Plenum den 11 september 2009 kl. 9.30

 Ålands lagting

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 11 september 2009 kl. 9.30

Plenum börjar. 1

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 3/2008-2009)

Plenum slutar. 10

 

 

Plenum börjar

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 3/2008-2009)

 

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: lagtingsledamöterna Roger Slotte, Fredrik Karlström Barbro Sundback, Johan Ehn, Anders Eriksson, Carina Aaltonen och vtm Gun-Mari Lindholm.

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst. Ltl Roger Slotte varsågod.

Ltl Roger Slotte

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till näringsminister Jan-Erik Mattsson.

Det har förts en debatt om EU:s jordbruksstöd de senaste dagarna. Hela EU-området och stora delar av den övriga industrialiserade världen tillämpar idag olika system med subventioner till sitt jordbruk för att hålla konsumentpriserna på en låg nivå. Stöden gör också att uppköparna betalar allt mindre till producenten. Nu vill man från en del håll, återigen, skära ner stöden till jordbruken. Dagens system gör att stöden måste hållas på samma nivå som kringliggande regioner, annars kan det åländska jordbruket inte klara sig. I och med sockerpolitiken inom EU, har den åländska sockerbetsodlingen i princip försvunnit. Alla jordar duger inte till lök- och potatisodling, därför har många senare övergått till spannmålsodling.

Talmannen

Ställa en fråga varsågod, tiden är ute.

Ltl Roger Slotte

Min fråga till näringsministern är: Hur ser näringsministern på framtiden för det åländska jordbruket i allmänhet och mot bakgrunden av eventuella nedskärningar och neddragningar av stöden i synnerhet?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Näringsministern och landskapsregeringen anser att det åländska jordbruket har goda framtidsutsikter i bra och smakfulla produkter. Det saknas inte utmaningar. Landskapsregeringen är mycket medveten om detta. Stöden, som det beskrivs i frågan, är inte riktigt rätt formulerat. Stöden är för att det ska gå att producera jordbruksprodukter i vår del av världen. Vi har inte så goda förutsättningar.

Vi vet att i nästa programperiod kommer, högst troligt, de direkta stöden att minskas och kanaliseras till miljöinsatser i högre grad. Om ett drygt år påbörjas förberedelser för att förutsättningarna för lönsamhet i lantbruket 2014- 2020 ska finnas kvar.

Ltl Roger Slotte

En tilläggsfråga till minister: Hur ser ministern på framtiden för jordbruket på Åland i det fall att i EU beslutar att alla jordbruksstöd tas bort?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Om alla jordbruksstöd tas bort, förutsättningen är då att de tas bort i hela Europa, då är förutsättningarna, för det lantbruk vi bedriver i dag, i princip omöjliga.

Talmannen

Nästa fråga går till ltl Fredrik Karlström.

Ltl Fredrik Karlström

Tack herr talman! Jag ber att få ställa en fråga till nya trafikminister Thörnroos.

Jag har en ganska enkel och simpel fråga inledningsvis till nya trafikministern. Frågan jag vill ställa handlar om synundersökning för körkort. Enligt uppgift till mig, måste en person som tar mopedkörkort, som tar lättmotorcykelkörkort och bilkörkort inom två eller tre års tid göra tre olika synundersökningar för att den här personen ska ha rätt att gå till polisen och hämta ut körkortet.

Kan trafikministern tänka sig att ändra på de här bestämmelserna så att en ung, frisk människa i 16-18 års ålder inte ska behöva göra tre stycken synundersökningar för att kunna framföra ett fordon på allmän väg?

Landskapsregeringsledamot Veronica Thörnroos

Herr talman! Inledningsvis vilja säga att jag inte känner till syngranskningen på den här detaljnivån som ltl Fredrik Karlström gör. Rent principiellt och om det är möjligt så är jag positiv till förslaget. Det finns ingen anledning att undersöka för undersökandets skull. Om lagrummet så möjliggör så är jag beredd att arbeta för den frågan.

Ltl Fredrik Karlström

Tusen tack trafikminister Thörnroos för det snabba svaret. Det var därför jag ville lämna en sådan enkel fråga till en början, för jag tror att det här är någonting som du ganska snabbt kan åtgärda utan större problem. Tack!

Talmannen

Frågan är därmed slutbehandlad. Nästa fråga går till ledamoten Barbro Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Tack herr talman! Jag har en fråga till lantrådet eller två kanske.

I dagens tidning får vi läsa att lantrådet säger att överföring av medel från miljöstöd till LFA-stöd inte innebär någon förhöjning av anslaget, att allt har gått rätt till. I det beslut som landskapsregeringen har tagit den 25 juni ser man dock att beloppet för det här programmet har stigit från 56,9 miljoner till 59,1 miljoner. Det innebär en förhöjning av anslaget för det här programmet. Därför tror jag att lantrådet och flera andra ministrar tydligen inte är informerade om, och inte riktigt förstått vad de tagit beslut om.

På vilket sätt kan man, mot bakgrunden av det beslut som fattades den 25 juni, påstå att det inte har skett någon förhöjning?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det har skett en förhöjning, till den del det har tillkommit mera EU-medel. I det här beslutet fanns det ett tillskott från EU, man har någonting som man kallar för modifiering. Det var nya pengar som skulle användas särskilt mot bakgrund av klimatfrågan och vattenvårdsproblematiken, alltså i syfte att användas till miljöändamål. Landskapsregeringen valde att lyfta in de 600 000 euro som tillkom från EU-budgeten för att kunna förstärka miljöprogrammet till vissa delar. Däremot tillkommer det inte mera pengar från landskapets budget. Det är en fråga som i så fall ska budgeteras i kommande budget. Men det är inte så det är tänkt. De här 600 000 euro ska svaras upp av nationell finansiering inom den befintliga, redan finansierade summan.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Den där matematiken går inte ihop. Det saknas 1,6 miljoner. Det finns alltför många obesvarade frågor i det här sammanhanget. När lantrådet säger att allt har gått rätt till, borde det inte i alla fall vara så att det här ärendet borde komma till lagtinget? Det är ju lagtinget som har fattat beslutet om anslagets storlek. Om det förändras eller anslaget förhöjs brukar det vara så, bästa fru lantråd, att det är den beslutande myndigheten som ska välsigna det här. Inte att det tas något beslut under midsommaren när de flesta har annat att tänka på.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! För det första tog inte landskapsregeringen något beslut under midsommaren. Det var under en vanlig arbetsvecka i juni, som landskapsregeringen fattade det här beslutet. Landskapsregeringen avser att beskriva åtgärden i nästa budget som föreläggs lagtinget, när det handlar om inkomsterna från EU och också beskriva de här omflyttningarna inom axel två i landsbygdsutvecklingsprogrammet.

Ltl Barbro Sundback

Detta låter som om lantrådet och regeringen försöker skjuta fram problematiken så att vi ska glömma och börja tänka på annat. Men beslutet gäller ju också 2009 års budget. Är det inte så?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Nej, det gör inte, därför kommer den här beskrivningen att komma i budgeten där man beskriver de här tilläggsmedlen. Saken var den, för att kunna ta del av 600 000 euro extra medel så måste vi komma in till kommissionen med ett program för hur vi kommer att använda pengarna. Det var också det som var viktigt och det är sedan föremål för notifiering av kommissionen.

Talmannen

Frågan är därmed slutbehandlad. Nästa fråga ges till ltl Johan Ehn.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag önskar ställa min fråga till vicelantrådet Britt Lundberg.

En parlamentarisk kommitté har under ungefär ett års tid behandlat ett förslag till nytt ungdomspolitiskt program. De avgav sin rapport eller sitt förslag till program till landskapsregeringen i mitten av mars. I det programmet finns en hel del åtgärder som skulle kunna öka ungdomars möjligheter att ta del i det politiska livet, i den situation vi befinner oss i, med en hel del oro i samhället på grund av de ekonomiska tiderna.

Jag undrar vilka åtgärder regeringen har vidtagit, med anledning av det förslag som nu har tagits fram till ungdomspolitiskt program?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Det förslag till ungdomspolitiskt program, som den parlamentariska gruppen tog fram, var till vissa delar ganska kostnadsdrivande. Det var det första som den parlamentariska kommittén själv konstaterade. Det här kommittéförslaget är lite en önskedröm för framtiden, som vi hoppas att någon gång skulle kunna förverkligas. Man inser och förstår att det kanske inte just nu finns det utrymme för de resurser som man hade önskat sig. Däremot är det så att det här ungdomspolitiska programmet och även diskussionerna var en väldigt bra bas på det sätt man vill sträva mot, alltså lite som i jämställdhetsarbetet. Att ungdomspolitiken inte ska vara en isolerad företeelse, utan verkligen finnas med inom alla områden. Det upplever jag nu om någonsin, att både inom näringspolitiken, ungdomspolitiken och utbildningspolitiken, läggs det ner väldigt mycket kraft på att bevaka och göra åtgärder på ungdomssysselsättningen. Att ungdomarna ska ha en så bra situation som möjligt just nu.

När det gäller andra typer av åtgärder, inflytande- och demokratifrågor, som också på ett föredömligt vis tas fram här, har vi konstaterat att det här halvåret kommer vi inte att ha möjlighet, varken resursmässigt eller ekonomiskt, att ta itu med dem. Det hoppas vi på att kunna göra nästa år. Det finns med och det finns med i tidsplanen, men vi kommer inte att ha möjlighet att jobba med det nu det här halvåret i och med att vi har begränsat med personal och väldigt mycket saker som ska göras på vår avdelning.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag har stor förståelse för, att just de delar av förslaget som innehåller nya pengar, att man inte i det här läget kan göra det. Däremot inflytandefrågorna, där fanns det en hel del som borde kunna gå att göra utan att skjuta till mera pengar. Jag tänker till exempel på att få en fortsättning på ungdomsrådets arbete. Det fanns också en skrivning där om att skapa ett forum där regering och ungdomsrepresentanter skulle träffas vid jämna mellanrum för att stämma av. Jag misstror inte på något sätt att landskapsregeringen försöker lägga ungdomsperspektivet på frågor. Däremot handlade det också om i ungdomspolitik, att ungdomsperspektivet måste få läggas av ungdomarna själva. Därför skulle det vara viktigt att kunna få till stånd ett system som gör att man säkerställer den biten. Det är naturligtvis något som också ligger på de enskilda partierna att jobba med. Anslaget i det här ungdomspolitiska programmet byggde ju på att man skulle få med både de som redan är politiskt aktiva och personer via ungdomsorganisationer.

Min fråga är: Det pratades om en tidsplan när kommer man att tillsätta ungdomsrådet som är en sådan instans som skulle, till vissa delar, säkra upp att man också får in ungdomars eget inflytande?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Tack herr talman! När det gäller ungdomsrådet så var det väldigt stora diskussioner kring ungdomsrådets varande, omfattning och sammansättning och tillsättning. Nu är det ett tag sedan jag har läst ungdomspolitiska programmet. Jag har bara diskussionen i minnet. Det var inte högsta prioritet att man skulle ha det formaliserade ungdomsrådet. Man talade mera om att det skulle vara ett dynamiskt ungdomsråd där folk tillfälligt skulle komma till och kunna lämna det efter att man har drivit sina frågor. Detta hade vi en väldigt lång diskussion kring. Jag tyckte lite både och i det här fallet. Det ena kanske inte behöver utesluta det andra. Ungdomarna var inte i första hand ute efter ett formaliserat ungdomsråd, om jag minns diskussionen rätt.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag har bara i begränsad utsträckning varit med i de diskussioner som har förts i kommittén. När jag bekantade mig med kommitténs rapport eller förslag till ungdomspolitiskt program så fanns nog förslaget med till ett ungdomsråd, som skulle bygga på att man skulle försöka få största möjliga frihet i att tillsätta ett ungdomsråd. Man gick från det som tidigare var väldigt starkt bundet till skolor, till att man skulle samla in intresserade, precis som ministern beskriver. Man skulle heller inte utesluta sådana som är partipolitiskt aktiva att kunna ta del i det här. Nu har jag inte förslaget framför mig, men jag är väldigt övertygad om att det fanns ett förslag om att ungdomsrådet skulle inrättas. Jag har tyvärr inte formuleringarna här nu. Jag tror det skulle vara bra att landskapsregeringen nog övervägde att göra det här. Min fråga blir på nytt: Just de här konkreta åtgärderna ministern pratade om, en tidsplan. Hur ser tidsplanen ut för att komma vidare, i belysning av att det kanske inte går att skjuta till mera ekonomiska medel just nu?  

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Jag tror att vi kommer ihåg lika. Ungdomsrådet skulle inledas med forumet. Det kopplades ihop till både och. Det var inte det traditionella ungdomsrådet vi haft tidigare. Det var inte den parlamentariska kommitténs förslag, med reservation för mitt dåliga minne. Just den här formen av forum, där man hade ett program för hur det skulle göras i flera olika delar, så det har vi inte möjlighet att göra under det här halvåret. Vi kommer att återkomma till det under nästa års period.

Talmannen

Nästa fråga ställs av ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Frågan jag tänkte ta upp gäller Högskoleverkets nya antagningsregler för högskolestudier i Sverige för hösten 2010. Det har varit upp till diskussion flera gånger, enligt vad jag har förstått är det ganska nära förestående att det skulle tas ett beslut nu. Det vore intressant om vi i lagtinget kunde bli uppdaterade var vi står idag? Jag, i likhet med många andra, känner en stor oro för att det nya antagningssystemet ska leda till att det blir knepigare för åländska studerande att komma in på svenska högskolestudier. Det vore intressant att veta också när det gäller nya värderingen av betygen, vad det kommer att ha för effekter?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Först till om vi kommer att hamna i en utlandskvot, om det skulle försvåra de åländska studerandes möjligheter att bli antagna till svenska högskolor, det är ingen som kan svara på det fullt ut. Det är kanske en av orsakerna till att vi väldigt gärna skulle vilja vara med i den svenska kvoten. Vi tror att det blir mera förutsägbart vilka chanser och möjligheter man har att bli antagen. Den argumentation vi har använt gentemot Sverige har handlat mycket om att det inte bara blir försvårande eller underlättade att slippa in. Vi har lyft det på ett principiellt plan. Vi anser att det är skillnad på om en åländsk ungdom söker till Sverige eller om en dansk gör det. En dansk kanske gör det mera av kuriosa. Man tycker kanske det skulle vara intressant med utbildning utomlands, eller att man tycker att juridikstatusen i Uppsala är väldigt hög eller något liknande, medan våra ungdomar kanske har det som det enda alternativet. Det är en väldigt stor skillnad. Det har varit vår huvudargumentation. Regeringen har tillsatt en utredning som ska vara klar den sista oktober. När utredarens förslag kommer har regeringen lovat att det kommer för remiss till Ålands landskapsregering, där vi får avge synpunkter på remissförslaget. Sedan kommer den svenska regeringen, innan årets slut, att fatta ett beslut. Vi har från landskapsregeringens sida, ivrigt påhejad också av Sveriges generalkonsul på Åland som också hjälpt till på ett föredömligt sätt, både på tjänstemanna- och politisk nivå argumenterat och fört fram synpunkter, uppvaktat med information och argumentation så mycket vi någonsin har kunnat. Vi har också besvarat frågor. Det som man upplever som ev. problem, som man nu har som uppdrag på Åland, är att gå igenom alla läroplaner. Presentera läroplanerna så att vi kan övertyga högskoleverket om att det här fungerar i den svenska kvoten.

Ltl Anders Eriksson

Ett bra svar på alla sätt och vis som tyder på ett engagemang från landskapsregeringens sida i en för Åland väldigt viktig fråga. När det gäller värderingen har jag förstått att den nya värderingen bygger på två steg. Betygsvärderingen och också olika jämförelsetal, det vore intressant att höra vad man kommit fram till från utbildningsavdelningen sida. Hur står vi oss om man jämför med det som har gällt fram till i dag? Precis som utbildningsministern säger så kan ingen svara på om det här blir en försämring, det finns till och med de som säger att det blir bättre, det ställer jag mig lite tveksam till. Det intressanta är att få reda på var vi står idag? Jag har fått de uppgifterna att det kommer att tas beslut i oktober senast november, från svensk sida. Då är det väldigt viktigt att man får saker och ting på plats från landskapsregeringens sida. Har man haft möjlighet att föra en dialog direkt med den svenska undervisningsministern?

Vicelantrådet Britt Lundberg

Om jag började där ledamot Eriksson slutade, vi har inte träffat högskoleministern i den här frågan av den olyckliga orsaken att Tobias Krantz, som tillträdde som högskoleminister vid midsommartid, varit så upptagen med det svenska EU-ordförandeskapet. Därför har vi då i stället träffat hans högra hand, statssekreteraren. Jag har ytterligare påtalat att jag ändå, innan den svenska regeringen fattar beslutet, vill jag träffa Tobias Krantz öga för öga, för att jag ska känna att han tydligt, och ur min mun, har fått höra hur viktigt det här är. Däremot har vi informerat och diskuterat både med kulturministern och med skolministern, det har vi gjort i samband med Nordiska rådets möten. När det gäller antagningssystemet är det så att de svenska högskolorna kommer att få en egen kvot.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson

Det låter lite allvarligt det här med öga för öga, man blir att tänka på tand för tand, jag menar naturligtvis öga mot öga. Det är väldigt viktigt att man får upp det här på absolut högsta politiska nivå, det sticker jag inte under stol med. Jag har tagit del av det brev som landskapsregeringen skickade till Högskoleverket den sista april i år, där man hade flera bra motiveringar. Men det jag saknar är att man inte hänvisar till Ålandsöverenskommelsen. Argumentationen är bra men jag tycker definitivt att man ifrån svensk sida har ett ansvar. Precis som utbildningsminister Lundberg sade tidigare, så finns det inte möjligheter att få utbildning på svenska inom många olika utbildningar i Finland mera. Med tanke på Ålandsöverenskommelsen så har Sverige ett speciellt ansvar. Jag är förvånad att man inte har hänvisat till den.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Det har varit många skriftväxlingar. Det som ledamot Eriksson har missat i det här fallet är att vi också haft direktkontakt regering mot regering. I breven till regeringen, där politiken ingår, så finns det här med. Däremot till Högskoleverket så har de konkret frågat efter synpunkter på systemet. Inledningsvis var vi tveksamma till om vi ska svara överhuvudtaget, eftersom vi inte är intresserade av utlandskvoten. Sedan har vi kommit fram till att vi svarar och kommenterar på vilket sätt vi tycker att utlandskvoten skulle kunna utvecklas, men ändå lägger till att vi kommer parallellt att hålla diskussioner med den svenska regeringen därför att vi anser politiskt att vi ska höra till den svenska kvoten, vi har också anhållit om undantag. Det förs myndighetsdiskussion och politisk diskussion parallellt. Det goda det har lett till, i o m att vi har lagt oss i utlandskvoten, är att det har kommit in kriterier bland annat om att man har fördel om man har svenska betyg o.s.v. Det finns vissa modifieringar, om vi skulle hamna utlandskvoten, som kan vara till förbättringar för oss.

Talmannen

Tiden är ute! Nästa fråga ges till ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till miljöminister Katrin Sjögren.

Frågan om miljöstöds miljonerna är en het politisk fråga, som nu kommer samtidigt som ÅHS ska spara 3 miljoner. I dagens tidning säger regeringen att det var ett bra beslut att flytta över 3,7 miljoner från miljöstöden till LFA-stöden. Miljöminister Sjögren säger nu att jordbrukarna kan få upp till 600 euro per hektar om olika miljöstödsåtgärder vidtas. Varifrån kommer de pengarna, om man har flyttat bort 3,7 miljoner från miljöstöden?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Först en kommentar om ÅHS. Det ekonomiska läget är så allvarligt att inga som helst enheter i landskapsförvaltningen undergår besparingar. Fortfarande har landskapsregeringen tagit den prioriteringen att ÅHS och utbildningen har mindre sparkrav än esten av enheterna. Där vill landskapsregeringen vara väldigt, väldigt tydliga. Den ekonomiska situationen är så svår att vi måste spara överallt. Utbildningen och vården är prioriterad.

När det gäller miljöstödet och det som har figurerat i tidningarna, är det på det viset att landsbygdsutvecklingsprogrammet har fyra axlar. Axel nummer två har överlägset mest pengar. De pengarna ska fördelas mellan 2007-2013. Den största botten finns för miljöstöden. Vi har ett miljöstödsprogram som vi ingalunda behöver skämmas över. Problemet är marknadsföringen. Man kanske inte från jordbrukarkåren inser miljönyttan och man tycker att det är för byråkratiskt. Det här ett fokus område för landskapsregeringen. Vi kommer att vidta åtgärder i samband med vattenåtgärdsprogrammet och 2010 års budget. Jag upplever och har fått signaler från miljöbyrån, jordbruksbyrån, producent förbundet och från hushållningssällskapet att vi har mycket, mycket goda kontakter och vi avancerar i den här frågan.

Ltl Carina Aaltonen

Tack för ett väldigt tydligt svar från miljöminister Sjögren. Vari ligger sparbetinget hos Näringsavdelningen och jordbrukarkåren om man kan gå in och säga att man kan få upp till 600 per hektar i miljöstöd, när man tydligen från den kåren inte har varit intresserad av att lyfta miljöstödspengarna?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Ser man på riktlinjerna från EU och hur jordbrukspolitiken kommer att formas i framtiden, och ser man på landskapsregeringens målsättning att jobba nu också, så kommer man att sluta med kompensationsbidrag. Det kommer att riktas mera mot utvecklingspengar och mot miljöåtgärder. Det var de här pengarna, det riktades mot miljöåtgärder. Det anser jag är väldigt, väldigt viktigt att vi fortsätter att jobba på den linjen.

Ltl Carina Aaltonen

Ja, men då har man gjort ett fel tänk här nu då, när man i stället för att trappa ner på LFA-stöden och övergå till riktade åtgärder för miljöförbättrande åtgärder, då har man ett tagit ett steg upp tillbaka för att ge jordbrukarna det här så kallade hemvårdsstödet, utkomststödet eller var man nu ska säga, LFA-stödet.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

När det gäller axel två så är kompensationsbidraget där och miljöstödet. Tittar man på landsbygdsutvecklingsprogrammet, som togs fram av förra landskapsregeringen där socialdemokraterna var delaktiga, så finns stödprocenten beskrivna. Det finns miljöstöd, bas stöd och det finns specialstöd. Man gick in för, i det här landsbygdsutvecklingsprogrammet, att kompensationsbidraget skulle vara 200 euro per hektar, samma som man har i facit, som ltl Sundman brukar säga. Finland för in 20 miljoner i 2010 års budget för att man ska kunna upprätthålla kompensationsbidragen.

En annan sak är att samtliga jordburkare får kompensationsbidrag, också ekojordbrukare.

Talmannen

Nästa fråga går till vtm Gun-Mari Lindholm.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Tack herr talman! Jag vill ställa min fråga till finansminister Mats Perämaa. Den här frågan kunde jag också ställa till både lantrådet och social- och miljöansvariga, men jag tror att helheten har minister Perämaa i sin hand.

Nästa vecka, på tisdag, kommer det att avlämnas ett förslag från ÅHS styrelsen för nästa års budget. Landskapsregeringen har redan fått till sig ett förslag som ledningsgruppen har kommit med och lämnat in. Vi kan nu se konsekvenserna av den budgetram som vi har fått, som de facto har dubbelt större inbesparingar än den vi hade trott från början. Vi i styrelsen hade räknat med 1,5 miljoner inbesparingar. Jag skulle vilja fråga Perämaa om man nu har diskuterat inom landskapsregeringen om det finns beredskap att omfördela pengarna i landskapets totala penningpåse?

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Landskapsregeringen utför ett budgetarbete kontinuerligt. Det gäller alla avdelningar, också ÅHS. Utgående från de ramar vi har lagt ska förslagen komma från varje avdelning, också från ÅHS. I ÅHS fall de facto också de ramar som lagtinget har satt. Lagtinget har tagit beslut om de här ramarna. Givetvis är det ändå på det sättet att när vi får in alla förslag och får helhetsbilden och innan vi ger förslaget till lagtinget, landskapets budgetförslag, har vi en möjlighet att ta ställning till de konsekvenser som budgetförslagen också medför. I det här skedet står ramarna ännu fast. Uttryckligen har lagtinget satt de ramarna. I det skedet när ÅHS styrelse har gett ett förslag till landskapsregeringen får vi bedöma de konsekvenserna. Att i det här skedet börja säga någonting annat vore helt fel. ÅHS styrelse har en rättighet och en skyldighet att ge ett budgetförslag. Att vi i det här skedet skulle ta ställning till det förslag som de facto inte finns vore helt fel. Ledningsgruppen i ÅHS har gett ett förslag, det har de gjort, men vi avvaktar ÅHS styrelses förslag.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Det var ju också ett sätt att svara på den här frågan. Konsekvenserna för denna budgetram, det vet vi, och de är väldigt omfattande. De kommer att vara smärtsamma för en väldigt stor del av befolkningen. Vi har också hört många som har uttalat sig om att det här är en högt prioriterad verksamhet. Eftersom man redan i det här skedet vet att konsekvenserna blir väldigt omfattande hade jag hoppats på att man hade haft en beredskap inom landskapsregeringen att se över andra verksamheter. Vi har sett hur man nu t.ex. till LBU-verksamheten tillfört 1,6 miljoner under den här tidsperioden som programmen varar. Jag hade hoppats att man skulle ha haft beredskap att även kunna titta på den här ramen. Men det har man alltså inte gjort.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Vi har givetvis fört politiska diskussioner mellan partierna, centern och liberalerna men också med våra ledamöter i ÅHS styrelse. För att systemet ska fungera ska ju den samlade ÅHS styrelsen ge sitt förslag, vilket landskapsregeringen tar ställning till. Jag tror att vtm Gun-Mari Lindholm säkert skulle uppfattade det som underligt om landskapsregeringen skulle ta ställning till ett förslag från ÅHS, som de facto ännu inte är styrelsens förslag. Saker och ting måste ju avancera i en viss ordningsföljd. Annars slår vi sönder hela systemet, då blir ju ÅHS styrelse som organ fullständigt onödigt. I så fall blir vtm Gun-Mari Lindholms insats inte särdeles mycket värd i en sådan situation. I den nuvarande ekonomiska situationen ser landskapsregeringen till många åtgärder för att spara ytterligare pengar. I det sammanhanget är vården och utbildningen prioriterad.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag ville ändå uppfatta svaret som att den definitiva ramen inte är lagd, dels ifrån landskapsregeringens sida men sedan har vi också möjlighet här i salen att göra omfördelningar. Det är också den inställningen jag kommer att ha i mitt fortsatta arbete inom ÅHS styrelse.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Herr talman! Givetvis har vtm Gun-Mari Lindholm en rättighet att ändra sin åsikt. Vtm Lindholm har varit med och fattat beslut om den ram som ÅHS styrelse nu förbereder sitt budgetförslag utifrån. Det är väldigt viktigt att säga det, det är lagtingets ramar som ni har att följa. Sedan får vi ta ställning till konsekvenserna. Jag vet att de partier som bildar landskapsregering just nu, för det första, ser vården som högt prioriterad, det sade jag förut och det har många andra sagt. Sedan ser vi också till den regionala dimensionen i vården. Den betyder mycket för de här partierna. Att fatta beslut om nedskärningar i speciellt vården är mycket svårt och smärtsamt. Som ltl Katrin Sjögren sade här tidigare, så måste alla enheter spara.

Talmannen

Frågan är därmed slutbehandlad. Frågestunden förklaras härmed avslutad.

 

Plenum slutar

Lagtingets nästa plenum är i dag kl. 10.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 10.12).

 

 

Originalfil