Plenum den 10 november 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 10 november 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelanden. 1

Bordläggning. 2

1    Närings- och arbetsmarknadspolitik

Landskapsregeringens svar (S 3/2013-2014-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 3/2013-2014)

Andra behandling. 2

2    Temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2013-2014)

Enda behandling. 2

3    Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

Föredras. 61

4    Avgifter i skärgårdstrafiken

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 6/2013-2014)

Remiss. 61

5    Tillväxt- och hållbarhetsfond

Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2013-2014)

Plenum slutar 61

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Axel Jonsson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av deltagande vid Kataloniens folkomröstning om självständighet. Beviljas.

Meddelanden

Talmanskonferensen har diskuterat den kommande budgetbehandlingen som inleds nästa vecka.

Remissdebatten hålls måndag 17.11. kl. 13.00 - ca 17.00, tisdag 18.11. kl. 9.30 - ca 17.00 (lunchpaus ca 12.00 - 12.30) och onsdag 19.11. kl. 9.30 -slut (lunchpaus ca 12.00 - 12.30, smörgåsar ca 16.30).

Vi kommer att har en allmän debatt om budgeten utan indelning av de olika avdelningarna.

Lantrådet inleder diskussionen följt av finansministern. Efter detta kommer gruppanföranden.

Tidsangivelser: Gruppanföranden - 10 minuter rekommenderas, talmannen bryter in efter 12 minuter.

Ministrarnas korta presentationer av de viktigaste politiska förslagen - 5 minuter rekommenderas, talmannen bryter in efter 7 minuter.

Övriga anföranden - 5 minuter rekommenderas, talmannen bryter in efter 7 minuter-

För replikerna gäller vanliga regler, alltså 2 repliker och 1 minut.

Antecknas.

Bordläggning

1        Närings- och arbetsmarknadspolitik

Landskapsregeringens svar (S 3/2013-2014-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 3/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 12.11.2014. Godkänt.

Andra behandling

2        Temporär ändring av tidpunkten för landskapets årsredovisning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 18/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 15/2013-2014)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

3        Förslag till andra tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 19/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 4/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 56-58/2013-2014)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Det har blivit dags att hantera årets andra tilläggsbudget som innehåller framåtinriktade, progressiva och efterlängtade förslag till hur vårt samhälle ska bli ännu lite bättre.

Ålands landskapsregering är ingen stor organisation med tanke på att det är ett landskap som i många avseenden bär samma ansvar som ett land som ska skötas. Detta ställer stora krav på oss politiker och på de tjänstemän och avdelningar som vi har att luta oss mot. Dagens samhälle är inte alltid lätt att begripa sig på men genom att lyssna i högre grad än man pratar, finns det mycket att lära sig. Framförallt måste vi bestämma oss för att bygga hållbart och se bortom valperioden.

Betänkandet har ni fått i dess helhet och har såklart läst omsorgsfullt. Det är ändå skäl att påminna om några saker som i utskottet uppfattats som viktigare än andra.

När det gäller halvårsuppföljningen av budgeten kan finans- och näringsutskottet konstatera att det mesta verkställts enligt plan. Alla investeringar är emellertid inte gjorda och det får vi nog vara glada över. Den ekonomiska verklighet vi lever i medger inte alla de investeringar som planerats eller av olika skäl borde göras. Det är skäl att noga och ständigt se över hur pengarna används för att den långsiktiga nyttan ska bli så stor som någonsin är möjligt.

Den ekonomiska verkligheten är också sådan att vi i första hand borde ägna oss åt att ta hand om det som redan finns innan vi bygger mera. Landskapets likviditet är för ögonblicket god med närmare 56 miljoner euro i tillgängliga medel.

Vi har under arbetet med tilläggsbudgeten kunnat följa effekterna av den storpolitiska verklighet som Åland hittills kunnat hantera. Det råder som bekant en krigsliknande situation mellan Ryssland och Ukraina vilket fått följder vi inte kan påverka men ändå tvingas anpassa oss till.

I denna tilläggsbudget fanns ett förslag att 318 000 euro som var ett resultat av budgetteknik skulle betalas ut till primärnäringarna för att lindra effekterna av importstoppet som Ryssland genomfört. Motionen låter självklart väldigt sympatisk men är illa tänkt varför en majoritet i utskottet röstade ner det med motiveringen att 318 000 euro inte löser någon kris, det krävs ett större grepp om helheten än så.

När det gäller arbetsmarknaden, näringslivet och framtiden finns det mycket att säga men den debatten sker på onsdag då framtidens näringsliv ska diskuteras med anledning av det liggande spörsmålet.

Utskottet har också ägnat tid åt att bena ut den extremt svåra frågan om vad arbete egentligen är värt. Det är en svår fråga med många bottnar men för den skull inte omöjlig att lösa. I vår jakt på att nå ett så hållbart samhälle som möjligt är det viktigt att nå en rättvisa även mellan könen. Här vilar ett stort ansvar på både fackföreningar och landskapsregeringen. Det gäller att göra systemen jämställda och se till att pengarna räcker till. Hållbarhet med lånade pengar är ingen riktig hållbarhet.

En annan mycket viktig fråga är skapandet av Ålands Digitala Agenda som nu går vidare. Det är ett nödvändigt arbete där förutom Ålands landskapsregering och ÅHS även Mariehamns stad och Högskolan på Åland deltar liksom flera andra kommuner som insett nyttan av samarbete snarare än ensamvandring. Det är fråga om en effektivisering av hela samhällets IT-struktur vilket sannerligen är på tiden. I det här fallet är summan av ett plus ett med säkerhet mer än två. Efter att betänkandet skrevs står det också klart att ÅDA, som det nya bolaget kallas, får delta i det rikstäckande e-identifieringssystemet vilket är ytterligare en viktig beståndsdel i skapandet av ett modernt IT-Åland. Genom att upphandla centralt finns stora samordningsvinster att hämta. Finansieringen har visat sig vara komplex men måste gå att lösa. Det handlar ju ändå bara om att använda redan befintliga resurser till allas bästa. Det har redan aviserats en tredje tilläggsbudget där öppna frågor ska förhoppningsvis ska stängas.

Jag vill också nämna Ålands museum vars stängda dörrar inte anstår ett modernt samhälle. Det har redan dröjt alldeles för länge och det tenderar nu att bli rätt dyrt också. Från utskottets sida har vi lyssnat till sakkunskapen och tillstyrker budgetmomentet men understryker samtidigt vikten av att vårt nationalmuseum kan öppnas med det snaraste. Ska vi lära oss något av historien gäller det att kunna nå den också.

Slutligen vill jag med några ord beröra behoven av investeringar inom infrastrukturområdet. Behovet är många gånger större än de ekonomiska resurser som Åland har till sitt förfogande. Mot den här bakgrunden finns det många och goda skäl till att inleda och genomföra ett äskande om extra anslag till Finlands regering. Det är ytterst osannolikt att Åland på egen hand ska kunna finansiera det planerade kortruttssystemet varför de extra anslagen kan komma väl till pass här och måste utredas ytterligare. Vid sidan av extra anslag från Finland bör även möjligheterna till EU-medel granskas noga, det finns en lång rad olika fonder som har till sin uppgift att bygga samman Europa. I det här läget ska man kanske inte heller helt utesluta finansiering med hjälp av privata investerare och så kallade PPP-modeller där privata och offentliga samverkar i stora samhällssatsningar.

Därmed har jag presenterat betänkandet till den del jag själv omfattar det. Till betänkandet har jag dock tillsammans med Karl-Johan Fogelström fogat en reservation. Det handlar om Vårdöbron och berör momentet 48.30.79 vars innehåll utskottets viceordförande Mika Nordberg snart ska presentera. Vår reservation kan ni själva läsa men jag vill ändå säga några korta ord om den.

Talman! När det gäller hanteringen av Vårdöbron borde det inte handla om politik utan om teknik och ekonomi. Riskerna med att renovera den gamla bron står inte i proportion till den eventuella nyttan. Det är inte hållbart och det är ekonomiskt tveksamt att skapa infrastruktur som våra barn och deras barn tvingas betala. Jag har svårt att acceptera att våra efterlevande ska hamna i samma situation som vi och tvingas betala för beslut som vi med öppna ögon och med historien som stöd ger oss in på. Vi bygger framtid som ska vara länge och en bro som ska nå inte bara nästa mandatperiod utan som ska räcka till framtiden.

Jag och vi har valt att stöda vårt resonemang på utlåtanden från sakkunniga vilka med extremt lång erfarenhet har byggt broar och granskat betong i Finland och Sverige och bortom. Deras slutsatser är entydiga och, enligt min uppfattning, omöjliga att missförstå. En renovering medför alltför stora risker för trafikanter, fotgängare och arbetsfolk. Dessutom finns det inga som helst garantier för att en renoverad bro blir en uthållig konstruktion. Jodå, allt går att renovera men frågan är hur länge konstruktionerna håller. Är det tio år eller tjugo år eller femtio år eller ännu längre. De sakkunniga hävdar att den gamla betong som den nya bron ska placeras på är oförutsägbar och till vissa delar förstörd varför det inte är att rekommendera.

Utgående från expertutlåtanden baserade på analyser och beräkningar har vi erfarit att den nuvarande bron delvis byggdes under extremt ogynnsamma förhållanden. Delar av betongen tilläts frysa i samband med gjutningen vilket skapat alkalikiselreaktion samt saltinträngning i armeringen. Betongens hållfasthet har därmed försämrats vilket gör dess framtida livslängd omöjlig att förutspå. Det cortenstål som användes i fackverket rekommenderas i dagens läge inte i utsatta miljöer vilket Vårdöbron ostridigt befinner sig i.

Visst, man kan alltid hävda att det borde göras fler undersökningar men någonstans måste gränsen dras och på basen av sakkunnigheten och erfarenheten är de prover som gjorts tillräckliga. Fler undersökningar är, enligt utexaminerad expertis, att kasta pengarna i sjön.

Vår uppfattning är att en renovering av den gamla bron inte kan ske med pågående trafik då riskerna för såväl arbetare som trafikanter skulle bli alldeles för stora. Tillfälliga lösningar i form av exempelvis pontonbroar är enligt vår uppfattning belagda med risker som överskrider det acceptabla. Sammantaget blir priset för en renovering både långsiktigt och kortsiktigt dyrare för hela samhället.

Vår uppfattning är att det hör till ett samhälles allra mest grundläggande skyldigheter att sköta om befintliga infrastrukturer på ett sätt som inte stoppar eller, som i fallet med Vårdöbron, rentav backar utvecklingen. Vi anser, på basen av utskottsbehandlingen, att tillräckligt underlag för en renovering saknas. Det betyder i praktiken en omstart för broprojektet då nya undersökningar krävs innan vederhäftiga entreprenadhandlingar kan upprättas. Därmed tvingas den berörda regionen fortsättningsvis leva i ovisshet kring framtiden. Det drabbar inte bara Vårdö utan hela regionen eftersom brons infrastrukturella betydelse är mycket viktig för hela Åland.

Vår viktigaste uppgift i denna sal är att gjuta mod i ålänningarna. Det gör vi inte genom att vara rädda och ängsliga och oroliga och bekymrade. Framtiden är på riktigt och något som måste hanteras tydligt och hållbart. Vi måste våga fatta beslut som sträcker sig längre än denna och nästa mandatperiod. Detta är infrastruktur som ska hålla i femtio år och mer och det är just sådana beslut vi är valda för att fatta. Det dagliga livet ska medborgarna sköta själva och på egen hand.

Hur majoriteten i utskottet har resonerat ska nu snart viceordförande Mika Nordberg förklara. Tack talman.

Talmannen

Jag påminner om att det i lagtingets arbetsordning står att de inte är tillåtet med yttringar eller bifall eller ogillande från lagtingets läktare. Jag ber närvarande att respektera detta.

Ltl Mats Perämaa, replik

Jag återkommer till frågan om Vårdöbron senare.

I det här skedet vill jag replikera om vår budgetmotion om att lindra effekten av importstoppet till Ryssland. Utskottsordförande sade att det var illa tänkt med en budgetmotion som i form av pengar kunde hjälpa livsmedelsklustret i den här situationen. Nu ber jag utskottsordförande som presenterade betänkandet; var i betänkandet står att det var illa tänkt med den här budgetmotionen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det framgick ganska tydligt av betänkandet att detta var följd av en omröstning. Tanken som möjligen gick fel i motionen handlade nog om att man ville rikta pengarna till en speciell näringsgren, vilket majoriteten i utskottet inte ville. Det finns flera grenar än bara primärnäringarna som är beroende av stöd vid ett sådant här tillfälle. Vi tyckte att det var illa tänkt att inte dra in mera, en större helhet, i ett förslag. Därför passar det möjligen bra med en spörsmålsdebatt på onsdag där just den frågan också kan ventileras. Att bara kanalisera pengar till en gren av näringslivet leder knappast till det resultat som motionen skulle vilja ha.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Om vi ska visa respekt för varandra vilket vi bör göra så bör en utskottsordförande presentera det som utskottet har kommit fram till. Att säga att någonting är illa tänkt i samband med en budgetmotion, det är direkt nedvärderande. Det tar vi avstånd ifrån. Om vi ska bibehålla respekten så bör vi verkligen göra det i ord och handling också.

Importstoppet som Ryssland har infört nu gäller uttryckligen livsmedel. Vi vet att två stora livsmedelsproducenter och leverantörer, exportörer är på Åland har ekonomiska lönsamhetsproblem på grund av detta. Därför är det väl skäl att man hanterar just den näringsgrenen, den sektorn, just i den här situationen. Kanske vi tvingas hantera andra näringssektorer när kriser möjligen uppstår för dem. Sjöfarten har vi ofta, så gott det går, försökt hjälpa när krisen har uppstått. Så lite respekt för lagtingskollegornas arbete, om vi för vår del ska bibehålla respekten för utskottsordförande.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Med all respekt, det som man från motionärernas sida föreslog var att man skulle utnyttja budgetteknik för att hitta pengar och sätta till en enda gren i det åländska näringslivet. En gren som i det stora hela faktiskt är ganska liten. Det ryska importstoppet på livsmedel har spritt sig över en lång rad andra former också. Turismen har sviktat över hela Finland och det spiller också över på Åland. Det finns otroligt många utmaningar att hantera med väldigt stor respekt, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Utskottsordförande Petterson förvånar mig lite när han nämnde halvårsuppföljningen av budgeten. Han uttryckte sin tillfredsställelse. ”Utskottet har noterat att investeringsutgifterna minskat vilket visar på en lägre förverkningsgrad på investeringarna”. Är det faktiskt centerns linje att man inte ska verkställa investeringar som finns budgeterade? Det rätta borde ju vara att man ska göra allt för att göra det som man har budgeterat. Annars blir det någon sorts skönbudgetering.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Vilken som är partiets linje, det måste det finnas sådana som är bättre skickade än jag att uttrycka. Jag uttrycker mitt jobb från ordförandeposten i finans- och näringsutskottet.

Det är faktiskt så här illa att om man skulle ha genomfört allt det som detta lagting genom åren har gett order om att ska förverkligas så skulle våra pengar ha varit slut för länge sedan. Det är mogen politik som jag tycker att är lite olycklig. Det blir så lätt då för politiker här att lova en det ena och än det andra och sedan hoppas att pengarna dyker upp någonstans ifrån. Nu har så inte riktigt blivit fallet och det tycker jag att man ändå får vara kanske inte nöjd med men åtminstone lite glad. De pengarna kan vi behöva till andra saker än det som man har lovat i samband med valrörelser och annat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag uppfattar det på det viset att vi ska inge medborgarna hopp att vissa saker ska hända i och med budgetering. Sedan bryr man sig inte om att det förverkligas, det är helt okej. Jag förstår svaret på det viset.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ltl Sundblom har naturligtvis sin frihet att uppfatta svaret hur han vill.

Det här visar vilka tider vi i detta lagting och i denna landskapsregering har levt i. Det har aldrig egentligen saknats pengar. När vi tillträdde för tre år sedan var alla väldigt förvissade om att det saknades pengar, men det har ännu inte börjat synas riktigt i realpolitiken tycker jag. Ett faktum som vi lever i är att pengarna verkligen är på väg att ta slut, delvis till följd av att man nog kanske gått in för lite yviga visioner mellan varven. Jag vill understryka att det är viktigt att ta hand om det vi har innan man börjar med alltför många nya stora projekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.          

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Också jag blev rätt förvånad över utskottsordförandens presentation av den här budgetmotionen. Jag tycker att utskottsmajoriteten har behandlat den här situationen lite väl lättvindigt. Det ryska importstoppet har påverkat det åländska livsmedelsklustret så hårt. Det skulle ha varit på sin plats att utskottet hade gjort en analys. Det har uppstått en konkret och aktuell kris. Man skulle ha gjort en analys, man skulle ha fått en förklaring om vilka åtgärder regeringen tänker vidta. Nu kommer ingenting varken från betänkandet eller från ordförandes presentation. Bryr sig inte utskottsordförande om den uppkomna situationen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ja, väldigt mycket. Som framkommer på sista sidan i betänkande har vi haft en lång rad olika höranden. Man ska minnas att detta är en tilläggsbudget, den andra tilläggsbudgeten för året. Det råkade uppstå 318 000 euro och det handlade mera om budgetteknik än riktiga pengar. Då är det rimligt att man för näringspolitiken till den budget som alldeles nyligen har presenterats och ett spörsmål ska också diskuteras. Om man alltid ska börja röra ihop allting i en enda sörja så blir det lite svårt att komma vidare. I den här tilläggsbudgeten fanns det andra saker som var mer aktuella än just näringspolitiken. Motionen hör hemma i en stor budget.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag talar inte om någon budgetteknik. Jag pratar om livsmedelsklustret och den kris man hamnat i. Det har lett till att man idag varslar om att arbetsplatser försvinner. Export av varor från Åland går dåligt därför att en marknad har skurits ner. Jag tycker att det är en stor skyldighet för näringsutskottet att agera just nu när det kommer en aktuell akut kris, inte någon gång nästa år.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag tycker nog att man från utskottets sida kan säga att vi verkligen har tittat på detta. Man måste också minnas att det är regeringen som är den operativa kraften i detta. Regeringen har fått pengar tilldelade för att hantera den här formen av kriser och det påminner vi också om i betänkandet.

Sedan finns det alltid mycket mera saker. Det är inte bara så att det som eventuellt händer i Ryssland och Ukraina är den kris man just nu måste hantera. Sedan finns det också helt vanliga normala nedgångar i marknader kanske till följd av folks leverne, kanske till följd av folks preferenser, de köper inte alltid det som vi vill att de köper. Det är ett mycket svårare pussel att lägga än att säga att den enda biten som saknas råkar vara det som handlar om primärnäringarna. Näringsliv är mycket, mycket mera än primärnäringarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Visst är det så, ltl Pettersson. Det är ändå märkligt när utskottet skriver i betänkandet: ”Utskottet betonar att riskerna för ökad arbetslöshet i samhället markant ökat till följd av sviktande konjunktur för större delen av näringslivet. Rysslands importstopp gentemot EU får negativa konsekvenser för primärnäringarna och livsmedelsklustret.” Så långt kan majoriteten tydligen vara med, men när det gäller åtgärder då tar det stopp.

Oppositionens skrivning, att man uppmanar landskapsregeringen att i samband med jordbrukarorganisationer och livsmedelssektorn försöka komma fram till åtgärder som lindrar effekterna av importstoppet till Ryssland. Detta, ltl Pettersson, skulle vara någonting konkret.

Gång efter gång när de här frågorna diskuteras, de här allmänna svepande formuleringarna att det finns bekymmer det kan man ta, men konkreta åtgärder kan man aldrig ta. Det är inte trovärdigt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ltl Anders Eriksson efterlyser att man kanske mera borde ägna sig åt kvartalsekonomins verktyg, där man så fort som något lite verkar studsa snett så ska man gå in och med hjälp av skattemedel styra upp. Det är en syn på politiken och på näringslivet som jag inte riktigt kan dela. Det kommer alltid att uppstå olika former av nedgångar och skattemedel är inte alltid lösningar för att hantera dem på. Vi ville ändå lyfta fram det här för att det är ett hot och något som folk just nu går och funderar på. Det finns många fler saker. Därtill har man återkommit till en budget som på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram olika former av hur nedgångar ska hanteras. Man ska särskilt börja på utbildningssidan framom att pytsa in skattemedel till befintliga företag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ett klassiskt politiskt knep är att man pratar om någonting helt annat än det som tas upp i betänkandet. Jag tycker att det är intressant, ltl Pettersson, att man faktiskt pekar på problemet trots att ltl Pettersson säger att det finns mer aktuella frågor, alltså mera viktiga frågor, än det här i betänkandet och det kan man ha olika åsikter om.

Jag pratar inte om kvartalsekonomi. Jag konstaterade att EU gör allt som står i EU:s makt för att försöka lösa de här problemen. Jag noterade att jord- och skogsbruksministeriet i Finland gör allt som står i deras makt för att lösa de här problemen, medan vi har en landskapsregering som gör ganska lite. Tyvärr tycker majoriteten i finans- och näringsutskottet stillatigande att det är bra. Det tycker jag att är dåligt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag noterade igen att ltl Anders Eriksson tycker att jag ägnar mig åt klassisk politisk retorik. Jag får sträcka på mig för jag har mycket kortare erfarenhet än ltl Anders Eriksson. Trots det är det jag som pratar emot kvartalsekonomin och ltl Eriksson som talar för den, vilket jag tycker att är rätt underligt. När man bygger samhällen så måste man bygga långsiktigt, då är det inte med hjälp av tilläggsbudgeter man ska reagera.

Jag vet att det på landskapsregeringens näringsavdelning pågår ett intensivt och framåtriktade arbete för att stöda inte bara primärnäringarna utan även en massa andra näringar som just nu har råkat illa ut, kanske till följd av Rysslandskrisen, kanske till följd av någonting annat. Politik och näringsliv hanterar man inte i tilläggsbudgeter, sådant ska man hantera i de stora budgetarna. Tilläggsbudgeter ska man ha för att reparera det som man möjligen har missbedömt tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson nämnde ÅDA. Utskottet har också skrivit om ÅDA. Man uppmanar landskapsregeringen att säkerställa att ÅDA får tillgång till det rikstäckande e-identifieringssystemet före man bildar bolaget. Nu vet vi att bolaget ändå blev bildat före finans- och näringsutskottets betänkande kom ut. Det må så vara. I finans- och näringsutskottet efterhörde vi ett beslut på att landskapsregeringen genom åren får tillgång till det rikstäckande e-identifieringssystemet. Nu säger ordförande här i sin presentation att nu är det bekräftat. När har detta blivit bekräftat? Vem har skickat det och vem har mottagit det här dokumentet? Finans- och näringsutskottet har idag ännu inte fått ett sådant dokument.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Tack för frågan, ltl Asumaa. Jag är besjälad av att komma med goda nyheter när så kan göras. I det här fallet har det kommit en bekräftelse från alla berörda parter att man får tillgång till e-identifieringssystemet. Vill man veta mera så får man vända sig till finansavdelningen och finansminister Roger Nordlund så kan man få precis alla detaljer verifierade. Den här talarstolen är inte platsen där man ska gå in på den formen av operativa detaljer. Det viktiga nu är att ÅDA kommer igång. Man haltar sig fram genom tre separata IT-avdelningar, av vilka ingen egentligen har varit särskilt bra. Då kan man slå dem samman och gå vidare. Det är någonting som utskottet, i alla fall när jag har varit med, varmt stött att det är dags att göra någonting bra av det digitala Åland. Mandatperiod på mandatperiod har passerat utan att någonting har hänt och nu äger det rum.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ordförande Pettersson säger att nu är det bekräftat att så är det. Min fråga är: Har statens center för informations- och kommunikationsteknik skickat ett sådant mail och bekräftat detta?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack för frågan ltl Asumaa. Jag måste kanske upprepa mig. Det här är inte platsen där operativa saker ska äga rum. Vänd er till finansministern så kommer ni att få klart exakt vem som har bekräftat vad och när. Jag har fått uppgiften att det numera står klart att Åland kan ta del av e-identifieringsprocessen som Finland använder. Märkligt vore det väl annars. Vi sköter ju om samma medborgare på sätt eller annat, fast från lite olika plan. Ltl Asumaa kan sova lugnt, det där är i hamn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Ltl Pettersson säger att det påvisat att hela bron är i dåligt skick. Var har ltl Pettersson läst detta? I Betonginstitutets rapport på sidan 16, punkt 4.4 står: ”De prov som mättes i fundamentet håller sig inom de godkända nivåerna, mellan en till två procent, som gäller under vatten när det gäller klorider.” I samma rapport går det även att läsa på sidan 13: ”De prov som är tagna under vattenlinjen visar inga tecken på ASR, alkalikiselreaktion.” Var kan man läsa in att hela bron, dvs. det som är under vattnet, är i dåligt skick?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det finns kanske skäl att påminna om att en rapport består av fler sidor än sidan 13 och sidan 16. Det finns kanske också skäl att påminna om att en högt specialiserad rapport, vilket vi talar om och inte bara en utan många, är på den nivån att jag själv inte kan bilda mig en grundad uppfattning bara genom att läsa den. Att rycka ut enstaka fraser ur sitt sammanhang berättar ingenting om en helhet som skolat folk; experter och broingenjörer, kan läsa in ur rapporter. Jag är ledsen, jag skulle gärna ha den förmågan att kunna bygga broar vilket jag dessvärre saknar. Jag är duktig på att läsa folk och höra vad folk säger. De sakkunniga, som vi har hört i detta fall, talar alla entydigt att riskerna för att renovera den gamla bron är för stora på basen av de rapporter och utredningar som har gjorts och det måste jag lita på.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Talman! Jag tror att ltl Pettersson och jag har hört olika i vårt utskottsarbete. Jag har dessutom läst alla rapporter, precis som ltl Pettersson. Jag ser ingenstans i den svenska rapporten att det står att de rekommenderar en ny bro. I den rapporten finns det ingenstans att de rekommenderar detta. Hela rapporten är uppbyggd för en renovering. Det var en av de här två experterna.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det är skäl att påminna om att man har ställt frågan till sakkunniga om bron är möjlig att renovera. Svaret är självklart ja. Man kan renovera Bomarsunds fästning om man så vill och har tillräckligt mycket pengar. Man måste alltid väga nyttan av det man renoverar mot vad det kostar. I det fallet har expertisen, enligt min uppfattning, varit väldigt tydliga. Riskerna för både liv och leverne och för att det i sista ändan blir mycket dyrare att renovera är så stora att ett nybygge därmed är att föredra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Utskottsordförande Jörgen Pettersson förde fram att pontonbroar skulle innebära risker som är oacceptabla. Vilka risker?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! De är baserade på de expertutlåtande som vi har hört. Man pekar faktiskt på väldigt många saker som inte är direkt klockrena med pontonbroar. Den största risken av dem alla är väl att man helt enkelt kör av dem.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det här har jag inte hört. Det har inte framkommit någonstans, det finns inte heller någonstans i våra handlingar att det skulle finnas sådana risker. Jag har själv sett att pontonbroar är vanligt bland ingenjörsregementen i armén. Jag var själv en kort period med och byggde sådana broar. Man körde över med bilar, stridsvagnar och lastbilar och det fungerade alldeles utmärkt. I Pargas t.ex. har det funnits en pontonbro för daglig trafik i över 30 år och det har fungerat hur bra som helst. Varifrån får ltl Pettersson att det skulle finnas oacceptabla risker med en pontonbro?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag måste också påminna om att det är annorlunda att hantera ett samhälle och en skärgård med tusentals bilar varje dag än att bygga en pontonbro för ett regemente med två lastbilar.

Jag är rädd för den här sakkunskapen som har gått in och riskbedömt alla de olika skeden som det här handlar om, att bygga en bro är svårare än att flytta en lastbil över en vik i Pargas. Det här handlar om infrastruktur på en väldigt hög nivå där allting måste fungera hela tiden. Vi har inte råd att säga; ”ibland om solen skiner får ni åka över denna pontonbro men annars inte”. Det ska gå även när det stormar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson nämner att det här inte är politik, det är ekonomi och att det är oansvarigt mot kommande generationer samt att alla kalkyler visar på att det inte lönar sig att renovera bron.

I Destias utlåtande den 9 oktober skriver man: Rekommendation till fortsatta åtgärder: ”Kostnadskalkylen påvisar att det är fördelaktigare att reparera den gamla bron. Detta gäller även då man tar i beaktande ränteinvesteringskostnaderna för en ny bro efter 6o år. Förslagen blir likvärdiga först efter att man ger den reparerade bron en livslängd på bara 20 år. Om reparationskostnaderna oväntat stiger med 30 procent av förslagen likvärdiga om reparationen håller i 30 år.” Varifrån får ltl Pettersson fram en kalkyl som visar att det inte lönar sig att renovera?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Med risk för att bli tröttsam i detta så vill jag på nytt varna för att lyfta fram enstaka utredningar som handlar om hundratals sidor. Det där blir som debatterna kring det som eventuellt står i Gamla Testamentet eller inte, hur orimligt det här kan vara nuförtiden. Man kan inte ta ut enstaka rader. Man måste bilda sig en helhetsbild av dessa utredningar. Den helhetsbilden saknar jag kompetens för att helt och hållet begripa. Men det finns gott om sakkunskap som väldigt tydligt hävdar; ja, det går att renovera, men nej, det blir dyrare i längden och att riskerna är för stora. De utlåtandena vilar jag väldigt tryggt på.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det här är ltl Petterssons tolkning. Jag har grundat mina tankar och beslut på Destiarapporten. Det är inte några uttyckta meningar, utan det är en del i rapportens arbete där man har kommit fram till det här. Helt plötsligt ska rapporten inte duga till att användas som ett underlag. Det är lite märkligt när man diskuterar helheten. Vi har också diskuterat helheten utifrån vårt ställningstagande och det handlar om ekonomi.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Vid sidan av ekonomin handlar det också om teknik. Det tekniska i dessa rapporter är inte lätt för en lekman att förstå. När jag ser mig omkring här i denna sal så är det faktiskt mest lekmän i varje fall när det gäller brobyggnadsfrågor. Då är det nog kanske klokt att lyssna till den sakkunskap som ändå har hängt med under rätt många år.

I fallet Destia säger de att riskerna är så höga så att det är klokare att bygga en ny bro, både ur ekonomiska, tekniska och säkerhetsmässiga synvinklar. De har byggt broar i över 40 år i Finland, kanske mera. Det är ingenting som någon hittar på. Det är ingen som säger det här därför att man vill investera i en ny bro. Man gör det för att man vill försäkra sig om att bygden och Åland kan fortsätta också länge i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag tycker att ltl Pettersson, utskottsordförande, sade mycket klokt. Han sade bland annat ”att vi skulle ta hand om det vi redan har innan vi bygger mera”. Det tycker jag också. Vidare sade han ”hållbarhet med lånade pengar är ingen riktig hållbarhet” också där håller jag med utskottsordförande. Han sade också ”det här borde handla om teknik och inte om politik”. Det tycker jag också. Jag håller med utskottsordförande Pettersson.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag är naturligtvis rörd över att få medhåll från ltl Sundman. Möjligen, om man är känslig, så kunde man ha anat än liten dos av ironi där. Men då jag är alldeles för hårdhudad så tänker jag inte direkt på det.

När det kommer till den ekonomiska uthålligheten så är det faktiskt så, enligt min uppfattning, att om man går in för renoveringsspåret så kommer det att bli väldigt mycket dyrare än om man går in för spåret med nybyggnad. Det vill jag inte lämna i famnen på våra barn och på deras barn.

När det gäller att ta hand om sådant man redan har så är det trafiken till Vårdö, infrastrukturen i norra skärgården, tillgängligheten på hela norra Åland och tron på hela Åland som är det viktiga för mig.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller ekonomin och olika broalternativ så är det på det viset att en bro idag i landskapets bokslut avskrivs på 85 år, inte på 120, 50 eller 10 år som har angivits. En ny bro på de gamla fundamenten kommer att hålla så att hela konstruktionen håller 85 år med säkerhet.

Ekonomiskt kanske man kunde satsa ännu mera, dubbelt mera pengar, så skulle vi få en bro som håller 250 år så blir den ännu billigare. Man kan inte trolla med siffror vid skrivbordet på det viset. Man måste utgå ifrån de verkliga behoven. Vi vet inte vilka de verkliga behoven är om 50 år. Kanske inte den här bron räcker till ens mot den nya som vi har tänkt bygga eller så kan bron vara onödigt kraftfull. Man bara låser upp framtida generationer om man bygger broar som ska hålla 120 år. En ny bro på de gamla fundamenten räcker alldeles länge och då när det tillfället kommer, två-tre generationer fram i tiden, får man ta ställning till vad man gör sedan. Det är mycket klokare ekonomiskt och hållbarhetsmässigt.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Den retoriken känner jag igen. Vi tycker att fundamenten är väldigt fina. Tänk själv, de är 17 meter höga och de kommer att hålla tusen år till. Vi vet att fundamenten är helt felfria. Det är klart att en ny bro kommer att hålla. Berlinmuren var 44 kilometer lång och revs på en natt. Det handlar alltså om hur man ska tolka in expertis roll i detta. Expertisen är av den åsikten att riskerna med att betongen, som den nya bron ska vila på, är alldeles för oförutsägbar och rekommenderas därför inte att användas.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! I egenskap av finans- och näringsutskottets viceordförande har det beslutats att undertecknad ska presentera utskottets förslag i fråga om moment 48.30.79. Bro- och hamnbyggnadsinvesteringar.

Landskapsregeringen har i sin tilläggsbudget föreslagit att en ny bro bör byggas mellan fasta Vårdö och Töftö. En majoritet av utskottet delar inte den åsikten och har efter utskottsbehandlingen inte erfarit något som skulle utesluta en renovering av befintlig bro.

Utskottet konstaterar däremot att det finns ytterligare behov av undersökningar av befintlig bro innan landskapsregeringen kan påbörja en renovering. Orsaken till att landskapsregeringen inte gjort dessa är att den uteslutit en restaurering i ett allt för tidigt skede samt missbedömt det parlamentariska understödet för byggandet av en ny bro.

Det är av största vikt att dessa utredningar nu startar omedelbart för att inte ytterligare tid ska gå förlorad vad gäller säkraställandet av goda och trygga kommunikationer för Vårdöborna samt övriga som använder sig av bron.

Fru talman! Utskottet har erfarit att bron kan delas upp i fyra olika beståndsdelar för att beskriva konstruktionen av bron, körbanan alltså brolocket, stålbalkarna, pålarna samt bottenfundamenten.

Vad gäller körbanan, alltså brolocket, står det klart att det behöver bytas ut i sin helhet.

Stålbalkarna behöver grundligt undersökas, eventuellt åtgärdas eller ersättas av nya.

Pelarna som håller upp stålbalkarna bör åtgärdas samt förstärkas med t.ex. ett centrumstöd likt man gjort på Ölandsbron.

Bottenfundamenten däremot uppvisar stark hållfastighet och är en av grundorsaken till att en restaurering är fullt möjlig samt ekonomiskt försvarbar, detta på grund av att undervattensfundamenten är en av de kostsammaste utgifterna vid ett nybygge.

Ytterligare förhåller sig majoriteten av utskottet sig mycket skeptisk till den ekonomiska kalkyl som ligger till grund för en rivning av den befintliga bron med beaktande av bortagandet av alla bottenfundament under vattnet.

Fru talman! Åland befinner sig i ett ekonomiskt läge där 5 miljoner euro är en betydande summa vad gäller skillnaden mellan en renovering eller ny bro. Om dessa pengar överhuvudtaget skulle finnas tillgängliga skulle majoriteten av utskottet i sådana fall satsa på att vidta åtgärder för att säkerställa goda transporter över t.ex. Bomarsundsbron eller bron över Lemströmskanal.

Tidsvinsten är en annan fördel som en majoritet av utskottet anser att uppnås vid en renovering. En ny bro skulle med största sannolikhet kräva en ny miljökonsekvensbedömning samt projektering med längre byggtid som följd. Därför föreslår utskottet att trafiken i huvudsak ska ledas över befintlig bro under renoveringen. Detta har visat sig möjligt på t.ex. mycket mera trafikerade broar, som Essingeleden i Stockholm samt Ölandsbron. Skulle det ändå uppstå en situation där detta försvåras föreslår utskottet att trafiken leds över en tillfällig pontonbro.

Utskottet avslutar med att för tydlighetens skull föreslå att anslaget används för en renovering av den befintliga bron och att någon helt ny bro inte byggs.

Avslutningsvis, fru talman, utskottsmajoriteten är övertygade om att den nyrestaurerade bron kommer att bli betydligt bättre än den som redan använts i cirka 35 år någonsin har varit. Tack, fru talman.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack utskottets viceordförande för en gedigen presentation.

Jag har en kompletterande fråga att ställa till det som ledamoten förde fram. Det gäller Destias rapport daterad 19 oktober 2013. Man skriver så här: ”Riskanalysen påvisar att det är närmast oacceptabelt att reparera bron med pågående trafik.”

Utskottet skriver i sitt betänkande: ”Kommunikationen till Vårdö måste tryggas på ett säkert och ändamålsenligt sätt under byggtiden. Trafiken ska i huvudsak ledas över befintlig bro.” Min kompletterande fråga blir då; vilka experter har finans- och näringsutskottet hört som landskapet uppenbarligen inte använt sig av? Alltså varken Destia eller Projektengagemang eller andra? Det var min frågeställning.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Under hörande i finansutskottet har det framkommit, vilket jag nämnde i mitt anförande, att broar på andra ställen t.ex. i Sverige har varit möjliga att trafikera under pågående renovering.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag är också säker på att utskottet under sitt hörande fått information om att man sällan tidigare skådat en bro med så många svåra och så olika fel. Därför har man i rapporterna varit väldigt tydliga med att det är av säkerhetsskäl oacceptabelt att ha pågående trafik både när det gäller trafikanter och för dem som arbetar på bron. Jag är inte riktigt nöjd med det svaret. Jag hoppas att det kan utvecklas vidare. Det torde väl finnas någon form av dokumentation som ligger till grund eftersom det så klart avviker från det som tidigare framkommit.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Utskottet har tagit del av, i sin behandling av ärendet, de rapporter som de facto nämner körbanan som en av de beståndsdelar i bron som icke är användbara. Utskottet säger i sitt utlåtande att de behöver bytas ut i sin helhet, precis som jag nämnde i anförandet.

Jag har även erfarit under utskottsbehandlingen att tillkommande av dessa rapporter, som det hänvisas till, finns det vissa frågetecken kring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Mika Nordberg berättar här om utskottets tankar bakom behovet av nya utredningar. Jag uppfattade inte riktigt om majoriteten tycker att bottenfundamenten inte behöver utredas ytterligare. Ltl Nordberg var väldigt bestämd på att de var i gott skick, de var hållbart och de var jättebra. Hur ska man tolkar majoritetens uppfattning? Har ni varit där och dykt själva eller hur har ni kunnat besluta er om det? Eller menar ni att rapporten är tillräcklig på den här punkten, men att pelarna och stålbalkarna ytterligare måste utredas?

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Vad gäller bottenfundamenten, den fjärde beståndsdelen, så betongprover som de facto är gjorda visar att hållfastheten överstiger med råge minimi kvalitéerna.

Däremot avbröts provtagningen vad gäller bottenfundamenten vid detta tillfälle. Det betyder att det finns fyra stycken bottenfundament, pelare, och alla är ännu inte borrade. Men de som är borrade visade goda resultat. Därför säger utskottet att ytterligare provtagningar behövs för att säkerställa sig om samtligas kondition.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tackar för det klargörandet.

Majoriteten föreslår att trafiken ska förekomma på befintlig bro under renoveringen. Man har skrivit; ”trafiken ska i huvudsak”. Vilka ska då inte åka? I huvudsak betyder ju att det inte är alla som ska få köra över bron.

Sedan finns det ett tillägg; ”i den situation detta stundtals inte är möjligt ska främst tyngre trafik ledas över en pontonbro”. I huvudsak ska vissa få åka på bron och stundtals ska tung trafik gå över pontonbron. För mig verkar den här regleringen av trafiken väldigt selektiv. Man måste väl i alla fall uppfatta det som en försämring jämfört med om bron är kvar och alla får köra över den.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Utskottets andemening med ”i huvudsak” hänvisas till tidsaspekten. Det åtgår en viss tid att återställa bron. Under huvuddelen av denna tid vill utskottet att trafiken i största möjliga mån ska ledas över befintlig bro. Däremot säger utskottet att när det av olika tekniska orsaker, som kan uppkomma, inte är möjligt ska trafiken ledas över en pontonbro. Utskottet valde att säga tyngre trafik när det gällde pontonbron för att säkerställa att om tyngre trafik kan utnyttja en pontonbro då kan självfallet lättare trafik också utnyttja en pontonbro. Med denna skrivning ville vi från utskottet säkerställa att varutransporter till affären och till övrigt näringsliv också fungerar under denna tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Mika Nordberg för ett resonemang angående hur mycket kostnader vi skulle kunna spara det åländska samhället med att renovera istället för att bygga en ny bro. Vad baserar man de här uträkningarna på? Har man diskuterat det i utskottet? Vad jag har förstått så är dessa kostnader eventuellt underskattade.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Kostnader är oftast underskattade. Det är precis den uppfattningen som utskottets majoritet har när det gäller byggandet av en ny bro. Även när det gäller rivningen av den gamla bron så utgår utskottet ifrån att de nu budgeterade kostnaderna inte kommer att räcka till. Vi har flera exempel på det. Vi har t.ex. KK-huset där man hade en budget på x antal miljoner och slutresultatet blev någonting helt annat. Detta är en orsak.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Vi har också problematiken med att fylla dimensioneringarna. Enligt de nya standarderna ska bron tåla 76 tons dimensionering och det kommer man väl inte att uppfylla med att renovera bron. Hur löser man det problemet? Det nya brolocket måste bli ungefär 60 procent tyngre än det gamla. Hur ska pelarna och hela underkonstruktionen hålla uppe det nya brolocket?

Sedan har vi problematiken med pontonbron och kostnaderna för den. Jag kan inte hört en diskussion om vilka merkostnader det sist och slutligen blir.

Säkerhetsnivån har ifrågasatts. Vi har många barnfamiljer som ska över bron för att köra sina barn till dagis och sedan tillbaka. Vi vet alla att när det stormar och blåser så vill man ha det tryggt, åtminstone vill vi det.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Utskottet har under hörandet inte erfarit att det skulle vara problem med att kunna få en bärighet på bron på 76 ton som är de nationella nya ökningar som Finlands regering och riksdag har föreslagit.

När det sedan gäller användande av pontonbron så som jag i tidigare replikskifte nämnde så har det t.ex. i Pargas funnits en pontonbro, en del av den befintliga vägbanan, som trafikeras av både barnfamiljer och lastbilar etc. dagligen utan några större problem.

Jag är helt övertygad om att görs det på rätt sätt så kan samtliga färdas över en tillfällig pontonbro på ett säkert och tryggt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag reagerade lite på att ltl Mika Nordberg sade att tjänstemännen missbedömde det parlamentariska understödet. Är det så att tjänstemännen idag ska prioritera det politiska understödet framom behovet av byggandet eller renoveringen av bron? Jag tycker sannerligen det låter märkligt att man kommer med ett sådant anförande när man diskuterar så här pass allarliga saker. Istället borde man låta tjänstemännen ha mera del i det här och att man verkligen lyssnar på vad de säger. Som det sade i ett tidigare anförande så är inte vi som sitter här utbildade inom det här området. Vi måste kanske lyssna mer på vad expertisen säger.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Ltl Winé skulle ha lyssnat uppmärksammat på mitt anförande, jag kan citera vad jag läste upp: ”Utskottet konstaterar däremot att det finns ytterligare behov av undersökningar av befintlig bro innan landskapsregeringen kan påbörja en renovering. Orsaken till att landskapsregeringen inte gjort dessa är att den uteslutit en restaurering i ett allt för tidigt skede samt missbedömt det parlamentariska understödet för byggandet av en ny bro.” Det är ju självklart att det i parlamentet är våra valda landskapsregeringsledamöter som åsyftas i det här sammanhanget.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ja, ltl Mika Nordberg, jag lyssnade på vartenda ord. Fortsättningsvis nämns det parlamentariska understödet framom behoven. Jag har inte heller hört att man för tidigt har uteslutit en renovering. Tjänstemännen har tagit fram material som vi sedan ska ta beslut om. De har föreslagit en ny bro framom renovering för att det är det bästa för den här bron. Att, som i ett tidigare replikskifte, börja jämföra med andra broar i Sverige, vad är det för trams? Vi är på Åland nu och vi måste börja se på den här bron. Jag tycker att vi verkligen måste titta på behovet där, framförallt också behovet för dem som bor där ute och inte vad vi bestämmer här i stan.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Landskapsregeringen behandlade ju den här frågan i sitt plenum i juni 2014. Det plenumet slutade med en omröstning där moderat samlings representanter, ministrar, röstade för en fortsatt utredning för att ta fram underlag för en renovering. En majoritet av landskapsregeringen bestående av centern och socialdemokraterna gick entydigt in på spåret en ny bro. Därför den missbedömningen angående det parlamentariska understödet för byggandet av en ny bro.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Nordberg nämnde Ölandsbron som ett exempel. Den är ett avskräckande exempel på att man ska renovera saker. När Ölandsbron byggdes uppgick kostnaderna till ungefär 80 miljoner kronor. Sedan 1982 har man slösat bort 1 097 000 kronor på att reparera den. Kanske det hade varit billigare att bygga en ny bro där också? Idén här verkar vara att vi ska renovera något som ändå kommer att behöva renoveras på nytt om inte alltför länge efter att alla dessa kisel- och alkalireaktionerna har satt igång. Varför inte bara göra vad som är bäst för norra Åland och för Vårdö istället och bygga en helt ny bro från början?

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Det är intressant att höra ltl Igge Holmbergs resonemang angående att slösa bort. Svenska staten har slösat bort pengar på att möjliggöra för Ölandsborna att kunna ta sig till och från Öland. Jag delar inte den uppfattningen fru talman.  

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Lite grann om den reservation som vi liberaler tillsammans med oppositionskollegorna i Ålands Framtid har bifogat betänkandet. Det gäller möjligheterna och vår vilja att lindra effekterna av importstoppet till Ryssland som drabbar livsmedelsproducenter.

Det var intressant att höra vad utskottsordförande sade om livsmedelssektorn. Det måste ha varit ett uttryck för antingen utskottsordförandes egna åsikter eller för centern eftersom det inte står något om det i betänkandet. Utskottsordförande sade att livsmedelssektorn är så liten så att den inte kan behandlas skilt och speciellt inte i samband med en tilläggsbudget. Centern har helt uppenbart gått in för andra prioriteringar i sitt politiska värv. För oss är också personer som jobbar inom livsmedelssektorn viktiga. För varje person som blir arbetslös, vilket har skett inom livsmedelsklustret, så är det en tragedi när man tvingas lämna sitt arbete och får svårare att försörja sig själv och sin familj.  

Budgetteknik pratades det om. Det kan hända att vi i vår budgetmotion nämnde ordet budgetteknik. Det gjorde vi säkert. I den här frågan valde landskapsregeringen att dra in 318 000 euro ur 2014 års budget i och med förslaget till tilläggsbudgeten. Man hävdade att det av budgettekniska skäl fanns 318 000 euro för mycket i budgeten. Eftersom pengar fanns reserverade för livsmedelssektorn, för främjande av livsmedelsproduktion som själva budgetkapitlet heter, så valde vi att föreslå att man skulle behålla pengarna för att tillsammans med aktörerna i branschen försöka se vad man kunde göra för att lindra effekterna av det som nu sker.

Men nej, kännetecknande tycks vara att man istället för att göra saker och ting på riktigt, istället för att använda hårdvaran, pengarna, för att kunna göra något på allvar, så använder man sig av fina ord som är till intet förpliktande och heller inte leder någonstans.

Det som vi reservanter föreslog skulle ha lett till möjligheter att göra något på riktigt. Det som utskottsmajoriteten i den här frågan går in för ger inte landskapsregeringen muskler att göra något i den här situationen.

Inom mejerigrenen har vi kunnat notera att det stora åländska företaget, ÅCA, tvingats gå in med varsel, permitteringar och till och med friställningar.

Ålands Trädgårdshall, som sysslar med frukt och grönsaker och levererar mycket produkter till Finland, har lönsamhetsbekymmer. De har en svårare ekonomisk situation än före Ryssland gick in för importstoppet.

Nu när vi utsätts för global politik som försvårar för våra egna företagare så borde vi försöka göra vad som göras kan. Inte specifikt gå in och stöda priset för själva produkten, men kanske vi kunde införa ett lagringsstöd som skulle medföra att dessa företag kunde behålla produkterna i lager lite längre innan man för ut dem på marknaden. På det viset tvingas inte företagen att lägga ut produkterna i alltför tidigt skede på en marknad som redan är överbelastad av produkter och där priset är dåligt. Vi får väl hur omröstningen går. Det ser inte ut som att livsmedelssektorn i denna fråga tycks få gehör vare sig från centerpartiet eller från majoriteten i lagtinget. Jag aviserar att vi kommer att ta vårt förslag till omröstning och speciellt klämmen i reservationen.

Vi tänkte lyfta upp tre saker specifikt i samband med den här debatten. Det var livsmedelstoppet, sedan tänker vi föra fram våra synpunkter om den digitala agendan och bildandet av bolaget ÅDA Ab. Till den delen kommer min kollega ltl Tony Asumaa att föra vår talan lite senare.

Sedan till infrastrukturen, Vårdöbron. För ungefär två år sedan, bjöd landskapsregeringen, under ledning av infrastrukturministern, ut en renovering av bron som endast innefattade bytandet av vattentrycksisoleringen, det vattentäta skicket mellan asfalten och betongbron. För två år sedan ansåg landskapsregeringen att bron var i ett bra skick. Om man bara gjorde den här lilla åtgärden så var allting bra.

Landskapsregeringen anlitade en åländsk entreprenör med mycket gott rykte. De påbörjade arbetet men fick meddela beställaren, landskapsregeringen, att det inte höll. Körbanan var för dålig, det räckte inte med att byta vattenisoleringen.

Då gick samma landskapsregering, som 1/2 år tidigare hade tyckte att bron var i bra skick, in för att upphandla att också byta kantbalkar och säkert gjuta om vissa delar av körbanan. Fortfarande ansåg landskapsregeringen att bron i huvudsak var i gott skick. Det måste landskapsregeringen ha tyckt eftersom de bjöd ut renoveringar bara av de här några små delarna.

Idag vet vi att samma landskapsregering tycker att bron inte duger till någonting alls längre överhuvudtaget. Man kan ana att åtminstone för någons del finns det politik med i det hela. Så här mycket har åsikterna svajat ifrån att bron är i bra skick till att den nu helt och hållet är utdömd.

Enligt våra uppgifter har ungefär 1 miljon euro gått åt för att komma från det här skedet med två upphandlingar till att landskapsregeringen nu anser att bron bör bytas ut. Jag pratar om vad majoriteten i landskapsregeringen anser. 1 miljon euro har gått åt. Med tanke på brukarna som brukar bron varje dag är det en skandal att det har kunnat gå två år från den ena ytterligheten till den andra och vi lever fortfarande i en stor ovisshet. Det är en skandal och ett svajigt ledarskap vill vi säga.

Om inte entreprenören som var anlitad för det här arbetet hade valt att informera på ett seriöst och bra sätt att det fanns problem med bron, och att de inte kunde fortsätta renoveringen såsom landskapsregeringen ville att man skulle göra, så då hade det funnits en risk för att bron skulle ha blivit renoverad till vissa delar med alla de problem som vi för övrigt pratar om och de problemen skulle sedan ha varit bestående. Det har uttryckts med lite förklenande ord att vi har entreprenörer på Åland som också har åsikter om de här sakerna. Jag vill för vår del säga att vi har lyssnat på alla experter i den här frågan, även på dem som landskapsregeringen har anlitat men också på dem som har en mångårig erfarenhet i praktiskt värv av de här sakerna.

Fru talman! Vi stöder givetvis det som utskottets viceordförande Mika Nordberg förde fram. Vi stöder det beslut som vi i finans- och näringsutskottet har varit delaktiga i, det beslut som bör leda till en renovering.

Det är bra att vi nu till slut står inför det här, förhoppnings idag, att lagtinget besluter om hur vi ska göra med bron. Vårdöborna förtjänar att få reda på hur det ska bli. Jag hör till dem som ofta åker över bron såsom den är idag. Alla inser att vi inte kan ha det på det sättet som vi har idag. Vi måste se till att vi får en tryggare och säkrare infrastruktur till den här delen så att våra invånare på Åland kan ta sig fram på ett tryggt sätt.

Vi har den uppfattningen, enligt vad vi har hört i finans- och näringsutskottet, att det finns en god möjlighet att en renoverad bro skulle vara klar för trafik på ett normalt sätt. Bron skulle vara färdig renoverad inom två år. Detta har vi erfarit.

Däremot har vi erfarit att ett nybygge kan ta tid beroende på vilken nivå miljötillstånd ska antas; miljötillstånd eller miljökonsekvensbedömning. Vi vet att vägplaner måste tas fram och läggas ut och det finns alltid risker för besvär i samband med detta. Vi har pratat med de hörande i utskottet och med personal som har jobbat vid trafikavdelningens vägavdelning och de säger att sådant här kan ibland ta tid. Det kan till och med ta upp till 7 år, 5-7 år, om det vill sig illa, innan en ny bro är färdig. Om man då kopplar detta ihop med att landskapsregeringen har anlitat experter och de säger i sina utlåtanden att 4 år är den tid som man kan, inte garantera, men man kan tänka sig att 4 år är den tid som man kan köra på den nuvarande bron i nuvarande skick. Då får vi ett gap där som kan vara upp till 3 år. Vem ska då garantera oss resenärer som åker på Vårdöbron när experterna säger att bron inte kan vara säker och trygg för trafik efter de här 4 åren? Det här vet förstås ingen.

Bron i nuvarande skick måste granskas regelbundet för att se om trafiken påverkar den väldigt negativt. Det kan t.o.m. bli ett avbrott ganska snabbt om det vill sig illa. Vi har stått i valet mellan att ha en renoverad bro klar, som ser ut som en ny bro för resenärerna och som fungerar som en ny bro, jämfört riskerna med ett nybygge där tiden kan dra ut ända till 7 år. I värsta fall kanske vi får riktigt allvarliga avbrott i trafiken i flera år. Det här har varit ett mycket viktigt argument för oss. Det här måste lösas fort.

Sedan till det som har sagts här förut av representanterna för moderat samling på Åland och även av utskottets viceordförande; ingen av experterna har dömt ut fundamenten till bron. Fundamenten är massiva, de är riktiga kolosser. Med lite tur så kommer alla att få se bilder på dem längre fram under debatten. Fundamenten är dyra, de är de stora konstruktionerna och de är inte utdömda. Det finns anledning att ta dem tillvara, bygga upp och renovera bron utifrån det vi har.

Sedan är det helt klart att brolocket måste förnyas i sin helhet och därigenom körbanan, kantbalkar. Stålbalkarna måste ännu undersökas i någon mån för det arbetet har tyvärr inte gjorts till fullo. Man måste förstärka bropelarna och möjligen förstärka fundamenten i någon mån. Det är i varje fall ett stort värde i de befintliga fundamenten och de är någonting att bygga på.

Just därför kan man spara flera miljoner när man väljer en renovering istället för ett nybygge.

Det har ofta hävdats att en ny bro är mer kostnadseffektiv och billigare på sikt eftersom den håller i 120 år. Vi har erfarit under hörandena att man använder sig av 120 år som en teknisk hållbarhetskalkyl när man räknar. Med moderna material så kan bron hålla 120 år tänker man sig. Men vi hörde att samma experter sade att under denna 120 års tid så måste bron i alla händelser renoveras grundligt två gånger, vart 40:e år. Då pratar man om körbanan, kanske kantbalkar osv. Det är inte så enkelt att om vi bygger en ny bro nu så kommer den att hålla i 120 år rakt av. Punkt slut! Också för en ny bro finns det en väldigt stor osäkerhet i de totala kostnaderna.

Vi vet att Vårdöbron var ett fuskbygge och den frös. Den kan vara ett exempel på att någonting kan gå mycket fel när man bygger nya broar.

Jag ids inte gå in på Ölandsbron som har nämnts. Det finns ett annat exempel; Replotbron uppe i Österbotten. Vi har inte så exakt fördjupat oss i renoveringskostnaderna under tiden för den bron. Replotbron blev i varje fall färdig och invigdes 1997. Som jag har förstått det så renoverades Replotbron första gången efter 4 år.

I årets budgetförslag finns det anslag för att renovera Vårdöbron. Kanske inte så jättemycket. Det som man har kommer att behöva renoveras under årens lopp och det kommer också att gälla ifall vi skulle välja att bygga en ny Vårdöbro.

Landskapets ekonomi är pressad. Vi börjar närma oss den situation när vi ser botten i kassakistan. Vi börjar närma oss den situation där finansministrar måste gå till banken för att låna pengar vare sig det gäller drift eller investeringar. Vi tror att sittande finansminister, antagligen under nästa höst, måste börja förbereda för att ta upp banklån för att finansiera landskapets verksamheter. Där betyder de här miljonerna en hel del, vilket också har sagts här tidigare.

Alternativet blir då att låna pengar för, i det här fallet, mera pengar för att bygga en ny bro jämfört med en renovering. Eller så är ett annat alternativ att man skär ner på annan verksamhet för att frigöra de här pengarna. Andra alternativ finns inte. Landskapsregeringen presenterade nyligen en budget som har ett minus på mellan 8 och 9 miljoner euro. Vi ser ju alla att det går mot banklån. Mera lån eller att dra ner på annat, det är alternativen som finns.

Det som kanske är viktigt för någon och mindre viktigt för någon annan är att vid en renovering av bron så är det mer troligt att arbetet kan utföras med lokal arbetskraft, kunnig sådan givetvis, som ett resultat av upphandlingar. Vi tycker att det är viktigt att vi i samband med infrastrukturprojekt åtminstone möjliggör för åländska företag att vara med i tävlan om att få utföra arbeten i vår rådande arbetsmarknadssituation med ökande arbetslöshet.

Sedan något om de miljömässiga effekterna. Det är för oss oklart vad man egentligen exakt menar med att ta bort den gamla bron vid ett eventuellt nybygge. Som jag sade här tidigare, fundamenten är oerhört stora. Ska man ta bort de gamla fundamenten så krävs det specialutrustning. Man kan inte spränga bort dem för det kan skada den nya bron. Det här kostar mycket pengar. Som ett alternativ har det nämnts att man lämnar fundamenten kvar, men då kommer genomströmningen av vattnet att påverkas. Det finns miljömässiga effekter helt klart som är större vid ett nybygge. Vi kan inte riktigt säkert säga hur stora de kommer att vara.

Sedan finns det något emot den grundtanken att man sliter och slänger, bara slänger bort det gamla och det ska vara nytt istället.

I den situation som vi befinner oss i globalt med klimatpåverkan och alla andra problem i miljön så enligt liberalernas miljömässiga ideologi så tycker vi inte att man kan ta så lätt på det längre att man bara slänger bort det gamla och köper nytt istället.

Med detta har vi meddelat att vi fortfarande står fast vid vår utgångspunkt att bron ska renoveras. Tilläggsundersökningar måste givetvis göras inför det slutliga beslutet. Vi ser fram emot att landskapsregeringen tar tag i det här när lagtinget har fattat beslut och att landskapsregeringen gör det på ett bra sätt och i rask takt. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Jag skulle bara vilja be om ett litet klargörande. Ltl Mats Perämaa påpekade mycket riktigt att landskapet befinner sig i en ekonomiskt pressad situation. Det säger han med vänstra handen men med högra handen skriver han under den motion som skulle ge 318 000 euro endast till livsmedelssektorn och inte till hela det åländska näringslivet. Sedan lägger han, vilket inte var särskilt respektfullt gjort, ord i min mun att vi inte skulle ha stött livsmedelssektorn. Det har vi gjort över tid, väldigt, väldigt mycket, sannolikt extremt mycket mera än ltl Perämaa.

Av vilket skäl ska man inte låta dessa skattepengar även komma andra drabbade sektorer till nytta? Varför nöjer man sig bara med att vilja ge till pengar till några få företag, vilket ltl Perämaa har antytt?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! På grund av den globala politiken som effekt av Ukrainakrisen och EU:s metoder för att påverka Ryssland med följd av importstopp till Ryssland av livsmedel så är just dessa företag och denna sektor just nu speciellt utpekade i en speciellt besvärlig situation. Det är oerhört mycket mera livsmedel som normalt skulle ha åkt till Ryssland och som nu ska in på en betydligt mindre marknad med kraftig prispress som följd. Det här känner ltl Pettersson till eftersom vi har suttit på samma utskottsmöten och hört samma saker.

Jag har tidigare, som sjöfartsansvarig politiker genom åren, gjort allt för att kunna skapa förutsättningar för också sjöfarten att driva verksamheten och det har många med mig gjort. Ibland måste man hjälpa vissa näringsgrenar speciellt för att förhoppningsvis skapa en långsiktighet i deras verksamhet så att det bär sig själv.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Det har visat sig att de här kontona inte på något är tömda när det gäller stöd till näringslivet. Det finns mer tillgång än efterfrågan när det gäller just den här formen av stöd. Ändå tycker ltl Perämaa att det vore rimligt att föra över ett investeringsstöd till rent driftstöd. Är det ltl Perämaas uppfattning att de bekymmer som nu drabbar vissa företag bara är en konsekvens av Ukrainakrisen? Eller finns där också någonting annat? Ibland när jag sitter i utskottet får jag känslan av att man kanske hör det man vill höra. Det finns ett symtom på att ibland när man pratar så glömmer man bort att lyssna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker mig allt oftare märka att det tycks som om utskottsordförande inte hör samma saker som vi i utskottet hör. Det ligger väl någonting i det som utskottsordförande säger.

Just i den här situationen med problem i livsmedelssektorn, problem för ÅCA och vissa problem för Ålands Trädgårdshall, så har vi fått ta del av vilka deras verksamhetsförutsättningar är just idag och då räcker det inte längre med allmänna vackra ord för att lösa det. Det hjälper inte dem på något sätt med att säga; ”vi kan inte ge pengar för vi måste fundera längre och mera för att eventuellt också stöda andra näringsgrenar.” Jag tror inte att det var därför som de kom till utskottet för att redogöra för sin dagliga verksamhetssituation. Jag tror inte heller att det räcker mera med bara investeringsstöd inom den här branschen. Det kan vara svårt för dem att ta emot mera produkter i dagens läge, om de inte har avsättning och inte kan lagra sina produkter så att de möjligen kan avsätta dem senare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Ltl Perämaa nämnde att avbrottet skulle ha varit lite av en politisk beställning, som jag uppfattade ltl Perämaa. När man började titta grundligare på renoveringen så är det inte på det viset att det har kommit fram ny fakta om brons skick och då måste man utreda mera? Är det inte lite mer korrekt att säga på det viset än att försöka få det till en politisk beställning? Det tycker jag att är lite magstarkt. Man behöver inte heller sitta i utskottet för att räkna ut det.

Vårdö kommun hade ett informationstillfälle där det kom fram mycket från expertisen. Jag saknade visserligen någon från liberalernas lagtingsgrupp. På informationstillfället var det en ganska bra sammanfattning.

Just nu för man politik istället för att verkligen lyssna på sakfrågorna. Det är liberalerna som för den politiken.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det kan man tycka vad man vill om. Förstås är det lite grann politik, speciellt när det rör mer eller mindre pengar. Vi får komma ihåg att efter att det hade konstaterats att de här två renoveringsuppdragen inte räckte till, när entreprenören hade sagt åt landskapsregeringen att det inte räcker till, så då bestämde sig den politiska landskapsregeringen för att nu måste man bygga en ny bro. Det var efter diskussion dels i landskapsregeringen och dels i finans- och näringsutskottet. För ungefär ett år sedan gick landskapsregeringen in för att göra tilläggsutredningar, de som ni nu hänvisar till. Men den politiska landskapsregeringen tog ställning innan man hade gjort de undersökningarna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det verkar som om ltl Perämaa vet mera vad som sker innanför regeringsväggarna än vad jag vet. Det var efter att man fick ta del av rapporterna som mycket bestämdes. Det tog tid innan rapporterna kom.

När jag tidigare nämnde att jag anser att liberalerna för politik, så tycker jag att de för en oppositionspolitik där de, i vilket läge som helst, ska stoppa så fort regeringen vill komma med någonting, oberoende av vad man säger och i vilket organ man sitter. Det som liberalerna håller på med just nu tycker jag att är ett stort svek. Det är ett svek mot norra Åland, svek mot näringslivet på norra Åland och för liberalerna är det en smutsig debatt genom att säga att det är en politisk beställning.

Vi försöker istället lyssna på vad expertisen har sagt och gå vidare från det. Jag tycker verkligen att det var synd att ni inte passade på att lyssna vid det tidigare tillfället. Där kom det fram mycket fakta.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har haft många möjligheter att höra många experter. Vi i finansutskottet har noggrant satt oss in i problematiken i detalj med alla tänkbara experter. Vilka experter det är framgår av betänkandet. Vi har fått ta del av andra personers kunskap på det här området.

Faktum kvarstår gällande det politiska, innan några som helst provtagningar hade tagits av konstruktionerna och fundamenten under vattnet där de stora pengarna finns, så gick landskapsregeringen ut politiskt att man måste bygga en ny bro och riva den gamla för att landskapsregeringen hade den uppfattningen. Då bestämdes att det skulle tas mera prover av undervattenskonstruktionen och de visar inte på att man kan döma ut bron utifrån de undersökningarna. Jag menar att vi har följt expertisen betydligt mera än vad den politiska landskapsregeringen har gjort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ltl Mats Perämaa började sitt anförande med att förklara vilket gediget arbete landskapsregeringen har gjort. Först har landskapsregeringen på alla sätt och vis försökt kontrollera upp en renovering och sedan har de till sist konstaterat att det inte finns något annat alternativ än att bygga en ny bro. Det är min uppfattning hur det har gått till. Att reparera den befintliga bron med trafik vore oacceptabelt för det är så stora risker i byggskedet visar utredningarna. Utan trafik, visst, vissa måttliga risker men då har man en extra kostnad med en pontonbro. När man bygger en ny bro så leds trafiken på den nuvarande bron under byggtiden och då får man ganska små risker under byggtiden. Riskanalysen stärker ännu mera argumentet att vi behöver en ny bro.

Hur ser ltl Perämaa på att 270 000 transporter far över bron och endast 170 000 lokalt. Det betyder att den här bron verkligen får Vårdö att växa.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Hur jag ser på det? Bron är oerhört viktig. Vi har hört Vårdöborna i finans- och näringsutskottet, vilket framgår ur betänkande. Till oss har delgivits effekterna av avbrott i trafiken. Vårdöbron är synnerligen viktig. Det är därför som vi i den här situationen, med den kunskap vi har och det som vi har hört av experterna, vill gå in för en lösning som medger att vi inom två år har en bro färdig för trafik. En bro som ser ut som en ny bro och som kommer att klara av de maxlaster som krävs i dagens samhälle, istället för att riskera att det tar 5 eller 7 år och i värsta fall att vi får fleråriga avbrott. Ingen kan säga säkert om risken är stor eller liten, men det är ett fullt möjligt scenario. Vi vill få den här saken avgjord så fort som möjligt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag undrar varifrån liberalerna får fakta? Det är verkligen skrämmande att vi i lagtinget ska bestämma om Vårdö ska få en ny bro eller inte när det bara är frågan om teknik och expertiskunskap. Nu visar experterna att det enda alternativet är en ny bro. Nu undrar varför liberalerna går ifrån sin politiska linje där man alltid hävdar att det är just expertis som man litar på. I det här fallet hittar man bara på något eget, någon byggare på Åland som säger att det blir nog billigare med en renovering. Har liberalerna faktiskt glömt sina väljare på norra Åland när man förfar på det här sättet?

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Nej, inte alls, vi värnar om norrålänningarna och Vårdöborna precis som vi värnar om den åländska befolkningen i sin helhet. Det är en oerhörd skillnad om vi kan ha en bro färdig, som ser ut som en ny bro, inom två år och som fyller alla krav på trafik; gällande tunga transporter, persontransporter, skolskjutsar, varor till butikerna och vad som helst. Under beredningen av det här betänkande har vid erfarit att det kan ta länge i fall saker och ting går illa. Det kan bli besvär och sådana saker i samband med vägplaner. Hur ska man sköta trafiken då ifall den nuvarande bron om fyra år inte längre duger? Vi ser alla att bron är knappt funktionsduglig idag. Vad händer då? Det är det som är det värsta tänkbara scenario och det måste man också tänka på i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Återigen levererar ltl Mats Perämaa en story. Den här gången tycker jag att det är en verkligt vinklad historiebeskrivning med klart opportunistiska drag. Han förklarade hur landskapsregeringen först startar en renovering, en förbättring av bron, och sedan stoppas och sedan på nytt startar och så stoppas. Det här visar ju tvärtom, att landskapsregeringen verkligen tar ansvar när de ser att något är fel. Ltl Perämaas slutar den här gången med att det handlar om skandal och svajig ledning fast det faktiskt är tvärtom. Det är en tankeställare för den fortsatta debatten. När man börjar renovera, då hittar man fel, vilket har hänt två gånger och det kan hända flera gånger.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det sista är sant och därför säger vi också i det utskottsbeslut, som vi har stött, att man fortfarande måste ta prover på undervattensfundamenten. Landskapsregeringen valde att bara göra några få, jag tror att det var fyra stycken, provborrningar under vattnet där man analyserade bara några av dem. Det visade att betongen är i bra skick.

Det var ett medvetet val av landskapsregeringen att man avbröt arbetet för landskapsregeringen hade bestämt sig för att det skulle bli en ny bro. Men att man för två år sedan kunde gå in för en så pass avancerad renovering, med komplettering 1/2 år senare tid till kostnader uppemot 1 miljon euro utan att ens ha minsta kunskap om de grundläggande problemen. Det säger tyvärr ganska mycket om den beredning man hade i det skedet och det måste vägas mot beredningen nu och det som man hävdar just nu. Det är svajigt, det är från ända till ända på två år.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Som svar på det så satt ledamoten själv som finansminister i en regering inte lång tid före det här och han kände inte heller till det här. Först när kunskapen kom så började man agera. Först trodde landskapsregeringen att bron kunde åtgärdas på ett enkelt och billigt sätt men det visade sig att så inte var fallet. Jag tycker inte att det är rättvist att prata om skandal och svajig hantering. Tvärtom, regeringen har faktiskt tagit sitt ansvar. Nu föreslår regeringen att detta ska ordnas så att trafiken på nytt kommer att fungera under lång framtid för Vårdöborna.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har inte så mycket mera att säga om det. I landskapsregeringen bereds ju sakerna i detalj på respektive avdelning. När ltl Eliasson var näringsminister så bereddes näringsfrågorna i detalj på näringsavdelningen. Med mig som finansminister så bereddes finansfrågorna detalj. Broar bereds väl sannolikt i detalj på trafikavdelningen eller infrastrukturavdelningen. Det är inte så att man på politisk nivå i första skedet inför renoveringar åker dit allihop och knackar betong. Det gör man inte, det görs på avdelningarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Alla som har renoverat gamla hus vet att det under renoveringens gång uppstår nya och oförutsedda problem som gör att renoveringen kan bli betydligt dyrare. Har vi några garantier för att inte dolda fel på Vårdöbron skulle finnas kvar även efter en renovering? Då kan det hända att man måste göra nya reparationer ganska snart efter den första renoveringen och då blir kanske brorenoveringen betydligt dyrare än att bygga en ny bro.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det där är helt förståndiga farhågor som man måste ha i samband med både renoveringar men också i samband med nybyggen. Man kan stöta på oväntade saker. Det har gjorts ganska grundläggande undersökningar gällande Vårdöbron. Vi vet vilka fel pelarna har, vi vet att körbanan är helt utdömd. Vi vet att det ännu finns behov av undersökningar av cortenstålbalkarna. Vi vet att man måste undersöka undervattensfundamenten ännu mera. I Destias rapport står att i den kalkyl för renovering som de har lagt fram så har man ändå lagt med en viss marginal med tanke på oförutsedda händelser.

När det gäller Svibybron så byggdes det en ny bro och den blev 120 procent dyrare än vad trafikavdelningen hade kalkylerat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Under den här debatten har det sagts ganska mycket och man måste fråga sig; vad är sanning, sade Pilatus. Det finns olika synpunkter både på en renovering och på byggandet av en ny bro.

I Destias rapport på sidan 11 kalkylerar man med 5,7 miljoner för en reparation och 9,7 miljoner för ett nybygge. Däremot har man kalkylerat att det blir mycket billigare på lång sikt att bygga en ny bro. Man måste fråga sig vilket som är det bästa.

Ltl Mats Perämaa, replik

Alla alternativ har osäkerheter. En ny bro kommer att behöva grundrenoveras åtminstone två gånger plus någonting annat kanske, enligt samma experter som landskapsregeringen har anlitat och som vi har fått erfara under utskottshörande. Visst kan det finnas risker med renoverade broar, väder och vind kan ta på dem också och så kan det stöta på något. Det finns ingen här i denna sal som med säkerhet kan säga att kalkylen för en ny bro håller exakt eller att kalkylen för renoverad bro håller exakt. Det kan helt enkelt inte någon göra. Det är anbuden sedan i sista ändan som visar det. Om man jämför med var priserna på nya broar ligger så tror vi, men vi har inte brytt oss om att säga det för det finns så mycket osäkerhet, att meterpriset för en ny bro torde ligga ganska lågt jämfört med motsvarande projekt som har presenterats här nyligen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ltl Perämaa för en bevisföring som går ut på att det skulle vara ett rent politiskt beslut av regeringen att bygga en ny bro, att regeringen hade bestämt sig före utredningarna gjordes. Det har Vårdöborna inte haft något tillfälle för att göra. På mötet den 16 oktober i Vårdö deltog cirka 130 personer. De fick information av sakkunniga, frågor ställdes och så gott som alla har dragit samma slutsats. Menar ltl Perämaa att de också är politiskt vilseledda eller att de inte har förmåga att göra egna bedömningar och dra slutsatser om en ny bro framom renovering?

Ltl Mats Perämaa, replik

Nej inte alls när det gäller Vårdöborna och trafikanterna. Jag ser det som fullt rimligt att man begär det bästa tänkbara. Visst, i den bästa av världar är alltid nya broar, nya färjor, nya bilar och bussar bättre än renoverade sådana.

Vi har det omaket tyvärr här i lagtinget att vi, förutom själva funktionen och alla de andra positiva sakerna som ett sådant här projekt kan föra med sig, också måste ta ställning till helheten. Det hör till det här uppdraget. Speciellt i dagens läge med den nyligen presenterade budgeten med ett jättestort underskott så måste vi ta hänsyn till ekonomin. När man jämför allt detta, att vi får en renoverad bro färdig mycket tidigare plus kostnaderna, så väger det väldigt tungt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för ditt ställningstagande ltl Perämaa. Det är roligt att höra att en ny bro är det bästa tänkbara och att det är detta som Vårdöborna vill ha. Vi från socialdemokraterna tycker också att man ska bygga en ny bro.

Angående den ekonomiska delen så tar ltl Perämaa ett väldigt kortsiktig beslut om han går in för renovering. Om 60 år ska det byggas en ny bro. Det betyder att i dagens värde är Perämaa villig att fram till år 2073 satsa 20 miljoner i dagens pengar, medan vi satsar 9 700 000 euro, i och för sig kanske med smärre underhållsreparationer. Frågan vad som är dyrt och billigt är en fråga om tid. Vi satsar långsiktigt och vi satsar på vad Vårdöbron vill ha. Det förvånar mig att liberalerna tydligen har ändrat sin skärgårdspolitik.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi för en politik som täcker hela Åland. Vi vill skärgårdsborna väl. Vi vill att de ska få en renoverad bro i fullgott skick, som ser ut som en ny bro, inom två år och som klarar av maxlasterna för tung trafik. Alternativet är att det kanske blir en ny bro som kanske skulle kännas bättre, men ur brukarens synpunkt så är det detsamma. Tidsaspekten spelar stor roll. Det kan ta åtskilliga år, vi kan få avbrott under tiden vilket jag beskrev här tidigare. Avbrotten är oacceptabla.

I och med det beslut som vi medverkade i ser vi till att Vårdöborna, trafikanterna har en bra bro att köra på. Det är det som vi vill och det kommer vi att se till att också sker i framtiden.

Den dagen då någotdera av alternativen måste renoveras på nytt så då ska det göras. Om 120 år vet vi inte ens om dagens maxlaster räcker någonstans överhuvudtaget. Tiderna förändras och världen och vi människor samtidigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill vara tydlig. Det har inte funnits en beställning från landskapsregeringen på en ny bro. Däremot har det funnits en beställning på att trafiken ska funktionera. Jag är därför mäkta förvånad när jag läser i Destias rapport några meningar som jag tror att vi alla uppfattar likadant. ”Riskanalysen påvisar att det är närmast oacceptabelt att reparera bron med pågående trafik.” Trots det föreslår en majoritet, som tydligen har bättre sakkunskap än vad landskapsregeringen har använt sig av, att man ska ha bron i drift under reparationen. Vem ska ta det juridiska ansvaret för det? Jag kan meddela att jag inte kommer att ta det. Avdelningen kommer inte heller att ta det ansvaret. Vem ska ta ansvaret för trafiken? Det är en intressant fråga som går helt emot vad experterna säger.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vad gör man i ett parlament om inte en minister gör det som ett lagting bestämmer om? Det finns metoder för det också. Jag tror att vi får återkomma till den frågan när vi har diskuterat bron färdigt.

Under utskottshörandena kunde vi konstatera det som står i Destias rapport. Den rapporten utgår ifrån helgjutning av bron. Vi har också under hörandena kunnat erfara att det kan finnas andra metoder för att bygga brolock över bron. Vi har fått ta del av dokument där man på EU- nivå accepterar en byggmetod med prefabricerade element som läggs över bron. Frågan hur man löser dessa saker kommer så småningom att avgöras när landskapsregeringen anlitar en konsult, konstruktör som ska planera för renoveringen. Då kan det bli aktuellt med olika byggmetoder. Jag kan inte ta ställning till den exakta byggmetoden på förhand.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack för det klargörandet. Vad gäller entreprenörsgarantierna i samband med reparationer så varar de 2-5 år. Vem ska sedan bär ansvaret? Ja, det är landskapet och landskapsregeringen, det vill jag vara tydlig med.

Det har förekommit mycket diskussioner om att vi bör värna den lokala arbetskraften på Åland. Självklart gör vi det, men vi gör det så länge det är lagligt och inte bara när det är lägligt. Jag vill också vara tydlig med att det finns en lika stor chans för en lokal entreprenör att få del i reparationsalternativet som i byggnationen av en helt ny bro. Samarbete med externa aktörer behövs i båda fallen. Reparation av bron är de facto tekniskt svårare anser mina tjänstemän på avdelningen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag var tydlig i mitt anförande när jag sade att eventuell kontraktsskrivande med lokala entreprenörer sker i så fall i slutändan av ett normalt anbudsförfarande. Ingen kan få jobb till skänks. Det fungerar inte så.

Sammanfattningsvis; fördelarna med att renovera bron hänger ihop med att den kan vara färdig mycket tidigare. Det medför mycket mindre risker för att få riktigt stora avbrott i trafiken. Som vi har skrivit i betänkandet så kan det stundvis tillstöta problem med trafik över bron och därför måste man ta till andra metoder.

I nybyggnadsalternativet kan absolut ingen garantera att vi inte hamnar i det allra värsta scenario med flerårigt avbrott i värsta fall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag sitter också med i finans- och näringsutskottet. Utskottet har inte erfarit och inte fått några uppgifter om livslängden på en renoverad bro. Vi vet alltså inte hur länge en renoverad bro kommer att hålla. Jämfört med alternativet en ny bro så är det ändå en så pass stor skillnad att den renoverade bron måste ersättas av en ny bro. Då måste man addera kostnader för en ny bro till renoveringskostnaderna. Om man ser på heltid som ltl Perämaa säger, så tillhör väl just det helheten, den ekonomiska helheten. Vad lägger vi ut totalt?

När det gäller underhållet så kräver både en renoverad bro efter ett tag underhåll likaväl som en ny bro kommer att kräva underhåll. De är ganska lika.

Det som majoritet i utskott förnekar är den ekonomiska helheten.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, herr talman! Jag har försökt vara tydlig med att det är väldigt svårt att förutspå vilka renoveringskostnader en helt ny bro med en teknisk kalkylerad livslängd på 120 år har. Experterna säger att i alla händelser krävs två grundreparationer under tiden. Är det då samma bro efter det eller är det en ny bro? En renoverad bro kräver säkert reparationer ytterligare under dess totala livslängd. Beroende på hur man reparerar då så förlänger man livslängden ytterligare.

Slit och släng politiken där man alltid tar till nytt, när man alltid har en kassakista som räcker till för att byta ut det gamla, det är de mest populära besluten förstås. Den politiken håller kanske för socialdemokraterna ännu, men tyvärr så håller den politiken inte för oss alla.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Det är bra att vi har lite experter med också så att det inte bara är socialdemokrater, enligt Perämaas språkbruk.

Ni bortser från ekonomiska fakta, helt klart. Det blir dyrare i längden totalt för samhället även om tidpunkten ligger ganska långt fram. Det blir dyrare och det tar ni inte in i kalkylen. Ni vägrar att ta det in i kalkylen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Skulle det vara så enkelt, att man kan säga att en ny bro håller exakt de åren med små kostnader under tiden, så då kommer livet att bli enkelt för trafikavdelningen hädanefter. Varje gång det behövs en uppgradering av en bro eller reparation så är det bara att välja nytt för det blir billigast.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det som har förvånat mig mest i den här debatten är att när man pratar om skillnader mellan renovering och ny investering så pratar som det skulle vara en ettårig konsumtionsutgift, en skillnad på 4 miljoner mellan de två alternativen. De facto finns det vedertagna principer som andra samhällen och myndigheter runt om oss använder sig av när man ska bedöma investeringar. Det är den så kallade nuvärdeskalkylen. Jag hoppas verkligen att finans- och näringsutskottet också har tagit del av det arbete som visar att en renovering, om man använder sig av principen om konsumtionstänkandet, är cirka 4 miljoner dyrare. Använder man sig av nuvärdeskalkylen och ser att det är en investering som ska hålla över en lång tid så är de facto en renovering mer än dubbelt dyrare än om man bygger en ny bro. Det är ansvarsfull ekonomisk politik, inte kortsiktig politik.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Under de senare veckorna i samband med diskussioner om bokslut och landskapsregeringens presentation av budgeten så har landskapsregeringen sagt att underskottet ligger på en viss nivå. Sannolikt kommer inte underskottet att bli så för man kommer inte att verkställa alltihop. Man har kunnat konstatera i halvårsrapporten av nuvarande år att investeringarna inte har blivit utförda. Det har lett till att vi ändå har en likviditet kvar. Det har på ett vis varit ett argument för att man lite håller på investeringar för att inte behöva låna pengar från banken. Men i det här skedet, när det är politiskt bekvämt kanske, då finns pengarna helt plötsligt. Håll med om det finansministern, om vi genomför ett tio miljoners nybygge samt genomför de andra investeringarna då slutar finansministern på en banktrappa någonstans och ber om att få komma in.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

För några år sedan lät det så här; ”finansministern måste gå till banken”. Nu låter det så här; ”finansministern måste förbereda för upplåning för nästa period”. Jag är ledsen att jag har gjort ltl Perämaa besviken under den här perioden. Vi har stabiliserat likviditeten, vi kommer att klara den här perioden och vi kommer att vara väl förberedda för nästa period. Ltl Perämaa, svara på min fråga: Har ni beaktat nuvärdeskalkylen som de facto visar att en renovering blir dubbelt dyrare? Är ni beredda att lägga det på de framtida skattebetalarna på Åland för att ni har fastnat för någon sorts renoveringsprincip?

Ni säger själv att det måste till mera utredningar. Om de utredningarna visar att det blir svårt och det blir dyrare, var finns gränsen när man går över från renovering till nybygge? Det måste väl rimligtvis finnas en sådan gräns också hos er?

Ltl Mats Perämaa, replik                  

Givetvis finns det en sådan gräns. Vår bedömning av det nuvarande projektet med de osäkerheter som ändå finns i samband med ett nybygge så finns det inget exempel på en betongbro av den här karaktären, balkbro, som är 120 år gammal. Det finns inte något sådant exempel, utan det är andra broar.

Den tekniska hållbarhetskalkylen som man nu grundar sig på, så då grundar man en nuvärdesanalys på det vilket i slutändan skapar en oerhört stor osäkerhet.

Ett faktum är att just i dagsläget behövs ett antal miljoner mera för att vi ska fatta beslut om att bygga en ny bro, vilket direkt kommer att påverka likviditeten i landskapet. Detta påverkar behovet av upplåning eller pressar fram nedskärningar på andra områden. Vem är det som ska få minskad service på något annat område om vi genomför ett nybygge? Jag kan sända den frågan till vicelantrådet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Tack, herr talman! Jag hade hoppats att inte behöva gå upp i den här debatten i det här skedet eftersom landskapsregeringen har sagt sitt i och med att vi lade tilläggsbudgeten och där fanns också våra bedömningar. Men det har sagts sådana påståenden i den här debatten som jag är tvungen att bemöta.

För det första vill jag informera lagtinget och åhörarna om frågan kring investeringsstöd till lantbruket. Landskapsregeringen gjorde i tilläggsbudgeten en budgetteknisk korrigering från bokslutet 2013. Det tog oppositionen tag i och sade att de här pengarna ska vi ge till livsmedelssektorn på grund av Rysslandsbojkotten. Det är dels lite halvfult att använda sig av en budgetteknisk korrigering att göra politik på, men allt är väl fritt fram. Jag vill åtminstone påminna om att hela EU funderar idag över hur man ska möta det som den här bojkotten ställer till med. Därför har man en diskussion i EU och man har också en diskussion nationellt i landet om hur man ska komma producenterna till mötes, vilka lider skada av den pågående bojkotten. Därför kommer landskapsregeringens näringsminister den 19 november att träffa den finska jord- och skogsbruksministern för att diskutera hur det nationella anslaget också kan komma Åland till del. Ingen behöver hysa någon oro om att landskapsregeringen inte har den här saken i sin hand och givetvis följer den mycket noga.

När vi sedan kommer till Vårdöbron så är det lite anmärkningsvärt att höra att landskapsregeringen på något sätt skulle fatta beslut utan fakta eller ha föregått utredningarna i redan tagna antaganden, samt att det skulle förekomma politiska konspirationsteorier kring varför landskapsregeringen har kommit till de beslut som vi har tagit.

Jag vill hävda att för några år sedan började vi i god tro renovera en bro som man sedan steg för steg upptäckte att var i ett sämre och sämre skick. Precis som ltl Roger Slotte sade här alldeles nyss, när man börjar rusta med gammalt så tar man risken att möta nya problem och nya fel. Den här bron måste väl anses vara helt unik eftersom den är beskaffad med så många typer av konstruktionsfel som både har med byggtiden och omständigheterna kring när bron byggdes att göra och hur detta sedan har utvecklats i ett perspektiv.

De beslut, som regeringen på ett ansvarsfullt sätt har tagit, grundar sig givetvis på fakta och utredningar. Vi har inte bara använt oss av en utredare från finländsk sida, vi har också använt oss av en ”second opinion” från svensk sida för att ytterligare få detta klarlagt.

Det är för mig svårt att förstå att finansutskottet ändå inte har kommit till en slutsats som skulle ligga närmare den som landskapsregeringen kommit till. Framförallt oroar det mig mycket när man skriver i betänkandet; ”trafiken ska i huvudsak ledas över befintlig bro under renovering. I den situation detta stundtals inte är möjligt ska främst tyngre trafik ledas över en pontonbro.” Om man alls vill beakta det som expertisen har sagt så finns det en riskanalys gjord. Den risk som lyser allra rödast här i kanten, det som experterna säger att är betydande risk- inte acceptabel, det är reparation med trafik. Det är alltså det alternativet som finansutskottets majoritet går in för. Det förvånar mig verkligen!

Det är klart att ansvarsfrågan dyker upp. Vem ska ta ansvar för det? Det är inte landskapsregeringens majoritets slutsats att det här är det bästa alternativet. Det är långt ifrån avdelningens och våra bro- och hamningenjörers åsikter. De experter vi har på trafikavdelningen, det är inte deras bedömning heller. Vem ska ta ansvar för en sådan här lösning? Den frågan förblir öppen.

Landskapsregeringen skrev redan i sitt regeringsprogram så här under kapitlet ”Livskraftiga regioner”: ”Skärgården är på grund av sitt perifera läge i behov av särskilda insatser för att behålla en god levnadsnivå för sin fasta befolkning. Att trafiken är stabil och förutsägbar är en grundförutsättning för att starta och driva företag.” Det här har vi enats om och enligt det här jobbar vi. Det är vår ledstjärna när det gäller trafik.

Frågan om Vårdöbron var inte ens föremål för diskussioner i samband med regeringsprogrammet. Ibland är det så här i världen att det kommer in frågor oförutsatt och lite in från sidan. Det här är ett typiskt sådant exempel. Då gäller det att slå vakt om befintlig infrastruktur. Det här handlar om att återupprätta en bro som de facto inte längre är brukbar.

Ltl Perämaa eller om det var ltl Mika Nordberg sade att landskapsregeringen har underskattat det parlamentariska läget i stödet för en renovering framom ett nybygge. Det är möjligt att vi har gjort det. Jag har åtminstone den tron att majoriteten av politikerna fattar sina beslut på basen av fakta och det som också är experternas rekommendationer. Jag trodde att det uppenbarligen fanns fler i parlamentet som ville utgå ifrån dessa fakta snarare än att man själv skapar sig någon slutsats.

Behandlingen här måste fortgå naturligtvis. Vi ska också rösta om den här frågan. Jag tycker att det här handlar om att ta ansvar och att ta långsiktigt ansvar. För mig dyker frågan oundvikligen upp: Till vilket pris ska man renovera? Finns det en maxgräns för när man kan tänka sig att nu går det för långt, det här blir för dyrt, det är bättre att välja nybygge? Den gränsen har ingen hittills definierat här i lagtinget. Om jag har förstått det rätt så är det byggarnas gyllene regel, att om ett projekt för renovering överstiger hälften av kostnaderna för ett nybygge, då ska man snarare överväga ett nybygge. Något ekonomiskt tak måste ändå finnas också på att renoveringsprojekt.

Landskapsregeringen har i sitt beslut utgått ifrån en helhetsbedömning. Vi har sett på hur man kan skapa det mest långsiktiga beslutet och den mest hållbara lösningen. Vi har också gjort en helhetsbedömning utgående från trygghet under byggtiden, både för dem som bygger och för dem som ska trafikera här i området. Vi har också beaktat att få en trygg och stabil trafik på längre nivå.

Sedan har det sagts att det fanns politiska bedömningar som gör att man vill bygga en ny Vårdöbro. Det kanske mera har att göra med hur man betraktar hela trafiksituationen, trafiken till Hummelvik respektive till Långnäs. Jag tycker att den frågan är intressant. Finns det någon dold agenda på annat håll här i lagtinget? Det kan finnas ett intresse att under byggtiden leda trafiken från Hummelvik till Långnäs, så att man använder sig av frågan om Vårdöbron för att illustrera och komma till diskussion om en annan fråga som snarare handlar om hela skärgårdstrafiken och dess utformning. Jag tycker att det vore viktigt att ltl Perämaa svarar på det i debatten. Tack, herr talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det låter väldigt bra när lantrådet säger att man behöver ha fakta på bordet när man ska ta den här typen av beslut. Men orsaken till att vi står här vi står idag är faktiskt att landskapsregeringen inte såg till att det fanns fakta på bordet när man började.

Om man tittar på det beslut som landskapsregeringen tog när det gäller tilläggsbudgeten så står det bland annat att kloridhalterna klart överstiger gränsvärdena. Efter att jag påtalade det förra gången att det inte stämde, det var ju tvärtom, det var mycket bra värden i det enda prov som har tagits, märkväl, så rättade sig ansvarig minister.

När det gäller ”second opinion” står det: ”Landskapsregeringen beslöt beställa undersökning av Vårdöbrons stålbalkar och mellanstöd som utlåtande om brons tillstånd enligt det ikraftvarande ramavtalet av Projektengagemang Ab.” Det här har man inte fått svar på överhuvudtaget fast man tog beslut den 20 december 2013 att man ville ha svar på här frågorna. Det här är de centrala frågorna men fortfarande har man inte fått svar på dem.

Det är klart att alla vill ha fakta på bordet, det vill också vi. Det är för viktiga saker för att man ska kunna gå på känslor.

Värderade lantråd, orsaken till att vi står där vi står är att vi inte har fakta.

Talmannen

Tiden är ute!  

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det är säkert så. Det är inte någon byggare eller utredare som säger; ”nej, det är omöjligt att renovera”. Naturligtvis, det finns alltid en möjlighet att renovera såtillvida resurserna är tillräckliga. Som finansutskottets ordförande var inne på så är allt naturligtvis möjligt. Det är frågan om vad som är klokast, vad är bäst ur en helhetsbedömning och vad som är mest relevant långsiktigt? Det som är vår absoluta slutsats är att en ny bro naturligtvis har många, många fördelar både i byggskedet, ekonomiskt långsiktigt och också trygghet och stabilitet för trafiken, kortsiktigt och långsiktigt.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller riskanalysen så noterade jag att lantrådet visade upp pappret och sade; ”här lyser det rött”. Det betyder inte att det är omöjligt. Om man läser noga så betyder det att man ska vara extra uppmärksam på de problem som är rödfärgade.

Det viktiga, lantrådet, om vi ska vara ansvarsfulla från båda håll, så kan vi inte hålla på i det oändliga och diskutera den här frågan för redan idag är Vårdöbron i så dåligt skick så att många vågar nästan inte färdas på den. Det håller inte om vi ska gå in för projekt som kanske tar 6-7 år. Jag ska återkomma till det i mitt anförande. Jag tror att vi kan ha väldigt stora bekymmer på halsen då. Nu gäller det att vi så snabbt som möjligt får reda på i vilket skick grundfundamenten är. Det är trots allt 60-70 procent av byggkostnaderna vi pratar. Trots att regeringen för snart ett år sedan begärde svar på de frågorna så har de fortfarande inte svar och det är inte speciellt bra.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Men är det inte så, ltl Anders Eriksson, att det inte är alldeles enkelt att få svaren kring fundamenten och deras skick. För mig är det logiskt att tro och tänka utan att vara någon fackman i den här frågan. Är överbyggnaden beskaffad med fel? Är ett pelarna beskaffade med fel? Vad är det som säger då att grundfundamentet inte skulle ha fel? Det finns liksom en logik i att det finns ett övergripande fel som dessutom har uppkommit i samband med själva byggsituationen. Men det är sant, här vet vi för lite vad gäller grundfundamentens status. Det kan man utreda, det kostar ungefär 170 000 euro till att få klarhet i det. Det bästa hade varit, i alla fall enligt mig, att vi hade kommit igång med en nybyggnation så snart som möjligt så att befintlig bro kunde användas som överfart under byggtiden. Det hade varit det tryggaste alternativet för trafikanterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! De som har läst rapporterna och hört experterna vet att den analys, av de få borrprover som har tagits under vattnet av fundamenten, visar inget tecken på frysning, de visar inget tecken på alkaliekiselreaktion. Det finns en viss inträngning av salt vid ytskiktet. Samma problem som finns på körbanan och i pelarna finns inte i fundamenten. Det säger de experter som landskapsregeringen och lantrådet Gunell har betalat för att få utförda. Det är därför som det finns en grund för att bygga på de befintliga fundamenten.

Tillbaka till tiden, ingen har bestridit, det som jag har sagt från talarstolen genom nio repliker och ett anförande, att det kan ta 5-7 år att bygga en ny bro och ta 2 år att renovera. Vad gör vi då om vi efter 4 år konstaterar att man inte kan trafikera på den nuvarande Vårdöbron överhuvudtaget? Vad händer då? Svara på det, det är en väsentlig fråga.

Talmannen

Tiden är ute!  

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag hade förväntat mig att ltl Perämaa skulle svara på min fråga först.

Det finns mycket fakta i målet som man kan man läsa, vrida och vända på. Men vad är det som experterna ger oss beslutsfattare för rekommendation? Vilken rekommendation ger de, ltl Perämaa?

Vi kan ha synpunkter på den ena och på den andra saken som vi själva de facto inte har någon sakkunskap om. Det här är expertområden. Rekommendationerna är att vi ska bygga en ny bro.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Varför står lantrådet i talarstolen och säger att det är logiskt att fundamentet har samma konstruktionsproblem i betongen som pelarna och körbanan? Rapporterna som det som hänvisats till här säger att det finns inte frysskador i fundamenten, det finns inga alkalikiselreaktioner, däremot en viss inträngning av klorider i ytsiktet men inte några höga halter längre in. När det hävdas så starkt i de här expertrapporterna så måste vi försöka utgå ifrån den grundläggande saken vilket inte kan vara föremål för tolkning, det som analyserna visar rent vetenskapligt.

Säg vad som händer i fall vi inte kan köra på den nuvarande bron efter 4 år och det fortfarande kvarstår 3 år tills den nya bron är klar. Blir det färja då eller blir Långnäs?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det är svårt att veta det, det måste man se tiden an. Jag hade hoppats att vi skulle ha varit igång redan med det här projektet. Det finns andra synpunkter och det måste vi naturligtvis i parlamentarisk ordning diskutera och respektera.

Jag tycker att ltl Perämaa ger uttryck för fakta här som ingen annan riktigt känner till dvs. om fundamentens kvalitet. Det som jag har uppgifter om är att mera undersökningar naturligtvis behövs för att vi ska komma till klarhet hur det står till med de här fundamenten och om fundament en är möjliga att använda eller inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Lantrådet säger att man ska fatta sina beslut på basen av fakta. Det här är inte en fråga för en majoritet och minoritet eller en majoritet och en opposition. Faktum är att trots information, höranden och diskussionerna kring ansvarsfrågan, överläggningar och gruppmöten så finns det ett parti i landskapsregeringen som stöder en renovering. Det är väl en anmärkningsvärd sak.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, så är det. Vi har dragit olika slutsatser av det faktaunderlag som har presenterats. Omröstningar har förekommit förr i en landskapsregering.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Då är det väl rimligt att de andra partierna som har samma åsikter inte får ta den här risbastun som lantrådet delar ut. Det tycker jag att är osakligt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kanske har missbedömt situationen men jag trodde att liberalerna ändå var mer intresserade av att utgå och fatta sina beslut på basen av faktamaterialet. Jag trodde också att man hade större omtanke om sina väljare på norra Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag hade förmånen att som ersättare i finansutskottet få vara med under hörande. Av eget intresse var jag in och hörde några till bara för att få en helhetsbild av bron när det gäller renovering eller nybyggnad.

På den uttryckliga frågan om undervattenskroppen fick vi ett svar, om jag inte kommer ihåg fel så var det jag som ställde frågan. Svaret från en av experterna var; ”jag skulle inte vara särskilt orolig för den delen”. Jag tycker att det är märkligt att landskapsförvaltningen och när man hör ministrarna och regeringsblocket så då talar man ett språk medan exportutlåtandena faktiskt säger någonting till. Det är det tunga motivet för mitt ställningstagande; ”jag skulle inte vara särskilt orolig”.

Talmannen

Tiden är ute!  

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag är mycket orolig om det som finansutskottet skriver ska förverkligas, att vi ska köra över en bro som samtidigt är under renovering. Experterna säger att det är oacceptabelt. Det är jag orolig för.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag skulle inte vara särskilt orolig för ett renoveringsalternativ. Det är en stor ekonomisk fråga när man också vet hur stor del av kostnaderna som finns under vattnet. Det fryser sällan under vattnet utan att det är bottentjäla. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, talman! Lantrådet undrade om det fanns något ekonomiskt tak för de som förespråkar en renovering. Vicelantrådet sade i en replik att nuvärdeskalkylen visar att det är dubbelt så dyrt med en renoverad bro i förhållande till en ny bro. Den kalkylen har jag framför mig och den visar på siffrorna som har förts fram. Alla som har ekonomisk utbildning och lite kunskap om detta vet att nuvärdesmetoden, som man har använt här, att dess stora nackdel är att det inte går att jämföra investeringar med olika livslängder. Det är den stora nackdelen med nuvärdemetoden, ändå är det den metoden man har använt. Har landskapsregeringen konsulterat någon ekonomisk expertis när man har gjort de här bedömningarna? I det här pappret som jag har framför mig framgår inte någon ekonomisk expertis.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi har blivit presenterade två alternativ, ett renoveringsalternativ som har en planerings- och byggtid på 2,5-3 år. Där krävs det mer undersökningar när det gäller fackverk och fundament.  Beräknad livslängd på den renoverade bron är 50 till 60 år på grund av cortenstålet. Kostnaderna är 5,7 miljoner euro. Det är tekniskt svårare att jobba och renovera en bro än att bygga en ny bro. Det är förknippat med större osäkerheter och risker, både under byggtiden och vid drift.

Det andra alternativet är att bygga en ny bro, där är planerings- och byggtiden är 3 år. Där krävs bottenundersökningar. Beräknad livslängd är 120 år och kostnaderna 9,7 miljoner euro. Det är tekniskt enklare och mycket små osäkerheter och risker under byggtiden och efteråt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Lantrådet bekräftade just att det är olika livslängd på de olika projekten. Nuvärdesmetodens stora nackdel är att det inte går att jämföra olika livslängd. Det är en sådan kalkyl som vi nu har hört hänvisats till.

När man gör nuvärdemetodsberäkningar så måste man komma ihåg att alltid beakta alla in- och utbetalningar som uppstår i samband med investeringen, samt de in- och utbetalningar som investeringar genererar. För en ny bro kanske det blir en ny vägdragning och nya miljökonsekvensbedömningar. Allt sådant finns antagligen inte heller med i kalkylen. Vi har inte sett någonting av det.

Har man konsulterat någon ekonomisk expertis när man har tagit fram de här nuvärdeskalkylerna?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Närmare detaljer kring de här sakerna kommer trafikministern att kunna redogöra för. Någon nationalekonomisk analys, utöver det som hittills har sagts, har vi inte gjort.

Som vicelantrådet var inne på så är det här inte någon engångskostnad. Det här är en investering som vi sedan gör avskrivningar på under en längre tid.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Annette Holmberg-Jansson

Fru talman! I vårt arbete i utskottet har vi i denna tilläggsbudget verkligen gått in på djupet och antalet höranden på listan tangerar antalet höranden vid en vanlig budgetbehandling. Nå, inget som inte har något gott med sig. Vi i utskottet har verkligen fått möjligheten att grundligt arbeta med frågeställningarna, speciellt när det gäller Vårdöbron. Vi har vridit och vänt och lyssnat på experter från olika håll och det har under vår behandling blivit än mer klart för oss i moderat samling att en reparation av Vårdöbron är det bästa alternativet.

Jag kommer att dela upp mitt anförande när det gäller bron i tre delar. Först de tekniska, sedan byggtiden samt förstås pengarna.

Jag vill dock först ta tillfället i akt och säga att vi i moderat samling verkligen förstår Vårdöbornas oro då det under den tid som detta behandlats bara lyfts fram den ena sidan som det enda alternativet och att vi nu här föreslår är det som de andra säger inte går. Det är klart ni känner oro. Jag hoppas dock att jag ska kunna förklara så att alla förstår varför vi i moderat samling resonerar som vi gör.

Vi måste reda ut de missförstånd som figurerat. Är bron utdömd? Nej,
Stämmer det att som alla säger att båda experterna sagt att en ny bro är det enda och rätta alternativet. Nej! Har experterna alltså sagt att den går att renovera? Ja! Kommer Vårdöborna bli isolerade på sin ö utan kommunikationer? Nej!

Jag tycker att det är ett olyckligt val av ord att kalla det ena alternativet för en renovering. Jag tror att vi skulle ha valt ett bättre beskrivande ord för egentligen är det en ny bro som byggs, men på den gamla brons fundament. På samma sätt som man t.ex. gjorde med Färjsundsbron 1979-1980, och på den kör det många flera än på Vårdöbron idag.

Låt oss börja med den tekniska delen. Här är en bild på bron. Det som är ovanför vattenytan, fundamenten, broplattan och pålare.

Varför vill vi då inte bygga nytt? Nytt är väl ändå bättre än en reparation? Så får man så klart tycka men vi har också förbundit oss att jobba mot ett Hållbart Åland 2051 och det ska var hållbart ur många flera olika perspektiv.
1. Det ska vara ekonomiskt hållbart, vi skall återinvestera och ta tillvara på resurser vi har.

2. Miljöaspekten, där har vi ju det så kallade fyra hållbarhetsprinciperna där den första punkten lyder: ”Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen”, i samma punkt står också: ”Detta kan ske genom att minska användningen av dessa ämnen och samtidigt öka återanvändningen av de ämnen som redan finns i samhället”. Vi har sedan:

3. Sociala aspekten, en lösning snabbt och man låser inte upp framtida generationers behov.

Kan man då ur ett miljömässigt tankesätt säga att man inte ska använda sig av något som är bra? Jag tycker inte det, varken ekonomiskt eller miljömässigt.

Genom utskottsarbetet har vi erfarit att en renoverad bro, eller om man så vill, en ny bro på befintliga fundament, blir lika bra som en ny.

Experterna har till motsats från vad som sagts inte tagit ställning och jag har under utskottsarbetet erfarit att de sagt att en renovering är möjlig.
Det vi dock vet är att brobanan där bilarna kör är i ett väldigt dåligt skick. Betongen frös när banan byggdes och till följd av detta så inträffade en alkalikiselreaktion i betongen. Det finns inget annat alternativ än att byta ut den. Brobanan måste göras helt ny.

Sedan har vi då brobalkarna som går längs bron. Dessa är av cortenstål och på dessa kan man inte se någon gravrost. Mellan brobalkarna går det sedan en del stål i kors, ett fackverk. Dessa är antagligen också av cortenstål, det är inte 100 procent säkert har jag förstått, men troligtvis. Men det är inte så mycket stål och det går och bör bytas ut.

Om det skulle visa sig att brobalkarna är i dåligt skick så kan dessa förstärkas eller bytas ut. Här behöver det dock göras flera provtagningar och även nya beräkningar och dessa i rask takt.

Sedan har vi då pelarna, de under bron. Det är fyra par pelare. De är också påverkade av alkalikiselreaktion men dessa har fått reaktionen på ett annat sätt genom att saltvatten har trängt in i betongen och sedan fryst vilket i sin tur har lett till en alkalikiselreaktion. Nere vid vattenbrynet finns ett stålskydd runt betongen men tyvärr har det varit för lågt ner och vatten har trängt in i betongen högre upp.

Vad gör man då med pelarna? Genom att ”döda” den reaktion som pågår i pelarna och kapsalar in den gamla betongen med ett isoleringsskikt av plast eller polytylen och gjuter sedan ihop två pelare till en som de t.ex. gjort på Ölandsbron.

Jag själv ställde en fråga under budgetbehandlingen i utskottet om vad som händer med den betong som är inne i pelarna, fortsätter de att vittra sönder? Vad händer då? Det som händer är att reaktionen högst troligt kommer att sluta då den inte längre får någon näring samt att det ändå är den nya manteln som är den som bär upp bron. Det som händer inne i pelarna spelar ingen roll längre för hållfastheten och styrkan på bron.

Då kommer vi längre ner till de stora gråa fundamenten. De är enorma, 17m x 6,5m x 2,5m. Skulle du gjuta ett nytt så behöver du cirka 55 betongbilar eller 270 kubikmeter betong för ett av dessa fyra fundament. Dessa fundament finns under varje par stolpar. Så då kan vi ta betonglass gånger fyra då. 4 då, ungefär 2600 ton totalt.

Det har tagits prover där men alldeles för få tyvärr. Man kunde ha hoppats att när de väl var där med dykare och hade all utrustning där att de hade tagit en hel massa prov, så är nu inte gjort men det behöver göras.

Fundamenten under vattenytan är påverkade av klorider, inte att förväxla med alkaliekiselreaktion. Klorider är inte farligt! Kloridhalter som är tillåtna är halter mellan 1-2 procent. I fundamentet är kloridhalten 4 cm in 1,84 procent, 10 cm in är den 1 procent, 10 cm in i en koloss på 17m x 6,5m x 2,5m. Betongen är alltså i stort sett torr och som ny. Betong under vatten reagerar med salthalten, det är inget farligt och dessa värden som proverna visar är alla under den lägsta tillåtna nivån.

Enligt experter så är det heller inte sannolikt att det ändrar efter 35 år i dränkt tillstånd. Alla prover visar också att tryck och spräckhållfastheten är god.

Då kommer vi till frågan om armeringen i dessa fundament. När man gjuter under vatten så är det praktiskt omöjligt, enligt experter jag talat med och det jag kunnat läsa mig till, att gjuta och ha armeringen 4 cm ut som vissa låtit säga i debatten. Enligt normerna så lägger man armeringen 15 cm in när man gjuter under vatten. Men nu vet vi inte hur armeringen ligger i dessa fundament, utan det är endast spekulationer. Därför behövs mera provtagningar. Dessutom visar det sig att klorider under vatten är ofarligt, det finns inget under vattenytan som kan nära en rostningsprocess. Det saknas syre!

Om det är någon som vill läsa så har jag läst ”Anläggningsteknik” där de har gått igenom betong och hur det fungerar med armering i Barsebäck och andra ganska tunga områden där man använder betong.

När det gäller hållfastheten och hur fundamentet ska klara en tyngre broplatta så bör noggranna beräkningar göras men dagens bro är klassad till EK2=80 tons specialfordon. Det betyder ändå att bron som den är idag är dimensionerad till en större viktklass än tidigare gällande regelverk. Dessutom så när det gäller broar så sades det under utskottsförhandlingarna att broar byggs större än vad de behövs för att man ska vara på den säkra sidan. Proverna från fundamentet visar också att hållfasthetsvärdena är alla bra. De ligger mellan K47-K60 det som krävs är K35, det är 50 procent högre än det som behövs. Det är bra när det gäller styrkan på bron.

Så ännu en gång, noggrannare beräkningar bör göras så man är på den säkra sidan med marginal.

När vi ändå är nere på 17 meters djup så fortsätter vi lite längre ner då, till bottenplattan som finns under två av fundamenten. Två av fundamenten står på berg. Dessa plattor är också stora, 8,5m x 4,5m x 3m. Under de två bottenplattorna så är det dessutom pålar, lite över 60 under varje.

Det finns ingenting någonstans i någon av rapporterna där det står att de är i dåligt skick, att de har rört på sig eller inte är i bra skick, ingenstans!

Dessutom så finns det i renoveringsalternativet en stor summa budgeterat för just förstärkning av bottenplattorna samt pålningen så där behöver man inte känna någon oro.

Låt oss lämna den tekniska delen och övergå till den viktiga frågan om hur vi säkerställer rörligheten till och från Vårdö under byggtiden.

Jag vet att Vårdöborna framförallt känt en mycket stor oro för hur transporten till och från Vårdö ska fungera under renoveringstiden. Argumenten har varit många och farhågorna stora och jag förstår det.

Vid en reparation så börjar man högst antagligen nerifrån när man renoverar. Allt för att bygga upp styrkan på bron. Under den tiden så kan trafiken under bron pågå då man låter något av brohålen vara farbart under tiden för småbåtar och under den tiden påverkas inte heller biltrafiken på bron. Det är ju egentligen bara under tiden när man kommer upp till själva brobanan och brobalkarna som en alternativ bro behövs. Här talar vi om cirka 60 dagars arbete. Vi har från utskottet betonat vikten av att en bro ska finnas under hela perioden för att det aldrig får bli trafikstopp. Vi ska säkra framkomligheten till och från Vårdö under hela perioden.

Det är oerhört viktigt för oss i moderat samling att trafiken till och från Vårdö ska flyta på under hela renoveringstiden.

När man pratar om pontonbroar som ett alternativ till en tillfällig brolösning kan man ibland få känslan av att broarna vi pratar om är som våra flytbryggor hemma. Det finns pontonbroar som 3-6 filiga motorvägar, som har flera tusen bilar som passerar varje dag. Det finns pontonbroar som är flera tusenmeter långa och vissa är permanenta broar. Det har sagts att de broar som finns i Finland bara är för 60 tons fordon, och att nya bron ska hålla för 76 ton. Ja, det ska den nya bron göra men under byggtiden så kommer inte den gamla bron, oavsett om du bygger ny eller renoverar, att ha den viktklassen. Varför ska då pontonbron behöva ha det? Dessutom så kommer du inte till Vårdö med ett 76 tons fordon idag då varken färjor eller Bomarsundsbron tillåter sådana vikter men det är egentligen irrelevant. Jag blir bara så ledsen över att man ska föra en skrämselpropaganda. Det finns jättefina pontonbroar, om det är en sådan brolösning vi ska ha, och de är trygga och säkra.

Vi skulle aldrig från moderat samlings sida ens tänka tanken att stöda ett alternativ som vore farligt. Givetvis utgår vi att det är samma säkerhetstänk här som i andra frågor som vi behandlar.

Vi vill att Vårdöborna ska ha en snabb och säker renoveringstid.
En renovering tar cirka 1,5 - 2 år. Hur länge det tar att bygga nytt? Det vet vi inte. En del säger 3-4 år, vissa säger 7 år.

Behövs en MKB, miljökonsekvensbedömning för en ny bro? Vissa säger ja, vissa säger nej. Hur är det? Om man bygger nytt hur gör man då med den gamla bron? När Marsundsbron skulle rivas så krävde ÅMHM att all betong under ytan skulle tas bort, varenda smula och även slam. Där fanns det ett fundament, här är det fyra. Den bron står kvar ännu idag. Den skulle kosta 1,3 miljoner att ta bort. Jag har svårt att se varför miljökraven från ÅMHM skulle ha minskat med åren. Skulle det verkligen vara miljömässigt okej att lämna bra betong kvar i vattnet för alltid. Kanske? Jag vet inte men jag tror att det som gäller för en bro borde gälla för en annan.

Avslutningsvis några ord om ekonomin. Vi måste ta ansvar för att hela Åland ska leva. Vi måste göra det så smart vi kan och prioritera de lösningar som är bäst och där vi kan spara pengar. Det är ändå 4-5 miljoner det handlar om i skillnad mellan renovering och förslaget att bygga en ny bro. Det är så mycket pengar att man inte ens kan greppa hur mycket pengar det är.

Landskapets ekonomi är ansträngd som ni alla vet. Jag anser att vi måste ta beslut som är smarta och lika bra som det dyrare alternativet. Det finns otaliga broar på Åland som är i ett enormt behov att renoveras, kortrutten med dess förverkligande är oerhört viktigt för att skärgården ska leva. Här skulle det verkligen behövas 4-5 miljoner. Det är skillnad på investeringar och drift. För att få ett begrepp om hur mycket pengar det är så kan man fundera över vad 4-5 miljoner skulle kunna användas till inom vård och omsorg, Det är frågor som ligger mig varmt om hjärtat.

Varför skall man spendera 4-5 miljoner på en ny bro när en ”ny” bro på det gamla stället kan bli lika bra? Är det för att de kalkyler man räknat på säger att en ny håller i 120 år medan en renoverad i 60 år? Är det därför? Tänk om man ser på det så här då- du ger framtida Vårdöbor möjligheten att välja, kanske bron ska vara någon annanstans, inte vet vi hur man kan bygga broar om 60 år. Då kanske man för en billig penning kan bygga en bro direkt till Prästö. Vad vet vi? Det vet vi i alla fall att samhället ändras och det kommer till smarta lösningar och nya uppfinningar hela tiden. Det kommer helt säkert finnas nya sätt att bygga på. Vi vet inte vad vi har för trafikbehov eller ens hur vi förflyttar oss?

Jag känner mig helt trygg och det vet jag att hela min lagtingsgrupp i moderat samling också gör när det gäller vårt val att välja att renovera Vårdö bron, det vill säga; att bygga en ny bro på befintliga fundament.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det var ett långt och gediget anförande. Min första fråga till ltl Annette Holmberg-Jansson är; kan verkligen moderaterna nu ta ansvar när vi har en hel regering som säger att de inte kan rekommendera renovering. Vi har experter som säger att de inte kan rekommendera renovering. Tar nu moderat samling ansvar för att driva frågan åt det här hållet?

Annette Holmberg-Jansson, replik

Genom att utskottsarbetet har jag erfarit att en renoverad bro, eller en ny bro på befintliga fundament, blir lika bra som en ny. Experterna har, till motsats av vad som har sagts, inte tagit ställning. Det framkommer i rapporterna att en renovering är möjlig och inte omöjlig.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är garanterat så att man gör det bästa man kan av situationen. Säkert har ni moderater diskuterat igenom det här ordentligt. Vi har ju flera avskräckande exempel på reparationer och hur kostnaderna kan höjas ganska mycket. Till exempel Ölandsbron renoverades för 1 097 000 kronor mellan 1998 och 2011. Den riktiga kostnaden uppgick till 80 miljoner kronor. Man är nog lite ute på hal is nu. Jag hoppas att man faktiskt tar sitt ansvar.

Annette Holmberg-Jansson, replik

I Destias rapport står det att reparationskostnaden har beräknats eventuellt något i överkant. Det står ingenstans att kostnaderna för ett nybygge är beräknade i överkant. Vad är det som säger att inte en ny bro också kan bli fördyrad? Det vet man inte. Man har väldigt oklart när det gäller miljökonsekvensbedömningar. Det är oklart när det gäller väginlösen, botten måste fortfarande undersökas bättre och man vet inte om den nya bron kan byggas där den är tänkt. Det finns massor med frågor när det gäller båda alternativen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var bra. Ltl Holmberg-Jansson har fångat upp allt detta som vi hörde i utskottet, vilket jag också var med och hörde. Det här var ett sakligt och bra argument för att bygga en ny bro på de befintliga fundamenten. Jag vill bara säga att det var bra.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Annette Holmberg-Jansson för ett gediget anförande. Jag ser att ledamoten verkligen har vinnlagt sig om att skaffa sig faktakunskap på det här området.

Jag vågar tillstå att ledamoten handskas något ovarsamt med sanningen när ledamoten säger att det inte finns några rekommendationerna på hur man ska gå vidare. Jag läser nu ur Destias rapport, först angående uppdraget: ”Till detta uppdrag har inte hört att ta ställning till lönsamhetsberäkningar, utan att ta fram kostnader för reparationsalternativ och ny bro och risker förknippade med dessa.”

Avslutningsvis i samma rapport: ”Eftersom reparationsarbeten är förknippade med besvärliga trafikstörningar och slutresultatet i vilket fall som helst blir osäkert bör man gå in för att bygga en ny bro. Målet bör vara att en ny bro senast inom fem år är på plats.” Jag tycker att det är en tydlig rekommendation.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Det är i Destias rapport, ja. Men i den här rapporten, som är från Betonginstitutet, står det ingenstans. När det gäller en ny bro så står det bara vad en ny bro uppskattningsvis skulle kosta. Under reparationer står det bara att man vid en livslängdsklass ska fundera på vad man vill ha vid en reparation. Kan man alltså bestämma livslängdsklassen när man gör en reparation? De experter som jag har frågat säger ja. Det betyder att om man renoverar så kanske man kan renoverade bron för 80 år.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag funderar vidare på hur stor vikt ledamoten har lagt på det övriga som står i Destias rapport? Det står klart och tydligt i rapporten att man direkt avråder från att ha trafik under pågående reparationsarbete. Samtidigt tillhör ledamoten den majoritet i finans- och näringsutskottet som förespråkar att trafiken i huvudsak ska ledas över befintlig bro under renoveringen.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Under utskottsarbetet hade vi mycket diskussioner om transporter under byggtiden. Som jag sade i mitt anförande, när man börjar renovera så börjar man underifrån. Det betyder att det inte kommer att vara någon skillnad på brobanan under den tiden. Man kommer att förstärka underifrån. Under den tiden kommer det inte vara något problem på brobanan med trafiken.

Med tanke på Vårdöbornas farhågor angående att åka under bron med små båtar så kan man anpassa detta och göra renoveringen när det inte förekommer en massa små båtar under bron.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det nya broblocket blir 6 procent tyngre. Fackverket behöver förstärkas, vilket är väldigt svårt att göra eftersom cortenstål inte går att svetsa i. Tyngden på stålkonstruktionen kommer att öka, vilket gör att hela fundamentet måste förstärkas. Detta samtidigt som cortenstålet redan har visat tecken på gravrost så att det måste undersökas mera.

Det står i undersökningar att trafik på bron inte är tekniskt säkert men är för samhället acceptabelt. Sedan pratar ltl Holmberg-Jansson om tusen meters sexfiliga pontonbroar. Jag undrar; är det sådana broar som moderaterna tänker sätta i Vårdö?

Annette Holmberg-Jansson, replik

Givetvis inte. När vi nu kommer till detta med tyngden, som jag sade i mitt anförande så de hållfasthetsprover som har tagits visar att Vårdöbron är mycket mera hållfast än vad den behöver vara. Då menar jag nästan hundra procent mera än vad den borde vara. Den har hållfastvärden på K47 – K60. Bron borde ha max K35 som den är idag. Det är jättebra hållfasthet på Vårdöbron. Därför säger vi från moderat samling att det är viktigt att göra beräkningar och se hur man ska bygga den här bron nu när man renoverar den. Man måste ta allt sådant här i beaktande. Fundamenten är i bra skick. I renoveringskostnaderna finns det även med pengar för att förstärka fundamenten och pålarna.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Landskapsregeringens experter och trafikavdelningen säger att det är oacceptabla stora risker att reparera bron med trafik på och att det leder till större osäkerheter och större risker. Man kanske borde ge både vad Vårdöborna själva vill och vad avdelningen tycker att är det bästa istället för att hitta på egna grejer och säga att det inte finns några större risker, för det står ju i alla utredningar som finns.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag tror att om Vårdöborna får en bra bro på 1 ½ - 2 år och sedan slipper trafikkaoset som det kan bli, som ltl Perämaa sade, om det skulle hända den gamla bron någonting under en nybyggnation. Jag tror att Vårdöborna är nöjda om vi dessutom kan garantera säkerheten. Som jag sade i mitt anförande, man bygger underifrån och då störs inte trafiken alls. Snarare blir den bron bättre än vad den är idag för den förstärks. Jag kan inte se problematiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Först vill jag passa på att berömma ltl Annette Holmberg-Jansson för att verkligen ha satt sig in och hon presenterade ett bra och tydligt anförande.

Däremot har jag lite funderingar och jag kan tänka mig att även där kan Annette Holmberg-Jansson ha satt sig in i frågan. Jag har vid något tillfälle hört att antalet fundament skulle vara underdimensionerade för det nya brolocket och att det skulle kunna bli ett bekymmer där. Har det kommit fram någonting om det i hörande?

Sedan funderar jag när ledamoten nämnde skrämselpropaganda. Det som vi har debatterat mycket här är riskanalysen och vad som har kommit fram i rapporten om det som är betydande risk och inte acceptabelt. Det har varit mycket diskussioner kring detta.

Sedan vill jag definitivt ta avstånd ifrån det som ledamoten nämnde att det inte är möjligt att renovera. Jag har inte hört någon säga det.

Talmannen

Tiden är ute!

Annette Holmberg-Jansson, replik

Som lagtingsledamöter har vi ansvar för att fatta beslut om det som är bäst för Åland och för ålänningar. Vi har också ett ansvar att sätta oss in i ärenden och använda oss av nödvändig fakta för att kunna fatta kloka beslut. Absolut! Så är det ju!

Jag och vi ifrån moderat samling har satt oss in i frågan grundligt. Vi är övertygade om att vårt vägval, broval, är det enda rätta beslutet.

Så klart, aldrig skulle vi tänka oss att göra något som inte skulle vara säkert för både Vårdöborna.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Men det har ni redan gjort i utskottet när ni går in för en renovering med pågående trafik. När vi tittar på riskanalysen så finns det bl.a. tre punkter; tekniska risker, ekonomiska risker och arbetssäkerhet och miljö som hade kategori fyra. Där kan jag inte hålla med ltl Holmberg-Jansson som jag för övrigt tyckte att hade ett bra anförande.

Fortsättningsvis verkar det som om ledamoten inte vill svara på om det har kommit fram att antalet fundament är underdimensionerade eller om de räcker för det nya brolocket, för det har jag inte fått reda på ännu.  Jag skulle vilja ha lite mer fakta om det.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Som jag sade i mitt anförande, fundamenten är inte underdimensionerade, tvärtom. De är väldigt mycket större än vad de behöver vara. Dessutom är hållfastheten i betongen mycket mera än vad den behöver var. Det finns 4 fundament och det behöver absolut inte vara mera än 4 fundament. De fundamenten behöver förstås kollas mera. Det finns budgeterat i renoveringsalternativet att förstärka broplattan och pålarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Holmberg-Jansson talade med ganska stor emfas om pontonbroar. Det var intressant att lyssna på. Det är flera som har understrukit att det inte är problem med pontonbroar och att de är bra lösningar. Jag tycker att det är ett ganska slarvigt påpekande. Det måste väl nog ha en viss betydelse på vilka platser dessa broar finns. Vilken bedömning gör ltl Annette Holmberg-Jansson vad gäller pontonbroar invid Vårdöbron? Är det helt problemfritt? Vad jag har förstått kan det vara ganska hårt väder både när det gäller drivis och sjögång osv. Det är alltså bagatellartat då enligt ltl Holmberg-Jansson?

Annette Holmberg-Jansson, replik

Jag har inte sagt att det är det problemfritt. Men, jag vet att det finns en enorm kunskap t.ex. i Holland där de använder sig av nedläggandet av pålar i botten för att hålla broar på plats. Det görs hela tiden. Det är inte bara här som vi har is, hård vind och strömmar. Detta förekommer på andra ställen i världen och man använder pontonbroar över hela världen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det gör man säkert. Frågan är om man av det skälet kan dra slutsatsen att det skulle fungera problemfritt på den här platsen som det nu är tänkt? Tvärtom, man fick nog det intrycket av de experter som närvarande på mötet i Vårdö att det kan vara ganska så otryggt med pontonroar. Jag tycker själv att man nog kan föreställa sig det. De är ju rörliga. Hur ska man verkligen trygga säkerheten dygnet runt? Det är inte bara att kasta ut pontonbroarna och så funkar det av sig själv.

Det har visat sig att miljön här är väldigt aggressiv. Det är därför som bron också har farit illa så snabbt när det gäller cortenstålet osv. Jag tycker att man behöver kontrollera det här flera gånger innan man börjar lägga ut några pontonbroar.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Nu vet jag inte riktigt vad cortenstålets utsatthet har att göra med en pontonbro. Jag var också på mötet och de farhågor som förekom där var att militären gått med på att låna ut att broar i Finland, om det finns någon ledig att låna ut, men de håller för 60 ton. Det som diskuterades på Vårdömötet var vad vi ska göra med fordonen på 76 ton? Som jag sade i mitt anförande så kommer det inte att komma fordon på 76 ton på den här bron under byggtiden.

Om man använder sig av de här prefabricerade brofundamenten så gör man det under en kort tid, 60 dagar. Det egentligen bara då man behöver pontonbron. Givetvis om man märker att den vid andra tillfällen också behövs, men det får ju den som bygger bron bestämma. Man får lita på att de vet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

I likhet med många andra talare konstaterar jag också att ltl Holmberg har satt sig väldigt noggrant in i det här ärendet och det är hedrande. De slutsatser som hon drar sammanfaller ganska långt med dem som jag själv har kommit fram till. Det finns ett otroligt stadigt grundfundament här som kanske står för 60-70 procent av kostnaderna. Det stora problemet är att vi fortfarande står här med bara ett enda prov taget på dem. Det är detta som är det stora bekymret. Många drar slutsatsen att på grund av att broloppet är så dåligt så är också resten dåligt. Det finns en historia till att det blev tidsbrist och det gjorde att brolocket är som det är.

Detta med pontonbroar som ltl Holmberg pratade om så personligen tycker jag inte riktigt om den här kompromissen i finans- och näringsutskottet. Jag är ganska övertygad om att det som ledamoten var på väg att säga angående farbaneelement var, att om man använder sig av den tekniken så behöver man inte ha några pontonbroar överhuvudtaget.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Den informationen har jag också tagit mig till under vårt utskottsarbete. Men, med tanke på Vårdöbornas oro så vill vi verkligen från utskottets sida försäkra att det inte blir det stopp. Det kan vara något som går fel på natten, något som drar ut på tiden och det får inte ske. Därför har vi från utskottets sida sagt att vi vill ha en pontonbro som ska finnas som ett alternativ för att Vårdöborna ska ha en säker transport. Det är det allra, allra viktigaste för Vårdöborna har jag förstått.

Ltl Anders Eriksson, replik

Också där drar vi samma slutsats. Jag hör också till dem som tycker att man behöver ta den oron på absolut största allvar. Jag är övertygad om den saken.

Däremot är jag fortfarande inte övertygad före vi har mera provsvar om att brofundamentet verkligen duger. Vi har bara ett och det vi har är väldigt, väldigt bra.

Jag är ännu mera orolig för, och jag uppfattar att också ltl Holmberg är, att det faktiskt blir ett stopp. Drar nybyggnationen ut 6-7 år så kan det leda till att det också där blir ett stopp. Därför måste vi i vår tur få ett stopp på den här långdansen nu så fort som möjligt. Vi behöver få de nödvändiga proven tagna och sedan se till att vi kan sätta igång det här projektet.

Vi är väldigt överens ltl Holmberg och jag. Det är bara detta med pontonbro som jag inte är speciellt intresserad av.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Ja, absolut, de prov som vi eftersöker i utskottets betänkande bör tas så snabbt som möjligt för att vi ska kunna börja bygga på bron så fort som möjligt, förstärka den och göra den så säker som möjligt för Vårdöborna och för andra som färdas över den här bron. Det är många som färdas över bron. Jag förstår deras oro. Efter att verkligen ha satt mig in i det här i detalj så känner jag att det som man behöver kontrollera är fundamenten och ta flera prover. Men att säga att fundamenten är i så dåligt skick som resten av bron, det är lögn. Fundamenten är inte i dåligt skick, inte enligt det prov som vi har tagit. Det är detta som är viktigt nu att reda ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Ltl Annette Holmberg-Jansson inledde med att beskriva hur seriöst finans- och näringsutskottet har utrett denna fråga och det är alldeles riktigt. Vi hade sammanlagt 33 hörande vilket framgår av betänkandet. I en normal årsbudget är det aldrig mindre än 50 snarare närmare 70 hörande. Om de siffrorna tangerar varandra så förklarar det möjligen en del av yvigheten i anförandet, för mycket av de antaganden som kommer närmar sig en form av religion. Man tror och man tycker än det ena och än det andra. Jag tycker att det faktiskt i lite för hög grad är hänvisningar till namnlösa experter.

Jag måste nog påminna om den som antagligen har byggt flest broar i Finland; Torsten Lunabba. Han skriver: ”Eftersom reparationsarbetet är förknippat med besvärliga trafikstörningar och slutresultatet i vilket fall som helst blir osäkert bör man helst gå in för att bygga en ny bro.” Tro ledamoten att han skojar?

Annette Holmberg-Jansson, replik

Torsten Lunabba jobbar på Destia, vilket är Finlands största brobyggarbolag. Ja, jag litar helt och fullt på vad han säger. Men att säga att det i båda rapporterna står att en ny bro är det enda alternativet, det är inte sant. För det står ingenstans i Projektengagemangs rapport att de verkligen understryker att man måste bygga en ny bro. Det står ingenstans! Den expertis som jag har hänvisat till finns i rapporten.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Det blir en väldigt konstig debatt ty ingen, så vitt jag har hört, har ens antytt att ett renoveringsalternativ är uteslutet. Ingen! Tvärtom, alla har sagt att det är mycket möjligt att göra men det är förenat med väldigt stora risker och det blir troligen mycket dyrare än ett nybygge. I varje fall har all namngiven expertis hävdat det. Då tycker jag att det är viktigt att veta på vilka grunder som ledamoten hänvisar till när det gäller att fundamenten är jättebra, de är otroligt stadiga och det är inget fel på betongen. Det finns så många antaganden där jag undrar var källorna kommer ifrån. För de källorna finns inte när man lyssnar till den slutsats som expertisen hittills har fört fram. Då blir det ett tyckande som ingen riktigt är betjänt av. När det handlar om saker som ingenjörskonst och brobyggen så är det en oerhörd vetenskap. Det är för enkelt att bara dra slutsatser av vad man tycker, tror och hur stort, brett och tungt det är.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

”Projektengagemangs rapport i provstöd 2, mellanpelare som är taget under vattenlinjen i mellanpelare och i prov FM1 som är taget i landfästet observerades inga tecken på ASR, (alkalikiselreaktion). Eftersom svag dvs. inte skadlig ASR har utvecklats i betongen hittills, efter cirka 30 år, och halten av alkalireaktiv barlast i betongen ser ut att vara endast lokalt tillräckligt hög för att kunna orsaka skadliga ASR bedömer vi att risken för skador på betongkonstruktionen på grund av ASR är låg och det gäller hela bron.” Detta står i den här rapporten så det har jag inte hittat på.

Sedan får man ju tycka på olika sätt. Jag har tagit till mig det vi har hört i utskottet.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Centerns lagtingsgrupp önskar föra fram följande med anledning av finans- och näringsutskottets betänkande angående den andra tilläggsbudgeten för detta år.

Fru talman! Att föra en politik som behåller och utökar livskraftiga arbetsplatser är ett av de viktigare områden nu när arbetslösheten tenderar att mera varaktigt öka. Med anledning av detta uppmanar utskottet landskapsregeringen att vid behov ha beredskap att vidta nödvändiga åtgärder. Exakt vilka åtgärder det skulle vara nämner inte utskottet.

Utskottet ger fullmakt att regeringen tittar över och vidtar olika åtgärder som kan medföra att arbetslösheten inte ökar så kraftigt, att den kanske hålls på nuvarande nivå och kanske också minskar.

Jag vill därför nämna ett exempel på hur vi kunde få arbetslösheten att hållas inom vissa ramar inom ett visst område. Det gäller jordschaktningsbranschen.

Två vägprojekt finns finansierade; det ena är till Bomarsund och det andra är en del av Näfsby-Gölby. Vad gäller Bomarsundsprojektet som är finansierat så finns det problem med fornlämningar, vilket har gjort att det här projektet har stannat upp. Precis på samma sätt har också Näfsby-Gölby projektet stannat upp på grund av besvär. Båda dessa projekt är finansierade och kommer inte att komma igång som planerat under denna vinter.

Det kommer nu starka signaler om att företagare inom jordschaktningsbranschen kommer att börja inleda permitteringar. Det betyder att folk börjar stämpla och lyfta arbetslöshetsunderstöd. Vi tycker att landskapsregeringen i det här fallet borde titta över om det finns möjlighet att omfördela så att åtminstone en del av dessa pengar skulle användas till grundförbättring av landsvägar.

När de här projekten sedan är klara juridiskt så skulle de komma igång nästan vinter. De här skulle vara bra samhällsekonomiskt, man får projekten billigare när det är ont om jobb och man behöver inte heller betala ut arbetslöshetsunderstöd. Desto mera tänker jag inte anföra inom det här området eftersom det kommer att bli en näringslivsdebatt på onsdagen här i lagtinget.

Fru talman! En av de större reformerna inom den offentliga sektor och den som har kommit längst är Ålands digitala agenda.

IT-utvecklingen har nog gått så långt så att det krävs mera gemensamma program och personal inom den offentliga sektorn. IT har blivit mer kunskapskrävande och förväntas bli ännu mera kunskapskrävande i framtiden. Därför är det nödvändigt med en reform inom detta område.

Hittills har landskapsregeringen, ÅHS, Mariehamns stad och kommunerna var för sig och med egen personal haft hand om IT. Dock har nu ett kapitallån från regeringen till Ålands digitala agenda ifrågasatts och här har också utskottet valt att lyfta bort detta kapitallån.

Ålands digitala agenda ändå kommer att förverkligas i den takt som planerats. Vi förväntar oss att landskapsregeringen säkert återkommer till lagtinget i detta ärende om så behövs. Vi hoppas att man kan ro iland det här projektet inom denna mandatperiod.

Till sist, fru talman, kan jag inte undgå att nämna centerns ståndpunkt vad gäller Vårdöbron.

Projektet har under en lång tid undersökts av två oberoende utomstående bolag. Dessutom har flera av trafikavdelningens tjänstemän varit och är inkopplade i projektet. För oss i lagtinget är det svårt att ha en stor branschkunskap inom området och det är nog inte heller vår uppgift.

Vad vi måste göra är att samla expertisen och försöka förmå dem att komma med en så tydlig åsikt som möjligt så att vi sedan kan göra en bedömning och ta ett beslut här i salen.

Det är nu helt klart, enligt centerns bedömning, att expertisen är eniga om att en ny bro bör byggas. Men det är också helt klart att alla vi här i salen inte gör samma bedömning som centern.

Nå, fru talman, så är det lite nu och då i politiken. Vi är inte alltid överens. Men för centerns lagtingsgrupps del så stöder vi Jörgen Petterssons och Karl-Johan Fogelströms reservation. Vi är alltså för att en ny bro ska byggas. Det är vår tro att det är långsiktigt det bästa för regionen och ekonomin. Tack.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Nu har vi pratat om Vårdöbron hela dagen så jag tänkte prata om någonting annat så att vi får lite omväxling i salen. Jag tänkte hålla mig till Ålands digitala agenda, ÅDA Ab.

Fru talman! Fokusområde nummer ett för den digitala agendan för Åland har enligt landskapsregeringen varit att erbjuda kundorienterade e-tjänster till medborgare och näringsliv för att ge mer kvalitativ och effektiv service. Ålänningarna ska uppleva att de snabbt och enkelt kan nå all information och utföra sina ärenden digitalt i de situationer de har behov av den service som det offentliga Åland erbjuder.

Genom ÅDA skulle förvaltningen vara tillgänglig för oss ålänningar via säkra e-tjänster när vi vill och när vi har tid att uträtta våra ärenden. Det är precis det här som behövs göras inom den offentliga förvaltningen för att den ska kunna betjäna kunderna, vi ålänningar, och också bli en modern e-tjänst förvaltning.

Vi liberaler har förespråkat e-tjänster och e-förvaltning och trott att det har varit ett av de absolut viktigaste projekten med att digitalisera Åland och också det absolut viktigaste projektet för det nu bildade ÅDA Ab.

Fru talman! För att uppnå målsättningarna med den digitala agendan har landskapsregeringen infört ett nytt bedömningsförfarande som ska genomföras innan myndigheten kan påbörja de insatser inom IT- och systemutveckling som ingår i budgeten för 2014. I den ordinarie budgeten har det redan upptagits 1,7 miljoner euro under ett antal moment för att få igång arbetet med den digitala agendan för landskapet Åland.

Landskapsregeringen har nu bedömt att det mest akuta och högst prioriterade projektet med att digitalisera Åland och förvaltningen är att i offentlig regi sköta IT-drift och IT-support åt sig själva och åt vissa andra offentliga samfund genom ett landskapsägt aktiebolag som man har döpt till ÅDA Ab. Aktiebolaget ÅDA ska ta över all IT-drift och all IT- personal från landskapregeringen, från ÅHS och från Mariehamns stad från och med den 1 januari 2015. Det betyder att all IT-personal flyttas över till bolaget. Bolaget får ungefär 40 anställda. För detta har ÅDA Ab hyrt nya utrymmen i ITiden med en årshyra kring 100 000 euro som vi har erfarit.

Hur den lokala IT-supporten på de olika ställena, som i lagtinget, landskapsregeringen eller ÅHS efter att man tömt IT-avdelningarna på dessa platser och flyttat dem till ITiden, ska fungera vet ingen. Ingen har riktigt kunnat besvara den frågan heller. Man har talat om en ambulerande support.

Fru talman! Att ÅDA Ab beslutat för att själv börja sköta IT-drift för dessa parter och därmed direkt tävla med de privata aktörerna på den åländska och övriga marknaden är en rätt märklig prioritering. Detta i en tid då varje stimulansåtgärd till det privata näringslivet är av största vikt för att behålla och skapa flera jobb på Åland och ha ett livskraftigt näringsliv som bär upp Åland.

Intentionen med ÅDA var från början bland annat att fungera som en upphandlingspool. Det är just det som man också borde ha gjort med detta.  Man borde ha gjort en offentlig upphandling där man upphandlar både drift och support från de privata aktörerna genom offentlig-privat samverkan, förkortat ÅPS. Man ska inte själv börja konkurrera med just den marknaden och slå undan benen för de privata aktörerna på Åland.

Vi vet att finska staten anlitar Fujitsu Finland för att driva deras server ge support av deras drift. Men här på Åland vill man göra allting själv.

Finans- och näringsutskottet skriver i princip samma sak i sitt enhälliga betänkande. Man betonar vikten av att ÅDA säkrar ett nära samarbete med det privata näringslivet och deras möjlighet att tillhandahålla service och utveckling av system både för landskapet och för övriga offentliga samfund.

Fru talman! ÅDA Ab som idag ägs av landskapsregeringen till 100 procent ska köra igång sin verksamhet från den 1 januari 2015. Men fortfarande saknar bolaget både en driftbudget och en investeringsbudget. Ingen här i lagtinget vet vad detta landskapsägda aktiebolag kommer att kosta oss skatebetalare att driva 2015.

Någon form av organisationsstruktur där det framgår hur organisationen ser ut och hur många som ska jobba i det här landskapsägda bolaget vet vi inte heller. Inte heller finns det något finansieringsupplägg för bolaget. Det enda man säger från landskapets sida är att aktiebolaget rent ekonomiskt ska fungera genom att bolaget uppbär avgifter och fakturerar för tjänster som man ska sälja.

Fru talman! Det finansieringsupplägget låter åtminstone i mina och liberalernas öron som något vagt. Det känns inte som om ÅDA Ab, med det finansieringsupplägget, blir långlivat. Vi får nog här i lagtinget vackert finna oss i att på något vis kapitalisera det aktiebolaget varje år inom landskapets budget. Vi måste komma ihåg att ÅDA är ett aktiebolag och aktiebolag kan gå i konkurs om det egna kapitalet tar slut.

Det första försöket att kapitalisera ÅDA Ab gjordes av landskapsregeringen i den andra tilläggsbudgeten för 2014. Landskapsregeringen ville tillföra bolaget 1,5 miljoner euro offentliga medel i form av kapitallån. Det har finansutskottet dragit tillbaka på begäran av landskapsregeringen efter bland annat en motion av undertecknad. Vi påpekade risken med otillåtet statsstöd, kapitallån till ett aktiebolag. Nu har landskapsregeringen begärt att finansutskottet drar tillbaka detta. Därför är det borta.

Fortfarande finns det i tilläggsbudgeten medel på 1,1 miljoner euro som man direkt vill överföra från landskapets driftsbudget till aktiebolaget ÅDAs balansräkning för att få in pengar i aktiebolagets tomma kassa. Bolaget i sig är ju egentligen ett tomt skal just nu. Man behöver fylla balansräkningen och därför vill man ännu överföra 1,1 miljoner euro. Vi liberaler anser att risken för otillåtet statsstöd är uppenbar även i det här fallet. Vi vill nog inte uppleva ett så kallat Ålands Industrihus Ab en gång till. Gör man någonting så görs det enligt alla konstens regler.

Även vad gäller stöd till aktiebolag så har man notifierat det här stödet, men vad vi har erfarit så är notifiering inte gjord. Ingen kan säga huruvida det håller eller inte. Men risken är uppenbar att det här också kan bli frågan om ett otillåtet statsstöd.

Fru talman! Fokusområde nummer ett för att digitalisera Åland, och som skulle ha gett oss ålänningar e-tjänster och gjort vardagen mycket smidigare för oss ålänningar och den offentliga förvaltningen mycket modernare, ligger just nu långt bak på att-göra-listan för de landskapsägda aktiebolaget ÅDA. Först går man in för att prioritera sin egen drift och sin egen IT-support till sig själv och andra offentliga samfund och göra det helt internt. Tack, fru talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! När det gäller ÅDA Ab så har jag i arbetet med landskapsregeringen i ÅHS styrelse och i Mariehamns stad förstått att supporten sker såsom nu, men man får en gemensam större supportresurs, vilket är en fördel för att få snabb hjälp.

För det andra ska inköpet av tjänster till ÅDA ske såsom idag bland de parter som jag går in och gärna utökat.

Vad menar då ltl Asumaa när det gäller support och inköp av tjänster, att man slår undan benen för privat sektor? Varifrån har ett sådant påstående kommit? Jag kan inte finna ett underlag för den synpunkten i landskapsregeringens framställning.

Ltl Tony Asumaa, replik

Vad gäller supporten så framgår det tydligt och klart att all personal inom IT-support, från både landskapsregeringen, ÅHS och Mariehamns stad, flyttas till gemensamma utrymmen i ITiden. Det betyder också att alla avdelningar här och på andra ställen töms. Supporten kan då inte fungera som tidigare eftersom det inte finns personal på plats. Det var ett exempel.

När det gäller att man tävlar med den privata sektorn så är det helt uppenbart när man vill ge driften över både datorer och IT-supportpersonal utan att överhuvudtaget göra en offentlig upphandling. Man kunde faktiskt jämföra om man kunde köpa supporten från den privata sektorn och eventuellt till och med kunna få den billigare. Nu har man helt uteslutit det alternativet. Det betyder att man inte ens har gett den privata sektorn en chans.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Roger Jansson, replik

När det gäller inköp av tjänster så sägs att ”man” har uteslutit. Vem har uteslutit? Åtminstone inte landskapsregeringen, inte Mariehamns stad och inte ÅHS. Vem är det som har uteslutit?

När det gäller supporten, som är mycket viktig att den sker, så kommer de här personerna uppenbarligen att vara en kilometer bort från dessa olika arbetsplatser. Men man har möjlighet från ÅDAs sida att placera någon lokalt, åtminstone tillfälligt, där det behövs särskild löpande support. Var ligger problemet?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller ”man” så då syftar jag på ÅDA Ab.

Vad gäller supporten så i landskapsregeringen finns idag sex personer på plats och de har fullt upp. Om man då tömmer den avdelningen och lämnar kvar en person så förstår alla att det inte kan fungera som förr. Rent praktiskt blir det ett problem. Givetvis hoppas vi att det inte blir ett praktiskt problem. Kanske jag står här och målar fan på väggen, men då får jag väl ta det. Den som lever får se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Asumaa har en tendens att syssla med det som man tidigare kallade för förvaltningsfrågor. Det är inte vi som ska organisera och bestyra så mycket. Vi fattar beslut och helst övergripande beslut. Jag tänkte hålla mig till den diskussionen.

Inledningsvis sade ltl Asumaa att nu blir det 40 anställda i detta offentligt ägda bolag och att det var fel. Jag förstod att man borde privatisera mera. På vilket sätt var lite oklart. Men om man tänker sig att det här bolaget enbart ska leva på någon sorts privata tjänster då skulle de här 40 personerna vara överflödiga. Vad ska vi göra med dem? Är det meningen att de ska sparkas enligt liberalerna?

Konkurrensmässigt förändras situationen inte. Alla de här personerna är redan anställda inom offentlig sektor.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är egentligen helt felaktigt att påstå att ÅDA konkurrerar med privata företag eftersom In-house regelverket kommer att förbjuda ÅDA att erbjuda de här tjänsterna till andra, utan man använder befintliga resurser. Det ska man ha väldigt klart för sig. Det är ett felaktigt påstående att säga att de konkurrerar med privata företag.

Vad gäller supporten så är avsikten att man ska modernisera sig, bli effektivare och använda sig av ännu mera av fjärrsupport. Man ska modernisera hela den biten, använda den teknik som finns och det görs idag inom privat sektor väldigt framgångsrikt. Till viss del när det gäller hårdvaruförändringar och sådant så måste man vara ute på plats. Men avstånden här är faktiskt inte så himla stora.

Ltl Tony Asumaa, replik

Vad gäller tjänsteutbudet så skrivs också i bolagsordningen att tjänster bara ges till offentliga samfund. Petri Carlsson representerar också Mariehamns stad och ett hamnbolag är ett sådant bolag som inte får ta del av de här tjänsterna i så fall. Det blir komplicerat. Hur ska man kunna skilja på vem som ska erbjudas tjänster? Risken finns när man blandar ihop båda parter.

Säkert effektiveras supporten och man kan fjärrstyra datorer. Men jag tror inte detta är den största supporten. De kan ändå inte fjärrstyra skrivare som inte fungerar eller när det blir slut på bläckpatroner.

Nu går vi på det operativa. Det är ungefär som för en stund sedan när vi bygger broar. Nu bygger vi lite IT-system. Vi är på samma nivå.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det finns många supportavdelningar som sköter mycket remote. När det gäller hårdvara så måste man ibland åka ut. Det kan man sköta professionellt om man har vissa servicetider. Avstånden är inte så himla stora här. Om vissa behöver snabbare hjälp så behöver man se till att man har en lokalisering på plats, om det är nödvändigt av tidsskäl. Det får man titta på.

Fortfarande vill jag lyfta fram och poängtera en gång till att det är felaktigt att påstå att man ger sig ut och konkurrerar med de privata. Detta är inte avsikten med ÅDA. Det är nog fel.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi har erfarit att ÅDA ska erbjuda IT-drift och support till alla kommuner. De kommuner som går över till ÅDA så det betyder att de privata som har skött IT-driften idag måste sluta erbjuda den servicen. Vad vi har erfarit från IT-sektorn på Åland så går 3-5 bolag i konkurs om detta sker. ÅDA erbjuder nu offentliga och kommuner att sköta om deras IT-drift. Detta har vi erfarit och fått reda på från IT-sektorn på Åland. Ltl Carlsson sade att detta inte stämde, men så här har vi fått höra. Vem som har rätt eller fel återstår att se. Det här är signalen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den stora vinnaren med ÅDA blir det åländska näringslivet och de IT-bolag som finns här, förutom offentlig sektor och ålänningarna som de facto får en ny fas när det gäller digitaliseringen och en mycket bättre tillgänglighet. Genom ÅDA har man skapat ett bolag, ett företag som har förmåga att göra beställningar på e-produkter och allt annat som har med den digitala utvecklingen att göra. Man får också en ekonomisk styrka genom det samarbetet som nu finns mellan landskapet, Mariehamn, ÅHS, högskolan och flera andra som står på kö nu för att komma med. Det har varit jättesvårt. Det har varit mycket arbete och mycket pratande för att få ihop ÅDA eftersom det har funnits motstånd.

Min stora önskan, min aftonbön är; kan inte liberalerna också komma med och jobba för det här? Vi skulle komma framåt mycket snabbare och få verkliga e-tjänster istället för att man ska sätta hinder och problem i vägen.

Ltl Tony Asumaa, replik

Jag inledde mitt anförande med att liberalerna inte har något emot ÅDA. Prioriteringen är däremot märklig i dessa tider. Vi liberaler vill också att ålänningarna ska få sina e-tjänster och att förvaltningen ska bli en e-förvaltning. Men just nu prioriterar ÅDA inte just det som var prioritering nummer ett av landskapsregeringen; att leverera e-tjänster till medborgarna. Medborgarna tror och längtar efter att de ska få e-tjänster. ÅDA ska inte internt börja drifta sina servrar och supporter. Lika bra hade man kunnat ta in de privata aktörerna och genom offentlig-privat samverkan också fråga dem vad det skulle kosta att drifta supporten. Nu vet ingen vad det här kommer att kosta. Då skulle man åtminstone ha fått en prislapp och hade vetat från år till år vad det kommer att kosta. Den vägen kunde man också minska budgetslitaget i landskapsregeringen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det som sker nu är ganska mänskligt tror jag. Mariehamns stad, landskapet och ÅHS vill försäkra sig om att driften ska fungera eftersom det är respektive organisationers IT-avdelningar som går samman. Från den 1 januari och framåt ska allting fungera tryggt och säkert.

Vår högsta önskan, och det vet jag att också ledningen för ÅDA har, är att så snabbt som möjligt kunna börja arbeta med e-tjänsterna så att vi erbjuder dem, speciellt inom vården men också inom alla andra områden. Men för att det ska vara möjligt och för att det ska gå snabbare så krävs det att man kan lägga energin på just detta och inte hålla på att övertyga att få med människor som inte vill samarbeta. Där har ltl Asumaa en nyckelposition som ordförande i Ålands kommunförbund. Ledningen för kommunförbundet har jobbat konstruktivt och vill vara med. Varför går inte kommunförbundet också med, precis som Mariehamns stad har gjort? Enskilda kommuner har redan börjat köra om och vill komma med.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! ÅDA vill prioritera IT-drift och IT-support. Det finns inte någon annan kommun på hela Åland, än Mariehamns stad, som har en egen IT-avdelning. Ingen av de 15 kommunerna har en IT-avdelning att överföra till ÅDA. Det betyder att man inte har några synergieffekter alls. Ålands kommunförbund har en dator under förbundsdirektörens skrivbord. De har ingenting att överföra vad gäller drift eller någonting. Lemlands kommun har t.ex. IT-driftskostnader på 3 500 euro per år. Den som förtjänar på detta är Mariehamns stad och det är bara att gratulera, det har jag ingenting emot. Mariehamn har en IT-avdelning, de har anställda som kan överföras och som landskapet kommer att subventionera framöver. Det är bara att gratulera. Alla övriga 15 kommunerna på Åland kommer inte att ha någon nytta alls när man prioriterar detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Ltl Asumaa sade att han kanske målar en viss potentat på väggen. Jag tycker också att det är viktigt hur ÅDA agerar som stor aktör. Man ska inte blanda ihop äpplen och päron. Att tre aktörer samlar sin supportresurs och samordnar detta tvingar ingen annan att anlita den supportresursen, men det möjliggör för de andra, t.ex. för Lemlands kommun om de skulle välja det.

När det gäller ytterligare de tjänster som ÅDA ska tillsätta så skriver utskottet mycket bra. ”Utskottet understryker vikten av att ÅDA säkrar ett samarbete med det privata näringslivet och deras möjligheter att tillhandahålla service och utveckling av systemet.” Jag är helt överens med ltl Asumaa. Det är också meningen att ÅDA ska göra så. Det måste ju landskapsregeringen, som aktieägare genom sin ägarstyrning, se till att man gör så att privata företag gynnas av ÅDA på sikt.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag håller helt med ltl Sundman. Vi tänker ganska lika i de här frågorna. Jag ville lyfta fram att det var synd att man inte frågade efter IT-supporten och IT-driften från det privata näringslivet. Då hade man också kunnat få en prislapp på vad det egentligen kunde kosta. Nu har man inte velat samarbeta med den privata IT-sektorn på Åland och då vet man egentligen inte vad supporten och driften kostar. Man hade kunnat minska budgetslitaget, effektivera förvaltningen och minska kostnaderna. Därför skriver också utskottet att det finns hur mycket kompetens som helst inom IT-sektorn på Åland. Varje gång man gör något ber vi att man också frågar den privata sektorn att kunna erbjuda de här tjänsterna som efterfrågas.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Nu samordnas de här tre aktörernas resurser. Det gör att man kanske uppnår synergieffekter, blir effektivare och kan göra mera. Det skulle också möjliggöra att man kunde upphandla helheter i detta på sikt. När behovet ytterligare ökar så kan man istället för att öka sin egen personal upphandla det av det privata näringslivet, om man styr bolaget på det viset.

När det gäller e-tjänster så är det klokt av ÅDA att ta till sig av den kunskap som redan har upparbetats i Ålands näringsliv och där det finns leverantörer. Vi i Lemland har ju visat vägen. Det finns enkelt tillgängliga e-tjänster bara att beställa. ÅDA kan vara samordnare av det istället för att börja bygga upp det på nytt. Tar man det den vägen får man också e-tjänster snabbt. Jag ser inget motsatsförhållande i att man använder den kunskap som finns, tar också av andra aktörer utifrån och fördelar det på Åland. Med rätt ägarstyrning blir ÅDA riktigt bra. Jag hoppas, i likhet med tidigare replikanter här, att alla skulle stå bakom det här.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Jag önskar också att just det privata IT-kunnandet på Åland tas till vara på rätt sätt. Vi vet att det finns privata bolag på Åland som redan har levererat sådana tjänster till kommunerna. På tre månader skulle alla åländska kommuner kunna få e-tjänster säger privata bolag. Nu lär det kanske ta tre år. Därför är det otroligt viktigt när ÅDA går vidare och prioriterar nästa steg efter att man fått drift och support på plats. Det är framförallt e-tjänster till ålänningar som prioriteras som nästa och att man verkligen tar tillvara den kompetensen som redan finns att implementera. Den vägen kan man spela en viktig roll och alla kommuner kan hjälpa till och upphandla system. Då är ÅDA som det ska vara. Just nu känns det som att man har socialiserat IT-driften på Åland. Tack, fru talman.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Inledningsvis om ÅDA. Socialdemokraterna står bakom den här reformen. Den offentliga hanteringen av IT-tjänster har under den lång tid varit dyr, ineffektiv och på alla sätt undermålig. Genom det här bolaget får åtminstone några av de största aktörerna till stånd en betydligt effektivare struktur. Det är bara att hoppas att flera kommuner och andra aktörer kommer med i ÅDA. Att det sedan kanske påverkar också privata företag är fullt möjligt. Men vi kan inte stoppa offentliga reformer om de eventuellt skulle påverka någon privat. Vi har å andra sidan lärt oss att de privata är snabba att anpassa sig till förändringar på marknaden och det lär de också göra i det här fallet. Jag tror att ltl Asumaa gör om inte en så flera hönor av en fjäder.

Det är inte så att den offentliga IT-servicen nu socialiseras. Den har ju varit och är fortfarande helt socialiserad och man menar att den ligger inom de offentliga verksamhetsstrukturerna. Den offentliga IT-servicen bolagiseras. Den bolagiseras inom ett offentligt bolag.

Det är lite pinsamt, ena dagen skäller liberalerna på regeringen och majoriteten att inga reformer genomförts. Sedan när de är genomförda så skäller man på att de inte borde ha genomförts som de har genomförts. Liberalerna har egentligen inte heller något alternativ och egentligen så tycker de lika som regeringen. Det är mycket prat som vi får höra från oppositionens sida vad gäller reformer.

ÅDA är en väldigt bra reform. Vi ska hoppas att de som jobbar med det här har lycka och framgång. Det kommer att vara till gagn för hela det åländska samhället.

Fru talman! Vad gäller Vårdöbron så har socialdemokraterna haft en väldigt tydlig linje i den här frågan. Jag har inte någon orsak att börja räkna upp alla de motiv som ligger till grund för vårt ställningstagande. De motiven bygger på de offentliga utredningar som har gjorts och de sakkunniga som vi har inom förvaltningen. Regeringen har haft omfattande diskussioner innan de har tagit ställning i frågan.

Sedan är det mycket strid om ord. En del säger att ingen har sagt det ena och andra säger att ingen har sagt det andra. Sanningen lär vi aldrig få veta. Det handlar till syvende och sist om en politisk bedömning.

Det är nämligen frågan om risker mera än om sanning. De som företräder renoveringslinjen har en annan riskbedömning än vi som föreslår ett nybygge. Det är klart att man kan ifrågasätta de här riskanalyserna men det är ganska slående när experterna säger; ”att renovera bron och bibehålla trafiken samtidigt, detta är ett invecklat projekt. Störningar i trafiken blir betydande-inte acceptabla. Tekniska riskerna är betydande-inte acceptabla. Livslängden är måttlig. Arbets-och säkerhetsmiljön kommer också att vara fylld med betydande risker.” Detta varit mycket vägledande för oss.

Sedan har majoritet i finansutskottet bedömt detta på ett annat sätt. Det lär inte finnas en enig uppfattning, åtminstone inte idag och kanske inte heller nästa gång ärendet behandlas och vi ska gå till beslut utan det blir en omröstning. Då kommer troligtvis de som företräder renoveringsalternativet att utgå med segern. Men då är det ännu inte klart att börja renovera. Det kommer att finnas behov att göra ytterligare utredningar. Vi ser nu hur utredningar blir sönderskjutna på basen av vilken politisk uppfattning man har.

Ltl Perämaa har beskyllt regeringen mycket gravt för att först ha tagit en politisk ställning och att det politiska ställningstagandet sedan på något vis har anpassats efter utredningarna. Men situationen är ännu värre för majoriteten som förespråkar en renovering. De har inga utredningar överhuvudtaget som utgår uteslutande från ett renoveringsalternativ. Majoriteten förlitar sig på en lokal entreprenör och det finns säkert skäl att ta de synpunkterna på allvar. Men ingen av oss har fått höra de här argumenten eftersom utskottet också vägrade att hålla ett öppet hörande. Det är inte demokratiskt särskilt aktningsvärt. Varför ville utskottet inte ha ett öppet hörande? Ja, det är ju så när man sitter och diskuterar bakom slutna dörrar så kan man föra fram det som passar in och glömma bort sådant som kanske är mindre bekvämt.

Så här är läget. Jag var själv på mötet i Vårdö. Jag tycker att diskussionen hittills, som vi hade till den 16:e, handlade mycket om teknik och om ekonomi men inte om de människor som berörs av detta. På det mötet upplevde jag starkt den oro som man på Vårdö känner inför ett renoveringsalternativ. Jag tycker att man ska ha respekt för den oron.

Efter mötet kom det en förtydligande insändare där ett stort antal Vårdöbor sade att de vill ha en ny bro och det ska vi också visa respekt för.

Det som har förvånat mig under den här diskussionen är liberalernas inställning. Liberalerna är ett parti som åtminstone jag alltid har förknippat med väldigt stark skärgårdsförankring. Nu är det andra gången under den här mandatperioden som vi ser att partiet inte alltid står på skärgårdsbornas sida.

Samma sak när det gällde allmän tandvård. Då skulle vi inte genomföra allmän tandvård för det vara på något vis illa för skärgårdsborna enligt liberalerna. Det är tydligen ett nytt liberalt parti som träder fram och som inte alltid i första hand beaktar skärgårdsbornas intressen.

Fru talman! Vi kommer knappast att finna en gemensam hållning i detta. Under den här diskussionen som har förekommit i media har det också kastats fram ett nytt förslag; att man skulle bygga en modern stålbro. Det finns också experter på det här området. Enligt de experterna så är det både bildligt och också bra och det har överhuvudtaget inte diskuterats i finansutskottet och inte heller i regeringen.

Om vi vill hitta en gemensam lösning borde vi ge det här alternativet en chans. Det lär finnas sådana broar i vår närhet. Det finns redan en ganska gedigen erfarenhet om byggnation av stålbroar.

Fru talman! Jag önskar att alla i olika läger i den här frågan överväger en sådan kompromisslösning. Det är klart att det också ska utredas, men då kanske vi kunde komma snabbare fram på en enig bro. Tack, fru talman.

Talmannen

Diskussionen avbryts och återupptas vid plenum den 12 november då behandlingen av spörsmålet avförs och upptas till behandling den 1 december 2014. Avsikten är att tilläggsbudgeten slutbehandlas nu den 12 november.

Föredras

4        Avgifter i skärgårdstrafiken

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 6/2013-2014)

Ärendet återtas.

Remiss

5        Tillväxt- och hållbarhetsfond

Ltl Mats Perämaas m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas vid ett senare plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 12.11.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil