Plenum den 11 april 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 


Plenum den 11 april 2012 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Meddelanden. 1

För kännedom... 1

1    Skärgårdstrafik

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 17/2011-2012)

2    Indexjustering av studiestödet

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 18/2011-2012)

3    Sjukdomskostnadsavdrag

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 19/2011-2012)

Andra behandling. 2

4    Konsumentsäkerhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)

Remiss. 3

5    Ekologisk produktion

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2011-2012)

Remiss. 4

6    Första tilläggsbudget för år 2012

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

Skärgårdstrafik (BM 17/2011-2012)

Indexjustering av studiestödet (BM 18/2011-2012)

Sjukdomskostnadsavdrag(BM 19/2011-2012)

Föredras. 80

7    Upphandling av varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 6/2011-2012)

För kännedom... 80

8    Privat socialservice

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2011-2012)

Plenum slutar. 80

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamöterna Wille Valve och Barbro Sundback anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av internationella uppdrag. Beviljas.

Meddelanden

Talmanskonferensen har diskuterat tidtabellen för budgetbehandlingen. Såsom tidigare har aviserats pågår plenum idag vid behov till klockan 18. Om diskussionen om tilläggsbudgeten inte är avslutad då fortsätter diskussionen vid plenum måndagen den 16 april klockan 13, utan sluttid för plenum.

För kännedom

1        Skärgårdstrafik

Ltl Torsten Sundbloms m.fl. budgetmotion (BM 17/2011-2012)

2        Indexjustering av studiestödet

Ltl Tony Asumaas m.fl. budgetmotion (BM 18/2011-2012)

3        Sjukdomskostnadsavdrag

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 19/2011-2012)

Motionerna upptas i samband med ärende nr 6 på föredragningslistan.

Andra behandling

4        Konsumentsäkerhet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2011-2012)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling samt eventuella klämförslag. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Först föreläggs förslaget till ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om produktsäkerhet för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget om ändring av 49 § landskapslagen om miljöskydd för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Begäres ytterligare ordet?

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Som jag har aviserat tidigare så har vi ett klämförslag. Passar det att avisera det här?

”Utskottet som omfattar framställningen, hemställer till regeringen om att den i prioriterad ordning tar ett helhetsgrepp på den byråkrati som försvagar konkurrenskraften hos det åländska näringslivet samt förelägger förslag till förenklingar. Likväl som effekterna av ett lagförslag bedöms ur ekonomisk och jämställdhets synpunkt, bör det införas en särskild bedömningsgrund för de byråkratiska effekterna av ett lagförslag”.

Ltl Axel Jonsson

Jag ber att få understöda ltl Erikssons förslag.

Talmannen

Ltl Anders Eriksson, understödd av ltl Axel Jonsson, har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse: ”Utskottet som omfattar framställningen, hemställer till regeringen om att den i prioriterad ordning tar ett helhetsgrepp på den byråkrati som försvagar konkurrenskraften hos det åländska näringslivet samt förelägger förslag till förenklingar. Likväl som effekterna av ett lagförslag bedöms ur ekonomisk och jämställdhets synpunkt, bör det införas en särskild bedömningsgrund för de byråkratiska effekterna av ett lagförslag”.

Klämmen framgår också av ltl Erikssons reservation till utskottets betänkande. Detta kallas ltl Anders Erikssons förslag. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig.

Omröstning kommer att verkställas. Den som röstar för utskottets förslag röstar ja och den som röstar för att ltl Anders Erikssons kläm ska godkännas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja.

Lagtinget har omfattat utskottets betänkande. Klämförslagets enda behandling är avslutad. Därmed är ärendet i dess helhet avslutat. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss

5        Ekologisk produktion

Landskapsregeringens lagförslag (LF 12/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Först vill jag börja med att säga att den här lagen borde ha varit på lagtingets bord för någon månad sedan, den togs fram av förra regeringen och orsaken till att den presenteras först idag är flera, men orsaken är bara en och det är jag.

Med tanke på att den här lagen inte har ändats sedan 1995 och det faktum att det till största del handlar om tekniska lagändringar för att bättre stämma överens med EU:s regelverk och tydliggöra landskapsregeringens roll som behörig myndighet och att den egentligen är av lagteknisk natur så är det inte hela världen att den tyvärr kom först idag.

Huvudsakliga ändringar i den här lagen är att namnet på lagen ändras samt att lagens bestämmelse om märkning upphävs så att EU:s regelverk direkt ska tillämpas. Begrepp tydliggörs utan egentligen någon ändring i sak och den största förändringen från lagen 1995 är att en bestämmelse tillfogas om att landskapsregeringen har möjlighet att ålägga en producent att avhjälpa brister, ifall sådana har konstaterats och att landskapsregeringen kan tillfälligt begränsa rätten att försälja produkter som ekologiskt framställda jordbruksprodukter.

Som sagt så har landskapslagen om ekologisk jordbruksproduktion inte reviderats sedan den trädde ikraft 1995 däremot har EU-förordningarna kompletterats och ändrats några gånger. Syftet med dessa ändringar har varit bl.a. att skapa tydligare normer samt att i möjliga fall minska detaljregleringen och stärka och harmonisera synen på begreppet ekologisk produktion.

Om en produkt är producerad i enlighet med EU:s krav får EU:s ekologiska logotyp användas efter att man ansökt om detta hos landskapsregeringen som är behörig kontrollmyndighet. Det finns en bild på logotypen i lagförslaget, den är grön och vit. Den märkningen ska sedan finnas på förpackningar med färdigpackade livsmedel som saluförs såsom bio eller ekologiska produkter.

Det här är ingen stor förändring i sak, det är mest en teknisk lagändring. Jag föreslår således att lagtinget ändrar landskapslagen om kontroll av ekologisk produktion i enlighet med liggande förslag. Tack, fru talman.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Remiss

6        Första tilläggsbudget för år 2012

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2011-2012)

Skärgårdstrafik (BM 17/2011-2012)

Indexjustering av studiestödet (BM 18/2011-2012)

Sjukdomskostnadsavdrag(BM 19/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman, bästa lagting! Det är en stor dag för regeringen att idag inför lagtinget få presentera den tilläggsbudget som både är ett ramdokument för den kommande mandatperioden, men som också siktar längre in i framtiden. Det är inte mycket tillägg i den här budgeten, utan det huvudsakliga innehållet fokuserar på hur landskapsregeringen lägger om kursen och inleder ett grundläggande strukturellt förändringsarbete, som berör vårt samhälle på många sätt. Därför kallar vi den för en omställningsbudget.

När landskapsregeringen bildades i november 2011 och våra fyra partier beslöt sig för att inleda ett samarbete så konstaterade vi att ekonomin var den stora och viktiga frågan. Efter tre år av stora underskott i landskapets ekonomi hade vi ett ackumulerat underskott på 68 miljoner. Vi såg det som vårt främsta uppdrag och viktigaste arbete att sätta ekonomin tillbaka i balans och inleda ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete för att klä samhällsservicen i en sådan kostym som vi också långsiktigt har råd med. Vi vill också i detta arbete hitta det handlingsutrymme vi behöver för att kunna göra nödvändiga framtidssatsningar. Vi ska spara och strukturförändra för att kunna utveckla och satsa.

I det regeringsarbete som jag som lantråd leder var denna budget första anhalten i det långsiktiga framtidsarbetet. Den levererar vi nu idag till lagtinget, enhälligt och utan dröjsmål. Jag vill tacka ministrarna i regeringen för ett sakligt och fokuserat arbete. Det har varit mitt och vårt gemensamma mål att våra fyra partier i regeringen efter den här mandatperioden hederligt och rakt ska kunna se våra väljare i ögonen och tycka att vi har gjort ett bra arbete för Åland.

I en bred koalition så krävs mycket diskussioner, men i det långa loppet är det bra. Det kräver att man belyser en fråga ur många olika perspektiv. Jag är stolt över att vi har lyckats göra mångfald till en styrka och styrka och enighet kommer att behövas för att göra verklighet av det vi nu drar upp riktlinjerna för. Det är ett gemensamt talkoarbete för hela Åland, där alla - mer eller mindre - är med och bidrar.

Redan nu har det blivit en stark diskussion om sjukdomskostnadsavdraget och dess slopande. Jag har inte hört en enda i regeringen eller i  regeringsblocket som har sagt att det är de svagaste som ska vara med och betala i landskapets ekonomi. Tvärtom, deras intressen vill vi stärka och värna.

Vad gäller sjukdomskostnadsavdraget så slopas avdragskompensationen till kommunerna från 2013. Kommunerna är de främsta leverantörerna av den nära servicen. För att kommunerna ska få behålla sin skattekraft så måste vi se över de åländska avdragen. Det är en tuff uppoffring – inte någon trevlig sak att föreslå – men vi måste syna det lapptäcke vi har idag av olika system för att stödja dem som har små inkomster och förändra dessa till det bättre. Det här avdraget är en reminisens som försvann i riket redan 1992.

En skattefinansierad hälso- och sjukvård är fortfarande den utan konkurrens största utgiftsposten i landskapets budget och med skäliga avgifter och effektiva högkostnadsskydd så kan man utveckla det på många olika sätt. Jag kan intyga att det inte är landskapsregeringens politik att spara på gamla och sjuka. Tvärtom. Det gör man genom att gräva ur kommunernas möjligheter att tillhandahålla service. Dessa frågor vill vi återkomma till närmare i samband med det kommunpaket som vi föreslår att diskuteras vidare med kommunerna.

I den här omställningsbudgeten vill landskapsregeringen göra ett tydligt trendbrott. Vi ställer om ekonomin så att underskott under mandatperioden vänds till ett överskott för 2015. Det betyder att vi skapar oss ett finansiellt  handlingsutrymme för sådana satsningar som vi behöver göra för att göra Åland ännu bättre, ännu starkare och ännu mer oförglömligt. Det är inte enkelt i en tid då pensionsutgifterna ökar oerhört mycket och bränslepriset stiger kraftigt. Att vi klarar att komma i balans utan att gräva för djupt i vår pensionsfond kan vi också delvis tacka rikets regering som kommer att höja  inkomstskatten och momsen vilket ger oss en bättre klumpsumma.

Vi är också nöjda över att vi kunnat slå vakt om pensionsfonden och lyfta endast 50 procent av pensionsutgifterna därifrån istället för det maximala beloppet på 75  procent. Det är ett sätt att stärka fonden som ska förse stora pensionsavgångar i många år framöver. Det är en långsiktig och klok ekonomisk politik.

Tillväxtfrågorna har också stor fokus i den här omställningsbudgeten och även för framtiden. Det är utan tvekan det allra viktigaste att vi har en fortsatt god sysselsättning i landskapet, att vi kan skapa fler jobb och fler växande företag. Det här ser vi som ett delat ansvar mellan samhället och näringslivet.

Behoven ökar också vad gäller att förse de äldre att på ålderns höst få sin välförtjänta pension, få en god service och god omsorg.

Hur service till de äldre organiseras är en av huvudfrågorna i den samhälls- och servicereform som landskapsregeringen inlett. Hur pengarna ska användas effektivare för att skapa den service som våra snart 32 000 medborgare behöver. Landskapsregeringen har angett ett mål att vi om tio år borde vara 32 000 personer som bor på Åland.

Hos oss handlar servicestrukturreformen om hur servicen ska organiseras. Jag är mycket glad att vi fått igång vår arbetsprocess på Åland på ett annat sätt än vad man har fått igång processen i riket. Vi sitter inte och ritar gränser på en karta och inte heller tvingar vi ihop kommuner mot deras vilja. Vi vill ha ett arbete som bygger på delaktighet, på kommunernas och medborgarnas egna initiativ och på en bred politisk samsyn.

Parallellt med detta vill vi gå in för en stor satsning på den digitala agendan och skapa en gemensam offentlig elektronisk förvaltning. Vid sidan av detta görs även en översyn av landskapets förvaltning där våra centralfunktioner och dess utrymmesbehov klart definieras och våra lönesystem moderniseras.

Det kraftigt stigande oljepriset och behovet av ökad miljöanpassning kräver ett nytänkande inom skärgårdstrafiken. I det trafikkoncept som bygger på kortare färjpass krävs en förändring av tonnage som är mer kostnads- och miljöeffektivt. Utvecklingsarbetet med skärgårdstrafiken ges en tydligare projektledning, nödvändiga studier och utredningar görs och framförallt tar vi fram en realistisk tids- och investeringsplan.  Målet med en moderniserad och utvecklad trafikpolitik är att trygga skärgårdens utveckling och fortlevnad med ett stort fokus på ekonomi och miljöeffekter. Omställningen mot ett mera hållbart samhälle kräver också förändringar i tankesätt och attityder på många plan. Åland är ett oerhört oljeberoende samhälle pga sjöfarten. Oljeprisernas ökning påverkar vårt samhälle mest av alla regioner i landet. Vi om några har nytta av och mycket att tjäna på att ställa om från vårt stora oljeberoende.

Landskapsregeringens mål med denna omställningsbudget är att lägga grunden för ett omfattande förändringsarbete på många områden. Vi sätter spaden i marken och går framåt målmedvetet och återkommer i budgeterna för åren 2013, 2014 och 2015 med fördjupningar och konkreta steg framåt.

Jag vill också tacka partigrupperna bakom landskapsregeringen för ett gott samarbete. Jag ser fram emot en konstruktiv debatt där vi med glädje också tar emot oppositionens alternativ och synpunkter. Samarbete är nyckeln till framtida politisk framgång för Åland. Breda politiska lösningar och beslut kommer att krävas om vi ska vara lyckosamma i strävan att förändra och strukturförbättra vårt samhälle.

Jag vill också tacka personalen inom förvaltningen. Landskapsregeringen ser med stor ödmjukhet och tacksamhet på den oglamorösa, men sakliga och tålmodiga arbetsinsats som dagligen görs i förvaltningen. Det är vår ambition - när vi kommer till budget för 2013, 2014 och 2015 - att ytterligare fördjupa delaktigheten och dialogen med de anställda för att skapa en större delaktighet i beslutsfattandet. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Lantrådet diskuterade i sitt anförande den till synes förlösande samhällsreformen. En av socialdemokraternas absolut flitigaste argument för en samhällsreform har varit likvärd service över hela Åland. Hur kommer det sig nu att man endast i skärgården inför allmän tandvård, som var ett av socialdemokraternas vallöften. Vad är det för likvärdighet? Man får allmän tandvård om man bor på Föglö, men inte i Lumparland. Det är i och för sig behjärtansvärt att man för en gångs skull ger något positivt till skärgården, men varför sviker man sina väljare på resten av Åland?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Det är mycket riktigt. För socialdemokraternas och hela regeringen gäller samhällsreformen mycket att skapa en likvärdig service. Det är ett av målen med hela samhällsreformen att servicen som vi producerar idag för snart en halv miljard per år ska vara effektivare, den ska vara likvärdig var man än bor. Vi vet alla att skärgården som region har sina särskilda omständigheter och kommer nu och framöver att kräva särskilda åtgärder för att vara en levande region. I den här omställningsbudgeten är vi tvungna att dra ner på antalet körtimmar till skärgården. Det vill vi kompensera på olika sätt. Det gör vi på många olika åtgärder, en av dem är att erbjuda allmän tandvård inom ramen för den ambulerande vagn som kommer skärgården till del, men som också kommer äldreboende på landsbygden till del.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Det är lite märkligt när man resonerar kring den allmänna tandvården och man skriver också att arbetet fortsätter på andra punkter. Det är någonting som man också ser konkret i den här budgeten, framför allt på två punkter. ÅHS’ avgifterna höjs, det här kan också drabba tandvården, slopandet av sjukdomskostnadsavdraget, som lantrådet var inne på, som framför allt hindrar de ekonomiskt svaga från att kunna prioritera att gå till tandläkaren. I utredningen hur situationen för ekonomiskt utsatta pensionstagare kan förbättras från 2008 konstateras att av de åländska avdragen är det närmast sjukdomskostnadsavdraget, som är av betydelse för pensionstagare med mycket små inkomster. Nej, det är bara att gratulera lantrådet och hennes partikollegor till det spräckta vallöftet. Man har snarare motarbetat sina egna vallöften än att försöka genomföra dem.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Ja, det är många som har försökt resa gravstenar för den här reformen. Först reser man en över tandvårdsreformen och sedan fortsätter man att resa en över mitt parti. Det är alltför tidigt för det, ledamot Jonsson. Det vi har börjat nu är att tålmodigt sträva mot att uppnå en förbättrad tandvård för alla på Åland. Det här är ett delsteg genom att införa den ambulerande vagnen i skärgården. Sedan ska vi fortsätta med att se över de prioriterade grupperna. I takt med att det finansiella utrymmet ökar menar vi att utöka tandvården till grupp efter grupp. Detta är vår strävan och vår målsättning och det arbetet fortsätter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det som står om tillväxt i denna tilläggsbudget är kanske det mest positiva som finns i den här budgeten. Synd bara att det i likhet med allt det andra ännu bara är ord och text skrivet på ett papper, ingenting syns i verklig handling.

Ännu några ord om pensionsfonden. Jag uppfattar som att den nya landskapsregeringen följer det tidigare spåret om uttaget från pensionsfonden där man fortfarande ska nettofondera, alltså föra in mera pengar genom pensionsavgifter än uttag därifrån. Det är en följd av en tidigare politik och det är bra.

Till slut en fråga. Vilken är den största effekten i det som kallas trendbrott i ekonomin? Är det Katainen-Urpilainens skattehöjningar eller är det någonting som landskapsregeringen har vidtagit själva?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! För det första vill jag säga att Katainen-Urpilainens höjning av momsen och inkomstskatten hjälper landskapet med ungefär åtta miljoner per år. Det är klart att det är positivt för landskapet att vi får det här tillskottet, men inte är det detta som räddar landskapets ekonomi. Nog är det helheten och helhetspolitiken, vi tar ett grepp på utgifterna, framför allt med fokus på landskapets egna driftsutgifter. Om ni tittar på staplarna i budgeten har vi också försökt på ett pedagogiskt sätt visa hur driftsutgifterna minskar trots att löneökningarna är där, pensionsutgifterna ökar oerhört mycket och även bränsleutgifterna. Allt det här kommer finansministern att noga gå igenom.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Enligt vår uppfattning är det Katainen-Urpilainens skattehöjningar som är den största orsaken till att man kan kalla det här för ett trendbrott. Det visar också siffrorna. Att lönerna stiger, att pensionskostnaderna ökar, att bränslet stiger är någonting som alla landskapsregeringar har fått tampas med. Under den förra landskapsregeringen fick uppleva bränslehöjningar från 50 cent per liter till 68 cent per liter i den budget som lades för 2012. Nu har det stigit med 10 cent till, men den massiva höjningen som upplevdes då har den här landskapsregeringen ännu inte sett. Så där är det för alla. Sedan ser vi en oerhörd stor risk i de alltför positiva prognoser gällande inkomsterna, som landskapsregeringen under lantrådets ledning här har skisserat upp.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Ja, jag tycker inte alls att det finns fog för det. Vi har gjort en balanserad bedömning av vad vi är tvungna att göra för att uppnå en sådan kostym som vi långsiktigt ska ha råd med. Det betyder att det är ett riktigt trendbrott. Om vi tittar på underskotten under den förra mandatperioden så har de legat tillsammans på 68 miljoner. Det kommer eventuellt att bli ett underskott också för 2013. Det vet vi inte ännu, det beror på hur bokslutet ser ut. Vi har goda förhoppningar på att det kan bli plus minus noll. Efter det borde vi komma i balans 2014 för att 2015 ha ett handlingsutrymme som vi kallar det. Det är definitivt inte riksregeringens politik som har räddat landskapsregeringen utan vi är tvungna att göra många åtgärder och det är det som sätter vår egen ekonomi i balans. Andra kan hjälpa till, men de kan inte göra jobbet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman!  Lantrådet sade ”Tack” till regeringen i Helsingfors, ”för att ni höjer skatten, tack för att ni höjer momsen”. Det betyder att lantrådet tycker att det är bra att man höjer skatten för ålänningarna. Hur påverkar det tillväxten i vårt landskap, man eftersträvar ju samtidigt en bättre tillväxt i landskapet. Det är egentligen det som är trendbrottet 2014, att man kalkylerar med bättre inkomster som kommer i och med att det blir skattehöjningar och därmed också bättre möjligheter att få budgeten i balans.

Omställningen som lantrådet och regeringen pratar om, vi har ställt oss frågan från vad till vad ställer man om. Det finns väldigt lite i den här tilläggsbudgeten som inte tidigare har diskuterats och varit upp på bordet.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Så där kan man förstås resonera. Det är klart att det är en dubbel känsla för Åland och ålänningarna och även för landskapsregeringen att man höjer skatten och momsen. Det påverkar våra medborgare också i allra högsta grad lika mycket som det påverkar finländarna i gemen, men visst är det en bra sak för landskapskassan att det kommer lite till. Det kan vi väl inte vara sura över, det måste väl alla partier tycka att är en hygglig utveckling. Det är därför vi också ska åka till Helsingfors och försöka omförhandla avräkningsgrunden och på sikt se till att den åländska kassan stärks. Det kommer att gynna ålänningarna, det är jag säker på. Det är som det är med den saken, de besluten tar inte vi i Ålands lagting, de besluten fattas i Finlands riksdag.

Vad gäller omställning så tycker jag att det är lite förmätet att säga att den här budgeten inte visar på någon omställning. Jag har räknat upp många områden och jag gör det gärna igen.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag noterar att lantrådet tycker att det är bra att skatterna höjs för de åländska medborgarna, både inkomstskatten och momsen. Sedan att det gynnar landskapets kassa är förstås positivt, men jag tycker inte att det är positivt att ålänningarna ska betala mera i skatt. Det är nog den vägen som förra regeringen inledde, att vi måste minska våra utgifter, det måste vi göra på sikt. Det är helt klart att det är så vi ska få ekonomin i balans, inte genom att höja skatterna för ålänningarna.

Lantrådet sade också att alla partier i regeringen ska kunna se sina väljare i ansiktet när man kommer till val. Det verkar lite svagt när lantrådet Gunell själv och hennes parti faktiskt sviker väljarna när det gäller tandvårdsreformen och sjukdomskostnadsavdraget, som man tar bort, vilket höjer avgifterna för sjukvården.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Då konstaterar jag för min del att liberalerna inte tycker att det är bra att landskapets kassa ökar. Det är också en märklig uppfattning. Vi har den uppfattningen att vi behöver varje cent som vi får från rikssidan för att kunna föra en hygglig politik och också kunna ha en förvaltning där människor inte ska kunna behöva jobba ihjäl sig utan att de ska ha hyggliga arbetsförhållanden.

När det gäller tandvårdsreformen vet jag mycket väl att vtm Eriksson är en av de första som har rest gravstenar över den reformen, men det är för tidigt. I motsats till den förra regeringens politik där man gick från en ganska god ekonomisk situation till att det i slutet av mandatperioden var tomt i kassan, så gör den här regeringen precis tvärt om. Vi startar och tar ner i början för att hitta utrymme för initiativ och konkreta åtgärder mot slutet. Det tycker vi att är en klokare linje.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Lantrådets anförande låter väldigt bra när hon pratar om att de vill stärka för de svaga, men det är väldigt många allmänna ord och verkligheten är något annat. Det fanns inte några konkreta siffror om hur man ska göra det. Av alla konstiga anföranden och kommentarer som har varit runt den s.k. omställningsbudgeten är det som har förvånat mig mest hur lantrådet kan anse att sjukdomskostnadsavdraget är ett lyxavdrag. Jag kan överhuvudtaget inte förstå hur man resonerar på det sättet. På vilket sätt kan det vara en lyx att vara sjuk? Kan lantrådet förklara på vilket sätt det är ett lyxavdrag?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Lyxavdrag är fel ord att använda, det håller jag helt med om. Det här är ett avdrag som vi har kunnat ha på Åland som inte har funnits på rikssidan sedan 1992. Där tog man bort det av olika skäl. Orsaken var inte att försämra för dem som har det svårt, tvärtom. Nu ska vi titta på vilka åtgärder som finns för att se till att vi har en fortsatt god skattefinansierad hälso- och sjukvård som alla ska få efter behov. Vi har ett effektivt högkostnadsskydd och vi har också ett tak på inköp av mediciner.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det känns som om jag har hört det här förut. Nu ska vi titta på det här, nu ska vi titta på det där. Det är bra att lantrådet säger att det var ett misstag att kalla det för ett lyxavdrag. Jag har själv tillbringat största delen av påsken på sjukhus och pratat med många människor som var oerhört upprörda över ett sådant uttalande. Hur kan man anse att ett sjukdomskostnadsavdrag är ett lyxavdrag? Med tanke på tidigare replikskifte, att man höjer skatterna i Finland, är det ännu viktigare att man kan hålla avdragen kvar här på Åland, annars höjer vi ju kostnaderna för medborgarna från två olika håll. Summa kardemumma, tro mig fru lantrådet, det slopade sjukdomskostnadsavdraget är någonting som definitivt försvårar livssituationen för de svaga och för dem som har det svårt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Sjukdomskostnadsavdraget har gynnat många, det är helt klart,  men framför allt har det gynnat dem som har stora sjukkostnader framför allt från privata tjänster. Ska man gynna dem som har små inkomster i samhället är det inte främst genom det här avdraget. Det kan man göra på andra sätt. Vi har också dubbla system idag, där vi först drar av från FPA och sedan från skatten. Det här är någonting som inte alls är en trevlig åtgärd att göra, att behöva avskaffa avdraget, det är någonting som vi kommer att titta noga på hur det slår. Vi har också ett alternativ att kika på grundavdraget, går det att utveckla och kanske ta upp det i fler inkomstskattegrupper. Jag tror inte att varken ledamot Eriksson eller någon annan behöver oroa sig över att landskapsregeringens politik är att de som är svaga och sjuk ska betala för att få budgeten i balans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Förra regeringen började med ett isolerat underskott på tio miljoner och inkomsterna sjönk med 40 miljoner. Det skulle hedra lantrådet om lantrådet skulle komma ihåg det också i debatten. Lantrådet säger att man inte vill spara på gamla och sjuka, men det är precis exakt det man gör genom att ta bort sjukdomskostnadsavdraget. Det kan ha varit en olycklig formulering av lantrådet och socialministern att kalla det för lyx. Det kan vara lyx för lantrådet och alla här i salen, men det är det minsann inte för sjukpensionärer, kroniskt sjuka, för äldre med stora medicinkostnader och för familjer med sjuka barn. Det slår precis helt fel.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Och det är just dem det inte ska slå emot. Det ska vi titta på innan avdraget slopas, hur det slår mot dessa grupper. Det är uppenbart och helt klart och tydligt så, det är inte dessa grupper som ska betala för att få landskapets ekonomi i balans. Det kommer vi att garantera.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Tack för det lantrådet. Vi hör att landskapsregeringen backar redan nu. Det var lite magstarkt det här. Det är de svaga som sjukdomskostnadsavdraget drabbar. Det var precis som i ett replikskifte med ltl Axel Jonsson. Den förra fattigdomsutredningen sa att det är ett viktigt avdrag för dem som har det absolut sämst i det åländska samhället. Inte spelar det någon roll att landskapsregeringen vill göra en ny fattigdomsutredning. Om man säger en sak och gör en helt annan sak får det konsekvenser för dem som har det sämst.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Jo, men ledamot Katrin Sjögren glömmer en sak. Det är att lagtinget har gått in för att landskapet inte längre kompenserar kommunerna för det här. Ska vi då ha ett avdrag i den kommunala kassan utan tak, som ska finansieras antingen genom skattehöjningar i kommunerna eller genom försämrad service inom vård, skola och omsorg. Vi måste förändra och titta på andra lösningar. Därför tittar vi på sjukdomskostnadsavdraget, men det vill jag absolut hävda att de grupper som ledamot Sjögren nämner ska vi värna om. Det är inte de som ska få landskapets budget i balans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Lantrådet sade i sitt anförande att tilläggsbudgeten inte innehåller så mycket tillägg och det är vi säkert alla eniga om. Sedan sade hon ytterligare att inkomsterna inte spelar så stor roll för att få en budget i balans. Det borde vara utgifterna som vi ska titta på. Lantrådet säger att de har fokus på utgifterna. Ser man på bokslutet 2011 och jämför med planen 2015 så kommer utgifterna att öka med drygt 22 miljoner euro. Hur har man då tänkt vad gäller utgifterna? Har man verkligen fokus på dem?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Allt det här kommer finansministern att mycket noga gå igenom så fort han får taltur här. Det är klart att vi har fokus på utgifterna. Det är dem som vi sparar ner på. Det som jag hoppas att pedagogiskt, klart och tydligt ska framgå av omställningsbudgeten är att driftsutgifterna skulle gå ner, om det inte var så att vi hade de allmänna lönehöjningarna, bränsleutgifterna som stiger radikalt och pensionsutgifterna. Är det så att man från liberalernas sida vill föreslå ytterligare åtgärder för att komma ännu djupare ner i driftsutgifter så välkomna med förslagen, vi lyssnar mycket gärna.

Jag vill också säga att det givetvis är otroligt viktigt att man har inkomsterna i balans med utgifterna. Det är därför som vi inte kan sitta och gråta över att det kommer lite mer i klumpsumman. Det gör det och det beslutet tar inte vi, det tar man i Finlands riksdag, men det kommer Åland till del.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Lantrådet säger att man vill ha idéer och det kommer vi säkert med här framöver, men vi måste också komma ihåg vem som sitter i förarsätet i den här regeringen. Det är inte vi. Vad gäller utgifterna säger lantrådet att det sparas på utgifterna, men ändå ser vi att de ökar med 22 miljoner, vi kan inte börja isolera faktiska utgifter. Utgifter är utgifter. Är det främst pensioner eller vad som helst så är det ändå utgifter, vi kommer inte ifrån det.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Ja, det gäller för oss att få utgifter och inkomster i balans. Vi har inte längre tillgång till den utjämningsfond, som man tidigare har haft. Nu gäller det att få plus och minus att gå ihop.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! När lantrådet talade om kortrutten så citerade hon mer eller mindre rakt av en mening ur budgeten: ”I takt med att arbetet framskrider återkommer landskapsregeringen med förslag om anslag för de olika delarna”. Sedan finns det en mening efter som lantrådet inte nämnde, där man konstaterar att trafiken mellan landskapet och riket är en angelägenhet för både staten och landskapet, vilket även bör avspeglas i kostnadsansvaret. Vilka tankar finns bakom den skrivningen?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Skärgårdstrafiken är för oss alla mycket viktig och central. Vi vet vad den betyder för skärgården och skärgårdens befolkning. Kostnaden för den ökar kontinuerligt, framför allt så ökar bränsleutgifterna, men också personalkostnaderna. Vi är tvungna att bryta spiralen på något sätt, genom olika åtgärder. Det är den omställningen vi vill göra och sätta spaden i marken med den här omställningsbudgeten. Vad gäller trafiken till riket menar vi att man kan uppta en diskussion med riksmyndigheterna om vi kan dela på kostnadsansvaret.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Det var bra att få höra det. På vilket sätt avser man då göra det, funderar man få någon slag av överenskommelseförordning eller vad tänker man på?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Talman! Framför allt måste vi för det första ta upp frågan till diskussion med berörda parter, framför allt regeringens medlemmar.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman, ärade ledamöter! Diskussionen som vi nu har framför oss är kanske den viktigaste under hela den här mandatperioden. Det är nu som vi lägger grunden tillsammans för den politik och framför allt den ekonomiska politik som ska föras under den här mandatperioden och som ska bära samhällsutvecklingen som vi alla tillsammans ansvarar för.

När vi tog oss an den här uppgiften och bildade den här landskapsregeringen så hade vi två övergripande målsättningar. Det ena var att vi skulle få ekonomin i balans och vi skulle därför behöva spara in ungefär tio miljoner från det strukturella underskottet. Situationen var inte speciellt rolig när vi började. Om ni tänker er tillbaka slutet av 2011 så var världen ganska orolig, Greklandsproblematiken var väldigt mycket på agendan och också internt här i vårt eget land kunde vi känna en viss osäkerhet, framför allt en osäkerhet för hur klumpsumman skulle utvecklas.

När vi startade vårt arbete såg bilden ut så här, vi hade röda siffror för alla    åren 2013, 2014 och 2015, om utvecklingen skulle ha fortsatt som den då såg ut med samma inkomstnivåer och samma kostnadsutveckling som då. Det förstår vi alla att så kunde vi inte låta det fortsätta. Sedan har det hänt positiva saker i omvärlden. Vi får nu lite positivare signaler från omvärlden och vi har också kunnat konstatera att den finska skattepolitiken gör att vi kommer att vara med och betala skatt som ålänningar och vi kommer också att få en något större klumpsumma tack vare det. Det här har gjort att situationen har blivit lite ljusare.

Om vi byter bild till nästa kan vi se, ni ser det också i era egna papper, att 

vi har underskott de första åren under den här perioden, men vi når balans 2014 och vi har ett handlingsutrymme för 2015 på ca sex-sju miljoner. De här sex-sju miljonerna kommer att behövas för att kunna verkställa de nödvändiga reformerna, för att utveckla vår egen samhällsservice på Åland, men också för att kunna vara en medspelare när det gäller att utveckla det åländska näringslivet. Då kan vi fortsätta att ha en stark skattekraft runtom i våra företag och därigenom hög sysselsättning och våra kommuner kan också trygga välfärden för alla som bor här och ha servicen runt om på Åland.

När vi startade arbetet som finansminister och regering måste vi börja jobba med prioriteringar. När inte pengarna räcker till måste vi bestämma oss för vad vi ska fortsätta med, vad kan vi inte fortsätta med och vad kan vi göra på annat sätt. Det var den första diskussionen som vi hade i vår regering. Då kunde vi konstatera att hälso- och sjukvården, skolan och omsorgen naturligtvis är de områden som vi ska värna om mest, för det är det som berör oss alla någon gång under livet, i många fall flera gånger under livet. Därför sade vi att de kommer att få fortsatt budgetutrymme så gott vi bara kan ge. För den skull, det vill jag understryka härifrån denna talarstol, ska alla verksamheter, även de högst prioriterade, genomlysas och analyseras, utför vi dem på det mest kostnadseffektiva sättet och det absolut bästa sättet.

Det som är viktigt i det här sammanhanget för att vi ska lyckas med det här projektet, att få en långsiktig uthållighet i vår ekonomi och en ekonomi i balans, kräver några fundamentala saker. För det första ska vi sätta skattebetalarna i fokus. Varje gång vi fattar ett beslut, jag, ni, våra tjänstemän, våra myndigheter, måste vi fundera om det här är ett beslut som skattebetalaren Kalle Karlsson eller Lisa Pettersson skulle tycka att är ett bra beslut och göra det på det absolut bästa möjliga sättet. Vi ska inte tro att klumpsumman är någonting som kommer från himlen och som vi bara kan göra som vi vill med utan alla pengar vi använder är skattepengar, som vi ålänningar har knegat ihop med långa dagar och ibland också långa veckor.

Det är skattebetalarperspektivet, det andra är att vi måste få in ett ledarskap. Det ledarskapet måste också utgå från oss själva. Vi måste börja med att vara så tydliga som möjligt i vårt arbete och vi måste få det att fortplanta sig ut i förvaltningen och sedan ut genom alla våra organisationer så att vi får ett tydligt och rakt ledarskap där alla känner att man samtidigt får utrymme att utveckla sig själv som människa och att dess kunskap tas tillvara på bästa möjliga sätt. Det är dit jag vill komma och det som jag tycker att är en av de viktigaste sakerna med det här dokumentet, som vi nu diskuterar.

Det är ett bra steg på väg mot ökad målstyrning, nämligen att vi som landskapsregering och ni som lagting ska sätta upp de stora målen och ge de stora ramarna och sedan ska det kunna förverkligas av duktiga och kompetenta tjänstemän under de arbetsår som vi har framför oss. På det sättet tror jag att vi ger var och en bästa möjligheter att göra ett bra jobb.

Vi ska göra ett bra jobb tillsammans när det gäller att utforma målen och ge resurserna och sedan ska vi låta förvaltningen verkställa det på bästa möjliga sätt utan att lägga oss alltför mycket i och inse att man kan verkställa saker på olika sätt. Det är kanske inte just det sättet som jag tänker mig, som är det bästa utan det finns också alternativa sätt att göra det på. På det sättet kan vi lösgöra en väldigt stor kraft inom den stora, kompetenta förvaltning som vi har till vårt förfogande.

Det som lantrådet redan sade är att hälso- och sjukvården är viktig och ni ser också från den här bilden, som radiolyssnarna inte kan se, att ungefär 28

procent av vår budget går idag till Ålands hälso- och sjukvård. Lägger vi även till det sociala stödet som vi ger till kommunerna är vi uppe i en bit över 40 procent. Vi börjar närma oss att över hälften av vår budget går till vård- och omsorg. Det är en ganska stor bit, men samtidigt är det den viktigaste biten i vårt arbete.

Här ser man lite hur prioriteringarna har varit och hur kostnadsutvecklingen är. När det gäller sjötrafiken, som jag tror att de flesta, speciellt de som bor i skärgården, är bekymrade över idag, de inbesparingskrav som vi har på det området, har vi sagt att ungefär 3 000 timmar måste vi ta bort. Det liggande ramförslaget är beräknat utgående från det och ändå ser ni att när det gäller den relativa andelen av landskapets budget är det den sektor som ökar näst mest. Trots att vi gör de här inbesparingarna tar ändå sjötrafiken en större relativ andel av den budgetkaka vi har att dela på gemensamt. Naturligtvis, som även framgått tidigare av lantrådets anförande, är det bränslepriserna som sätter oss i ett väldigt dilemma, ett dilemma som bara blir större och större och som visar på vikten av att vi kommer med nya lösningar och en ny typ av skärgårdstrafik.

Man kan också tydligt se här att det är pensionerna och en pensionsbomb, som håller på att explodera. Det är väldigt många som går i pension och kommer också att göra det framöver. Det tar också en större del av vår budgetkaka. Samtidigt har vi ändå, även om det under 2011 på grund av världsmarknaden inte gick så bra för pensionsfonden, en ganska stor trygghet i den. Sist och slutligen är det ändå landskapets budget som tryggar alla dem som går i pension, att de får de pensioner som de har rätt till.

Det har diskuterats här redan i replikskiftena om pensionsfonden och pensionerna. Det kanske kan vara bra att berätta för alla att skulle vi ta ut maximalt ur pensionsfonden skulle vi kunna ha en inkomst på ytterligare åtta miljoner i den här budgeten. Det har vi istället valt att spara kvar i fonden och låta det kapitalet arbetas på. Om man vill göra olika sifferlekar kan man kvitta det mot de sju-åtta miljoner som klumpsumman ökar. Vi kunde utan det som har kallats för Katainen-Urpilainens inspel och den skattepolitiken ha kunnat visa exakt samma siffror här på tavlan, men med de förändringar man gjort i Finland med skattepolitiken kunde vi tidigarelägga balanseringen av budgeten med ett år. Vi fick istället 2015 i balans och så visar vi på ett ökat handlingsutrymme.

Den här bilden visar ganska tydligt hur konsumtionsutgifterna fortsätter att öka samtidigt som personalen de facto minskar. Hur hänger det här ihop då? Jo det är framför allt två viktiga saker. Det ena är att vi har de ökade bränslekostnaderna och sedan har vi pensionskostnadsökningen. Trots att vi jobbar väldigt intensivt med alla de här bitarna är det svårt att undvika en total ökning av konsumtionsutgifterna. Det är bara en verklighet som vi måste lära oss att hantera. Det har den här regeringen och, precis som ledamoten Perämaa sade tidigare, även tidigare regeringar fått göra. Det är någonting som fortsätter.

Vi pratar ofta om hur många tjänster man sparar in. Det är en tydlig siffra. I den här omställningsbudgeten har vi skrivit att ca 40 tjänster under den här tiden fram till 2015 kommer att tas bort ur landskapsförvaltningen. Här vill jag genast säga att för oss är det inget självändamål att ta bort tjänster utan det här är ett sätt att försöka anpassa vår förvaltning så att vi har den typ av tjänster som behövs för att vi ska kunna tillmötesgå medborgarnas berättigade krav på service. Det är precis samma sak med landskapsförvaltning som det är med företag ute i det åländska samhället eller i alla andra samhällen, man genomför förändringar och vissa tjänster blir föråldrade och nya måste komma till. Det är den processen som vi är inne i nu.

Vår absoluta målsättning är att vi ska ha en modern och effektiv förvaltning som också har den bästa möjliga teknik och arbetsredskap. Här tror jag väldigt mycket på den digitala agendan och det arbete som är igångsatt med den. Den digitala agendan och den s.k. samhällsservicereformen är två siamesiska tvillingar, som jag har stora förhoppningar om att kunna hjälpa oss när det gäller att utveckla det åländska samhället till ett modernt föregångarsamhälle.

Paradoxen när vi talar om att vi har en viss personalminskning är att vi också har ett mycket stort ansvar att framstå som en god arbetsgivare. En god arbetsgivare som de åländska ungdomarna, som studerar utanför Åland och även andra hoppeligen, ska vilja komma tillbaka till och arbeta för. Att se det som en status eller någonting fint att jobba för Ålands landskapsregering, i den åländska förvaltningen. Vi behöver unga kompetenta människor som kan föra det åländska samhället och förvaltningen vidare. Jag är inte säker på att vi exakt har den bilden idag, men det måste också vara ett av våra prioriterade områden att se till att vi blir en sådan arbetsgivare att vi attraherar de unga och att de vill komma tillbaka hit.

 

Sedan kan vi ta och byta bild och gå över på det kommunala paketet. Enligt den lagstiftning som redan gäller ska Gullåsen slopas och det innebär att landskapet får en mindre inkomst på tre miljoner och kommunerna får en mindre utgift på tre miljoner. Det finns ytterligare komponenter i det här paketet. Jag föreslår att landskapsandelarna ska ändras så att vi ger tre miljoner mindre i landskapsandelar till kommunerna och det ger då ett plus på 3,6 miljoner för landskapet.

Sjukdomskostnadsavdraget motsvarar ungefär 1,5 miljon. Det är ett plus för kommunerna, ett ökat handlingsutrymme för kommunerna, som man kan använda på olika sätt och det blir ett minus för medborgarna. Alla vi åländska skattebetalare är med på olika sätt och delar på det.

Sedan finns det vissa kompensationsutjämningar på 400 000. Summa summarum, gör det kommunala paketet att kommunerna får ett ökat kostnadstryck på en miljon, medborgarna får ett ökat kostnadstryck på 1,5 miljon och landskapet får ett plus på 2,5 miljoner. På det här sättet ser vi att vi försöker vara med på talkoarbetet, alla ska vara med och försöka hjälpa till med att sätta landskapets ekonomi i balans.

Såsom budgeten ligger och som den plan som fanns i innevarande budget går ut på, skulle kompensationerna till kommunerna tas bort helt och hållet och sjukdomskostnadsavdraget skulle vara kvar. Det skulle göra att de åländska kommunerna i slutändan skulle få ett bortfall på 1,8 miljoner. Vi minskar kostnadstrycket på kommunerna i förhållande till den liggande planen. Det gör vi utgående från att kommunerna har en stor uppgift framför sig, framför allt äldreomsorgen, grundskolan och barnomsorgen att ta hand om. Så vi ger kommunerna på det här sättet lite större handlingsutrymme. Jag hoppas att man utnyttjar det på ett klokt sätt.

Sedan tar vi nästa bild. Med den här bilden vill vi illustrera att vi försöker hålla investeringarna i det åländska samhället på en relativt hög nivå. Annars brukar det vara så att när man ska spara så sparar man på investeringarna, man plockar bort något projekt och så har man löst det. Verkligheten är så att Åland är en stor arbetsgivare, som sådan är vi också synnerligen aktivt med och håller igång det åländska samhället. Det finns många entreprenörer och leverantörer som får sin utkomst i sin helhet eller delar i samarbetet med landskapet. Att hålla igång investeringsnivån och hålla den på en tillräckligt hög nivå  är därför en viktig målsättning för oss när det gäller att hålla hela Ålands sysselsättning hög.

Ni ser att vi håller oss runt 20 miljoners nivån. Något år, 2014 är vi något högre, 22-23 miljoner. Kan vi hålla den nivån också långsiktigt efter 2015, 2016-2017 och framåt tror jag att vi kan klara basverksamheterna som vi har. Däremot måste vi vara beredda på att det kommer vissa pucklar när det gäller förverkligandet av ett nytt trafiksystem och de investeringar som vi har framför oss där. Det är för tidigt att ange något belopp för dem eftersom det måste göras ett tillräckligt bra förarbete kring det först.

 

Det här, kära ledamöter, är den bild som jag tycker bäst om själv, av förståeliga orsaker. Här har vi ändrat på utvecklingen. Från att vi har ett underskott i årets budget som är ganska stort, både om man räknar med och utan utjämningsfond, så ligger vi på underskott, men om vi fortsätter att arbeta målmedvetet och förverkligar de saker som finns i omställningsbudgeten så kommer vi att kunna visa på ett överskott på mellan 6-7 miljoner 2015 och det som vi kallar handlingsutrymme, för att göra investeringar i det åländska samhället, som behövs både för det offentliga Åland och för det privata Åland.

Man ska se det här som en klar målsättning. Jag sade när jag tillträdde som finansminister på den första presskonferensen, att den här hopplösa ministern kommer att vara negativ till allting. De facto har jag ändrat mig lite under resans gång, nu ser jag mig mer som en hoppfull minister.

För att det här hoppet ska leva krävs det att vi allihop hjälps åt. Jag vill säga meddetsamma att det som vi har skrivit och de tankar som vi har i omställningsdokumentet är de tankar som vi har haft och det bästa vi har kunnat åstadkomma i landskapsregeringen. Nu går det här in för behandling i parlamentet och jag hoppas, precis som lantrådet sade, att det också ska komma goda idéer och tankar här. Finns det fler som tänker på samma sak kan det alltid förändras och bli bättre. Alla är välkomna med i den här processen för att göra Åland så bra som möjligt.

Det är intressant att precis nu som jag står här och pratar och ni lyssnar, så pågår det en likadan debatt i Helsingfors, i Finlands riksdag. Där pratar man om en rambudget fram till 2016. I det dokumentet finns det några saker som också är intressanta för Åland och för vår verklighet här. Naturligtvis skattepolitiken, den är grundläggande. Den skattepolitik som Finland för tror jag inte är något hinder för att vårt näringsliv ska kunna utvecklas, det är ändå en konkurrenskraftig politik som det här landet försöker föra som sådant.

Det som är intressant för oss och som hade kunnat bli en liten katastrof kanske man kan säga, om det hade blivit förverkligat, är att det fanns ett hot om att restitutionerna som våra färjor lever på, skulle ha tagits bort nästa år ur rikets budget. Det har man i det här dokumentet skrivit att man flyttar fram till 2015 och fram till dess ska man hoppeligen hitta andra lösningar. På det sättet har vi sluppit hotet om en, antagligen, total utflaggning, som det skulle ha lett till om det hade förverkligats. Det är inte bara det att klumpsumman stiger lite, det är också det att vår basnäring har fått en lite större trygghet.

Man kan alltid leka med siffror på olika sätt och presentera siffror på olika sätt. Ledamoten Asumaa sade här i en replik med lantrådet att om man jämför med 2011 blir det en ökning av utgifterna totalt. Väljer man år 2012, som de facto är det år vi nu är inne i och den budget som den här landskapsregeringen har lagt, har vi totala utgifter på 329 miljoner. 2015, det som är sista året på den här omställningsbudgeten har vi totala utgifter på 309 miljoner, alltså 20 miljoner mindre.

Orsaken till att jag använde orden ”leka med siffror” är att det är väldigt farligt att börja använda siffrorna förrän man har analyserat vad som ligger bakom dem. I det här fallet är en väldigt stor komponent av det extra anslaget, som tas in, byggandet av elkabeln till Finland. Det påverkar väldigt mycket de här siffrorna så att de blir större. Jämför man 2012 med 2015 rakt av så kan man säga att totala utgifterna minskar med 20 miljoner och det är en ganska förvånansvärt stor siffra de facto, att man kan göra en omställning åt det hållet.

Det som också aktualiseras i den här omställningsbudgeten är PAF-pengarnas framtida användning. Ni ser att vi har börjat använda dem till vissa nya ändamål och vi måste tillsammans försöka hitta en balans här. Om PAF:s utveckling fortsätter som den gör idag kommer de pengarna att på ett nytt sätt kunna vara med och också bidra till att vi får den allmänna budgeten i bra balans, men hur det exakt ska balanseras återstår att se. Det här är en fråga som lite har bekymrat mig, eller gett mig vissa moraliska betänkligheter, men efter att ha läst ramförslaget, som behandlas i riksdagen just nu, så är det exakt samma sak som man gör där. Man använder Veikkaus och Rays pengar och för in dem i budgeten och använder dem för allmänna ändamål. Tiden har blivit sådan att man tryggar de basändamål som är tänkta för PAF-pengarna och sedan försöker man använda dem så klokt som möjligt för det åländska samhället. Det är ungefär så som vi tänker också.

Sedan fru talman, jag misstänker att jag överskrider min tid alltför mycket, men jag vill ändå avslutningsvis ta upp att det var någon i replikerna till lantrådet som sade att vi har en positiv syn på framtiden. Man vet aldrig vad som händer runt om oss ute i Europa eller ute i världen, det kanske är stora saker som är negativa. Som det ser ut idag och det är den bild vi måste arbeta utifrån, ser det ut som om vi har en någorlunda positivare utveckling. De siffror som ligger till grund för den här omställningsbudgeten är den exakta prognosen när det gäller klumpsumman fram till 2015. Det är matematik. Det kan jag tillägga att det finns en prognos fram till 2016 och den ser också ut att fortsätta med den positiva utvecklingen på samma sätt. Det är bra.

Sedan har vi skattegottgörelsen som är en annan stor komponent i vår ekonomi. Den har vi beräknat lite lägre, några miljoner, än vad den matematiska formeln skulle ge  idag, så där har vi lite till godo.

Sedan har vi ytterligare PAF-pengarna. Kan vi fortsätta ha en positiv utveckling så är det idag en ganska stor reserv för oss. För det tredje har vi pensionsfonden. Som jag sade tidigare kunde vi ta ut åtta miljoner mer, men istället har vi valt att fortsätta fondera pengar där. På det sättet har vi också försökt bygga upp en viss trygghet i systemet. Alla som jobbar med budgeten ska veta att det finns pengar.

Avslutningsvis, jag trodde när jag tillträdde att jag kanske skulle bli den första finansministern som skulle vara tvungen att gå till banken. Idag är jag säker på att jag inte blir det. Tack!

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Finansministern och jag är överens, klumpsumman kommer inte från himlen. Det är tur att vi delar den synen i alla fall. Skattepolitiken i Finland leder till en större klumpsumma, men då ställer jag mig frågan om inte vi på Åland istället borde höja våra avdrag och kompensera våra kommuner, eftersom skatteintäkterna höjs så att inte skattetrycket ökar för ålänningar. Vore inte det en naturlig åtgärd från vår sida?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag skämtade tidigare här idag med lantrådet om en fråga som kanske inte är så rolig för dem. Jag sade att det viktigaste för oss är att vi ska laga hålen i budgeten utan att laga hålen i tänderna. Det är nu det som vi de facto gör. Vi försöker få budgeten så solid och stabil som möjligt, sedan kan vi börja med de positiva sakerna gentemot ålänningarna så att vi kan se våra väljare i ögonen också när valet kommer. Det är arbetet och därför tar vi besluten, som inte är så roliga nu och sedan ska vi hoppeligen kunna göra mera positiva saker längre fram.

Ltl Axel Jonsson, replik

Talman! Tyvärr är det så att hålen i budgeten fortfarande finns kvar 2015. Det är bara det att intäkterna har ökat betydligt. Utgifterna blir ungefär desamma. Finansministern har tidigare den här mandatperioden talat om vikten av en åländsk skattepolitik via framför allt kommunalskatten, som vi kan påverka själva. Då tycker jag att det är relevant att vi använder det på ett sådant sätt att vi försöker minska skatten för ålänningarna, inte höja som man gör idag. Det är väl strukturerna vi borde få förändring på här i landskapsregeringen istället för att säga att skatteintäkterna ökar. Vi ska inte luta oss tillbaka i fåtöljen och sluta täta de hål som finansministern söker.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag kan passa tillbaka och säga att jag håller med ledamoten Jonsson väldigt långt här, men vi måste göra förarbetet först. På ett sätt har det gjorts en grundläggande sak under den föregående perioden när den nya kommunalskattelagen togs fram, som är bra. Nu tar vi ett steg till när vi försöker renodla och ta bort de åländska avdragen och få en renodling mellan landskapet och kommunerna på det sättet. Jag hoppas att det ska komma till det under den här perioden, att vi inte ska behöva ha de här transfereringarna mellan landskapet och kommunerna mer än nödvändigt. Då har vi ett steg ytterligare i den här processen. Jag håller med, men det krävs lite arbete till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Inte är det lätt att bara prioritera och samtidigt mentalt och reellt försöka ha utrymme för utveckling. Vicelantrådet säger att skattebetalarna ska vara i fokus och samtidigt kommer det klara besked, det blir höjda skatter genom beslut i Helsingfors, det blir slopade avdrag, där sjukdomskostnadsavdraget svider mest och så flaggar landskapsregeringen också om höjda avgifter på ÅHS.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Alla de saker som ledamoten Sjögren räknar upp är naturligtvis sådant som man helst skulle ha velat undvika, men jag tror ändå att alla ålänningar är så kloka att de vill fortsätta leva i ett tryggt åländskt samhälle. De vet att de saker som vi gör är väldigt små och marginella jämfört med andra länder i Europa. De ligger varje kväll och ser på nyheterna och ser vad som händer i Grekland, Spanien och så vidare. De flesta uppskattar nog att vi vågar ta på oss den kritik som vi får för då kan man sova lugnare på natten. Vi vet att det åländska samhället är i trygga händer och vi kommer att kunna fortsätta att ha den basservice som vi har här.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag vill ändå påstå att det finns andra vägar att gå än just de vägar som landskapsregeringen nu har valt. Jag förstår också fullständigt att det kommer nya kvastar som sopar och har en annan inriktning på politiken. Samtidigt fanns det diskussioner och idéer om just hur man ska kunna bibehålla sjukdomskostnadsavdraget i förra landskapsregeringen, att fasa ut kompensationen till kommunerna, men samtidigt öka finansieringsstödet och samarbetsunderstödet till kommunerna så att vi skulle få en effektiveringsprocess och konstruktivitetsprocess ute i kommunerna redan nu.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Talman! Ja vår målsättning är att på sikt få en renodling så att vi får bort de olika speciella avdragen som ska hanteras och att vi istället försöker skapa ett handlingsutrymme för kommunerna. Det är de facto så att kommunerna får 1,5 miljoner som de kan hantera som de vill. Teoretiskt sett kan man sänka skatten om man vill med motsvarande 1,5 miljoner. Det misstänker jag att man har svårt att göra, kommunerna har stora åtaganden att göra nu och i framtiden. Jag hoppas att man agerar också där klokt och långsiktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är inne på lite samma tema som ltl Sjögren. Jag noterade att vicelantrådet använder begreppet talkoarbetet, jag har också noterat att regeringen har använt det när man har presenterat tilläggsbudgeten. Ett talkoarbete ingår man villigt och glatt med egen vilja. Tyvärr blir det inte så i det här fallet. Nu är det så att med diktat så ska människor med i talkoarbetet. Nu tror jag inte att det finns en väldigt stark vilja att ha beredskap och särskilt mot bakgrunden av att talkoarbetet innebär högre skatter, högre avgifter om man fortsätter med tanken om ÅHS-avgifterna och dessutom att man slopar avdrag. Det blir ett ganska snett talkoarbete där medborgarna ovillkorligen kommer i  kläm.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Motsatsen till det som vtm Eriksson säger är att vi skulle ha högre skuldsättning, större otrygghet, större arbetslöshet osv.  i vårt samhälle. När medborgarna får välja mellan de här två sakerna tror jag ändå och hoppas verkligen, att vi  kan vara så pedagogiska i det sätt vi framställer det här att man med glädje deltar i arbetet. Det är till nytta för oss allihop, för oss själva, för våra barn och för våra äldre att ha ett sådant tryggt samhälle.

Åtminstone när jag ser på det åländska samhälle så vad är vår största konkurrensfördel egentligen gentemot omkringliggande regioner och andra länder? Jo, det är det facto den grundtrygghet och den livskvalitet som man kan ha i det åländska samhället. Då tror jag också att man är beredd att betala lite under en viss tid för att vi ska kunna bibehålla den och kanske till och med utveckla den. Dessutom kan vi attrahera fler människor att flytta hit och då blir det flera som deltar i det gemensamma talkoarbetet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är helt övertygad om att vi har nog med den grundtrygghet, som vi har byggt upp om vi också tittar på hur vi bygger upp den här grundtryggheten, hur vi verkställer den samhällsservice som är en del av grundtryggheten. Det är det som var en del i tanken att föra över medel till kommunerna för samarbetsprojekt, för att man ska få ihop olika resurser. Som det är idag använder vi resurserna på ett onödigt slösaktigt sätt, genom att det är så många enheter som jobbar med samma sak. Tanken att föra över pengar från avdragen till samarbetspengar i grundbudgeten var just att vi skulle ge grundtryggheten till ett mer rimligt pris, vi skulle inte investera utan samarbeta mera.

Vicelantrådet Roger Nordberg, replik

Fru talman! Jag kan lugna vtm Eriksson och alla andra med att pengarna för samarbetsprojektet kommer att finnas kvar i kommande budgeter. Vi har precis samma grundmålsättning att få till stånd ett ökat samarbete mellan kommunerna och olika myndigheter. Det är det som hela den här samhällsreformen och den digitala agendan, som både lantrådet och jag har nämnt, går ut på, att vi får till stånd ett mera välfungerande samarbete och bättre arbetsfördelning. Jag vill också peka på att i investeringspappret, som ni har framför er, finns upptaget  en halv miljon varje år för den digitala agendan så det är betydligt mera pengar nu än vad som tidigare har varit avsatt för de gemensamma samhällsprojekten. Vi har sagt från landskapets sida att när det gäller den digitala agendan hoppas vi att alla är med och vi är beredda att ta det ekonomiska ansvaret för det berör alla ålänningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Siffror är alltid intressanta, det kan vara en sjukdom från den tidigare sysslan jag hade. 2009 torde vi ha haft ett avräkningsbelopp om ca 167 miljoner och nu prognostiserar man avräkningsbeloppet för 2015 till lite drygt 230 miljoner euro, en skillnad på 63 miljoner euro. Vi menar att det här är den avgörande orsaken till att finansministern kan visa en grön liten tårtbit på den sista bilden. En tårtbit som förmodligen borde ha varit röd-blå, Urpilainen-röd och Katainen-blå.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är en lite orättvis beskrivning. Ledamot Perämaa om någon borde efter fyra år som finansminister och efter att ha jobbat i förvaltningen känna till vilket enormt arbete det var under de fyra åren att göra de förändringar som gjordes. Då förstår nog ledamoten Perämaa att de förändringar som föreslås här också kräver ganska mycket ansträngningar på många olika plan, både från oss politiker och från tjänstemännen. Det är en lite orättvis bild som ledamoten Perämaa ger. Skulle det inte vara klokast om vi alla kunde glädjas åt att det är bra att inkomsterna via klumpsumman ökar? Det är inte det vi ska ha fokus på. Det vi ska ha fokus på är kostnadsutvecklingen och att vi har den på en sådan nivå så att den långsiktigt kan klara av svängningar i inkomsterna. Det är dit vi är på väg och vi är ganska nära nu.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag håller helt med om att det är utgifterna som vi ska fokusera på. Landskapsregeringen anger i tilläggsbudgeten att ca 40 tjänster ska bort till 2015, merparten av dem under sista året, om jag inte missminner mig. Av landskapets alla kostnader är personalkostnaderna lite över 100 miljoner euro. 40 tjänster, i många fall är det inte höginkomsttagare, det är avbytare, arkivbiträden osv. som ska bort. Då kan man utgå från att 50 000 euro räcker per person i direkt inbesparing. Det låter lite cyniskt det här, men 40 gånger 50 000 euro ger två miljoner euro i konsumtionsutgifter i personalkostnader. Det här som en liten jämförelse och som en liten syn på att det är den biten vi borde ha fokuserat på ännu mer.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Som jag sade i mitt anförande är det inget självändamål och vi har ingen tävling med den föregående landskapsregeringen att vi kan ta bort flera tjänster än vad ni gjorde. Vår målsättning har varit och är att vi långsiktigt ska anpassa den åländska landskapsförvaltningen så att den är modern och effektiv och så att vi kan hålla oss på en sådan kostnadsnivå att vi klarar av det. Det är det som är vårt gemensamma arbete. Vi har ett ganska stort ansvar för sysselsättningen i det här samhället, att hantera människor på ett varsamt sätt. Vi ska jobba målmedvetet, men vi ska också vara varsamma för i offentlig förvaltning är det de facto människor vi arbetar med. Allt det jag säger och ni säger här fortplantar sig ut i förvaltningen så att alla vet om det. Jag vill understryka att om vi ska lyckas med det här uppdraget behöver vi ha människorna med oss. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ett par ord först om sjukdomskostnadsavdraget. Jag noterade att finansminister Nordlund sade att vi alla 28 000 ålänningar är med och delar på kostnaderna solidariskt. Det låter kanske inte så farligt. Tyvärr stämmer det inte alls, det är de som är sjuka som får 1,5 miljon i kostnader. De som är friska är inte alls med och delar på det här.

När det gäller ekonomin är det en rätt usel ekonomisk bild som finansministern pekar på. Han nämnde ordet positiv utveckling flera gånger. Det är lite förvånande med tanke på den finansiella oro som trots allt består ute i samhället. Det som intresserar mig är det som nämns på sidan 10 längst ner: ”Det ackumulerade budgetunderskottet kommer att vara exakt samma 2015 som 2012”. Det betyder att man fortfarande har ett ackumulerat underskott på 76,6 miljoner. Det nämnde finansministern ingenting om. Hur kan det komma sig?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Där tror jag nog att ledamot Eriksson, om vi börjar med den sista frågan, måste ha läst något fel. I mina papper står det: ”Det ackumulerade underskottet år 2015 ska vara 27 288 000”. Med vetskap om att bokslutet brukar bli ungefär 4-5 miljoner bättre än vad budgeten säger, kan vi komma betydligt lägre än det här i verkligheten. Därav min lite mera positiva bild av hur situationen ser ut.

Sedan fru talman, när det gäller sjukdomskostnadsavdraget, ja där har ledamot Eriksson rätt. Det är de som är sjuka som har avdragen. Säkert är det så att det inte drabbar alla, men ser man det över tid så har väl alla någon gång nytta av avdraget. På det sättet ska ledamot Eriksson läsa mitt uttalande.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Till den delen stämmer det inte, det är många som inte har varit till ett sjukhus på 40 år medan det är andra som har varit där ett halvt år i taget. Det är väldigt olika på hur det slår.

Det står så här på sidan 10 i det sista stycket: ”Det ackumulerade budgetunderskottet är i det närmaste oförändrat vid utgången av år 2015 jämfört med utgången av innevarande budgetår 2012”. Det kan jag inte läsa på något annat sätt än att man inte tänker göra någonting åt det ackumulerade budgetunderskottet.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamot Eriksson säger att man inte tänker göra någonting åt det. Ledamot Eriksson är en intelligent och begåvad person och jag kan berätta att 2013 ökar det ackumulerade underskottet och 2014 ökar det ännu lite till. 2015 börjar det minska, men det börjar minska först det år där vi får ett överskott, som jag pekar på, alltså 2015. Det är då som vi börjar få bort det. Min förhoppning är att det i realiteten ska vara betydligt mindre än det som finns angivet här. Det får verkligheten utvisa, det finns rätt många osäkerhetsfaktorer också under den här resan, både på plus- och minussidan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! En kanske lite annan infallsvinkel när det gäller sjukdomskostnadsavdraget som faller bort och som skattebetalarna i princip ska stå för. Har man från landskapsregeringens sida överhuvudtaget diskuterat hur mycket det i slutändan blir en köpkraft som försvinner från handeln. Har man överhuvudtaget tagit det i beaktande när man har diskuterat det här. 1,5 miljoner som dras bort minskar också med 1,5 miljoner i köpkraft.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är riktigt som ledamot Eklund säger att det i viss mån minskar köpkraften, men samtidigt är det så att kommunerna får en starkare ekonomi på motsvarande sätt. Pengarna finns ändå i omlopp. Vi har inte diskuterat det, det ska jag ärligen säga, ur köpkraftsperspektivet. Det vi har diskuterat och diskuterar är hur vi ska hantera det för de svagaste i vårt samhälle. Som lantrådet sade i sitt anförande är vår målsättning att de svaga i samhället inte ska behöva drabbas. Den diskussionen har vi framför oss med Ålands kommunförbund och kommunerna, vi ska diskutera grundavdraget och se vad vi kan göra för att eventuellt ta upp lite där.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Fru talman! Lantrådet lovade mig att finansministern skulle precisera siffrorna och det gjorde han. Det jag frågade lantrådet om var bokslutssiffrorna för 2011 och planen för 2015. Finansministern visade en föredömlig tabell på sidan 10 där vi alla kunde konstatera att utgifterna stiger med 22 miljoner euro fram till 2015. Efter det jämförde finansministern själv med budgetsiffran för 2010 och det var tio miljoner mindre. Samma har jag här så jag känner till de siffrorna. Bokslutet 2011 vet vi inte. Budgeten för 2011 är en budget och inte ett bokslut. Det jag ville göra var att jämföra med samma siffror som regeringen hade för att klargöra allt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det positiva vill jag säga också till den föregående landskapsregeringen att bokslutet för 2011 blev bra, det blev bara ett litet minus det året. Det är det positiva som vi tar med oss i det fortsatta arbetet och som gör det lättare för oss naturligtvis.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Först vill jag säga att centern stöder den här omställningsbudgeten, som också innehåller en tilläggsbudget, eller om det är vice versa. I alla fall är det lite både och. Det har sagts här och på annat håll att det här egentligen inte är någon omställningsbudget. För min del och för centerns del är det en rejäl omställningsbudget med tanke på den korta tid som regeringen har suttit. Man har suttit bara fem månader och hunnit med att komma med en ny färdriktning, fastän den innehåller en del som har funnits med sedan tidigare.

Omställningsbudgeten innehåller det som jag många gånger har sagt här i talarstolen, för att få en budget i balans måste skatterna höjas, avgifterna höjas och servicen minska från samhällets sida. Det är lite det som genomsyrar omställningsbudgeten. Det är svårigheter att hitta andra metoder. Säkert finns det annat med effektivare verksamhet och så vidare, men det blir ofta politiska glosor, som är lätta att ta till, men som är svårare att hitta mycket pengar i.

Fru talman, om jag går vidare rent allmänt så kan vi konstatera att för ett land och för ett självstyrt landskap är en ekonomi i balans en garanti för välfärden och för självbestämmandet. Många europeiska länder som låtit ekonomin segla herrelöst i många år är idag  i händerna på  andra länders parlament. De här länderna får en försämrad välfärd och arbetslösheten skjuter i höjden. Allt beroende på att man inte har tagit tag i ekonomin i tillräcklig tid.

Tack vare ett starkt näringsliv och sparade pengar kan Åland stå emot de ekonomiska prövningar, som nu grasserar runt omkring oss. Centern har alltid slagit vakt om ekonomin. Under åren 1995 – 2007 hade centern både lantrådsposten och finansministerposten i många år och då sparades det ca 160 miljoner euro. Dessa miljoner kan nu vara med och mildra vår lågkonjunktur. Visserligen fanns det också andra partier som var med under den här tiden och tog ett långsiktigt ansvar.

Omställningsbudgeten visar att ekonomin kan bringas i balans år 2015, men vi måste komma ihåg att den stora skuld, som många europeiska och andra länder har och som också ökar ännu idag, kan förändra bilden ganska dramatiskt. Vi hörde här att finansministern var hoppfull och det känns glädjande. Han har säkert mera insikt än vad jag har i det dagliga arbetet och också i ekonomin, men jag vill ändå peka med ett varningens finger på att skuldkrisen inte är över ännu. Skulden ska betalas tillbaka på ett eller annat sätt, antingen i reda pengar, inflation eller reella BNP-förhöjningar. Det lyckligaste vore förstås om BNP-förhöjningen sköt upp i taket, men det blir en svår ekvation, att man ska ta in allt mera i skatter när man ska lösa skuldkrisen. Därför tror jag att den ekonomiska krisen blir långvarig. Som tur är så är Åland ett av världens rikaste hörn. Vi kommer inte att känna av lika mycket svårigheter som många andra länder, men något måste sänkas. Det visar också omställningsbudgeten.

Därför är det nu mycket viktigt, fru talman, att de besparingar som anges i omställningsbudgeten också realiseras. Man kan säga att nu är det lättaste gjort för landskapsregeringen och när denna budget slutligen godkänts i lagtinget så börjar det svåra med att implementera den i verkligheten. Här finns ingen återvändo, den måste implementeras, i annat fall kommer vi att leva i framtiden såsom många andra länder gjort runt omkring oss, dvs. våra barn och barnbarn får betala den skuld som vi har förorsakat. Kanske också andra här i salen som är yngre än jag får betala.

 Går vi sedan in lite djupare in i budgeten kan vi konstatera att vård, skola och omsorg prioriteras framom annat. Sjukvården får lite mera pengar att röra sig med, men kommer inte undan att strama åt och också att avgifterna måste höjas en aning. Skolorna får lite mindre pengar, men vi vet att elevantalet minskar så totalt sett per elev torde man få ungefär samma som idag. Med god styrning av minister Johan Ehn kan man hålla en minst lika god standard som idag.

Nästa stora satsning i den här budgeten är omsorgen av de äldre, de äldre som byggde den välfärd som vi har idag, genom att bygga ut och bygga nytt vid Gullåsen för upp emot 20 miljoner eller något däröver. Vi vet att det ska bli ett geriatriskt sjukhus där en del av dem som kanske ligger på vårdhem idag får en annan och bättre vård på den avdelningen. Det här är de äldre människorna väl värda, de har ofta med svett och tårar byggt vårt samhälle som vi idag kan må bra av. Därför känns det jättebra att det här kommer i gång. Vi vet också att kommunerna har ett stort ansvar för vård och skola. Nu måste vi igen uppmana kommunerna att hålla sig till kärnverksamheten. Slut upp med att bygga än det ena och än det andra, låt andra göra det. Se till att skola, äldreomsorg och barndagvård fungerar.

Visserligen kommer en del försämringar inom de här områdena att göras då sjukdomskostnadsavdraget föreslås avskaffas, då avgifterna inom ÅHS föreslås höjas och indexbindningen för studiestödet föreslås slopas under två år. Vi måste vara så ärliga att  detta trots allt bara är en mindre försämring för att få budgeten i balans med tanke på vad som händer runt omkring oss, då stora förändringar och försämringar sker. Klarar vi oss med det här ska vi vara oerhört tacksamma.

Det viktigaste är att skyddsnäten finns intakt för de som har det sämst ställt och kanske vid behov utvecklas, medan regeringen just nu i dessa dagar och framåt kommer att titta på skyddsnätet för de allra svagaste. Finns det risk att någon faller igenom måste man titta på det och försöka åtgärda det och i så fall komma tillbaka till lagtinget. Det är inte meningen att försämringarna ska göras så att de som inte har råd med vård inte kan få vård, alla måste få vård till den del de behöver. Vi vet också att det finns en del hushåll som har det knapert, som kanske är friska, ensamstående, pensionärer osv. som har lite pengar att röra sig med. Här vill jag också slå ett slag för att minska deras utgifter, vissa kommuner har gått in för att slopa sopavgifterna och tar det via skattesedeln. Det är ett utmärkt instrument från kommunernas sida att fördela resurserna till dem som har det sämst ställt.

En annan sak som är helt ny, som vi faktiskt fick reda på för en kort tid sedan är att statsskatten för TV-innehav i riket kommer att medföra att landskapet Åland kommer att få drygt 2,25 miljoner i högre avräkningsbelopp. Här finns det säkert olika funderingar på hur man borde göra. Spontant utan att konsultera någon annan, bara mig själv, tänker jag att man kanske borde ta kostnaderna via budgeten. Då skulle hushållen få 2,25 miljoner euro mera i plånboken per år, vilket förhoppningsvis skulle gynna de svagaste i samhället. Det kan inte vara så att 2,25 miljoner kommer in i vår budget och vi gör av dem på något annat och fortfarande har en form av licens eller medieavgift. Här finns det också en möjlighet, de här avgifterna tillsammans med kommunala sopavgifter skulle ge ett tillskott till de allra svagaste. Jag tror att det här är en bättre och lättare väg att gå bara den politiska viljan finns.

Näringspolitiken, fru talman, är en mycket viktig avdelning i en föränderlig värld. Här kan man nog säga att näringsminister Karlström har kommit med en del djärva grepp, som, om allt går i lås, kan ge Åland många nya arbetsplatser. Intressant är hans idéer om mjölkproduktionen och nya finansieringsformer för företag. Visserligen kommer det att måsta finnas balansgång så att inte etablerade näringar slås ut. Obevekligen är det så inom jordbruket och inom hela näringslivet att vi måste stärka konkurrensfaktorn. I annat fall så blir det utslagning och andra länders produktion tar över. Men som sagt det gäller för näringsministern att ha fingertoppskänsla och känsla för vad som är bäst för Åland. Det tror jag att han har.

En av de viktigaste näringsgrenarna är nog energin. Tillgång till energi är helt avgörande för vår välfärd och energiproduktion i sig kan vara en framtidsbransch bara vi tar vara på vår egen energi. Här måste landskapsregeringen gå från ord till handling. Inga mera utredningar. Tekniken finns. Sätt igång bara.

Vi kommer ihåg åren 2004-2005 då vindkraftsparken på Båtskär byggdes och då värmekraftverket i Mariehamn kom i drift. Båda projekt med landskapets hjälp, Båtskärs arkipelagen arrenderades ut av landskapet, värmekraftverket gavs det ett 40 procents investeringsstöd för. Liknande projekt har nu också byggts av ÅCA. Alla de här tre projekten visar att det går att göra ekonomi av egen energi, bara landskapet och samhället är med på ett hörn, åtminstone till en början. Nu måste landskapsregeringen komma vidare. Inte flera utredningar, man måste skrida till verket. Det här är ingen kritik utan en uppmaning.

 Vi har stora energiresurser i vinden, skogen, jordbruket, hushållen och i solen. Vindkraften kan byggas ut mångfalt och hur mycket beror på det statliga stödet, som Åland just nu står utanför. Utan det går det också att bygga ut, åtminstone delvis. Skogen kan i princip värma upp alla fastigheter på Åland, råvaran finns. Råvaran ligger och ruttnar i skogen ändå.

Kanske det mest intressanta just nu är framställning av biogas som kan användas till fordonsbränsle och fartygsbränsle. Genom att röta hushållens avfall, jordbrukets restprodukter såsom dynga och slaktdjur skulle vi få ansenliga mängder av miljövänlig biogas och som biprodukt uppstår ett luktfritt och naturligt gödselmedel. Här är jag lite förvånad över att ingen ännu har börjat med det i större skala. Det förekommer i mindre skala. Runt omkring oss blir det allt vanligare. Det paradoxala här är att det som man tidigare trodde var miljövänligt, dvs. att kompostera matavfall, har visat sig vara det mest miljöovänliga vi kan syssla med. Vid kompostering uppstår den värsta klimatpåverkande gasen, det vill säga metangas. Det är till och med miljövänligare att frakta bort matavfall till Uppsala och elda upp det. Märk väl!

Ännu en gång landskapsregeringen, tekniken finns, det finns också säkert en del privat kapital. Men vad som behövs är riskkapital för att komma igång. Näringsminister Karlström har under sin tid som minister pratat om införande av mera riskkapital. Här finns ett utmärkt sätt att stöda dessa projekt med riskkapital. Det kommer att ge inkomster, skatteinkomster, arbetsplatser och bättre miljö. Vad kan vara bättre. Som sagt, det finns runt omkring oss. Det fungerar där, det måste också fungera här.

Arbetsmarknadspolitiken är ett annat område som näringslivet och samhället måste hjälpas åt med. Det gäller främst ungdomsarbetslösheten. Svårigheter för de nyutbildade ungdomarna att komma ut i arbetslivet är påtaglig. En 25-årig nyutexaminerad ungdom sa till mig att arbetsmarknaden frågar efter unga personer med bra utbildning och som har minst 25 års erfarenhet. Det är ganska svårt för en 25-åring med de kriterierna. Därför måste näringslivet och också den offentliga sektorn, vara mera öppen för de som inte ännu hunnit skaffa sig livserfarenhet. Full sysselsättning, brukar finansministern säga, är grunden till vår välfärd. Så är det!

Fru talman! Hela Åland ska leva har centern som ledord. Centern ser fram emot utredningar om en samhällsreform och kommer aktivt att deltaga i efterarbetet av denna utredning. Landskapsregeringens handlingsprogram anger och antyder att den kommunala behörigheten ska bestå, dvs. så länge kommunerna själva vill och har en möjlighet ska kommunerna bestå. Centern stöder det och att det måste finnas en frivillighet när det gäller kommunsammanslagningar.

Det tycks finnas en övertro att det finns stora fördelar när det gäller den ekonomiska effektiviteten hos större enheter. ÅSUBs statistikbok vittnar ofta om motsatsen. Jag vill gärna ta ett exempel, grundskolorna på Åland: Både Finström och Jomala har en enda grundskola och där kostar eleverna 12 600 euro per elev och år, Saltvik har en enda skola, där kostar det 10 400 euro per elev och år. Det visar att det inte alltid är så att större enheter är billigare än mindre. Det finns visserligen också siffror som talar för det, men det är inte enbart så. Därför måste man i efterarbetet av samhällsreformen titta på vad de verkliga kostnaderna är och glömma bort de ideologiska. Jag tror också att landskapsregeringen kommer att göra det.

Jag nämnde här om kommunerna och vi kan säkert antyda att man borde bibehålla kommunerna. Det antagandet har centern ansett vara riktigt, men vill kommunerna gå ihop så får de också göra det och skall också stödas i så fall. Ser vi till de nya ålänningarna, de som flyttar till Åland är kommunen en viktig spelplan även för dem. De kan lätt inkluderas i samhällsbygget genom att delta i fullmäktige, styrelse och i nämnder. Föglö är en förebild, där har de nya ålänningarna kunnat inkluderas i det kommunala arbetet. Det blir lättare i mindre kommuner att kunna göra det. Det måste man ha i åtanke den dag man ska göra efterarbete av den här samhällsreformen.

Fru talman! Jag är just klar, klockan går ser jag, men i alla fall några rader till. Vi kommer nu till den biten som kanske är den allra svåraste för oss alla, skärgården, hur vi ska hålla skärgården levande. Det har funnits många idéer, förslag, men lätt är det inte. Vi måste också hitta något nytänkande men det måste också vara så att man ska vilja bo ute i glesbygden. Det är inte så lätt att komma emot när man ser hur husen växer upp som svampar ur jorden i Mariehamn och runt Mariehamn, där man betalar lika mycket för 1 000 m2 tomt som man får ett mindre hemman på landsbygden för. Då inser man att det lite är som att slåss mot väderkvarnar.

Vi har alla sagt att vi ska försöka hålla en levande skärgård. Då är visserligen trafiken en pusselbit som måste vara bra. Trots att vi har gett upp emot 200 miljoner på 10 års tid till skärgårdstrafiken sjunker ändå befolkningen, utom kanske i Vårdö och Föglö, som hålls mera stabila. Det är ett problem som vi alla brottas med. Vi vet att trafiken är dyr och än större problem är det här med bränslet.

När jag började som trafikminister 1999 kostade bränslet 17 cent per liter, oskattat, det var rena världsmarknadspriset. Idag pratar vi om 78 cent per liter, det har stigit med 450 procent på 12 år. Det finns inte några skatter som kan trolla bort de siffrorna, det är rena världsmarknadspriset. Det har stigit i pengar från en miljon till 4,5 miljoner på 12 år. Leker vi med tanken att det fortsätter så här i 12 år till kommer det 2024 att kosta 20 miljoner i bränslepriser för trafiken. Det inser vi alla att vi inte kommer att ha råd med det. Vad är det som säger att prisen ska stabiliseras. Knappast någonting. Här finns också jättelika utmaningar och det har framförts av infrastrukturministern, hon har Vårdöbron på sitt bord, förkortning av Föglötrafiken och Kökar över Föglö, som är tre stora projekt som man måste försöka realisera. Problemet är den oerhörda kapitalinvesteringen som krävs och den långa tidsgången, som är ett jättestort dilemma.

Till sist, fru talman, kan vi väl kort konstatera, med vackra ord förstås, men ändå, om hela Åland ska leva bör man hålla den nuvarande kommunstrukturen, om så kommunerna vill, det måste vara en bra bastrafik i skärgården, vi måste ha ett konkurrenskraftigt näringsliv, vi måste framför allt hålla välfärden inom vård, skola och omsorg och absolut hålla en ekonomi i balans. Tack, fru talman!

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Centerns gruppledare Runar Karlsson säger att det här är en rejäl omställningsbudget. Jag kanske inte riktigt delar den uppfattningen förutom på en enda punkt och det är för de mindre mjölkproducenterna, som tappar avbytarverksamheten helt och hållet. Därför undrar jag varför det är just jordbruksnäringen, som enda näring, som får ta smällarna när det kommer till konkreta åtgärder och genomföranden? Varför är det på det sättet.? Hur ser centerns gruppledare riktigt på det?

Ltl Runar Karlsson, replik

 Fru talman! Det här har varit föremål för diskussion hos oss. Tittar vi lite längre framåt så för att vara konkurrenskraftig måste ladugården bestå av minst 60 kor i framtiden så att man kan ha en robot. När de blir så stora är det inte lika intressant längre att ha avbytare och inte lika nödvändigt. Visserligen kommer de mindre att få lite högre kostnader, men jag tror faktiskt att om samhället ger mindre stöd till en näring tror jag att marknaden kommer att reagera på ett sådant sätt att man får mera betalt för sina produkter. Det blir en automatik, marknaden vet när en näring får för mycket stöd och då blir det så att priserna dumpas lite. Delvis kommer det här att kompenseras med högre mjölkpriser. Det är min tro.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Är det faktiskt ledamoten Runar Karlssons tro? Normal marknadsekonomi fungerar helt och hållet på det sättet, det har ltl Karlsson rätt i, men tar man bort stöden till den lilla, lilla droppe mjölk som produceras på Åland i hela Europa har det ingen betydelse överhuvudtaget annat än att den situationen blir väldigt knepig för de små. Menar ledamoten Karlsson att alla mjölkproducenter på Åland om tre år som är de facto vi pratar om när avbytarverksamheten är borta, att man har kommit upp i den volymen att man har en egen robot. Jag tror tvärtom att ska ÅCA hålla den mjölkmängd som de har nu så behövs de små producenterna under en övergångsperiod. De behövs definitivt, kanske de små ledamöterna också.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Om jag tar ett exempel med potatisodlingen på Åland. Man tog bort stödet på en och en halv cent per kilo, det gjorde så att Chipsen gick in och betalade en och en halv cent per kilo. Där reagerade marknaden trots att det är den lilla, lilla mängd enligt den europeiska volymen. Jag tror också att omställningen går i rasande takt inom mjölkproduktionen nu, t o m före ministern Karlströms tid påbörjades det. Bara inom min hemtrakt kommer inom tre år 300 nya mjölkkor till stånd. Det är tre miljoner liter mjölk till, i alla fall oerhört mycket mera, jag kommer inte riktigt ihåg siffrorna nu.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag vill inledningsvis notera centerns kritiklösa uppmaning till sin egen minister om energipolitiken. Vi håller med om att det är en oerhört viktig sak som påverkar den åländska ekonomin på sikt. Vi noterade det. Det glädjer oss också att centern visar en viss realism i tankesättet om de prognoser som har uppmålats i den här tilläggsbudgeten fram till 2015. Vi bedömer det också som så att situationen ute i Europa, i USA och på annat håll också, t o m i Kina, är svår att analysera. Det är svårt att säga säkert om kriserna där. 2008-2009 tappade vi 40 miljoner i avräkningsbelopp. Skulle någonting liknande hända på nytt kan de här kalkylerna vändas helt upp och ner och så står vi i samma situation igen.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag delar den här oron om ekonomin i Europa och ute i världen. Det är inte bara de europeiska länderna som har en våldsam skuldkris, Japan ligger väl på ruinens brant, men de har väl sin styrka på annat sätt. USA har jättesvårt att få fart under hjulen. Man är orolig och det finns ingen trolldom här.

Fru talman! Jag vill också passa på att säga att nollorna som jag just sade, att det handlade om tre miljoner liter mjölk, 25 procent mer kommer ÅCA att få i mera mjölkproduktion under tre års tid. Nu hörde inte ltl Eriksson på mig, men i alla fall.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det måste vara ointressant det jag säger eftersom ledamot Runar Karlsson svarar på ltl Anders Erikssons replik. Lite tillbaka till allvaret, lite oroväckande när ledamoten Runar Karlsson säger att frågan är om man ska slåss mot väderkvarnarna gällande skärgårdsbornas fortsatta kvarlevnad ute på skärgårdsöarna. Jag uppfattade det som lite trist det som centern förmedlade. Det är helt korrekt att en gradvis avfolkning har skett med det nuvarande trafiksystemet, men då borde man väl med kraft ta i det och försöka ändra på det systemet, det systemet som är för dyrt idag, ändra det till någonting som är bättre för att mota den här avfolkningen. Det duger inte att fortsätta som det är, det leder till mer avfolkning, att skära i det nuvarande leder till ännu mera avfolkning, vi måste göra någonting annat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag ber om ursäkt ledamot Perämaa att jag nonchalerade honom. Det är klart, fru talman, att ser man på siffrorna på hur befolkningen sjunker i skärgården blir vi alla pessimistiska. Hur ska vi klara av det här? Vi kan se vad som hände i Brändö med tomatodlingen osv. Det måste till något nytt. Vi diskuterade på centerns gruppmöte idag att den duktiga företagsamheten som finns i Vårdö borde smittas av till de andra. Skulle det finnas en eller två av dem i varje skärgårdskommun skulle det lyfta upp åtminstone Kumlinge, Brändö och Kökar. Vårdö och Föglö har ett hyggligt näringsliv och en hygglig befolkningsstruktur.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Lite ris och ros till centerns gruppanförande och ltl Runar Karlsson. Först vill jag ge starkt stöd till diskussionerna om biogas. Ska vi utöka kobesättningen på Åland behöver vi ha biogas. När det gällde skolorna är det inte riktigt relevant det som ledamot Karlsson säger. Mariehamn har kostnader på drygt 9 000 euro per grundskolelev. Det är inte rättvist att jämföra Saltvik och Finström. Finström har högstadium och specialklasser som kanske inte Saltvik har i lika stor utsträckning. Mariehamn har flyktingklasser, specialklasser och högstadier och har ändå kostnader på bara drygt 9 000 euro per elev.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jo, jag sade här att det finns andra siffror som talar emot det, det var inte alldeles entydigt. Att jämföra Saltvik och Finström, nu kommer vi in på kommunalpolitik, men i specialklasserna så samarbetar man på norra Åland så där betalar alla sin del. Man kan inte jämföra rakt av med de kommuner som jag nämnde, det finns säkert andra siffror som talar emot det.

Fru talman! När det gäller biogas är det precis som ledamot Sjögren säger att om kobesättningen ska öka borde man ta tillvara det avfall som det ger. Idag är det ett missnöje från befolkningen när det sprids ut och luktar. Gör man biogas av det tas lukten bort så det är ganska fantastiskt. Det är faktiskt döda djur som kommer att bli större problem på Åland, men då kan man göra biogas av det.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Biogasen är en outnyttjad resurs och det skulle också vara bra för Åland som helhet. När det inte blåser har vi biogas.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag vill återupprepa att det som komposteras idag avger metangas och det är den absolut värsta klimatpåverkande gasen vi har. Kan man ta tillvara på det så är det bra. Det är ofta så att man i stora världen på välskötta soptippar eldar upp gasen genom rör för att få bort gasen. Här tror vi att en kompostering gör en välgärning för miljön, men tyvärr, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Ledamot Runar Karlsson kommer in på sin tid som trafikminister och om den bränslekostnadshöjning som har varit. Ledamoten Karlsson arbetade väldigt mycket framåt under sin tid som trafikminister, så då funderar jag för mig själv när jag läser tilläggsbudgeten och det inte kommer någon form av prioriteringar utan det är ungefär samma uppräkningar som det alltid har varit. Hur kommer det sig att centergruppen inte med kraft har påverkat att det skulle komma in prioriteringar också?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det historiska har jag själv önskat att det tunga projektet skulle ha varit i sin slutlinda och det skulle ha stått i det här dokumentet. Nu tror jag att man har klarerat ganska långt av skärgårdens problem. Tyvärr blev det inte så, man måste inse realismen, det finns inte majoritet i lagtinget så det går inte att driva ett projekt vidare. Det är klart, fru talman, att det optimala vore att vi borde ha en prioritering bland de kanske tre största projekten, Vårdöbron, förkortning av Föglötrafiken och Kökar över Föglö, men jag upplever att man jobbar brett och försöker jobba parallellt. Stupar det ena så stupar det andra också.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Prioriteringarna kommer fram och skärgårdsbefolkningen blir att vänta och vänta på besluten, hur ska det bli? Det blir som något slags svälta räv-lek. Ska skärgården få förtvina eller hur ska det sluta?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag tror lite som ltl Sundblom säger, man måste komma fram med en prioritering så småningom och ta striden här sedan vad man ska göra först. Det tror jag för annars kommer man inte längre. Man höjer väl här ett varnande finger för den våldsamma kapitalinvestering som krävs, så det blir inte lätt, men det finns projekt som kan visa att det betalar sig själv på ett eller annat sätt. På det sättet borde det komma fram.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag vill inleda med att upprepa det som jag sade i en replik till lantrådet om att det kanske mest positiva i den här tilläggsbudgeten är den skrivning om tillväxt, som man har valt att föra in redan på första sidan. Tillväxt är någonting som vi behöver få till i det här samhället också. Det ger en bild av hur ekonomin rullar på. Sedan återstår det att se hur dessa mål och visioner kan omformuleras och hanteras i praktisk handling. Det är väl någonting som vi säkert får återkomma till i kommande budgeter och i kommande lagförslag precis som mycket annat i det här.

Liberalerna vet också att ekonomin är ansträngd. Den är ansträngd i landskapet, kanske i viss mån i kommunerna, kanske dock inte lika mycket i kommunerna som i landskapet. Den är synnerligen ansträngd i Europa, där norra Europa har klarat sig något bättre. Den är ansträngd i USA, Japan, t.o.m. i Kina enligt de senaste uppgifterna. Informationen därifrån är alltid svår att analysera med tanke på deras statsskick.

Vi liberaler hade stora förväntningar på landskapsregeringen, med tanke på tilläggsbudgeten. Landskapsregeringen valde själv att trissa upp förväntningarna väldigt starkt. Man döpte om tilläggsbudgeten till omställningsbudget redan i ett tidigt skede. Man sade att det mesta ska få svar i tilläggsbudgeten. Tyvärr blir vitsordet från liberalerna inte särdeles högt. Tilläggsbudgeten är inte en stark produkt enligt oss. Alltför mycket återstår att hanteras i framtiden. I snart ett halvt år har landskapsregeringen, som jag antydde tidigare, varit tyst, det har varit gravt tyst från landskapsregeringens korridor, man har alltid hänvisat till att svaren kommer i tilläggsbudgeten. Omställningen blev inställd, är ett populärt uttryck som vi nog tycker att passar rätt väl in på detta dokument. Lite hyvlande sker det ju, man hyvlar med osthyveln och får ner kostnaden i någon mån. Till de delar man gör ärliga försök i det kan vi inte vara emot.

Jag anser att man måste spara i de offentliga utgifterna. De två stora frågorna, de som redan diskuterades i valrörelsen, det som diskuterades när den nya majoriteten bildades, det som har varit de två stora samtalsämnen under ett halvt år åtminstone, kanske ett år, är kortrutten och samhällsservicereformen. Där får vi inget svar överhuvudtaget i detta dokument.

Samhällsservicereformen, skrivningen här är exakt desamma som angavs i regeringsprogrammet och som har angetts i debatten därefter. Man pekar på ett system via tjänstemannaberedning först, sedan blir det en politisk behandling senare om det möjligen kan bli ett resultat någon gång i framtiden. Inte några politiska besked ges av den här landskapsregeringen till den delen.

Kortrutt är samma sak, de projekt som nu sägs behandlas på bred front har varit nämnda i tidigare budgeter, det finns inte några nyheter där. Man har ändå valt att inte prioritera och välja var man ska börja, så det kommer att vara oklart för lagtinget också våren 2012. Förmodligen får vi svar tidigaste vid budgetbehandlingen årsskiftet 2012-2013. Som ni har noterat vill liberalerna påskynda denna process.

Jag vill påminna om det som liberalerna alltid har sagt, det står också i den gula boken, budgeten för 2012, varje projekt måste vara föremål för beredning, det måste vara föremål för uppgörande av en affärsplan så att man kan bedöma vilket projekt som betalar sig snabbast. Jag utgår från att landskapsregeringen kommer att ha detta med sig. Vi liberaler har ändå gjort en prioritering så att vi i en budgetmotion pekar på ett projekt som borde verkställas omedelbart.

Såsom här tidigare har framkommit i form av liberalernas replikväxlingar till presentationen anser vi att Katainen-Urpilainens skattehöjningar är den största orsaken till den balansering som dessa siffror och tabeller visar att kommer att ske.

Ser man som ett exempel på kostnadsbilden kan vi konstatera att för den ram för 2013 som här anges, kommer konsumtionskostnaden att sjunka endast med en miljon euro från den bedömning som gjordes i en tidigare ram. Det är inte särdeles stor förändring. Skatterna kommer dock att höjas nästa år vilket ger en effekt om åtta miljoner euro för oss.

Tyvärr blir det så att den samlade bedömningen av detta blir att vad gäller inbesparingar så är det i hög grad de sjuka och de studerande som får betala kalaset.

Tilläggsbudgeten säger inte något svar på sossarnas vallöfte om tandvård för alla. Det beklagar vi, vi tycker att den frågan är den som enskilt mest påverkade valrörelsen och också resultatet och förmodligen gav sossarna lantrådsposten. Den frågan borde ha fått ett svar i den här tilläggsbudgeten, som behandlar politiken som man avser att föra under hela mandatperioden.

Förutom att det inte finns ett svar på tandvård för alla har sossarna i debatten sedan presentationen, valt att ta åt sig äran för att man införskaffar en ambulerande tandvårdsvagn och med den ge en viss service åt skärgårdsungdomar, barn, skolelever, åldringar i skärgården och också åt äldre människor på fasta Åland. Det här är ett beslut om förra regeringen och den förra ÅHS-styrelsen står bakom. Det som nu utlovas är någon form av allmän tandvård till alla skärgårdsbor. Som skärgårdsbo känns det lite förklenande att skärgårdsbor ska bli föremål och allmän mottagare av någon sorts, ja jag kallar det för allmosor av landskapsregeringen. Jag tror att det har uppfattats som lite negativ.

Synar man förslaget närmare kan man konstatera att det inte är meningen att tandvården ska bli avgiftsfri för skärgårdsborna, det är inte heller meningen att man ska få vårdas till alla de delar som man behöver i sin munhygien utan det har sagts i presentationen att den inledande kontrollen möjligen kan fås gjord i den ambulerande tandvårdsvagnen. Det här betraktar jag och vi, som ett utspel för att på något vis lindra kritiken för övrigt. Tandvårdsfarsen borde och kräver ett ordentligt klargörande av lantrådet enligt vår uppfattning. Vi tycker inte att vi har fått goda svar på det tidigare här idag.

Fru talman! Tilläggsbudgeten och dess allmänna motivering är ordrik. Vi betraktar den som en revidering av regeringsprogrammet. Vi väljer i debatten att fokusera i första hand på tre områden där vi har avgett budgetmotioner. För de övriga frågorna kommer vi att återkomma till landskapsregeringen framöver i samband med budgeter för kommande år i samband med lagframställningar, vi avser att förändra den politik som förs. En allmän motivering är som redskap någonting som anger en politisk färdriktning. I allmänna motiveringar tar man inte några konkreta beslut om någonting. Det gör man i budgetmoment och lagar.

Vi har lämnat tre budgetmotioner. Mina kollegor kommer att redogöra för innehållet i dem närmare, men jag vill här prata några ord om finansieringen av dem. Sjukdomskostnadsavdraget, där kommer liberalerna att stå fast vid det som vi sade i samband med budgeten för 2012. Vi vill att avdraget ska vara kvar, vi anser att finansieringen av avdraget ska finnas i det som kallas kommunpaketet så att kostnaden får tas av kommunerna. Däremot vill vi att man går vidare med det som också sades i budgeten att en del av denna vinst för landskapet, när man avslutar kompensationen, ska sättas på samarbetsunderstöd. Vi vill att man ändrar den lagen så att kommunerna verkligen kommer till samarbete. Som sagt, ledamot Katrin Sjögren kommer att redogöra för innehållet närmare.

Indexjustering av studiestödet, också en budgetmotion från vår sida. Vi vill inte att den s.k. omställningen ska leda till att de studerande får sämre förutsättningar för sina studier. Ledamoten Asumaa kommer att redogöra för det.

Vi vill inte heller att våra förslag ska leda till en ökad kostnadsbörda för landskapet så därför har vi några förslag på inbesparingar som kunde ersätta detta förslag. Studiestödet är en del av utbildningspolitiken. Vi vill göra en prioritering som följer med förslaget. Vi anser att justeringen ska vara kvar, men att man kan sluta med bidragsgivningen till de två bildningsförbund som finns på Åland. 80 000 euro per år är kostnadseffekten för det. Vi menar att dessa bildningsförbund har kommit till vägs ände i ett modernt utbildningserbjudande, vi menar att man kan avstå från detta. Vad gäller arbetarnas bildningsförbund finns det också från vår sida en farhåga om att det förbundet är lite för nära kopplat till lantrådspartiet på Åland. Som exempel kan man notera att på senaste stämma då det valdes en ny styrelse för Arbetarnas bildningsförbund, valde lantrådet att vara ordförande. 80 000 euro inbesparing där alltså.

Tidningen Jägaren kan härefter finansieras av jägarna själva. Det skulle ge 30 000 euro. Vi har inte den exakta siffran på hur mycket indexjusteringen betyder. Krävs det mera kan vi komma med ytterligare förslag.

Kortrutt är följande motion. Den kommer ledamoten Sundblom att presentera. Där menar vi att med den når vi självklara inbesparingar på sikt.

Så till själva tilläggsbudgeten, det som sker 2012. Vi kan notera att landskapsregeringen föreslår kostnadsökningar på ca 1,6 miljoner i sådana kostnader som inte är förutbestämda om vi säger så. Det finns ytterligare en kostnad om 2,76 miljoner för inköp av aktier i Kraftnät Åland, men det kan knappast belasta den här regeringen. 1,6 miljoner och därutöver. Inbesparingar endast 42 000 euro. Totalt sett en relativt kraftig kostnadsökning för 2012. Det här balanseras med en ökad skattegottgörelse, men framför allt av en överföring från 2011 om sju miljoner, vilket torde härröra sig från ett återkrav på Ålands Industrihus av ungefär samma belopp. Den här frågan har diskuterats förut i finansutskottet, men jag bedömer den som så väsentlig att finansutskottet igen för diskussioner om hur detta återkrav verkställs. Utskottet konstaterade vid senaste behandlingen att räntorna som löper på det här kravet inte är oväsentliga. Vi menar att lagtinget och allmänheten behöver få reda på vad som sker.

Sedan ett enda enskilt budgetmoment därutöver. Budgetmomentet 43.40.75 250 000 för naturbruksskolan för att göra detta utrymme till kontorslokaler. Målsättningen att kunna använda lokalerna stöder vi, men vi vill veta vad dessa lokaler ska användas till. Inte ska några 250 000 euro satsas på byggnader.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Den här domedagsretoriken om att regeringen inte sparar tillräckligt och att utgifterna ökar har vi hört från flera liberala ledamöter med ledamot Perämaa i spetsen. Jag undrar då, eftersom i de motioner som har lagts fram kommer det en konstruktiv tanke kring en av motionerna, men i övrigt kvarstår sjukdomskostnadsavdraget, finansieringen från landskapsregeringen i det här förslaget. Det hänger inte ihop för mig att man talar om att hålla nere utgifterna från liberalerna, men samtidigt pekar motionerna på att det är kostnadsdrivande, alla de förslag som kommer från liberalerna. Hur hänger det här ihop?

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Indexjusteringen av studiestödet gav vi i andra förslag som ska motsvara indexjusteringen, åtminstone över år. Det torde det göra. Sjukdomskostnadsavdraget överför vi och det har vi sagt i grundbudgeten, kostnaden på kommunerna genom att kompensationen för avdragen ska försvinna. För landskapet som helhet har det ingen negativ budgeteffekt speciellt som vicelantrådet sa att man tänker bibehålla ett samarbetsunderstöd i kommande budgeter, så det är fullständigt kostnadsneutralt för landskapet. Åtminstone på sikt hade det förslag som stod i budgeten 2012 gett en viss kostnadsverkan redan 2012, det som föreslås i tilläggsbudgeten så ger effekt först 2013.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Perämaa berör samhällsservicereformen och säger att det inte finns något nytt i tilläggsbudgeten. Vad som är nytt under den här regeringens tid och särskilt i den här budgeten är att det som har varit väldigt abstrakt och svårgreppbart nu konkretiseras. Arbetet är igångsatt. Det finns en arbetsgrupp som ska vara färdig sista april, sedan ska det tas fram ett till alternativ från en extern resurs. Därefter ska det utvärderas och sedan kommer det här att ges till en parlamentarisk kommitté. Under den här processen kommer kommunerna att vara remissinstans. Väldigt konkret angiven process i budgeten.

Det här är ingenting som ska dikteras av en majoritet i lagtinget, det här är någonting som man måste ha enhällighet kring och delaktighet i. Det kommer att bli så när man jobbar på det här sättet. Liberalernas input och idéer kommer också att tas tillvara i den här processen, som det nu är upplagt. Det här är en felaktig kritik. Nu har man tagit tag i det här och påbörjat det, kavlat upp ärmarna och börjat arbeta med det här.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! I regeringsprogrammet och redan i valrörelsen sade man från alla partier, också vi, att samhällsreformen, som det då hette den blev senare döpt till samhällsservicereformen, skulle vi jobba med. Jag säger inte att landskapsregeringen inte har lagt upp arbetssättet, det har man gjort, man börjar med en tjänstemannagrupp som ska jobba med förslag, tre stycken, men det som lite förvånar är att landskapsregeringen inte har tagit politisk ställning till någonting ännu. Det normala när en landskapsregering börjar med ett arbete är att man ger en viss politisk vägledning. Det finns ingen förändring i tilläggsbudgeten i förhållande till regeringsprogrammet och ett halvt år har gått.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Arbetet ska baseras på fakta och vetenskap och det är den basen som nu tas fram. Inte skulle det fungera om landskapsregeringen redan nu dikterade hur reformen skulle utformas. Då skulle man köra över den parlamentariska kommittén, kommunerna och alla medborgare som engagerar sig i det här. Därför måste man ta fram fakta för att ha en bas att stå på och göra ÅSUB-beräkningarna. Sedan kan vi välja från det smörgåsbordet, i det här fallet i den parlamentariska kommittén tillsammans med kommuner och också medborgare som vill engagera sig. Det är så arbetet ska göras och det vore fel att i det här skedet komma med ett majoritetsbeslut att så här ska vi göra. Däremot har alla partier sina uppfattningar, som man kommer att torgföra i den parlamentariska kommittén. Där kommer det att bli en intensiv debatt där man får byta åsikter mot varandra, men på basen av fakta och vetenskapliga modeller som den här gruppen och den externa resursen har tagit fram.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Fakta är alltid bra. Min kollega i lagtingsgruppen, dåvarande socialministern, tog fram ett väldigt bra underlag, som säkert kommer att ligga delvis till grund för det fortsatta arbetet. Man kan, fru talman, måla upp det som ledamoten Sundman gjorde här att det är så demokratiskt, alla är med och alla kommer att få vara med, men vill man vara lite misstänksam kan man också ana att man döljer politiska bekymmer och frånvaro av politiskt ställningstagande, när man kommer med ett sådant här förfarande. Vi menar att om man överhuvudtaget ska komma någonstans i den här frågan under den här mandatperioden behöver landskapsregeringen ta ställning. Vi vet att ni har väldigt olika åsikter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag upplever att det finns en otrolig medvetenhet ute bland våra medborgare och ute bland förtroendevalda i kommunerna. Landskapsregeringen har mött den medvetenheten med kraft och tagit tag i frågan redan efter en månad när vi hade tillträtt. Det här året är indelat i olika faser för hur arbetet ska framskrida i nära samarbete med mig. Jag går på möten när det uppstår frågor som är av politisk natur, jag kommer att delta i deras arbetsgruppsmöte i morgon för att besvara en fem-sex olika frågor, som är av politisk natur och som de vill ha vägledning i. Det lever inte sitt eget liv utan det finns en politisk målsättning i det här arbetet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag och vi har inte den minsta tveksamhet till förmågan att arbeta med vilka frågor som helst som finns hos landskapsförvaltningen. Det finns många goda tjänstemän som har oerhört höga kvaliteter i det här huset eller om man kallar det för grannhuset. Det som minister Lindholm säger här är exakt samma sak som vi kunde diskutera och få oss till godo under behandlingen av regeringsprogrammet. Varför leder inte den politiska diskussionen vidare så att ett ställningstagande politiskt av landskapsregeringen kunde ligga till grund för det fortsatta arbetet? Inte är det väl ändå så att minister Lindholm ensam ger politisk vägledning åt arbetsgruppen, nog torde väl hela landskapsregeringen höra diskussionen.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Den här landskapsregeringen arbetar gemensamt och vi för diskussionerna gemensamt, sedan är det min uppgift att ta ansvaret gentemot arbetsgruppen och att man blir färdig med sitt arbete. De har väldigt höga ambitioner så jag tvivlar inte en sekund på att det kommer att göras. Jag tror inte på den modellen att man sätter ner foten redan innan arbetet inleds genom att säga så här kommer det här arbetet att sluta, den här visionen ska leda till det här arbetets slutarbete. Det gäller att ha en stor delaktighet att man har öppenhet mot alla som kommer att beröras, dvs. alla oss, alla människor på Åland kommer att beröras av reformarbetet. Därför är det viktigt att alla känner en stor delaktighet och gemensamt arbetar fram en modell som man tycker att är lämplig.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Givetvis måste ett visst mått av allt detta som minister Lindholm här vältaligt beskriver finnas, det måste finnas en beredning av frågor också, men en politisk landskapsregering är just det, en politisk landskapsregering och då måste det finnas utrymme att också politiskt ge åsikter under arbetets gång. I regeringsprogrammet beskrev man ett arbetssätt med tjänstemän och sedan så småningom en parlamentarisk kommitté. Man säger samma sak i den här omställningsbudgeten, som skulle ge svar på de svåra frågorna, men man har inte gett en politisk åsikt. Därutöver ska förmodligen, som det har uppfattats, minister Lindholm själv inte sitta på sin post mer än två år och sedan ska det ske ett byte. Då anar vi att frågan kanske startar på nytt igen, om två år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Tack ledamot Perämaa för den socialdemokratiska oro som ledamot Perämaa verkar ha. Liberalerna fortsätter, som man tidigare gjorde under den förra mandatperioden, med att mer koncentrera sig på vad socialdemokraterna gör än vad man själv gjorde. Därför hände det kanske inte så mycket i den regeringen heller. Jag skulle rekommendera ledamot Mats Perämaa att titta sig själv mer i spegeln och fundera på vad de gjorde.

Tillbaka till kortrutten och ledamot Perämaas anförande där. Nu menar man att det inte är någon prioritering, men tidigare finansministern, hur är det med utredningarna över övergripande ekonomiska kalkyler för de olika prioriteringarna? De måste väl vara gjorda av förra regeringen eller hur är det tänkt? Vi måste väl ha något sådant när vi tar beslutet om prioriteringarna.  

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vad som gjordes av liberalerna under den förra perioden? Vi fick ta allvarliga beslut i mycket svåra tider när inkomsterna föll väldigt kraftigt. På ett år minskades antalet tjänster med ca 70 och det står tydligt i tjänstetablån. Det står också i den tilläggsbudget som levererades av den majoritet som ledamot Winé representerar.

Vad gäller kortrutt så lät landskapsregeringen under dåvarande trafikminister Veronica Thörnroos’ ledning leverera ett kortruttsmeddelande med en massa projekt som diskuterades i lagtinget. Efter det finns det budgetmedel och också projekt nämnda i den gula boken om vad som kunde verkställas, men då fanns det inte affärsplaner som det sades i budgeten. Den här tilläggsbudgeten tar inte minsta lilla steg framåt. Alla kommande projekt är ofinansierade också.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Jag kan förstå att man bör titta lite, den snömos som jag fick i replik här kan man inte ta något beslut på. Kanske det måste komma lite mer konkreta saker att gå in på. Det var mycket om att socialdemokraterna har tagit åt sig äran med tandläkarvagnen. Har vi faktiskt gjort det? Vi har en minister på den platsen och då är det självklart att man säger vad som händer inom avdelningen. Det är lite väl mycket broderier från ledamot Perämaas sida. Att kalla det utspel från sossarna här om tandvårdsreformen, är mest bara att koncentrera sig på vad vi ska göra och inte göra. Däremot beklagar sig ledamot Perämaa över tandvården, att det inte har hänt något på fem månader, men under de förra fyra åren fick jag inte heller mer pengar i plånboken

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Kanske ledamoten Winé inte fick det, men däremot införde vi ett system som gav mera pengar i plånboken för de äldre med de allra svagaste inkomsterna, ett budgetanslag om 800 000 euro. Sedan gick det över till ett garantipensionssystem på rikssidan, eftersom de har behörigheten. Vi tog ett aktivt steg för att ge mer pengar i plånboken för invånarna, till skillnad från det parti som ledamoten Winé representerar, som inte riktigt ger anledning att man ska kunna tycka att de har motsvarat vallöftet om allmän tandvård som man har gett.

Kortrutten, några ord om den. Vi ger ett väldigt konkret förslag om vilket projekt man ska börja med, eftersom vi bedömer att det projektet betalar sig väldigt fort.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa raljerar kring tandvården och socialdemokraternas engagemang där. Det har varit och är alltid en viktig fråga för oss. Jag vill påminna ltl Perämaa om att regeringen har suttit i fem månader och att man har för avsikt att successivt genomföra tandvårdsreformen utifrån de ekonomiska förutsättningarna. Konkret, ledamot Perämaa, har det inneburit att man har börjat med skärgården. I motsats till ledamot Perämaas anförande, där han ansåg att det var förklenande osv. som skärgårdsbo att motta allmän tandvård, har vi läst i lokaltidningarna att kommundirektörer från andra skärgårdskommuner har uppskattat den servicen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det stämmer, det får snarast stå som min personliga åsikt gällande tandvårdsprojektet i skärgården. Jag anklagar inte socialdemokraterna för att de inte har varit engagerade i tandvårdsfrågan under valrörelsen, men engagemanget är inte riktig detsamma numera. Det finns anledning för ledamot Beijar att förklara uttrycket ”om det finns ekonomiskt utrymme så kommer man att genomföra mera av reformen”. Finns det pengar för tandvårdsreformen i de utgiftsramar som finns i tilläggsbudgeten eller finns det inte? Ledamoten Beijar kan samtidigt passa på och berätta vad den här skärgårdsminireformen kan tänkas kosta.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag vill påminna ltl Perämaa om att vi sitter med i en samlingsregering och då gäller det att ge och ta. Det är klart att socialdemokraterna omedelbart skulle vilja införa allmän tandvård för alla. Sakta men säkert jobbar vi med den här frågan. Vi har nått ett bra resultat med början i skärgården och nu fortsätter det arbetet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Problemet är att retoriken inte motsvarar de väldigt tydliga löften man gav. För den vanliga invånaren uppfattas det här som ett valtrick och en valbluff för att uppnå de positioner som man uppenbarligen också har nått. För den delen får man gratulera socialdemokraterna för en viss politisk skicklighet, men nog borde man kunna förklara lite bättre vad detta ska leda till. Det gör man inte i den här tilläggsbudgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa känner sig obekväm med tanken att som skärgårdsbo behöva besöka den ambulerande enhet som ska börja med allmän tandvård i skärgården. Det behöver ledamot Perämaa inte göra. Det är nämligen valfrihet. Man kan som skärgårdsbo gå till sin privata tandläkare någon annanstans eller till den här husbilen som ÅHS planerar att köpa in. Den enhet som ska köpas in är fullt utrustad, där kan alla åtgärder göras, som man också kan göra i Mariehamn. Problemet är bara att vi inte har den fullt finansierad ännu och det återstår att göra.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det hördes dåligt, eller om det är brister i min hörsel, det senast som ministern sade var att någonting inte var fullt finansierat ännu. Jag uppfattade inte vad det var. Kanske ministern ändå kan säga vad minireformen ute i skärgården kostar, den minireform som inte är till för att göra alla ingrepp som jag har förstått det utifrån vicelantrådets presentation. Vicelantrådet sade att grundkontrollen kan man få utförd i den ambulerande vagnen, men behöver det vidtas ytterligare åtgärder med anledning av den kontrollen får man vända sig till det utbud som finns i staden. Det är helt klart att här behöver utskottet fördjupa sig i det här och ta reda på vad kostnaderna är, finns de här ramarna och vad är det egentligen som utlovas och vad är det som ska ske.

Minister Carina Aaltonen, replik

Talman! Ja, sedan talade tidigare finansministern om gratis tandvård. Jag undrar om det är så att liberalerna inte känner till att det finns en ÅHS avgiftstaxa där också tandvården finns med. Jag kan garantera att ÅHS tandvården inte har varit gratis under den tiden ledamot Perämaa var finansminister och den är inte heller gratis idag. Där tas ut avgifter. Att liberalerna återupprepar att det skulle handla om gratis tandvård i skärgården och att det inte finns finansiering tycker jag är ett lite olyckligt uttalande. Det stämmer överhuvudtaget inte.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Förutom att det är fel på min hörsel måste jag uttrycka mig otydligt. Jag sade att besök i den ambulerande tandvårdsvagnen inte kommer att vara gratis utan det är precis som så att ÅHS normala avgifter kommer att belasta besökarna. Det här framgick inte i landskapsregeringens presentation, som jag uppfattade det i varje fall, i det här utspelet om minitandvårdsreformen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Det är intressant och givande att diskutera kortruttsprojektet, speciellt med före detta finansminister Mats Perämaa, som mycket väl vet hur processen kring så här stora infrastrukturella satsningar går till. Däremot tycker jag också kanske att ledamoten här i lagtinget kunde tillstå att supporten från dåvarande finansministerns sida med att ta fram ekonomiska kalkyler nog måste betraktas som svag, kanske till och med bristfällig. Med det vill jag avslutningsvis säga att, jag citerar nu ledamoten: ”Vi bedömer att det projektet betalar sig”. Av förekommen anledning är fokus riktad mot Föglö. Det brukar vara så när liberalerna har sitt anförande. Vi bedömer att projektet betalar sig. Landskapsregeringen ”tror” inte vilka projekt som betalar sig, utan vi avvaktar tills vi har fakta som kan ligga som grund.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det lilla nålsticket om vad som skedde under förra mandatperioden kan besvaras med detta: Vi och jag anser att trafikavdelningen måste ha den kompetensen att man själv kan göra affärsplaner, göra kostnadsberäkningar, beräkningar på driftskostnadsinbesparingar på de projekt som man avser att förverkliga eller föreslå för förverkligandet. Det är självklart en sak för trafikavdelningen, med assistens om så behövs. Vad gäller att vi ”tror” att det betalar sig är självklart på grund av att vi inte har beredningsverktyg eller på samma sätt som landskapsregeringen har, men vi vet att det går två färjor parallellt med Föglö ända till Kökar alla dagar, som kostar dryga två miljoner. Kan man förkorta de rutterna avsevärt så måste det finnas hundratusentals euro, eller kanske till och med miljoner att spara.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jo, vi vet att det går två färjor parallellt till Kumlinge också så där finns också en möjlighet att spara som jag ser det. Vad gäller kortruttsinvesteringarna så tror jag precis som ledamot Perämaa, där är vi helt ense att det är de ekonomiska kalkylerna som ska ligga till grund. På basen av det arbetar vi vidare, men det är viktigt, det poängterar jag. Det är väldigt viktigt att vi ser till hela den åländska skärgården och inte fastnar i någon bypolitik. De här projekten är för viktiga. Det känns som om den södra skärgården inte har någon talestämma här inne eller någon röst. Det stämmer och därför måste vi alla ta ett ansvar för hela Åland och hela skärgården.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det känns nästan inte meningsfullt att diskutera den här frågan med infrastrukturministern för det ges nålstick som inte gagnar debatten. Jag bedömer att det inte leder framåt. Vill man leta efter var det går parallellfärjor kan man också konstatera att det går parallellfärjor mellan Lappo och Torsholma i norra skärgården, men jag tycker inte att vi ska föra diskussionen så som infrastrukturministern väljer att föra den. Vi måste satsa på kortrutt, spara i driftsutgifterna. Liberalerna ger ett konkret förslag, landskapsregeringen har inte konkretiserat någonting i detta dokument.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Ledamot Perämaa attackerar socialdemokraternas valframgång och påstår att det är ett av våra vallöften som skulle ha gett oss lantrådsposten. Så enkelt vinner man inte val, ledamot Perämaa. Jag vill påminna om att socialdemokraterna med tydlig, realistisk och ekonomisk politik har vunnit många av liberalernas röster. Jag vill citera Europeiska centralbankens ledare den 15 mars 2012: ”För att på sikt skapa gynnsamma förhållanden för hållbar tillväxt och öka förtroendet och konkurrenskraften, understryker ECB-rådet det akuta behovet att ytterligare ansträngningar från regeringarnas sida för att återställa sunda offentliga finanser och genomföra strukturella reformprogram”. Är det inte just detta vad vår regering har gjort idag med den här omställningsbudgeten.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Till en del kan jag hålla med ledamot Kemetter, det räckte inte enbart med ett löfte om tandvårdsreform och tandvård för alla, det krävdes också ett centerparti för att socialdemokraterna skulle få lantrådsposten. Till den delen är vi överens. De allmänna målsättningarna om att stabilisera den europeiska ekonomin som här ges uttryck för stöder vi. Liberalerna har i majoritetsposition visat att vi tar ansvar för ekonomin. Om någon vill studera de stenografiska protokollen från den tiden vill jag minnas att socialdemokraterna väldigt ofta pratade om att vi ska stimulera oss ur krisen istället för att göra inbesparingar överhuvudtaget. Allt det här finns att läsa.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack fru talman! Ändå börjar ledamoten sitt anförande med att beskriva en ekonomisk situation i Europa som alarmerande. Det är lite ansvarslöst av liberalerna att konstant ropa på vargen och sedan påstå att socialdemokraterna inte tar sitt ansvar, eller är det som min kollega Fogelström brukar säga att man måste även vara beredd på att månen kan falla ner.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror inte att vi liberaler är allena om att lyfta ett varningens pekfinger för den situation som råder i Europa fortfarande, i USA, Japan och Kina för den delen. Europeiska centralbanken, som här nämndes i den första repliken, har sedan årsskiftet lånat ut pengar, skapade med sedelpress, på över 1 000 miljarder euro för att stimulera ekonomin, som man sade, för att finansiera de finansiella strukturerna så att krisen inte skulle utlösas, men fortfarande gjordes det med bara lånade pengar. Någon grundläggande reparation av systemet och ekonomin har inte ännu skett.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Alla de åtgärder som föreslås här som är av minskande karaktär i förslaget till omställningsbudget, är sådant som svider, även de förslagen som gäller inte en sänkning utan en frysning av studiestödet. Går vi tillbaka i historien har studiestödet varit fruset på det sättet under många, många år. När vi har försökt göra någon rimlighetsbedömning på var man kan gå in och fundera på var man kan göra besparingar, blev det här ett område där vi fastnade för här kan man göra någonting. Det stöd vi ger till våra studerande är i förhållande till de omkringliggande regionerna väldigt bra, skillnaden är 10 procent i stöd och 20 procent i lån om vi jämför med Finland, jämför vi med Sverige ser det helt annorlunda ut. Jag är ändå tacksam för förslag på hur man kunde göra andra prioriteringar. Det är också någonting man måste fundera kring. Jag kan säga att vad gäller bildningsförbunden har vi inräknat att de pengarna inte finns kvar som en kostnadspost i landskapets budget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är intressant och trevligt ändå att de förslag som liberalerna lägger fram, åtminstone delvis, faller ministern på läppen. Det känns som ett speciellt sätt att överföra finansieringar på de förbunden genom att göra det med PAF-medel. Det är ett förslag som vi måste diskutera lite närmare. Hur ser utbildnings- och kulturministern rent utbildningspolitiskt på det förslag som vi ger med jämförelse med bildningsförbunden och de studerandes möjlighet att finansiera sin utbildning?

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! I regeringsprogrammet finns en tydlig skrivning att man ska se över hur stödet till bildningsförbunden ska se ut framöver. Vi är inte klara på långt när hur det ska se ut ännu, men nu är det tydligt sagt från vår sida i den planering som görs i den kommande budgeten att man för över den från en budgetpost till en finansiering via PAF-medel. Det betyder att det här på samma sätt som de övriga som åtnjuter PAF-medel, visar på att den verksamhet man bedriver görs på ett korrekt sätt. För att finansiera hela den extra kostnad som en fortsatt indexjustering skulle göra krävs 220 000 euro. 80 000 var redan inplockad, 30 000 för Jägaren är någonting som jag för egen del inte har något som helst problem att fundera kring, men det saknas med andra ord för att nå finansieringen som liberalerna vill komma fram till, ungefär 100 000  euro åtminstone.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Man måste fundera på, det var vicelantrådet också inne på, vad man ska använda PAF-pengar till överhuvudtaget. Det kan hända att jag inte kommer på precis allting som man finansierar med spelpengar i dagens läge, men att vuxenutbildningen skulle ske via det finansieringssystemet känns lite främmande. Då har vi Medis där som följande steg i så fall också. Jag ser att utbildningsministern nickar. Tydligen är det meningen att PAF ska finansiera väldigt mycket framöver. Den situationen får vi återkomma till, den diskussionen borde föras i finansutskottet också. I budgeten för 2011 fanns det 68 000, om jag minns rätt, för indexjusteringen, 220 000 år 2012, men jag tror inte att indexet kan vara fyra procent alla år. Jag förmodar att det kan vara något lägre vissa år.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Landskapsregeringens förslag till första tilläggsbudget för år 2012 eller omställningsbudgeten som vi vill benämna den, är ett imponerande dokument där landskapsregeringen tagit ett fast grepp om de stora frågorna, arbetat snabbt, genomtänkt och enhälligt. Budgeten utgår från en budget i balans år 2014 och överskott år 2015. Det visar tydligt att regeringen Gunell tagit kontroll över ekonomin.

Budgetförslaget andas förändringsarbete inom landskapsförvaltningen, budgetstrukturen ändras, nytt ekonomisystem och en gemensam elektronisk agenda skapas för det offentliga Åland. Detta förbättrar transparensen och möjligheten att utöva kontroll och ta ansvar för ekonomin. Samhällsservicereformen har igångsatts och under 2012 tas nödvändigt utredningsmaterial fram för att ett politiskt ställningstagande skall bli möjligt.

Självstyrelsens utveckling har en väl utstakad färdriktning. En blandad kommitté tillsätts 2013 för att utarbeta en ny självstyrelselag till 2022  i samband med självstyrelsens 100 års jubileum. Diskussioner pågår om ändringar i avräkningsbeloppet.

Socialdemokraterna stöder det nödvändiga förändringsarbetet som regeringen Gunell inleder med omställningsbudgeten. Den ger hopp om att viktiga förändringar kommer att ske. Förändringar som är nödvändiga för att trygga ålänningarnas framtida välfärd, regional rättvisa samt en hållbar utveckling.

Fru talman! Förändringsarbetet kommer att föra med sig många konkreta förbättringar bl.a. effektivare och en mer rättssäker förvaltning, t.ex.  hälso- och sjukvården, polisen, skärgårdstrafiken, garantilag för servicenivåerna inom socialtjänsten och utarbetande av en äldreomsorgslag.

Skattepengar ska användas i högre grad för vård, skola och omsorg. Genom bl.a. förändrat bidragssystem till näringslivet och jordbrukets EU-finansiering minskar åländska skattepengar från 70 procent till 65 procent helt i enlighet med socialdemokraternas tidigare politik under förra mandatperioden, som omfattade bl.a. bidragsreform och att stöd och stödobjekt minskar till näringslivet.

Regional rättvisa, skärgården behöver akut politiskt stöd för att inte helt tyna bort. P.g.a. stigande bränslekostnader kommer kommunikationerna att minska något. För att inte tryggheten ska minska i skärgården gör regeringen helt rätt när man inleder tandvårdsreformen genom att först införa allmän tandvård i skärgården. Dessutom måste akutsjukvården förbättras om förbindelserna blir sämre. Med det menar vi socialdemokrater att första hjälp måste finnas i alla skärgårdskommuner på natten mellan kl 24.00 och 08.00 på morgonen. Skärgårdsbornas tillgång på hjälp vid akuta olycksfall och sjukdom måste bli bättre.

Omställningen kommer, som alla stora förändringar, att föra med sig  osäkerhet och oro. Alla kommer att tvingas till uppoffringar. Med alla menar jag landskapets anställda, kommunerna och enskilda ålänningar. Landskapets anställda ställs på stora krav. Nya arbetsuppgifter, krav på mera kompetens och ökad prestationsförmåga. Vissa tjänster och funktioner dras in vilket innebär ökat ansvar och mera arbete för många som stannar kvar i organisationen. Förändringsarbetet måste därför ledas på ett fast och demokratiskt sätt. De anställda ska få tydlig och klar information om vad som förväntas av dem. Deras erfarenheter och kompetens ska tas tillvara och förändringsarbetet ska genomförs som demokratiska processer. Vi socialdemokrater har den största respekt för landskapets  anställda och hyser stor tilltro till att omställningen ska kunna genomföras snabbt och effektivt.

I det här sammanhanget önskar vi att regeringen i sin personalpolitik överväger att förbättra personalens anställningsvillkor. Alltför många anställda har s.k. tillfälliga förordnanden och många har under åratal tjänat landskapet utan att de fått fast anställning. Detta vill vi socialdemokrater ändra på. Efter en viss tid som tillfälligt anställd bör anställningsförhållandet övergå i fast anställning. Detta är särskilt viktigt om vi vill att personalen ska göra sitt yttersta för en lyckad omställning. Om personalen känner sig trygg ökar viljan att arbeta aktivt för förändringar. Under hot och otrygghet reagerar de anställda med rädsla och ovilja inför förändringar.

Fru talman! Kommunernas och landskapets gemensamma politiska och ekonomiska ansvar förändras. Kommunerna befrias fr.o.m. 2013 från den s.k. Gullåsenavgiften. För 2013 uppskattas den till tre miljoner. Detta beror framför allt på att Gullåsens verksamhet har förändrats och kommer ytterligare att förändras.

Det vi kallar Gullåsen i vardagligt tal ändras till en specialsjukvårdsenhet inom ÅHS, geriatri, åldrandets sjukdomar. Från att i stor utsträckning erbjudit långvård, eller ett särskilt boende för svårt sjuka, oftast äldre personer, blir Gullåsen nu en geriatrisk klinik som kommer att ge äldre medicinsk behandling för sjukdomar som drabbar många vid växande ålder.

Behandlingen på den geriatriska kliniken blir effektiv, i många fall bara ett par veckor. När den medicinska behandlingen är klar ska patienten flyttas till sitt hem eller till ett särskilt kommunalt boende.

Detta är en stor och viktig reform som socialdemokraterna arbetat med sedan 1990-talet. Äldre ska inte bo på sjukhus. De ska bo i hemlika förhållanden och de ska som alla andra ålänningar få sin hälso- och sjukvård från ÅHS. Om de inte kan ta sig till sjukhuset ska sjukvården komma hem till dem.

ÅHS och regeringen Gunell har beslutat att delvis bygga nytt och delvis bygga om det befintliga Gullåsen. Efter år av hopande och roende klarnar konturerna för detta viktiga byggprojekt. Det kommer att förbättra förutsättningarna för att bedriva en modern och effektiv behandling och vård vid den nya geriatriska kliniken. Socialdemokraterna ser det inte som helt osannolikt att bygget kommer igång redan nästa år.

Ålänningarna har under flera år kunnat göra avdrag i kommunalskatten för arbetsresor, studielån och sjukdomskostnader. Landskapet har sedan kompenserat dessa kommunala avdrag. Det har betytt att kommunernas ekonomi inte försämrats av dessa avdrag.

Den förra regeringen, ledd av liberaler och centern, drev igenom i sin budget för 2012 att landskapet inte längre ska finansiera dessa kommunala avdrag. Konsekvenserna av ett sådant förslag är att kommunernas ekonomi påverkas, skattebasen minskar. För att balansera en sådan försämring av kommunernas ekonomi tvingas kommunerna antingen till nedskärningar eller till skattehöjningar.

Den sittande regeringen modifierar den förra regeringens förslag genom att på ett sätt som säkert många uppfattar som socialt tvivelaktigt. Förslaget att slopa det kommunala sjukdomskostnadsavdraget påverkar många. Det påverkar mest dem som har råd att köpa dyra hälso- och sjukvårdskostnader för att sedan dra av dem i kommunalbeskattningen.

Vi socialdemokrater tycker inte att det är rättvis skattepolitik om alla i kommunen via skattesedeln ska ersätta de dyra sjukdomskostnader som de som har råd att köpa dyra tjänster får dra av. I praktiken betyder det bland annat att den som har små pensionsinkomster ska betala högavlönades privata sjukdomskostnader utan begränsningar. Eftersom avdraget inte har något tak kan det få oanade följder för kommunens ekonomi.

Istället bör kommunerna stärka sin ekonomi för att klara de framtida äldreomsorgskostnaderna. Enligt regeringens omställningsbudget ökar kommunernas utgifter för äldreomsorgen från 55 miljoner år 2009 till 171 miljoner 2030, dvs. mer än tre gånger. Kommunerna måste skapa ett ekonomiskt utrymme på ca 116 miljoner euro för att klara servicen de närmaste 18 åren för de äldre. Därefter minskar årskullarna och kostnaderna väntas i alla fall inte öka.

Att sjukdomskostnadsavdraget försvinner kommer givetvis att ha följder också för andra än de som har råd att köpa hälso- och sjukvård. Regeringen kommer att närmare analysera dessa konsekvenser och om det finns skäl kommer andra åtgärder att vidtas så att inte någon ålänning drabbas på ett orättvist sätt. Principen måste vara den att alla som behöver sjukvård ska få den vård de behöver utan att pengarna lägger hinder i vägen.

Att uppnå detta mål är ett gemensamt ansvar på landskapsnivå, inte på kommunal nivå. För socialdemokraterna ska sjukvård erbjudas alla enligt behov vilket ÅHS ska ansvara för. Avgifterna ska vara låga och sjukvården ska finansieras i huvudsak gemensamt med skattemedel. Låga avgifter och ett fungerande högkostnadsskydd garanterar alla tillgång till vård enligt behov. Höga avgifter och skatteavdrag för sjukkostnader är fördelningspolitiskt mindre rättvist. En sådan politik gynnar dem som har högre inkomster och som kan köpa sig dyra hälso- och sjukvårdskostnader.

Fru talman! Socialdemokraterna stöder regeringen Gunells förslag till omställningsbudget. Ett stort och genomgripande förändringsarbete återstår. Att få budgeten i balans är det viktigaste målet. En budget i balans är nödvändig för att trygga välfärden och möta den åldrande befolkningens behov av service och stöd. Vi tar mer än gärna vårt ansvar för att skapa ett äldreparadis på Åland. Alla ska ha bästa tänkbara förutsättningar för att gott och tryggt liv på Åland.

Enligt EUs senaste bedömningar är Åland den tionde rikaste regionen inom EU. Det betyder att vi har resurser och möjligheter att möta framtiden bättre än de flesta i EU, men det krävs att vi tänker längre än denna mandatperiod, att vi bryr oss mer, inte mindre, om varandra, att vi arbetar hårt och vågar ta de förändringsbeslut idag som behövs för att trygga morgondagens välfärdssamhälle. Tack fru talman!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Ledamot Beijar säger att socialdemokraterna arbetar för låga avgifter i ÅHS, men samtidigt säger man i budgeten att ÅHS-avgifterna ska höjas. Där ber jag om ett förtydligande.

Sedan vill jag också höra lite mer om den allmänna tandvården i skärgården och vad den egentligen innebär för människorna i skärgården. Med en allmän tandvård, får man tänderna omskötta, men har man funderat på hur jämlikhetsaspekten är gentemot andra folkgrupper i det åländska samhället? Kommer det här att hålla för en granskning av diskrimineringsombudsmannen. Framför allt, när man talar om en allmän tandvård ger man inte då sken av att nu ska skärgårdsborna få tänderna omskötta, men så verkar det inte riktigt vara.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Det är ett synnerligen märkligt påstående att man ska blanda in diskrimineringsombudsmannen när man talar om att man ska införa en allmän tandvård i skärgården. Det är i början av en tandvårdsprocess och det är viktigt då att de personer som bor i skärgården ska erbjudas det. Sedan är det upp till var och en om de vill anlita den eller inte. Allmän tandvård är viktig och framför allt är det inte såsom det har framstått, att det skulle vara gratis tandvård. Där följer man också avgifterna, därom råder inget tvivel. Det är bra, det sade jag i en tidigare replik till ledamot Perämaa, att man påbörjar processen och då är det bra att man börjar i skärgården.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag uppfattar att man målar upp det här med allmän tandvård på ett sådant sätt att människor tror att man ska få tänderna omskötta i princip gratis. Så har det framstått. Därför ställer jag frågan vad socialdemokraterna menar med allmän tandvård i förhållande till skärgårdsborna? Sedan är det inte så konstigt att peka på jämlikhetsaspekten. Olika befolkningsgrupper borde behandlas lika oberoende var man bor. Jag kan förstå om man vill gå vidare på den processen som inleddes under den förra perioden, att utöka ÅHS tandvård till flera befolkningsgrupper, men att ta skärgårdsborna som enda befolkningsgrupp låter mycket märkligt.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Det är förvånande att allmän tandvård väcker så starka känslor hos liberalerna. Det är en serviceform vilken som helst när det gäller den generella välfärden. Precis som när man går till hälsocentralen eller till sjukhuset så ska man också kunna få tandvård enligt motsvarande villkor. Socialdemokraterna har aldrig i något sammanhang sagt att denna allmänna tandvård skulle vara gratis. Några sådana påståenden ska man inte komma med. Där följer man också en fastställd taxa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Jag tänkte också på tandvården och jag ska fatta mig väldigt kort. I finansutskottet under den senaste perioden fick vi kasta mycket information om den här biten. Vi kan det här nu med vagnen. Allmän tandvård för skärgården är överreklamerad för det är begränsat till vilka åtgärder som kan utföras. Det är endast enklare åtgärder enligt de uppgifter som vi fick under den senaste perioden.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! När det gäller tandvård är det den grundläggande tandvården som ges. Det är precis motsvarande som när det gäller övrig hälso- och sjukvård. När man ska ha någon form av specialistvård måste man vända sig till någon annan. Det är samma sak när det gäller den allmänna tandvården. Varför försöka förminska arbetet att få de åländska tänderna ännu bättre än vad de är idag och möjliggöra för de personer som idag har svårt ekonomiskt att gå till tandläkaren? Det är lite märkligt av liberalerna. Här försöker man få ut den grundläggande tandvårdsservicen till alla ålänningar och framför allt för dem som inte har råd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag delar inte den uppfattningen som socialdemokraterna anför att sjukdomskostnadsavdraget bara skulle vara för dem som går till det privata. Går man privat är det ett komplement till den offentliga vården. Det handlar om förhållandevis enkla ingrepp och olika besökskontroller. Det är många som har nytta av sjukdomskostnadsavdraget. Det är sjukpensionärer, kroniskt sjuka, det är äldre med stora medicinska kostnader, också barnfamiljer med barn som är sjuka. Det stämmer inte med den verklighet som socialdemokraterna försöker uppmåla. Det är många som har nytta av sjukdomskostnadsavdraget och det är de som har det knappt i samhället som har den största nyttan.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag delar ledamotens uppfattning om att många har nytta av det här. Det är också det som har framkommit i diskussionen som lantrådet och vicelantrådet har tagit upp, man ska se över de grupper där det slår hårdast. Kanske en eventuell höjning av grundavdraget. Det framkom också i mitt anförande att man måste se över de grupperna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är bra om man backar lite på den biten. Jag vill också vända mig mot den verklighetsbeskrivningen som socialdemokraterna utmålar tillika som ltl Roger Jansson. Beslut om Gullåsen är taget av förra landskapsregeringen och förra ÅHS-styrelsen och det är bra att det fullföljs. Det finns en halv miljon euro för Gullåsen i 2012-års budget. Det finns också beslut under mobila tandvårdsenheter. Medel som förra ÅHS-styrelsen och förra landskapsregeringen fattade om. Det är bra att det fullföljs, att man har utvecklingsplaner för dem, men det skulle också hedra dem om man ger en ersättning till de övriga partierna som har jobbat för de här sakerna.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag tycker att det är en viktig fråga som ledamot Sjögren tar upp och jag håller med om att alla gemensamt kan ta del av det. Jag bjuder gärna på det, det viktiga är att det är en fråga som socialdemokraterna har drivit under en väldigt lång tid, ända sedan 1990-talet. Nu når man det här resultatet tillsammans med de övriga partierna. Gärna för mig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det blir lite samma tema som i föregående replikskifte. Jag fäste mig också vid det uttalande som ltl Beijar hade att de som har råd med dyra köpta tjänster är de som förlorar mest. Man ser mellan raderna att socialdemokraterna tror att det är de som jobbar mest, som betalar mest skatt, som man kommer åt med det här. Jag tror inte att det är så utan det är hur man definierar vem som förlorar mest. Det kan vara så att de som lever på marginalerna har det väldigt, väldigt tight och förlorar i relativa värden betydligt mer än vad en höginkomsttagare gör. Jag håller för övrigt helt med vad ltl Katrin Sjögren sade, det är äldre människor, barnfamiljer och kroniker som förlorar allra mest på det slopade sjukdomskostnadsavdraget. Det är inte de rika som har råd med köpta tjänster.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag delar inte ltl Anders Erikssons syn på det här. För det första så ska man se över ifall det slår mot de grupper som har det svårast, men sedan är det också så som jag har framhållit i mitt anförande att kommunerna går miste om pengar och då blir frågan hur vi ska göra. Vi har alltså en äldreomsorgsexplosion och där behöver man också sätta in och fördela stora resurser i framtiden. Då är det viktigare att se över den biten än att, som vi ser det, stöda personer som ändå har relativ god ekonomi för deras sjukdomskostnader, som kommunerna då ersätter.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Med all respekt ltl Beijar, men jag tycker inte att det är riktigt trovärdigt när man står här och säger att man ska se över hur det slår för dem som har det svårast. Det borde man ha svaret på innan man tar ett sådant här beslut. Man borde veta hur det slår för barnfamiljer, kroniker och äldre personer. Oberoende om man har god ekonomi eller inte är det ganska svårt om man blir sjuk. Det är inte frågan om något annat. Det är att komma med fel ända först, om uttrycket tillåts. Först slopar man avdraget och sedan ska man ta reda på vad konsekvenserna blir. Det känns väldigt bak som fram.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Vår ambition är och kommer alltid att vara att hela tiden utgå från att vi ska ha en så god service som möjligt och att vi stöder dem som har det allra sämst.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman, bästa kolleger! När programmet för den nuvarande landskapsregeringen framförhandlades i november 2011 var det strukturella årliga underskottet i landskapets finanser i storleksordningen 10-15 miljoner euro. Ett par månader senare fick vi information från finansministern om att underskottet de facto visat sig vara högre, nu uppe på 20 miljoner euros nivå per år, inte minst för att utvecklingen av landskapets pensionsutbetalningar ökar med cirka åtta miljoner euro på årsbasis fram till 2015.

I regeringsförhandlingarna kom vi överens om att i första tilläggsbudget för 2012 presentera riktlinjerna för att senast till år 2015, om möjligt till år 2014, få landskapsbudgeten i balans. Detta mål upprepades i lagtinget i samband med behandlingen av 2012 års ordinarie budget.

Med den målsättningen har den moderata lagtingsgruppen intensivt djupgående och seriöst gått in i planeringen av denna tilläggsbudget, som av landskapsregeringen gavs arbetsnamnet ”omställningsbudget”. Det visade sig vara ett svårt arbete, men det visste vi i och för sig på förhand. Om vi moderater skulle kunna fatta alla beslut själva så hade det varit något enklare.

Det viktiga var dock inte att anpassa arbetet till de fyra regeringspartiernas önskemål eller till oppositionens kommande kritik – utan till våra 28 000 medborgare och deras främsta behov. Vår uppgift är att prioritera rätt bland alla uppgifter som vi har att förvalta för att skapa en väl avvägd service till medborgarna. Det finns ännu ett ganska stort utrymme för besparingar, särskilt när vi jämför vår åländska servicenivå med den i regionerna öster och väster om oss.

Stora långsiktiga förändringar har vi tidigare varit överens om i lagtinget att måste ske inom hela den offentliga serviceproduktionen till medborgarna, det som nu kallas samhällsservicereform och som för fem år sedan kallades kommunreform och däremellan servicereform för att nu förvilla medborgarna tillräckligt.

Den andra stora förändringen har vi också varit överens om i lagtinget. Behov av den har nu ytterligare accentuerats genom den fortsatta kraftiga uppgången i oljepriset, det som samfällt benämns kortrutt i skärgårdstrafiken.

Dessa bägge strukturförändringar i det åländska samhället kommer inledningsvis att kosta i drift och därefter i investeringar. Det är synd att det har gått så långsamt i förberedelserna och att vi idag inte är längre komna än till planeringsskedet.

Samhällsservicereformens vision bör vara att Åland skall vara bäst i Norden på att kostnadseffektivt och kvalitativt producera service inom utbildning, hälso- och sjukvård, sociala omsorger och infrastruktur till våra 28 000 och snart över 30 000 invånare.

Landskapsregeringen redogör i budgeten för vägen och tidtabellens första skede för att nå det målet. Första halvåret 2012 skall det presenteras 3-4 modeller för hur en ny produktionsapparat skall se ut för samhällsserviceproduktionen. Under andra halvåret 2012 skall vi politiker välja bland dessa både på parlamentarisk nivå och inom landskapsregeringen, så att den bästa av modellerna ytterligare kan utvecklas och beslutas om under år 2012, om möjligt. 2013 startar ett sjösättnings- och implementeringsarbete, där de enklaste och mest brådskande delarna genomförs först. Men alla förändringar skall under 2013 startas upp. Det blir sammantaget troligen den största samhällsförändringen som har genomförts på Åland efter självstyrelsens införande 1922.

Inom det andra stora förändringsområdet, skärgårdstrafiken, kämpar vi idag med en stegring i bränslekostnader på nivån + 50 procent på 2 år. Vi kämpar med extremt dyra bemanningskostnader som uppkommit i ömsesidiga förhandlingar genom åren, men tyvärr ofta under strejkhot, inte bara mot vår flotta utan mot hela den finska passagerartrafiken. Där har vi nu kommit till vägs ände. Vi har inte mera pengar för att köra 27 000 körtimmar per år. Skärgårdstrafikens procentuella andel, som vicelantrådet visade, av våra sammanlagda utgifter har fortsatt att stiga varje år och har nu slagit huvudet genom kostnadstaket. Skärgården och skärgårdsborna riskerar nu att få mindre trafik för mera pengar. Vi måste svänga på den obalansen. Skärgården måste få mera trafik för mindre pengar!

Turer med låg beläggning måste dras in. För trafiken mellan Åland och riket måste vi få staten att ta sitt ekonomiska ansvar igen. Antalet övertidstimmar i trafiken måste minimeras. Vissa av de större linjerna måste konkurrensutsättas m.m. Moderaterna stöder det kraftfulla arbetet för att nå dessa delmål, ett efter ett, som infrastrukturminister Veronica Törnroos driver.

I tilläggsbudgeten anges att pengar nu börjar anslås för investeringarna i kortrutt varje år. För oss moderater är det viktigt att dels ha en helhetsplan för omläggningen av skärgårdstrafiken och dels satsa på de förkortningar av färjpass och på de nya anslutningar som snabbast ger investeringspengarna tillbaka. Vi ser av det skälet att trafiken Kökar-Föglö-Svinö skall prioriteras tillsammans med ett nytänkande i anslutningarna över Skiftet till Finland på både södra och norra linjen. Vi är något förvånade över den turordning som finns i en budgetmotion att man skulle börja österut istället för västerut. När det gäller trafiken över Skiftet betalar vi idag dyrt för överkapacitet större delen av året.

En annan tung fråga mera på kort sikt är effekterna av landskapsandelsreformen som genomfördes 2008. Delvis har den visat ge mycket positivare resultat för kommunerna än vad som var beräknat och planerat. Det beslutades redan då att reformen skulle utvärderas efter några år. Vi är nu där. Vissa utredningar har redan gjorts och de bör ge konsekvenser. Samtidigt har våra kommuner blivit fångar i ett ganska vidlyftigt avdragssystem i kommunalbeskattningen som har byggts upp genom årtiondena med tegelsten på tegelsten. För vissa kommuner betyder det att när den politiskt satta kommunalskatteprocenten är 16 procent så blir den verkliga inkomstskatten för kommunen bara på 10 procent. När vi har hamnat i en sådan otydlig och oacceptabel situation så måste åtgärder vidtas.

Landskapsregeringen visar på sidan 17 i tabell hur de förändringar som man avser att förelägga lagtinget sammantaget slår för skattebetalarna, kommunerna och landskapet. I korthet bidrar medborgarna med 1,5 miljoner euro och kommunerna, förutom naturligtvis det som staten gör förändringar i skattesystemet och som påverkar vår klumpsumma, med en miljon euro för att få landskapets ekonomi i balans, alltså 2-3 miljoner. Landskapet själv måste sålunda finna inbesparingar på över tio miljoner euro per år.

Slopandet av det åländska specialavdraget för sjukdomskostnader drabbar medborgarna. Men för dem som blir sjuka och har en svag ekonomi har vi ett flertal andra instrument, både inom ÅHS med högkostnadsskyddet och förmånlig avgiftsnivå och dessutom i kommunerna, för att hålla dessa personer möjligast skadelösa. Andra medborgare bör inte ha problem med denna reform beaktande inte minst den i förhållande till omkringliggande regioner förmånliga avgiftspolitiken inom ÅHS tillsammans med högkostnadsskydd för alla och betydande FPA-ersättningar.

Under hela processen med omställningsbudgeten har det allt överskuggande problemet varit att minska årsunderskottet med upp till 20 miljoner euro. Det målet föreföll länge som mycket svårt att uppnå. Tack vare statliga beskattningsbeslut under de senaste veckorna kunde klumpsumman för 2013 och framåt uppskrivas med 7,5 miljoner euro. Det täcker då så lämpligt hela pensionskostnadsökningen, men ingenting mer. Det övriga sparbetinget krympte till 12-13 miljoner euro.

Omställningsbudgeten visar vägen till att vi redan år 2014 kan komma att ha ett budgetförslag i balans. Vi moderater tror fullt och fast på att det är möjligt. I översikten på sidan 14 saknas nu bara 967 000 euro för att nå det målet.

En förutsättning för att nå dit är dock att produktiviteten i vårt åländska samhälle kan fås att öka. Risk finns för stagnation om inte politiken nu är den rätta. Under 25 år har offentlig sektor på Åland ökat och stått för mera än den totala arbetsplatsökningen. Den privata sektorn har krympt på Åland i flera årtionden nu. Vi ser framför oss en nödvändig bruten trend för samhällsarbetsplatserna. Då måste vi ha ett motsvarande trendbrott för arbetsplatser i den privata sektorn, det måste skapas något hundratal nya arbetsplatser varje år i privat sektor på Åland, min uppskattning är att det rör sig om cirka 200 nya arbetsplatser per år som behövs i privat sektor.

Det fordrar en progressiv och lyckosam näringspolitik, som måste byggas på kompetens och högklassigt kunnande i våra befintliga och blivande företag. Kombinationen med vår utbildning inom Yrkesgymnasiet och Högskolan och med projektet komhem.nu är uppenbart. Livsmedelsklustret har en stor inneboende växtkraft, både inom primärproduktionen och inom förädlingen. Marknaderna finns om kvaliteten fortsatt är hög. Näringsminister Karlströms ”10 miljoner liter mjölk till” – projekt är helt rätt i tiden. Samma gäller för grönt och frukt, potatischips sannerligen, vi borde odla dubbelt mera i areal, och slaktprodukter.

Sjöfartsklustret producerar idag 40 % av Ålands produktionsvärde. Där har vi kunskap på internationell toppklass. Det är urbota dumt att inte vidare exploatera den kunskapen på en globalt växande marknad.

IT-baserad kommunikation och systemanvändning är redan idag mycket stor på Åland, men kan ytterligare expandera. En kvalitetssatsning inom turismen, med nytt boende, nya upplevelser och starka evenemang kan tillsammans med en högt utvecklad matkultur ge en efterlängtad och fullt möjlig året-om-turism med fyra säsonger i stället för en i landskapets olika delar och inte minst i vår skärgård.

Mycket litet av den här snabbskisserade utvecklingen behöver stora samhällsstöd. Marknaden betalar nämligen för konkurrenskraftiga produkter av både tjänster och varor.

Fru talman! Den moderata lagtingsgruppen konstaterar att landskapsregeringen Gunell nu är på rätt väg. Man pekar med hela handen vart man vill. Man säger och visar att man är beredd att ta både det nödvändiga ekonomiska ansvaret och att man vill satsa på utveckling av det åländska näringslivet.

Den stora samhällsservicereformen skall vara färdigt ritad 2013 då förverkligandet av den börjar, den största förändringen inom samhällsfunktionerna sedan självstyrelsens tillkomst. Omläggningen av skärgårdstrafiken, för att uppnå mera trafik för mindre pengar, tar några år att detaljplanera, utmaningarna är många inom miljö, ekonomi, avtal och markplanering, men nu har arbetet startat. Näringspolitiken skall vara med och skapa något hundratal nya arbetsplatser per år, över hela Åland. Och så till sist, offentlig sektor på Åland skall göras mera effektiv där ser vi en tydlig fortsättning av det arbete som den föregående regeringen, ledd av Viveka Eriksson, startade.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! När det gäller satsningen på kortrutt hade jag velat ha flera tydliga prioriteringar i den här tilläggsbudgeten. Jag saknar det. Här finns skrivningar om att det ska vara tydligare projektledning. Det har funnits pengar i budgeten för att anställa en projektledare. Det arbetet hade man kunnat sätta i gång. Det finns skrivningar om att man ska ha mera utredningar osv. Det som vtm Jansson beskrev här vad moderaternas prioriteringar är tycker jag är riktigt bra. Det är precis så som liberalerna också har diskuterat. Man måste nu satsa och prioritera på de projekt som gör inbesparingar på driften.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är faktiskt så på trafikavdelningen att det inte existerar tillräckliga planer, beräkningar och ekonomiska kalkyler för att ställa de här olika alternativen, som vi snabbast behöver genomföra och som vi tror att vi snabbast kan genomföra, mot varandra och se vilka som ger de snabbaste kostnadseffekterna i intjäningseffekter. Jag hör till dem som har efterhört det här under fyra år, det måste komma fram så att vi kan fatta de besluten som vtm Viveka Eriksson talar om och som jag också talar om. Det tar säkert några månader till förrän vi har ett rimligt underlag till det. Då är det dags att sätta spaden kanske inte marken, men i vattnet.

 Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var så att vi för en vecka sedan förde en debatt här i lagtinget och då fick vi beskedet att när tilläggsbudgeten kommer så skulle vi få väldigt mycket mera svar. Det har vi faktiskt inte ännu fått. Här finns alla projekt uppräknade, men inte finns det någon tidsplanering. Jag noterade också att vtm Jansson sade att moderaterna stöder de kraftfulla åtgärderna som trafikministern vidtar och det kommer vi att följa upp väldigt noga, hur långt de kraftfulla åtgärderna bär. Vi är övertygade om att lagtinget borde sätta ner foten och göra en prioritering och säga vilka projekt som är de viktigaste först.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jo, om detta är vi överens, att det här brådskar. Det var faktiskt så att i den förra landskapsregeringens sista flämtande stunder fick vi ett kortruttsmeddelande till lagtinget. Vi bestämde i lagtinget att vi inte utskottsbehandlar det utan vi tar debatten och så får det utgöra ett underlag för nästa regeringsarbete med kortrutten. För att sedan kunna fatta beslut måste man alltså göra de här kalkylerna, både fysiska, ekonomiska och miljömässiga beräkningar så att man vet vad man kan göra och att det sedan kan vara genomförbart. Det här är en del av det kraftfulla arbetet som infrastrukturministern håller på med, men de omedelbara effekterna måste vi se i de nya arbetslistorna och de nya turlistorna som blir ett resultat av den här mixen, som måste göras om för att få ner kostnaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Det låter som om vtm Jansson och jag har samma tro på vad som snabbast kan återbetala sig. Vtm Jansson uttryckte sin förvåning över att man i motionen har börjat österut istället för västerut. Det finns en förklaring. Jag känner till förhållandena och jag anar att i östra Föglö finns det en väldig acceptans för att det ska byggas väg igenom. Där väntar jag att det kanske inte ens kommer ett besvär, medan det kan vara lite annorlunda åt det här hållet. Vi måste komma till skott så att vi kan göra inbesparingar. Vi kan ha olägenheter under en period om vi vet att vi får en förbättring och att arbetet är igång.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jo, men återigen, man måste veta vad man avser att göra. När det gäller från Degerbylandet västerut är det ett alternativ som jag tror att vi alla är rätt överens om för att förkorta färjpasset med ungefär 12 minuter och även få ner kostnaderna alternativt förbättra turtätheten beroende på behoven. På östra Föglö finns det fyra alternativ som är skissade i kortruttsplanen, tre på Hastersboda, Sommarölandet och ett från Vargskärssidan. Det tar ganska länge att utreda de här fyra alternativen och nå resultat. Om man vill förkorta Kökarpasset idag redan så har vi ett färjfäste på Föglö Överö som kan användas.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Att prata om Kökartrafiken över Överö finner aldrig någon respons. Finns det andra möjligheter så är det bäst.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! För mig är det lite för tidigt att föra den här diskussionen eftersom landskapsregeringarna, som jag kontrollerar noggrant, inte har levererat något beslutsunderlag ännu, inte den förra och inte den här. Det är materialet jag vill ha förrän jag kan svara på ltl Sundbloms tvärsäkra prioriteringar. Jag har tyvärr inte den kunskapen och inte ltl Sundblom heller vet jag så vi får återkomma till den frågan.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag hoppas åhörarna orkar en stund till. Man kan säga att om vi ska sammanfatta den här tilläggsbudgeten från obunden samlings lagtingsgrupp skulle den i princip kunna sammanfattas i en mening, som är den viktigaste för oss. Det är en budget i balans, att inte behöva låna till driften. Oron som finns i södra Europa, i USA och Kina som vi har hört här under dagen, är fortfarande oviss, utgången av den. I den bästa av världar svänger det mot en positivare framtid, men även vid en sväng mot positivare så behövs de åtgärder som vi nu har vidtagit för att komma med en budget i balans. Skulle det visa sig att utvecklingen har en mera negativ framtid är vi tvungna att vidtaga ytterligare inbesparingsåtgärder.

Det har varit en viss diskussion om de åtgärder som Finland gjorde i samband med sin tilläggsbudget angående momshöjningar etc. Det gjorde att sparbetingen från landskapsregeringens sida minskar i den mån som klumpsumman ökar. Jag ser det inte som något hymleri eller problem, det var ett sätt för oss att få budgeten i balans, att kunna räkna med den förhöjda klumpsumman.

Jag ska nämna några övriga områden som vi från obunden samlings sida är väldigt nöjda med när det gäller tilläggsbudgeten. Det står bl.a. på sidan 25 att man ska vidtaga åtgärder för att säkerställa för ungdomar under 25 år som varit i arbetslöshetssituation i mer än tre månader, att hjälpa dem med att få antingen en arbetsplats, en praktikplats eller en studieplats. Det är väldigt viktigt för ungdomsarbetslösheten är faktiskt den som procentuellt sett varit mycket högre runt om i Europa och även på Åland jämfört med de äldres.

Tittar vi på andra bitar har vi energieffektivisering av fastigheter. Där har man redan, med de kalkyler som finns, möjlighet att spara flera hundra tusentals euro. Även den omtalade samhällsservicereformen har vi nu fått i gång arbetet med och där har det under dagens lopp varit åsikter om att det inte har varit tillräcklig styrning och så vidare bortåt.

Från obunden samlings sida tror vi att det är väldigt viktigt att man har en diskussion och en samsyn och ett samarbete över partigränserna, men även gentemot de kommuner som kommer att ingå i den reformen. Tittar vi på polisverksamheten har vi även där kommit igång med arbetet när det gäller det nya polishuset, skisser på det finns, vi har en ny ledning inom det området. Det är områden som vi ser positivt på från obunden samlings sida.

Tittar vi på upphandlingar så har det under de sista åren varit under tapeten väldigt mycket med olika upphandlingar. EU kommer med krav om hur upphandlingar ska gå till. Där säger man att man ska titta på rutiner och hur de utvecklas och förbättras.

Tittar vi på ÅHS som är en väldigt stor utgiftspost så gläder det oss att man nu har den geriatriska kliniken på gång där man satsar runt 20 miljoner euro för sjukvård av äldre. De har varit med och byggt upp det samhälle vi har idag så det är viktigt att vi visar respekt även för de äldre och ger dem en dräglig tillvaro och kan ge dem sjukvård på äldre dagar. Även unga blir sjuka, men många av de som blir äldre kommer under sin ålderdom att någon gång behöva sjukvård så det är väldigt fint att vi tittar på det.

Ytterligare positiva saker som jag vill nämna är de 1,5 miljoner som man under en treårsperiod satsar på den digitala agendan. Där har det visat sig att Åland inte alls ligger i framkant när det gäller den digitala utvecklingen på landskapsnivå, kommuner etc. Där är det verkligt positivt att det kommer en förändring.

Tittar vi ytterligare på verksamheter som landskapsregeringen har, som vi tror att vi kommer att ha kvar om 20-30 år, så är det väldigt klokt att inbringa dem i egna fastigheter istället för att hyra på stan.

Ytterligare när det gäller näringslivsverksamhet så är Leader-pengar sådant som har delats ut till olika projekt, allt ifrån båkar till annat vilket är bra i och för sig, men nu säger man i tilläggsbudgeten att man ska lägga lite mera tyngdpunkt på tillväxtområden som Leader-pengarna ska användas på. Det är väldigt positivt tycker vi från obunden samling.

Vi har samordningen när det gäller museet, naturvård och skogsbruk. Där tror vi att det finns samordningseffekter som kommer att vara till gagn för samtliga avdelningar.

Fru talman! Tittar vi ytterligare på trafiksidan så har bränslekostnaderna stigit enormt, som vi har kommit fram till under dagens lopp. Ett av alternativen, som inte är trevligt förstås, men en konsekvens är att det är minus 3 000 timmar ungefär när det gäller tiden som båtarna kör. Vi gjorde en liten uträkning av det, det är ungefär 3,4 år som vi nu kör på ettårsperioden med de antal timmar som vi kör. Nu är det 10 procent som vi minskar. Det kommer att få konsekvenser, men när man står inför förändringar som de här 3 000 timmarna gör, tvingar det en tillika att titta på nya möjligheter och tänka i nya banor. Jag tror inte att det här nödvändigtvis bara blir negativt utan när det gäller timmar som vi står inför kan vändas till att vi får något positivt ut av det.

Positivt är det när man nämner kortruttsprojekt så räknar man upp flera stycken, bl.a. Prästöbron och förbindelse fasta Åland-Föglö, vilket har nämnts här tidigare. Arbetet går vidare och att man nämner några konkreta projekt som man kan jobba med tycker vi från obunden samlings sida är väldigt positivt.

Generellt kan man säga att det här är en början på ett fyra års arbete som den nya regeringen ska göra, det här är inte alls helt uttömmande, det finns saker som många av de fyra partier som är med i regeringen nu skulle vilja ha. För att nämna några exempel kan jag säga cykelvägar t ex skulle vi från obunden samling ha velat ha med osv. Alla andra partier kan säkert räkna upp en lång lista som de vill ha med, men som på grund av det ansträngda ekonomiska läget inte har rymts med. En början, men det kommer mer. Tack, talman!

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Vi hörde under senaste mandatperioden obunden samling prata om trafiken. Jag skulle gärna vilja veta om inte obunden samling gärna hade velat ha en prioritering av utbyggnaden här också för att kunna komma vidare. När man arbetar på många platser så går det saktare.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det är helt klart att vi skulle ha velat ha prioriteringar, men jag tycker att det här är en prioritering. Vi har räknat upp fem projekt som passar in i helheten av kortrutt. För att kunna gå vidare med det här behövs projekteringar, underlag för att kunna begära in anbud och kunna sätta spaden i marken. Då är det väldigt glädjande att det verkar komma längre vad gäller resurserna som behövs för att ha ett underlag för att fatta beslut. Jag ser med tillförsikt på framtiden när det gäller att förverkliga flera av de här fem olika projekten som är uppräknade.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Om man jobbar ordentligt med ett projekt för att få alla handlingar klara och sedan övergår till det andra medan man väntar på att alla tillstånd ska komma då skulle det troligen gå snabbare. Ser inte ledamot Nordberg ungefär på samma sätt också.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Visst är det så att det skulle gå snabbare, men nu har vi bestämt oss för att inte bara jobba med ett projekt utan nu jobbar vi parallellt med fem olika projekt. Till hösten när vi presenterar budgeten för 2013 tror jag säkert att det kommer att finnas ytterligare preciseringar på vilket av de fem projekten som kan läggas i viss prioritetsordning. Det viktigaste som jag ser det är att vi har kursen lagd och att vi har en prioritering av de här fem som vi kan börja jobba med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Lantrådet inledde sin presentation av den här tilläggsbudgeten med att säga att det var en stor dag när man lade fram sin omställningsbudget. Jag noterade att vicelantrådet sade att det här troligtvis var det viktigaste dokumentet under den här mandatperioden. Det var mycket som jag tänkte runt det, men låt mig säga att jag blev lite fundersam. När jag läste igenom det här så dök ett uttryck upp i min skalle: ”It’s a long way to Tipperary”. Många vet att det är en irländsk marschsång, men det är också ett engelskt ordspråk: ”Det är en lång väg att inte komma någonstans”, eller om man översätter det till åländska: ”Mycket skrik för lite ull”. Det var det som fastnade i skallen på mig och det är rent otroligt hur det går att blåsa upp ganska lite till rent himmelska höjder och media hakar på. Att säga att det är ingenting är förstås ett onödigt starkt ord, men siffermässigt är det en rätt blygsam tilläggsbudget. Det finns mest stora textsjok, siffermässigt är det blygsamt.

Ålands framtid har valt att inte lägga några finansmotioner och jag noterar via omvägar att utbildningsminister Ehn tror att det beror på att vi tycker att den här inte är värd någonting. Det kan man ha olika åsikter om, men för det första så visar det väl att delar av landskapsregeringen har insikt om att det kanske inte är så väldigt märkvärdigt ändå. Framför allt så ser jag den som en ganska normal tilläggsbudget och vi har aldrig lagt finansmotioner till en tilläggsbudget. Dessutom vet vi alla att enligt lagtingsordningen så är momenten låsta, det är enbart de moment som landskapsregeringen har öppnat som vi kan göra något åt. Det var de båda orsakerna till att vi inte lade några finansmotioner.

Tittar man på det här siffermässigt, det är bra att finansministern är på plats, kan man koka ner det här ganska enkelt, 2 699 000 balanserar. På vilket sätt gör de det? Jo, vi har en skattegottgörelse på 941 000 och det är faktiskt riktiga pengar som kommer in, men sedan är det också föregående års underskott som har budgeterats till 24,5 miljon. Av det har det minskat med sju miljoner och det har man tagit upp som en inkomst.

Tittar vi på utgifterna, 2,7 miljoner och det är ju riktiga pengar, så är det aktier i Kraftnät Åland och trafikavdelningen, som vanligt får jag väl säga, men eftersom trafikministern inte är här så ska jag inte gå in på det desto mera, siffermässigt är det ingen märkvärdig budget. Den s.k. omställningsbudgeten finansieras ironiskt nog av att den förra regeringens underskottsprognos är sju miljoner mindre än budgeterat. Det är det som är verklighet om vi tittar på siffrorna. Tidigare finansminister Perämaa borde sträcka på sig och räkna med rentav blommor av den nuvarande, men det är där vi har finansieringen av det här. I övrigt är det en lite konstig budget, det är mycket upprepningar av regeringsprogrammet, det är också upprepningar av det som står i ordinarie budget och det som nästan är på gränsen till svammel. Jag ska ta ett exempel på det senare.

Om man försöker hitta några trender i det här så ser jag tre trender. Den första är att man rullar över alltmera ökade kostnader på befolkningen, den andra är att man rullar över kostnaderna på kommunerna och den tredje är näringsavdelningens ekonomiska kräftgång, som jag vill kalla det.

Tar vi det första, att befolkningen får bära alltmera ökade kostnader, minns jag så väl den debatt, den väldigt inflammerade debatt, som vi hade när den förra regeringen slopade allmänna avdraget. Jag ska inte nämna några partier för jag har noterat att det är ganska känsligt, men åtminstone två av regeringspartierna var väldigt, väldigt engagerade i den debatten och tyckte att det var helt fel väg att gå. Man försämrar köpkraften hos allmänheten och det är helt sant. Så är det också med det slopade sjukdomskostnadsavdraget, som vi har varit inne på många gånger här redan samt att det drabbar folk som har det väldigt svårt förut.

När det gäller den här delen har det uttalats en glädje över att Finland höjer skatterna. Det gör att det blir bättre för oss, vi får en större klumpsumma och det hjälper oss ekonomiskt. Mot den bakgrunden borde man om man tänker på medborgarna, faktiskt ytterligare se till att man kan hålla de avdrag som finns kvar för annars höjer vi skattetrycket på Åland dubbelt.

När det gäller den andra trenden som jag vill peka på, att man rullar över det på kommunerna, var vi från Ålands framtids sida redan när vi hade den ordinarie budgeten, kritiska till de åtgärder som vidtogs då. Den slopade kompensationen för förlust och skatteintäkter ledde till en merkostnad på 1,6 miljoner för kommunerna. Att riket samtidigt höjde grundavdraget och höjde arbetsinkomstavdraget ledde till ytterligare 1,6 miljoner så där har vi 3,2 miljoner, som de åländska kommunerna fick på ett bräde och nu får man ytterligare en till. Konsekvensen av det här kommer att bli, i de fall där kommunerna har en kärnekonomi, att de måste höja kommunalskatten och det drabbar medborgarna ytterligare.

När det gäller näringsavdelningens ekonomiska kräftgång, att den fortsätter, vill jag säga att det inte är någon kritik mot den sittande ministern, men det är ganska intressant att se. Man har stora skrivningar, men man har ingen siffermässig uppföljning. Det är tillväxtbranscher hit och dit och det är det ena med det andra, men som känt är det svårt att göra någonting utan pengar.

Jag blev att fundera på hur mycket rent relativt, näringsavdelningens budget har minskat. Jag har en minnesbild av att trafikavdelningen och näringsavdelningen i början av 1990-talet låg på exakt samma nivå och det visade sig, när jag började gräva i siffrorna, att 1992 så hade näringsavdelningen större budget än vad trafikavdelningen hade. Så sent som år 2000 var det 117 miljoner finska mark, notera valutan, och 134 för trafikavdelningen. Tittar man på den här prognosen för 2015 är trafikavdelningen nästan dubbelt större än näringsavdelningen. Man har 22 miljoner på näringsavdelningen och 42 på trafikavdelningen. Jag noterar, jag vet inte om det stämmer, men i dagens tidningen Åland fanns en rubrik om att det var bara Grekland som hade en sämre tillväxt än vad Åland hade.

Vi pratar väldigt mycket om en aktiv näringspolitik, vi pratar om behovet av att stimulera tillväxt och det är jätteviktigt. Det är givetvis många faktorer som spelar in, om man ska stimulera tillväxten. Det är många, många faktorer. Om man tittar lite mer på ekonomisk forskning finns det två tydliga faktorer som man från samhällets sida kan påverka den ekonomiska tillväxten med, det är skatteinstrumentet, som vi vet att vi inte har så det är inte så mycket att orda om det, tyvärr, och sedan är det olika typer av understöd, det som i åländsk vokabulär kallas för bidrag. Det är någonting förkastligt. Min uppfattning är att för varje euro som satsas i näringsstöd, kommer det mångfalt tillbaka. Det är en ganska enkel logik egentligen, man måste så för att kunna skörda.

De euro som satsar inom andra områden avkastar ingenting på det sättet, men det betyder inte, förrän jag får en massa repliker på mig, att de skulle vara oviktiga. De är väldigt nödvändiga. Jag började med ett ordspråk, jag tänker inte avsluta ännu för jag tänker gå in på tilläggsbudgeten med ett par frågor, men jag vill nu nämna ett gammalt åländskt ordspråk: ”Pengar föder pengar”. Jag tror att näringsstöd föder näringsverksamhet.

För 20 år sedan ansåg politikerna att satsar man en euro på näringslivsutveckling så hade man råd att satsa en euro på trafikavdelningen och på skärgårdstrafiken. Nu anser eventuellt landskapsregeringen, eller om det bara har blivit så, att man har råd att för varje satsad euro på näringslivsutveckling har man råd att satsa två euro på trafikavdelningen på skärgårdstrafiken. Jag tror faktiskt att det här är fel om man vill stimulera tillväxten. Märkväl, jag är den första som vill ha beskattningen och att man skulle kunna stimulera den vägen, men det instrumentet har vi inte så då kanske vi får vara mera aktiva med det andra. Det är ingen kritik mot den sittande näringsminister, men jag hoppas att man kan titta på det här och ställa sig frågan i regeringsbänken om det här verkligen är en sund utveckling och har vi sett till att vi har sått på ett sådant sätt att vi kommer att få skörda. Jag tror nämligen inte det.

Sedan, herr talman, tänkte jag ta fem korta punkter. Det har varit ganska långa anföranden idag så jag ska försöka dra ihop det här ganska kort. På sidan 10 står det, det är en direkt fråga till finansministern: ”Noteras bör att avtalsenliga personalkostnadsökningar förutsätts inbesparade så att anslagen inte höjs på grund av detta kostnadstryck under ramperioden. Avdelningen har visat konkreta förslag på hur den här inbesparingen kan uppnås.” Det här är väldigt bra och det innebär oerhört mycket pengar om man lyckas med det. Det vore intressant om det skulle finnas mera information om på vilket sätt avdelningarna har visat konkreta förslag på hur man ska klara upp det här.

Den andra frågan är också på samma sida och som finansministern var inne på tidigare. Där kan man utläsa att landskapsregeringen räknar med att man ska få budgeten i stort sett i balans redan 2014, men det kommer att vara beroende av kortruttsprojektet. Där finns det ganska många frågetecken fortfarande. Kommer budgeten att vara i balans enbart om man lyckas med kortruttsprojektet? Så står det de facto. Där återstår en hel del.

Sedan har finansministern och jag debatterat tidigare och jag reagerade igen på formuleringen att man har samma ackumulerade budgetunderskott när den här mandatperioden tar slut. Det borde man ha reagerat på och man borde ha vidtagit ännu kraftigare åtgärder för att kunna lämna ifrån sig bokslutet i bättre skick än när man fick det. Det har man varit kritisk till många gånger.

Följande fråga jag tänkte ta upp är att jag ställer mig lite frågande till den geriatriska kliniken, absolut inte behovet av den, men att man redan nu börjar flagga för 20 miljoner. Jag hoppas att man kan gå igenom det på ett mycket, mycket seriöst sätt och se att man inte gör samma misstag som man gjorde med folkhälsocentralen en gång i tiden, där hela byggnaden dömdes ut, köptes upp av en duktig entreprenör som för ganska måttfulla pengar satte den i skick och gjorde en ganska bra hacka av det, helt och hållet tillåtet i ett fritt samhälle.

Jag hoppas verkligen att man går igenom projektet riktigt noga och tittar på vad man kan göra med befintliga lokaler med en ordentlig dränering och mögelsanering innan man får i huvudet att de här 20 miljonerna måste vi absolut få slut på, om jag spetsar till mitt anförande lite.

Den fjärde frågan jag vill ta upp är det som sägs på sidan 16. Där skriver landskapsregeringen att man vill göra budgetförslaget mer informativt. I följande tankestreck står det: ”Inrättande och indragande av enskilda tjänster eller arbetsavtalsförhållande beskrivs inte särskilt i budgetförslaget i fortsättningen”. Det är något helt annat än att det är informativt. Åtminstone jag och de som har varit intresserade av att hålla den offentliga sektorn i skick, har väldigt noga följt med de olika tjänsterna och på vilket sätt de har ökat eller minskat. Här har man två formuleringar som helt och hållet talar mot sig själva.

Den sista formuleringen är det som står i första stycket under Samhällsservicereformen: ”Samhällsservicereformen strävar till mer likvärdig service och gemensam tillämpning av lagstiftning så att alla på Åland ges likvärdiga förmåner.” Det betyder alltså att ska man ha en likvärdig service, ska man ha en gemensam tillämpning av lagstiftningen, ska allt toppstyras. Det intressanta är att det fortsätter med: ”samt att behålla det lokala självbestämmandet och engagemanget.” Det skulle vara intressant att höra vem som har fått ihop den här formuleringen. Nog talar det oerhört emot varandra. Ska allt likställas, stöpas i samma form uppifrån toppen, har vi inget lokalt självbestämmande och något speciellt mycket lokalt engagemang kvar heller. Tack fru talman!

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag delar inte alls ledamot Erikssons framtidsvision på hur tillväxten kan ökas på Åland. Skulle det vara så enkelt att vi bara ökar på pengarna på näringsavdelningen och betalar ut dem i olika bidrag till höger och vänster och på så sätt skulle kunna skörda mera i framtiden. Jag är helt övertygad om att det inte är det rätta sättet att använda våra begränsade resurser på. Jag ser till att varje euro som vi delar ut, som de facto någon annan har tjänat in och betalat skatt på, används optimalt. Att vi börjar titta på de bidrag som kanske inte är de mest genomproduktiva satsningarna och att vi börjar se på vad vi ska rikta in oss på. Vi kanske ska bli smalare och vassare, det gäller inom många områden. Jag kommer i mitt anförande att komma till bidragsreformen som jag förespråkar och som kommer att visa lite var näringsavdelningen kommer att ha fokus under de kommande åren och på vilket sätt vi kommer att förändra det här bidragssystemet. Det går inte ut på att dela ut mer bidrag till fler personer eller företag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det har nästan blivit så i den politiska debatten här på Åland att man inte vågar nämna ordet bidrag. Det har blivit så oerhört populistiskt. Därför undrar jag om det är därför vi ser den utveckling som vi ser. De facto är det så att även om minister Karlström och jag inte delar åsikten så tar man del av ekonomisk forskning ser man att de här två faktorerna näringslivet runtom i världen, i USA, vilken fri marknad som helst, stöds oerhört när man vill få till stånd en utveckling. Det går inte bara med fina skrivningar och utspel utan det måste också finnas pengar bakom så länge vi inte har skatteinstrumentet. Vi kan se olika på det här men det är ändå viktigt att man från regeringsbänkens sida stannar upp och tänker efter om det här är sunt, är det här bra. Det är givetvis så minister Karlström, att alla bidrag, varenda euro som används, ska användas på bästa sätt. Det ska vara smalt och vasst som det sades.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag måste säga att det inte bara är regeringspartierna som har vackra ord och väldigt få konkreta förslag. Ledamot Eriksson kan komma med förslag på vad näringsavdelningen borde dela ut mera pengar till och satsningar som politiker tror att kommer att förändra tillväxten på Åland, som kommer att skapa de här 100-200 nya jobben. Jag tror att det här måste komma från näringslivet. Det är näringslivet självt som vet hur man vill utvecklas, på vilket sätt man vill driva sitt företag visare, sedan ska politikerna finnas där och ha grundsystemen i utbildning, vi ska ha trygghetssystemen i skick, vi ska ha bra vägar, vi ska ha bra omsorg. Att vi ska börja pytsa ut mera bidrag från näringsavdelningen och på så sätt stimulera tillväxten enbart, tror inte jag att är rätt väg att gå. Det gäller att hitta andra finansieringssystem, kanske hitta sätt att återanvända våra gemensamma resurser. Det här återkommer jag till i mitt huvudanförande.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Med all respekt blir det ändå lite populistiskt när man pratar om att pytsa ut bidrag till höger och vänster och hit och dit osv. Jag försöker få den värderade regeringen att tänka efter lite, ta del av den ekonomiska forskningen som finns, prata med ÅSUB, ta del av de ekonomiska mekaniker som finns. Jag försöker väcka tankar. Sedan det som sades inledningsvis att varför föreslår inte ltl Eriksson mera bidrag. Det kan jag inte göra eftersom det inte finns sådana anslag öppnade. Tänk efter ordentligt vad man kan göra. Det går inte med allmänna skrivningar, det måste finnas pengar att följa upp det. Det försöker jag säga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Anders Eriksson motsätter sig många av de inbesparingar som nu föreslås och han efterlyser samtidigt mer resurser till näringsavdelningen. Detta i samma anförande där han är kritisk till att det ackumulerade underskottet är det samma nu i slutet av den här perioden som det är i början av den. Med den politik som ltl Anders Eriksson för fram så blir underskottet ännu större om det inte finns andra inbesparingsförslag. Det skulle vara intressant att höra vad alternativen är, ska man låta bli att göra de här inbesparingarna och ge mera resurser till näringsavdelningen? Vad ska man spara på istället eller ska man låta det ackumulerade underskottet ytterligare växa och inte se till att budgeten blir i balans under den här perioden, vilket jag tycker att är viktigt. Debatten är inte slut ännu, det kommer kanske flera anföranden från Ålands framtid som visar på alternativa inbesparingar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är precis samma system som man från obunden samling kritiserade den förra landskapsregeringen för, dvs. man rullade ut kostnaderna vid inbesparingsförslagen på medborgarna istället för att effektivisera förvaltningen. Det gäller att effektivisera förvaltningen, det är där de stora pengarna finns. När det gäller att få till stånd en tillväxt är det ändå tillväxten som skapar ett mervärde. Tyvärr har vi inte skatteinstrumentet i vår hand, men via skattegottgörelsen får vi åtminstone lite till godo av farten i det åländska näringslivet, om man lyckas hålla den uppe. Det är ändå det som är det viktigaste, att man har fart i näringslivet och att arbetsplatserna finns kvar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Anders Eriksson dribblar undan frågan: Vilka alternativa inbesparingar ska man göra istället för de som nu föreslås för att få budgeten i balans, för att inte ytterligare öka på det ackumulerade underskottet. Jag förväntar mig att man under den fortsatta debatten kommer med ett förtydligande. Det går inte att bara häva ur sig att man ska effektivisera förvaltningen. Vad ska man skära ner på, vad ska man förändra av det som inte står i den här tilläggsbudgeten? Det vill jag veta, kommer det goda förslag från oppositionen så kan de tas, som det sades tidigare, till övervägande och också genomföras. Ta tillfället i akt nu och gör som obunden samling gjorde förra perioden, vi var också kritiska, men vi kom med alternativa förslag, vi motionerade också vid tilläggsbudgeten. Det är att göra det enkelt för sig att inte komma med alternativ utan bara att kritisera det som regeringen gör. Det är bara en halv oppositionsroll, hela oppositionsrollen är att också komma med tydliga alternativ.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det sistnämnda håller jag absolut med om, som t.ex. det som kom vid integrationslagstiftningen, vi lägger ett annat alternativ vad vi tycker att är rätt. Ltl Danne Sundman säger att man inte bara kan häva ur sig kritik och att jag dribblar undan. Det har jag satt gång på gång att enda sättet, om man ska spara inom landskapsförvaltningen, är att man går igenom avdelningen för avdelning, byrå för byrå och slår fast de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Vad ska vi hålla på med, vad ska vi privatisera, vad kan andra sköta bättre och vad kan vi lägga ner överhuvudtaget. Det är på det sättet arbetet måste gå till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Först vill jag säga att jag delar oron kring skrivningen på sidan 16 om indragning av tjänst, att den ska beskrivas. Jag hoppas och förutsätter att antalet tjänster trots allt finns kvar som en bilaga. Det här får vi kanske höra senare i debatten, när vicelantrådet kommer in senare. Däremot delar jag ledamot Sundmans frågeställning, det finns inte några budgetmotioner eller konkreta förslag från Ålands framtid heller i likhet med liberalerna, hur vi ska minska driftskostnaderna. Det finns inte några förslag på hur personalen ska minskas utöver de 40 som finns med. Vad är Ålands framtids förslag i det här?

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag svarade på båda de frågorna i förra replikskiftet och jag sade inledningsvis varför vi inte har lämnat finansmotioner. Sedan är det bra om någon från regeringssidan är lite orolig för att man tar bort tjänstetablåerna. Vill man vara mera informativ kan man inte börja ta bort information, som för många lagtingsledamöter är viktiga. Det är en viktig parameter för att man ska kunna följa med vart den offentliga sektorn är på väg synbarligen. Där är vi överens.

Ltl Petri Carlsson, replik

Fru talman! Jo, vi är överens om att man ska ha med någonting om antalet tjänster åtminstone i tablån, men däremot får jag ännu inte något svar på vilka tjänster som ska bort. Vad är Åland Framtids svar på det? Det kommer konstant kritik om att driftsutgifterna inte dras ner tillräckligt och det var specifikt det som handlade om tjänster. Nu vill jag veta vilka tjänster som Ålands framtid vill att vi ska dra ner på.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det blir upp och nervänd parlamentarism, men den åländska politiken är ju lite speciell, om vi ska säga i detalj att den här och den här tjänsten ska bort när landskapsregeringen med hela sin förvaltning bakom sig har lyckats få bort 40 tjänster. De första jag tog del av är att båda har gått i pension. Det är i och för sig bra att de inte besätter dem, det är ett plus. Jag har i och för sig hört och jag har säkert stått på regeringssidan tidigare och sagt precis samma sak till oppositionen, men jag tycker att det är regeringens uppdrag att styra, lägga förslag och vår att komma med alternativa förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ledamoten Eriksson frågade några saker och jag ska försöka ge svar. För det första att vi rullar över det ekonomiska ansvaret till kommunerna. Ledamot Eriksson måste ha läst dokumentet dåligt för det är precis tvärtom, vi minskar det ekonomiska trycket på kommunerna i förhållande till den gällande budgeten 2012 med ungefär 0,8 miljoner på sikt. Det är ett minskat tryck på kommunerna för att de ska få bättre möjligheter att klara sina långsiktiga åtaganden.

Sedan att vi rullar över ansvaret på befolkning. Ja, till viss del gör vi det genom borttagande av sjukdomskostnadsavdraget. Samtidigt är det så att när man lever i en underskottssituation tycker kanske befolkningen att det är bättre att vi har en lägre lånebörda och en bättre ekonomi. De kanske är beredda att betala lite mera skatt som det handlar om här.  

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ja, nu är det fem andra frågor runt tilläggsbudgeten som jag var intresserad av att diskutera. När det gäller det förstnämnda får jag öppet erkänna att jag har läst budgeten dåligt. När jag tar del av tabellen som beskriver vad som drabbar medborgarna och vad som drabbar kommunerna och vad landskapet vinner på den när det gäller de olika transfereringarna, så förlorar kommunerna en miljon. Så har jag läst budgeten. Har jag läst den fel så får vi titta på den tillsammans.

I övrigt skulle det vara intressant att få reda på det som skrivs och som jag upplever som väldigt positivt, om man lyckas hålla kostnadsnivån när det gäller personalkostnaderna på samma nivå trots de här ökningarna. Det sägs att avdelningarna har visat konkreta förslag på det. Är det så, hur ser de ut eller är det någonting man inte vill delge lagtinget?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Alla de siffror som finns angivna i omställningsbudgeten och de skrivningar som finns bygger på reella fakta. Det gör också skrivningarna när det gäller pengarna för de olika avdelningarna. Som jag sade i början av mitt anförande så har alla avdelningar fått konkreta sparbeting, sparmål, vi har gått igenom avdelning för avdelning, byrå för byrå, verksamhet för verksamhet och de har redovisat för landskapsregeringen hur de ska uppnå dessa sparbeting. Allting finns det ett underlag för. Jag är alldeles säker på att jag och mina kollegor kommer att inför finans- och näringsutskottet närmare få redogöra för de detaljerna. Det är inte ett parlaments sak att gå in på varje enskild detalj hur det fungerar på en byrå utan man borde vara de långsiktiga målsättningarna och resursramarna vi diskuterar här och inte hur många stolar det finns på varje byrå osv.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag tycker inte, om vi pratar om samma saker, att det är en liten detalj. Vi vet och det framkommer att det är tre olika faktorer varav pensionerna och kollektivavtalsförhandlingarna är två personalkostnader, trycket där. Vi vet att det antagligen inte blir lock på, lönerna höjs, men ändå kommer avlöningskontona på samma nivå. Det är positivt och det vill jag uttala mitt stöd för, men det jag ville veta var att på vilket sätt man rent konkret på avdelningarna kommer att kunna följa upp det. Det är alltid lätt att säga, men det gäller också att klara av att leverera i praktiken. Sedan tycker jag inte heller att det är någon liten detalj, personaltablån. Det är en väldigt viktig parameter, om man lyckas minska eller öka den offentliga sektorn.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Det känns lite konstigt, men samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att man har varit med ett tag. Jag minns under förra perioden, ramaskri från obundna och moderaterna när allmänna avdraget rök. Från socialdemokraterna var det också stora ramaskri när man närmade sig pensionsfonden. Verkligheten tar oss alla ner på jorden.

Jag kommer att redogöra för budgetmotion nr 19. Landskapsregeringen föreslår i tilläggsbudgetens allmänna motivering att sjukdomskostnadsavdraget ska slopas. Liberalerna stöder inte sådana åtgärder. Sjukdomskostnadsavdraget är det enskilt mest betydelsefulla skatteavdraget på Åland. Avdraget nyttjades av 9 800 ålänningar år 2010.

Sjukdomskostnadsavdraget är en viktig del i en egen åländsk socialpolitik. Det är flexibelt och generöst till den del man kan dra av i kommunalbeskattning för läkarbesök, både offentligt och privat, mediciner, glasögon och tandläkarbesök. Visst är det så att genom att man slopar sjukdomskostnadsavdraget får ålänningarna de facto dyrare tandvård. Avdraget har också betydelse för barnfamiljer eftersom barnens sjukdomskostnader dras av på föräldrarnas beskattning. En viktig del i en stark och sammanhållen familjepolitik. Ett avdrag som är jämlikt och rättvist och en del av den generella välfärden.

Tankegångar tidigare med att fasa ut kompensationen för avdragen innehöll både piska och morot. Piska genom att kompensationen fasades ut under ett par år, morot genom att man kunde söka samarbetsstöd för kommunerna för att kunna hitta effektiva och konstruktiva lösningar för t.ex. barnomsorg och äldreomsorg. En flerstegsraket där det finns möjligheter till samarbete, hållbar resursanvändning och en möjlighet att spara pengar för kommunerna. Samarbetsunderstödet 2011 var 165 000 euro och 2012 finns det i budgeten 365 000 euro.

Det skulle vara mycket, mycket viktigt att man funderar intensivt på dessa frågor ute i kommunerna, parallellt som landskapsregering och lagting funderar på samhällsservicereformen.

Innan tillräckliga strukturförändringar genomförs i syfte att minska samhällets omkostnader för samhällsservicen är det fel att låta ålänningarna bära ansvaret för misslyckandet från samhällets sida att sköta samhällsservicen på det mest kostnadseffektiva sättet. Liberalerna vill vara med och ta både socialt och ekonomiskt ansvar.

Ltl Göte Winé, replik

Fru talman! Ledamot Katrin Sjögren pratade om sjukdomskostnadsavdraget, att det är det mest egna avdraget som vi har och att det skulle vara bra. Visst är det bra, men varför satte då förra regeringen ner det på kommunerna. Det här är någonting som kommunerna ska kunna ersätta. Det blir ganska stora pengar för mindre kommuner. Jag tittade på sjukdomskostnadsavdraget och kommunernas inkomstbortfall som ska kompenseras för Sunds kommun och det är 59 000. Det är precis den summa som vi måste höja skattöret för. Vi höjde skattöret med en halv procent nyligen för att få råd med en närvårdartjänst. Det är ungefär vad det här sjukdomskostnadsavdraget är. Det här är någonting som liberalerna tidigare har satt ner på kommunerna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Göte Winé, det känns inte riktigt modernt att hålla på och prata om att flytta plus och minus. Det vi behöver göra är att ha en parallell process ute i kommunerna. Hur kan vi samarbeta inom äldreomsorgen, inom barnomsorgen? Det gjorde också förra landskapsregeringen. Man ökade samarbetsunderstödet, man ville ha igång den här processen ute i kommunerna också. Där får vi bättre service för medborgarna, men vi får också mera kostnadseffektivitet på samhällsservicen.

Ltl Göte Winé, replik

Tack fru talman! Ledamot Katrin Sjögren säger att jag inte är modern. Det är inte att vara modern att lägga in pengar i budget och sedan händer ingenting från landskapsregeringen, som det var under förra mandatperioden. Jag försökte själv personligen, som socialnämndens ordförande hela förra mandatperioden söka samarbetsavtal, söka samarbete med andra närliggande kommuner, men det fanns inte intresse. Det var ledamot Katrin Sjögrens eget parti på norra Åland som var emot detta samarbete. Kom inte och säg att liberalerna jobbade för ett samarbete mellan kommunerna.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Sluta med det där nu ltl Winé, att hålla på och säga det ena och det andra, att ingenting är gjort. Ltl Winé förlorar trovärdighet, så är det. Samarbetsunderstödet är just till för att kommunerna ska samarbeta. Kommunerna vill inte, säger ltl Winé, men det är ett gigantiskt problem. Vi borde ha en parallell process ute i kommunerna samtidigt som lagting och landskapsregering funderar på samhällsservicereformen. Jag har andra nyheter för ltl Winé, slopar man sjukdomskostnadsavdraget kommer med stor sannolikhet utkomststödsbehovet att öka ute i kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Ledamot Sjögren sade i början av sitt anförande att det hördes ett ramaskri från socialdemokraterna att man skulle röra pensionsfonden. Det är lite roligt för den gruppen som sitter här satt inte med då. Jag kan stolt säga att idag lyfter vi bara 50 procent. Vi lyfter absolut inte max, utan bara 50 procent så det finns ju kvar och det är jättebra.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var historia jag beskrev. Det var en liten reflexion i inledningen av mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Minister Johan Ehn

Fru talman! Bästa lagtingsledamöter! Behovet av omställning och förändring av landskapets budget är och har under en längre tid, varit något som vi alla sett behovet av. Landskapsregeringen presenterar nu sitt förslag till hur denna omställning skall ske.

Jag kommer i detta anförande att koncentrera mig på de förändringsförslag som ryms inom ramen för mina ansvarsområden på utbildnings- och kulturavdelningen. Under föregående period genomgick avdelningen några större organisatoriska förändringar i syfte att skapa en mera överskådlig struktur och större effektivitet. Förändringarna gällde såväl det som finns inom utbildningsområdet som museibyrån, den senare återkommer jag till längre fram i mitt anförande.

Gällande utbildningsområdet går arbetet nu vidare med siktet inriktat på att i än högre grad samarbeta över byrå- och ansvarsgränserna i syfte att använda befintliga resurser på bästa möjliga sätt. Vidare kommer, enligt förslaget, samtliga EU program att administreras på näringsavdelningen. Syftet med förändringen är att skapa ett helhetsgrepp kring EU-programmen, men framförallt att öka möjligheten till att samordna den administrativa resursen.

Under 2013 minskas resursen på ESF programmet med en halv tjänst och landskapsregeringen räknar med att kunna tjäna minst en tjänst när ESF programmet slutligen överflyttas till näringsavdelningen, när den nya programperioden inleds 2014.

För att säkra att kompetensen också på utbildnings- och kulturavdelningen tas till vara skapas strukturer där utbildningsperspektivet i utformningen av ESF-programmet tas till vara.

Anslaget för utvecklingsarbete inom utbildningsområdet minskar fram till 2015 med 85 000 euro. Resultatet blir att utrymmet för utomstående projektledare och experter minskar och istället avser avdelningen att hitta nya samarbetsformer med såväl kommuner som underlydande myndigheter och skolor för att tillsammans säkra att utvecklingsarbetet inom skolvärlden kan fortsätta. Prioriteringar gällande vilka områden som ska omfattas av utvecklingsarbetet är här mycket nödvändligt då resurserna krymper. Landskapsregeringen kommer att prioritera utvecklingsarbetet inom områdena informations- och kommunikationsteknologi och specialundervisning under den kommande mandatperioden.

En säkrare ekonomi kan sägas vara grunden för framgångsrika studier. Det åländska studiestödssystemet är idag delvis säkrat och mycket konkurrenskraftigt i förhållande till våra omkringliggande områden. Som exempel kan nämnas att stödnivåerna i Finland ligger 10 procent högre och tittar vi på lånenivåerna är de hela 20 procent högre. Än i Finland, de är högre än i Finland, då sade jag fel, men de är högre än i Finland, vi har 10 procent högre stöd och möjlighet till 20 procent högre lån.

Sedan några år tillbaka kostnadsindexjusteras våra studiestöd årligen i augusti månad. Vi har varit inne på det förut men då landskapets ekonomiska läge för tillfället är stramt har regeringen tvingats föreslå att indexjusteringen inte genomförs 2013-2014 fram till läsåren 2015-2016. Kostnadseffekten av indexjusteringen har årligen beräknats till ca 220 000 euro. Samtidigt kommer landskapsregeringen, för att till viss del mota den negativa effekten av det här, att se över inkomstgränserna för studiestödet, under förutsättning att sådana administrativa förenklingar uppstår att inbesparingar på administrativa kostnader kan göras. Vi är alltså inne för att fundera på om de nuvarande inkomstgränser vi har är vettiga. I slutet av perioden överväger landskapsregeringen också att vidta åtgärder att höja stödet för vuxenstudier.

Fru talman! I augusti 2011 sjösattes Ålands gymnasium, en samordning av samtliga skolor på gymnasialstadiet. Utgångspunkten i reformen var att säkra en fortsatt god utbildning på gymnasienivå genom att de totala resurserna används effektivare och genom bättre samordning än tidigare. Styrelsen och ledningen för Ålands gymnasium ges i föreliggande förslag i uppdrag att minska kostnadsnivån i storleksordningen 500 000 fram till 2015.

Utöver möjligheten till effektivering kommer också antalet studerande att sjunka under perioden, vilket underlättar möjligheten att nå det målet. Samtidigt måste Ålands gymnasium hela tiden utvecklas utgående från de behov som finns på arbetsmarknaden. Dessutom krävs insatser för att säkra att så många studerande som möjligt får en yrkesutbildning eller högskoleförberedande utbildning. I det här sammanhanget ser regeringen också över resursanvändningen för elever i behov av särskilt stöd. I det här arbetet berörs som tidigare nämnts Ålands folkhögskola, Katapult, ungdomslotsarna och Yrkesstart.

För att förstärka möjligheterna för inflyttade med annat språk än svenska att erhålla yrkeskunskaper i kombination med svenska kunskaper, kommer särskilt yrkesinriktade utbildningar, t.ex. inom vård- och restaurangsektorn, att erbjudas denna målgrupp inom ramen för Ålands gymnasium. Landskapsregeringen ser över vilka studieformer som kan användas för att i övrigt erbjuda en god integrationsutdelning. Utbildningen SFI har redan nu under våren utbjudits för att vi ska få bästa möjliga svenska utbildning för invandrare.

Ramen för Högskolan på Åland minskas med ca 50 000 euro fram till 2015. Ett nytt utbildningsavtal utarbetas där mål och resultat knyts tydligt samman med den ekonomiska tilldelningen. Målen ska vara nära knutna till arbetsmarknadens behov och större fokus läggs på tillväxt och utveckling. Högskolans forskningsuppdrag ska vara tydligt inriktad på tillämpad forskning i nära samarbete med näringslivet.

Arbetet med att skapa en mer självständig högskola fortsätter, med siktet inställd på en bolagisering i slutet av perioden. Den bolagiseringen går inte att göra över en natt. Det krävs att det vidtas åtgärder steg för steg. Det har landskapsregeringen och tidigare landskapsregeringar redan sett när man bolagiserade posten.

Sjöfartsutbildningen samordnas för en effektivare användning av gemensamma resurser. Ett första steg har redan tagits då vi under en försöksperiod har samma tjänsteman som ansvarar för såväl Ålands sjösäkerhetscentrum som skolfartyget Michael Sars.

Diskussioner pågår nu samtidigt med högskolan och yrkesgymnasiet om hur organisationen runt sjöfartsutbildningen i detalj ska formas för att under hösten genomföras för att få den samordning som bl.a. finns beskrivet i budgeten och också i regeringsprogrammet.

På museibyråns sida sker förändringar inom personalen som motsvarar ca 150 000 euro. Framför allt föreslås att förvaltningen av byggnader och markområden samordnas mellan museibyrån, byggnadsbyrån, miljöbyrån och skogsbruksbyrån. Härigenom förväntas museibyrån samt med ytterligare omfördelningar inom byrån minska antalet tjänster fram till 2015 med ca tre. Utöver detta kommer prioriteringar att behöva göras gällande den öppna museala verksamheten, då resurserna även här minskar.

Gällande kulturell verksamhet stöds den framför allt genom PAF-medel, till både ideella och yrkesverksamma utövare. PAF-medel föreslås i omställningsbudgeten frysas till 2012 års nivå. För att ändå kunna stöda nya verksamheter inom sektorn samt få en större dynamik kommer grunderna för PAF-medelstilldelningen att ses över. Detta gäller även PAF-pengar som tilldelas ungdoms- och kulturverksamhet samt idrottsverksamhet i det här sammanhanget.

Som stöd för den fortsatta kulturpolitiken håller det kulturpolitiska programmet på att uppdateras och kommer senare att tillställas lagtinget i form av ett meddelande.

Fru talman! Idrottspolitiken sköts till stora delar av Ålands Idrott som i egenskap av takorganisation för idrottsrörelsen har till uppdrag att fördela de PAF-medel som öronmärks för idrotten. Hittills har landskapsregeringens styrning av dessa medel begränsats till smärre skrivningar i budgeten.

Regeringen kommer under året tillsammans med Ålands Idrott att utforma övergripande och långsiktiga strategier för idrottspolitiken. Tyngdpunkten kommer att ligga på barns- och ungas idrottande, men även professionella satsningar kommer att stödas.

Ungdomarna aktiveras och görs delaktiga i samhällsbygget genom ett försök med 3-4 kreativa ungdomsforum. Det första kommer att genomföras här under våren. De kommer att genomföras på ett sådant sätt att ungdomarna på sina egna villkor ges möjlighet att träffa beslutsfattare på olika nivåer och påverka dem i beslut som tas och som berör ungdomar. Under professionell ledning utvecklas forumet tillsammans med ungdomarna och om ungdomarna så önskar ordnar vi ett ungdomsparlament under hösten.

Hemsidan ung.ax kommer att utnyttjas flitigare för att få fram ungdomars åsikter om förslag och beslut som tas på olika nivåer, både här på landskapsnivå och ute i kommunerna.

Som ett led i firandet av självstyrelsens 90-års jubileum samt i regeringens strävanden att locka hem åländska ungdomar efter avslutande studier, ordnas ett seminarium i början av augusti där möjligheten att bekanta sig med den framtida åländska arbetsmarknaden kommer att ges.

Till sist fru talman, sittande regering presenterar idag ett förslag till omställningsbudget, ett ramverk för de åtgärder som nu ska vidtas under de kommande åren för att nå det gemensamt uppsatta målet om en budget i balans. Åtgärderna underlättas visserligen, som tidigare har nämnts under dagen, av Finlands regerings besked om ökade inkomster.

Vi har ingalunda kunnat prestera detta dokument utan att vi själva också har behövt jobba ganska hårt med utgiftssidan. Åtstramningar finns på i princip alla områden, vilket också är ett måste om man ska kunna åstadkomma en allmän känsla av ansvar.

Jag ska också villigt erkänna att budgeten inte till alla delar är en moderatbudget, men den är inte heller helt och hållet en obunden, socialdemokratisk eller centerbudget. Politik handlar om att hitta gemensamma vägar in i framtiden. Ibland får man ge, ibland får man ta. Liggande förslag lägger en god grund för ansvarsfull och framåtsiktande budgetpolitik. Jag och mitt parti, moderaterna, kommer att fortsätta att konstruktivt och genom samarbete jobba framåt för Ålands bästa. Tack fru talman!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Det var en skäligen heltäckande presentation som minister Ehn gav, tack för det. Den gick på sina ställen långt utanför vad som är brukligt i en tilläggsbudget och vi har lärt oss idag att så ska det vara. Bästa minister Ehn, jämförelsen med studiestödets förmånsnivåer i Finland och Sverige med våra var säkert riktig utom på en punkt som ministern nämnde i förbifarten. Jag vill få ett förtydligande där. Möjligheten för vuxenstuderandes studiestöd i riket är på en helt annan nivå än vad den är hos oss på Åland. På Åland är den noll. Utgår man från noll är det svårt att räkna i procent. Noll är noll och möjligheten till den är begränsad. Ska vi förstå den på det sättet att omnämnandet i förbifarten om att det här ska ses över också inbegriper att nivåerna på Åland ska komma i paritet med vår omgivning?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! För det första är vuxenstudiestödet inte noll. Nu kan jag tyvärr inte siffrorna i dagsläget som ett rinnande vatten, men jag vet att vuxenstudiestödet är betydligt lägre än vad det är på framför allt fastlandssidan. Vår ambition är att när vi kommer till slutet av perioden och vi börjar få ett bättre grepp om vart samhällsekonomin är på väg och om vi då ser att det finns ett utrymme som tilldelas den utbildningspolitiska sidan, är det här en av de bitarna som vi kommer att prioritera när det gäller att föreslå åtgärder för att förbättra saker och ting. Fortsätter samhällsekonomin i en betydligt stramare kostym kommer vi att få svårt att komma det här till mötes, men skrivningen är sådan att den ska signalera att ges det utrymme inom den utbildningspolitiska budgeten kommer det här att finnas som en av de första åtgärderna som man vidtar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tackar också minister Ehn för presentationen av sin del. Vi har hakat upp oss rätt mycket på ordet omställning. Då väntar man sig förstås att det ska vara väldigt många nya saker, men jag känner igen mycket från tidigare diskussioner. Det är bra, det är väldigt bra att man jobbar vidare med många saker som man har satt i gång och som har funderats på tidigare. Ministern sade att man mot slutet av mandatperioden kommer man att se över inkomstgränserna för hur mycket man kan tjäna och lyfta i studiestöd. Där börjar man i fel ända. Borde man inte börja med den åtgärden innan man gör ändringen i indexjusteringen, så att man skulle göra det möjligt för de studerande att tjäna mera på sommaren och efter det överväga en indexjustering eller dra ner på studiestöden.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! För det första handlar det inte om att vi ska dra ner på studiestöden eftersom vi nu föreslår att vi under en begränsad period inte indexjusterar det. För det andra får man redan tjäna hur mycket pengar som helst under sommaren  så det tror jag inte att man kan göra så mycket åt. Det gäller de här stödmånaderna som vi ska se över. För det tredje, fru talman, det jag nämnde i mitt anförande var att samtidigt som vi nu lägger fram ett förslag om att indexjusteringen ska vara borta under en begränsad period, alltså tre läsår, ska vi också se på möjligheten att se på inkomstgränserna. Det som gällde slutet av perioden och vuxenstudiestödet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ja, nu fick jag det utrett. Vuxenstudiestödet skulle vara väldigt viktigt. Vi vuxna vill också ha möjligheten att studera och lyfta ett stöd. När man tar bort indexjusteringen drar man ner på studiestödet eftersom det handlar om att man får mindre pengar att leva på eftersom kostnaderna ökar i förhållande till det så minskar det.

Jag vill också gratulera till att man ordnar ett seminarium för ungdomar. Det gjorde vi också under vår period och det var väldigt lyckat. Man bjöd in alla olika företagare och det var mycket uppskattat från ungdomarnas sida. Det är mycket bra att man gör också den åtgärden.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! När det gäller åtgärden att inte indexjustera var jag inne på det i en replik tidigare, att vi gjorde bedömningen att den effekt det får på de studerande är naturligtvis negativt, men i jämförelse med hur det ser ut runt omkring oss, med andra åtgärder som kunde vidtas, om man jämför hur vi är med och stöder andra delar av samhället kunde vi konstatera att det här är en av de bitarna som man kan acceptera. Man måste, om man ska göra den här typen av omställningar i ekonomin, minska kostymen, vara beredd på att göra någonting som smakar lite illa. Jag vill ta en liten jämförelse, en folkpensionär idag har i storleksordningen 500-550 euro att leva på, en studerande har 550 euro i direkta stöd och bidrag och ytterligare möjlighet att få ett lån på 360 euro per månad alltså 910 euro per månad att leva på. Det är samtidigt en satsning som ligger i framtiden, en satsning för att kunna få ett jobb och i framtiden få en arbetskarriär. Vi tyckte därför att det inte var orimligt att bromsa det här ett tag för att sedan återgå till det.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! För politikområdet socialvård, hälso- och sjukvård och miljö har arbetet med den här omställningsbudgeten varit en ganska tuff process. Det fanns inte så många givna möjligheter till inbesparingar när vi inledde arbetet i januari. Med tanke på att människor och miljö är viktiga områden för den här regeringen och för de allra flesta ålänningar så är det med stor omsorg som förändringar och omstruktureringar har gjorts. Det var stora inbesparingar inom det här området också under den förra regeringen. Dessutom har vi ett ökat behov av att stärka tillsynsverksamheten både beträffande stödjande och granskande över kommuner och hälso- och sjukvård. Vi har ändå lyckats ganska bra att genomföra det av det ekonomiska läget påkallade sparbetinget, men att det också samtidigt har möjliggjort utrymme för att göra nödvändiga insatser, som att bl.a. utöka tillsynen.

Vad är då den största omställningen inom mitt ansvarsområde. Ja, det vi kommer att rikta in oss på under de kommande åren är att skapa förutsättningar för äldre att bo hemma längre. Här behövs en hel palett av olika åtgärder. Vi behöver ytterligare utveckla närståendevården, hemtjänsten, hemsjukvården, ny teknik och andra sätt som skapar trygghet för de äldre i sina hem.

Ett viktigt och efterlängtat projekt är också den geriatriska kliniken vid ÅHS, som förhoppningsvis kan börja byggas redan nästa år. Ett projekt som började planeras under den förra regeringen.

Det påbörjade arbetet med den sociala servicestrukturen är också en viktig pusselbit för att garantera att framtidens kommunala omsorger ska nå ut till alla, till äldre, till personer med funktionshinder, barn och ungdomar, alla de medborgare som i olika skeden av livet är i behov av insatser och omsorger ska få det. Ingen ska behöva tveka om den här regeringens vilja när det gäller att stöda de mest utsatta grupperna i vårt samhälle. Regeringen är enig i den här ambitionen och vår målsättning är att de människor som behöver hjälp och stöd ska få det. Vi ska inte spara på gamla och sjuka.

En minst sagt het fråga i media har varit tandvården. Det råder ett stort missförstånd om vad allmän tandvård är och innebär. En del partiledare här i lagtinget talar om gratis tandvård i offentligheten. Om det här är okunskap eller om det handlar om ovilja, ska jag låta vara osagt, men vad jag och mina kollegor i många års tid har talat om är att vi på Åland också behöver allmän hälso- och sjukvård där också tandvården ska ingå för alla och inte som i idag, bara för utvalda grupper.

Idag är det bl.a. barn och unga under 26 år, personer med olika sjukdomar och delar av ÅHS personal som får gå till den offentligt skattefinansierade tandvården. Vi menar att valfriheten skulle öka om alla har möjlighet att också få gå till ÅHS tandvård, att få välja det. Våra nordiska grannar har sedan länge allmän tandvård.

Att det i dag finns både väljare och politiska motståndare som känner sig besvikna över att allmän tandvård inte har införts på Åland efter den här regeringens knappa fem månaders arbete, är bara att beklaga. Det här är inte en reform som genomförs på en kafferast. I Finland tog det 20 år att få igenom reformen om allmän tandvård och målet för den här regeringen är att ta steg för steg i takt med att det finansiella läget förhoppningsvis förbättras.

Jag är mycket glad över att vi inledningsvis kan erbjuda de fast bofasta i skärgården, om de vill, möjlighet att gå till ÅHS tandhälsa när den ambulerande tandvårdsbussen kommer ut till skärgården. Som vi ser det är det en klok samhällsekonomisk satsning, inte bara för barn, unga och äldre utan också för den arbetsföra befolkningen som bor och verkar i skärgården. De ska inte behöva avsätta en hel arbetsdag för att besöka tandläkaren i Mariehamn, i synnerhet nu när skärgårdstrafiken minskar med 3 000 timmar per år.

Beträffande servicenivån är den ännu inte fastställd, men min avsikt är att den ska motsvara det som ges i Mariehamn, bra bastandvård helt enkelt. Regeringen avser också att inom kort fatta beslut om vilka övriga grupper som ska prioriteras inom ÅHS tandhälsa. I det arbetet har vi fokus på de som av medicinska och sociala skäl behöver få tillgång till allmän tandvård. Vårt mål är att öppna upp för nya grupper i takt med att den finansiella situationen förbättras.

Sedan måste vi också ta reda på vad en sådan här utveckling kostar. Det har vi inte hunnit ta reda på ännu. Det vi vet är att det finns ett förändrat behov av utökad tandvård, bl.a. hos de äldre som idag bor på institutioner och i äldreboende också på fasta Åland. Tidigare generationer, de har inte haft samma behov eftersom man i större utsträckning hade proteser. Idag har glädjande många äldre sina egna tänder i munnen och de måste skötas om på ett bra sätt.

Min förhoppning är att den ambulerande enheten även ska kunna besöka institutioner och äldreboenden på fasta Åland. Personer med demens är också en målgrupp som borde inrymmas i de prioriterade grupperna för ÅHS tandhälsa.

Mer information om det här kommer efter att den arbetsgrupp som jobbar med de här frågorna som bäst, har givit sin rapport som kommer inom sommaren.

Kritiken om att regeringen tar bort sjukdomskostnadsavdraget är stor. Det är ett system som har funnits sedan länge och som många har vant sig vid. Redan 1992 togs sjukdomskostnadsavdraget bort i riket efter att det hade varit i kraft i 40 år. När man slopade avdraget i riket konstaterade man att avdraget hade behövts tidigare eftersom stödsystemen inom hälso- och sjukvården var rätt bristfälliga. 1992 konstaterade man att ju större den skattskyldiges inkomster var desto mer lindrar avdraget beskattningen.

Dessutom konstaterade man att pensionsinkomstavdraget i statsbeskattningen och den höjda nedre gränsen för den progressiva skattskalan, medförde att den största delen av pensionstagarna inte hade någon nytta av avdraget. Det framhölls också att sjukdomskostnaderna kompenserades genom olika andra stödformer, bl.a. har man utökat de offentliga hälsovårdstjänsterna, sjukförsäkringsersättningarna och genom direkta inkomstöverföringar. Eftersom de olika stödformerna överlappade varandra blev det svårt att uppskatta det totala beloppet av stöd. Ett annat motiv var att ett avdrag som måste styrkas genom verifikat är arbetsdrygt både för den skattskyldige och för förvaltningen. Det var orsaken till att man slopade avdraget i riket.

Det är självklart att vi i regeringen kommer att analysera vilka konsekvenser slopandet av sjukdomskostnadsavdraget kommer att få på Åland. Om det finns orsak kommer vi att vidta åtgärder så att inte någon oskäligt drabbas på ett orättvist sätt. Regeringens avsikt och mening är givetvis att alla som behöver sjukvård ska få den vård de behöver utan att det ska finnas ekonomiska hinder som försvårar eller omöjliggör det här.

Min bestämda uppfattning är att det även finns andra sätt att rikta skattemedel på så att de ger bäst effekt mot dem som har små eller mycket små inkomster, t.ex. en ensamförsörjare med flera barn eller garantipensionärer. Genom att ha låga avgifter och ett fungerande effektivt högkostnadsskydd så garanteras alla tillgång till vård enligt behov.

Högkostnadsskyddet kan utvecklas ännu mera. Då tänker jag definitivt på de ca 300 garantipensionärer som borde få tillgång till ÅHS tandhälsa. Om vi idag skulle införa dem i de prioriterade grupperna skulle de svårligen ha råd att gå till tandläkare i vilket fall som helst. Det har man inte om man har 670 euro i pension när ett besök på ÅHS i snitt kostar ungefär 100 euro. Däremot om tandvården skulle omfattas av högkostnadsskyddet skulle det finnas reella möjligheter att förbättra den här gruppens behov.

Ett annat sätt är att barn och unga under 18 år skulle ingå i mammans eller pappans högkostnadsskydd på samma sätt som det görs i Sverige. Idag har alla åländska barn ett eget högkostnadsskydd och är man ensamförsörjare eller har många barn så blir det en stor kostnad. Det finns alltså säkert anledning att analysera ytterligare var vi kan rikta in våra åtgärder så att insatserna gör bäst nytta. Vi måste se till helheten och vi har som sagt precis just bara börjat.

Min bestämda åsikt är i alla fall att vi ska se till att inte försämra för de sjuka och för de grupper som har de minsta inkomsterna. Att göra något annat är helt otänkbart.

Det finns andra frågor på mitt bord också. Jag tar det ganska kort så jag kanske får återkomma på måndag. Beträffande miljövården är jag glad nu att det finns anslag för Natura 2000-programmet i budgeten. Vi säger även att vissa fastigheter som finns i landskapets ägo kan ingå som kompletteringar i de åländska Natura 2000-programmet.

Arbetet för ett renare hav fortsätter. Inom kort kommer en ändring av vattenlagen till lagtinget, som är ett steg i rätt riktning. Vi fortsätter också arbetet med att inrätta skyddsområden kring dricksvattentäkterna inklusive Ålands vattens skyddsområde i samråd med markägarna och övriga berörda parter. De delar av vattenvården som idag finansieras under momentet Vattenförsörjning och vattenvård, som t.ex. samarbetet med Husö biologiska station föreslås få sin finansiering via PAF-medel.

Vi har också en stor myndighet som har fått ta ganska stor del av inbesparingarna, ÅMHM. De har en verkligt omfattande verksamhet idag och uppgifterna blir inte färre, snarare tvärtom. Här fortsätter arbetet nu med att se över utgifterna, men även när det handlar om att öka intäkterna. Det finns utrymme att göra det här. I de omkringliggande regionerna har man ca 50-70 procents kostnadstäckning på motsvarande myndigheter, men på ÅMHM ligger självkostnadsgraden på ungefär 20 procent. Här kommer vi bl.a. att se över timtaxan som idag är 30 euro, medan motsvarande medelnivå i riket är 50 euro. I Sverige ligger den t.o.m. på mellan 80 och 110 euro per timme. Här finns det utrymme för att öka intäkterna. Samtidigt vill vi noga se på vilka områden, vilka företag, som kommer att beröras. Bl.a. beräknar vi att vi kan göra en höjning av avgifterna beträffande prövning av serveringstillstånd. Det är också företag, näringsidkare, som kommer att drabbas, de får vara med och hjälpa till med att få landskapets budget i balans.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Den mobila tandvårdsenheten förbättrar rörligheten. Meningen var att göra förutsättningen för att serva skärgården bättre, men också precis det att serva serviceboende där de äldre finns, som i allt större utsträckning har permanenta tänder. Den mobila tandvårdsenheten skulle serva skärgårdsborna, till stor del de som är rörelsehindrade, de äldre och barnen. Tänker man också tillföra mera tandläkarresurser, alltså att tandvårdsvagnen är mera ute i skärgården? Annars faller förslaget faktiskt helt platt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! För det första måste en mobil tandvagn inköpas. Det finns offerter som har kommit in och där finns bl.a. en modell som ser ut som en husbil där det också finns skenor i taket där man kan ta in rörelsehindrade och äldre som sitter i rullstol. Det är självklart att om man ska utöka verksamheten att också omfatta äldre, som bor på institutionerna och äldreboende på fasta Åland, då är det säkert så att man behöver utöka med mera tandläkarresurser och tandsköterska. Det här är någonting som ÅHS styrelse får diskutera vidare.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Landskapsregeringen tänker också göra en ny fattigdomsutredning. Som har påpekats tidigare sade den förra utredningen att sjukdomskostnadsavdraget är en av de viktigaste åtgärderna för dem som har det tufft ekonomiskt. Hur ser socialministern på den frågan? Det blir en ganska allvarlig försämring för dem som har det sämst.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ja det är där vi måste göra analyser och försöker få dem klara tills det här träder i kraft. Jag vet att vi redan i morgon har en överläggning om att höja utkomstskyddet och livsmedelskompensationen med 10 procent. Det har vi till överläggning i morgon och det kommer förhoppningsvis att förbättra situationen för de mest utsatta beträffande utkomstskyddets grunddel. Det är klart att det säkert måste andra kostnader till. Det ska vi ta tid på oss att analysera. Vi vill absolut inte försämra för dem som har det allra sämst och allra svårast. Jag gav exempel på vilka andra åtgärder man kan göra. Vi kan också titta på högkostnadsskyddet för barn, att det ska ingå i familjens högkostnadsskydd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag får tacka ministern för god tilläggsinformation, men tycker ändå att stycket om den s.k. allmänna tandvården mera var ett försvar för en socialdemokratisk tankegång än för en landskapsregerings politik. Därför vill jag ändå ställa frågan om att vi väl ändå är överens om att omställningsbudgeten för åren 2013-2015 avseende penningtilldelningen till Ålands hälso- och sjukvård inte ger särskilt mycket utrymme för större ökningar av anslagen till ÅHS tandvårdsklinik.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det beror på hur man prioriterar, men det är sant. Det finns ett sparbeting på ÅHS och det finns ett sparbeting på ÅHS tandhälsa också. Vi måste se över hur man kan fördela resurserna dels internt eller om det finns andra vägar att gå. Sedan måste vi också följa med hur läget förbättras överlag för den åländska ekonomin. Finns det ekonomiska möjligheter är det klart att vi ska titta på hur vi kan utveckla verksamheten. Det är självklart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Ibland kan det hända att föregående talare tar samma fråga. Nu får jag utveckla den ändå. Steg för steg sade ministern, att man skulle utveckla tandvårdsreformen. Min fråga är egentligen om övriga partier i landskapsregeringen har omfattat den utvecklingen att man ska gå steg för steg under den här mandatperioden. När man läser förslaget till budget finns det ingenstans där man säger att man ska ge mera pengar än till den ambulerande tandvårdsvagnen i skärgården.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det finns också en skrivning i regeringsprogrammet. På sidan 30 kan man läsa att landskapsregeringen avser att inom kort fatta beslut vilka grupper som ska prioriteras inom tandvården. Tandvården utökas därefter i enlighet med regeringsprogrammet och i takt med att den finansiella situationen förbättras. Initialt är det alltså skärgårdsbefolkningen. I regeringsprogrammet har vi speciellt tittat på de grupper som av medicinska och sociala skäl kan komma att omfattas av det här.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Det här är lite oklart fortfarande om de övriga partierna kommer att gå med på den saken. Jag får den uppfattningen när jag lyssnar på kollegorna på sidan om mig att det inte ska tillföras några pengar. En annan fråga gällande sjukdomskostnadsavdraget, man pratar om att man ska göra analyser, normalt när man kommer fram med ett förslag eller något, så borde analyserna ha varit gjorda. Vad händer om det visar sig att det slår helt fel. Min kollega Axel Jonsson tog upp  utredningen om hur situationen kan för ekonomiskt utsatta pensionstagare förbättras. Det påverkar pensionärer och svaga väldigt mycket om sjukdomskostnadsavdraget försvinner.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vi har suttit i regeringen i knappt fem månader och har jobbat med omställningsbudgeten sedan januari. Det är klart att vi inte har alla underlag färdiga, hur det kan slå för de riktigt mest utsatta, men det kan jag garantera ledamot Eklund, den här regeringen avser inte att försämra situationen för de mest utsatta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Fru talman! Jag säger som ledamot Eklund för jag var också inne på det här. Hur kommer det sig att ni inte har analyserat förrän ni kommer med ett förslag. Man föreslår att sjukdomskostnadsavdraget ska avskaffas. Nu har både lantrådet och minister Aaltonen stått här och sagt att nu ska man börja analysera, det ska inte drabba de mest utsatta. Samtidigt säger man i tilläggsbudgeten att det ska bort. Samma sak med tandvårdsreformen. Ministern står och säger att man ännu inte har hunnit ta reda på hur mycket det kommer kosta, samtidigt som vi får höra att det inte ska tillföras mera kostnader. Hemläxan har kunnat göras lite bättre.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! I riket tog man bort sjukdomskostnadsavdraget redan 1992 eftersom man menar att den största delen av pensionstagarna inte hade någon nytta av avdraget. Man hade så små skatter så det fanns inte någon möjlighet att göra något avdrag. Lantrådet har redan sagt här i dag att det kanske finns andra sätt att stöda bortfallet, genom grundavdraget, man kan införa flera grupper där. Man ska inte måla svart på väggen ännu. Vi ska fortsätta och analysera och se vad det här får för konsekvenser.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! I lagtinget har vi att ta ställning till det som står i tilläggsbudgeten och där säger man att sjukdomskostnadsavdraget ska tas bort. En argumentation som ministern nu kommer med är att man har gjort det i riket. Där har man gjort det på vissa skäl. Samtidigt har vi vår egen utredning om personer som lever på gränsen och under fattigdomsgränsen. Där har man sagt att det är ett viktigt avdrag. Varför luta sig mot riket, vi ska väl ändå sköta vår egen socialpolitik? Varför lutar man sig också mot riket när man talar om den allmänna tandvården. Det har man i riket och då ska vi ha det här. Kanske lite egna utredningar, kanske lite egen hemläxa förrän man kommer till lagtinget, förrän man kommer med mer konkreta förslag.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Vtm Viveka Eriksson föreslog också att sjukdomskostnadsavdraget skulle tas bort, men det skulle fasas ut på tre månader och sedan skulle kommunerna själva få ta hand om kostnaderna. Så menar inte vi att man ska göra. Det är ändå kommunerna som står för bastryggheten när det gäller omsorger för barn och äldre, handikappservice osv. Då är det rejälare att göra så här. Vi lägger ett stort ansvar på de åländska medborgarna, ja, men man knuffar inte problemet över på kommunerna som den förra regeringen försökte göra.

Talmannen

Replikskiftena är därmed avslutade. Diskussionen avbryts här och återupptas måndag 16.04.2012.

Föredras

7        Upphandling av varutransporter till skärgården

Landskapsregeringens svar

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 6/2011-2012)

Ärendet avförs från föredragningslistan.

För kännedom

8        Privat socialservice

Landskapsregeringens lagförslag (LF 14/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum 16.04.2012.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 16.04.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil