Plenum den 13 april 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

AG


Plenum den 13 april 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Andra behandling. 1

1    Ny hälsoskyddslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016

Första behandling. 13

2    Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 7/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2015-2016

Remiss. 13

3    Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016

Remiss. 18

4    Anläggande av rondell

Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016

Remiss. 24

5    Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016

Plenum slutar 33

Övrigt 33

6    Lantrådets upplysning

LU 1/2015-2016

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter närvarande.

Vtm Viveka Eriksson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Antecknas.

Andra behandling

1        Ny hälsoskyddslagstiftning

Social- och miljöutskottets betänkande nr 4/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2015-2016

I andra behandling kan lagtinget antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid första behandlingen eller att förkasta förslaget.

Först tillåts diskussion och efter det föreläggs lagförslaget för antagande.

Diskussion.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman!  Jag ska inte upprepa det jag sade i samband med första behandlingen. Jag kommer att föreslå att lagförslaget förkastas med den kort sammanfattade motiveringen, att jag tycker att vi borde ha en högre ambitionsnivå vad gäller lagstiftningen på Åland. Man borde ha vänt sig västerut för att få en bättre modell och en mera långsiktig hållbar lösning, också vad gäller språket på detta område.

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Som jag tidigare anfört i ärendet så anser jag att vi ska ha en egen lagstiftning. Eftersom landskapsregeringen ansett att man inte haft tid eller tillräckligt kunnande, så här långt in i sin regeringsperiod, så föreslår jag ett klämförslag med följande lydelse: ”Att landskapsregeringen får i uppdrag att inom valperioden inkomma med en framställning om en egen åländsk lag inom hälsoskyddslagstiftningen”.

Sedan vill jag också understöda ltl Axel Jonssons förslag om förkastande.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag undrar vad det är ltl Bert Häggblom vill med uppdraget att vi ska ha en egen lag? Jag uppfattar att vi har en egen åländsk lag framför oss. Är det så att man ska ta det från Sverige - uppfattade jag det rätt? Vad är tanken? Är tanken att vi ska kopiera den svenska lagen med den kopieringsapparat, vilket ltl Häggblom nämnde senast?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Avsikten är att vi ska se till att få en egen hälsoskyddslagstiftning på Åland, som är utarbetad enligt de förutsättningar som finns i vårt landskap och som är vad vi behöver.

Det framkom tidigare att vi skulle behöva en massa böcker över hur man ska tolka lagstiftningen i Finland. Varför kan vi inte sätta oss ner och diskutera i en parlamentarisk kommitté och se hur vi kan förenkla systemet? Vi har bott på den här holmen i över 6 000 år och man har inte behövt några böcker för att komma så här långt som vi sitter idag. Man kan göra det mycket enklare i lagstiftningen på hälsoskyddsområdet än det är idag. Flera småföretagare har problem att överhuvudtaget starta ett företag. Många startar inte eftersom det ställs så mycket krav. I mitt jobb har jag upplevt det där. När jag skulle starta företag och såg vad som krävdes, så gjorde jag det inte.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag uppfattar att den här lagen är en anpassning till våra åländska förhållanden. Vi har förutsättningar och det finns öppningar som är anpassade just för våra förhållanden, där man också kan upphandla på annat håll. Det är en egen åländsk lagstiftning som är anpassad till vårt samhälle. Jag har ännu inte förstått riktigt vad ltl Häggblom vill ha som är anpassat för lokalsamhället. Är det en kopiering av det svenska? Jag förstod inte riktigt. Det som ltl Häggblom nämnde är saker som man ändå måste fixa på svenska, förhoppningsvis. Det är ju något vi måste ha på svenska, alla handböcker osv.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Jag anser att en lagstiftning ska vara så klar att du inte måste ha en massa handböcker för att kunna tolka det som finns där. Det är helt onödigt, man kan förenkla. Den lagstiftning som nu är föreslagen och som lagtinget ska ta ställning till är en blankettlag som Finlands riksdag kan ändra i morgon, någonting som inte alls passar in i vårt samhälle och som blir tillämplig direkt. Det motsätter jag mig! Lagtinget ska alltid fatta beslut om vad som ska gälla på Åland. Nu är det en blankettlagstiftning med ett tillägg om att det som ändras i Finland ändras här.

Tänk när vi fick nya självstyrelselagen och fick nya områden. Då gällde den rikslag som gällde vid samma tid, men inte ändringarna. Jag motsätter mig alltid en blankettlagstiftning där Ålands lagting inte tar ställning till vad som ska gälla i landskapet Åland. Det är det som är fullständigt fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve

Herr talman! Jag tror aldrig att jag har varit med om att en jurist har stått här i talarstolen och påstått att vi varken behöver böcker eller lagstiftning. I övrigt har det varit en förbaskat underhållande debatt, det måste jag medge. Det är ju riktigt kul det här med kopieringsapparat, men det finns ingen realism i det. Det är ju som att säga att vi skulle behöva byta ut ltl Häggblom mot en bandspelare eller en papegoja. Det för inte saken framåt och det tar bort fokus från själva sakfrågan. Sakfrågan är varför landskapsregeringen vill ha en anpassad blankettlag. Svaret är att det är bra för Åland, det är modern lagstiftning.

     Vi pratar inte bara Åland, Sverige och Finland här idag. Vi har också EU, som finns i bakgrunden, vi redogör för problemen på sidan 3, när vi talar om tolkningssvårigheter och rättsosäkerhet. Konkret är det så, att detta rättsområde är hårt eftersatt. Det har varit hårt eftersatt länge. Det finns ingen realism i att självstyrelsen skulle börja lägga en massa resurser på att ta fram riktlinjer för bassängteknisk hygien. Det tycker den här landskapsregeringen. Vi tycker att det är bra att det finns klokt folk som redan har gjort det här arbetet. I och med den anpassade lagen så ger vi ÅMHM möjlighet att bedöma vilka anvisningar som det är vettigt att ska träda i kraft. Det är detta som är det grundproblem som vi adresserar med detta lagförslag. Ålänningen i gemen eller verksamhetsutövaren vet egentligen inte vad som gäller idag. Vad gäller för döda djur, vad gäller för krav på bostadshygien och vad gäller bassängvattenhygienisk kompetens? Vi åtgärdar det osäkra rättsläget, vi berättar vad som gäller och vi gör det på ett självstyrelsepolitiskt smart sätt, dvs. med en anpassad blankettlag. Det innebär att ÅMHM kan besluta att anvisningarna inte alltid kan träda i kraft, om det skulle vara så att det går emot åländska intressen. Också i övrigt är det en god uppbyggnad och - som nämndes tidigare i debatten - nu hoppar vi på tåget, vi har möjlighet att hoppa av om det skulle visa sig att det här inte är bra för Åland.

Ålands Framtid har förtjänstfullt framhållit att man anser att svensk lag ska gälla. Det är förvisso en tydlig ståndpunkt. Man kan ha åsikter om den, man kan framföra invändningar mot att det inte är ett helt konfliktfritt förfarande i ljuset av hur den svenska hälsoskyddslagstiftningen ser ut idag. Men, vad vill ltl Häggblom? Alla vet vad ltl Häggblom är emot. Vad är ltl Häggblom för? Redan de gamla grekerna varnade för skickliga retoriker som är underhållande men som saknar konkreta förslag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Minister Valve menar att vi från Ålands Framtids sida har sagt att svensk lag ska gälla. Jag vill bara komma med en precisering. Vårt huvudsakliga argument är att vi själva måsta tänka på Åland, vi måste fundera vad som är bäst för vårt åländska samhälle. I ljuset av den problematik som har beskrivits, med utbildning som är svår att få på svenska och med anvisningar som översätts för sent till svenska, så borde man ha tagit modell av den svenska lagstiftningen och funderat om vi kan ha den som grund för att göra anpassningar till det åländska samhället och för att vi ska få handböcker direkt, för att vi får tillgång till utbildning och för att svenska aktörer ska komma in på marknaden. Det var den utgångspunkten vi hade. Vi har inte sagt att vi ska kopiera svensk lagstiftning, lika litet som vi ska kopiera den finska lagstiftningen, utan att fundera på vilka konsekvenser det ska få för Åland. Vi ska tänka själva och ta modell av sådan lagstiftning som skapar förutsättningar för ett svenskspråkigt Åland.

Minister Wille Valve, replik

Saken är till den delen klar. Det kan tilläggas att en utmaning i arbetet har varit, att det i det svenska systemet överhuvudtaget inte finns någon certifiering av det slag som finns i 11 kap. Men det här kan givetvis förändras över tid.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om den svenska lagstiftningen innehåller mindre byråkrati på vissa områden så ser jag ju definitivt inte det som någon nackdel. Men där har minister Valve kanske en annan synpunkt?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Jag hoppas talmannen också håller sig till lagtingsordningen och ser till att ministrarna använder lämpliga uttryck på hur de bemöter ledamöterna i Ålands lagting. Att bli kallad papegoja av landskapsregeringen har aldrig tidigare hänt i självstyrelsens historia och inte heller bandspelare! Och är det tillåtet att minister Nina Fellman nu sitter i regeringsstolen och skrattar och håller med om det? Så här ska vi inte behandla varandra i lagtinget! Jag har inte kallat minister Valve för något sådant. 

Jag har sett i lagstiftningen, och jag har understrukit, att vi ska ha en egen lagstiftning. Om vi har en egen lagsamling så ska vi också kunna läsa vad det står i hälsoskyddslagstiftningen till den delen. Att man sedan tar in paragrafer som har samma betydelse i Finland, det har jag inte kritiserat. Men jag har frågat, vad är bättre och på vilket sätt blev den effektivare än den vi har haft? Det enda som minister Valve har nämnt är bassänghygienen på Åland. Jag tror att de som har bassänger på Åland vet hur man ska rengöra bassänger. Jag tror inte på att det är därför som vi har haft den här lagstiftningen. Vi ska ha en lagstiftning som gör att vi kan ha ett effektivt näringsliv på Åland, att vi får nya unga människor att börja med företag. Det är det som nu är problemet och det är det som republiken Finland har haft fruktansvärda problem med. V har inte tillräckligt många människor i Finland som börjar med företag. Vet ni vad det beror på? Jo, för att vi har en lagstiftning som ställer till problem för enskilda människor som vill starta företag. Jag vet många företagare på Åland som har velat starta företag men som har fått vänta i åratal innan tillstånden ges. Vad beror det på? Det beror på dåligt förvaltning och en dålig och för sträng lagstiftning. Vi ska inte ha sådan lagstiftning som gör att ett land tvinar och ekonomin blir dålig. Vi ska ha ett effektivt landskap där våra företagare har möjlighet att komma till skott. Men det finns politiker som tycker att samhället ska sköta allt. Jag bara beklagar om Wille Valve, som minister för moderaterna, också tycker så.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Tack ledamot Bert Häggblom! Min uppfattning är att i princip alla lagar som har kommit från minister Valve, under min politiska karriär här i lagtinget, har strävat efter att göra det bättre för näringslivet. Det var en tydlig beställning från näringslivet att det måste bli mer avbyråkratiserat, det måste bli enklare att driva och starta företag.

Ett problem som näringslivet uppfattar är jämställdhetsprincipen, det som gäller på Åland ska gälla i de bägge närregionerna. Det ska vara konkurrensneutralt. Därför ser jag det här som jättepositivt på alla sätt och vis. Jag tycker också att man plockar russinen ur kakan precis som man vill. Vill man ha en egen åländsk lagstiftning så gör man det, hoppar av tåget, vill man vända sig mot Sverige kan man göra det, vill man vända sig till riket så gör man det. Vill man göra arbetet själv eller nedprioriterar annat så gör man det. Jag tror att de flesta som bedriver företag i dag tycker att den här lagen är bra.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Den här lagen är ju en blankettlag. Då är det de regler som finns i lagen som gäller. Detta med att man kan använda sig av Sverige, det är ju på granskningsstadiet man kan göra det. Kom ihåg att lagen ska vara som i Finland. Därför efterlyser jag en ny lagstiftning. Den här blir gällande nu.

Jag tycker att vi sätter oss ner, vi kan ha en parlamentarisk kommitté, och tittar på hur vi kan göra Åland ännu starkare och ännu bättre, utan att hälsoskyddet blir drabbat. Säg inte att det inte går att förenkla! Finland håller på med sina reformer hela tiden, eftersom man är desperat. Finland håller på att tvina ihop ekonomiskt. Låt oss inte göra det i landskapet Åland.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag undrar vad ltl Häggblom har för konkreta exempel på förbättringar via en egen lagstiftning? Vad är det konkret som kan bli bättre men ändå vara företagarvänligt, rättssäkert och konkurrensneutralt?

Ltl Bert Häggblom, replik

Alla de här synerna av företagen kostar massor av pengar för småföretagarna. De drabbar dem ekonomiskt hårt. Dem kan man göra med längre intervaller, precis som vi diskuterade gällande bilbesiktningen. Det är precis samma sak. Alla sådana här små saker. Man måste kunna ha möjlighet att tvätta flera saker i samma rum. Du får t.ex. inte använda samma handfat utan måste ha olika handfat. Det är ju vansinniga regler som finns här men som inte finns på annat håll i Europa. Varför ska vi ha sådant som bara kostar pengar för småföretagare? Jag kan ge många sådana exempel men jag vill inte ödsla tid av er 30 lagtingsledamöter till det, men kom så ska jag berätta alla de detaljer som finns att förenkla. Tar vi finsk lagstiftning nu så blir det inte bättre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Då ser jag fram emot att ltl Häggblom kommer med alla dessa exempel till regelrådet. Regelrådet är ett organ som redan har funnits i fem år och dit företagare och andra kan komma som ser regelhinder, som går att eliminera. Man är välkommen att lämna in dem till landskapsregeringen. Vi ska göra allt vi kan för undanröja sådana regler som inte behövs.

Under de här fem åren har det inkommit fem ärenden. Den retoriken som ltl Häggblom har, den har vi hört länge. Men när det sedan blir upp till bevis att ta fram ett konkret exempel och lämna in det då lovar vi att göra vårt bästa för att eliminera problemet. Det är mycket prat men mycket lite substans när man kommer till verkligheten.

Ltl Bert Häggblom, replik

Jag ser det som en självstyrelsepolitisk fråga om vi ska ha lagstiftning eller inte. Varför har vi lagstiftning på byggnadsområdet, PBL-lagstiftningen? Och om man har den här synen, som vicelantrådet har, så undrar jag varför vi har självstyrelse med egen lagstiftning om vi inte ska utöva den? En ålänning ska veta, att det som jag läser i Ålands lagsamling, det är det som gäller i landskapet. Många av våra regler är likadana som i Finland, Sverige och i övriga världen. Men vi har en egen åländsk lagstiftning utöver det.

Det här med regelrådet är totalt nytt för ltl Bert Häggblom. Jag har aldrig någonsin hört talas om att det överhuvudtaget fanns någonting sådant, dit man kan anmäla fel och brister. Jag har varken sett någon lagstiftning, någon upplysning eller några annonser om det att - ”Kom hit med alla klagomål! ”Det är nytt för mig! Det är bra att ålänningarna får veta att det finns något sådant också.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Det här har funnits en längre tid. Det startades av dåvarande ministern Fredrik Karlström och vi har jobbat mycket med det. Den här regeringen fortsätter i samma anda.

Jag blir nog lite fundersam om ltl Häggblom har läst lagframställningen som ligger på bordet, eftersom det i den framgår att det blir färre tillsynsintervaller och mera egenkontroll. Bort från myndigheten och mera ansvar på de egna företagen!

Om man tittar på riket, där man har ett dereguleringsprojekt som ska arbeta med att eliminera krångligheter och regelkrångel, har de framställningar som regeringen har lämnat till riksdagen tvärtom inte kunnat innebära några förenklingar. Även om ambitionerna också finns på rikshåll, och vi följer det här väldigt nära, så har vi ännu inte sett att det går i rätt riktning, tyvärr. Ofta kan det vara mycket enklare sagt än gjort.

Däremot vet vi att företag, som kommer utifrån till Åland, inte tycker att det är så svårt att bilda företag här.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Det finns en taxarapport som har gjorts över vad våra företagare betalar. Jag hoppas att alla skulle ta del av den så att man skulle förstå hur mycket det kostar det åländska näringslivet, i synnerhet för småföretagarna. Man behöver titta på detta och förenkla det. Nu får vi den lagstiftning som vi har här, men trots det som landskapsregeringen nu tycker, så hindrar det väl inte att man tittar på detta och gör det ännu bättre på Åland. Varför ska vi bara kopiera och ha en lagstiftning när vi inte vet vad Finlands riksdag bestämmer i morgon, eftersom vi inte får säga till om något överhuvudtaget här i lagtinget över hur lagen nu är utformad och som lagtinget ska anta.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Talmannen vill, innan vi går vidare i debatten, uppmana såväl ministrar som lagtingsledamöter att hålla debatten på en saklig och artig nivå. Detta gynnar saken och arbetet för Ålands bästa!

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Jag kunde inte låta bli att begära ordet när jag hörde ordet ”regelrådet” nämnas i debatten, som ett sätt att minska byråkratin i det åländska näringslivet. Jag vet inte om näringsministern har bemödat sig att gå in på ”enklareregler.ax”. Det är den sida där man förväntades lämna synpunkter. Vad möts man av i dagsläget när man som företagare uppmanas lämna in förslag till förenklingar? ”Denna sida är under konstruktion” får man med en liten glad Smiley till svar. Vad visar då detta? Jo, det visar att om vi ska lyckas förenkla regler så måste vi arbeta aktivt med frågorna. Vi från regeringens sida – eller regeringens sida, jag räknar mig inte till dem i det här läget – måste, när man tar fram den här typen av lagförslag, föra en dialog med näringslivet. Man måste ställa frågan ”Vad kan vi göra för er?” och inte lägga upp en hemsida och förvänta sig att företagare som har veckorna fyllda med annat, ska sitta och tänka ut och lämna in egna förslag. Det är förstås en god tanke, men det räcker inte! Man måste hela tiden ha en dialog och samla listor över åtgärdsförenklingar som man sedan tar tag i och använder då man stiftar nya lagar och lägger nya lagförslag. Det har man uppenbarligen inte gjort i det här fallet. Åtminstone har jag, som är ute och träffar företagare och diskuterar - bl.a. hälsoskyddslagstiftningen - fått massor av kommentarer. Allt från fisklådor till hur man ska hantera livsmedel på olika sätt där man från myndigheterna har helt orimliga krav och i sin tur skyller på lagstiftningen.

Tar man upp den här typen av problem i detta lagförslag? Tyvärr, man hänvisar till ett regelråd som inte existerar. Åtminstone ligger hemsidan nere. Det tycker jag är förkastligt och visar att vi måste få en skärpning vad gäller både näringspolitiken och arbetet för en förenklad byråkrati. Den här debatten är ett typexempel på just detta.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack för det! Är det något problem med hemsidan så ska vi givetvis uppmärksamma det. Det tackar jag ltl Axel Jonsson för. Däremot är regelrådet ett organ tillsatt av landskapsregeringen med mig som ordförande, så det existerar och det är berett att ta emot ärenden, så fort de finns.

Jag kan tala om för ltl Axel Jonsson att också jag träffar företagare. Vi har näringslivsorganisationer som ständigt jobbar med det här och som försöker ta upp den här typen av problem. Så fort det finns konkreta saker som går att lösa så är regeringen positiv till det.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är fint! Det kan knappast ha undgått någon att det finns ett intresse från näringslivets sida till enklare regler på just det område som vi diskuterar här idag i denna debatt, nämligen på hälsoskyddsområdet. Därför är det märkligt att man inte har den typen av förslag. Man öppnar för några svenska aktörer att komma in, ja förvisso, men vad lagstiftningen kräver i de enskilda fallen, där har man inga egna tankar utan man hänvisar till finsk lagstiftning och att vi ska kopiera finsk lagstiftning. Det är det som är problemet. Sedan har man mage att komma till lagtinget och hänvisa till ett regelråd och säga att man ska kontakta regelrådet genom att komma med konkreta förslag, och så går det inte att hitta regelrådet på nätet. Då är det något som är lite bakvänt här i debatten, det måste man ändå kunna konstatera, herr talman.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Nu måste man komma ihåg att hälsoskyddslagen är till för att skydda konsumenter och individer så att saker och ting sköts korrekt. Det går inte att ha det Oklahomafritt om det är det som ledamoten Axel Jonsson eftersträvar. Här finns en konsumentskyddsaspekt. Om man läser lagen så kan man kanske notera att det blir färre myndighetskontroller och det övergår mera till egenkontroller hos företagen. Är inte det att förenkla reglerna, ltl Axel Jonsson?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tror inte att det är någon här i salen som har nämnt någonting om Oklahomafritt. Men, det här resonemanget hör man alltid när det från socialdemokratiskt håll diskuteras den här typen av regelverk, att det handlar om att ”skydda medborgarna” eller att ”företagen inte kan ta ansvar”. Man litar helt enkelt inte på våra åländska företagare och ser till att man håller god hygien och följer sunt förnuft när man bedriver sin verksamhet. Det är den här typen av misstro mot näringslivet som vi måste komma ifrån. Vi måste kunna lita på våra företagare, att man har förmåga att använda sitt sunda förnuft och att vi inte i detalj med lagstiftning måste styra alla deras verksamhetsförutsättningar. Det är det som är själva grundproblematiken i det här fallet. Vi litar knappt på oss själva, som politiker i den här salen, när vi säger att det är bättre att vi kopierar finsk lagstiftning i stället för att faktiskt diskutera med våra företagare och fundera hur vi kan skapa förenklingar i deras vardag och faktiskt lita på dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag vill upplysa om att landskapsregeringens hemsida har adressen www.regeringen.ax.  Skriver man in ordet ”regelrådet” i sökrutan så hittar man det direkt och där finns kontaktuppgifter på var man ska lämna in synpunkter, både per e-post, telefon och besöksadress. Så det finns nog. Den adress som ltl Axel Jonsson hänvisade till går inte till landskapsregeringens hemsida, vad jag har förstått.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag vill inte blanda in någon annan i den här diskussionen, men jag tror att de som satt i lagtinget under den förra mandatperioden vet hur hemsidan kom till och varifrån den kom. Vad som är problematiken i det hela är att detta är en gammal idé. Man har tagit bort formuläret som fanns tidigare för företagare att fylla i. Det såg inte så bra ut när det endast kom in fem förslag under en mandatperiod. Det enda konkreta bemötandet man hade på ett av de här förslagen var, att man hänvisade till att det var finsk behörighet, och att man ingenting kunde göra, när det handlade om att man ville ha enklare regler för att bedriva turistverksamhet med båtar i skärgården.

Det är lite symptomatiskt med den här diskussionen, vi skyller ifrån oss och säger att näringslivet måste komma in med synpunkter på hur man ska kunna skapa enklare regler. Sedan tar vi hem våra egna hemsidor och hoppas att det ska komma inspel i stället för att vi själva arbetar med frågorna och samlar på oss idéer och listor som vi sedan förverkligar när vi tar fram lagförslag. I stället kopierar vi finsk lagstiftning och hoppas på det bästa.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Igen säger ltl Axel Jonsson ”tar ner våra egna hemsidor”. Vad landskapsregeringens hemsida har för adress vet också ltl Axel Jonsson. Där finns regelrådets kontaktuppgifter och hur man går tillväga. Det finns information, det är inga problem. Var är problemet?

Ltl Axel Jonsson, replik

Tidigare fanns det en sida som hette ”enklareregler.ax” som den förra landskapsregeringen satte upp och där man hade formulär för att lämna in sina förslag. Nu har man ersatt det men en liten flik under landskapsregeringens egen hemsida. Man kan fråga sig varför? Om det är ett så prioriterat område av den nya landskapsregeringen, varför går man tillbaka i utvecklingen på ett sådant sätt? Det är åtminstone frågan som uppstår hos mig. Och varför lämnar man den gamla sidan med en Smiley, där man säger att ”Sidan är under konstruktion”, det är väl en ännu större fråga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Eftersom det har förts principiella resonemang så önskar jag att få delta lite i debatten.

Att arbeta hållbart kan man också göra när det gäller politik. I den principiella diskussionen, om det alls är legitimt att ha blankettlagstiftning eller inte, så vill jag komma med några förtydliganden.

Allt som är dåligt kommer faktiskt inte från Finland. Det finns otroligt mycket som är bra och det är en del i självstyrelsen att få nytta av det som görs, både öster och väster om oss, och förfina det till vår egen lagstiftning.

Speciellt när det gäller blankettlagar, i det här fallet hälsoskydd, så är det inte rimligt att vi ska anställa tjänstemän som ska utarbeta förslag på hur man kontrollerar och underhåller bassänger och hur offentliga toaletter ska utformas. När det gäller det så vill jag säga till lagtinget, att vi där kommer att utnyttja blankettlagstiftning. Man kan ha skrivningar om att lagförslagen automatiskt uppdateras när det kommer förändringar på rikssidan. Det är väldigt bra och det är ett smidigt sätt att förfara. Men, man kan också aktivt gå in och stifta stopplagar när man har blankettlagar. Är det någon förändring som man inte tycker om så kan man stifta en stopplag.

Landskapsregeringen vill sätta krutet på att utveckla självstyrelsen och skriva lagar som direkt har betydelse för ålänningarna. Vi skriver en barnomsorgslag, en hälso- och sjukvårdslag, vi ska ta fram en helt ny kommunallag, vi ska revidera grundskolelagen och självstyrelsens egen gymnasielag, vi håller på att ta fram en egen vallagstiftning och vi ska ta fram upphandlingslagstiftning. Det är ju där vi vill sätta krutet, där det har en avgörande betydelse och där självstyrelsen spelar roll i vardagen. Vi kan inte sätta krut på att ta fram underlag på hur man t.ex. kan hålla offentliga toaletter rena

När det gäller kontroll, hälsoskydd och folkhälsa så finns det faktiskt verkligt mycket sunt förnuft i botten. Det är därför vi har de system vi har. Har man inte hälsoskydd och folkhälsa så kostar det väldigt mycket pengar.

För länge sedan när jag var miljöansvarig så fanns det rederier som inte ville ha kontroller utförda, varken i Stockholm eller i Helsingfors, utan man vände sig faktiskt till ÅMHM därför att man tyckte att det var en liten, effektiv och flexibel myndighet.

Jag vet också att man har gjort försök på att lindra kraven hos fiskodlare och äppelodlare där vi kunde ha egen lagstiftning. Men så sades det att det var konkurrenshämmande. Det är svårt att få in äpplen och fisk på en marknad som inte har samma kontroller som övriga marknader. Den risken vill man inte ta. Det är ju inte en slump att Norge, som står utanför EU, har en lagstiftning som helt harmoniserar med EU-lagstiftningen, därför att man är ett exporterande land. Så verkligheten är ofta mer komplicerad än vad man ofta tror. Och visst har vi försökt att vara smidiga. Vi har försökt avbyråkratisera både med tobakslagen, med konsumentsäkerhetslagen och nu med hälsoskyddet. Jag jobbar gärna parlamentariskt, men då tycker jag att vi ska sätta krutet också på jordförvärv och socialvård.

Jag kan slutligen intyga att kontakterna med näringslivet är många och goda för hela landskapsregeringens del.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Tack lantrådet för kompletterande synpunkter på lagförslaget. Jag vill betona att vi från centerns del inte kommer att förespråka något förkastande av lagen. Däremot, när lantrådet berör lagförslaget och vad som är nyttigt för självstyrelsen, så har vi problematiken med svenska språket.

Kan lantrådet, här och nu, garantera att de handböcker, rekommendationer, anvisningar och annan vägledning som styr den finska lagstiftningen, kommer att finnas på svenska inom en rimlig tid? I annat fall får vi ett system på finska, de som kan finska kan leva enligt det, men alla andra ska vända sig västerut för att överhuvudtaget få vardagen att fungera. Detta kan vara fördyrande.  Är det rimligt, i ljuset av det, att diskutera en egen åländsk lagstiftning?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det gäller att ha kontroll och följa med utvecklingen. Det redogörs i framställningen och i lagförslaget att de ska finnas handböcker på svenska. Det kan vara en viss fördröjning i översättningen, det har man också rett ut, och vi måste följa med att de löftena uppfylls.

När det gäller svensk lagstiftning så har jag absolut ingenting emot att man tittar också på det. Jag vet att när man tittat på det sociala området så har man lite olika lagstiftningstraditioner. I socialstyrelsen i Sverige har man mindre detaljlagar, man ger ut direktiv och förordningar som kommunerna direkt har att anpassa sig efter. Det kan vara ett mer sympatiskt sätt att arbeta efter, men det är oerhört mycket mera resurskrävande. Så lite olika lagstiftningstradition har man där.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack för svaret lantrådet! Det som gör mig lite orolig, när det gäller språkproblematiken, är det som vårt eget utskott skriver, att de flesta av de nämnda anvisningarna kommer att finnas på svenska inom rimlig tid. Det är väl det som är det hopplösa för våra aktörer som inte behärskar finska. Vart ska de vända sig när den här typen av specialproblem dyker upp? Varför vi från centern är tilltalade av att titta mer och mer på rikssvensk lagstiftning, är därför att man där har ett mycket mer sympatiskt sätt att angripa knepiga juridiska situationer, ett mycket mer avslappnat juridiskt språk. Det är ingen nackdel i en tillvaro där myndighetssfären lyckas skapa alltmer komplicerade regelverk. Ta t.ex. det som berör kommunerna och jämför den lagstiftningen. Det kanske inte då är helt fel av vi också utgår från den utkomstpunkten, och inte bara den språkliga, och blickar mer västerut.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Som jag sade tidigare så har jag ingenting emot att man blickar både österut och västerut. Det har jag absolut inte, tvärtom. Det som kan komplicera saker och ting är då det finns gråzoner och delad behörighet. Det har vi minsann fått erfara när det gäller t.ex. plan- och bygglagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Jag vill understöda ltl Bert Häggbloms klämförslag.

Talmannen

Talmannen meddelar att understöd ska lämnas i detaljbehandlingen som vi kommer till så småningom. Vi tackar för det! Begärs ytterligare ordet i diskussionen? Jag förklarar diskussionen för avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning på Åland av hälsoskyddslagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet?

Ltl Axel Jonsson

Herr talman! Jag föreslår att förslaget förkastas.

Talmannen

Begärs ytterligare ordet?

Ltl Brage Eklund

Herr talman! Jag understöder ltl Axel Jonssons förslag.

Talmannen

Ltl Axel Jonsson, understödd av ltl Eklund, har föreslagit att lagförslaget ska förkastas.

Omröstning kommer därför att verkställas. Den som omfattar utskottets betänkande, röstar ja; den som omfattar ltl Jonssons förslag om förkastande, röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

Jag ber ja-rösterna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-rösterna resa sig.

Majoritet för ja. Lagtinget har omfattat utskottets betänkande.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 och 13 §§ landskapslagen om allmänna vatten- och avloppsverk för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 § plan- och bygglagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 kap. 10 § och 11 kap. 1 § vattenlagen för landskapet Åland för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Ingen begär ordet. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion?

Ltl Bert Häggblom

Herr talman! Jag föreslår en kläm. Ska jag ta den nu eller senare?

Talmannen

Vi tar klämmen senare! Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen. Begärs ytterligare ordet?

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Jag föreslår klämmen som har följande lydelse: ” Att landskapsregeringen får i uppdrag att inom valperioden inkomma med en framställning om en egen åländsk lag inom hälsoskyddslagstiftningen”.

Vtm Veronica Thörnroos

Talman! Jag ber att få understöda ltl Bert Häggbloms klämförslag.

Talmannen

Ltl Bert Häggblom, understödd av vtm Veronica Thörnroos har föreslagit att lagtinget ska godkänna en åtgärdsuppmaning av följande lydelse. ”Att landskapsregeringen får i uppdrag att inom valperioden inkomma med en framställning om en egen åländsk lag inom hälsoskyddslagstiftningen”.

Om ett förslag till en kläm med en uppmaning till landskapsregeringen att vidta åtgärder har väckts i plenum i samband med ett lagstiftningsärende, och förslaget inte har behandlats i ett utskott eller inte ingår i någon reservation till ett betänkande, ska förslaget enligt 73 § arbetsordningen bordläggas till följande plenum för att då antingen antas oförändrat eller förkastas.

Ltl Bert Häggbloms klämförslag bordläggs därför till lagtingets följande plenum. Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

Första behandling

2        Produktionsstöd för el

Finans- och näringsutskottets betänkande nr 7/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2015-2016

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Detta ärende är möjligen av en kortare karaktär. Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens lagförslag gällande produktionsstöd för el och mera precist uttryckt ”landskapslag om upphävande av landskapslagen om tillämpningen av rikslagen om stöd till produktion av el för förnybara energikällor”. 

Som en följd av denna behandling konstateras att det inte finns skäl för utskottet att mera uttömmande beskriva eller utveckla det innehåll och resonemang som står att finna i landskapsregeringens förslag, varför utskottet i all korthet föreslår att lagtinget antar lagförslaget.

Talmannen

Inga repliker begärda. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om  upphävande av landskapslagen om tillämpning av rikslagen om stöd till produktion av el från förnybara energikällor för godkännande. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

3        Ändring av kommunallagen, §§ 23 och 41

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 3/2015-2016

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet. 

Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, herr talman! Ärade kolleger! Vi föreslår, från motionärerna, att vi ska göra ännu några punktinsatser i den åländska kommunallagen. Vi har låtit oss inspireras av vindar både från öst och väst och sett vad som är bäst för Åland. Oftast är det, som i det här fallet, att bygga en helt egen lag och göra de anpassningar som passar för oss.

Jag har fått förfrågningar i korridorerna, varför vi inte inväntar den förhoppningsvis pågående översynen av den åländska kommunallagen i och med att den har aviserats från denna talarstol, senast för några minuter sedan. Min personliga uppfattning är den att det är ett arbete som kommer att dröja och det är ett vanskligt arbete.

Jag har tittat på vad som har skett i Finland och Sverige till den här delen. Finland har en helt ny kommunallag som kom 2015. Det är ett lagpaket där bara propositionen, om jag minns helt rätt, handlar om 350 sidor. Sverige har en äldre kommunallag idag än Åland, den är från 1991 och vår egen från 1997, och detta är grundstommen, men det är klart att det har skett justeringar senare. Man har genomfört ett stort reformarbete. Man gjorde först en förstudie och den andra har landat på ungefär 650 sidor. Den är just nu på remiss och förväntas komma som en lagproposition till Sveriges riksdag så småningom. Det visar vilket omfattande lagarbete som väntar när man sätter igång och tittar på kommunalförvaltningen och allt vad som följer med det.

Vi vet alla att kommunerna är basen för välfärdsproduktionen till våra medborgare i vardagssamhället och det är därför som det blir komplicerat.

Därför, herr talman, har vi tagit oss friheten och sett var vi kan göra nya punktinsatser i väntan på den stora reformen. Vår förhoppning är förstås att det här är något som lagtinget anammar och som därmed blir vägledande för den pågående översynen av den åländska lagstiftningen till den här delen.

Det viktiga med det vi nu lägger fram, dvs. ett förslag om beslutsfattande på distans vid fullmäktigesammanträden, via utnyttjande av modern teknologi och förslag om elektroniskt beslutsfattande för övriga organ, förutom fullmäktige. Det är kommunerna själva som ska besluta om när och i vilken utsträckning man tillämpar de nya möjligheterna. Det har varit helt vägledande för motionärerna att vi ska skapa den här möjligheten för kommunerna, men att man avgör själva om man vill lägga ner det merarbete som automatiskt följer av denna möjlighet.

När det gäller beslutsfattande på distans så hoppas vi att särskilt de geografiskt sett spridda kommunerna ser att man både kan spara tid och pengar, både för kommunerna men också för de enskilda ledamöterna, men ändå kunna vara närvarande via någon form av elektroniskt informationssystem. Jag ids nu inte gå in på detaljerna, men som vi vet finns det olika möjligheter.

Det som är oerhört centralt är att man måste bestämma sig för hur många ledamöter vi måste ha fysiskt närvarande vid ett sammanträde för att man ska kunna fullgöra sin uppgift i fall det händer någonting. Vi vet redan idag att det förekommer elektriska avbrott då strömmen går. Det gällde väl mera det förgångna men det kan ju inträffa andra störningar, vilket vi mycket väl vet, också i datatrafiken. Det är viktigt att ett sammanträde ska kunna fortgå trots att det kan uppstå den här typen av driftsstörningar. Det viktiga är att samtliga ledamöter ska vara närvarande, delvis med hjälp av teknologi, och att alla måste ha möjlighet att se och höra varandra på rätt sätt.

Som vanligt när man lagstiftar så kan man inte gå in på alla detaljer i en sådan här reform, men man kan i alla fall peka på huvuddragen. Det viktiga är att det är förvaltningsstadgan i respektive kommun som blir vägledande för hur kommunen hanterar det här. Vi har pekat på vissa grundläggande frågeställningar.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi i kommunallagstiftningen har den allmänna offentlighetsprincipen, vilket betyder att kommuninvånarna ska kunna vara närvarande och följa med fullmäktiges sammanträden. Därför är det oerhört viktigt att man fortsättningsvis har fysiska sammanträden. I Finland har man möjliggjort att helt och hållet ha elektroniska sammanträden, men vi väljer att inte gå lika långt i den här motionen.

I förslaget om elektroniskt beslutsfattande menas alla organ på det kommunala planet, utom just fullmäktige, där offentlighetskravet finns. Det är ett hjälpmedel som naturligtvis i första hand - hoppas vi - kommer att kunna nyttjas när det gäller mer rutinartade ärenden. Vi måste utgå ifrån att respektive kommun kommer att ha den förnuftsmässiga ledningen framöver där man konstaterar, att i vissa fall är det bäst att ha ett fysiskt sammanträde. Men då det är fråga om tidsbrist, korta beslutstider m.m. samt hastigt uppdykande möten eller liknande, då ska man kunna köra ett helt och hållet elektroniskt sammanträde.

Det här är ju ingenting unikt om man ser på omvärlden, inte ens om vi tittar på vårt eget näringsliv och hur man där nyttjar den här typen av system. Det viktiga är naturligtvis att det är slutna system där respektive ledamot får tillgång via det allmänna nätet. Det är det som säkerställer kravet på sekretess, dvs. att det inte på något vis kan göras tillgängligt för envar som är intresserad av denna typ av frågor och det kommer att förutsätta en egen personlig inloggning.

Vi hoppas på en positiv handläggning av frågan och lag- och kulturutskottet kommer redan i morgon att inleda sitt hörande. Som utskottets ordförande har jag gjort den tolkningen att det finns en positiv grundsyn och att man snabbt vill sätta igång med arbetet.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Som ltl Jansson säger så är det ett intressant förslag som ligger rätt i tiden. Vid en första anblick verkar det som att man bara kan trycka på startknappen. Däremot om man tittar på våra närregioner, speciellt västerut mot Västerbotten och Lappland, har man haft och genomfört liknande försök. Man har sett att det blir lite mer komplicerat när man går på djupet. Vad händer med sekretessen, med ersättarnas ingång i det hela, vilken typ av elektronik kan man använda? T.ex. i Sverige så är det inte tillåtet att delta på distans från hemmet. Det måste vara i landstingens konferenslokaler. Då faller det lite på en gång här på Åland, kan jag känna. Man går ju också miste om de personliga kontakterna där mycket informell information utbyts. Jag tycker att kontakterna och diskussionerna är oerhört värdefulla. Dem vill vi heller inte gå miste om.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Som ltl Tony Wikström säger så ska vi naturligtvis titta på omvärlden och erfarenheterna av det system som man tillämpat på den svenska sidan. Om jag inte missminner mig så var det 2014 man skapade möjligheten. När det gäller kommunfullmäktige och förbundsfullmäktige, analogt, blir det något som gäller kommunalförbunden ifall lagtinget accepterar motionen helt eller delvis. Var och en av allmänheten har rätt att ta del i det som händer på ett offentligt sammanträde. Det kan inte finnas något absolut skyddsintresse med någon form av sekretess runt ett fullmäktigesammanträde. Det betyder naturligtvis, att då det är fråga om sekretessbelagda ärenden så bör de inte handläggas vid den här typen av sammanträden, där har ledamot Wikström helt rätt.

Ltl Tony Wikström, replik

Tack, herr talman! Den tekniska biten är inte heller att underskatta. Man måste säkerställa att länken fungerar och vad gör man vid avbrott och vilka regler gäller där osv.?

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Absolut! Det är av grundläggande karaktär i det här fallet. Är det så att en kommun inte vill lägga ner det arbete som krävs innan man kan sjösätta en sådan här reform, bl.a. vad gäller den tekniska sidan, så då är det bara att avstå, om man tycker att det är mer problematiskt och blir dyrare än nyttan av att ha ett sådant system. Det viktiga för oss som lagstiftare är att skapa möjligheterna att ta ett steg in i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att den här lagmotionen, som ltl Harry Jansson för fram, är oerhört intressant och jag tycker den är rätt i tiden. Jag ser fram emot vad lag- och kulturutskottet tar fram när det gäller hur man kan hålla möten inom sekretessens väggar. Om näringslivet klarar av att hålla sina möten på det sättet så kanske man inte behöver uppfinna hjulet en gång till, utan man kanske kan hitta vägar ganska enkel. Jag ser verkligen fram emot det här arbetet och jag tror att det kommer att öppna många dörrar att kanske också göra det möjligt för flera att ställa upp i val, där man tidigare upplevt det som krångligt att ta sig till vissa platser.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tackar ledamot Holmberg-Jansson för de positiva omdömena i det här skedet. Jag lovar att utskottet verkligen kommer att granska bl.a. den problematik som ledamot Wikström har aktualiserat. Han är också medlem i utskottet så vi kan lita på, när det gäller den tekniska sidan, att penetrera frågan också till den delen. Ledamot Wikström nämnde tidigare att det i Västerbotten och Lappland säkert finns hörande där vi kan få reda på de erfarenheter man har där och behovet av teknologi. Men, det gläder mig att ledamot Holmberg-Jansson ser detta som en möjlighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det var en väldigt fri tolkning av lag- och kulturutskottets ordförande om utskottets inställning, eftersom vi ännu inte har diskuterat frågan i utskottet. Jag förstod inte riktigt hur utskottets inställning är, vi kommer ju att föra en diskussion.

Till saken hör ju att vi har slutna möten av en anledning, man ska kunna fråga och diskutera fritt och ibland kommer det upp sekretessdiskussioner i ett ärende som inte är under sekretess. Det finns ett värde i att kunna prata fritt i ett möte som inte är öppet för alla. Frågan är, att om man har mötet elektroniskt så kan man ju inte alltid veta vilka som är närvarande. Det kanske finns ledamöter som befinner sig delar av året utomlands. Hur har ledamot Jansson tänkt där, har ledamoten funderar något kring det?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag utgår ifrån att ltl Carlsson uttryckligen talar om deltagande i sammanträde på distans på fullmäktigenivå. Uppfattar jag saken rätt?

Om vi diskuterar deltagande på distans på fullmäktigenivå - som jag sade tidigare - så är det offentlighet som gäller. Vi måste ha det förtroendet för kommunerna, i detta fall fullmäktigeordföranden och kommundirektören, att man inte kommer att hålla sammanträden av den här arten som motionen möjliggör, när det gäller konfidentiella ärenden.

Ltl Carlsson känner ju till att det inte under ett fullmäktigemöte dyker upp den typen av ärenden där man, mitt under ett sammanträde, ajournerar sig och diskuterar om man måste köra resten bakom lykta dörrar. Det kan vi utgå ifrån att inte händer.

När det gäller elektroniskt beslutsfattande ser jag ingen problematik. Där är det organet som ser till att man till största delen handlägger rutinartade ärenden, dock så att vi möjliggör att brådskande ärenden kan hanteras.

Talmannen

Tiden är ute och replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill tacka motionärerna! Det är en väldigt bra motion. Jag kan hålla med om intentionerna och målsättningarna i lagmotionen. Det här är någonting som vi också diskuterade väldigt mycket när vi bildade den regering som nu sitter. Av den anledningen finns det också skrivningar i regeringsprogrammet att man ska se över kommunallagen. Det här var också ett syfte för att man ska kunna mötas också under andra former än dem vi har idag.

I min nuvarande hemkommun Kumlinge finns det en by som heter Björkö. Därifrån kan man inte delta, t.ex. i fullmäktigemöten, för då måste man stanna över natten. Jag vet inte hur många av oss som är ledamöter i fullmäktige och som skulle vilja stanna på någon annan ort därför att man har varit på ett fullmäktigemöte på kvällen. Då finns det kanske andra anledningar, men kanske inte bara för att vara med på ett tvåtimmars möte.

Det är en väldigt viktig intention som finns i sak i den här motionen. Hälsningen är också till landskapsregeringen. Är det så att det här lagpaketet blir alldeles för omfattande, att det tar alldeles för lång tid i sin helhet att komma med till lagtinget och att de resurserna inte finns idag. Då borde man göra den bedömningen att det kanske finns skäl att komma med bara den här lilla insatsen, för att möjliggöra det under den här perioden. Det här är någonting som man faktiskt – särskild i skärgården – längtar till och ser fram emot.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jo, det är precis som ltl Gun-Mari Lindholm säger. Det här är en angelägen fråga och det finns med i regeringens tankar över vad vi ska lagstifta om.

Samtidigt ska jag också, med min långa erfarenhet från skärgårdspolitiken, säga att det här har diskuterats i många år i skärgården av just den orsak som ledamot Lindholm nu tog upp. Bl.a. Björkö i förhållande till Kumlinge men också inom hela skärgården, t.ex. Brändö i förhållande till Kökar där det är långt att kunna delta. Det är inte lätt att komma fram via de kommunikationsmedel som finns. Det här är precis så som ledamoten sade.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

I det här sammanhanget kan man också tillägga att det finns andra möten förutom fullmäktigemöten som man också kunde ordna på annat sätt än idag, med fysisk närvaro. Med den teknik som vi har idag så kunde t.ex. skärgårdssamarbetet och liknande möten också vara ordnade på andra sätt, t.ex. när skärgårdsbor ska komma till staden där mötena ofta hålls, vilket oftast blir det mest centrala för skärgårdskommunerna. Då kunde man vara med via länk eller på distans. Det här fungerar också i andra sammanhang. Jag ingår själv i en styrelse i näringslivet på Åland och det fungerar alldeles utmärkt att man kan delta på mötet via telefon, via FaceTime eller Skype eller något annat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattat? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Remiss

4        Anläggande av rondell

Ltl Harry Janssons m.fl. åtgärdsmotion MOT 2/2015-2016

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Ltl Harry Jansson

Tack, herr talman! Från det ena till det andra, men det är vi vana med som beslutsfattare!

Det kan väl förefalla vara en lite mer kommunalpolitisk fråga för att handläggas av ett parlament. Som första undertecknare av motionen så undrar jag vem som egentligen bestämmer på det självstyrda Åland. Är det lagtinget som via landskapsregeringen utformar dagspolitiken och de långsiktiga besluten eller är det tjänstemän och teknokrater som håller i den långsiktiga pekpinnen? På det sättet är frågan mycket intressant.

Vi som är lite äldre så har upplevt den nya Godbyvägens födelse. Den förverkligades efter en smärtsam process då det gällde att dra den nya vägsträckningen genom bygderna. Ni som har haft beröring med vägdragningar i ert privatliv så kan ju bara föreställa er vad det innebar att dra en helt ny landsväg, en ny sträckning.

Vissa saker lämnas på hälft och det blev så i detta fall. Det handlar om dragningen av sträckan Näfsby – Gölby - landsväg 420, och var den ska ansluta till nya Godbyvägen. Vi kallar den fortfarande för nya Godbyvägen trots att den funnits länge och börjar bli gammal. Det är den benämningen som vi använder i folkmun och nu gärna även på denna nivå.

Redan i tidernas begynnelse, vi talar om tidigt 1980-tal, fanns en önskan från vägplanerarnas sida att man skulle dra en helt ny anslutning från väster och rakt fram till nya Godbyvägen, genom den, för oss som bor i kommunen, oerhört vackra åsen som finns i Gölby. Det blev ingenting av det eftersom det inte fanns någon politisk enighet att göra ett sådant ingrepp i naturen. Det påverkade också att det finns fornminnen i nära anslutning. Det betyder att det som är den nuvarande fyrvägskorsningen, Björsby - Gölby, har levt kvar sedan dess. I och med att vägplanerarna hade mer långsiktiga planer, så anpassades aldrig denna fyrvägskorsning till den standard som i övrigt gäller för motsvarande anslutningar längs nya Godbyvägen. Det blev en nästan normal korsning och inte några större av- och påkörningsfiler som i övrigt kännetecknar den här vägsträckan längs nya Godbyvägen.

Från Jomala kommuns sida har det genom årens lopp enhälligt påtalats att man inte vill se en helt ny anslutning norr om den nuvarande fyrvägskorsningen. Jag kan inte dra mig till minnes hur många gångar man har gjort dessa påpekanden, men alla har väl trott att den här frågan skulle vara begraven i och med att man har varit så tydlig i sina framstötar från kommunens sida. Däremot har det också funnit politiska initiativ på lagtingsnivå om att förverkliga den här nya anslutningen.

Vad som har fått mig att reagera - och jag är tacksam att jag också fått medmotionärer - är att det nu visar sig att frågan i högsta grad är aktuell. Detta i och med att dragningen och ombyggnaden av den befintliga Näfsbyvägen närmar sig Gölby. Så igen står vi inför ett vägskäl där vi har att ta ställning till om vi ska bygga en helt ny rondell, som det har talats om och som det finns riktningar på. Ska det byggas en sådan som placeras på helt orörd åkermark med de förändringar som sker i landskapsbilden i övrigt? Nya vägar till Gölby och Björsby och i förlängningen måste också vägsträckningen genom Björsby bykärna byggas om för att klara den ökade trafikmängden.

Bästa vänner! Genom det här projektet skulle de befintliga väganslutningarna som finns till Andersböle- och Ämnäsområdet då stängas av. I motionen lyfter vi fram problematiken med det, bl.a. vad gäller möjlighet till snabba och effektiva räddningsinsatser på olika nivåer.

När fullmäktige i Jomala för några månader sedan behandlade ett detaljplanerärende, så dök det plötsligt upp ett beslut från infrastrukturavdelningen, där man på tjänstemannanivå meddelat markägaren, att om den nya anslutningen byggs så ska planeområdet anslutas till den nya korsningen. Det visar att den här frågan lever.

Nu är förslaget helt enkelt att lagtinget uppmanar landskapsregeringen att i brådskande ordning fatta beslut om att en rondell anläggs i den befintliga fyrvägskorsningen. Sedan anpassar man vägplanen för Näfsbyvägen och dess fortsatta dragning in i Gölby bykärna till dessa förhållanden. Och om lagtinget går in för den här motionen, så är diskussionen om var Näfsbyvägen ska utmynna i framtiden för en gångs skull klar.

Varför det är brådskande är därför att mätningar redan pågår. Byborna har nåtts av besked om att det ska satsas på en gångtunnel under den nya Godbyvägen. Bästa vänner, i en tid när vi har ont om pengar och vi talar högtidligt om ett hållbart Åland, så de politiker som går emot den här motionen med tanke på natur- och miljöangrepp, ska nog tiga i framtiden om ett hållbart Åland.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tror att ministern kommer att beröra vissa saker så jag avvaktar det anförandet med kommentarer i sakfrågan. Jag noterar, rörande själva motionen, att ltl Harry Jansson har en del medmotionärer från centergruppen, men inte samtliga. Är det en spricka i centern eller vad beror det på att inte alla i centen har skrivit på?

Ltl Harry Jansson, replik

Jag tror att ltl Carlsson kan tala med vtm Veronica Thörnroos på egen hand ifall han är intresserad. Någon spricka tror jag inte föreligger. Jag tror att vtm Thörnroos ansåg, som tidigare infrastrukturminister och sittande minister när tjänstemannabeslutet togs på den nivå som jag nämnde, dvs. att detaljplaneområdet i norra Gölby måste anslutas till en eventuell rondellanslutning, att det är bäst att hon inte är aktiv i denna fråga. Jag kan också tänka mig att det beror på att hon som medlem i finans- och näringsutskottet vill vara helt fri i samband med hörandena av motionens innehåll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mika Nordberg

Herr talman! Jag vet inte riktigt var man ska börja, men jag tror att jag börjar med det som står i första meningen i motionen och som motionsställaren var inne på.

”Jomala kommun” är det första som står där. Jag anser att det här nog kanske är mera en kommunal fråga än vad den har att göra i ett lagstiftande parlament. Likabehandling är något som jag anser är ganska viktigt. Utifrån det så undrar jag om vi i fortsättningen ska ha alla vägplaner och eventuella tankar och idéer om det till lagtinget. Ska lagtinget bli någon slags remissinstans för vägplaner? Ska vi i fortsättningen diskutera kurvradier på olika vägsträckningar, ska vi diskutera om cykelvägarnas placeringar ska vara på den högra eller vänstra sidan av vägen? Jag tror att vi slår in på en farlig väg om vi börjar titta på det.

Ur mitt perspektiv anser jag att det här är en kommunal fråga och jag tror att finans- och näringsutskottet har svårt - med den arbetsbörda de har - att hinna behandla den här motionen i brådskande ordning, vilket uppmanas i själva klämmen.

Herr talman! Utifrån det hoppas jag att ärendet har sin gilla gång. Vid de vägplaner som ställs ut så kommer kommunen att få vara en remissinstans och i så fall uttala sig om man är för eller emot eventuella vägdragningar.

Man har i motionen hänvisat till vägritningar. En ritning är en skiss, det är fortfarande ett arbetsdokument ifrån tjänstemännens sida. Det är ingen konkret plan utan det är olika tankar och idéer. Vid olika vägdragningar så finns det alltid olika vägförslag. Det är först när det har lagts ett förslag som det går att ta ställning till som det finns något att besluta om. Det är åtminstone min uppfattning.

Ltl Harry Jansson, replik

Talman! Vi har hört vissa nedvärderade omdömen om delar av oppositionen från talarstolen från ministerhåll under dagens plenum. Nog så allvarligt. Jag är lite förvånad över att en minister ifrågasätter oppositionens möjligheter att driva politik och frågasätter instrumentet med åtgärdsmotion.

Bästa minister Nordberg! Det är ju det här sättet vi har att driva våra frågor, när vi inte annars har framgång i att få gehör för våra politiska förslag. Här har vi en konkret sak och det är i högsta grad en lagtingsfråga. Det handlar om landskapsregeringens sätt att sköta sina affärer och det berör budgeten på alla sätt. Här är ett konkret förslag på vad som måste göras i och med att vägplanerarna hittills har vägrat lyssna på de politiska signaler som har givits.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! På inget vis vill jag begränsa lagtingsledamöternas möjligheter att komma med initiativ i olika frågor. Jag tycker att om man ska diskutera olika vägdragningar så är det väl i samband med en budgetdebatt. Där tar man t.ex. upp väganslag för olika satsningar och i det sammanhanget lämnar en budgetmotion som anknyter till eventuella infrastruktursatsningar. Men att lyfta upp frågan på det här viset tycker jag inte är på det mest konstruktiva och konkreta sättet. Då kan vi även lyfta upp en vägskälsombyggnation på Kökar eller någonting sådant. Jag tycker att nivån blir lite konstig på diskussionerna i ett lagstiftande parlament.

Ltl Harry Jansson, replik

Borde inte minstern välkomna sparförslag i vardagspolitiken från oppositionen sida? Den beskrivning som ministern ger över verkligheten, att det produceras en massa alternativa vägförslag vid sidan av det som borde vara huvudspåret, dvs. att man lyssnar till de politiska besked som har givits i frågan. Det är klart att vi kan återkomma med en budgetmotion om det behövs. Men i det här läget handlar det om att få ett brådskande beslut från lagtingets sida i och med att arbetet medför en helt ny väganslutning, en ny rondell på åkermarken och därmed nya väganslutningar, därmed intrång på nya skyddsvärda områden. Det är ju det som pågår och det kostar pengar. Det är ett arbete som kan läggas ner, nu och här!

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Som jag uppfattar saken så är det fortfarande endast antaganden när det gäller de ekonomiska realiteterna med var en eventuell rondell anläggs. Det finns inte något underlag här för att säga att om vi tar alternativ a eller b så kostar det x eller y euro. Jag tror att vi ska låta avdelningens tjänstemän jobba fram ett färdigt förslag och när vi har förslaget kan vi titta på de konkreta åtgärderna efter det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Tidigare repliker har egentligen tangerat det som jag tänkte beröra. Jag tycker att det behöver påpekas att en del av våra möjligheter från oppositionen att påverka och ta initiativ till åtgärder är via olika typer av motioner - budgetmotioner och åtgärdsmotioner. Jag tror att under alla år som man har drivit politik med olika inriktningar i lagtinget så har det kommit åtgärdsmotioner som också har berört frågor som kanske varit kopplade till en budget. Att försöka begränsa oppositionen för att komma med olika åtgärder tycker jag verkar lite märkligt.

Det här är en bra motion, där man i ett tidigt skede påpekar att man ska lägga ner arbetet med en ny dragning och koncentrera sig på var den nuvarande korsningen finns.

Minister Mika Nordberg, replik

Tack, herr talman! Vad jag vänder mig emot är att man i en lagstiftande församling är nere på detaljnivå, och pratat om – vilket jag tidigare var inne på – på vilken sida av vägen som cykelvägen ska dras. Det är helt okej att man lämnar motionen om man säger att man gärna skulle se att man förverkligar en cykelväg mellan t.ex. punkt A och B. Men att komma i detalj och säga att den sedan ska vara dragen på högra sidan av vägen, det var det som jag opponerade mig emot i samband med det här. Jag tycker att vi är nere på en lite för hög detaljnivå i en åtgärdsmotion.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är väl inte så mycket mera att replikera, men jag kan bara dra mig till minnes, att när det har diskuterats anskaffningar av nya färjor, så har många politiker stått här och argumenterat för olika lösningar av färjetyper. Det har varit en del av debatten det också, där man antingen tagit åt sig eller nonchalerat det. Men nog har det bedrivits diskussioner på detaljnivå förut också, före förslaget kommer fram till lagtinget via budgeten.

Minister Mika Nordberg, replik

Igen vill jag säga vad jag var inne på tidigare. Att man diskuterar detaljer har jag förståelse för. Men att man då ska göra det i rätt sammanhang, det var det som var hela min poäng i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Att man inte ska få komma med en åtgärdsmotion som berör en landsväg, en av huvudvägarna till norra Åland, förvånar mig samt att man gör det från ministerhåll.

Jag tycker att finansministern och lantrådet visar på en politik från landskapsregeringens sida som är positiv. Om det är kutym för liberalerna att ha den linjen så är det bara att tacka och ta emot. Men moderaterna och socialdemokraterna har en annan aggressiv attityd gentemot oppositionen som jag inte förstår. Om man kommer med förslag som kan förbättra för vårt samhälle och göra det billigare så att vi i budgeten inte behöver låna upp pengar så är det väl till fördel. Och ska vi folkvalda representanter inte här föra fram vad folk ute på fältet tycker och där ett enigt fullmäktige i Jomala har sagt samma sak, och där minister Mika Nordberg tillika är ordförande. Men ändå vill han inte ha upp det här utan vill skyla undan det. Det är ju ganska allvarligt ifall vi börjar föra en sådan debatt där vi inte ska få ha en öppen debatt i vårt samhälle.

Jag tycker den här motionen är bra. Många människor har redan drabbats av den nya Godbyvägen och det var jordbrukare som fick stora delar att sina verksamhetsförutsättningar förstörda. Då ska man inte nu förstöra den ännu mera med de planer som har funnits på tjänstemannanivå och som ltl Harry Jansson tog upp här. Det här är ett bra förslag!

Däremot tycker jag att man också kan titta på annat än en rondell. En rondell är inte allrådande, jag tycker man kanske kan titta på en påkörningsfil och en avkörningsfil, då kan man få det ännu billigare. Jag tycker också att minister Nordberg ska ta detta till sig och inte säga ”Nej vänta ni på budgeten”, för då är det ju klubbat och klart. Så är det när en budget kommer till lagtinget.

När har oppositionen fått igenom en finansmotion? Berätta det för mig som inte har varit med här på många år! Mig veterligt så har det inte skett. Då är det väl bättre att man kommer in i ett tidigt skede och har en öppen dialog i utskottet och där förnuftigheter kan komma från olika håll. Ta bort det här med opposition och majoritet och lugna ner er lite - moderater och minister Nordberg! Då går det nog bättre i ert förvärv!

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag förstår inte riktigt den här frågeställningen där man från oppositionens sida nu säger att oppositionen på något sätt skulle begränsas i att få lämna åtgärdsmotioner. Det handlar inte överhuvudtaget om att landskapsregeringen har någon slags påverkan på vilka motioner oppositionen får lämna. I min värld är det väl så att jag ska bemöta en motion som berör mitt ansvarsområde och då har jag väl all rätt i världen att komma med min syn på förträffligheten och nödvändigheten i den aktuella motionen, i demokratisk ordning.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Om ministern själv skulle höra och läsa sitt anförande i det stenografiska protokollet så hade han faktiskt, som jag uppfattade det, men rätta mig om jag har fel, en mycket negativ attityd. Kom inte hit med det där, det här är en kommunal angelägenhet, det här ska vi inte diskutera här för detta är en lagstiftande församling där man tar blankettlagar. Vad ska vi då göra i detta lagting om inte föra fram vad folk tycker och tänker ute i vår bygd. Det är därför vi är folkvalda. Sedan är det ni i landskapsregeringen som ska verkställa det som detta lagting och också lagstiftande församling beslutar.

Minister Mika Nordberg, replik

Herr talman! Jag kanske inte har lika lång politisk erfarenhet som ltl Bert Häggblom, men åtminstone har jag lärt mig det att vi har olika nivåer på beslutsnivå. Vi har något som heter lagting där vi behandlar lagstiftning och vi har någonting som heter kommun där vi behandlar kommunala frågor. Min personliga uppfattning var att det här rör mera det kommunala planet än vad det rör lagtingsplanet och det förbehåller jag mig också rätten att få framföra i talarstolen.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, herr talman! Det här berör ju en landsväg, det är en huvudväg genom hela Åland. Det är inte någon kommunal bidragsväg vi diskuterar här, utan det är någonting som kommer i vår budget som behandlas i lagtinget.

Alla lagtingsledamöter har initiativrätt, både till åtgärdsmotioner och till lagstiftningsinitiativ. Det här är ju en sådan. Jag tycker att det är jättebra när det kommer in olika åsikter som kan göra det billigare, precis som minister Mats Perämaa efterfrågade att ”Stå inte bara där uppe i talarstolen och kritisera utan kom med konkreta och bra förslag till åtgärder”. Det tycker jag att minister Mika Nordberg, som handhar en stor del av landskapets budget inom sitt förvaltningsområde, ska vara positiv till. Att han sedan inte håller med om vad lagtinget säger och tycker, det får han stå för och pröva i sin regeringskoalition.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.  

Remiss

5        Förenkling av fiskerätt på landskapets fiskevatten

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 3/2015-2016

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet. Diskussion.

Ltl Mikael Lindholm

Tack, herr talman! Fisket på Åland har under de senaste decennierna gått från att vara en huvudnäring som sysselsatte många till att idag endast sysselsätta ett fåtal på heltid. Sedan EU-inträdet har fiskarkåren påförts en mängd nya regleringar och pappersexercis samtidigt som lönsamheten försvunnit för dem som inte börjat med förädling och direktförsäljning. Stora bekymmer med predatorer som säl och skarv och ett drivgarnsförbud fick många att överge fisket i förtid eller att gå från heltidsfiskare till binäringsfiske. Trålfisket efter strömming försvann också under denna period även om detta fiske brottades med andra problem än det kustnära fisket.

Idag har vi kommit till en situation när vi inte längre klarar av att förse restaurangbranschen med färsk åländsk fisk under högsäsong. Att vara fiskare är ett hårt yrke och kanske snarare en livsstil. Men visst skulle vårt Åland vara fattigare utan denna yrkesgrupp.

Som ett sätt att minska på den onödiga byråkrati som omgärdar fisket och visa att vi fortsättningsvis vill ha en levande fiskarkår på Åland kunde dagens system ses över, där landskapets vattenområden är indelade i hela 18 olika fiskekortsområden med olika regelverk.

Vårt förslag är att det för de registrerade yrkesfiskarna ska räcka med att lösa ett fiskekort för att få fiska i alla vattenområden som landskapet äger. Denna åtgärd är ingenting som enskilt kan rädda fiskarkårens situation, men den kunde i alla fall visa på god vilja. Kanske vi borde göra en förvaltningsplan även för denna utrotningshotade yrkesgrupp för att nå tillfredsställande bevarandestatus.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag vill även här uttrycka att jag tycker det här är en bra tanke och det som ltl Mikael Lindholm för fram. Jag har förstått att det finns problem.  Kanske det här förslaget kan lösa problemet och att kåren kan byta platser, vilket jag tycker att vi ser här. Och jag är den första att understöda detta och tycker att det här är ett jättebra förslag!

Ltl Mikael Lindholm, replik

Jag tackar ledamot Holmberg-Jansson för understödet. Det är inget som enskilt kan göra så stor skillnad men i varje fall kan det göra det något bättre för fiskarna.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! När man diskuterar fiskekorten så kan man ju tänka sig att man ändå har två olika nivåer, man kan ha en nivå om man vill fiska på ett visst område och man betalar en annan summa om man vill använda sig av alltihop och se till att det finns en valmöjlighet. Men jag tycker att det är ett bra förslag och jag ser fram emot vad det kan bli utav det.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Visst finns det säkert möjligheter till det. Vi pratar om att vi ska förenkla och minska på byråkratin och då är det enklast om vi bara har ett, men jag är inte alls främmande för att man fortfarande kan ha två nivåer. Om man vill fiska bara på ett enskilt område så kan man ha en lägre avgift. Det var bara en tanke att vi ska försöka få det så smart och lindrigt som möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Lars Häggblom, replik

Tack, herr talman! Jag tycker att motionen är bra men jag har förstått att en del av landskapets fiskevatten ingår i lokala fiskelag. Hur har ledamot Lindholm tänkt angående den problematiken och hur har ledamoten tänkt lösa den frågan?

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ledamot Häggblom! Det är klart att det är en försvårande omständighet om det är så. Där måste man titta på alternativa lösningar, så det svaret har jag tyvärr inte idag. Men det är ett bra och viktigt påpekande. Jag tror ändå inte att det rör så många av de här områdena. Man kan slå ihop de andra, redan det vore en förenkling.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, talman! Jag sympatiserar med ltl Lindholms ambitioner att försöka stärka yrkesfisket och dess möjligheter. Tyvärr tror jag inte att den här vägen är den rätta.

Vi har i tio år haft ett system där man får fiska enligt tillstånd. Orsakerna till det är att vi vet att vissa platser på Åland är mycket fiskrika. Vi har t.ex. att område i Kastelholm där åtta yrkesfiskare har tillstånd att få fiska. Vi vet att det finns 230 till som kanske skulle vilja det. Det innebär att alla skulle fara till samma ställe. Det finns stora risker för oönskade effekter som konflikter och utfiske på vissa områden och det går inte riktigt i linje med den hållbarhetsambition som landskapet har.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack för det vicelantrådet! Just det område som vicelantrådet nämner kanske borde vara ett område som man borde fundera över, ifall man alls ska ha fiske där och under vilka tider. Vi har samtidigt ett ansvar att vi ska hålla fiskbestånden i skick. Kastelholm är ju en del av ett lekområde för bl.a. gösen, så frågan är bara hur man ska lösa det. Jag tycker det är en problemställning, men att säga att det finns 230 så är väl att ta i! Utav de 230 som har fiskarlicens så har ju det stora flertalet licens - kanske en bra bit över 100 av dem - bara utifall att de någon gång får så mycket fisk att de vill sälja. De flesta har ingen sådan ambition med att vara registrerad yrkesfiskare.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tror att man ska tänka sig noga för så att man inte gör det ännu värre för dem som idag är yrkesfiskare och binäringsfiskare och som lever på sitt fiske. Om man släpper det här fritt så minskar också de som lever på sitt yrkesfiske och deras förutsättningar att klara sig. Dessutom finns det risk för överfiske inom vissa områden. Därför har landskapet en sådan här reglering som i dagsläget fungerar väldigt bra och med en ganska enkel administration.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Att det fungerar bra idag får stå för vicelantrådet. Om man diskuterar med dem som fiskar så finns det nog en väldigt stor frustration. Om du vill fiska på alla områden så ska du lösa ett fiskekort för varje område. Det skapar en onödig byråkrati. Det finns andra sätt att komma tillrätta med eventuellt överfiske. Då kan man väl sätta förbudstider i stället. Jag ser inte det där som ett tillräckligt argument för att inte överväga den här motionen.

Talmannen

Replikskiftet till denna del avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Mikael Lindholm för en intressant motion. Det här lyfter fram en problematik som nog finns med fiskekorten i landskapets vatten. Men jag upplever också att vi har problem med övriga fiskekort. Man borde egentligen se över helheten. Hur ser ledamoten på sportfiskarna? Ska de åländska sportfiskarna få lösa in fiskekort på de här områdena och hur blir det då med turisterna? Ska också de kunna göra det? Hur ska man få in kostnader för fiskevården osv.? Jag skulle gärna vilja bredda motionen och diskussionen lite.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Kemetter! Enligt de uppgifter som jag har fått vad gäller sportfiske, så är det redan idag så att om du löser ett fiskekort på något av landskapets fiskevattenområden, så gäller det på samtliga. Det är den uppgiften som jag har fått, och då är det redan så att i dagsläget missgynnas yrkesfisket framför sportfisket.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det var en intressant information. Det är någonting som utskottet får analysera. För mig är det nog så, vad gäller sportfiskarna, att kanske de åländska sportfiskarna skulle kunna ha ett fiskekort för alla områden, men när vi ser till turisterna så tycker jag att vi skulle kunna ha mycket dyrare kort. På alla andra områden är det ganska dyrt att få fiska inom turistsektorn och det här skulle vara ett sätt att få in intäkter. Men det ska bli intressant för utskottet att analysera de här bitarna och se vad vi kommer fram till.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Det är litet farligt att blanda in privat äganderätt med det som samhället äger. Jag är absolut för att vi ska gynna större fiskekortsområden och uppmuntra dem som vill gå samman och slå ihop sina fiskelag så att det blir större enhetliga kortområden. Men vi ska akta oss för att stifta lagar som inskränker på den privata äganderätten. Det tror inte jag att är rätt väg att gå.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! Den här motionen som ltl Mikael Lindholm har skrivit och som nu är föremål för debatt, är på flera vis angelägen. Jag ska nämna några orsaker, men troligen finns det också flera än dem jag nämner.

Då det gäller fiskevatten så är många byar uppsplittrade på ett flertal ägare. I en del är de uppdelade på fiskelag, i andra byar på rålagda vatten eller kanske de är sämjodelade, och som eventuellt till och med går rå om, vilket kan begränsa möjligheterna till yrkesmässigt fiske.

Med yrkesmässigt fiske avser jag både heltidsyrkesfiske men även binäringsfisket, vilket bägge har betydelse för att säkra tillgången på färsk matfisk, både i handeln och inom industrin. Tillgången på färsk matfisk har också betydelse för besöksnäringen, man vill också äta gott på restaurangerna. Rätten att fiska till avsalu, den kan också vara en morot för nya generationer fiskare, att kunna bo kvar i den åländska skärgården och finna levebröd utan att flytta till någon tätort. Det kan betyda att skärgården av besökarna upplevs som mera positiv. Det här är några funderingar som jag tycker att utskottet ska beakta när man behandlar motionen.

Fisketrycket bör vara på en långsiktigt hållbar nivå. Man kan fundera över om det finns några åtgärder och hur man kan göra med den biten. Vad är då en hållbar nivå? Därom finns det säkert flera åsikter. Som jag ser det är maskstorleken en sak som bör beaktas, kanske olika maskstorlekar beroende på årstid. Alla vet att lekfisken är lite rundare runt magen då den bär på rommen och fastnar lättare i täta nät, då är det bra att ha lite rumarenät. Så fiskar vi åtminstone i våra trakter, alltså rumarenät när det är lektider och sedan byter man andra tider på året.

Sedan finns det en sak till, kanske man kunde införa några fredningstider vissa delar av året. Då kanske man kan preparera för att undvika överfiske lokalt, det kan finnas andra områden där man kan fiska under den tiden av året. Det är något man kanske borde fundera på.

Jag läste en rapport för kanske 15 år sedan som behandlade resultatet av en maskbegränsning som införts på ett fiskevårdsområde i sydvästra Finland. I det fallet var det gösbeståndet som fiskevårdsområdet ville skydda mot överfiske. Man införde en begränsning att inte fiska med 45 mm nät utan det måste vara rumarenät. Under första året av förbud med 45 mm maskor sjönk fångsten, andra året ökade fångsten för att det tredje året vara viktmässigt på samma nivå som före begränsningen med maskstorlek. Åren därefter var fångsterna på en betydligt högre nivå än innan begränsningarna infördes. Det betyder att det blir ett mera lönsamt fiske, som säkert då också är mera hållbart. Man fiskar på en stam som har något bättre tillväxt och man släpper några av de små fiskarna vidare att leka.

Liknande erfarenheter berättade en fiskare, verksam i Hjälmaren, om för mig. Man hade liknande erfarenheter där, då också gällande gösbeståndet.

I motionen föreslås ett fiskekortsområde för fiske på landskapets samtliga vattenområden. Där ser jag också ett alternativ som man kan diskutera i utskottet. Ska man överväga att regelverket utformas så att man kan söka fiskekort på ett antal vatten - fem, åtta eller tio – och få detta, men kanske inte alla på en gång. Det är beroende på vilket fiske man ägnar sig åt och vilka vatten man behöver. Man skulle kunna få dem på ett kort. Det skulle kanske också vara något att fundera på.

Gällande avgiften så ska man rimligtvis inte betala samma avgift för alla vattenområden, det borde bli någon form av mängdrabatt ifall man ska ha ett enhetligt fiskekort. Det här kan man överväga. Jag säger inte att man ska göra något på något visst vis, men jag tycker att man i utskottet ska diskutera de här sakerna, för och emot, och vilket som är bättre.

Herr talman! Med detta sagt så ser jag fram emot ett betänkande och att läsa om detta i den här mycket angelägna frågan.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Tack ltl Torsten Sundblom för ett intressant anförande. I början lyfter ni fram det här med splittrade vatten och många privata intressen. Jag vet själv när sonen ska ut och fiska att det blir att köpa det ena fiskekortet efter det andra, bara för att kunna röra sig på en ganska liten yta. Det här är ett problem, framförallt för många sportfiskare.

Hur ser liberalerna på att man skulle ha ett gemensamt fiskekort för alla vatten, både privata och landskapsägda vatten, likt det system som man har i Sverige?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Vi har ingen bestämd uppfattning i den frågan. Det här gäller våra privatägda vatten. En fråga som är mellan vattenägarna, där ju landskapet också är en av vattenägarna. Det är en fråga som bör lösas där. Vi har vatten som är rålagda, det ska vi också komma ihåg i det här sammanhanget.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Vi går ju mot modernare tider och också mot hållbarare tider, förhoppningsvis.  Ska vi bibehålla fiskbeståndet så att vi har bra med fisk i våra vatten och kan erbjuda bra näring åt både yrkesfiskare men också till fisketurismen, så tror jag nog att vi måste börja se över systemet och förenkla och minska på byråkratin. Då är det kanske dags att det privata också öppnar upp för allmänheten, att mot avgift komma på deras vatten.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det är ju som jag sade. Det här måste vara en uppgörelse mellan vattenägarna. Vi ska komma ihåg att vi har äganderätten skyddad i grundlag, så här har vi någonting att fundera på.

Talmannen

Replikskiftet till denna del avslutat. Talmannen påminner, innan vi går vidare i replikskiftena, att en diskussion kring en åtgärdsmotion måste kretsa kring det den handlar om och får inte utvidgas, enligt vårt regelverk.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag vill ändå ge en replik till det som ltl Torsten Sundblom nämnde. Det gäller erfarenheter av regleringar av gösfisket i bl.a. Hjälmaren. Jag vill informera, speciellt ledamöterna i finans- och näringsutskottet, att just i morgon kväll så kommer en länsfiskekonsulent, från Hjälmaren i Örebro län, till Åland. Han kommer att berätta om de erfarenheterna och hur man kan göra för att få ett ökat bestånd just genom att införa vissa regleringar. Så kl. 19.00 i morgon i Sund!

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ledamot Torsten Sundblom! Vad det gäller maskstorlek på nät så äger det säkert sin riktighet. Vi har ett bekymmer på så vis att vi har ett blandfiske. Man fiskar på olika arter och ska man ha olika maskstorlekar på näten för de olika arter man fiskar så uppstår bekymmer. Hur ser ledamoten på att man i stället mera skulle tänka på fredningstiden, exempelvis för gös?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det håller jag med om och det kan vara ett alternativ. Jag tog också upp fredningsområde under vissa tider. Det var just den tanken jag hade. Som alla vet är också jag en av de binäringsfiskare som finns i skärgården och fiskar när jag har tid och hinner. Fisket är en viktig fråga.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Det andra jag kom att tänka på i ltl Torsten Sundbloms anförande var det här med att ha olika avgifter för hur många fiskevatten man har. Det kan säkert äga sin riktighet. Orsaken till varför motionen är ställd som den är, är för att vi ska minska på byråkratin. Risken är att om man sätter alltför många olika kriterier och regler, så blir det inte lättare. Hur ser ltl Torsten Sundblom på det?

Ltl Torsten Sundblom, replik

Jag har svårt att kommentera det. Jag tänkte mera på att det inte är någon vits för en fiskare i Kökar att ha ett fiskekort på ett område i Eckerö eller för en fiskare i Eckerö att ha ett fiskekort på ett område i Brändö. Det blir långa resor och det blir väldigt lite över av fisket. Vad jag förstår så riktar det här sig främst till nät- och fjällfiske för där är inte lönsamheten så stor att man kan köra upp så mycket bränsle.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl John Holmberg

Herr talman! Bästa lagting!  Jag tackar ltl Mikael Lindholm som brinner för yrkes- och binäringsfiskarna och jag förstår hans grundidé.  Så långt är även jag med på tåget. Jag vill problematisera några frågeställningar som dyker upp när jag tagit del av motionen.

 Fiskekortsavgifterna pendlar idag mellan 20-60 euro per år, beroende på områdets storlek. Jag undrar vad ledamoten Lindholm har för idé vad ett helhetsfiskekort kunde kosta? Tar vi ett snitt så skulle det vara 40 euro per område och på 18 områden skulle det i runda slängar betyda drygt 700 euro.

 Landskapets fiskevatten är idag begränsade för yrkesfiskare med antal nätmeter per ha och där bara ett visst antal fiskare får tillstånd inom samma område att bedriva yrkesfiske. Detta för att garantera ett hållbart fiske. För landskapets större områden kan ett alternativt tillstånd ges där antal nätmeter är fler, men istället är antal fiskedagar per månad begränsade. Vad har ledamot Lindholm för idé kring det? Vill ledamot Lindholm begränsa det totala antalet yrkesfiskare som kan nyttja områdena eller vill ledamot Lindholm att uttaget ur dessa områden blir avsevärt större? Alltså, ta bort begränsningen gällande uttag, antal nätmeter och fiskedagar per månad.

 Med ett helhetsfiskekort försvinner möjligheten att prioritera fiskare som bor nära eller i ett specifikt fiskekortsområde. Hur ser ledamot Lindholm på det? Här ser jag kanske en risk för att det blir konflikter.

Jag delar verkligen ledamot Lindholms bild av problemen med skarv och säl. Dessa påverkar fiskebeståndet mycket negativt. Tyvärr ser jag inte denna motion som en lösning på det problemet. Jag hoppas att vi tillsammans kan motverka sälen och skarven på ett ännu bättre sätt. Jag tror att det är det stora problemet mot yrkesfiskarnas framtid också här på Åland.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack ltl John Holmberg! Exakt vad summan ska vara, om man ska fiska på samtliga områden, kan jag inte uttala mig om. Vad det gäller de stora sammanhängande sportfiskekorten, typ Eckerökortet, så tar de 120 euro per år enbart för ett sportfiskekort, om jag inte missminner mig. Nog bör man få en mängdrabatt eftersom man ändå inte kan utnyttja mer än kanske två eller tre fiskekortsområden samtidigt. Oavsett summan så tror jag nog att det mera handlar om frustrationen över att man är tvungen att lösa massor av olika kort. Jag tror också att man ska vara lite försiktig med att överdramatisera vilken otrolig anstormning det ska bli på de olika fiskekortsområdena bara för att man får fiska med alla. Så stort intresse är det tyvärr inte för fiske.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Tiden är knapp om också debatten om hälso- och sjukvårdsreformen i riket ska äga rum. Några kommentarer. Som jag sade i min replik så sympatiserar jag med förslagen om att stärka yrkesfiskarnas situation. Jag är dock tveksam till om det här är vägen att gå.

Några fakta. Landskapet har i dagsläget 18 vattenområde med en sammanlagd yta på 27 000 ha, till vilka man nu beviljar fisketillstånd. Det är i första rum yrkesfiskarna som ska beaktas när det gäller möjlighet att fiska yrkesmässigt på landskapets vatten. Efter dem kommer binäringsfiskarna och om utrymme finns, andra registrerade fiskare.

Under 2016 inkom 68 ansökningar omfattande sammanlagt 179 olika tillstånd. Av dessa har fastighetsverket, som har hand om tillståndsgivningen för 2015, beviljat 138 tillstånd. Tillstånden söks på en blankett som skickas ut till alla registrerade fiskare. Ansökningarna ska i regel lämnas in inom januari månad och avsikten är att beslut fattas utgående från helhetsbilden inom mars månad. Den som beviljas tillstånd ska söka ut det innan fisket inleds och det är sedan i kraft ett år framåt.

Under åren har det framkommit att vissa områden är betydligt attraktivare än andra och därför har man slagit fast i riktlinjerna om högsta antal tillstånd för varje område. Jag nämnde i replikväxlingen ett sådant område, det finns flera, som är ytterst attraktiva och som skulle vara väldigt besökta under vissa tider av året när fisken finns i de här områdena. För att skydda yrkesfiskarnas lönsamhet så har man den här tillståndsgivningen.

Områdenas kostnader berördes också. Beroende av område så kostar ett yrkesfisketillstånd i dagens läge antingen 20, 40 eller 60 euro. Skulle man ändra riktlinjerna så att man med ett och samma tillstånd kunde fiska yrkesmässigt på samtliga områden, så skulle det enligt landskapsregeringen medföra vissa oönskade effekter. Ett var ltl John Holmberg inne på. För yrkesutövaren skulle det medföra höjda avgifter oberoende av om man nöjer sig med att fiska i endast ett eller i ett fåtal områden. Den sammanlagda avgiften för rätten att fiska på alla områden skulle vara, runt 700 euro, enligt dagens taxa. Fisket skulle också koncentreras till ett fåtal och till de mest attraktiva områden, vilket vi vet av tidigare erfarenheter och som ledde till oönskade konflikter och som kanske är skälet till att regelverket kom, vilket nu är tio år gammalt. Fisketrycket skulle då inte stå i proportion till områdenas bärkraft, dvs. det kan leda till överfiske som i sin tur leder till sämre fångster och därmed sämre lönsamhet för yrkesutövaren. Om det är det här som blir resultatet av ledamot Lindholms motion så tror jag inte att det riktigt är det som har efterfrågats.

Det här är litet underlag för utskottet och vi kommer givetvis till utskottet när motionen behandlas vidare.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Tack fru vicelantråd! Jag är naturligtvis medveten om att det inte är riktigt enkelt det här, men jag tycker ändå att man problematiserar onödigt mycket. Det står ingenstans i motionen att man inte kan ha prioriteringar om vilka som ska få fiska i områdena och om man anser att det är de som har en betydande del av sin inkomst som ska vara de enda som får fiska. Man kan också tänka sig att åtminstone alla i samma region kunde gå under samma fiskekort. I Saltviks skärgård på norra Åland så har vi delat upp åtminstone fem fiskekortsområden som alla ligger på väldigt kort avstånd ifrån varandra och som bara nyttjas under en liten tid och där överfiske inte förekommer.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Det gäller väl att ta ett helhetsgrepp, som det modernt sägs nuförtiden om det mesta, och även här. För mig är det väldigt viktigt att vi jobbar både med fiskevården men också med yrkesfiskets möjligheter med hållbar utveckling. Vi ska tänka på att stärka bestånden och, som tidigare nämndes, också vara beredda att titta på maskstorlekar och andra åtgärder som kan främja fiskbestånden. Det gäller att vara aktsam, också med detta, om man med den ena handen jobbar för att främja och öka fiskbestånden så kan man inte heller tillåta ett oreglerat fiske, utan det här måste givetvis gå hand i hand, så att man långsiktigt kan stärka yrkesfisket.

Ltl Mikael Lindholm, replik

Tack, herr talman! Motionen strävar inte efter att det ska vara oreglerat utan den strävar till att minska byråkratin för den enskilde fiskaren. Vi är inte ute efter att det ska bli vilda västern! Man får titta på lämpligheten. Om det finns ställen där det finns belägg för att det överfiskas, så måste man skrida till åtgärder.

Mig veterligen är det tyvärr så att övervakningen av fisket på landskapets vatten i det närmaste är obefintlig.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack talman! I utskottet får man titta närmare på byråkratin, men byråkrati brukar man tala om när det är riktigt mycket papper och det är svårt. Här är det fråga om en blankett som skickas hem, som man kryssar i och sedan är det gjort.  Det är den byråkratin. Det är nog inte så oöverstigligt.

Det finns mycket att göra på fiskeriområdet som helhet och när det gäller övervakning och liknande så är det sådant som vi kommer att diskutera nu, både när det gäller sportfiske och annan typ av fiske. Det finns behov av att se över det, kanske genom en överenskommelseförordning med riket, om man kunde utöka sjöbevakningens möjligheter att också övervaka fisket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.   

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 18 april 2016 klockan 13.00. Plenum är avslutat. Lagtinget fortsätter nu sitt arbete med lantrådets upplysning.

Övrigt

6        Lantrådets upplysning

LU 1/2015-2016

Lantrådet Katrin Sjögren har önskat ge lagtinget en upplysning gällande konsekvenserna av rikets planerade reform av hälso- och sjukvården.

Enligt lagtingsordningens 45 § kan lantrådet ge lagtinget upplysningar i aktuella frågor. En sådan upplysning ges utanför föredragningslistan vid en tidpunkt som avtalas med talmannen, som efter samråd med talmanskonferensen har beslutat att denna upplysning kan ges omedelbart efter dagens plenum. Talmanskonferensen har beslutat att gruppanföranden, men inga repliker, tillåts med anledning av upplysningen.

I en diskussion ger talmannen ordet enligt eget övervägande och när talmannen anser att saken diskuterats tillräckligt, förklarar han diskussionen avslutad. Talmannen kommer att vid behov ge lantrådet möjlighet att till sist besvara eventuella frågeställningar som uppkommit under gruppanförandena. Lagtinget fattar inget beslut med anledning av upplysningen. 

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting! Finlands regering genomför en social- och hälsovårdsreform, som också kallas SOTE, vilket är den finska benämningen. Det är en av de största reformerna som genomförts i Finland. Nya områden bildas - landskap - för att ta över all social- och hälsovård av samtliga kommuner i riket. Målet är att samordna, effektivera, öka valfriheten och totalt sätt förenkla finansieringen. Kommunerna mister en stor del av både verksamhet och personal. Det är fråga om över 220 000 anställda, hälften av kommunernas totala personalantal. Riksregeringen har gått in för att kommunerna inte kommer att ha ett betydande ansvar över finansieringen av social- och hälsovården. Finansieringen förbereds utifrån att staten har finansieringsansvaret. Ett alternativ finns också där de självstyrda områdena – landskapen - kan få beskattningsrätt, ett alternativ som kan bli aktuellt i framtiden. Det handlar om makt, det handlar om ekonomi och det handlar om strukturer.

När vi läser dagstidningar och när vi hör på nyhetsutsändningar så är det svårt att inte se skogen för alla träd. Det man vill göra på rikssidan är att ha ett patient- och klientperspektiv. Man vill att man som äldre människa ska komma till de nyinrättade social- och hälsovårdscentralerna och att du ska kunna få den service du behöver, vare sig det är hälso- och sjukvård eller socialvård. Vården ska utgå från patienten eller klienten. Pengarna ska samlas och arbeta efter patientens och klientens bästa. Det är på många sätt ett visionärt nytänkande och Finland har faktiskt en hel del stolta traditioner när det gäller socialvården.

Efter kriget var det ett mycket svårt läge i staten Finland och då inrättade man t.ex. babylådan, man inrättade skollunch för alla barn och ungdomar och det resulterade så småningom i att man hade världens lägsta spädbarnsdödlighet.

Reformen är enorm, över 200 lagar ska skrivas om. De lagförslag som först är på kommande i riket handlar om att göra förändringar i hälso- och sjukvårdslagen där man koncentrerar akut- och specialsjukvården. I praktiken bestäms det då på vilka orter man i fortsättningen får ordna jourverksamhet dygnet runt under alla dagar i veckan.  På samma vis kommer socialvårdslagen att ändras.

Enligt uppgift kommer två andra lagutkast på remiss i maj. Det handlar om att fastställa principerna för hur social- och hälsovården ska organiseras samt en lag som skapar grunden för landskapens verksamhet. Dit hör finansieringen. Stridsäpplet har varit landskapsskatt, som Centern i riket föredragit, eller statsskatt, som Samlingspartiet föredragit. Ytterligare en pusselbit i reformen, eller ett träd, handlar om att man vill skapa ett valfrihetssystem som också innehåller en finansieringsdel. Om jag vet att jag behöver utföra en planerad operation ska jag som medborgare kunna bestämma om jag vill gå till den offentliga vården, den privata vården eller om tredje sektorn har ett alternativ.

Dessutom föreslås att landskapen ska ta över flera funktioner från stat och kommun. Avsikten är att koncentrera räddningsverksamheten till fem områden. Man diskuterar näringspolitik och miljöförvaltning.

Efter utlåtanderundan nu under våren, fattar riksregeringen sitt slutliga beslut om hur reformen ska se ut och en regeringsproposition ska lämnas till riksdagen på senhösten.

Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, säger att allt ska fungera den 1.1.2019 och att Det är sällan någon har försökt göra så här många olika saker på en och samma gång.”

Lagförslagen är ännu inte skrivna. Det som finns är utredningar, det finns bakgrundsrapporter och politiska principbeslut.

Hur påverkas Åland och självstyrelsen? I beredningen utgår man alltså nu ifrån att finansieringen ska blir ett statligt ansvar. I januari träffade socialminister Valve Finlands socialminister Rehula för att orientera sig om situationen och för att klargöra hur systemen kan komma att påverka Åland.

Den 23 februari inkom ett brev från finansministeriet med statssekreterare och kanslichef Hetemäki som undertecknare. I tjänstemannaberedningen av finansieringen har man beslutat att gå vidare med en modell där skatteuttaget genom kommunalbeskattningen sjunker och skatteuttaget genom statsbeskattningen ökar i motsvarande mån.

Åland har en särställning vad beskattningen beträffar och finansministeriet önskar föra separata förhandlingar med landskapet. Landskapsregeringen agerade direkt. Vi kallade in tjänstemän vid finansavdelningen från deras vintersemester omedelbart för att sätta i gång att bereda ärendet, göra beräkningar och simuleringar och också ÅSUB kopplades in. Den 12 februari fick vi finansministeriets brev och vi satte genast igång att arbeta. Den 2 mars informerades Ålandskommittén och den 3 mars höll landskapsregeringen en presskonferens. Så snart lagtinget var på plats efter vinterledigheten informerades både finans- och näringsutskottet samt självstyrelsepolitiska nämnden.

Total öppenhet och transparens har hela tiden varit landskapsregeringens devis.

Kontakterna med finansministeriet har varit och är intensiva. Landskapsregeringens bedömning är att det finns kunskap och förståelse för de komplicerade förhållanden som råder. Förhandlingarna som inledningsvis sköts på tjänstemannanivå, biträds från åländsk sida av förvaltnings- och utvecklingschefen, finanschefen, avdelningsjuristen samt budgetplaneraren. Enligt planerna träffar gruppen statssekreterare Hetemäki och andra berörda tjänstemän den 16 maj.

Landskapsregeringen har analyserat olika alternativ, dess konsekvenser samt för- och nackdelar. Vi har tittat på kraftigt ökad progression i statsbeskattningen, en tilläggsbeskattning, ett särskilt Ålandsavdrag i statsbeskattningen, ett särskilt SOTE-avdrag i kommunalbeskattningen och en enbart höjd avräkningsgrund för att kompensera förslaget och att landskapet övertar behörigheten avseende hela förvärvsinkomstbeskattningen. Spåret, fortfarande från rikshåll, är en justering av avräkningsgrunden. 

Landskapsregeringen har tydligt meddelat finansministeriet att finansieringsalternativen kommer att leda till stora konsekvenser för landskapet och ytterligare, med anledning av avräkningsgrunden som bas för dagens finansieringssystem, förutsätter vi att förhandlingar kommer att föras med respektive finansministrar i ett senare skede.

Inför statsministerns och Ålandsministerns besök var en av de avgörande punkterna på agendan social- och hälsovårdens konsekvenser. Landskapsregeringens tydliga krav var att reformen skulle neutraliseras, både finansiellt och behörighetsmässigt, för självstyrelsens del.  Det kravet var också redan förankrat hos Ålandsministern vid landskapsregeringens besök i Helsingfors i februari. Landskapsregeringen upplever att vi har fått förståelse för finansieringsbiten. Men då återstår den stora frågan om behörigheten inom kommunalbeskattningen. Jag ska citera mig själv. Jag tror att jag uttryckte mig med att ”Det är ett hugg mot självstyrelsen”. Och det är det! Det fick också landskapsregeringen ta kritik för, att vi var öppna och att vi sade det vi visste och med de konsekvensbedömningarna som vi hade gjort, så får det stor påverkan på självstyrelsen. Det fick vi ta kritik för.

Vi upplever ändå att det finns en enighet och en insikt om allvaret. Ålandskommittén arbetar med frågan och informerar dess medlemmar. Lagtinget var till riksdagen där man tog upp det med de olika riksdagsgrupperna och senast när Åland besökte Folktinget så förankrade man också frågan där.

Parallellt med allt det här tillsatte social- och hälsovårdsministeriet i december en utredningsgrupp. Det finns otroligt många utredningsgrupper som ser på olika bitar. Utredningsuppdraget gick ut på att utreda valfriheten inom social- och hälsovården och ett finansieringssystem för detta. Alltså just att du som patient eller klient ska kunna välja servicepunkt.

Utredningsgruppen lämnade en mellanrapport den 15 mars och slutrapporten beräknar man att ska avges den 31 maj. Hela det här uppdraget handlar om hur Folkpensionsanstalten (FPA) är uppbyggd och vad FPA har för uppgifter.

Det alternativ som utredningsgruppen presenterar är att medel som har samlats in till sjukförsäkringens ersättningar sammanslås med statens helhetsfinansiering av social- och hälsovårdsreformen. Det blir alltså en del av finansieringsbiten, det som också FPA har och hela socialförsäkringssystemet.

Medlen skulle allokeras till den offentligt finansierade social- och hälsovården och då skulle man också kunna tillämpa en omfattande valfrihet för patienterna och klienterna. Sjukförsäkringsersättningarna skulle inte längre utbetalas för användningen av privat hälso- och sjukvård. Som patient eller klient får du göra vad du vill med de medel som står till buds. Du får välja var du vill gå till tandläkare, var du vill operera blindtarmen eller var du vill ha din äldreomsorg. Även finansieringsansvaret för läkemedelsersättningar, resekostnadsersättningar samt rehabilitering diskuteras att ska överföras till landskapen, alltså till vårdområdena. Också där har man en helhetstanke. Det finns en aktör som bestämmer vad du ska få för läkemedelsersättning och resekostnader och vad du ska ha för rehabilitering. Också det här kommer att få stora konsekvenser för Åland.

År 2015 utbetalades 16,5 miljoner i sjukvårdsersättningar av FPA hos oss.  Av den summan utgjorde läkemedel cirka 8 miljoner, läkararvoden 1 miljon och ersättningar för resor 2 miljoner. Övriga ersättningar om cirka 5 miljoner utgjordes av tandvård, undersökningar och behandlingar.

I den här mellanrapporten så fanns inte Ålands särställning som självstyrt landskap och de olika förslagens konsekvenser för landskapet diskuterades inte i mellanrapporten. Mellanrapporten kom den 15 mars och landskapsregeringen hade en överläggning den 17 mars, två dagar efter att mellanrapporten offentliggjordes.  Det inbjöds till en allmän och stor hearing den 4 april och landskapsregeringen deltog i hearingen. Vi framförde följande: ”Landskapsregeringen har i sig inte synpunkter på hur riket väljer att organisera och finansiera social- och hälsovården eller valfriheten. Ålands särställning som självstyrt landskap nämns inte i mellanrapporten. Den offentliga hälso- och sjukvården liksom den offentliga och privata socialvården tillhör enligt självstyrelselagen landskapets lagstiftningsbehörighet, medan socialförsäkringssystemet och med den förknippade förmåner, såsom sjukförsäkring, hör till rikets lagstiftningsbehörighet.”

Om riket väljer att förverkliga en modell där medel som samlats in till sjukförsäkringens ersättningar sammanslås med statens helhetsfinansiering av social- och hälsovården, framgår det inte ur utredningsgruppens mellanrapport om nuvarande system för Ålands del planeras att bibehållas eller om motsvarande belopp som i riket diskuteras att föras över från staten på landskapen också planeras att överföras till landskapet Åland. Om detta inte är fallet, att en motsvarande överföring till landskapet planeras, skulle de presenterade förslagen sammantaget innebära en betydande kostnadsöverföring på landskapet Åland och ställa ålänningarna i olikvärdig ställning i förhållande till de aktuella rättsområdena i jämförelse med rikets invånare.

Landskapsregeringen framhöll tydligt att riket inte ensidig kan ändra sjukförsäkringens penningflöden och förmåner och inte kan förändra lagstiftningsbehörigheten i fråga om den behörighetsfördelning som råder enligt självstyrelselagen. Riket kan således inte ensidigt ändra flöden och förmåner inom socialförsäkringen om det innebär att överflytta det formellt juridiska, ekonomiska eller förvaltningsmässiga ansvaret för landskapet Åland.

Ålands landskapsregering framförde också ”att Ålands särställning som självstyrt område bör beaktas i den fortsatta beredningen av reformförslagen.”

Efter den här hearingen så konstaterade utredningsgruppen och dess ordförande, att de framförda aspekterna inte föresvävat utredningsgruppen och att det som hade framförts skulle beaktas i fortsättningen. Utredningsgruppen inbjöds att kontakta landskapsregeringen om man har behov av ytterligare information eller sakkunskap om självstyrelsen.

Landskapsregeringen tog också kontakt med social- och hälsovårdsministeriet. Det finns en Ålandsansvarig där. Vi kan konstatera att vi är inne i ett orienteringsskede och när det är färdigt är det dags att ta ut riktningen vart vi i landskapet vill gå.

Det kan innebära, trots att vi får alla medel, alla de pengar som finns i socialförsäkringssystemet inom FPA, att vi behöver bygga upp helt nya egna system. När vi vet hur det ser ut – vi är som vakthundar på finansieringen, vi bevakar behörigheten, vi kommer också att bevaka utvecklingen med FPA och socialförsäkringssystemet – så behöver vi på Åland fundera över hur vi vill ha det. Det är mycket möjligt – jag finner det som sannolikt – att vi behöver ha parlamentariska kommittéer som tittar på de här frågorna, hur vi ska ha det i framtiden och hur vi ska göra det på allra bästa sätt för Åland och ålänningarna och de som är i behov av hälso- och sjukvård.

Talmannen

Vi har hört lantrådets upplysning och övergår nu till gruppanförandena. Först ges ordet till ltl Pernilla Söderlund som håller liberalernas gruppanförande. Maximalt 10 minuter!

Ltl Pernilla Söderlund

Herr talman! Eftersom gruppledare Viveka Eriksson är förhindrad, på grund av sjukdom, att hålla vårt gruppanförande, så håller jag det i stället.

Den liberala gruppen ger sitt fulla stöd till landskapsregeringen i deras strävanden att konsekvenserna av den s.k. SOTE-reformen inte ska påverka självstyrelsen.

Landskapsregeringen tog direkt tag i ärendet när det landade på regeringens bord. Tjänstemän och ministrar kallades in, eftersom förslaget helt riktigt uppfattades som katastrofalt för självstyrelsen.

Analysen som gjordes visade också på att förslaget på finansiering av social- och hälsovårdsreformen i Finland, som den då presenterades, skulle rubba grunderna för självstyrelsen. Direkt när landskapsregeringen insåg vidden av förslaget informerades Ålandskommitténs åländska medlemmar, den parlamentariska grupp som behandlar nytt landskapsandelssystem och självstyrelsepolitiska nämnden.

Till skillnad från vad som sagts från annat håll tidigare vill liberalerna understryka, att det är bra att vi har en proaktiv regering som direkt stod beredda att ta tag i den svåra frågan och möta de hot som riktas mot självstyrelsen.

Många svåra frågor har sysselsatt vår regering under deras första hundra dagar, men just frågan om implementering av social- och sjukvårdsreformen är nog det allra största hotet mot självstyrelsen i modern tid.

För det första innebär förslaget ett ekonomiskt bortfall för Åland. Ökat skatteuttag från ålänningarna kommer inte att ge motsvarande utfall via klumpsumman. Så ålänningarna kommer att till viss del delta i reformens förverkligande, samtidigt som självstyrelsen har behörighet inom området och själva står för servicen och kostnaderna för social- och sjukvården i landskapet. Som bekant har vi redan, i och med att sjukvården är överförd på landskapet, genomfört en liknande reform som nu är på gång i Finland.

För det andra så kommer det ökade skattetrycket på befolkningen att mildras genom åtgärder inom kommunalbeskattningen i landet i övrigt. Men på Åland har vi behörighet inom kommunalförvaltningen och också egen behörighet för kommunalbeskattningen. I ett slag undandras grunden för det kommunala självstyret på Åland. Eftersom landskapsregeringen knappast kan tillåta att ålänningarnas skattetryck ökar i förhållande till den övriga befolkningen i landet, så kommer landskapsregeringen att vara tvungna att kompensera kommunerna via landskapsandelarna för den sänkning av kommunalskatten som då dikteras uppifrån och inte på grund av kommunernas egna beslut.

För det tredje undergrävs den beskattningsbehörighet som Åland har - alltså den kommunala beskattningen - genom beslut som fattas i Finland. Alltså de beslut som regering och riksdag fattar drar undan mattan för självstyrelsen och vår rätt att själva organisera vårt samhälle. Och mattan dras också undan för den del av beskattningsbehörigheten som ligger inom landskapets ansvarsområde.

Liberalerna har följt de diskussioner som förts om finansieringen av den s.k. SOTE -reformen med stor oro. Vi har konstaterat att vilken väg regering och riksdag än väljer så kommer besluten att, på ett allvarligt sätt, gripa in i självstyrelsesystemet. Och troligen är den väg som reformen nu verkar ta den mest ödesdigra för självstyrelsen.

Den enda väg som är rimlig i det här läget är att finansieringen blir fullständigt kostnadsneutral gentemot Åland och att de finansiella principer som ligger till grund för vårt ekonomiska system inte påverkas överhuvudtaget.

I samband med att Finland införde systemet med medieskatt så undantogs åländska skattebetalare eftersom mediepolitik är en åländsk behörighet. Där finns en modell som rimligen bör kunna tillämpas nu, eftersom social- och hälsovård också är åländsk behörighet.

Vi liberaler är medvetna om att landskapsregeringen har en tuff uppgift att övertyga finansministeriet och regeringen i Finland. Men vi förväntar oss att landskapsregeringen i förhandlingarna med landets regering håller hårt på att Åland inte ska beröras av åtgärderna som vidtas med anledning av den här social- och hälsovårdsreformen. Vi förväntar oss att vi ålänningar inte ska vara med och betala för reformer i Finland inom behörighetsområden som vi själva förfogar över och vi förväntar oss att det ekonomiska utfallet av avräkningen inte påverkas. Landskapsregeringen arbetar hårt med frågan, bygger argumentation och tar fram underlagsmaterial. Liberalerna ger sitt absoluta stöd till det arbetet.

För framtiden är det nu övertydligt och ännu viktigare att arbetet med ett nytt ekonomiskt system, som bereds i Ålandskommittén, slutförs och genomförs på ett sådant sätt att åtgärder inom det finska samhället, och beslut fattade av riksdag och regering, inte ska kunna rubba självstyrelsesystemets grunder eller förändra det ekonomiska systemet som överenskommits för att trygga självstyrelsens skötsel och kostnader.

Talmannen

Ordet ges nu till ltl Roger Nordlund för centerns gruppanförande.

Ltl Roger Nordlund

Tack, herr talman! Tack lantrådet för den upplysning vi just har fått oss till livs. Det var bra att vi alla i lagtinget fick lyssna på hur statusen är just nu i denna mycket viktiga fråga. Jag vill verkligen också rikta ett tack till liberalernas gruppanförande. Det visar att vi i grunden har samma syn i den här frågan och hur allvarlig den är för Åland och att vi måste hjälpas åt för att kunna få en bra lösning. Det är en ödesfråga för självstyrelsen, kan man nästan säga.

Herr talman! Jag tycker att tidigare lantrådet och talmannen Roger Jansson uttryckte det väldigt bra i ett inlägg i media för någon dag sedan då han sade att ”Det är ett allvarligt grundskott mot Ålands självstyrelse” som man nu riktat mot Åland.  Och 50 procent av vår skattebehörighet kommer de facto att försvinna ur våra händer om det här fullföljs på det sätt som nu Finlands regering har för avsikt.

Det är mot den bakgrunden som vi från oppositionen har begärt att få lantrådets upplysning. Det är precis som lantrådet sade, att det har givits upplysning till självstyrelsepolitiska nämnden och till Ålandskommittén, men frågan är av sådan vidd att det också bör finnas en aktiv kunskap och debatt här i Ålands lagting. Det är som liberalernas vicegruppledare framförde, de facto en ödestund som vi står inför nu i självstyrelsen. Ska vi gå framåt eller ska vi gå bakåt?

Nog är det en ödets ironi när vi har en Ålandskommitté som kämpar för varje millimeter som man ska flytta fram självstyrelsens positioner till det förslag som ska läggas på bordet och som ska gälla från år 2022. Här kan vi med ett beslut flytta bort 50 procent av vår egen behörighet. Det finns anledning att vi alla hjälps åt och försöker hitta de bästa lösningarna.

Även om jag var glad och tacksam för lantrådets upplysning så måste jag tyvärr säga att jag blev lite mera oroad av det som lantrådet framförde, nämligen det som är finansministeriets fortsatta huvudspår, att justera klumpsumman. Jag ska återkomma till det lite senare.

Från centerns sida ser vi att vi har tre huvudsakliga utmaningar.

Det är ekonomin och klumpsumman och de 15 miljonerna som vi skulle tappa om det inte blir en justering. Det kanske sist och slutligen är den enklaste frågeställningen i hela det här problemkomplexet och att få det arrangerat, det går att lösa tekniskt.

Den andra utmaningen är kommunerna och behörigheten. I praktiken skulle vi i ett slag få kommuner på Åland som bara har fem procent av sin skattebehörighet, fem procent som man ska arbeta med. Det blir, som det sades tidigare, att besluten fattas i Helsingfors som påverkar vår självstyrelse och det som tillhör vår behörighet och på Åland blir det Ålands landskapsregering som fattar besluten för kommunerna. Bara det lilla, lilla blir kvar för kommunerna, det som har varit något av grunden i hela vår åländska självstyrelse och vår närdemokrati. Naturligtvis så är det en mycket stor utmaning som vi har framför oss här.

Det tredje, herr talman, är sociallagstiftningen. Jag tycker att man borde flytta fram det tydligare än vad som gjorts hittills, att det faktiskt är ett tåg som kommer emot oss på något sätt. Beträffande rikssidan så sade lantrådet att det är ur klientens perspektiv och att det är ett visionärt synsätt. Ja, det är det! Men sanningen är den, att det gäller att spara 3-4 miljarder för Finland. Det kommer att ske genom privatisering, det blir köptjänster och det blir storskaliga lösningar och tillgängligheten kommer de facto inte att bli bättre, den blir säkert svårare för människor i praktiken. Då kommer det att finnas en lagstiftning som stöder det här och vi kommer på vissa områden att ha blankettlagstiftningar. Åland är det lilla småskaliga samhället som ska ha en lagstiftning som ska passa ihop med de storskaliga lösningarna som har en helt annan utgångspunkt än vad vi har. Det här tåget kommer emot oss nu, snabbare än vad vi tror, och det kommer att påverka oss. Då måste vi ha resurser. Jag hoppas att i den tilläggsbudget som kommer på vårt bord snart, att där finns tankar kring det här, hur man ska hantera det framöver. Det är den stora substansfrågan.

Men, herr talman! Hur ska man då se på detta och vilka lösningar finns det?

Från centerns sida ser vi att det finns tre huvudsakliga strategier eller framtidsscenarier. Det ena är att vi lyckas exkludera Åland helt och hållet på det sätt som man lyckades med den s.k. medieskatten. Det skulle vara ett snyggt och bra sätt där vi håller Åland helt och hållet på sidan. Man måste då justera klumpsumman, de facto neråt, och jag misstänker att finansministeriet kommer att vara mer behjälplig än när det gäller att justera den uppåt i det här sammanhanget, för att de ska bli rättvist.

Det andra, herr talman, är att man ändrar tidtabellen för självstyrelselagsarbetet som nu pågår och den revisionen. Man bryter ut den ekonomiska delen, flyttar fram den till 2019 och skapar ett sådant ekonomiskt system där vi kan trygga våra behörigheter. Den diskussionen blir väldigt central och viktig i Ålandskommitténs arbete. Jag utgår ifrån att våra representanter där kommer att föra upp det på agendan på ett bra sätt.

För det tredje, herr talman, och därav orsaken till min oro så berättade lantrådet att det fortfarande är det som är finansministeriets huvudspår - att justera klumpsumman. Ja, man löser den ekonomiska balansen mellan Åland och riket på det sättet, men samtidigt blir det här grundskottet mot Ålands självstyrelse ett faktum. Då kan man från rikets sida med gott samvete säga ”Ja, men det är ekonomiskt neutralt”. Men den effekten blir en ordentlig katastrof för den åländska självstyrelsen. Det är detta som man nu måste lägga alla krafter på från landskapsregeringens sida, att få en ändring och återgå till de första och andra alternativen och komma bort från det som vi kallar det tredje alternativet. För det är grundskottet, då är katastrofen ett faktum!

Om det inträffar, herr talman. Då tycker jag att det finns orsak att talmannen uppvaktar presidenten och att lantrådet måste rikta sig till Finlands regering och få en allvarlig diskussion om konsekvenserna. Jag hoppas verkligen inte att det är avsikten från Finlands sida, att slå undan fötterna för självstyrelsen på ett sådant sätt som fallet då blir.

Det ska också bli intressant att se hur man ska kunna kombinera två olika system. En progressiv beskattning inom staten och en linjär beskattning inom kommunerna. Hur ska vi kunna hantera det inom självstyrelsen på ett rättvist, korrekt och motiverat sätt? Det kan inte jag riktig, det måste jag ärligt säga.

Men, om det tredje alternativet som jag kallar för katastrofalternativet är det som blir gällande - vilket Gud förbjude! Då finns det orsak, herr talman, som lantrådet antydde, att tillsätta en parlamentarisk kommitté där alla partier är med. För det får konsekvenser som måste hanteras över många valperioder och för lång framtid. Då måste vi tänka visionärt, också här på Åland, och hitta nya lösningar som gör att vi kan ha en aktiv och levande självstyrelse och inte bara fortsätta i gamla hjulspår. Då tror jag att det är bra om alla partier är med och hjälper till. Vi inser verkligen allvaret i den här situationen och vill ha ett konstruktivt förhållningssätt till det här. Vi är beredda att med all den kraft och de kontakter vi har, hjälpa regeringen i den här frågan.

Herr talman! Det är viktigt också att den här problematiken, tillsammans med vindkraftsexemplet, diskuteras noggrant i Ålandskommittén. För det visar att vi på något sätt lever i en ny tid där avtal inte gäller och där beslut i Finlands regering och riksdag de facto kan påverka och kasta omkull hela vår samhällsordning här på Åland, utan att vi kan göra någonting. Så kan vi inte ha det!

Herr talman! För vår del är vi beredda att hjälpa landskapsregeringen allt vad vi kan, för det är faktiskt så att vi står inför ett historiskt ödesögonblick just nu.

Talmannen

Tack för det! Ordet ges nu till ltl Tage Silander för Moderat Samlings gruppanförande.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Till att börja med så vill jag som representant för Moderat Samling tacka lantrådet för en mycket bra redogörelse för den situation som vi nu befinner oss i. Det här följdes upp väldigt bra också i liberalernas och centerns gruppanföranden. Det känns som om det finns en stor samsyn i den problematik som vi nu lever med.

Herr talman! Det är självklart för oss alla att riket kan och ska göra de reformer som man själv önskar genomföra, men det är lika självklart för oss alla att dessa reformer, om de genomförs, det vet vi inte ännu, inte på något sätt får inverka negativt på den åländska självstyrelsens rätt och möjligheter att själv forma sina inre angelägenheter. Det är vi själva här på Åland som ska bestämma hur vi vill utforma den offentliga sektorn inom ramen för vår behörighet.

Det nuvarande beskattningsupplägget för främst privatpersoner, innehåller två viktiga delar. En del som är utformad som plattskatt, dvs. kommunalskatten, och en del som är utformad som en progressiv beskattning, dvs. statsbeskattningen.

Att med reformer som är tänkta att ändra på förutsättningarna i riket, samtidigt som det här som konsekvens innebär att man tar över nästan all beskattning från den åländska självstyrelsen, är förstås helt oacceptabelt och därmed ett rejält störningsmoment. Tanken är ju att finansiera den fastländska social- och hälsovårdsreformen med ökad statsskatt och, som en följd av detta, minska kommunalskatten i kommunerna för att skattetrycket för medborgarna inte ska förändras. Konsekvenserna för kommunerna och den kommunala ekonomin kan bli drastiska.

Att kommunerna på rikssidan tycker att det här är en bra idé, om det nu är så man tycker, det förvånar åtminstone mig. Även om man på något sätt kan kompensera Åland för de ökade statsskatterna som Åland och ålänningarna betalar och att landskapet med dessa medel kompenserar kommunerna, kvarstår problemet med att en stor del av den nuvarande beslutsrätten gällande skatternas utformning, i praktiken överförs från Åland till Helsingfors. Moderat Samling, likväl som alla andra, tycker att det här är helt uppåt väggarna.

Det är av största vikt att landskapsregeringen, på de sätt som lantrådet berättade om, informerar och förhandlar på bästa sätt med våra samarbetspartners i riket så att de alldeles uppenbara nackdelarna kan elimineras.

Jag utgår ifrån att man på fastlandssidan, i planeringen av de aktuella reformerna, inte har tänkt på vilka konsekvenser det för med sig för det åländska samhället och den åländska självstyrelsen, vilket förstås är mycket beklagligt. Men jag kan ändå inte tro att det är av illvilja utan jag tror att man har haft ganska mycket på bordet, också i Helsingfors, att fundera på under den senaste tiden.

Med information och samarbete kan denna eventuella och kanske troliga informationsbrist rättas till. Jag utgår ifrån att man på rikshåll kommer att, i god anda, verka för att Åland inte ska drabbas, vare sig ekonomiskt eller konstitutionellt av de planerade reformerna och att man är villiga att medverka till bra lösningar.

För närvarande finns det, åtminstone som jag ser det, två möjliga lösningsförslag. För det första kan man arrangera upplägget så att ålänningarna inte behöver betala den utökade delen av statsskatten. Det kan vara väldigt svårt att hantera den frågan, men med god vilja går det säkert att finna lösningar. För det andra kan man arrangera det så, att landskapet helt enkelt i fortsättningen får ta över personbeskattningen. Det finns säkert fler förslag eller alternativ. Lantrådet Sjögren nämnde ett flertal alternativ.

Till sist, herr talman, anser jag att det här är ett ämne där såväl regeringspartierna som oppositionspartierna behöver finna varandra och gemensamt verka för att hitta lösningar. Det jag har hört hittills, av liberalerna och centern, känns det självklart. Även Ålandskommittén har här en mycket självklar roll.

Herr talman! Jag önskar alla inblandade förhandlare lycka till!

Talmannen

Ordet ges nu till ltl Sara Kemetter för socialdemokraterna.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Bästa lagtingsledamöter! Det gäller att se möjligheterna när kontinentalplattorna skiftar. Nu har Åland chans att i samband med det här paradigmskiftet om social- och hälsovårdsreformen och vad den innebär i förhållande mellan stat, kommun och blivande landskap, mejsla ut en egen framtid. Reformen bör politiskt leda till mer ekonomisk autonomi för Åland och med mera pengar i börsen som tryggar välfärden för medborgarna

Herr talman! Reformen betyder att det är läge att ompröva vad en kommun är. Minst hälften av kommunernas verksamhet berör idag social- och hälsovården i riket. Den egna kommunala beslutsrätten förändras radikalt i och med den nya social- och hälsovårdsreformen. Flyttar man bort social- och hälsovården från kommunerna, blir det i stort sett bara utbildning och infrastruktur kvar, där de egna fullmäktige har beslutsrätt. Kommunerna ska ändå producera social- och hälsovårdsservice, också i fortsättningen, men enligt det stora vårdområdets riktlinjer och beslut. Det blir en intressant maktfördelning som vi ser i riket, som plötsligt ska överföras till Åland, vilket vi tycker är mycket märkligt.

Ur socialdemokratiskt perspektiv är det positivt också att reformen nu ska bekostas genom en ökad inkomstskatt som är progressiv. Man går alltså från en plattskattemodell till en progressiv beskattning. Ironiskt att just en borgerlig regering lägger ett sådant förslag.

Det här är en enorm förändring. Sjukvården och hälsovården samt räddningsväsendet flyttar över till de 18 landskapen. I dagens sjukvårdsdistrikt är kommunerna garanterade plats i beslutsfattandet. I landskapen kommer beslutsfattarna att vara direktvalda. Det betyder att enskilda kommuner kan bli utan representation. Vi ser en problematik och ett demokratiunderskott. Vi kan se situationer där äldrevården kan komma att skötas av ett bolag som ägs av landskapet. Saknas representation så kan staten eller landskapet fatta beslut kring äldrevården. De kommunala beslutsfattarna tappar härmed den direkta makten över en stor del av dagens service. Efter den s.k. SOTE-reformen kommer systemet i Finland att påminna om den svenska landstingsmodellen. Men i Sverige har man sedan 1990-talet gått åt motsatt håll. Kommunernas ansvar har ökat, sedan bl.a. äldreomsorgen överförts från landstinget. I Sverige har man insett faktum, att servicen är för långt borta från medborgarna, och börjar nu diskutera en förändring.

Det ska vi ha klart för oss, att ingenting är klart förrän det är klart. Och det här är nog långt ifrån klart, och Åland behöver reagera i tid. Vi måste se den här situationen som en möjlighet till förändring.

 Det är också glädjande att höra i centerns anförande, precis som Ålands socialdemokrater länge har sagt, så betyder nu SOTE att de finländska sociallagarna inte kommer att vara förenliga med vårt småskaliga samhälle. Därför har vi redan under förra mandatperioden argumenterat för att vi behöver ha en ökad egen åländsk lagstiftning på det sociala området. Jag är jätteglad att höra att flera i den här salen inser denna förändring.

Herr talman! Med den information vi har idag kan vi konstatera att den modell staten avser att gå in för, att finansiera reformen över statsbeskattningen, ställer till med problem. Inte bara fixeras kommunernas ekonomiska möjligheter och självbestämmande i lag, dessutom tar våra skattepengar ytterligare en omväg genom statskassan och på vägen förlorar vi 15 miljoner euro, vilket vi har hört tidigare. Den effekten ska neutraliseras, säger finansministeriet, men vi vet alla hur svårt det har varit att få gehör för de åländska synpunkterna där.

Ställ detta i relation till den ytterligare justering av avräkningsgrunden som utlovats av statsministern som en följd av vindkraftssituationen. Det känns som om väldigt mycket av den åländska framtiden ligger i händerna på de inte alltid så förstående tjänstemännen på finansministeriet. Det är vi mycket oroliga över.

I Finland innebär social- och hälsovårdsreformen att socialvården slås samman med 18 sjukvårdsområden och fem landskap. Men på Åland har vi redan ÅHS, en enhet som levererar vård på väldigt hög och god nivå. I kommunernas socialtjänst finns embryot till ett autonomt socialvårdsområde som så småningom kan utvecklas till att ta över flera områden inom ramen för en förnyad kommunstruktur. Oberoende hur många kommuner vi i framtiden kommer att ha, så behöver vi starka samarbetsorganisationer för välfärdens kärnområden.

Vi socialdemokrater tror, att det är bättre att socialvården verkar inom en egen autonom organisation och inte är underordnad social- och hälsovården. Socialvården är en oerhört viktig verksamhet med sitt värdeuppdrag och behöver få verka och utvecklas självständigt. I debatten i Finland ser vi inte skymten av socialpolitiken. Det är lätt att glömma bort det lilla i det stora.  Därför är det viktigt att socialtjänsten och äldreomsorgen finns kvar på kommunal nivå, nära medborgaren.

Vi vet också att staten avser att föra över Folkpensionsanstaltens uppgifter till de nya landskapen, vilket landar även här i landskapsregeringens famn och skapar nya problem och kostnader, men kanske också nya möjligheter till samordning. Alla dessa förändringar verkar i samma riktning. Vi måste tänka stort och strukturellt.

Herr talman! Låt oss slutligen ta tag i finansieringen av välfärden som enligt socialdemokraterna är det riktigt viktiga i ekvationen. Kan den här reformen och den här möjligheten bli en skänk från ovan? Med en finansieringsmodell där de skatter som uppbärs på Åland stannar på Åland. Med samma skattesatser som i Finland, alltså inte egen beskattning, slipper vi tigga om våra rättigheter. Vi kan klara oss på våra egna pengar och vi slipper bli påverkade av varje krusning och stormvåg som sveper över det finländska samhället. Lagstiftningsbehörigheten ska inte användas för att driva tomma symbolfrågor om saker som inte gör det bättre, säkrare eller tryggare för den åländska befolkningen, utan för att trygga det som är viktigast för oss alla – vården, skolan och omsorgen.

Social- och hälsovårdsreformen kan bli startskottet för en stärkt åländsk autonomi med egna pengar och mera egna pengar i börsen och med en uppdelning av socialvården och hälso- och sjukvården som passar åländska förhållanden och prioriteringar. Vi kan ge ytterligare luft under vingarna för en förnyad kommunstruktur som fokuserar på funktion, trygghet och rättssäkerhet, snarare än begränsningar och gränser. Det här – vänner – kan bli något riktigt bra!

Talmannen

Ordet ges nu till ltl Bert Häggbloms gruppanförande för Obunden samling.

Ltl Bert Häggblom

Tack, herr talman! Jag får tacka lantrådet för den presentation vi fick. Den var bra utgående från den information som finns. Jag hoppas också att det informationsunderskott som finns, beträffande social- och hälsovårdsreformen, att vi blir informerade kontinuerligt om vad som kommer fram. Jag undrar om det också finns sådana dokument som inte har offentliggjorts och hur mycket det finns som kan offentliggöras till alla ålänningar och politiker i oppositionen.

Jag tror aldrig att en debatt i Ålands lagting har varit så utvecklande för autonomin som den som vi får lyssna till nu. För en som har förmånen att få vara ålderstalman så har det här varit det bästa jag någonsin har hört egentligen.

Det anförande som ltl Pernilla Söderlund hade är nog det bästa tal som en liberal har hållit angående självstyrelsens utveckling och framtidsutsikter. Och det är bra att hela den liberala gruppen och lantrådet står bakom det här, för jag har aldrig hört det tidigare på det sättet och på de framtidsutsikter vi kan ha.

Ltl Roger Nordlund tog också upp det historiska ödesval som vi står inför och som det här kan innebära. Varför vi har hamnat i den här situationen är på grund av den enorma ekonomiska kris som Finland befinner sig i. Man befann sig 1990 i en liknande situation, men nu är den ännu värre. Hur ska det påverka oss? Precis som ni alla har tagit upp så behöver inte jag upprepa det.

Ltl Tage Silander sade att ”det här är uppåt väggarna” och vad det kan leda till. Och socialdemokraterna med gruppordförande ltl Sara Kemetter – jag tror aldrig en socialdemokrat stått i den här talarstolen och talat så gott om utvecklandet av självstyrelsen som vi fick höra idag. Att vi ska ha egen lagstiftning och vi ska stärka den åländska autonomin, att vi ska ha egen beskattningsbehörighet på Åland m.m. Så här enigt har det aldrig någonsin varit i Ålands lagting tidigare. Jag utgår ifrån att ltl Axel Jonsson och ltl Stephan Toivonen inte kommer att avvika från den linjen. Så detta är en historisk dag i Åland lagting!

De som har mycket jobb framför sig är alla ledamöter, men det är lantrådet som har huvudansvaret, men också talmannen. Den som har en viktig funktion i det här systemet är presidenten. Det presidenten säger till regeringen och tjänstemännen, det hör man på i Finland. Det har alltid varit så i det självstyrelsepolitiska systemet. Det som kommer fram här idag är viktigt att föra fram.  Presidenten har mycket större makt än vad regeringschefen har här. Det är presidenten som ni bör vända er till så att det blir en bra lösning för Åland och att alla i lagtinget kan fortsätta med detta mycket positiva som vi har hört om här idag. Att vi är eniga är det som är det bästa!

Talmannen

Ordet ges nu till ltl Axel Jonsson för Ålands Framtids gruppanförande.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Det är glädjande att kunna konstatera, i likhet med ltl Bert Häggblom, att vi tycks ha en rigid enighet i denna fråga i detta parlament, åtminstone vad gäller de stora dragen. Det är precis det som vi är valda av folket för att diskutera i denna sal.

Jag vill framförallt tacka regeringen och lantrådet för att man kommer till lagtinget med bra information, även om informationen som vi har i dagsläget är ganska knapphändig, jag tror att det gäller de flesta av oss här, tyvärr. Det beror säkert mycket på det som diskuterats, att man kanske inte riktigt, ens i Helsingfors, vet vad man vill med den här reformen ännu. Man har någon slags vision och målsättning om vart man vill komma, men exakt hur det ska förverkligas känner vi inte till.

Frågan om vilka skatteformer som berörs osv. vore väldigt intressant att kunna fördjupa sig i framöver, ifall landskapsregeringen sitter på en sådan information. Är det så att det riskerar att försämra vårt förhandlingsläge så är det bäst att det förs på ett sådant sätt att det inte kommer ut. Det vore konstruktivt för hela lagtinget att delta i en sådan diskussion och att få en mera komplett information om vad det faktiskt handlar om, om så är möjligt och när det är möjligt.

Tittar vi på den reform som vi har framför oss, så måste man lägga ett mera historiskt perspektiv över vad det här är ett symptom på. Yle-skatten har nämnts tidigare som ett undantag från den princip som vi kallar för klumpsumman, där vi är med och betalar statsskatter och får 0,45 procent tillbaka. Där ansåg man att det är orimlig att en reform som rör en intern finsk fråga också ska drabba ålänningarna. Vi kan se problematiken med bolagsskatten, som vi har diskuterat många gånger och förändrat enbart tack vare att man gör en förändring i Finland. Då tvingas vi också anpassa vår lagstiftning här på det skatteområdet. SOTE-reformen är det mest aktuella exemplet. Vi får reformer som egentligen inte har så mycket med det åländska samhället att göra, men vi tvingas göra reaktivt på de reformer som kommer österifrån.

Man kan ställa sig frågan hur vi ska agera. Jag tycker att vi har fått tydliga svar på det redan i debatten. Ska vi eftersträva ett kostnadsneutralt system och vara nöjda med det eller ska vi ha en självstyrelseneutral inställning i frågan. Det gläder mig att den självstyrelseneutrala - åtminstone neutrala, det får gärna förstås bli bättre – att det är det som verkar gälla inom samtliga partier, åtminstone så här långt i debatten.

Kommuner med fem procentenheter att röra sig med - alternativet är att vi höjer kommunalskatterna till 30 procent, vilket skulle motsvara den 65 miljoners pålaga som reformen enligt skisserna indikerar - känns inte särskilt aktuellt. Att skapa kaos för våra åländska kommuner och för våra åländska skattebetalare, trots att deras hälso- och sjukvård inte det minsta berörs. Eventuellt kan det uppstå konsekvenser via FPA, men i det stora hela så förändras inte det som sker på ÅHS av den här reformen, och inte heller det som sker ute i kommunerna, i någon större utsträckning.  Att skapa detta kaos för våra åländska medborgare tror jag inte att någon i denna sal är intresserad av. Det betyder att vi måste exkluderas från den här reformen. Vi ska varken vara med och betala för den eller tvingas göra några större radikala förändringar i vårt åländska samhälle. Det tror jag också att man i Finland har en förståelse för.

I likhet med tidigare talare så tror inte jag heller att det är någon slags illvilja gentemot Åland, att det riskerar att få sådana konsekvenser, utan man kanske inte har hunnit dit ännu. Det gör att vi har ett otroligt bra läge nu tack vare att vi har en hyfsad enhet i de stora dragen och att vi precis har inlett diskussionen om hur vi ska agera framöver, och faktiskt kan komma till ett resultat som är att eftertrakta.

När vi tänker på vad en sådan här reform skulle innebära så har flera varit inne på det tidigare. Det betyder att mer än hälften av vår skattebehörighet idag de facto skulle försvinna, närmare bestämt 59 procent om man räknar på de åländska skatterna under de senaste åren.

Tänker man på en längre utveckling som vi har haft av samfundsskatterna, där man år 2001 betalade ungefär tio procent till kommunerna och idag betalar ungefär fem procent, så har man de facto också, från statens sida, tagit hälften av den behörigheten från våra händer. Det här visar att det system som vi lever med idag i princip är ohållbart på längre sikt. Ska vi verkligen släcka bränder varje gång den här typen av reformer kommer på förslag i Finland? Interna finska reformer, som finansieras över statskatten, kommer alltid att få den här typen av konsekvenser i någon omfattning, också för Ålands del, med det system vi lever med idag. Det räcker åtminstone för mig som argument att konstatera att klumpsumman är alldeles för klumpig i dagens moderna värld.

Vad kan vi då dra för slutsatser rent generellt och sammanfattningsvis? Om vi hade haft ett nytt självstyrelsesystem på plats enligt den modell som vi har skissat på och eftersträvar år 2022, har vi förstås lite kvar att diskutera om hur vi slutligen vill utforma. Men åtminstone från Ålands Framtids sida och från socialdemokraterna, så har vi varit tydliga med det, att vi vill ha ett system där de åländska skattepengarna stannar på Åland. Vad hade då det inneburit i ett sådant läge, om SOTE-reformen hade kommit år 2022? Det är ett ganska bra tankeexperiment och väldigt aktuellt. Då hade vi fått ett förslag med höjda statsskatter också för ålänningarnas del, eftersom vi ännu inte hade övertagit behörigheten i det läget. Vi hade tvingats anpassa vår kommunalbeskattning, precis som vi tvingas göra idag, om det är så att vi ska vara med i den här reformen, vilken vi inte ska vara! Då hade vi i Ålands lagting fått ställa oss frågan - Är den här förändringen av godo, eller är det så att vi behöver de skatteformer som berörs i samband med reformen, och har en egen lagstiftning just på det området? Åtminstone för mig blir det väldigt klart vilket system vi bör eftersträva på längre sikt. Ett system där vi behåller våra egna skattepengar på Åland och när det kommer eventuella förändringar från finsk sida, har en möjlighet att anpassa lagstiftningen efter våra förhållanden. Men vi ska också förstås parallellt arbeta med att utveckla en skattelagstiftning som fungerar utifrån åländska förhållanden, oberoende av de reformer som kommer från Finland. Men bara möjligheten, att kunna agera på det här området och isolera sig från reformer i Finland, är ju någonting som vi måste eftersträva på lite längre sikt.

Sammanfattningsvis kan vi inte på några som helst villkor acceptera att klumpsumman justeras som en enda åtgärd med anledning av SOTE-reformen. Det hoppas jag att vi kan vara eniga om i den här salen och debatten tyder på det. Enbart en justering av klumpsumman kan vi på inga villkor acceptera som lösning. Då borde vi från Ålands lagtings sida deklarera att vi inte kommer att vara med och betala de här statsskatterna som vi påförs. Det budskapet och den staken borde vi ha och ge till Helsingfors och stå upp för ålänningarnas rätt till sin självstyrelse. På kort sikt ska vi därför exkludera Åland från reformen, på längre sikt ska vi arbeta för att de åländska skatterna stannar i åländska händer för att sedan kunna överta behörigheten, när vi anser att så är lämpligt och när behovet uppstår, t.ex. i reformer som denna.

Talmannen

Tack för det. Ordet ges nu till ltl Stephan Toivonen för Åländsk Demokratis gruppanförande.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Fru lantråd! Ärade ledamöter! Jag vill inleda med att tacka för de upplysningar som vi fick inledningsvis.

Att som den sjunde stå och tala i samma, i och för sig, väldigt stora ärende är rätt svårt. Jag har därför förkortat väldigt mycket eftersom det mesta har sagts.

Det är en mycket speciell dag idag, vilket ledamoten Nordlund också nämnde. Det här är en av de största reformerna och påverkar Åland väldigt mycket. Det som vi är helt eniga om är att reformen för Ålands del inte ska minska skatteintäkterna i det första skedet. I det andra skedet, också det som inte har nämnts, att kommunerna i förlängningen bör få kompensation, beroende av vilket finansieringssystem som det blir.

Man har tidigare talat om landskapsandelsreformen som i och för sig skulle minska kommunernas andelar, men som vi ser borde vara två skilda delar. Att spekulera i hur det kommer att se ut på fastlandet och vilka modeller vi har och hur det påverkar, så tycker jag inte gagnar så mycket. Däremot ser jag gärna fram emot att vara med i den parlamentariska gruppen och kunna bidra på mitt sätt. Jag tror, som ledamot Häggblom sade, att vi nog har ganska lika åsikt i den här frågan, absolut. Jag vill bara önska lantrådet lycka till i diskussionerna och förhandlingarna.

Talmannen

Tack för det. Gruppanförandena är därmed avslutade. Jag ger ett avslutande ord till fru lantrådet.

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Jag vill tacka för insiktsfulla och bra anföranden och komma med några förtydliganden.

Det är absolut min uppfattning att riket marscherar på med sin social- och hälsovårdsreform för att man vill organisera sin social- och hälsovård. Man har helt enkelt inte tänkt på självstyrelsen. Det är absolut ingen illvilja eller att man vill krångla till det onödigt mycket. Vi vet också att det har varit diskussioner på rikssidan, under många år, hur man ska organisera sin social- och hälsovård.

När det gäller socialvården, och det som framfördes här om att ta över behörighet, så tycker jag det finns en skillnad på hur man organiserar socialvården och hur man utformar de materiella lagarna i socialvården. Men det är en diskussion som vi kan ta senare.

Arbetet fortsätter enligt följande: Nu på torsdag har landskapsregeringen, i morgon alltså, en överläggning med delar av Ålandskommittén. Då kommer vi att diskutera den här saken och vi kommer att diskutera behörigheter. När vi har någon form av utkast eller förslag till hur man tänker gå vidare i processen, de två lagförslagen planeras i maj, så har vi informerat kommunerna att de snabbt kan kallas in och vi kan ha rådslag med dem. Det blir antagligen en ganska kort remisstid, så att det finns beredskap hos kommunerna att ge sina åsikter och sin input. Det finns också en intern arbetsgrupp i landskapsförvaltningen bestående av tjänstemän från finansavdelningen och från socialavdelningen. Våra tjänstemän, både från socialavdelningen och från finansavdelningen, har kontakter på regelmässig basis med motsvarande ministerier på rikssidan.

Dessutom kommer vi att träffa finansministern och vi väntar fortfarande på ett datum när statsministern ska komma hit.

Talmannen

Tack för det! Talmannen vill rikta ett tack till lantrådet och lagtingsgrupperna för en mycket konstruktiv och framåtsyftande diskussion i denna för självstyrelsen mycket viktiga framtidsfråga. Diskussionen har stärkt och hedrar lagtinget. Lagtinget antecknar sig upplysningen för kännedom.

Originalfil