Plenum den 12 december 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 12 december 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 2

Första behandling. 2

1    Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

Första behandling. 3

2    Marknadskontroll, Elsäkerhet, Hissäkerhet

Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 5/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017

Första behandling. 4

3    Bassamfundslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017

Första behandling. 5

4    Ändrade avgiftsgrunder i vården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017

Remiss. 8

5    Ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2016-2017

För kännedom.. 12

6    Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017

7    Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017

8    Godkännande av Parisavtalet

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017

9    Vattenfarkoster

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 15a/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016

Plenum slutar 12

Övrigt 12

10  Lantrådets upplysning

LU 1/2016-2017

 

Plenum börjar

Upprop. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Fredrik Fredlund anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.

Meddelande

Talmannen vill påminna om att lantrådet kommer att ge lagtinget en upplysning omedelbart efter dagens plenum.

Talmanskonferensen har fattat beslut om följande tidtabell för budgetbehandlingen: torsdag den 15 december kl. 09.30 - 19.00. Fredag den 16 december kl. 09.30 - 15.00 vid behov fortsatt debatt måndag den 19 december kl. 13.00 - frågestund och omröstningar eller vid behov fortsatt debatt tisdag den 20 december kl. 09.30 - vid behov omröstningar och frågestund.

Första behandling

1        Godkännande av det fördjupande partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Republiken Kazakstan

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 3/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 13/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 13/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har handlagt frågan om ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan republiken Finland via Europeiska unionen och Kazakstan.

Det här är ett handelsområde som inte är särskilt omfattande. Som också framgår av regeringens proposition till riksdagen gäller det ungefär 200 miljoner import från Kazakstan och 120 miljoner export. Det är kanske inte handel i första hand som är den främsta anledningen till denna form av avtal.

Europeiska Unionen har ju olika typer av mekanismer för att knyta till sig länder som tidigare kanske har haft ett annat, lite mera främmande, styrelsesätt ur Europeiska unionens rättviseögon. Partnerskaps- och samarbetsavtalen är en sådan mekanism.

Inom utskottet har vi konstaterat att det här är ett avtal som berör allt från handel, affärsverksamhet fram till mänskliga rättigheter, demokratiska principer och till och med bekämpning av terrorismen. Det är ett oerhört vidsträckt samarbetsavtal.

Hur Åland kommer in i det här beror å att avtalet berör en rad områden som lagtinget har behörighet över och därför ska lagtinget också ge sitt bifall.

Utskottet har konstaterat att landskapsregeringen har hanterat frågan på ett föredömligt sätt. Även republiken Finland har till den här delen iakttagit de internationella spelregler som bör gälla för självstyrelsen. Landskapsregeringen har varit involverad. I själva i avtalet finns det dels en reglering om hur Ålandsprotokollet ska hanteras och respekteras i förhållande till medlemskapet i den Europeiska unionen och även det faktum att när det gäller unionens exklusiva behörighet ska också Ålands särställning beaktas. Det här är föredömlig hantering.

Därmed kan lag- och kulturutskottet på goda grunder rekommendera för lagtinget att vi tillsammans ger vårt samtycke till det begärda bifallet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet. Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Marknadskontroll, Elsäkerhet, Hissäkerhet

Lag- och kulturutskottet betänkande LKU 5/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, talman! Lag- och kulturutskottet har handlagt ett i sig mycket omfattande lagpaket. I det ingår i en mängd produktspecifika lagar som är aktuella till följd av EU-direktiv. Lagtinget har redan handlagt några och fortsätter här med tre övriga; lagstiftning om marknadskontroll, elsäkerhet och hissäkerhet.

Talman! Jag tänker inte desto mera gå in i dessa lagar, de är oerhört produkttekniska. Det enda jag ber lagtinget att observera är att vi föreslår i lagen om marknadskontroll lite ändringar i jämförelse med landskapsregeringens förslag. Det beror på de ändringar som har vidtagits under riksdagsbehandlingen som har skett parallellt med att lagförslaget kom till lagtinget. Det handlar bland annat om att se till att det finns en rättsmekanism när en marknadskontrollinstans, dvs. i praktiken landskapsregeringen, tvingas ingripa för att en produkt inte håller de uppställda lagkraven. Då ska en entreprenör, en företagare, ha möjlighet att besvära sig precis som i vilken annan omständighet som helst. Riksdagen har gjort en förändring som i vår kontext är mycket försvarbar. Det var väl den största enskilda ändringen.

I övrigt har utskottet konstaterat att det är blankettlagar som gäller när det gäller hissar och elsäkerhet. Vi att kunnat konstatera att de ändringar och de diskussioner som till viss del har förts i riksdagen inte har påverkat landskapsregeringens förslag enligt vår uppfattning.

Utskottet har avslutningsvis en liten skrivning när det gäller det nordiska, att man ska se till att examensgiltighet alltid uppmärksammas även i det här sammanhanget. Vi kan konstatera att landskapsregeringen nog har följt den linjen också i det här sammanhanget. Det finns ingenting att klaga på, bara en markering från utskottets sida att det är nog så viktigt att se till att vi har så fri nordisk arbetsmarknad som möjligt. Tack, talman.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Jag vill tacka utskottet för en mycket smidig och bra behandling av det här lite komplicerade ärendet som är mycket tekniskt och lagtekniskt. Det är en liten ovanlig process på det sättet att det hela var under behandling i riksdagen. Utskottet har hanterat det här på väldigt tillmötesgående sätt. Det tackar jag för!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om marknadskontroll av vissa produkter för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av rikets elsäkerhetslag för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § plan- och bygglagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslag om tillämpning på Åland av rikets hissäkerhetslag för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Bassamfundslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 3/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag 1/2016-2017 gällande bassamfundsbeskattning.

Herr talman! När det gäller så kallad bassamfundsbeskattning har landskapet idag en gällande lag från 1995 om kommunalbeskattning av delägare i utländska bassamfund. I anslutning till den finns en förordning i vilken det finns en uppräkning över länder där bassamfundsbeskattning normalt inte kan komma ifråga utgående då dubbelbeskattningsavtal finns och då beskattningsnivån för samfund i dessa stater motsvarar beskattningsnivån för samfund i Finland.

Landskapsregeringen föreslår att denna lag, och till denna lag anslutna förordning, ska ersättas med en blankettlag som gör rikslagstiftning tillämplig i landskapet.

Syftet med bassamfundsbeskattningen är att förhindra att man kan undgå finländsk samfundsbeskattning genom utländska bassamfund som bildats i stater med låg skattebörda, samt att bidra till att de i Finland allmänt skattskyldiga ska beskattas i Finland även för sin andel av utländska bassamfunds inkomst.

Herr talman! Utskottet har för sin del noterat att skattepolitiken länderna emellan och inom ramen för EU:s anvisningar och beslut i allt högre grad samordnas, bland annat för att undvika skadlig skattekonkurrens. Av den anledningen finns, så som det ser ut idag, inga väsentliga argument för att ha en egen lagstiftning gällande bassamfundsbeskattningen. Nyttan av egen reglering inom det här området bedöms för närvarande vara lägre än besväret att upprätthålla egen och kontinuerligt uppdaterad lagstiftning på området.

 

Utskottet har i sin behandling av lagförslaget gjort två smärre justeringar, dels så att hänvisningen i detaljmotiveringen gällande § 2 Ikraftträdande rätteligen ändras till § 3 Ikraftträdande, dels genom en i paragrafen gällande ikraftträdandet uteslutning av ordet ”hela”, så att ordalydelsen gäller beskattningen för det skatteår, istället för hela det skatteår, som följer efter lagens ikraftträdande.

Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget antas med nämnda ändringarna av teknisk natur.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning av rikslagstiftning om beskattning av delägare i utländska bassamfund för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Ändrade avgiftsgrunder i vården

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 4/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet ha behandlat landskapsregeringens lagförslag nr 6/2016-2017 gällande ändrade avgiftsgrunder i vården.

Herr talman! Målsättningen med lagförslaget är att öka självfinansieringen inom Ålands hälso- och sjukvård, samtidigt som hänsyn tas till de ekonomiskt mest utsatta patientgrupperna.

I praktiken handlar förslaget om några förändringar och preciseringar gällande de avgiftsfria tjänsterna, där avgifter för besök inom den psykiatriska öppenvården inte längre ingår i förteckningen över avgiftsfria tjänster, samt förändringar av högkostnadsskyddet, dels gällande nivåerna, dels gällande vad som ska ingå i högkostnadsskyddet och vad som därmed lämnas utanför.

I förslaget anges att högkostnadsskyddet ska uppgå till 475 euro per kalenderår, dock så att högkostnadsskyddet uppgår till 125 euro för de personer som under kalenderåret fyller minst 75 år samt för de personer som har beskattningsbara inkomster under 14 000 euro, därtill så att högkostnadsskyddet är 250 euro för de personer som har beviljats sjukpension eller invalidpension på heltid, samt för de personer som har beskattningsbara inkomster på minst 14 000 euro men under 16 000 euro.

Härutöver, herr talman, stadgas att högkostnadsskyddet kommer att uppgå till högst 100 euro för barn och ungdomar till och med det kalenderår de fyller 20 år. En möjligen förbisedd konsekvens av stadgandet är att de ungdomar som fyller 20 år precis i början av ett kalenderår i praktiken kommer att få åtnjuta det lägre högkostnadsskyddet ändra tills man nästan 21 år, medan de ungdomar som fyller 20 år i slutet av ett kalenderår förstås inte har samma möjlighet. Lösningen på det här problemet kunde vara att utgå från faktiskt födelsedatum som avgränsning, vilket om man så önskar kan beaktas i kommande ändringar av lagstiftningen.

Herr talman! Utskottet föreslår en teknisk förändring av lagförslaget där ett nytt 4:e moment införs i 4 §, vilket möjliggör för landskapsregeringen att besluta att de avgifter som uppräknas i 1 mom. kan ingå i högkostnadsskyddet.

Herr talman! Så sent som för en månad sedan, den 17 november 2016, utfärdades en landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård, en lagförändring som var avsedd att träda i kraft 1.1.2017. De smärre ändringar, eller rättare sagt kompletteringar, som då företogs hängde samman med landskapsregeringens lagförslag om förändring av arbetspensionssystemet för landskapsanställda. De ändringar som föreslås i det nu aktuella lagförslaget gällande just 4 § gör att de tidigare beslutade ändringarna därmed överhuvudtaget inte kommer att hinna träda ikraft innan de nu ändras på nytt.

Herr talman! Eftersom det i ingressen till den nya lagen hänvisas till den lagstiftning som föregick den nu senast gjorda ändringen bör som teknisk justering av lagtexten den angivna laghänvisningen 2011/82 ändras till 2016/82.

Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget antas med nämnda ändringarna av teknisk natur.

Talmannen

Den anförda tekniska korrigeringen antecknas.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag vill börja med att tacka ledamöterna i finans- och näringsutskottet. Jag tycker att vi har haft givande och väldigt intressanta diskussioner. I utskottsarbetet är det ofta så att en sak som ter sig väldigt enkel inledningsvis har en tendens att bli ganska krånglig innan man har kommit till slutet.

Det oaktat så är det fyra saker som jag vill diskutera lite vidare kring här tillsammans med er i Ålands lagting.

Inledningsvis tycker vi att det är bra att landskapsregeringen värnar de allra svagaste i samhället så att de inte får så höga kostnader som inte kan hanteras, dvs. att man inte kan söka läkare. Den delen tycker vi att är bra och den stöder vi.

Däremot är vi förvånade över det sätt som landskapsregeringen har valt att göra det på, dvs. man ökar på administrationsbördan hos Ålands hälso- och sjukvård. Genom att man lägger ett nytt avgiftstak så betyder det också att det blir ökade administrationskostnader, det bli ökad administration och det verifieras också via höranden i finans- och näringsutskottet.

Vidare är vi lite fundersamma kring att psykiatrisk öppenvård inte längre ska vara kostnadsfri. Å andra sidan säger inte landskapsregeringen heller att den ska påföras kostnader, utan som en form av kompromiss, troligtvis mellan regeringspartierna, så säger man ingenting. Man säger att den kan komma att kosta, men man är inte säker på om den kommer att kosta, åtminstone inte år 2017. Här hade vi önskat en större tydlighet från regeringspartiernas sida.

Vad gäller högkostnadsskyddet har vi fört ett resonemang kring huruvida det är rättvist. Om exempelvis ltl Runar Karlsson fyller år den 1 januari 2016 och jag fyller år den 31 december 2016 så betyder det att det inte är vår biologiska ålder längre som är avgörande för huruvida vi får en ersättningsförmån eller inte, vilket annars alltid är fallet vid t.ex. barnbidrag och andra sociala förmåner som är kopplade till den biologiska åldern. Nu är det istället kopplat till året man är född. Det är mig veterligen första gången man har valt ett sådant lösningsalternativ. Det betyder att jag som är född den 31 december kommer att få exakt samma förmåner som exempelvis Runar Karlsson om han skulle vara född den 1 januari. Jag är tveksam till om det är lagenligt. Jag har också anfört det i utskottsdiskussionerna men inte vunnit speciellt mycket gehör. Jag vill ändå lyfta upp det här i lagtinget.

Utskottet har en skrivning som också stöder det som landskapsregeringen har sagt, dvs. att ”sjukvårdskostnader för den enskilde får inte bli avgörande för om man söker vård eller inte”. Det är väldigt viktigt och där gör vi en koppling till 4 § som vi i utskottet också lite har stuvat om i ordningsföljden, men den delen kan vi lämna.

4 § tar upp sådant som inte ska ingå i högkostnadsskyddet såvida inte landskapsregeringens beslutar annat. Där finns till exempel avgifter för uteblivna besök. Det är väl ganska logiskt, har man slarvat med tiden så får man själv stå sitt kast. Det är samma sak om man behöver olika intyg och utlåtanden, är man i behov av dessa så är det knappast frågan om sjukvård och då får man också bekosta det själv.

Det som vi är lite förvånande över är avgifter för tandvården. Landskapsregeringen har vid ett flertal tillfällen poängterat det stora behovet av förebyggande vård och förebyggande hälso- och sjukvård. De investeringar som man gör i förebyggande hälso- och sjukvård är de investeringar som samhället i stort och även den enskilda individen får skörda frukterna av i ett senare framskridet skede. Det är ingenting som man från kredit för här och nu, utan det kommer senare. Jag tänker till exempel på livsstilssjukdomar; fetma, högt kolesterol och annat. Kan man stävja dessa i ett tidigt skede så är det en vinst för den enskilda och för samhället.

Vad då gäller avgifter för tandvård så hade vi kanske trott att landskapsregeringen också nu skulle möjliggöra att vissa av dessa kostnader, eller åtminstone någon kostnad, skulle kunna ingå i högkostnadsskyddet. Vi är förvånade över att det totalt saknas ett resonemang kring tandvården eftersom alla vet hur pass dyrt det är att gå till tandläkaren. Man vet också att de förebyggande besöken som borde göras en gång per år ger effekter på lång sikt. Där saknar vi ett resonemang från landskapsregeringens sida.

För övrigt vill jag avsluta med det som jag sade tidigare, det är bra att man värnar de svaga. Det är bra att barn och unga kostnadsfritt kan uppsöka läkare. Men vi hyser, som sagt, vissa tvivel kring hur pass rättvist det nya systemet är.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslag om grunderna för avgifter till Ålands hälso- och sjukvård för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

5        Ändring av landskapslagen om tillämpning av lagen om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag LF 8/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Det här är ett intressant litet ärende som handlar om lagen om allmänt bostadsbidrag. Den tillämpas som blankettlag med automatiska uppdateringar.

 Just nu sker förändringar på den finländska sidan. Social- och hälsovårdsministeriet meddelade i ett i pressmeddelande om en ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag. Det skulle ha inneburit, om landskapsregeringen bara skulle ha suttit på sina händer och inte gjort någonting alls, att bostadsbidraget skulle ha sänkts med 5 procent på Åland eftersom Åland ingår i kommungrupp nummer tre som nämns i lagen.

Man kan dela upp den här processen i två delar. Dels har vi en budgetlag som vi lägger fram idag där den budgetmässiga konsekvensen är plus minus noll. Sedan har vi ett till lagförslag som ska komma till hösten 2017 och avses träda i kraft samtidigt som de övriga förändringarna träder ikraft för studiestödet på rikssidan.

Vi har haft en samberedning tillsammans med utbildningsavdelningen i det här ärendet. Vi har även varit i kontakt med vår riksdagsledamot och fått in en riktigt bra skrivning i kulturutskottets betänkande där Ålands situation uppmärksammas, vilket ger hopp för framtiden.

Ja, jag tror att det räcker så. Tack för ordet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Som ministern sade så är det här en lag som initierats från rikshåll, en förändring. Som jag läser ut ur beredningen så finns det potential för inbesparing för oss på kanske 100 000 euro. Jag förstår att vi har en överenskommelse i regeringsblocket, vi kom överens om att vi inte rör invånarförmånerna 2017. Jag hoppas att landskapsregeringen och ministern nu vi inför nästa års budget också har med detta som en ingrediens där man eventuellt också skulle kunna spara in pengar. Det är en fråga som förstås måste vägas mot alla andra invånarförmåner, men att man inte slår fast att det här gäller också från 2018 och framåt. Jag tolkade ministern som att landskapsregeringen gör det här nu med anledning av den budget vi har lagt.

Minister Wille Valve, replik

Givetvis är det så ltl Carlsson. Det här lagförslaget är uttryckligen inriktat på budgetåret 2017. Vad som sedan gäller för 2018 är sedan en annan fråga.

Vi kan notera att vi får en tilläggsbudget med ramar, möjligen kommer det att ingå besparingsbehov på invånarförmåner. Det som man kan notera nu, med anledning av det här lagförslaget, är förstås att också denna invånarförmån är generösare på Åland än vad den är i riket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! I den bästa av världar skulle bidrag inte behövas. Därför borde den övergripande målsättningen i allt vi gör handla om att ge folk förutsättningar att klara sin egen tillvaro och på egen hand sköta sin försörjning. Folk växer genom att kunna sköta sin egen vardag. Där är vi inte riktigt ännu och därför är det viktigt och betecknande för varje modernt samhälle att ta hand om de svagaste.

Mot den bakgrunden stöder centergruppen denna ändring om tillämpning på Åland av lagen om bostadsbidrag. Det är ett klokt sätt att använda självstyrelsens verktyg att göra gott för den egna befolkningen.

I Finland gör man uppenbarligen inte den bedömningen utan ämnar sänka de maximala boendekostnader som anses godtagbara när det gäller nivån på bostadsbidraget. Skälet till det är förstås av ekonomisk natur, man vill spara in på de statliga utgifterna, kosta vad det kosta vill när det till exempel gäller utbetalningen av socialstöd vilket landskapsregeringen påpekar i beredningen. Ändå väcker det såklart frågor varför Finland väljer att gå mot de svagaste.

Man påpekar vidare från landskapsregeringens sida att beredningstiden varit extremt kort vilket möjligen inverkat på konsekvensbedömningen vilket såklart inte är optimalt och sätter ett större ansvar på utskottet. Här kan man ställa sig frågan varför beredningstiden varit så kort, det är ju inte precis första gången vi drabbats av detta. Enligt minister Wille Valve fick man den här gången vetskap om de finländska planerna tack vare ett pressmeddelande vilket känns rätt tunt.

Det kan mot den bakgrunden finnas skäl för utskottet att syna några av de tänkta konsekvenserna av att inte sänka bostadsbidraget. Är nivån på Åland lämplig? Ska den rentav höjas? Gör bidraget tillräckligt nytta? Varför kom lagförslaget så sent?

Detta är ett gyllene läge för utskottet att bena ut varför vi faktiskt har 491 hushåll som inte mäktar med sina boendekostnader och vad är egentligen orsaken. Är boendekostnaderna på Åland högre än i Finland eller de disponibla inkomsterna lägre?

Vi stöder med varm hand att lagförslaget går vidare till finans- och näringsutskottet och ser fram emot att bli ännu lite mera upplysta.

Minister Wille Valve, replik

Tack ordförande Pettersson för det varma stödet av lagförslaget.

En intressant fråga är förstås generellt, när vi debatterar invånarförmåner, i vilken mån vi kan motivera högre invånarförmånerna på Åland i förhållande till Finland. I viss mån går det att motivera. Oftast går det att motivera med anledning av de högre levnadskostnaderna. När går det och när går det inte att motivera? Det här är en diskussion som vi garanterat får anledning att återkomma till i samband med budgeten 2018.

Vad gäller ltl Petterssons konstaterande om konsekvenserna så vet jag inte riktigt. Personligen skulle jag kanske inte dra så stora växlar eftersom konsekvenserna av den här lagframställningen de facto är plus minus noll. Förändringen är noll på Åland i förhållande till nuläget. Det finns inte så mycket konsekvenser att analysera specifikt just nu med anledning av det här lagförslaget. Noll konsekvenser är förstås också en form av konsekvenser.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! En sak som man faktiskt borde bena ut är om dessa 491 hushåll, som lyfte bidrag i oktober 2016, om det är en siffra som har stått sig över tid. Blir det flera, blir det färre? I vilken sorts levnadssituation befinner sig hushållen? Vilka är skälen till att man inte riktigt reder upp det på egen hand? Det en ganska typisk konsekvens som jag gärna skulle ha sett ett litet resonemang kring. Nu är jag långt ifrån någon expert på bostadsbidrag men siffran är rätt hög kan jag tycka. Är den siffran jämförbar med hur man har det Finland? Hur är det i en motsvarande region i Finland? Det tycker jag att man bra kunde ha belyst lite. Jag vill understryka att jag dock är en varm vän av att vi ska göra det lite bättre för ålänningarna när vi så har möjlighet.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Pettersson. Vad gäller den förstnämnda frågan om huruvida siffran på 491 hushåll avviker från riksgenomsnittet så kan jag inte svara på det här och nu. Jag får rimligtvis återkomma till detta i utskottsbehandlingen. Den siffran måste sättas i proportion till vissa andra siffror. Men jag välkomnar att ledamoten lyfte det så att det noteras.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag inser att det här inte är en av de större frågorna som vi hanterar i detta lagting, men jag tycker att det rätt beskrivande för hur ett samhälle tar hand om de svagaste. Jag inbillar mig att ingen ber om bidrag om man absolut inte måste göra det för att man ska klara sin vardag. Jag tror att ju mer vi lär känna den mekaniken så desto klokare är det för oss allihop inblandade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Bästa ledamöter, socialdemokraterna stöder det här förslaget med de konsekvenserna att det faktiskt har noll konsekvenser, men även på grund av att vårt parti verkligen vill driva en egen socialpolitik. Detta går helt i linje med det. Åland väljer här igen sin egen väg på det socialpolitiska området.

För att bo på en ö mitt emellan Sverige och Finland så är vi medvetna om att vi faktiskt har ganska höga bostadskostnader. Precis som ledamoten från centern här lyfte fram så är det 491 hushåll som är i behov av bostadsbidraget. Det kan även vårt parti tycka att är ett ganska stort antal hushåll. Det är ganska tråkigt att det ska vara en sådan situation. Vi ser att det är ensamboende familjer, ensamförsörjande kvinnor och eventuellt pappor. Vi tror också att en stor del av våra pensionärer nu börjar hamna i en situation där de tyvärr måste börja ansöka mera och mera om bostadsbidrag. Kvinnor som lever ensamma med låga pensioner kommer nu att behöver samhällets stöd. De har minsann satt sitt liv och sitt arbete för det åländska folket under sitt långa liv, antingen hemma med barnen eller annat som de har bidragit med. Det är vår tur att ge lite tillbaka.

De här är en budgetlag så att behandlingstiden är ganska kort. Eftersom det här är så pass intressant område så kunde utskottet fördjupa sig lite mera i de socialpolitiska områden vad gäller bidrag och annat som delas ut, inte bara bostadsbidragen utan också andra längre bidrag längre fram. Vi har flera ÅSUB utredningar där de kommer att komma fram information. Det kan ju vara intressant för utskottet att sätta sig mera in i detta framöver. Vårt parti har full förståelse för att det inte kommer att kunna verkställas den här gången nu så här snabbt på bordet.

Med detta vill vi säga att vi stöder förslaget. Vi tycker att det är bra förslag. Det är glädjande att Åland igen kan visa självstyrelsepolitik på den här nivån. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Som medlem i finans- och näringsutskottet skulle jag gärna engagera mig mera bl.a. i den här lagstiftningen. Med tanke på att landskapsregeringen nu idag, i de allra skälvande sista sekunderna, lämnade lagförslaget så är det fullständigt omöjligt för finans- och näringsutskottet såvida vi inte ska låta lagförslaget bli liggande, vilket inte är avsikten varken från oppositionens sida eller från regeringspartiernas sida. Den goda viljan till trots så kommer nog det här tyvärr bara att bli ett ”dunkaärende” i finans- och näringsutskottet.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Ledamoten och jag har samma bekymmer, åtminstone vi ifrån vårt parti skulle inte vilja att de här frågorna bara skulle bli ett klubbslag, utan att man verkligen skulle diskutera dem. Därför lade jag som ett förslag att utskottet framöver eventuellt kan sätta sig in i ÅSUBs undersökningar som kommer och kanske mera diskutera de här bidragsformerna. Vi är fullt medvetna om att det antagligen kommer att debatteras och diskuteras mera, vilket även kom fram här i en replik tidigare från Petri Carlsson. Så det finns grund för att finansutskottet mera skulle sätta sig in i de här frågorna.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Talman! Där finns det en samstämmig syn mellan ltl Sara Kemetter och mig.

Som ansvariga ministern framförde här så var det via ett pressmeddelande som landskapsregeringen fick nys om att det skulle bli förändringar i lagstiftningen och utgående ifrån detta har landskapsregeringen agerat. Det är också därför som vi har så kort om tid nu att bereda det här ärendet i finans- och näringsutskottet, vilket jag beklagar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag tror att det här ger oss en liten insikt i vilken situation vi lever i just nu när vi har kontakter med riket. Vi läser pressmeddelanden och ingen av oss vet riktigt vad Sote medför osv. Det är nog dags för oss att verkligen börja driva en egen socialpolitik så att vi inte sitter i den här situationen framöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

För kännedom

6        Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar om långlivade organiska föreningar

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 4/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 1/2016-2017

7        Godkännande av förordningen om sättande i kraft av ändringen i 1998 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar avseende tungmetaller

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 5/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 2/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 2/2016-2017

8        Godkännande av Parisavtalet

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 6/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 4/2016-2017-s

Republikens presidents framställning RP 4/2016-2017

9        Vattenfarkoster

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 6/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 15a/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 15/2015-2016

Ärendena tas upp till behandling vid plenum den 14 december 2016.

Plenum slutar

Nästa plenum onsdagen den 14 december kl. 13.00. Omedelbart efter dagens plenum ger lantrådet en upplysning. Plenum är avslutat.

Övrigt

10      Lantrådets upplysning

LU 1/2016-2017

Lantrådet Katrin Sjögren har önskat ge lagtinget en upplysning gällande konsekvenserna av rikets planerade reform av hälso- och sjukvården.

Enligt lagtingsordningens 45 § kan lantrådet ge lagtinget upplysningar i aktuella frågor. En sådan upplysning ges utanför föredragningslistan vid en tidpunkt som avtalas med talmannen, som efter samråd med talmanskonferensen har beslutat att denna upplysning kan ges omedelbart efter dagens plenum. Talmanskonferensen har beslutat att ingen diskussion tillåts med anledning av upplysningen. Inte heller repliker tillåts.

Lagtinget fattar inget beslut med anledning av upplysningen.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! 1972...vid den åländska självstyrelsens femtioårsjubileum höll president Kekkonen tal och konstaterade: ”När 25 000 människor slår vakt om sin bestämmanderätt kallas de separatister. Men när fem miljoner gör samma sak spelar man Finlandia.”

Det demilitariserade och neutraliserade Åland är en av världens äldsta autonomier och självstyrelsen är självklart mycket mer än de ekonomiska transaktionerna mellan Åland och Finland. Det är ett språk- och minoritetsskydd som Finland förpliktat sig till, en hederssak och en fjäder i hatten för ett land vars 100-årsjubileum ska firas under devisen ”Tillsammans”.

Så inledde jag vid landskapsregeringens och riksregeringens strategimöte den 21 november.

Och jag fortsatte: Åland ses ofta som sökande istället för en legitim och jämbördig part i systemet. Landskapsregeringen har rätt och plikt att företräda självstyrelsen och ålänningarna i ärenden som rör självstyrelsen. Matematiskt, numerärt må vi vara små och få men våra legala och konstitutionella grunder är glasklara.

Huvudsyftet ur åländsk synvinkel med regeringarnas strategimöte var att igen trycka på och få förståelse för hur riksreformen om att stöpa om social- och hälsovården motverkar det gemensamma projektet med att revidera självstyrelselagen, ta självstyrelsen in i 2000-talet.

Garantera att Ålandsexemplet fortsätter vara relevant ur vårt men också ur ett globalt perspektiv, en minotitetslösning värd att studera och ta exempel efter.

För Ålands del har vi, både landskapsregeringen och lagting, varit och är mycket tydliga med att reformen måste bli konstitutionellt, ekonomiskt och förvaltningsmässigt neutralt ur självstyrelsens hänseende.

Intressant i sammanhanget är att det förs diskussioner om att ge landskapen i riket beskattningsrätt men det är samtidigt otänkbart, eller i alla fall mycket svårt att tänka sig, när det gäller den åländska självstyrelsen.

Sedan det stod klart vilken finansieringsmodell riket valt, i slutet av februari detta år, har landskapsregeringen arbetat systematiskt, argumenterat tydligt, klart och ytterst konsekvent. Vid varje tillfälle har vi fört fram att vi accepterar ingenting annat än full neutralitet för självstyrelsens del.

Självstyrelsen och den s.k. Sotereformen har varit en på agendan vid möten med ålandsministern och landskapsregeringen i mars, maj, juni och nu senast på strategimötet i november. Med statsministern i juni, september och november. Sote och självstyrelsen har också diskuterats med familje- och omsorgsminister Rehula och finansminister Orpo.

När talmannen och lagtinget stod värd för presidentbesöket i juni var min uppgift att redogöra för komplikationerna mellan Sote och självstyrelsen. Likaså var ärendet en viktig del på agendan vid både grundlagsutskottets och riksdagens talman Lohelas besök här på sensommaren/hösten.

Samarbete och regelbundna diskussioner har förts och förs med både självstyrelsepolitiska nämnden och den åländska delen av Ålandskommittén. Vid landskapsregeringens och riksdagsledamotens möten är ärendet högst på agendan.

Avräkningsgrunden, utvecklingen av den ekonomiska självstyrelsen och revideringen av självstyrelselagen och de implikationer social- och hälsovårdsreformen har på självstyrelsen går inte att särskilja. Det går inte att plocka ut en enda del, det är en helhet som måste lösas.

Landskapsregeringen anställer en egen utredare på regeringskansliet, en projektanställning som ska handlägga, vara spindeln i nätet, för vår egen del utvecklingen av den ekonomiska självstyrelsen innefattande skattebehörighet, inkomstbeskattning, Sote och dessutom nästa riksreform som kommer att påverka Åland, nämligen valfrihetsreformen. Ansökningstiden går ut nu på fredag.

Jag vill understryka att det finns en hel del material redan när det gäller skattebehörigheten samtidigt som vi vet att det finns flera obesvarade frågor angående resurser, komptensbehov och när det gäller t.ex. sjömanslöner.

Det finns ingen som helst fog för kritik att frågan inte skulle vara högst på dagsordningen!

Den 8 november gav landskapsregeringen sitt utlåtande angående propositionen om social- och hälsovårdsreformen.

Ålands konstitutionella, ekonomiska eller förvaltningsmässiga inflytande får inte, direkt eller indirekt, minska. Landskapsregeringen konstaterar att nödvändig beskattningsbehörighet för personbeskattning bör överföras till Åland. Ett sådant arbete bör genast initieras och genomföras koordinerat med revisionen av självstyrelselagen. Ytterligare underströks vikten av att tillsätta en gemensam utredare. Landskapsregeringen konstaterade att propositionen som den nu är utformad går emot grundlagen och jämlikhetsprincipen samt självstyrelselagen. Det accepterar vi inte!

En vecka senare fick landskapsregeringen svar av finansministern och familje- och omsorgsministern. Fortfarande var det den finansiella neutraliteten som enbart diskuterades. Svaret var berett på finansministeriet, ingen överraskning precis.

Landskapsregeringen konstaterade att de synpunkter som framförts i utlåtandet av den 8 november inte beaktats och tillställde ånyo en skrivelse där vi inskärpte både tonen och kraven på reformens neutralitet för självstyrelsen samt behovet av en utredare. Skrivelsen skickas denna gång direkt till statsministern samt justitiekanslern.

Enligt uppgift är rikspropositionen ytterligare försenad. Meningen var att den skulle avlämnas i december, nu är januari den nya tidsplanen. Det finns uppenbara problem. Hela reformen är ett gigantiskt projekt som inbegriper över 900 lagar. Ett gigantiskt pussel där det finns två små och kantiga bitar som man inte tagit så mycket notis om men som måste passa in för att pusslet ska kunna läggas färdigt, nämligen svenska språket och självstyrelsen.

Vad gör vi nu? Hur arbetar vi vidare innan propositionen läggs? I morse hade den samlade landskapsregeringen ett koordinerande möte med riksdagsledamoten och vi koordinerar oss.

Spår nummer ett är att påverka skrivningar i propositionen. Det ska framkomma tydligt och klart om Åland och Ålands krav på neutralitet.

Landskapsregeringen utformar också mandatet för den gemensamma utredaren. Vi konsulterar grundlagsexperter och landshövdingen. Vi har kontakter med ålandsministern. Ytterligare tas kontakter till systerpartierna i riket. Där kan alla åländska partier påverka och utnyttja sina kontakter.

Enligt uppgift ska propositionen kompletteras under 2018, då är det meningen att det ska beslutas om de slutliga skatteparametrarna. Där finns det utrymme att ha mera och tydligare skrivningar om vad som ska hända med självstyrelsen och Åland.

Ansvaret vilar tungt på riket att lösa problemet. Hur är det, har man någon Ålandspolitik? Det betyder inte, absolut inte, att inte vi ska vara offensiva. Vi ska ta fram hur vi vill ha det och ta fram lösningar som vi tror på.

Det här är andra gången jag nyttjade möjligheten att ge en upplysning åt lagtinget i samma ärenden och jag har en bestämd känsla att det kommer att bli fler gånger.

Talmannen

Tack för det. Lagtinget antecknar sig upplysningen för kännedom.

Originalfil