har inte direkt med internetdomänen Ax utan hur en del tjänsteleverantörer hantera landskoden Ax eller Åland om man så vill.

För att lösa detta och en del annat så tillsatte landskapsregeringen en grupp som kallas för Task force Ax. De ska arbeta på uppdrag av landskapsregeringen och den gruppen tillsattes i början på september förra året, för sju månader sedan. Gruppen tillsattes inom tiden för den här redogörelsen, men det står ingenting om detta och inte heller om vilket arbete som har gjorts. Jag tror att det skulle vara intressant för oss att ta del av det här. Vad har man gjort, hur har man arbetat och hur avser man att arbeta framåt? Om inte någon kan ge svar på detta så hoppas att självstyrelsepolitiska nämnden kan titta lite närmare på det. Tack.

Minister Johan Ehn, replik

De upphovsrättsliga frågorna vilket det handlar om när det gäller applikationer eller appar så är det ett problem som landskapsregeringen har jobbat med på flera plan. Ax Task force är en bit. De torde lämna en rapport på det arbete som har gjorts och den kan säkert också komma utskottet till kännedom när den är klar. Vi har inte fått rapporten presenterade i landskapsregeringen ännu, men den är på gång.

När det gäller upphovsrätten och möjligheterna att få tillgång till upphovsrättsskyddat material mellan olika länder så har landskapsregeringen i det öppna hörande som EU ordnar kring de här frågorna varit väldigt tydliga med att betona detta för att i ännu högre utsträckning få upp ögonen på europeisk nivå för hur man ska kunna lösa det här. Ska vi lösa det på ett tillfredsställande sätt så behöver det lösas på EU-nivå, annars kommer det att vara svårt. Vi kommer att behöva lösa fråga efter fråga efter fråga om vi inte får det mera övergripande.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Tack för den rapporteringen. Jag berör inte bara det upphovsrättsliga problemet utan också det bekymret att man överhuvudtaget inte kan ta ner applikationer från t.ex. Playbutiken. Det gäller inte bara den upphovsrättsliga delen, det handlar också om andra delar och de delarna skulle jag också vilja höra hur man arbetar med framöver. Det är ett bekymmer att man inte får ta del av allt material som finns.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! De här frågorna går inte helt och hållet att separera. Orsaken till att man inte slipper åt dem är i grunden att upphovsrätterna är landsbaserade. Sedan kan varje företag som t.ex. Google lägga in rätt kod. Om jag har förstått uppdraget i utredningen som Ax Task Force gör så skulle de titta på hur vi kan jobba med de bitarna.

Grundproblematiken är faktiskt att vi i Europa idag har upphovsrätter som är landsbaserad och inte baserad på att man finns inom en och samma union. Det leder också till att vi får de här problemen. Geoindelningen på upphovsrättsområdena leder till de här problemen. Sedan finns det olika typer av lösningar på det precis som ltl Carlsson var inne på.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är helt självklart att ett av grundproblemen är just det som ministern nämnde.

En annan grundproblematik är att vår AX-kod inte är tillräckligt känd och inte heller inom internetsammanhang. Jag tycker att det är positivt att landskapsregeringen i sitt utlåtande har föreslagit att man ska slopa de här anknytningarna till Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag tycker inte alls att det var någon oviktig fråga. Sedan kanske jag inte är riktigt uppdaterad på allt detta. Jag tyckte att det var intressant när ltl Carlsson pratade om Google och att det tydligen går att ladda ner vissa appar men inte andra. Är den upphovsrättsliga frågan då löst för alla andra än Google? Jag antar att Google är det största företaget i så fall. Det skulle vara intressant att höra mera om ltl Carlssons analyser av det här.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag sade inte att frågan var oviktig, jag sade att den var obetydligt för vissa som inte använder sig av smarttelefon, surfplattor och annat. Jag förstår att för dem har frågan inte stor betydelse men för andra så är den här frågan väldigt viktigt, vilket jag också sade.

Det är inte bara en upphovsrättsfråga. Vissa tjänsteleverantörer behandlar landskoden Ax och Åland på ett felaktigt sätt. Det är inte bara knutet till upphovsrätten. Har man ett annat abonnemang som har IP-adresserna kopplade till Finland så går det att ladda ner apparna. Men på vissa abonnemangsleverantörer går det inte att ladda ner. Det här är ett bekymmer p.g.a. sättet som tjänsteleverantörer hanterar Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det förefaller finnas lite olika uppfattningar om vad som är problemet. Detta med tjänsteleverantörer, finns det flera än Google vars appar man inte kan ladda ner?

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag har hört att det också har funnits bekymmer med Apples appar. Huruvida det är kopplat just till det här vet jag ännu inte. Jag har hört att det har funnits sådana bekymmer också. Jag kan inte detaljerna. Därför skulle det vara intressant för självstyrelsepolitiska nämnden att höra gruppen Task Force Ax.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag kan säga på basen av kontakter som folk har haft med mig att det här är ett ganska stort problem för ålänningarna. Man är i ingenmansland eller i fel land när det gäller att ladda ner appar från både Googles Playbutik och Apples Itunes. Problemen är i varierande omfattning beroende på vilka intressen man har.

Jag tycker att vi i självstyrelsepolitiska nämnden ska fördjupa oss i det här och se vad som görs. Landskapsregeringen har gjort stora insatser i det här och har också tankar och förslag på gång hur man ska möta den här utvecklingen.

Det var på sätt och vis bättre förr när det var sämre. När Anton Kalmer var ung så saknade man en eller två kanaler. Nu breder den här problematiken tyvärr ut sig på grund av att detta kommer i flera olika mediekanaler. Det är ett vanligt inslag i ålänningens vardag, tyvärr, som vi bör ta tag i.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är helt riktigt som ltl Sundman sade. Jag tackar för att han kommer att föra vidare frågan till självstyrelsepolitiska nämndens behandling. Världen har förändrats ganska mycket när det gäller det mediapolitiska klimatet och hur man hanterar teknik idag. Den marknaden har blivit mycket mera global och konsumenterna förväntar sig ändå någon form av lokal behandling. Det är svårt för småföretag att leva upp till men i synnerhet stora företag som Google och Apple torde kunna leva upp till det.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är så. Det är också så som det sades här i tidigare repliksvar. Man kan inte skilja ut en av de här bitarna utan det här blir en helhet. Det är allt från Tv-kanalernas Playkanaler till nedladdning av appar. Man kan värdera den här problematiken på olika sätt.

Jag kan ge ett exempel. Häromveckan var det en ålänning som var i kontakt med mig och ville följa Zlatan i Zlatans app för den marknadsförs på Åland i kommersiell radio. Nå, det gick inte. Det är en app som finns på den svenska marknaden. Man måste utge sig för att vara svensk eller vara i Sverige och ladda ner den, då kan man sedan följas Zlatan via hans app. Det där kan vara en detalj men det är en förarglig detalj för ålänningen som ville följa sin stora idol inom fotbollen. Det är ofta många sådana små saker som kommer till min kännedom. Därför är det viktigt med fokus på den problematiken och att landskapsregeringen får till hållbara lösningar på längre sikt, så att man inte hela tiden får nya sådana problem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Jag tänker endast beröra stycket God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica.

Intressant i landskapsregeringens meddelande är att mycket av den problematik som man lyfter så lyfte Ålands Framtid upp i en motion den 11 mars 2004. Det var exakt samma problem. I den debatten som efterföljde så sade dåvarande ministern Harriet Lindeman att hon redan för 12-13 år sedan hade funderat på denna fråga. Idag är det 23 år sedan man började fundera på den här frågan första gången. Vi står fortfarande på samma ställe.

Jag tycker att landskapsregeringen i det här meddelandet har lyft upp den här frågan på ett förtjänstfullt sätt. Landskapsregeringen har i olika sammanhang lyft upp frågan. I september 2012 tog man upp frågan och i ministermötet 2013. Landskapsregeringen har sänt en skrivelse till social- och hälsovårdsministeriet men man har inte fått något svar ännu.

Det här är helt enkelt en problematik. Vi har en stor del av läkarkåren som kommer från Sverige och man utbildar sig inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det sades i debatten att 50 procent av läkarna som idag jobbar inom ÅHS har utbildat sig någon annanstans än i Finland. Det resulterar ju förstås i ett stort administrativt problem. Det rör framförallt patientsäkerheten. Detta lyfte vi upp i debatten då. Det nämndes bl.a. att det här egentligen är ett läkemedelslexikon som tas fram av en privat läkemedelstillverkare. Då är frågan: Vem ska bekosta översättningarna? Just finansieringsfrågan i debatten när den här motionen behandlades togs upp vem och vem som ska betala och vad det kostar. Jag minns inte men det resonerades att man skulle betala 100 000 per år. Kanske man inom en femårsperiod kunde få det här lexikonet översatt?

En annan allvarlig sak som också lyftes upp är epikriserna som kommer på finska. En läkare som inte har svenska som modersmål har ett bekymmer att översätta. Det kommer även provsvar på finska och det lyftes upp som mera viktigt att man följer upp och att man får en översättning på dem.

Kontentan av detta är som landskapsregeringen skriver: ”Avsaknaden av svenskspråkiga versioner av Pharmaca Fennica och God medicinsk praxis utgör en patientsäkerhetsrisk.”  Men frågan är vad man tänker göra för att patientsäkerheten ska garanteras i framtiden. Nu har det gått 23 år sedan en minister funderade på det här första gången tills vi för tio år sedan motionerade om den här frågan. I det här meddelandet aktualiserar landskapsregeringen nu igen samma problematik. Det är helt riktigt framställt. Man har lyft problematiken i olika sammanhang, men man får ingen respons. Vad tänker landskapsregeringen göra i framtiden? Tack, fru talman.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Efter många års arbete med de här frågorna så har nu landskapsregeringen fått ett svar från social- och hälsovårdsministeriet. Det är ganska tydligt vad man tänker sig från ministeriet i den här frågan. Social- och hälsovårdsministeriet anser inte att uppslagsverken God medicinsk praxis och Pharmaca Fennica är officiella delar av hälso-och sjukvården. Man har inte heller haft för avsikt att ta upp medel i budgeten varken 2013 eller 2014 för att översätta de här verken. Man säger att Pharmaca Fennica är en kommersiell produkt som kan köpas och byggas in i lokala patientjournaler och att det är möjligt från åländsk sida att köpa in sig i det här systemet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det var bra att få information och att social- och hälsovårdsministeriet har gett ett svar. Men då har vi problemet kvar. Vad tänker landskapsregeringen göra för att uppfylla önskemålen inom läkarkåren att ha Pharmaca Fennica på svenska? Tänker man översätta Pharmaca Fennica eller blir det en annan person som översätter och informerar läkaren vad det står?

Vi har fortfarande problem kvar; epikriserna och provsvaren som kommer på finska. De borde väl åtminstone falla inom myndighetsansvaret?

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Naturligtvis, när det gäller epikriser och provsvar så får man dem översatta till svenska. Det kan ta lite tid, men avsikten är naturligtvis absolut att de ska finnas på svenska.

Sedan måste vi jobba också på andra spår. När det gäller t.ex. God medicinsk praxis så har också Nordiska ministerrådet haft upp frågan och arbetat för att vi ska kunna få gemensamma nordiska praxisar inom hälso- och sjukvården. Det är ett sätt.

Sedan säger den finska läkarföreningen vara villig att översätta God medicinsk praxis till svenska. Det är ytterligare en fråga som vi också får jobba vidare på. Vi ska inte ge oss så lätt i den här frågan. Man måste också fundera på vad som är klokast att göra i de här ekonomiskt svåra tiderna. Vi kanske ska fundera på de elektroniska recepten, EU-direktivet.

 

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det är bra att landskapsregeringen fortsätter att hålla kanalerna öppna. Ltl Beijar lyfte tidigare upp här i en replik att man kanske skulle köra på det nordiska spåret och det är ett exempel där man kan lyfta den här frågan. Kanske man eventuellt kunde få detta översatt till engelska? Alla inom läkarkåren borde väl behärska engelska. Det är ett spår. Man får inte ge upp. Landskapsregeringen bör annars överväga att översätta det här. Jag förstår att det är ett privat bolags produkt som man översätter till svenska och det finns betänkligheter i det. Det är inte bra när det finns lexikon som alla inte behärskar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det börjar bli lite glest här i salen, det är tråkigt för det börjar bli en riktigt intressant debatt så här på slutrakan.

Jag tänker kort beröra den diskussion som har förts kring reformeringen av självstyrelsesystemet och även diskutera språkproblematik och frågor i anslutning till det.

Ser vi på reformeringen av självstyrelsesystemet så befinner vi oss i ett väldigt avgörande skede vilket har konstaterats här tidigare debatten. Många av de viktiga vägvalen diskuteras för tillfället i kommittén och ska enligt målsättningen i stort sett vara färdiga under detta år. Det ställer förstås stora krav på oss ålänningar att leverera och lyckas i de här förhandlingarna om vi ska få till ett sådant system som vi alla är överens om att behövs.

