Plenum den 14 april 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL  

 

 

 

 

 

SS


Plenum den 14 april 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Ny avdelningsstruktur för den allmänna förvaltningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2013-2014)

Bordläggning. 2

2    Kommunalförbund för samordnad social service

Landskapsregeringens svar (S 2/2013-2014-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2013-2014)

För kännedom.. 2

3    Tillväxt- och hållbarhetsfond

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 51/2013-2014)

4    Stöd till vindkraften

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 52/2013-2014)

5    Ålands ombudsmannamyndighet

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 53/2013-2014)

6    Föregående års underskott

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 54/2013-2014)

7    Offensivare satsningar tar Åland ur krisen

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 55/2013-2014)

Remiss. 2

8    Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 51-55/2013-2014)

Remiss. 65

9    Posten Åland Ab till folkaktiebolag

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 16/2013-2014)

Remiss. 65

10  Gränslöst Åland utan gränshinder

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 18/2013-2014)

Remiss. 65

11  Max tre valperioder i lagtinget

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

För kännedom.. 65

12  Industriutsläpp

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

13  Landskapsregeringens EU-program 2014-2020

Landskapsregeringens meddelande (M 5/2013-2014)

Plenum slutar 65

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Bordläggning

1        Ny avdelningsstruktur för den allmänna förvaltningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16.04.2014. Godkänt.

Bordläggning

2        Kommunalförbund för samordnad social service

Landskapsregeringens svar (S 2/2013-2014-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 16.04.2014. Godkänt.

För kännedom

Föredras för kännedom budgetmotionerna 51 – 55/2013-2014. Motionerna upptas till behandling i samband med ärende 8 på föredragningslistan

3        Tillväxt- och hållbarhetsfond

Ltl Gunnar Janssons m.fl. budgetmotion (BM 51/2013-2014)

4        Stöd till vindkraften

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 52/2013-2014)

5        Ålands ombudsmannamyndighet

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. budgetmotion (BM 53/2013-2014)

6        Föregående års underskott

Ltl Mats Perämaas m.fl. budgetmotion (BM 54/2013-2014)

7        Offensivare satsningar tar Åland ur krisen

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion (BM 55/2013-2014)

Remiss

8        Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 51-55/2013-2014)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade ledamöter. Landskapsregeringen presenterar nu den första tilläggsbudgeten 2014 för lagtinget. Det är med glädje jag kan säga att det här är en stimulansbudget för det åländska samhället och för det åländska näringslivet. Det är viktigt att understryka att det är en stimulansbudget för det behövs en sådan nu. Vi har just fått en rapport från ÅSUB som visar att vi de facto har en negativ BMP tillväxt i det åländska samhället och vi har haft det under en längre tid. Vi kan nog säga att vi har en sådan situation att de åländska företagen, tack vare att de oftast är små enmansföretag eller familjeföretag osv som har en fantastisk förmåga att överleva under svåra ekonomiska förhållanden. Men tyvärr med försämrad lönsamhet. Det är det vi ser nu. Vi har en tåga i det åländska näringslivet och bland de åländska företagarna som är fantastisk. Men det gäller nu att vi med den här stimulansbudgeten och övriga åtgärder som finns i ordinarie budgeten för 2014 och på även andra sätt försöker hjälpa till med att få ytterligare framtidstro och att man vågar investera i det åländska näringslivet. Det är det som är syftet med den här stimulansbudgeten, att försöka vara med och skjuta på i en övrigt ganska tung ekonomisk situation.

En tung ekonomisk situation inte bara för det åländska samhället utan också för Finland, kanske speciellt och västvärlden i sin helhet. Jag tror att det är vi alla medvetna om. Det som ändå är positivt är att det visar sig att det inom sjöfarten, alla som läste tidningen häromdagen kunde se att Lundqvist-rederierna de facto investerar i ytterligare ett tankfartyg. Det är en signal, inte bara för rederinäringen utan faktiskt för det hela åländska samhället, att man ska våga satsa när det är svåra tider för att sedan kunna skörda när det kommer goda tider. Då kan man säga att Lundqvist tankers är utflaggade. Ja, men det kommer in mycket och goda skattepengar till Åland och goda dividender från deras moderbolag. Så det är faktiskt en positiv signal som jag gärna lyfter fram och den mod som man visar, här i den här debatten.

Sedan fru talman, vill jag gärna också lyfta fram det som ÅSUB säger i sin rapport att när det är en tung period för samhället och för det privata näringslivet, då har den offentliga sektorn en viktig uppgift som stabiliserande faktor. Det visar att den politik som den här regeringen och de här regeringspartierna har fört har varit klokt och riktig under de här åren som gått och att vi ligger relativt rätt i vår politik också i framtiden. Vi har hela tiden haft fokus på att hålla sysselsättningen hög dels för att det ska finnas konsumtion och att folk ska klara sig själva. Ett sådant samhälle har vi lyckats hålla hittills. Den här stimulansbudgeten syftar också till att vi ska ha det så även framöver.

Fru talman, vilka förslag finns det då i den här tilläggsbudgeten från Ålands Landskapsregering? Jag vill börja med att säga att den här budgeten, trots att det är en tilläggsbudget så är kanske en av de budgetar som har haft de tydligaste regionalpolitiska inslagen i de förslag som vi förelägger här. Det finns satsningar som berör alla regioner på Åland. Staden, landsbygden och skärgården.

En satsning som är enskilt mycket stor är den landbaserade fiskodlingen i Eckerö. En satsning som kan de facto upp mot 18 miljoner totalt som sådant och det här är ett av våra bolag som är med och ser till att fastigheten kan förverkligas. Det kan skapa ett tjugotal arbetsplatser i den regionen, vilket är mycket positivt och som behövs. Samtidigt är det också en satsning på en grön och en mer uthållig verksamhet i och med att man på det här sättet försöker skapa ett pilotprojekt för hur fiskodling kan fungera uppe på land.

Sedan fru talman tar vi upp ytterligare 950 000 euro i nationellt investeringsstöd. Syftet med det är att det ska gå till sådant som öka exporten av varor och tjänster, turismens främjande och på det sättet kan fullfölja den turismstrategi som antogs för några år sedan här i landskapet. Jag tror att alla kan vara överens om det att turistiska infrastrukturen är sådan på Åland idag att ska vi ha en framtid och kunna konkurrera med omkringliggande regioner så behöver det ske en förnyelse här. Vi vill visa från landskapets sida att vi vill vara med och hjälpa till med den förnyelsen och att vi ska kunna ha konkurrenskraft så att turismen kan fortsätta att vara en viktig näring på Åland och utvecklas och ge grund för att vi ska kunna ha goda kommunikationer till och från Åland också i framtiden.

Fru talman, vi tar också upp 150 000 euro ytterligare investeringsstöd till lantbruket för att på det sättet kunna tillmötesgå det investeringsbehov som finns där och för att man ska kunna skapa en konkurrenskraft både inom jordbruket som sådant men också att stöda livsmedelssektorn på Åland.

Vi gör också en omdisponering av anslag för ÅHS. Vilket styrelsen och ledningen för ÅHS har föreslagit och som de har tagit beslut om redan tidigare. Det kan ÅHS göra tack vare det handlingsutrymme som inbesparingarna under 2013 har skapat. De här investeringarna och operationssalarna, tror vi att kommer att ge kortare vårdköer och på det sättet också bättre vårdkvalitet. I förlängningen också att ju fler patienter vi kan behandla hemma här på Åland desto mer ekonomiskt är det också för landskapet. Så det är bara att gratulera ÅHS och att man fortsätter på den inslagna linjen. Både ekonomiskt och livskvalitetsmässigt väldigt klokt för Åland.

Vi signalerar också klart och tydligt i den här tillväxtbudgeten att det ska ske en genomgång av det här s.k. avgiftssystemet inom ÅMHM eftersom vi har upplevt att det finns kritik kring det här och det har vi varit och är lyhörda för.

Fru talman, det som har varit lite av en långkörare eller ganska mycket av en långkörare är faktiskt den här om- och tillbyggnaden av polishuset. Det har funnits många planer att bygga både i Mariehamn, Jomala och andra ställen. Under de senaste åren har vi konkret förhandlat om att köpa tilläggsmark där nuvarande polishus finns för att kunna utnyttja den befintliga och att göra den lite större. Vi tror att det är ekonomiskt klokast att göra så på sikt i varje fall. Vi begär nu att få fullmakt och tar upp pengar här för att kunna köpa in den här tomten och inleda profitering av det projektet för att sedan återkomma till lagtinget när vi har mer fakta om att också få beslut om en konkret byggstart.

Sedan fru talman, en annan stor fråga som tas upp här är också att vi begär fullmakt för att gå vidare och att begära in offerter när det gäller nytt tonnage för skärgårdstrafiken. Vi vet alla att vi har en skärgårdsflotta som är ganska åldersstigen. Det gäller de s.k. stora fartygen, men de facto gäller det ännu högre grad de här mindre, de s.k. linfärjorna. Så inom det här området så har vi ett ganska stort investeringsprogram framför oss. Det ligger i sakens natur att vi måste se till att vi har den befintliga infrastrukturen i ett sådant skick så att det kan fungera med någorlunda god tillförlitlighet och säkerhet. Jag tror att alla som har följt med nyhetsflödet det sista året har kunnat konstatera att vi har haft ganska många incidenter och trafikstopp i skärgårdstrafiken och det är en situation som inte är acceptabel på lång sikt. Med det här nya tonnaget strävar vi till at vi ska både få större säkerhet och bättre miljömässighet i trafiken och att driftsekonomin som sådan ska bli billigare. Det har planerats att man ska kunna använda det s.k. LNG som huvudsakligt bränsle för ett kommande fartyg och situationen är som sådan att vi har en prisindikation på någonstans mellan 15-25 miljoner, som ett fartyg ska komma att kosta. Det är naturligtvis ett för stort spann att gå till lagtinget med att begära en fullmakt att göra affären direkt. Vi begär nu fullmakt från lagtinget att gå vidare och begära in offerter för att sedan komma tillbaks till lagtinget och få ett konkret beslut om inköp eller en beställning av ett nytt fartyg. Vilket blir i en senare tilläggsbudget eller antagligen i samband med ordinarie budgeten för 2015.

Fru talman, vi har också andra saker på gång inom infrastruktursektorn. Det är bl.a. vägen till organisation och ev. en bolagisering som vi går vidare med. Verkstaden är på agendan av flera olika orsaker. Dels för att de utrymmen som man nu befinner sig i är de facto utdömda. Vi måste göra någonting. Etter måste vi investera mer där för att sätta de utrymmen i fullfärdigt skick eller annars skall vi avveckla dem. I det sammanhanget har vi sett det som klokt att göra en förstudie om möjligheten att flytta verkstaden eller åtminstone den delen som har med våra skärgårdsfärjor att göra. Det är ca 80 procent av verkstadens verksamhet. Det skulle vara ev. att flytta den till Långnäs för att frigöra det här området i Möckelö för annan verksamhet som passar bättre in på det området. Sen så kan det bli aktuellt med någon form av etablering i Godby eller någon annanstans när det gäller den här övriga trafiken och skötseln av vår infrastruktur. I det här skedet aviserar vi en förstudie om att flytta verkstaden till Långnäs hamn och hoppas på att få en fullmakt för att gå vidare med det.

Det, fru talman, var några av de större sakerna i tilläggsbudgeten som sådan. Vi nämner också här lite grann om framtiden för som ni vet så har vi levt och lever fortfarande en ganska turbulent tid och vår ekonomi är ju på många sätt beroende av vad som händer i landet som helhet, eftersom vår klumpsumma är o,45 procent av statens skatteinkomster. Det har varit väldigt tunga och svåra ekonomiska diskussioner i Finland och regeringen där har beslutat sig för en plan framtill 2018 och det är inte underligt att säga att jag som finansansvarig på Åland har följt med i de diskussionerna med både spänning och oro i kroppen. Eftersom vi alla vet att landet Finland befinner sig i en svår situation.

Jag läste i Helsingin Sanomat här i helgen en ganska intressant beskrivning av situationen i Finland idag, att Finland är idag ett land av överutbildade människor som underpresterar. Det gör man för att det inte finns receptet för var man ska jobba eller vad man ska göra här i landet idag. Jag tyckte att det var en ganska bra beskrivning, för vi har inte kommit på vad som ska ersätta Nokia och pappersindustrin ännu i det här landet. Den som gör det gör nog Finland en stor tjänst.

Men i vilken fall som helst. Landet befinner sig i en ganska svår situation men samtidigt har man också all anledning att vidta sådana åtgärder i Finland som håller skatteinkomsterna till staten på en sådan nivå som gör att man kan behålla sin kreditvärdighet för det är så att det darrar lite på ribban om Finland ska vara ett AAA land i längden. Regeringen och regeringspartierna har fattat sådana beslut som troligen kommer att klara situationen. Vi vet att redan 2013 och 2014 som man har gjort skattehöjningar, som i sig lite grann ökar inkomsterna i landet. Nu planerar man ytterligare försäljning av statsegendom, man planerar högre utdelningsinkomster från de statsägda bolagen och man kommer också att ta ut mera inkomster från de fonder som staten hanterar. Även från pensionsfonden kommer att man att göra vissa inkomstöverföringar ifrån. Det här gör, sett ur åländskt synvinkel att om man förverkligar allt det här som man har planerat så kommer klumpsumman att hålla sig i stort sett på den planerade nivån för år 2015 och också 2016. Det är t o m lite bättre än vad vi hade i prognosen i ordinarie budgeten. Men man ska vara medveten om att det finns ganska stor osäkerhet i de här sakerna och det är stora ansträngningar för att åstadkomma de här inkomstförbättringarna i rikets budget, som i sin tur leder till att vi får inkomstförbättringar i vår budget.

Det här sätter utan tvekan också ett stort ansvar på oss här på Åland och att vi fortsätter med de förändringsprocesser som vi har på gång och att de också så småningom ska kunna ge effekt på inte bara på servicesidan utan också på den ekonomiska sidan och att vi ska kunna ha en långsiktigt hållbar ekonomi också här på Åland.

Med de orden, fru talman, så överlämnar jag förslaget till diskussion och debatt här i lagtinget, tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! För ett år sedan när tilläggsbudgeten presenterades för första tilläggsbudgeten för 2013 så resonerade vicelantrådet som så att det åländska samhället hade starkare ekonomiska muskler än vad han tidigare hade känt till. Nu presenterar ÅSUB en korrekturrapport där man skriver att vi har ett förlorat årtionde tillväxtmässigt bakom oss. Vi kommer förmodligen få den lägsta flitpengen på 20 år. Menar lantrådet fortfarande att de ekonomiska musklerna ser starkare ut än vad han tidigare kände till eller har verkligheten hunnit ikapp landskapsregeringen?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När jag talade om samhällets ekonomiska muskler så tror jag att jag syftade på landskapets klumpsumma, skattegottgörelsen, avkastningar från PAF, Posten och Pensionsfonden. D.v.s. det som jag kallade för koncernen för ett år sedan. De musklerna är fortfarande goda. PAF ger ett rekordöverskott för senaste år men samtidigt vet vi att verksamheten är utsatt utan tvekan för sina prövningar. Pensionsfonden har gett ett överskott eller en marknadsvärdesökning på 7,2 procent för senaste åren, ca 18 miljoner som en god utveckling. Posten jobbar också intensivt och håller igång omsättningen och ger den avkastningen som är förväntat, men där finns också hotbilder naturligtvis. Klumpsumman stiger lite bättre än vad vi förväntade oss för ett år sedan. Så ja, vi har muskler. Men de är utsatta för prövningar och det gäller att vi hanterar de här resurserna på rätt sätt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Men är inte ändå grunden i den åländska välfärden vårt näringsliv och vilka ekonomiska muskler vårt åländska näringsliv har. Vi ser tydligt i den här rapporten att både handeln, sjöfarten och lantbruksnäringen står inför stora utmaningar och går redan bakåt idag på många plan. Borde inte fokus ligga på att förstärka det åländska näringslivet och att faktiskt ta till krafttag för att få en tillväxt. Idag har vi en resektion i det åländska näringslivet. Det är väl ändå det som utgör grunden för Ålands ekonomiska muskler och det är där vi måste satsa 1,2 miljoner i ökade investeringsanslag. Vi måste vara ödmjuka och inse att det knappast inte löser den ekonomiska kris som vi faktiskt befinner oss i. Hur tänker landskapsregeringen hantera det här för så som vi ser det så krävs det betydligt mer åtgärder för att få ordning på det åländska näringslivet. Den åländska offentliga ekonomin kanske har intäkter som håller någorlunda nivå, men näringslivet går på knä.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Svaret är naturligtvis ja, på ledamoten Jonssons fråga. Näringslivet är grunden för vår välfärd. Där är situationen som sådan att det är rederierna, bankerna, försäkringsbolagen och det är handeln. Sen har vi livsmedelsklustret och företagstjänster. Det som skiljer Åland, som jag sade också i mitt inledningsanförande, från övriga delar av världen eller Norden, är att vi har ett starkt familjeägande här på Åland och det gör att man har en längre och bättre uthållighet men vi kanske har en sämre lönsamhet just nu. Jag är övertygad om att lever vi igenom de här svåra åren nu så kommer det att komma goda år igen på det åländska näringslivet. Det visar inte minst Lundqvist rederiernas beställningar av det nya fartyget. Det är det som är syftet som jag sade inledningsvis. Den här budgeten är en stimulansbudget. Om den inte är tillräcklig, men vi försöker i varje fall skjuta på i rätt riktning och skapa grundförutsättningar för att vi ska få en tillväxt i samhället. Det är grunden för all välfärd.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det här är en stimulansbudget säger finansministern Nordlund och jag tänkte att för ett år sedan pratades det om hur ljust allting såg ut och att klumpsumman skulle stiga, vi hade en stark tillväxt osv. Inget av det som finansministern Nordlund sade då, har visat sig att stämma, men det lät bra då. Är det här en stimulansbudget? Det är 950 000 euro till i företagsstöd. Vi ska se om inte en del av de här pengarna går till egna projekt innan det är färdigt. Det är 250 000 euro till när det gäller lantbrukets investeringsstöd. Där vet vi att hela grundbudgeten på 1 miljon är redan intecknat. Det var anslag som låg uppe på 3 miljoner förut när man ville få hjulen att rulla. Så jag måste säga att det här med att kalla det här för stimulansbudget, sluta slå blådunster i ögonen på lagtinget.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Om det är någon som tror, att med den chargong som ledamot Eriksson nu gör sig till tal för skapar en framtidstro och att vi ska tro på att vi klarar den här krisen, så tror jag att man gör en väldigt stor felbedömning. Tvärtom är det så att det som har blivit bättre sedan för ett år sedan, det är att klumpsumman kommer att stiga lite mer än vi trodde. Den ligger t o m högre än det. Det gör att vi kan ha en långsiktig uthållighet i den offentliga ekonomin, som också i sin tur hjälper det privata näringslivet att ha en uthållighet.

Det är inte så små saker i den här budgeten. Både de nationella investeringarna 950 000 euro LBU där vi såg att det behövs mera pengar. Vi sätter dit mer pengar så att man ska kunna fullfölja de här investeringarna. Fiskodlingen är ett projekt som är uppe mot 18 miljoner.

Fru talman, sammantaget är de investeringar som vi har för tillfället uppe i 40-50 miljoners klass. Det är en ganska rejäl injektion i det åländska samhället.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag ska återkomma till det i mitt anförande. Vi har från Ålands Framtids sida konsekvent i alla remissdebatter och alla budgetdebatter pekat på vikten att stimulera det åländska näringslivet. Vi anser att det är grunden för vår välfärd. Jag kommer i mitt anförande senare att citera vad finansministern Nordlund faktiskt sade för ett år sedan när allt såg så väldigt ljust ut.

Visst, vi måste vara positiva. Det håller jag med om också. Men man måste också lite se verkligheten som den är och man kan ju inte ändå måla upp alltid allt i ljusa färger när det faktiskt inte finns något fog för det. Det vänder jag mig emot. Men för att vara lite mer positiv, så ska jag sluta med det.

Det som finansministern Nordlund sade att man nu ska ta till sig kritiken när det gäller ÅMHM:s höga avgifter, det tackar jag för. Om man lyckas få någonting till stånd så är det ovanligt snabbt av allt det som förts upp och som lett till något.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att det är väldigt viktigt på vilket sätt vi för debatten här i Ålands Lagting och hur vi som politiker uttalar oss om det ska finnas en framtidstro hos de som ska göra investeringen, både små men framförallt stora investeringar. Tror man att man har ett stöd ifrån det politiska etablissemanget då vågar man. Ger vi negativa signaler då blir man försiktigare. Det är det sista vi ska göra från det här forumet. Vi måste faktiskt försöka hjälpa till och skapa framtidstro och skapa allianser både mellan privat näringsliv och offentlig ekonomi och hjälpa också till inom det privata näringslivet att skapa allianser, som gör att man blir starka tillsammans och vågar investera och tro på framtiden. För det blir som man tror.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Englund, replik

Tack, fru talman! Finansministern var inne på investeringsstödet till lantbruket och det ser jag också som mycket positivt i den här tilläggsbudgeten att landskapsregeringen samlade vilja att ta upp mera medel för investeringar och produktiva sådana. Det har både företag och arbetstagare nytta av. Torde också vara bra för sysselsättningen. Det som jag undrar över, finns det redan i den här första ansökningsomgången inlämnat till investeringsstödet för lantbruket att hela summan med det ordinarie budget medräknade redan då finns intecknat i de här ansökningarna.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den information som vi har fått när vi behandlar tilläggsbudgeten så tyder på att det belopp som vi har i ordinarie budgeten gäller investeringsstöd till lantbruket så är i stort sett fulltecknat och det finns flera på kö. Det här är ett sätt att tillmötesgå den investeringsviljan som finns inom den sektorn. Så att alla som har investeringsplan ska kunna fullfölja de under det här året.

Ltl Anders Englund, replik

Bra, då kan vi konstatera att landskapsregeringen har rätt. Det finns investeringsvilja för förhoppningsvis produktiva sådana och det här är väl ett ärende som vi behöver diskutera vidare i den här ledningssalen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Där det finns investeringsvilja försöker vi också från landskapets sida komma emot och hjälpa till så att det kan förverkligas och så att vi kan skapa sådana strukturer som håller för framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! För att vi alla ska ha samma bas för diskussionen i den här besvärliga ekonomiska situationen så går jag till det allra sista budgetmomentet på sidan 24 till föregående års underskott. Där kan man klart läsa att för året 2013 som vi har bokslut på nu så var det ackumulerade underskottet ca 39,6 miljoner euro medan det efter år 2012 låg på 29,7 miljoner euro. Det betyder att det ackumulerade underskottet har stigit med ganska exakt 10 miljoner euro. Det här står lite i kontrast med det som vicelantrådet sade under presentationen av bokslutet här för några veckor sedan, när det målades upp en bild av att landskapets ekonomi om den inte var precis men i varje fall nära balans. Varför väljer landskapsregeringen att måla upp en sådan bild som man gjorde då? Är det här för att skapa det som sades här att man vill skapa framtidstro?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ja, ledamot Perämaa. Landskapsregeringen vill skapa framtidstro, men en realistisk sådan ska det vara naturligtvis. Vi måste alltid ha realism i vårt arbete. Det är helt korrekt det som ledamot Perämaa pekar på, den budgetmässiga situationen med det ackumulerade underskottet. Men det som vi har presenterat i samman med bokslutet var det affärsmässiga bokslutet för landskapet Åland. Det visar de facto på att det har gått i stort sett plus minus noll år 2013. Det tycker vi är en bra utveckling och det om är speciellt bra med det bokslutet är att det visar att våra verksamhetskostnader, alltså det som kallas för konsumtionskostnader i vardagligt tal, men det är verksamhet såsom vården, utbildningen, administrationen, skärgårdstrafiken osv har minskat med 5 miljoner euro under år 2013. Det är ett trendbrott i rätt riktning.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi budgeterar enligt budgetuppföljningsprincipen. Det är den dokument som vi arbetar med efter här. Och då presenteras också normalt resultaten enligt samma principer och det är det sättet man alltid har valt här tidigare att presentera underskott. Begrepp som ackumulerat underskott, isolerat underskott är någonting som har diskuterats väldigt mycket enda sedan finanskrisen kom till år 2008. Men nu säger vicelantrådet att man valde den här gången att presentera ett resultat enligt andra principer och det kan man förstås göra, men för att befolkningen ska bli alltför förvirrade så bör man vara noga med att berätta vilka principer man väljer att presentera resultatet. Faktum är att under 2013 steg det ackumulerade underskottet med 10 miljoner euro. Det är vicelantrådets egna siffror. Plus att man under 2014 budgeterar så att det ackumulerade underskottet kommer att stiga med ytterligare 12,5 miljoner euro.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har haft fullständigt öppenhet med våra siffror. Vi har presenterat både den affärsmässiga och det budgetmässiga resultatet för massmedia och för allmänheten och för Ålands Lagting. Men det positiva är ändå att vi har gjort en inbesparing på 5 miljoner euro i förhållande till budgeten och det är förvaltningen och alla som har bidragit till är värda ett stort tack till det engagemanget. Det som kan vara skäl att lyfta fram också som jag kände en stor oro för ett år sedan när jag stod här, det var landskapets likvida situation. De facto var det så att ju mer pengar i landskapets kassa per sista december 2013 än vad vi hade 1 januari samma år. Det är bra för så länge vi har det så slipper vi gå till banken. Jag tror att vi kommer att klara den här valperioden relativt bra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag ska ge en ros och ett ris och jag är säker på att det kommer att komma månget ris här under debatten, så jag börjar med rosen. Det handlar om polishuset. Att man nu går in för och bestämmer sig för att man faktiskt nu ska bygga. Vicelantrådet sade att det här var en långkörare. Jag skulle vilja påstå att det är nästan en underdrift. Det har varit så många kringelikrokar och tvärnitar när det gäller tillkomsten av polishuset. Det jag tycker är viktigt är att finansutskottet ändå tittar på den ändrade inriktningen och att man ändå tänker bygga själv. Men se till nu landskapsregeringen att hålla det här bygget på banan. Risen är att man fortsätter att pytsa pengar i trafikavdelningen. När vi läser allmänna motiveringen så kan vi konstatera att man slår sig lite för bröstet i landskapsregeringen. Jag får fortsätta utveckla riset i nästa replik.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Tack, fru talman! Tack, vicetalman Eriksson för rosen. Jag tror att både vicetalman och jag har varit med i det här projektet under några år och jag tror att det är snart tio år sedan som jag var någonstans mitt i Finland och tittade på ett jätte stort polishus, men det har aldrig riktigt velat att bitarna har fallit på plats men jag tror att vi är ganska nära nu och att vi hittar en lösning som är ekonomiskt klok för landskapsregeringen och som ger polisen goda verksamhetsförutsättningar.

När det gäller skärgårdstrafiken så naturligtvis är det ett område som vi kanske jobbar mest med inom landskapsregeringen för att göra strukturella förändringar och hitta långsiktiga lösningar för att få kostnadseffektivitet. Samtidigt måste man komma ihåg att det här är också regionalpolitik och gör vi alltför stora inbesparingar här så försvårar vi för människorna som bor ute i skärgården att kunna leva på ett likvärdigt sätt.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har inte ifrågasatt skärgårdstrafiken. Jag ifrågasätter att man i allmänna motiveringarna slår sig för bröstet och säger att man har ett bättre bokslut pga. ett stort antal förändringsarbeten i landskapsregeringen. Men i verkligheten så när man analyserar det här så är en stor post inbesparing är just trafiken pga. världsmarknadspriset på bränsle. Det är det som är en stor inbesparing. De pengarna kommer trafikavdelningen att fortsättningsvis få använda. Dryga miljonen. Samtidigt pytsar man på i den här budgeten med ytterligare upp emot en halv miljon till trafikavdelningen. Så hur mycket tänker landskapsregeringen fortsätta att pytsa in i trafikavdelningen utan att göra ordentliga analyser? Dessutom när det gäller den här skärgårdsfärjan som föreslås så borde vi ju också ha möjlighet att diskutera kortrutt innan man ger klartecken till det här.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vågar påstå att det inte finns ett område som det har skett så omvälvande förändringar under den här perioden, som inom skärgårdstrafiken med den turlistomläggningen och inbesparingen på 3000 körtimmar som gjordes här för lite över ett år sedan. Den var en ansträngd politiskt och också för den befolkning som den berörde. För utan de ansträngningarna skulle den här budgeten ha sett betydligt värre ut ekonomiskt sett.

Fru talman, visst är det så att vi har haft lägre kostnader för bränsleinköpet, men det gäller inte bara skärgårdstrafiken utan det gäller all verksamhet inom landskapet och övriga samhället också och det ska vi vara glada för att det är på det sättet. Arbetet inom trafikavdelningen fortsätter och vi har många stora frågor att diskutera där inom de närmaste veckorna och månaderna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Den här kapningen av Norra Ålands Industrihus det var en historia för sig och är väl överspelad just nu. Men sedan kommer det borgens åtaganden som det finns förslag om i den här tilläggsbudgeten och det tycker jag att känns som ett högriskprojekt. Jag skulle gärna vilja veta vilka bedömningar landskapsregeringen har gjort för att det inte ska gå så att skattebetalarna står med lång näsa när det här är klart.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Naturligtvis finns det risker i all sådan här verksamhet, men i det här sammanhanget tycker jag att det är värt att notera att det finns privata företagare som är beredda att gå in med lika mycket som landskapet gör i det här sammanhanget och de tar betydligt större risker än vad landskapet gör. Så det är den här risksidan av det hela. Sen har vi EU dimensionen. Där är det så att i det här åtagandet står det att det ska vara marknadsmässiga hyror och det ska också notifieras till konventionen. Så vi har både hängslen och bälten på det här projektet och vi har lärt oss lite av historien.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Tack vicelantrådet för presentationen av tilläggsbudgeten. Vicelantrådet säger att finanspolitiska riktningen har varit rätt men när vi ser på det ackumulerade underskottet så är den rakt nedåt i riktningen. Det underskottet har aldrig varit så här långt nere som den nu presenteras. Man vill presentera lite bättre siffror så går man till affärsbokföringen och där presenterar man då att man har lyckats göra en s.k. vinst, fast man ändå har ett ackumulerat underskott på nästan 40 miljoner. Vicelantrådet säger att där sparade man 5 miljoner, men läser man ur resultaträkningen så har man sparat enbart 1,4 miljoner på kostnaderna. Vad som räddar sista raden 2,6 miljoner plus är det att man vid överföringen har man satt in 10 miljoner extra överföringar gentemot förra året vilket gör att man då har ett plus på 2,6 miljoner.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man kan ju vända och vrida på siffror på många olika sätt. Men det som jag tycker är det viktigaste i det här sammanhanget är att verksamhetsutgifterna i landskapets budget, alltså det som man i vardagligt tal kallas för konsumtionsutgifter, de har minskat med 5 miljoner euro. Det är ett ganska stort trendbrott för det här landskapet och det är verkliga riktiga pengar. Det har inte skett utan ansträngning ute i de olika verksamheterna inom ÅHS, skärgårdstrafiken, utbildningssidan osv. Jag har sagt många gånger att jag vill ge en eloge till alla de människor som arbetar med det här förändringsarbetet och jag vill också stimulera till ett fortsatt ansvarstagande inom förvaltnings alla olika enheter.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vi vill säkert alla stimulera och vi har kört på också. Resultaträkningen visar minus 1,4 miljoner om vi ska hålla oss till affärsbokföringen. Det är fakta. Vad gäller de här stimulansåtgärderna som vicelantrådet lyfter fram, privata sektorn och Lundqvist rederierna att det är fint att de investerar och det tycker jag också är jätte bra. Men det kommer inte att påverka den åländska ekonomin överhuvudtaget. Det är kanske mer den japanska ekonomin som påverkas genom att de får bygga fartyget där och som blir färdigt någon gång år 2016. Men det är klart, det visar väl en viss framtidstro, när man byter det gamla mot nya. Vad gäller det att finländarna är högutbildade människor men ingenting gör var väl kanske en jämförelse var att högskolorna utbildar utan konkurrens mellan sig.

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! När det gäller sjöfarten, så är det fortfarande vår basnäring här på Åland. Den åländska sjöfarten seglar under många olika flaggor. En del seglar under åländsk och finländsk flagg, många fartyg under svensk flagg, en del Bahamas och Cyperns flagg och säkert andra flagg också. Det som är gemensamt för alla dessa är att ägandet finns på Åland och att det finns en styrka i moderbolagen. När det gäller Lundqvistrederierna, så är det ett marknadsföringsnamn egentligen för det finns två bolag, Alfa och Hildegard. Två mycket starka rederier som inte är speciellt kända, men det finns många ålänningar som äger aktier i dessa bolag och som får dividender varje år i stort sett och de här bolagen betalar också skatter varje år till det åländska samhället. Så man ska inte underskatta betydelsen av det här. De här fartygen erbjuder också goda befälsarbetsplatser för åländsk arbetskraft.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! FN:s klimatpanel har kommit för en dag sedan kommit med en delrapport om hur svåra effekterna kan bli om klimatförändringarna och vad man kan göra så att de begränsas. En del i FN:s klimatpanel är just att ge rimliga och bra villkor för förnybar energi, så att den kan fortsätta att växa. Landskapsregeringen skriver några rader om vindkraften. Man väntar på lagstiftning och notifiering. Vad finns det för tidsplan och hur tänker landskapsregeringen stöda den lokala vindkraften?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det pågår ett intensivt arbete mellan landskapsregeringen och ministeriet i Helsingfors i den här frågan. Den politiska acceptansen finns till den här lösningen men det är nu med de byråkratiska och juridiska som man arbetar med att hitta också lösningar på. Även om processen går lite trögt så vågar jag ändå påstå att det finns en grund vilja att komma i mål med det här projektet. Det är först 2016 som det är aktuellt att åländska bolag ska kunna komma in i det s.k. hyr-in-systemet. Men trots det så krävs det att man blir färdig så snart som möjligt med de här juridiska och formella sakerna så att man kan påbörja ansökningsprocesserna och det arbetet pågår. Sedan följer vi noggrant med situationen på marknaden eller i verkligheten och naturligtvis är vi fullt medvetna om det svåra ekonomiska läget som vissa av de här bolagen befinner sig i, tack vare att energipriset är så lågt av olika orsaker, så det har skapat en oväntad situation kan man säga.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det är nog så att hela den hållbara energin för Ålands del är satt i gungning. Man monterar ner vindkraft för tillfället på Åland. Precis tvärtemot det som har varit den politiska ambitionen. Det har alltså inte hänt så väldigt mycket kan vi konstatera, varken när det gäller lagstiftning eller notifiering. Men landskapsregeringen hade i alla fall för ett år sedan egna intentioner och egna planer på hur man skulle gå till väga för att stöda den lokala vindkraften. Står vicelantrådet fast vid de utfästelserna som gavs för ett år sedan?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det har hänt väldigt mycket det sista året. Dels på den politiska nivån att den högsta politiska ledningen har gett grönt ljus för den här lösningen och det arbetas intensivt med att hitta de juridiska och de formella lösningarna som ska vara gångbara både nationellt och i förhållande till EU.

Och ja, fru talman, landskapsregeringen står fortfarande fast vid vår övergripande vision, att vi vill ha ett grönt Åland och ett blått hav. Vinden är egentligen den enda stora förnyelsebara energikällan vi har här på Åland. Vi kommer att göra allt för att den visionen ska kunna fullföljas. Men det kommer att krävas lite tålamod och eventuellt också lite pengar här emellan för att kunna hålla de här företagen levande. Allt annat skulle vara mycket tråkigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag fastnade också på de här orden som finansministern sade att det behövs en stimulansbudget nu och hänvisade till ÅSUB:s rapport som visade på det. Det som förvånar mig lite är att det här är egentligen ingen hemlighet, för företagarna, Ålands Näringsliv och företagarna på Åland har ju påpekat det här ganska länge. Vi från Ålands Framtid åtminstone har tagit åt oss av det och därför också motionerade vi om det i ordinarie budgeten om ett ökat anslag. Nu har landskapsregeringen vaknat och tycker att det är revolutionerande det här att man skjuter in pengar och visst är det bra, men varför kan man inte lyssna på företagen när de påpekar det här?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I samband med ordinarie budgeten för 2014 så förde vi en liknande diskussion här och då aviserade vi från landskapsregeringens sida att vi skulle avläsa hur utvecklingen skulle vara i början på året och sen skulle vi eventuellt komma med en stimulansbudget. Nu står vi här och kommer med den här stimulansbudgeten till Ålands Lagting.

Vi är naturligtvis öppna för att fortsätta med stimulansåtgärder både ekonomiska men också andra, för det är inte bara ekonomin som är det viktiga och de stöd som vi ger till det åländska näringslivet utan det är också den inställningen som vi visar från landskapets sida och den lagstiftningen som vi tar i Ålands Lagting och de avgifter som vi fastställer osv. och den utbildningen som vi har här på Åland, det finns så väldigt många saker som samhället kan bidra med för att skapa en positiv utveckling här i samhället. Jag tycker att det finns ganska många sådana projekt igångsatta nu.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag delar helt och hållet finansministerns åsikt om det sista som han sade. Men jag tycker att vi har varit lite sena med att visa från landskapsregeringen alla de här incitamenten som man hänvisar till. En annan sak som jag fastnade för när finansministern presenterade det här budgetförslaget var att han nämnde den här vägstationen och förstudien om flytten av sjöverkstaden. Samtidigt nämnde han också Godby station, att man ev. ska flytta vägstationen till Godby. Är det här någonting som fortfarande lever kvar? För jag trodde att man hade tagit förnuftet till fånga och avskrivit det projektet. Istället borde man jobba för att se hur stora möjligheter har man att privatisera och behöver vi överhuvudtaget någon vägstation här? Kanske sitter det ett par tjänstemän och administrerar om vad som ska göras i framtiden och låt entreprenörer och företagare sköta det här.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Vi har skapat ett ekonomiskt utrymme, som gör det möjligt att komma med den här stimulansbudgeten nu och ÅSUB:s rapport å andra sidan visar att den är rätt i tiden att komma och ge den extra skjutsen som behövs för att vi ska få en positiv utveckling inom näringslivet.

Sen när det gäller vägstationen så pågår det eller det har funnits redan ett arbete när det gäller den s.k. infrastrukturen på fasta Åland. Och om det är i Godby eller någon annanstans eller om det överhuvudtaget behövs, det är en av de sakerna som behöver övervägas framöver. Jag delar givetvis ledamot Eklunds uppfattning att det mesta möjliga mån privatiseras de här verksamheterna. Det är helt klart. Så det får det kommande arbetet i de här infrastruktur-grupperna hantera och jag hoppas att vi ska hitta en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Men också att vi hittar lösningar som gör att det finns verksamhet runt om på Åland.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Det är en bra första tilläggsbudget, med målsättning i framtiden som siktar framåt och har framtidstro. Det kan inte bli bättre än det. Naturligtvis är vi från Moderat Samling beredda att godkänna den som den föreligger, men vi har också några både tilläggsuppgifter men också önskemål som man kunde titta lite närmare på.

Jag vill börja med det att ÅHS har gjort 3,5 miljoner inbesparingar. Det här är naturligtvis ekonomiskt sätt bra. Men det är också det att ÅHS finns till för alla oss medborgare och ska kunna också erbjuda den servicen på den höga nivå som vi också vill. Så man ska inte bara se på att en inbesparing är en lyckad verksamhet utan den ska också kunna erbjuda god service. Jag ser i beskrivningen att man har tänkt sig att man ska förnya operationssalar. En reflektion runt det är när man nu samtidigt i media kan läsa att Medimar har problem inom sin verksamhet, där man måste göra sig av med människor. Där kunde man kanske ha ett större samarbete. Det är inte bara det att man ska bygga nytt och renovera, utan man ska också kunna knyta till sig den här specialiserade personalen. Man måste utöka personalresurserna och rekrytera människor med spetskompetens. Det har man haft på ett väldigt bra sätt att man har haft den möjligheten att knyta sig an de människorna till Medimar. Så där kunde man också från finansutskottet titta på hur det ser ut ur ett totalekonomiskt perspektiv än annat sätt att arbeta, än att vi måste inom vår egen verksamhet bygga nytt och renovera, än om man kunde istället köpa de här tjänsterna ifrån privata sektorn. I ett litet samhälle måste vi arbeta mera tillsammans för att nå syftet. Det tycker jag också är en aning anmärkningsvärt då man också i syfte att göra inbesparingar ifrån förvaltningens sida ha föreslagit att vissa verksamhetsområden också ska tas helt bort. Jag tänker nu särskilt på det som har varit mycket den senaste tiden i media där man har erbjudit kvinnor hjälp till att bli gravida. Den här verksamheten föreslår man nu att ska tas bort. Jag hoppas storligen på att alla politiker i ÅHS att man ska jobba för att den ska kunna bli kvar. Vi ser att vi inte behöver göra det inom någon slags inbesparingssyfte i alla fall.

En glädjande sak är också ett förverkligande av Ålands ombudsmannamyndighet. Helt i linje med den strukturella förändringen som har gjorts både i tanke och i handling. Vi har en ny lagstiftning och nu ska den nya myndigheten sjösättas. En beskrivning på det finns med i den här budgeten, vilket är väldigt glädjande.

En annan sak som har varit en politisk målsättning framförallt från min egen sida när jag tillträdde som kansliminister det var att ta ett samlat krafttag runt polisverksamheten på Åland där vi fick ny lagstiftning, där man nu utarbetar tillämpningsdirektiv. Man har tagit ett samlat grepp och där ingår också ett nytt polishus och jag är glad för att man också tar medel för det i den här budgeten. Det ger framtidstro till den här verksamheten, som också har fått annars personella nerskärningar.

En sak som gläder mig också alldeles särskilt är att man satsar ännu mera än grundbudgeten när det gäller medel till högskolepraktikanter. Här visar vi att vi är intresserade av de ungdomar som har också utanför Åland men också inom Åland förkovrat sig inom vissa områden och förhoppningsvis också sådana som är intresserade att jobba i självstyrelsens tjänst och där vi genom att visa intresse gentemot dem också kan erbjuda dem högskolepraktikanter och göra det på ett jätte bra sätt så att de säkert vill komma tillbaka och jobba inom förvaltningen.

När det gäller ett nytt fartyg, så kan man mycket väl fundera att är det nu rätt tid att göra det när man inte har sett hur kortrutten och strukturen i skärgården kommer att se ut. Jag tror ändå att vi är övertygade om att nya fartyg behövs trots att vi inte har sett helheten. Det som är det viktigaste är det att de är ändå så pass tillämpbara på de olika rutterna som ska finnas i skärgården och framförallt att man gör fästena i likhet med de pontonfästena så att olika fartyg kan anlöpa till hamnen. De fartyg vi har idag är inte längre tidsenliga. Nyanskaffningar i samband med att vi också får nytt och förändringar i strukturen ger också framtidstro för alla som väljer och har valt att bo och verka i skärgården. Det är också glädjande att se att investeringsstöd och de stimulanspaket som man ger till näringslivet har nu också rum i den här budgeten. Det gör också att man inom näringslivet kan känna en framtidstro och framförallt att man möter upp från samhällets sida till det som man nu står i beråd att investera i.

Det var våra reflektioner och jag hoppas att man också kan titta på det här i finansutskottet. Tack.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Att spara inom ÅHS är ett tvåeggat svärd och gör man effektivitetsreformer och får ut samma vård som man har fått tidigare är en sak, men det vi kan utläsa är att vård utanför Åland har blivit billigare, men också att vi inte har haft läkare, vilket innebär sämre kontinuitet, dyrare köptjänster och en oro för att vi ska kunna hålla vårdgarantin. Beträffande investeringar i operationssalen det är en bra sak tycker liberalerna, men vi räknar också med att styrelsen gjort avvägningar och att man har haft patientperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv och att man har tittat på möjligheterna till upphandling också av vårdtjänster.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Vad beträffar just vård utanför Åland, så har jag sett det som väldigt bekymmersamt när den kostnaden går ner och man remitterar allt mera till Finland. Eftersom vi har det här språkperspektivet som är väldigt viktigt för oss ålänningar, att vi ska kunna få vård på svenska. Men efter det att styrelsen och förvaltningen numera också avtalar om språket när man köper även ifrån Åbo och Helsingfors, så tror jag att också det här har blivit bättre. Jag känner mig åtminstone tryggare och jag hör inte lika mycket den kritiken och den oron som man fick ta del av tidigare. Jag tror att det har löst sig.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var inte min utgångspunkt när det gäller vård utanför Åland. Det är självklart på det viset att vård på svenska är väldigt viktigt och centralt, men det vi kan vara glada för är att det har behövts mindre vård utanför Åland. Vilket innebär att ålänningarna inte har varit i lika stor utsträckning svårt sjuka, t.ex. brännskador och sådant som vi överhuvudtaget inte kan sköta på hemma plan.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag tror att alla är medvetna om det att det där är ganska svårt att förutse. Det behöver bara vara ett svårt fall som gör att budgeten stiger i höjden och vi får vara glada och tacksamma att vi är skonade från sådant. Men vi ska också ha beredskap att när det behövs så ska vi också ha möjlighet att också ha en sådan budgetverksamhet att det är möjligt att också åtgärda det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tycker inte heller att vi ska dra alltför stora växlar vid den inbesparing som har gjorts vid ÅHS. Det är förstås alltid positivt om det går åt lite mindre pengar för att bedriva en god verksamhet än om det går mera, men som vi kunde notera i tidningarna så har ju nu ÅHS återgått igen till det normala, så att man nu det här året följer budgeten där det fanns en liten förhöjning till förra årets resultat. Så det är slumpen eller den goda turen eller vad vi ska kalla det, vi får vara tacksamma för att vi inte har haft alltför svåra vårdkrävande fall då vi har behövt skicka klienterna utomlands. Det har till en del gett den här inbesparingen. Men vi är tillbaks så att säga på den nivån i kostnader som vi har räknat med igen. Så jag håller med dig om det som sades här, att här ställs pengar och vård mot varandra och vi är vana vid att betona vården i det här sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ledamoten Lindholm sade att nya fartyg behövs trots att vi inte sett helheten apropå den planerade nya skärgårdsfärjan. 15-20 miljoner som fanns i tilläggsbudgeten och kanske upptill 3 miljoner för nya kajer. Med tanke på erfarenheten av den här typen av planering så är det kanske kostnader på 40 miljoner vi pratar om. Landskapsregeringen begärde fullmakt utan desto mera underlag och utan en helhetsbild. Jag trodde faktiskt att regeringspartierna hade helhetsbilden och det var vi i oppositionen som blev i en sådan här konstig sits. Men tydligen inte. Tycker inte ledamot Lindholm att det är lite märkligt att man ska gå in för en sådan här stor investering trots allt utan att vi ser helheten och framförallt utan att vi har fått den utlovade kostruttsmeddelandet så att vi kan ha någon sorts möjlighet att kunna ta ställning till.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Oavsett om vi skulle förändra strukturen i skärgårdstrafiken eller inte så skulle vi behöva nya fartyg. Jag tror också att under den tid som det här ärendet kommer att ligga i finansutskottet så kommer också ett kortruttsmeddelande att lämnas till lagtinget. Så vi har all möjlighet att också diskutera de här två sakerna i ett senare skede. Oavsett struktur så behöver vi nya fartyg. Men det är klart att man alltid måste tänka att varifrån och vart ska de olika fartygen gå och kan de se olika ut. Men jag tror att de frågeställningarna kommer vi också att få svar på här under våren.

Ltl Anders Eriksson, replik

Frågan är om vi får det. Enligt vad jag förstår på en diskussion vi hade här på förmiddagen så är kortruttsmeddelandet på gång. Men inte alls den typen av detaljunderlag som jag tycker att man skulle behöva ha för att man ska kunna ta ställning till vilka områden som är de viktigaste att prioritera. Det är säkert så ledamot Lindholm att det kan finnas behov av nya färjor. Men samtidigt tänker man privatisera hela skärgårdsflottan. Vad tänker man göra? Det är så mycket som är oklart att man nu skulle ge fullmakt utan någon sorts underlag. Det känns väldigt märkligt. Jag har varit med så länge så jag konstaterar att när det gäller färjor till skärgården, så har det alltid passerat ganska enkelt oavsett hur stora belopp det har varit. Medan andra små summor kan man hålla på att diskutera i det oändliga. Åtminstone från Ålands Framtid kommer vi att kräva ett betydligt större helhetsunderlag innan vi tar ställning till det här.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är intressant. Först säger ledamot Anders Eriksson att han inte har sett någonting och att han vet ingenting. Men i andra repliken så har han tydligen också sett någon form av utkast till kortruttsmeddelandet, så vi får väl ta det här innehållet i den här repliken för vad den egentligen är, men det vi gör nu är att vi lämnar en fullmakt till landskapsregeringen att påbörja en upphandling. Sedan har lagtinget ånyo en möjlighet att säga sitt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Också centern tycker att det här är synnerligen en intressant tilläggsbudget och vi kan också omfatta tilläggsbudgeten. Vi har också lite kommentarer och funderingar som vi ber att utskottet ska beakta och titta på. Först ekonomin i stort. Man kan väl påstå att man känner att det är något stabilare nu än då när vi gick in i den nya regeringen eller när den nya regeringen bildades. Det kändes mycket osäkert måste jag säga och många var nervösa osv. Det känns stabilare nu, trots att det fortfarande gäller att hålla i slantarna. Vi har ett stort orosmoment runt omkring oss och det är Ukraina krisen som infaller samtidigt med lågkonjunkturen i Ryssland. Där Ruben har dramatiskt rasat, som i sin tur betyder då att det sker mycket mindre inköpsresor och affärsresor mellan Finland och Ryssland. Vilket i sin tur kommer att synas i skatteinkomsterna i Finland och i sin tur i vår klumpsumma. Så det här är måste man fundera på och jag hoppas att landskapsregeringen kan försöka lite fördjupa sig i vad det här kan betyda för Åland indirekt och direkt. Att det kommer att påverka oss den saken är klar men gärna en bedömning hur mycket man tror att det kommer att påverka oss. För det här kan man inte lättvindigt vifta bort. Det var allmänt om ekonomin. Kort bara och vi går vidare till ÅHS, som har varit upp här och jag delar ledamot Lindholms syn och åsikter att man kan inte bara titta på besparingarna och tycka att det är jätte bra, vilket det i och för sig är. Vi måste också tänka på att inbesparingarna kan betyda något sämre service. Det är ju så och säkert är det så att ÅHS har en jätte bra ledning idag som styr upp verksamheten. Man har ett gott samarbete med den fantastiska personal som ÅHS har och alla drar åt samma håll, vilket då till stor del har åstadkommit de här besparingarna. Men det är klart att man hela tiden drar åt tummar och försöker få det ännu billigare. Det är klart att det kan drabba servicen på något sätt för vissa patienter och här måste vi och i utskottet fundera på att hur långt kan man dra det här och kanske i hörandet få ett grepp om det. Jag tror att man måste börja lite fundera på den saken, att man inte drar ner för långt. För det är så att de som sparar blir lite bestraffade genom att man i följande budget beaktar besparingen och säger att ni klarar ju er med mindre pengar och därför får ni lite mindre och de som inte gör det som kommer hit med tilläggsbudgetar så de får mer pengar utan desto större debatt och det här tycker jag är en felaktig signal, så det här tycker jag att utskottet borde titta på och fundera på lite. Den tredje saken som jag vill beröra är den landbaserade fiskodlingen, en mycket positiv sak så landskapsregeringen ska ha all eloge för att man lyckats tillsammans med näringslivet sy ihop det här, ett mycket efterlängtat projekt. Vi vet, vi som satt i landskapsregeringen år 2005, så tog vi ett handlingsprogram som debatterades här i lagtinget och utskottsbehandlades i miljöutskottet där man konstaterade att utsläppen måste ner med 80 procent till 2015 och det är redan nästa år så man hinner väl knappast med det. Men det här är ett jätte kliv för att minska utsläppen och behålla näringen, för det är det som har varit och varför man inte har minskat är att man vill inte riskera näringen och det kan man ha förståelse för i och med att det har stor betydelse för skärgården. Så där har man gjort ett riktigt bra jobb och vi hoppas verkligen att det här rors i land och att kalkylerna stämmer så att det här kan fortplantas så att vi en dag i stort sett har bara landbaserade fiskodlingar. Så här tycker jag att näringsministern, finansministern och regeringen har gjort ett riktigt bra jobb.

Den fjärde saken som jag vill ta upp är Möckelö området. Här finns det ett bra förslag där man nu tycker som jag tyckte under min tid som minister att man borde genomföra och kanske man kommer ett steg till genom att man föreslår att man ska göra studier för att flytta verkstaden till Långnäs till den delen som berör sjötrafiken. Det tycker jag är ett jätte bra förslag. Finansministern var här och kompletterade lite som gjorde mig ännu mera nöjd är det att resten av verkstaden och vägunderhållsstationen på Möckelö skulle flyttas till Godby. Det är egentligen precis så det borde vara. Möckelö området kommer att vara oerhört attraktivt område för Mariehamn fast det ligger i Jomala i och med att där finns en hamn och stora områden som man kan bygga lagerbyggnader osv. I Mariehamn i Klintkajen så är det trångt men här finns det verkligen ett område och jag hoppas verkligen att både verkstaden och vägunderhållet en dag är borta för båda byggnaderna är egentligen utdömda. Det som finns kvar sedan är besiktningen, men den ju i det ena området och där är det ganska nyligen gjorda investeringar så den får förhoppningsvis stå kvar ett antal tiotal år innan den blir utdömd. Jag hoppas att man jobbar med kraft och kommer sen med mer konkret till lagtinget. Det sista jag vill ta upp är den nya färjan, som ska byggas och det är ju så att det är ju mycket pengar, men att all infrastruktur måste förnyas och så också skärgårdstrafiken om det är så att man ska ha trafiken kvar och det vill vi ju förstås. Jag tror att det här är helt riktigt. Jag ber finansutskottet även här att hitta på den här biten för det finns annan infrastruktur inom trafik, som borde förnyas. Vi vet ju att trafikavdelningen har gjort en lista där broar borde förnyas tack vare de nya viktbegränsningarna eller viktbegränsningen från 60 ton till 76 ton, så finns det investeringskvot på 45 miljoner för befintliga broar. Så det tillsammans med den nya färjan så kommer man upp till 70 miljoners investeringsbehov för att bibehålla den infrastruktur och den service som man har idag. Så det här är ganska viktigt och vi får inte glömma bort den biten och sen att försöka prioritera det. En ny färja behövs säkert och jag har redan sett ritningen på den och jag kan konstatera att det är en kopia av Skarven. Den enda skillnaden är att den har gasdrift och att den är 10 miljoner dyrare än Skarven. Tack, fru talman.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ledamot Runar Karlsson bekymrade sig över att vissa avdelningar sparar medan andra avdelningar begär tilläggsbudgetar som passerar mer eller mindre med axelryckningar i landskapsregeringen och lagtinget. Är det inte just det vi har landskapsregeringen till att göra de bedömningarna att vilka avdelningar som är motiverade att få ett extra anslag eller vissa avdelningar som klarar sig och att uppmuntra dem som faktiskt sparar på andra sätt än att ge dem pengar. Är det inte den styrkan som landskapsregeringen borde ha att kunna presentera det på ett tydligt sätt för lagtinget?

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ja, säkert är det så men man försöker och ibland kommer det oförutsedda utgifter osv. Jag kan själv tycka ibland att det borde vara så att de som har ett minus så kanske man inte borde bevilja tilläggsbudget utan den med minus borde tas med på följande år. Ungefär som man nu gjorde med ÅHS att man förde över plus 3,5 miljoner till följande år och delvis göra investeringar som betyder kostnadsinbesparingar. Jag brukar kalla den här investeringen av operationssalen i ÅHS och det är en kortruttsinvestering om någonsin. Det sparar de korta köerna och det minskar kostnaderna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har faktiskt ett konkret i den här tilläggsbudgeten och det handlar om ÅMHM, som får tilläggsanslag. Man kan fråga sig att tycker ledamot Karlsson att det är motiverat att man nu går in för att ge extra pengar till ÅMHM som de facto har höjt sina avgifter med mellan 30-100 % på de flesta områden under de senaste två åren. Är det motiverat? Det är den politiska bedömningen vi måste göra hos landskapsregeringen och här i salen och därför undrar jag att hur ledamot Karlsson ser på den frågan.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! När det gäller ÅMHM så är det ingen speciell grej, det handlar inte om så stora pengar, men jag litar på att landskapsregeringen har gjort den rätta bedömningen och att de pengarna behövs. Jag litar överlag på den här budgeten. Jag säger bara att vi måste fundera framåt att kanske borde vi ändra det här att inte bara ge tilläggsbudget utan säga att det får förbli ett minus till följande år, så att det blir mera kraft på besparingarna. Men det är alltid lätt att stå här och säga och det kan i verkligheten vara svårare att göra det. Det är ett viljeuttryck från vår sida bara.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Fru talman! Som viceordförande i finansutskottet så funderar jag lite över ledamot Runar Karlssons analys av det här ekonomiska läget och hur stabilt det är etc. Jag vet t.ex. att när det gäller framtiden och de ekonomiska prognoser som vi har begärt in ifrån olika konjunkturinstitut så har man varit inne på att osäkerheten är ju fortsättningsvis väldigt stor och jag har inte kunnat se några avvikelser som skulle ha förändrat läget. Det ska bli väldigt intressant och jag ser framemot utskottets behandling av det här när vi får höra de är olika konjunkturinstituter men de senaste har visat en tillväxt på 0,2 procent. Men tillika så säger man att det är en felmarginal på 0,5 procent, så det betyder ju att det kan lika bra vara ett minustecken framför 0,2 som det är ett plustecken. Så jag tror att osäkerheten är fortfarande ganska stor.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag förstår finansministerns politik på det sättet att man måste försöka ha en balans i det här och dels vill man ju inte dra åt alltför mycket för det blir en negativ spiral och andra sidan vill man inte ge för mycket pengar för då växer underskottet. Så allt är en balansgång och ingen vet vad det optimala är, men vi måste se till att det finns i alla fall arbetsplatser på Åland och så tror jag att det är det fundamentala och var och hur sen avvägningen ska göras det är svårt att säga härifrån men jag litar på att landskapsregeringen gör en rätt avvägning och att man nu ger de pengar som stimulerar arbetsplatser, oberoende om det gäller jordbruk, förädling eller något annat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Tack, fru talman! Arbetsplatserna är ju en utav dem viktigaste förutsättningarna för att ha ett samhälle som snurrar och fungerar. Tittar vi i Finland så är det ju de facto en stor kostnadsbit som de har att dras med och jag tror snarare att vi kommer att se fortsatta sänkta kostnader vad det gäller Finland som helhet i förhållandevis till höjda skatter. För det är ju fortfarande så att Finland ska konkurrera på den globala arbetskraften och där har Finlands näringsliv inte alltför lätta förutsättningar heller med att vara konkurrenskraftiga med höjda skatter.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det här med arbetsplatser och arbetslöshet är en intressant i sig på det sättet att om man börjar syna att vi vet att vi betalar ut 3,5 miljon idag per år i arbetslöshetsersättning. Jag läste en undersökning i Sverige där man skrev att en arbetslös kostar lika mycket som en offentligt anställd för samhället. En offentligt anställd på Åland kostar ungefär 50 000 euro per år. Så således för varje arbetslös tappar vi 50 000 euro. Det här ska vi komma ihåg nu, vi ska komma ihåg det när vi diskuterar LBU och vi ska också komma ihåg det i framtiden, att vad det betyder och att vi inte försöker lura oss själva att det är på momentet vi ska minska utan vi måste se till helheten. Vi 30 är nog här till för det att försöka se till helheten och hur vi kan bygga samhället på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! När det gäller fiskodlingen så är det också väldigt viktigt att också komma ihåg det spåret med miljöfoder och fytasfoder, alltså låg fosforfoder som kan minska fosforutsläppen med 20 procent och att man fortsätter utveckla fodret och att man inte har fiskefoder från utfiskade världshav utan att man får ett kretslopp när det gäller fiskodlingen. Det var det jag ville påpeka.

Det andra jag ville påpeka är att liberalerna håller med lagtingsledamot Runar Karlsson. Vi tycker att det är lite slappt budget disciplin. Här ska man ha 50 000 euro till allmänna förvaltningen på trafikavdelningen som har en grundbudget på 1 miljon. Likadant på motorfordonsbyrån. Grundbudget på 1 miljon och man vill ha 50 000 euro. Det är inte budgetdisciplin.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har inte sagt att landskapsregeringen har en slapp budgetdisciplin. Det var en felaktig tolkning om vi säger så. Jag kan förstå att ibland så behöver man mindre och större medel.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det var väl jag som tolkade ledamot Runar Karlsson, men nog är det väl anmärkningsvärt. Här står alla och pratar om det svåra ekonomiska läget och ackumulerat underskott och isolerat underskott och så tillåter man 50 000 euros budgetmoment där totala budgeten är 1 miljon. Det är slappt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag behöver väl inte återgå till ämnet om slapp budgetdisciplin. Det blev tillfyllest utrett under förra replikväxlingen. Däremot ska jag gå in på frågan om färjan till att börja med. Jag hoppas att ledamoten Runar Karlsson och centerns lagtingsgrupp förstår att för oss i oppositionen ter det sig lite märkligt att man vill ha en fullmakt att köpa en färja i spannen 15-25 miljoner euro nu när vi snart ska få diskutera hela framtida trafiksystemet i skärgården. Där kommer sådana frågor att avgöras som huruvida vi ska åtta fartyg som nu är i drift eller om det möjligen kan bli sex eller fem. Det här betyder väldigt mycket för vilken snittålder vi har på fartygen. Ska vi ha alla åtta i trafik eller bara de fem nyaste? Så det finns mycket att diskutera i den här frågan och vi behöver veta mer för vår del innan man fattar det slutliga beslutet.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det är klart att det säkert finns mycket att fundera och diskutera och det gör säkert landskapsregeringen också om man begär en fullmakt att gå vidare, så oberoende av alla kortruttsprojekt så tar ju allting tid. Jag tror att Åva-Jurmo har tagit tio år nu ungefär. Så är det med all demokrati, besvärstid och planering osv. Så att jag tror nog att det behövs en ny färja, som har både täckt däck och salong.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är glädjande att man har kommit fram till att modellen kommer att likna Skarven eftersom det har visat sig att det är en fungerande fartygstyp. Ledamot Runar Karlsson sade här att det finns ett behov av att renovera broar för 40-50 miljoner euro och de här olika kortruttsalternativen där fanns det ett spann som går till 100 miljoner euro eller flera hundra miljoner euro. Så även om vi samstämmer behovet av en ny färja och det måste säkerligen bli på det sättet, men det känns väldigt konstigt att ha frågeställningar om tiotals kanske hundratals miljoner euro när vi inte har kunskaper om det. Men att man ändå nu ska gå för att besluta att ge fullmakt för att köpa en färja. Vi önskar ta del av helheten och också besluta om helheten i samband med det.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att det är stora pengar det handlar om när det är skärgårdstrafik så är det. Sen att den här färjan är en kopia av Skarven. Jag blev lite road själv när jag såg ritningen själv första gången. Jag minns debatten att den absolut inte skulle få vara täckt och att den måste vara helt öppen. Det var helt vansinnigt med täckt färja och salong och café var helt uteslutet. Nu har den både täckt däck och salong och café. Den blir exakt en kopia av Skarven förutom att den nya färjan beräknas vara 10 miljoner dyrare än Skarven var. Det skulle vara precis tvärtom då. Jag har sparat alla uttalanden och artiklarna för jag visste att det här kommer att komma en dag verkligheten emot och den kom nu då. Säkert de som påstod något annat inser nu att de hade fel.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ledamot Runar Karlsson har alltid varit en ivrare om att få vägstationen till Godby och jag har varit det motsatta. Jag tycker att man behöver tänka ekonomiskt och se framåt. Det är en fråga om vad vi ska för sorts vägunderhållning i framtiden. Är det så att vi ska plöja ner miljoner för att flytta vägunderhållsenheten till Godby och sen komma underfund med att vi kanske inte behöver ha sådana här underhållsenheter utan att vi kan lägga ut det på entreprenad på den fria företagsamheten och få användning av tjänster som landskapet säljer. Så jag är förvånad att man fortfarande vidhåller evinnerliga nötandet om den här flyttningen och sen när det gäller den här uttömningen av den här vägstationen så skulle det vara väldigt intressant att få se den här rapporten för man har ett svagt minne vad som hände Ålands Hälsocentral när den blev utdömd och sålt för ingenting.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! I princip så håller jag helt med ledamot Eklund, men jag tror att han har missförstått mig lite här för det är nämligen så att idag har vi två vägstationer på fasta Åland, den ena i Möckelö och den andra i Godby och båda är i princip fullbemannade. Den i Möckelö är i jätte dåligt skick. Den är byggd på 70-talet och med tunna väggar och den är en riktig energislukare. Så jag tycker att man borde minska vägunderhållspersonalen i den takt som man kan göra och så stänger man Möckelö och flyttar över de få som är kvar till Godby. Man skulle inte behöva investera någonting alls i Godby. Man kan bra använda den som den är idag, för den används ju som den är idag. Vill man sen gå vidare så kan man fortsatt privatisera och sen stänger man och säljer Godby vägstationen. Men tanken är ju inte att man sak investera några stora summor.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Nu är det här guds ske lov inte i tilläggsbudgeten utan det nämndes utav finansministern att man hade diskuterat i de här banorna. Tidigare när det här var på tapeten så vet jag att det har diskuterats om utbyggnad och förstoring av själva Godby enheten men att det sen inte fanns markområden tillräckligt och det blev stoppat. Så jag hoppas att landskapsregeringen verkligen tittar på det här innan man kastar ut miljonbelopp igen för att ändra om det här, när vi står inför ett annat tänkesätt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Återigen. Det har aldrig varit tal om att satsa några pengar, några miljonbelopp eller knappast något alls i Godby, utan det området som man har diskuterat om är att man ville ha en plan att vara på och det är där man funderade på hur stort det är det där området. Man kom underfund ganska snabbt att det finns tillräckligt med områden där så som det är idag och att man inte behöver göra någonting där. Så det har ledamot Eklund helt missförstått. Det står också i budgeten och man nämner vägunderhållet i tilläggsbudgeten och finansministern förtydligade just den biten här om hur man resonerar och jag tycker att det är en bra lösning. Om man sen vill privatisera allt på sikt så månne man gör det, men allt har sin övergångstid och man måste ta det stegvis. Annars fungerar det inte.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ledamot Karlsson gjorde en kort en allmän ekonomisk analys, som jag kanske borde hålla med om en del men inte kanske till fullo. Jag börjar med det som jag inte håller med om och det är det här med stabiliteten i ekonomin och som ledamot Nordberg påtalade så har vi i princip noll tillväxt just nu, vilket inte kanske är så stabil som den kunde vara. Det som jag håller med om är den här Ryssland och Ukraina krisen och det kanske ter sig som långt borta, men så är det faktiskt inte. Finland är beroende av Ryssland i sin export och är det så att det här blir ekonomiska chansoner så kommer det här att påverka den finska exporten och vi vet idag att det handlar om ungefär 20 procent.

Ltl Runar Karlsson, replik

Det stämmer det där med Ryssland och Finland. Det är ju så att om man ser på förädlade jordbruksprodukterna så säljs det oerhört mycket från Finland till Ryssland. Det kommer man säkert inte att kunna göra, men behovet finns. Problemet är att när Ruben blir för lågt värd så får man mindre för pengarna och då har man inte råd att köpa lika mycket. Då måste man antagligen sänka priserna i Finland för att hitta nya marknader, vilket sen kan smitta av sig på Åland. Det här är inte speciellt långsökt om man säger så.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Nej det är inte långsökt för det har direkt effekt på vår klumpsumma. Exporten till Ryssland 2013 var 5,4 miljarder euro och importen 10,5 miljarder euro. Det är 16 miljarder euro som står på spel. Jag menar att om det blir en sådan här konflikt upptrappad så kommer det här bli ganska tragiskt för den ryska ekonomin och det här kommer direkt att påverka klumpsumman för landskapet Åland och därför är det kanske lite förvånande att vicelantrådet var så positiv i sina beräkningar vad gäller klumpsumman och dess utveckling och kanske inte har riktigt beaktat den här parametern i utvecklingen av klumpsumman. Den borde tas seriöst. Den kommer att slå direkt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är alltid svårt förstås att få exakt prognosera klumpsumman när man är beroende på vad finansministeriet i Finland har för prognos, men hittills har man väl hyfsat lätt kommit rätt så att det tror jag också den här gången. Sen kan man ju vara både positiv och negativ till framtiden, men trots allt så vet vi att Åland är skuldfri och vi kan väl säga att kommunerna har i alla fall förhållandevis stabil ekonomi, så vi kan fortsätta att vara nöjda. Men det är klart att man måste bevaka det här förstås och göra vissa nerdragningar och förändringar om det finns behov för det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! I detta gruppanförande om den första tilläggsbudgeten för 2014 så kommer jag att hålla mig till två huvudsakliga ämnen. Landskapets ekonomi kontra budgetunderskott som det ena ämnet och så närings- och tillväxtpolitik är det andra ämnet som jag ska beröra åtminstone till vissa delar.

Gällande underskotten i landskapets ekonomi så var jag inne på den frågan i replikväxlingen med ansvariga ministern vicelantrådet och jag upprepar det jag sade i replikväxlingen. Vi kan på sidan 24 under budgetmomentet 49.98.98 föregående års underskott läsa att landskapsregeringen i och med det fastslagna bokslutet som har antagits så har landskapets ekonomi ett ackumulerat underskott om ca 39,6 miljoner euro. Motsvarande situation för ett år sedan när bokslutet för 2012 hade fastställts så var det ackumulerade underskottet på 29,7 miljoner euro. Vilket innebär att ökningen av det ackumulerade underskottet från ett år till ett annat är ganska på pricken 10 miljoner euro och det har tidigare då när den här ekonomiska uträkningen har beskrivits i tabeller, så har den punkten kallats för ett isolerat underskott eller möjligen överskott, men i det här fallet underskott för det här gäller enskilda år. Tittar man sen på samma sida på budgetmomentet finansieringslån precis ovanför det här på sidan så ser man då att landskapsregeringen från att i grundbudgeten för 2014 har budgeterat finansieringslån till 52,5 miljoner euro och nu backar till 52 miljoner. Den här posten beskriver den förväntade ackumulerade underskottet efter att detta år 2014 har gått igen. Alltså är det fortfarande en kraftig ökning av det ackumulerade budgetunderskottet. Det här är förstås en budget och därmed en bedömning och det kommer säkert att förändras på något sätt innan det här verksamhetsåret är klart. Men nu redan har vi förverkligat en tredjedel av detta år.

Så därmed måste vi för vår del konstatera att det inte är korrekt att beskriva att vi nu har landskapets ekonomi i balans ännu. Det har vi budgeterat och det är vad vi har reserverat för framtida användning och det visar på att vi rullar mot ett ungefär lika stort budgetunderskott. Då måste man givetvis vidta åtgärder och bedöma läget korrekt och sedan vidta åtgärder för de verktyg som man har till förfogande. Vi tycker att det är viktigt för vår del att vi vet vad vi utgår ifrån. Landskapsregeringen målar i och med den här tilläggsbudgeten upp en ganska mörk bild av den ekonomiska framtiden och utvecklingen för Åland och inte så konstigt med tanke på den bilaga som finns till budgeten d.v.s. ÅSUB:s rapport om konjunkturläget denna vår 2014.

Jag tycker att den bild som vicelantrådet gav om det här stämmer ganska väl överens med hur vi liberaler upplever situationen. Vi har många utmaningar internt här på Åland och vi har också att se framemot utmaningar gällande finansieringen via klumpsumma, avräkning och skattegottgörelsen, de huvudsakliga instrumenten för finansieringen som kopplar ihop den åländska ekonomin med riksekonomin. Jag skulle vilja begära några förtydliganden av vicelantrådet och har några synpunkter på det som sades här under presentationen. Det är helt rätt och riktigt, så att man nu uppenbarligen gör bedömningen vid finansministeriet att avräkningen d.v.s. klumpsumman ska stiga något framtill år 2015 och den har ju också stigit i relativt god takt de senaste åren. Men att det skulle stiga med anledning av de finanspolitiska åtgärder som man ämnar vidta som ett resultat av de rambeslut som fattades här för bara någon vecka sedan. Det som vicelantrådet inte sade var dock det att i de här finanspolitiska åtgärderna så ingår också försäljning av statlig egendom ca 1,9 miljarder euro. Vilket för vår del omräknat med avräkningsgrunden 0,45 procent skulle ge oss ungefär 8,5 miljoner euro i intäkter via avräkningen. De här åtgärderna ska träda i kraft på riks håll och de ska gälla åren 2015-2018 så det betyder att vi kan räkna med att de här åtgärderna genomförs säkert ganska tidigt då för att man till den delen balanserar riksekonomin och man har ju sagt att man ska förkorta av statsskulden med dessa försäljningar. Men vi kan räkna med att med den här höjningen av avräkningen finns ett ganska högt belopp som är av engångs karaktär och som inte kommer att stödja per automatik en fortsatt höjning på samma sätt och det här står utanför vår makt att avgöra hur de här sakerna förverkligas. Det som vi däremot kan påverka är skattegottgörelsen. Det som något lättsamt och kanske för lätt kallas för flitpengen. Det som är oroväckande nu är att den minskar kraftigt, som det ser ut enligt ÅSUB:s och landskapsregeringens bedömningar. Vi ser framför oss t o m att det kan raderas ut helt och hållet som en konkret utbetalning. Det betyder då att den åländska ekonomin i relation till den finska ekonomin stagnerar fortare. ,vilket är synnerligen allvarligt. Det är kanske den här signalen som allra mest bör få oss att tänka i de tankar att vi alla måste göra vårt yttersta för att skapa tillväxt i det åländska samhället. Jag kommer ganska naturligt över på närings- och tillväxtpolitiken via det jag har sagt. Jag ska ändå nämna några saker som oroar oss väldigt mycket och som är nämnt i ÅSUB:s konjunkturrapport. Det sägs att ÅSUB räknar med att BMP från att ha varit negativt i ett större antal år, ska år 2015 sjunka till - 3 procent. Inte alls bra. Arbetslösheten ska öka i år för att sedan stanna på den nivån och det här är väl någorlunda bra. Den privata konsumtionen och hushållens köpkraft stagnerar förutspår ÅSUB. Mycket illa. Kommunerna budgeterar underskott och näringslivet förutspår sammantaget försämrade utsikter och Ålands näringsliv har valt att sänka betyget för landskapsregeringens näringspolitik. Så det finns behov av att göra saker och ting. Landskapsregeringen i samband med presentation av denna tilläggsbudget så tror jag att det var lantrådet som sade att den här tilläggsbudgeten är som ett vårregn som gödslar den åländska ekonomin. Det här är givetvis ett vackert uttryck och jag tror att finansministern i Sverige säkert lämpligen kunde ha använt ett motsvarande uttryck för det brukar han göra när han presenterar sina budgetar. Kompetent är han på alla sätt därutöver. Den här miljonen som föreslås ska riktas till näringarna här på Åland bör ändå jämföras. Det är 7 miljoner av PAF medel som landskapsregeringen i samband med ordinarie budget satte som extra pengar för att utveckla sin egen verksamhet. Om den här miljonen är ett vårt regn så tror jag att dessa 7 miljoner var som ett skyfall får jag nästan säga. Vårregnet 1 miljon till näringslivet, vi i oppositionen insåg redan då när den ordinarie budgeten behandlades för år 2014 alltså sen hösten 2013 att dessa pengar kommer att behövas. Vi röstade för ungefärligen det här beloppet. Lite annorlunda fördelat, men vi röstade för det här beloppet och blev förstås nerröstade av majoriteten. Så därmed blir det ändå självklart att vi fortfarande inser behovet och kommer säkerligen att under lagtingets behandling av denna tillväxtbudget understöda landskapsregeringen till den här delen. De här pengarna behövs och sannolikt skulle det behövas ytterligare flera åtgärder.

Jag valde att inför det här gruppanförandet titta på om landskapsregeringen i den här tilläggsbudgeten har motsvarat den beställning som finans- och näringsutskottet och därmed hela lagtinget gjorde i samband med behandlingen av den ordinarie budgeten för 3-4 månader sedan i december, där utskottet och lagtinget sedermera sade att det är av största vikt att landskapsregeringen följer upp hur arbetsmarknaden utvecklas och har beredskap att återkomma med utbildnings- och sysselsättningsmässiga åtgärder för att motverka en negativ utveckling. Ungefär så sade utskottet och lagtinget. Det här var så som jag kommer ihåg det kopplat till den behandling som finans- och näringsutskottet hade, som var också kopplad ihop med det arbetsmarknadspolitiska program som landskapsregeringen ska ta fram varje år tillsammans med AMS lämpligen för att där föreslå åtgärder för att förbättra arbetsmarknadssituationen. Vad ser vi då i detta förslag till tilläggsbudget? Vi ser en förflyttning utav ynka 28 000 budgetmoment till ett annat som då kopplar ihop med motiveringen att gymnasiet erbjuder en vägledande kurs för arbetssökande. Inget svar på beställningen som lagtinget gjorde, inga direkta åtgärder för att förbättra arbetsmarknadssituationen, utan vi får uppenbarligen leva med det som ÅSUB säger i sin konjunkturrapport att arbetslösheten ökar i år.  Tyvärr. Jag avser för min och vår del i utskottet att försöka att förmå åtminstone näringsministern att föra diskussioner med oss just gällande det här temat.

Som ni hör, bästa lagtingsledamöter, så är vi liberaler för att tillväxt behövs. Vi kommer för vår del till alla tänkbara delar ha som utgångspunkt att vi kommer att biträda då insatser om sådant föreslås. Vi har en budgetmotion som handlar om en tillväxt- och hållbarhets fond där man skulle använda sig av PAF medel för att skapa den. Jag ska inte säga desto mera om den budgetmotionen. Gruppkollegan Jansson kommer att presentera den närmare under lagtingets remissbehandling. Däremot så ska jag säga någonting om vindkraften. Häromdagen t o m så sent som igår så presenterade FN:s klimatpanel IPPC en ytterligare en delrapport i sitt arbete som behandlar klimatfrågan och hotet om en global uppvärmning. Den här gången valde IPPC att inte måla upp några hotbilder som man anser sig ha gjort förut och man menar att man har vetenskapligt stöd för att den globala uppvärmningen är verklig och den kommer att skapa oss oerhörda problem om vi inte vidtar åtgärder för att motverka. Den här gången valde man att mera fokusera på vad de offentliga näringarna och vad mänskligheten ska göra för att vi inte ska hamna i den situationen att värmen stiger för mycket.

Sammanfattningsvis så uttalade sig IPPC så här: man ska avskaffa subventioner för fossila bränslen, man ska införa utsläppsrätt eller skatt på koldioxid, ge stöd och bra villkor för förnybar energi och man ska förhandla fram internationella avtal så att alla länder inför samma åtgärder. Punkten, ge stöd och bra villkor för förnybar energi.

Vår budgetmotion om vindkraften bygger mycket lämpligt på just det här temat. Vi tycker att den åländska vindkraften i avvaktan på som så många andra gånger har sagts i avvaktan i ett ingående i det rikstäckande inmatningstariffssystemet, så borde vi kunna skapa sådana grundläggande förutsättningar för vindkraften här på Åland, så att vi inte står inför en total avveckling under tiden. Dels är det en näringsgren som vi är duktiga på och vi är duktiga på den tekniken. Men sen har vi också en skyldighet att få ta del i det arbetet som IPPC säger att hela mänskligheten måste stå inför för att vi ska lösa problemet med den globala uppvärmningen.

Det anslag som vi föreslår att kunde användas för stöd av vindkraften fram tills att vi når ett annat system är att ungefärligen i enlighet med den tidigare lagstiftningen som antogs att vi skulle kanalisera den ökningen av avräkningen som kom till stånd av att staten Finland slopade nazismbefrielse, alltså med andra ord man höjde skatten för att kunna ge ett stöd till sina egna vindkraftverk. Vi har förstås också annan miljövänlig energiproduktion. Vi fick alltså en höjd avräkning och vi tycker att det minsta man kan begära är att den höjningen kunde kanaliseras till de vindkraftverk som så gott som alla dagar producerar energi. Energi som gör att vi kan konsumera och producera energi på Åland utan att vi behöver köpa in den utifrån.

Vindkraften har ett besvärligt läge just nu när elpriserna för övrigt är så låga som de är, men vi menar att vi måste skapa förutsättningar för att kunna bibehålla vindkraften tills det stundar ljusare tider för den näringen också.

Herr talman, med dessa ord har vi levererat vårt gruppanförande.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det finns många saker i ledamot Perämaas anförande som jag gärna skulle vilja kommentera. På ett övergripande plan så vill jag ändå säga det först att politik är de facto att bygga ett samhälle. Jag tycker ibland att det blir lite onödigt mycket sifferexerciser, för vanliga människor i Mariehamn, Kumlinge och Kökar så tror jag inte att de här sifferexerciserna hjälper de speciellt mycket. Utan det är de verksamheter som vi från landskapsregeringen och Ålands Lagting levererar och den service som vi producerar. Jag tror att det är det som är avgörande betydelse för dem. Sedan är det upp till oss som sitter som ansvariga för finansen att se till att det faktiskt fungerar också. I politik är det ju så att man ska ha både hjärta och hjärna och jag tycker att det blir lite för lite hjärta i det som ledamot Perämaa och liberalerna levererar och att det är ett ganska känslokallt samhälle. Är det så att man bara ska få ner det här ackumulerade underskottet med några miljoner till så skulle allt vara bra tydligen, oberoende av konsekvenserna ute inom sjukvård, skärgårdstrafik osv. Det tycker jag är tråkigt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag väljer fullständigt själv hur jag vill föra fram den politik som jag anser att bör få synlighet. Må det sen vara sifferexercis eller någonting annat, men det är upp till mig att välja hur jag gör. Jag försöker föra en diskussion om budgetläget här med vicelantrådet, d.v.s. finansministern tillika och så får jag ett sådant här svar där finansministern vill göra sig till talesman för lyssnare, både i Mariehamn och kanske på Kumlinge också för att på det sättet kringgå det själva kärnfrågan som jag inledde mitt anförande med. Jag vill att vi ska föra en diskussion utifrån en korrekt situationsbeskrivning. Vi har fortfarande ett kraftigt underskott i ekonomin. Vi ser inte under detta år att situationen kommer att förändras.

Låt mig föra fram min politik på det sättet jag vill, så får vicelantrådet föra fram politiken så som vicelantrådet önskar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Absolut, herr talman! Var och en för fram sin politik så som man själv önskar. Men för min del vill jag understryka det att landskapets ekonomi är bättre under kontroll idag än vad den var för några år sedan. Alltså landskapets offentliga ekonomi. Det är en ganska anmärkningsvärd situation med tanke på utvecklingen kring oss och i samhället för övrigt i näringslivets tunga utmaningar. De siffror vi levererar i bokslutet för 2013 och de prognoser som man nu kan se för 2015 är bättre ledamot Perämaa. Försök ta fasta på det någon gång och tänk lite positivt vad vi kan göra för att skapa det här goda samhället som jag antar att människorna på Kumlinge, Brändö och Geta osv också vill ha. Det är det som är vårt ansvar. När jag läste ekonomi så lärde jag mig att ekonomi är att med minsta möjliga insats skapa största möjliga vinst. Det är precis det vi gör med den här stimulansbudgeten, med små anslag på rätt ställe så åstadkommer vi stora effekt, nämligen 40-50 miljoner investeringar i det åländska näringslivet.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tror för min del att ålänningarna vill ha en finansminister som utgår ifrån den verkliga ekonomiska situationen och kan på ett rättvist och ärligt sätt beskriva hur det ekonomiska läget är på Åland och gärna i omvärlden också. På det sätt kan man känna förtroende för att det finns en bas för utveckling för samhället, för i slutändan är det ju det vi sysslar med. Vi ska trygga ålänningarnas tillvaro här på Åland, men att åstadkomma den här situationen genom att möjligen kanske inte direkt mörka men att beskriva sifferläget och den ekonomiska situationen på ett sätt som inte har varit de gängse om jag nu ska vara snäll och säga det på det sättet. Så det skapar inte det förtroende som behövs mellan politikerna och ålänningarna. För att vi ska skapa den goda framåtsyftande utvecklingen som vi alla önskar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ledamot Perämaa upprepar och redogör för hur underskottet har sett ut i tidigare år och vill gärna fokusera på det i sitt anförande också. Det är bra att titta i backspegeln, tycker jag men att enbart göra det resulterar ofta att man krockar. Jag tycker att man också ska se till nuläget och se hur det ser ut framåt. Vi ser på sidan 24 att man har 3 miljoner bättre och därför förstår jag inte hur ledamot Perämaa resonerar. Menar ledamot Perämaa att det är sämre än budgeten för 2014 eller är det bättre? Jag får det till att det är 3 miljoner bättre.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om det var så att ledamoten Carlsson försökte beskylla mig för att för mycket betona det som har varit, i så fall får jag kasta tillbaks artigheten till ledamoten Carlsson att frågan gällde just det som har varit. Men vi kan tydliggöra det där. Visst, absolut. 3 miljoner bättre än det budgeterade. Men fortfarande inte en situation med ekonomin i balans utan en situation med ett underskott enskilt för året 2013 på 10 miljoner euro. Sen vill jag säga det att i den andra delen av mitt anförande, så gav inte direkt en fullmakt, men jag sade att vi liberaler kommer att medverka till allt som kan skapa tillväxt i samhället framöver. Det var mitt huvudsakliga budskap här. Jag vill åstadkomma en situation så att vi vet vilket läge vi har nu och att vi inser behovet av tillväxt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det är glädjande att ledamot Perämaa nu också erkänner att det är bättre än det som var budgeterat. Det tackar jag för. Jag fick inte riktigt den uppfattningen tidigare. Men nu fick jag det svaret och det var positivt. När det gäller de här insatserna som ledamot Perämaa säger att liberalerna har beredskap för att bistå när det gäller tillväxtinsatser och näringslivsinsatser så är jag väldigt öppen för och lyssnar gärna på vad liberalerna har för förslag, för jag hörde att ledamot Perämaa också nämnde att det finns ett behov av åtgärder tack vare den utredningen eller den rapport som näringslivet har presenterat såsom den här barometern att finns det behov av åtgärder. Har ledamot Perämaa några förslag på åtgärder så får han gärna framföra det nu för jag upplever inte att jag hörde några förslag?

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Som jag sade så återkommer gruppkollegan Jansson till frågan om en tillväxt- och hållbarhetsfond utan att veta exakt hur mycket det finns i PAF:s kassa idag. Den kunskapen har inte vi, men vi bedömer att åtminstone 25-30 miljoner euro kunde tas ur kassan för att via en fond, lagstiftning och en styrelse som följer lagen och fördelar pengar externt här på Åland utanför det offentliga, för att använda dessa pengar för att skapa tillväxt och hållbarhet. Så vi menar att det här är en tydlig signal på hur man organiserar det här. Sen när det gäller detaljerna hur man väljer att skapa tillväxten, det får man ta i den situationen när man har själva styrelsesystemet på plats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Man blir förvånad över på hur låg nivå liberalerna vill föra den här debatten. Alltså först säger man att landskapsregeringen målar en mörk bild, men sedan säger ledamoten Perämaa själv flitpengen sjunker, BMP sjunker, arbetslösheten ökar, köpkraften sjunker och försämrade förutsättningar. Vi måste ändra den här diskussionsformen. Vi måste börja tänka framåt och tänka positivt och det är vad den här tilläggsbudgeten gör. De realistiska stimulansåtgärder som landskapsregeringen nu kommer fram med. Jag undrar hur liberalerna skulle hanterat den här ekonomiska situationen, för att bara komma och säga att vi behöver tillväxt. Jag skulle gärna vilja se några konkreta förslag.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! För vår del så är svaret på den sistnämnda frågan, vi säger att vi är beredda att använda ett överskott av PAF-medel för att skapa tillväxt via satsningar på externa företag och skaffa arbetsplatser utanför. Landskapsregeringen har valt en annan linje där man har finansierat internverksamhet i hög grad med samma PAF-medel utan att nu ha sett på lagstiftningen, men man har i varje fall gått den vägen. Så jag tycker att det där är på den nivån som vi här i lagtinget bör diskutera om. Frigör vi resurser för att användas för det här ändamålet eller frigör vi resurserna för någonting annat. Till den delen så har åtminstone vi en helt annan linje än majoriteten.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Nu blir jag lite konfunderad för var det inte för några debatter sedan som framförallt ledamot Perämaa sade att använda PAFs pengar gör landskapet spelberoende och nu föreslår man själv samma sak. Nu är det ju så att det gör man ju redan. De lyfter PAF pengar för att på det sättet skapa stimulans. Om det nu bara hänger på någon form av lagstiftning så varför fördröja processen när näringslivet står och ropar.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är en oerhörd skillnad i om man lyfter in PAF pengar i den ordinarie budgeten vilket har gjorts för att finansiera vanliga konsumtionsdriftsmoment i landskapets budget än att stifta en lag och har en styrelse som fördelar pengarna i enlighet med lagen och där målet i lagstiftningen är klart sagd om hur det ska vara och man riktar sig mot hållbarhet och tillväxt till externa aktörer. Det är inte att finansiera underskottet. Det är själva grund desensen i en fond att pengarna inte går in i den ordinarie budgeten utan hålls helt separat från den.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ledamot Perämaa var inne här på statens planerade försäljning av egendomar och han repeterade för oss vad man hade för planer under år 2015 och 2018 och så räknade han ut snabbt att det skulle innebära 8,5 miljoner för landskapet och att det då skulle vara en engångs summa. Det tror inte jag. Jag tror inte att staten är förmögen att sälja ut allting på ett bräde. Det är antagligen så att det kommer att ske i etapper om det överhuvudtaget går att genomföra. Så jag tycker inte att det där var riktigt välgenomtänkt slutsats eller har ledamot Perämaa några andra informationer om hur den där försäljningen ska gå till.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är egentligen en meningslös diskussion eftersom vi inte kan fatta beslut om när de säljs. Men min bedömning grundar sig på det hur man har gjort tidigare när man kommit till beslut om att sälja statlig egendom så givetvis med beaktande av marknadsläget så har man genomfört de sakerna ganska fort och eftersom staten Finland har för avsikt att balansera sin ekonomi och också minska statsskulden för att där igenom bibehålla kreditvärdigheten. Om jag skulle vara finansminister i Finland, vilket jag nu inte är och ingen av oss här är, så skulle man vidta de här åtgärderna. Ledamot Fogelström hade en uppfattning om det, men vi kan ta det i vår replikväxling. Åtminstone jag skulle genomföra de åtgärderna i ett tidigt skede för att skapa lugn på marknaden.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Vi får väl se hur det blir med den saken, men jag tror nog inte att det går så snabbt. Sedan så är det ett drag i ledamot Perämaas debattstil, som jag tycker börjar bli påfrestande. Varje gång nästan när regeringen lägger fram en budget av något slag eller något annat som handlar om ekonomin så antyder ledamot Perämaa att regeringen mörkar, kommer inte med korrekta uppgifter eller har en felaktig utgångspunkt. Det är ganska allvarliga anklagelser mot regeringen. Jag tycker att ledamot Perämaa istället för att kasta ur sig sådana saker antingen tar upp det i utskottet eller ställer misstroende. Vi kan inte ha en debatt där man visar så kraftigt misstroende mot varandra utan att kunna bevisa det.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har min åsikt om de siffror som landskapsregeringen har fört fram i samband med bokslutet och vi har diskuterat hur man på ett alternativt sätt kunde beskriva det på det sätt som vi gjort tidigare och jag ser det inte ens i närheten av någonting konstigt att det finns politiker här i lagtinget som vill påminna om sättet att redovisa siffror som man har tillämpat tidigare och som är uttryckligen ett resultat av det sätt som man budgeterar pengarna. Så jag tycker att det är helt på sin plats att föra fram det som åtminstone jag har tidigare uppfattat som verkligheten. Sättet att redovisa bokslutet med de betoningar som gjorts har inte varit det normala sättet att beskriva bokslutet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Herr talman! Det var mycket sifferexercis och spekulationer i den här framställningen. Vad jag saknar är att det inte fanns en bedömning av substansen eller innehållet och inriktningen av den skörda politiken. Är detta helt ointressant för liberalerna? De hade inte reflekterat över detta överhuvudtaget.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Kanske man kunde ha sammanfattat mitt anförande med att säga att det inte finns mycket som tyder på att landskapsregeringen kommer att uppnå det huvudsakliga målet som tecknades ner i regeringsprogrammet, dvs. att ha budgeten i balans år 2015. Det finns inte särledes mycket som talar för det. Men vi får hoppas att tiderna ska ändra och att det ska bli så. Det är vår bedömning om landskapsregeringens politik. Sen ser vi också att till följd av den globala konjunkturen som så går konjunkturerna ner här på Åland också. Vi har inte tillväxt i vår egen ekonomi, skattegottgörelsen minskar för att inte säga kanske t o m riskerar att raderas. Så där har ledamoten Fogelström en sammanfattning om det var det som efterfrågades.

Ltl Karl-Johan Fogelström, replik

Jag undrar varför ledamot Perämaa ironiserar över de 7 miljoner euro PAF medel som uppenbarligen enligt ledamot Perämaa olagligt används av den egna förvaltningen. Upptäckte ledamot Perämaa inte under sin tid i regeringen att det finns och att det fanns redan då ett stort behov av att rationalisera hela det åländska landskapets såväl som kommunernas förvaltning.

 Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Sannerligen upptäckte vi det, bl.a. så förde vi fram en ny finansförordningslag som nu efterträder i kraft. En stor reform på det här området, bara det tillämpas på ett bra och korrekt sätt. Det föll mig aldrig in att föra in PAF pengar och jag tror inte heller att det föll in för någon annan landskapsregeringens dåvarande ledamot eller för dåvarande lantrådet att föra in PAF pengar på det här sättet som nu görs i vanliga driftsmoment i landskapets budget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! I ett tidigare replikskifte pratades det om tillförlitligheten, när man håller sitt anförande och när man presenterar siffror. Jag känner här att ledamot Perämaa försöker få fram att det är mycket mörkare än vad det egentligen är. Vi har en tuff utmaning framför oss, men vi måste ändå kunna se framåt och vi måste börja titta för vi har ändå fått konsumtionsuppgifterna rejält sänkta ner till summor som jag kommer ihåg att när ledamot Perämaa var finansminister så måste man börja med att entlediga folk för att komma när. Vi har försökt genom omändringar komma ner till samma siffror där vi är idag. Så i alla fall ta och se att det finns ljus och inte bara kör den här vanliga retoriken om mörker och ingen politik framåt.

Ltl Mats Perämaa, replik

Gällande upp målande av bilden i landskapets ekonomi så sade jag väl i inledningen av mitt anförande att jag höll med om den bild som vicelantrådet delgav lagtinget via presentationen och man kan inte säga att den var särledes ljus den heller. Men visst finns det ljuspunkter och det finns alltid styrkor i ett samhälle. Jag tror att det är angeläget att i ett arbete med att skapa en förbättring och skapa ett samhälle som går framåt så tror jag att det är bäst att man utgår ifrån en realistisk verklighet. Det är min absoluta uppfattning att det är på det sättet. Visst, lite grann har sparats in av konsumtionsutgifterna men den som orkar titta närmare på det nu när vi kommer in på siffror så beror det till stor del på att bränslepriserna var lägre, vissa tjänster vid ÅHS inte kunde tillsättas osv. Så de har inte den långsiktiga verkan i så hög grad.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det här visar kanske olika saker för det har skett också strukturella förändringar, som har gjort att det nu börjar synas med inbesparingar. Det jag reagerar på när jag hör ledamot Perämaa och liberalernas gruppanförande är att inga förbättrande åtgärder i sysselsättningspolitiken i den här tilläggsbudgeten, utan ledamoten nämnde små dutta siffror som 28 000 euro. Är det här en tilläggsbudget, som man vill se stora förändringar med? Är det inte det som ska sparas till en budget och jobbas med där? För det är väl ändå så vi försöker rikta in oss. Jag tycker att man istället ska se på vad som finns i de här 28 000. Det nämndes ingenting. För de här ungdomarna som får den här hjälpen så är det betydligt mer än en dutt siffra.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! De här ungdomarna behöver få den här kursen, men rent budgettekniskt så flyttar man pengar från ett moment till ett annat. Så det är ett plus minus nollspel, men den åtgärden är bra. Men just i den här frågan som gäller sysselsättnings befrämjande åtgärder så begärde finans- och näringsutskottet i samband med behandlingen av ordinarie budget och det blev också ledamoten Winés beslut. Man begärde att landskapsregeringen skulle ha beredskap för att stävja en växande arbetslöshet och att man skulle vidta aktiva åtgärder i den arbetsmarknadsplan som ska tas av landskapsregeringen varje år och också ha beredskap att komma med pengar för att åtgärda det. Den planen tas nu på våren i april och det är nu man ska vidta åtgärder, för den planen är för året 2014 och inte för 2015.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Ledamot Perämaa ville diskutera tillväxt, tillväxtpolitik och tillväxtområdet och det tycker jag är riktigt intressant och roligt och jag ser fram emot att komma till finansutskottet och gå djupare in i många detaljer. Jag anser att det här är en oerhört tillväxtfokuserad tilläggsbudget.

År 2014 ökade vi vår ordinarie budget med ungefär 800 000 euro i nationellt företagsstöd. Nu plussar vi på 950 000 euro till. När jag började titta tillbaks de senaste åren, så undrar jag om det någonsin har funnits så mycket pengar på näringsavdelningen för att analyseras ute i det åländska näringslivet. Jag tror inte det.

Sen är det inget självändamål att betala ut bidrag till företag. Det är absolut inget självändamål utan det handlar om att vi ska se till att varje euro blir optimal och effektiv. Då är investeringsstödet oerhört optimalt och effektivt sätt, där man med lite pengar sätter igång större mängder pengar ut i samhället att generera tillväxt. Så det här blir en intressant diskussion, men jag skulle jätte gärna vilja ha lite mer om tillväxtfonden.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har den arbetsfördelningen att en annan presenterar den här fonden så att jag återkommer själv gärna till diskussionen när den motionen har presenterats.

De här pengarna för företagande och för lantbruket de är bra och de behövs. Men ministern får ursäkta om vi inte ser det som särledes innovativt mera eftersom vi för fyra månader sedan röstade just om de här pengarna här i salen och det sades att de här pengarna kommer att behövas. Nu visar det sig att de behövs, men vi kommer oberoende att stöda. Det är bra att man gör den här externa satsningen. Jag tror att näringsministern själv också inser att hela den här problematiken som målas upp av ÅSUB i den här konjunkturrapporten inte löser alla problem, så det finns orsak för oss att föra diskussionen vidare. I samband med ordinarie budgeten ville vi diskutera tillväxt och vi vill ha det som tema nu också under den här behandlingen.

Minister Fredrik Karlström, replik

Herr talman! I ordinarie budgeten hade vi tagit upp medel som vi såg att fanns ansökningsbehov och en vilja ute i näringslivet att göra och vi såg ingen anledning av att så att säga överbudgetera det momentet. Utan vi sade också i ordinarie budgeten att om det visar sig så att den här positiva investeringsviljan fortsätter så kommer vi att ta upp anslag i första tilläggsbudgeten som kommer någon gång i mars-april. Nu är vi där och den visar att den positiva investeringsviljan både hos det traditionella näringslivet, det innovativa nya näringslivet och lantbruket. Allihop vill fortsätta investera och man måste också tänka på de positiva tankarna och titta tillbaks några år här, vilken otroligt stor investeringsvilja det har funnits i det åländska näringslivet under de här senaste åren när vi runt om i världen har haft en ganska hård lågkonjunktur. Jag vet inte många ställen i världen där det har investerats så mycket som det har gjorts på den här lilla ön i Östersjön. Så det tycker jag att vi ska lyfta upp och vara stolta över. Det är ett tecken på att den här ön är livskraftig och vi ser att det flyttar in folk varje dag och har gjort så i över 40 års tid. Ett tecken på att det här är dynamiskt, livskraftigt och tillväxtcentrum i Östersjön och någonting som jag är väldigt stolt över.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi är stolta över Åland och de åländska företagen och över alla människor här på Åland. Och det ska vi vara. Men den positiva viljan som finns att investera hos näringslivet kan man bara ta det tillvara då när den finns där. Väntar man ett halvt år eller väntar man ett år för länge så kan det hända att det här har kantrat. Men bättre sent än aldrig. Vi tyckte att det här hade behövts för fyra månader sedan. Vi liberaler för diskussion med näringslivet i alla positioner som vi befinner oss i oppositionsrollen och i majoritetsrollen. Vi fick de signalerna att det finns för lite pengar och det kommer att behövas mera för att man ska kunna motsvara den vilja till investeringar som finns. Men väl nog. De här pengarna är föreslagna och jag utgår ifrån att de kommer att beviljas och det finns många utmaningar därutöver att diskutera och ta ställning till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman och tack ledamoten Mats Perämaa för ett intressant anförande. Jag har lite frågeställningar kring vindkraften. Jag har själv begärt ett huvudanförande här och kommer senare att utförligare redogöra för landskapsregeringens ställning, både kring resonemanget kring produktionsstöd men också en statusuppdatering var vi ligger kring inmatningstariffssystemet. Men jag skulle gärna ta del av liberalernas förslag till hur man har tänkt sig och kanske en närmare beskrivning av budgetmotionen 52. Hur har man tänkt sig att kanalysera ett stöd till vindkraftsbolagen detta verksamhets år? Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Detta år har vi inte ens funderat på tanken över vilket år det ska kanalyseras och vilket år man ska ge, men däremot så har vi en grund i att den förra lagstiftningen som med stora mödor notificerades i Bryssel att den kunde utgöra grund för ett produktionsstöd nu också. Vi är fullt medvetna om att nivån på stödet inte motsvarar det bortfall på energipriserna som har drabbat vindkraftsproduktionen. Men det är ungefär den utkomstpunkten vi har för den här diskussionen och det produktionsstödet torde till omfattningen ha motsvarat ungefär ökningen av avräkningsbeloppet. Men hur man ska lagstiftnings juridiskt få det att gälla detta år, så det har jag inget svar på.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det som egentligen är det intressanta i dagsläget är hur man ska få det juridiskt gångbart inom en ganska snabb tidsperiod. Med beaktande av hur situationen ser ut för våra vindkraftsbolag för tillfället så är det ju en angelägen och viktig fråga. Jag ger nu också ledamoten möjligheten att ytterligare i repliken här komplettera sitt tidigare svar hur liberalerna vill göra det.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman! Om vi skulle ha den förslagsrätten som man får med medverkan i landskapsregeringen så skulle vi gärna ta den möjligheten. Vi vet att det finns en utgångspunkt i den lagstiftning som togs för något år sedan att det skulle gälla från år 2011 som senare blev notifierad efter en lång fördröjning, problem i notifieringen och ingen kritik till den delen för det kan ta sin tid. Dessvärre så har jag inte ett exakt svar på den frågan. Om en ny motsvarande lagstiftning kräver en ny notifiering eller ej. Eftersom jag inte hade den grundläggande informationen så är det svårt att exakt svara på de här frågorna. Men det här är en del av den beredning som landskapsregeringen måste göra och är det så att man förväntar sig att det tar lång tid så är det ett ännu större skäl att börja i så god tid som möjligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Tack för det. För någon vecka sedan så fann jag min make rätt frustrerad i soffan framför TV nyheterna. Han satt och tittade på när vårpropositionen presenterades som Sveriges regering hade gett och i studion fanns då finansministern Anders Borg som presenterade sitt förslag och oppositionsledaren Magdalena Andersson från socialdemokraterna, som förstås hade en helt annan bild av verkligheten än den som Anders Borg hade. Samma fann jag också samma make och i samma frustrerande tillstånd befann jag också någon dag senare när vicelantrådet och finansministern Roger Nordlund presenterade en tilläggsbudget i Radio Åland och hade som diskussionspart med sig oppositionsledaren Mats Perämaa i studion. Att hur är det möjligt att man kan se så olika på siffror. Hur är det möjligt att man kan ha en så helt olika uppfattning om verkligheten, som man kan ha om man plötsligt står i regeringsställning och i oppositionsställning. Jag tror att det här väcker ganska stor frustration hos lyssnarna. Att man kan vända och vrida och få till det på det här sättet att man som lyssnare inte förstår att hur är läget riktigt. Är det bra eller är det dåligt. Eftersom jag vet vad finansministern Roger Nordlund presenterade i studion på Radio Åland den dagen så vet i alla fall jag hur min bild av verkligheten var och den låg naturligtvis mycket närmare hans uppfattning och sanning än den som oppositionsledningen presenterade. För det är ju så att det är otroligt viktigt att man är öppen med siffror och att man redogör för dem så noga det bara är möjligt och att man absolut inte undanhåller någon aspekt. Därför så blir jag lite irriterad över att det nu på ett tendentiöst sätt förs fram att landskapsregeringen i samband med presentationen av bokslutet för 2013 skulle ha undanhållit några siffror eller på något sätt presenterat ett bättre resultat än vad det de facto var. Det här påstår oppositionsledaren Mats Perämaa och jag tycker att det inte är korrekt.

Alla de som var med på presskonferensen vilket säkert finns både filmad och dokumenterad på olika sätt vet att landskapsregeringen redogjorde för precis som brukligt är, att det inte är några nyheter eller märkligheter alls, utan vi redogjorde för budgetuppföljningen och vi redogjorde också för affärsbokslutet. Det som jag finner är att man tycker att det här resultatet var för bra. Är det de som är problemet? Att affärsbokslutet visar ett plus på 3 miljoner. Det är tydligen det som är väldigt stötande i den här diskussionen. Jag tycker att vi har ett gemensamt ansvar att se till hela Ålands bästa och också se dem goda saker som de facto också finns i det här arbetet. Det goda, om man nu vill berätta då, vad som är sanningen om bokslutet och också om den här tilläggsbudgeten, så var ju att resultatet visar bättre än vad vi hade vågat tro tidigare. Det visar också att landskapet har jobbat hårt med förändringar, inbesparingar och framförallt omställningar och strukturella förändringar som har gjort att vi har fått ett bättre resultat. Det är väl bra det. Eller hur?  Det finns ljusglimtar.

Också det att det finns en fortsatt investeringsvilja och att vi nu lägger en stimulansbudget i Ålands Lagting, därför att det finns en investeringsvilja i vårt samhälle och förhållandevis stor också. Om vi med 1,2 miljoner kan kickstarta projekt som gör att det frigör 35-40 miljoner ute i vårt samhälle, så är väl det otroligt bra. För är det inte det vi vill se? Är det inte därför vi är här? För att vi vill få fler arbetsplatser, mera sysselsättning, fler ålänningar som gör konstruktiva och goda saker för vårt samhälle. I varje fall är det därför som jag är här.

En annan sak som jag också tycker att man kan poängtera och som är positiv, är att den är mycket regionalpolitisk den här budgeten. Den stimulerar till projekt och företagande som kommer igång på hela Åland. Allt ifrån Eckerö med den landbaserade fiskodlingen till skärgårdskommuner och till andra kommuner runt om på Åland. Också i centralorten finns det projekt som gynnas av de här 1,2 miljonerna som vi nu för in och det är efterlängtat och det är viktigt. Framförallt är den landbaserade fiskodlingen som betyder 20 nya arbetsplatser på västra Åland. Det är mycket bra och mycket viktigt. Här finns ett arbete som också har gjorts av landskapsregeringen som man kanske inte kan läsa sig till, varken i budgetar eller i tidningarna eller någon annanstans. Min kollega minister Aaltonen brukar berömma näringsministern med att säga att Fredrik – connecting people. För om det är någonting som har hänt bakom kulisserna också som man inte har sett och hört talas om är att det har försiggått ett enormt arbete i nätverkande, få människor att samsas runt samma bord, att komma samman och se möjligheterna för att få det privata kapitalet, att tillsammans med en injektion från det offentliga komma igång och rulla vidare och kanske få det där som man behöver i precis rätt ögonblick för att de facto inleda ett projekt. De här 1,2 miljonerna tror jag skapar mer framtidstro än kanske något vi har hittills gjort på många år.

Så jag tror att det är viktigt att vi också berättar om de goda tingen och inte undanhåller någonting bara för att få tillvaron att verka mer mörk än vad den de facto är. Framförallt så är alla siffror ytterst transparenta och öppna och har redogjorts ur alla tänkbara sätt.

När man sen talar om underskottet och det ackumulerade underskottet som de facto är ett resultat av många års budgetar. Det har vi naturligtvis med oss i ryggsäcken och någonting som vi måste jobba med ytterligare framöver.

Jag tycker också att man ska vara sanningsenlig och när man talar om budget för 2013 så ska man också säga att vid sidan av underskottet så hade landskapsregeringen en reservering på 10 miljoner. Då berättar man också om helheten och inte bara valda delar om man nu vill ha ett korrekt sätt att presentera ekonomin på. Jag tycker också att man ska nämna att den här tilläggsbudgeten som alltså är ett tillägg till budgeten för år 2014 är de facto en plusbudget. Den balanserar på 293000 euro, d.v.s. den förbättrar resultatet för 2014 med 300000 euro trots att vi har hittat de här extra pengarna för stimulans.

Sedan så skulle jag vilja kommentera lite grann det här PAF, tillväxt- och hållbarhetsfonden som nu har kommit som ett initiativ från liberalerna. Jag ser framemot att höra presentationen av det här. Men i mina ögon så blir det här ett helt nytt sätt att börja använda PAF medel. För det första så tar man bort inflytandet över de här pengarna från den folkvalda församlingen. Alltså landskapets representanter ska inte längre få bestämma vad som händer med det överskott som våra bolag genererar. Det här är en mycket stor avvikelse från hur vi tidigare har tänkt och jag tycker inte att det är demokratiskt att göra så här. Det andra som också är slående med det här är att vi har tidigare använt PAF medel för i huvudsak tredje sektorn och till projekt i budgeten för 2014 för sådana satsningar som är utvecklingsinriktade och som de facto bidrar till en förändring. En stor förändring i vårt samhälle. Det är definitivt inte att föra in de in på ordinarie moment som ledamoten Perämaa sade. Så det här är innebar ett helt nytt sätt att använda PAF medel som nu ska gå till näringslivet och då får vi försiktigt påminna om att vi ständigt kämpar med problematik kring statsstöden. Tack.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra att vi har kommit till den gemensamma ståndpunkten som är ungefär det att siffrorna ska presenteras transparent och vara förståerliga. Därför har jag valt att nämna de siffror som står i det här dokumentet till tilläggsbudgeten och lantrådets namnteckning torde finnas under dokumentet så då ska de vara så offentliga som de bara kan bli. Och visst, det fanns tidigare ett ackumulerat underskott, men att ökningen år 2013 var ca 10 miljoner euro och vi ser motsvarande ökning framöver också. Det är det som vi önskar, att vi går in i den fortsatta politiska diskussionen utifrån en utgångspunkt som vi bör bedöma så lika som möjligt. Jag tror att dessvärre kan det vara så att man får en annan bild om man hör på det här än den bild man fick då när bokslutet presenterades. Men öppenheten är viktigt och där är vi överens.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag ska medge att jag är glad att landskapsregeringen har tagit det beslutet när det gäller det här borgensantagande för byggande av den här landbaserade fiskodlingen. Det är ett bra beslut och alla berörda ska ha beröm. Men jag skulle också säga att man också måste visa på att Eckerö Kommun har varit handlingskraftig som kommun som har ställt upp med markområden och i snabbt ordningsföljd har verkställt alla beslut som behövs. Det är så det ska gå till och därför är det bra med ett kommunalt planeringsmonopol.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Absolut. Hedras alla i det här projektet som har varit involverade. Jag tycker också att det blir en bra satsning för den delen av Åland, men det är också en bra satsning för hela Åland. Ur miljösynpunkt men också för sysselsättning och ekonomi. Så det här är det bästa. Om vi kan samverka på ett positivt sätt mellan det offentliga dit också Eckerö Kommun hör och de privata aktörerna så kan vi komma till resultat. Det här är inget litet arbete som har gjorts av någon av de involverade utan nu är det bara att hoppas att projektet kan sjösättas eller landsättas i det här sammanhanget och lyckas väl. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, till den delen är vi överens. Men sen det här som berör de övriga investeringsstöden som man lyfter upp här så är anslagen helt ok, men jag ville bara framhålla som jag sade i en tidigare replik att det här har vi från oppositionen påpekat om tidigare, att behovet finns. Näringslivet har påpekat och det är bra att landskapsregeringen också har insett det.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Landskapsregeringen har insett det för länge sedan och därför har vi också haft investeringsstöd i den ordinarie budgeten. Det här är ett extra tillskott. Mot den fond som vi ser i de siffror som ÅSUB har målat upp och där vi bedömer att vi behöver ge en extra stimulansåtgärd. Just nu, ett vårregn i rätt tid.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Karl-Johan Fogelström

Fru talman! Ja, det blåser kalla vindar runtomkring oss. Finlands ekonomi går från negativ tillväxt till mycket liten tillväxt. Återhämtningen går långsammare hos oss än bland våra EU handelspartners. Om krisen mellan Ryssland och de gamla Sovjet republikerna förvärras kan också handeln mellan Finland och Ryssland drabbas. Vilket i förlängningen som tidigare talare har påpekat och vilket i förlängningen påverkar klumpsumman negativt. Handeln med Ryssland står för ca 10 procent av Finlands utrikeshandel. ÅSUB:s senaste konjunkturrapport för den åländska ekonomin är som bekant inte uppmuntrande läsning. Vår ekonomi går på tomgång. Allt är inte svart dock. Arbetslösheten väntas inte stiga till mer än 3,8 procent, vilket är väldigt blygsamt jämfört med vår närmaste omvärld. Näringslivet är svagt positiva vad gäller möjligheterna att expandera och öka omsättningen. Det finns alltså investeringsvilja inom näringslivet. Det är tydligen fortfarande klokt att investera under lågkonjunktur. Det är därför helt riktigt att tilläggsbudgeten beaktar rådande konjunkturlägen och innehåller åtgärder för stimulans med näringslivssatsningar. Detta har berörts av flera talare, så jag går inte in i detaljer på annat sätt än att konstatera att landskapsregeringen också i detta avseende för en proaktiv utvecklingslinje.

Fru talman, det som är framförallt kännetecknande för denna regering är att den driver en politik för förändring och utveckling. Inom den offentliga förvaltningen börjar nu work in progress ta form i konkreta resultat inom flera vitala politiska områden. Slutrapporten för kortruttsförstudien är klar och landskapsregeringen kommer de närmaste dagarna med ett meddelande om skärgårdstrafiken, ett kortruttsmeddelande som bl.a. kommer att innehålla förslag om att påbörja förnyandet av vår flotta för skärgårdstrafiken. Landskapsregeringen äskar i tilläggsbudgeten medel för att in begära offerter för en ny färja, special designad för våra förhållanden.

Kommunernas socialtjänst (KST) och den digitala agendan där börjar förslagen få slutliga former. Arbetet att samordna infrastruktursektorn kommer och behöver accelerera. Tankarna på att samordna också äldreomsorgen med KST finns med i det s.k. röret. Rationaliseringsarbetet inom landskapsförvaltningen fortsätter och ett konkret uttryck för detta är att antalet anställda nu minskar under den sittande regeringens mandatperiod.

Ett meddelande om strategi för hållbar utveckling har lämnats till lagtinget. Meddelandet är ett visionärt dokument som då det börjar användas blir riktgivande för utvecklandet av Åland till ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle. Om något ligger i tiden så är det detta meddelande ”Alla måste vara med om jorden ska kunna räddas” är en rubrik i Dagens Nyheter idag. ”Vi måste bryta vårt beroende av fossila bränslen” säger man i samma artikel.

Biodiesel baserat på slaktavfall från fisk minskar koldioxid utsläppen med 92 procent. Biodieseln är nu i stort sett certifierat för E5, d.v.s. det kan användas i alla dieselmaskiner. Även de moderna. Det finns planer att fiskodlarna går samman och gör en gemensam biodiesel anläggning. Vad den nya landbaserade fiskodlingen gör, de kan också komma med ett bidrag. Så det finns kanske en potential att tillverka ungefär 2000 ton åländsk miljövänlig diesel.

Vindkraft producerar el med nästan inget koldioxidutsläpp. Båda de här är framtida nischer för Ålands bidrag att bryta beroendet av fossila bränslen.

 

Vidare har LR avgivit ett meddelande om Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016.

Fru talman, synliga resultat av ”Work in progress” kommer alltså nu fram i snabb takt. Landskapsregeringen levererar, vilket gör att den svepande kritiken från oppositionen om att ”ingenting görs” är osaklig och klingar alltmer ihåligt.

Landskapets bokslut för år 2013 är bättre än budgeterat. Vilket är ett bevis på att regeringen har koll på kulorna och håller i pengarna. ÅHS ekonomi är nu under kontroll med ett underskridande av budgeterade medel för år 2013.

Tilläggsbudgeten är ett kvitto på att regeringen både gasar och bromsar. Att enbart spara och dra in, ger ingen utveckling – och utan utveckling stagnerar det åländska samhället.

Det här är socialdemokraternas gruppanförande när det gäller första tilläggsbudgeten för år 2014. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! När jag hörde ledamot Fogelström så blev jag att fundera att det är ganska fascinerande hur olika man kan uppleva samma samhälle som vi alla lever. Finansministern Nordlund sade tidigare att han har läst ekonomi och då har han lärt sig att man ska ha minsta möjliga insats och göra största möjliga vinst. Det låter ju väldigt enkelt. Jag har läst boken om Jan Stenbeck som jag tycker är en enormt intressant person när det gäller just det. Här ett kort citat, som har faktiskt ganska mycket att göra med tilläggsbudgeten. Han sade så här: ”grundprincipen för våra investeringar är att göra precis tvärtemot än vad alla andra vill göra och grunden för det är mycket logisk. Folk är gruppdjur. Det alla vill göra är alltid för dyrt och det finns ingen bättre bas att driva bolag än att köpa billigt. Anledningen till att jag byggde ett bolag i motorsektorn var att ingen annan ville ha det för det var oljekris. Vanliga businesser var för dyra. Om du inte tog något i kris som motorbranschen. Därför köpte jag Bröderna Sahléns Toyota Agentur för 12 miljoner. Året efter tjänade vi 16 miljoner på den affären. Då byggde jag en motorgrupp. Så hittade vi mobiltelefon i Amerika och jag blev pionjär på det. Men det här är det intressanta när det gäller den förda politiken. En annan sanning som jag har lärt mig i efterskott är att om någon anledning säger folk att du ska inte opponera dig mot politiker, för då blir det väldigt förtörnade och kommer att hata dig för all framtid. Men och andra sidan har politikerna det jätte tråkigt. De kan inte skriva lagar som ändrar saker utan att det finns ett tydligt behov av det. De kan sitta och veta att det kommer en liberalisering av telekommunikationer. Men skapas det inte några fall där det står en liten och knackar på dörren så blir det en process som tar väldigt mycket tid. Under hela tiden jag hållit på att knacka på telefonin för att starta Tele2 och Comviq har jag mött politiker som sagt att det är svårt att göra något åt lagen. När de senare fattade att liberaliseringen av telekommunikationer är en världs trend då fick jag stöd av många folkpartister och socialdemokrater. Men jag fick inte stöd av de stora industribolagen för de kände att Telia var ett mera närstående djur i djungeln än vad den lilla uppstickaren var.” Vad har detta gör med tilläggsbudgeten och politik? Rätt mycket faktiskt. Folk är gruppdjur, sade Stenbeck. Så är också den som makten haver här på Åland. Jag försökte personligen väldigt tidigt peka på det farliga med den nya klumpsumma ekonomin. Vi kan inte alls påverka intäktssidan. Vi är helt uppkopplade till den finska samhällsekonomin.

För tio år sedan sade jag att aldrig har klumpsumma ekonomin dragit sig igenom en djup lågkonjunktur i den finska ekonomin. Det vi borde göra under goda tider är att spara mera i ladorna. Det var att tala till totalt döva öron. Det var t o m finansministern som sade att vi fullkomligt gödslades med pengar tack vare klumpsumma ekonomin. Resultatet ser vi idag. Ladorna är tömda och vi har en synnerligen ineffektiv offentlig sektor och faktiskt som jag upplever det ett rätt stort politiskt vankelmod om hur situationen skall hanteras nu. Skulle vi haft en regering som vågat tänka lite utanför boxen och inte bara anpassa sig till det som händer på finansministeriet i Helsingfors, så kunde det ha sett väldigt annorlunda ut.

Skattegottgörelsen var 35 miljoner euro 2007. Vi hade ett snitt på 24-25 miljoner. Nu är det troliga att vi kanske landar på 1 miljon. Det är ett kvitto på hur det åländska näringslivet mår. Jag sade att jag ska citera finansminister Nordlund och det måste jag göra. Den 5 april 2013 för lite över ett år sedan sade han att: ”nu lägger vi fram den här tilläggsbudgeten till lagtinget och när vi gör det så har vi fått mera kunskap om den ekonomiska framtiden och konjunkturläget är lite säkrare. Vi kommer att gå från minustillväxt 2012 till ett litet plus 2013 i tillväxten och en förhållandevis stor tillväxt på 2,6 procent år 2014.”  När det gäller den s.k. klumpsumman så verkar det som att den har bättre stabilitet än vi kanske vågade hoppas på för några månader sedan. Eftersom det nu finns en prognos från finansministeriet som pekar på en tillväxt för åren 2013-2016 som är förhållandevis god och sen kommer det som finansminister Nordlund brukar säga att han menar att koncernen Åland har gått bra och att vi har betydligt starkare ekonomisk situation idag än vad vi hade för t.ex. ett halvt år sedan. Det här halva året senare handlar om att finansutskottet faktiskt sade åt landskapsregeringen att det här inte är bra. Gör om. Gör bättre. Jag sade då att det var en väldigt ljus glansbild som finansministern Nordlund målade upp. Det är klart finansministern Nordlund, det är alltid bra att vara positiv men nog behöver vi också vara realistiska. Vi har sett det ekonomiskt politiska vankelmod i den här regeringen. Där kastar det med 3-4 månader. Ibland har det varit väldigt besvärligt och så har det varit rysligt bra igen. Också näringspolitiskt så finns det ett som jag ser som ett ganska stort vankelmod. Tittar man på förslaget till tilläggsbudget så har den i media marknadsförts som någon sorts tillväxtbudget. Det sägs att av ÅSUB:s prognoser så framgår det tydligt att det finns ett behov av näringslivssatsningar. Det sägs också att ökade anslag ger en betydande stimulans till den åländska ekonomin. Det här har vi ifrån Ålands Framtid sida sagt i två år, att man bör minska på den offentliga sektorn och man bör satsa ordentligt på investeringsstöden till näringslivet för att skapa tillväxt. Det sägs att den här summan på 950 000 euro för det nationella företagsstödet på 250 000 euro för investeringsstöd till lantbruket skulle vara så otroligt offensivt. Tittar man på näringsavdelningens kräftgång som jag har sagt år efter år, så när det gäller näringslivets främjande har anslaget minskat med 76 procent de senaste tre åren. Det kan var och en läsa ur den ordinarie budgeten. När det handlar om lantbrukets främjande så har under samma tidsperiod anslagen minskat med 31 procent. Så sent som 2008 fanns det 3 miljoner euro upptaget för lantbrukets investeringsstöd. Nu vet vi att grundbudgeten har varit på 1 miljon och som det framkom i tidigare replikskiften att pengarna är intecknade. Så det blir ganska långt ett spel för galleriet. Men det som gör mig lite fundersam och som jag hoppas att finans- och näringsutskottet kan titta på ganska noga är att landskapsregeringen har noterat att investeringsviljan även i övrigt är god. Vad betyder det här ”i övrigt”? Ja, det betyder att en stor del av de här pengarna antagligen kommer att gå via Norra Ålands Industrihus och när det gäller det landbaserade fiskodlingen på Åland. Det är väldigt konstig formulering för den som man beskriver först i de allmänna motiveringarna och sen säger man att även i övrigt finns det investeringsvilja. Det är klart att det finns en investeringsvilja när anslagen har dragits ner så mycket som det har gjorts under två år. Jag vill säga så att det inte blir något missförstånd att satsningen på landsbaserad fiskodling kan vara en väldigt viktig framtidssatsning. Jag tror att det är någonting bra. Jag kan inte så mycket om det, åtminstone det åländska upplägget, så därför ska jag inte debattera det dess mera. Men jag hoppas att man i finans- och näringsutskottet kan titta på hur mycket av de här pengarna som är öronmärkta för den landbaserade fiskodlingen och hur mycket det finns för övrigt. För garantin, den kan man klart och tydligt läsa att den är upptagen för den landbaserade fiskodlingen. Det sägs också att landskapsregeringen avser att prioritera åtgärder som ökar företagens export av varor och tjänster för turismens främjande. Det här är inga nya prioriteringar. Det här slogs fast redan på 90-talet. De näringar som drar pengar till landskapet ska stödas, men inte lokal service. Därför finns det väldigt många som har pizzerior, hårfriseringar, plåtverkstäder och som är väldigt irriterade på investeringsstödet just för att man kanske inte har strukturen klar för sig. Vad är syftemålet med stödet? Syftemålet är till stöd för näringslivssatsningar, som drar in pengar till landskapet.

När det gäller vindkraften så sägs det att man har fortsatt diskussionerna med riksmyndigheterna, det sägs att förhandlingar pågår och vilka insatser landskapet för övrigt bör göra för att främja användningen av förnyelsebar energi. Det sägs också att landskapsregeringen utreder. Det finns ofta olika ordspråk, ett lämpligt ordspråk är väl kanske att landskapsregeringen utreder medan kon dör i båset, i det här fallet. Vi vet att vindkraften har det väldigt motigt. Vi vet att det mera handlar om en avveckling än utveckling. Vid undantag för 2011-2012 då man kompenserade accisbefrielsen. De här redan utdragna förhandlingarna om att införliva de åländska producenterna i det finska stödsystemet riskerar att få förödande effekter för den egna energikällan som Åland har de absolut bästa möjligheterna till. Vad kan det då bero på att det har blivit så svårt att komma fram när det gäller den här frågan. Nå, det hänger helt enkelt ihop med två faktorer. För det första under de första tre åren så har man haft betydligt högre stöd. Det har varit 105,30 euro per megawatt timme och efter att de tre åren har gått ut och där tror jag att vi börjar befinna oss just nu. Jag kommer inte ihåg datumet i huvudet när under 2011 det här systemet kördes igång, men jag tror att de här tre åren har gått. Efter det kommer stödet att vara 83,50 euro per megawatt timme tills och det är en 12 årig stödperiod som det handlar om eller tills målen är uppnådda på rikssidan. Det var ju så att när det här stödpaketet blev klarlagt så noterade den finska vindkraftsindustrin att det här är helt orimligt och att ålänningarna kommer att ta allt och där har de allt klappat och klart medan vi inte har någonting på plats. Efter det startade lobbyn mot handels- och industriministeriet. Se till och hitta någon formulering i självstyrelselagen som gör att Åland blir på sidan om och där har vi stått hela tiden. Jag är rädd för att vi kommer att stå där tills Finland har uppnått sina mål för sen försvinner stödformerna. Det förslag som liberalerna har lagt är bra. Vi har också ett konkret åtgärdsförslag ifrån Ålands Framtids sida som jag ska återkomma till.

När det gäller ÅMHM så ska man hyra upp nya utrymmen vilket innebär ökade kostnader. Jag noterar att centerns gruppledare sade att det inte var så stora pengar. Men det är trots allt ytterligare 200 000 euro som förs till ÅMHM. Där är jag uppriktigt glad över det som finansminister Nordlund sade att man har tagit till sig kritik när det gäller de enorma avgiftshöjningar som har varit på ÅMHM. Det måste man titta på. Om vi pratar om tillväxt och om vi pratar om att främja det åländska näringslivet så måste vi faktiskt följa upp det lite också med konkreta handlingar.

Beträffande ÅHS så är det 3,5 miljon euro under budget. Det tror jag att alla tycker är väldigt bra. Flera kommer säkert ihåg orsaken till att budgeten för ÅHS blev lite större än vad den kanske borde ha varit. Det här är väldigt glädjande och vi är glada från Ålands Framtids sida och vi hade också en bra diskussion tycker jag när det gällde vårt förslag om att ha ett nordiskt samarbete inom hälso- och sjukvården. Där kom vi inte in på prioriteringar. Jag tycker att det behövs ett bättre underlag än vad vi har nu för att kunna göra prioriteringar. Men så mycket har jag också lärt mig att man bygger om en operationssal till ortoped sal för att få bort köerna. Ortopedi är någonting som vi behöver sköta på hemma plan. Då minskar behovet av dyra externa tjänster och det kommer kanske rent av att innebära inbesparingar. Så det tycker jag är bra också i det här budgetförslaget.  

När det gäller budgetförslaget. Det sista momentet jag vill beröra så handlar om färjan. Den nya färjan. Där man nu skriver: ”att med hänvisning till ovanstående begär landskapsregeringen en fullmakt att gå vidare med att begära offerter och föreslår ett delanslag om 250 000 euro.” Vi har fått vara med tyvärr flera gånger från Ålands Framtids sida bl.a. när det gällde budgeten för LBU programmen och att det här någonting som lagtinget har omfattat. Så har efterhands konstruktionerna låtit. Så därför vill jag från Ålands Framtids sida säga väldigt klart och tydligt att gå med på någon investering där det står 15-25 miljoner euro. Finansministern Nordlund sade att det var kanske lite stort spann och till det kan det komma 2-3 miljoner i hamninvesteringar. Med tanke på hur det har gått många gånger så kanske det är en investering på 30-40 miljoner euro som vi pratar om. Det kortruttsmeddelande som är på gång vet jag inte desto mera om än att det nämndes i talmanskonferensen, att det var på gång. Apropå det, replikskiftet ledamot Lindholm och jag hade tidigare och då ställde jag frågor att jag hoppas att det är på den och den detaljerade nivån som man faktiskt kan få hela bilden. Då fick jag den uppfattningen att så skulle det inte vara. Så det är allt jag vet om kortruttsmeddelandet. Jag tycker att det är enormt viktigt att man skulle ha hela bilden klar innan man går in för sådan här stora investeringar.

Avslutningsvis fru talman, vill jag räkna upp de sex förslag som Ålands Framtid har lagt. För det första, för att finansiera en offensiv näringspolitik med främsta syfte att stärka den privata sektorn, strävar den ekonomiska politiken till att sänka den samlade konsumtionsutgifterna med 5 procent. Det förslaget har vi lagt många gånger. Det andra är, under året inrättas ett stödsystem för den åländska vindkraftsnäringen för att kompensera effekterna av utebliven kompensation efter tidigare års skattehöjningar i syfte att skapa förutsättningar för en framtida utbyggnad. Tredje förslaget. I samband med budgeten för år 2015 återkommer landskapsregeringen till lagtinget med konkreta förslag till förstärkning av den åländska köpkraften. För det fjärde. Trots successivt ökade omkostnader för livsmedelsproducenterna bibehålls det samlade stödnivåerna för landskapsutvecklingsprogrammet på den tidigare programperiodens nivå för att långsiktigt förstärka livskraften och byta uppgivenhet mot framtidstro inom den åländska livsmedelsproduktionen. Det femte förslaget lyder, under året utarbetas en strategi i nära samarbete med sjöfartsnäringen för att möta de stora stundande utmaningarna. Det sjätte och sista förslaget handlar om en ändring av detaljmotiveringen under moment 45.60.20 Ålands Miljö- och Hälsovårdsmyndighet. Där föreslår vi att ÅMHM har de senaste åren genomfört betydande avgiftsförhöjningar inför budgetprocessen 2015 anpassas organisationen så att en allmän sänkning av avgifterna kan genomföras. Nu kanske vi får de sänkta före det rent av.

Fru talman, det här var de förslag vi hade. I övrigt så hänvisar jag till mina kolleger Eklund och Jonsson som mera kommer att motivera de här förslagen.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Först har jag vädjan till ledamoten Eriksson. Ledamot Eriksson sade åter igen idag: ”vi har synnerligen ineffektiv offentlig sektor” och i en debatt i förra veckan så var det ”en stenålders förvaltning.” Ledamot Erikssons uttalanden här i lagtinget citerades följande dag av en tjänsteman i plenum eller på en överläggning. Det som sägs här i lagtinget så fortplantar sig ute i den åländska förvaltningen. Jag tycker att det är tråkigt att man är kritisk mot människor som inte kan försvara sig. Det är det första. Och för det andra så har vi ingen synnerligen ineffektiv offentlig sektor. Vi har en offentlig sektor på Åland där det finns människor som jobbar och sliter från morgon till kväll och ibland från kväll till morgon för att uppfylla de önskemål som landskapet och lagtinget har. Jag tycker att det är väldigt otacksamt att man då ska få höra från lagtingsdebatten och läsa i tidningen att man är stenålders och att man är synnerligen ineffektiv. De gör sitt bästa under de förutsättningar de har.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterar att finansministern Nordlund hellre vill diskutera känslor än siffror idag och det må vara tillåtet. När det gäller en ineffektiv förvaltning, så har jag flera gånger senaste veckan bl.a. tagit upp systemet LEAN, som används på många ställen utom i landskapsförvaltningen. Det sades att det är mycket på gång och så vidare. Jag har forskat i det där. Det finns finansministern Nordlund också personal inom landskapsförvaltningen som tar kontakt också med mig och är väldigt frustrerade över de tröga processer den ineffektiva styrning som finns inom landskapsförvaltningen. Den är inte up-to-date och man ser på vilket sätt man har t.ex. moderniserat och effektiviserat den offentliga sektorn på finska sidan. Det är trots allt samma pengar, som vi ska använda i grund och botten. Bara 0,45 procent när det gäller oss. Så igen, jag är inte ute efter människorna finansminister Nordlund, utan efter systemet. Politikerna och landskapsregeringen har ansvar att se till att systemet fungerar.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det är bra. Jag hoppas att debatten också utformas på det sättet att ingen ska behöva känna sig stött utgående från det som sägs här från talarstolen i Ålands Lagting.

Sedan fru talman, när det gäller klumpsumman så måste jag erkänna att jag har varit ganska orolig senaste månaderna, som jag sade i mitt huvudanförande för det är nu vi skulle få de verkliga prövningarna och dess hållbarhet. Det verkar de facto som att vi klarar också av den här svåra nedgången på ett hyggligt sätt i varje fall med tanke på de åtgärder de vill vidtaga på rikssidan. Det verkar som att det största problemet med klumpsumman idag är egentligen att när man bestämde sig för det här systemet under 80-talet och i början av 90-talet, inte tog med befolkningsutvecklingen som de facto från klumpsummans utveckling för då skulle systemet ha varit ganska bra. Det är det största skillnaden idag egentligen att befolkningen är relativt mycket större idag på Åland än vad det var då när systemet trädde ikraft.

Ltl Anders Eriksson, replik

Finansministern Nordlund var skicklig och ville inte kommentera de citat som jag hade av honom själv för nästan ett år sedan. Men vi lämnar den bilden där hän. När det gällde att måla upp en ljus bild. När det gäller klumpsumman så har avräkningsgrunden fortfarande inte ändrats och befolkningen har ökat vilket är ett viktigt motiv, men det fanns också sammantaget ytterligare fem väldigt väl undervägda motiv som landskapsrevisorerna kom fram till bl.a. att en stor del av det som fanns med på intäktssidan. Det som fanns med på intäktssidan i statsbudgeten tidigare har förts över till olika typer av fonder. Så det finns flera orsaker till att avräkningsgrunden för länge sedan borde ha justerats, men också där står vi och stampar på stället.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Först vill jag precis som minister Nordlund ta förvaltningen i försvar. När det gäller t.ex. jordbruksbyrån på näringsavdelningen så utförs det mirakel av den förvaltningen som finns där och de få personerna och de resurserna som gör vad ministeriet och parlamentet i våra grannländer gör görs oerhört effektivare här och det kan jag belägga med bevis när som helst när jag pratar med både mina svenska och finska kollegor.

Sen till Norra Ålands Industrihus. Jag vill starkt dementera att det skulle vara någon slags stöd till Norra Ålands Industrihus av de här pengarna som vi tar upp i tilläggsbudgeten. Det handlar om en garanti. Alltså en garanti där Norra Ålands Industrihus får gå till banken och låna pengar och sen kommer Norra Ålands Industrihus få betala en avgift för den garantin till landskapsregeringen. Så det är en indirekt inkomst till landskapsregeringen. Sen kommer bolaget Fifax få ett visst investeringsstöd för själva innehållet. Men det går via EU:s fiskerifond. Både den här och nästa.

 

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det först nämnda jordbruksbyråns personal så hör jag till de som aldrig har kritiserat dem. Men också där kunde ja citera ganska många nuvarande landskapsregeringsledamöter. Jordbruksbyrån var stundtals den enheten inom landskapsförvaltningen som kanske var mest utskälld. Den var för stor, det var för mycket och de gjorde ingenting. Märk väl minister Karlström, någonting sådant har jag aldrig sagt. För jag har ganska bra pejl på var man jobbar och var man inte jobbar inom landskapsförvaltningen. Sen när det gäller den landbaserade fiskodlingen så hoppas jag att ministern sade att det här kan bli någonting väldigt intressant för Åland och jag är positiv till det. Men formuleringen på första sidan i allmänna motiveringen var lite märklig. Man fick den uppfattningen att utöver garantin så kommer också investeringsstöden att gå till den landbaserade fiskodlingen och då är det inte så mycket kvar till annat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är precis det de handlar om så om det inte är så tydligt som jag tycker att det står i budgeten, de kommer inte att gå till Norra Ålands Industrihus och den fastighet som Norra Ålands Industrihus tillsammans med en privat ska uppföra i Eckerö Kommun.

Sen vill jag gärna ta det här vad gäller investeringsstöden och att det var så otroligt mycket bättre förr, som ledamot Eriksson tyckte. Tittar vi framåt nu så är de så att i det kommande LBU programmet så är det upptaget ungefär 9,5 miljoner euro i investeringsstöd. Förra programperioden var det 5,5 miljoner euro. Alltså är det oerhört mycket bättre sett ur investeringsvilja och investeringsstödssynvinkel det kommande programmet, som är ute på remiss just nu än det dåvarande.

Sen har vi också skjutit till i den här tilläggsbudgeten 250 000 euro utöver de 1 miljon som vi satte i huvudbudgeten för att täcka upp den stora investeringsviljan som finns där ute. Då ska man också beakta att vi sänkte stöd procenten för några månader sedan. Så nu får man mera pengar ut i det åländska samhället, fast vi har mindre pengar totalt sett.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan inte vara lätt för journalisterna alla gånger att försöka följa med i den här sifferexercisen, så därför säger jag att för var och en så går det att läsa i sammanställningen av budgetförslaget för 2014. När det gäller näringslivets främjande så har anslagen minskat med 76 procent de senaste tre åren och när det gäller lantbrukets främjande så har det minskat med 31 procent under de senaste tre åren. Det kan var och en läsa sig till. Också här ser jag att minister Karlström, vi drog lite på munnen i vår bänk, när han sade att nu satsar vi på mer bidrag och nu kommer det mer bidrag och nu är vi offensiva. Men två år har man varit väldigt försiktig med att använda det enda medel som vi har till främjandet av det åländska näringslivet. Så länge vi inte har skattebehörigheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, fru talman! Vi har en synnerligen ineffektiv offentlig sektor, säger ledamoten Anders Eriksson och tillägger att han har blivit kontaktad av folk som klagar över den offentliga sektorns ineffektivitet. Jag tänkte försöka göra så som ledamoten uppmanade tidigare talare att koppla bort alla känslor. Jag tar ledamotens anförande på stort allvar och frågar: Vilken del av vår sektor är det som dras med denna ineffektivitet, som ledamoten hänvisar till?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vet inte om minister Valve var här förra veckan när vi hade en motion om att effektivisera den offentliga förvaltningen. Då gick vi igenom flera program som används i finsk offentlig sektor, som synbarligen inte används inom landskapsregeringen. Om jag t.ex. nämner FPA som ett exempel så där har man ett visst antal beslut som ska tas per vecka och har man inte lyckats med det så blir man omedelbart kontrollerad, vad är det som har hänt, vad är problemet, kan vi hjälpa till med någonting eller vad är bekymret. Använder man LEAN fullt ut som man gör t.ex. inom Stockholms Stad så kan det faktiskt leda till att man får lov att sluta om man inte producerar någonting. Menar minister Valve att den här typen av effektivitets mätningar finns inom landskapsförvaltningen?

Minister Wille Valve, replik

Minister Valve menar ingenting utan minister Valve försöker fördjupa sig och ta ledamoten Anders Eriksson på allvar. Alltså var finns den här ineffektiviteten? Och den andra frågan skulle vara, vad gör vi åt den? Är t.ex. självständigheten ett mål för att minska ineffektiviteten eller finns det något annat medel som Ålands Framtid föreslår för att uppnå detta om att minska ineffektiviteten inom den offentliga förvaltningen. Var nu sen den ineffektiviteten finns? Det har ledamoten Anders Eriksson fortfarande inte sagt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi har många gånger lite upp och ner vänd parlamentarism här på Åland där det är ministrarna som frågar oppositionen om hur saker och ting ska skötas. Det jag har försökt peka på är att den här typen av effektiviserings system så uppenbarligen inte finns inom landskapsförvaltningen, som finns inom den offentliga sektorn både på finska och svenska sidan. Men inte inom landskapsförvaltningen. Och märk väl igen, jag kritiserar inte enskilda medarbetare utan jag kritiserar den politiskt tillsatta landskapsregeringen, som inte förstår hur oerhört mycket effektivare förvaltning man skulle kunna få, bara man hade lite uppföljning och kanske också visste vad man ville själv politiskt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ledamot Eriksson berättar om de här insatserna och berättar att man vill sänka avgifterna på ÅMHM och sen ville man ännu större, man ville införa ett stödsystem för vindkraften. Det var åtminstone en halvmiljon euro per år tidigare. Sen vill man bibehålla stöden för LBU programmet på tidigare programperiodens nivå och bara det så är 4 miljoner euro mer för programperioden. Så det här handlar om flera miljoner. Så fort ledamot Eriksson och Ålands Framtid öppnar munnen i de här frågorna så rullar miljonerna. Hur ska man då åtgärda det här? Ja, man föreslår att vi ska sänka de samlade konsumtionsuppgifterna med fem procent utan att specificera vad igen. Det vi har sett i tidigare förslag så har varit att vi ska spara på sjuksköterskor och lärare. Ska vi spara på sjuksköterskor och lärare och ge ännu mer till bönder? Är det Ålands Framtids politik?

Ltl Anders Eriksson, replik

Antagligen inte om vi är så populistiska världar som ledamoten Carlsson gör sig till tal för sig. Det är antagligen på det sättet. Men verkligheten är ju den om vi nu tar det här med sjuksköterskor som ett konkret exempel. Vi skrev klart och tydligt i vår motion och märk väl att det var en procent och att vården är en prioriterad politisk sektor för oss där man skulle spara med fokus på onödig administration och byråkrati. Menar då ledamoten Carlsson att det faktiskt inte finns någonting som man kan spara inom byråkrati och administration när det gäller ÅHS, så då är vi illa ute.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ja, man har ju sparat också en del och man har gått in för och fått ett bättre resultat. Man har jobbat med administrationen och det ska ÅHS styrelse ha eloge för. Men man jobbar självklart med det och man har infört den här budgetdisciplinen och man har redogjort för hur man arbetar med de här frågorna, så jag tror att det finns mer att göra. Men man måste också budgetera enligt försiktighetsprincipen så det går inte bara att säga att vi ska sänka utan att säga vad man ska spara och att bara säga minskat byråkrati, det tror jag inte är rimligt att göra. Återigen, det är jätte svårt att göra på det här sättet som Ålands Framtid föreslår. Det är mer populism som man kommer med här, att man säger att man ska sänka och sen redogör man bara för satsningarna i detalj. Det skulle vara bättre om du redogjorde också för inbesparingarna i detalj.

Ltl Anders Eriksson, replik

Är det verkligen om vi är sakliga? Är det verkligen populism att föreslå att man ska spara också inom vård och utbildning? Vi anser nämligen att det måste göras överallt. Är det verkligen populism? Jag tror inte det. Vi har nog väldigt olika definitioner om vad populism är då. Men igen. Ledamoten Carlsson kommer jag så väl ihåg för han har kört med det här år efter år, att vi måste i detalj förklara hur vi ska spara. Menar ledamoten Carlsson faktiskt på ett seriöst sätt att det går på basen av de budgetförslag oppositionen får ta del av att lägga detaljerade förslag. Kom igen! Vi föreslog 1 procent för två år sedan också. Det var helt omöjligt. Vi blev mer eller mindre förklarade som om vi skulle ha några allvarligare fel. Men det tog inte många veckor eller månader innan landskapsregeringen kom med en tilläggsbudget och sparade faktiskt mera än vad vi föreslog.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag ville i min replik beröra först kortrutten och det nya fartyget, som vi så småningom förhoppningsvis ska beställa och sen också lite kring vindkraften. Vi har ju haft ett antal informationstillfällen kring kortruttsmeddelandet och även personliga inbjudningar till samtliga ledamöter. Jag tror att ledamoten Anders Eriksson skulle ha lättare att förstå sammanhanget om han skulle ha deltagit i någon av informationsträffarna. Då skulle han också ha vetat vad det gäller det nya fartyget, så är det inte avhängig gjort enbart av kortrutten, utan ett nytt fartyg behöver beställas oberoende av om kortruttens utbyggnad sker idag, nästa år eller år 2020.

Sen vad gäller vindkraften så jag ett förtydligande på hur och på vilket sätt vill Ålands Framtid stöda vindkraften så att det möjliggörs redan detta år. Ett sådant system vore lägligt det håller jag med om, men hur avser ni det få lagligt?

Ltl Anders Eriksson, replik

Om vi börjar bakifrån så är bekymret det att den EU godkända stödordning man hade att man inte förlängde den ifrån landskapsregeringens sida så vi står där vi står och vi har inte något bättre förslag. Men vi tycker att man bör ta upp det så fort som möjligt.

Sen när det gäller den nya färjan. Det lilla som har informerats i tilläggsbudgeten och det har säkerligen varit utförligare information på andra ställen, så har jag förstått att det är ett flexibelt fartyg som ska kunna användas var som helst på rutterna. Nu känns det på något sätt bak som fram att man inte vet exakt hur rutterna kommer att bli, kommer det att bli sex, fem eller kommer det att vara ännu färre färjor. Det känns som att man kommer med lite fel del av kroppen först när man vill ha en fullmakt för att göra en sådan här stor investering utan att man har presenterat helheten för lagtinget i form av ett kortruttsmeddelande.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tyvärr är det på det viset att det är inte bara ett fartyg som landskapsregeringen borde beställa. I de bästa av världarna borde vi beställa minst två och det har jag också sagt. Helt enkelt därför för att vår fartygsflotta är så pass föråldrad, att den inte motsvarar dagens krav varken vad gäller komfort, vad gäller lastkapacitet eller de faktiska miljökrav som finns. Så oberoende av vilken eller vilka linjer de fartygen kommer att sättas in på, så har det egentligen ingen betydelse i dags läget. Därför att vi kommer fortsättningsvis att ha en sjöväg i den åländska skärgården och dit behöver vi fartyg.

Ltl Anders Eriksson, replik

Om jag förstår infrastrukturminister Thörnroos rätt så är väl det ganska besvärliga ekonomiska läget som jag tycker att vi befinner oss i nu, så har flottan blivit så föråldrad så hjälper det inte utan man måste investera i nytt tonnage. Då blir man ju att fundera. Centern om jag räknar rätt har i åtminstone 20 år har haft trafikminister posten. Varför har man inte gjort någonting tidigare åt de här frågorna? Om det har gått så långt att nu är det fullständigt akut, utan att vi ens kan få ta del av helheten innan vi ska ge någon sorts fullmakt för investeringar i en storleksordning som ingen vet någonting om i det här skedet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Först några ord kring budgetens transparens. Jag hoppas att landskapsregeringen lyssnar och inte känner sig trampade på tårna och indignerade. Landskapsregeringen har som målsättning enligt regeringsprogrammet, att rambudgetering och budgeten som instrument utvecklas och att budgeten reformeras från och med 2013 för att göras mera informativ och överskådlig. Det är direkt citat ur regeringsprogrammet. Det är en lovvärdig ambition som dessvärre har misslyckats. Det är nästan omöjligt att som lagtingsledamot få en övergripande uppfattning om helheten. T.ex. tjänstetillsättningar, nya tjänster, budgettabellerna är borttagna och därmed överskådliga jämförelsetal. Tvärtemot intentionerna vad vi kan förstå. Som oppositionspolitiker så blir det ännu omöjligare, när man inte har access direkt till makten och till det fakta underlag som regeringspartierna har. Problemet blev uppenbart under budgetbehandlingen i höstas och liberalernas uppfattning är att det dessutom var svårt att få viktigt material till lagtinget och till utskottet. Och skulle lagtinget ha ett konstitutionsutskott så anser vi att det hade varit befogat att föra frågan dit.

Tilläggsbudgeten tar upp angelägna näringslivssatsningar, stimulans till näringslivet och den åländska ekonomin. Landskapsregeringen koncentrerar sig på olika former av stöd och bidrag. Det skulle finna utrymme att vara mer offensiv, vara mer på banan och det skulle inte kosta en nickel. Det handlar om att i snabb takt implementera det nya upphandlingsdirektivet, få ordning på upphandlingar under EU:s gränsvärde genom lagstiftning till gagn för offentlig sektor och företagare, samt göra det som man har lovat i regeringsprogrammet, d.v.s. ta fram en livsmedelsstrategi för landskapet.

Det nya upphandlingsdirektivet är en modernisering av EU:s regelverk för offentlig upphandling och avser att förenkla regleringen och förfarandet kring offentlig upphandling samt öka flexibiliteten. Syftet med modernisering av EU:s regler är även att ökade små och medel stora företagens möjligheter att delta i upphandlingar. Samtidigt avser den föreslagna reformen att göra den offentliga upphandlingen mera kvalitets inriktad genom att sociala och miljömässiga kriterier som exempelvis livscykel kostnader eller integrering av utsatta och mindre gynnade personer får en mer framträdande roll i upphandlingen. Mycket intressanta saker ur ett åländskt perspektiv.

Talman, det faktum att vi inte har upphandlingen reglerad under EU:s gränsvärden försvårar situationen både för den offentliga och privata sektorn. Man menar ute på fältet att det är rena vilda västern. Det råder rätt så mycket osäkerhet och de enda företag som gynnas av det är advokatbyråerna i ändlösa rättsprocesser.

Ytterligare en livsmedelsstrategi som bas för den nya EU programperioden skulle ha varit mycket värdefullt. Det skulle ha lyft fram vikten av den åländska livsmedelsproduktionen och klustret. Kanske lugnat upprörda känslor. Att fastslå LBU som en del av EU-programmen och sedan ta fram en livsmedelsstrategi är väl att gå med en viss kroppsdel först.

I tilläggsbudgeten har landskapsregeringen öppnat ett moment om sysselsättningens främjande. Det skulle ha varit på sin plats att haft en diskussion om integration. Landskapsregeringen får kritik för SFI kurserna som hålls på Medis och som förkortas ner nu kraftigt. Det är ett upplägg som inte passar alla inflyttade. Det behövs flexibilitet eftersom de inflyttade inte är en heterogen grupp och har olika utbildning, bakgrund och kunskaper i svenska.

Nu slutar också projekt integration.ax2 och i det lyckosamma konceptet ingår undervisning i svenska, samhällskunskap, IT, arbetsrätt, arbete-, skydd- och jämställdhet kombinerad med omfattande arbetspraktik. Resultatet ur individens synvinkel har varit bra. Över hälften av alla kursdeltagare har fått antingen tillsvidare eller tillfällig anställning. Det är ett projekt som man mycket gärna vill fortsätta med men där man inte lyckats få besked från landskapsregeringen.

Här kan man ta som exempel att under trafikavdelningens ansvarsområden så får allmänna förvaltningen under trafik- och motorfordonsbyrån projekt till en summa av 50 000 euro och där man har en rambudget på 1 miljon. Att ha integration.ax under ett läsår skulle kosta 120 000 euro. Här ifrågasätter vi också de prioriteringarna.

Det finns en budgetmotion som jag är förste undertecknare på och det är ett förtydligande när det gäller ombudsmannamyndigheten och en alldeles brännande aktuell fråga nu när vi har Ålands kommitté som jobbar och diskuterar behörighets frågor, Åland kontra riket. När det gäller ombudsmannamyndigheten och behörigheten på diskrimineringsområdet så är den delad och mycket komplicerad. Det är så att arbetsplatsrelaterade frågor hör till rikets arbetarskyddsmyndighet, frågor som rör tjänsteinnehavare i landskapet hör till landskapets behörighet medan övriga diskrimineringsfrågor inom det privata näringslivet samt landskapets arbetstagare hör till rikets behörighet. Den här fördelningen leder till oklarheter, om vart den som anser sig vara utsatt för diskriminering ska vända sig. Vi kan med fog anta att vi har ett stort mörkertal när det gäller diskriminerings fall på Åland.

Så liberalerna föreslår ett nytt stycke under kapitel 42.60 som skulle lyda ”Tillgängligheten till ombudsmannamyndigheten bör öka och myndigheten bli mer funktionell ur ett medborgarperspektiv. Landskapsregeringen kommer att initiera förhandlingar om en överenskommelse förordning enligt vilket landskapets ombudsmannamyndighet skulle sköta de uppgifter som nu ankommer på motsvarande riksmyndigheter. Det här är en fråga som behöver tydliggöras och klarläggas. Slutligen några ord om ÅHS. Vi har varit inne på det i flera anföranden och i flera replikväxlingar. Att ÅHS sparar så är ett tveeggat svärd om det visar sig att vi får problem med anställningar och att hålla vårdgarantin.

Styrelsen har diskuterat klokt. Man tänker investera och göra om en av operationssalarna till en ortopedsal och där förutsätter vi att man har fört de diskussionerna i styrelsen om en eventuell upphandling av tjänster, men att man har fattat det här beslutet att det behövs investeringar i en egen ortoped sal. Det är precis sådana här frågor som styrelsen ska ägna sig åt och inte interna stridigheter när det gäller den viktiga verksamheten som är högprioriterat bland alla ålänningar.

En sak som också liberalerna skulle velat ha klarlagt är hur landskapsregeringen diskuterar när det gäller patientavgifterna. Enligt den beryktade omställningsbudgeten så skulle de öka med en miljon och det var ett arbete som sattes igång inom styrelsen och man hade en arbetsgrupp, men när man skulle få riktlinjer från landskapsregeringen så visade det sig att det fanns tre olika linjer. Talman, vem som helst förstår det omöjliga i ett sådant uppdrag och vi efterlyser skärpning.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman och tack ledamot Katrin Sjögren för ett sakligt anförande. Det var intressanta aspekter som ni tog upp. Jag skulle gärna vilja diskutera de här upphandlingsreglerna, framförallt det här systemet som nu råder på Åland där man för 200 000 euro upplever det som vilda västern. Det här har vi haft upp i samband med det här tidigare EU-meddelandet i social- och miljöutskottet och vi har haft höranden kring just det här med upphandlingsregler. Där har det klart kommit fram från näringslivets sida att man egentligen skulle vilja ha ett enhetligt system, men man skulle egentligen inte behöva göra det så svårt som med lagstiftning utan om de åländska kommunerna skulle enas om landskapets handbok kring upphandling så skulle det här bekymret lösas ganska enkelt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ja, det här är intressanta diskussioner och det råder någon slags uppfattning på Åland att reglerar man inte saker och har tydlig lagstiftning eller klara direktiv så kan man göra lite som man vill. Men så är det inte. Finns det klar lagstiftning vare sig det gäller t.ex. upphandling eller miljölagstiftning så vet alla vad som gäller. Jag tror att det skulle vara enklast med en klar och tydlig lagstiftning. Också det som är under EU:s gränsvärden för då skulle alla veta vad som gäller.

Ltl Sara Kemetter, replik

Fru talman! Det är ju så att när kommuner upphandlar så följer man ju sina upphandlingsregler som man har antagit i kommunerna och då har vi 16 olika kommuner som alla har antagit olika regler. Bl.a. i Mariehamns Stad så skulle man upphandla med ett värde på 5 000 euro och uppåt. Så det är klart att det upplevs som vilda västern. Tanken är väl den att om vi alla utgår från en och samma handbok på hela Åland så har vi ett tydligt regelverk och behöver då inte lagstiftning. Lagstiftning har ofta lång tid och kan också fördyra.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi vet alla hur lätt det är med kommunalt samarbete på Åland. Får man lagstiftning, som jag uppfattar att också efterfrågas från småföretagare. De måste veta tydligt och klart vad som gäller. De vågar inte ens ge sig in i upphandlingsanbud eftersom det är så otydligt. Man har också dålig erfarenhet från kommunernas sida, att det inte är glasklart vad som ska stå i upphandlingsdirektiven och det finns en massa processer som fördyrar för både landskapet, kommunerna men också för företagarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Ledamot Sjögren tyckte att vi borde ha gjort en livsmedelsstrategi före man började med arbetet med LBU programmet. Jag skulle egentligen kunna säga att LBU programmet är en åländsk livsmedelsstrategi. Det är oerhört mycket arbete nerlagt på det arbetet ifrån organisationer, intresse föreningar, från personer, producenter, från livsmedelsklustret och det utgick ifrån de behoven som finns och har kartlagts på Åland, man har gjort en SWAT analys för att titta på målsättningar, för att titta på åtgärder som ska fylla upp hela den behovskedjan som finns utgående från att näringen behöver ha högre kompetens, produktivitet, lönsamhet och ökad konkurrenskraft och som också tittar på vattenkvalité och biologisk mångfald.

Sen så vill jag också säga att vi egentligen har en livsmedelsstrategi på Åland och det är en person som heter Lena Brenner på landsbygdscentret som är en levande livsmedelsstrateg. Visst kan vi också göra ett nytt dokument och vi har faktiskt funderat på det och tittar lite på att sätta igång det arbetet. Men allting handlar om resurser.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det här med livsmedelsstrategi det står i landskapsregeringens eget regeringsprogram. Det finns fantastiskt duktiga människor inom hela livsmedelsklustret på Åland och verkliga eldstjälar, men samtidigt vet ministern också vilken debatt det har varit, vilken oro det finns och också när det gäller livsmedel så finns det politik i det här också. Hur ska det se ut framåt? Hur ska det se ut om 10-20 år? Det finns också en politisk dimension i hela livsmedelsproduktionen och det handlar om att vara självförsörjande. Så det finns flera faktorer som man skulle kunna ha i en livsmedelsstrategi. Det är politik.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Nej, vi är överens alltså. Jag tycker också att det skulle vara intressant och vi ska jobba vidare på att skapa en livsmedelsstrategi för Åland som inte bara ser ut en primärproduktions perspektiv utan också ur ett livsmedelskluster perspektiv och ur ett restaurang perspektiv och offentligt upphandling perspektiv och tittar på att vi får ut ekologiska produkter i form av varor och mat till människor, att vi kopplar ihop hela den här säcken av fantastiska råvaror som vi har på Åland. Men jag tycker inte att det är fel att vi har gjort landsbygdsutvecklingsprogrammet och prioriterat det. Eftersom det verkligen är aktuellt och behöver göras och det har som sagt varit lite begränsade resurser på jordbruksbyrån och på näringsavdelningen det senaste året. Med tanke på hur oerhört komplext och mycket jobb som har lagts ner och hur många timmar som har lagts ner på det här kommande LBU programmet som vi kommer att få debattera och diskutera förmodligen nästa onsdag och jag gissar att det kommer att bli en intressant och givande debatt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så är det förstås att det finns begränsade resurser i förvaltningen och det är inte tal om något annat, men samtidigt kan ju inte heller landskapsregeringen komma undan med det argumentet varje gång. Granskar man regeringsprogrammet så finns det mycket åtgärder som inte förnärmelsevis är i hamn ännu. Så man kan inte komma undan det där med bristande resurser. Man måste ha haft någon tanke med det där när man skrev regeringsprogrammet. Jag håller med ministern om att det handlar om restauranger, det handlar om framtida försörjningsbehov och det handlar också om vad vi serverar för mat på våra offentliga instanser såsom sjukhuset, inom äldreboende, skolor, barnomsorg m.fl. så det finns väldigt mycket intressanta frågor att ta fasta på, så vi ser fram emot en livsmedelsstrategi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Tack, ledamot Katrin Sjögren för ett balanserat och konstruktivt anförande. Jag skulle gärna be om lite komplettering vad gäller ledamotens utsago om den vilda västern situation som råder beträffande upphandlingar. Jag kan bara tala för den avdelningen jag är ansvarig för och jag tycker att vi arbetar väldigt målmedvetet och inriktat de senaste åren på att formalisera upphandlingarna. Vi har också ett stort antal upphandlingar i storleksordningen några tusen till flera miljoner. Så är det så att vi har brustit någonstans så vill jag gärna ta del av den kritiken och om ledamoten inte vill ge det här i salen så kan vi det ta det på ett annat vis.

Det är väldigt viktigt att den marknad som landskapsregeringen rår över indirekt via offentliga upphandlingar, att den är korrekt och att den är schysst. Det är viktigt för mig och det är viktigt för landskapsregeringen.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag kritiserade inte någon speciell enhet inom landskapsregeringen eller någon specifik kommun. Jag blev fortbildad under förra veckan i ett upphandlingsseminarium. Vilda västern och rättsosäkerhet är direkta citat från det seminariet. Det var en tredje part och det var inte en politiker eller företag. Eftersom vi inte har vettiga regelverk så skadar det både offentlig sektor och näringslivet. Det skulle vara så mycket enklare. Det framkom också att man inte gör riktigt korrekt alla gånger när man upphandlar. Det är inte kritik till landskapsregeringen utan generellt också när kommunerna ska upphandla. Det är inte så lätt det där med upphandling. Alla skulle gynnas av ett korrekt regelverk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ledamoten Sjögren angående budgetmotionen 53.2 013,14 så kan jag konstatera att de byggnader där ombudsmannamyndigheten huserar idag är åtminstone från mitt perspektiv relativt tillgängliga med tanke på att myndigheten ligger på plan ett och att det inte är något problem att ta sig dit. Det går en buss förbi osv.

Det här att marknadsföring och skyltning inte är på plats, det sammanhänger med att den här myndigheten kommer att bildas först i september. Då kommer skylten upp.

När det gäller den andra delen så hänger det också ihop med att vi håller på att bildar en ny myndighet just nu och där flera myndigheter går ihop. Det kan vara rimligt att låta myndigheten komma igång först, men vi har inlett diskussioner med rikssidan om möjligheten att till klargörande syfte överföra behörigheter till denna myndighet.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Det är bra minister Valve att myndigheten blir fysiskt tillgänglig men det var inte riktigt det jag avsåg i min budgetmotion. Självklart är det bra. Utan det jag avsåg i budgetmotionen var precis det här att det råder ett oklart läge, ålänningarna har inte fullständigt klart vart man ska vända sig och här skulle det verkligen vara angeläget att få till stånd en överenskommelse förordning. Vad har ministern för tidsplan när det gäller att nå resultat?

Minister Wille Valve, replik

Tidsplanen består ju av att först låta den nya myndigheten först inleda sin verksamhet och därefter kan vi i klargörande syfte ta initiativ till en överenskommelseförordning, men så länge den här myndigheten inte är bildad så bedömer jag det som prematurt, att dra igång det här. Däremot så instämmer jag i den politiska riktningen. Alltså allting som bidrar till att öka klarhet och begriplighet ifråga vart man som enskild åländsk medborgare kan vända sig när man har blivit diskriminerad är bra. Så det här är någonting som landskapsregeringen kan överväga.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag skulle uppmana landskapsregeringen att ta fasta på det här. Strukturen i budgetmotionen är direkt ur lag- och kulturutskottets betänkande. När vi behandlade ombudsmannamyndigheten så såg vi precis det här att det är ett bekymmer att vi har delat behörighet.

Vi har haft olika ombudsmän. Nu för vi ihop de till en ombudsmannamyndighet och det kan vara bra i sig. Men fortfarande kvarstår det här problemet att man har väldigt begränsat behörighetsområde. Det skulle vara alldeles strålande om vi skulle ha en överenskommelseförordning och oberoende om man har blivit diskriminerad på sin arbetsplats i kommunen, inom landskapsförvaltningen eller i den privata sektorn eller i krogkön, så går man till ombudsmannamyndigheten. Så har vi inte idag. Det är ett enda samhällscurium och det är ganska råddigt. Så jag uppmanar landskapsregeringen att sätta in ett kol i den här viktiga självstyrelsepolitiska frågan.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Så här på sen timmarna tänkte jag säga, men på eftermiddagen börjar väl det mesta ha blivit ventilerat och åsikterna kanske upprepas. Jag tänkte beröra några frågor. Vi från Ålands Framtid har många gånger i olika sammanhang påpekat vikten av att stimulera näringslivet och att skapa framtidstro. Senast i samband med ordinarie budgeten där vi föreslog från oppositionssidan att man skulle ge 500 000 euro i nationellt investeringsstöd och lika mycket i nationellt företagsstöd. I den här tilläggsbudgeten som landskapsregeringen har lyft fram som ett kraftigt stöd till näringslivet, så lyfter man fram i summor 950 000 plus 250 000 euro och det är kanske lite revolutionerande. I och för sig är det bra för det är bättre än ingenting. Så jag ska ge beröm för det att man har beaktat och tagit åt sig av åsikter som kommit fram, men man hänvisar mycket till ÅSUB:s utredning som påvisar det här. Som jag nämnde här i tidigare replik så är det ju inte någon hemlighet att det här har efterfrågats från näringslivet för i olika sammanhang såsom finansutskottet och vi som enskilt parti har representanter från näringslivet och man har påpekat behoven och därför lyfte vi fram det här i samband med ordinarie budgeten. Nu har landskapsregeringen lyft fram de här summorna i tilläggsbudgeten. Det kan vara lite sent att vakna, men bättre sent än aldrig. Kanske det här lagtinget får ta tillbaka men lite senfärdighet har det varit i det här tankesättet att man inte har lyssnat på näringslivet och vad de har efterfrågat.

En fråga som vi har nämnt i motionen när det gäller LBU programmet och nu kommer det ju som ett meddelande som ska diskuteras i lagtinget men jag tänker ändå lite beröra den här och bl.a. så sade ledamot Runar Karlsson att man ska se framåt och man ska se till helheten och han menar att LBU programmet är viktigt när man tittar på sysselsättningen. Han nämnde också bl.a. att en arbetslös kostar 50 000 euro. Då förstod jag inte om det har hans egen åsikt eller om det var centerns åsikt, att LBU programmet är väldigt viktigt ur sysselsättningssynpunkt om man tittar på livsmedelsklustret. Det har vi också påpekat och jag vill citera ur motionen där vi säger att landskapsregeringen står inför ”att fastslå ramarna för genomförande av ett nytt program period för er jordbrukspolitik. Landskapsregeringens aviserade prioriteringar riskerar att få allvarliga konsekvenser för det åländska livsmedelsklustret samtidigt som efterfrågan och utbudet på lokala produkter stadigt ökat. ”Varför jag lyfter upp LBU programmet i den här tilläggsbudgeten i samband med de här investeringsstöden är det att om man ska skapa den här helheten och visionen och framåtsträvande så kan man inte kapa från ena hållet och fylla på i andra. Man drar ner på LBU programmet där förutsättningarna för att driva ett jordbruk vidare försämras och då har landskapsregeringen den tron att skjuter man in investeringsstöd så kommer säkert tilltron att öka. Men det fungerar nog inte så i verkliga livet. Jag tror att kanske några i landskapsregeringen borde bedriva ett jordbruk så man får se hur det fungerar i verkligheten. Sen har det många gånger påpekats i samband med presentation och i andra sammanhang när den här tilläggsbudgeten kom att jordbruket behöver bli mer företagsmässiga, man måste bli mer effektiva, och man ska bli rationella. Jag tycker att det är klichéer som man kastar ur sig mot jordbrukare och man nedvärderar egentligen jordbrukets och jordbrukarnas kompetens och man tror inte att de är effektiva och tittar på post och att man inte är företagsmässigt effektiv. Det skulle vara intressant att veta var man har fått de här påståendena ifrån att inte jordbruket är effektivt och att jordbrukarna inte är företagsmässiga. Det nämndes förut här i debatten att man inte bara kan kasta ur sig saker och ting utan att ha det verifierat. Jag tror att finansministern var en av dem som påpekade det här i tidningarna att vi borde bli mer effektivare och mer företagsmässiga. Intressant skulle det vara att veta var de uppgifterna kommer ifrån att vi inte är det. Jag tror att jordbruket inom den här tidsperioden har fått effektivisera sig ganska mycket och man skulle inte ha överlevt överhuvudtaget om man inte hade rationellt tänkande och samkörning av maskiner. Vi har en stor förmedling av tjänster idag som bedrivs som företag till jordbruket där man har försökt minska sina egna investeringar och hyr upp istället. Allt för att bli effektivare och få ner kostnaderna. Man får som jordbrukare gång på gång höra från politiker och landskapsregeringen att man inte är effektiv. Jag skulle kunna säga mycket om tankarna runt det här.

Tilltron till landskapsregeringen stödpolitik är inte så stor utan det finns kritik och landskapsregeringen lyfter fram många gånger att det inte finns resurser tillräckligt att möta upp de här stödprogrammen och behoven. Det är klart att resurserna är begränsade, det vet jag. Men man kan väl tänka i de banorna att vad händer den dagen när vi inte har det här livsmedelsklustret som vi kan leverera till när de har slagit fast dörrarna för att det inte fungerar. Jag tror inte att man kan pina och bedriva någon slags gränsfall till slaveri på jordbruket och uppmana de hur länge som helst innan man slutar och det finns redan nu tendenser till att många kommer att sluta. De är många som har investerat mycket och de sitter fast i en fälla. De sitter fast i lånefällan och är tvungna att driva vidare. Så när det nämns här att den här programperioden kommer som någon slags meddelande och som ska vara revolutionerande och att det ska vara det bästa som man kan få. Man jämför med att Finland har likartade stöd, men man glömmer bort en sak och det är att varor till Åland och det vi exporterar så kostar en del. Det motsvarar ungefär 10 procent av kostnaderna som lantbruket har idag. Det här är någonting som man hela tiden skjuter åt sidan. Plus att under nuvarande programperiod så har kostnaden för själva driften av jordbruket stigit med 20 procent. Så räkna själva så ser ni vart det bär iväg.

Sen tänkte jag beröra det som kollegan Anders Eriksson var inne på, anskaffningen av en ny färja eller fullmakt in blanco för den här nya färjan som ska byggas. Det är ju inte så mycket mer att kommentera men man tycker att det här beslutet borde varit åtminstone i samband med att man tar ett beslut i kortruttsmeddelandet, men jag har en viss förståelse för att det måste skaffa nya fartyg hela tiden. Men eftersom man inte har fastställt hur framtida kortrutt ska se ut så kanske det känns lite som att man inte vill ge en fullmakt in blanco. Men kanske att vi får några förklaringar till det här när det blir behandlingar i finansutskottet, så får vi se vart det här leder.

Sen tänkte jag ytterligare beröra det här verkstadsprojektet och flyttningen av verkstaden och sjöverkstan till Lumparland. För mig känns det lite märkligt att man försöker jobba från landskapsregeringen om jag förstår rätt att man ska lägga ut mer på privat drift och att man ska försöka få entreprenörer som tar över saker och ting.

Det är lite märkligt att man nu börjar göra någon sorts förstudie av att flytta verksamheter innan man har tagit ett strategiskt beslut på vad det är vi ska ha i landskapets drift eller ska vi överföra allting på entreprenörer där man får en viss konkurrensutsättning av verksamheten. Så för mig är det lite märkligt tillvägagångssätt att man ska göra en förstudie av det här och tillika kommer det här att vägunderhållsenheten också eventuellt flyttas. Jag nämnde i en replik, att landskapet har tidigare gjort dåliga affärer när det gäller sådana här byggnader och jag hoppas att man inte gör något liknande som jämförelsevis hälsocentralen, där byggnaden var utdömd och att det inte skulle löna sig att renovera och sålde bort den till en billig peng och sen konstaterades att det var ganska enkelt att åtgärda det. Ingen var förstås lyckligare än en entreprenör och all heder åt honom som köpte den förstås och satte den i skick. Men jag hoppas nu att det här verkligen är undersökt för det finns alltid viljor som vill ha nytt och inte titta på vad det kostar att renovera. Det här borde följas upp så att man inte blir överkörd i det här fallet för jag ser inte riktigt nyttan av att kasta pengar i det här skedet när man har en ansträngd ekonomi i landskapet och då börjar man ha planer på att flytta enheter för det är inte gratis allting sådant här. Det kan det inte vara. Jag sitter själv i finansutskottet så jag kommer att fråga ministern där, men han har väl redan begärt en replik förstås. Men att jag har en möjlighet att fråga där vad det här innebär och jag vill ha faktiskt lite mer information än vad det står i tilläggsbudgeten.

Ytterligare så måste jag backa lite när det gäller färjetrafiken och inköp av färjor. Har landskapsregeringen någon gång funderat i de banorna att man skulle bjuda ut hela verksamheten med färjor och alltihop och att man inte överhuvudtaget gör dessa kapitalinvesteringar utan att man bjuder ut en linje med färjor och allt utan att man har några bekymmer med anskaffningar. Har man diskuterat i sådana banor? Har man jämförelsepriser och vad innebär det i kostnader? För det kan åtminstone inte bli så stora kapitalkostnader, men en upphandling behöver ju göras förstås. Man borde vara ganska flexibel och öppen för alla möjligheter när vi tittar på kostnader, för alla vill vi ju ha en bra skärgårdstrafik och helst så billig som möjligt. Då behöver man vara öppen för alla möjligheter. Jag hoppas att landskapsregeringen och minister Thörnroos kan ta och titta på det här. Vi kan fråga ministern när vi träffas i finansutskottet.

Jag stannar här och det får räcka för min del.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Först vill jag säga att jag tycker att Ålands Framtids anföranden känns ganska dystra. Men som tur är får vi höra Axel Jonsson om en liten stund, som kanske ser någonting positivt på framtiden än de två föregående talarna gjorde. Sen vill jag säga att i budgeten för 2014 så tog vi upp ungefär 800 000 euro mer i nationellt stöd än vad man har gjort de senaste åren. Det gjorde vi samtidigt som vi sade att vi vet att det finns en investeringsvilja och vi kommer att täcka upp det behovet i det första tilläggsbudgeten som vi gör nu med faktiskt ytterligare 950 000 euro i nationellt företagsstöd. Vi satte 1 miljon till landbruket och vi hade en ansökningstid som gick ut sista mars och vi konstaterar att det fanns lite mer efterfrågan än den miljonen. Det var inte så mycket men det räckte nästan till. Men trots det så vill vi öka på med 250 000 euro till för att stimulera till ytterligare investeringar i lantbruket under 2014. Sen vet vi som sagt att vi totalt sett nästa programperiod planerar att föra in ungefär 9,5 miljoner euro i investeringar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Karlström lyssnade inte riktigt på mig, tror jag, för jag berömde ju faktiskt ministern och landskapsregeringen för att man inför det här. Det var bara det att vi från Ålands Framtid lyfte fram det här redan vid ordinarie budgeten och då fanns det underlag redan då bl.a. från företagare och jordbrukare att det fanns ett behov. Det är väl den här senfärdigheten som jag påpekade att man kanske ska lyssna på företagen och se på de behov som efterfrågas.

Minister Fredrik Karlström, replik

Alltså det fungerar ju som så att vi på näringsavdelningen har kontakt dagligen med företagare som vill söka och veta vilka möjligheter det finns för investeringsstöd. Vi vet ungefär vad som ligger i röret där ute. Och just när vi skrev budgeten för år 2014 så fanns det behov för ungefär för 1,5 miljon euro. Men då sade vi att vi ser hur långt det faller ut och visar det sig att det finns ytterligare investeringsvilja så återkommer vi i tilläggsbudget. Vilket vi har gjort. Så jag tycker inte att det är så jätte konstigt. Sen till det andra att man undrar varför jordbruket inte är mera effektivt, lönsamt eller produktivt och att det var någon slags hån någonstans ifrån. Det är bara så enkelt att man har haft de här SWAT analyserna och att man har sett det att det åländska jordbruket har möjlighet att bli mer produktivt, det har behov av att bli mer lönsamt och det har behov av mer kompetensutveckling för tiderna blir bara mer och mer avancerade och det kommer att krävas mer och mer maskiner och datorer och automationssystem. Det är just det som det här kommande LBU programmet kommer ge möjlighet för.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Karlström talar om behov. Visst, finns det behov. Men då måste man ha tilltro till politiken också och den är inte idag riktigt på topp när det gäller tilltron från näringslivet till landskapsregeringen. Ministern har en tolkning och jag har en annan. Jag träffar jordbrukare alla dagar och de ringer jordbrukare till mig så jag vet inte vilka kontakter minister Karlström har, men med den här programperioden som är på gång nu så finns det en misstro mot den politiken. När det handlar om jordbruksinvesteringar och politik så är det inte några sex åriga tider man räknar utan här pratar vi om 25-30 år när man gör en investering på en ladugård på 1,5-3 miljoner euro. Man är fast för livet och den här politiken är sex år.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Två saker. För det första ledamot Eklund och flera före honom har uppfattat det som vi skriver om fartyg i skärgårdsflottan som att det är en fullmakt in blanco. Det är de facto inte. Vi begär in en fullmakt här för att begära in offerter och sen skriver vi klart och tydligt att vi kommer tillbaks till lagtinget när vi har en exakt summa som vi kan begära anslag för och då kommer lagtinget också vara med om att fatta beslut om beställningen av en färja. Så detta är inte en fullmakt in blanco utan det här är ett steg vidare i den här processen. Så ledamot Eklund och alla andra kommer att vara med och fatta det slutgiltiga beslutet när vi har en exakt siffra.

Sedan fru talman, det andra var det att jag har den största respekt för alla jordbrukare på Åland och alla andra företagare. Jag fortsätter i min andra replik.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag uppfattade det nog precis som finansminister Nordlund sade, att det är fullmakt in blanco att göra en upphandling och inte för att anskaffa ett fartyg. Det jag ville påpeka är att man också skulle kunna begära offerter för att bjuda ut hela trafiken, d.v.s. fartygen också och inte bara driften och att landskapet står för fartygen. Det finns ett alternativ som man bör titta. Jag vet inte kanske att det har gjorts det, men infrastrukturministern kan väl säkert informera om det.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag passar för jag tror att infrastrukturministern har en bra förklaring på det, men det är en intressant frågeställning det håller jag med om. Jag lutar lite åt Eklundska tanken faktiskt men jag har inte riktigt fått support här från min högra sida. Men respekt för jordbrukarna och deras företagsamhet. Det jag sade på presskonferensen som antagligen ledamot Eklund hänvisade till var att när vi inledde en ny programperiod så är det nya förutsättningar och då kanske man måste planera på ett nytt sätt. Det har ingenting med deras företagande eller icke företagande att göra, utan jag tror att de är minst lika duktiga och kreativa företagare som alla andra ålänningar och kanske duktigare i vissa sammanhang också. En ny programperiod och nya förutsättningar och då kanske att man behöver planera på ett annat sätt. Det är verkligheten.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det stämmer att man måste planera på ett annat vi och jag kan ju referera till en stor ekologisk jordbrukare och han menar att måste börja ifrågasätta sina utvecklingsmöjligheter för sitt företag, att han kanske måste trappa ner, ta bort en anställd för att få verksamheten att gå ihop. Den här utvecklingsfasen den försvinner. Det är det som händer och då är frågan vad har man vunnit.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är sant som finansministern säger att jag har varit mycket tveksam till att lägga ut skärgårdstrafiken på totalentreprenad. Det finns klara fördelar när landskapsregeringen äger fartygen. Men i min vision som jag har själv och som jag delar åtminstone med vicetalman Roger Jansson, så skulle man kunna tänka sig att nästa fartygsbygge efter det här alltså det som går in på östra Föglö – Kökar, att det skulle kunna sättas på totalentreprenad kanske på 20 år, så att det innefattar nybyggnation av fartyg och sen driften för 20 år. Det är ett tänkbart alternativ som man bör titta på.

Vad sen gäller byggnadsinvesteringar, så är det så att den förstudie som ska inledas ska ju naturligtvis också noggrant titas på och säkerställas att det faktiskt finns ett rejält behov av att flytta. Bedömningen från avdelningens sida är att det är så men vi ska naturligtvis titta på det för säkerhets skull en gång till. En flyttning är inte självändamål utan det är i så fall pga. fukt och mögel, som är farligt för vår personal som finns där.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är bra om man tar det här initiativet och tittar på en totalentreprenad på färjetrafiken. Möjligheten borde kanske ha funnits redan vid den här anskaffningen. Svaret får jag kanske i nästa replik eller av någon annan.

Sen när det gäller den här flytten av verksamheten i Möckelö så tycker jag att man ska vara väldigt försiktig med att lägga ut pengar och flytta nu bara för att man har åberopat det att arbetsmiljön är dålig där. Allting går att sanera. Det är klart att det innebär kostnader, men det är inte gratis att flytta verksamheter heller till en annan ort och börja från noll. Vi måste tänka på framtiden här i lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! En levande skärgård, en skärgård med utvecklingspotential kräver ett modernt tonnage. Men det är också oerhört viktigt att vi inte hamnar i en ställning där landskapsregeringen sitter pantfånge i det privata monopolet som har skett t.ex. på finländskt håll. Därför är det viktigt att vi har eget modernt tonnage men också delvis på totalentreprenad, kan lägga ner vissa linjer och då är det om 20 år som man behöver göra upphandlingen på.

Vad gäller verkstadens flytt eller inte flytt, så känner jag att vi är helt överens ledamoten Brage Eklund och jag, vi behöver mera tilläggsinformation och det är den fullmakten vi skaffar oss i den här tilläggsbudgeten för att arbeta vidare och få fram fakta underlag och sen i lite senare skede ta ställning till huruvida verkstaden ska flytta från Möckelö området och i så fall vart den ska flytta och inom vilken tidsrymd.

Ltl Brage Eklund, replik

Det låter ju bra det där. Men jag hoppas också att det efterlevs på det viset som ministern nämner här. Jag hoppas också att när det gäller den här färjetrafiken och det att man verkligen tittar på det här att sätta som pantfånge i det privata har väl att göra lite hur man skriver avtal och kontrakt. Det är väl där som man ska vara väldigt noga med vad det står där och att man anlitar sådan expertis som verkligen begriper sig på det här, för inte ska man sätta sig som pantfånge eller sikta bara på det privata bara för att man bjuder ut en sak på öppna marknaden. Det kan inte vara på det viset för då skulle vi driva allting i samhällsregi och det ser jag inte riktigt som en ljus idé.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Eklund har i repliker och nu också i sitt huvudanförande tagit upp det här landskapets verkstad på Möckelö och meddelar nu också att det ska diskuteras i finans- och näringsutskottet. Då vill jag ta tillfället i akt och påminna om det som inte har nämnts i de här replikerna och det som inte har nämnts från landskapsregeringens sida och det är att det är samhällsservicereformen i det infrastrukturella koordineringsarbetet som där föreslås, så är det meningen att de verkstäder som finns i landskapets offentliga regi ska samordnas på lämpligt sätt. De finns i landskapets regi och de finns i stadens regi och det är viktigt att det tas in i den här diskussionen om hur samhällets framtida verkstads verksamhet ska se ut. Inklusive då hur mycket man kan köpa in ytterligare från privata sektorn i det sammanhanget.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det där är bra påpekande och sådant som man behöver ta ställning till när man väger in alltihop så att man inte går och gör förhastade beslut nu på en flytt till Lumparland av någonting som man kanske kan samordna på något annat ställe och på ett närmare område där det finns verksamhet eller lokaler som duger bra till att bedriva vägunderhållningsdelen och även underhållet på sjötrafiken. Därför uppmanar jag lite att man avvaktar tills man har hela den här klart för sig och att man vet vad man vill ha och sen kanske man kan börja göra beslut.

Vtm Roger Jansson, replik

Ja, det är viktigt att man inte talar om landskapets verkstad utan att man pratar om sjöverkstaden. Där är läget just nu så i Långnäs att det inte finns utrymme för en reparationskaj i dagsläget och man talar också om en eventuell sjöverkstad skulle sättas på andra sidan landsvägen uppe på land. Det har man också diskuterat och därför tror jag att det är viktigt med den här förstudien eftersom det finns tankar kring i kring att lösgöra områden i Möckelö och att anlägga någonting nytt i Långnäs och att det utreds ordentligt och att man inte låser sig på förhand till lösningar, så att vi får onödiga dubbelinvesteringar i anläggningar och så att vi får också ett större personalbehov i offentliga sektorn än vad vi skulle ha ifall att vi samordnar verksamheten.

Ltl Brage Eklund, replik

Ja, det är väl inte så mycket mer att kommentera för jag tror att vi är ganska överens om åsikterna där ledamot Jansson och jag när det gäller tillvägagångssättet och att man väger in alla parametrar innan man fattat det slutliga beslutet om hur det ska se ut helt enkelt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts härmed och fortsätter vid plenum den 16 april 2014.

Remiss

9        Posten Åland Ab till folkaktiebolag

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 16/2013-2014)

Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid ett senare plenum.

Remiss

10      Gränslöst Åland utan gränshinder

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 18/2013-2014)

Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid ett senare plenum.

Remiss

11      Max tre valperioder i lagtinget

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

Ärendet avförs från dagens lista och upptas vid ett senare plenum.

För kännedom

12      Industriutsläpp

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 16 april 2014.

13      Landskapsregeringens EU-program 2014-2020

Landskapsregeringens meddelande (M 5/2013-2014)

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 23 april 2014.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 16.04.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil