Plenum den 14 april 2010 kl. 13.00

 

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 14 april 2010 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1   Godkännande av avtalet med Andorra om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 27/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 16/2009-2010)

Enda behandling. 2

2   Budgetens förverkligande

Lagtingsledamoten Johan Ehns hemställningskläm

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 2

3   Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 5

4   Sommarjobb

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)

Remiss. 5

5   Översyn av Posten Ålands verksamhet

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 45/2009-2010)

Remiss. 22

6   Bolagisering av Visit Åland

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2009-2010)

Remiss. 23

7   Bolagisera turistmarknadsföringen

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2009-2010)

Remiss. 37

8   System för jakträtt kopplad till viltvårdsinsatser

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 48/2009-2010)

För kännedom.. 37

9   Befrielse från uppdrag som minister i landskapsregeringen

Ministern Jan-Erik Mattssons anhållan om befrielse (D 1/2009-2010)

Plenum slutar 37

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Folke Sjölund på grund av deltagande i regionkommitténs möte i Bryssel. Beviljas.

Innan vi fortsätter vill jag meddela att vi idag kommer att hålla ett andra plenum för behandling av minister Jan-Erik Mattssons anhållan om befrielse. Antecknas. 

Bordläggning

1      Godkännande av avtalet med Andorra om upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 27/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 16/2009-2010)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 19 april 2010. Godkänt.

Enda behandling

2      Budgetens förverkligande

Lagtingsledamoten Johan Ehns hemställningskläm

Landskapsregeringens spörsmålssvar (S 3/2009-2010-s)

Lagtingsledamoten Johan Ehns m.fl. spörsmål (S 3/2009-2010)

Under överläggningen i ärendet, som förklarades avslutad vid plenum 12 april 2010, har lagtingsledamoten Johan Ehn, understödd av lagtingsledamoten Camilla Gunell, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en hemställan till landskapsregeringen av följande lydelse:

"Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen innan utgången av maj månad 2010 återkommer med ett meddelande till lagtinget i vilket man redogör för framskridande av budgetförverkligandet med betoning på fattade beslut och genomförda åtgärder som syftar till inbesparingar och strukturförändringar."

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas till kännedom röstar JA. De som är för lagtingsledamoten Johan Ehns förslag till hemställan röstar NEJ. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Omröstning.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag ber att få föreslå öppen omröstning.

Ltl Roger Jansson

Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har föreslagits av lagtingsledamoten Johan Ehn och understötts av lagtingsledamoten Roger Jansson och kommer därför att verkställas. Jag ber lagtingsledamöterna Dahl och Aaltonen att biträda vid rösträkningen.

Upprop.

Omröstningen har utfallit med 17 JA-röster och 10 NEJ-röster.

Lagtinget har således beslutat anteckna landskapsregeringens svar till kännedom.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Remiss efter bordläggning

3      Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 15/2009-2010) 

Ärendet bordlades den 29 mars 2010 då lagtinget beslöt att ärendet skulle remitteras till näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! I samband med presentationen av min hemställningsmotion nr 15 angående ungdomsarbetslösheten var inte näringsministern på plats. Vi ville gärna höra vad näringsministern hade för tankar angående förslaget att underlätta ungdomsarbetslösheten.

Vi har en ny näringsminister som ska tillträda, därför kanske det vore på sin plats att vi skulle bordlägga ärendet igen för att få höra den nya näringsministerns syn på åtgärderna för att få bukt med arbetslösheten.

Ungefär 2000 företag har en personalstyrka under fyra personer. Det betyder att om de här små företagen skulle kunna tillgodogöra sig det här exemplet som nämns i hemställningsmotionen så skulle vi förmodligen råda bot på en stor del av ungdomsarbetslösheten. Därför skulle det vara av intresse att få höra den nya näringsministerns syn på det här förslaget, tack.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är klart att vi alla är nyfikna på den nya näringsministern och hans nya idéer och tankar. Men han har nu börjat med att springa ut ur salen, han är ju inte vald heller i och för sig. Vi har fortfarande näringsminister Jan-Erik Mattsson och han är på plats. Det skulle vara intressant att höra han åsikter fortsättningsvis.

Det är precis som ltl Nordberg säger att det finns drygt 2000 på Åland som i huvudsak är en persons företag och kanske har någon anställd. Dessa företag är mycket viktiga vad gäller sysselsättningen på Åland. Deras motivation för att anställa är ofta inte så stor eftersom det betyder stora ekonomiska risker och åtaganden som man är rädd för att man inte kan fullfölja. Nu har situationen för de unga arbetslösa åtminstone tillfälligt lite lättat på det viset att några kommuner har berett arbetsplatser för unga människor. Men det är fortfarande offentlig sektor och av skattemedel. Sedan har också köpmannaföreningen visat intresse. Huruvida det har lett till något resultat känner inte jag till.

Jag ser nog gärna att minister Mattsson redogör för den aktuella situationen idag. Det är onekligen så att unga människor, som inte har jobb, lätt far illa. Speciellt de som har kommit ut ur yrkesutbildningen borde nödvändigtvis få jobb så fort som möjligt. Sedan finns det ungdomar som kanske inte orkar fullfölja någon yrkesutbildning och de är ju verkligt illa utsatta. Det är ju ytterst få som anställer någon som inte har yrkeserfarenhet och kanske inte heller betyg som känns relevanta.

Ja, herr talman, det var orsaken till bordläggningen och det skulle vara lämpligt om regeringen redogjorde för situationen.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag skulle vilja göra ett förtydligande angående bordläggningstiden. Jag föreslår att det här ärendet skulle bordläggas till den 26 april.

Minister Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Att bordlägga detta ärende så att den nya näringsministern hinner bekanta sig med regelverk och saker är helt okej för min del.

Ltl Sundback efterlyste situationen. Jag råkar ha en beskrivning av sysselsättningssituationen från månadsskiftet mars-april. Det har skett en ganska kraftig förbättring av situationen. Vi arrangerade ett möte från näringsavdelningen tillsammans med AMS. Vi bjöd in samtliga åländska kommuner för att berätta om de åtgärder som finns att tillgå. Jag har med tacksamhet noterat att framförallt Mariehamns stad har vidtagit kraftfulla åtgärder och sysselsatt väldigt många. Även Jomala kommun har tagit beslut om att verkställa sådana här åtgärder. Jag tror att det är någon kommun till. Det är väldigt viktigt. Precis som ltl Sundback redogjorde för så har Köpmannaföreningen kommit emot och anställt ett antal praktikanter. Jag kan inte säga hur många personer som framförallt är sysselsatta inom handeln.

Arbetslösheten den sista mars har sjunkit till 3,3 procent. Det är en minskning med 0,2 från februari. Det är en ändå plus 0,9 från 2009, så det är flera nu. Det är 26 personer färre som är arbetslösa. Fördelningen är så att det är färre kvinnor. Arbetslösheten minskade ännu mera bland kvinnor än bland män. Mariehamn är den kommun som ligger högre än genomsnittet, 3,9 procent. Det är ändå en minskning med 0,3 procent för Mariehamn. Övriga Åland har 2,8 procent. 91 personer är unga arbetslösa personer under 25 år. Det är 7,5 procent nu, vilket är en minskning med 1,9 procentenheter från februari. Man ser tydligt de åtgärder som Mariehamns stad och de andra kommunerna har gjort. Det har också skett en rörelse på arbetsmarknaden.

Antalet lediga platser har också ökat, framförallt när det gäller sommararbetsplatserna. Vi har ändå en positiv utveckling av arbetsmarknaden på Åland. Det är säkert bra att näringsutskottet kan titta på och fundera på ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion och komma med ändringsförslag. Det är ju inte upp till regeringen, hemställningsmotioner är ju riktade till lagtinget.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vill tacka för redogörelsen. Den var mycket noggrann och bra. Det går ju åt rätt håll, det är ju viktigt. Det är en viss säsongsbetoning i den här statistiken. Det var ju väldigt höga siffror i januari beträffande antalet ungdomsarbetslösa under 25 år. Då var det uppe i tio procent och sedan har det gått successivt ner. Det är en väldigt viktig insats som kommunerna gör. Mariehamns stad har 15 platser nu i vår och kommer att få fram 15 platser till, i höst. Även Jomala, Lemland och kanske ytterligare någon kommun har tagit fram platser. Det är väldigt viktigt att man får in en fot någonstans och får pröva arbetslivet i en tidig ålder.

Att bli vid sidan om en väldigt lång tid, så lång tid som ett år borta från sysselsättning från antingen studier, praktik eller arbete, har visat sig vara avgörande för hur det går för en längre fram i livet. Det här är en otroligt viktig fråga. Jag vill understryka vikten av att man får in unga människor i arbete eller studier så fort som möjligt.

Siffrorna som AMS har ger en bra grund när det gäller antalet personer det rör sig om. Om man säger att det är ungefär 200 unga människor som antingen är utan arbete, i praktik, har någon typ av inhopparjobb eller är med i något sysselsättningsprojekt som Katapult osv. så utöver detta finns det antagligen ett mörkertal som vi inte känner till. Det är sådana personer som inte har anmält sig hos AMS. Med tanke på att många unga har gått ettåriga utbildningar betyder det att situationen efter sommarjobbsperioden fortfarande kan vara ganska alarmerande.

Jag tycker för min del att det är viktigt att landskapsregeringen jobbar med stor framförhållning med dessa frågor. Att man hela tiden ser till att minska problematiken så fort som möjligt. Jag hoppas att den kommande ministern ger den här frågan ännu högre prioritet.

Av dessa personer som står utan arbete har ungefär 40 av dem en yrkesutbildning. Det är kockar, datamontörer, hästskötare, merkonomer och verkstadsmekaniker. Sedan har vi en stor grupp som inte har någon utbildning men som antingen har gått något år och sedan avbrutit studierna.

Jag stöder bordläggningen och tycker att det är bra. Nu har vi fått en bra redogörelse för läget av minister Mattsson, tycker jag. Vi får jobba för att det fortsättningsvis går åt rätt håll.

Om man får lägga in en beställning gällande nästa anförande från regeringens håll så skulle det vara att komma med idéer och funderingar kring hur man kunde ta tag i situationen ytterligare. Tack, herr talman.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Mika Nordberg föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 26 april och det är understötts på förhand av ltl Sundback och i efterhand av ltl Gunell. Kan vi enhälligt bordlägga ärendet till den 26 april? Ärendet bordläggs till den 26 april.

Remiss efter bordläggning

4      Sommarjobb

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 13/2009-2010)

Ärendet bordlades 29 mars 2010 då lagtinget beslöt att ärendet ska remitteras till näringsutskottet.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Likaså i det här ärendet skulle det vara intressant om den nye näringsministern har några visioner att tillföra lagtinget. Därför föreslår jag att ärendet likaledes bordläggs till den 26 april.

Ltl Anders Eriksson

Jag understöder gärna det förslaget. Jag tycker att de båda motionerna hänger ihop.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Danne Sundman understödd av ltl Anders Eriksson föreslagit att ärendet ska bordläggas till den 26 april. Ärendet bordläggs till 26 april.

Remiss

5      Översyn av Posten Ålands verksamhet

Ltl Johan Ehns m.fl. hemställningsmotion (HM 45/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Under den senaste tiden har det diskuterats en hel del kring verksamheter, som landskapet sköter delvis i dagsläget, ska gå in i privat verksamhet. I landskapsregeringens budget skriver man att man ska titta på gränsdragningarna kring vad som är offentligt och vad som är privat.

Vad gäller posten kan man konstatera att där har landskapsregeringen tagit ett steg vidare genom en bolagisering.

Undertecknad i den här motionen tror nu att det skulle vara dags att fundera på följande steg. Vi ser att det finns sådant i postens verksamhet som klart och tydligt går in och konkurrerar med verksamheter som finns inom privat sektor, allt ifrån transportverksamhet till vissa försäljningsverksamheten i övrigt.

Posten har varit en framgångssaga. Man har byggt upp ett bolag som är väldigt lyckat och har en god förutsättning att fortsätta på det sättet. När man jobbar vidare med framgångssagan bör man också se till att det sker på så marknadsmässiga grunder som möjligt.

Vi vet att det finns skillnader i de här verksamheterna. Det som är ren postal verksamhet är någonting som samhället har skyldighet att sköta. Med sådant som ligger utanför de bitarna borde man fundera på om man kunde sälja ut att få någon annan att driva det vidare.

Vi har i motionen pekat på, utan att behöva ta ställning rakt av, att man ifrån landskapsregeringens sida borde titta på postens verksamhet. Se om det finns verksamheter i dagsläget som kan verka sådana att de ser till att marknaden snedvrids genom att man inte konkurrerar på lika villkor.

Vi hoppas därför att lagtinget skulle kunna enas kring att föreslå för landskapsregeringen att man går in och gör den här översynen nu.

Det var en kort presentation av innehållet i denna ändå viktiga motion utgående från att debatten ute i det åländska samhället under den senaste tiden har förts rätt mycket kring postens verksamhet. Tack herr talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Översynen av postens verksamhet är en fråga som är intressant, speciellt i förhållande till den diskussion om i ägarstyrning som landskapsregeringen är med och leder och driver. Vi har funderat i de här banorna i landskapsregeringen. Det vore intressant att utvärdera huruvida posten i sin verksamhet till någon del skulle korssubventionera någon verksamhet. I så fall skulle det ju de facto vara en felaktig vridning av konkurrensläget. Jag tror absolut inte att det är på det sättet. Det kanske skulle kunna vara bra att man skulle få det svart på vitt. I samband med de diskussioner om ägarstyrning, som fördes för ca en vecka sedan, var det intressant att höra att när man bolagiserar både i Finland och Sverige så tar man bort det politiska beslutsfattandet i bolagen och genomför det på marknadsmässiga villkor. Nog har jag tänkt att vi ska ha samma utveckling här.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det låter som en bra utveckling. Det är bra att landskapsregeringen har börjat jobba på det här. Då är det som vi skriver i motionen väldigt snarlik den biten. Vi tror att man behöver göra översynen ännu mera övergripande, att man granskar alla delar av postens verksamheter. När man bildade Posten AB så fick man kapital kvar i bolaget som relativt sett är stort, och som man på ett eller annat sätt ska ha avkastning ifrån. I dagsläget när landskapet får dividender från posten är det inte skattepliktiga dividender, enligt de uppgifter jag har. Det leder ju till att situationen ser lite annorlunda än om det vore en annan ägare. Det gör att situationen för bolaget är lite annorlunda än om man hade en privat ägare.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man kan inte på något vis säga att posten skulle vara underkapitaliserad. Det väsentliga, i förhållande till den här motionen, är om man skulle bedriva verksamhet med det kapitalet som stöd och skulle subventionera någon verksamhet som skulle konkurrera med privata näringslivet. Jag hävdar bestämt att så inte är fallet. Det kan finnas anledning att någon oberoende ser över hur det ligger till med den frågan. Jag har inga tvivel själv, men då skulle det bli svart på vitt.

Vad gäller avkastningen så har den här landskapsregeringen gått in för det öppet och tydligt och sagt att vi ska ha avkastning i dividend från verksamheten. Det är en väsentlig del i ägarstyrning det också.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag kan heller inte med säkerhet hävda att snedvridningen finnas. Den här motionen tillkom utgående från de diskussioner som pågår ute i det åländska näringslivet kring de här frågorna. Därför tycker jag det är väsentligt att man tar sig an den här frågan. Om det skulle visa sig att så inte är fallet kan man också avvisa dem på ett korrekt sätt.

Hur själva översynen ska göras tycker jag att man kan fundera på. Om det ska vara någon oberoende som gör det eller om man gör det utgående från landskapsregeringen som ägare. Det är en smaksak. Det viktiga är att vi kommer vidare med det här. Om det visar att den här typen av konkurrens hämmande effekt finns, då ska man se till att man tar bort den biten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det här är ju en mycket viktig och intressant ideologisk fråga. Det är också en aktuell fråga om hur posten på Åland bedrivs idag.

Om jag börjar med det senare så är mitt intryck att bolaget snedvrider konkurrensen, särskilt inom transportsektorn. Jag har inte förberett mig särskilt mycket inför den här motionen. Jag tycker mig ändå komma ihåg att posten transporterar allt möjligt och inte enbart sådant som rör den strikt postala verksamheten. Men erbjuder transporttjänster för olika varor och flyttlass osv. Det är klart att det påverkar konkurrenssituationen inom transportbranschen.

Om man inte har den åsikten att det snedvrider, det är säkert en bedömning. Men om man är ute på en marknad som inte enbart har att göra med den postala verksamheten så är det uppenbart att man snedvrider konkurrensen. Man producerar också en hel del souvenirer av olika slag. Är det inte att konkurrera med hantverkare och andra? Jag säger inte att det är fel men visst påverkar det konkurrensen inom den varuproduktionen. Man har ganska stora resurser för att ta fram olika typer av souvenirer. Det är ingen fara om souvenirerna inte blir särskilt populära, de kan ligga i lager tills de hamnar någon annanstans så småningom.

Nog finns det skäl att diskutera om det förekommer snedvriden konkurrens. Det kanske också finns andra sektorer som inte jag känner till.

Man måste utgå ifrån att det som finansministern säger är regeringens uppfattning eftersom man har sina representanter i styrelsen för bolaget. De tycker tydligen inte att det här är snedvridning av konkurrens inom olika områden i vårt samhälle.

Min uppfattning är att posten på Åland idag är framgångsrik. Det är väl just för att man har tagit sig ganska stora friheter att bedriva ekonomisk verksamhet. Det postala blir allt mindre och mindre. Nu var det aktuellt igen ute i några kommuner att ta bort postkontoren. Det blir väl snart som i Sverige, att man kan inte skicka några kuvert för man hittar inte några postlådor och postkontor mera. Det är en person på en bensinmack någonstans som tar emot kuverten. Jag tror faktiskt inte det stämmer överens med allmänhetens uppfattning om hur den postala verksamheten ska utvecklas. Jag tror att det är tvärtom, posten är en ganska aktad inrättning som många vill ha kvar. Det är en gammal organisation som man har stor tilltro till. Det är en organisation som inte är ute och säljer en massa prylar och ska hänga med i någon sorts allmän turistisk verksamhet. Det är många som tycker att här krävs en uppstramning.

Nu sägs det inte direkt här i klämmen att man önskar sig en privatisering av posten eller kanske delvis en privatisering. Man talar om snedvridningen. Det är bra om utskottet tittar på det. Man måste separera frågan om posten sköts, enligt vår uppfattning, på rätt sätt idag eller inte, och hur vi vill se posten i framtiden. Jag tycker nog att det finns saker som man mycket väl kan ta upp till diskussion.

Det talades här om att man kan ha samhällsägda bolag som man t.ex. har i Finland, där är tydligen näringsministern ganska tveksam, det ska inte alls finnas några politiska representanter i styrelsen. Bolagen ska skötas helt företagsmässigt, vilket betyder att styrelsen består av styrelseproffs av olika slag och helt manliga styrelser. Det blir bonusar och man kliar varandra på ryggen ganska mycket. Man ser hur utvecklingen har varit i Finland och Sverige. Eftersom det är samhällets pengar så är den här utvecklingen stötande för allmänheten.

Bonusdiskussionen i Sverige handlar ju ganska mycket om det här fenomenet. Man ser hur starka representanterna i styrelserna är. De vill gå emot regeringens uttryckliga politik att bonusarna ska tas bort. Man vill inte följa det helt enkelt. Det finns olika argument för det. Jag är ganska övertygad om att allmänheten, skattebetalarna, inte tycker att bonusar är särskilt bra för människor som redan har höga löner. Det är ju inte någon som lider nöd p.g.a. att de inte får bonusarna. Tanken är ju att de ska arbeta så hemskt mycket och bolaget ska gå ännu bättre.

Bonusfrågan har vi ju inte alls diskuterat här. Vi tog upp det i samband med PAF:s förslag om att införa bonusar, vilket inte gick. Gudskelov har de tagit bort bonusarna nu, jag hoppas att det fortsätter så och att bonusar inte tas upp på nytt. Men i posten har man ju ett bonussystem. Det är bättre på det viset att det inte bara berör toppskiktet utan det berör alla som är anställda. Å andra sidan lär det vara så i praktiken att det är väldigt svårt för dem som är på verkstadsgolvet att uppfylla de här kriterierna. Det är inte så lätt.

Det här är en viktig motion, som jag ser det. Det är en viktig diskussion som med fördel kunde bordläggas så att vi skulle få höra den nya ministerns åsikter. Den gamla ministerns åsikter vet vi redan hur de är, tror jag åtminstone, tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tog med intresse del av det här anförandet. Jag blev kanske lite förvånad. Jag uppfattade att ltl Sundback rätt genomgående var ganska kritisk till hur posten sköts.

Vi har ju varit eniga här i lagtinget om att posten skulle bli ett aktiebolag. Åtminstone jag tycker att det är viktigt att de aktiebolag vi har sköts så bra och så ekonomiskt som möjligt. Att man försöker hitta nya intäktskällor tycker jag är bara positivt. Däremot finns det ett bekymmer här. Tillgångarna i bolaget, startkostnaderna för företaget, har man inte fått på samma sätt som när man bygger upp ett privat bolag, vilket är ett bekymmer när det gäller konkurrensen. Men jag vill inte vara genomgående kritisk till att posten försöker hitta nya intäktskällor. Jag tycker att det är bra. De aktiebolag vi har ska skötas så bra som möjligt, det är min ståndpunkt. Därför blir lite förvånad när jag hör ltl Sundbacks anförande.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ju ett faktum att man med postens transporter konkurrerar med transporterna mellan Stockholm och Mariehamn. Det är väl ingenting att bli förvånad över. Det är så det är. Frågan är om det ska vara så. Vi har en privat fungerande marknad. Ska man då gå in från postens sida och konkurrera? Jag tycker det är en legitim fråga. Jag är inte så väl insatt i det. Jag antar att det också finns andra tjänster som man utför som vi kan diskutera.

Posten på Åland lever ju på skatteundantaget. Därför måste posten förbli offentligt ägt för att kontrollera att man inte går för långt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om man går fullt ut istället, jag uppfattade att ltl Sundback var en riktig härförare för privat företagsamhet. Man kanske går andra vägen och helt privatiserar posten i stället.

Det är klart att jag inte är förvånad över att de konkurrerar. Jag är lite förvånad över att ltl Sundback genomgående var rätt kritisk till postens verksamhet. Turistprodukter var inte heller bra. Jag tycker att det är bra att posten försöker hitta nya intäktskällor. Jag tycker att det är bra att de försöker få bolaget att gå så bra som möjligt så att bolaget kan hjälpa till att generera intäkter till landskapet Åland. Det vet vi att behövs.

Bekymret är att posten har fått kapitalkostnaderna på ett annorlunda sätt än vad privata företag har fått. Det gör ju att man tyvärr inte konkurrerar inom alla sektorer på lika villkor. Jag ser också det bekymret.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu handlar den här motionen om snedvridning av konkurrensen. Inom vilka områden kan posten med den verksamhet de har idag snedvrida konkurrensen? Det är två saker som jag kan komma på. Det kanske finns flera, jag vet inte.

Om man är småföretagare och sysslar med att producera turistsouvenirer så är det klart att man känner att posten är en allvarlig konkurrent. Sedan att det är bra för posten, det förstår jag också. I den här diskussionen är det väl meningen att vi ska se på frågan ur olika perspektiv. Eftersom vi har många småföretagare och stora transportföretag så finns det anledning att se det också ur den synvinkeln. Inte bara ur den synvinkeln att posten ska tjäna så mycket pengar som möjligt. Det är det valet vi hela tiden har att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundback nämner lite i förbigående i sitt anförande indragningen av posten som nu sker i två kommuner. Det är beklagligt att man inte tar kontakt till de samhällen det berör, utan man lägger alla med munkavle i stort sett. Jag fick ett telefonsamtal på fredag kväll och på måndag morgon kom det pressmeddelande. Den hanteringen var inte riktigt bra, tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att det är så som många upplever det, som ltl Torsten Sundblom sade. Posten idag tar inte hänsyn till sin ursprungliga uppgift att fungera som postförmedlare och handha posttjänster. Man har en ganska tuff affärsmässig hållning. Det som inte är lönsamt ska bort, så fungerar ju ett bolag. Det är antagligen det som argumentet. Men nu är posten ett samhällsägt bolag som man kan anlägga andra värderingar än de rent ekonomiska. Det blir man tvungen att göra hela tiden. Det är intressant att höra att man inte ens tar kontakt med den kommunen där postkontoret finns. Antagligen har postkontoret funnits där ganska länge och det känns som en förlust för bygden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Anförandet rörde många olika delar. Vad gäller de rörliga lönerna i posten så tillkom de redan under affärsverkstiden. Det är inget resultat av bolagiseringen i sig. Det lät på ltl Sundbacks som att det är bolagiseringen som är kopplad till att man ska driva bolaget mera marknadsmässigt och det har lett till bonusar. Men det är någonting som har funnits sedan tidigare. Jag tycker att de rörliga lönerna, som posten har, är på en rimlig och bra nivå.

När man diskuterar hur posten ska bedrivas så måste man ändå försöka klargöra de olika rollerna. Styrelsen för posten har i enlighet med aktiebolagslagen en uppgift att bedriva verksamheten så bra som möjligt. Då kan det bli verksamheter som kommer i kontakt med annan privat motsvarande verksamhet. Bedömningar ska göras huruvida det är bäst för posten att utföra det som man har beslutat.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Visst är det så att bonussystemet har funnits före bolagiseringen. Jag tog det som exempel på vad som händer när man får helt professionella styrelser, där det inte ska finnas politiker som ska anlägga några andra värderingar på verksamheten än de rent företagsmässiga. Ju bättre avkastning, desto bättre för bolaget, det är marknadsekonomins ganska enkla logik. De som har varit med i styrelsen och bidragit till det ska dessutom belönas för att de har varit så duktiga och fattat kloka beslut, särskilt VD och sedan också de andra i viss mån. Jag tycker att man ser det klart från utvecklingen i Sverige och Finland att det väldigt lätt blir egoistiska styrelser som inte tar hänsyn till något postkontor Föglö. Det är ju olönsamt, det vet vi. Postkontoren ska bort, det är bara en tidsfråga.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Visst kan man vara kritisk till det som kan uppfattas som i girighet i vissa bolag där bonusarna har varit överstora. Men hur detta kopplas ihop med just posten, som vi diskuterar här idag, förstår jag inte.

Man har en viss rörlig del på lönerna för ledningen och de andra. Det är någonting som man har haft sedan tidigare, redan innan det blev ett aktiebolag. Jag förstår behovet att få fram budskapet och flagga mot girighet, men det är inte någonting som finns här.

Det som jag kanske inte sade i första repliken var att jag uppfattar att posten bedriver en seriös och väldigt bra verksamhet. Det är absolut inte det att man sysslar med souvenirer. Jag vet inte om ltl Sundback har besökt posten. Om inte, så kan jag gärna vara med och visa upp verksamheten för ltl Sundback.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nu tycker jag att minister Perämaa blir väldigt osaklig. Om han nödvändigtvis vill veta när jag besökte posten senast så var jag där i går, om det intresserar och är viktigt för diskussionen för ministern.

Inte är bonussystemet, som det är utformat nu, huvudsaken. Men om man vill gå vidare på den marknadsekonomiska linjen, dvs att man inte ska ha politiker i styrelsen utan det ska vara styrelseproffs, då tror jag att det blir hårt mot alla andra värderingar än de rent ekonomiska. Det kanske är syftet, men då ska man säga det rakt ut.

Om man ska göra det här så tycker jag att det är ärligare att helt privatisera posten och inte låtsas att det är samhällsägt men sedan har man inget politiskt inflytande.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag hade tänkt beröra motionen lite mer övergripande men efter Sundbacks anförande vill jag bli lite mera detaljerad.

Vi har idag ett postverk i aktiebolagsform som sköts alldeles fantastiskt bra. Den utveckling som posten har gjort som bolag är enastående. Vi ska vara stolta över att vi har lyckats ta över ett statligt trögt, gammalmodigt och ineffektivt och gjort det till någonting framgångsrikt, effektivt och åländskt. Det ska man absolut ha som utgångspunkt.

Det finns sedan mycket frågor som uppstår när man följer med postens framfart på marknaden eftersom det är samhällsägt. Många av de här frågorna skulle inte ställas om det vore ett privatägt bolag av privat kapital.

När det gäller postens konkurrens inom transportsektorn är det både bra och dåligt. Det är dåligt om du lyssnar på övriga aktörer som upplever sig få en orättvis konkurrens i och med att det är ett samhällsägt bolag som konkurrerar med deras verksamhet. Då tar man, per definition, mera illa upp än om det vore en vanlig konkurrent.

Man ska komma ihåg att posten är kapitaliserat av samhället, men samhället får också avkastning på kapitalet. Man kan argumentera för att posten har flera fördelar, man profiterar på skattegränshandeln och man har frimärken som ger ett överskott som gör att man kan konkurrera med de här aktörerna. Det här är aldrig någon svartvit diskussion.

Problemet i transportsektorn är att det finns en stor aktör som har en väldigt dominerande ställning. Men Postens konkurrens gör att de mindre aktörerna, som försöker konkurrera med den stora aktören, i stället blir utkonkurrerade. Detta ser vi inte ännu, men så pratas det. Det blir etter värre. Då har vi två stora aktörer som har ännu mera dominerande ställning.

När ett samhällsägt bolag börjar med någonting nytt och går in på marknaden på det här viset rör det upp mycket känslor. Det är också bra om det innebär en långsiktig konkurrens som tar ner priserna. Vi har ju fruktansvärda fraktpriser till och från Åland. Det ska man ha klart för sig. Det är ju ett ständigt problem för sådana som vill ha transporter av olika orsaker. Det är dyrt, det har också att göra med att vi är en ö och framförallt beror det på brist på konkurrens, enligt branschkännare. Så konkurrensen kan vara en fördel för vissa aktörer i näringslivet.

När det gäller postkontoren så har servisen blivit mycket bättre på alla håll i landskapet när man har postombud i varje kommun istället för postkontor. Det är en utveckling som jag understöder, förutom ett exempel när man lade ner postkontoret i Eckerö post- och tullhus. Där förstod man inte de kommersiella möjligheterna att ha det kvar. Det kanske var ett snedsteg, men det är överspelat nu.

I övrigt har folk fått tillgång till mera postservice. De är öppna mera tid på dygnet och ofta på helgerna. Postkontoren är belägna på sådana ställen dit man ändå far. Det var en lyckad reform. Man har också lyckats att göra det utan att ställa någon utan arbete.

Det kanske allra viktigaste som vi måste våga diskutera när det gäller postens verksamhet är hur man tar del av de möjligheter som skattegränshandeln ger. Där är det inte heller svart eller vitt. Visst ska vi ta del av fördelarna. Eftersom vi har en massa nackdelar av skattegränsen så måste vi kunna ta del av fördelarna. Man måste göra det på ett sådant sätt att man inte hamnar innanför skranket och hela rasket försvinner. Det kan också bli följden om man inte är tillräckligt försiktig, samtidigt som man måste vara offensiv. Det är en väldigt svår balansgång.

Det har varit några exempel, där posten har gått in som samarbetspartner, som man kan ifrågasätta. Där har kunden också kanske litet olämpligt skrutit med den här fördelen. Som tur är har det inte lett till vidare "krambambuli". När detta når en viss omfattning så kan det bli lite obekvämt. Om detta kommer ner till Bryssel har vi ingenting att säga till om. Vi kan inte föra någon talan, särskilt inte om vi inte är överens med Finland. Då ställs verkligt stora värden på spel om skatteundantaget ifrågasätts i det här skedet av utvecklingen. Vi måste absolut vara säkra på att inte skatteundantaget utsätts för prövning. Det här är nästan så hemska tankar att man inte ens kan nämna dem i Ålands lagtings talarstol.

Det är väldigt viktigt att man ifrån landskapsregering sida har en tydlig ägarstrategi. Där måste man hantera posten som aktiebolag och vara på det klara med vad man kan göra, så att man inte ställer till det. Det är väl kanske den allra viktigaste saken man bör titta på. Det här med transporter och att man lagar smycken i konkurrens med leverantörer och att man har den ena eller den andra verksamheten, det är småpotatis jämfört med den här saken.

Jag öste mycket beröm över posten i början men nog har det gjorts klavertramp också, t.ex. när man annonserade dagen före julgatans öppnande att man skulle handla på postorder för då får man sina varor direkt hem i postlådan. Det var nästan en krigsförklaring mot köpmännen. Det var nog många köpmän som tog väldigt illa upp. Dessutom hänvisade posten till en helfinsk Internetsida där det inte fanns ett ord på svenska och sedan var man behjälplig med att skicka ut en helfinsk postorderkatalog. Detta går nog inte riktigt ihop med att det är ett bolag som ägs av självstyrelsen. Men det är endast den som aldrig gör någonting som inte gör något fel. Man måste väl ha kinder tillräckligt att förlåta posten i det fallet, bara det inte upprepas.

Det handlas mycket över postorder, det är också en viktig konkurrens för köpmännen på Åland. Det gäller att köpmännen håller sig alerta när det gäller utbud och priser. Konkurrensen finns från Internet och från närliggande regioner, framförallt handeln i Sverige. Det är inte heller bara av ondo. Det blir lite märkligt när ett samhällsägt bolag gör så där.

För att sammanfatta, med tre sekunder kvar av den rekommenderade taltiden, så är det viktigt med ägarstyrning när det gäller de grundläggande övergripande sakerna, men i detaljer ska man inte peta. Är det så att posten upplever att man får en bättre utveckling av bolaget med ett inslag av bonuslöner, låt de ta ansvar för detta då, bara man ger avkastning på insatt kapital och har en hållbar utveckling i bolaget.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Sundman kom in på en väldigt väsentlig diskussion, som kanske avviker lite från kärnan i hemställningsmotionen.

Visst är det en märklig situation när vi har ett skatteundantag och ändå pratar man om postens verksamhet i termer som om man kanske skulle tappa alltihopa. Det här är en svår diskussion och samtidigt en balansgång. Vi hävdar att vi har skatteundantaget. Det är någonting som följde med anslutningen till EU. Den här diskussionen är synnerligen politisk och den bör föras.

Sedan lite om postkontoren, jag har den bestämda uppfattningen att pappersversioner av dokument kommer att minska mycket och dramatiskt de närmaste åren. Vi kommer inte att kunna har postkontor i den bemärkelse som man hade tidigare. Det blir kanske en viss pakethantering. Det här den enda rimliga utvecklingen. På det här sättet säkerställer man att det finns service överhuvudtaget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! När det gäller postombuden så det som kommer att öka mera i framtiden, enligt alla prognoser, är ju pakethanteringen. Folk handlar och beställer på postorder. Då är det naturligt att man kan sköta de ärendena utanför arbetstid, vilket man kan hos de flesta postombud. Det är helt enkelt en anpassning till vad som komma ska. Sedan är det ett krav från tillståndsgivarens sida att postverksamhet ska finnas i alla kommuner. Man behöver inte vara bekymrad över att man ska lägga ner postombuden. Det finns inget sådant steg, om inte vi här i Ålands lagting möjliggör det.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Gällande ägarstyrning och det som ltl Sundman kallade för klavertramp för det nya aktiebolaget Posten Åland AB, visst har man i sin iver, över att få bedriva verksamhet i den här formen, varit väldigt aktiv och innovativ. Jag hävdar ändå att ägarstyrningen fungerar. Speciellt när det gäller att man hänvisar till enbart finskspråkiga hemsidor. Det går ganska mycket i strid med vad människor i den här salen väldigt starkt värnar om; det svenska språket. Där har ägaren instruerat och informerat postens ledning om att det är att gå för långt.

Ltl Danne Sundman, replik

Det seminarium som var häromdagen om ägarstyrning var väldigt viktigt. Det är alltid en balansgång. Om ett bolag ska vara framgångsrikt går det inte att ha en alltför detaljerad styrning. Men för att ett bolag ska vara framgångsrikt måste det kanske vara en viss styrning framförallt när bolag profiterar på centrala inslag i självstyrelsens konfiguration såsom, frimärken, skattegränsen osv.

Det som jag inte sade i mitt anförande, men som jag har lyft upp vid flera tillfällen, är man att borde funderar på att sälja posten helt eller delvis och verkligen privatisera. Men det är sedan en annan fråga som inte ryms inom klämmen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! När lagtinget 1990-1991 sade ja till den europeiska inre marknaden så valde man en väg. Det här är en konsekvens av den vägen. Man utgår ifrån att marknadsekonomi bedrivas med rättvisa regler för konkurrens, lika villkor osv. Jag tycker att den här motionens problematisering som lyder så här; det ställs höga krav på privata bolag för att konkurrensen ska fungera och att inte konkurrensen är snedvriden på de här områdena. Det är en mycket relevant fråga, tycker jag. Det här med bonus är en fråga som man får ställa i en annan motion.

I det här fallet är det frågan om att posten bedriver verksamhet som bolagets huvudmän accepterar och har som uppdrag till posten. Det är transporter av försändelser, det uppdraget ska man sköta och det ska vara lönsamt. Om det sedan konkurrerar med andra bolag är egentligen en fråga för regelverkets tolkning. Är det snedvridet eller inte? Då kommer man möjligen in på detta med kapitalisering. Det är väl ändå inte så starkt ifrågasatt vad jag vet. Däremot bedriver andra privata bolag samma verksamhet.

Om man t.ex. jämför med Sverige, där är det andra bolag som bedriver postverksamhet eftersom konkurrensen är fri. Citymail heter ett bolag i Stockholm som bedriver postverksamhet. Det åländskt ägda företaget, Svensk direktreklam, är störst i Sverige på direkta försändelser till hushåll och företag. Där har vi en konkurrens som har lett till att posten har blivit föremål för uppköp. Här kan man mycket väl tänka sig att konkurrenssituationen är densamma. Posten säljer ut vissa delar. De privata bolagen börjar med postförsändelser eller utländska bolag etablerar sig på Åland. Det är den verklighet vi valde 1990-1991. Vi valde att marknadsekonomin skulle utveckla det ekonomiska systemet. Man måste göra bedömningen om detta är samhällsekonomiskt bra. Huvudsaklig fokus är väl på konsumenterna. Konsumenterna får sannolikt billigare transporter och sannolikt bättre service och kvalitet. Det är en samhällsekonomisk effektivitetsökning. Sedan måste regelverket kunna tillämpas på det här. Är det snedvridet, då gör man en anmälan eller undersöker det på något sätt.

Landskapet bör ha en sådan affärsetik att man själv försöker sätta de här gränserna. Det gäller i det här fallet med finsk reklam i samband med julhandeln. Där har ägaren möjlighet att ställa affärsetiska krav.

Det som ltl Sundman nämnde här, att sälja ut posten eller delar av den, det är fullt möjligt. Det är på kommersiella villkor. Man får ett marknadsbud på postverksamheten och går vidare med det. I det här fallet har vi skatteundantaget, som någon nämnde. Det finns en fördel av att landskapet äger posten. Man har en möjlighet att känna av vad som sägs i Bryssel, vad andra aktörer säger när det gäller skatteundantaget och det finns en viss begränsning i det här.

Man kan ställa sig frågan om bolagisering som princip och som lösning på problem för verksamheter i landskapet är någonting som kommer mera och mera. Det finns ett par motioner till här som nämner det. Jag nämnde häromdagen skärgårdstrafiken som är som gjord för bolagisering, bortsett från att man där inte har konkurrensfaktorn överhuvudtaget, hittills i alla fall, om man inte räknar in underleverantörer osv. Bolagisering är någonting som landskapet har nytta av att utnyttja. Posten är ju ett bra exempel, det har gett många lärdomar struktur- och formmässigt.

Man kan fråga sig om posten skulle av sin uppdragsgivare få instruktioner om att man inte ska sälja souvenirer och bedriva informationsverksamhet på postkontor och koppla saker och ting till brev och vykortsförsändelser som den turistiska verksamheten innebär, då skulle man begränsa konkurrensen. Vem skulle vinna eller förlora på det? Konkurrenterna vinner, konsumenterna skulle sannolikt förlora. Är vi villiga att styra verksamheten på ett strikt sätt ifrån lagtingets sida via landskapsregeringen? Eller ska man utgå ifrån att lagtinget har gjort en riktig bedömning när man först har gjort ett affärsverk av posten och sedan bolagiserat verksamheten? Lagtinget ska vara vaksamt på hur den på postala verksamheten sköts för medborgarnas del.

Till sist, herr talman, jag har en känsla av att tiden börjar rinna ut när det gäller taltiden. Om man ska undersöka den här saken så bör ju landskapsregeringen själv ha koll på det hela. Man bör utreda vad posten gör och man bör ha tillräckligt insyn. Sedan bör landskapsrevisorerna rutinmässigt se på den här typen av verksamhet. I yttersta änden finns det en möjlighet att man anmäler posten för snedvridande konkurrens, då blir det EU-institutionerna som utreder det. I systemet med bolagisering finns livrem, hängsle, informationsplikt, redovisningsskyldighet och en aktiebolagslag i grunden som säger att det här är den gängse formen för affärsverksamhet och marknadsekonomi.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag hade inte tänkt uttala mig så mycket i den här debatten. Det är en väldigt intressant diskussion som förs. Jag tycker att det var väldigt viktiga synpunkter som lyftes fram bl.a. av ltl Sundman.

Jag blev aningen förvånad över landskapsregeringens svar vad gäller ägarens syn på frågorna kring posten. Jag deltog, i likhet med många andra i den här salen, i seminariet om bolagsstyrning, ägarstyrning och privatisering och bolagisering. Det var ett väldigt intressant startskott.. Det gav mycket kunskap. Från det borde man nu ta diskussionen vidare ett steg kring hur vi har det på Åland och vad vi kunde göra på Åland. Det återstår ännu. Jag tycker att den här diskussionen idag hakar lite på det som togs upp på seminariet.

Om man tittar på hur det är strukturerat i Finland och i Sverige, hur man resonerar ifrån statligt håll angående sina bolag och hur de styrs, så är det viktigt att ägaren klart tar ställning i viktiga frågor som har en principiell betydelse. Där tycker jag att frågan om bonusarna kommer in. Jag tycker inte att det är någonting som man ska skjuta över till bolaget att själva bestämma över. Man skulle ha en klar princip från landskapet som ägare av bolag av posten och PAF. Inom landskapets ägda bolag ska det inte förekomma bonuslöner. Det är en principiell hållning som man borde reglera.

Vad gäller postens utnyttjande av skatteundantaget så är det en fråga som får de flesta politiker att bli rätt nervösa. Det är också en fråga som vi känner oss ganska obekväma att diskutera.

Ju mer den här verksamheten utvecklas och växer och ju mera kvadratmeter man bygger för ut för att hålla på med den här typen av verksamhet desto viktigare är det att ägaren säger vad som är möjligt. Vad är hållbart för framtiden? Var går gränsen? Hur långt kan posten utveckla den här typen av verksamheter? Det är klart att vi vet att det finns en viss fara i det här, särskilt eftersom skatteundantaget är givet Åland i syfte att vi ska få bibehålla våra kommunikationer. Men det snedvrider ju konkurrensen i jämförelse med omkringliggande länder, eftersom vi har en fördel. Risken finns ju när fler och fler bolag från Finland, Sverige och Danmark attraheras av att komma till Åland och använda sig av den här möjligheten. Frågan uppstår hela tiden; hur långt kan det gå? I vilken mån kan det fortgå och vad är landskapsregeringens, ägarens, synpunkt på det här? Jag tycker det är väldigt viktigt att man klargör, både för sig själv hur situationen är, och vilka risker och möjligheter det innebär? Hur långt kan man gå innan man går för långt?

Det här om någonting handlar väl om hållbar utveckling och en hållbarhet för bolagets framtid som är en mycket viktig verksamhet. Problemet ligger inte i att posten är på bolagiserad, det är den, och det är bra. Man har separerat verksamheter och man har fått en klar arbetsfördelning. Det är heller inte något problem att posten styrs med politiker i ledningen. Man kan överväga att ha både och, dvs sakkunniga inom olika verksamheter och en viss politisk styrning eller till och med att ägaren har ett mycket tydligt regelverk och mycket tydliga principer för ägarstyrning. Då kan man kanske till och med lämna bolaget vad beträffar politiker och istället ha en annan typ av styrelse.

Det förvånar mig att inte landskapsregeringen har en åsikt. Jag tror att det skulle vara väldigt viktigt att formulera den åsikten och också ge den åsikten lagtinget till känna. Tack, fru talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Gunell sade att landskapsregeringen inte har någon åsikt. Det må ju förstås sägas ut så där, om man så tycker. Landskapsregeringen har gått in för att bolagisera posten. Vi har genomfört en lagstiftning som har antagits här. Vi har klargjort, precis som ltl Gunell sade, rollerna i hur man bedriver den här verksamheten. Det är väl att ta en åsikt, när man genomför detta.

Vi har också tillsammans med handelskammaren initierat diskussionen om ägarstyrning eftersom vi ser att många nya verksamheter kommer att bedrivas i aktiebolagsform framöver. Det är viktigt att vi lär oss att vara ägare på ett bra sätt. Jag tycker också det här är att ge uttryck för en åsikt.

Sedan kommer vi till skatteundantagsdebatten, som jag sade tidigare i en replikväxling, så är den inte lätt att föra. Det finns väl med all sannolikhet någon gräns för hur stor posten kan bli och hur mycket verksamhet man kan ha. Ingen vet exakt var gränsen är. Ltl Gunell kan vara säker på att det är någonting som landskapsregeringen givetvis diskuterar, överväger och också förmedlar information till posten. Men det är inte lätt att formulera i ett dokument exakt på en rad var gränsen går.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har inga problem med att posten är ett bolag, det har vi lämnat bakom oss. Frågan är väl nu hur ägaren ska fungera i sin ägarstyrning? Vad är viktigt att förmedla från ägare till bolag? Nu säger minister Perämaa att vi håller på att lära oss att bli ägare och att vi håller på att lära oss att styra det här ifrån ägarens synvinkel. Jag kan ha respekt för att man vill lära sig mera, men nog tycker jag att det är helt riktigt att ägaren har en åsikt. Det är den åsikten jag frågade efter. Har ägaren en åsikt vad gäller bonusar i landskapsägda bolag? Jag tycker att man ska ha det, ja eller nej? Det vore ju konstigt om inte landskapsregeringen hade en åsikt eller för en diskussion om skatteundantaget. Vi vet att det är en het potatis. Nu kanske tiden ändå är mogen att på något vis formulera en gränsdragning.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi för en diskussion, givetvis. Det är vår skyldighet som ägare. Frågan är inte särdeles enkel. Vi ska komma till en situation där vi tryggar skatteundantaget, det är målet.

Det seminarium som hölls för några veckor sedan när vi hörde representanter ifrån Sverige och Finland, så även om de är mer vana vid ägarstyrning och har bolagisering sedan lång tid tillbaka så är det de som har problem med bonusar. Vi har inte de problemen här på Åland. PAF har frångått sitt system. Posten har ett system med rörliga löner som hänför sig till en tid när också socialdemokraterna satt i postens styrelse. Problemen finns inte här på Åland.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Det börjar bli lite tröttsamt att höra att det alltid är andras fel. Tiden går vidare. Minister Perämaa har snart suttit tre år på den posten. Man måste börja ta sitt eget ansvar och se framåt. Det är helt klart att skatteundantaget inte kan äventyras. Det finns inga möjligheter. Äventyras skatteundantaget så går bottnen fullständigt ur den åländska ekonomin. Det är minister Perämaa och ägarens sak att se till att de landskapsägda bolagen inte på något sätt äventyrar detta. Det är minister Perämaas ansvar. Jag tycker att ägaren måste ha en sådan klar strategi. Om vi ska lära oss hur en bra ägare är, ja, en bra ägare tar ansvar för helheten, för hela Åland och ser till att man inte äventyrar någonting. Sedan är man klar och tydlig i sina besked till de landskapsägda bolagen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand

Fru talman! Jag hade inte heller tänkt säga någonting i det här ärendet men debatten har blivit rätt vid.

När det gäller ägarstyrning av posten och de andra samhällsbolagen hade redan förra landskapsregeringen principer om detta. Det finns ett dokument på hur detta ska fungera. Utgångspunkten är det som ltl Olof Erland tog upp här. I nya aktiebolagslagen stipuleras hur det här ska skötas, oberoende om det är ett privatägt eller samhällsägt aktiebolag. Det dokumentet finns redan. Det är ingenting nytt som man behöver göra om, det är bara att plocka fram dokumentet och tillämpa det. Styrningen sker i huvudsak via bolagsordningen och bolagsstämmorna från ägaren. Sedan finns det regelverk i aktiebolagslagen om hur detta ska gå till. Så det är bara att plocka fram dokumentet och börja tillämpa det.

Sedan när det gäller posten specifikt så finns det ytterligare en lagstiftning, det är vår egen lagstiftning som stipulerar detta, så det är relativt enkelt.

Sedan är det en annan sak bolag som man inte berörde, samhällsbolagens verksamhet i förhållande till EU-lagstiftningen och till statsstödslagstiftningen. Det är det som den här debatten handlar om, man snedvrider på något plan. Jag tyckte det var bra att minister Perämaa sade att man skulle utvärdera den här biten.

Sedan finns det en tredje sak som jag tycker att minister Perämaa borde komma upp och redogöra för. Jag har diskuterat med honom personligen om det. Jag har noterat i beslutsprotokollen från landskapsregeringen att man ger rätt mycket tillfälliga näringsrätter åt bolag som kommer hit och utnyttjar skatteundantaget. Jag har funderat kring jordförvärvs- och näringsrättsfrågorna. Hur ska man hantera det här? Hypotetiskt kan 800 bolag, när omvärlden upptäcker detta, på samma sätt begära tillfälliga näringsrätter och nyttja skatteundantaget. Har vi inte fått ögonen på oss tidigare så kommer vi att få det då. Jag tycker inte att man borde skjuta den här frågan ifrån sig. Vi måste hantera frågan på något sätt. Annars tror jag att det i förlängningen finns en risk med skatteundantaget. Men det kan vi inte beskylla posten för eller nya privata bolag som också tar tillvara den lagstiftning vi har idag, de gör inte några fel. Jag tycker att landskapsregeringen borde ägna en hel del tid åt den här självstyrelsepolitiska frågan. Det är en av de stora frågorna i det nya regelverket kring jordförvärv, näringsrätt och liknande. Här finns det en risk att vi får ögonen på oss.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Som jag sade i en tidigare replik, diskussionen om skatteundantaget är synnerligen väsentlig. Landskapsregeringen för diskussioner om de tillfälliga näringsrätter som har beviljats. Landskapsregeringen ser på möjligheterna att anpassa verksamheten till en lagom nivå i förhållande till lika behandling mot företagare som söker om tillstånd i syfte att säkerställa att skatteundantaget är tryggat. Den diskussionen förs och det förde jag fram här tidigare. Diskussionen bör föras så långt att man har ett säkert sätt att föra sakerna vidare. Att flagga för olika varianter fram till dess tycker jag att är lite för tidigt.

För övrigt tycker jag att det som ltl Strand sade var relevant till alla delar.

Ltl Jörgen Strand, replik

Jag ser ytterligare en risk med tillfälliga näringsrätter. Det kommer bolag utifrån som bygger upp sin verksamhet på de tillfälliga tillstånden. Posten och de privata bolagen bygger upp sin verksamhet, kanske de bygger nya lokaler som grundar på tillfälliga näringsrätter. Den här frågan borde man ägna mycket mera tid åt.

Minister Perämaa sade inte något om det dokumentet som finns om ägarstyrning. Jag tycker inte att man behöver göra jobbet igen, för det är klart och tydligt hur man ska göra. Det är bara att gå igenom dokumentet och börja tillämpa det. Sedan vad man sätter för innehåll i bolagsordningarna och vilka direktiv man ger på en bolagsstämma det är upp till landskapsregeringen som ägare.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Dokumentet om ägarstyrning finns. Det finns inte någon anledning att lägga det åt sidan och ta fram ett annat dokument, vilket inte heller har varit avsikten. Det finns ändå skäl att fördjupa diskussionen och möjligen komplettera det dokument som finns. Det är också en förvaltningsfråga förutom att det är en politisk fråga. Man måste ha system för styrelserekrytering och för beredning inför en diskussion om ägarstyrning och vilka direktiv man ska ge vidare. Vi måste forma det är så att vår förvaltning, kopplat till det politiska beslutsfattandet, fungerar i förhållande till de bolag vi har nu och de bolag som vi avser att bilda framöver.

Ltl Jörgen Strand, replik

Fru talman! När nya aktiebolagslagen kom och vi tog fram det här dokumentet så gick vi ut och informerade alla styrelser och alla i ledningen i bolagen. Eftersom många av dessa har bytts ut tror jag att det skulle vara viktigt att informera igen så att alla känner till vad man är skyldiga att göra och vilket ansvar man har som styrelseledamot och vilket ansvar man har som VD osv. Man gjorde det då. Jag tror att det skulle vara viktigt att man gör det på nytt så att alla vet vad det handlar om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Fru talman! I vår interna diskussion har jag sagt att man borde förbjuda lagtingsledamöter att gå upp två gånger i samma ärende. Medan det är tillåtet ska jag passa på att göra det. Jag ska väcka en enkel fråga. Ltl Jörgen Strand var faktiskt inne på samma sak när han sade att debatten har blivit ganska och vid.

Jag tycker att det finns frågor att ställa kring debatten runt hemställningsmotionerna. Den här motionen nr 45, en av ett femtiotal, var ovanligt preciserad och probleminriktad, dvs snedvridningen av konkurrensen och hur man ska utreda det. Nå, vad har vi talat om? Jag försökte hålla mig till det, för jag förbereder mig på det sättet. Jag läser motionen. Skulle det ha varit en annan motion så skulle jag ha letat upp det dokument som ltl Jörgen Strand hänvisade till. Därför att det hör till debatten att gå igenom ägarstyrningen, bolagen och bonussystemet.

Nu försöker ltl Camilla Gunell säga att minister Mats Perämaa ska reda upp de rörliga lönerna som infördes på hennes tid, förmodar jag.

Det här visar att debatten blir en evig taktik istället för att man ser till det verkliga problemet. Snedvriden konkurrens är någonting som folk faktiskt diskuterar. I konkurrenternas bolag, i posten och bland allmänheten diskuterar man om postens service och om posten konkurrens snedvrider eller inte. Jag tycker att man kanske borde diskutera hur mycket.

Jag måste ärligt säga att diskussionerna om hemställningsmotionerna i lagtinget har blivit allmänna diskussioner och de leder till vad den speciella personen vill att det ska leda till. I det här fallet vill jag ge ltl Johan Ehn och de som har undertecknat motionen erkänsla för att de har en motion som kan diskuteras och som visar på att det här är en sak som är angelägen. Det borde väl vara vår målsättning här i lagtinget?

Ursäkta, fru talman, att jag har gått ut över ämnet genom att tala om procedurer. Jag tycker ändå att det har gått så långt när vi har femtiotalet motioner och de rullar på med allmänna debatter och debatterna innehåller inte ämnet specifikt i sak.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om jag förstår innebörden i ltl Erlands andra anförande så tyckte han inte om att debatterna och underlaget runt motionerna utvecklades till allmänna debatter. Men man behöver ju förstås inte ta del i alla debatter, om man inte tycker om dem. Jag tycker ändå att det visar på någonting. Vad skulle vi diskutera i Ålands lagting idag om det inte skulle finnas motioner? Det kommer ju inte några framställningar ifrån landskapsregeringen. Det är ju ett betydligt större bekymmer än om debatterna runt en motion blir lite vidare än vad det kanske skulle vara om man tittar väldigt strikt på klämmen.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jag väckte frågan utifrån mina egna värderingar. Jag ville lyfta fram den här specifika motionen. Jag diskuterar den. Men så hör jag att debatten handlar om en massa andra saker. Bonusfrågan är säkert relevant för ägarstyrningen, men motionen handlar ju inte om ägarstyrningen.

När det gäller framställningar så ligger betänkande nr 27 ifrån lagutskottet på bordet. Det kommer spridda skurar härifrån och därifrån. Hemställningsmotionerna skulle ju vinna på om de diskuterades utifrån vad de säger. Sedan kan man diskutera motionerna att de borde vara mer fokuserade, men det har jag inte berört här. Det finns många olika intressanta ämnen, men diskussionen borde handla om att motionen. Har man behov av att diskutera så finns Facebook, YouTube, bloggar, och insändare för alla ämnen. Motionerna borde tas på allvar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag håller med, speciellt i det sistnämnda som ltl Erland säger. Personligen har jag inte pratat om någonting annat än det som motionen tar upp. Om man tycker att debatterna blir för vid, för allmän och för mycket så behöver man ju inte ta del i dem. Det är någonting som man kan ta upp i talmanskonferensen eller påtala för talmannen. Jag noterade att ltl Erland undviker det som var huvudbudskapet i min replik, dvs att vi inte ha några framställningar att diskutera i lagtinget och ta ställning till. Det kommer inte ens spridda skurar ifrån landskapsregeringen, om jag använder mig av det uttryck som ltl Erland använder. Det ser jag som ett stort bekymmer. Under de år jag har varit med, är jag faktiskt fundersam över om det har varit så glest tidigare som det är denna vår. Det är ett jättebekymmer, ltl Erland.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det där är ett nytt ämne igen. Ltl Anders Eriksson utgår ifrån att vi ska ha en pratkvot som vi ska fylla på olika sätt. Fyller vi inte den med framställningsdiskussioner så fyller vi den med hemställningsmotioner och pratar om det vi vill. Oberoende hur det förhåller sig med framställningar så tycker jag att det inte är rättvist mot motionerna. Jag är systematiskt frånvarande när det gäller hemställningsmotioner om det inte är någon särskild bra motion som den här. Den här motionen väljer ut ett sakområde där man faktiskt kan se att det handlar om någonting där vi kan tillföra något ifrån lagtinget. Pratkvoten kan man ta någon annanstans, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vad gäller pratkvoten, vad som rör sig innanför gränserna om vad som är rimligt att ta upp i samband med en motion eller ett ämne, det avgör talmannen. Det är inte ltl Olof Erland som ska avgöra huruvida ltl Gunell håller sig till ämnet eller inte. Jag tycker att ltl Erland ska ta upp sin klagan för en diskussion i talmanskonferensen och inte komma här och säga här vem som rör sig innanför och utanför gränserna för vad som är lämpligt. Jag tycker att det är helt klart, vi diskuterar ägarstyrning. Det hör till frågan om konkurrensvridning av ett bolag som är ägt av landskapet Åland. Allt som vi har diskuterat idag faller mycket väl under ämnet. Antagligen gör väl fru talman samma bedömning eftersom hon tillåter debatten. Jag tolererar inte att Olof Erland ska stå här och sätta gränser för vad som är lämpligt för den ena eller för den andra ledamoten. Det är inte hans uppgift!

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det var ett mycket, mycket auktoritärt uttalande. Att ltl Camilla Gunell inte tolererar att jag står här. ”Komma här och säga, komma här och ha en åsikt i ett lagting”, det är ju fruktansvärt. Vad är det för parlamentarism vi har om man inte ska kunna väcka en åsikt om vad som hör till ett ämne och vad en motion innehåller? ”Komma här och tycka och jag tolererar inte”, snacka om auktoriteter och auktoritära tillhyggen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vi har ett system här i lagtinget. Det är talmannen som avgör huruvida ledamöterna håller sig till ämnet eller inte. Om hon bedömer att vi går utöver vad som är rimligt för ämnet som vi diskuterar då avbryter hon debatten. Det är hennes uppgift och det accepterar vi alla andra som sitter här. Det är inte Olof Erlands uppgift och roll som en kollega att säga vad som är lämpligt och olämpligt. Det är så, nu diskuterar vi de här frågorna och jag bedömer att vi håller oss alla inom samma gränser.

Vad gäller det som ltl i Anders Eriksson tog upp så är det ju sant. Vi har inte andra framställningar att diskutera därför att landskapsregeringen inte levererar tillräckligt. Därför diskuterar vi motioner, därför kanske diskussionerna också blir lite långa.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det är ganska belysande när ltl Camilla Gunell säger att hon inte tolererar och sedan hänvisar hon till talmannen. Men talmannen tolererar tydligen. Talmannen har tydligen inte sagt: Olof Erland ska inte komma här och ha åsikter i det här lagtinget. Jag hade den åsikten att motionen var specifik, välformulerad och att det fanns ett ämne i den som jag anser viktigt. Att parlamentera betyder att föra fram sina åsikter och det är precis det jag har gjort. Sedan får andra avgöra det. Men att tolerera att en lagtingsledamot inte säger det som lagtingsledamoten vill säga. Jag har inte sagt att jag inte tolererar vad socialdemokraterna diskuterar, även om jag tycker att det är på sidan om ämnet. Jag tolererar det, men jag tycker att man borde hyfsa debatten.

Ltl Sundback kan ju begära taltur, hon får det säkert också.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet?  Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.  

Remiss

6      Bolagisering av Visit Åland

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 14/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Ärendet remitteras till näringsutskottet.

Remiss

7        Bolagisera turistmarknadsföringen

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 9/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Talmannen föreslår en gemensam diskussion av ärende nummer 6 och 7 som ansluter sig till varandra. Godkännes? Godkänt.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Den här motionen handlar om att man skulle göra en förstudie av bolagsformen för Visit Åland. Det är en registrerad förening som tidigare hade namnet Ålands turistförbund, som vi alla är bekanta med.

Jag har som politiker, men framförallt som turistföretagare i lite olika skepnader, intresserat mig för den här frågan. Jag har en förmån, även om det kan vara ganska stormigt, att ingå i valberedningen för Visit Ålands styrelse. Då får man höra mycket tankar som turistföretagare av olika storlek och regional placering har. Det har fått mig att fundera en hel del på om man borde ta vissa mått och steg inom turistnäringen, sett från vår synvinkel här i lagtinget och från landskapsregeringens fögderi.

Turismen är ju väldigt stor på Åland, om man räknar in sjöfarten. Mäter man produktionsvärde av landturismens så är den tvärtom, blygsamt liten. Man torde med all säkerhet kunna slå fast att den borde kunna öka. Andelen av BNP är cirka 3,5 procent. Det kunde vara betydligt högre, vilket nog är de flesta bedömares uppfattning.

Varför är den så betydelselös? Det har att göra med olika saker. När man mäter produktionsvärdet och hela kakan är så stor så blir den liten. Det finns också strukturella problem inom turistnäringen som gör att den inte har en större roll i vår ekonomi.

Man kan fråga sig om vi har rätt strategier på plats när det gäller den landbaserade turistnäringen. Har vi rätt organisationsform när vi ifrån landskapets sida är med och finansierar marknadsföringen inom turistnäringen? Har Visit Åland rätt uppgifter? Går våra skattepengar, eller turistbranschens skattepengar, till rätt saker inom marknadsföringen? Borde man också förändra sin roll som aktör?

Det finns många exempel att studera. Man har t.ex. också studerat Göteborg och kompani. Det är Göteborgs motsvarande bolag som har en lite annan struktur. Sedan studien gjordes har inte saken gått vidare. Man borde kanske titta mera på det exemplet. Det går säkert inte att ta rakt av men det kan till stora delar vara en förebild.

Det här är i huvudsak någonting som branschen själva ska göra. Landskapsregeringen är en viktig del av turistbranschen. Dels som aktör, när det gäller infrastruktur och satsningar på turistnäringen som vi stöder, och framförallt när det gäller pengar som går från landskapets budget till marknadsföring i samarbete med branschen. Det är absolut en fråga som ligger i landskapets intresse. Som helhet ligger det i landskapets intresse att skapa tillväxt då måste man identifiera var vi ska skapa den här tillväxten. Jag tror att det finns utrymme inom turismen. Jag tror att många med mig håller med.

Då är frågan om en aktiebolagsform av Visit Åland kunde möjliggöra en annan utveckling och ett annat engagemang. Man behöver inte prata om mindre eller mer engagemang, men ett annorlunda engagemang inom turistnäringen. Ett engagemang för helheten som gör att man tillsammans kan förverkliga en strategi som gör att den landbaserade turistnäringen växer i produktionsvärde. Vi har en otrolig resurs på Åland. Det är märkligt att vi inte lyckas komma längre.

En ny turismstrategi är på gång och det är en ny näringsminister på gång. Det skulle vara intressant att beröra den här frågan efter att de här två sakerna har kommit på plats. Den 28 april blir det en presentation av strategin. Det skulle förvåna om den här frågan inte berörs i strategin eftersom det är en central sak. Det hoppas jag, jag har inte sett strategin.

Det är väldigt viktigt att den här strategin, som man tar fram nu, är en gemensam strategi som är gemensam för hela turismbranschen. Och att det är en strategi som inte skapar motsättningar, utan tvärtom, skapar en gemensam nämnare i branschen som sådan och mellan branschen och det offentliga som vi representerar.

Jag hoppas att man kan ta sig an den här frågan. Det skulle vara intressant att höra den här diskussionen efter turismstrategin har presenterats. Jag föredrar att det här ärendet bordläggs till det första plenumet i maj. Tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det är betydligt populärt att bolagisera eller åtminstone att föreslå att delar av de verksamheter som landskapet är med och finansierar eller på något sätt har ekonomiska intressen i, att de verksamheterna ska bolagiseras. Det står här att det finns både för- och nackdelar med en bolagisering. Jag tyckte att presentationen kanske var lite väl allmängiltig. Skulle det inte vara värdefullt, med tanke på den här motionens framgång, att lite mera redogöra för för- och nackdelar samt hur landskapet ska utöva sitt ägarintresse just i den här verksamheten.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Varför det är ganska hovsamt formulerat i motionen och i mitt anförande är för att jag inte vill föregripa någonting. Jag har ganska stark uppfattning om det här. En förstudie ska inte ha en viss inriktning ifrån början. Man bör kartlägga alla respektive för- och nackdelar. Om man gör det här i aktiebolagsform, det som skulle motivera en sådan förändring är om man avser att aktiebolag ska göra mer kommersiell verksamhet än vad Visit Åland gör idag. En utmaning i sådan reform kan vara hur man garanterar små aktörers inflytande. Åland består av många små aktörer. Ska deras respektive branschorganisationer ha del av ägarskapet? Vad är landskapets roll? Hur stor del av bolaget ska landskapet äga? Ska man överhuvudtaget vara med? Jag tror att debatten vinner på om man, för det första, tar fram den här strategin och visar den åt folk och sedan diskuterar den här frågan vidare. Därför avser jag att bordlägga det här ärendet för att komma med mina uppfattningar senare.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om man knyter detta till strategin då blir det tydligen beroende av vad som sägs i den, om det överhuvudtaget sägs något om bolagisering av Visit Åland. För mig förefaller det här nog kanske inte så givet. Samtidigt, med hänsyn tagen till det som ltl Sundman sade om turismnäringens ändå ganska måttliga framgångar, så krävs det nog fortsättningsvis ganska stora samhällsinsatser om man ska kunna marknadsföra Åland som ett turistland. Att de privata aktörerna skulle klara av och bära sådana kostnader har jag svårt att föreställa mig. Nog måste det väl fortsättningsvis vara så att landskapet ska vara med i det här arbetet. Eller tror faktiskt ltl Sundman att det här helt kan privatiseras?

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tror att landskapet måste hjälpa till när det gäller marknadsföring på de små aktörernas vägnar. Man kan se det som den del som kommer ur landskapets kassa delvis är de skattepengar som den landbaserade turismen har betalat in när det gäller de småskaliga aktörerna. Sedan återförs det jämsides med de stora aktörernas medverkan. Jag tror att det är så man måste se det. Bolaget kan ha ett resultatavtal med landskapet. Det kan konkurrentutsättas osv. Det finns många frågeställningar. Landskapet kanske inte måste vara delägare, men kanske landskapet ska vara delägare också. Det beror på vilken rollfördelning man går in för och framförallt vilken roll bolaget ska ha. Om bolaget ska ha dagens roll, som förening, eller om det ska utökas med ytterligare branschgemensamma funktioner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Klämmen i Danne Sundmans motion och också i Anders Erikssons motion kan jag understöda varmt. Det här var en fråga som vi jobbade med i förra landskapsregeringen men som vi inte kom i mål med. Vi sökte bland annat i Göteborg och tittade på andra olika modeller. Man hade en grundmålsättning att få med alla, både samhället och de privata. Och ha hela tiden ha målsättningen vad som är bra för Åland, annars blir det särintressen som hela tiden sliter sönder det här.

Man hade ett bra upplägg i Göteborg. Det går inte att kopiera rakt av. Vi gav projektet ”Attraktiva Åland” i uppdrag att jobba fram en Ålandsmodell. Det gjorde man också delvis. Efter detta har frågan stannat av.

Jag fick förklaringen i landskapsregeringens handlingsprogram när det stod Team Åland att det här skulle man jobba vidare med. Jag tror att det har legat på is sedan jag själv slutade. Jag hoppas att den här frågan kan gå vidare nu när ltl Eliasson tar över.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är bara att beklaga. Jag vet att ltl Strand under sin tid som minister drev på de här frågorna. Skulle man ha fortsatt där Strand slutade så kanske man skulle ha varit i mål idag. Men tyvärr har den här frågan mer eller mindre stått stilla. Det har tagits ett steg fram och två steg tillbaka. Turismstrategin har också haft ett konstigt öde hittills. Det är ju ett ytterst centralt dokument som ska vara en strategi som också inbegriper den här saken och sedan till andra delar vara en strategi som utvecklar turistnäringen. Målet borde ju vara, som jag sade i mitt anförande, att turismen ska växa i betydelse.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det är för kort att redogöra min grundtanke i en replik. Det gäller att inte bara turistföretagarna ser nyttan av besöksnäringen. Det gäller också för byggföretagare, bankverksamhet, försäkringsverksamhet och handel att hitta ett mål där man förstår och framförallt kan mäta det. Vi har ÅSUB och högskola som kunde jobba fram system där man ser nyttan av att det driva besöksnäringen vidare. Jag hoppas absolut att den här frågan kommer vidare.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag är helt överens med ltl Strand till alla delar i den här frågan. Just detta att hela samhället ”ler en smula”, översatt till åländska, är väldigt viktigt. Där har man verkligen lyckats i Göteborg. Inte ska jag säga att vi är dåliga på det Åland. Ålänningarna är i gemen öppna och man tycker om turister. Problem är inte att inte turismbranschen har folklig förankring. Men det kan ytterligare göras bättre. Alla små turistföretagare, med personlig service och anpassade produkter, är de absolut bästa resurserna. Det är helheten som är vår allra finaste resurs. Samtidigt har vi stora aktörer som kan skjutsa hit folk. Vi har en centralort som har en roll osv. Allt detta bör greppas i strategin och man bör utveckla det så att det ger mer intäkter och tillväxt i branschen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är trevligt när ltl Sundman påminner oss om ”le en smula”. Det uttrycket har jag faktiskt myntat alldeles personligen i mitten på 80-talet och det lever fortfarande. Det är nog så vi måste börja arbeta nu när det gäller allting, också i vår ekonomi. Att vi börjar se framåt med tillförsikt och börjar ingjuta nytt förtroende i Åland.

Ltl Sundman sade att landskapet säkert måste hjälpa till oberoende av hur det här är organiserat. Det tror jag också. De små aktörerna är viktiga. Nog tror jag att de kommer fram rätt bra i dagens organisation som förening. Man kan ju göra väldigt mycket inom en förening också. Det skulle vara viktigt, när man motionerar om någonting, att man åtminstone kunde förklara fördelarna med en bolagisering lite mera i detalj, för att man ska kunna få detta positivt vidarebehandlat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det finns ju många fördelar med att ha Visit Åland i föreningsform. Det gäller att inte slakta de fördelarna som finns när man gör en eventuell bolagisering. Det kan ha att göra med hur inflytandet är ifrån branschen som helhet. Idag är det en ganska bra balans när det gäller de två olika parternas inflytande.

En fördel med en bolagisering kan vara att det blir mer tankar på det kommersiella och det blir mera tankar på att få helheten att växa. Det är väldigt viktigt. Det handlar om att få hela turistbranschen att växa. Det sades i en tidigare replikrunda att det gäller att få alla med, inte bara själva turistbranschen. Hela samhället ska ha den här gemensamma strategin. Då kanske organisationsformen är kritisk.

Kanske man i en förstudie kan komma fram till slutsatsen att detta kan vara kvar i en registrerad förening. Jag tror att det finns klara vinster att ha det i aktiebolagsform. Då blir rollerna tydligare.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi är helt överens om att det gäller att få branschen att växa. Personligen tror jag att det fungerar bra och uppfyller sitt mål som förening. I en förening kan man, som sagt var, göra väldigt mycket. Jag tror att det viktiga för Turistförbundet är att man samlar hela branschen, vilket man gör rätt bra, och koncentrerar sig mera på den externa marknadsföringen.

När det gäller att privatisera, att hålla privat, det är att utföra de uppgifter som Turistförbundet lämnar ut. Man kan exempelvis ha privata aktörer som till större del själva sköter marknadsföringen. Där kanske Turistförbundet kan dra ner på sina egna insatser.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Min replik förs nu med ltl Eliasson. Om några dagar blir det näringsminister Eliasson. Jag hoppas att min bordläggning av det här ärendet gör att näringsministern, som har mycket kunskap inom den här branschen, erfarenhet och engagemang i branschen, tar sig tid att fundera på den här frågan i samband med turismstrategin som presenteras den 28 april. Vi kan återkomma till den här frågeställningen i medlet eller slutet på maj när ärendet kommer upp på nytt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag tycker det är bra att man har en gemensam diskussion om de här motionerna. Det kan vara lite lustigt att det är två så pass likartade motioner. I min räknevärld kommer motion nr 9 före nr 14, men det är det hugget som stucket.

Jag pratade med ltl Sundman om att jag hade lämnat in den här motionen. Han sade att han också höll på med en sådan. Jag sade att det inte kan stämma för min tidigare kollega Eklund sade ofta; nu stal de och de våra idéer. Men Sundman visade att han redan hade motionen i datorn. Det var som många gånger förut, våra tankar hade råkat sammanfalla.

Jag upprepar inte det som ltl Sundman sade om BNP och tillväxt osv. Allt detta håller jag med om. Jag kan försöka föra in lite andra motiv istället varför Visit Åland ska bli ett aktiebolag.

I fjol bytte man namn till Visit Åland. Jag tycker att det är ett namn som ger ett mera modernt och proffsigt intryck än Ålands Turistförbund. Sedan är det fortfarande många som pratar om förbundet och Turistförbundet.

Själva organisationen är ju i grund och botten densamma som tidigare. Tittar man på Visit Ålands hemsida står det i stadgarna att Turistförbundet är en registrerad förening. Det är många bitar som ska falla på plats ännu. Jag förstod att det hängde ihop med att man inte har lyckats få igenom registreringen genom patent- och registerstyrelsen.

Det är samma organisation som det har varit tidigare med de inneboende problem som finns där och som alltid har funnits där. Det har under åren varit kritik både från politiskt håll men framförallt ifrån branschens sida över att finansiering och rollfördelning inte har varit den rätta mellan landskapet och turistföretagarna. Jag har ju själv suttit med ett par år i Turistförbundets styrelse och sett detta inifrån. Jag var då landskapets representant och reagerade många gånger. Jag kommer speciellt ihåg ett ärende där man igen ville ha mera och mera pengar från landskapet till marknadsföring. Jag ställde då frågan till en av de större företagarna om de verkligen skulle ha gjort den här satsningen om det skulle ha varit egna pengar. Svaret var nej, det skulle man inte ha gjort. Med det här vill jag visa att det ofta blir ett lite löst ansvarstagande om det är andras pengar som agerar och inte egna pengar.

Det har ofta kommit kritik att man gör politiskt intrång och att man från politikernas sida blandar sig i. Det är klart att i den bästa av världar är det bara att rekvirera pengar utan att det ställs några krav, men så fungerar det inte riktigt. Detta har varit problemet sett ur landskapsregeringens sida.

Ser vi på det ifrån Turistförbundets sida så har budgetneddragningar kommit ganska snabbt utan att man vetat något mera ifrån Visit Ålands sida. Det har kritiserats att det har varit godtyckligt och det har varit en hel del kritik. Det är också helt naturligt att det kommer kritik. Det har vi sett i alla sammanhang där det skärs ner pengar. Det är ju viktigt att man har en kommunikation. Det som jag tror att är viktigt ifrån Visit Ålands sida är att man nu inte vet hur budgeten för nästa år ser ut. Man kan framförallt inte påverka budgeten över huvudtaget. Det är lite som att dra en parallell till den skattedebatt som vi har. Om jag skulle vara turistföretagare så skulle jag känna ganska en stor oro över att man inte kan påverka sin intäktssida.

Visit Åland är en registrerad förening, som jag sade redan tidigare. Jag tycker inte att det känns speciellt modernt för en marknadsföringsorganisation. Jag tror att organisationen skulle vinna en hel del på att bolagiseras. Ett aktiebolag är en flexiblare organisationsform.

Jag vill understryka att detta är en sak för Visit Åland själv att bestämma. Jag hoppas att landskapsregeringen kan initiera en diskussion för att få till stånd en förändring. Man vet vad man har men man vet inte vad man får, när det gäller dem som berörs.

Jag noterade också ltl Eliassons replik där jag kanske lite kunde höra att så här har man gjort tidigare, varför ska vi göra på ett annorlunda sätt? Därför tror jag det är bra om man ifrån landskapsregeringens sida initierar den här diskussionen, annars är jag lite tveksam till om diskussionen blir av.

Vinsten för turist Åland skulle bli att man får renodlade roller mellan myndigheterna och näringslivsorganisationerna. Jag har själv varit väldigt tveksam till varför landskapsregeringen håller på att arbetar med en ny turismstrategi. Det är någonting som Visit Åland borde jobba med istället. Notera att i den här turismstrategin ingick inte ens Visit Åland i referensgruppen. Det visar att samarbete inte fungerar så optimalt som det borde. Jag är övertygad om att det skulle bli ett helt annat slutresultat och ett annat engagemang ifrån näringens sida om man hade lagt upp arbetet med en ny turismstrategi på ett lite annat sätt.

Herr talman! Också den ekonomiska basen för verksamheten kunde skötas mer effektivt av ett aktiebolag än av en registrerad förening. Jag tror inte nödvändigtvis att landskapet behöver vara med som delägare i detta aktiebolag. Men, då ställer sig de flesta frågan hur man ska lyckas finansiera det här med de små förhållanden vi har. Det är en berättigad fråga.

En grundplåt i den här verksamheten är att man har ett ganska långsiktigt, femårigt, avtal med Visit Åland om destinationsmarknadsföringen. Vi kan inte begära att enskilda företag ska marknadsföra destinationen Åland. Man måste skilja på destinationsmarknadsföring och marknadsföring direkt till olika anläggningar. Om Visit Åland skulle vara ett aktiebolag kunde Visit Ålands intäkter mera bygga på försäljning av turistiska tjänster till konsumenter, leverantörer, återförsäljare och till landskapsregeringen. Jag tror också att man kunde lägga evenemangsplaneringen där, eventuellt under ett skilt bolag. Jag vet att man har försökt med detta tidigare på ett lite halvdant sätt. Problemet är att det inte har funnits möjlighet för Visit Åland att tjäna pengar. Vi vet alla att om vi ska kunna utveckla organisationer så måste det komma in pengar. Det är helt oacceptabelt att man kan stå inne på Visit Ålands kontor men inte kan boka boende direkt. Man kan inte gå in på Visit Ålands hemsida och boka ett helt paket, för det är andra aktörers revir. Man borde komma ifrån det här revirtänkandet, om det här ska falla ut riktigt väl.

Avslutningsvis, herr talman, så kanske det blir lite fånigt om vi ska bordlägga alla motioner med tanke på den nya näringsministern. Jag tycker att ltl Sundmans motiv var bra, att man inväntar turismstrategin som förhoppningsvis ska komma den 28 april, men att man också inväntar Visit Ålands bolagsstämma inkommande fredag. Jag har själv inte möjlighet att närvara, men den här frågan kommer också att diskuteras där. Det finns flera sakliga motiv till att bordlägga det här ärendet till ett plenum i maj.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Självklart, under förutsättning att jag blir vald på måndag så ska jag engagera mig i den här frågan och delta mera i den debatten efter bordläggningen.

Det ltl Eriksson sade här om att jag inte vill förändra. Det var inte så jag menade, jag är öppen för alla alternativ. Jag tycker att det är viktigt att den som föreslår en förändring åtminstone bör kunna rada upp ett antal fördelar som förändringen skulle innebära. Det förväntar jag mig. Det är ju väldigt viktigt vad Visit Åland själv säger i det här sammanhanget. Hur upplever de situationen som de har idag som registrerad förening? Hur ser de själva på att man skulle bilda Visit Åland till ett aktiebolag? Vad kan man göra då? Hur kan man finansiera det?

Sedan finns det ett revirtänkande där, det vet vi som har varit inblandade. Det gäller att få aktörerna att vara med och finansiera det här. Det finns många frågor som ska ha sitt svar.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är riktigt att det är Visit Åland som är en registrerad förening som ska bestämma det här, självklart. Därför försöker jag ha en ganska ödmjuk framtoning och inte säga att de ska göra det och det. Det har vi helt enkelt inte mandat till och det ska vi inte bestämma härifrån heller.

När ltl Eliasson säger att när man lägger ett förslag så är det bra om man kan rada upp fördelar. Jag försökte nog efter bästa förmåga rada upp fördelarna. Jag tror att det blir en flexiblare organisation. Jag tror att man får möjligheter att få andra intäktskällor än vad man har idag. Jag tror helt enkelt att det kunde bli en betydligt vassare organisation än vad man har idag. Med det vill jag säga, ltl Eliasson, att jag inte tycker att Visit Åland inte sköter sig bra idag. Jag tycker att de gör ett riktigt bra jobb, men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre.

Jag får på förhand tacka för det utlovade engagemanget. Näringslivet på Åland behöver engagemang ifrån politiskt håll, också turismen.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag riktade mig till fel motionär. Jag hade tidigare en replikväxling med ltl Danne Sundman där han inte kunde räkna upp så många fördelar med det. Däremot räknade ltl Eriksson en hel del olika fördelar som han ser, vilket var bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Också den här gången kommer jag på att ha åsikter som man får lov att tolerera även om man inte omfattar dem.

Först, herr talman, jag uppfattade inte bordläggningförslagen som att de gällde varje motion för sig. Jag vill passa på att understöda båda motionsförslagen när det gäller bordläggning, för att underlätta.

Herr talman! Det handlar alltså om bolagisering och Ålands Turistförbund. Ålands Turistförbund är ju inte all turismen på Åland. Det är ett förbund som bildades runt 1988-1989, om jag minns rätt. Jag får väl säga, liksom blivande minister Eliasson, att han på egen hand var upphov till ”le en smula”, sedan förstod jag inte riktigt kopplingen till finanskrisen. Jag var då näringschef och Ålands Turistförening var på väg att gå under av ekonomiska och organisatoriska skäl. Mitt förslag var att bilda Ålands Turistförbund där näringen skulle stå för 50 procent och landskapet för 50 procent. Det skulle ledas på en övergripande strategisk nivå av en samarbetsgrupp, ledningsgrupp. Inte heller den gången fick jag som jag ville. Ledningsgruppen togs bort och Turistförbundet blev en egen förening med stora redovisningsproblem de första åren.

Ser man på Turistförbundets ekonomiska utveckling har landskapsandelarna ökat kontinuerligt fram till 2005-2006. Nu har de minskat på senare år av olika ekonomiska skäl, andra saker har prioriterats. Det har också varit en diskussion om att man vill ha en större privat andel. 50-50 andelen uppnåddes heller inte helt och hållet.

I landskapsförvaltningen fanns det en byrå för turistärenden. Byråchef var Jan-Erik Enestam, senare minister i riket. Så småningom lades den byrån ner och ett par tjänster blev kvar. Den sista tjänsten, turistsekreteraren, togs bort när det var lite kärvare ekonomi 2003-2004. Nu har det varit projektanställda personer. Den senaste projektanställda var anställd ett år och slutade utan att presentera ett slutresultat eller en mellanrapport. Av erfarenhet från annat håll vet jag att man inte ska anställa någon på projektbasis utan att specificera att mellanrapporter ska läggas fram och att man har resultatkrav. Det där känner säkert landskapsförvaltningen till.

När det gäller att Turistförbundet är det inte frågan om ägarstyrning från landskapets sida. Landskapet äger ingenting i Turistförbundet. Det är en registrerad förening där landskapet ger ett stöd. Det stödet kan i princip sägas vara stöd för destinationsmarknadsföring. Men, det oaktat, frågan om bolagisering är intressant. Det skulle ge mera stadga organisatoriskt, flexibilitet i beslutsfattandet och klara och tydliga beslutsvägar. Här är problematiken att det finns två stora aktörer som styr stuguthyrningen. Om det här ska bordläggas så finns det tid att utreda det närmare. Sedan finns det många små aktörer. Små aktörer kan i allmänhet vara aktiva och få nytta av förbundet men den regionala snedvridningen är påtaglig. Marknadsföringen är riktad till väster. Med hugg och slag får man marknadsföring också till öster, men det ligger inte i Turistförbundets affärsidé, enligt mitt sätt att det. Jag brukar hänvisa till att vad är det för idé att ha tunnelbanereklam i Stockholm under värsta högsäsong? Det är naturligtvis tillspetsat, men det visar att man måste hänga med i den nya turismen där landskapet har gjort en enormt stor infrastrukturell satsning i KK-huset. KK-huset möjliggör utveckling av turismen. Den möjligheten aktualiserar behovet av bolagisering när det gäller att ta hand om större evenemang som Ö-spelen och liknande. Där behöver bolagiseringstanken komma in när det gäller att knyta ihop aktörer. Det är alltså inte enbart Ålands Turistförbund.

Herr talman! Det är definitivt dags att se över organisationen av Turistförbundet och förhållande till landskapsregeringen.

Ltl Anders Eriksson nämnde här om varför landskapsförvaltningen gör en turismstrategi och dessutom utan att Visit Åland är med i referensgruppen. Man kan faktiskt fråga sig om landskapsmyndigheten ska ha den rollen. Den övergripande marknadsföringen av Åland bör ha en koppling till landskapsregeringen medan näringslivet bör ha en mera bolagiserad fristående form.

När det gäller kulturturismen bör landskapet också ha en viss roll är när det gäller större kulturevenemang som kräver många år i planering och ekonomiska insatser. Där finns saker och ting att diskutera.

I princip borde Ålands Turistförbund mera vara en upphandlingsenhet och inte en utförare. Nu är det ihop blandat. De åländska pengarna, 1,5 miljon, som går till marknadsföring och stöd till förbundet kunde användas på ett betydligt mycket mera effektivt sätt genom privatisering av själva marknadsföringen. Där finns det en hel del att göra.

I det här skedet finns det kanske inte anledning att säga desto mera, annat än att efter bordläggningen bör det finnas mera synpunkter på strategin, mera framtidsplaner för Ålands Turistförbund och en strategi från landskapets sida om hur man ska förhålla sig till det här.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag komma med en åsikt, det är inte jag som bestämmer, ltl Gunell. Jag har en åsikt, nämligen att Visit Åland inte är ett bra namn, tycker jag. Det påminner mig om när Sveriges turismstrategi gick ut på att få hem utflyttade svenskar från engelskspråkiga svenska kolonier som Kanada, Australien, Nya Zeeland och USA. Då passade det bra med Visit Sweden. Vi har visserligen en kår emigranter i USA som är engelskspråkiga, de pratar säkert om Visit Åland. Jag är antagligen ganska gammalmodig i mitt tankesätt. Jag tycker att man skulle ha ”Besök Åland” eller” Ålands turism” eller någonting sådant. Ren och skär svenska skulle passa bra när man riktar sig till Sverige i första hand och till svenskspråkiga i huvudsak från Finland, eller de som förstår att Åland är svenskt, förhoppningsvis. Tack.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag kan konstatera att ltl Olof Erland har samma syn som jag har när det gäller möjligheterna att effektivisera genom privatisering av själva marknadsföringsuppdraget, vilket jag också sade i en replik till ltl Danne Sundman. Där finns det möjligheter att direkt få effektivare utväxling av de pengar som plockas in.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! På ett principiellt plan är det väl ganska givet. Sedan har vi verkligheten där det finns aktörer som håller i det och som också äger reklambolag. Det gör att det är sega strukturer när man ska ändra på det. Jag tror att landskapet faktiskt kan göra någonting om man säger att det ska vara marknadsmässig upphandling av reklamen och det ska göras på ett visst sätt. Då finns det en viss auktoritativ styrning i det hela.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Under diskussionen har ltl Danne Sundman föreslagit att ärendet nr 6 ska bordläggas till första plenum i maj. Likaså har ltl Anders Eriksson föreslagit att ärendet nr 7 ska bordläggas till samma plenum i maj. Dessa förslag har understötts av ltl Olof Erland. Ärendena kommer således att bordläggas till det första plenumet i maj. De som finns upptagna på talarlistan, ltl Sundback och ltl Strand, beredas ytterligare möjligheter att uttala sig.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Det som är lite problematiskt med den här diskussionen är att vi kanske gör en behörighetsöverskridning. Det är väl bara Visit Åland som själva kan besluta om det ska bolagiseras eller inte. Det är ju inte landskapets bolag eller landskapets förening. Det här är en privaträttslig förening. Det är föreningens medlemsmöte som avgör vilken organisation man ska ha.

Därför tycker jag att den kläm som är en relevant är den som ltl Anders Eriksson har skrivit; att landskapsregeringen initierar en diskussion med Visit Åland om förutsättningarna för dem att bli ett aktiebolag. Till och med detta är lite tveksamt om lagtinget ska ta ställning till. Men det är i alla fall formellt mera korrekt, som jag ser det, än ltl Sundmans kläm; att landskapsregeringen skulle göra en förstudie för att utreda förutsättningarna för en bolagisering av Visit Åland r.f. till ett aktiebolag. Den motionen kan inte lagtinget anta. Det är inte vårt uppdrag att besluta om förstudier för autonoma förbund eller föreningar och hur deras verksamhet i framtiden ska se ut. Det oaktat är frågan intressant eftersom det rör en näring som vi ägnar ganska mycket uppmärksamhet åt, det är en näring som har svårigheter samt att landskapsregeringen och lagtinget årligen beviljar ett stort bidrag till Visit Åland. På ett sätt hör den här frågan mera hemma på landskapsregeringsnivå än i lagtinget. Det hör inte till vårt lagstiftningsområde, som jag ser det.

Det är, som sagt var, talmannen som avgör vad vi får diskutera. Hittills har vi fått frihet i de här frågorna att uttrycka oss utan begränsningar. Jag är i alla fall väldigt tacksam för den här diskussionen, för jag kommer att delta i Visit Ålands årsmöte på fredag. Där kommer tydligen den här frågan att ventileras.

Jag upplevde ltl Eliasson som väldigt klok när han sade att om man för fram en så pass radikal förändring, speciellt när det dessutom rör en helt annan organisation än lagtinget, så borde man bättre kunna förklara fördelarna med detta. Jag tycker att det inte tillsvidare har framkommit några fördelar. Däremot tyckte jag att det var intressant att höra på ltl Anders Eriksson. Som före detta näringsminister har han erfarenhet av diskussioner med den här organisationen. Han menade att finansieringen av verksamheten och rollfördelningen är en väsentlig fråga i sammanhanget. Man borde klargöra ansvaret.

Det återstår nu att se vad resultatet av den här diskussionen blir. För min del har jag en liten ryggmärgskänsla av att det finns väldigt många små aktörer som är med i förbundet. Vid en professionalisering och bolagisering, där det i alla skeden är pengarna och det mest lönsamma som ska avgöra, så kommer de små aktörerna inte att kunna påverka verksamheten. Det som ur ett mer företagsmässigt perspektiv förefaller ineffektivt, det kan ur en liten aktörs synvinkel upplevas som en fråga om liv eller död.

Jag är inte så säker på att bolagisering är lösningen på alla problem. Det har varit väldigt populärt med privatiseringar och bolagisering ända sedan Margret Thatcher kom till makten. Idag ser man en tillnyktring inom många system. Det löser inte alla problem. Det gör att man kanske kan effektivera ganska långt, men då får man ofta problem med att beakta allas behov. Det är bara de mest lönsamma som överlever. Om man tycker att det är det viktiga ska man naturligtvis bolagisera. Turist Åland består av så väldigt många små aktörer som inte har någon annan möjlighet att marknadsföra sig än via den här organisationen.

Likaså de små kommunerna, hur skulle de kunna klara det här på egen hand? Det tror jag inte. Ska de betala vad det de facto kostar så blir det också väldigt svårt. Nog kan man bolagisera men det blir nog till priset av att väldigt många kommer på sikt att ramla ur den här verksamheten. Jag undrar om detta är meningen?

Nu blir då ärendet bordlagt. Man säger att ärendet ska bordläggas för att vi avvaktar turismstrategin. Rent formellt kommer ju inte turiststrategin heller hit till lagtinget. Om regeringen däremot väljer att föra turismstrategin, som ett meddelande, till lagtinget då skulle de här motionerna få en kontext som skulle bli betydligt mera politiskt intressant. Jag hoppas att regeringen överväger att föra turismstrategin som ett meddelande till lagtinget.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag håller inte med ltl Sundback om att det här är vilken förening som helst, ungefär som det skulle vara mellersta Finströms Marthaförening och vi klampar in från landskapets sida. Detta är ju en konstruktion för att sammanföra stora och små aktörer. Man kan säga att landskapet i viss mån företräder de små aktörerna med det ekonomiska stöd som kommer ifrån att landskapet.

En eventuell förstudie ska göras i nära samarbete med Visit Åland och framförallt med Visit Ålands medlemmar, både stora och små. Det är just sådana farhågor man måste ta reda på, som hur det går med medlemmars inflytande. Jag kallar det för en förstudie för det beror precis på hur man utformar det här bolaget. Man kan ju genom bolagets organisation, ägarandel och ägarstyrningsprinciper från landskapets sida om landskapet är med och äger, så kan man påverka och väga intressena mot varandra. Det är nog någonting som landskapet kan göra, absolut. Det är inte en fel åtgärd på det viset. Man kan ju slå ihop klämmarna och godkänna båda motionerna så blir det riktigt bra.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tycker nog att det som föreslogs i ltl Sundmans kläm är ett demokratiskt övertramp. Både mellersta Finströms Marthaförening lika väl som Visit Åland har valda organ som förväntas sköta deras verksamheter. Det är de och ingen annan som har beslutandemakten vad gäller föreningarnas utveckling. Att lagtinget, Ålands folks högsta organ, skulle blanda sig i det, det tycker inte jag är att ha uppfattat sin parlamentariska roll och sitt ansvar på rätt sätt.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Den bedömningen får stå för ltl Sundback. Det här är en så pass viktig institution, landskapet bidrar med så pass mycket pengar och det är en så central organisation för en näring som landskapet gärna vill hjälpa till med, så nog måste man kunna göra en förstudie utan att det är ett konstitutionellt fel i demokratin och parlamentarismen och hela alltihop faller ihop.

Som medlem i Visit Åland har jag ingenting emot att man gör den här förstudien. Som många medlemmar har fört fram så vill man gärna att man ska titta på det här. Det kanske kan vara svårt att göra det inom Visit Åland. Det behöver vara någon fristående part som driver den här förstudien, givetvis i samarbete med branschen och med nuvarande organisation Visit Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tror säkert att ltl Danne Sundmans uppsåt är väldigt lovvärt. Det är väldigt viktigt i ett organ som lagtinget och i självständiga föreningar att iaktta principer som gäller för att bedriva de olika verksamheterna. Min uppfattning kvarstår och den är principiell. Det är inte ett ställningstagande vad som är bra och vad som är dåligt, utan vad som är möjligt och vad som inte är möjligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag vill tacka ltl Sundback. Jag tycker att det är bra principiella frågeställningar som ltl Sundback lyfte fram, även om jag inte heller har några direkta invändningar mot själva tanken om att Visit Åland ska bli ett AB i framtiden. De frågeställningar som ltl Sundback lyfte fram här, problematiken för dagens aktörer inom den åländska turismbranschen att på någorlunda likvärdiga villkor vara med och driva fram en vettig åländsk marknadsföring, delar jag till fullo och de frågetecken som ltl Sundback aktualiserar.

Om det här ska bli framgångsrikt så är det nog branschen och därmed Visit Åland och deras styrelse som måste föra fram de här intentionerna. Sedan kan vi politiskt svara upp och inte via de här motionerna, tack.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag är glad för det stödet. Jag tror nämligen inte att det primära problemet är själva organisationsformen. Jag tror att det är idéerna, entusiasmen, sammanhållningen och det gemensamma arbetet som behövs. Jag tror att det är ett kulturproblem på Åland att man splittrar förbund eller organisationer där det finns aktörer av väldigt olika slag. Om denna slogan ”le en smula” var framgångsrik så tror jag att det är denna form av idéer och initiativ som är de mest verksamma.

Frågan om bolagisering tror jag att kommer att splittra Visit Åland. Vill verkligen lagtinget riskera det?

Ltl Harry Jansson, replik

Det är en intressant fortsättning på synpunkterna. Jag håller också med om att risken finns att vi får en splittring. Det finns redan idag en delikat balans inom Visit Åland, om man ser på konstruktionen av styrelserepresentation där alla intressen ska in i en och samma fålla. Det är ibland problem vid mötena att hitta en någorlunda enighet. Röstningar hör till vardagen.

Förmedlar man nu då, via ledamöterna Eriksson och Sundman, att man politiskt ser en möjlighet, men det är branschen själv som måste förutse vilka svårigheter som kommer. Ska t.ex. rederierna köpa upp alla aktierna? Ska de i sin tur sedan förse de övriga aktörerna på turist Åland med styrelserepresentation. Det är den typen av frågeställningar som kommer att bekymra turist Åland.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det blir bara mer och mer intressant ju mera vi diskuterar det och ju fler åsikter som kommer fram. De här motionerna är viktiga för det fria åsiktsutbytet, att det är öppet och att alla kan delta. Däremot tror jag att själva frågan ur landskapets synvinkel, vad gäller organisationsformen, ska skötas från näringsavdelningen primärt och inte från lagtinget

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag kan hålla med om att det primärt ska skötas från näringsavdelningen. Jag tycker ändå att de här motionerna är bra. Jag påpekade också att jag kan stöda klämmarna. Jag håller med om att ltl Anders Erikssons kläm kanske är tydligare. Man kan som medlem i Turistförbundet initiera en sådan här diskussion. Också det som ltl Sundbacks säger, att det är landskapsregeringens fråga, håller jag med till den delen att det är där man diskuterar resultatavtalet. Det är primärt när det gäller hur många nya turister som kommer till Åland och hur man lyckas med de pengar som man de facto förmedlar till Turistförbundet.

Eliasson frågade varför man ska bolagisera och sökte argument för det. Som jag sade tidigare i en replik så studerade jag mycket det här Göteborgskonceptet. Man hade där fått med sig i alla branscher, inte bara den specifika turismbranschen. Man hade fått med sig banker, försäkringsbolag, handel och byggbranschen. Man hade en ledstjärna; vad är bra för Göteborg? En annan nyckel var att man måste kunna mäta alla resultat. Fördelen, med att få med alla branscher i någonting som man kallar ett besöksbolag istället för ett turistbolag, var att alla kunde se nyttan av att det kom besökare till Göteborg. Alla branscher blev ambassadörer för besöksstaden Göteborg. Det betydde att de drog hemåt. Varje gång de hade möjlighet att få någon mässa inom sin bransch så försökte de få mässan till Göteborg. Varje gång man hade någon konferens på gång så fick man den till Göteborg. Det fanns också en annan stor fördel, i och med att man hade hela Göteborg med sig, alla branscher i det här bolaget, så fick man för en acceptans hos medborgarna. Medborgarna var delaktiga i att dra hemåt.

När de hade VM i friidrott arrangerade man inte invigningen på stadion utan man arrangerade den på stan. Alla fick delta i festligheterna, Göteborgarna kände sig delaktiga. Det här tror jag inte att man rakt av skulle kunna kopiera till Åland, men om skulle man få ett bolag som bedriver besöksnäringen där man får med alla branscher som kan se nyttan av det, då är också de olika branscherna beredda att satsa på olika evenemang och finansiera anläggningar och liknande.

Därför jag tror att nyttan med ett bolag skulle kunna vara stor på Åland. Man måste då bredda ägandet i bolaget, inte bara ha specifikt turismbranschen med för de har inte så mycket penningmuskler. Ser försäkringsbolagen nyttan i att man får försäkra nya arbetstagare och nya bolag? Ser byggföretagen nyttan av att man får bygga nya anläggningar? Ser handeln nyttan i längre öppethållningstider? I Göteborg började man med den här strategin på 80-talet och de var mest framgångsrika i Göteborg.

Ltl Eliasson efterlyste nyttan med en bolagisering. Jag tror att just detta med att kunna bredda ägandet och att man får statistik, via ÅSUB eller högskolans system, så att man kan se nyttan för alla parter, då finns det ett intresse. Samt att alla branscher blev ambassadörer, man drog hemåt. Man fick mycket konferenser och mässor till Göteborg.

Det var mitt huvudmotiv till varför jag försökte initiera en diskussion om att bolagisera det här. Sedan sysslar det här bolaget i Göteborg med en hel del saker som man kanske inte ska göra här, man hade resebyrå. Det har vi aktörer som sköter. Man fick en otrolig bredd i marknadsföringen i och med att alla branscher var med finansierade och man såg nyttan i det. Så därför, bolagisera gärna besöksnäringen på Åland!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är intressant att höra vad som ltl Strand säger. På den tiden, när det begav sig, gjorde ltl Strand då någon intresseundersökning bland näringslivet och övriga företag?

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Det ingick i projektet ”Attraktiva Åland”. De tog också fram någon form av modell, jag kommer inte ihåg exakt hur den såg ut. Det är klart att det finns problem. Det är särintressen och det är gamla strukturer som man är rädd att förändra. Det fanns också ett stort intresse. Vi var till Göteborg och träffade dem. Då hade jag stora delar av näringslivets olika branscher med. Det fanns ett intresse. Men det är klart att nuvarande organisation, styrelse och ledning är rädda för en förändring. Det är människor det handlar om i grunden.

I Eckerö var det ett ganska stort seminarium där olika branscher var inbjudna. Göteborg och kompani var och föreläste. Det var en jättegod respons och man sade att det här borde vi göra, titta vidare och jobba vidare med på Åland.

Jag skulle uppskatta om ltl Eliasson satte sig in i det här. Jag tror att man får så mycket gratis, speciellt acceptansen hos medborgarna och alla branscher om de blir ambassadörer för det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Ärende nr 6 och ärende nr 7 bordläggs till första plenum i maj.

Remiss

8      System för jakträtt kopplad till viltvårdsinsatser

Ltl Mika Nordbergs hemställningsmotion (HM 48/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till näringsutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Situationen börjar bli ohållbar när det gäller balansen i fågellivet i skärgården. Tar man färjan ut till Kökar, vad möter man, ett rikt fågelliv? Nej, vad man får se, är massor med örnar som sitter som gamar längs med vägen och havstrutar som är stora som albatrosser.

Först när det gäller örnarna finns den uppfattningen i skärgården att nu har stammen blivit alldeles för stor för att det övriga djurlivet bestående av småvilt och övriga fåglar ska kunna utvecklas. Kanske man borde överväga att skjuta ett antal örnar med bedövningspil och skicka dem till Lappland.

När det gäller övriga rovfåglar som t.ex. havstrutar har deras antal ökat p.g.a. att jägarna inte i samma utsträckning som tidigare håller efter dem genom viltvårdsåtgärder. Varför är det så?

För att en bonde ska kunna skörda så förutsätts ju att han sått. Men om han inte håller efter ogräs och vattnar så blir det ingen bra skörd. Likaledes bör de som aktivt idkar viltvård också belönas med jakträtt i förhållande till viltvårdsinsatser.

Tanken från början var att människan ska råda över djuren. Blir dominansen hos någon rovdjursart för stort så ska människan ingripa.

EU:s förhållning till detta styrs av Birdlife som anser att naturen ska sköta sig själv. Den uppfattningen delar inte jag. Därför bör vi som i tidigare generationer vårda om vår omgivning och natur samtidigt som vi får en del av dess avkastning.

Därför föreslår jag: att lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utformar ett system där jägares viltvårdsinsatser poängsätts med vilka poäng jägare sedan erhåller jakträtt.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till näringsutskottet.

För kännedom

9      Befrielse från uppdrag som minister i landskapsregeringen

Ministern Jan-Erik Mattssons anhållan om befrielse (D 1/2009-2010)

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls idag kl. 15.55. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 15.45).

Originalfil