Plenum den 10 november 2008 kl. 13.20

Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 



Plenum måndagen den 10 november 2008 kl. 13.20

TALMANNEN:

Plenum börjar.

Talmannen konstaterar att samma ledamöter är närvarande som vid föregående plenum.

 

Föredras för remiss efter bordläggning

Landskapsregeringens framställning angående ny lagstiftning om hemvårdsstöd. (FR 3/2008-2009). /Smu/ (Bordlagd 5.11.2008).

Föredras för remiss

Ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. lagmotion angående ändring av landskapslagen om hemvårdsstöd. (LM 1/2008-2009).

Talmannen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänt? Godkänt.

Talmannen konstaterar att lagmotionen inlämnats med hänvisning till arbetsordningens 23 § 2 mom. och inom i momentet föreskriven tid varför utskottet ska behandla ärendena i ett sammanhang.

Talmanskonferensen föreslår därför att landskapsregeringens framställning och lagmotionen ska behandlas i ett sammanhang. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Vtm Gun-Mari Lindholm:

Talman! Precis som talmannen här anförde har vi lämnat in en anslutande lagmotion med anledning av den här framställningen. På det sättet kommer också den att behandlas samtidigt i utskottet. Det här är väldigt viktigt tycker vi som har skrivit under den här motionen.

Framställningen är det de andra delarna, förutom den 4 § bra. Men 4 § skall ändras till den delen det gäller grunddelens belopp. 390 euro är det idag och vi vill att grunddelens belopp skall vara 500 euro. Det här är en bit på väg, enligt mitt sätt att se det. Det här var ett förslag som kom upp med anledning av den motionen som ledamot Johan Ehn hade om barnomsorgspeng. Den fick inte ett enhälligt stöd härifrån salen utan det kom ett annat förslag om att man i stället skulle höja hemvårdsstödet. Det är en smaksak till den delen det beror på beloppet. Huvudsaken för mig och för dem som har skrivit på motionen, är att man gör förbättringar och framför allt för de kvinnor, vilket det till största delen är som stannar hemma med barn under tre år. Man skall göra förbättringar för de kvinnorna. Därför föreslår vi en relativt blygsam förhöjning om man jämför med vad ett barn under tre år på dagis kostar. Det är helt andra summor.

Nu är det så här att jag försökte ta ut det stenografiska protokollet från den debatten som vi hade 17 september med anledning av den här nämnda hemställningsmotionen om barnomsorgspeng, men det gick inte att hitta här på kansliet för det var på något sätt utklippt och den diskussionen som då var fanns inte att tillgå. Jag tycker därför att det skulle vara väldigt bra om de som uttalade sig i frågan kunde upprepa det man sade, eftersom det har varit diskussioner om det och vilka löften som gavs. En sammanfattning från varje grupp skulle vara bra och var man står i frågan idag. Det här tycker jag är väldigt viktigt eftersom vi vet att det här kommer att gå till utskottet och utskottet kommer att behandla motionen och framställningen jämsides. Det kan vara bra för det fortsatta arbetet i utskottet att man vet var de olika politiska grupperna befinner sig vad beträffar åsikterna i den här frågan. Det jag efterlyser är främst är var liberaler och centern står i den här frågan. Oppositionen har redan visat var de står genom att vi har lämnat en gemensam lagmotion. Men vad de stora regeringspartierna tycker för dagen, vet vi inte. Man tyckte åtminstone en sak den 17 september. Man hade ännu mer långtgående positiva omdömen från liberalernas sida men de backade för en vecka sedan när vi diskuterade det här i lagtinget. Då sade man att man hade fått mer information och därför hade man bytt spår. Det är minst sagt tråkigt och ledsamt eftersom vi vet att många väntar på en förbättring på det här området. Många familjer och framför allt kvinnor väntar på att det skall bli en förbättring. Att säga en sak ena månaden och sedan dra det tillbaka andra månaden, det är inte god politik. Det är definitivt ingen uppvisning av ett nytt ledarskap. Tack!

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! Det är synd att ledamot Lindholm håller fokus på vad som har sagts och inte sagts och inte på det som motionen faktiskt gäller, en förbättring, en justering eller höjning av hemvårdsstödet. Precis det som landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren sade häromdagen att man bereder i landskapsregeringen. De flesta viljor pekar åt samma håll. En fråga som återstår är de ekonomiska konsekvenserna av det här förslaget och det skall utskottet titta på. Jag tycker att dramatiken i det som har sagts och inte sagts den 17 september är alldeles överdrivet. Protokollet skall säkert gå att hitta och för min del tänker jag inte upprepa vad jag sade då utan saker och ting går vidare här i världen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Ledamot Olof Erland fortsätter att ha en nonchalant inställning till det här ärendets behandling. Jag tycker verkligen att det är graverande att man lovar vissa saker ena månaden och den andra tar man dem tillbaka. Jag kan inte förstå att man själv tycker att det här är en bagatell och att man bagatelliserar den här diskussionen. Enligt mitt sätt att se det är det väldigt viktigt att också vi politiker står fast vid det vi en gång har lovat och gett löfte om. Man kan inte bara göra det för att slippa undan en diskussion en dag, utan det visar också att man lever upp till det och kommer med konkreta förslag vilket vi gör här och nu.

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! En känd riksdagsledamot sade i en debatt en gång i tiden när det gällde åländska frågor, "att jag undanber mig paller". Det upprepar jag här till ledamot Lindholm. Det jag tycker, har tyckt och kommer att tycka är inte det väsentliga. Jag säger det, att jag står bakom minister Sjögren som bereder en höjning av hemvårdsstödet i enlighet med vad hon har meddelat. Jag har tidigare sagt att jag stöder en sådan sak. Jag stöder t.o.m. sådana tankar som gäller förskola och liknande. Det är inte det, det gäller. Fokusera på hemvårdsstödet och motionen i stället. Jag ber!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Om det är så att man pallrar när man försöker göra förbättringar för någon i samhället, det trodde jag var långt mer väsentligt än att stå här och hålla ett slag av försvarstal för att man har bytt åsikt och bytt sida i frågan. Jag fokuserar på innehållet, men jag skulle bra gärna vilja att man enhälligt skulle gå in för det här, åtminstone en majoritet. Det har vi inte i den här frågan idag. Därför ledamot Olof Erland, så tycker jag att det skulle vara väsentligt att också få med Olof Erland och liberalerna på det här tåget.

 

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos:

Tack herr talman! Jag börjar känna mig lite som ledamoten Danne Sundman, nu när jag citerar mig själv från stenografiska protokollet den 24 september.

Herr talman! "Från centerns sida tycker vi att det här är en intressant motion. Vill man som ett borgerligt parti driva samhället framåt och inte fastna i gamla strukturer, så måste man våga se nya möjligheter. Det ena utesluter inte det andra. Det andra som ligger väl i linje med vår egen politik är att individen är i centrum. Det är individen som väljer. Det är föräldrarna som har ansvaret. Det finns en ökad flexibilitet, det finns en ökad valfrihet och det ter sig också vara kostnadsneutralt. Jag hoppas verkligen att social- och miljöutskottet har möjlighet att på ett seriöst och aktivt sätt, behandla den motion som jag tror, kan bli en riktigt god input i den fortsatta utvecklingen av vår Åland." Citatet slut. Tack!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! När jag gick i skolan brukade ledamot Veronica Thörnroos vara väldigt flitig och berätta om olika saker hon lärt sig i skolan, bl.a. Fänrik Ståhls sägner. Vi lärde oss också katekesen och där stod det alltid på slutet, vad är det? Då skulle jag vilja fråga ledamot Thörnroos, vad är det? Vad betyder det här man sade, rent konkret? Är det ett stöd för lagmotionen eller är det inte det?

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman! Det är svårt att göra oppositionen nöjd. Först efterhörs vad vi har sagt i tidigare debatter och när jag ordagrant citerar vad jag har sagt då var inte det heller bra. För då ville man veta vad vi tänker idag. Det är också en helt relevant fråga, men beträffande det önskar jag återkomma i ett eget anförande.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Att det skall vara så svårt. Det är väldigt lätt att göra oppositionen nöjd är väldigt lätt. Man hänger på, på det här tåget. Man tycker att den här motionen är väsentlig. Det är inget "paller" att försöka förbättra för någon i samhället. Det finns många andra grupper som man också skulle vilja göra förbättringar för. Att det skall vara så svårt att svara på en rak fråga, ett konkret svar. Det tycker jag är ett tecken på att majoriteten och nu centern har svårt att komma med ett ärligt svar. Var står man i den här frågan? Vad är det man vill? I stället försöker man slingra sig och säga att oppositionen är besvärligt. Inte är det besvärligt, säg ja eller nej! Jättelätt.

TALMANNEN:

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman! Jag kommer väldigt bra ihåg den här september diskussionen. Det var en ganska lång och tidvis ganska så starkt ideologisk konfrontation i den frågan. Därför var det desto mera minnesvärt att den diskussionen slutade i en ganska stor enighet, åtminstone så uttrycktes en ganska stor konsensus, om att man i stället för att införa barnomsorgspengen, skulle se över hemvårdsstödet. Mitt minne är ganska bestämt på den punkten att båda regeringspartierna uttalade ett stöd för en sådan tanke.

Nu har ledamot Olof Erland som då var väldigt intresserad i den här frågan, tyvärr tvingats lämna salen av för mig något oklara skäl, men han företräder väl sitt parti så det är flera som kan försvara den här ståndpunkten som han redogjorde för i en insändare den 1 oktober 2008. Jag uppfattar den här insändaren som en uppföljning av debatten. Den är ett sätt att klargöra liberalernas inställning  just den här frågan. Till största delen var innehållet ett avståndstagande till barnomsorgspengen, men insändaren slutar alltså så här: "Efter diskussionen i lagtinget är det uppenbart för de flesta att barnomsorgspengen i många avseenden är en systemfälla med icke önskvärda konsekvenser för barn, föräldrar och kommuner. Valfriheten är skenbar. Det är dags att återvända till realistiska reformer inom barnomsorgen som t.ex. ett justerat hemvårdsstöd, jag upprepar som t.ex. ett justerat hemvårdsstöd, bättre villkor för privata alternativ, familjedaghem och en avgiftsfri förskola för alla barn från tre års ålder." Det tycker jag är ett ganska klart ställningstagande för en höjning av hemvårdsstödet." Jag förstår inte varför man skriver en sådan här insändare om man inte menar det. Nu under den korta tid vi har varit här, har ledamot Erland blivit betydligt otydligare på den här punkten än han var 1 oktober. Nu säger han att han har ändrat sig. Det sade han senast vi diskuterade den här frågan. Idag stöder han sin minister i framtagandet av en ny barnomsorgslag. I den regleras inte hemvårdsstödet. Det är faktiskt en separat fråga. Vi har en separat lagstiftning för det. Jag ser inte logiken i det politiska handlandet just nu från liberalerna sida. Jag måste säga att jag tycker att det är en väldigt populistisk och cynisk inställning, att när debatten går som hetast ut och tar ställning och är positiv. Sedan när det kommer till att visa detta ställningstagande i direkt politisk handling, då har man plötsligt ändrat sig och då slingrar man sig och säger att nu är det fråga om att vi skall ta fram en ny barnomsorgslag. Det vill vi alla, men att justera hemvårdsstödet, att justera hemvårdsstödet! Det kräver ingenting mera än det som ledamot Gun-Mari Lindholm har presenterat i en lagmotion.

Herr talman! Jag tycker att det här inte är trovärdig politik från liberalernas sida. Man undrar hur centern tänker idag? Vi skall tydligen få höra Veronica Thörnroos själv uttolka sina egna citat på den här punkten och det ser vi fram emot med stor spänning. Jag har också ett minne av att fler andra ledamöter i centerns bänkar uttalade ett stöd just för hemvårdsstödet. Det har varit ett stöd som centern har varit mycket förtjusta igenom åren. Det skulle förvåna mig om man nu plötsligt, när man hade chansen att driva igenom en förhöjning av det här stödet, plötsligt skulle tycka att det inte är viktigt. Nu känner jag att det finns motiv för de stora partierna att klargöra sina ställningstaganden i den här frågan.

Beträffande valfriheten, är det ganska stor skillnad mellan 388 euro och 500 euro. Man ökar valfriheten åtminstone en aning med att justera beloppet. Vi kommer naturligtvis att stöda det här förslaget eftersom det ursprungligen också kom från socialdemokratiskt håll.

Ltl Gun Carlson, replik:

Herr talman! Centern är fortfarande mycket förtjust i begreppet hemvårdsstöd, därför att vi tror att det är bra, att ge möjligheter åt föräldrar att vara hemma med sina barn till tre år. Det är riktigt. Vi är också väldigt förtjusta i att ha en god ekonomi och därför anser vi att det är viktigt att denna höjning bör vägas emot det rådande budgetläget, både för kommuner och för landskap. Vi i centern kan tänka oss en förhöjning, ja, men huruvida den skall vara 500 euro eller någonting annat, det tycker jag vi skall låta social- och miljöutskottet avgöra.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Det tycker jag var ett mycket klart och tydligt ställningstagande och också förstås ett stöd för den här motionen. I social- och miljöutskottet kommer man att diskutera justeringens eller förhöjningens storlek. Det är majoriteten som avgör den. Jag tycker att det är en bra öppning till en fortsatt positiv diskussion i den här frågan.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson, replik:

Tack herr talman! Jag ser inte att vi är oeniga om höjningen av hemvårdsstödet. Men jag tycker att man skall undersöka saken närmare. Till exempel vad kan man göra för ensamstående föräldrar så att även de skulle ha möjlighet att stanna hemma längre än nio månader? Jag tror inte att 500 euro i månaden i hemvårdsstöd är lösningen. Kanske borde man göra någonting mera speciell för dem?

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Ledamot Sirpa Eriksson tar upp en mycket viktig jämlikhetsfråga. Det är så att de ensamstående mammorna är den ekonomiskt mest utsatta gruppen. Men å andra sidan kan det inte försämra situation att hemvårdsstödet stiger med en hundralapp eller t.o.m. lite mera. Det förhindrar inte andra åtgärder. Vi är villiga att stödja dem i den mån regeringen förmår lägga fram flera förslag, annars kommer vi med egna.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik:

Tack herr talman! Om jag kommer ihåg rätt uttalade jag mig positivt både om barnomsorgspengen och sedan kompromissen, om vi kallar den så, att man skulle titta på hemvårdsstödet i stället när det var upp i september. Jag tycker att det är viktigt att föräldrarna har alternativ att välja på och jag tror att det också är bra när barnen får vara hemma med en förälder lite längre än för kort. Eftersom man har efterfrågat min inställning, ser jag positivt på det här, men beloppet kan vi inte uttala oss om nu utan det får utskottet titta på. Vi måste se på budgetläget. Men jag är positiv till det här, det är jag också.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Johan Ehn:

Herr talman! Det mesta kring den här frågan sade jag redan i behandlingen som vi hade senaste onsdag. Jag tycker ändå att det är bra att vi har fått till en lagmotion som också kan ligga till grund för den fortsatta behandlingen i social- och miljöutskottet. För vår del är detta en bit på vägen. Vår grund ligger i att skapa valfrihet för föräldrarna. Det betyder att det inte enbart är egenvärdet att kunna stanna hemma som vi tycker är viktigt, utan det är också möjligheten att ge föräldrarna ett reellt alternativ att också titta på andra privata alternativ. Vi tror, att genom att jobba vidare med det här förslaget kan man erbjuda föräldrarna den här friheten. Vi tror nämligen, fortsättningsvis att de som är bäst lämpade att besluta sig för hur man vill sköta sin barnomsorg, är just föräldrarna. För att vi skall kunna ge dem den möjligheten att göra valet fullt ut, krävs att de system vi har är så likvärdiga som bara är möjligt. Att man kan göra ett reellt val på en grund som gör det möjligt. Hittills har hemvårdsstödet varit någonting som alla inte har kunnat välja, men vi kommer närmare genom att göra det på detta sätt. Vårt alternativ, barnomsorgspengen, tror vi hade kommit längre. Men det är så i politik att när man strävar framåt, så är det de små stegen framåt som oftast är de lättaste att ta och som leder till att man når en utveckling. I det här skedet nöjer vi oss med detta och hoppas på att utskottet i behandlingen hittar en väg framåt så att vi också i budgeten kan beakta den här diskussionen. Tack herr talman!

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman! För att än en gång understryka, den här lagframställningen om förbättringar i hemvårdsstödet som var på remiss under våren, finns det flera familjer som är "urväntade" på den. Speciellt de familjer som har adoptivbarn. Man vill ha en utökad flexibilitet när det gäller att kunna lyfta hemvårdsstöd.

Lagframställningen var på remiss i våras. Meningen var att lämna den till lagtinget nu under hösten. Den debatten där hemvårdsstödet diskuterades i lagtinget har jag tagit till mig och jag sade också när jag presenterade lagframställningen, att det fanns ett önskemål från lagtinget att höja nivåerna på hemvårdsstödet. Men bedömningen som landskapsregeringen då gjorde och som förordades av mig, var att föra lagframställningen till lagtinget för att den var så viktig för familjer med adoptivbarn, barn med speciella behov, med tvillingar eller trillingar och för EU barnen. Det var för att få detta reglerat helt enkelt.

När det gäller nivåerna på hemvårdsstödet, sade jag att vi kommer att ta dem i beaktande nu när vi ser över barnomsorgslagen. Alla känner till att barnomsorgslagen och hemvårdsstödet är delvis kommunicerande kärl. Inte helt och hållet men nästan. Jag tycker att jag har fått väldigt bra vägkost och jag tycker att det är bra att man lade lagmotionen. Under remissdebatten när lagframställningen diskuterades, kastade det ganska mycket här i salen. Någon förslog en höjning på 10 euro på hemvårdsstödet, en annan förslog en höjning på 150 euro. Nu vet vi bättre hur landet ligger.

För det första blir det landskapsregeringens och social- och miljöutskottets ansvar att ha en helhetssyn och göra en ekonomisk analys. För det andra får man väga in, vad är det som är viktigast för familjerna? Det är landskapsregeringens ansvar. För min egen del, utan att föregå någonting, skulle det vara väldigt viktigt att se till att barnen har rätt till specialträdgårdslärare, att vi håller fast vid den subjektiva rätten, att man kan få dagvård under dygnets alla timmar och kanske att vi får avgiftsfri förskola. Det är en sak som direkt skulle ha konsekvenser för barnfamiljernas ekonomi. Många, många synergieffekter. Samtidigt vet vi hur det ekonomiska läget är . Den sociala sidan som är den tyngsta posten hos kommunerna är ett svart hål.

När det gäller hemvårdsstödet, är det en väldigt intressant fråga. Den är ideologiskt intressant. Från den vänstra falangen av det politiska systemet vill man ofta hävda att hemvårdsstödet är en kvinnofälla. Statisk från Finland visar att de kvinnor som mest utnyttjar hemvårdsstödet, det är 96 procent kvinnor som utnyttjar stödet. Det är kvinnor med "snuttjobb" som använder hemvårdsstödet, delvis i stället för A-kassa. De högutbildade kvinnorna går direkt ut i arbetslivet. De är hemma ungefär ett år sedan är man tillbaka i arbetslivet. Det är också intressant, från den högra delen av den politiska kartan, att man talar om arbetslinjen. När lönar det sig att vara hemma och lyfta bidrag och när blir det lönande att jobba? För att vi skall klara den demografiska utvecklingen behöver vi ha kvinnor i arbete.  Vi behöver ha en hög sysselsättningsgrad. Alltså, var finns den kärnpunkten då det kan löna sig att vara hemma i stället för att gå ut i arbetslivet om man inte är en höginkomsttagande kvinna?

Herr talman! Det har varit väldigt intressant och jag har hört åsikter från Ålands alla kommuner och det har funnits en enighet att man skall höja hemvårdsstödet. Däremot vet vi inte med hur mycket. Landskapsandelarna för socialvården har ökat markant. Det framfördes också åsikter här i salen att man ansåg att den här frågan inte behövde gå på remiss. Alla som sitter här i salen är kommunpolitiker och jag tolkade det så att det finns utrymme i de kommunala budgetarna för en rejäl höjning av hemvårdsstödet. Det är en viktig information för min del. Tack herr talman!

Ltl Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Det är två saker som slår mig när landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren talar om hemvårdsstödet. Det ena är, kommer hemvårdsstödets att belopp föras över till barnomsorgslagen? Vilka argument har man för det? Varför kan man inte bibehålla beloppet i den lag som handlar om hemvårdsstödet?

Det andra är resonemanget kring kommunerna och kommunernas syn på den här frågan. Det jag förstår av ledamoten Sjögren, är att man inte har kunnat höja p.g.a. man har varit oklar över vad kommunerna tycker och tänker i den här frågan. Landskapsregeringen har ändå sin fulla rätt att till lagtinget komma med förslag. Särskilt eftersom Sjögren sedan kommer till att kommunerna anser att den här frågan har varit viktig och att en höjning av beloppen skulle vara angelägen.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Kanske var jag otydlig. Barnomsorgslagstiftningen och hemvårdsstödslagstiftningen är två helt olika saker, men de berör direkt barnfamiljerna. Det har konsekvenser vad man gör i hemvårdsstöds- och barnomsorgslagstiftningen. Har vi en klump med pengar måste vi prioritera. Jag talar för min egen del, och jag skulle hellre kanske fortfarande prioritera den subjektiva rätten, rätt till specialbarnträdgårdslärare och avgiftsfriförskola framom en höjning av hemvårdsstödet. Vi har en begränsad del pengar och de är faktum. När det gäller kommunerna, var det vissa justeringar i ursprungs lagframställningen. De var väldigt marginella. Man framförde inte något önskemål från kommunernas sida att man hade väldigt starkt önskade höja nivåerna i hemvårdsstödet.

Ltl Camilla Gunell:

Herr talman! Alltså jag tolkar landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren så att den här frågan är särskilt prioriterad hos henne. Det finns andra åtgärder som man sätter framom denna. När man sedan skall börja med barnomsorgslagen, och om jag förstår Sjögren rätt, då skall man återgå och göra ändringar igen i hemvårdsstödslagstiftningen. Det jag förstår av ledamotens uttalande nu, är att detta inte är så angeläget för regeringen att ta itu med.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Mina åsikter var främst att kartlägga de svårigheter som finns och det begränsade ekonomiska utrymmet. Jag talar för mig själv. Barnomsorgslagen är någonting som centern och liberalerna lägger fram gemensamt. Jag talade om vad som kunde vara viktigt för mig och det underströk jag väldigt tydligt också.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Minister Sjögren tillmäter kommunerna och deras synpunkter stor roll i den här frågan. Det är säkert viktigt att man gör så. Hon har också egna åsikter om hur hon tycker att stödet till barnfamiljerna skall skötas. Nu är det så, att det lagtinget som representerar Ålands folk. Det är på lagtingets mandat ledamot Katrin Sjögren sitter i landskapsregeringen, varken på kommunernas eller på sitt eget. Det är här i denna sal som den yttersta beslutandemakten finns i den här frågan. Om det i september fanns en majoritet för höjning av hemvårdsstödet, så tycker jag att det parlamentariskt hade varit logiskt att beakta det när lagen gavs till lagtinget.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Det kan knappast ha undgått någon att farten på lagframställningarna, när det gäller det sociala området, har varit stor. Men så fort vi lägger fram något förslag som förbättrar det social så kommer det, som ett brev på posten från kommunerna, att de är oroliga vad det har för kostnadsverkningar. Visst tillmäter man det en stor roll vad kommunerna tycker när de anser att de inte har ekonomiskt utrymme. Då blir det till att prioritera. Den bedömningen gjorde landskapsregeringen. Skulle vi ha gått in för förhöjningar så ansåg vi att vi borde ha skickat det på en remissrunda till, till kommunerna. Lagtinget säger nu att det skulle ha varit onödigt, men så diskuterade vi.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Som jag ser det, går det väldigt snabbt att föra in premier för att stödja folk som skaffar sig bilar. Inte ens lag behövs det. Men i det här fallet skall alla procedurer iakttas i minsta detalj. Jag är förvånad över den prioriteringen. Men det är bara att konstatera att vi har olika åsikter.

Nu är vi i den situationen att det tydligen finns ett rätt så starkt stöd för en höjning av hemvårdsstödet och att den höjningen bör finansieras av lagtinget i slutändan. Jag ser inte problemet med kommunerna. Kanske bilpremien skulle ha varit viktigare att ge åt barnfamiljerna.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Den sociala lagstiftningen och det sociala området är ett högprioriterat område för den här landskapsregeringen. Det tycker jag att vi kan se på lagframställningslistan också. Vi har flera lagar som är ute i kommunerna och flera kommer det. Det haltar lite att jämföra med miljöbilspremien.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Gun Carlson, replik:

Herr talman! Jag tror inte att det är så som ledamoten Sjögren sade, att kommunerna har beredskap att ta en förhöjning om ca 100 000 total och som anges i lagmotionen utan kompensation från lagtinget. Det är jag nästan övertygad om. Jag tror inte man skall tolka det som nu sägs, så att kommunerna får ta förhöjningen i den mån vi beslutar om en förhöjning, utan som jag sade tidigare måste man gå in i budgetläge både för landskapet och för kommunerna innan man vet vad som skall göras. Jag tror inte vi skall diskutera en förhöjning utan kompensation till kommunerna.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Det är just det resonemanget som landskapsregeringen förde, eftersom vi ansåg att man borde ha skickat det ytterligare en gång på remiss om man införde förhöjningar. När det gäller socialvården har landskapsandelarna blivit kraftigt förhöjda under de senaste åren, så något slags utrymme måste det finnas hos kommunerna också.

Gun Carlson, replik:

Herr talman! Ja, det kan man tycka. Vi skall vara klartänkta och klarsynta nu när vi ser hur budgetläget förändras både för kommuner och för landskap så att man noga kan reda ut det här. Det blir en stor uppgift för social- och miljöutskottet att fundera igenom vilka förhöjningar man kan rekommendera och hur skall de kompenseras. Vi kommer inte ifrån den diskussionen tror jag.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Det var precis det jag diskuterade i mitt anförande också. Vi kommer att vara tvungna att göra prioriteringar, när det gäller den subjektiva rätten, när det gäller tillgång för barnen till specialbarnträdgårdslärare, när det gäller dagvård under dygnets alla timmar och när det gäller avgiftsfri förskoleundervisning. Det är därför man måste fundera var man skall lägga pengarna och var det har största betydelsen för barnfamiljerna. Om jag ser på en ensamstående mamma, då är den subjektiva rätten, dagvård under dygnets alla timmar och en avgiftsfri förskola som skulle ha den största potentialen, ännu större förbättringsmöjligheter än ett höjt hemvårdsstöd.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Minister Sjögren hänvisade i sitt inledande anförande att man inte hade hunnit med eller man hade inte prioriterat en diskussion om ett höjt hemvårdsstöd, därför att man inte hade frågat kommunerna om det. Minister Sjögren säger ändå att kommunerna var positiva till ett högre hemvårdsstöd. Beträffande detta skulle jag önska ett förtydligande. Vad menar man egentligen med det ena och det andra?

Jag kan tala om, att vi har ett förslag i en motion på vilket sätt vi finansierar vårt förslag i den här lagmotionen och på vilket sätt lagtinget kommer att kompensera kommunerna för det. För kommunerna kommer inte det här enligt vårt förslag vara bekymret.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik:

Herr talman! Lagframställningen innehåller bestämmelserna om adoptivbarn, EU barn o.s.v. Lagframställningen som skickades på remiss i våras innehöll ingen förhöjning i själva summan för hemvårdsstödet. Det jag tolkar som positiva utslag från kommunerna, tolkar jag här i lagtingssalen. Det sitter en mängd kommunalpolitiker här också som känner till den kommunala verksamheten.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Jaha, det var på det sättet. Jag förstod inte eftersom man å ena sidan sade att kommunerna inte hade uttalat sig om hemvårdsstödet. Men nu förstår jag det som ministern menar. Nu är vi inte allenarådande i de olika kommunala organen så det är klart att vi inte kan uttala oss om det, men det är inte i första hand därför vi sitter här. Vi sitter här för att se tillhelheten på Åland. Hur vi sedan prioriterar de till buds stående medlen, är det vi har att göra här i salen. Vi har nu prioriterat på det här sättet.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Veronica Thörnroos:

Herr talman! Det är en intressant debatt som pågår här, där mycket går ut på vem som har sagt vad eller eventuellt, kanske hade tänkt säga någonting någon gång som man inte mera sade. Jag håller med den som tidigare har sagt, att vi bör lägga fokus som ligger på bordet idag och det är en lagmotion från en samlad opposition.

Från centerns sida säger vi så här: Vår politik grundar sig på att individen finns i centrum. Vi tror också faktiskt, fastän det kan vara gammalmodigt, att det är väldigt bra att föräldrarna tar han om sina barn. Att föräldrarna väljer att stanna hemma och ta hand om sina barn. Går vi tjugo, trettio år tillbaka i tiden var vår samhällsstruktur sådan att det inte gavs några alternativ för kvinnorna. Samhällsstrukturen var sådan att kvinnorna förväntades vara hemma och ta hand om sina barn. Som läget ser ut nu för tiden, ser vi det som en valmöjlighet. Kanske inte för alla men för många. Vi ser det inte som en kvinnofälla. Centern anser inte att det kan vara en kvinnofälla eller man, oftast en kvinna, väljer det kvalitativa att stanna hemma och vårda sina barn. Vi kan inte se det som en kvinnofälla, inte detta år 2008. Vi tycker också att det är bra att det finns valmöjligheter. Vi får se vilka möjligheter nya barnomsorgslagen för med sig, vilka möjligheter den ger för barnfamiljerna. Det ena utesluter inte det andra. Det jag tycker är det viktigaste är att vi vågar tänka framåt. Vi vågar se framåt och utreda nya alternativ. När det gäller lagmotionen som är lagd, LM 1/2008-2009, tycker vi att den är intressant. Den ger möjlighet för flera att stanna hemma och ta hand om sina barn med en ökad ekonomisk kompensation som möjliggör det för flertalet. Däremot, är det inte helt klart vilken summan skall vara i dagsläget. Det kan inte vi bestämma här och nu. Det är budgeten, de totala ramarna som kommer att visa på hur mycket det är möjligt att ge ut till dessa familjer. Nu hörde jag i ett replikskifte att det var tänkt att det här skulle vara kostnadsneutralt för kommunerna, men det framkommer på intet sätt ur den lagda lagmotionen.

Jag skulle också gärna, svårt i replik förstås, men kanske någon av motionärerna skulle kunna komma med ett förtydligande var man har plockat de här siffrorna ifrån. Man bedömer att ökningen på Åland skulle bli 100 000 euro om man utgår ifrån att två-tredjedelar av barnen kan vara hemma. Två tredjedelar av vilka barn? Barnen som idag lyfter hemvårdsstöd eller två tredjedelar av vilka barn? Den här och många andra frågeställningar hoppas jag att social- och miljöutskottet kan ta till sig och fundera noga kring och sedan komma tillbaka med ett förslag till lagtinget för fortsatt diskussion.

Jag skulle samtidigt här och nu vilja ge en eloge åt landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren för det arbete hon gör. Det har krystats lite i salen att hon gör si eller så, men jag tycker att landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren har ett helhetsgrepp vad gäller socialvården och jag tycker hon är en försiktig general och det skall man uppskatta. Det gör åtminstone vi inom centern. Tack!

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Två tredjedelar av barnen kan stanna hemma har vi sagt. Det betyder alltså av födda barn. Det föds ungefär 300 barn per år. På tre år blir det 900 barn och det är det vi menar. Ifrån det har vi tagit den här kostnaden. Majoriteten har inte sett finansmotionerna ännu men de kommer att delas ut på våra bord under dagen och där har vi presenterat vårt förslag om hur vi skall kompensera kommunerna med det här, i en av finansmotionerna.

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman! Jag tackar för det förtydligandet från vicetalman Gun-Mari Lindholms sida.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Anders Eriksson:

Herr talman! Vicetalman Gun-Mari Lindholm inledde dagens debatt om hemvårdsstödet med att fråga var de olika partierna står. Det är onödigt att jag begär ordet bara för att berätta att Ålands framtid står bakom höjningen. Det kan den läskunnige läsa sig till om man tittar på motionen. Det är ändå intressant att diskutera vidare, om man kommer ihåg den debatt som vi hade i september, även om vissa absolut inte vill att vi skall diskutera vad som sades i september. Det är ändå ett intressant politiskt fenomen när man har en fri debatt utan att det är något ärende som man skall ta ställning till och utan att det är ett konkret lagförslag, eller budgetförslag där man kan utläsa hur mycket det kostar i pengar. Vi hade alltså en fri debatt i september med anledning av en hemställningsmotion av lagtingsman Johan Ehn. Den mottogs positivt och samtliga partier var, om jag inte missminner mig, inne för att höja grunddelen. Det är intressant att försöka analysera varför landskapsregeringspartierna nu, centern och liberalerna, håller på och krumbuktar så mycket som man gör i den här debatten. Nu när vi har någonting att ta ställning till. De ekonomiska aspekterna är givetvis viktiga och det är intressant att höra, det som sades från centerns sida, att man är förtjust i hemvårdsstödet. Man tycker att det var bra att föräldrarna kunde vara hemma med barnen och att man hade individen i centrum o.s.v. Man hade ett ekonomiskt ansvar och man ville se vad det kommer att kosta. Man ville se de totala ramarna.

På basen av statistik är det ganska lätt att räkna fram att det är ca 300 barn som det rör sig om. Höjningen av grunddelen är en kostnad på ungefär 65 000 euro. I och med att grunddelen också påverkar tilläggsdelen, har vi i lagmotionen kommit fram till att det är en totalkostnad på 100 000 vi talar om. Det är en väl tilltagen kostnad. Men märk väl att det är tilläggskostnaden utan att man överhuvudtaget tar i beaktande vilka inbesparingar som kan göras på den kommunalt bekostade barnomsorgen.

Om vi tittar på framställningen som minister Sjögren har lagt fram så sägs det i första meningen under de ekonomiska konsekvenserna på sidan 12, att det finns ett samband mellan kostnaderna för hemvårdsstöd och kommunalt bekostad barnomsorg. Det är inte direkt kommunicerande kärl, men det är helt klart att det finns ett samband här. När det gäller vad de olika partierna står för, så från Ålands framtids sida, vill vi som många andra borgerligt sinnade partier ha valfrihet inom barnomsorgen. Vi ser också ett värde av att föräldrarna kan stanna hemma. Jag är helt övertygad om, att när det här slår fullt ut, höjningen från 390 euro till 500 euro, kan det ändå ha en så pass stor effekt att man kan titta över kostnaderna för barndagvården ute i kommunerna. Jag undrar om det inte är där skon klämmer. När jag hör på minister Sjögren, säger hon att hon egentligen prioriterar barndagvården framom höjningen av hemvårdsstödet. Det är märkligt att komma med ett uttalande om fri barndagvård samtidigt som man inte kan ta den här kostnaden, som högt räknat är 100 000 euro. Detta utan att beakta vilka besparingar man kan göra på den kommunala barnomsorgen. Det här är en summa, värderade vänner i regeringsbänken, som ni måste sätta i relation till en budget på 318 miljoner euro. Det är självklart att den budgeten inte står och faller med det här anslaget bara den politiska viljan finns.

Avslutningsvis tror jag, herr talman, att den politiska viljan igen inte finns från den regeringen vi har, på grund av att de signaler som har kommit hittills från liberalt håll. De prioriterar barndagvården, framom en höjning av hemvårdsstödet, medan centern säger att man är förtjust i hemvårdsstödet som ledamoten Gun Carlson uttryckte sig. Jag tror faktiskt att vi står med ett ärende här som vi kan lösa väldigt enkelt bara den politiska viljan finns. Vi har ingenting emot att man i social- och miljöutskottet tittar igenom det här och tar till sig statistik och räknar fram vilka kostnaderna blir. Jag tror att man kommer fram till precis de här summorna som nämns i lagmotionen som visar sig stämma. Men igen, när vi står här med olika åsikter i regeringsbänken, stannar hela ärendet upp. Det är det som bekymrar mig herr talman.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Herr talman! Ledamoten Anders Eriksson säger att det kan bli besparingar inom den kommunala barndagvården. Men om vi diskuterar små kommuner så ser jag inte så stora möjligheter att bespara på det här området. Det måste ändå inom den kommunala barnomsorgen finnas beredskap att ta emot dessa barn när det än blir, om vi inte med lagstiftning kräver att man inte får komma inom ett år om man börjar utnyttja det här hemvårdsstödet. Att slentrianmässigt säga att det blir besparingar, när barnen inte är inom barndagvården, så köper jag inte. Det tycker jag att social- och miljöutskottet måste titta på. Det som vi i små kommuner tycker är svårt, är att man måste ha beredskap att ta emot barnen.

Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Jag vill vända mig emot det. Jag sade inte slentrianmässigt, oj, vad det blir inbesparingar, utan jag hänvisade till framställningen, där man också konstaterar att det finns ett samband mellan kostnaderna för kommunala dagvården och hemvårdsstödet. Däremot sade jag också att de inte är direkt kommunicerande kärl. Jag vill ge ledamoten Eklöw rätt på en punkt. Speciellt i kommuner med små förhållanden är det ännu svårare att kunna räkna hem den här vinsten, men i vissa fall kan det handla om en hel tjänst beroende på hur hemvårdsstödet utnyttjas. I andra fall kanske en tjänst blir bara halvt utnyttjad. Men helt klart, vilket jag tror ledamot Eklöw kan ge mig rätt på, innebär en höjning av hemvårdsstödet som följd att flera föräldrar stannar hemma och att man kan göra inbesparingar på den kommunala dagvården. Men jag tror det är där skon klämmer hos liberalerna. Man vill inte.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Herr talman! Vem har sagt att vi inte vill. Vi har sagt hela tiden att man kommer att titta på den här höjningen. Vi har inte gått in och sagt att just den här summan som nämns i lagmotionen är den optimala. Nu förstår jag inte riktigt igen och vi förstår inte riktigt varandra, ledamoten Anders Eriksson och jag i resonemanget om kommunens möjligheter att ta emot de här barnen. Det blir osäkert för personalen i kommunerna. Det skall vara beredskap vad beträffar utrymmen. Det kostar ändå för kommunen att veta att vi har femton barn, varav fem kanske vill vara här nu på dagis, men om sex månader vill femton barn vara på dagis. Hur skulle det inte då kosta hela tiden för kommunen?

Anders Eriksson, replik:

Herr talman! Ledamoten Eklöw frågar, vem har sagt att liberalerna inte vill? Det är klart att det var min tolkning. Men jag hörde ändå på den liberala ministern Katrin Sjögren, som sade att man prioriterar specialbarndagvårdslärare och vad det var som man ytterligare räknades upp. Man prioriterar barndagvården framom hemvårdsstödet. Det framkom klart och tydligt. Nu pratar ledamoten Eklöw om osäkerheten för personalen i kommunerna. Jag förbehåller mig rätten att tro, tills jag har blivit överbevisad, att det är där skon klämmer för liberalerna när det gäller den här lagmotionen. Annars hade det varit ganska enkelt omfatta den. Givetvis skall social- och miljöutskottet titta på kostnaderna. Det ser jag fram emot.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Herr talman! Jag tycker att det var oerhört viktigt att få höra ledamot Erikssons ekonomiska koppling mellan ett höjt hemvårdsstöd och vad det kostar i kommunerna med barnomsorgen för små barn. Jag kan ta ett exempel från vår hemkommun Jomala, där en plats på en småbarnsavdelning kostar 15 000 euro per barn och år. Det har skett någonting i den kommunen som vi representerar. Vi har fått många fler familjer som söker om barnomsorg. Redan för tio månaders babys och för barn upp till ett och ett halvt år söker familjerna barnomsorg. Det har vi knappt haft tidigare. Nu har vi mellan åtta till tio små barn per år för vilka man ansöker om barnomsorg. Det är en viktig koppling.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Olof Erland:

Herr talman! I ett tidigare replikskifte bad jag om att man skulle lämna min person åt sidan. Personligen är det lite svår för mig att göra det. Jag noterade också att jag var föremål för diskussion i ett annat anförande från ledamot Sundback. Jag tror att det gällde en insändare som jag skrev i oktober. Nu kontrollerade jag på hårddisken här uppe att debatten från 17 september inte fanns med där av någon anledning. Men min mjukdisk och det som är kvar där, säger mig att i den debatten, sade jag på slutet eller om jag ställde frågan: "Är det så att de olika partierna kan tänka sig att justera hemvårdsstödet i stället för en barnomsorgspeng? Det skulle vara intressant." Jag sade också att det var intressant som ledamoten Carina Aaltonen hänvisade till, socialdemokraternas förslag i riket om att ha en avgiftsfri barnomsorg. Det förslaget gick inte hem i stugorna. Jag har också själv dragit den slutsatsen att barnomsorgsavgifterna, som idag är ett system som man skall hålla fast vid om det inte är så att man samtidigt tar upp en fördelningspolitisk diskussion, hur barnomsorgsavgifter betalas idag och vad som skulle bli konsekvensen av att man avskaffar dem. Det vill säga att det har starka fördelningspolitiska effekter.

När det gäller den insändare som jag skrev i oktober, som riktigt citerades sade jag: "att jag är för ett justerat hemvårdsstöd." Det har jag också sagt åt minister Katrin Sjögren och han har sagt att det är någonting som kommer i samband med lagöversynen. Till den delen kan jag inte notera att någon här i lagtinget talar emot ett justerat hemvårdsstöd. Jag har inte hört någon hittills. Däremot måste man diskutera själva beredningen av det hela. I allmänhet görs beredningen i landskapsförvaltningen och inte i utskotten och frågan är, är det här ett sådant ärende där man kan besluta om en nivå på 12 euro, 50 euro, 100 euro som justering av hemvårdsstödet? Då måste man ta upp en hel rad frågor, problem som man bör överväga, för det första remiss till kommunerna. Det är klart att kommunerna i allmänhet skall höras när det gäller frågor av den här typen. Om det är så att det finns en finansmotion som säger att man skall kompensera kommunerna så blir det en budget diskussion i stället. Det vill säga, hur skall man finansiera dessa 100 000? Man behöver också se på 100 000 mera noggrant som en beredning, hur beloppet är framräknat och vilka överväganden som ligger bakom det hela? Man måste också se på systemkonsekvenserna. Det vill säga, höjer man stödet, så kan det få konsekvenser för barnomsorgsverksamheten och det som har varit uppe här i debatten tidigare. Kommer det här att påverkar det här kommunens kostnader på ett sådant sätt att man sparar eller är det kanske så att man har kostnader för en verksamhet som inte utnyttjas fullt ut? Det finns en hel del i det hela att titta på. Jag hänvisar till det som också landskapsregeringsledamot Katrin Sjögren sade, att det finns andra regler i systemet som man bör se över. För min del vill jag säga, att jag omfattar den syn som liberalerna har i frågan och jag omfattar också det som landskapsregeringen gör i beredningsarbetet och det att man avser att komma med en framställning. Oberoende av det är det fritt fram för utskottet att behandla den här motionen i samband med lagen men det kräver en del beredningsarbete som gott och väl kunde göras av landskapsregeringen. Men som sagt jag är för ett justerat hemvårdsstöd.

Dessutom skrev jag i den insändaren som var i oktober, att en avgiftsfri förskola skulle vara väldigt intressant att diskutera och så småningom komma fram till ett konkret förslag. Förskolan är vanlig i olika länder, t.ex. i Sverige har man en väl utbyggd förskola. Det är skillnad på barnomsorgen där föräldrarna, familjerna har valmöjligheter att välja olika system och en förskola som gäller för alla. Man måste överväga om den offentligt finansierade verksamheten i lägre åldrar skall vara ett offentligt åtagande eller inte. Jag säger inte i det här sammanhanget, att mitt förslag är att man skall göra det, utan att man skall överväga och utreda det och se på alternativa förslag. Tack!

Ltl Barbro Sundback, replik:

Jo, tack herr talman! Jag tror att det är viktigt att ledamot Olof Erland klargör de begrepp han använder. Enligt mitt vetande så betyder förskola i Sverige helt enkelt dagis. Vi har inte förskola i vår barnomsorgslag. Det som kanske avses är förundervisning som man erbjuder alla sexåringar. Vad menas med begreppet "en avgiftsfri förskola för alla barn från tre års ålder" i en åländsk kontext?

Ledamot Olof Erland har vacklat hit och dit i den här frågan och nu inte riktigt själv vet vad han vill, så lämnar han över ansvaret till minister Katrin Sjögren och det är väl fullt respektabelt. Men hon har faktiskt inte lovat någon förhöjning av hemvårdsstödet i samband med översynen av barnomsorgslagen. Det framkom klart och tydligt här när ledamot Erland var borta.

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! När det gäller förskola så använder jag det begrepp som man använder i Sverige. Vill man ha ett annat begrepp här eller samma begrepp som i Sverige, så förutsätter det en lagändring om man skall införa det här. Man behöver inte snubbla på det problemet i första skedet. När det gäller om jag har vacklat, så har jag tagit reda på, så gott jag har kunnat vad det innebär med hemvårdsstöd och barnomsorgspeng. I den första debatten sade jag, att jag är emot barnomsorgspeng. Jag ville efterhöra de olika partiernas åsikt. Kunde man tänka sig i stället ett justerat hemvårdsstöd och det mottogs mycket väl av Frisinnad samverkan och det tycker jag att var bra. Man såg att här finns det en framkomlig väg. Jag ser fortfarande den vägen som framkomlig. Men det är fråga om belopp, regelverk, lagberedning, det är fråga om remiss och det är fråga om en hel massa andra saker som man skall överväga. Jag är inte så övertygad om att det belopp som nu föreslås är det rätta.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Ledamot Erland ville bortse från sin egen anspråkslösa person, men nu har vi hört honom här många gånger säga, jag tycker det och jag tycker det. Men vad tycker Olof Erland egentligen att är en skälig justering av hemvårdsstödet?

Jag vill inte hålla med om att förskolan var ett så enkelt begrepp att man bara lite kan sopa över det och säga att det här får man ändra på. Förskolebegreppet finns inte i vår lagstiftning. Vad menar ledamot Olof Erland när han använder det? Menar han någonting annat än den dagisverksamhet vi har? Är det alltså förundervisning eller är det något tredje begrepp eller är det helt enkelt så att ledamot Olof Erland inte vet att det finns en sådan här skillnad mellan vår lag och den svenska lagen ifråga om terminologin?

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! Jag har inte läst upp lagen utan jag redogör för mitt tänkande när det gäller barnens uppfostran och omsorg. Då tycker jag att förskoleverksamheten såsom den är upplagd i Sverige är intressant. Där har man en avgiftsfri förskola ner i låg ålder. Man skall inte låta sig snubbla på begreppen i första skedet, utan det är tanken vad man vill åstadkomma som är det viktiga.

När det gäller nivån, skulle det vara oansvarigt av mig att säga att jag tycker att 132,50 skulle vara bra eller jag tycker att 32,30 skulle vara bra. Jag vill uttrycka det så här, att alla höjningar som finns inom det som jag har sagt från början, att justera hemvårdsstödet är bra. Men man bör även se på systemkonsekvenserna, kommunernas ekonomi, kommunernas deltagande i remiss o.s.v.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Jag förstår att ltl Erland inte hittar sitt uttalande från den 17 september. Jag hittade det inte heller.

Det var så att det avfördes den dagen och ärendet kom upp lite senare i september. Jag har lagtingsledamot Olof Erlands uttalande här i fall han vill veta vad han sade den dagen. Ledamot Erland pratar väldigt mycket, precis som idag också om marknadsekonomiska konsekvenser och arbetslinjen. Men han säger också att ideologin är okey, alltså valfriheten är okey. Vi är ense om valfriheten, att om man har barn under tre år, har man en reell möjlighet att vara hemma med barnen. Det är kanske inte möjligt för alla ändå, men det är åtminstone bättre än vad det är föreslaget just nu.

Det är faktiskt mycket olika begrepp om förundervisningen. Ledamot Olof Erland jämför också i anförandet från debatten senare i september med att skolan inte är avgiftsbelagd. Den jämförelsen är inte bra i sig tycker jag. Man kan göra den jämförelsen till Sverige för där talar man om 0-klasser men det har vi inte ännu på Åland.

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! Det där låter väldigt intressant. Jag skall ta och skriva ut vad jag sade i september och vad jag tyckte då. Det verkar vara ungefär samma som idag. Jag tycker att den ideologiska utgångspunkten skall vara valfrihet för föräldrarna och att det är bra. Kan man stimulera föräldrarna att vara hemma är också bra, men att man också skall ha ett system i kommunerna där barnomsorgen gör att båda föräldrar kan jobba och att man kan välja hur man skall ordna sin familjesituation. Tydligen gav jag en stadig ideologisk grund redan i september, för det jag tycker idag. Jag tackar för upplysningen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik:

Herr talman! Det gäller nog att veta vad man säger här i salen. Det finns människor som lyssnar och en del av dem är naivare än andra. Jag hör väl till dem för jag tror på vad människor säger, tills man har bevisat motsatsen. Tyvärr har lagtingsledamot Olof Erland bevisat motsatsen. Jag förstod då, från den diskussionen vi hade i september, att det närmast var heja rop över det förslaget som kom då. Nu vet man inte riktigt vad man skall tänka. Det är kanske det är så, att bara tiden får gå någon vecka till och vi kommer att läsa våra finansmotioner och presentera dem, så får liberalerna och centern möjlighet att diskutera ihop sig. I slutändan kanske vi kan enas om det här i alla fall. Det hoppas jag.

Ltl Olof Erland, replik:

Herr talman! Jag tvivlar på att det står heja rop i det stenografiska protokollet. Det är i alla fall fel om det hänvisas till mig där. Jag frågade uttryckligen Frisinnad samverkan och andra partier om man kunde tänka sig ett justerat eller höjt hemvårdsstöd i stället för barnomsorgspeng? Det var det viktiga. I en insändare i oktober skrev jag att jag tycker att man skall justera hemvårdsstödet. Om folk har lyssnat på mig och förstått, så är det så enkelt att alla här i salen är för ett justerat hemvårdsstöd. Men nivån, regelverket, kopplingen till kommunerna med remiss och systemkonsekvenser, det återstår att göra. Vi måste ha en grundlig beredning. Lagtinget måste ta ett ansvar för lagar och förslag som kommer fram.

TALMANNEN:

Replikskiftet är därmed avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik:

Herr talman! Det blev lite oklart för mig eftersom jag inte var här i september. Jag skall titta i pappren. På ledamoten Erland låter det som om det var han som föreslog en höjning av hemvårdsstödet. Jag har tidigare förstått att det var ledamoten Sundbacks förslag som sedan lagtinget omfattade. Det där kan vi titta på i pappren.

En tidsaspekt finns i den här processen just nu. Om social- och miljöutskottet nu börjar jobba med den här framställningen kan man redan i budgetprocessen för 2009, komma med förslaget om ett förhöjt hemvårdsstöd. Detta är en fråga om hur angelägen man tycker att frågan är. Skall man förverkliga det här redan till 2009 så kan vi göra det. Eller skall vi skjuta det på landskapsregeringen för beredning ytterligare och sedan återkomma i samband med ett stort lagpaket? Barnomsorgslagen är ett stort lagpaket. Jag tycker att det vore viktigt att få det åtgärdat nu, så det kan träda i kraft redan nästa budgetår.

TALMANNEN:

Replikskiftena är därmed avslutade.

Begärs ordet? Diskussionen är därmed avslutad.

Ärendena remitteras till social- och miljöutskottet.

Föredras

Landskapsregeringens svar med anledning av ltl Barbro Sundbacks enkla fråga angående läkartjänster på norra Åland. (EF 12/2007-2008).

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen ett kort svar på frågan.

Eftersom den i 48 § 2 mom. lagtingsordningen angivna tidsfristen för besvarande av frågan utlöpte vid en tidpunkt då lagtinget inte var församlat har landskapsregeringen inom den stadgade tiden överlämnat ett skriftligt svar som utdelats på lagtingsledamöternas bord.

Med anledning av svaret får frågeställaren hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ltl Barbro Sundback:

Herr talman! Läkarsituationen på norra Åland är långt ifrån tillfredsställande. Under en längre tid har tjänsterna inte varit besatta. Det innebär att hemsjukvården för de äldre samt skolhälsovården för barn och unga inte kan skötas enligt läkarnas befolkningsansvar. Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen, ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: "Vad tänker landskapsregeringen göra för att få till stånd en fungerande läkartjänst inom hälsovården på norra Åland?"

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman! Lagtingsledamot Sundback ställer en relevant och mycket angelägen fråga. Rekryteringsfrågan är en ödesfråga för ÅHS. Ålands hälso- och sjukvård har det operativa ansvaret för att se till att befintliga tjänster blir besatta med kompetenta tjänsteinnehavare. Detta är en frågeställning som är uppe på snar sagt varje styrelsemöte.

Landskapsregeringen konstaterar att det finns problem på Åland, men också i vår omgivning, att rekrytera läkare. Situationen är följande. Tjänsterna har under en längre tid varit obesatta, vilket har haft konsekvenser för hemsjukvården, för äldre och skolhälsovården bör barn och unga. I den åländska primärvården skall det vid full bemanning finnas tretton läkare av vilka tre är placerade i Godby och tio i Mariehamn. Läget idag ser något ljusare ut än när landskapsregeringen avlade det här skriftliga svaret. Uppgifter från förra veckan gör gällande att det idag totalt i primärvården saknas tre läkare samt att två läkare jobbar 80 procent. Det här innebär tyvärr långa väntetider för icke akuta patienter medan akuta tider erbjuds som tidigare. Situationen i Godby gör att akuta patienter på norra Åland oftast hänvisas till mottagningen i Mariehamn.

Under hösten har man bokat in s.k. "hyrläkare" till Mariehamn för totalt en månad för att närmast ta hand om akutpatienter och på så sätt bereda plats för vanliga tidsbeställningsbesök. En "hyrläkare" arbetar just nu i Godby. I november och december underlättas situationen av att ÅHS har tillgång till AT-läkare, d.v.s. läkare under utbildning. De fyller en del av läkarbehovet men har vissa begränsningar. De är trots det väldigt värdefulla för helhetsfunktionen och också en viktig del i rekryteringen. Nu i november återkommer en läkare som har varit på randutbildning i Sverige till Mariehamn och det finns också förhoppningar även om vi inte har fått något definitivt besked om ytterligare förstärkningar till mottagningen i Godby nu under senhösten. Rekryteringsförsöken är kontinuerliga. Problemet är emellertid inte begränsat till landskapets norra delar eller ens till Åland utan det är ett fenomen som avspeglas i hela Norden. I synnerhet i Finland och Sverige har det varit väldigt svårt att rekrytera läkare till primärvården och till hälsocentralen.

Trots utökade utbildningsplatser för läkare lider primärvården av läkarbrist och konkurrensen om den tillängliga arbetskraften är knivskarp. Viktiga framgångsfaktorer i rekryteringen är löner och motsvarande förmåner, möjligheter till kontinuerlig fortbildning, karriärutveckling, arbetsmiljöfaktorer, boende och familjesociala omständigheter. På kort sikt kan situationen delvis åtgärdas genom inhyrning av läkare. På sikt är det inte en hållbar lösning. Viktiga aspekter som kvalitet, kontinuitet, systeminlärning och utvecklingspotential går förlorade. Vissa positiva inslag finns. Siffror ifrån Sverige visar att alltfler väljer att specialutbilda sig inom allmänmedicinen. Alltså man väljer som läkare att bli verksam inom primärvården. I Sverige har man gått vidare. Man har en aktiv rekrytering både från Polen och från Tyskland. Nu under senhösten och efter årsskiftet kommer ÅHS att aktivt försöka rekrytera dels vid riksstämman i Göteborg men också under läkardagarna i Helsingfors. Jag kan också se en skillnad i att man har sett mera framåt, man har en annan erfarenhet att rekrytera när det gäller vårdpersonal. Rekryteringen när det gäller läkare har inte varit lika organiserad. Det är en sak man försöker ta ett större grepp om nu, dels genom ÅHS förvaltning och också genom styrelsen.

I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram skall rekryteringsproblematiken särskilt uppmärksammas. I den övergripande planeringen för Ålands hälso- och sjukvård kommer således fokus att läggas på rekryteringsproblematiken och konkreta åtgärdspaket utarbetas tillsammans med ÅHS styrelse och ledning.

Ltl Barbro Sundback:

Tack herr talman! Det är bra att vi får en kartläggning av situationen inte bara vad gäller norra Åland. Vi vet alla att det finns problem med rekryteringen av läkare. Det är en resurs det här att man får AT-läkare, alltså läkare som inte är färdigutbildade som kommer hit för sin praktik. Men i Godbyfallet blir det lite orimligt. Om jag har förstått rätt, är den ordinarie läkaren som finns där anställd på 80 procent. Det betyder att tjugo procent av den läkartid som finns där, är det en läkare i tjänst som inte är ickekompetent som har det medicinska ansvaret. Är det tillfredsställande att man har en sådan bristande rättssäkerhet inom vården och särskilt på norra Åland där befolkningsansvaret är mycket stort? Vi har mera människor per läkare i befolkningsansvaret här  än vad man har både i Sverige och i Finland. Hur ser ministern på det här? Det är trots allt landskapsregeringen som har tillsynsansvaret och vi har en högt avlönad tjänsteman, en läkare som skall tillse att det här fungerar. Vad säger ministern om den här rättssäkerhetssituationen på norra Åland vad gäller den medicinska behandlingen?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr talman! I landskapsregeringens svar framgår att rekryteringen är någonting som bekymrar landskapsregeringen väldigt mycket. Samtidigt som landskapsregeringen inte har fått några direkta klagomål om hur läkarsituationen och hur patienterna sköts i Godby. Jag är också fullt medveten om att styrelsen gör sitt yttersta och man gör också sitt yttersta inom primärvården. Man tänjer och försöker på alla sätt och vis att stöda de läkare som kommer hit och jobbar. Man jobbar också väldigt mycket övertid. Jag har fått det intrycket på styrelsemötena att man på alla sätt försöker tillgodose de behoven som finns. Man försöker stöda den arbetskraften som finns och försöker skräddarsy lösningar efter absolut bästa förmåga.

Ltl Barbro Sundback, replik:

Herr talman! Nu talar jag inte om den goda viljan. Jag tror minsann inte att det brister i det, utan jag menar att det finns ett reellt problem ur rättsmedicinsk synvinkel om man på en hälsocentral har en läkare, även kortare tider, som inte är kompetent utan som är en som praktiserar och skall bära det medicinska ansvaret på den här hälsocentralen. Det är ett strukturellt problem för ÅHS. Man måste se till att det finns en läkare där hela tiden som åtminstone är formellt kompetent. Dessutom är det väl meningen att de här AT-läkarna skall få handledning och inte fungera analogt som fullt utbildade och kompetenta läkare. Det är ett vitt arbetsfält som man har. Det är hemsjukvård och det är skolhälsovård. Det betyder alltså att vårdens kvalitet i formell bemärkelse åtminstone är sämre på norra Åland. Detta tycker jag att är en situation man inte riktigt kan acceptera och det är ett ansvar som landskapsregeringen som tillsynsmyndighet måste se till att justeras.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren:

Herr ordförande! Mig veterligen har det inte kommit några klagomål till hälso- och sjukvårdsbyrån. Samtidigt fungerar systemet på det viset att ingen AT-läkare lämnas ensam. Det finns alltid ett back-up system med bakjourer, erfarna läkarkolleger och jag är fullständigt säker på att man har en dialog. Det vet jag att man har. När det gäller Godby är det dessutom så, trots att Godby befinner sig i den svåra situationen som man gör nu, att det finns en oerhört kompetent och duktig vårdpersonal. Det finns sjukskötare där som har lång erfarenhet och som kan bistå de läkare som tar anställning där.

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Antecknas till kännedom från tilläggslista

 

Landskapsregeringens meddelande angående resurs- och behovsplan för landskapet Åland. (M 1/2008-2009) samt finansmotionerna nr 1-68/2008-2009.

Vtm Gun-Mari Lindholm m.fl. :Tillägg till Allmän motivering, Ekonomisk politik, Budgetprocessen. (FM 1/2008-2009).

 

Ltl Roger Jansson m.fl. : Tillägg till Allmän motivering, Trafik och transport, Kortrutt.  (FM 2/2008-2009).

 

Ltl Roger Jansson m.fl. : Tillägg till Allmän motivering, Vattenvården.  (FM 3/2008-2009).

 

Ltl Roger Jansson m.fl. : Tillägg till Allmän motivering, Ekonomisk politik, Budgetutvecklingen.  (FM 4/2008-2009).

 

Ltl Roger Jansson m.fl. : Tillägg till motiveringen under kapitel 42.40. Lagberedningen.  (FM 5/2008-2009).

 

Ltl Roger Jansson m.fl. : Höjning av anslaget under moment 47.03.41. Turismens främjande (R).  (FM 6/2008-2009).

 

Ltl Roger Jansson m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 47.03.44. Nationella investeringsbidrag. (FM 7/2008-2009).

 

Ltl Johan Ehn m.fl. : Ändring av motiveringen till kapitel 46.17. Yrkesutbildning.  (FM 8/2008-2009).

 

Ltl Johan Ehn m.fl. : Sänkning av anslaget under moment 43.05.62. Upphovsrättskostnader (F).  (FM 9/2008-2009).

 

Ltl Johan Ehn m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 33.05.60. Inkomster av radio- och TV-verksamhet.  (FM 10/2008-2009).

 

Ltl Jörgen Strand m.fl. : Ändring av motiveringen till kapitel 43.95. Företagshälsovård och personalutveckling.  (FM 11/2008-2009).

 

Ltl Johan Ehn m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 46.01.23. Utvecklingsprojektet Ålands gymnasieskola (VR).  (FM 12/2008-2009).

 

Ltl Johan Ehn m.fl. : Sänkning av anslaget under moment 43.25.83. Bostadslån (R).  (FM 13/2008-2009).

 

Ltl Jörgen Strand m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 43.27.40. Understöd för befrämjande av förnyelsebar energi (R). (FM 14/2008-2009).

 

Ltl Jörgen Strand m.fl. : Tillägg till Allmän motivering, Ekonomisk politik. (FM 15/2008-2009).

 

Ltl Harry Jansson m.fl. : Ändring av Allmän motivering, Självstyrelseutveckling.  (FM 16/2008-2009).

 

Ltl Harry Jansson m.fl. : Ändring av Allmän motivering, Självstyrelseutveckling, Skattefrågor. (FM 17/2008-2009).

 

Ltl Harry Jansson m.fl. : Höjning av anslaget under moment 45.56.62. Främjande av avfallshanteringen.  (FM 18/2008-2009).

 

Ltl Harry Jansson m.fl. : Höjning av anslaget under moment 43.25.62. Understöd för investeringar i uppvärmningssystem som främjar miljövården (R).  (FM 19/2008-2009).

 

Ltl Harry Jansson m.fl. : Strykning av anslaget under moment 43.05.62. Upphovsrättskostnader (F). (FM 20/2008-2009).

 

Ltl Harry Jansson m.fl. : Tillägg till Allmän motivering, Social- och hälsovård.  (FM 21/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 43.27.40. Understöd för befrämjande av förnyelsebar energi (R). (FM 22/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman m.fl. : Höjning av anslaget och ändring av motiveringen under moment 33.40.88. Överlåtelse av fastigheter.  (FM 23/2008-2009).

 

Ltl Fredrik Karlström m.fl. : Sänkning av anslaget under moment 33.05.60 Inkomster av radio- och TV-verksamhet.  (FM 24/2008-2009).

 

Ltl Fredrik Karlström m.fl. : Sänkning av anslaget under moment 43.05.62 Upphovsrättskostnader samt ändring av motiveringen under moment 43.05.60 Främjande av rundradioverksamhet (F).  (FM 25/2008-2009).

 

Ltl Fredrik Karlström m.fl. : Sänkning av anslaget under moment 45.52.20. Naturreservat - verksamhetsutgifter (VR).  (FM 26/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman m.fl. : Tillägg till motiveringen under kapitel 43.60. Ålands polismyndighet.  (FM 27/2008-2009).

 

Ltl Mika Nordberg m.fl. : Tillägg till motiveringen under kapitel 47.15. Främjande av lantbruket.  (FM 28/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 48.01.01. Trafikavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR). (FM 29/2008-2009).

 

Vtm Gun-Mari Lindholm  m.fl. : Ökning av anslaget och ändring av motiveringen under moment 48.30.77. Vägbyggnads- och vägförbättringsarbeten (R). (FM 30/2008-2009).

 

Vtm Gun-Mari Lindholm  m.fl. : Höjning av anslaget samt ändring av motiveringen under kapitel 48.20  (FM 31/2008-2009).

 

Ltl Carina Aaltonen m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 47.15.48. Stöd för producentorganisationer och rådgivning. (FM 32/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 46.09.59. Övrig kulturell verksamhet. (FM 33/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Tillägg till motiveringen under Förslag till plan för hälso- och sjukvården 2009, kapitel 9.2.3. BB- och gynekologenheten.  (FM 34/2008-2009).

 

Ltl Carina Aaltonen m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 48.20.20. Sjötrafiken - verksamhetsutgifter. (VR).  (FM 35/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 46.01.23. Utvecklingsprojekt Ålands gymnasieskola (VR). (FM 36/2008-2009).

 

Ltl Barbro Sundback m.fl. : Ändring av de allmänna motiveringarnas text under kapitlet  Social- och hälsovård, avsnittet Äldreomsorg. (FM 37/2008-2009).

 

Ltl Carina Aaltonen  m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 43.60.20. Ålands polismyndighet - verksamhetsutgifter (VR).  (FM 38/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Ändring av motiveringarna till kapitel 46.01. Allmän förvaltning. (FM 39/2008-2009).

 

Ltl Barbro Sundback m.fl. : Ändring av motiveringarna under moment 45.10.55. Understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. (FM 40/2008-2009).

 

 

Ltl Carina Aaltonen m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 47.17.43. Landskapets finansieringsandel - program för landsbygdens utveckling 2007-2013, axel 2 (RF).  (FM 41/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Ändring av motiveringarna under kapitel 43.60. Ålands polismyndighet. (FM 42/2008-2009).

 

Ltl Barbro Sundback m.fl. : Sänkning av anslaget under moment 33.05.60. Inkomster av radio- och TV-verksamhet.  (FM 43/2008-2009).

 

Ltl Carina Aaltonen m.fl. : Tillägg till motiveringen under moment 45.01.01. Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR).  (FM 44/2008-2009).

 

Ltl Barbro Sundback m.fl. : Ändring av allmän motivering,  Utbildning och kultur, Utbildning.  (FM 45/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Ändring av motiveringarna till kapitel 48.20. Sjötrafiken.  (FM 46/2008-2009).

 

Ltl Carina Aaltonen m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 45.10.01.   Övriga sociala uppgifter - verksamhetsutgifter (VR).  (FM 47/2008-2009).

 

Ltl Barbro Sundback m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 45.01.01. Social- och miljöavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter (VR). (FM 48/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Tillägg till moment 46.13.50. Verksamhetsunderstöd till föreningar och organisationer samt projektmedel och stipendier. (FM 49/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Strykning av moment 46.13.54. Understöd för ungdomsensembeln Alandia Strings. (FM 50/2008-2009).

 

Ltl Anders Eriksson m.fl. : Ändring av Allmän motivering, Utbildning och kultur, Högskolan. (FM 51/2008-2009).

 

Ltl Anders Eriksson m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 47.17.43. Landskapets finansieringsandel-program för landsbygdens utveckling 2007-2013, axel 2  (RF).  (FM 52/2008-2009).

 

Ltl Anders Eriksson m.fl. : Ändring av Allmän motivering, Förvaltning och personal.  (FM 53/2008-2009).

 

Ltl Anders Eriksson m.fl. : Ändring av detaljmotiveringen under 43.40.74. Renovering samt ombyggnad av Självstyrelsegården.  (FM 54/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Tillägg till motiveringen under moment 46.34.20. Ålands musikinstitut - verksamhetsutgifter (VR).  (FM 55/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Tillägg till motiveringen under kapitel 46.41. Ålands sjösäkerhetscentrum. (FM 56/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Tillägg till motiveringarna i Förslag till plan för hälso- och sjukvården 2009, Psykiatrienheten.  (FM 57/2008-2009).

 

Ltl Barbro Sundback m.fl. : Ändring av motiveringen under kapitel 45.10. Övriga sociala uppgifter. (FM 58/2008-2009).

 

Ltl Carina Aaltonen m.fl. : Tillägg till Allmän motivering, Näringar, Primärnäringarna och regional utveckling.  (FM 59/2008-2009).

 

Ltl Camilla Gunell m.fl. : Ändring av motiveringen under moment 42.05.05. Utredningar. (FM 60/2008-2009).

 

Vtm Gun-Mari Lindholm m.fl. : Komplettering av motiveringarna till kapitel 45.10. Övriga sociala utgifter.  (FM 61/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman m.fl. : Tillägg till motiveringen under moment 45.50.50. Miljöbils- och skrotningspremier.  (FM 62/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman m.fl. : Tillägg till motiveringen under kapitel 44.20. Penningautomatmedel. (FM 63/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman m.fl. : Tillägg till motiveringen under kapitel 45.01. Allmän förvaltning. (FM 64/2008-2009).

 

Ltl Danne Sundman  m.fl. : Tillägg till motiveringen under kapitel 47.52. Skötsel av jordegendomar.  (FM 65/2008-2009).

 

Vtm Gun-Mari Lindholm m.fl. : Tillägg till motiveringen under moment 45.10.55. Understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. (FM 66/2008-2009).

 

Ltl Anders Eriksson m.fl. : Komplettering av Allmän motivering, kapitlet Trafik och transport. (FM 67/2008-2009).

 

Ltl Fredrik Karlström m.fl. : Tillägg till allmänna motiveringen. (FM 68/2008-2009).

 

Ärendena upptas till behandling onsdagen den 12 november 2008.

 

Lagtingets nästa plenum hålls onsdagen den 12 november kl. 9.30. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl. 14.40.)

Originalfil