Plenum den 12 mars 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 12 mars 2012 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Remiss. 1

1    Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för tiden 1 november 2010 – 31 oktober 2011

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2011-2012)

Remiss. 27

2    Källskatt

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2011-2012)

Första behandling efter bordläggning. 35

3    Produktion av genetiskt modifierade växter

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)

Enda behandling. 49

4    Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2011

Finans- och näringsutskottets redogörelse (FUR 1/2011-2012)

Föredras. 50

5    Trygg Föglötrafik

Landskapsregeringens svar

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 1/2011-2012)

För kännedom... 53

6    Hemligstämpling av vårjakt

Vtm Viveka Erikssons skriftliga fråga (SF 2/2011-2012)

Plenum slutar. 53

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 är ledamöter närvarande.

Remiss

1        Redogörelse enligt 32 § arbetsordningen för tiden 1 november 2010 – 31 oktober 2011

Landskapsregeringens redogörelse (RS 3/2011-2012)

Enligt 32 § arbetsordningen ska landskapsregeringen i början av varje lagtingsår lämna en skriftlig redogörelse till lagtinget över självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig natur. Innan redogörelsen upptas till slutlig behandling i plenum ska självstyrelsepolitiska nämnden avge ett betänkande i ärendet.

Diskussion.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Bästa lagting, redogörelsen för tiden 1 november 2010-31 oktober 2011 är ju i huvudsak den tidigare regeringens arbete med självstyrelsepolitiska frågor av väsentlig karaktär.

Jag har inte någonting att invända mot innehållet i redogörelsen, den är mycket omfattande och det är många frågor på agendan.

Här finns dock några saker som jag gärna tar tillfället i akt att uppdatera lagtinget i. Det är sådana frågor som landskapsregeringen arbetar med och sådant som har skett efter redogörelsens tid. Här är väldigt många frågor, jag kommer inte att beröra dem alla.

Reformeringen av självstyrelsesystemet, som upptog mycket av lagtingets tid och arbete under den förra mandatperioden, går nu vidare. Den här veckan tillsätter justitieministeriet en parlamentarisk kommitté på rikssidan som kommer att ta emot Gunnar Jansson kommitténs synpunkter. De kommer att hantera dem på rikssidan och på något sätt skapa en åsikt om dess innehåll och strategier för dess framtida hantering. Den här gruppen skulle tillsättas inom februari månad. Det har blivit en aning fördröjt på grund av att partier i riksdagen inte har kommit med namn till gruppen. Men nu är gruppen så gott som klar och jag fick idag beskedet att gruppen tillsätts den här veckan.

Den här parlamentariska kommittén har mandatperiod till årsskiftet. Sedan är tanken att vi ska få partssammansatt arbetsgrupp. Rikskommittén kommer förstås att höra både landskapsregeringen, förmodligen också kommittémedlemmarna inklusive dess ordförande Gunnar Jansson och säkert många andra som har kunskaper i frågan. Det ska också bli en aftonskola i regeringen om det här temat. Tanken är att det blir i höst.

Det är mycket bra och positivt att det här nu går vidare. Det är dags att det statiska systemet som vi har levt med mellan Åland och riket förändras. Vi ser fram emot att en nyordning skapas.

Landskapsregeringen, som också firar självstyrelsens 90-årsjubileum, kommer även på hemmaplan att initiera en ny diskussion i form av att regeringen här på Åland kommer att ha egna aftonskolor kring detta med självstyrelsepolitik, eftersom det är mycket viktigt att vi funderar kring vad som är en modern och uppdaterade självstyrelsepolitik anno 2012. Det är också viktigt att vi diskuterar framtiden, att begreppet självstyrelsepolitik känns modernt och progressivt och inte är en längtan tillbaka till 1921. Nu lever vi i dagsläget. Hur kan vi utnyttja självstyrelsen på bästa möjliga sätt för ålänningarna bästa? Viljan och lusten att upptäcka nya möjligheter vad gäller självstyrelsen är någonting som vi också behöver diskutera med vår förvaltning och att se självstyrelsen som en resurs och en tillgång snarare än ett hinder, vilket det görs inom vissa sektorer där man i dagsläget lever i en tudelning mellan Åland och finländsk behörighet. Detta med åländsk behörighet kan tyckas vara både besvärligt och jobbigt ibland och kräver både resurser och mycket ansträngningar. Vi tycker att det är viktigt att ändra på attityden och att man i stället försöker utveckla det som är eget. Kanske man med bara mindre behörighetsöverföringar faktiskt kan åstadkomma någonting som är positivt och progressivt för vårt samhälle.

En gemensam målbild för vad som är en god progressiv självstyrelsepolitik anno 2012 det har regeringen satt på agendan och det kommer vi att jobba med tillsammans med våra tjänstemän.

Annat som nämns här i redogörelsen är förstås svenska språket. Det är en ständigt pågående process att hela tiden förbättra kommunikationerna mellan riket och Åland.

Den kommitté som statsministern tillsatte i nationalspråkskommittén har hållit ett möte på den politiska nivån och har det andra i slutet av mars. Man har också i det här skedet tillsatt en tjänstemannagrupp som kommer att bereda ärendena till nationalspråkskommittén. I den tjänstemannagruppen sitter för Ålands del förvaltningschef Arnes Selander. Det här arbetet går framåt. Det är nog ett jätteviktigt arbete. Jag hoppas verkligen att det ska kunna gå framåt. Man måste börja diskutera att Finland har två likvärdiga språk, inte ett nationalspråk och ett språk som ska hållas på någon miniminivå. Det är jätteviktigt att svenska språkets ställning i stort sett borde vara likvärdig med det finska. Men det kommer också att kosta pengar. Det är en jätteviktig diskussion att Åland är med där och har en hög profil.

Språkrådet är också någonting som vi har under diskussion. Jag ska be att få återkomma med det i omställningsbudgeten, där finns tankar kring hur vi vill utveckla språkrådet.

Det som är nytt i redogörelsen för i år är att man också har redogjort för kontaktgruppens arbete, kanske inte så mycket vad som försiggick under fjolåret. Man har redogjort för kontaktgruppens mandat och vad de har på agendan. Det är för att landskapsregeringen betonar väldigt starkt samarbetet mellan utrikesministeriet och landskapsregeringen vad gäller att lyfta upp Ålandsexemplet. Därför finns kontaktgruppen med här. Jag vill gärna också att den ska finnas med nästa år så att man här får plattformen vad kontaktgruppen gör och vad som är deras uppdrag och mandat. Förhoppningsvis kan man nästa år se vad vi har jobbat med och vad som har utvecklats.

Det finns framförallt en strävan till att, i högre grad än tidigare, lyfta fram Ålandsexemplet som en modell för en lyckad kriskonflikthantering.

Den 10 april kommer det hållas ett seminarium i riksdagen med det här temat. Samtidigt hålls också ett möte med kontaktgruppen, där både lantrådet och utrikesminister Tuomioja kommer att medverka.

Ytterligare en fråga som landskapsregeringen har fört upp på agendan med utrikesministeriet är Finlands handlingsprogram för fredsmäkleri. Där önskar vi att Åland och åländska resurser mera ska komma in i det här arbetet än tidigare. Eftersom Ålandsexemplet är relevant inom nationell konflikthantering så tycker vi att det är viktigt att både rikets och Ålands erfarenheter av självstyrelse och demilitarisering framhålls och att landskapet Åland på ett konstruktivt sätt blir en naturlig del av landets medlingsarbete. Även det här kommer förhoppningsvis till diskussion på vårt möte med Tuomioja och kontaktgruppen.

Under 90-årsjubileet kommer också Åland och Ålandsexemplet att visas upp eftersom temat är Åland i världen. Vi kommer att ha utställningar både i Washington, i Europaparlamentet i Bryssel och i Sankt Petersburg.

Här finns i redogörelsen väldigt mycket att ytterligare beröra. Det finns många viktiga politiska frågor. Jag antar att det finns frågor från lagtinget. Jag tror också att ministrarna är redo att ge vissa uppdateringar på ytterligare saker som finns i redogörelsen. Tack, fru talman.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det låter bra när lantrådet pratar om att vi behöver få en modern och progressiv självstyrelse. Hon talade också om att vi behöver ha en gemensam målbild hur självstyrelsen ska se ut. När det gäller lantrådets målbild, är det hela paketet, som den parlamentariska kommittén tog fram, inklusive beskattningen eller hur ser lantrådets målbild ut?

Vi hade också en debatt tidigare i samband med budgeten där jag menade att landskapets mål att ha det nya självstyrelsesystemet i bruk 2022 är väldigt långt fram i tiden, medan lantrådet menade att det var realistiskt.

Jag får inte internetkontakt så jag vet inte exakt när den finska regeringen som sitter nu tillträdde, men snart börjar det väl bli ett år sedan och när man ser hur det här går till att man först nu tillsätter en egen parlamentarisk grupp och inte den partssammansatta gruppen som vi har pratat om. Nog rullar tiden iväg mycket utan att landskapsregeringen skjuter på när det gäller de här viktiga frågorna. Hur ser lantrådets målbild ut innerst inne när det gäller självstyrelseutvecklingen?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Innerst inne kan jag nog säga att vi skjuter på vad vi kan. Det är klart att vi önskar att saker och ting ska ske snabbare och mera intensivt. Vi har senast idag fått beskedet att den här gruppen tillsätts den här veckan. Vi får vara glada för att arbetet nu kan påbörjas och mandatperioden är fortfarande till årsskiftet. Vi kommer att jobba för att det inte ska bli några fördröjningar.

Det är också min förhoppning att vi ifrån åländsk sida ska kunna vara behjälpliga, fortsätta att ge vår information och kanske ge fördjupning av resonemangen i det som finns i den parlamentariska kommitténs betänkande.

Ltl Anders Eriksson, replik

Många av oss som satt i den parlamentariska kommittén var ju med under Gunnar Janssons ledning och informerade i riksdagen om hur vi såg på det här. Det som bekymrar mig, och som jag har tagit upp flera gånger, är att även om lantrådet säger att vi skjuter på allt vi kan så är det väldigt lite konkret som kommer fram på vilket sätt man ifrån landskapsregeringens sida verkligen skjuter på och på vilket sätt man jobbar aktivt i Helsingfors.

När detta kommittébetänkande togs fram så tänkte jag att man från den åländska regeringens sida väldigt aktiv i alla sammanhang skulle se till att det här arbetet rullar framåt och jag har inte den uppfattningen nu.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag kan nog garantera ltl Eriksson att det är en angelägen fråga. Jag tror att ministrarna i alla sina kontakter med regeringen också hävdar att det här är en viktig fråga. Jag tror att man ska vara klar och också förtydliga att datumet som vi har sagt att det här ska vara klart och taget i bruk är senast när självstyrelsen fyller 100 år. Det betyder ju inte att man har evighetstider på sig. Revideringar av självstyrelselagar har varit ett ganska omfattande arbete. Det här handlar inte ens om en revidering, utan om en nyordning. Det är klart att det kommer att ta tid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Alltid när man tillsätter kommittéer, grupper eller andra kollegiala organ så är själva uppdragets utformning väldigt viktigt.

För ett år sedan, den 14 mars, arrangerade justitieministeriet i Helsingfors ett seminarium i detta ämne. Jag och några andra deltog där. Vi har från åländsk sida framfört till både riksdag och regering vad Åland vill. Jag känner också en viss oro om uppdraget har den utformningen att det behövs en rikskommitté för att ta reda på vad Åland vill. Det tror jag att man kan formulera mycket enklare än att någon behöver läsa in sig på det. Jag vill bara säga hur viktigt det är när mandatet formuleras, kan vår regering påverka den utformningen så är det bara bra.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är förstås mycket viktigt att uppdraget formuleras på ett konkret och tydligt sätt. Det är ju egentligen inte frågan om vad Åland vill. Det som framkommit i kommittébetänkandet är ju en ganska klar och tydlig beställning. Den åländska ståndpunkten är enig och klar.

Det som nu ska göras på rikssidan är att förhålla sig till de åländska propåerna och skapa sig en uppfattning om hur det ska göras.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Men det är huvudsakligen en politisk bedömning hur man ska förhålla sig till vad det politiska Åland har önskat. Jag motsätter mig naturligtvis ingenting av detta. Jag har varit med lika som alla andra i den här processen under en lång tid. Jag känner på sätt och vis en viss oro för att denna grupp ska ha i uppdrag att säga att vi är på vills och det tycker jag inte att man ska gå med på. Det är därför som uppdragets formulering, åtminstone för mig, är väldigt avgörande och att de politiska ingredienserna är tillräckliga. Denna grupp med tekniska juridiska spetsfundigheter ska inte bara skjuta ner det som vi var överens om på hösten 2010.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror inte heller att det är tanken. Jag upplever ändå att minister Henriksson har uppriktiga avsikter när hon tillsätter den parlamentariska kommittén. Hon ser antagligen nyttan i att ha en ganska bred parlamentarisk syn på den åländska förändringen. Jag vill hävda att det är mycket viktigt att vi, som blir hörda i den här kommittén, framhåller på ett klart och tydligt sätt den åländska ståndpunkten och argumenterar väl, för det kommer vi säkert att få göra. Jag tror också att det fortsättningsvis är viktigt att man från de åländska partierna håller kontakten till rikspartierna och ständig påminner om den här frågan, särskilt när det blir klarlagt vilka representanter från rikspartierna som kommer att sitta i den parlamentariska kommittén. Jag tror att man ska bearbeta dem en och en lite särskilt och förse dem med information i de här frågorna och kanske bjuda hit dem. Jag hoppas att det är ett ansvar som alla partier kan ta, att särskilt se till att deras motsvarighet på rikssidan får den information man behöver.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Redogörelsen ger en bild av en stor aktivitet på många områden och det är bra.

Jag skulle ändå vilja säga några ord om det som jag tycker att saknas. Sjöfarten kunde ha fått ett omnämnande också i denna redogörelse, för sjöfarten har också en speciell roll självstyrelsepolitiskt med tanke på näringsstödslagstiftningen och behörighetsfördelningen som finns mellan Åland och riket i den frågan. Mycket aktiviteter försiggick under förra året i den frågan. Man kunde t.ex. ha nämnt ”Sjöfartens dag” och försöken till en baltisk-nordisk överenskommelse i frågan om svaveldirektivet.

Man kunde ha nämnt det stora arbetet som gjordes för att se till att regeringen Katainen och regeringsprogrammet inte skulle innehålla skadliga element för sjöfarten.

Man kunde också ha nämnt tonnageskatten som nu har kommit i mål på ett bra sätt.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, den kunde man säkert ha nämnt. Den nya regeringen kunde inte berätta vad den gamla ha gjort. Det här är i huvudsak material som har kommit från avdelningarna. Det är säkert riktigt, som ltl Perämaa säger, att det kunde ha nämnts någonting om sjöfarten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! När det gäller Ålandsexemplet, vår demilitariserade och neutraliserade status, så är det också väldigt viktigt att komma vidare med strategin, som vi inledde arbetet med i förra regeringen. Vi hade i princip en färdig produkt för att politiskt processa vidare. Vi valde då att inte processa det under hösten för att låta den nya regeringen ta tag i det. Det bekymrar mig att det ändå har gått ganska lång tid och jag har inte hört att någonting är på gång för att fullfölja arbetet med en strategi. Tanken är väl att man noga ska förankra det i parlamentet och självstyrelsepolitiska nämnden.

Jag vill gärna också höra lite mer om detta med fredsmäkling. Det låter väldigt bra det att man ska koppla in den åländska erfarenheten, antagligen i kontaktgruppen men också i olika utrikesbesök. Det är ju tankar som vi har haft förut. Men hur har man från landskapsregeringen tänkt bygga upp det här? Det här är också ett ganska stort åtagande. Hur ska vi klara av det? Hur har lantrådet tänkt?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vad gäller demilitariseringspolicyn så har landskapsregeringen bytt namn på den. Vi tycker att ordet strategi, som mera kommer ur militäriskt sammanhang, passar dåligt på det som handlar om demilitariseringen. Därför har vi bytt rubrik och kallar det istället för demilitariseringspolicy. Grundmaterialet är till vissa delar från den tidigare regeringen, vilket vi till vissa delar kommer att använda oss av. Det är också viktigt för oss att policyn dels är förankrad i självstyrelsepolitiska nämnden men också i kontaktgruppen. Vi kommer särskilt att lyfta in på kontaktgruppens agenda detta hur vi ska jobba med Ålandsexemplet, så att kontaktgruppen blir en medspelare i att vi får fram en bra demilitariseringspolicy.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Att byta namn kanske inte betyder så mycket för innehållet. Det är ju ändå innehållet i policyn som är det viktiga, att man kommer vidare med det och att vi en gång för alla gemensamt antar en policy så att vi får en stabilitet när vi jobbar med de här frågorna.

Fredsmäkling, hur har landskapsregeringen konkret tänkt att man ska bygga upp det arbetet? När vi läser redogörelsen så kan vi konstatera att det är väldigt många bollar i luften. Här är ytterligare en boll som man tänker sig att man ska kasta upp i luften. Då ska man också göra det på ett sådant sätt att man sköter det väldigt väl och då måste man också ha resurser här. Hur har man tänkt bygga upp det? Får vi veta mera hur det här är tänkt i den kommande tilläggsbudgeten?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är klart att det inte handlar om att byta rubrik i demilitariseringsdokumentet. Det är naturligtvis innehållet som är i fokus. Jag tycker att den tidigare regeringen missade lite när de inte förankrade det i kontaktgruppen, vilket jag tycker är synnerligen viktigt. Det är det som vi har för avsikt att göra.

Demilitariseringspolicyn kommer att komma, i den kan man också mycket väl beröra medlingsverksamheten. Jag ser inte att vi på Åland ska bygga upp någon stor förvaltning och organisation kring det här. Den internationella medlingen sköts från finländsk sida. Finland ska i sitt arbete involvera Åland, ta tillvara åländska resurser och resurspersoner som är duktiga på det här och som kanske kan bli en del av det nätverk man har på rikssidan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack, fru talman! Det är en diger redogörelse som vi än en gång har på våra bord. Det är en sorts avstämning av det som har hänt under det föregående självstyrelsepolitiska året. För oss som har arbetat inom självstyrelsepolitiska nämnden under den här perioden är frågeställningarna rätt bekanta i vissa avseenden. Om vi sätter ihop det här är med EU-redogörelsen, som vi fick för en tid sedan, och de fortlöpande samråden som sker så är väl flera av oss i salen här rätt uppdaterade.

I och med att det har skett ett byte av ministär sedan några månader tillbaka så kanske man kan få uttrycka lite förhoppningar vad gäller de fortsatta redogörelsernas innehåll och karaktärer. När man läser fjolårets berättelse så är den mycket detaljrik. Det krävs nog för ledamöterna i lagtinget oerhörda insikter och djupa kunskaper om olika ämnesområden för att förstå vad det var som den dåvarande landskapsregeringen egentligen var ute efter i olika ärenden, vad som sedan blev slutresultatet och hur man ska tolka resultatet. Redogörelsen blir på ett sätt en facit, men det blir en facit där vi inte riktigt vet vad som egentligen gäller. Det finns ju många viktiga synpunkter som landskapsregeringen tecknar ner.

Inför kommande redogörelser så finns det någonting som skulle hindra att landskapsregeringen går in på djupet och visar vad resultatet blev? Även om perioden som redogörs för är avslutad så skulle man kunna ha ett kortare avsnitt där man visar var man har lyckats och var man inte har lyckats få gehör för sina synpunkter, ofta i samråd med riksmyndigheterna. Under någon av punkterna fanns det ett sådant omnämnande.

Vad gäller grundlagsprojektet så får vi nöja oss med att konstatera att landskapsregeringen förde fram viktiga synpunkter, men vad det utmynnade i får vi själva ta reda på. Likadant med kollektivavtalet på svenska, vi får själva uppdatera oss. Nåväl, det kanske blir nämndens uppgift, som remissinstans, att klarlägga de här bitarna.

Det är en brytningstid med ny en landskapsregering. Det passar också bra att jag på nytt tar upp min käpphäst sedan några år tillbaka; frågan om den finska marinens besök i åländska vatten. Jag har i nämnden, och även från talarstolen, ställt frågan; vad gäller frekvensen antal besök, vad gäller besökens syfte och vad gäller landstigning på åländsk mark, är det en utveckling som vi anser är i linje med Ålandskonventionens anda och mening? Det är en sak som jag på nytt kommer att ta upp i nämnden och ställa frågan; hur ska vi tolka besökens karaktär i ljuset av Ålandskonventionen? Sker det då en förändring av praxis så är det väl något som lagtinget och i första hand självstyrelsepolitiska nämnden måste sanktionera i en annan form. Detta kommer jag att återkomma till igen. Det behöver inte vara något dramatiskt. En del besök t.ex. när gränsbevakningen och marinen bistår ammunitionstransporter eller andra känsliga ämnen. Men det måste finnas ett syfte med besöken. Vi måste komma ihåg att konventionen ursprungligen säger att det handlar om att förankra på åländskt vatten. Det står ingenting om att angöra kaj.

 Med hänsyn till folkrättens karaktär så kan man konstatera att om vi är tysta i de här frågorna så uppfattas det som att vi samtycker. Är vi tysta i de här frågorna så kan vi lita på att ingen annan kommer att bry sig om förändringar i konventionens tillämplighet i den åländska vardagen.

Vad gäller självstyrelsefrågorna så tar de tillsammans med språkfrågorna en stor del av utrymmet i redogörelsen av naturliga skäl. Lantrådet belyste på ett utmärkt sätt vad som har hänt.

De dubier som kollegan Gunnar Jansson lyfte fram här vad gäller risken att vi får kommittéer som låser upp varandra, det är en risk som vi ska analysera och diskutera tillsammans nu närmast i självstyrelsepolitiska nämnden.

När det gäller självstyrelselagsprojektet, ramlagsprojektet så är det lantrådets förhoppning att vi ska göra en aktiv insats från partierna. Det är väl värt att arbeta vidare utifrån. Jag hoppas att vi i det fortsatta arbetet, i och med att det är ett gemensamt projekt, får se kollegan, riksdagsrådet Gunnar Jansson ha en aktiv roll i att hantera sin egen baby, Gunnar Jansson kommitténs arbete. 

Med det utgår jag ifrån att vi kommer att arbeta vidare under våren här och att vi snart kommer att ha ett konkret förslag på hur vi ska kunna gå vidare.

När det gäller språkfrågorna så diskuterade lantrådet frågan om hur språkrådet ska förändras. Från centergruppens sida har vi då och då diskuterat de här frågorna. I och med att lantrådet öppnar för en diskussion om det här så tycker jag att man kan ställa sig frågan; har språkrådet nu gjort vad rådet kan göra i det här skedet? Är det inte så att språkrådet har fångat upp en mängd brister, t.ex. avsaknad av servicedokument och anvisningar på svenska, i det åländska samhället, men att det egentligen är upp till oss politiker att ta vid, på nytt göra politik av det och i sista hand får till ny lagstiftning.

Jag vill verkligen understryka att språkrådet har gjort ett otroligt bra jobb genom åren genom att kartlägga och väcka en mängd initiativ. Nämnda redogörelse innehåller ju en mängd sådana frågeställningar. Borde vi nu istället ha en kommitté som tar hand om detta av mer politisk karaktär? En kommitté som kunde agera mera som referensgrupp direkt till lantrådet och ministrarna i de här frågorna.

Sedan finns det en mängd andra frågor som skulle vara väl värda långa utläggningar, men jag ska inte trötta kollegorna.

Jag konstaterar att redogörelsen slutar med frågan om Åland som eget kyrkoland. Vi hade en motion om det här där jag var inblandad. Det tillhör de områden som landskapsregeringen hänvisar till ramlagsprojektet. Med tanke på frågans i sig principiellt viktiga karaktär så må det vara rätt slutsats? Frågan är dock om inte de åländska församlingarna är på väg i en förändringsfas där det skulle vara mycket lämpligt att diskutera en förändring även av den här situationen. Vi skulle då i första hand få slut på fjärrstyrning av åländsk mark av icke åländska aktörer och intressenter.

Församlingarnas tillvaro kommer dramatiskt att förändras om det blir någonting av den så kallade samhällsreformen. Det förutsätter att vi omorganiserar hela den kyrkliga sidan på Åland. Vad vore då inte mer naturligt än att vi också skulle plocka in en förstärkning av församlingarnas rätt att styra över sina egna marktillgångar, inom ramen för någon sorts åländskt domkapitel eller vad man kallar det. Det här är en av de frågorna som nämnden kan ta sig tid till att diskutera. Tack, fru talman.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Min replik innehåller två delar. Först vad gäller läsarvänligheten så delar jag kollegan Harry Janssons invändningar. Jag vill hänvisa till arbetsordningen som nu är annorlunda upplagd än vad den tidigare var. Tidigare skulle regeringen lämna en redogörelse till självstyrelsepolitiska nämnden. Redogörelsen kunde eventuellt remissbehandlas, annars inte. Enligt arbetsordningen är det nu uttryckligen så att redogörelsen ska lämnas till lagtinget och behandlas på det sättet. Invändningen är alldeles korrekt, Harry Jansson. Jag önskar också en annan uppläggning i framtiden av redogörelsen. Ett upplägg som mera tar hänsyn till den ändrade arbetsordningen.

Jag tycker inte att vi har varit särskilt tystlåtna i frågan om demilitarisering och neutralisering. Låt mig citera första paragrafen i den nya lagtingsordningen; ”Åland är en på folkrätten grundad autonomi och är genom internationella avtal demilitariserat och neutraliserat.” Det här ska vi upprepa ofta och gärna.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är bra att kollegan Gunnar Jansson nämner det framsteg som gjordes i samband med lagtingsordningen. Det är bara att gratulera till arbetsgruppens insatser och det som sedermera blev lagtingets beslut, om än i någon förändrad form via högsta domstolens granskning. Det blev ändå en stark markering av Ålands status inklusive demilitarisering och neutralisering. Det är den typen av initiativ och aktiv marknadsföring som jag vill se mera av framöver. Tack för det, kollegan Gunnar Jansson.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! När det gäller språkrådet så finns alla skäl att granska strukturerna och hur det har fungerat. Nu har det pågått några år, det är sagt att det ska göras en utvärdering och man ska titta på dess roll. Men till skillnad från ltl Harry Jansson så tror jag att språkrådet behöver finnas kvar i någon form. Även om man nu på ett föredömligt sätt har kartlagt de frågor som är väsentliga så dyker det hela tiden nya frågor. Sedan har också språkrådet haft rollen att man även har riktat sig till andra myndigheter och inte bara till landskapsregeringen. Jag kan ta som exempel ÅHS där man har jobbat aktivt för att stärka möjligheten till svenskspråkig vård i riket. Man har haft ett ganska gediget och omfattande arbete.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Vtm Eriksson synpunkter är naturligtvis beaktansvärda. Frågan är dock hur länge vi kan ha ett system där vi har personer som är starkt engagerade på annat håll och hur mycket vi kan begära vad gäller den här typen av insatser från deras sida i det långa loppet. Särskilt i ett läge där landskapsregeringens möjligheter att förse rådet med någon form av tjänstemannaresurs har varit ytterst begränsade och till och med i vissa fall för rådet direkt störande i dess arbete. Frågan är trots allt om det inte skulle vara dags för lite mera politik just i det här skedet? Vicetalman har rätt i att det dyker upp nya frågeställningar, men kanske inte av sådan art så att det inte skulle kunna hanteras inom ramen för en politisk kommitté. De frågeställningar som tecknas ner i den nu aktuella redogörelsen är ju sådana som har varit kända för oss alla i flera år redan. Det är bara åtgärderna som saknas.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! En poäng som ltl Harry Jansson har är att det finns en svaghet i att personer som har aktivitet på annat håll också ska jobba med det här, därför att det är ganska mycket jobb i språkrådet. Men då borde man kanske fundera mera på hur man strukturerar om själva språkrådet? Förutom den politiska bedömningen tror jag att det också ska finnas en grupp som mer på saklig grund tittar på den här problematiken och pekar på den för oss politiker. Sedan är det upp till oss att se till att också jobba för att åtgärda de problem som språkrådet pekar ut. Det finns ju flera exempel som jag vet att vi har jobbat med, vi har kanske inte nått resultat men vi har jobbat med frågorna och tagit till oss dem. Därför har det som språkrådet kommit fram med varit värdefullt.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att självstyrelsepolitiska nämnden får ta en diskussion, höra landskapsregeringen om de här frågorna och även representanter från språkrådet och se vilken den bästa vägen är att få en konkret fortsättning på de initiativ som rådet har väckt på ett förtjänstfullt sätt. Vi får även se i vilken mån allt detta som rådet har väckt vad gäller kollektivavtal, fastighetsmäkleri och andra områden där det finns problem kan få en lösning, i viss mån inom ramen för det nationella språkprojekt som lantrådet är direkt engagerad i. Det är också ett sätt att komma vidare i några av de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Ltl Harry Jansson och jag delar intresset om de kyrkopolitiska frågorna. Jag tror att den nämnda motionen var undertecknad av oss båda en gång i tiden. Den linje som landskapsregeringen nu beskriver här är ändå fortsättningsvis huvudspåret.  Jag tror att det är bra om det går såsom ltl Harry Jansson nu sade. Utgående från det resonemang som finns angående hur kyrkan utvecklas i Finland så behöver också församlingarna följa med och se vilket intresse man har att göra saker och ting. Jag för min del är öppen för att fortsätta resonemangen om man eventuellt också kan göra något tidigare än vad som görs här. Jag tror också att vi ska var försiktiga i det sammanhanget så att vi inte skjuter sönder argumentationen inför diskussionen kring ramlagen. Men jag har absolut en öppenhet om det visar sig att det uppstår väldigt akuta behov för att göra förändringar. Det är viktigt att församlingarna måste vara med och ge en input i så fall att man ser problemen kring det här.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag får lov att bjuda hela lagtinget på kaffe idag så det är bara att gå och skriva in sig i cafeterian så fixar vi det.

Vad gäller sakfrågan, bästa minister Ehn, så principiellt ja, på det sätt som ministern resonerar, att man kan hantera det enligt landskapsregeringens förslag.

Vad som lite talar för en annan linje i det här skedet är karaktären på lagstiftningen dvs. att det är kyrkomöte. Vi är välsignade, om uttrycket tillåts, att vi har en åländsk representant i form av Peter Lindbäck, som har förmågan att övertyga, motivera och är väl insatt i de här frågeställningarna. Till honom kunde vi leverera, inom en ganska snar framtid, ett klart åländskt budskap att det är detta som vi vill att representanten ska jobba för. Nog skulle det kännas bra med tanke på den kunskap som den personen besitter. 

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag är mycket öppen för att föra diskussionen vidare kring det här. Samtidigt tror jag att det är ytterst viktigt att man har församlingarna med i det här resonemanget, så att man får dem som till vardags konfronteras med det här att också agera.

Lite av ett bekymmer i det här sammanhanget är att den ministerpost som jag nu sitter på traditionellt har tagit den här frågan till sig och drivit den, samtidigt är det inget behörighetsområde. Det här med arbetsfördelningen måste man titta lite vidare på och hur initiativen ska tas. Fortsättningsvis har jag en stor öppenhet för att diskutera frågorna vidare och utnyttja den kunskapsbank som vi har i nu sittande ledamot i kyrkomötet. Jag tror att vi kan göra mycket.

Nu är kyrkolagen på gång att revideras. Vi för också ett resonemang där kring vårt inflytande vad gäller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är sant det som minister Ehn säger om kyrkans församlingar och speciella tillvaro i det åländska samhället. Det passar bra att på nytt citera kyrkoherde Artur Javén när han 1970 konstaterade: ” Tyvärr var kyrkan ett samhällsområde som självstyrelselagens fäder glömde bort”. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Den här redogörelsen blir förstås lite speciell när en ny regering lämnar den till lagtinget och redogör för ett år där en annan regering förde politiken. De frågor som finns i den här redogörelsen är till stora delar gamla kända frågor, de är mycket bearbetade och de är förankrade många gånger om i lagtinget. För en ny regering är det egentligen bara att kliva i ”ett par ingådda skor”, om jag får uttrycka det så drastiskt. För arbetet fortgår faktiskt väldigt mycket.

Den nya arbetsordningen säger att landskapsregeringen, vid början av varje lagtingsår, ska överlämna en redogörelse över självstyrelsepolitiska frågor. Det här har faktiskt förändrats så att man inte längre behöver redogöra för tiden från november till oktober. Nu kan man redogöra frågornas status såsom de föreligger vid ingången av arbetsåret. Det här är ett framsteg tycker jag. Såsom det är nu och såsom också den här redogörelsen ger vid handen så är det väldigt mycket historia. Det var något som pågick framtill den 31 oktober 2011 och nu skriver vi mars 2012. Väldigt mycket har hunnit hända sedan dess.

Jag ser fram emot att man i nästa redogörelse har ett annat grepp om det och redogör mer för status. Vi diskuterar ändå alltid nuläget och framtiden i lagtinget och det gör man också i nämnden. När nämnden gör sitt betänkande så tittar man oftast framåt. Det har ändå i praktiken blivit den formen av diskussion. 

Det absolut viktigaste för Åland när det gäller extern politiska frågor är att förankra hos regeringen i Helsingfors. Det är viktigt för regeringen i Helsingfors att förstå och jobba för de åländska frågorna. Många gånger är det ärenden som vi själva inte har makt över. Därför är det också viktigt att den sittande regeringen är väl införstådd med åländska ärenden, att man är välinformerad och att vi sköter vår fotarbete gentemot regeringen i Helsingfors.

Jag saknar några saker i redogörelsen. En del är det arbete som gjordes när den nya regeringen Katainen tillkom. Då förekom ett intensivt arbete från åländsk sida att man i regeringsprogrammet skulle ta in dem för Åland viktiga frågorna. Partierna här på Åland enades kring tre frågor och skrivningar om de frågorna. Det handlade om självstyrelsens utveckling, vår kommittés rapport som vi ville att man skulle jobba vidare med, det handlade om språket och om sjöfarten.  Det här tycker jag också att landskapsregering kunde ha beskrivit i redogörelsen, för det lades ner väldigt mycket energi på det. Partierna här gjorde det, vi hade ett intensivt arbete med regeringspartierna i Helsingfors. Själv var jag faktiskt också med under regeringsförhandlingarna och hade access in i förhandlingarna som en oberoende sakkunnig. Jag kunde komma och gå och stöta på olika personer. Jag hade personlig kontakt med företrädare för alla regeringspartiers ledning. Vi jobbade tillsammans med riksdagsledamoten och svenska riksdagsgruppen särskilt eftersom ålänningen också ingår i den svenska riksdagsgruppen.

I regeringsprogrammet Katainen togs självstyrelsefrågan in, visserligen en målsättning, men den har vi som plattform när vi kräver och begär av regeringen att man nu ska gå vidare med modernisering av självstyrelsesystemet. Man tog en bra skrivning om Åland och svenska språkets ställning.

Jag saknar också sjöfarten mycket i den här redogörelsen, precis som ltl Mats Perämaa. Sjöfarten har en stor betydelse för det åländska samhället, samtidigt som vi inte själva äger ärendet för att det inte är vår behörighet. Sjöfarten har verkligen varit under lupp det sista året därför att det var så viktigt att man skulle få in i regeringsprogrammet att man tryggar sjöfartens förutsättningar för framtiden. Det kom in skrivningar som är positiva, starka och bra. Men samtidigt beslöts också att man måste spara 20 miljoner euro inom sjöfarten. Då gäller det att bevaka att de inbesparingarna inte påverkar den här restitutionen. I förra regeringen hade vi mycket kontakter, vi tog olika initiativ och det är viktigt att nuvarande regering följer upp det här.

Dessutom tillkom tonnageskatten och den tillkom under den här regeringens tid. Vi lade grunden till tonnageskatten och vi har jobbat tillsammans med rederinäringen och med regeringen. Tonnageskatten är äntligen i hamn.

Två frågor till togs också in i regeringsprogrammet; vindkraften och en skrivning om fortsatt utveckling av EU och Ålands inflytande.

Jag tycker särskilt att man ska notera vindkraften. Man ska också se till att man använder sig av den i den fortsatta argumentationen där det sägs; ”vindkraft i Finland ska etableras på de platser som är mest förmånliga att bygga vindkraft”. Det har Katainen skrivit in i sitt regeringsprogram. Det är ett starkt argument eftersom Åland är den plats som är bäst lämpad att bygga vindkraft på.

Många frågor i redogörelsen är verkliga långkörare. Vi har haft vindkraft i många redogörelser. Vi har avräkningsgrunden, skattegränsen, parlamentsplatsen, språkfrågan och lotterilagstiftningen. Det är frågor som vi har hanterat under många år. Det känns ibland så där som lantrådet sade här i en tidigare debatt, att man gärna vill få ett slut någon gång. Man vill lägga bort frågor för att ta tag i nya och så är det. Men så länge som frågorna inte är lösta så måste man fortsätta att jobba med dem.

Det som känns ganska bra är när man får resultat och när man konkret når i mål med frågor. Jag kan räkna upp några frågor som finns i redogörelsen där vi faktiskt också har nått resultatet. Vi lyckades utverka extra anslag för att kunna bygga en kabel. Subsidaritetskontrollen är nu reglerad i lag, lagtinget kan ge sitt yttrande till riksdagen. Vi har nått resultat med bredband så att Kökar och skärgården har möjlighet att också ta del av pengar från riket för att bygga ut sitt bredbandssystem. Vi har tonnageskatten, som jag nämnde, som också borde ha tagits upp i redogörelsen. Det har arbetats mycket med utbildning i Sverige och där har vi nått vissa resultat. Det finns vissa frågetecken där också för framtiden, men vi nådde ett resultat. Vi har kollektivavtal på svenska, där finns mycket jobb ännu men vi nådde ända fram till att det blev garantier från statsministern. Det blev också, efter mycket extra utryckning, pengar i ett sent skede i riksdagsbehandlingen. Vi har nått en bit på väg, men det finns ytterligare arbete att göra. Man får se delsegrarna och se till att man också gläder sig åt de framsteg vi gör.

Ett avslut finns också, som vi kanske inte lika nöjda med, grundlagen. Det blir säkert en fråga för fortsatt process. Ett annat avslut är demilitariseringens gränser, att få demilitariseringens gränser att stämma överens med självstyrelsens gränser. Där finns någon form av avslut. Jag tycker att vi inte ska nöja oss med det avslutet. Kommer man inte framåt och man stöter på motstånd i form av ett stort berg då måste man gå runt berget. Jag tror att man ska fundera på en ny metod när det gäller att få till stånd att demilitariseringens gränser sammanfaller med självstyrelsens gränser. Man borde gå den inomstatliga vägen, via lantmätariförrättningar. Tidigare har vi haft den linjen att demilitariseringens gränser skulle justeras. Det har varit väldigt svårt att nå framgång eftersom man då måste vända sig till alla stater som har tecknat under konventionen.

Långkörare, vissa avslut, men också nya frågor har tillkommit under arbetets gång. Nya frågor i den här redogörelsen är t.ex. Åland som eget statistikland. Det är en fråga som väcktes och som jag tror att vi arbetade med förra året. Åland har byggt upp en väl fungerande utredningsbyrå som är professionell och har hög kvalitet. Målet är att Åland skulle kunna bli ett eget statistikland. Orsaken till det här läget just nu är att det finns problem. Det finns problemen när det finns två behörighetsområden i landet. När Åland beskrivs så är vi alltid inbakade och ihopblandade med andra regioner i Finland. Självstyrelsen ska alltid beskrivas skilt från övriga regioner och det har vi inte lyckats uppnå. Förhandlingarna har inletts. Första steget i den här utvecklingsprocessen är att man ska nå det samt att statistikuppgifter om Åland alltid ska vara på svenska, inte heller det har uppnåtts. Det här är en ny fråga som man verkligen har anledning att hålla i och se till att man för vidare.

En sak som jag saknar i redogörelsen är våra kontakter till Sverige. Vi hade olika kontakter, alldeles särskilt tänker jag på kontakter till polisen där vi skapade ett nytt samarbete i och med att Sveriges polischef var hit. Han var hit med sin stab och vi gick igenom de åländska polisernas möjligheter att utbilda sig på svenska. Då öppnades ett system upp där åländska poliser har möjlighet att delta i svenskspråkig utbildning i Sverige på vidarutbildnings nivå, inte på den grundläggande nivån.

Vi har i många olika sammanhang lyft upp kärnkraft. Vi har varit aktiva att påpeka de omkringliggande projekten, särskilt när det gäller kärnbränsleförvaringen. Det saknar jag också i den här redogörelsen.

Talman, jag har säkert pratat alldeles för länge. Sista frågan som jag saknar är en fråga som seglade upp som ett jättehot för Åland som handlade om den skattefria försäljningen på flyget. Det kom upp en lag från socialministeriet som gick så långt så att det var fem före att frågan klubbades i riksdagen när det uppmärksammades att konsekvensen kommer att bli att man måste stänga ner taxfreeförsäljningen på flygfältet i Mariehamn och på flygen till Åland. Det blev brandkårsuttryckningar där vi fick stopp på riksdagsbehandlingen med hjälp av olika kontakter. Vi var många som jobbade för att få detta på rätt, sedermera blev det också tillrättalagt. Just nu finns inte det här hotet kvar. Men det är en viktig fråga som skulle ha haft stor konsekvens för Åland och som också kunde ha förtjänat att omnämnas i redogörelsen. Tack, talman.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag blev lite fundersam när det gäller polisutbildningen. Det verkade som om det skulle komma någon nyhet. Jag känner uppenbarligen inte till det när det gäller utbildningen i Sverige. Poliserna har under väldigt lång tid utbildats i Sverige. Problemet har varit att kostnaderna är väldigt höga, både när det gäller att bo och kursavgifterna, medan det i princip är gratis när man far till Finland. Har det blivit något framsteg där eller vad är förändringen?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det har inte funnits ett formaliserat samarbete som har varit bekräftat på högsta nivå. Det har förekommit att man har kunnat åka, men man har inte haft detta reglerat. Nu har man kommit överens om att poliser från Åland alltid ska vara välkomna och man börjar utbyta information. Det blir mera reglerat, det har tidigare inte varit bekräftat på en högre nivå och detta har man upplevts som en brist från vår polismyndighets sida. Man har inte vetat vad som gäller, men nu vet man.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson

Fru talman! Den här redogörelsen för väsentliga självstyrelsepolitiska frågor som vi nu har att behandla är mycket viktig och berör flera områden av stor betydelse.

 Jag tänker dock i mitt anförande denna gång bara beröra ett område där jag önskar ge lite vägkost till den fortsatta behandlingen efter den här remissdebatten. Området som det gäller är kollektivavtal och bekymren kring dem. På sidan 5 under rubriken ”Allmänna kollektivavtal” har landskapsregeringen redogjort för en hel del problem och några åtgärder som vidtagits.

Problemet med att många allmänt bindande kollektivavtal inte har funnits och antagligen fortfarande idag i många fall inte finns på svenska är mycket bekymmersam. Det är helt enkelt inte acceptabelt!

Det har skyllts på allt möjligt i den här frågan genom åren, men främst handlar det ju om pengar. Det har till exempel inte funnits tillräckligt med översättare anställda på ministerierna. Så nu har man tänkt på att man också kan upphandla översättning, men det kostar ju också pengar, så det måste finnas tillräckligt med pengar avsatta för ändamålet i vilket fall som helst. Avtalen förnyas också regelbundet, normalt med ett par års intervall, så pengarna behöver finnas där i varje budget.

I december 2010 antog Finlands riksdag en budgetmotion som garanterade 230 000 euro för allmänt bindande kollektivavtal till svenska under år 2011. De 230 000 euro som anslogs i rikets budget för år 2011 föregicks av en uträkning som förutsatte att översättningarna skulle göras över en treårsperiod, d.v.s. att man skulle behöva anslå 230 000 euro för år 2012 och samma belopp för år 2013. Därefter skulle det räcka med 100 000 euro per år för att klara av den löpande översättningen.

I början av år 2011 fanns det ett tjugotal allmänt bindande kollektivavtal på svenska av totalt 100 bindande kollektivavtal i Finland. Alltså, 80 procent av avtalen fanns bara på finska. Det är inte bra!

Hur användes dessa medel under år 2011? Blev det något resultat? Hur många avtal är nu översatta? Det här tycker jag att man kunde titta på i den fortsatta behandlingen.

I redogörelsen vi har framför oss kan man också utläsa att riksdagen har fått ett förslag till lagändring i lagen om kollektivavtals allmänt bindande verkan. I samma proposition till riksdagen föreslås ändring av språklagen. Språklagen gäller ju inte på Åland eftersom vi har våra språkgarantier i och med vår självstyrelse. Förhållandet till självstyrelsen berörs inte överhuvudtaget i det sammanhanget. Garantin om att de befintliga avtalen ska översättas inom tre år stadgas i språklagen enligt propositionen. Kanske det här inte betyder något för oss, jag vet inte.

Däremot finns det en allmänt hållen skrivning i propositionen som anger att statsrådet ska se till att bestämmelser och föreskrifter som ska gälla i landskapet finns tillgängliga på svenska. Det handlar till exempel om handböcker från arbetarskyddscentralen och arbetshälsoinstitutet. Som jag har förstått det finns inte heller mycket av dessa översatta idag. Det här är heller inte bra för oss såklart.

Förutom det jag sagt om översättningar tidigare i mitt anförande vill jag också framhålla vikten av att man också följer upp och bevakar kvaliteten på översättningarna. Jag tycker att man kan säga att översättningar från finska till svenska ofta har brister.

Enligt den information jag har trädde lagen i kraft den 1 oktober 2011, alltså inom tidsspannet för denna redogörelse. Jag tycker att det kunde nämnas här i redogörelsen och vad som beslutats i frågan i riksdagen. Jag har för mig att utskottet och riksdagen antog lagförslaget utan ändringar, vilket till exempel betyder att allmänt bindande kollektivavtal inte blir bindande rättskällor på båda språken utan enbart på originalspråket. Alltså i praktiken finska eftersom sannolikt de allra flesta, om inte alla, avtal har finska som originalspråk.

Fru talman! Jag har personlig yrkeserfarenhet från bekymmer med språket i våra allmänt bindande kollektivavtal. Trots att det tidigare utlovades att kollektivavtal med flest berörda skulle få förtur vid översättningar fanns inte till exempel finansbranschens kollektivavtal på svenska, inte heller IT-branschens avtal fanns på svenska när jag var verksam i det privata näringslivet. Det här var mycket frustrerande för både arbetstagare och arbetsgivare. Det måste finnas en översättning för att kunna tillgodogöra sig rättigheterna och fullfölja skyldigheterna i avtalen. Vet man vad som gäller skapar det en trygghet för alla parter. Bristen på översatta avtal har lett till att arbetsgivare har översatt avtal på eget bevåg. Det här är inte bra för någon part. En enpartsöversättning kan leda till onödiga spänningar mellan parterna och resultera i oförutsägbara konsekvenser eftersom avtalet i sig inte har verkan som bindande rättskälla. Inte att förglömma så kostar en översättning för företag i form av pengar eller resursanvändning. Vi ska också komma ihåg att dessa enskilt gjorda översättningar inte kommer andra företag, och då särskilt små företag, till nytta. Så här kan vi inte ha det. Rättsskyddet för våra åländska anställda och våra åländska företag måste förbättras.

Jag tycker att man i den fortsatta behandlingen kunde höra representanter från näringslivet och få en uppfattning om hur de har drabbats av problematiken.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag önska självstyrelsepolitiska nämnden lycka till i arbetet med den här redogörelsen. Tack.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Det blir en lite märklig situation när man får det här dokumentet producerat på det här sättet hit till lagtinget. Nämligen att den nya regeringen ska berätta om ett år och vad den gamla regeringen har gjort. Sedan kommer företrädare för den gamla regeringen och berättar vad man borde ha berättat att man har gjort. Det blir märkligt i kvadrat, nästan i kubik.

Om man nu tycker att detta med budgeten blir lite märkligt, diskussionen som vi alltid har, hur vi ska göra med budgeten när det är en avgående regering som snickrade den så blir det här om möjligt ännu märkligare.

Jag hoppas att man kunde fundera på det här. Om jag inte minns fel så hade vi också den här situationen för fyra år sedan och fyra år före det. Det sista den avgående regeringen borde göra före man går hem skulle vara att göra den här redogörelsen. Sedan skulle redogörelsen bara postas hit av den nya regeringen. Men nu har den nya regeringen, vice lantrådet och kansliminister, skrivit under så det blir inte riktigt bra.

Den här redogörelsen har fått ett nytt och förändrat lagrum i den nya arbetsordningen och innehåller viktiga frågor där lagtinget om möjligt bör vara överens, åtminstone bör det finnas en bredare majoritet i många frågor. Nu finns det en ganska bred majoritet bakom regeringen. De här frågorna står på sätt och vis lite över parlamentarismen. Man behöver ha ett instrument för att debattera sådana övergripande frågor.

Det här handlar mycket om utrikespolitik. Då gäller det också att man om möjligt är överens om den linje som Åland ska föra, att den också är någorlunda stabil och inte kastar med politiska majoriteter. Därmed inte sagt att det inte kan göra det också i vissa frågor. Många av de här frågorna kräver också kvalificerad majoritet när regelverk ska ändras.

Det här ärendet går nu till självstyrelsepolitiska nämnden. Jag tycker att man kunde ta en generell diskussion i nämnden och också mellan nämnden och landskapsregeringen om hur det här ska utformas. Och om man bör ändra sättet att redogöra för de här ärendena med anledning av vår nya bestämmelse, att man kommer med flera mindre redogörelser eller att man ändå kommer med en årlig redogörelse. Sedan borde man kanske också diskutera de här frågorna utgående från den nya regeringens politik. Vi som är innanför regeringsstängslet vet vilka tankar det finns, vi vet vad det står på raderna i regeringsprogrammet och vi vet också vad det står mellan raderna. Vi vet också det som man har kommit till efter cirka 100 dagar vid makten.

Här borde kanske självstyrelsepolitiska nämnden och dess betänkande vara en liten bro över till oppositionen och samla hela lagtinget bakom vissa positioner, vilket också är syftet med det här meddelandet. Jag hoppas att man tar sig an det i självstyrelsepolitiska nämnden, där jag har fördelen att sitta med. Jag tycker att det här är intressanta frågor.

Talman! Jag vill nämna några saker i uppräkningen på första sidan. Det är tre punkter som jag tycker att är väldigt viktiga.

När det gäller hela paketet kring hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt så hör jag till dem som under den förra perioden kritiserade att man inte kom vidare med den parlamentariska kommitténs betänkande. Det måste man nu göra i den nya regeringen. Det är väldigt viktiga saker.

Det infinner sig också en frågeställning om hur man ska se på parlamentariska betänkanden och hur man är bunden till dem som parti, när jag tänker på frågan om hembygdsrätten. Liberalerna verkar ha lämnat uppgörelsen som man hade i kommittén och de har nu egna idéer om hur man ska göra med hembygdsrätten. Det står ju var och ett parti fritt att göra det. Men då måste man ställa sig frågan; finns det överhuvudtaget längre någon tyngd i den parlamentariska kommitténs betänkande? Dels har det nu lämnats så här länge och dels verkar det som om man, från visst håll åtminstone, backar från den överenskommelsen. Då måste man fråga om det också gäller andra frågor. Eller ska man se det som att det nu är den nya regeringsmajoriteten som får ta allt ansvar också över de här frågorna? Jag tycker att det i så fall skulle vara olyckligt. Men är det på det viset så får man anpassa sig efter det. Hur som helst så är det viktigt att arbetet går vidare under perioden.

När det gäller skattegränsen så är det ett ord som vi har sagt många gånger här i lagtinget. Ofta passerar man ordet med en gäspning kanske och läser vidare. Men när det gäller det som står på sidan 11, punkt 10.1, om den nya tullcodexen så är det kanske den allra, allra viktigaste självstyrelsepolitiska frågan som finns redogjord i det här meddelandet. Att man med den nya tullcodexen på plats, rätt tillämpningsanvisningar och rätt system på plats äntligen får bort det omotiverade handelshindret idag mot den svenska marknaden. Det innebär, tillsammans med ett arv och traditioner, att Åland handlar mera med Finland än vad Finland handlar med sig självt. Hör hur orimligt det låter! Detta i ett landskap som är helt svenskspråkigt och som har en självstyrelse som ska garantera det svenska språkets fortlevnad. Då borde man ju också ta del av det land som talar svenska väster om oss.

Processen att införa de här förenklingarna är otroligt viktigt självstyrelsepolitiskt, den kommer att få stora konsekvenser och där man får de fördelar som det var meningen att EU-medlemskapet skulle ge. Nu får man de fördelarna slutligt, näringslivet kan välja och är inte bundet att handla österifrån. Man kan fortsättningsvis givetvis handla österifrån och det kommer man att göra från åländskt näringsliv, men inte i så stor utsträckning tror jag.

Till sist vill jag också sälla mig till dem som tycker att den sista punkten, Åland som eget kyrkoland, skulle vara viktig. Det är kanske inte överst på allas agendor. Om den åländska kyrkan ska överleva och finnas kvar i framtiden så måste man få bestämma om sig själv och sin egendom i större utsträckning. Det är en viktig sak. Sedan måste man också få bestämma om sitt innehåll. Idag är man fast i en väldigt konservativ och omodern finsk kyrkan. Om man jämför med den svenska kyrkan så är det något helt annat. I Sverige attraherar det nya människor att engagera sig i kyrkan i mycket större utsträckning. Med den här utvecklingen går det bara åt ett håll för den åländska kyrkan. Men kunde man bli mera frigjord och kanske samarbeta med den svenska kyrkan så tror jag att det kunde finnas en framtid i sekulariseringens tidevarv förvisso, men det är för många viktigt att ha en krok att hänga upp sin själ på. Gudlöshetens står bakom många av våra problem, brukar min mor säga, hon kanske har rätt i det.

Ett problem i den åländska kyrkan är att man inte kan utforma sig som man borde och följa med sin tid och följa med det samhälle som i övrigt följer med sin tid.

Det var det som jag tänkte säga, talman. Det viktigaste som jag gärna upprepar är att i självstyrelsepolitiska nämndens behandling så måste man försöka få en bro över till den nya regeringen, så att också de som inte är inom regeringsstängslet vet vad som gäller och hur man går vidare med de här frågeställningarna.

 Ltl Wille Valve, replik

Tack, fru talman! Jag blev väldigt glad av att höra att ltl Sundman tog upp skattegränsen och tullcodexen. Min personliga uppfattning är att man eventuellt kunde höja målsättningen. I dokumentet står nu; ”det gemensamma målet är att handel med varor över skattegränsen ska vara minst lika smidig som för närvarande”. Jag anser att det kunde vara bättre och det överensstämmer även för nästa mening; ”i arbete beaktas målsättningen att förenkla handeln med Sverige och övriga EU”. Som jag ser det kan handel med Sverige och övriga EU endast förenklas om vi har en högre målsättning.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är någonting som man kunde fundera på i nämnden, att förstärka de skrivningarna och höja ribban, det har jag ingenting emot. I mitt anförande pratade jag huvudsakligen om den svenska marknaden. Men det gäller också resten av EU, som ltl Valve säger.

Ltl Wille Valve, replik

Jag instämmer med ltl Sundman.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! I likhet med föregående talare så håller jag med om att det blir en lite konstig debatt när man ska vända sig till en landskapsregering som inte är ansvarig för det dokument som de i det här fallet lägger fram.

Samtidigt har det varit svårt att få grepp om den nya regeringen så jag vill passa att fråga vad som nu görs under de olika områdena.

Lantrådet och jag var redan i ett tidigare replikskifte inne på reformeringen av självstyrelsesystemet. Nu sade lantrådet att senast 2022 ska det nya självstyrelsesystemet vara i kraft. All politisk forskning har visat att om man sätter upp en målsättning tidsmässigt så brukar man aldrig lyckas hålla den utan det blir alltid förseningar.

Jag blev förvånad när jag fick höra lantrådets information om att man denna vecka kommer att tillsätta en parlamentarisk kommitté på rikssidan, men inte den partssammansatta kommittén som vi länge från åländsk sida har efterlyst. I likhet med ltl Gunnar Jansson så blir jag lite fundersam över vad den parlamentariska kommittén på rikssidan tänker göra. Det verkar lite överambitiöst att tillsätta en parlamentarisk kommitté på rikssidan för att försöka läsa vad det står i det parlamentariska betänkandet som vi tog fram här på Åland. Det normala är att man skulle ha en partssammansatt kommitté.

Vi bör alla komma ihåg att den parlamentariska kommittén inte gick ner på detaljnivå, det var väldigt övergripande politisk överenskommelse. Jag tror att det skulle viktigt att man ifrån landskapsregeringens sida börjar jobba med detaljerna under de olika ämnesområdena. Hur ska vi ha det här? Det återstår väldigt mycket arbete.

Jag känner mig fortfarande lite orolig över den takt man i det här viktiga arbetet visar från den nya landskapsregeringens sida.

När det gäller hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt så sägs det; ”med anledning av kommitténs betänkande antogs särskilda riktlinjer gällande tillämpningen av 8 § jordförvärvslagen för Åland. Det finns ett behov av att precisera riktlinjerna". Vi vet ju alla att bl.a. ltl Roger Jansson och jag plockade upp det här många gånger och konstaterade att riktlinjerna var felaktiga. Därför hoppas jag att man från regeringens sida kan få ett svar på hur det här förhåller sig och när landskapsregeringen tänker se till att man får det här på rätt.

Följande punkt behandlar grundlagen. Där kan vi läsa att vid tre olika tillfällen har man gett utlåtande från landskapsregeringens sida på det arbetet. Det första utlåtandet gick redan till kommittébetänkandet. Om jag inte minns helt fel så fanns det kommittébetänkandet enbart på finska, dvs. grundlagen som berör oss ålänningar likaväl som resten av medborgare i Finland fanns bara på finska i det skedet. Jag hoppas att man i självstyrelsepolitiska nämnden kan titta på dessa utlåtanden och hur man hanterar dem ifrån landskapsregeringens sida. Jag tycker att det tydligare borde framgå av det här dokumentet vad dessa tre utlåtanden, som man gav, ledde till sist och slutligen.

Följande punkt är svenska språket.  Jag läste den här redogörelsen som kom för ett år sedan och det är mycket samma frågor. Lantrådet sade att man skulle återkomma till språkrådet i tilläggsbudgeten, så det är kanske inte någon större idé att vi debatterar det dess mera. Jag har många gånger framfört att språkrådet har varit en synnerligen tandlös institution. Det är inte medlemmarnas fel på något sätt, utan de har inte haft rörelseutrymme att göra så mycket mera av det. Jag hoppas att man nu lyfter upp språkfrågorna på högsta politiska nivå.

Fru talman! Jag tänkte också prata länge om de allmänna kollektivavtalen, men för att korta ner mitt anförande så kan jag bara säga att jag stöder Petri Carlssons tankar fullt ut. Det är bra att det finns sådana bakom regeringen som är verkligt intresserade av de här frågorna och förhoppningsvis driver på.

Jag tror också att det är viktigt att landskapsregeringens underlydande bolag ser till att man har svenskspråkiga heltäckande avtal. Det är något som vi kanske får anledning att återkomma till. Jag uttalar mitt fulla stöd för det som ltl Petri Carlsson sade.

Det som är nytt under den här rubriken är punkt 4.7, språket för åländska ortsnamn. Landskapsregeringen har gjort ett besök hos generaldirektören för lantmäteriverket och framfört kravet på att samtliga åländska ortsnamn ska vara enbart på svenska på de kartor över Åland som lantmäteriverket ansvarar för. Den här långa redogörelsen slutar med att ”landskapsregeringen förväntar sig att lantmäteriverket vidtar åtgärder för att samtliga kartmaterial i vilka Åland ingår korrigeras på så sätt att de åländska ortsnamnen endast anges på svenska”. Jag riktar mig till regeringsbänken: På vilka grunder slår man sig till ro och förväntar sig att det här nu ska lösa sig av sig själv? Vi vet att Ålands näringsliv helt nyligen har lyft upp den här frågan.

Jag noterade att ltl Wille Valve sade samma sak när det gäller skattegränsen som jag har sagt många gånger, det bådar gott. Det står så här: ”Det gemensamma målet är att handeln med varor över skattegränsen ska vara minst lika smidig och förenklad som för närvarande”.

Det här är samma formulering som förekommit de senaste åren och jag tycker att formuleringen är alltför vag. Frågan är vad som görs och av vem görs det här arbetet idag? Händer det någonting överhuvudtaget eller inte när det gäller skattegränsproblematiken?

Den sista frågan, fru talman, som jag tänker ta upp handlar om högskolestudier i Sverige. Det sägs så här i texten: ”Det är av yttersta vikt för det åländska samhällets välstånd och fortsatta ekonomiska och strukturella utveckling att ålänningar fortsättningsvis ges möjligheter att studera i högskola på sitt modersmål.” Det här är synnerligen bra formulerat. Jag ställde för ungefär ett år sedan en fråga till dåvarande utbildningsminister, nuvarande talman, om högskoleverkets ändrade föreskrifter när det gäller grundläggande behörighet samt urval till svensk högskola och vad det kunde leda till. Här kan man läsa att landskapsregeringen yttrande sig den 22 september 2011 över den här problematiken. Man tog också upp frågan om att likvärdighet i värdering av åländska betyg i förhållande till svenska betyg skulle göras. Det förekommer tre olika betygsskalor. Enligt vad jag har förstått så är problemen kanske störst för dem som studerar till närvårdare i och med att man i stort sett följer finländsk examen med stöd av finsk lagstiftning och där är vitsordskalan ett till tre. Det här är det största problemet har jag förstått.

Avslutningsvis så hoppas jag att man också från självstyrelsepolitiska nämnden tittar på den här problematiken.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Ltl Anders Eriksson var lite missnöjd med att det nu tillsätts en parlamentarisk grupp på rikssidan och för att den inte är partssammansatt. Det kan jag ha en viss förståelse för. Men då ska man dra sig till minnes att när justitieminister Anna-Maria Henriksson var här så sent som på hösten 2011 då var förslaget att det skulle vara en ren tjänstemannagrupp. Jag kommer ihåg när vi satt här i salen och jag ganska ensam då framhöll behovet av att det skulle vara en parlamentarisk politisk representation och helst en partssammansatt grupp. Jag tycker ändå att det här är någon slags kompromiss. Men det hade varit intressant med en partssammansatt grupp. Den här gruppen ska nu granska det här betänkandet.

Talmannen

Tiden är ute!  

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var just det som jag tänkte att den här kommittén kanske ska göra. Jag fick nyligen informationen att man ska granska kommittébetänkandet som den parlamentariska kommittén här på Åland tog fram. Jag tycker att det är ett rätt märkligt arbetssätt. Det handlar ju inte om någon rymdforskning utan det är ju i stort sett att läsa igenom betänkandet. För att komma vidare så borde man ju ha den partssammansatta gruppen. Framförallt borde man från åländsk sida med full fart börja jobba på hur vi ska bemöta de olika invändningarna som vi vet att kommer att resas, bl.a. när det gäller övertagandet av beskattningen.

Ltl Sundback känner ju av naturliga orsaker till det här bättre än mig. Jag får den uppfattningen att det här arbetet ganska långt står stilla. Man driver inte frågan från den nuvarande regeringens sida. Har jag fel? Finns det någon information om det så är jag bara glad att få ta del av den.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Av naturliga orsaker så är inte ltl Anders Eriksson uppdaterad. De här frågorna har diskuterats inom regeringsblocket senast idag. Det finns en diskussion om hur man ska följa upp kommitténs arbete.

Jag tycker att man nu får utgå från det här. Det är ju ändå ganska logiskt att man på rikssidan vill granska det här förslaget. Det är en rikslag och så här gjorde man nog också då när den förra självstyrelselagen kom till stånd. Då var ju inte ålänningarna representerade i den kommitté som tog fram det slutgiltiga beslutet. Den här gången kommer ju riksmyndigheterna och politikerna att vara mycket mera beroende av oss eftersom ingenting kan gå igenom om vi inte godkänner det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om det finns dess mera information än det som lantrådet gav redan. Utöver det som framkom i replikskiftet vore det intressant att veta vilket mandat och vilket uppdrag den parlamentariska gruppen som man nu tillsätter på den finska sidan riktigt har?

Jag träffade ju också representanterna från SFP när de var här förra hösten, i september i fjol, och först nu får man till en grupp. Nog tar det en oerhörd tid att få till det minsta lilla kommatecken när det gäller de här frågorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Anders Eriksson hade lite frågor angående hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt. Jag vill informera att landskapsregeringen har haft en hel del att sätta sig in i. Vi har satt igång en hel del arbete. Vad beträffar just de här frågorna så kommer vi säkert att ta oss an dem senare i år. Det ska också finnas resurser både vad gäller tjänstemän på avdelningen men också på lagberedningen. Vi ska titta om det krävs förändringar, i så fall vilka och precisera det utgående från det arbetet som gjordes och presenterades 2009.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är lite annorlunda tonläge nu ifrån obundnas sida jämfört med när man var i oppositionen. Vi var helt eniga. Nu sägs det att det är en hel del att sätta sig in i och den här blamagen som tidigare kansliminister gjorde när det gäller jordförvärvsfrågorna kommer man tydligen att tillrättalägga senare i år. Verkligheten är ju sådan att kommittébetänkandet var väldigt detaljerat, det är i stort sett bara att skriva av kommitté- betänkande så skulle man få den här biten på plats. Det här låter nog lite som undanflykter.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ltl Anders Eriksson får naturligtvis tolka mina uttalanden som han vill. Jag har inte för avsikt att på något sätt resignera i de här frågorna. Jag har med all min tydlighet tidigare framfört mina åsikter och de kvarstår. Det arbete som jag kommer att sätta igång i de här frågorna tror jag kommer att falla både Ålands Framtid och ltl Anders Eriksson väl ut.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det får vi väl förstås ta ställning till när förslagen kommer, men förhoppningsvis kan det vara så.

Nej, det vore väl väldigt allvarligt om minister Lindholm redan nu skulle resignera när man just har startat upp det här arbetet. Jag ville peka på att det är ett annat tonläge nu när man säger att det är en hel del att sätta sig in i och att man kommer att åtgärda det här senare i år. Den här frågan är ju inte speciellt komplicerad sist och slutligen. Det finns ju ett väldigt detaljerat och tydligt kommittébetänkande i botten. Det finns de facto ledamöter bakom den nuvarande regeringen som också har medverkat, så månne man inte ska få det här på plats relativt snabbt ändå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Min replik gäller kollegan Anders Erikssons uttalande om självstyrelsereformprojektet. Man kan väl ändå säga att det nu kanske tydligare än någonsin tidigare framstår att självstyrelsearrangemanget för Åland är en uppgörelse mellan parter. För Ålands del sade vi vad Åland som part ville ha för drygt ett år sedan, och nu vill den andra parten ta reda på vad vi vill. Det här har jag också förståelse för.

Jag vill också upplysa och därmed lite instämma i Erikssons farhågor i den meningen att vi i det seminarium, som jag åberopade i en tidigare replik, där jag, ltl Sundback och andra deltog så var frågorna som kom efter våra presentationer; ”nå, men hur tänkt er det och det och det?” Det var ett resonemang på en väldigt detaljerad finlirarnivå. Det avskräckte mig lite faktiskt. Därför vill jag också hålla den här debatten på en politisk nivå så långt och länge som det bara är möjligt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är helt säkert en bra strategi om man lyckas med det. Men vi vet ju av erfarenhet att det alltid är lätt att gräva ner sig i detaljer när det gäller politiskt arbete om det är något av mera storskaligt format som man inte vill omfatta. Jag tror faktiskt, och det är därför som jag har efterlyst det i debatten flera gånger, att det är viktigt att man jobbar från åländsk sida, att landskapsregeringen håller i taktpinnen när det gäller detaljfrågorna. För kan man inte från åländsk sida ge goda välunderbyggda svar på de frågor som eventuellt ställs så stärker ju inte det saken. Det är därför som jag har efterlyst att också det arbetet skulle starta upp så fort som möjligt.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, talman! Därför tror jag också det är viktigt att vi senast under behandlingen i självstyrelsepolitiska nämnden får tillgång till det uppdrag, det mandat som denna rikskommittén har fått eller håller på att få och att vi där får en genomlysning av det hela. Åtminstone tänker jag fungera i den riktningen och hoppas på stöd från Erikssons parti.

Ltl Anders Eriksson, replik

Man kan alltid räkna med stöd från Erikssons parti när det gäller att utveckla den åländska självbestämmanderätten, på det behöver Jansson inte tvivla.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Lagtingsordningen säger att en sådan här redogörelse ska lämnas i början av varje lagtingsår. Det här lagtingsåret började den 1 november. Mars följande år är inte början av lagtingsåret. Vi börjar närma oss hälften. När den gamla regeringen satt i tre veckor i november så borde de ha lämnat den här redogörelsen. Då hade vi sluppit en del av den här diskussionen som vi har haft idag från oppositionens sida, att olika saker saknas. Det här är någonting att beakta i framtiden.

Den förra regeringen och regeringschefen gjorde flera framsteg i de självstyrelsepolitiska frågorna. Många av de framstegen baserade sig på arbete som har gjorts före den regeringen tillträdde. Så här fungerar de extra politiska frågorna, det är frågan om maratonlopp och ibland när man tar två steg framåt får man samtidigt ta ett steg bakåt. Det är utmärkande för självstyrelsepolitiken. Det gäller att orka. Det anger också nödvändigheten av all partisamarbete i de extern politiska frågorna, men samtidigt inte på det sättet att minoriteter ska få styra. Vi har länge levt under den tesen att man i riket när det gäller självstyrelsens utveckling har sagt att; ”ja, när ni ålänningar är överens, så kom hit då så ska vi nog lyssna på er”. Det är att lägga de demokratiska grundreglerna på hyllan, att kräva att ett samhälle ska vara överens före man lyssnar på dem och före man agerar utgående från deras önskemål.

Nu är det så lyckligt när det gäller självstyrelselagsrevisionen att där har vi visat upp en enighet, men det ska inte behövas i normalfallet i en demokratiutveckling.

Jag ska för min och för partigruppens del tala enbart om två block; reformering av självstyrelsesystemet, hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt och demilitariserings- och neutraliseringsfrågor relativt kort och det andra är fartygsbesöken och gränsbevakningsväsendets utveckling, som faller mera specifikt under demilitariseringens och neutraliseringens regim.

När det gäller reformeringen av självstyrelsesystemet så har vi idag fått höra, även vi som sitter i regeringsställning, att man i riket på justitieministeriets föredragning avser att tillsätta en egen parlamentarisk rikskommitté. Man kan säga att det är positivt att något sker. En del av de farhågor som har uttalats här i plenum vill jag också lyfta. Det är inte så bra. För vi har nu kommit fram med ett förslag där vi har varit eniga om att den här långa listan över riket behörighet i självstyrelselagen ska krympas. Den krymps på det viset att lagtinget fattar beslut om tidtabellen och innehållet i krympningen i allmänhet efter samråd med riket.

När man tillsätter en rikskommitté så kommer den kommittén att se på att den här gränsen ska flytta tillbaka. Man ska inte minska rikslistan så här mycket som den åländska kommittén har föreslagit. Det här är ett politiskt bekymmer som man måste möta från åländsk sida. Det tror jag att man bäst möter genom att vi är aktiva, att vi skapar en organisation här och tillsätter en ny grupp eller någonting sådant som försöker komma till tals med riksgruppen. Förutom att vi ska jobba via partierna så bör vi jobba direkt mot den här gruppen också på ett organiserat sätt.

Landskapsregeringen kan naturligtvis utgöra den gruppen. Jag tror att det är bra om man också har en annan anfallsmetod, om man får uttrycka det så. Att vi får en aktiv dialog från början när riksgruppen börjar arbeta och att vi får information till riksgruppen framförd på ett bra sätt.

Samtidigt bör vi eftersträva att en blandad kommitté blir resultatet av det här så fort som möjligt. Absolut under år 2012 bör det genomföras för att överhuvudtaget hinna till målsättningen att vi vid självstyrelsens 100-årsjubileum ska ha kommit tillräckligt långt.

När det gäller hembygdsrätten, jordförvärvsrätten och näringsrätten så vill jag citera ur regeringen Gunells regeringsprogram, sidan 4. Där sägs mycket klart vad man avser att göra och det här har vi fyra partier kommit överens om. Man avslutar texten i detta sammanhang med; ”nuvarande lagstiftning revideras i enlighet med den parlamentariska gruppens förslag. Åländsk utredningsserie nr 4:2009.” Det här är alltså tre år gammalt arbete, som den här regeringen har sagt att man fortfarande är överens om och lovar att genomföra. Mitt budskap till landskapsregeringen är att ett tydligare lagberedningsförslag är svårt att hitta. Materialet finns, det är bara att sjösätta och det har vi kommit överens om i regeringsprogrammet.

Texten i meddelandet på sidan 2 blev lite otydlig. Därför förstår jag tvivlen, som har kommit fram i debatten, att man är på rätt.

När det sedan gäller demilitariseringen och neutraliseringen så talar man om ramverket för landskapsregeringens fortsatta arbete med att stärka Ålands status som demilitariserad och neutraliserad zon. Men det är ännu lite oklart när det här ska göras och hur det ska göras, men det får vi säkert svar på i självstyrelsepolitiska nämnden. Hur är särskilt intressant, särskilt ur den synpunkten att fredsinstitutet har jobbat mycket med de här frågorna före landskapsregeringen tog över det till sig och gjorde sina egna formuleringar igen, precis som det gjordes i samband med en känd turiststrategiplan. Man tappar tid. Man kanske tappar ett eller två år på det.

Det var bra att lantrådet kompletterade med att också kontaktgruppen ska kopplas in i det här arbetet. Jag tror att det är viktigt att det arbetet som har gjorts inom ramen för fredsinstitutet nu används.

För mig som har varit med länge så är ramverket intressant, särskilt ur den synpunkten som har diskuterats här tidigare, om partsförhållande. Vi är från början formellt inte part i något av de internationella avtal som gäller demilitariseringen från 1940 med Sovjetunionen numera Ryssland och neutraliseringen från 1921. I 70 år fungerade vi inte heller särskilt mycket som part. Det var i början på 90-talet och 2000-talet eller noll-talet, som man säger nuförtiden, som man har strävat efter partssituationen.

Utvecklingen inom folkrätten har också gjort att den som är aktiv i den här typen av frågor, som inkluderas internationella avtal, så får en form av partsställning genom sin aktivitet. Därför är det viktigt att det här ramverket, som vi tar fram, klargör vår ställning såsom i praktiken numera part i sammanhanget. Det var den första punkten.

Den andra punkten gäller fartygsbesök och gränsbevakningsväsendet. Tabellen på sidan 10 är väl ny utformad om fartygsbesöken. Man har en ny kolumn som heter landstigning. Man får för sig när man läser den att det inte har förekommit landstigningar av den militära personalen före 2010. Men så är det ju inte. Man har tydligen börjat föra statistik över det 2010. Vi har i vår grupp lite diskuterat vad det här egentligen betyder. För min del kan det inte betyda att man stiger i land för att förtöja fartyget, för då skulle det vara tydligt flera landstigningar. Det betyder nog att man går i land med besättningen. Vi har haft en viss förståelse för att man gör en tur från Västra hamnen upp till gränsbevakningens anläggning på Lotsberget. Men där borde det ta slut. Från åländsk sida kan vi inte acceptera att militär personal rör sig i staden och så har det varit genom alla årtionden som jag har varit med, att det kan vi inte acceptera. Jag menar nog också att det ingår i överenskommelsen med försvarsministern Elisabeth Rehn från början av 90-talet och senare med försvarsminister Jan-Erik Enestam i medlet på 90-talet att så inte ska ske. Här lyser en varningslampa, åtminstone mig, att det här är alltför många landstigningsbesök och det är vi inte överens om. Man kanske kan ha förståelse när det gäller besök till Lotsberget, men här ingår också andra, mera utbredda besök.

På följande sida, sidan 11, skriver man kort om gränsbevakningsväsendet. Från den 1 januari 2011 blev det åländska sjöbevakningsområdet inkluderat i Finlands sjöbevakningssektions nyorganisation, västra Finlands sjöbevakningsområde.

Jag har sagt det förut här i lagtinget och jag säger det igen: I något skede faller den vattendroppen ner som gör att det omkringliggande slättlandet översvämmas. I något skede går Finland över gränsen för när gränsbevakningen inte längre sköts som en civil myndighet i enlighet med konventionen från 1921.

Jag har pekat på att lagstiftningsförändringarna som har duggat tätt i riksdagen när det gäller den frågan, särskilt på 90-och noll-talet under Gunnar Janssons, min och även under Elisabeth Nauclérs tid. Det har varit ett utökat samarbete mellan den civila myndigheten och med det militära försvaret i landet. Jag menar att man nog nästan gått över gränsen redan för att man ska kunna kalla det fullt ut en civil myndighet, sedd ur konventionens synpunkt.

När man underställer Ålands sjöbevakningsområde med västra Finlands sjöbevakningsområde då har man nog gått för långt.

Jag har förhoppning att vi i självstyrelsepolitiska nämnden i år igen med förnyad kraft ska diskutera den här frågan.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Vtm Janssons resonemang om Ålands ställning som part i självstyrelsearrangemangen och därmed sammanhängande lösningar var mycket intressant och jag delar det i allt väsentligt.

Jag kan upp upplysningsvis meddela att 1983, när jag kom till riksdagen, så ifrågasattes Ålandsöverenskommelsens giltighet på fullt allvar, Ålandsöverenskommelsen av 1921 som vi ska fira nu så småningom, efter en animerad vetenskaplig diskussion som utförts på 70-talet närmast av professorerna Tore Modéen och IIlka Saraviita, som kollegan Jansson säkert känner till. Idag ser vi ett läge där vår ställning av part inte ifrågasätts överhuvudtaget, där vi kan bygga upp den och där den andra parten i systemet, republiken Finland, nu får formulerar sig och uppenbarligen till och med behöver en parlamentarisk kommitté för att ta reda på vad vi vill.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack för den kompletteringen. För oss som har varit med under här tiden så är det alldeles riktigt att det har skett en fantastisk utveckling. Säkert har vi biträtt lite i den utvecklingen på olika sätt från alla håll. Det gäller att hålla i det här och att det fortsätter att ske. Vi har haft god hjälp under de här 30 åren av utvecklingen inom folkrätten. Resonemanget efter andra världskriget har utvecklats i en för oss väldigt positiv riktning. Det som kallas sedvanerätt i ett område har alltmer blivit en del av ett folkrättsligt arrangemang. På det sättet har vår status i både självstyrelsesammanhang och demilitariserings- och neutraliseringssammanhang förstärkts.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Utvecklingen inom folkrätten har definitivt gått vår väg, åtminstone efter 1970 och sedan tog utvecklingen ett stort kliv 1995 med EG-, EU- medlemskapet. Det har ju klart utvecklats till förmån för den politiska verksamheten på den juridiska verksamhetens bekostnad. Folkrätten är nu ett politiskt umgänge där juridiken får stå tillbaka, helt i linje med vad vi också drog upp i våra strävanden om självstyrelsens egen utveckling i förhållande inte bara till Finland utan också till EU.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det ska nu bli intressant att se huruvida Finland klarar av att internt inom landet, när det gäller konstitutionens utveckling och samarbete med självstyrelsen, förmår ta samma steg som man har gjort inom folkrätten när det gäller den här utvecklingen. Det blir ganska avgörande för våra diskussioner framöver, just den här mogenheten hos den fortfarande relativt unga nationen Finland att klara av en likartad utveckling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till självstyrelsepolitiska nämnden.

Remiss

2        Källskatt

Ltl Axel Jonssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 2/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Axel Jonsson

Fru talman! Bästa lagtingskollegor, fri rörlighet är ett populärt begrepp i dagsläget, men vad innebär det egentligen? I EU handlar det främst om tre saker; varor, tjänster och kapital. Den här åtgärdsmotionen om källskatt tar främst sikte på tjänster och specifikt arbetskraft.

Vi vet alla att behovet av arbetskraft på Åland, som i vanliga fall också är högt, stiger kraftigt framförallt under sommarsäsongen. Men även under äppelskördetiden är behovet extra stort av arbetskraft.

Problemet, som vi i Ålands Framtid vill komma åt med den här motionen, är de personer som är bosatta utanför Åland, utanför Finland, som vill komma hit och arbeta under högst ett halvår. De här personerna är tvungna att betala en schablonskatt på 35 procent. Eftersom skatten är källskatt så finns det inte någon möjlighet till avdrag, som man i den vanliga personbeskattningen kan göra. Sedan tillkommer också socialskyddsavgift och pensionsavgift så det blir sammantaget en ganska stor del av lönen som går bort i det här förfarandet.

Det här gör det mycket svårt för de åländska företagen att anställa svenskar. Således minskar också utbudet av 9 miljoner svenskspråkig arbetskraft i en handvändning, lite krasst räknat.

Med tanke på självstyrelsens syfte så är det för oss i Ålands Framtid självklart att Åland ska ha ett annat system vad gäller beskattningen för dem som kommer utifrån, för att vi ska se till att de åländska företagen har goda möjligheter att anställa svenskspråkig arbetskraft, t.ex. lika goda möjligheter som de som kommer från Finland. Dessutom skiljer sig verkligheten i riket ganska väsentligt från den åländska situationen vad gäller arbetslöshet.

Varför källskatten är så hög kan ju rimligtvis kanske förklaras av finländsk sysselsättningspolitik. Källskatten hindrar ju i ganska stor utsträckning utländska arbetstagare från att komma till Finland under en tillfällig tid.

Här på Åland, där vi snarare har arbetskraftsbrist samt ett stort behov av säsongspersonal, slår det totalt fel och blir en rejäl kullerbytta istället.

Enligt mitt förmenande känns det samtidigt lite långsökt att man som utlänning, som kommer hit och jobbar, skulle skapa en extra kostnad på 35 procent av lönen för samhället. Man tar knappast särskilt stor del av t.ex. barn- och äldreomsorg, sjukvård eller utbildning under den tid som man arbetar här, i alla fall inte i samma utsträckning som vi som bor och verkar här.

Nej, systemet är fel och utländska arbetstagare borde snarare premieras än bestraffas på det här sättet.

Den här typen av skattelagstiftning klingar dessutom ganska principiellt illa när det gäller EU:s grundläggande principer om fri rörlighet för varor, tjänster och kapital och i det här fallet tjänster. Det känns rätt märkligt att man tillåter den här typen av lagstiftning inom EU idag.

Jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan titta närmare på vilka lagliga grunder som man har en källskatt i Finland.

Många av er känner säkert till Nordjobb där ungdomar inom Norden ges möjlighet att åka till ett annat nordiskt land och sommarjobba. Jag tycker att det är ett bra projekt som främjar det nordiska samarbetet och det kan säkert ge nyttiga kontakter för våra ungdomar.

Man kan ställa sig frågan varför vi med den här källskattelagstiftningen ska hindra islänningarna, färingar, norrmän, svenskar och danskar som vill komma hit och jobba över sommaren. I alla fall gör man det mycket mera attraktivt att åka någon annanstans än till Åland och till Finland. Det här är fel, tycker jag.

Man har ett flertal skatteavtal i Norden som tar sikte på den här typen av problematik. Man försöker lösa gränshindersfrågorna av den här karaktären, t.ex. mellan Torneå och Haparanda har man ett s.k. gränsgångaravtal som tar mera sikte på pendlare än kanske, i vårt fall, personer som kommer hit och jobba ett par månader och sedan åker tillbaka. Men man kan definitivt ta inspiration från den här typen av skatteavtal.

Sammanfattningsvis, fru talman, är detta enligt min uppfattning ett allvarligt gränshinder som inte bara missgynnar det åländska samhället utan också klingar illa med EU:s principer om fri rörlighet och självstyrelsens fundamentala syfte. Tack. 

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag vågar också som representant för regeringspartierna säga att det här en bra motion. Tankegångarna är synnerligen motiverade och motionen borde egentligen också läggas i Finlands riksdag. Det kunde vi kanske tillsammans försöka åstadkomma.

Det är ju inte bara EU:s fria rörlighet för arbetstagare som talar för det här. Det är sannerligen också de nordiska överenskommelserna, inte minst genom årtiondena och de senaste årens avskaffande av gränshinder. Det är ju helt orimligt att man på låga löner ska betala 35 procent källskatt när den rätta skatten egentligen kanske ska ligga på 8-10 procent.

Däremot är det intressant med Torneå och Haparanda, att man faktiskt har en bilateral överenskommelse. På det sättet kan det här vara en sak för den här av regeringen aviserade Ålandshavskommissionen, att man där skulle göra en särskild överenskommelse så fort som möjligt om just detta.

Ltl Axel Jonsson, replik

Absolut, det är positivt om regeringen också stöder de här tankegångarna om motionen.

Vad gäller Torneå och Haparanda så ser ju situationen lite annorlunda ut. Om man får till en Ålandshavskommission, som vi ännu inte har sett, så kan det absolut vara ett uppdrag för den kommissionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! I likhet med kollegan Roger Jansson så välkomnar även vi från centern det här initiativet.

Kanske ltl Jonsson kunde friska upp minnet, när vi tittade på den här frågan för ett antal år sedan så konstaterade man att den nordiska lösningen mellan Sverige och Finland uppe i norr, där Haparanda och Torneå ingår, var en del av det nordiska skatteavtalet inom ramen för den typen av förhandlingar. Den typen av förhandlingar är något som vi gärna skulle ha velat ha lite mera permanent stämma och säte i. Det här är en fråga som kanske blir intressant även ur den synvinkeln.

Har ledamoten konstaterat att förutsättningarna i övrigt är jämförbara? Om jag kommer ihåg rätt så räckte det att man for hem en gång i veckan för att slippa källskatten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer det som ltl Jansson framför. Torneå och Haparanda är föremål för det nordiska skatteavtalet. Där följer man ju mera den allmänna gränsgångarregeln som inte bara används där utan också t.ex. vid Svinösund. Sverige och Danmark har ingen fast landgräns som krävs för att gränsgångarregeln ska användas. Mellan Norge, Finland och Sverige används gränsgångarregeln flitigt mellan flera olika gränskommuner.

Förhållandena är inte likadana på Åland i och med att vi inte har en fast landgräns mot Sverige. Gränsgångarregeln kan inte direkt tillämpas då, givetvis kan man hämta inspiration därifrån och titta på liknande lösningar. Förutom landgränsen så torde förhållandena vara ganska likartade.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet?

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! I likhet med vtm Roger Jansson vill jag från min och regeringens sida säga att det är väldigt lätt att sympatisera med den här motionen. Jag tror vi alla vill underlätta och ge möjligheter också för ungdomar från Sverige och kanske från andra nordiska länder att komma hit till Åland och arbeta på bättre ekonomiska villkor.

Det här är inte någon ny fråga. När jag tog kontakt med finansavdelningen för att diskutera den här motionen så framkom det med all tydlighet att den har levt ganska länge. Man har gjort olika försök för att göra framsteg.

Det som har hänt är gränsgångaravtalet, som nämndes här. Man ska sova en natt och vistas två dagar på sin hemort för att det avtalet ska vara giltigt, att man ska få skatten hem till Sverige. Det är väl i och för sig inte så långt ifrån att man kunde ha en sådan situation här också mellan Åland och Sverige med tanke på de frekventa resor som görs mellan Åland och Sverige.

Vi tar till oss den här frågan. Vi kommer naturligtvis att svara på tilläggsfrågor och ge information i utskottet.

Jag vill ge motionären det positiva beskedet att källskattelagen som gäller håller på att ses över i sin helhet just nu i riket. Det finns kanske anledning och bättre möjligheter än tidigare för oss att kunna påverka det här i en sådan riktning så att vi kan få vissa förbättringar. Den möjligheten ska vi försöka utnyttja från landskapsregeringens sida och tillsammans försöka uppnå det som motionären och vi eftersträvar.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag undrar om vicelantrådet kan ge oss svar på frågan huruvida det här i Norden bara är ett problem i Finland? Situationen är helt annorlunda när finska eller åländska ungdomar jobbar i Sverige, Norge eller Danmark eller svenska ungdomar som jobbar i Danmark eller Norge. Det är åtminstone min minnesbild av det. Det är bara i Finland som man klämmer till med 35 procent källskatt.

Vtm Roger Jansson, replik

Det är mycket möjligt att det är så. Jag kan inte bestämt säga någonting, för jag har inte tidigare varit i kontakt med det här ärendet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har en kort kommentar. Det är en omöjlighet att hoppa in i andras replikskiften.

Jag tycker att det är väldigt trevligt att både vicelantrådet och vtm Roger Jansson uttalade sitt stöd för den här motionen. Sedan får vi se hur långt det stödet räcker. Man tycker i varje fall att det är ett viktigt ärende som tas upp.

Vtm Jansson sade att det var en bra motion och att man kanske borde lägga motionen i Finlands riksdag.

Orsaken till att källskatten är så hög i Finland är uttryckligen en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Man vill skydda den finska arbetsmarknaden. Men för vårt vidkommande, som har ett skriande behov av arbetskraft, så blir konsekvenserna totalt det motsatta. Det skapar ju gränshinder som inte är av denna värld.

Det är många som förvånar sig när de kommer till Åland att det kan vara svårt att få betjäning på bra svenska på många av serviceplatserna här. Det har ju sagts att det beror på att man vill vara de finländska turisterna till lags. Men jag tror inte alls att det är så, utan det beror mycket på problematiken att skattesatserna blir orimliga för ungdomar från t.ex. Sverige som vill komma hit och jobba inom den åländska turistsektorn.

Detta ville jag tillägga, det är onödigt att upprepa det som har sagts. Jag vill tacka för stödet. Jag tror att det är viktigt att man kan föra ett resonemang mot det finska finansministeriet från landskapsregeringens sida och hänvisa till det arrangemang som finns uppe i Haparanda och Torneå eller varför inte det arrangemang som också finns i Öresundsregionen. Man borde få till stånd ett specialarrangemang för Åland just p.g.a. att konsekvenserna av den här lagstiftningen blir synnerligen negativa för Åland.

Ltl Sara Kemetter

Tack, fru talman! Det är bra att höra att Finland ska se över källskatten. Det är ett viktigt initiativ som ltl Jonsson tar upp.

Jag vill bara påpeka att det är ganska intressant att just Ålands Framtid, som har jobbat och motionerat att åländska ungdomar har svårt att få sommarjobb, sedan kommer med en sådan här motion som strider lite mot varandra.

Jag vill påpeka att det är svårt för åländska ungdomar att få sommarjobb. Jag tycker att de i första hand ska ges chanser att få sommarjobben. Om man plockar bort källskatten och gör det lättare så tror jag att vi har en stor arbetskraftsinvandring från eventuellt Rumänien och andra länder som eventuellt kan ta över ungdomarnas arbeten.

Det här är nog en åtgärd som jag tycker att man borde fundera på ordentligt före man sätter igång. Tack. 

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Jag blir lite förskräckt över ltl Kemetters anförande. I min värld är åtminstone alla välkomna hit att jobba och bidra till det åländska samhället. Jag förstår inte varför vi ska syssla med sådan protektionism här. Det är också lite oväntat att den här ståndpunkten kommer från socialdemokraterna, som annars brukar värna om lika rättigheter för alla och solidaritet. Jag har tyvärr lite svårt att förstå de här tankegångarna.

Ltl Sara Kemetter, replik

Jag vill på nytt påpeka att det är viktigt att våra åländska ungdomar i första hand får sommarjobb, att vi inte sitter med arbetslöshet här bland 18–19-åringar. Plockar man bort källskatten med motiveringen att ungdomarna kommer från Sverige då får vi ju in svenska ungdomar som gärna skulle sommarjobb på Åland. Men i första hand tycker jag att det är ett skydd. Just därför tror jag att det har varit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, som har förts fram via Finland, att vi ska ha en källskatt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Min uppfattning är nog ändå att det finns gott om sommarjobb här på Åland under sommarsäsongen framförallt. Jag ser nog inte riktigt det här problemet som Kemetter för fram, att inte jobben skulle räcka till våra åländska ungdomar. Jag tror på ett utökat utbyte av arbetskraft i Norden. Jag tror inte att vi ska försöka skydda varandra från att andra kommer hit och tar våra jobb. Jag tror snarare att vi vinner mycket, mycket mera på ett större utbyte och att man skapar viktiga kontakter för framtiden. Precis såsom vi kan åka och studera till Sverige så tycker jag att man borde få komma hit och jobba över sommaren om man känner för det.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Det är klart att man ska få komma hit och jobba, det tycker jag också är en bra sak.

Som ltl Jonsson säkert vet så har han ju själv motionerat om att man skulle kunna få möjlighet att starta nya företag och till och med bidrag från landskapet för att det just har varit brist på sommarjobb för åländska ungdomar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man blir lite fundersam. Jag undrar om ltl Kemetter känner till all säsongspersonal som jobbar idag inom t.ex. jordbruket? Hela jordbruket med specialodlingar är beroende av säsongsarbetskraft och de är utsatta för precis samma sak. Det finns inte åländska ungdomar att tillgå som överhuvudtaget vill göra de här jobben. Jag är mäkta förvånad över socialdemokraternas inställning till den här frågan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Jag förstår att du säkert tänker så. Jag är fullt medveten om att man tar in billig arbetskraft t.ex. från de baltiska länderna till äppelodlingarna och också inom byggbranschen och andra branscher. Jag tycker att den arbetsmarknadspolitiska åtgärden är viktig. Det är viktigt att man i första hand skyddar de egna arbetarna. Det är ändå de som betalar skatt här året om, även kommunalskatt.

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! I dagens läge skulle en stor del av de säsongarbeten som existerar på Åland idag överhuvudtaget inte kunna fungera med den tillgång av arbetskraft som finns på Åland bl.a. av åländska ungdomar. Säsongsarbetskraften som kommer hit har samma bekymmer, att man betalar källskatt, som svenska ungdomar som kommer till Åland.

Benämningen billig arbetskraft får stå för Sara Kemetter. Man betalar avtalsenliga löner. Jag tror inte att de överhuvudtaget strider mot de principer som gäller.

Ltl Sara Kemetter, replik

Det har du säkert alldeles rätt i. Det var säkert ett fel uttalande. De följer säkert garanterat alla avtal som finns. Där har jag aldrig tvekat.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tycker att det är lite otydligt vad motionärerna vill. Man har talat om svenska ungdomar som ska komma och jobba hit och man har talat om arbetskraft till jordbruket osv. Lagstiftningen gör ju inte skillnad på varifrån man kommer och hur gammal man är. Skattelagstiftningen är principiell och den ska behandla alla lika.

Om man ska ändra på källskatten så måste man först ta reda på varför vi har den och vad syftet med den är. Nu har bara källskatten framställts som att den inte är bra för det åländska samhället och det åländska näringslivet. Det kan man säkert ha synpunkter på.

Grunden när det gäller arbetskraftens rörlighet är väl att man betalar skatt i det land där man jobbar. De flesta som kommer in på den åländska arbetsmarknaden kan antagligen jobba med korta uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Det finns en hel lagstiftning ännu kvar, det är inte helt fritt.

Jag tycker att utskottet måste reda ut källskatten och dess syfte. Sedan kan man överväga om det är bra att ha källskatt eller inte. Nu utgår man bara ifrån att källskatten ska bort för att det inte är bra för Åland. Jag tror att det argumentet kan väga ganska lätt på finansministeriet i Helsingfors. Man måste nog reda ut det ännu mera. Jag önskar nog mera kunskap i den här frågan innan jag är beredd att så där kategoriskt ta ställning. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Ungdomar och äppelodlingar var ju bara konkreta exempel på sådana som drabbas av källskatten och där det kan göra skillnad att man kan få till en förändring vad gäller källskattelagen.

Jag kan däremot inte förstå att vi måste utreda syftet. Det är klart att det är nyttigt att vi utreder syftet och varför man en gång i tiden tog fram det här. Men tittar vi på dagens läge så har vi en arbetskraftsbrist på Åland. Ett så pass påtagligt hinder som källskatten ändå utgör så är det väl ändå ganska logiskt att man funderar över att ta bort källskatten, när vi ser att vi behöver få hit arbetskraft. Man kan tycka vad man vill men källskatten är ett konkret gränshinder och hindrar de åländska företagen från att anställa svenskar och andra från Norden och världen som arbetskraft. Jag tycker att det principiellt är fel.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag vill gärna att ltl Axel Jonsson redogör för grunderna för källskatten. Vad är lagstiftarens syfte med hela källskatten? Att man tycker illa om källskatten har man rätt till. Men om man ska övertyga lagstiftaren om att ta bort källskatten så måste nog argumentationen vara grundligare, det är jag helt övertygad om.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker att det verkar ganska klart att syftet med lagstiftningen är att man ser till att den egna inhemska befolkningen har arbeten istället för att de som kommer utifrån ska ha samma villkor när de kommer hit och jobbar. Man hindrar ju utländsk arbetskraft från att komma till Finland för att istället se till att den egna sysselsättningen ska vara hög. Tanken kan vara god, men förhållandena på finska sidan och på Åland ser ju helt olika ut. Medan man har arbetslöshet i Finland så har vi arbetskraftsbrist här, då är det inte ändamålsenligt att vi har samma lagstiftning vad gäller källskatten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag förstår det som att motionärerna då anser att källskatten har tillkommit för att förhindra att utländsk arbetskraft kommer till Åland och Finland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! För mig har den här frågan under 20 år varit en rättvisefråga. I förhållandet till vårt övriga relativt rättvisa skattesystem så är det här en orättvis ingrediens. Förslaget i den här motionen är alltså inte att ta bort källskatt, utan det är att göra den rimligare. Man skriver i motionen; ”utformas så att den inte försvårar”. Om man då kommer hit och har en sommarlön på 1 800 euro och jobbar under två eller tre månader så skulle den slutliga skatten i vårt övriga skattesystem bli ungefär 10-15 procent. Om man jobbar och skulle ha 5 000 euro i månaden under samma tid så skulle den slutliga skatten i skattesystem bli över 35 procent. Här drabbas sommarjobbarna och de som har lite sämre betalt av en väldig orättvisa. Det vill jag ha förändring på.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Men klämmen går inte ut på att jämställa arbetskraften utifrån med arbetskraften på Åland. Det står att man ska underlätta för åländska företagare att anställa rikssvensk arbetskraft. Inte kan vi ju ha en lagstiftning som bara riktar in sig på rikssvensk arbetskraft. Lagstiftning måste ju vara generell, den måste ju gälla alla, åtminstone inom EU-området, vad jag förstår.

Ltl Roger Jansson talar om dem som har små inkomster men nog drabbas väl alla som jobbar på samma villkor av 35 procent, oberoende av avlöningens storlek.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag har för min del inte dissekerat klämmen inför utskottsbehandlingen och sagt att den bör godkännas. Jag menar att i huvudfråga om den 35 procentiga skatteregimen, källskatt för utländska arbetare, så bör vi vända oss till finansministeriet för att få en förändring till stånd. Den här åsikten har jag haft alla tider. Oberoende av lönen som man får, om man får en låg eller hög lön, så är den finska källskatten som man tar ut direkt via arbetsgivaren 35 procent, enligt nu gällande lagstiftning. Det rimmar inte med vår övriga skattelagstiftning, där den slutliga inkomsten för året avgör hur hög skatteprocent man har. Den kan växla mellan 0 procent och över 50 procent faktiskt. 35 procent är väldigt högt för dem som har relativt låga sommarlöner eller löner under en kortare period.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker att man blir lite klokare efter de här replikskiftena. Grunden till varför man har gått in för källskatt på 35 procent kvarstår ännu. Trots det så har vi ju en inflyttning av arbetskraft inte bara från närområdena utan också från andra länder i Europa. Storlek och hur hela den här skatten är utformad tycker jag att man i utskottet mycket noga måste grunna på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

 Första behandling efter bordläggning

3        Produktion av genetiskt modifierade växter

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2011-2012)

Ärendet bordlades 07.03.2012. Först tillåts fortsatt diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Frågan om GMO-grödor ska kunna förbjudas eller begränsas inom hela eller delar av EU:s medlemsstater har stötts och blötts i flera år.

När vi hade upp vårt lagförslag till debatt förra veckan så aviserade jag att det skulle hållas ett miljöministermöte i Bryssel på fredagen. Det har funnits stora förhoppningar att den här frågan skulle kunna få ett avgörande under miljöministrarnas rådsmöte i Bryssel. Men, inte heller den här gången lyckades man enas, trots att Danmark, som nu är ordförandeland, har en hög miljöprofil och har stora ambitioner med miljöpolitiken. Det kompromissförslag som Danmark lade fram stoppades av en blockerande minoritet. Nästa gång som GMO-direktivet kommer upp är i juni. Målet har varit att kommissionen ska få en mer flexibel hållning till odling. Kompromissförslaget gick ut på att medlemsstaterna skulle kunna förbjuda eller begränsa GMO-grödor trots att grödorna ändå är tillåtna inom EU. Man skulle kunna begränsade grödorna inom delar av sitt medlemsland eller i hela landet.

Ett annat kompromissförslag gick ut på att man skulle kunna göra undantag för olika områden i samband med att nya GMO-grödor auktoriseras. Ett stort antal medlemsländer kunde acceptera kompromissförslaget. Men det fördes också fram andra åsikter som ledde till en blockering.

Hur kommer det att gå för vår åländska lag? Hur kommer den att klara lagstiftningskontrollen? Ja, det återstår att se. Det finns i alla fall två åländska regeringar som står bakom det här lagförslaget som nu ska gå vidare.

Det finns några få frågeställningar från EU-kommissionens sida. De hade en del synpunkter på det lagförslag som den tidigare regeringen lade fram.

Ni kanske minns när vi hade debatten i november att man samtidigt också skickade framställningen till EU-kommissionen för synpunkter. Tyvärr, har vi först idag fått ta del av kommissionens synpunkter på den ursprungliga framställningen från november.

Flera av de här frågorna har klargjorts i samband med det gedigna arbete som social- och miljöutskottet har gjort och som har lämnats till lagtinget.

Beträffande synpunkter som handlar om skyddsavstånden bl.a. mellan korspollinerande arter och konventionella samt ekologiskt odlade motsvarande så ämnar vi svara EU-kommissionen att vi kommer att göra som man har gjort i andra delar av EU där man har begränsat GMO-odling, dvs. göra in-casu bedömningar, man bedömer det från fall till fall. Det gör man genom att beskriva respektive skyddsavstånd i samband med en förordning och så meddelas det här till EU-kommissionen. Sedan får man invänta svar och klartecken från EU, vilket man gör för varje art.

Min förhoppning är i alla fall att det åländska lagförslaget, vars syfte är att hindra spridning och inblandning av GMO i andra grödor och känsliga biotoper, ska kunna införas på Åland. Vid eventuella hinder på vägen har landskapsregeringen beredskap att klargöra och förtydliga. Tack.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! För mig blev det oklart vad kommissionen sade. Det blev lite inlindat i att det ska komma en förordning och där ska man skriva om skyddsavstånden. Vad sade kommissionen om skyddsavstånden som den ursprungliga lagen hade? Vi står nu i beråd att ytterligare göra skyddsavståndet ännu längre. Finns det problem där? Jag tycker att det är viktigt att vi skulle få veta det från ministern. Vad var egentligen budskapet till den delen?

Från liberalernas sida har vi varit med och tagit fram den här lagen. Vi är helt inne på att man ska försöka den här vägen. Det går inte att förbjuda GMO men man kan göra det den här vägen genom att bygga upp skyddsavstånden.

Under behandlingen här i lagtinget har vi vaknat till insikt om att det finns en del i den här lagen som vi inte längre kan skriva under på. Jag vill igen understryka att vi var med och tog fram den, men vi var inte riktigt observanta på vad den principiella frågan som regressrätten och landskapets ersättningsansvar egentligen handlar om.

Under utskottsbehandlingen av det här ärendet så är det flera än liberalerna som har kommit till insikt om att det här kanske inte riktigt var en bra konstruktion.

Man bygger upp ett nytt system där man med samhällsmedel går in och blandar sig i två parters strid. En part förorsakar skada för en annan part. Meningen är att den part som har åsamkat skada ska betala till den som har fått skadan. Som det är uppbyggt nu så ska samhället bygga upp ett eget system där man går in och tillfälligt betalar och sedan kräver ut betalningen. Varför kan inte det här skötas parterna emellan? Det är vår frågeställning. Varför bygga upp system, samhällsmedel ska till och dessutom ska man ha en viss administration och hantering av det här. Den principiella frågeställningen är inte klart redovisat från majoritetens sida varför man vill ha det här systemet. Man har talat om att det ska finnas någon form av rättssäkerhet i det, men jag förstod aldrig det argumentet. Jag vill gärna höra argumentationen från majoritetens sida. Varför ska landskapsregeringen vara mellanhand?

Vi har funderat på vad det var som hände mellan finans- och näringsutskottets behandling som tyckte som liberalerna nu gör och till det att social- och miljöutskottet behandlade samma ärende och tog en helt ny ställning. Vad var det som hände under arbetets gång så att man i de olika partierna ändrade sig i den här frågan? Om jag kommer ihåg rätt så är väl alla partier med i båda utskott. Jag funderar lite på hur de olika partierna möjligen har resonerat. Jag har svårast att förstå att moderaterna och obundna inte ser den principiellt felaktiga uppbyggnaden. Moderaterna har hela tiden hävdat att man ska minska på bidrag och bidrag till jordbrukssektorn och annars i övrigt också. Från obunden sida talar man om att man ska ändras bidragssystemet och man vill få bort bidragen. Däremot är det svårare att säga varför socialdemokraterna har ändrat sig. Medan jag förstår varför centern har ändrat sig. Det var också en centerminister som lade den här lagen, det är helt logiskt att man följer upp det och det går också i linje med vad centern ofta förespråkar. Jag funderar vilka förändringar som har skett under arbetets gång. Man har ändrat från det ena utskottet till det andra.

Vi håller på att bygga upp en lag som ska skydda odlare, det är mycket bra. Vi sätter ansvar på den som har åsamkat skadan och det är mycket bra. Det systemet måste finnas. Men varför ska vi också ta över ansvaret till samhället och gå in och betala för den som bryter mot lagen? Jag vill ha ett klargörande. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Beträffande skyddsavstånd som diskuterade mest under remissdebatten så var det avståndet 2 000 meter till biodlingar. Där vill kommissionen bara påpeka att den, för att uppnå någon slags enhetlig tillvägagångssätt, håller på att ytterligare analysera domen från september 2011 i Bayern. I det domslutet utgick man från ett skyddsavstånd på minst 10 kvadratkilometer, dvs. 3 000 meter. För mig känns det som att vi är rätt väg och att utskottet har gjort rätt när man har höjt avståndet till 2 000 meter. Det var bara det som kommissionen ville upplysa oss om.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Så det svar som har kommit från kommissionen ger inte vid handen att vi behöver vara oroliga för att vi ytterligare i lagtinget förlänger skyddsavstånden? För farhågan har varit att om vi utökar skyddsavstånden så kan det finnas problem gentemot kommissionen. Tydligen är inte allt klargjort där ännu, så det finns en massa frågetecken.

Minister Carina Aaltonen, replik

De skyddsavstånd som vi kanske inte har diskuterat så mycket är avstånd för växter som kan korspollineras, där begär däremot kommissionen att vi ska klargöra varför vi har skillnad på avstånd mellan konventionell och ekologisk odling. När det gäller konventionell odling så är det 70 meter och när det gäller ekologisk odling så är det 200 meter. Där har kommissionen haft en del synpunkter. Men det är inte så att jag eller regeringen känner att det här lagförslaget kommer att förfalla på grund av de här frågorna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Såsom jag förstår ministern så är ministern helt trygg i att det här kommer att hålla och att vi nu kan gå vidare med det här från lagtingets sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Vtm Viveka Eriksson ställer frågor som hon själv borde veta svaret på, eftersom lagframställningen är exakt densamma som hennes regering lämnade till lagtinget. Jag ber vtm Eriksson läsa motiveringarna till de paragrafer som hon nu tycker att vi ska ändra.

Det finns inte några nya tankar jämfört med det som vtm Viveka Eriksson och hennes parti bara för några veckor sedan stod för.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Precis som jag sade i mitt anförande så har liberalerna tittat närmare på den här frågan. Vi har ändrat åsikt under utskottsarbetet. Det är ofta så när man går mera in på djupet i utskottsarbete så inser man många gånger vissa saker. Därför har vi helt enkelt ändrat inställning till det här.

Men det som är intressant är att frågan har väckts under utskottsbehandlingens tid. De andra partierna har också tyckt att här finns anledning att gå in och ändra. Eftersom vi var ganska eniga om det i finans- och näringsutskottets utlåtande så förstår inte jag och liberalerna vad det är som har hänt mellan de två utskottsbehandlingarna. Här i lagtinget har det funnits en syn att man skulle gå in och ändra och plötsligt ändrar det från majoritetspartiernas sida.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det som har hänt är alltså att liberalerna har ändrat uppfattning och är beredda att försvaga ställningen för ekologiska odlare framförallt.

Det andra är att man försöker ge sken av att det här skulle innebära att vi ungefär skulle börja strö ut bidrag på icke seriösa villkor och att det skulle vara en stor vinst administrativt om det här inte sköttes på något sätt av förvaltningen. Jag kan intyga vtm Eriksson att risken för att det här ska ske är för det första väldigt liten och för det andra så lär förvaltningen klara av det. Det är nog inte där som det står och faller.

Sedan är det inte ovanligt att utlåtanden från alla utskott inte följs av huvudutskottet och det tror jag att vtm Viveka Eriksson känner till.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det här är en principiell fråga. Man bygger in ett system där man lägger in samhällsmedel och man bygger in ett system där det ska hanteras från förvaltningens sida. Medan lagen säger att de som lider skada ska ha ett skydd. Men det är de som förorsakar skadan som ska betala. Varför ska samhället då gå in emellan? Det är en principiellt viktig fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Här frågades varför moderaterna stöder landskapsregeringens förslag. Mitt svar är att för det första så betraktar vi det här nästan som en icke fråga. Det blir knappast aktuellt. För det andra står det i 30 §: ”Ersättning kan betalas inom ramen för det anslag som tagits in i landskapsbudgeten”. Det innebär att om landskapsbudgeten är på noll så blir det inte aktuellt. Men för rättsskyddet i vissa sammanhang kan det bli aktuellt någon gång i framtiden att någon behöver få ersättning som inte får det utan en civilrättslig kostsam process. Då kan man ha det här instrumentet med, men det är inte tvingande.

Vi har noterat att finans- och näringsutskottet föreslår till social- och miljöutskottet att det kan övervägas att göra den här förändringen, så står det i deras utlåtande.

Talmannen

Tiden är ute!  

Vtm Viveka Eriksson, replik

På vilket sätt blir rättsskyddet starkare för den förfördelade parten när man skriver i lagparagrafen att ”landskapsregeringen kan, om det finns budgetmedel”. Då är det ju en stor osäkerhet i det. Var ligger rättsskyddet?

Vi bygger upp en lag som syftar till att skydda en odlare för att inte odlaren ska påverkas av genmodifierad odling. Vi bygger upp en sådan lag, men vi förstår inte varför samhället ska gå in som en mellanhand.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! I dessa fall som inte alls är aktuella, men som möjligen kan bli det någon gång i något enstaka fall i framtiden, så bygger vi nu en lag där den som gör sig skyldig till spridande av genmanipulerade grödor, till någon annan som sedan blir drabbad, så ska den som sprider betala. Men det kan uppstå situationer där den som sprider inte betalar och inte är anträffbar och det blir den typen av problem. Då har vi flera system i vårt samhälle där samhälle ges rätt via lagstiftningen, och det ska vara det när man har den här typen av ersättningar, att gå in och korrigera det som inte fungerar, eftersom den lidande kan vara den betydligt svagare parten.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Vi bygger upp ett system där samhälle har beredskap att gå in och lyfta av ansvaret för den som bryter mot lagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Tack, fru talman! Vtm Eriksson antydde att socialdemokraterna skulle ha ändrat sig och haft en åsikt i finans- och näringsutskottet och en annan åsikt i social- och miljöutskottet. Men det vill jag klart och tydligt dementera att så är inte fallet. Socialdemokraterna hade inte någon närvaro i när det här ärendet behandlades i finans- och näringsutskottet av den orsak att vår medlem då var väldigt aktivt involverad i regeringsförhandlingarna och hade inte möjlighet att vara närvarande. Socialdemokraterna hade heller ingen suppleant att tillgå.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Även jag är glad att vi har kommit så här pass långt. Vi är just vid målsträcket när det gäller GMO-lagstiftningen.

Jag tycker också att diskussionen som lagtinget har haft har varit intressant, om ersättningar när jordbrukare lider skada på grund av eventuell GMO-gröda.

Vi måste komma ihåg att modellen för lagstiftningen ursprungligen är en proposition. Den kommer från riket.

Man kan konstatera att det är rimligt att samhället ersätter folk som lider skada. Vi har diskuterat exempel i vår lagtingsgrupp, t.ex. fiskare som lider, och samer som lider skada med rennäringen. Det är helt skäligt och anständigt att samhället ersätter fiskare och samer eftersom man t.ex. bestämmer sig att man ska ha en livskraftig sälstam eller en livskraftig rovdjursstam.

Jag anser att paragraferna som vi diskuterar mera är rimliga i riket än vad de är på Åland. Man har en lång östlig gräns där man inte kan ha kontroll över vad som sker på andra sidan gränsen. Det kan finnas jordbruk på andra sidan gränsen som kan ha betydelse för finska jordbrukare.

Det står ingenting i betänkande att man kan ersätta eko-odlare. Som jag tolkar det har konventionella jordbrukare precis samma rätt att kunna kräva ersättning som eko-odlare.

Det kan heller inte ha undgått någon, så mycket som det har debatterats och diskuterats, att man med alla medel och till vilket pris som helst vill undgå att vi får GMO-grödor till Åland i dagsläget. Det kan finnas en annan bakgrund till hur lagen ursprungligen utformades i riket. Tack.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Jag blev lite fundersam. Hur kan man påstå att det är mer rimligt att en sådan här lagstiftning, just paragraferna, skulle vara relevanta på fastlandet. Med tanke på Åland, vår känsliga flora och småskaligheten så borde det ju vara ännu viktigare att vi skyddar speciellt just den ekologiska odlingen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

I riket har man ju andra omständigheter eftersom man inte kan ha kontroll på vad ett annat land odlar. Man har en lång gräns mot ett annat land. På Åland ska det vara en väldigt medveten handling att någon tar GMO-utsäde till Åland och börja odla det på Åland. Det är en helt annan medveten handling om man börjar odla det på Åland än om det t.ex. sprider sig över gränsen.

Ltl Sara Kemetter, replik

Skyddsgränserna har ju varit väldigt debatterade. Vi måste komma ihåg speciellt när det gäller gränsen mellan Finland och Ryssland och att områden där man får odla mellan gränserna är så pass stora avstånd så jag tror inte att det kommer att bli ett problem. Om man har en plätt här och så har man gränsen och så har man en plätt där så kommer det säkert att överskrida 70 meter och säkert 3 000 meter också.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det var ett resonemang som jag förde. Jag har inga sådana expertkunskaper att jag kan uttala mig om det. Men jag vet att det ska vara en helt annan medveten handling om man tar GMO-grödor till Åland. Man tar dem till en ö, man tar dem över vattnet och man importera dem helt medvetet.

Sedan har man också i lagtinget och i landskapsregeringen försökt fasa ut sådana här system, vilket vi har vi gjort med skördeskadorna. Man tycker att jordbrukarna ska ha egna försäkringssystem. Det blir ju skattebetalarna som får stå för fiolerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag måste medge att jag också var mycket skeptisk till det här förslaget från början. Men i och med att vi har ordet ”kan” med i lagparagraferna så kunde jag acceptera det. Det kan också vara preventivt, ett skydd. Internationella företag med väldigt potentiella muskler när det gäller att processa olika saker, så de företagen har en vanlig odlare väldigt svårt att hantera. Vi har diskuterat det här i salen tidigare också. Då kan blotta hotet, att landskapsregeringen kan gå in och stöda och delta i de här processerna och kanske förskottera, stoppa upp det här. De som är väldigt starkt emot GMO måste ju se det här som positivt och att det är bra att det är med. När det står ”kan” så får det vara. Å andra sidan tycker jag det är bra att liberalerna och alla partier här granskar bidragssystemet och om det är ändamålsenligt eller inte. Man ska veta från landskapsregeringens sida att om man kommer med den här typen av lagförslag igen så kommer det att bli väldigt granskat. Man ska vara väldigt försiktig och det kan också vara en fördel.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så var det. Som vtm Viveka Eriksson påpekade var fokus att förhindra GMO-odling på Åland. Sedan när man började penetrera lagstiftningen i utskottet så dyker det upp andra saker som man har all orsak att diskutera, vilket vi har gjort nu. Liberalerna har sagt sin ståndpunkt.

Jag håller också med att det står ”kan”, det stå inte ”ska”. Vad är det för rättsskydd då? Man ”kan”, det står inte ”ska”.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Att det står ”kan” betyder att det här inte ska användas slentrianmässigt i varje sammanhang, att man alltid tror att man går via landskapsregeringen och hämtar pengar. När de speciella fallen dyker upp, för GMO är nytt vi vet inte vad som händer i framtiden, så kan det vara ytterligare ett instrument som finns med. Det finns ett litet verktyg i verktygslådan som man kan ha för att stoppa spridningen av ovälkommen GMO på Åland. Det är så som man ser på det. Därför har vi som inledningsvis varit lite skeptiska till de här paragraferna gått med på att de får vara kvar den här gången.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det står också i framställningen: ”Det kan också med tanke på den skadelidande som bedriver konventionell eller ekologisk jordbruksproduktion anses vara enklare om en ersättningsansökan i första hand får lämnas till landskapsregeringen i stället för att talan ska väckas i domstol.”

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det stämmer att en misslyckad samexistens både kan drabba en konventionell odling och en eko-odling. Eftersom gränsvärdena för eko-odling är mycket strängare än för konventionell odling så är riskerna för att en eko-odlare ska drabbas ekonomiskt större. Det är ju meningen att det här ska vara en ersättning för att trygga en viss utkomst under den tid man för en process mot den som har åsamkat skadan. Det är inte som ltl Katrin Sjögren sade att det är skattebetalarna som alltid betalar till sist. Därför har man regressrätten i den paragrafen. Jag tycker att det är en schysst bestämmelse som gör det möjligt för lagtinget att ta konsekvenserna ifall det här misslyckas i det enskilda fallet.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Precis så är det, eko-odlingen har strängare gränser och strängare krav. Men nog kan det ju vara fruktansvärt ödesdigert för en konventionell odlare också om man får GMO-produkter i sin säd eller sina potatisar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, så är det. Det kommer att bli en bedömning från fall till fall. Ur samhällets synvinkel så tycker jag att det verkligen är att ta ansvar för den här lagstiftningen och ytterst vara beredd att trygga den som drabbas, istället för att säga; ”det här är en civilrättslig process och nu får ni gå till domstolen och slåss inbördes”. Jag är lite förvånad över den här lite kallhamrade attityden som nu plötsligt liberalerna visar upp.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det handlar definitivt inte om någon kallhamrad attityd, utan att försöka ha en linje i de här frågorna. Vi har varit med om att fasa ut skördeskadorna. Det finns många företag, många näringsidkare som kan hamna på pottkanten om andra element i samhället hindrar deras näringsutövning. Men så mycket som den här frågan har debatterats och så mycket som den har väckt medialt intresse så kan det inte ha undgått någon att vi inte vill ha GMO-produkter på Åland.

Detta med lika behandling gäller ju också, hur man behandlar alla näringsutövare och företagare på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag lovade mig själv i morse att jag inte skulle säga något i det här ärendet och det gick ju bra inledningsvis.

 Jag håller med ganska långt om det som vtm Jansson sade om ersättningsfrågorna specifikt. Det var ett icke ärende, vilket jag håller med om. Frågan är om inte stora delar av den här framställningen är ett icke ärende. Det går att strida om allt i detta i parlament.

Jag reagerade lite på när ltl Barbro Sundback sade i en replik till liberalerna att de ville försvåra för de ekologiska odlarna. Det är ingen skillnad, det är riktigt. Gränsvärdena är högre och avstånden är högre men det är ingen skillnad. En konventionell odlare som inte vill ha GMO-grödor inblandade i sin produktion lider precis lika stor skada som en ekologisk odlare.

Vart fjärde år pratar vi om att vi ska renodla, vi ska förenkla och det råkar sammanfalla med valrörelsen av någon anledning. Men sedan blir verkligheten precis tvärtom.

Tittar man på framställningens paragrafer 30-31 så skrev jag i marginalen i utskottsbehandlingen; varför ska landskapet var inblandad i det här? Nu hör det till god ton att man inte röjer vad olika sakkunniga har sagt. Men det framkom att den här typen av arrangemang, om det blir en tvist mellan två parter, så kan landskapet träda in och betala ersättning inledningsvis men att det återföljs av regressrätt, dvs. att landskapet i sin tur kräver tillbaka pengarna. Det här är något som har funnits i tidigare, var det svar som jag uppfattade. Utskottsmedlemmar får rätta mig om jag minns fel, men det var motivet till att det fanns med.

Nog är det ju att förenkla, nog är det ju att renodla om man tar bort paragraferna 30-31.

Jag vet att ltl Eklund kommer att stöda finans- och näringsutskottet som tycker att social- och miljöutskottet ska överväga ett rent civilrättsligt ersättningssystem utan landskapets inblandning. För att vi inte ska få någon ödesdiger spricka i vår lagtingsgrupp i denna storpolitiska fråga så kommer vi övriga också att stöda finans- och näringsutskottet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! När ltl Eriksson tog upp 31 §. Som jag läser motiveringarna i framställningen så kan man kräva tillbaka det som man har betalt ut i ersättning men inte för omkostnaderna, advokater osv. Man kan aldrig få ersättning för juristkostnaderna bara för det man har betalat ut. Det är också ett motiv för att paragraferna ska lyftas bort.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vågar inte svara på hur det förhåller sig med det. Regressrätten har ju funnits på näringsavdelningen i många andra olika sammanhang också. Men om vi ändå försöker sträva till att förenkla så nog förenklar liberalernas förslag den här framställningen. Varför ska landskapet vara inblandat i sådant här överhuvudtaget? Med tanke på det nya ledarskapet och det moderna regerandet så kan vi säkert enas om det här så småningom här i parlamentet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag tyckte inledningsvis att vi inte var tillräckligt uppmärksamma på ordet ”kan” när vi diskuterade det här i utskottet. De här paragraferna har nog en enorm stor betydelse. Paragraferna kan i princip sägas att de är icke-paragrafer, att de är verkningslösa. Kommer det en regering som tycker att de vill stöda vissa speciella tillfällen så kan man faktiskt gå in och göra det. Då finns det en lag för att hjälpa till i de här processerna för att betala ut stöd till någon som blir väldigt illa åtgången i något sammanhang. Annars hänvisar man till att det står ”kan” så behöver man inte bry sig om dem överhuvudtaget. Det är frågan om paragraferna ens är värda att ta bort eller om det är värt att diskutera dem. Det är en väldigt liten sak i det här sammanhanget i och med att ordet ”kan” försvagar paragrafen väldigt starkt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller med om att det är en liten sak som kanske inte är värd att diskutera så där jättemycket. Vi har haft en sådan praxis tidigare, jag hoppas att den ska gälla också under den nya regeringen, att man inte ska gå in så väldigt mycket i speciella, specifika fall, utan man försöker behandla medborgarna på samma sätt oavsett vilket fall det handlar om. Det här är i grund och botten en väldig tillkrånglad lagstiftning. Man kan ju inte säga att det är en enkel lagstiftning. Det hänger ihop med att GMO-odling är tillåten i grund och botten men man utformar lagstiftningen så att man i praktiken omöjliggör odling av GMO-grödor. Det är klart att ett sådant lagberedningsuppdrag blir lite komplicerat. Men om man i varje fall plockar bort den här lilla grejen så blir det lite enklare.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte om det förenklar. Jag kan förtydliga vad paragrafen kan komma att användas till. Vi har i debatter, TV-program och i andra sammanhang hört om Montsanto, BASF och de multinationella jätteföretagen. Om det sedan är en enskild liten eko-odlare som ska börja processa mot de här företagen så då kan det vara bra att paragraferna finns att ta till. Det är i sådana sammanhang som jag tycker att paragraferna kan få finnas med utan att det stör i övrigt. Jag vet inte om det kan störa ltl Eriksson om de råkar finnas med.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag skulle troligtvis kunna leva vidare om paragraferna 30 och 31 är kvar. Men det är sprickan i partiet som jag är orolig för, så den vill jag gärna hålla ihop.

Jag ville ändå upplysa ltl Mattsson när det gäller rättsprocesser mot Monsanto så handlar de här paragraferna uttryckligen om en odlare förorenar en annan odlares produktion med GMO- grödor. Det handlar inte om någon process med internationella koncerner. Det handlar om två parter lokalt här i landskapet. Huvudfrågan är ju vad landskapet sist och slutligen har för roll i det här egentligen?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Minister Carina Aaltonen nämnde om att denna lagstiftning kan stöta på problem vid laggranskning avseende uppenbarligen därmed inte bara EU-notifieringen utan också möjligen den granskning som förekommer internrättsligt av våra landskapslagar.

Jag har tidigare gett uttryck för ett visst bekymmer med paragraferna 30 och 31 enligt utskottets betänkande från synpunkten av huruvida lagtinget har den här behörigheten att reglera rättsförhållanden mellan enskilda. Men jag stannar vid det.

Jag har nämnt det tidigare och förstår naturligtvis bakgrunden. När den här framställningen skrevs i tiden så fanns det en proposition på väg till riksdagen eller rent av kanske i riksdagen med ungefär motsvarande innehåll, varmed behörighetsproblemen kunde lösas med stöd av det som vi brukar kalla 19:3, den bestämmelse i självstyrelselagen som ger lagtinget möjligheten att lagstifta på riksdagens område om motsvarande bestämmelser finns i rikslagstiftning. Avsikten är att uppnå enhetlighet och överskådlighet.

Vi vet att riksdagen ännu inte har bestämt sig hur det blir med denna rikslagstiftning och om det överhuvudtaget blir till någonting. Jag bara pekar på det här som en frågeställning som vi får svar på så småningom.

Den kanske allvarligare invändningen följer i 33 §, framställningens 32 §, som också ministern lite var inne på, dvs. huruvida landskapsregeringen i umgänget med EU-kommissionen kan använda sig av landskapsförordning för att reglera sådana saker som möjligen kräver reglering framöver och där det krävs förordningsfullmakt. Vi känner till att problematiken kring fullmakter för landskapsregeringen att utfärda landskapsförordningar är komplicerad. Komplikationerna kommer av grundlagens 80 § och självstyrelselagens 21 §. Flera eller kanske alla kollegor kommer ihåg behandlingen av finansförvaltningslagen där vi alldeles särskilt gick in i omfattningen av självstyrelselagens 21 §. Säkerligen kommer många av oss ihåg de fall där högsta domstolen har sagt att en paragraf i lagtingsbeslut faller på den grund att förordningsfullmakten inte är tillräckligt begränsad. Då har vi också fört ett resonemang om vad landskapsregeringen ska jämställas med. Ska landskapsregeringen jämställas med statsrådet eller med ministerium eller underlydande myndighet? Det här är en öppen fråga som vi inte får svar vare sig i grundlagen eller i självstyrelselagen. Här kan problemen faktiskt dyka upp.

I framställningens 32 § lyder förordningsfullmaktens så här: ” Landskapsregeringen kan i förordning besluta närmare om begränsningar av eller förbud mot odling på sådant område som avses i första momentet av paragrafen”. Det område, ett GMO-fritt område eller zon, är något sånär definierat.

Utskottet har ändrat i paragraferna, paragraf 32 blir paragraf 33, av skäl som vi förstår. Man har satt förordningsfullmakten sist i paragrafen och gett den lydelse som låter: ”Landskapsregeringen beslutar i förordning om begränsningar eller förbud mot odling i enlighet med denna paragraf.”

När vi nu drar oss till minnes vad högsta domstolen och Ålandsdelegationen i andra ärenden har sagt om krav på begränsning och specifikation av en förordningsfullmakt så är jag nog orolig för att det sista momentet rör sig i en gränszon som möjligen tippar över de begränsningar som följer av självstyrelselagen 21 §.

För ordningens skull ska jag läsa 21 §. Det gjorde kollegan Runar Karlsson flera gånger när vi behandlade finansförvaltningslagen. Den lyder: ”Landskapsregeringen kan med stöd av ett bemyndigande i landskapslag utfärda landskapsförordningar i angelägenheter som hör till landskapets behörighet. Genom landskapslag ska dock utfärdas bestämmelser om grunderna för individens rättigheter och skyldigheter samt om frågor som enligt grundlagen eller självstyrelselagen i övrigt hör till området för lag”. Kan detta moment 4 röra enskildas rättigheter och skyldigheter? Ja, alldeles säkert när det gäller att begränsa var man får odla, om man är en odlare eller också annars naturligtvis.

När landskapsregeringen utfärdar förordningar gör man det då som statsråd, vilket vi har hävdat? Gör man det som lägre myndighet, som högsta domstolen har hävdat, ja då har vi problem.

Vi vet ju också att Ålandsdelegationen är mycket noggrann när den numera granskar behörighetslydnaden. Man tar inte bara kompetensuppräkningar i paragraferna 18 och 27, utan man granskar uttryckligen förordningsfullmakten, numera nästan alltid under ett särskilt avsnitt i sina utlåtanden. Om Ålandsdelegation har ställt tvivel om det finns tillräckliga begränsningar för att utfärda förordning så brukar ärendena gå till högsta domstolen och högsta domstolens praxis känner vi ju till. Vi behöver inte gilla den, men vi vet hurdan den är. Framförallt kom det väldigt tydliga signaler i en näringsstödslagsstiftning tidigare osv.

Utan att riktigt uppfatta vad ministern avsåg, om jag förstod henne rätt, med att landskapsregeringen dock kan förtydliga det här, åtminstone i förhållande till kommissionen, genom reglering i landskapsförordning så rör vi oss på områden som inte är alldeles problemfria.

Jag avslutar med att citera självstyrelselagen 60 §:” Om ett stadgande i en landskapsförordning står i strid med landskapslag eller i landskapet tillämplig rikslagstiftning, t.ex. grundlagen, får den inte tillämpas av myndigheterna”. Jag kanske kan få ett förtydligande? Tack, fru talman.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är grundläggande i vårt arbete att förordningsfullmakterna i framställningen granskas i förhållande till självstyrelselagen och grundlagens 80 §. Jag håller med om att man kan ställa frågan i samband med framställningens 32 §. Inte har ju utskottet förenklat problematiken genom den ändring man nu har gjort i den paragraf som nu är 33 §. Vi är nog överens i den här osäkerheten.

Vi kommer att få svar inom fyra månader efter att lagtinget har tagit det här. Vi inväntar väl besked först från Ålandsdelegation och sedan från den nya presidenten. Det ska bli intressant att se hur man ser på den frågan. Det är nog viktigt att utskotten är noga med den här kontrollen.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, jag delar synen på det sättet att jag uppfattade också framställningen som lite tydligare vad gällde begränsningar för förordningsfullmakten när det uttryckligen gällde zoner enligt ett avsett avskilt moment i dåvarande 32 §. Nu har utskottet, med all respekt, placerat förordningsfullmakten sist i paragrafen och bemyndigar landskapsregeringen att i så fall tillämpa den i alla områden som paragrafen omspänner och det är lite vågat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det kan ju vara värdefullt för vår egen undervisning och utbildning att föra den här typen av resonemang i plenum. Första momentet ger ju mindre problem när det gäller att avgränsa fullmakten. Medan det tredje momentet, som nu också innefattas av fullmakten, alldeles klart huvudsakligen är riksbehörighet och därmed problematisk för landskapsregeringen att utfärda förordningar under, om det överhuvudtaget är rimligt.

Det kunde ju vara intressant att höra hur utskottet har resonerat när man flyttat fullmakten till att bli sist i moment. För min del är det okej att det får underställas lagstiftningskontroll och så lär vi oss igen mera i de här frågorna.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Ja, det är sant. Jag kan avslöja att jag faktiskt länge tvekade med ett så här tråkigt inlägg i denna sena timme i behandlingen av detta lagförslag. Men jag gjorde det ändå för jag har intresserat mig alldeles särskilt för förhållandet, som flera av oss naturligtvis har gjort, mellan grundlagen och självstyrelselagen. Lagtingets ambitioner på den punkten är alldeles klar; vi ska förstärka självstyrelselagens status med alla medel. Jag tycker inte att vi ska vara nöjda förrän vi har nått en nivå där landskapsregeringen jämställs med statsrådet, enligt grundlagens 80 §.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Tack, fru talman! Min bedömning, efter att jag har diskuterat med näringsavdelningens tjänstemän och efter synpunkterna från EU-kommissionen på lagförslaget, är att det inte kommer att förorsaka några nya åtgärder eller större komplikationer.

Beträffande förordningsfullmakten så påminner EU-kommissionen oss om att de regleringar som vi ska göra i förordningar så måste vi anmälan på förhand till EU i form av ett förslag.

Huruvida man kommer att ta upp det här i Ålandsdelegationen har jag inte någon synpunkt på.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Den här frågan kompliceras därför att med myndigheter i självstyrelselagen avses myndigheter i Finland, dvs. man får inte tillämpa en landskapsförordning ifall den innehåller bestämmelser i strid med lag. Det är högst osannolikt att kommissionen känner till det här juridiska finliret i Finland. Det kan väl tänkas att kommissionen nöjer sig med en förordning, de facto är förordning lag på i europeiskt språk.

Vad gäller kommissionens syn på saken kan man nöja sig med den här normeringen på förordningsnivå, men det berättigar inte myndigheter hos oss eller annorstädes som ska följa självstyrelselagen att också göra det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Vtm Roger Jansson förde ett resonemang om hur vi har diskuterat i utskottet när det här momentet har flyttats. Jag har försökt fundera på hur vi har diskuterat. Min uppfattning är, andra utskottsmedlemmar får också rätta mig eller komma med tilläggsuppgifter, att vi inte har fört något direkt resonemang kring det här i utskottet.

Uppfattningen är att den här momentförändringen närmast har att göra med att man utgick ifrån att man skulle förenkla den här skrivningen, det skulle bli mera allomfattande. Det är mitt svar på vtm Janssons fråga hur vi har diskuterat i utskottet.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Tack, utskottsordförande Beijar för det svaret. Det står lakoniskt på sidan 9, under motiveringarna: ”I förtydligande syfte föreslås att förordningsfullmakten omformuleras och flyttas till 4 mom.” Jag kan förstå att man inte upplevde det som en stor sak. Men det innebär faktiskt nu att man genom den här förflyttningen lite försöker flytta fram självstyrelsens positioner i förhållande till laggranskningen. Därför blir det ännu intressantare att följa laggranskningen i det här sammanhanget.

 Jag antar att den här debatten här i plenum kommer att resultera i att den kommer att underställas en viss granskning. Vi får se hur det blir, om förslaget innebär att man flyttar fram positionerna och att frågan som vtm Gunnar Jansson tog upp här, om likställande av självstyrelsens myndigheter med rikets myndigheter, också i det sammanhanget kommer till ny prövning.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Jag delar vtm Jansson synpunkter här. Det blir intressant att se hur vi flyttar fram våra självstyrelsepolitiska positioner i detta ärende.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget kapitel för kapitel. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs 1 kapitlet i förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om produktion av genetiskt modifierade växter för godkännande. Kapitlet är godkänt.

Föreläggs lagens 2 kapitel. Kapitlet är godkänt.

 Föreläggs lagens 3 kapitel. Kapitlet är godkänt.

Föreläggs lagens 4 kapitel. Kapitlet är godkänt.

Föreläggs lagens 5 kapitel. Kapitlet är godkänt.

Föreläggs lagens 6 kapitel.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag förslår 30-31 §§ stryks i lagförslaget om produktion av genetiskt modifierade växter.

Talmannen

Begärs ordet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag ber att få understöda ltl Sundbloms förslag.

Talmannen

Under detaljbehandlingen har lagtingsledamoten Torsten Sundblom, understödd av ltl Mats Perämaa föreslagit att 30 och 31 §§ utgår ur lagen i enlighet med reservationen till betänkandet. Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer därför att verkställas.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag begär öppen omröstning.

Talmannen

Begärs ordet?

Ltl Torsten Sundblom

Fru talman! Jag ber att få stöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts, understötts och kommer att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Brage Eklund och Jörgen Pettersson att biträda vid rösträkningen.

Omröstningspropsitionen ställs så att den som omfattar social- och miljöutskottet betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Torsten Sundbloms ändringsförslag, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Upprop.

Omröstningen har gett resultatet; 16 ja-röster, 9 nej-röster och 5 är frånvarande.

Lagtinget har alltså omfattat social- och miljöutskottets förslag.

Därmed är lagens 6 kapitel godkänt.

Föreläggs lagens 7 kapitel. Kapitlet är godkänt.

Lagens rubrik. Godkänd.

Lagens ingress. Godkänd.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

4        Behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2011

Finans- och näringsutskottets redogörelse (FUR 1/2011-2012)

Enligt 15 § i arbetsordningen ska finans- och näringsutskottet för varje år avge en skriftlig redogörelse beträffande handläggningen av ärenden rörande tjänstekollektivavtal till lagtinget.

Först tillåts diskussion i ärendet och efter det antecknar sig lagtinget redogörelsen för kännedom.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Till Finans- och näringsutskottets ansvarsområden hör enligt den 15 § i den nya arbetsordningen att varje år godkänna och ge en skriftlig redogörelse beträffande handläggningen av ärenden som rör tjänstekollektivavtal till lagtinget. Det är inte så nytt som det låter. Samma sak har även det tidigare finansutskottet gjort varje år, ungefär vid den här tidpunkten.

Det är ett viktigt uppdrag som på olika sätt berör landskapets cirka 1 800 anställda och landskapets förhandlingar med respektive fackliga organisationer. De flesta av de anställda i tjänstekollektivavtalsförhållande, cirka 1 100, ser som anställda på ÅHS varje dag till att ålänningarna får den goda vård och omsorg som en medborgare på Åland har rätt till. Andra sköter på olika sätt den övriga dagliga driften av landskapet.

Många av de nya avtalen från 2011 är det kanske inte mycket att orda om. De följer gängse praxis och innehåller inga andra överraskningar än normala förhöjningar. Med ett viktigt undantag. Under fjolåret genomfördes den stora gymnasiereformen som resulterade i den nya myndigheten Ålands Gymnasium och två underlydande skolor: Ålands yrkesgymnasium och Ålands lyceum. Jämfört med tidigare kostnader har lönerna för huvudsakligen undervisningspersonalen stigit med cirka 200 000 till 300 000 euro, beroende på hur man räknar. Denna förhöjning utgör två-tre procent av lönekostnaderna vilket ändå är mindre än de första uppskattningarna gav sken av. Lite övergripande uttryckt fick ingen av de tidigare anställda sänkt lön medan de mer nyrekryterade lärarna fick höjd. Över tid ska detta jämna ut sig och dels ge en rättvisare lönesättning och dels skapa attraktivare arbetsplatser.

Sammantaget har det varit många avtal som utskottet har godkänt. Det är också relativt många avtal som utskottet har antecknat sig till kännedom. Utskottet har inte funnit anledning att vidare kommentera något av dessa avtal. De har haft teckning i de budgetanslag som har funnits.

Med hänvisning till det anförda föreslår ett enhälligt utskott att lagtinget antecknar sig finans- och näringsutskottets redogörelse angående behandlingen av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2011 till kännedom. Tack för ordet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussion är avslutad. Lagtinget antecknar sig redogörelsen för kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

5        Trygg Föglötrafik

Landskapsregeringens svar

Ltl Torsten Sundbloms skriftliga fråga (SF 1/2011-2012)

En skriftlig fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Trygg Föglötrafik. Landskapsregeringen har vid upprepade tillfällen i uttalanden till massmedia fört fram att m/s Skarven ska säljas nu senast i en lokal tidning 24 februari. Att gå ut med detta budskap till skärgårdsbefolkningen sprider oro och osäkerhet om vad som ska hända med skärgårdens livsviktiga förbindelser. Detta budskap kan få för skärgården allvarliga konsekvenser vad gäller tron på skärgården som etableringsort för företag och som bosättningsort.  På Föglö är dessutom ett företag verksamt som ligger på tredje plats bland Ålands mest framgångsrika företag på Kauppalehtis top-tio lista och har ett stort transportbehov. Idén att sälja landskapets nyaste och modernaste fartyg påminner mest om ett hugskott som är illa eftertänkt och de skärgårdsfärjor som är byggda 1985 och tidigare är otidsenliga och borde ersättas i första hand.

Med hänvisning till 38 § lagtingsordningen ställer jag till landskapsregeringen följande fråga: Vad avser landskapsregeringen göra för att Föglös företag och befolkning ska våga tro på att trafiken kommer att fungera på en tillfredsställande nivå?  

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Bästa lagtingsledamöter, jag vill börja med att tacka för att jag får förmånen här idag att diskutera och debattera skärgårdstrafik, intressant.

Ltl Torsten Sundblom frågar efter vad landskapsregeringen ska göra för att trygga Föglötrafiken? Notera, Föglötrafiken.

Landskapsregeringen konstaterar att Ålands skärgård är unik. Den består inte bara av Föglö, utan det finns över 6 000 namngivna holmar och skär.

Trafiken är väl integrerad och trafiken är en förutsättning för allt liv i skärgården, i hela den åländska skärgården.

Vad är det då som gör att landskapsregeringen tänker nytt? Vad är det som gör att landskapsregeringen vågar tänka nytt? I första hand är det den ekonomiska situation som vi befinner oss i. Det finns inga möjligheter att fortsätta i inkörda banor. Vi måste våga tänka nytt om vi vill ha en levande skärgård. Vi måste våga arbeta proaktivt om vi vill ha en levande skärgård.

Vad vet vi, förutom att vi har ett begränsat ekonomiskt handlingsutrymme? Ja, vi vet att vi har bunkerpriser som stiger väldigt kraftigt och är svåra att påverka. Vi vet också att de löneförhandlingar som landskapsregeringen har fört, speciellt de sista åren, inte har gett oss det förväntade resultatet ännu. Vi har alltså i vårt rederi exakt samma problem som i det privata näringslivet. Vi har höga bunkerkostnader och vi har höga personalkostnader.

Nå, vad vill då landskapsregeringen? Vi vill ha en trafik i hela den åländska skärgården året runt. Vi ställer oss frågan; är tryggheten relaterad till ett specifikt fartyg? Eller är tryggheten relaterad till att det finns en trafik?

Jag gör en kort reflexion, fru talman. Om jag går till läkaren för att jag är sjuk, så är det inte väsentligt om läkaren heter Larsson eller Karlsson. Det väsentliga är jag får komma till en läkare. För de flesta skärgårdsbor är det inte väsentligt vad fartyget heter, utan att landskapsregeringen istället kan garantera en trafik.

Det gäller att se möjligheter, att våga tänka utanför boxen. Man kan fråga sig om man behöver ett så pass stort fartyg som Skarven eller något annat fartyg i motsvarande storlek på en transportsträcka som tar 25-30 minuter? Behöver vi flytande restauranger ombord när vi ska skapa ett kortruttssystem? Behöver inte vi, som alla andra, ta miljöhänsyn? Är det okej att vi kör på bränslet som finns idag med stora tunga fartyg? Nej, det är inte det. Det är inte okej att fortsätta som vi har gjort, därför söker vi alternativa lösningar i form av ett lättare tonnage som möjliggör att vi kan fortsätta att trafikera i skärgården och förhoppningsvis med ett mera miljömässigt anpassat alternativ.

När det står i lokalpressen att landskapet utreder försäljning av Skarven så kan man också läsa vidare varför landskapsregeringen även tittar på ett sådant här alternativ. Ja, därför att vi vill skapa förutsättningar för en trygg trafik även i framtiden. Att titta, fundera och tänka utanför boxen skapar möjligheter i svåra ekonomiska tider. Tack, fru talman.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det var ett budskap om att sälja Skarven som i likhet med ett tidigare budskap som fördes ut med buller och bång att man skulle flagga ut landskapets färjor till Sverige som föranleder oron. Har landskapsregeringen kontrollerat upp marknaden? Finns det fartyg att köpa med kort varsel? I så fall borde det budskapet ha kommit ut på samma gång.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Kortruttsinvesteringarna i skärgården kommer att ta en ganska lång tid att förverkliga. För det är många stora tunga ekonomiska investeringar som ska göras. En del i investeringarna är vår fartygsflotta. Självklart ska vi ett modernt tryggt miljöanpassat tonnage. Det är möjligt att Skarven ska vara kvar, det är också möjligt att den kanske sätts till försäljning. Det är helt och hållet det ekonomiska som avgör samt att vi från landskapsregeringens sida tar det fulla ansvaret för hela skärgården. Det gäller att få det integrerade trafiksystemet att malla i hela den åländska skärgården.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det var inte så mycket svar. Det var mest bara prat igen.

Kommer det nu pengar i tilläggsbudgeten för att köpa en ny färja för att kunna trafikera om man säljer Skarven? Hur är det riktigt ställt?

Minister Veronica Thörnroos

Tack, fru talman! Jag blir faktiskt lite osäker nu om ltl Torsten Sundblom inser vilka ekonomiska värden vi spelar med och vilken oerhörd komplicerad marknad som vi diskuterar att vi som myndighet ska ge oss ut inom det privata och titta på de alternativen? I den bästa av världar har vi kommit så långt i vårt förhandsarbete att vi kan ge klara och tydliga riktlinjer i tilläggsbudgeten, den s.k. omställningsbudgeten. I sämsta fall kan vi inte det. Men det viktiga, ltl Torsten Sundblom, är att vi i den här landskapsregeringen vågar tänka utanför boxen för att skapa möjligheter för en väl fungerande skärgårdstrafik. Skärgårdsborna, inklusive Föglöborna, är ålänningarna till fromma. Tack.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

6        Hemligstämpling av vårjakt

Vtm Viveka Erikssons skriftliga fråga (SF 2/2011-2012)

En skriftlig fråga ska besvaras inom tio dagar efter det att landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och samtidigt ange orsaken till att ett svar inte ges.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 14.03.2012 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil