Plenum den 12 juni 2015 kl. 10.30

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 12 juni 2015 kl. 10.30

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Ändringar av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 12/2014-2015)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)

Andra behandling. 2

2    Anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2014-2015)

Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)

Andra behandling. 2

3    Ny landskapslagstiftning om åländsk hembygdsrätt

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 14/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2013-2014)

Andra behandling. 13

4    Ändrad arbetsmarknadslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU17/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)

Plenum slutar 14

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 21 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamöterna Gun-Mari Lindholm, Tony Asumaa och Karl-Johan Fogelström anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter.

Ltl Danne Sundman anhåller om ledighet från dagens plenum idag på grund av sjukdom. Beviljas.

Andra behandling

1        Ändringar av lagtingsordningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 12/2014-2015)

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 1/2014-2015)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts i första behandlingen eller att förkasta det. Talmannen påminner om att lagtingets beslut ska fattas med en majoritet om minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling enhälligt antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

2        Anpassningsbidrag för ledamöter av lagtinget och landskapsregeringen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 13/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 19/2014-2015)

Medborgarinitiativ (MI 1/2014-2015)

I andra behandlingen kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid den första behandlingen eller förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande. Slutligen föreläggs klämmen om medborgarinitiativet för enda behandling.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget föreläggs för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs betänkandets kläm om förkastande av medborgarinitiativ nr 1/2014-2015. Diskussion? Ingen diskussion. Klämmen är godkänd.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

3        Ny landskapslagstiftning om åländsk hembygdsrätt

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 14/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 16/2013-2014)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt. Talmannen påminner om att lagtingets beslut om antagande av landskapslagen om åländsk hembygdsrätt ska fattas med en majoritet om minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. 

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Jag vill komma med några förtydliganden med anledning av debatten i onsdags. Ministern hade bland annat något förvånande ovärdiga åsikter om min reservation. Jag hade en reservation i lag- och kulturutskottet och det var till lagtinget.

Ministerns anförande innehöll både förlöjliganden, skuld och skam men även underhållande av information. Ministern kom med insinuationer om liberalernas eventuella ställningstagande beträffande jordförvärvslagstiftningen.

Nu har vi här i frågestunden fått erfara att landskapsregeringen inte har något som helst intresse av att informera, förankra eller använda sig av den kompetens och erfarenhet som finns även inom oppositionen.

Vi fick också höra här att utskottet har fördröjt arbetet med jordförvärvslagstiftningen på grund av hembygdsrättslagstiftningen. Det var också ett anmärkningsvärt påstående. Vi kan konstatera att lagen inte var tillfredsställande. Det är en grundlag som ska tas med två tredjedelars majoritet. Utskottet gjorde en omfattande omarbetning av lagen och köpte till och med lagberedningstjänster.

För övrigt vidhåller jag de åsikterna som jag och liberalerna har fört fram tidigare under remissdebatten. Vi tycker att det blir byråkratiskt och administrativt krångligt. Vi förespråkar ett smidigare system.

Vi vill ha likabehandling och vi tycker att det blir en avgränsningsproblematik. Lika och utvidgad rätt för även andra än studeranden är heller ingenting som vi är ensamma om att tycka. Läser man remissutlåtandena och det som vi har haft i hörandena så är det tydligt och klart från t.ex. Ålands näringsliv att de tycker att liberalernas förslag skulle vara att föredra.

Vårt ställningstagande är att vi vill ge längre tid för alla. Samtidigt inser vi att slaget är förlorat. Det är vi liberaler som har den här åsikten, ingen annan. Vi låter inte det goda bli det bästas fiende. Vi kommer inte att rösta emot de studerande. Men vi kommer att fortsätta att driva möjligheten att alla ska få förlängd tid, åtta år var ursprungligen en kompromiss. Liberalerna är helt beredda på att ge tio år för alla.

Vi kommer att följa med väldigt nogsamt när lagen träder ikraft och utvärdera både funktionalitet och vilka administrativa konsekvenser lagen får. Tack.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Det var intressant att höra sammanfattningen av den liberala hållningen i den här frågan. I slutet anförde ltl Katrin Sjögren att man inte kommer att rösta emot. Då har väl liberalerna tagit till sig av den kritik som framfördes, dvs. att man skulle rösta för i sådana här frågor och inte emot.

Jag tycker nog att det fanns fog för en viss kritik av hur liberalerna har drivit den här frågan. Grunden är ju den parlamentariska kommitténs arbete där jag förstår att liberalerna var inne på samma linje som alla andra i den här frågan. Man skulle försöka beakta den särskilda ställning som de studerande har när de flyttar från Åland. Det är liksom grunden för förändringen, inte huruvida handläggningen är byråkratisk. Liberalerna har ju helt lämnat den linje som fanns i betänkandet och diskuterar nu en annan fråga, dvs. hur lång frånvaron från Åland ska vara innan man förlorar hembygdsrätten. Liberalerna har avvikit kraftigt från sitt tidigare ställningstagande och sin tidigare linje. Det är lite politiskt uppseendeväckande. Normalt försöker vi eftersträvar konsensus och vara väldigt principiella i frågor som gäller självstyrelsens konstitution. Det här är ju en central fråga i den autonomilösning som vi har.

När man talar om det här systemet som nu föreslås, att det är så byråkratiskt och administrativt krångligt så det är väldigt populistiskt. Åtminstone har jag ännu inte förstått vad den här byråkratin består av och att det är så krångligt. Det kan man ju säga om all lagstiftning som man är emot. Inte är väl detta något mera extremt byråkratiskt. Då kan man ju säga att hela lagstiftningen innebär en byråkratisering, men det är ju för att uppnå rättsäkerhet och inte fatta beslut på politisk grund. Det där går ju hand i hand. Jag tycker inte att det är ett vägande argument.

Liberalernas förslag innebär inte att det är likabehandling av studeranden. Det är likabehandling för alla, oberoende om man är studerande eller inte. Det leder till olika behandling av studerande från Åland som reser utomlands för att få sin utbildning eftersom åtta år inte gör det möjligt för alla att göra sina studier klara. Regeringens förslag innebär likabehandling. Först gör man sina studier och så kommer femårsprincipen. Vi fick också höra att åtta år är en kompromisslösning, enligt liberalerna kan vi också ha tio år. Jag tycker att det är lite för lättvindigt och grundresonemanget saknas.

Talman! Jag tycker att det är bra att vi inte behöver rösta om den här frågan. Men nog kan man ju lite fundera över vad liberalerna vill med hembygdsrättsinstitutet. Tack, fru talman.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det verkar som om ltl Sundback helt har missuppfattat situationen. Inte har liberalerna tagit till sig någon kritik. Tvärtom, vi är fortsatt väldigt kritiska till den här lagen. Det här är en grundlag som ska tas med kvalificerad majoritet och den lagen skrivs om fullständigt av lag- och kulturutskottet, lagberedningsutskottet. Det är en lag som är så dålig, tycker vi, så att i utskottsarbete har vi föreslagit ett förkastande. I det här skedet röstar vi inte emot de studerande. Vi har aldrig varit emot de studerande. Vi vill att alla ska ha samma möjligheter att fara bort ifrån Åland och komma tillbaka och få lite längre tid på sig att behålla hembygdsrätten. Det är vår politiska vilja och vi kommer fortsätta att kämpa för det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det var ett väldigt konstigt inlägg, men jag struntar i det. Jag tänker på förslaget att det ska ge alla samma möjligheter att resa bort. Men liberalernas förslag skiljer sig från majoritetens förslag. Vi anser att de studerande är en särskild grupp eftersom de mer eller mindre tvingas resa bort om de vill få den utbildning de önskar och den inte kan ges på Åland. Det kan naturligtvis finnas andra motiv också att resa från Åland. I och med att man föreslår gränsen på åtta år så blir de studerande olikt behandlade. Liberalernas förslag fungerar inte. Det är ett klassiskt exempel på att man kastar ut barnet med badvattnet.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tänker inte förlänga den här diskussionen med ltl Sundback. Som vanligt ägnar ltl Sundback sina talturer att ta förlöjliga, trycka ner och att det som vi för fram är konstigt.

Liberalernas linje är alldeles klar. Vi såg att det fanns en massa komplikationer i att skilja ut de studerande, bland annat avgränsningsproblematik. Vem är studerande t.ex. om man föder barn mitt under studietiden eller om man praktiserar? Det finns avgränsningsproblematik som kommer att betyda byråkrati. Vår syn är att alla ålänningar borde kunna fara bort ifrån Åland och förkovra sig när det gäller studier, jobb och andra saker och vara välkomna hem till Åland. Det är liberalernas politiska linje. Vi förbehåller oss rätten att hålla fast vid den linjen utan att ltl Sundback ska hålla på med sina härskartekniker.

Ltl Barbro Sundback, replik

Som vanligt när vtm Eriksson inte förmår argumentera för sin linje så är det fel på mig.

Förslaget som liberalerna föreslår fungerar inte i praktiken vad gäller de studerande. Det är en alldeles för grov förenkling av den här problematiken. Jag tycker att regeringen har hanterat avgränsningsproblematiken väl. Man kanske eventuellt kunde ha andra möjligheter att göra avgränsningen, men någonting sådant har vi inte fått höra vare sig från oppositionen eller från majoriteten. Jag förbehåller mig rätten att tycka att liberalernas förslag är dåligt. Det kallas demokrati.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är också demokrati att ha avvikande åsikter. Så är det.

När det gäller signalen som liberalerna vill sända ut så är den precis så som vicetalmannen redogjorde för här. Man kan skaffa sig erfarenhet på många olika sätt, inte enbart genom att studera. Jag accepterar att man har den argumentationen att man vill förbehålla rätten till studerande. Vår linje är en annan. Den linjen grundar sig också på den förra landskapsregeringen när vi började se den här avgränsningsproblematiken och när vi skulle göra praktisk lagstiftning av det parlamentariska betänkandet. Det är bakgrunden.

Sedan kan vi också konstatera att landskapsregeringen säger själv att förslaget kommer att medföra ett antal nya arbetsskeden och utvidgade förvaltningsrutiner i samband med handläggningen av hembygdsrättsärenden. Det föranleder en permanent ökning av arbetsbördan i landskapsförvaltningen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker inte att det riktigt framkom någonting nytt. Vi fick nu höra att den förra regeringen hade avgränsningsproblem. Jag tycker att den här regeringen har klarat av det förhållandevis bra. Det återstår att se hur det fungerar i praktiken. Det är helt entydigt vilka som kan räkna sig studietiden tillgodo när det gäller förlust av hembygdsrätten.

Det leder till mera rutiner och byråkrati i handläggningen. Ett av de grundläggande motiven med den här lagstiftningen är att vi ska lagföra den här rättigheten och de övriga rättigheterna som är kopplade till konstitutionen. Det ska inte vara något regeringsbeslut som ska ligga till grund för beviljande av hembygdsrätten eller dispenser.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det förstås. Hur mycket byråkrati det innefattar är ju en av de stora grundläggande frågorna som man måste ha med sig när man gör lagstiftning. Vi kan konstatera att byråkratiseringen har ökat väldigt, väldigt mycket. Vi inrättar enmansmyndigheter. Då måste man också fråga sig, men de knappa resurser vi har, vad ska vi använda självstyrelseförvaltningen till? Ska vi byråkratisera förvaltningen eller ska vi försöka utveckla den? Visst har det varit ett sådant förhållningssätt. Liberalerna har avvikande åsikt när det gäller hembygdsrätten och vi har också haft avvikande åsikt när det gäller näringsrätten. Vi förbehåller oss rätten att ha avvikande åsikter. Sedan får vi böja oss för majoriteten, så ser demokratin ut.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är klart att var och en får ha sina åsikter och driva dem. Jag tycker också att man är skyldig att motivera sina argument och sin kritik. Jag tycker inte att liberalerna har lyckats visa att det här förslaget som vi nu behandlar på något vis är extremt byråkratiskt eller administrativt krångligt. Jag tycker att det är ett framsteg jämfört med det system som vi har haft hittills eftersom det ökar rättssäkerheten i systemet och de sökandes rättsskydd. En viktig avgränsning är att man måste använda sig av byråkrati för att upprätthålla rättssäkerhet, annars riskerar man att fatta enbart politiska beslut som rör enskilda människor och det är inte förenligt med rättsstatsprincipen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Stundtals var det en rätt märklig i debatt i onsdags om detta viktiga ärende, det var också mycket känslor med i debatten och det verkar fortsätta lite i dag. Vi ifrån Ålands Framtid tänker inte anklaga någon, vi tänker inte heller förlöjliga någon och vi tänker inte göra narr av någon.

Jag vill bara hålla ett kort anförande. Grunden på vår syn på den här typen av ärenden är att vi inte vill dagtinga med självstyrelsens grundfundament. Vi haft en parlamentarisk kommitté som har jobbat rätt länge och där man noga har övervägt de här olika förslagen och de håller vi fast vid.

En enormt viktig politisk signal är att alla partier var överens om att vi vill signalera till våra åländska ungdomar att de ska vara välkomna hem. Därför har vi det här förslaget, det skulle enbart gälla de studerande att efter fem år, efter avslutade studier, så börjar klockan ticka.

Vi tycker att det är ett bra förslag. Vi vill se hur det förslaget utfaller och vi vill noga utvärdera det. Sedan kan vi säkert se på nästa steg. Den här typen av frågor får inte bli på alltför lösa boliner.

Jag har noterat det som liberalerna har sagt om att det var dåligt lagförslag. Tittar man på det första förslaget så kan jag absolut dela den uppfattningen. När jag har jämfört med betänkandet så vill jag faktiskt ge en eloge till lag- och kulturutskottet och dess ordförande. Lag- och kulturutskottet har fått bra mycket mera ordning på det lagförslag som vi fick. Sedan kan vi stå här i flera timmar och diskutera om vi ska ha lagberedning eller inte i utskottet. Lagberedning ska man förstås inte ha i utskottet, men det här är en viktig lagframställning. Även den här lagframställningen kom i denna regerings elfte timme. Mot den bakgrunden tycker jag att det var bra att lag- och kulturutskottet tog sig an lagen på ett så omsorgsfullt sätt som de gjorde.

Jag vill avsluta med att säga att lag- och kulturutskottet utformade sig lite patent under rubriken Lättförståelig lagtext: ”Utskottet anser att det är angeläget att en lag som tillhör de konstitutionella landskapslagarna och som dessutom är en lag som intresserar medborgarna ska vara så tydlig och lättförståelig som möjligt”. Det är jag den första att hålla med om, men det är ju någonting som borde gälla all lagstiftning. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kan inte på något vis ta åt mig äran för det här arbetet. Vi haft ett totalt enigt utskott. Vår utskottssekreterare har varit behjälplig. Vi har också helt undantagsvis köpt lagberedningsresurser. Det var precis på det här viset. Även fast undertecknad har haft en avvikande åsikt så var det angeläget att vi skulle få en pedagogisk lättförståelig hembygdsrättslag som alla kan läsa och förstå. Vi har jobbat mycket med den här lagen och den är totalt omarbetad.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har läst lagförslaget och jag har också läst lag- och kulturutskottets betänkande. Därför gav jag en eloge åt lag- och kulturutskottet. Jag nämnde säkert dess ordförande i förbifarten, men i och med att ltl Sjögren har fått lite kritik i det här ärendet så vill jag ändå ge en liten eloge också. Man har ju faktiskt bidragit till att få fram en avsevärd förbättring av det här lagförslaget och det tycker jag att är hedervärt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Jag vill bara ge en kort inblick i Ålandskommitténs sätt att tänka. Hembygdsrätten hade sitt ursprung i Ålandsöverenskommelsen och starten för det hela och kallades då hemortsrätt av skäl som vi känner. Sedan infördes i 1951 års självstyrelselag rättsinstitutet åländsk hembygdsrätt med väldigt starka drag av ett regionalt medborgarskap. I Ålandskommitténs jobb nu, 60-70 år senare, har tanken vunnit brett stöd för att det vi har hanterar är ett regionalt medborgarskap. Det är en unik konstruktion inom folkrätten. Det närmaste jag har kunnat komma är visst system som man har i Spanien, men det gäller enbart ekonomiska särregleringar. Den politiska dimensionen av hembygdsrätten får jag med all respekt säga är unik och det är så som vi hanterar den i Ålandskommittén. Det viktiga i ärendet är hur man hanterar frågan.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag förstår att talmannen måste göra sitt jobb, men det var synd att avbryta ett intressant inlägg.

Jag hör till dem som har lite svårt för det här resonemanget som är ganska brett utbrett i det åländska samhället, att detta med hembygdsrätten är ganska gammalmodigt och allt ska luckras upp och moderniseras. Jag må vara gammalmodig och jag må vara konservativ men vi från Ålands Framtids sida har en grundsyn att de särrättigheter vi har fått så ju mera man luckrar upp dem så desto bräckligare blir självstyrelsens grunder. Jag som är självstyrelsehistoriskt intresserad känner väl till hur mycket man fick kämpa för att få den hembygdsrätt som vi har idag. Jag är helt övertygad om att kollegan Jansson håller med mig om att om vi ger upp någonting av våra särrättigheter så får vi aldrig tillbaka dem igen i det politiska klimat som råder idag.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det kan uppfattas som hemortsrätten, hembygdsrätten kanske är en ålderdomlig konstruktion. Men de facto är den ju en synnerligen levande företeelse, ett levande rättsbegrepp, som lever i takt med tiden.

Ålands anslutning till EU år 1994 hade inte blivit den som den blev utan hembygdsrätten. Om jag nu förstod kollegan Anders Eriksson rätt så är det inget fel i att basen är gammal, men instrumentet lever och är aktuellt alla dagar inte minst i Ålandskommittén.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är helt eniga och det var därför jag inledningsvis sade i mitt anförande att vi från Ålands Framtids sida inte på något sätt vill dagtinga med självstyrelsens grunder. Vi medverkade i den parlamentariska kommittén. Jag var själv inte medlem i kommittén men jag vet att det förekom mycket och långvariga diskussioner för att hitta en gemensam linje. Just de politiska signalerna att våra åländska ungdomar ska vara välkomna hem igen efter avslutade studier anser vi att är väldigt väsentligt att få fram. Vi kände en ganska stor oro och det tror jag också ltl Jansson gjorde. Kommer det något lagförslag överhuvudtaget under den här mandatperioden? Lagförslaget kom väldigt sent. Jag förbehåller mig rätten att tycka att förslaget inte var speciellt lyckat. Mot den bakgrunden så vill jag ge en eloge till lag- och kulturutskottet.

Vid nästa steg och nästa uppluckring behöver vi också ha en parlamentarisk kommitté som noggrant utvärdera fördelar och nackdelar för att få en gemensam linje. Det är viktigt i de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Lite bombastiskt vill jag uttrycka mig. Jag upplever det som en glädjens dag för självstyrelsen efter att ha hört att liberalerna inte avser att rösta emot den här lagstiftningen. Jag tackar den liberala lagtingsgruppen för det ställningstagandet.

Jag var med i den parlamentariska grupp som tillsattes av regeringen Viveka Eriksson och som blev klar med sitt arbete 2009. Alla partier var helt överens om att hembygdsrätten är en av grunderna för de skyddsbestämmelser som vi fick 1921 som ett resultat av Ålandsöverenskommelsen och beslutet i Nationernas Förbund. Det ska vara synnerligen tunga argument för att man ska luckra upp de skyddsbestämmelserna på något sätt Jag och många andra upplever inte hembygdsrätten som något slags lokalt medborgarskap utan som ett samlingsnamn för tre huvudsakliga rättigheter.

När det gäller hembygdsrätten så har det visat sig genom att åren att vi inte kan ha alla utbildningar på Åland. Vi kan självklart inte, genom vår litenhet, ha alla former av högskoleutbildningar på Åland. Därför måste våra ungdomar ut och studera huvudsakligen i Finland och i Sverige men även i resten av världen. Då blir de i en sämre situation än alla andra som flyttar för sin långsiktiga försörjning. Vi på Åland kan inte uppfylla behovet av utbildningar som vi förstås borde kunna uppfylla, men genom att vi är så små så kan vi inte göra det.

Därför uppstod diskussionen i den parlamentariska kommittén att vi då skulle göra en speciallösning för de studerande just på grund av detta grundläggande skäl. Vi var helt överens om att det skulle göras.

Detta arbete fortsatte efter att kommittén var färdig. Regeringen Viveka Eriksson kom via lagberedningen till oss med en fråga. Regeringen fann så stora svårigheter att hantera en lösning med studerande så man frågade oss moderater om vi kunde tänka oss att vara med om att förlänga den här tiden till åtta år för alla. Vårt svar var då tydligt till lantrådet Viveka Eriksson att vi önskade att landskapsregeringen ännu skulle vända på alla stenar flera gånger. Att göra en sådan stor uppluckring att det skulle gälla för alla var vi inte beredda att gå med på om vi inte kände oss absolut tvingande därtill för att lösa problemen för de studerande. Det resulterade då i att landskapsregeringen Viveka Eriksson fortsatte med sitt arbete och sitt utredande och hann inte komma med en framställning till lagtinget.

Stafettpinnen gick över till den här landskapsregeringen som inledningsvis fick samma uppdrag; genomför kommitténs enhälliga förslag.

Till vår stora glädje i vårt parti kom det fram en praktisk lösning som skulle fungera utan desto mera stor byråkrati och det var vi tacksamma för. Därför känns det så bra idag att lagtinget uppenbarligen enhälligt kan ta den här framställningen som följer det som vi var överens om i den parlamentariska kommittén. Tack, fru talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Det blir bra att lagtinget enigt kan omfatta detta lagförslag om ändringar i hembygdsrättslagstiftningen.

Det som inte är bra är att jag uppenbarligen har misslyckats med mitt företag om att övertyga kollegan vtm Roger Jansson om att åländsk hembygdsrätt är ett regionalt medborgarskap. Vi har haft våra uppgörelser. Jag har samlat på mig argument under åren. Här i veckan fick vi en ännu en studie i ämnet som ganska väl beskriver situationen. Åländsk hembygdsrätt är ett regionalt medborgarskap. Jag hoppas att vicetalmannen kommer med på det tåget.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är med och åker tåg med kollegan Gunnar Jansson i de flesta frågorna. Men i den här frågan kommer jag inte att åka med på samma spårvagn. Precis som förra kanslichefen vid landskapsstyrelsen, Peter Lindbäck, många gånger uttryckte det så uttrycker jag det på samma sätt. Den åländska hembygdsrätten är ett samlingsnamn för tre huvudsakliga rättigheter; rösträtt och valbarhet, jordförvärvsrätt och näringsrätt i vissa fall. Beteckningen medborgarskap innehåller helt andra ingredienser.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Ja, det här är säkert värt en skild mässa. Alla relevanta inslag av konstruktionen hembygdsrätten togs ur medborgarskapsrätten sådan den förelåg vid tiden 1940-1950-talet. Jag håller med om att i någon mån ändrade sättet att tänka år 2000 i Finland när den nya grundlagen delvis utvidgade medborgarskapsrättens räckvidd. Men, det som vicetalmannen här säger är ju effekten av innehav av hembygdsrätt kontra brist till följd av frånvaro av den. Jag talar om den rättspolitiska systematiken. Vad är åländsk hembygdsrätt i den rättssystematiska strukturen? Jag har inte kommit till någonting annat än att den är ett regionalt medborgarskap. Obs, regionalt medborgarskap! Jag tycker ändå att personer som professor Markku Suksi och docenten Sia Spiliopoulou Åkermark har tänkt ganska väl.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag är alltså finsk medborgare. Med de länder som Finland har sådana avtal med kunde jag också ha ett medborgarskap i ett annat land. Att jag har ett åländskt medborgarskap kan jag däremot inte säga eftersom det inte existerar. Medborgarskap i nationer innehåller så många ingredienser så att det blir vilseledande att uttrycka sig på det sättet att den åländska hembygdsrätten skulle vara jämförbar med det och vara någon form av lokalt medborgarskap.

De decennielånga diskussioner som jag har haft med utflyttade personer kommer ordentligt snett i fall jag skulle börja argumentera på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag är helt enig med att man inte lättvindigt ska ändra på grundfundamenten i självstyrelsen. Nog är det ju väldigt, väldigt komplicerat att vända på alla stenar som vtm Jansson uttryckte det. Det tog sin modiga tid. Det var väldigt, väldigt komplicerat. Resultatet ser vi nu. Det är komplicerat och byråkratiskt.

Vi böjer oss och acceptera den här gången.

Vtm Roger Jansson, replik

Vi i moderat samling för Åland är inte antibyråkrater men vi är motståndare till onödig byråkrati. Om detta vändande på alla stenar och sökande efter en lösning i enlighet med det förslag som fanns i den parlamentariska kommittén ha resulterat i en överbyråkratisk lösning så hade inte vi heller varit med på det. Men vi finner att den här lösningen också innehåller andra fördelar när det gäller klargörande om vem som är studerande osv. Sammantaget är vi nöjda med det här förslaget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Talman! Ärade kollegor, centergruppen har inte uttala sig nu under behandlingen av lag- och kulturutskottets betänkande i den här frågan. Vi anser att vi har jobbat i två landskapsregeringar med denna fråga och vi har tydligt markerat vår åsikt. Men även vi välkomnar liberalernas besked om att vi inte behöver rösta om detta grundfundament i självstyrelsen.

När det gäller kritiken mot lagpaketet så håller jag med om att det är osedvanligt krångligt. Men så här blir det när man ska planera och lagstifta utgående ifrån en långvarig praxis, vilket har varit utmaningen för våra lagberedare. 

Vi har också förstått mycket väl ifrån centerns sida att kritiken över att vissa saker kunde vara på förordningsnivå inte på lagnivå. Vi har ett regelverk där vi dels anger grunderna för hembygdsrätten i självstyrelselagen, dels i den konstitutionella hembygdsrättslagen och sedan i en förfarandelag och redan det är tillräckligt komplicerat för den vanliga människan. Att utöver detta ha en förordning kanske skulle bli lite väl.

Att ge sig in och lagstifta om något som är en långvarig praxis är ju t.o.m. svårare än att ge sig in och detaljplanera befintlig bebyggelse som flera av våra kommuner har prövat på med ganska dåliga resultat. Därför att det är ett pendlande mellan olika intressen och olika lagstiftningstraditioner med beaktande av det som vi nu är en del av, EU.

När vi tittar på komplexiteten i lagpaketet så måste vi komma ihåg att det trots allt är tjänstemännen som kommer att tillämpa detaljerna. Vi kan förlita oss på att landskapsregeringen kommer att se till att det finns anvisningar för hur allting ska tolkas.

Bästa minister Valve, det här lagförslaget är ändå rätt så okomplicerat jämfört med den utmaning vi kommer att ha med jordförvärvslagstiftningspaket som ska svara upp både mot den praxis och mot den nya tillvaro som vi befinner oss i via EU. Där kommer vi sannerligen många gånger att få rynka våra pannor

När det gäller det här unika rättsinstitutet åländsk hembygdsrätt så förstår jag mycket väl replikväxlingen mellan kollegan Gunnar Jansson och vtm Jansson. Jag tycker att det är onödigt att strida om vad vi ska kalla det. Huvudsaken vi är eniga om att det är ett unikt rättsinstitut som samlar ett antal rättigheter. Samtidigt, bästa kollegor, har vi själva sett till att anpassa och göra hembygdsrättsinstitutet oändligt mycket mera flexibelt än vad det var tänkt från början. Både i praxis och i lag så har vi gjort allting för att flera ska komma i åtnjutande av de rättigheter som ursprungligen var kopplade rätt hårt till hembygdsrätten.

Utan att desto mera förlänga debatten så den största revolutionen skedde ju år 2003 när landskapsregeringen, via förordning, jämställde fem års boende på Åland med hembygdsrätten och därmed rätten att äga och besitta mark på Åland. Det är där revolutionen skedde i det åländska systemet. Även det är naturligtvis ett resultat av inträdet i den Europeiska Unionen åtta år tidigare.

Som alltid väcker lagpaket åsikter. Men nu har vi nog kommit till ett bra slutresultat. Vi jämställer de studerande med det som egentligen anges redan nu i lagen om studiestöd. Att man lämnar Åland för studier förändrar inte den huvudsakliga bosättningsorten. Därmed får vi faktiskt också en hembygdsrättslag som svarar mot den tanken.

Jag vill avsluta med att tacka medlemmarna och kollegorna i lag- och kulturutskottet för ett gott försök igen att hitta en samsyn i en nog så svår fråga. För att lite återknyta till vtm Jansson teambildning här tidigare så känns det bra att vi kan vara eniga maximalt när det gäller grundpelarna i det åländska systemet. Tack, talman.

 Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi hade en ganska ingående diskussion om att vissa saker borde ha ingått i förordning. Utskottet skriver och diskutera såsom ltl Harry Jansson påpekade. Det är viktigt att informationen till medborgarna är lättfattlig. Vi uppmanar landskapsregeringen att ta fram den informationen och den ska också finnas på landskapets hemsida.

Jag tycker att det är synd att ltl Harry Janssons förslag inte har gått igenom. I den vidare processen att revidera grundpelarna i självstyrelsen har man inte en parlamentarisk politisk referensgrupp och det tycker jag att är väldigt synd. Nu kan vi bara gissa vad som pågår inom landskapsförvaltningen. Det var ett bra förslag och ett angeläget förslag. Vi kan bara konstatera att landskapsregeringen inte vill lyssna på det. De vill sitta där i sitt elfenbenstorn.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Till den sistnämnda delen så håller jag med ltl Sjögren om att där har vi en utmaning. Jag har själv, som ledamoten redan har konstaterat, sagt att vi bör ha en samsyn och därmed behövs det en politisk referensgrupp.

Om det är någon tröst för kollegan Sjögren så inte heller inom regeringsblocket är vi desto mera informerade. Det här är ett arbete som tar tid. Just hembygdsrättslagstiftningen visar vilka utmaningar det finns att hitta en väg framåt. Med tanke på de begränsade resurserna landskapsregeringen har så kommer det här på bordet förr eller senare. Jag tror framförallt att kansliminister Valve vill känna sig trygg i att det finns en bra grund att gå vidare från, det han kommer att lägga fram om det nu bli för självstyrelsepolitiska nämnden eller något annat organ. Utmaningen kommer att vara att hitta den politiska samsynen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve

Talman! Tack för en god debatt om en av självstyrelsens grundpelare, fundament.

Jag vill ifrån landskapsregeringens sida betona att vi har haft ett mycket gott samarbete med lag- och kulturutskottet under beredningen av det här betänkandet. Ltl Sjögren nämnde att den är totalt ombearbetad, men där kan man ha lite olika åsikter. Materiellt sett är det inte stora förändringar såsom utskottet själv påpekar, men den är snyggare såsom den är nu. Vi har ju faktiskt haft samråd och arbetat tillsammans för detta mål och presentation som vi har framför oss idag.

En av mina första åtgärder som kansliminister var att söka samråd i frågan om hembygdsrätten i självstyrelsepolitiska nämnden. Efteråt fick jag höra ifrån liberala kolleger att det var uppskattat. Särskilt uppskattat var gesten att vi medgav att den förstnämnda lagen borde antas med två tredjedelars majoritet i enlighet med vad 35 § lagtingsordningen föreskriver. Jag upplever faktiskt att vi har haft ett gott samarbete i den här frågan. Vi har vinnlagt oss att lyssna. Vi kommer också att fortsätta att lyssna. Förankring är för oss jätteviktig i de här grundläggande konstitutionella frågorna som berör oss alla ålänningar.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Först föreläggs förslaget till landskapslag om åländsk hembygdsrätt för antagande i andra behandling. Beslutet kräver kvalificerad majoritet. Begärs ordet?

Lagtinget har i andra behandling enhälligt antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om hembygdsrättförfaranden för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

4        Ändrad arbetsmarknadslagstiftning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU17/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 18/2014-2015)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om sysselsättningsfrämjandeutbildning för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om arbetsmarknadspolitisk verksamhet för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 1 § landskapslagen om gymnasieutbildning för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomstskydd för arbetslösa för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om främjande av integration för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag ändring av 22 § landskapslagen om studiestöd för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 23 § barnomsorgslagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagens andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 31 augusti 2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil