Plenum den 14 december 2009 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 14 december 2009 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Meddelande. 2

Bordläggning. 2

1   Avgift för lantbruksavbytare

Näringsutskottets betänkande (NU 1/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 3/2009-2010)

Bordläggning. 2

2   Landskapsandelarna 2010

Finansutskottets betänkande (FU 2/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)

Bordläggning. 2

3   Avskaffande av allmänna avdraget

Finansutskottets betänkande (FU 3/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)

Föredras. 2

4   Val av landskapsrevisorer

Val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem finansåret 2010 (V 9/2009-2010)

Remiss efter bordläggning. 3

5   Invalidpensionärers återgång i arbete

Landskapsregeringens framställning (FR 9/2009-2010)

Remiss. 6

6   Nytt högkostnadsskydd inom Ålands hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens framställning (FR 10/2009-2010)

Tredje behandling. 13

7   Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba

Lagutskottets betänkande (LU 6/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 3/2009-2010)

Tredje behandling. 14

8   Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna

Lagutskottets betänkande (LU 7/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 4/2009-2010)

Tredje behandling. 14

9   Godkännande av protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 8/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 5/2009-2010)

Andra behandling. 14

10  Ny lag om ordningsvakter

Lagutskottets betänkande (LU 18/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 16/2008-2009)

Andra behandling. 15

11  Blankettlag om privata säkerhetstjänster

Lagutskottets betänkande (LU 19/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 17/2008-2009)

Andra behandling. 15

12  Blankettlag om sammankomster

Lagutskottets betänkande (LU 5/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 2/2009-2010)

Plenum slutar. 15

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller ltl Camilla Gunell på grund av vård av sjukt barn. Beviljas.

Meddelande

Talmanskonferensen har idag diskuterat tidtabellen för lagtingsarbetet fram till jul. Som situationen ser ut nu så kommer finansutskottets betänkande att ligga på bordet på onsdag kl. 13.00. Talmanskonferensen föreslår att vi börjar arbeta med budgeten torsdagen den 17 december kl. 9.30-17.00. Vi fortsätter fredagen den 18 december kl. 9.30 fram till debatten tar slut. Budgetomröstningarna blir måndagen den 21 december.

Talmanskonferensen beslutar på onsdag 16 december om vi börjar kl. 09.30 eller kl. 13.00, vi meddelar också när vi återupptar arbetet efter julhelgen. Måndagen den 21 december är sista plenum före jul.

Herr Landshövdingen

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidentframställning om bifall till förslagen till lagar om i kraftsättandet av de reviderade bilagorna till 1978 års protokoll till den internationella konventionen om förhindrande av förorening från fartyg från år 1973 samt till den internationella konventionen om kontroll av skadliga på växtdrivande system på fartyg.

Talmannen

Herr landshövding! Framställningen kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Bordläggning

1      Avgift för lantbruksavbytare

Näringsutskottets betänkande (NU 1/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 3/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 december. Godkänt.

Bordläggning

2        Landskapsandelarna 2010

Finansutskottets betänkande (FU 2/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 8/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum den 16 december. Godkänt.

Bordläggning

3      Avskaffande av allmänna avdraget

Finansutskottets betänkande (FU 3/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 7/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 16 december. Godkänt.

Föredras

4      Val av landskapsrevisorer

Val av fyra landskapsrevisorer och två ersättare för dem finansåret 2010 (V 9/2009-2010)

Enligt bestämmelserna i 3 och 4 §§ landskapslagen om landskapsrevisionen skall före finansårets ingång för finansåret 2010 väljas fyra landskapsrevisorer jämte två ersättare för dem. Inom föreskriven tid och i behörig ordning har till kansliet inlämnats endast en kandidatlista för valet. Listan upptar följande namn:

Ordinarie revisorer: Tuula Mattsson, Sven-Anders Danielsson, Eva Törnroos och Runa Lisa Jansson. Ersättare: Anthonio Salminen och Erik Schütten.  

Enligt 51 § i arbetsordningen tillåts vid val diskussion endast om kandidaternas valbarhet och valets laglighet i övrigt. Diskussion. Ingen diskussion.

Eftersom endast en kandidatlista inlämnats verkställs enligt 68 § arbetsordningen ingen särskild valförrättning. Talmannen förklarar därför de på kandidatlistan upptagna fyra första kandidaterna valda till ordinarie landskapsrevisorer för finansåret 2010. Till ersättare för dem förklaras också de två följande kandidaterna upptagna på listan valda.

Antecknas.

Remiss efter bordläggning

5        Invalidpensionärers återgång i arbete

Landskapsregeringens framställning (FR 9/2009-2010)

Ärendet bordlades 9.12.2009 då lagtinget beslöt att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. 

Fortsatt diskussion.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Syftet med den här lagstiftningen är helt rätt. Det är bra att man skapar förutsättningar för invalidpensionärer att återgå till arbetet genom att förbättra möjligheterna för invalidpensionärerna att tjäna pengar utan att de riskerar sin pension.

Vid presentationen av lagen så måste jag säga att jag ändå tycker att det förblev oklart hur pass generös den här lagstiftningen är. Jag måste ta tillfället i akt att frågan ansvariga ministern eller någon annan som kan svara.

En person som är invalidpensionär och bara uppbär folkpension, som idag för en ensamstående person är 584,13 euro. Sedan kan man ytterligare få uppbära en liten summa utan att folkpensionen påverkas. Är det så att gränsen på 600 euro, att det är de facto ungefär 16 euro som man kan tjäna till? Med dagens system, fattar jag det så, att man alltså kan tjäna samma belopp som pension utan att det påverkar folkpension? Eller är det 600 euro man kan tjäna? Eller är det skillnaden mellan 600 euro och 16 euro? Om det är 600 euro så är det ju inte så stor skillnad med dagens räknesätt.

Sedan är det ganska svårt att förstå ettan och tvåan i paragraf tre. Vad innebär den stabiliserande genomsnittliga inkomsten osv.? Det här förslaget kunde gärna ha innehållit några konkreta räkneexempel. Nu förblir hela det här det resonemanget ganska teoretiskt.

Även om viljan är god här så förefaller det nog som om själva effekten av lagstiftningen lätt kan utebli. Jag undrar också om det är så att man från regeringens sida vet att det finns ett intresse för det här förslaget? Finns det personer som vill utnyttja den här förmånen?

Med de här frågorna vill jag inte på något sätt få någon att tro att inte socialdemokraterna skulle godkänna det här förslaget. Det enda jag vill är att det klargörs om det verkligen har någon reell betydelse eller om det nu bara är ett sätt att försöka skapa arbetsförutsättningar för invalidpensionär, speciellt med tanke på att vi har en arbetsmarknad som behöver mer och mer folk.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det finns ett antal personer, jag vågar inte hävda att de är många, som har hört sig för till vår förvaltning om den här möjligheten. Man har infört motsvarande på rikshåll och vi inför i jämställdhetens tecken motsvarande möjligheter för våra invånare här också.

Den här lagstiftningen berör bara de landskapsanställda. De andra anställda i andra organisationer har redan den här möjligheten, också ålänningar.

Här är det klart sagt att antingen kan man förtjäna, förutom pensionen, 40 procent en av den stabiliserade inkomsten eller 600 euro som en nivå. Innan det börjar påverkar den pension man får, så är min uppfattning att det här är en reell inkomstökning för de personer som åtnjuter invaliditetspension och har låga inkomster. Den sporrande effekten är god, menar jag

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, allt annat skulle väl förvåna. Men frågan är mera konkret än så. Hur mycket hjälper det här en invalidpensionär som får en full folkpension? Är det 16 euro mer i månaden som man kan tjäna jämfört med dagens system?

Det här har man gjort i riket, där borde man väl redan ha lite erfarenheter i vilken mån de här har utnyttjas? Det är väl någonting som jag hade förväntat mig att regeringen skulle kunna redovisa. Det här är ju en temporär lag. Det är väl därför som ett experiment och man följer väl upp det från rikets sida? Vad har den här lagen haft för betydelse på fastlandet?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa, replik

Herr talman! Effekten är inte stor ännu. Den torde träda i kraft vid årsskiftet på riksnivå, så tror jag att det är. Vår lag träder i kraft något senare. Det kan hända att jag misstar mig på med tidpunkterna. Men i varje fall skulle effekten utvärderas efter något år, tror jag det sades. Då kan man förvänta sig antingen ytterligare åtgärder eller att lagen införs i den normala pensionslagstiftningen. Orsaken till att det inte berör oss direkt är att man tar det som en special lag temporärt. Om det införs i den normala pensionslagstiftningen, där vi har blankettlagstiftning, då kommer det att gälla också för oss. Naturligtvis är det av intresse också för landskapsregeringen att följa med vilka effekter det får för Åland.

Men som sagt tidpunkten, när den trädde i kraft, där kan det hända att mitt minne fallerar på något sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag kan inte säga att jag är nöjd med svaret, då skulle jag ljuga. Jag tycker att regeringen gör rätt som kommer med den här lagstiftningen. Men jag tycker att man borde kunna ge bättre besked, mera konkret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag svarar först på folkpensionärernas rättigheter. Det är bara några euro, 16 euro, mera som man får förtjäna i månaden. Men, den stora ändringen är att när man arbetar och sätter pensionen vilande så får man behålla bostadsbidraget för pensionärerna. Det är jättebra. Det är en ny sak för folkpensionärerna.

Den här lagen om vi nu har på bordet, precis som minister Perämaa sade, gäller för landskapsanställda invalidpensionärer. Det är det som vi har nu har att behandla. SATA-kommittén har kommit med de här förslagen, man får mera information om det här från deras utredning.

Nu kommer jag inte ihåg vilka andra frågor ltl Sundback hade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att det känns tryggt att veta att ltl Sirpa Eriksson sitter i utskottet. Hon tycks kunna de här frågorna bättre än regeringen. Det var ju lite nedslående att det är 16 euro som folkpensionärerna kan räkna med. Några större förändringar blir det ju inte. Om man för detta ska gå igenom hela den här byråkratiska processen för de här pengarna, tror jag inte att det är så många som är attraherade av detta. Men det är ett steg i rätt riktning och lagstiftningen har jag ingenting emot.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Den här lagen har kommit till, enligt SATA-kommitténs undersökning, just för att de personer som har arbetat ska ha samma rättigheter som de som är folkpensionärer. Det här är en förbättring för de personer som har låg arbetspension, de får tjäna upp till 600 euro i månaden. Personer som har haft en lön under 1 500 euro, det är dem det gäller. Den gruppen av pensionärer får den typen av förbättringar och att pensionen får det vara vilande. Nu har bara folkpensionärerna haft rätt att ha pensionen vilande. Nu har också de som har vanlig invalidpension, som har arbetat, rätt att ha pensionen vilande medan de arbetar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är säkert en viktig aspekt på det här. Jag tror att utskottet ska granska det närmare. Det kommer ju också sedan skatt till. Frågan är hur stor den ekonomiska nyttan blir, för de berörda personerna, för att de ska motiveras till det här? Jag är lite rädd för att det är för lite. Det kan förstås vara någon enstaka, men för att få den här effekten att man får ett ökat utbud av arbetskraft på en krympande arbetsmarknad, så tror jag att det här kanske inte är tillräckligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. 

Remiss

6      Nytt högkostnadsskydd inom Ålands hälso- och sjukvård

Landskapsregeringens framställning (FR 10/2009-2010)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Lagtingsårets tionde framställning berör högkostnadsskyddet inom Ålands hälso- och sjukvård.  I 4 § avgiftslagen föreskrivs om högkostnadsskyddet inom ÅHS. Högkostnadsskydd är en allmän förmån som innebär att man blir skyddad från alltför höga egna utgifter inom sjukvården.

Högkostnadsskyddet omfattar patientavgifter för t.ex. öppenvårdsbesök vid hälsocentralen, de olika poliklinikerna; medicin, kirurgi, gynekologi, dagkirurgi, kortvarig institutionsvård, rehabilitering och fysiatri.

Vissa tjänster inom ÅHS erbjuds avgiftsfritt. Sådana tjänster är besök inom den psykiatriska öppenvården, skolhälsovården, barn- och mödrahälsovården samt livmoderhalsscreening, läkarbesök för bedömning av om patienten ska tas in för vård oberoende av dennes vilja, hembesök som sker helt på läkarens eller vårdpersonalens initiativ, samt undersökning och behandling av allmänfarliga smittsamma sjukdomar som HIV-infektion, gonorré och klamydiainfektion.

Landskapsregeringen föreslår att högkostnadsskyddet ändras så att en person under ett kalenderår betalar avgifter till ett belopp om högst 375 euro sammanlagt för tjänster som erbjuds av ÅHS och som omfattas av skyddet.

För barn och ungdomar under 18 år och pensionärer över 65 år föreslås kostnadstaket bli högst 120 euro för ett kalenderår.

Förslaget innehåller en höjning av högkostnadstaket, för den arbetsföra delen av befolkningen, som aviserades redan i första tilläggsbudget för 2009. Där föreslog landskapsregeringen för lagtinget att avgifterna inom hälso- och sjukvården utformas så att de med låga inkomster fortsättningsvis ska ha ett lågt högkostnadstak medan avgifterna generellt kan höjas.

Ytterligare inkomster kan ÅHS få genom att med full kostnadstäckning hyra ut utrymmen och utrustning för privat sjukvård. Det förhåller sig landskapsregeringen positivt till.

Det har funnits en arbetsgrupp som tittat över avgifterna på ÅHS. Ursprungligen var taket på 300 euro, majoriteten i ÅHS styrelse föreslog att taket skulle höjas till 350 euro. Vidare föreslog majoriteten i styrelsen att taket skulle höjas för barn och ungdomar samt pensionärer från 125 euro till 130.

Landskapsregeringen föreslår således en höjning för den arbetsföra delen av befolkningen och en sänkning för barn och ungdomar samt för pensionärer. Dessutom innebär framställningen en mycket efterlängtad förbättring för sjukpensionärer som kommer att få ett högkostnadstak på 120 euro istället för som i dagsläget 300 euro. Tidigare ändring av högkostnadstaket under förra mandatperioden innebär att man tog bort låginkomsttagarnas skydd.

En förbättring för sjukpensionärerna allt enligt landskapsregeringens planer och handlingsprogram. Mer i plånboken för dem som har minst alltså!

När det gäller jämställdheten kan det vara svårt att förutsäga exakt vilka konsekvenser förslaget har. Men generellt kan sägas att kvinnor lever längre än män, besöker läkare oftare än vad män gör samtidigt som kvinnor i genomsnitt har en lägre inkomst än vad män har. Med visst fog kan därför konstateras att erläggande av avgifter påverkar kvinnors ekonomiska situation i större utsträckning än mäns. Samtidigt som det i föregående lagstiftning, invalidpensionärers återgång i arbete, konstateras att av landskapets 175 invalidpensionärer var 109 kvinnor som till dags dato har haft ett kostnadstak på 300 euro och som efter årsskiftet, förutsatt att lagen godkänns av lagtinget, får ett kostnadstak på 120 euro.

Jag vill passa på att göra ett förtydligande. Efter att lagtinget fått framställningen på sitt bord uppstod frågan från medlemmar ur social- och miljöutskottet om andra pensionärer som är bofasta på Åland, som har invalid- och sjukpension från annat land, omfattas av framställningen. Tanken är självklart att alla ska omfattas. Efter kontroll med lagberedningen kan det konstateras att de täcks in med gällande skrivelser.

Förslaget sammanhänger med landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 på ett sådant sätt att den bör sättas i kraft på de grunder som anges i 20 § 3 mom. självstyrelselagen, en budgetlag således.

Slutligen, herr talman, om det tillåts, skulle jag idag vilja skänka en tanke till den bortgångne parti- och lagtingskollega Sune Mattsson. Under förra mandatperioden var Sune Mattsson ordförande i social- och miljöutskottet. Han kämpade länge och hårt för sjukpensionärernas rätt till ett lägre högkostnadstak.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Socialdemokraterna vill inte att man höjer avgifterna inom ÅHS. Det är vår principiella inställning. Vi anser att de här avgifterna ska hållas generellt så låga som det bara är möjligt och att de ska vara lika för alla. Det är vår uppfattning om den generella välfärden. Nu har ÅHS arbetat med den här frågan. Man har beslutat om en avgiftsstadga och sedan har regeringen, av någon outgrundlig anledning, funnit den otillräcklig. Det är tydligen inte tillräckligt med kompetens där, man har då ändrat på beloppen för högkostnadsskydden. Det är, enligt mig, en politiskt helt obegriplig handling. Varför har man då en styrelse om de inte ens är kapabla att räkna ut avgiftsstadgan?

En sådan här ensidig maktutövning, som vi ser här, börjar bli tydligare och tydligare för det här ledarskapet. Man har parlamentariska grupper, man kommer överens, men sedan går regeringen hem och tar ett annat beslut på kammaren. Det är inte, enligt oss, någon bra politik. Tvärtom, tror vi att ÅHS styrelse, som är tillsatt av regeringen och ska representera lagtinget, är fullt kabel att göra de bedömningar som behövs för att den här arvodesstadgan ska träda i kraft och lagstiftning ska följa det beslutet. De ändringar man har gjort är att man har höjt högkostnadsskyddet för människor i arbetsför ålder från 300 euro som det är idag, 350 euro förslår ÅHS styrelse och nu föreslår regeringen 375 euro. Det är en ganska betydande höjning och ganska obegripligt av politiska skäl.

Sedan föreslår man en sänkning av högkostnadsskyddet för barn och personer som är 65 år och äldre och nu också för sjukpensionärer. ÅHS styrelse hade föreslagit 130 euro, tillsvidare är det 125 euro, nu ska då regeringen visa sin politiska makt genom att sänka beloppet till 120 euro. Det är den politiska situationen och den förvånar.

En sak, som jag tycker alldeles klart är en fel uppfattning, är när regeringen tror att det här förslaget är att de tar tillvara de personer som har låga inkomster. Högkostnadsskyddet är ju inte inkomstbeprövat, det är ju åldersrelaterat. Man säger att barn, ålderspensionärer och sjukpensionärer ska ha ett lägre kostnadsskydd medan resten ska ha ett högre. Det är ju inte frågan om någon inkomstbeprövning utan det är relaterat till ålder. De pensionärer som har goda inkomster gynnas lika väl som de som har låga inkomster. Någon social avgiftslagstiftning är inte det här, den är mera är relaterad till ålder och hur ofta man besöker ÅHS.

Det som vi fortfarande tycker att saknas är att deltidspensionärer skulle inrymmas bland dem som har det lägre kostnadsskyddet. Nu ingår här ålderspensionärer, sjukpensionärer men det skulle också kanske vara värt för utskottet att se om man kan inkludera deltidspensionärerna.

I de allmänna motiveringarna i det här förslaget räknas det upp det lite allt möjligt; om helikopterburna patienttransporter och uthyrning av utrymmen i ÅHS, någonting som vi tycker kanske är lite onödigt. Det ligger utanför den här direkta lagstiftningsåtgärden.

I stället hade det varit värdefullt att få veta hur många personer som kan tänka sig att komma i den situationen att de kan dra nytta av de här olika kostnadsskydden. Det hade varit intressant om regeringen kunde medverka till det.

Herr talman! Jag har en fråga som jag tycker att utskottet ska fundera på. Nu är förslaget lagt så att om man blir ålderspensionär 2010 kan man inte tillgodoräkna sig den här förmånen förrän året därefter. Likaså om man blir sjukpensionär. Om man blir sjukpensionär nu i december så kan man tillgodoräkna sig det här skyddet hela 2010. Blir man sjukpensionär i januari 2010 så får man vänta till januari 2011. För många tror jag det där upplevs som ytterst orättvist. Man borde få den här förmånen från den dag man uppfyller kriterierna d.v.s. den dag man blir förklarad sjukpensionär, när man fyller 65 år osv. Annars kan man få vänta rätt så länge. Det tar ju också för många ganska länge att få sin sjukpension. Att man sedan då ytterligare ska vänta känns inte riktigt bra, tycker vi. Här hoppas jag att utskottet justerar det här lagförslaget.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det här med deltids invalidpensionärer, i en invalidpension har man 60 procent av den inkomsten man hade före man blev pensionär. Det är ju en avsevärd sämre inkomst än före pensioneringen. En deltids invalidpensionär har ju 90 procent av löneinkomsten. Dels pensionen 30 procent av inkomsten plus 60 procent av arbetsinkomsten, som man får tjäna som deltids invalidpensionär och som är brukligt. En deltids invalidpensionär får 90 procent av de vanliga inkomsterna. Jag anser att en deltids invalidpensionär inte behöver vara låginkomsttagare överhuvudtaget. Här tror jag att landskapsregeringen har gjort den bedömningen att här kanske gränsen måste gå.

Ltl Barbro Sundback, replik

Inte skulle det förvåna mig, men resonemanget håller ju inte. Alla över 65 år, alla ålderspensionärer får ju det lägre kostnadsskyddet. Bland dem finns det förmögna och mindre förmögna pensionärer. Logiken haltar, som jag uppfattar det.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Som sagt, någonstans måste gränsen gå. Det här systemet är ju det enklaste. ÅHS har haft ett så kallat, som jag ser det, utkomststödsystem förut med inkomstbaserad avgift. Det var väldigt krångligt för patienterna. Jag vet massor med patienter som aldrig sökte därför att det var så mycket papper och utredningar man skulle ha. Som sjuk är det omöjligt att hålla reda på och skaffa fram alla dessa papper. Det här är mycket bättre för befolkningen, så att de verkligen får den här förmånen. Vad är det för nytta av en avgift som ingen kan söka för att det är för svårt?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Sirpa Eriksson säger att någonstans måste gränsen gå. Kanske den ska gå vid deltidspensionärerna, inte före? Det är tydligen precis godtyckligt hur man nu resonerar och att det är lätt att tillämpa. Den socialdemokratiska modellen, den generella, skulle vara att man har ett högkostnadsskydd för alla, det är det enklaste. Det måste då vara något högre än 120 euro men det skulle vara lättast att tillämpa. Sedan kan man ha ett system för dem med väldigt små inkomster där man kan avvika i enstaka fall, enligt en prövningsmodell.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller högkostnadstaket så gjorde landskapsregeringen en helhetsbedömning. Där tog vi in de här olika åtgärderna som har gjorts i samband med budgeten; justeringar av grundavdraget och slopande av det allmänna avdraget. Därför valde landskapsregeringen att göra den här riktade åtgärden, där den arbetsföra delen av befolkningen kommer tillgodo av de här avdragen som man får göra och dessutom får de skattesänkningar och vi har låg ränta. Jag drar mig också till minnes att under den förra mandatperioden genomförde man avgiftssänkningar inom ÅHS som var väldigt välkommet, men som man heller inte förankrade hos ÅHS styrelse, vilket resulterade i att ÅHS fick tilläggsbudgetera sedan. Jag tycker att socialdemokraten Barbro Sundback lite kastar sten i glashus.

Ltl Barbro Sundback, replik

Sänkningarna av avgifterna riktade sig till medborgarna. Vi tror att de hade stor förankring bland befolkningen. Då diskuterades också sjukpensionärernas rätt till högkostnadsskydd. Det är klart att det här är en process för att utveckla avgiftsstadgan på ett sätt så att den känns rätt och riktig. Men hur man har kopplat det här till grundavdraget osv. det borde ju ha framgått här ur utredningen? Det allmänna avdraget sägs nu ta ut det här grundavdraget. Det blir inte riktigt någon effekt av det.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Också den här framställningen riktar sig till medborgarna. Ett lågt högkostnadstak för barn, ungdomar och pensionärerna. Framförallt det som är så välkommet för sjukpensionärer som i dagsläget har haft 300 euro men som efter årsskiftet, förutsatt att lagtinget godkänner det, får 120 euro. Sjukpensionärer är de som har det mest knapert, som är de fattiga i vårt samhälle som kanske har varit sjukpensionärer i hela sitt liv. Den här framställningen har vi försökt rikta efter bästa förmåga. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Men det tror jag säkert. Men jag tycker att ledamot Sjögren nu blev väldigt sentimental här. Den här helhetssynen var ju väldigt intressant, där man hade beaktat att de olika avdragen. Det hade jag gärna sett lite mer utredningar på. Men det kanske utskottet kan göra. Sedan tror vi, för vår del, att om man ska ha generella kostnadsskydd så är ett kostnadsskydd det bästa. De här kostnadsskydden är ju inte inkomstrelaterade. De gäller för alla, oberoende av inkomst, bara man uppfyller ålders-, eller sjukpensionskriteriet. Den sociala anpassningen av avgiften, som man pratar om, fungerar inte.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Det här är en budgetlag som avsedd att hinna träda i kraft samtidigt som budgeten träder i kraft. Därav också de nya bestämmelser om budgetlagar i självstyrelselagen, så att medborgarna ska ha det rättskydd som erfordras och inte att det alltid bara baserar sig på budgetbeslut.

Att då komma med en budgetlag till lagtinget så sent, att man förutsatte att utskottet skulle vara klar med sin behandling samma dag som ärendet remitterades till utskottet, är naturligtvis inte acceptabelt.

Det var tänkt att vi skulle vara klara idag med behandlingen av detta ärende i social- och miljöutskottet. Så kan man naturligtvis inte fungera i ett parlamentariskt system.

Här borde finnas utrymme för bordläggning. Det fanns redan här ett parti i oppositionen som önskade bordlägga det. Jag hade möjlighet att förklara att det inte var så önskat från regeringspartiernas sida att göra en sådan manöver eftersom det här ärendet var så väldigt försenat. Men möjlighet till bordläggning ska finnas. Det betyder att den här, i så fall, inte kan träda i kraft samtidigt med budgeten. Det behöver väl i och för sig kanske inte vara hela världen, men avsikten med budgetlagar är inte den här. Det är viktigt att vi i lagtinget seriöst kan behandla alla framställningar. Den här innehåller faktiskt en del problemställningar, som delvis har kommit fram här redan i diskussionen. Det kan också hända att i den remiss som man har i ett ärende så framkommer det väsentligheter som tar tid för utskottet för att reda ut. Vi får se hur vi klarar den här orimliga tidtabellen.

Ett problem, som delvis har berörts här redan, är budgeteffekterna av den här lagframställningen. Landskapsregeringen väljer att ha en lång redogörelse över motiveringarna till att man gör de här förändringarna, under punkt 3 på sidan 4 övervägande och förslag. Man kan uppleva att det kanske inte riktigt hör till den här framställningen till alla delar. Man kan även kanske förstå varför de är med. Sedan skriver man under förslagets konsekvenser, längst ner på sidan fyra: ”På sikt torde förslaget ändå medföra en ökning av landskapets intäkter”. Vän av ordning frågar sig vad står det i budgeten om det här? Det är räknat med högre inkomster. Men vad resulterar egentligen den här lagen? Finns det i motiveringarna klara ställningstaganden till de ekonomiska effekterna? Svar nej, det finns det inte. Man höjer högkostnadsskyddet för oss vanliga medborgare, majoriteten av befolkningen, med 33 procent. Man sänker den för en minoritet med 4 procent. Normalt borde det här innebära en omedelbar inkomstökning. Landskapsregeringen säger bara att på sikt torde förslaget ändå medföra en ökning av landskapets intäkter. Inte är det lätt att veta vad som avses. Någon slags utredning i form av en uträkning hade varit motiverad, när det gäller budgeteffekterna, och inte bara gissningar.

Sedan har också den här modellen från tidigare berörts. De som är under 18 år och över 65 år ska ha den här extra förmånen med det låga högkostnadsskyddet. Vi vet att 70 procent av pensionärerna idag hör till de mest välbeställda i samhället och har höga inkomster och en god ekonomisk ställning, Några av oss här i lagtinget hör redan till dem. Modellen att man ska ge dem en så kraftig rabatt bör ju ifrågasättas. Inte hinner vi ju behandla den frågan nu i utskottet annat än legärt. Det är ju lite synd det. När det gäller pensionärerna så borde det ju vara de som lyfter enbart folkpension som skulle ha ekonomiska förmåner, utöver den hjälp som kommunernas sociala service ger.

Vi vet också att ÅHS inte har en administration som klarar av att syssla med socialpolitik. Det kommer helt enkelt inte att fungera. Man har prövat det någon gång tidigare och det har visat sig att inte vara lyckat. Det är bättre att ha någon annan modell. Skulle man inskränka det låga högkostnadsskyddet till dem som bara lyfter folkpension så kunde man klara av det inom administration i ÅHS på ett enkelt sätt.

Sedan har det också här nämnts att man inte alls har skrivit någonting i framställningen om deltidspensionärerna, som man kan vara av flera olika orsaker. Det är en brist i motiveringarna, där man borde ha sagt varför man lämnat dem därhän.

Ltl Sirpa Eriksson försökte här i plenum gissa sig till vad landskapsregeringen hade för motiv bakom det. Det hade naturligtvis varit bättre om det hade stått i framställningen.

Sedan meddelade minister Sjögren att alla invalidpensionärer som bor på Åland är inkluderade i den text som finns i tillägget till fjärde paragrafen i lagen. Det där blir också en fråga för utskottet att kontrollera om det verkligen är så. Det behöver inte alltid vara såsom det sägs vara, har det visat sig. Jag hoppas att det är på det sättet. Men vi måste i alla fall kontrollera lagstiftningen i Finland till den delen så att den är heltäckande.

Utskottet får säkert göra sitt bästa för att på ett par dagars tid klara av den här framställningen.

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren

Herr talman! Det kom några frågeställningar som jag gärna vill besvara. Det är lite svårt att göra det på kort repliktid.

För det första, så beklagar jag brådskan. Det har definitivt varit ett forcerat arbete. Under förra mandatperioden behandlade man de här frågorna väldigt, väldigt ingående då man faktiskt tog bort det här låginkomstskyddet. Det har varit hög belastning på lagberedningen. Sedan har man också avvaktat beredningen i ÅHS.

Lagtinget fick framställningen i mitten av förra veckan så det skulle i princip kunnat ha varit möjligt att ha haft ärendet i salen i fredags. Naturligtvis ska det finnas möjligheter att bordlägga ärenden och ta den tid som behövs. Det är landskapsregeringen främmande att försöka stoppa den demokratiska processen.

När det gäller högkostnadstaket är det ganska svårt att göra exakta beräkningar. Den här frågan är tudelad. Dels högkostnadstaket som, när man gör förändringar i det, kräver lagändring och dels avgiftsstadgan som reglerar vad vi tar ut för avgifter för de tjänster som ÅHS erbjuder. Där tillkommer det hela tiden nya tjänster. Det visar sig att flera av de tjänster, som ÅHS erbjuder, inte har reglerats i avgiftsstadgan heller t.ex. besök till dietist och besök hos neuropsykolog osv.

Enligt uppgift tror jag att det finns ungefär 400 sjukpensionärer i landskapet. Den kategorin, personer med små inkomster, som man har försökt göra ansträngningar ifrån landskapsregeringens- och lagtingets sida om att göra förbättringar.

Det finns ett resonemang i framställningen där man försöker ta hela den här helhetsbilden för ÅHS och kanske då tar i lite onödigt mycket. Det var ett allmänt resonemang om den ekonomiska situationen och flera punkter som man ville lyfta fram som ska tittas på inom ÅHS.

Man kan också konstatera att överlag har Åland och Finland nog dyrare sjukvårdsavgifter och medicinavgifter än var man har i Sverige. Jämför man högkostnadstaket i Vasa, Åbo och Helsingfors så ligger det på 590 euro och det finna inte några skillnader för sjukpensionärer. Men där ingår också den här sociala servicen. Det är en ganska stor skillnad. Det är svårt att jämföra exakt eftersom olika tjänster ingår i olika högkostnadstak.

Jag vill slutligen säga till lagtinget, som någon talare tog upp här också, att det här med att utforma avgifter och högkostnadstak är en process, man gör små förbättringar hela tiden. Också under nästa år ska vi ha ett fokus på de unga vuxnas hälso- och sjukvård, i och med att man startar studenthälsan. Då ska man se vad vi erbjuder för hälso- och sjukvårdsservice åt högskolestuderande. Det är ett fokusområde som vi tänker ha nästa år.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det var värdefull information som ministern gav. Jag vill få ett förtydligande om de 400 sjukpensionärerna. Ministern framställde det så att man kunde få intrycket att alla hade en mycket svag ekonomi. Är det så eller är det någonting man tror? Vi har ju haft en utredning som konstaterade att ungefär 13 procent av hushållen lever på inkomster under den relativa fattigdomsgränsen. Ska man dra den slutsatsen av ministerns anförande att 400 sjukpensionären lever under den relativa fattigdomsgränsen på Åland?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Nej, den slutsatsen kan man inte alls dra. Den slutsatsen man kan dra är att den undersökning som ÅSUB gjorde konstaterar att det finns folkpensionärer, i huvudsak kvinnliga folkpensionärer, som lever på marginalen. Landskapsregeringen har också gjort en tillläggsundersökning där man kartlade funktionshindrades levnadssituation. Man kan nog med fog delvis generalisera. Är man folkpensionär eller sjukpensionär har man ofta väldigt, väldigt tufft ekonomi. För den skull säger jag inte att man precis kan dra alla över samma kam.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ja, säkert är det många av dessa 400 personer som har en knapp ekonomi. Jag tycker ändå, när man rör sig med sådana här exakta antal siffror, så borde man kanske ha lite mera fakta om den här gruppens ekonomiska situation, om man drar den slutsatsen att många bara är sådana med svag ekonomi.

Sedan var det ett intressant det här med att vi har höga avgifter i Finland och på Åland, men att kostnadsskyddet är högre också riket. Frågan är om våra avgifter på Åland är högre än i riket?

Landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det kanske fanns en orsak till att man inte exakt skrev ut antal sjukpensionärer i framställningen eftersom det är svårt att redogöra exakt hur många av sjukpensionärerna som har dålig ekonomi.

När det gäller avgifterna och avgiftsstadgan generellt så är det min uppfattning, utan att ha detaljstuderat frågan, att vi ligger på samma nivå inom flera områden som vårddygn och sådana saker.  Inom en del sjukvårdsdistrikt så binder man barnen till det här högre högkostnadstaket. Förstod ltl Sundback? Det här är en sådan sak som jag tycker att man kan fundera vidare på när man diskuterar högkostnadstak och avgiftsstadga. Det kommer vi att göra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.    

Tredje behandling

7      Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Aruba

Lagutskottets betänkande (LU 6/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 3/2009-2010)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall i enlighet med klämförslaget i lagutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs lagförslaget för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Tredje behandling

8      Godkännande av vissa avtal om inkomstbeskattning med Nederländerna såvitt avser Nederländska Antillerna

Lagutskottets betänkande (LU 7/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 4/2009-2010)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall i enlighet med klämförslaget i lagutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs lagförslaget för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Tredje behandling

9      Godkännande av protokollet med Schweiz för att ändra avtalet för undvikande av dubbelbeskattning

Lagutskottets betänkande (LU 8/2009-2010)

Republikens presidents framställning (RP 5/2009-2010)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall i enlighet med klämförslaget i lagutskottets betänkande. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs lagförslaget för lagtingets bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Andra behandling

10     Ny lag om ordningsvakter

Lagutskottets betänkande (LU 18/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 16/2008-2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. Det i landskapsregeringens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.

Lagförslaget är bifallet.

Ärendets andra behandling är avslutad.

 Andra behandling

11     Blankettlag om privata säkerhetstjänster

Lagutskottets betänkande (LU 19/2008-2009)

Landskapsregeringens framställning (FR 17/2008-2009)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. Det i landskapsregeringens framställning ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag.

Lagförslaget är bifallet.

Ärendets andra behandling är avslutad.

Andra behandling

12     Blankettlag om sammankomster

Lagutskottets betänkande (LU 5/2009-2010)

Landskapsregeringens framställning (FR 2/2009-2010)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar.

Det i landskapsregeringens framställning ingående första lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag. Lagförslaget är bifallet.

Det i landskapsregeringens framställning ingående andra lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag. Lagförslaget är bifallet.

Det i landskapsregeringens framställning ingående tredje lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med lagutskottets förslag. Lagförslaget är bifallet.

Ärendets andra behandling är avslutad.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen 16.12.2009 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 14.05).

Originalfil