Ltl Sundback förde ett intressant resonemang om Finlands riksdags parlamentariska ansvar för Ålands utveckling och kanske bristen på det visade ansvaret så här långt. Det symboliseras framförallt av ett bristande engagemang från rikspolitikerna i den kommitté som både ltl Sundback och jag sitter under ledning av president Halonen.

Ltl Sundback nämnde i sammanhanget att stater som inte kan hantera sina autonomier stöter på problem och exemplifierade med Skottland och Katalonien. Problemet från åländskt förhandlingsläge sett är ju att detsamma inte gäller på Åland. Den finska staten stöter inte på problem om de inte sköter sin autonomi. Det finns inte några alternativ från åländsk sida annat än det som vi från Ålands Framtid för fram, att vi tolererar inte en självstyrelse som inte fungerar. Vi måste vara beredda att också diskutera självständighetsalternativet på Åland om ointresset från Finlands riksdag och från de finska politikerna fortsätter. Vi måste vara beredda att diskutera alternativ, även självständighetsalternativen, om vi ska få den önskvärda effekt som ltl Sundback var inne på.

Om man inte tänker komma de åländska kraven till mötes och ta sitt ansvar för utvecklingen av Åland, vad tänker vi då göra från åländsk sida? Givetvis måste vi diskutera självständighetsalternativet i det här sammanhanget.

Krim har diskuterats vid ett flertal tillfällen i debatten idag. Krim har flera gånger röstat om självständighet. De har fått en ganska långtgående självstyrelse. De kommer förmodligen i dagarna att fundera över sin framtid och vad folket på Krim önskar med sin hembygd. Det är ett ypperligt exempel på att det faktiskt kan leda till att man för fram självständighet som ett alternativ och diskuterar det i ett sammanhang.

Oberoende av utvecklingen på Skottland och vad den folkomröstningen ger så kommer vi förmodligen att få se en betydligt utvidgad skotsk självstyrelse, om det visar sig att man inte får en majoritet i folkomröstningen för ett självständigt Skottland. Det är konstaterat att självständighetsrörelser i sig bidrar till utvecklade självstyrelser världen över och detta är något som vi på Åland också borde lära oss att inse. Vi måste vara beredda att diskutera alternativ då får vi också den önskade effekten som ltl Sundback var inne på. Vi måste visa att ålänningarna inte tolererar vad som helst. Vi måste se till att Finlands riksdag också kan ta sitt parlamentariska ansvar över Åland och att de förstår bakgrunden till de åländska kraven om ett utvidgat självstyrelsesystem. Förstår man inte detta från finsk sida så måste vi vara beredda att diskutera alternativ. Ålands Framtids alternativ är självklart. Jag uppmanar också de andra partierna att delta i den diskussionen och fundera över den strategin som vi från åländsk sida ska lägga upp för att faktiskt lyckats i de här förhandlingarna. Vi kan inte tolerera den utveckling som vi har inom vårt självstyrelsesystem idag. Så långt är vi alla överens. Om man inte kommer till mötes från finsk sida vad gäller våra krav så måste vi vara beredda att diskutera alternativ, att det behövs är vi alla synnerligen överens om. Det handlar i första hand om språket.

I kommittén under ledning av Roger Jansson så slog vi fast den åländska hållningen att den språkliga servicen och kontakten mellan Åland och Finland förutsätts fungera fullständigt, annars förfaller beslutet från 1921 och således också beslutet om statstillhörighet. Så långt är vi faktiskt alla överens om här på Åland.

Tittar vi på språksituationen och språkpolitiken från landskapsregeringen i och med det här meddelandet och vad vi ska prioritera framöver så är det lite oroväckande att lantrådet inte tycks vara beredd att diskutera de här frågorna med Sverige och begära hjälp av Sverige för att se till att följa självstyrelsen och beslutet från 1921.

Ser vi på den politiska utvecklingen i Finland så befinner vi oss alla som är medlemmar i Ålandskommittén i en situation där vi har ett arbetsspråk som förutsätts vara svenska. Men på grund av att de finska representanterna inte behärskar svenska så krävs det tolk för att diskussioner ska kunna föras överhuvudtaget, trots att det uttryckligen är skrivet att arbetsspråket i kommittén är svenska.

Vi börjar på många håll närma oss en utveckling där vi lever med staten Finland genom tolk. Att så skulle vara fallet var knappast intentionen med självstyrelsen från 1921. Där förutsattes, så som vi alla också var överens om att det i fortsättningen ska göras, att kommunikationen mellan Finland och Åland ska fungera på svenska och den ska fungera fullständigt. Det backar vi inte ifrån.

Vill man på Åland idag bli jurist förutsätts det i praktiken att man behärskar finska. För att kunna ta del av studiematerial, praxis och annat så krävs att man behärskar finska mer eller mindre.

Vi fått höra flera exempel idag vad gäller Pharmaca Fennica och God medicinsk praxis. Ska man arbeta som läkare och utföra sitt arbete likvärdigt med en finskspråkig så behöver man behärska finska i dagsläget. Det är ett problem. Vill man arbeta som polis så måste man arbeta med finskspråkiga register i dagsläget. Vill man bli fastighetsmäklare så förutsätts att man kan tillgodogöra sig den finskspråkiga litteraturen som krävs för att klara fastighetsmäklarprovet. Kranförare är ett annat klassiskt exempel i sammanhanget. Det finns en hel del yrken här på Åland idag som förutsätter att man behärskar finska i mer eller mindre utsträckning. Det är inte acceptabelt ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv.

Varför ska vi då vända oss till Sverige och begära hjälp såsom alla partier, undantaget socialdemokraterna, var överens om när den språkpolitiska kommittén gav sitt betänkande. Varför ska vi vända oss till Sverige? Lantrådet sade; vad ska det leda till konkret?

Tar vi t.ex. EU-beredningen, som har diskuterats många gånger och som också återfinns i det här meddelandet, så vore det ett ypperligt samarbetsprojekt mellan Ålands landskapsregering och den svenska regeringen att se till att få ett utökat samarbete när det gäller beredningen av EU-ärendena. Det föreslogs också i den språkpolitiska kommittén. Fokusera på det! Var ligger det arbetet i dagsläget? Det vore intressant att få ett svar på det. Nu har vi bara en minister kvar i salen men han kanske kan informera om det.

Vad gäller upphovsrätten så vore det också ett ypperligt område för ett utökat samarbete med Sverige. Vi från Ålands Framtids sida har flera gånger fört fram att man borde utreda möjligheten till ett eget åländskt upphovsrättsområde alternativt att få ingå i det svenska upphovsrättsområdet. Vi borde utreda den här frågan en gång för alla och se om det finns en möjlighet att faktiskt lösa den här problematiken inom ramen för självstyrelsen, istället för att vända oss till den finska lagstiftningen och försöka få den förändrad.

Lyfter man blicken och ser på självstyrelsen som fenomen så var den aldrig tänkt som ett instrument att ändra den finska lagstiftningen så att den fungerar för de åländska förutsättningarna. Självstyrelselagen var tänkt som ett instrument att lösa problemen på Åland med åländsk lagstiftning och utifrån åländska förhållanden. Självstyrelselagen kanske inte alltid överensstämmer med de finska förhållandena som i upphovsrättsfallet. Vi kan ta appar och TV-problematiken kring OS som två exempel. Här borde landskapsregeringen utreda varför man inte kan göra det. Det är en fråga som vi från Ålands Framtid fortfarande saknar svar på. Vi ser det här som en oerhörd prioriterad fråga för att man ska kunna leva och verka på svenska på Åland idag.

Pharmaca Fennica och läkemedel kunde vara ett område där vi i samarbete med Sverige kunde överta lagstiftningsbehörigheten framöver och se till att få det här att fungera i ett närmare samarbete med Sverige. Varför kan vi inte titta på den möjligheten istället för att diskutera frågorna och hoppas att någon annan ska lösa problemen åt oss.

Istället för att kritisera Finland internationellt och faktiskt våga begära hjälp från Sverige, som vi var överens om för några år sedan men som regeringspartierna nu uttryckligen har ändrat inställning kring, så väljer landskapsregeringen att resa land och rike runt och marknadsföra den åländska självstyrelsen, vilket bland annat framgår på sidan 8 vad gäller kontaktgruppen. Man marknadsför självstyrelsen som: "The Åland Islands solution, a precedent for a successful disputes settlement”. De här ganska talande för hur vi marknadsför den åländska självstyrelsen internationellt som någonting fantastiskt och något mycket väl fungerande. Men sedan reser vi hem och försöker argumentera gentemot Helsingfors för att utveckla vårt självstyrelsesystem och påtala de problem som finns. Jag är övertygad om att det blir ett dubbelspel som är svårt för dem i Helsingfors att förstå. Vi kan inte marknadsföra oss internationellt som ett föredöme vad gäller självstyrelsen och sedan kräva utveckling och förbättringar. Det är en ekvation som inte går ihop, så långt måste vi kunna vara eniga. Vi måste också våga påtala de problem som finns internationellt och begära hjälp av det internationella samfundet. Det är det enda sättet att utveckla den åländska självstyrelsen på sikt. Jag avrundar här, fru talman, tack.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Även jag har den hårda vägen fått lära mig att det gäller att vara exakt, ltl Jonsson, i tolkningen av vad vi är överens om politiskt. Här hänvisades det till den parlamentariska kommittén, ledd av mig, den så kallade Roger Jansson kommittén om vad som bör göras om Finland inte förmår uppfylla sina garantier från 1921 och i självstyrelselagen. Det är inte sagt i kommittéarbetet att nationstillhörigheten då upphör, som ltl Jonsson sade. Det står att frågeställningen då måste lyftas till en internationell nivå och lösas i ett sådant sammanhang och det är en viss skillnad.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag ber om ursäkt om jag uttryckt mig otydligt. Men i beslutet från 1921 står att dess giltighet upphör, således också beslutet om statstillhörighet om jag inte missminner mig helt. Det betyder att beslutet om statstillhörighet, dess giltighet, inte längre kan anses gälla. Det om någonting är väl en upptakt till att diskutera alternativ för Åland, om det är så att Finland inte kan leva upp till de krav som ställdes i 1921 års beslut. Vi närmar oss den gränsen för varje dag som går. Ju mera finskt Finland blir, desto svårare får Finland att klara av de kraven. Det här är en utmaning som vi måste diskutera på Åland och även diskutera alternativ utgående från det ställningstagande som vi gjorde i kommittén ledd av vtm Jansson.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är därför som det är så viktigt att vara exakt. Om grunderna för ett internationellt beslut förändras så måste frågeställningen tas upp i ett internationellt organ. Nu finns inte samma organ, men man kan komma överens om något annat internationellt organ där det kunde tas upp till behandling att nu har detta inträffat och kriterierna för den lösning som gjordes då är inte de samma. Vad ska det resultera i? Man får inte tolka det längre än vad som är sagt.

Sedan var ledamoten inne på att vi inte kan driva Ålandslösningen såsom ett exempel på en ”successful disputes settlement”. Det är någonting helt annat än huruvida Ålandsexemplet i dagsläget till alla delar är hundraprocentigt. Det som har skett under 90 år och att man löste problemen då är ju fortfarande fullständigt ikraft.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Axel Jonsson, replik

Visst är det så, men att marknadsföra Ålandsexemplet som något positivt och beskriva det i positiva ordalag är ingenting som underlättar när vi sedan vänder oss till det internationella samfundet och kräver hjälp för att självstyrelsen inte fungerar i dagsläget. Det är klart att det finns en balansgång där som är svår. För dem som inte har kunskap om förhållandena på Åland så kan jag tänka mig att det inte är en helt lätt ekvation att få ihop. Jag tycker att landskapsregeringen bör fundera på det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Några korta ord om mediapolitiska frågor och det som har berörs vid ett antal tillfällen nu när det gäller möjligheter för ålänningar att ta sig an upphovsrättsskyddat material från andra länder. Det kan gälla allt från en app till en telefon eller ett radio- eller TV-program.

Landskapsregeringen har försökt jobba på tre fronter. Dels att kortsiktigt försöka lösa kortsiktigt de här frågorna för att få det så smidigt och snabbt som möjligt för ålänningarna. Det handlar om att hitta billaterala lösningar innanför de behörighetssystem som vi har i dagsläget. Det handlar om att dels föra diskussioner i förhållande till Helsingfors för att ha en lagstiftning som i Helsingfors och för landet Finland är så pass öppna att vi har de bästa möjligheter att för t.ex. Ålands radios och TV:s del teckna den typen av avtal med andra parter så att man kan få radio- och TV-frågan löst.

Det här gäller också diskussioner som förs direkt med olika typer av programleverantörer. Det kan även gälla olika tjänsteleverantörer t.ex. Google som vi var inne på här tidigare. Det är den kortsiktiga biten. Det är ett väldigt arbetsdrygt arbete och det blir dessutom hela tiden ad-hoc lösningar. Vi har försökt att göra det för att skapa bästa möjliga situation i dagsläget.

Den andra biten är att titta på behörighetsfrågorna. Det är förhållandet till Helsingfors som i det sammanhanget är det viktiga. Vi har en självstyrelselagsrevision på gång och där måste den här frågan finnas levande när vi tar oss vidare från de grundläggande diskussionerna. Men att väcka frågan specifikt kring upphovsrättslagstiftningen och överförandet av den i ett skede där man är inne på en större förändring av självstyrelselagen, så hittills har vi gjort den bedömningen att det inte är möjligt. Därför att hela den frågan är så pass komplex. Den kommer inte bara att röra radio- och TV-området. Det kommer att röra sig mer och mer utåt. Upphovsrättsfrågor knyter också i sin tur an till patentfrågor osv. Det finns en väldigt stor komplexitet vad gäller den biten.

Jag ska villigt erkänna, det som ltl Sundback brukar säga vid ett antal tillfällen, att när det gäller den här typen av frågor; radio, TV och media, så har vi väldigt dålig kompetens tjänstemannamässigt. Den här kompetensen är inte så lätt att uppbringa. De som har kompetensen är ofta knutna till någon specifik tjänsteleverantör eller någon annan som har ett intresse i de här frågorna. Det gäller att kunna göra någon slags bedömning så att vi inte hamnar i klorna på någon som försöker påverka oss utgående ifrån att få sin specifika lösning att vara det enda vettiga. 

EU-spåret finns ytterligare i det här sammanhanget. Det har varit aktuellt för tillfället. Det är ju inte bara vi som känner av den här problematiken. Problematiken finns i nästan alla länder där man har någon typ av gemensamt språk. I gränsområden där det finns gemensamma språk finns också den här problematiken. Problematiken blir större och större ju mer vi börjar använda den här typen av apparater och vi ser på varandras TV-kanaler osv. Internet som distributionskälla gör också att det här blir mer och mer aktuellt. Här har EU för tillfället ett öppet hörande kring de här frågorna. Men det är inte kortsiktigt, det tar ett bra tag innan man har löst de här frågorna.

Det var en liten beskrivning på att vi har jobbat med de här tre olika spåren. Inget av spåren löser vi snabbt, enkelt och effektivt. Vi har försökt att dra de här sakta men säkert.

Ett av de stora problemen är att vi hela tiden får söka kunskap och kompetens på utanför vårt eget hus eftersom vi har väldigt begränsade resurser på det här området inom självstyrelsesystemet. 

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack för den korta och koncisa beskrivningen över läget. Det var samtidigt uttömmande. Vi uppskattar givetvis de ansträngningar som görs för att lösa den här problematiken på kort sikt. Jag hoppas ändå att vi kan vara överens om att det krävs en långsiktig lösning. Ålänningarna är värda en långsiktig lösning på problemet.

Mediapolitiken och upphovsrättsfrågan är någonting som ligger självstyrelsen mycket, mycket nära i dess fundament. Varför kan inte landskapsregeringen redan i dagsläget börja arbeta på en modell som kan lösa de här problemen också på lång sikt? Vore det inte något som skulle vara värt att lyfta i det här sammanhanget så att vi sedan, när vi har verktygen, kunde implementera det så fort som möjligt? Att diskutera en långsiktig lösning på frågan måste ju vara högt på agendan, det anser åtminstone vi i Ålands Framtid.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Självklart är långsiktigheten i de här frågorna viktig. Det var därför jag visade på de två andra alternativen som vi har.

Återigen, det som är vårt stora problem är resursfrågan, resurser i förhållande till vad vi kan få ut av det hela. När vi jobbar med de här kortsiktiga lösningarna tar det rätt mycket tid både av tjänstemän och på politisk nivå.

Att utreda frågan om en framtida lösning är väldigt komplex för det rör på sig också på EU-fronten. Min dröm är att landsgränserna ska ha väldigt lite att göra med hur varor och tjänster ska delas i framtiden. Därför måste man hålla ögonen på vad som händer i EU så att man inte skapar onödiga lösningar här.

Jag skulle önska att vi kunde dra det i ännu snabbare takt och att vi hade oändligt med resurser där jag kunde sätta tjänstemän att ta fram ett förslag som sedan skulle vara möjligt att förverkliga. Men tyvärr, jag har inte de resurserna i dagsläget. Jag har inte heller sett att vi i vår situation i dagsläget kan göra så mycket mera än vad vi redan nu gör.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Axel Jonsson, replik

Det här är komplexa frågor och ett komplext område. Givetvis kräver det resurser. Frågan är om det ändå inte borde vara prioriterat att börja titta på långsiktiga lösningar inom den närmsta framtiden. Det skulle vara mycket betryggande om ministern kunde ge en indikation att det är något som man kommer att titta på, hur vi kan lösa de här problemen på lång sikt. Det är klart att det rör på sig på EU-området, det gör det alltid. Det kanske också finns öppningar i EU-rätten som man kan utnyttja i större utsträckning än vad man gör i dagsläget på Åland. Man måste ställa sig frågan hur vi kan hjälpa till från lagtingets och landskapsregeringens sida t.ex. att få hit svenska operatörer vad gäller TV-området. Man måste också se på den typen av lösningar, ta ett helhetsgrepp på frågan och se både på det kortsiktiga men framförallt på det långsiktiga perspektivet. Hur ska vi lösa det här problemet långsiktigt för ålänningarna? Kan ministern lova att han kommer att prioritera detta framöver?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Under våren kör ett mediapolitiskt program igång. Det här är en av de frågor som absolut kommer att behandlas när man tar fram ett mediapolitiskt program. Svaret på frågan är ja. Den långsiktiga lösningen kommer att diskuteras vidare.

Viktigt att komma ihåg, och som jag har lärt mig under den här tiden som jag har haft möjlighet att stifta närmare bekantskap med den här problematiken, det är att det inte finns några ”Quick fix”. Det är ett långt och enträget arbete för att lösa det på längre sikt. Samtidigt försöker vi göra insatser för att lösa det som är det mest problematiska för medborgarna ute i samhället just nu. Det gäller då att försöka fördela resurserna.

Ja, som svar på den direkta frågan, man tar det vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

För kännedom

4        Godkännande av ändringen av konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar

Landskapsregeringens yttrande (RP 5/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 5/2013-2014)

Enligt lagtingsordningen 31 § 2 mom. ska talmannen utan dröjsmål sända en begäran från presidenten om lagtingets bifall till ikraftträdande av en internationell förpliktelse till landskapsregeringen för ett yttrande. Den nu aktuella presidentframställningen inlämnades till lagtingets kansli 18.02.2014 och dagen efter översände talmannen ärendet till landskapsregeringen för ett yttrande som överlämnades till lagtinget 07.03.2014.

Ärendet antecknas nu för kännedom upptas till behandling vid plenum 12.03.2014.

5        Godkännande av frihandelavtalet mellan EU och Republiken Korea

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2013-2014-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 12.03.2014.

6        Energideklaration för byggnader

Landskapsregeringens lagförslag (LF 7/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 17.03.2014.

7        Ändrad kemikalielagstiftning

Landskapsregeringens lagförslag (LF 8/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 17.03.2014.

8        Landskapsrevisionens berättelse över effektivitetsrevisionen

Landskapsrevisionens berättelse (RB 1/2013-2014)

Landskapsrevisionen har den 26.02.2014 i enlighet med 7 § landskapslagen om Landskapsrevisionen överlämnat en berättelse med resultaten från effektivitetsrevisionen till lagtinget. Enligt samma lags 8 § ska landskapsregeringen, inom tre månader från det att Landskapsrevisionens berättelse har delgivits landskapsregeringen, meddela lagtinget vilka åtgärder den vidtagit eller avser att vidta med anledning av Landskapsrevisionens iakttagelser. Landskapsrevisionens berättelse delgavs landskapsregeringen 27.02.2014 varför landskapsregeringens meddelande ska ges senast den 27.05.2014. Talmanskonferensen har dock uttryckt sin förhoppning om att meddelandet överlämnas till lagtinget senast inom april månad vilket meddelats landskapsregeringen.

Ärendet kommer att behandlas tillsammans med landskapsregeringens meddelande. Lagtinget tar då ställning till om berättelsen och meddelandet ska remitteras till finans- och näringsutskottet.

9        Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 19.03.2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 12.03.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil