Plenum den 12 september 2012 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 12 september 2012 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Godkännande av avtalet med Guatemala om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 14/2011-2012)

Andra behandling. 2

2    Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)

Första behandling. 2

3    Höjt utkomststöd

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2011-2012)

Första behandling. 4

4    Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2011-2012)

Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

Första behandling. 5

5    Geologisk lagring av koldioxid

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2011-2012)

Föredras. 6

6    Främjande av turismen vid Jan-Karlsgården

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 9/2011-2012)

Föredras. 11

7    Upphandling av bränsle

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 10/2011-2012)

För kännedom.. 13

8    Landskapslag om lagtingets kansli

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 6/2011-2012)

9    Utsläppshandel fas III, kompletterande lagförslag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22a/2011-2012)

Plenum slutar 14

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg Pettersson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Vicetalman Roger Jansson anhåller om ledighet från plenum 17.09 på grund av privata angelägenheter och från plenum 19.09.2012 på grund av deltagande i BSPC-seminarium i Riga Beviljas.

Remiss

1        Godkännande av avtalet med Guatemala om upplysningar i fråga om skatteärenden

Republikens presidents framställning (RP 14/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion. Ingen diskussion.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Andra behandling

2        Godkännande av avtalet och protokollet med Uruguay för att undvika dubbelbeskattning

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 20/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 13/2011-2012)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det lagförslag som ingår i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

3        Höjt utkomststöd

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 8/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 20/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet har kommit med ett kort betänkande beträffande förslaget till lag om höjt utkomststöd. Utskottet föreslår att lagtinget ska godkänna landskapsregeringens förslag. Orsaken till lagförslaget är att man i riket har gjort en justering där grunddelen har höjts från årsskiftet. Det primära syftet med det här lagförslaget är att även utkomststödstagare på Åland ska ha rätt att få utkomststöd utgående från samma nivå som övriga landet.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag noterade att det var ett mycket kort betänkande från social- och miljöutskottet. Jag är lite fundersam över att man inte har gjort mera analyser kring de här frågeställningarna.

Angående den förhöjda delen som man hänvisar till, livsmedelskostnaderna på Åland, i det fallet har man inte gjort någon analys över att vi på Åland kanske har andra fördelar som inte finns i riket. Den analysen saknar jag lite grann. I övrigt har inte utskottet gjort några större konsekvensanalyser.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Det är korrekt det som ltl Petri Carlsson säger om analyser. Vi har ansett frågan kring höjningen av grunddelen vara ganska självklar, likaså livsmedelspriserna och därmed har vi inte gjort några närmare utredningar kring det.

I landskapsregeringens framställning framgick de ekonomiska och administrativa konsekvenserna alldeles tydligt och klart. Utskottet anser att detta var tillräckligt och vi godkände det här lagförslaget enhälligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Talman! Jag tycker också det är rimligt att man har en höjning för dem som behöver det allra mest. Jag tror också att lagförslaget skulle vinna på att vi gör en ordentlig analys och ser vad det är som skiljer. Bara livsmedelspriserna och de ekonomiska konsekvenserna för landskapet ger inte tillräcklig information. Det finns fördelar och förmåner här på Åland som inte finns i riket och detta har inte analyserats i någon djupare utsträckning, som jag har kunnat läsa mig till i alla fall.

Christian Beijar, replik

Fru talman! Det som ltl Petri Carlsson tar upp i sin senaste replik tycker jag är en bredare fråga. Det är frågan om utredning om levnadskostnadsindex och liknande. Jag tycker att man bra kunde har ÅSUB att närmare fördjupa sig i den frågan för det är en sådan stor fråga. Den frågan är nog ingenting för social- och miljöutskott att närmare fundera på. Jag upplever att frågan är så pass stor och viktig så ÅSUB bra kunde titta på den frågan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag är en av dem som hade förmånen att få vara med för ett år sedan i dåvarande finansutskottet och behandlade den ändringen som då fanns i utkomststödet. Då diskuterades detta med utredningar som det just replikerades om.

Då redan för ett år sedan visste vi att det troligen blir en ändring på nivån av grunddelen i riket. I utskottet var vi medvetna om det när vi lämnade in betänkandet som av en tillfällighet har samma nummer. Vi på Åland skulle också då följa efter, vilket vi gör nu.

Av utskottsbehandlingen har jag den uppfattningen att de som ska tillämpa det här lagförslaget är tillfreds med de nivåer som är satta i det här förslaget. Den liberala lagtingsgruppen står bakom det här lagförslaget. Tack.

Minister Carina Aaltonen

Fru talman! Jag vill komma med ett klargörande när det gäller efterlysningen av analyser och fördjupning, som efterfrågades här i ett replikskifte.

Mycket av bakgrundsmaterialet kan man ta del av i revideringen av utkomststödslagstiftningen som kom för drygt ett år sedan. När vi började jobba med höjningen av de här summorna så kan det hända att vi var lite snåla på text. Vi hade kanske kunnat ta in mera av det resonemanget även i den här framställningen. Men det går bra att titta i handlingarna vad som har sagts och gjorts. Rapporten från 2007; ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet” ligger till grund för att vi väljer att dels höja utkomststödet men också att höja för att vi vet att livsmedelskostnaderna är högre på Åland.

Under den här mandatperioden kommer vi också att följa upp just den rapporten och se vilka effekter de här förbättringarna har fått för de mest ekonomiskt utsatta familjerna.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte kommer att räcka att enbart höja den här penningsumman. För kommunernas del finns det många goda exempel som man kan ta till sig när man jobbar med att bryta långvarigt beroendeskap av utkomststöd. I Sund och Jomala finns fina exempel där man har gått in och gett individuell rådgivning och stöd. Alla kommunpolitiker har ett viktigt ansvar att se till att hålla låga avgifter och ge möjligheter till människor med små inkomster att kunna försörja sig själva så att man inte ska behöva leva på utkomststöd i någon högre utsträckning.

Jag tackar än en gång utskottet för en väldig snabb och effektiv behandling av det här lagförslaget. Jag hoppas att det kan träda i kraft den 1 januari 2013. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 och 4 §§ landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Godkännande av avtalet om gemensam upphandling av auktionsövervakare

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 9/2011-2012)

Landskapsregeringens yttrande (RP 12/2011-2012-s)

Republikens presidents framställning (RP 12/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om gemensam upphandling av en auktionsövervakare och till lagen om sättande ikraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet om upphandling av gemensamma auktionsplattformar till de delar avtalen faller inom landskapets behörighet. Det var ett långt stycke.

Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till de här lagarna. Vi har bland annat konstaterat att landskapsregeringen har avgett ett yttrande till lagtinget om republikens presidents framställning angående avtalen om gemensam upphandling av auktionsövervakare och en gemensam auktionsplattform för utsläppsrätter under perioden 2013-2020. I yttrandet sägs, med hänvisning till ett utlåtande från Högsta domstolen, att en uppdelning av Finlands utsläppsrätter mellan riket och landskapet inte är möjlig. Det är den nationella myndigheten som fördelar utsläppsrätter till verksamheter som omfattas av lagstiftningen om utsläppshandel. I landskapet finns för närvarande tre företag som tilldelats utsläppsrätter.

Vi har i utskottet bl.a. hört representanter för företag som har utsläppsrätter. Utskottet konstaterar att det har varit väldigt positivt för företagen att ha dessa utsläppsrätter. Det har redan påverkat planeringen för företag som har för avsikt att begränsa utsläppen av växthusgaser. Systemet är så att om man kan spara utsläppsrätterna så blir de också värdefulla som försäljningsobjekt till andra företag. Det här har upplevts positivt och har redan fått positiva konsekvenser.

Handeln stimulerar företagen till att planera och vidta åtgärder som minskar utsläppen från förbränning av fossila bränslen. När företag avstår från att använda sina utsläppsrätter t.ex. vid en övergång till bioenergi frigörs utsläppsrätter som kan säljas till andra företag inom eller utom landet. Det här är en väldigt positiv sak.

Mot bakgrund av detta så förslår utskottet att lagtinget ger sitt bifall till att lagarna träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalen faller inom landskapets behörighet. Tack, för det.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Utskottsordförande redogjorde förtjänstfullt för ärendet så grundligt så egentligen skulle jag inte behöva säga någonting.

Men just den här handeln med utsläppsrätter, när man genom åtgärder kan minska på sitt utsläpp, få utsläppsrätter över och kunna sälja dem, den handeln kommer att fungera som en morot för företagen att göra sig mindre beroende av de bränslen som ger utsläpp. Det här är väldigt positivt tycker jag. Därför ville jag säga att jag tror att det här kommer att fungera som en morot.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med social- och miljöutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

5        Geologisk lagring av koldioxid

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 10/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 24/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner landskapregeringen lagförslag om geologisk lagring av koldioxid. Lagen innebär att det i landskapslagstiftningen intas bestämmelser om bl.a. förbud mot lagring av koldioxid geologiskt, förpliktelser som gäller koldioxidavskiljning, tillträde till annans transportnät, myndighetsuppgifter, vite, hot om tvångsutförande och hot om avbrytande samt överklagande och straff.

Fru talman! Det huvudsakliga syftet med lagen är att säkerställa att avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid som ett led i kampen mot klimatförändringen genomförs på ett sätt som säkert med tanke på miljön och människors hälsa. Samtidigt konsterar man att avskiljning och lagring av koldioxid är förbjudet att lagra i geologiska formationer inom Finlands territorium och ekonomiska zon. Orsaken är att det inte finns geologiska formationer som avses i direktivet om koldioxidlagring och som kan användas för att permanent och säkert lagra avskild koldioxid. Våra bergarter med rapakivin är alltså inte lämpliga för lagring.

Social- och miljöutskottet föreslår ett enhälligt godkännand av landskapsregeringens lagförlag om geologisk lagring av koldioxid.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! En sak som kan vara intressant är att social- och miljöutskottet var till Forsmark i går. Vi kan inte lagra koldioxid i vår berggrund här, samtidigt funderar man på slutförvar av kärnavfall. Men det finns en väsentlig skillnad. Kärnavfallet vill ha stabil berggrund, medan det kanske inte är det lämpligaste för koldioxiden eftersom det kan sprida sig till grundvatten och på det viset frigöras och så kan det uppstå läckage. Tack.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs först förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av lagen om avskiljning och lagring av koldioxid för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 18 § landskapslagen om miljöskydd för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras

6        Främjande av turismen vid Jan-Karlsgården

Landskapsregeringens svar

Ltl Anders Erikssons skriftliga fråga (SF 9/2011-2012)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Johan Ehn.

Ltl Anders Eriksson

Den här frågan handlar om främjande av turismen vid Jan-Karlsgården.

Kastelholm slott och de omkringliggande områdena hör till landskapets viktigaste turistmål och för att helhetsupplevelsen för besökare ska bli bästa möjliga krävs det goda kringaktiviteter och bra service. Mot den bakgrunden är etableringen av Smakbyn något som landskapsregeringen borde understöda på alla tillgängliga sätt. Dock förefaller det motsatta råda, till exempel har landskapsregeringen inte velat sälja två mindre markområden för att underlätta nämnda etablering.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Varför kan inte landskapsregeringen främja projektet Smakbyn genom att på öppna marknaden avyttra två mindre markkilar i anslutning till anläggningen?

Minister Johan Ehn

Frågan innehåller i sig en, kanske i någon mån, oklar syftning. Frågeställaren skriver nämligen i en och samma mening uttrycken ”projektet Smakbyn” å ena sidan och ”öppna marknaden” å andra sidan. Med begreppet öppna marknaden förstår vi vanligen inte en redan på förhand uppgjord utgång. Så har nog knappast heller frågeställaren tänkt, när den skriftliga frågan formulerades, så jag går vidare med att svara på vad landskapsregeringen gör gällande i frågan nämnda markområden.

Som känt är en större turismsatsning, den s.k. Smakbyn, under uppförande i området. Det är att betrakta som mycket positivt och kommer säkert att gynna många målgrupper och Kastelholmsområdet särskilt. Sammantaget innebär satsningen ett lyft för turismen och för Sunds kommun.

Området kring Kastelholms slott är dock mycket känsligt och ovärderligt i såväl kulturhistoriska som ekonomiska termer. Marken har tillhört kärnan i slottets gamla kronomarker. Slottet är en genom lag skyddad fornlämning och tillsammans med den kringliggande miljön ett av Ålands och Finlands främsta skyddsvärda områden.

Ett sammanhängande landskapsavsnitt kring slottet på Slottsholmen inklusive delar av Slottssundet utgör sedan år 1928 ett fastställt skyddsområde för slottet, det vill säga en zon på vilken särskilda antikvariska varsamhetsvillkor gäller.

Inom fastigheterna, liksom även längs hela Slottssundets och Kökshavets sydvästra strandlinje, finns fasta och maritima fornlämningar i form av brygg- och husgrundskonstruktioner samt rester av de medeltida valvgravar, spärraordningar och palissader som ingick i slottets och Slottsholmens olika försvarssystem. Anläggningarna har påträffats och till en del dokumenterats under arkeologiska undersökningar på 1980- och 1990-talet.  Området omfattas därför av lagenligt skydd.

Det unika området utgör en del av före detta Kastelholms kungsgårds marker vid slottet. Under 1930-talet, i och med den s.k. koloniseringsprocessen, friköptes delar av området av torpare. I början av 1980-talet återinlöste landskapet fastigheten i syfte att återinförliva det i Kastelholms skyddsområde och därmed möjliggöra styrning av den publika och museala utvecklingen inom skyddsområdet. Markområdena hålls planmässigt öppna och oexploaterade för att skapa fri sikt genom det värdefulla kulturlandskapet mot slottet, Vita Björn och Kökshavet.

Landskapsbilden har något förändrats i och med Smakbyns huvudbyggnad.

Kastelholmsområdet markanvändning omfattas även av en pågående generalplaneringsprocess. Arbetet med Sunds kommuns delgeneralplan för området är i slutskedet och när denna är klar kommer tydliga områdesbestämmelser att slås fast som beaktar Kastelholmsområdet som helhet.

Jag antar att frågeställaren med uttrycket ”markkilar” i sin fråga syftar på markområdena som utgörs av de östra delarna av fastigheterna Kastelholm II 1:35 och Tegelbacken 2:130, båda på Slottsholmen, samt Torpängen 2:128, som tidigare brutits från Kastelholm II.

I förslaget till delgeneralplan klassificeras marken inom tomterna 1:35 och 2:130 som fornminnesområde med åtföljande skyddsbestämmelser. Området 2:128 föreslås skyddat med stöd av plan- och bygglagen i den kommande elgeneralplanen. Syftet med plan- och bygglagen är att reglera markanvändningen och byggandet så att förutsättningar för en bra livsmiljö skapas och bevaras, en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling främjas och att kulturhistoriska värden bevaras. Samtliga här aktuella områdena har dessutom ett stort landskapsmässigt värde som med hänvisning till naturvårdslagen och den Europeiska landskapskonventionen inte får skadas. Direkt citat ur Europeiska landskapskonventionen: ”vid all slags verksamhet skall förfaras så att skada undviks på naturen inklusive landskapsbilden där det är möjligt.” 

Med hänvisning till vad som nämnts anser landskapsregeringen dels att en avyttring av markområden i Kastelholms anrika landskap i dagsläget skulle stå i strid med dels de lagar som nämnts tidigare, dels den Europeiska landskapskonventionen och dessutom är det av största vikt att säkra att den unika miljön bevaras. Däremot är landskapsregeringen öppen för samarbete med olika aktörer, inte enbart Smakbyn, för att främja en hållbar och framåtriktande utveckling i området. Det kan ske utan att avyttra mark så länge parterna kan komma överens om hur samarbetet ska bedrivas med hänsyn till å ena sidan det allmänna intresset som landskapsregeringen har som uppgift att bevaka, å andra sidan aktörens intressen för att utveckla och gynna i första hand sin egen verksamhet. En sådan diskussion är och ska alltid vara möjlig.

Dessutom står landskapsregeringen i beråd att bjuda Jan Karlsgårdens värdshus till att köpas som byggnad och en arrendetomt finns för det. Tack, fru talman!

Ltl Anders Eriksson

Tack, fru talman! Det går att få det att låta men verkligheten är lite annorlunda. Ministern sade inledningsvis att det var en oklar syftning med den här frågan. Det är det ju inte. Jag är ju väl medveten om att man inte kan avyttra landskapsegendom åt speciellt utpekade företag eller personer, utan det måste ske på den öppna marknaden. Det här handlar definitivt inte om att förstöra kulturmiljön runt Kastelholms slott. De här två markområdena som vi har debatterat hittills är en sak och det ska jag återkomma till.

Den här frågan har en större principiell bärvidd; ska landskapsförvaltningen hjälpa driftiga, duktiga företagare eller ska man stjälpa? Minister Ehn sade att landskapsbilden har förändrats i och med etableringen av smakbyn.

Hur kan det komma sig att det framställs som fula hus medan det är precis samma arkitektur som landskapsförvaltningen själv har använt? Hur kan det komma sig att man förstör utsikten från slottet medan landskapsförvaltningen själv har byggt nästan vägg i väg med slottet? Hur kan det komma sig att landskapsförvaltningen själv har använt de två nu aktuella områdena som parkering många gånger när man har haft evenemang där? Jag tror att det beror på att museibyrån anser att det är deras och att inte någon ska inskränka på fornminnena och kulturvärdena, det är deras. Det är ganska vanligt inom landskapsförvaltningen att man ser på de egendomar som man förvaltar som någonting personligt. Det här tycker jag att minister Ehn, som säger sig vara en borgerlig politiker som månar om företagsamhet, måste kunna ta sig ur. Man måste kunna ta sig ur tjänstemännens garn och skaffa sig en egen uppfattning om vad som är rimligt.

Har ministern Ehn överhuvudtaget varit på plats och besiktat de här områdena och sett vad det handlar om? Jag har väldigt svårt att tro det när han pratar om hur väl man har skött områdena. Områdena är ju totalt fastvuxna med vass och alar. Jag vill utvidga den här frågan lite; ska landskapsförvaltningen hjälpa eller stjälpa driftiga entreprenörer?

Minister Johan Ehn

Fru talman! Det är en fråga som har ett självklart svar. Det är ju helt självklart att vi ska vara med och hjälpa. Det upplever jag också att landskapsregeringen som myndighet har gjort.

När man går tillbaka och tittar på hur smakbyn kom till stånd så har man från landskapets sida haft en väldigt snabb process för att göra detta möjligt. Vi har också sett till att hitta de samarbetsmöjligheter som är möjliga, utgående från det svar som jag hade här inledningsvis. Det finns fortfarande en öppenhet, vilket också har meddelats sökanden när det gäller att diskutera andra samarbeten än köp av de här markområdena.

Att jag inte skulle ha besökt området får ltl Eriksson självklart insinuera. Jag har varit dit vid ett par tillfällen och tittat på vilka områden det rör sig om, jag tror att jag har varit dit tre gånger. Jag har sett områdena. Jag kan hålla med ltl Eriksson när det gäller skötseln av områdena, vilket jag heller inte sade något om i mitt anförande, så kunde man se till att få områdena betydligt mera attraktiva och bättre använda. Det är precis just det som vi inbjuder till genom samarbete. Men det betyder inte att man automatiskt måste gå in för att sälja områdena. På många andra områden också när det gäller kulturhistoriskt värdefulla fastigheter är jag beredd att diskutera försäljning för att vi ska ha råd att på bästa möjliga sätt ta oss an det som är kärnan i värt område. Men jag och regeringen är inte beredda att sälja ut det som finns i kärnan av kanske de viktigaste områden för självstyrelsens historia. Där ska vi hitta samarbeten tillsammans med de här driftiga entreprenörerna. Vi ska se till att vi tillsammans kan bygga upp någonting som stöttar det som frågeställaren har här i sin fråga, vilket jag tycker att vi är på väg att göra bl.a. genom att få en ordentlig överblick av hela området i Kastelholm med generalplanen tillsammans med Sunds kommun. Utgående ifrån detta kan vi skapa ett område som blir attraktivt och som dessutom tar tillvara kulturhistoria både nu och i framtiden.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Planer, planer och utredningar i all oändlighet. Det är säkert viktigt det också men det måste ju fyllas med något innehåll. Det måste ju ske något konkret. Tittar vi på Kastelholmsområdet så påstår jag att det är ett av Ålands viktigaste turistmål som till stora delar av året är fullständigt dött och det är olyckligt. Man borde istället från landskapsförvaltningens sida jubla att det finns duktiga företagare som etablerar sig i området och bidrar till att det faktiskt händer något där. Jag ville absolut inte insinuera någonting, men jag uppfattade i ministerns svar att han ansåg att områdena var välskötta, då tänkte jag att han antagligen inte hade besökt områdena.

Jag har försökt titta på de förfrågningar som man från smakbyn har ställt till landskapsregeringen och de svar som landskapsregeringen har gett. Landskapsregeringen nämner som avslagsmotiv att det här är inom kulturskyddsområdet. Men stämmer det? När jag har tittat på kartor så förefaller det som det här området skulle ligga på andra sidan vägen.

Som jag noterade, så kände mister Ehn till att de här markområdena faktiskt har varit i privat ägo under många år utan att det har hänt någonting. Det var i samband med att man drog om vägen vid Kastelholms värdshus som de här områdena överfördes till landskapet. De är inte kärnområden eller uråldriga landskapsegendomar som vi pratar om. Det finns ju faktiskt två privata hus, vägg i vägg med Jan-Karlsgården, som är betydligt närmare.

När jag har sett de här breven har jag förstått att visionen från företagarna är att man vill snygga upp det här området. Man kan tydligen till och med köpa det med en klausul att man inte får vi bebygga området. Det finns ju alla möjligheter minister Ehn, om viljan finns, att lösa den här frågan. Jag vet att viljan inte finns hos tjänstemännen, men minister Ehn som ändå är ny på sin post borde kunna ta sig över det.

Minister Johan Ehn

Fru talman! I mitt svar ingick just den här historiebeskrivningen angående markområde. Fram till 1930-talet var det en del av kungsgårdsmarkerna, under 30-talet gick marken tillbaka till sådana som har brukat marken under en tid och på 1980-talet köptes de tillbaka. Om man går tillbaka och läser dokumenten om varför landskapet köpte tillbaka marken så var det för att se till att området skulle införlivas i skyddsområdet.

Tittar vi på det här området som sådant, som finns inriktade på kartor idag, så är det tydligt att det ingår i skyddsområdena för slottet, inte bara utgående där man hittade arkeologiska fynden. Det handlar också om landskapsbilden. På det här området har alltid varit ett öppet landskap, ett landskap som har dominerats av odlingar och fritt växande natur, visserligen skött. Det är här som jag ger ltl Eriksson rätt, det finns mycket att önska vad gäller att sköta området på ett bättre sätt. Det handlar om hur landskapet prioriterar sina egendomar. Jag har redan i mitt svar sagt att jag för min del är mycket intresserad av att börja prioritera om vad gäller det här. Vi måste se till att vi bara ska sköta de områden som vi absolut känner att hör till de viktigaste områdena. Det här är ett av de viktigaste områdena. I det sammanhanget ska vi hitta samarbete. Samarbete som vi har bjudit in till samarbete med den etablering som redan finns där, så med smakbyn kan man komma överens om hur man kan använda de här områdena i framtiden. Samtidigt måste ltl Eriksson också se en poäng, ska man se till att det här området också har den här attraktionskraften i framtiden så behöver man se till att planerna är på ett sådant sätt att det gynnar utvecklingen framåt. Att vi inte bygger fast oss, att vi inte låser fast oss i sådant som är ett gammalt sätt att tänka, utan att vi istället får planer som ger de här möjligheterna som ltl Eriksson och jag faktiskt vill ha. För utan en planering, utan att vi har fått en helhetsbild över Kastelholmsområdet så är jag rädd för att vi kommer att göra saker som vi kommer att få ångra mycket i slutändan.

