Plenum den 11 november 2009 kl. 13.00

 

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 11 november 2009 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Föredras. 2

1   Fyllnadsval av en medlem i lagtingets kulturutskott (V 7/2009-2010)

Föredras. 2

2   Fyllnadsval av en ersättare i lagtingets finansutskott (V 8/2009-2010)

Bordläggning. 2

3   Godkännande av avtalet med Polen för att undvika dubbelbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 1/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 1/2009-2010)

Bordläggning. 2

4   Godkännande av avtalen med Bermuda, Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna om inkomstbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 2/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 2/2009-2010)

Remiss. 2

5   Beslutanderätt i personalfrågor för landskapsregeringen underlydande myndigheter

Landskapsregeringens framställning (FR 4/2009-2010)

Fortsatt första behandling. 5

6   Upphävande av landskapslagen om landskapet Ålands jämställdhetsdelegation

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7 och 7a/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 13/2008-2009)

Enda behandling. 15

7   Utvecklingsplan för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet på Åland

Kulturutskottets betänkande (Ku 3/2008-2009)

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2008-2009)

Föredras. 31

8   Deltagande i religionsundervisning

Landskapsregeringens svar (EF 1/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Mika Nordbergs enkla fråga (EF 1/2009-2010)

För kännedom... 33

9   Budget för landskapet Åland för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

10  Näringspolitik

Lagtingsledamoten Roger Janssons m.fl. spörsmål (S 1/2009-2010)

Plenum slutar. 33

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Talmannen vill inledningsvis meddela att det idag kommer att  hållas två plenum. Jag vill också meddela att det aviserade plenumet fredagen den 13 november inte kommer att hållas. Istället får vi ha beredskap att ha ganska hårt arbetstempo de därpå följande två veckorna med tanke på att vi har budgetremiss, Lissabonfördraget, spörsmål och alla andra ärenden på vårt bord.  

Herr Landshövdingen

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar om godkännande av dels lagen om sättande i kraft vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba, dels lagen om lagen om sättande ikraft vissa avtal om inkomstländerna såvitt avser Nederländska Antillerna och dels lagen om sättande ikraft protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.

Talmannen

Framställningen kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Föredras

1        Fyllnadsval av en medlem i lagtingets kulturutskott (V 7/2009-2010)

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ordinarie medlem i kulturutskottet lagtingsledamot John Hilander.

Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Lagtingsledamoten John Hilander förklaras därför vald till ordinarie medlem i kulturutskottet  för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Föredras

2      Fyllnadsval av en ersättare i lagtingets finansutskott (V 8/2009-2010)

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som ersättare i finansutskottet lagtingsledamoten Runar Karlsson.

Enligt 51 § AO tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion? Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Lagtingsledamot Runar Karlsson förklaras därför vald till ersättare i finansutskottet för återstoden av innevarande valperiod. Antecknas.

Bordläggning

3      Godkännande av avtalet med Polen för att undvika dubbelbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 1/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 1/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 november 2009.

Bordläggning

4        Godkännande av avtalen med Bermuda, Caymanöarna och Brittiska Jungfruöarna om inkomstbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 2/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 2/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 november 2009.

Remiss

5        Beslutanderätt i personalfrågor för landskapsregeringen underlydande myndigheter

Landskapsregeringens framställning (FR 4/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkännes?

Diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Den här framställningen berör flera av landskapsregeringens underlydande myndigheter. Dels är det ett förtydligande av bestämmelserna när det gäller våra en persons myndigheter, diskrimineringsombudsmannen och datainspektionen, där beslutsgången tydliggörs. Dels är det också några lagar som ändras så att de blir kongruenta med andra lagar som berör underlydande myndigheter.

De grundläggande bestämmelserna om tjänstemännen inom landskapsförvaltningen finns i tjänstemannalagen. Tjänstemannalagen kompletteras med bestämmelser om tjänstemän inom den allmänna förvaltningen också inom lagar som reglerar underlydande myndigheter.

Man har fattat beslut om att vissa beslut bör tas på landskapsregeringens nivå för att man ska få en enhetlighet. Det handlar dels om permitteringar, det kom en lag 2005 som innebär att det är landskapsregeringen som fattar beslut om permitteringar. Dels handlar om det om förflyttningar inom landskapsregeringen och mellan olika myndigheter, den lagen kom 2006. Nu finns det behov av att också lyfta in samma bestämmelser i vissa av lagar där det har tillkommit lagar efter den här åtgärden.

För det första berörs landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Det är en lag som tillkom efter 2005, när beslutet om permitteringar fattades. Där går vi in och gör det kongruent med annan lagstiftning.

Motorfordonsbyrån berörs, här är det en hänvisning till tjänstemannalagen. Här blir det inte någon ändring i beslutsgången, den följs såsom den görs idag.

När det gäller diskrimineringsombudsmannen och datainspektionen så är det är lite speciella myndigheter genom att det är en persons myndigheter. I nuvarande lag sägs det att diskrimineringsombudsmannen är en oberoende myndighet med landskapet Åland som huvudman. Det här är rättar vi till. Det föreslås att den oberoende myndigheten administrativt underställs landskapsregeringen. Det här är också kongruent såsom det är med datainspektionen.

I diskrimineringsombudsmannalagen införs också, förutom detta när det handlar om förflyttning och omplaceringar av diskrimineringsombudsmannen, att det är landskapsregeringen som fattar beslut. Detsamma gäller för datainspektionen, där det också införs en hänvisning till tjänstemannalagens förfarande om förflyttningar.

Ltl Ulla-Britt Dahl

Herr talman! Lantrådet redogjorde ganska tydligt vad de här förändringarna innebär. Några ord ändå om detta. I framställningen föreslår landskapsregeringen att landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, landskapslagen om diskrimineringsombudsmannen och landskapslagen om datainspektionen ändras.

Vi liberaler stöder förslagen till ändringar eftersom att genom ändringarna ges landskapsregeringen rätt att besluta om permittering för nämnda underlydande myndigheter, vilket också ur jämlikhetsaspekt och rättvisesynpunkt är bättre att beslut som t.ex. permitteringsbeslut tas av landskapsregeringen.

Samtidigt skapar förslaget också en större flexibilitet för arbetsgivaren, eftersom personal, som annars kanske har sagts upp, nu kan omplaceras eller förflyttas inom hela landskapsförvaltningen.

Motsvarande bestämmelser finns t.ex. för Högskolan på Åland, ÅHS och AMS.

Landskapsregeringen ges samtidigt genom denna framställning utökade befogenheter vid datainspektionen i fråga om förflyttning och omplacering av anställda till och från en annan landskapsmyndighet eller inrättning.

Tanken med att centralisera beslutsfattandet i fråga om förflyttning och omplacering till landskapsregeringen är att säkerställa landskapsanställdas anställningstrygghet.

Precis som för övriga underlydande myndigheter och inrättningar krävs ett samtycke också av datainspektionen för att en förflyttning eller omplacering ska kunna göras.

Nu förtydligas också beslutsbestämmelserna för tjänsterna som diskrimineringsombudsman och chef för datainspektionen, som här nämndes, så att samtliga beslut i fråga om tjänsterna i enlighet med tjänstemannalagen handläggs av landskapsregeringen.

Till slut, genom framställningen om beslutanderätt i personalfrågor, för landskapsregeringens underlydande myndighet, får man en enhetlig reglering genom hela beslutskedjan.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är både logiskt och klokt att förenhetliga lagstiftningen så att vi uppnår lika behandling av alla landskapets anställda.

Man undrar ändå om det här också är en del av budgetarbetet. Min fråga speciellt till lantrådet gäller datainspektionen. Har landskapsregeringen planer på att förflytta datainspektören eller göra någon omorganisering så att funktionen placeras någon annanstans i förvaltningen? Jag tyckte det var mycket betoning på förflyttning och omorganisering. Det skulle vara bra att inte bara säga A utan kanske också B.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det här är strikt ett lagändringsförslag som tar fasta på var beslutsfattandet ska ligga. Det är inte någon funktion som vi är ute efter, helt enkelt var beslutnivån ligger. I dag har vi både diskrimineringsombudsmannen och datainspektionen som är en persons myndigheter, som själva egentligen ska fatta beslut, både om permittering och om förflyttning. Då lyfter vi upp det på landskapsregerings nivå.

På den konkreta frågan om man planerar att förflytta datainspektionen så finns det inte några sådana planer. Men det föreslogs nog i budgeten att man ska samlokalisera diskrimineringsombudsmannen och datainspektionen för att därmed får vissa synergieffekter.

Ltl Barbro Sundback

Det är säkert klokt det. På Ekonomiegatan har det stått ett tomt utrymme länge sedan patient- och klientombudsmannen placerades här i centralförvaltningen, vilket jag i och för sig tycker att var en försämring ur klienternas synvinkel. Det var betydligt mer tillgängligt när patient- och klientombudsmannen var på Ekonomiegatan. En möjlig placering på Ekonomiegatan kunde vara datainspektören. Nu står det mest tomt där. Det är några som jobbar där men för det mesta är alla utrymmen outnyttjade.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Fortsatt första behandling

6      Upphävande av landskapslagen om landskapet Ålands jämställdhetsdelegation

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 7 och 7a/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 13/2008-2009)

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Herr talman! Det här ärendet fick en lite speciell behandling. Det var under vårsessionen i september som den kom på bordet här i salen. P.g.a. speciella omständigheter så krävde ärendet bordläggning. Bordläggningen i sin tur förorsakade att tidsbristen fram till den tid presidenten hade på sig att fastställa den här lagen var för kort. Det ansåg vi också från utskottet, därför begärde vi att vi skulle ta tillbaka den. Det har vi också gjort och med stöd av 20 § 2 mom. i självstyrelselagen har vi nu lämnat ikraftträdelse datumet öppet.

Utskottets synpunkter i betänkandet nr 7a är att vi vidhåller det som står i vårt tidigare betänkande förutom att den här ikraftträdande paragrafen är öppen.

Vi har erfarit att chefen för jämställdhetsärenden, som har till uppgift att leda jämställdheten på kansliavdelningen, hennes uppgifter finns inte med i den jämställdhetslag som nu tas bort. Det finns en formulering om jämställdhetsdelegationens sekreterare och beskrivning av hennes arbetsuppgifter, men det är inte jämställdhetschefens arbetsuppgifter som berörs där. Det vill vi framhålla från utskottets sida.

För ett förtydligande så har vi alltså också fortsättningsvis med en kläm i det här ärendet. Det är en expertgrupp som bör tillsättas på fyra år, som följer det ramprogram för utveckling av jämställdheten som landskapet tar fram. Gruppen ska bestå av ett begränsat antal medlemmar och man ska ha en speciell erfarenhet och ingående kunskap i jämställdhetsfrågor. Det finns ingenting i vårt betänkande som säger att den här expertgruppen behöver komma från Åland utan man kan också anlita folk utifrån som ska vara som ett bollplank och referens. Det är inte en parlamentarisk grupp, utan vi upplever att det är landskapsregeringen som ska tillsätta gruppen som ett stöd i sitt eget arbete.

Med anledning av det här föreslår utskottet att lagtinget hemställer till landskapsregeringen att tillsätta en expertgrupp med uppdrag att övervaka det fyraåriga ramprogrammet och utveckla jämställdhetsarbetet i det åländska samhället samt att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget med följande lydelse: Denna lag träder i kraft, uteslutning, uppdraget till jämställdhetsdelegationen perioden 2008-2011 upphör vid lagens ikraftträdande.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här var en bra behandling och ett fint resultat. Detta är en kompromiss mot oss som inte tror att det fungerar så effektivt med jämställdhetsarbetet som regeringen vill låta oss tro. Expertrådet är en intressant företeelse och det kan bli riktigt bra om regeringen väljer att samarbeta med det här rådet. Tanken från regeringens sida är att nu fungerar det här med jämställdhet så väldigt bra. Alla chefer och ministrar är väl insatta i problematiken och de beaktar detta konsekvent i sitt arbete. Därför behövs det ingen politisk kontroll av det här.

Kansliministern, som nu går ut, hade jag är nämligen en fråga till. Hur fungerar det på den avdelningen?

Redan i samband med remissen påpekade, med stöd av det meddelandet som behandlade ramprogrammet som man hänför till (ministern går sin väg), så lyfte vi fram ett s.k. överfallslarm.

Lagtinget omfattade det. Regeringen och jämställdhetsdelegationens ordförande och jämställdhetschefen gick ut och sade någon gång på vårvintern att det här var klart och det skulle vara genomfört med det snaraste. När det här ärendet kom hit hade ännu ingenting hänt. Nu var min fråga till kansliministern om överfallslarmet har genomförts nu? En annan fråga jag hade om ramprogrammet var faktiskt om kvinnligt företagandet, med näringsministern är inte här. Jag skulle jag vilja veta hur många nya kvinnor det är som har blivit företagare? När man jobbar och prioritera det här området, men kanske lantrådet kan svara på frågorna?

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Jag vill göra ett förtydligande. Det finns inte på något sätt ett ifrågasättande att inte landskapsregeringen prioriterar de här frågorna. Jag kan intyga att de är väldigt högt prioriterade. Man tar frågorna på allra fullaste allvar. Man har det här med på agendan i princip dagligen. Man diskuterar det här. Anledningen till att expertrådet kommer till är lika mycket för att chefen för jämställdhetsärenden ska ha någon att bolla ett ärende mot, att man inte blir ensam i de här frågorna. Det inte bara är för landskapsregeringens sida, där har man väldigt bra koll på det här med jämställdhetsfrågor och driver och prioriterar det hårt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, vi får hoppas att det är som ltl Åke Mattsson sade. När det nu är så högt prioriterat så hade vi väntat oss att det här överfallslarmet skulle ha varit prioriterat och infört redan nu. Nu är det väl snart ett år sedan beslutet fattades, kanske t.o.m. ännu längre. Nåja, vi väntar på svar. Det kanske kommer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Jag tycker inte att det finns anledning att vara så väldigt raljant i de här frågorna. Det är väldigt svåra frågor som många landskapsregeringar före vår landskapsregering har brottats med. Att vi nu väljer att avsluta verksamheten med jämställdhetsdelegationen betyder inte att vi är i mål till alla delar. Det finns otroligt mycket jobb och att göra.

Förslaget i framställningen och också det som har omfattat av utskottet är att delegationen i den formen har tjänat ut sin roll. Den politiskt tillsatta delegationen har inte på många år fungerat på ett sådant sätt att man har haft en övervakande funktion t ex gentemot förvaltningen hur man hanterar olika frågor. Jämställdhetsdelegationens arbete har ersatts med annat. Dels har det tillkommit lagstiftning, dels har det tillkommit program och planer, man jobbar på ett annat sätt än man gjorde på den tiden när delegationen tillkom en gång i tiden. Men inte för att jämställdhetsarbetet är i hamn och att vi skulle ha nått alla målen. Det är viktigt att komma ihåg. Det finns mycket jobb ännu att göra. Landskapsregeringen försöker också på många olika fronter förstärka det här arbetet.

När det gäller frågan om trygghetsalarm så finns det en överenskommelse mellan polisen och alarmcentralen att man skulle genomföra ett system. Jag kan inte säga exakt var det ligger. Men man har fått det uppdraget både till polisen och till alarmcentralen.

När det gäller kvinnligt företagande så finns det ett treårigt projekt förlagt till ÅTC, vars direkta syfte är att man ska stärka kvinnligt företagande. Det har varit olika föreläsningar. Det har varit olika delar i det här programmet som särskilt syftar till att flera kvinnor ska starta företag. De här frågorna har vi tagit men vi är inte i mål. Det vill vi understryka. Vi väljer nu att avskaffa jämställdhetsdelegationen då vi har valt att jobba på ett annat sätt i framtiden.

Utskottet lyfte fram ett expertråd. Jag tycker också att vi i vår framställning var inne på att det ska finnas expertgrupper som fortsättningsvis håller i många av de här frågorna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Tack för informationen. Det var i och för sig sådant som vi känner till från förut. Det har funnits initiativ nog att göra om delegationen. Det där är historia och vi får liksom se framåt, då kommer expertrådet att ha en viktig roll. Det som jag fortfarande ställer mig tvivlande till är hur väl det fungerar bland tjänstemännen. Det krävs nog verkligen ett stålbad för att få det här att fungera i praktiken. Därför ville jag veta om åtminstone de här två konkreta sakerna. Överfallslarmet är otroligt viktigt för dem det berör. Jag hade hoppats att lantrådet hade haft någonting mer konkret att säga om det, helst att systemet är klart.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Om ltl Sundback redan hade svaret på alla frågor så förstår jag inte varför ltl Sundback ställde frågorna.

Det är så att det finns otroligt mycket jobb att göra i förvaltningen för att få jämställdhetskonsekvensbedömningen att fungera. Målet, när vi fattar beslut i förvaltningen, är att besluten alltid ska föregås av en konsekvensbedömning. Vad det beslut, som vi står i beråd att fatta, kan få för konsekvenser för jämställdheten, sett ur ett manligt och kvinnligt perspektiv. Därför har vi under senaste året haft en kurs där alla i ledningsgruppen, alla avdelningschefer och ledamöter har, under ett helt års tid, gått i kurs för att lära sig det här. Tanken är att det här ska spridas, det ska fortplanta sig så att också andra tjänstemän ska ha möjlighet att gå de här kurserna. Det är enda sättet. Mera kunskap, då kan man också agera på ett annat sätt. Inte är vi heller färdiga till den delen. Det viktigt att komma ihåg att jämställdhetsdelegationen ändå inte har haft en roll i just det här arbetet. Det här är en fråga för förvaltningen om hur vi förbättrar oss inom förvaltningen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är nog som lantrådet säger att det ännu är långt innan man är i mål. Jag tänker bara på den här pensionslagen som vi fick här för en kort tid sedan. Den berörde överhuvudtaget inte att det fanns skillnad mellan kvinnor och män när det gäller pensionsfrågan. Det är nog säkert viktigt. Men jag har en annan uppfattning än lantrådet. Landskapets jämställdhetsansvar går faktisk längre utöver och in i samhället och är inte bara till för landskapsförvaltningen. Nu verkar det mer och mer ha krympt till att gälla landskapets förvaltning i första hand.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi har ju fortsättningsvis den parlamentariska förankringen i jämställdhetsarbetet. Det är därför det tas ett program, ett fyraårs program, där lagtinget är med och diskuterar de målsättningar vi ska jobba efter under mandatperioden. Det följs sedan upp av planer. Där finns olika inriktningar. Vi jobbar med barnomsorgen, vi jobbar med skolan, vi jobbar med Operation Kvinnofrid, vi jobbar med många olika frågor som berör området. Detta finns alltid med i programmet som också har behandlats av lagtinget. Det kan inte vara en överraskning för ltl Sundback att också den brädden finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack herr talman! Ett litet förtydligande här, när det gäller den här gruppen som har tillsatts. Vi vill gärna i utskottet ha samsyn i den här frågan, för vi tycker den är viktig. Vad som var väldigt klart och tydligt var att man tyckte att jämställdhetsdelegationen faktiskt har tjänat ut sitt. Det är ju ett ganska tufft politisk beslut för att bestämma att man ska lägga ner det. Men man tog det beslutet och gick vidare. Det fanns också ett väldigt stort önskemål om vad som kommer sedan. Egentligen är inte det här är någonting nytt vi kommer med. Man har nämnt den här typen av expertgrupper och nu har vi förtydligat det. En utav de här expertgrupperna ska vara lite mer övergripande än de andra. Expertgrupperna fanns mycket riktigt med i framställningen. Kanske det är lite vidare än vad skrivningarna var. Vi har en samsyn i det och det tycker jag är väldigt bra. Jag hoppas att hela lagtinget ställer sig bakom den här.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi uppskattar också utskottets betänkande och att man har lyft upp den här frågan. Meningen är att vi ska gå vidare utifrån den punkt vi står idag. När delegationen försvinner ska vi också utveckla det här arbetet. Till den delen tycker jag att utskottet har givit bra riktlinjer för landskapsregeringen att jobba vidare ifrån. Det är definitivt en samsyn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! I framställningen och här idag säger lantrådet att jämställdhetsdelegationen har spelat ut sin roll. Under behandlingen i utskottet har jag försökt få reda på huruvida det här påståendet har väldigt mycket grund. Jag har för min del noterat att det har det nog väl inte. Jämställdhetsdelegationen hade kunnat göras om, dess uppgifter hade kunnat göras om ifall man funnit orsak till det. Dess sammansättning hade kunnat diskuteras och göras om ifall man hade funnit orsak till det.

En förutsättning för att en sådan här delegation ska fungera är ett brinnande intresse ifrån ordföranden särskilt, men också från medlemmarnas sida. När det brinnande intresset avtar så kan det uppstår en situation där man kan konstatera att den här formen av samarbete har spelat ut sin roll. Jag tycker inte att behandlingen i social- och miljöutskottet har givit det svaret. Eftersom landskapsregeringen har önskat att göra den här förändringen och står fast vid sin vilja att göra den här förändringen så har jag inte velat sätta mig på bakhasorna. Nog är det väldigt personbaserat den framgång som olika organ kan ha i sitt arbete.

Jag har försökt, under utskottets noggranna hantering av den här frågan, kartlägga bakåt vad delegationen har gjort. En sak som den kanske inte har ägnat sig åt är kanske den viktigaste jämställdhetsfrågan, genusfrågan i landskapet som landskapet själv kan påverka, det är de ojämlika lönerna mellan olika grupper i bland våra 2000 anställda. Jag har noterat att jämställdhetsdelegationen genom åren inte har tagit upp på agendan och inte arbetat med detta, trots att det torde vara den viktigaste frågan, som jag ser et åtminstone, för att förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män på landskapets egen arbetsmarknad. Jag tappade förtroendet för den här landskapsregeringens jämställdhetsarbete. Jag vet att ambitionerna finns hos lantrådet och även hos Katrin Sjögren, säkert även hos någon till. Lantrådet har tagit på sig och fått det här ansvaret för jämställdheten i den här landskapsregeringen, liksom det har varit fallet i tidigare landskapsregeringar också. I min landskapstyrelse var det någon av ministrarna som hade ansvaret på sig.

Jag tycker att det är ytterst sorgligt att den här landskapsregeringen, i en sådan situation, beslutat att inte göra en arbetsvärdering inom sjötrafiken när man bestämmer att man ska göra det inom ÅHS. Därför blir det så lätt att ställa de här arbetsplatserna mot varandra och se den största ojämlikheten vi har i landskapets egen lönepolitik. Den finns däremellan. Så fattar den här landskapsregeringen beslut att inte göra en arbetsvärdering inom den manliga sektorn. Jag noterar att jämställdhetsdelegationen inte heller har jobbat med de här frågorna. Det kommer ytterligare ett motiv till att försöka fundera ut någon annan organisation. Men att följa det, som den här landskapsregeringen nu i flera sammanhang har eftersträvat, alltså att minska det demokratiska inflytandet och att öka tjänstemanna inflytandet, det har jag kritiserat från den här stolen ett antal gånger redan också i det här sammanhanget. Det är inte bra när landskapsregeringen själv blir jämställdhetsdelegation. Man har så mycket annat och stora uppgifter att klarera att man kan behöva lite hjälp av andra förtroendevalda också. När man inte gör på det sättet så blir det så att man överlåter det till tjänstemännen. Vi har en tjänsteman för det här och att kräva att den personen också skulle ägna sig åt de här lönefrågorna tror jag att är lite för mycket begärt. Men det är möjligt att det kunde fungera.

Av det skälet tyckte jag att förslaget om den här expertgruppen visserligen som en liten bakläxa åt landskapsregeringen men att det var viktigt att komma med något alternativ. Ursprungsförslaget var inte bra ur demokratisk synpunkt, inte ur funktions synpunkt och därmed inte bra för jämställdhetsarbetet inom landskapsförvaltningen. Det var inte heller bra gentemot samhället.

Det här förslaget förutsätter att landskapsregeringen fullt ut accepterar det och tycker att det är ett värdefullt förslag som utskottet har kommit med. Och att landskapsregeringen genomför det och ger den här expertgruppen en bra sammansättning och bra arbetsuppgifter.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Statusen på jämställdhetsarbetet satte den här landskapsregeringen direkt. Det fördes ett meddelande till lagtinget och det behandlades i respektive utskott. Det finns mycket att göra inom jämställdhetsområdet. Utskottsbehandlingen ger råg i ryggen. Jag känner inte igen den beskrivningen att man inte alls har behandlat arbetsvärdering i jämställdhetsdelegationen. För två mandatperioder sedan vara jag ersättare i jämställdhetsdelegationen. Då var arbetsvärderingen ett mycket aktuellt ämne. Det hölls föreläsningar som initierades av jämställdhetsdelegationen. Man studerade nogsamt ett uppmärksammat rättsfall i Sverige där man jämförde barnmorskor och sjukhusteknikers lönesättning. Arbetsvärdering och lika lön för lika arbete har varit ett ämne för tidigare jämställdhetsdelegationer.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den preciseringen. Jag valde han att berömma ledamoten Sjögren när det gäller ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Jag fick inget svar på varför arbetsvärderingen när det gäller sjötrafiken har utelämnats, vilket jag ser som en liten skandal faktiskt i jämställdhetsarbetet. Den är den största plumpen i den här regeringens jämställdhetsarbetsprotokoll. När det gäller arbetsvärderingen i jämställdhetsdelegationen är det glädjande om det har varit på det sättet. Jag ställde frågor till alla representanter för de olika facken som är förhandlingsparter med landskapsregeringen, där framgick det att man inte kunde minnas att det i närtid hade förekommit några sådana diskussioner mellan jämställdhetsdelegationen och fackföreningarna.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi kommer inte överens i den här frågan ltl Roger Jansson och undertecknad. Jag kan säga att det är att prioritera de lågavlönade kvinnorna att ta hälso- och sjukvårdsorganisationen först. Det är där vi behöver sätta fokus på att göra ett gediget arbete. Jag vill ändå påstå att arbetsvärderingssystemet har tagit stora steg framåt. Vi försöker utarbeta system. Vi har satt hela organisationen i arbete med den här frågan. Sedan vet vi alla att det är ett enormt, gigantiskt arbete. Vi kan ju inte heller precis påstå att tidigare landskapsregeringar har lyckats i den frågan. Lönesättnings orättvisor kvarstår.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! För 15 år sedan drev jag den här frågan i dåvarande landskapstyrelsen, som jag var ordförande för. Vi fick ett nej ifrån de åländska fackförbunden för att gå vidare. Vi stoppades på det sättet. Nu har vi konstaterat i utskottet att intresset ifrån fackförbunden är annorlunda. Tydligen inte riktigt ifrån alla, men det är betydligt mer annorlunda. Nu var det alltså möjligt att göra de arbetsvärderingsbeslut som den här landskapsregeringen har fattat. De positiva genomförande åtgärderna har alltså inte kritiserats. Jag har enbart kritiserat en sak, det är det icke genomförande beslutet när det gäller den viktiga jämförelsen, arbetsvärderingen i fråga om jämförelser, som kan användas i avtalsförhandlingarna mellan olika gruppers arbete. Där har jag bara kritiserat en sak, och den är en jättestor och väsentlig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Tänk hur olika man kan se på saker och ting. Ltl Roger Jansson säger att det demokratiska inflytandet har minskat. Jag tycker tvärtom. Den här landskapsregeringen har verkligen lyft jämställdhetsfrågorna på en demokratisk nivå in i vårt parlament. Eftersom vi, sedan jämställdhetsdelegationen en gång i tiden tillkom, har infört parlamentarism i vårt system. Vi har ett parlamentariskt system där landskapsregeringen förelägger hela det samlade parlamentet ett meddelande där alla partier är med och utformar jämställdhetspolitiken. Det är väl ändå en demokratisk förankrad process, som också följer det parlamentariska systemet.

Delegationen har faktiskt spelat ut sin roll till den delen. Dels har vi infört parlamentarism, dels har det tillkommit lagstiftning som styrt upp verksamheten. Dels har det tillkommit en jämställdhetschef. Det finns en jämställdhetsansvarig ledamot i landskapsregeringen. Man försöker verkligen se till att jämställdhet ska genomsyra allt. Inte bara vara något som sker på sidan om all annan verksamhet. Det är tyvärr det som har blivit problemet för nuvarande jämställdhetsdelegation. Man sitter lite på sidan om där det verkligen händer saker. Det är ju där besluten fattas som man bör vara med för att kunna påverka. Då måste vi ha det här systemet på ett lite annorlunda sätt.

Ambitionsnivån är fortsättningsvis från landskapsregeringen att man ska ha alla grupper av anställda i landskapsförvaltningen med i ett arbetsvärderingssystem. Sedan har vi varit tvungna att ta det här stegvis. Men jag delar ltl Roger Janssons syn på att alla grupper ska vara med. Det måste vara en jämförelse mellan typisk kvinnliga och manliga yrkeskategorier. Det måste göras jämförelser mellan och inom olika grupper.

Ltl Roger Jansson sade att på 90-talet, när det här var aktuellt, då sade facken nej. Ett väldigt på nötande har lett till att man åtminstone har tagit steg vidare och kommit vidare också med facken. Jämställdhetsdelegationen har ju inte heller i den här frågan någon makt. Det här är ju också en del av en avtalsrörelse. Det är också beslut som fattas på sidan om jämställdhetsdelegationen. Man har inga muskler i de här frågorna. Man kan ha ett intresse, det har man haft. Man har pratat för jämställd lönesättning men vad har man kunnat göra rent konkret? Muskler har man inte haft i delegationen på det sättet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som synes av betänkandet har jag ju godkänt landskapsregeringens förslag. Men kommit med ett, som jag ser det, nödvändigt tilläggsförslag. Det har utskottet i sin helhet gjort enhälligt. Visst är jämställdhetsarbetet hyfsat förankrat i lagtinget. Det är ju inte det vi talar om, utan vi talar om det dagliga arbetet med jämställdheten. Det kan vi inte sköta härifrån lagtinget, definitivt inte. Det måste skötas inom tjänstemannakåren på ett någorlunda brett sätt. Då kan det behövas referensgrupper mera än vad landskapsregeringen utgör. Man hade kunnat ändra jämställdhetsdelegationens, både dess uppgifter och dess förmåga, om man hade velat. Lantrådet sade att när det gäller arbetsvärderingen så har man varit tvungna att inte ta med allting. Då är min fråga, när det gäller sjötrafiksarbetsvärderingen: Har man varit tvungen och av vem att inte ta det med?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag svarar på den sista frågan först. För att komma vidare är det ibland så att man måste ta steg, stegvis utveckling för att nå någon framgång. Man kanske inte lyckas med hela breda spektret. Då väljer landskapsregeringen att åtminstone börja stega vidare för att nå resultat.

Ltl Roger Jansson sade inledningsvis att det demokratiska inflytande minskar. Det reagerade jag emot. Annars tycker jag det är bra att vi också utvecklar expertgruppen. Vi har faktiskt också talat om det i vår framställning. Kanske lite lösare än vad man gör från utskottets sida. Vi har talat om att det ska finnas grupper som ska ha den här expertkunskapen, för den behövs. Men den demokratiska folkliga förankringen den anser landskapsregeringen att ska ske här i lagtinget. Det är lagtinget och lagtingets grupper som ska vara med och forma jämställdhetspolitiken, som landskapsregeringen sedan ska verkställa.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är riktigt att landskapsregeringen i framställningen talade om expertgrupp men i pluralis. Man talade generellt och allmänt om expertgrupper. Vi förstod i hörandet att det är frågan om in casu tillsättande, från ändamål till ändamål. Medan det här förslaget går ut på en permanent expertgrupp med jämställdhetsexpertis.

När det gäller det demokratiska underskottet som jag talade om, åtminstone avsåg jag att tala om det dagliga jämställdhetsarbetet och jag tror det framgick av mitt anförande. Där kan inte lagtinget vara en part i det dagliga jämställdhetsarbetet. Då tillsätter man olika råd och organ och i det här fallet en delegation för att få en bredare förankring i det här dagliga arbetet som inte lagtinget kan delta i. Det menar jag var en utveckling i fel riktning. Nu får vi uppenbarligen i alla fall det här expertorganet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Problemet är att inte heller jämställdhetsdelegationen har fungerat som en daglig förankring till landskapsregeringen i arbetet. Jämställdhetsdelegationen har befunnit sig på sidan om det dagliga arbetet. Tyvärr har det blivit så. Därför att det dagliga arbetet ska finnas överallt. Däremot har lagtinget muskler, vilket inte delegationen har. Lagtinget har muskler att hela tiden följa upp att landskapsregeringen sköter sitt jobb och se till att man håller linjen och följer upp det program som lagtinget också har behandlat och givit sina åsikter om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Den här diskussionen blir mer och mer intressant. Jag hade i stort sett samma uppfattning som ltl Roger Jansson om vilken lagtingets roll är och vilka rådens och delegationens roll är. Lantrådet menar att demokratiska underskottet inte finns, utan tvärtom har det nu blivit ännu mer demokratiskt när lagtinget har tagit meddelandet om ramprogrammet för jämställdhet. Det är lagtingets muskler som har visats. Jag hoppas nog mera på att det är lagtingets hjärna som har varit i farten när vi har behandlat det här. Skämt åsido, det är inte så i ett parlamentariskt system enbart.

Lagtinget svarar enbart på frågan "vad", medan regeringen svarar på frågan "hur". Detta "hur" ska inte regleras här i lagtinget. Det är det som är det parlamentariska ansvaret att förverkliga beslut, direktiv, antydningar, klämmar, viljeyttringar som lagtinget har tagit. Det är inte en kommunstyrelse där fullmäktige säger att nu ska vi köpa den och den tomten och så gör styrelsen det. Det finns ett utrymme för regeringen att agera i enlighet med det som är bäst med tanke på frågans lösning. Det behöver inte ens alltid vara i överensstämmelse med lagtingets eller parlamentets beslut. Det prövar i så fall parlamentet om man tycker att här kanske regeringen har överskridit sina befogenheter i relation till parlamentets beslut. Om det är så att det här nya systemet fungerar bra politiskt, som lantrådet påstår, så kan jag påminna om några beslut som lagtinget tog i samband med ramprogrammet. Det ena var överfallslarmet. Det andra var att regeringen skulle överväga om man skulle gå till riket med tanke på föräldraledigheten. Det tredje var att vi efterlyste mera könsrelaterad statistik, speciellt för hemarbete som görs. Jag undrar om någon av de här frågorna har blivit skötta? Det skulle vara intressant att veta. I så fall är det bra.

Det är ändå är en annan sak det här med delegationer och råd. De är just med för att ge råd och förslag till regeringen om hur man kan göra. De är också till för att komma med nya idéer och utvecklingsarbete. Det är naturligtvis så att ministrarna och de ledande tjänstemännen har fullt upp och utrymmet för utvecklingsarbetet är inte särskilt stort. Det ena utesluter inte det andra, utan kompletterar varandra.

Vi är alla överens om att jämställdhetsdelegationen i den form, som den har haft länge, inte har varit bra och det har funnits förslag på hur det kunde förändras. Men att det skulle ha någonting med parlamentarism att göra, det håller jag inte med om. I så fall måste ju en massa delegationer bort från förvaltningen. Det tror jag inte är bra. Visst är det en sorts förankring i samhället att ha representativa organ som är med i beslutsfattande på något sätt. Här har vi nog olika uppfattningar om vad parlamentarism betyder. Det är inte bara att sätta sig och verkställa. Det är att överväga och försöka bedöma lagtingets vilja i en viss fråga.

Nu blir det här, som sagt, en kompromiss. Jag har inte fått svar på lagtingets beslut i den här frågan om ramprogrammet. Vi får väl konstatera att vi inte vet. Vi får kompromissa om det här med rådet. Vi får se vad det blir.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! "Hur" ja, det är en relevant fråga. Det gäller att konkretisera jämställdhetsarbetet när man tar fram lagstiftning, under budgetarbetet, när landskapsregeringen tar fram statistikuppgifter men också med konkreta projekt. Man har skolprojekt och barnomsorgsprojekt för att försöka få jämställdhetsarbetet att genomsyra hela samhället. Det är en av de viktigaste demokratifrågorna.

Ltl Sundback frågar sig vad landskapsregeringen har gjort? Vi har fört diskussioner med minister Stefan Wallin om föräldraledigheten där har vi uttryckt en klar åsikt. Det har varit glasklara besked om att överfallslarmen ska fungera, där har landskapsregeringen gett besked om det. Vi har också förbättrat statistiken, det kan man se i budgetförslaget som ligger på lagtingsledamöternas bord. Vi har gjort betydliga förbättringar när det gäller statistiken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ltl Sundback frågade vad vi har gjort när det gäller överfallslarmen. Jag kan meddela ltl Sundback och alla andra här i salen att jag just fick meddelande om att ärendet finns hos alarmcentralen. Utrustningen är klar, det är bara att sätta den i bruk.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jaha, då gav ju den här diskussionen något resultat, om det råkade sig så att det kom ett samtal från polisen speciellt just nu. Det var ju bra om det har kommit så långt att det finns utrustning. Jag förstod inte när det skulle sättas i gång?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det här är en information som jag fick just idag. Jag kontrollerade förstås upp det här, på basen av tidigare anförande, för att göra mig uppdaterad på hur det ser ut i dag. Ärendet är klart.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Eftersom ltl Sundback nu anser att det demokratiska inflytandet minskar i och med att man tar bort delegationen så undrar jag lite om ltl Sundback också känner att man hade det faktiska demokratiska inflytandet i delegationen? Eftersom man nu på flera håll anser att den har spelat ut sin roll. Jag tror, för min del, att jämställdhetsarbetet kanske framskrider ännu bättre om man får expertgrupper som jobbar med det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Generellt tror jag att det är bra att man har förtroendemannaorgan, också inom landskapsförvaltningen. Det ger viktig och nyttig information och input från samhället. Det vill lätt bli en ganska låst institutionell verksamhet i sådana organisationer. Vi har haft representanter som för flera år sedan föreslagit förändringar i jämställdhetsdelegationens sammansättning. Man behöver naturligtvis se över och förnya alla sådana här organ. Med det här rådet kommer det då en förnyelse. Men det är kanske inte på samma sätt tillsatt. Det blir mera ett expertorgan. Kanske den demokratiska aspekten på det hela inte blir lika tydlig.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Det kan vara så att man kanske inte ser de politiska grupperna representerade i ett expertorgan. Jag tror ändå att kontakten ut i samhället kommer att kunna fungera precis lika bra. Alla politiska grupper kan ha kontakt med dessa expertgrupper. Man kommer ju ändå att veta vilka personer som kommer att sitta expertgrupperna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tror nog att man måste inse att en representativ demokratisk tillsatt delegation har en lite annan funktion än ett rent expertorgan. Man kan liksom inte både äta kakan och ha den kvar. Om det blir bättre eller sämre, det återstår att se.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

7        Utvecklingsplan för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet på Åland

Kulturutskottets betänkande (Ku 3/2008-2009)

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2008-2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Det är ett tag sedan som den här salen diskuterade de här frågorna senast. Meddelandet angående utvecklingsplan för utbildningsorganisationen på gymnasialstadiet på Åland kom till lagtinget den 6 april.

Jag är den första att beklaga att ärendet har tagit tid att få igenom kulturutskottet. Dels p.g.a. sjukdom och dels på att vi också har behandlat det ganska ingående. Samtidigt kan jag också konstatera att det kanske var bra att ärendet tog lite tid. Jag har idag nöjet att presentera ett enigt betänkande från kulturutskottet. Det är någonting som vi ska vara väldigt nöjda med. Det visar på att det finns en politisk mognad i den här salen att kunna diskutera frågor som har bärighet långt in i framtiden på ett moget sätt. Det gör att vi kan föra en skolpolitik som också bär in i framtiden.

Kulturutskottet hade några saker som mål när vi körde i gång arbetet. För det första, skulle vi lyssna fältets åsikter kring det förslag som låg. För det andra, skulle vi försöka skapa största möjliga långsiktiga enighet kring hur gymnasialstadieskolan på Åland ska utvecklas. För det tredje, att också granska detta under ett ekonomiskt och effektivitetsmässigt perspektiv. Det har vi nu lyckats att åstadkomma.

Som vi alla vet har diskussionen kring gymnasialstadieskolan varit lång. Processen har pågått under en längre tid. Under den föregående perioden fanns framställning nr 13, som med sitt otursnummer förpassades i det runda arkivet i slutet på perioden. Arbetet gick sedan vidare och vi fick då den utvecklingsplan ärendet nu gäller. Nu är vi framme vid att lagtinget säger sitt kring det här.

Det man också måste konstatera, som utskottet genom hörande har kunnat se, är att under den här tiden som har förflutit har det skett en hel del positiva saker ute i skolorna. Samarbetet har förstärkts. Man har utvecklat de pedagogiska metoderna. Man har också lyckats med att, i större omfattning än tidigare, samköra olika resurser. Men man ser också att det fortfarande finns ett behov för skolorna, såsom organisationen är just nu med sju fristående enheter, att också utvecklas och gå åt sina egna håll, vilket kanske inte alltid gynnar helheten för gymnasieskolan på Åland.

I det förslag som finns i meddelandet så fanns alla skolor kvar. Som ledning för dessa skolor skulle man ha kvar rektorerna. Det skulle sedan finnas en utbildningsdelegation som skulle fatta övergripande beslut. Denna utbildningsdelegation skulle ledas av en ordförande som skulle komma som tjänsteman från utbildningsavdelningen.

I de diskussioner som utskottet fört med olika höranden har vi kommit fram till att rollfördelningen i denna organisation skulle kunna bli något problematisk. Vem beslutar vad? Vem har rätten att besluta vad? Hur får man det här att fungera på ett bra sätt? Framför allt kan man säga att rollen som delegationsordförande skulle innebära att man både sitter på en avdelning som utför en myndighetskontroll av skolan, samtidigt som man skulle sitta verkställande i det här. Där fanns en hel del att fundera kring.

Det som var bra i det meddelande som låg var ekonomi- och resursenheten som man planerade. Man sammanslår på ett tydligt sätt de olika resurserna till en enhet, alltifrån skolhälsovård, IT och kontrollen över fastigheterna. Det tror vi i utskottet kommer att ge en effektivitet när det gäller att fördela de här resurserna. Det var detta om förslaget vad gäller organisationen.

Vi har också från utskottets sida tittat lite på tjänstekollektivavtalet som, så länge jag har varit med i diskussionerna om gymnasieskolan, har dykt upp som ett problemområde som inte är lätt att lösa. Alla pekar med en hand på att om vi löser tjänstekollektivavtalet så löser vi problemet med samarbetet mellan skolorna.

I de hörandet framkom att det har varit svårt att åstadkomma ett avtal som skulle vara gemensamt för samtliga skolor. Man gick istället in för detta arbete där man nu skulle försöka skapa ganska små förändringar men sådana förändringar som skulle gynna samarbetet.

Vi säger så här utskottets ifrån sida, oberoende vilken modell vi väljer för att styra och utveckla gymnasieskolan så måste tjänstekollektivavtalen på sikt lösas. På sikt betyder egentligen snarast möjligt. Där vill inte utskottet att man ska släppa målsättningen från arbetsgivarens sida att man ska ha gemensamma avtal. I det läget får inte heller de gemensamma avtalen leda till drastiskt högre kostnader. Vi ska kunna hitta ett avtal som man från båda parters sida inser att man kommer att vinna på. Arbetstagaren från sin sida vinner på att få ett vettigare regelverk att jobba utgående ifrån och arbetsgivaren får en större flexibilitet i hur man utnyttjar de här lärarkrafterna som finns.

Vi hoppas att man från landskapsregeringens sida också nu jobbar vidare med tjänstekollektivavtalen så att man kan få dem förenhetligade och småningom få ett gemensamt avtal för hela skolsektorn inom gymnasialstadiet.

Jag började med att säga att vi hade hittat en hel del saker som vi tyckte att vara problematiska och som man behövde jobba på för att den modell som landskapsregeringen hade föreslagit skulle kunna bli möjlig. Utskottet började då samtidigt också att fundera på alternativ till det som landskapsregeringen har de föreslagit.

I vårt betänkande nu presenterar vi en modell som vi tycker att landskapsregeringen också borde jobba vidare utgående ifrån. Den modellen bygger på att man istället för att hålla koll på sju skolenheter skulle ha en två bens skola. En skolenhet som arbetar med yrkesinriktad utbildning och en som arbetar med studieförberedande inriktning. Varje skola skulle ledas av en rektor. De här två rektorerna skulle sedan gå till en gemensam direktion där de föredrar sina respektive ärenden. I direktionen skulle det sitta politiker och representanter från näringslivet.

Resurs- och ekonomienheten skulle finnas som en gemensam del av organisationen, som skulle styras av en ekonomichef. Även i det här fallet skulle besluten fattas av direktionen.

Det här är en ganska enkelt beskriven bild från utskottets sida om hur man kunde tänka sig att det här skulle se ut.

Någonting som också fanns mer både i framställning nr 13 i föregående period och som finns med här är yrkesråden. Det vill vi från utskottets sida betona att är viktiga. Det är viktiga utgående från att yrkesråden försäkrar på något sätt den kontakten gentemot näringslivet som behöver finnas också ute kring de olika studieinriktningarna. Det behöver finnas en tydlig koppling direkt till respektive område. Yrkesråden bör man också se till att få här.

Vad gäller tidsplaneringen för det här tycker vi att det som landskapsregeringen skisserade låter som en bra tankegång, man skulle påbörja sjösättning av en ny gymnasieskola läsåret 2011. Det borde man fortsättningsvis sträva efter. År 2011 borde man ha kommit en bra bit på väg.

Vi tror att det här alternativet kunde leda till att vi också uppnår målet om ekonomisk effektivitet och utnyttjande av resurserna på ett effektivt sätt. Vi är också övertygade om att det arbetet som pågår ute i skolorna redan nu med ett ständigt förbättringsarbete vad gäller den pedagogiska delen, det tror vi att skolorna klarar av utgående från det system som vi nu presenterar.

Till sist, herr talman, det var en sak jag glömde vad gäller direktionen. Det fördes också ett resonemang i utskottet om att man bör fundera kring hur lärare och elevers representation och möjlighet till att påverka beslutsprocessen i den nya skolan ska fungera. För mig personligen är jag inte främmande för att man tar sig en funderade på det system som existerade för ett antal år sedan, det är säkert tio år sedan. Det skulle kunna återinföras att elevrepresentanter och lärarrepresentanter också har beslutanderätt i direktionen. Men det var en personlig reflektion så här på slutet från min sida.

Det här var i stora drag det som utskottet säger i sitt betänkande.

Ltl Camilla Gunell, replik

Tack herr talman! Det är ett bra arbete som kulturutskottet har gjort. Jag vill också tacka för den utförliga presentationen. Det var en sak som blev oklar för mig, det är benämningen yrkesråd. Yrkesråd är väl de externa råd som bedömer yrkesprov. Det som vi i struktur-07 kallade branschråd, det är kontaktytan mellan skolan och näringslivet. Jag undrar vilket det är som ordförande Johan Ehn menar?

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vi ser nog framför oss att yrkesrådet ska fortsätta med det arbetet, precis som ltl Gunell beskrev nu. Men vi tror också att det skulle kunna utvecklas till att också vara en kontaktyta på det sättet. Det beskrivs i meddelandet ungefär på det sättet också.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är kanske viktigt att särskilja det här eftersom yrkesproven ska bedömas av externa bedömare. Man kan inte både undervisa och sedan bedöma proven. Hela idén går ut på att man har externa bedömare som konstaterar om yrkesskickligheten är uppnådd. Jag vill bara betona att det är lite olika saker. Men båda behövs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är ett väsentligt framsteg att kulturutskottet skiljer mellan studieförberedande och yrkesutbildning. I tidigare förslag, struktur -07, om jag minns rätt, skulle man mosa ihop allting och lägga till en nivå. Här har man resursenheten kvar. När det gäller ledningsfunktioner så för min del tycker jag att arbetsgruppen där jag var med kanske var lite otydlig på den punkten, med det ska ju också finnas marginaler. Jag undrar en sak, som kanske bekymrar mig. Att ha en skola för yrkesutbildningen? Jag skulle gärna se att man profilerar sjöfartsutbildningen på något sätt. Med tanke på framtida satsningar borde det finnas mera differentiering.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag kanske glömde att betona det i mitt inledningsanförande i presentationen att utskottet nu valt att måla dem väldigt stora och grova linjer när det gäller den här biten. Just det, som ltl Erland nu tar upp, att se till hur man profilerar och lyfter fram olika delar är någonting som man måste fundera ytterligare på. När vi diskuterade de här frågorna i utskottet ansåg vi det vara en sådan sak som nu är upp till landskapsregeringen att fundera vidare kring. Hur man skall lösa den typen av frågor. Vi fick information om i utskottet att det också pågår ett arbete med att lyfta fram och vidareutveckla sjöfartsutbildningen parallellt med det här. Vi såg inte att det fanns en konflikt mellan de här två sakerna.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! En annan fördel med kulturutskottet är att man har gjort det här med grova penseldrag. Här i lagtinget ska vi inte fortsätta med att flytta klossar hit och dit och säga att den här klossen ska vara här och den där klossen ska vara där. Jag tycker att det är ett underlag för landskapsregeringen att gå vidare på. Jag tror det finns en hel del att diskutera när det gäller indelningen av yrkesområden i förhållande till arbetsmarknaden.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag håller helt och hållet med ltl Erlands syn på att lagtinget ska framför allt bara ska ge riktlinjer för de yttre ramarna, hur man vill att det här ska se ut. Sedan är det upp till landskapsregeringen att fylla ramarna och berätta hur man vill göra det. Vad gäller profileringen utgående ifrån olika typer av yrkesinriktning och liknande så finns det en hel del att diskutera hur man kan få det här utfört på bästa möjliga sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Om man ska uppnå största möjliga kostnadseffektivitet inom gymnasialstadiet så är tjänstekollektivavtalen väldigt centrala. I utskottsbetänkandet står det att man tycker från utskottets sida att man bör försöka få till stånd ett helt nytt avtal medan man från regeringens sida tydligen lite har stannat upp det här arbetet av rädsla för att det ska leda till högre kostnader. Det sägs till sist i utskottets betänkande beträffande det här är att kostnaderna per ut examinerade studerande får dock inte tillåtas stiga även om man får ett nytt avtal. Det vore intressant att få veta mera ifrån utskottets sida hur ska man lyckas med den här ekvationen?

När det gäller Naturbruksskolan har vi nyss nåtts av det budskapet att den ska läggas ner. Jag vet att ltl Ehn var väldigt ivrig förespråkare av struktur -07. Om struktur-07 hade gått igenom, skulle vi då ha haft en lantbruksutbildning kvar, även framöver?

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Den sista frågan först, det är omöjligt att stå här och säga exakt hur det skulle ha varit om något hade varit på ett annat sätt. Utgångspunkten i det resonemang som finns i kulturutskottets betänkande är att istället för att fokusera kring enskilda skolor försöker man att föra ett resonemang som skulle bygga på att man säkrar upp resurser för framtiden så att man klarar av olika yrkesinriktningar, olika utbildningslinjer o.s.v. Sitter man fast i ett system där man för yrkesutbildningen har sex stycken, i det här fallet, enskilda enheter så är det klart att det kan gå snabbare att man i ett sådant läge behöver lägga ner en enhet och då försvinner utbildningen helt och hållet.

I ett system typ struktur-07 eller i ett system som nu föreslås vad gäller det här, så tror jag kanske det vore lättare att försvara att hålla kvar utbildningslinjen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag måste återkomma för den första frågan var trots allt viktigare. Om vi tar den andra frågan så kan jag konstatera att det är en omöjlig fråga, men kanske vi kan enas om att sannolikheten skulle ha varit större om struktur-07 skulle ha gått igenom.

När det gäller tjänstekollektivavtalen igen, så är de väldigt centrala när det gäller kostnadseffektiviteten. Jag har också den uppfattningen om att få till stånd ett nytt avtal utan att det ska leda till ökade kostnader inte är det lättaste. Om vi tittar bakåt hur det alltid har gått när man gjort ÅHS eller olika organisationers sammanslagningar så är det ganska svårt. Jag håller med vad utskottet säger. Men jag vill veta mera om är hur man ska lyckas med ekvationen att få till stånd ett nytt avtal utan att kostnaderna stiger? Och hur man ska uppnå den flexibilitet som jag tror att ltl Ehn, jag och många av oss vill få till stånd.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Hade någon ett svar på hur man exakt skulle gå tillväga så tror jag det redan hade varit gjort. Då hade vi haft ett avtal redan i hamn. Orsaken till att vi inte har ett avtal i hamn är just kostnadsbilden. Man har hamnat i ett läge där man på den ena sidan säger att ska det bli någon förändring på avtalet måste det kosta. Jag har ingen klar bild. Jag har absolut ingen klar bild över hur man skulle göra för att åstadkomma detta. Däremot tror vi i utskottet att det är väldigt viktigt att vi ifrån arbetsgivarens sida, i det här fallet ifrån lagtinget, säger att vi inte är beredda att i vårt ekonomiska läge skapa ett avtal som skulle betyda betydligt högre kostnader för oss. Det finns inte en sådan möjlighet. Det alternativa spår, som bedrivs att göra förändringar i nuvarande avtal, att samarbeta inom nuvarande struktur är också ett måste. Man behöver så snabbt som möjligt återkomma till förhandlingsbordet och försöka få alla parter att inse att det bara finns en väg att vandra. Att vi får ett effektivare avtal som inte kostar mera.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag vill inleda med att tacka kulturutskottet för att de hittat en väg till enighet. Vi skriver redan från landskapsregeringens sida i budgeten att gymnasialstadieutvecklingen tas i beaktande i enlighet med kulturutskottets betänkande.

Tanken är nu att förändringen på gymnasialstadiet ska träda i kraft 2011. Precis som kulturutskottets ordförande nämnde så är det en hel del som är redan nu har skett och sker. Man har bl a gemensamma IT system och gemensamma schemaläggningssystem som rent praktiskt underlättar samarbetet. Den gemensamma studerandehälsan eller om det blir en ungdomshälsan kommer att finnas i sina nyrenoverade lokaler det tredje kvartalet 2010.

Vuxenutbildningen ska ha en färdig strategi inom december 2009. Periodiseringen av undervisningen i fem perioder ska leda till ökad flexibilitet och också underlätta för möjligheten att avlägga del examen, det ska vara klart att genomföra hösten 2010.

När det gäller sjöfartsutbildningen så kommer Sjömansskolans skolfartyg Mikaels Sars, Sjösäkerhetscenter, Högskolan och simulatorerna att involveras i ett kommande bolag där affärsplanen redan är påbörjad. En projektledning tillsätts i januari 2010 där man tar fram hur driftsbolaget ska ses ut. Driftbolaget ska bildas 2011.

Lagstiftningen har vi sakta börjat arbeta med. Men vi börjar på riktigt nu efter att vi har fått höra ännu mera ifrån lagtinget. Vi kommer den 20 november att på allvar sätta fart på det arbetet. Vi kommer att få hålla ett högt tempo för att kunna leva upp till den målsättningen att det här ska träda i kraft 2011. Vi avser att kunna hålla det tempot. Vi ska också, enligt utlovad modell, hålla seminarium med skolorna. Vi ska också ha ett helt sedvanligt remissförfarande när det gäller lagstiftningen.

När det gäller lagstiftningen så finns det en hel del från det tidigare förslaget till lagstiftning som går att återanvända. Det är ju mycket bra, både resursmässigt och arbetsmässisigt på alla sätt. Det har hänt en hel del sedan dess som också behöver införas och kompletteras i den lagstiftningen. Framförallt är det kap. 5 fem, som handlar om hur utbildningsväsendet ska organiseras, som behöver de största förändringarna utgående från det förslag som har diskuterats här tidigare.

Målsättningen är att lagstiftningen ska ligga på lagtingets bord under andra kvartalet 2010.

Ännu om några detaljer som vi kommer att behöva fundera på i landskapsregeringen utgående från kulturutskottets betänkande. Vi ser det här förslaget som kulturutskottet kommer med som en förädling av den rapport som vi har utarbetat.

Enkelt sätt kan man säga att istället för att ha separata skolenheter så föreslår man nu en yrkesutbildande skola och en studieförberedande skola. I stället för delegationen föreslår man en direktion. Man behöver fundera på konsekvenserna av detta. Det som jag först och främst vill peka på och räkna lite på är att det inte blir så att den effektivering, vi genomför med den gemensamma administrationen, att den sedan äts upp av att det inte får bli ökade ledningskostnaderna eller något liknande. Gärna tvärtom, att det blir ytterligare billigare än vad vi har föreslagit från vår sida.

Det andra som vi kommer att få tampas med och diskutera är att man kommer att uppleva att skolorna blir väldigt olika stora. För det första får man fundera på om det gör någonting. Den ena skolan får ungefär 400 elever och den andra 800 elever, om man följer modellen precis som det ser ut idag och om elevunderlaget ser ut ungefär som idag, kanske lite mindre. Det beror också på hur de studerande förflyttar sig mellan de här båda skolorna. Där är det inte slaget i sten vad som är studieförberedande och vad som är yrkesförberedande. Där kanske man också ytterligare kan föra en diskussion, om man tycker det är ett problem. Framför allt om man tycker att en skola på 800 elever är för stor, så kan man fundera. Kanske någon av de väldigt teoretiska utbildningarna inom yrkesutbildningen ändå kanske kan finna sin plats på den studieförberedande skolan. Det är ingenting som vi har funderat på. Det kanske kulturutskottet har gjort? Det är bara en reflektion.

Bästa lagting! Jag rapporterar att landskapsregeringen arbetar vidare i enlighet med kulturutskottets betänkande och avser att presentera resultat både 2010 men framför allt 2011.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är ju bra att utbildningsministern så här prestigelöst kan anta den skrivning som kulturutskottet kommer med. Det betyder alltså att hela konstruktionen med utbildningsdelegationen är härmed slopad om man nu går in för en ytterligare modell. En modell där det finns en gemensam direktion som kommer att leda detta. Jag tror det är en bra utveckling.

Jag skulle vilja ställa en fråga om periodiseringen som nu är i gångsatt. Skolorna känner stor osäkerhet eftersom landskapsregeringen inte fattat beslut i frågan. Har man fattat beslut om periodisering? Eller när kommer det att i så fall att fattas? Just nu råder det en oklarhet om vi ska jobba vidare med det här eller ska vi inte.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! När det gäller direktionerna så kommer det här systemet att bli kvar i det system vi har i dagens lag. I dagens lag står att skolorna kan ha en gemensam direktion. Här sker egentligen ingen förändring. Man kvarstår vid direktionstanken som finns. Däremot har man i stället en gemensam direktion.

När det gäller periodiseringen är det här ett tecken på hur svårt det är med kommunikation. Periodiseringsarbetet har pågått i rektorsgruppen väldigt länge. Det är en fråga som rektorsgruppens har drivit på och där rektorsgruppen också har informerat landskapsregeringen att det här kommer vi att ha klart hösten 2010. Däremot är det som ofta, att man kanske inte har jobbat tillräckligt mycket med kollegorna och inom skolorna att involvera. Det finns många frågetecken och funderingar kring hur periodiseringen kommer att falla ut i praktiken. Jag kommer att träffa yrkeslärarna den 24 november för att diskutera det här med dem och för att också ta bort deras oro. Vi har fattat beslut i budgeten om riktningen. Vi ska också fatta ett formellt beslut. Arbetet pågår.

Ltl Camilla Gunell, replik

Visst kan man ju jobba på det sättet också. Men det vanliga förfarandet är ju nog att landskapsregeringen fattar beslut om att periodisering införs. Därmed ger man skolorna i uppdrag att verkställa frågan. Nu sker det här är tydligen lite bakvänt. Det kanske går att vända på rätt. Jag tror det är mycket viktigt att landskapsregeringen fattar ett långsiktigt beslut om att periodiseringen ska införas. Så att det inte råder någon osäkerhet om man ska lägga ner tid eller inte på det här arbetet.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Den här frågan har varit med i två år. Frågan var också med i struktur-07 som den absolut avgörande biten för att man ska kunna reformera gymnasialstadieskolan överhuvudtaget, så måste man ha ett periodiseringssystem. Budgeten har slagit fast det. Vi har också diskuterat att vi ska ta fram och titta igenom vilka möjligheter vi har och få svar på alla farhågor. Vi har också sett det som en demokratisk process att göra lite underarbete innan man fattar det formella beslutet. Vi har varit överens både från landskapsregeringen och från skolorna om att det här arbetet ska ske och genomföras. Självklart kommer vi att fatta ett formellt beslut. Det har vi konstaterat och vi har satt in i vårt schema att det ska göras i slutet på november. Arbetet har pågått i mer än ett år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! ”De detaljer” som minister Lundberg nu lyfte fram, har visserligen diskuterats till vissa delar i utskottet. Vi har valt att faktiskt inte ta ställning till de detaljerna. Eftersom de framför allt berör utförandet. Med tanke på att i båda de processer som hittills har gjorts både i struktur-07 och i utvecklingsplanen för gymnasialstadiet så har det förekommit åsikter om att man inte har fått varit med tillräckligt från de berörda. Det här är sådana tidiga saker som de berörda ska vara med i. Därför har utskottet inte kunnat gå in och besvara dem utan att då fått ha en väldigt omfattande hörandeomgång.

Vad gäller den specifika frågan om indelning av skolorna så kan jag ge min personliga reflektion. Jag tror att ministern har helt rätt att man måste fundera på vad som är yrkesförberedande och vad är studieförberedande. Det är ingenting som jag nu tycker att man nu ska skriva i sten att dagens situation är det som kommer att gälla. Det kan också finnas andra möjligheter.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Ingenting ska skrivas in i sten när det gäller utbildningspolitik. Den ska vara flexibel och följa med och utvecklas i takt med samhället. Det viktiga är, där uppfattar jag att utskottet och landskapsregeringen är alldeles överens i sina diskussioner, att man måste titta på de ekonomiska konsekvenserna. Det är inte särskilt värdefullt att genomföra reformer för reformers skull om vi inte säger att vi uppnår de mål som vi har ställt upp för det här. Jag tror att det är fullt möjligt att uppnå de uppställda målen med den modell som kulturutskottet har sagt. Jag tycker att det är relativt få grejer man behöver titta på innan man kan bestämma sig för att den här modellen är bra. Struktur-07 hade fyra rektorer kvar i systemet. Här är det nu två rektorer. Vi kan inte bygga upp mellanled på nytt, då äts kostnaderna hastigt upp som vi sparar in på administrationen.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Den ekonomiska delen har vi i utskottet inte kunnat analysera desto mera ingående. Vi har tittat på det som fanns i struktur-07, vi har tittat på de tankegångar som har funnits i meddelanden. Vi har konstaterat att i meddelandet fanns sju enheter, sju rektorer. I vårt förslag finns två enheter och två rektorer. Sedan är vi medvetna om att man måste hitta ett system för att kunna styra de nya enheterna på ett effektivt och bra sätt. De frågorna lämnar vi vidare till den fortsatta beredningen. Även där är utskottet av den uppfattningen att det är sådant som är viktigt att göra, dels med belysning på vad det är för ekonomiskt resultat man ska uppnå, men sedan också i nära en diskussion med de berörda. Vi har nu målat upp grundlinjerna för landskapsregeringen. Man har nu grundlinjerna att stötta sig på när man ska föra diskussionerna ut till dem som ska utföra utbildningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Socialdemokraterna har ingen är representation i kulturutskottet. Inför remissen framförde jag gruppens önskemål om att vi skulle kasta prestigen åt sidan och försöka komma fram till ett gemensamt förslag som i stort sett bygger på det som utskottet nu föreslår. Det är ganska givet att Socialdemokraterna, utan att egentligen ha behövt göra någonting, har fått det förslag godkänt som vi önskade.

Det förutsätter naturligtvis att alla andra också strävar mot samma mål. Vi tycks nu vara i en sådan situation vad gäller denna fråga svåra frågan. Alla är beredda att samsas om vad vi ska ha. Att vi ska ha två enheter på gymnasialstadienivån. Det kanske är det enda vi är riktigt säkra på att vi är överens om. Den ena skolan skulle vara yrkesutbildande. Vad den andra ska kallas, det är kanske det som är frågan. Begreppet studieförberedande gäller väl all utbildning på den här nivån. Man har från Ålands lyceums sida inte önskat i första hand att vara en del av en gemensam gymnasieskola. Den protesten har varit så stark att också vi har insett att för att få något tillstånd så måste man dela på de här skolorna. Då blir de två rektorer i toppen och en ekonomichef. Jag tycker ännu det är oklart vem som har det övergripande chefsansvaret.

Jag är en anhängare av att sådana här institutioner ska ha en förvaltningschef, en person som kan ekonomi och förvaltning. Kanske rektorerna då får stå tillbaks som studieexperter på pedagogik och sådana saker. Det är inte heller tydligt i kulturutskottet hur man vill ha det. Nu verkar det som om de här båda rektorerna och ekonomichefen skulle vara på samma nivå. Vi måste ha tydligare ledarskap i våra verksamheter. Framförallt måste vi ha system hur vi gör om de inte fungerar på sina jobb. För högskolan har vi visstidsanställning, det kanske också är värt att överväga i det här fallet. Det är katastrofalt om vi inte kan byta ut chefer som inte klarar av sitt jobb. Det har vi nogsamt fått erfarenhet av här i lagtinget också.

Det är ett bra resultat som kulturutskottet kommer med. Det är också bra att vicelantrådet Britt Lundberg inte lägger någon större prestige vid det förslag som hon lade fram. Det tog ju visserligen ganska länge innan det kom fram. Vårt gemensamma öde i den här frågan är att åren går och ingenting händer. Om vi nu får fart på förändringarna så tror jag att det är hedrande för oss alla.

Det är som sagt inte lagtingets sak att säga precis hur det här ska genomföras utan lagtinget ska säga vad som är målet.

Jag vill i alla fall beröra några saker som diskuterades här. Jag har en direkt fråga till vicelantrådet, det hon nämnde om vuxenutbildningen, d.v.s. att man vill presentera en ny organisation redan 2009. I tidigare sammanhang har man ju integrerat vuxenutbildningen i gymnasialskolorna. Förslaget är under utarbetande. Kan lagtinget att få ta del av det förslaget? Det skulle vara trevligt om vi fick ett meddelande också om det. Om det är något område vi är efter på i utbildningen så är det på vuxenutbildningsområdet. Där har det nog stått stilla i decennier. Det är väldigt bra om det kommer ett förslag.

En annan sak som har diskuterats, som jag tycker att är av mera och övergripande karaktär, är skolornas storlek. Om man precis rakt delar upp dem som idag att Ålands lyceum förblir som den är med drygt 400 elever och resten 800 elever skulle vara i den yrkesutbildande enheten, så är det trots allt väldigt små skolor. Det finns en intressant analys av hur man har slagit ihop finlandssvenska yrkesutbildande inrättningar i Österbotten. Nu har man tagit sig modet att kalla det för Österbottens Yrkesakademi. Det är ett sätt för dem som går i yrkesutbildning att komma ifrån klassfrågan, som tydligen fortfarande präglar systemet. Skolan innehåller 2700 elever. Man tycker att skolan är liten med finländska mått mätt. Man menar att litenheten hämmar utbildningens utveckling. Ju större skola desto större resurser och desto större flexibilitet. I en föränderlig värld behövs det hela nya utbildningsprogram, alla kanske inte behöver vara så omfattande. Man försöker på olika sätt förändra men också skapa kortare och mera näringslivsanpassade kompetensutbildande program. Det här med att skolorna skulle bli för stora, det tror jag inte vi behöver vara rädda för.

Det är också bra att kollektivavtalen för lärarna nu inte mera är kopplade till den här förändringen. Det var ju ett av kraven från oppositionen mot struktur-07. Det var oerhört viktigt, ingenting skulle bli bättre innan man fick det till stånd. Lite förvånad är jag över att det ska vara så omöjligt att fatta avtal på Åland. Att man säger att man inte nu från arbetsgivarens sida vill fortsätta det här arbetet för man är rädd för kostnadsstegringar. Är man så rädd att man måste lägga sig platt för facken i den här frågan? Det måste ju vara det att man tror att facken kommer att kräva så mycket att man inte själv förmår säga nej. Eller hur ska kostnaderna öka? Inte är det väl regeringen som tänker höja lönerna? Jag förstår inte riktigt den här problematiken. Det är givet att får vi ett kollektivavtal som gör att lärarna inte som idag är knutna till olika enheter, utan de är anställda av en arbetsgivare. Man kommer då att kunna använda de resurserna mycket mera flexibelt och produktivt. Det måste åtminstone vara kostnadsstävjande. Kanske inte alla gånger så att kostnaderna går ner. Också det att man kanske har sju olika IT system, IT support, det finns ju massor med dubbleringar som kostar en hel del. Förändringen till att förenhetliga, den kostar tyvärr också. När man inom offentlig sektor dessutom in i det sista drar sig för att göra sig av med folk, så har man ganska länge in i framtiden kostnader för personalen. Det var olyckligt att regeringen hade så bråttom att anställa en massa rektorer för de här olika skolorna, när tjänsterna blev lediga. De kommer att behöva tas omhand inom systemet.

Fortfarande borde man sträva till, och där har arbetsgivaren ett ansvar, att få till stånd ett nytt kollektivavtal.

Herr talman! Till sist vill jag säga att jag tycker att 2011 är en bra målsättning. Jag hoppas regeringen klarar av det. Lite förvånande är det ändå att regeringen har skrivit in att man hänvisar till kulturutskottets betänkande. Det är det på gränsen till ministerstyre eftersom inte lagtinget ännu har fattat beslut om att godkänna betänkandet. Teoretiskt kan lagtinget rösta ner det. Lite brått kanske ministern har haft där. Man kunde ju ändå ha agerat i enlighet med kulturutskottets tankegångar. Om man direkt hänvisar till dem så är det väl kanske lite förfluget. Det har nu att göra med det här parlamentariska systemet. Det är inte så lätt att klara av det.

Som sagt var, det är ett bra förslag och Socialdemokraterna stöder det.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack herr talman! Jag vill lite kommentera inledningen av ltl Sundbacks anförande. Det var trevligt att hon tycker att utskottet har gjort ett bra arbete, men att det går efter Socialdemokraternas önskemål i det här. Vad jag minns så var det liberalerna som var för den här tvåbenta modellen i samband med struktur-07. Det kanske finns orsak till att man kommer till det här beslutet, fast det inte var socialdemokraternas idé. Socialdemokraterna ville ha en skola.

Lite om kollektivavtalen, det är klart att jobbet måste fortsätta. Jag är lite rädd för att det ändå kommer att bli en kostnad. Jag tro inte att regeringen lägger sig platt, men avtalen är så olika att det kan betyda att man måste höja några avtal.

Ltl Barbro Sundback, replik

Inte finns det något att dölja i den här inledningen. När Liberalerna vara med och sköt struktur-07 i sank så förde man väldigt kraftfullt fram en tredelad modell. Man vill hat Ålands lyceum, en yrkesutbildande enhet och vuxenutbildnings enhet. Vi ville ha struktur-07. Därför var det för oss ytterst förvånande med den här modellen som man kom med efter många vändor. Nu tycks ju alla då vara inne på samma linje. Vad är bättre än det? Alla får ge och ta om det ska bli något resultat.

Med kollektivavtalsförhandlingar kan man tro både det ena och det andra. Det är regeringen som har ansvaret som arbetsgivare. Jag tycker för min del att man ska genomföra de här förhandlingarna. Det ska gå snabbare än vad det nu gör.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! När det gäller lönerna så återkommer jag nu. Vi kan väl inte rimligtvis sänka någons lön. Det kan betyda, för att få dem jämlika, att man måste höja någons lön. Jag tror inte regeringen går in för att sänka någons lön om inte arbetsuppgifterna förändras, då är det mycket möjligt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag har ju den principiella hållningen att det inte är lagtinget som förhandlar och därför inte heller kan ha så mycket synpunkter på vad som ska höjas och sänkas.

Vad gäller antalet lärare som behövs i en ny gymnasieskola, om de är anställda av en skola, en enhet, en arbetsgivare så behövs det, för det första, färre. Det andra som kan leda till att det inte behövs lika många lärare som i framtiden är att elevunderlagen förefaller att sjunka. Det där kanske är en ekvation som kan gå ihop i bästa fall. Det måste regeringen och avtalsparterna komma överens om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vad gäller ledningsfunktionen har kulturutskottet diskuterat det. Jag vill påpeka att ledningsstrukturen och hur det ska utmejslas i slutändan är en sak som också kommer fram när man fortsätter med beredningen av själva ärendet. Där har vi nog sett de två rektorerna och ekonomichefen på samma nivå, och de är underställda en direktion. De är i princip ansvariga inom sina respektive områden. Rektorerna för sina respektive skolor och ekonomichefen ansvarig för ekonomi- och resursenheten. Det kan hända att det finns ett behov av att föra resonemanget om att det också ytterligare borde finnas någon här. Men i det här skedet stannade utskottet för den här organisationsmodellen.

Den här diskussionen som har utspunnit sig om vem som har förslagit vad, och vem som ska vara glad och nöjd över vad, så kan vi ändå konstatera att de som ska vara glada och nöjda är de framtida studerande som får en skola som förhoppningsvis ska bli bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det sista var väldigt vackert formulerat och bra. Vi stannar den diskussionen där.

Det här med ledningsfunktion så har jag en annan uppfattning. Jag tror inte på triumvirat. Det måste vara så att någon har det övergripande ansvaret. Den ska också ha högt betalt och helst inte vara tillsatt på livstid. Det måste vara en person vars kapacitet och förmåga man kan pröva. Annars finns det stor risk att det stagnerar, det är förödande. Det förstör inte bara för de studerande utan för lärare och hela organisationen. Där finns det olika uppfattningar och jag tror på att man ska kunna utsöka det här ansvaret.

Talmannen

Vicelantrådet ges förtur för att kunna svara på frågor.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag tycker det är viktigt det som sägs när det gäller studieförberedande- och yrkesinriktad utbildning. Vi behöver absolut ta en diskussion kring det här nya förslaget och om vilka namn de båda skolorna ska ha.

Jag tycker också det här övergripande chefsansvaret är intressant, ekonomichef har det kallats i det här fallet. Rektorerna och dess ställning behöver säkert också diskuteras vidare. Det är precis såsom uppdraget ska vara. Det är landskapsregeringens uppgift och jobba vidare på det när vi har fått vägkost från lagtinget.

Jag uppfattar förslaget som kommer från kulturutskottet som en kompromiss. Det tycker jag också är mycket klokt. När vi nu äntligen får en reformering av gymnasialstadiet så är det förhoppningsvis en modell som ska hålla länge. Att man inte ifrån skolornas sida ska känna att när det sen ev. byter en regering så ska gymnasialstadiet reformeras igen om några år. Då börjar det nog närma sig en sådan tidpunkt där man behöver ta itu med utvecklingsarbetet och få arbetsro med att jobba med utveckling i riktning mot det mål som är ställt.

När det handlar om vuxenutbildningen har jag säkert uttryckt mig slarvigt. Det ska inte bli några nya organisationer, nu minns jag inte var ltl Sundback använde för ord. Det ska ses över vilka regelverk som behövs för vuxenutbildningen och vilka insatser som behövs för att vi ska få en fungerande vuxenutbildning. Det är inte tänkt att det ska skapas helt nya system utan tvärtom försöker vi avdramatisera vuxenutbildningen. Vuxenutbildning handlar om att det är en annan åldersgrupp av människor som ska utbilda sig än de traditionella ungdomarna som man mest utbildar. Det kräver också ett nytt tänkande i värdering av studier. Man kanske kan tänka sig att en vuxenstuderande, med tanke på den arbetslivserfarenhet och livserfarenhet man har kanske med ett lite lägre antal poäng kan få samma kompetens som en ungdom. Man kanske också kan lägga upp studietakten på ett annat sätt eftersom man har en annan erfarenhet och ofta ett annat förhållningssätt till sina studier. Då kan det behövas ett litet annat upplägg. Det är den typen av frågor som diskuteras. Några hela organisationer eller stora hus för vuxenutbildningen är inte under planering.

Det här vuxenutbildningsregelverket hör också tätt ihop med valideringssystemet. Allt det här hör ihop med den framtida strukturen på gymnasialstadiet och hör också ihop med omorganiseringen av utbildnings- och kulturavdelningens förvaltning. Det är väldigt många bitar som det jobbas med just nu och ska passa ihop.

När det gäller skolornas storlek så förstod jag att lagtinget också tycker att det är en detalj. Det kan man tycka men jag tycker samtidigt att man ska få diskutera precis vad man vill här i salen. Det är klart man kan tycka att en skola på 800 elever är liten. Sedan beror det också på vad man förväntar sig av ledarskapet. Vi har betonat det pedagogiska ledarskapet väldigt mycket. Ska man bedriva ett aktivt pedagogiskt ledarskap och ha 800 studerande att ömma om så kan det vara en stor organisation. Vi har ett mål, det ska drivas ett gott pedagogiskt ledarskap i den här skolan. Det kommer att kunna lösas.

När det gäller avtalsförhandlingarna och om vi från landskapsregeringen är rädda så är svaret nej. Det är klart att vi inte är rädda. Jag tyckte att ltl Ulla-Britt Dahl svarade utmärkt på de frågorna. Det är ju så att arbetar man inom två olika skolor och man har lägre lönesättning i den ena skolan och högre lönesättning i den andra skolan så är det ganska sannolikt att det är den högre lönesättningen som gäller för hela arbetet man gör. Det betyder en ökning. Självklart är det så att den här reformeringen kommer att leda till färre antal tjänster. Vi håller ytterligare på att studera hur elevunderlaget ser ut för de kommande åren. Redan nu har vi minskat med nio tjänster inom gymnasialstadiet. Det är också någonting som inte kommer att synas 2011 som en chock på något sätt utan redan nu är det krav på att man måste leva upp till det reglementet säger t.ex. när det gäller undervisningsgrupper. Vi startar inte utbildningar som har för få elever. Man måste söka samarbete över gränserna. Vi har tagit bort vissa fördjupade studier. Det leder successivt till att antalet undervisningstimmar minskar och därmed också antalet lärare. De här är en successiv utveckling som sagt.

När det gäller i vuxenutbildningen igen så skriver vi också i budgeten för 2010 att när det gäller distansvuxenutbildningen så kommer det som är Handelsläroverket idag, på gymnasialstadiet, att sköta samordningen av den studieformen. Det som inte fanns med i den förra lagstiftningen och som vi behöver fundera på det är att vuxenutbildningen inte enbart är gymnasieutbildning. Det finns också många vuxna som behöver grundskoleutbildning. Det här måste också tas i beaktande. Det jobbar vi med och det ska vara färdigt det här året. På alla problemställningar ska det finnas förslag till lösningar.

Jag tror att det här var någorlunda svar på de frågorna.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Om det beror på att utbildningsfrågor är ointressanta eller om man tycker att den här debatten börjar sjunga på sista refrängen det kan man tolka olika. Intresset verkar inte särskilt stort här i salen.

Jag vill för min del tacka utskottet för det här arbetet. Jag tror att man har lärt sig några viktiga saker under resans gång. Det har gjort att man nu har kunnat nå fram till det här eniga beslutet. Man har lämnat detaljerna åt sidan. Nu måste lagtinget fokusera på att säga vad och sedan får regeringen återkomma med hur.

Jag tycker det är ett stort kliv framåt. Förra gången det här var uppe till debatt så upplevde jag, då i egenskap av utbildnings- och kultur minister, att lagtinget nästan krävde att man skulle kunna presentera en schemaläggning för den kommande skolan. Här har vi kommit en bra bit på väg, i rätt riktning.

Den andra saken som då också gjordes till ett stort hinder var avtalen. Äntligen kan man separera den frågan från varandra. Jag försökte säga det även då hundratusentals gånger, men man ville inte ta in det. Det är naturligtvis så att avtalsfrågan är separat från organisationsfrågan. Däremot är det önskvärt och bra om det går att få dem att sammanfalla så långt det går. Avtalen är en strukturfråga mer än en konjunkturfråga. Det är dags att ta itu med det och komma tillrätta med det.

Det som jag tycker är viktigt nu också är att utskottet har lyssnat på alla höranden och på basen av det har man bildat sig en uppfattning. Det visar på att den här utbildningsmodellen som landskapsregeringen presenterade kanske inte var särskilt välförankrad ute i skolorna. Det vara bra att utskottet tog sig tid att lyssna på dem. Annars blir det väldigt svårt att kunna förverkliga det som man strävar till, om inte skolorna är införstådda med att modellen är bra och att den kommer att bidra till att förbättra skolarbetet.

Förseminarierna som hölls upplevdes som otillräckliga i den meningen att man fick informationen sent och det var svårt att ta ställning till någonting på så kort tid. Det är viktigt att utskottet nu har hört alla dem som är berörda. Det var också stor debatt under den förra omgången, nämligen om förankringen ute i skolorna. Det skulle vara väl förankrat. Det jobbet fick nu utskottet utföra.

Det känns bra för mig att lagframställning nr 13 går att använda framöver. Framför allt med tanke på alla dem som har lagt ner så oerhört mycket arbete. Det är fint om vissa saker där kan leva vidare och vara ett steg i den process som nu ska leda framåt.

Jag håller helt med vicelantrådet Britt Lundberg att nu behövs det klara och tydliga besked från lagtinget. Det behöver finnas en långsiktighet och en klar riktning för utvecklingen så att skolorna och ledningen får arbetsro att nu driva vidare det beslutet. Och att landskapsregeringen också kan fatta de beslut för att frågan tar de kliv framåt som behövs.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Vi har som ltl Gunell nämnde lagt mycket tid på hörandet. Jag ska också i ärlighetens namn säga att samtliga höranden talade naturligtvis inte för det som nu finns framlagt. Utgående från de specifika förhållanden man har runt omkring i skolvärlden så har man också sina specifika önskemål om hur modellen ska se ut. Det som utskottet uppfattade som det centrala, som samtliga sade var, ge oss riktningen så utför vi det som ni sedan gör. Det är vi här tillsammans med landskapsregeringen som berättar åt vilket håll vi ska gå. Efter det så vandrar man åt det hållet. Det kommer garanterat att vara på det sättet att reaktionen på det här förslaget kommer också till vissa delar säkert att vara negativ. Så ärlig måste man vara, för det handlar om en stor förändring. Lyssnandet hade den stora effekten att vi också insåg att man kan lyssna på olika sätt. Det gäller att hitta det som är gemensamt. Det var riktningen i det här fallet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tror nästan jag håller med ltl Ehn. Ju mer tiden går och ju mer frågan bara flyter och ingen ger den en riktning så upplevs det väldigt frustrerande för alla. Även om man nu inte är helt tillfreds med beskedet så är det i alla fall ett besked.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! I rätt riktning går det här säger ltl Gunell. Det tackar vi för att vi alla blir eniga i det här. När det gäller avtalen som nu är separerade så är det kanske också bra. Man kommer att göra lite små förändringar som kommer att underlätta den här gången mellan skolorna för lärarna. Det har jag förstått från avtals sidan. När det gäller förankring av någonting som man vill genomföra nyheter på, inom vilka områden det än må vara, så är det jättesvårt. Det tror jag att alla kan konstatera.

För övrigt vill jag instämma i ltl Ehns uttalande i replik här. Det är helt och hållet precis på det sätt som han säger.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill börja med tacka utskottet för ett väl genomarbetat betänkande. Jag har förstått att alldeles särskilt ordförande i utskottet har dragit ett stort lass och ni har också varit eniga om vart vi är på väg. Det är alltid bra när man vet riktningen vart man är på väg. Det har varit lite svårt under många år i den här frågan, att veta riktigt åt vilket håll vi är på väg och vad som är den bästa vägen att ta.

Förmodligen kan vi väl tolka det idag, när det är så många som inte deltar i debatten, att man är ganska nöjd med det förslaget som utskottet kommer med. Alldeles särskilt nöjda är vi från Obunden Samlings sida eftersom det här är i enlighet med våra tankar som vi hade redan initialt till det som man kallade stuktur-07. Då var vi redan inne på den här banan att man skulle ha en yrkesförberedande och en studieförberedande, där Ålands Lyceum skulle stå utanför. Man har redan en fungerande skola vad beträffar Ålands Lyceum och varför skulle vi då börja röra i det. Inom den skolan har man haft olika projekt och olika former av nytänkande. Man har strukturerat upp sin utbildning. Att börja göra det igen kändes både för lärare och för elever som det skulle vara i onödan. Den här modellen är vi tillfreds med. Det är jättebra jobbat.

Jag tycker också det är bra att man påpekar att näringslivs representanter bör vara med i direktionerna. Det är viktigt att få input vad branschen behöver, särskilt för den yrkesförberedande utbildningen så att vi matchar behovet att vi får rätt utbildning.

Idag är det många högskolestuderande som inte riktigt vet vad det är de sysslar med och inte branschfolket heller, för där är behovet och utbildningen inte kongruenta. Vi får hoppas att man lyckas bättre i den här utbildningsnivån.

En sak som jag också hoppas att man tar i beaktande när man går vidare med det här, om det är så att det är ett enigt lagting bakom det här betänkande. Jag hoppas att man i landskapsregeringen tar in det tänket som man nu har i Sverige. Eftersom största delen av våra ungdomar studerar på högskole- och universitetsnivå Sverige är det viktigt att man får den här särskilda behörigheten. Om du har gått i ett byggnadstekniskt gymnasium så får du extra poäng när du går t.ex. går vidare till arkitekt eller byggmästare inom högskolan och universitet. Utbildningsstrukturen är på väg att ändras i Sverige. Det är viktigt att den också följs upp här så att inte våra ungdomar halkar efter. Vi vet fortfarande inte hur det hanteras i fortsättningen när våra ungdomar efter att man har gått ut ett gymnasium söker sig vidare ut främst till Sverige. Också det här är en ingrediens att titta på, att den yrkesförberedande kan ge poäng för särskild behörighet.

Viktigt är också att man får ett enhetligt avtal mellan de olika skolorna. Att det också möjliggör att man kan gå emellan och anpassa undervisningen efter kompetensen.

Från vår sida är vi nöjda med det här. Det är bara att gratulera utskottet till ett bra betänkande och en riktning åt rätt håll, som vi ser det.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.  

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

8      Deltagande i religionsundervisning

Landskapsregeringens svar (EF 1/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Mika Nordbergs enkla fråga (EF 1/2009-2010)

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Mika Nordberg.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Det har framkommit Det har framkommit i media att elever med annan tro än den Evangelisk-lutherska kyrkans, utestängs från den religionsundervisning som erbjuds i den åländska grundutbildningen.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att elever som inte tillhör Evangelisk-lutherska kyrkan ges möjlighet att delta i religionsundervisningen?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Undervisning i religionskunskap regleras i 18 § 4 mom. i grundskolelagen. Momentet ändrades av lagtinget för knappt två år sedan. Det gjorde man för att anpassa religionsundervisningen till religionsfrihetslagen som då var ny i riket. Ledstjärnan var att ingen skulle få antas att delta i en religionsundervisning som inte motsvarar ens egen åskådning. Jag hade inte ansvar för de här frågorna då men jag var vikarie som föredragande när den här lagstiftningen föredrogs i landskapsregeringen. Jag kan inte minnas, att vi överhuvudtaget förde någon diskussion kring om man hör till ett annat religionssamfund men vill delta i den evangelisk-lutherska att vi då skulle ta hänsyn till det. Det är en helt ny situation som man i beredningen i den här lagstiftningen inte överhuvudtaget hade tänkt på.

Jag har också läst kulturutskottets betänkande nu efteråt och kan konstatera att ingenting, ingen reflektion överhuvudtaget kring det här, gjordes. Man konstaterade att religionsfrihetslagen kräver en förändring, man kan inte kräva att man ska delta i den evangelisk-lutherska undervisningen. Man tyckte att man läste det här med att man skapade möjligheten till livskunskap för alla som inte hörde till den evangelisk-lutherska kyrkan.

Det sägs i vår lag att om en elev tillhör ett annat religionssamfund än det som majoriteten av eleverna tillhör och vårdnadshavaren inte ordnar annan undervisning för eleven eller om eleven inte tillhör något religionssamfund, då ska eleven ges undervisning i livsåskådning.

Antalet grundskoleelever som flyttar till landskapet från andra länder har ökat, vilket jag tror att har aktualiserat den här frågan nu. Antalet religioner har ökat markant också på Åland, särskilt under de senaste åren. Jag uppfattar också att det är många som tycker att det är mycket intressant att introducera sig också i de lokala sedvänjorna, och därför tycker att det är ändamålsenligt att studera enligt den religionsundervisning som majoriteten av ålänningarna följer.

Mitt svar till ltl Mika Nordberg blir att landskapsregeringen kommer att komma med ett nytt förslag till en liten ändring i grundskolelagen. Att den avsikt som jag tror att vi båda är överens om att borde gälla enligt lagen, d.v.s. önskar målsmännen att barnet, oavsett vilket samfund man hör till, ska få gå den religionsundervisning som erbjöds majoriteten, så ska man få möjlighet till det. Vi kommer, så snabbt jag får en lagberedningskapacitet till mitt förfogande, att göra den här förändringen i grundskolelagen.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Det var glädjande att höra. Jag kollade upp lite siffror. Faktum är att det är ca 3700 personer idag som är bosatta på Åland som inte är inskrivna i den lutherska kyrkan. Jag är helt säker på att det är en stor del av dem som skulle önska just det som Britt Lundberg var inne på. De vill gärna att deras barn ska delta i religionsundervisningen. Men vad som händer är att rektorernas tillämpning, som jag anser att har varit rätt som de nu har gjort, är egentligen lagbrytande. På det viset ser jag fram emot en justering i den här lagparagrafen.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag håller helt och hållet med. Det här är ett förbiseende när den här lagstiftningen togs fram. Man kan alltid se frågor ur så många perspektiv. Det här var ett perspektiv som inte lyftes då när den förra regeringen behandlade det här ärendet. Nu är det viktigt att vi kompletterar det så att vi får det på ett sådant sätt som ålänningarna tycker att är bäst.

Ltl Mika Nordberg

Det är jättepositivt att det här kommer. Annars kan man nästan tycka att det även kan vara diskriminerande för de barn som inte har rätt till likabehandling i skolan, när de vill delta i religionsundervisningen i skolan men egentligen inte får göra det. Jag bara väntar.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! När jag har studerat den här lagstiftningen nu så visar det sig att de som tillhör flera religiösa samfund, vilket tydligen man kan göra, de har rätt att välja vilken undervisning man vill delta i, om man tar i livsåskådning eller den andra religionen. Precis som ltl Nordberg säger, tillhör man ett samfund eller inget samfund alls, om man följer lagen till punkt och pricka vilket vi förstås ska göra, så är man utestängd från den s.k. traditionella religionsundervisningen idag. Det är inte bra.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9      Budget för landskapet Åland för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet upptas till behandling vid plenum tisdagen den 17 november kl. 09.30.

10     Näringspolitik

Lagtingsledamoten Roger Janssons m.fl. spörsmål (S 1/2009-2010)

Meddelande när landskapsregeringens svar på spörsmål eller om svar inte avges av landskapsregeringen kommer att lämnas senare. Svaret ska dock avges inom 10 dagar efter mottagandet. Spörsmålen lämnas av talmannen till landskapsregeringen den 11 november 2009.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag kl. 15.30 Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.15.23).

 

 

 

Originalfil