Plenum den 11 januari 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 11 januari 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Remiss. 1

1    Förslag till femte tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2015-2016

Föredras. 6

2    Redogörelse enligt 26 § lagtingsordning för Åland om ministrarnas bindningar

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2015-2016

Plenum slutar 6

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Meddelande

Talmanskonferensen idag har beslutat om förändringar av lagtingets årsplan. En ny årsplan kommer inom kort att finnas på lagtingets hemsida samt delas ut till ledamöterna.

Meddelas vidare att inget plenum kommer att hållas på onsdag 13.01.2016.

Antecknas.

Remiss

1        Förslag till femte tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag BF 2/2015-2016

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag ska göra en liten blick tillbaka i historien innan jag presenterar den här tilläggsbudgeten.

Förr om åren var det vanligt att landskapsregeringar, som en sista tilläggsbudget just vid årsskiftet, lämnade en så kallad städarbudget. I tilläggsbudget förberedde man sig för ett bokslut där utgifterna och inkomsterna låg i paritet med varandra. Flera lagting sade under många år att detta skulle man sluta med. Man ska inte städa i budgeter utan man ska hantera överskridningar eller underskridningar i bokslut sedan när de tas senare på våren efter fullföljt verksamhetsår.

Det här är inte någon städarbudget. Vi har lämnat dem bakom oss som ett resultat av den finansförvaltningslag som togs för några år sedan och som ett resultat av de budgetprinciper som landskapsregeringar har utvecklat för styrandet av våra verksamheter.

Det här innebär att vi säkert sedan kommer att se i bokslutet att till vissa delar har anslagen underskridits, förhoppningsvis flera sådana, och till vissa delar så har anslagen överskridits. Men det blir så småningom en skild bokslutsdiskussion om det.

Denna tilläggsbudget är av teknisk natur som framgår under den allmänna motiveringen. Vi byter bokstavsbeteckning vid något moment som ändrar och pengarna kan användas för betalning av det som budgetmomentet syftar till. Vi har på några punkter bytt ut sådant som har bokförts som driftsanslag där införskaffningar har gjort. Vi har tydliggjort att det är frågan om investeringar. Anslaget har flyttats över till investeringssidan.

Det här är förändringar av teknisk natur såsom landskapsregeringen ser det.

Det som jag anser att är nödvändigt att klarera för lagtinget är att landskapsregeringen i den senaste tilläggsbudgeten sade att man sannolikt för sjötrafiken kräver tilläggsanslag under det år som gick, 2015. Landskapsregeringen har nu kunnat konstatera att det låga oljepriset ledde till att verksamheten kunde genomföras med de anslag som fanns tillhanda. Det behövs alltså inte tilläggsanslag.

Ytterligare en sak som säkert i viss mån är av politisk karaktär. Det är att vi i form av ett lån genomför det som landskapsregeringen har haft som målsättning med EURUF-programmet och ESF-programmet; att man via riskkapital ska ge företag stöd mera än att ge bidrag. Nu finns i förslaget budgeterat en pott på ungefär 3 miljoner euro för att genomföra det projektet i enlighet med det som har fattats beslut om under de programarbetena.

De här förändringarna av teknisk natur, där driftsanslag förs över på investeringar, ger en liten förbättring av det förväntade resultatet, årsbidraget för verksamhetsåret 2015. Den förändringen beror som sagt på de tekniska förändringar som nu föreslås att ska göras. Tack, herr talman.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag har en fråga angående lånet som ska ges ut. Det står så här: ”Under året har det praktiska genomförandet utretts och bedömningen är att ett lån är den ändamålsenliga modellen”.  Är det den tidigare landskapsregeringen som har gjort det här eller är det den nya landskapsregeringen som har implementerat det här?

Ytterligare står det: Landskapsregeringen beslöt efter en ansökningsomgång att utse Ålands Utvecklings Ab till det organ som ska genomföra finansieringsinstrumentet”. Vad betyder ansökningsomgång? Har flera fått vara med och ge bud på att hantera detta eller vad menas med detta?

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Den frågan ber jag att få lite anstånd med att besvara. Jag kan lämpligen ta det i utskottet. Jag tror att den möjliga rundan skedde före min tid som finansminister den här omgången. Jag ska ta reda på svaret till den delen.

Det budgettekniska med att vi nu föreslår ett lån på drygt 3 miljoner beror på att när riskkapital ska ges ut via Ålands Utvecklings Ab så är lån för landskapets del det korrekta sättet att hantera de medel som ska överföras. Det här ska inte finnas i landskapets driftsbudget. Det är ett lån, som kanaliseras via Ålands Utvecklings Ab, som så småningom i den bästa av världar ska återbetalas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Ingrid Johansson

Talman! Vi politiker ska inte ge med högra handen och ta med den vänstra. I tilläggsbudgeten ser vi ett exempel på en verksamhet som kan komma att bli totalekonomiskt dyrare även om syftet med omställningen var att spara. Jag talar om driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken. Jag kommer inte att stå här och plädera för ett protektionistiskt förhållningssätt. Jag menar däremot att vi måste problematisera och se till helheter.

Vi står nu inför en situation där många sjömän kan förlora sina arbetsplatser på grund av driftsprivatiseringen. Många av de som arbetat inom skärgårdstrafiken är skärgårdsbor. Det gör situationen än mer besvärlig eftersom att de geografiska och logistiska förutsättningarna i skärgården gör att skapande av nya arbetsplatser är en av de största utmaningarna. Det är ett faktum, även om jag många gånger imponerats av den kraft och idérikedom som finns på de åländska öarna. Men är det så att driftsprivatiseringen innebär att vi nu ska göra stora satsningar i skärgården för att få upp sysselsättningsgraden? Hur mycket medel ska betalas ut i form av arbetslöshetsunderstöd? I klartext, är operationen lönsam när vi ser till helheten?

Privatiseringsfrågan är inte enkel, det är mycket komplext att sia om hur resultatet blir. Regeringen utlovar i sitt program att driftsprivatiseringen ska följas upp. Det finns all anledning för var och en av oss att ta till oss den kommande rapporten, oavsett vad den visar.

Talman! I tilläggsbudgeten nämns också fastighetsverket och ÅDA, det är exempel på andra verksamheter som har omorganiserats. Bra så! Men när verksamheter flyttas till enskilda verk eller bolag så försvinner en del av den insyn vi tidigare haft och kontaktytorna blir färre. Styrningen av bolag och bolagsliknande verksamheter blir allt viktigare i takt med att mer och mer byter organisationsform.

Vi står nu i en svår ekonomisk situation. Att hela det offentliga Åland bidrar till ett minskat hållbarhetsgap är för mig en självklarhet. Styrningen av avknoppningar och bolag är en fråga som behöver ligga högt upp på regeringens agenda.

I övrigt vill jag påpeka att de bolagsstyrningsprinciper som regeringen Gunell antog är mycket bra. Jag tror att bl.a. professionalisering av bolagsstyrelserna kommer att leda till att vi kommer att nå bättre resultat. Tack, talman.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag noterade att ltl Johansson, liberal, ifrågasatte driftsprivatiseringen inom skärgårdstrafiken och ställde den retoriska frågan; ”är operationen lönsam?”. Ja, jag har själv varit aktivt med i den processen och jag kan säga att ur ett samhällsperspektiv är operationen lönsam. Med ett genusspan för ögonen är operationen synnerligen lönsam, men för vissa enskilda individer så betyder det svårigheter.

Jag vill också säga informativt att den största delen av landskapets tidigare anställda vid sjötrafiken inte är skärgårdsbor utan skrivna på fasta Åland eller utanför Åland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag är också övertygad om att privatiseringen på den enskilda avdelningen definitivt är lönsamt. Det som jag pratar om är helheter.

Jag noterade också att vicetalmannen kommenterade och lade betoning vid begreppet liberal. Som liberal ser man gärna att vi ska syssla framförallt med kärnverksamheter i detta hus.

Under de kommande fyra åren är det viktigaste för mig att ekonomin kommer i ordning. Jag kommer därför att hålla en pragmatisk hållning under de här fyra åren.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kommer att stöda ltl Ingrid Johanssons i hennes pragmatiska syn på arbetet inom landskapsförvaltningen. Jag tror att vi tillsammans inom finans- och näringsutskottet kan göra väldigt mycket.

Jag vill återigen säga att vad gäller privatiseringen av skärgårdstrafiken så var det inget ändamål för regeringen Gunell. Det var inget självändamål att privatisera. Vi ställde oss frågan; är trafiken ett mål eller är trafiken ett medel? För landskapsregeringen Gunell var trafiken ett medel för att upprätthålla en livskraftig levande skärgård och därför driftsprivatiserades skärgårdstrafiken.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Det är för mig helt solklart att vi alla har samma mål. Vi vill ha ett välmående Åland. Det kommer att visa sig i framtiden vilken väg som var den rätta att vandra. Nu tycker jag att det är viktigt att ta lärdomar av de tidigare reformerna som man har gjort, se på dem öppet och göra konsekvensbedömningar för framtiden baserat på kunskap.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Johansson för hennes anförande och speciellt stycket om hur viktigt det är att de nya styrelserna tar hand om företagen och håller kontaktytor med lagtinget. Jag har själv kritiserat speciellt Posten för det upprepade användandet av inhoppare, människor som jobbar utan att egentligen vara anställda. Jag tycker att den nya styrelsen ska se på detta och kanske få inhopparna lite färre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag delar ltl Johanssons uppfattning att man ska ha klarhet innan man gör förändringar i verksamheter.

Vi från Ålands Framtid har inte varit emot privatisering. Många gånger skulle det vara roligare om man hade det mera klart för sig vad sluteffekten blir före man går in i en förändring.

Vi har också varit öppna för totalentreprenad. Vi har slagits i blindo för detta och inte fått något gehör. Jag vet att liberalerna har haft lite samma åsikter under den förra perioden. Hur ställer sig ltl Johansson nu till att man utreder en totalentreprenad på vissa rutter? Om man ska titta på de totala kostnaderna i framtiden så bör man också titta på alla möjligheter.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag tycker att förslaget med totalentreprenad är ytterst intressant och något som är minst värt att utreda.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det är intressant. Då väntar jag mig också att det går framåt här och att det kommer utredningar som kan visa på effekterna av en totalentreprenad, privatiseringar och även på att man kör färjor i den regi som tidigare, i egen regi alltså. Jag förväntar mig att sådana utredningar finns till grund sedan när man fattar besluten, och inte som det har varit många gånger nu att lagtinget kanske inte har fått veta sluteffekterna.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Min paroll under valkampanjen var kunskap före tyckande. Jag delar ltl Eklunds åsikter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Ltl Johansson lyfte två jätteviktiga saker. För det första kontrollen över de bolagiseringar och avknoppningar som landskapet väljer att göra, att de fungerar ekonomiskt bra och ger de effekter som man vill ha, det understöder jag fullt ut.

Sedan för det andra när det gäller driftsprivatiseringen av skärgårdstrafiken så är det tyvärr så att det är väldigt många arbetsplatser som försvinner från Åland, kanske inte nu, men inom drygt ett år. Tyvärr drabbar det skärgården väldigt, väldigt hårt, både direkt och indirekt. Det är bra att det ska äga rum en utredning under den här perioden. Det får inte bli ett självändamål att man ska driftprivatisera och det kan inte heller vara ett motsatsförhållande till att en lyckad privatisering också betyder totalekonomiska effekter för Åland.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Tack, talman! Jag delar den åsikten. Vi kan inte göra förändringar och reformer i en enhet utan att se vilka konsekvenser det får.

Under budgetdebatten tidigare i höstas pratade vi mycket om förebyggande när det gällde olika verksamheter och även vikten av att se till vilka korsbefruktningar det får efterhand. John Holmberg har helt rätt skulle jag vilja påstå.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Jag fick en fråga av ltl Eklund om hur processen har gått till när det gäller de 3 miljoner som ska delas ut så småningom som riskkapital till företag via Ålands Utvecklings Ab.

Det kan vara så ibland i övergången från en landskapsregering till en annan att man inte har kunskap om allting. Så var det i det här fallet. Istället för att riskera att svara fel så valde jag att konferera med mina regeringskollegor.

Nu torde jag ha svaret. Landskapsregeringen bjöd ut förvaltningen av dessa 3 miljoner för att kanalisera dessa pengar vidare som riskkapital till andra företag. Ålands Utvecklings Ab gick ut som segrare i den upphandlingen och har därför fått ansvaret. Det har skett en upphandlingsrunda för att uppnå detta syfte. Det beskedet ville jag ge ur talarstolen nu.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Föredras

2        Redogörelse enligt 26 § lagtingsordning för Åland om ministrarnas bindningar

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2015-2016

Enligt lagtingsordningen 26 § ska lantrådet och varje minister utan dröjsmål efter utnämningen ge en för lagtinget avsedd redogörelse för bindningar som kan ha betydelse vid utövningen av verksamheten som medlem av landskapsregeringen. Enligt arbetsordningens 44 § ska redogörelsen föredras för lagtinget och saken debatteras i plenum. Lagtinget fattar dock inte beslut med anledning av redogörelsen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndag 18.01.2016. Plenum är avslutat.

Originalfil