Jag upprepar vad jag sade i slutet av mitt anförande; vi är beredda att gå in och diskutera hur man på bästa möjliga sätt ska få det här området att fungera, både precis i närheten av slottet men också i hela det område som nu är under planering tillsammans med Sunds kommun. Men, det måste också ske på att det sätt som är öppet, ärligt och att alla har samma möjligheter att vara med och ta del av de möjligheter som finns för det här området. Vi kan inte göra det riktat. Vi måste se till att vi har regelverken klara och tydliga. De regelverk som finns idag ger inte möjligheter att sälja. Ser vi på området som helhet så behöver vi heller inte sälja det. Det går att hitta andra överenskommelser om att man så vill. Jag vill söka möjligheterna och inte bara se det som ltl Eriksson försöker måla upp; omöjligheter.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

7        Upphandling av bränsle

Landskapsregeringens svar

Ltl Mats Perämaas skriftliga fråga (SF 10/2011-2012)

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av minister Veronica Thörnroos.

Ltl Mats Perämaa

Tack, fru talman! Rubriken lyder; upphandling av bränsle.

Landskapsregeringens upphandlar årligen bränsle för stora belopp. Förutom det självklara att landskapsregeringen ska följa upphandlingslagar och -regler så att alla parter behandlas lika, är det viktigt att skattebetalarnas intressen bevakas så att det upphandlade bränslet blir så förmånligt som möjligt.

Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Har landskapsregeringen följt lagar och regler i sin bränsleupphandling och har landskapsregeringen haft som målsättning att upphandla ett så förmånligt bränsle som möjligt?                            

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Som ni alla känner till så är det stora pengar i omlopp när man talar om bränsleupphandling. Det är miljonbelopp som är i rörelse. Det är därför av största vikt att beredningen inför en upphandling är av högsta möjliga kvalitet. Eftersom det beräknade värde av upphandlingen överstiger det av Europeiska kommissionens fastställa tröskelvärde om 200 000 euro i enlighet med 1 § 2 mom. landskapslagen ÅFS 43/1994 angående tillämpningen i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling skall därför rikets lag om offentlig upphandling tillämpas på upphandlingsförfarandet. Upphandlingen genomfördes i form av ett öppet förfarande. Upphandlingen annonserades på webbplatsen Hilma den 27 mars 2012.

Talman! Bästa ledamöter, redan här i ingressen talade jag om för er hur landskapsregeringen har valt att hantera bränsleupphandlingen. Man har valt att följa det strängaste regelverk som finns i form av en EU-upphandling. Det finns inte inom det regelverket ett utrymme för ett tyckande. Det finns inte inom det regelverket utrymme för känslor eller för personliga åsikter. Det är ett regelverk som är kristallklart. Landskapsregeringen har följt lagar och regler i sin bränsleupphandling.

Om så är fallet att landskapsregeringen har följt lagar och regler så har man också tagit tillvara ålänningarnas intressen. Man har sett till att man har fått bästa möjliga pris för den vara som man behövt köpa. Det är landskapsregeringens bedömning att så är fallet. Men, i en upphandlingsprocess finns det alltid flera än en part. I vårt demokratiska system har man möjlighet att tala om och protestera om man är missnöjd med de beslut som en myndighet tar. Om man inte hyser tilltro till att de beslut som myndigheterna har tagit vilar på laglig grund då väcker man ett besvär.

I dagsläget har landskapsregeringen två besvär i marknadsdomstolen. Det ena rör ett upphandlingsbesvär, det andra är ett besvär mot en s.k. direkt upphandling.

Bästa ledamöter, fru talman! Jag vill vara mycket tydlig på den punkten; landskapsregeringen har vinnlagt sig om att göra en upphandling som följer regelverket. Det ligger inte bara i landskapsregeringens intresse, det ligger i allas vårt intresse. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Som offentligt har beskrivits så ligger det åtminstone två besvär i marknadsdomstolen. Men i hela den här frågan där det har väckts ifrågasättande om hanteringen av bränsleupphandlingen så ligger också frågan om vad som skedde år 2010 i den dåvarande bränsleupphandlingen. Det torde väl förhoppningsvis vara obestritt att landskapsregeringen inte genomförde en upphandling till årsskiftet 2010, utan den frågan fördröjdes under våren utan att det fattades något beslut om en direkt upphandling. Man fortsatte att köpa bränsle av en aktör utan någon form av beslut. Det här tog månader i tid. Redan här torde en person som bara är begränsad insatt och utför en ytlig granskning kunna konstatera att man inte alltid har följt de regler som existerar.

Nu har den här frågan fått en ny nivå i.o.m att en aktör har polisanmält landskapsregeringen. Det blir förmodligen en juridisk process. Det här är ingen domstol, här ska vi inte driva juridiska processer. Däremot kan ju frågan om politiskt förtroende ställas i den här salen. De här sakerna hänger ihop på det sättet att om det har brustit juridiskt så kan det politiska förtroendet vara rubbat.

Därför vill jag och den liberala lagtingsgruppen framföra till infrastrukturministern, som här representerar landskapsregeringen, om infrastrukturministern kunde framföra till lantrådet att det borde utföras en revision av det här ärendet för att klargöra tingens ordning.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Tack ltl Mats Perämaa för de orden. Jag förstår ledamotens oro. Det är ju ofta så när man inte själv har tillgång till fakta och när man inte själv har tillgång till allt material att det alltid finns ett utrymme som då behöver fyllas och vanligtvis blir det med ett eget tyckande. Det är helt naturligt.

Den hälsning som ledamoten framför till lantrådet tar jag med mig. Jag tror faktiskt inte ens att lantrådet ska behöva engagera sig i frågan utan det ska revisorerna själva i så fall ta tag i, om man bedömer att här finns oegentligheter eller om man bedömer att här kan det finnas oegentligheter. Jag vill vara tydlig på den här punkten och säga att jag är den första att välkomna internutredningar, externutredningar, polisanmälningar och precis alla utredningar som finns för jag har nämligen inget att dölja, det har inte den här landskapsregeringen. Allting ska bringas i klarhet, allting ska bringas i ljus och finns det oklarheter så ska det rättas till. Men vi kan inte, här och nu i parlamentet, föregå den juridiska process som har påbörjats, där håller jag helt med ledamoten.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag var också tydlig på den punkten. Juridiska hanteringar sker på annan ort än här. Här diskuterar man politik, politiskt förtroende och i förlängningen kanske en brist på sådan. Därför välkomnar jag infrastrukturministerns uppfattning om att en internrevision, en grundlig granskning bör göras också i det här huset. Det torde vara fullt möjligt för landskapsregeringen att initiera en sådan utredning och inte bara lämna det åt revisorerna att själv avgöra.

Vi liberaler uppfattar det nästan som ett löfte att så ska kunna ske. Förutom juridiken, som vi säkerligen få ta ställning till senare, så finns det en oerhört stark politisk dimension i det här. Anklagelserna gäller att man möjligen har betalat ½- 1 miljon euro för mycket för bränslet, vilket återstår att utreda om det är på det sättet, samtidigt aviserar landskapsregeringen nedskärningar just på grund av att bränslet är dyrt.

Avslutningsvis, fru talman, vi välkomnar alla utredningar som kan bringa ljus i denna fråga.

Minister Veronica Thörnroos

Tack, talman! Men då har vi en fullständig enighet här. Det finns en enighet mellan landskapsregeringen och parlamentet, anmärkningsvärt vore det väl annars. Nog är det så att alla vi som sitter här har Ålands bästa för våra ögon. Visst är det så att alla de beslut vi fattar ska vila på laglig grund. Visst är det så att vi alltid ska sträva till, och verkligen i dessa tider, att vi håller oss inom de ekonomiska ramarna som finns. Det är oerhört viktigt.

Jag ser också det som en framsträckt hand från oppositionen att ni är beredda i den framtida budgetdebatten att också verkligen se till att pengarna hålls på rätt ställe. Tack för det.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

8        Landskapslag om lagtingets kansli

Talmanskonferensens lagförslag (TMK 6/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 17.09.2012.

9        Utsläppshandel fas III, kompletterande lagförslag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 22a/2011-2012)

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag 12.09.2012 klockan 14.25. Plenum är avslutat.

Originalfil