Plenum den 11 september 2009 kl. 10.30

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 11 september 2009 kl. 10.30

Plenum börjar. 1

Föredras. 2

1   Fyllnadsval av en medlem i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av mandatperioden 2007-2011 (V 15/2008-2009)

Tredje behandling. 2

2   Lagutskottets betänkande nr 14/2008-2009 om godkännande av avtalet med Kazakstan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst (RP 10/2008-2009)

Tredje behandling. 2

3   Lagutskottets betänkande nr 15/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 30 och 39 §§ i självstyrelselagen för Åland (RP 11/2008-2009)

Tredje behandling. 3

4   Lagutskottets betänkande nr 16/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 59c § självstyrelselagen för Åland (RP 9/2008-2009)

Tredje behandling. 4

5   Social- och miljöutskottets betänkande nr 6/2008-2009 angående lagstiftning om avhjälpande av miljöskador (FR 22/2008-2009)

Enda behandling. 5

6   Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)

Tredje behandling. 6

7   Talmanskonferensens framställning om lagtingsledamoten Danne Sundmans anhållan om temporär befrielse från uppdraget som lagtingsledamot (TMK 2/2008-2009)

Föredras. 6

8   Landskapsregeringens berättelse för år 2008(LB 1/2008-2009)

Föredras. 7

9   Landskapsregeringens svar med anledning av vicetalman Gun-Mari Lindholms enkla fråga angående tunnelutredning (EF 22/2008-2009)

Föredras. 9

10  Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Barbro Sundbacks enkla fråga om rätt till personlig assistent (EF 23/2008-2009)

Föredras. 10

11  Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Anders Erikssons enkla fråga om skyldigheten att inrätta skyddsrum (EF 24/2008-2009)

För kännedom... 13

Lagtingsledamoten Fredrik Karlströms enkla fråga om hembygdsrätt till adoptivbarn (EF 25/2008-2009)

Plenum slutar. 13

 

 

Plenum börjar

Upprop. 26 ledamöter närvarande.

 Om ledighet från dagens plenum anhåller vice talman Gunnar Jansson på grund av deltagande i grundlagskommitténs möte i Helsingfors samt lagtingsledamöterna Camilla Gunell, Sirpa Eriksson och Roger Jansson på grund av privata angelägenheter. Beviljas? Beviljas.

 

Föredras

1      Fyllnadsval av en medlem i självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av mandatperioden 2007-2011 (V 15/2008-2009)

Inom föreskriven tid och i behörig ordning har inlämnats endast en kandidatlista. Listan upptar som medlem i Självstyrelsepolitiska nämnden lagtingsledamoten Anders Eriksson. Enligt 51 § arbetsordningen tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

 Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning.  Ltl Anders Eriksson förklaras därför vald till medlem i Självstyrelsepolitiska nämnden för återstoden av innevarande valperiod.

Antecknas.

 

Tredje behandling

2      Lagutskottets betänkande nr 14/2008-2009 om godkännande av avtalet med Kazakstan för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst (RP 10/2008-2009)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall i enlighet med förslaget i lagutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt!

Föreläggs lagförslaget för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget!

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Tredje behandling

3      Lagutskottets betänkande nr 15/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 30 och 39 §§ i självstyrelselagen för Åland (RP 11/2008-2009)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Vi börjar väl bli klara med här processen och det återstår bara tredje behandlingen. Jag kommer att framföra ett förslag till ändring av motiveringarna.

Talmannen

Ltl Sundback får återkomma i nästa ärende. Det här är konsumentskyddslagen.

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall i enlighet med förslaget i lagutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt!

Föreläggs lagförslaget för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget!

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Tredje behandling

4      Lagutskottets betänkande nr 16/2008-2009 angående förslag till lag om ändring av 59c § självstyrelselagen för Åland (RP 9/2008-2009)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag har redan gjort min introduktion i det här ärendet, så jag hoppar över det. Jag vill bara säga det att den förändring som jag föreslår är på sätt och vis ett förtydligande. Jag tycker att lagutskottets majoritet är alldeles för diffus, att det ska ske ändringar i regelverket när man beslutar om bötesbeloppet i fall Åland skulle dömas för fördragsbrott. I diskussionerna har jag förstått att det betyder att antingen kan man ändra i självstyrelselagen eller så skulle man på något sätt, vilket är helt oklart enligt förslagsställaren, ändra på primärrätten i Bryssel, så att bötesbeloppet skulle fördelas på ett annat sätt än så som nu är föreslaget i vår självstyrelselag. Det tycker jag att är ett ganska hopplöst förslag. Jag tycker att man måste vara bestämd och klar på den här punkten eftersom vi uppdrar åt landskapsregeringen att omedelbart börja ta itu med den här frågan. Istället för den här skrivningen som finns i lagutskottets betänkande på sidan 14 under rubriken, landskapets nationella ansvar som just handlar om bötes- och vitesparagrafen, är förslaget: För att uppnå balans mellan inflytande, befogenheter och ansvar anser utskottet också att det är angeläget att reformera regelverket. Det är det här uttrycket är alltför "lulligt". Vi skulle alltså reformera regelverket så att det vitesbelopp eller motsvarande som utdöms av EG-domstolen står i proportion till landskapets befolkning och ekonomiska bärkraft.

Mitt förslag har samma syfte men man säger klart och tydligt vad det är som ska förändras. Utskottet anser att bestämmelsen i självstyrelselagens 59d § om landskapets ansvar måste ändras så att ansvaret ställs i relation till landskapets befogenheter, befolkning och ekonomiska bärkraft.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Med hänvisning till de motiveringar jag framfört, de motiveringar som direkt framgår av lagutskottets betänkande och indirekt av Finland riksdags grundlagsutskotts betänkande så kommer jag under detaljbehandlingen att föreslå att lagtinget inte ger sitt bifall till den här lagframställningen.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det kommer väl inte som någon större överraskning att jag understöder ltl Danne Sundmans förslag.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Talmannen önskar påminna om att ärendet kräver kvalificerad majoritet i lagtinget för att godkännas.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall i enlighet med klämförslaget i lagutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt! Föreläggs lagförslaget för lagtingets bifall?

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget inte ska bifalla lagförslaget, utan det ska förkastas.

Ltl Anders Eriksson

Jag understöder.

Talmannen

Ltl Danne Sundman understödd av ltl Anders Eriksson har förslagit att lagförslaget i sin helhet ska förkastas. Omröstning kommer att verkställas med ltl Danne Sundmans och lagutskottets förslag. Jag ber ltl Dahl och ltl Aaltonen biträda vid den öppna omröstningen.

De som röstar för lagutskottets förslag röstar ja, de som röstar för ltl Danne Sundmans förslag om förkastande röstar nej. Omröstning enligt upprop.

Omröstningen har utfallit för 20 ja röster, 5 nej röster och 5 ledamöter är frånvarande.

Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget!

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag föreslår att sista stycket i betänkandet under rubriken Landskapets nationella ansvar får den lydelse som jag framförde här tidigare och som finns i reservation till betänkandet.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Barbro Sundbacks förslag.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Under diskussionen har ltl Barbro Sundback, understödd av ltl Carina Aaltonen föreslagit att sista stycket under rubriken Landskapets nationella ansvar får följande lydelse: Utskottet anser att bestämmelsen i självstyrelselagens 59d § om landskapets ansvar måste ändras så att ansvaret ställs i relation till landskapets befogenheter, befolkning och ekonomiska bärkraft.

Är redogörelsen riktig? Riktig. Detta kallas ledamot Barbro Sundbacks ändringsförslag.

Omröstning kommer att ske. De som röstar för lagutskottets förslag röstar ja, de som röstar för lagtingsledamot Barbro Sundbacks förslag röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag be ja-rösterna resa sig, jag ber nej rösterna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har således beslutat godkänna lagutskottets förslag.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

Tredje behandling

5      Social- och miljöutskottets betänkande nr 6/2008-2009 angående lagstiftning om avhjälpande av miljöskador (FR 22/2008-2009)

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkänts vid andra behandlingen eller att förkasta förslagen.

Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lagförslagen var för sig för antagande.

Diskussion. Ingen diskussion. Diskussionen är avslutad.

Föreläggs det första lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet?

Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

Föreläggs det andra lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet?

Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

Föreläggs det tredje lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begäres ordet?

Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

Lagförslagens tredje behandling är avslutad.

Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat!

 

Enda behandling

6      Landskapsregeringens meddelande om landskapsregeringens samlade Östersjöpolitik (M 4/2008-2009)

Diskussionen i detta ärende förklarades avslutad vid plenum den 7 september 2009.

Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen kan lagtinget om ärendet prövas vara av synnerlig vikt hänskjuta landskapsregeringens meddelande till utskott. Talmanskonferensen föreslår att ärendet inte ska remitteras till lagutskottet. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här ärendet har vi lagt väldigt stor vikt vid. Vi tycker att det finns ett stort behov av en gemensam samsyn i lagtinget i fråga om Östersjöpolitiken. När jag uttryckligen poängterar eller understreckar begreppet Östersjöpolitik så är det för att jag tycker att hittills kanske man mest har fokuserat på miljöfrågorna, vilka är centrala och alldeles nödvändiga. Det finns också andra frågor där Åland deltar i diskussionerna om Östersjön, både sociala, ekonomiska och kulturella frågor. Landskapsregeringen har ju försökt täcka in hela politikfältet, kanske mest på någon slags byråkratisk nivå och inte särskilt politiskt. Därför tycker vi att det skulle vara viktigt att det fördes till utskott för remissbehandling. Nu har vi ingen samsyn utan bara det landskapsregeringens spridda kommentarer om hur de tänker sköta det här. Det är en besvikelse för oss. Eftersom det inte finns stöd för det, så för vi inte heller fram det här. Det är tydligen så att man fortfarande också vill låta det här flyta fritt.

Talmannen

Talmannen konstaterar att ärendet inte kommer att remitteras.

Under diskussionen har ltl Roger Jansson föreslagit att lagtinget ska fatta beslut om en kläm. Förslaget har utdelats på lagtingsledamöternas bord.

Enligt 41 § i lagtingets arbetsordning kan förslag till hemställningskläm väckas i plenum i samband med ett lagstiftningsärende. Eftersom detta ärende gäller ett meddelande krävs en avvikelse från arbetsordningen för väckande av förslag om hemställningskläm. Enligt 74 § i arbetsordningen kan avvikelse företas genom av lagtinget i varje enskilt fall fattat enhälligt beslut.

Kan lagtinget enhälligt omfatta att en avvikelse från arbetsordningen företas så att ltl Roger Jansson, som inte är närvarande idag men tydligen väcker någon annan från Frisinnad Samverkan förslaget i sådana fall, kan väcka sitt förslag till hemställningskläm och att hemställningsklämmen omedelbart underställs beslut i lagtinget?

Kan lagtinget enhälligt omfatta att vi tar upp till behandling förlag om hemställningskläm?

Ltl Barbro Sundback

Nej, vi kan inte omfatta det. Vi tycker att det är ett sätt att kringgå utskottsbehandlingen. I den här klämmen tas enbart miljöfrågorna upp. Det betyder att man inte får en heltäckande bedömning av Östersjöpolitiken. Dessutom finns det en risk att om den här klämmen fälls så får vi inte upp frågorna överhuvudtaget i lagtinget. Socialdemokraterna kan inte godkänna förslaget till kläm.

Talmannen

Eftersom en avvikelse från arbetsordningen i enlighet med dess 74§ kräver att lagtinget enhälligt har omfattat beslutet konstaterar talmannen att en avvikelse i detta fall inte möjlig. Något förslag om hemställan får således inte väckas.

Landskapsregeringens meddelande antecknas för kännedom.

Ärendet är slutbehandlat.

 

Enda behandling

7      Talmanskonferensens framställning om lagtingsledamoten Danne Sundmans anhållan om temporär befrielse från uppdraget som lagtingsledamot (TMK 2/2008-2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

 Talmannen påminner om bestämmelsen i lagtingsordningens 50 §, enligt vilken lagtingsledamot i ärende som rör denne personligen får delta i överläggningen men inte i fattande av beslut.

Diskussion. Ingen diskussion.  

Detaljbehandlingen vidtar. Talmannen föreslår att talmanskonferensens framställning i dess helhet föreläggs för godkännande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Framställningen föreläggs för godkännande. Begärs ordet? Framställningen är godkänd.

Lagtinget har därmed befriat Danne Sundman från hans uppdrag som ledamot av Ålands lagting för tiden 1.11.2009 - 31.1.2010.

 

Föredras

8      Landskapsregeringens berättelse för år 2008(LB 1/2008-2009)

Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen hänskjuts landskapsregeringens berättelse till utskott om lagtinget så beslutar. Enligt lagtingsordningens 35 § ska remiss i så fall ske till lagutskottet. Talmanskonferensen föreslår att ärendet inte remitteras till lagutskottet. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Landskapsregeringens berättelse antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras

9      Landskapsregeringens svar med anledning av vicetalman Gun-Mari Lindholms enkla fråga angående tunnelutredning (EF 22/2008-2009)

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ordet ges först till vtm Gun-Mari Lindholm.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Tack herr talman! Landskapsregeringen utreder möjligheten till förverkligande av ett tunnelbygge mellan Föglö och Lemland. Det har framkommit att markägare i Lemland har varit ovetande om att undersökningar gjorts på deras mark- och vattenområden.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Vilka lagar och regelverk har landskapsregeringen tillämpat i kontakterna med berörda markägare i Lemland i samband med undersökningen av deras mark- och vattenområden?

Landskapsregeringsledamot Veronica Thörnroos

Tack herr talman! Projektet med tunneln till Föglö fick sin start i o m landskapsregeringens kortruttsmeddelande nr 1/2005-2006, vilket följdes av finansutskottets betänkande nr/6 2005-2006. Under sommaren 2007 vidtogs undersökningar som visade att det var tekniskt möjligt att bygga en tunnel. I mars 2008 beslöt landskapsregeringen att fortsätta projekteringen med anslutningsvägarnas linjeföring, en miljökonsekvensbedömningsutredning, samt kompletterande undersökningar. Under vårvintern 2009 har bl.a. arbetet med förslag till vägplan och miljökonsekvensbedömningsutredning startat.

Ett rådgörande möte, enligt landskapslagen om miljökonsekvensbedömning, hölls mellan beslutande myndigheter i april detta år. Det därpå följande avgränsningssammanträdet, enligt samma lag 9 §, hölls den 8 juni i Föglö och den 10 juni i Lemland. Enligt 13 § ska landskapsregeringen i samband med avgränsningssammanträdet efterhöra markägarnas åsikter, sakägarnas åsikt. I det här fallet var sakägarna enligt lantmäterikontorets sammanställning 274 stycken, varvid man beslöt att gå ut med en allmän kungörelse. Det var alltså inte fråga om en personlig kontakt. Den delen angående miljökonsekvensbedömningen.

Enligt landskapslagen om allmänna vägar i landskapet har landskapsregeringen härutöver rätt att, med stöd av 46 § i samma lag, utföra undersökningar av grund eller vidta andra förbättrande åtgärder på fastighet när förslag om byggande av väg har väckts. Genom kortruttsmeddelandet, finansutskottets betänkande, lagtingets beslut samt flera budgetmotiveringar har sådant förslag av byggande av väg väckts. Trots att lagens paragraf uppfylls vad gäller undersökningen beklagar dock landskapsregeringen att vi inte vidtagit ytterligare åtgärder för att informera markägare om förestående undersökningar.

Framöver kommer landskapsregeringen att ytterligare intensifiera arbetet med att informera sakägare och andra berörda i frågor som berör landskapsregeringens projekt.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det var uppräknande av, vad jag kunde förstå, den här miljökonsekvensbedömningen vad beträffar vägbygget. Man kan luta sig mot landskapslagen. Alla de undersökningar och kompletterande undersökningar, alla de otaliga besök på områden på privat mark där man har gjort undersökningar på beskaffenheter på naturen. På vilka grunder har de undersökningarna gjorts? Avser man att även med dessa markägare ha en vidare kontakt eller är det bara framdeles i de kontakter man har till andra projekt och markägare för framtida projekt? Hur kommer man att hantera det här projektet och markägarna som är berörda i det här projektet?

Landskapsregeringsledamot Veronica Thörnroos

Tack herr talman! Som jag tidigare sade så medger ju väglagen möjlighet till rådighet. När lagtinget har fattat ett beslut så verkställer landskapsregeringen det. Enligt nämnda lag, så har du möjligt att undersöka på plats hur markens beskaffenhet se ut o.s.v. Besöken är ändå bara en liten del av hela processen när man kartlägger ett område. Som jag sade tidigare, i det här fallet är det landskapsregeringens bedömning att det juridiskt sätt har skötts korrekt. Moraliskt sätt, som jag tidigare sade, så beklagar vi att vi inte har haft och har bättre kontakter med markägarna i det berörda området. Det är vad jag kan säga i dagsläget. Jag har också sagt att vi ska försöka förbättra oss. Det gäller ju givetvis alla projekt. Självklart ligger det i landskapsregeringens intresse att ha en god dialog med medborgarna i landskapet Åland, allting annat vore ju främmande. Jag har bett om ursäkt, jag har lovat bot och bättring, mera kan jag inte göra i dagsläget.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det låter väldigt bra det här. Skulle man kunna starta från noll, så kanske det skulle vara bra för projektet som helhet. Nu vet vi att det inte är så lätt att reparera en skada som redan är skedd. För den som har tyckt att det här projektet har varit intressant och bra och stöttat projektet, så i o m att den här hanteringen av markägarna har skett på det sättet som det har gjorts, så har också hela det här projektet tagit en annan vändning. På vilket sätt har man nu tänkt reparera de här kontakterna? Jag har förstått att man har lämnat in en skrivelse till landskapsregeringen, kommunen har också blivit uppvaktad i den här frågan. Det är först och främst hanteringen, behandlingen av kontakterna med landskapsregeringen som man är upprörd över. Att man inte har fört en dialog och berättat vad man tänker göra. Det finns kanske möjlighet att reparera, tyvärr tror jag inte att det finns det, men man borde åtminstone ha en plan på huruvida man tänker gå till väga just beträffande det här projektet. Annars tror jag att det är ganska svårt att gå vidare med det här, eftersom det är en stor folkmängd, av dem som är berörda, som är emot det här. Det tar åtminstone emot för mig att gå emot en så här stor folkmängd.

Landskapsregeringsledamot Veronica Thörnroos

Tack herr talman! Jag tycker det är klädsamt av vtm Gun-Mari Lindholm att lyssna på opinionen. Jag tolkar det också som att Obunden Samling, som tidigare varit förespråkare av det här projektet, nu har tagit en annan vändning, rent politiskt om man tittar på det så. Det var ju också intressant.

I den här stora processen med så väldigt många inblandade så är det svårt för mig här och nu att i detalj redogöra för vem som kommer att tala med vem, var, när och hur. Det som är det viktiga, tycker jag, är att alla medborgare på Åland oberoende vilket projekt det gäller, ska känna att landskapsregeringen hanterar ärendena professionellt och bra. Det är också landskapsregeringens målsättning. Det brast för oss den här gången och det har vi beklagat. Jag kan inte göra mera. Den som är felfri kastar första stenen.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras

10    Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Barbro Sundbacks enkla fråga om rätt till personlig assistent (EF 23/2008-2009)

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Tack herr talman! Den 1 september 2009, för några veckor sedan, infördes i Finland subjektiv rätt till personlig assistent för personer med grava funktionshinder. Ålänningar med funktionshinder har i flera avseenden sämre förmåner än i riket. På vilket sätt kommer landskapsregeringen att tillse att funktionshindrade på Åland har minst samma sociala förmåner som i riket?

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: Avser landskapsregeringen att lämna en framställning inom november månad till lagtinget om rätt till personlig assistent för personer med funktionshinder?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Arbetet med handikappservicelagen är inne på slutrakan. För närvarande är den i lagtingsgrupperna för analys. Ambitionen är att lämna över handikappservicelagen till lagtinget i november.

Ltl Barbro Sundback

Tack herr talman! Tack minister Katrin Sjögren för det löftet, det ska vi lägga på minnet, inom november månad.

Min andra fråga är hur ska regeringen garantera att alla som har rätt till personlig assistent garanteras jämlika villkor i de åländska kommunerna?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Där har landskapsregeringen ett tillsynsansvar. Inom socialvårdsbyrån har vi alldeles nyligen tagit fram en tillsynsplan. Det här är ett område som är eftersatt. Vi försöker utveckla den verksamheten på socialvårdsbyrån. Det är en fråga om resurser. Det finns i dagsläget tre personer på socialvårdsbyrån. Men också där har vi tagit framsteg, trots det ekonomiska läget har vi fått en byråsekreterare på socialvårdsbyrån som kommer att tillträda i oktober. De diskussioner vi har fört på socialvårdsbyrån är att den nya byråchefen ska har ansvar över handikappfrågorna. Jag räknar med att vi förstärker resurserna på den sidan.

Ltl Barbro Sundback

Tack herr talman! Jag har läst den där tillsynsplanen. Den är väldigt omfattande. Men om dess förverkligande är beroende av resurserna så kan man vara lite orolig över hur effektiv tillsynen blir. Vad kommer den i så fall att betyda för de personer det gäller? Är det så att en gravt funktionshindrad, som i sin kommun får avslag på begäran om personlig assistent, kan vända sig till tillsynsmyndigheten och tillsynsmyndigheten ser till att det här blir ordnat? Eller ska de fortsätta, som nu, att dessa gravt funktionshindrade själva ska gå matchen mot de lokala myndigheterna och eventuellt processa i domstol?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Som jag sade, så hoppas jag att vi ska kunna utveckla tillsynen från socialvårdsbyråns sida. Jag anser också att kommunerna har ett ansvar där. Jag skulle önska att det här skulle vara ett fokus område för kommunförbundet. Kommunförbundet kom med en intressant rapport om kommunalbeskattningen. Nästa fokus område, om jag skulle få önska för kommunförbundets del, skulle vara det sociala området. Landskapsregeringen kommer att tillse att tillsynen fungerar.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras

11    Landskapsregeringens svar med anledning av lagtingsledamoten Anders Erikssons enkla fråga om skyldigheten att inrätta skyddsrum (EF 24/2008-2009)

 

Enkel fråga skall uppläsas av frågeställaren vid plenum då den besvaras. Härefter avger lantrådet eller därtill utsedd ledamot av landskapsregeringen svar på frågan. Med anledning av svaret får frågeställaren omedelbart härefter hålla högst två till frågan anslutna anföranden, vilka även får innehålla tilläggsfråga. Efter vartdera anförandet har den som besvarat frågan rätt att yttra sig. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning. Frågeställarens följande yttranden samt tilläggsyttranden av den som avger svaret får däremot inte överstiga tre minuter.

Ordet ges först till lagtingsledamoten Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Tack herr talman! Den här frågan handlar om skyldigheten att inrätta skyddsrum. Den 28 maj 2008 hemställde lagtinget om att landskapsregeringen dels vidtar omedelbara åtgärder i samverkan med berörda myndigheter i riket för att samtliga anvisningar för byggande av skyddsrum finns tillgängliga på svenska, dels upptar förhandlingar med Finlands regering för att få till stånd ett generellt undantag från kravet på skyddsrum på Åland för enskilda fastigheter.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag följande enkla fråga: Vad har landskapsregeringen gjort för att få till stånd ett generellt undantag om behovet av skyddsrum på Åland i enlighet med lagtingets beslut?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Frågan har varit aktuell och vi har jobbat hårt på den ända sedan frågeställningen kom tidigare, också om vi tar i beaktande utlåtandet från social- och miljöutskottet, som ltl Eriksson hänvisade till.

Först ska jag ge lite bakgrundsfakta om vad det här handlar om. Det här handlar om reglerna och behovet av skyddsrum. Det här är riksbehörighet, det måste man komma ihåg. Det är statsbehörighet och staten har också då ett ansvar för befolkningsskydd, försörjning och planering av olika saker som berör stora katastrofer. I det här arbetet finns det en samrådsdelegation mellan landskapet Åland och länsstyrelsen, där man kan diskutera de här frågorna. Hittills, herr talman, har det fungerat så att länsstyrelserna har beviljat de här undantagen. Det är alltså inte landskapets behörighet.

Men frågan ställdes här om vad vi har gjort? Vi har arbetat på det här viset att vi har haft täta kontakter med inrikesministeriet. Vi har diskuterat med tjänstemän, vi har också haft upp frågan via riksdagen, vår riksdagsledamot som har gjort en motion om det här. Det här har resulterat i, om jag kommenterar det lätt, att vi nu har fått de här byggnadsbestämmelserna på svenska. De finns här nere hos oss. Räddningsinspektören har dem, de sitter i mappen ännu, han har inte gått igenom pappren. Men bestämmelserna har arbetats tas fram. Det har vi ålänningar också fått ganska mycket beröm för att vi har varit idoga och hållit i den här frågan. Nu har hela Svenskfinland fått dra nytta av vårt arbete. Vi har inte gett upp. Där måste jag säga att vi har lyckats riktigt bra.

Sedan den här andra delen som framkom här, jag citerar social- och miljöutskottets betänkande "lagtinget hemställer om att landskapsregeringen dels vidtar omedelbara åtgärder i samverkan med berörda myndigheter i riket för att samtliga anvisningar för byggandet av skyddsrum finns på svenska, dels upptar förhandlingar med Finlands regering om att få till stånd ett generellt undantag från kravet på skyddsrum för Åland för enskilda fastigheter." Det har vi också gjort. Med hänvisning till det nyss nämnda arbetssättet, som vi har haft, så har det nu kommit fram en regeringsproposition om en ny räddningslag. Den ska träda i kraft 1 januari 2011, där framgår det klart att det finns undantag för kravet på skyddsrum på Åland för enskilda fastigheter.

En reflektion över varför man har avskaffat skyddsrummen, jag har diskuterat med räddningspersonal. Det ultimata är kanske det här med kärnvapenkrig och det hoppas vi att aldrig få uppleva. Men det finns andra situationer där det tyvärr kanske kan vara aktuellt med sådana här skyddsrum. Det kan vara miljökatastrofer, terroristattacker, dagens datum är kanske ett bra exempel på hur det kan gå till ute i stora världen. Jag hoppas och tror, herr talman, att vi är förskonade från de här frågorna. Diskuterar man med sjöfolk så finns det mycket fartyg utan för oss som fraktar kemikalier och det diskuteras förvaring av kärnvapen så vi får inte vara naiva och tro att ingenting kan hända oss.

Herr talman! I alla fall så här långt har vi kommit. Jag tycker det är ganska bra. Vi har fått de här bestämmelserna på svenska. Vi har fått en lagstiftning som kommer att möjliggöra undantag för enskilda fastigheter.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Ministern säger att det här är rikets behörighet. När det gäller befolkningsskyddet är det ju helt korrekt. Mycket av det som ansluter till befolkningsskyddet brand- och räddning och hälso-och sjukvård hör ju till åländsk behörighet. Man ska nog inte bara säga att det här är riksbehörighet och slå sig till ro med det. Vi har indirekt ganska mycket behörighet när det gäller det här.

Frågan tar ju specifikt ställning till att har man fått ett generellt undantag för byggandet av skyddsrum på Åland, medan minister Eriksson mycket svarade på det här med möjligheterna att få byggbestämmelserna på svenska. Det var intressant att han sade att bestämmelserna finns på byggnadsbyrån här, för översättningen kommer ju faktiskt i höst först. Hittills har det funnits på så kallade RT- kort som har varit helt finskspråkiga under lång, lång tid.

Tack vare den motion som Ålands framtid lade och tack vare att vi har tryckt på landskapsregeringen gång på gång så har det kommit så långt nu att det finns en informell översättning. Men bestämmelserna finns ännu inte på svenska.

Om jag förstod saken rätt i ministerns anförande så sade han att det kommer en ny regeringsproposition, en ny räddningslag och där finns det ett undantag för Åland när det gäller byggande av skyddsrum. Förstod jag det rätt?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Det som ltl Eriksson inledningsvis nämnde om de här behörighetsfrågorna, är sant. Jag håller fullständigt med honom. Befolkningsskyddet och skyddsrummen där det är rikets behörighet. Jag har varit i kontakt med länsstyrelsen också, som jag sade, där finns det en samrådsdelegation. Som jag har blivit upplyst om ska det finnas ett generellt undantag på kravet för skyddsrum för Åland, för enskilda fastigheter. Det ska ingå i den här lagen som träder ikraft 1 januari 2011, enligt de uppgifter jag har. Det här är också texten rakt av från det som social och miljöutskottet har i sitt betänkande. Utgående från det arbetar vi.

Ltl Anders Eriksson

Jag känner mig inte alldeles trygg med det svaret när minister Roger Eriksson säger att det skall ingå. När det behandlades i lagtinget den 28 maj i fjol så vet jag att bland annat utskottsordförande Åke Mattsson sade att det hade framkommit att rikets räddningslag håller på att revideras. Därför är det angeläget att få upp hemställningsmotionen så snabbt som möjligt på bordet för att få det här processat. Så sent som i början på sommaren när vi var i kontakt med den som håller i de här frågorna på inrikesministeriet, Pekka Raijajärvi, sade han att det fortfarande inte hade kommit någon skrivelse från Ålands landskapsregering. Det finns inget ärende, som de kan göra någonting åt. Det är mot den bakgrunden som jag ställde den här frågan. Kan nu minister Roger Eriksson riktigt försäkra att det finns ett generellt undantag på det sätt som lagtinget efterlyste i den finska regeringspropositionen?

Landskapsregeringsledamoten Roger Eriksson

Herr talman! Vi har varit i täta kontakter med nämnda tjänsteman. Uppenbarligen jobbar vi med samma målsättning. Det som har sagts åt mig är att i den här propositionen finns det generellt undantag för kravet på skyddsrum på Åland för enskilda fastigheter. Jag har inte läst propositionen själv, det medges. Det kan också nämnas i det här fallet att under arbetets gång, när vi började med den här frågan framkom det ganska tidigt, via denna tjänsteman som nämndes här och vår riksdagsledamot, att det är ingen idé att kasta in en sådan här ansökan i och med att den här lagstiftningen just kommer, som ska reglera det här förhållandet.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

 

För kännedom

Lagtingsledamoten Fredrik Karlströms enkla fråga om hembygdsrätt till adoptivbarn (EF 25/2008-2009)

Svar avges senare.

 

Plenum slutar

Nästa plenum hålls måndagen den 2 november 2009, om inte presidiet dessförinnan sammankallar lagtinget. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 11.20).

 

 

Originalfil