Plenum den 14 december 2011 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 14 december 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Föredras. 1

1    Fyllnadsval av en ordinarie medlem och en ersättare i lag- och kulturutskottet

(V 17/2011-2012)

Första behandling. 1

2    Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2011-2012)

Första behandling. 9

3    Bostadssparpremie

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2011-2012)

Plenum slutar. 12

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten Tony Asumaa anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

Föredras

1        Fyllnadsval av en ordinarie medlem och en ersättare i lag- och kulturutskottet

(V 17/2011-2012)

Endast en kandidatlista har lämnats in till lagtingets kansli inom föreskriven tid och enligt arbetsordningens 96 § verkställs det därför inte någon särskild valförrättning utan de kandidater som upptas på listan förklaras valda för återstoden av mandatperioden nämligen:

Ordinarie medlem i lag- och kulturutskottet: Lagtingsledamoten Harry Jansson.

Ersättare i samma utskott: Lagtingsledamoten Sara Kemetter.

Antecknas.

Första behandling

2        Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av det lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Fru talman! Vad ska landskapet Åland egentligen ägna sig åt? Den frågan blev väldigt tydlig i samband med att finans- och näringsutskottet gick igenom det lagförslag som Ålands landskapsregering tillställt lagtinget. Enligt förslaget vill landskapsregeringen föra över Ålands försöksstation, dess verksamhet och dess anställda på Ålands hushållningssällskap. En privatisering och en specialisering kan man prata om.

Ska landskapet faktiskt hålla koll på 1 756 olika försöksrutor som en service till odlarna? Det är inte säkert. Ålands försöksstation har i landskapets egen regi backat rejält de senaste åren. 2009 låg budgeten på 750 000 euro. Man hade tolv anställda plus säsongspersonal.

I år ligger låg budgeten på 400 000 euro. Man har sju anställda och ingen extra personal. Från början var inriktningen för försöksstationen att erbjuda forskning och kunskap för hela det åländska jordbruket. Efter hand och i takt med nedskärningarna är det idag grönsaker, frukt och ekologiska försök som är högprioriterade. Det är inte så konstigt. Åland och det klimat vi har är unikt för våra breddgrader. Åländsk lök och åländska äppel är två fantastiska exempel på sådana produkter som hela Finland skriker efter. Sådana som går att sälja. Den finländska marknaden suktar idag efter åländska specialgrödor, vilket är bra.

Men det är likväl inte säkert att det är landskapet som ska ägna sig åt denna forskning kring framtidens specialgrödor. Det är bakgrunden till att Ålands hushållningssällskap nu står redo att ta över verksamheten i Ålands försöksstation med personal och allt. Därför har vi en budgetlag framför oss där överlåtelsen regleras. Dessutom finns två olika avtal skrivna vilka ytterligare klargör spelreglerna för i första hand den omedelbara framtiden och i andra hand de följande fem åren. Enligt överenskommelsen får Ålands hushållningssällskap ta över hela Ålands försöksstation och nu köra vidare. Det är egentligen bara naturligt. Hushållningssällskapet och försöksstationen ägnar sig i stora drag åt samma sak – att utveckla och förädla den åländska specialodlingen och primärodlingen. Det är ett synnerligen viktigt och angeläget arbete för hela Åland. Odling av specialgrödor ger arbete, det skapar möjlighet till export och det marknadsför landskapet Åland som ett rent och hälsosamt alternativ. Genom att sammanföra försöksstationen med hushållningssällskapet försäkrar vi oss om att det för branschen viktiga utvecklingsarbetet fortsätter. Men inte bara det. Nu får branschen också möjlighet att på egen hand och efter bästa förmåga skapa just de försök som är bäst lämpade för de åländska primärproducenternas unika behov.

Men som med alla mynt har även detta två sidor. I närings- och finansutskottet har vi inte bara att ta ställning till det politiska, att vi ska flytta över försöksverksamheten till hushållningssällskapet, vi måste också se på det juridiska. När det gäller politiken har utskottets medlemmar om inte samma så i vart fall väldigt likartade åsikter när det gäller denna överlåtelse av rörelse. Vi anser att det är ett bra förslag.

Det tycker vi också i stort sett när det gäller det juridiska. För att inte överträda vår lagstiftningsbehörighet har utskottet föreslagit en förändring när det gäller lagtexten och vad som händer de anställda när överlåtelsen äger rum. De ska såklart följa med till den nya arbetsgivaren i privat arbetsavtalsförhållande, tvivla inte på det. Det här utvecklar vi något i detaljmotiveringen och berättar varför vi byter ut några ord i det ursprungliga lagförslaget.

Utskottet anser att den lag som ligger är bra. I praktiken ska det inte råda någon tveksamhet kring att personalen fortsätter i arbetsavtalsförhållande för Åland hushållningssällskap när lagen träder ikraft, vid årsskiftet om lagtinget säger jag till lagen.  

Från utskottets sida vill vi avslutningsvis önska den nya organisationen, som kommer att bli betydligt starkare än den gamla, all lycka, såvitt lagtinget ger sitt godkännande till den här budgetlagen. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack fru talman! Jag noterade att finans- och näringsutskottet i grund och botten är väldigt positiva till den här framställningen och det ser man också i betänkandet. Personligen tror jag också att det kan bli bra. Det som man har hållit på med och sakta men säkert svälta räv med försöksverksamheten fungerar inte längre. Något behöver göras.

Jag noterade att utskottets ordförande sade i sin presentation att det fanns två olika avtal, vilket inte jag har noterat. Ett avtal på kort sikt, under en femårsperiod och ett avtal på längre sikt. Det vore intressant om finansutskottets ordförande kunde berätta lite mera om de båda avtalen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack fru talman!  Angående de två avtalen så gäller det ena avtalet anläggningarna och det andra avtalet gäller personalen och försöksverksamheten. Båda avtalen sträcker sig över fem år.

Ltl Anders Eriksson, replik

Då förstår jag. Jag uppfattade att ltl Jörgen Pettersson sade att det fanns två olika avtal, ett avtal på lite kortare sikt och det andra avtalet på lite längre sikt. Så sades det i varje fall, men det blev kanske ett missförstånd. Men då förstår jag att det är två olika avtal och de har samma avtalsperiod.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack fru talman! Regeringen Viveka Eriksson har avlåtit denna framställning. Det är väl att den har vunnit gillande i finans- och näringsutskottet. Liberalerna stöder av naturliga skäl denna åtgärd, såsom utskottsordförande nämnde är avgjort ett steg i rätt riktning.

Den offentliga maktutövning som kan förekomma vid Ålands försöksstation, som jag har följt med sedan barnsben, är numera ringa. Därför talar ingenting för att verksamheten ska vara offentligrättslig. Det här är ett steg i avgjort rätt riktning. Jag tackar också utskottsordförande för presentationen.

När jag läser betänkandet så kan jag lägga märke till vissa svårigheter här. Jag ska nämna dem för att vi möjligen i en debatt kan komma vidare med att reda ut dem.

De ändringar som utskottet föreslår är delvis juridiska och delvis stilistiska. Vi är överens om att tjänsteförhållandena i landskapet Åland i försöksstationen upphör och att innehavarna av dessa tjänster övergår såsom gamla arbetstagare i den mottagande partens anställning och då som en privaträttslig anställning, därför att offentligrättsliga tjänsteförhållanden är ju förbehållna den offentliga verksamheten. All offentlig verksamhet ska ju ske under lagarna. Nu kommer Ålands hushållningssällskap att driva den här verksamheten delvis under lagarna och delvis under sin egen administration. Därför har man sedan länge ansett att fenomenet tjänst är förbehållet den offentliga verksamheten som underlyder lagstiftning på det offentligträttsliga området, medan privaträttsliga anställningsförhållanden underlyder allmän civilrättslig arbetsavtalslagstiftning.

När nu utskottet i 3 § både i momenten 1 och 2 säger att personalen övergår i förvärvarens tjänst, så är det en lite otydlig bedömning. Jag förstår så väl att man använder den folkliga förbränningen för tjänst. Man är i tjänst här och där och man talar om offentliga tjänster och privata tjänster. Men faktum i juridiken är, och vi talar nu om lagstiftning, att benämningen tjänst är förbehållen den offentliga maktutövningen och sådan maktutövning ska hushållningssällskapet inte syssla med.

Jag finner att det hade varit en tydligare och mera legalistisk mening att istället för att tala om förvärvarens tjänst så borde man tala om anställning hos mottagaren. Det hade varit avgjort enklare och tydligare. Det här kan verka som en liten petitess, men det är det de facto inte, vilket framgår av både framställningen och av presentationen. Vi har att göra med en budgetlag som enligt sin egen ikraftträdelsebestämmelse kan träda ikraft, vid en tid som landskapsregeringen bestämmer, innan lagen undergått efterhandskontroll av republikens president.

Om Ålandsdelegationen och presidenten finner att lagtinget här tillför arbetsavtalsrätten, ett nytt fenomen dvs. tjänsteförhållanden i privaträttsliga anställningar, då har lagtinget lagstiftat på riksdagens område och det ska vi, som vi vet, inte göra.

Det här är ganska högstämd juridik. Med en del välvillig tolkning av 3 § moment 1 och 2 så vet alla vad som avses. Jag föreslår därför inte någon återgång till utskottet. Jag vill bara framföra den här saken som eventuellt allvarlig därför att vi har att göra med människor av kött och blod som när lag och avtal träder ikraft byter arbetsgivare.

Om, av någon anledning som jag nyss nämnde, presidenten fäller lagen, eller 3 § och om 3 § faller så faller hela lagen för 3 § är så central, så då har vi glidit in i ett förhållande där samma personer under en viss tid har två arbetsgivare och det ska man inte heller ha.

Därför, fru talman, för att avsluta detta juridiska finlir så vill jag i stil med kollegan Anders Eriksson också lite poängtera vikten och betydelsen hos dessa avtal. Det fysiska avtalet lever säkert sitt eget liv om hyresförhållanden och sådant. Sedan avtalet vad gäller personalen så där skulle jag verkligen efterlysa mycket noggrann juridik så att alla den här typens misstankar undanröjs. Man kunde till och med i avtalet vara så noggrann att man garderar sig för en situation att denna lag eventuellt fullt ut inte kan träda ikraft vid den tidpunkt man önskar.

Det här säger jag också därför att ändringen av 3 § 1 mom. har blivit lite otydlig när utskottet skriver; ”personalen i fråga övergår i förvärvarens tjänst i enlighet med villkoren i 2 §.” Faktum är att 2 § inte alls innehåller några villkor, 2 § gör villkor möjliga. Den här inexaktheten är inte heller riktigt lyckad när man direkt i paragrafen säger att 2 § ska innehålla villkor som inte alls finns, utan villkor varom parterna kan avtala. Därför kunde man ha tänkt sig också en liten tydligare skrivning i första momentet och kanske också i andra momentet på det sätt att vi avser personal som övergår i anställning hos mottagaren i enlighet med de villkor som parterna avtalar om.

Med dessa ord önskar jag den nya verksamheten lycka till. Jag kommer inte vare sig med förslag om återremiss eller konkreta ändringar. Jag hoppas att det här ska gå. Tack.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Fru talman! Tack till ltl Gunnar Jansson för lyckönskningarna inför fortsättningen när det gäller försöksstationen och landskapsregeringen.

Vi har tagit till oss det som har sagts. Vi ska bära det med oss i fortsättningen när vi granskar olika sorters lagar. Det är rättvist att säga att när den här lagen kom till utskottet så var vi faktiskt inte riktigt nöjda med den, så vi gjorde om den en del. Vi har sammanfattat den på ett sätt så att vi tycker att det känns som att den täcker in allt.

Det framkommer otroligt tydligt i detaljarbetet att tjänst är att jämställa som en tjänst i arbetsavtalsförhållande. Det tror vi att framkommer med all önskvärd tydlighet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack fru talman! Det är riktigt. Jag håller med om att motiveringarna till 3 § är välskrivna. Därför också min återhållsamma slutsats av det som jag själv nämnde.

Om man också i motiveringarna till 3 § vet att hänvisningen via självstyrelselagen 19 § 3 avser arbetsavtalslagstiftningen kort och gott så då hänger det här ihop. Det är också lite avsikten med min utläggning här, att just för framtiden för kommande lagtolkning så blir lagtingets avsikt här tydlig. Om Ålandsdelegationen vill se på hur resonemanget gick så ska man veta att här i 3 § avses med tjänst den populära bedömningen, men i själva verket är den juridiska strukturen privaträttslig anställning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Vid remissen till utskottet av det här ärendet hade vi för vår del en del synpunkter. Dels fann vi den här åtgärden okej och viktig att man överför verksamheten till en privat förening som den tidigare landskapsregeringen har föreslagit. Dels underströk vi vikten av verksamheten för det åländska lantbrukets utveckling. Och att man inte kan tänka sig att hela verksamheten är avgiftsfinansierad utan att samhällets skattemedel till stor del fortsättningsvis måste användas för att utveckla det åländska lantbruket.

Det är åtskilliga av provodlingar som inte är sådana som riktar sig direkt till någon företagare, utan de är generella. Ibland visar det sig att det går att använda sig av dem för företagare och ibland visar det sig att det inte går och till den delen måste verksamheten vara skattefinansierad.  

Dessutom hade vi synpunkter på volymen av den skattefinansierade verksamheten och framförde att neddragningen som har skett från en årsnivå på 700 000 euro till en årsnivå på 400 000 euro är rätt rimlig. Vi får se vad framtiden bär i sitt sköte.

Efter utskottsbehandlingen har det framkommit möjligheter att en viss del av verksamheten läggs också ut hos företagare. Man kan antagligen minska antalet rutor, som utskottsordförande nämnde, som provodlas och som fordrar sin personal. Man kan i framtiden säkerligen i viss mån lägga ut en del åtminstone av provodlingarna till företagare och därmed minska personalansträngningen.

Vi menar att det är viktigt att man överför den här verksamheten nu till den privata konsumtionen, den privata organisationen eftersom det faktiskt är främmande i dagens värld för landskapsregeringen att syssla direkt som huvudman med den här verksamheten.

Det sista som vi påpekade i vårt gruppanförande vid remissen var att 3 § antagligen var olagligt olyckligt formulerad. Den går direkt in på rikslagstiftning och bör därför ändras i utskottet.

 I utskottsbehandlingen har det då gjorts förändringar. Jag ska återkomma till dem. Vtm Gunnar Jansson var förtjänstfullt inne på det redan.

Vi har noterat under behandlingen att det finns två avtal. Ett avtal om överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation från Ålands landskapsregering till Ålands hushållningssällskap r.f. som är det tekniska avtalet för överlåtelse. Sedan finns ett avtal om försöksverksamhet vid Ålands hushållningssällskap som är mera det operativa överlåtelseavtalet.

Sedan har det uppstått en diskussion om rationaliseringar kan göras i verksamheten. Ska landskapet ha någon del i den rationaliseringen? Vi vet att Ålands hushållningssällskap idag har ett resultatavtal för sin övriga rådgivning med landskapet som ger dem 250 000 euro per år. Nu får de ett nytt avtal som ger dem drygt 400 000 euro per år för driften. Vi har åtminstone ifrån vår sida också i utskottsbehandlingen framfört att det är synnerligen viktigt att det också finns ett resultatavtal för den här delen av hushållningssällskapets verksamhet och den stora penningsumma som vi överför till hushållningssällskapet. Det har visat sig att landskapsregeringen också har skisser på ett sådant tredje avtal. Det är frågan om tre avtal som berör. Två avtal berör direkt överlåtelsen och det tredje avtalet blir som ett resultat av överlåtelsen och är ett resultatavtal. Detta har utskottet valt att på sidan 2 förtjänstfullt skriva på följande sätt: ”Utskottet understryker att landskapsregeringen bör säkerställa att verksamheten uppfyller de kvalitetskrav och volymkrav som motsvarar den årliga ersättningen.” Detta är ett underlag för det resultatavtal som lagtinget i och med den här skrivningen menar att ska ligga till underlag för verksamheten under de kommande fem åren. Vi är tacksamma för att utskottet också har gjort den noteringen och vi hoppas att landskapsregeringen fullföljer behovet av ett välfungerande resultatavtal.

Sedan till juridiken och 3 §. I utskottsbehandlingen då ännu några äldre stofiler satt med i utskottet, före ungdomarna kom in efter förändringarna, så framförde jag som medlem i utskottet att 3 § i mitten av 1 mom. skulle ges följande formulering för att undvika att gå in på rikslagstiftning: ”och personalen överförs i enlighet med villkoren i 2 §, som är villkor som landskapsregeringen ska ta fram, från och med den dag denna lag träder ikraft”. Alltså ordet som jag föreslog var överförs. Man frågade sedan landskapsregeringen och lagberedningen om de hade någon egen formulering som de tyckte att skulle vara lämplig för att uppnå samma syfte. Då kom förslaget om att man skulle skriva; ”övergår i förvärvarens tjänst i enlighet med villkoren i 2 § ”. Det kom från lagberedningen, den myndighet här i landskapet som ska kunna de här frågorna. Jag kan för min del stöda den här formuleringen av det skälet som vicetalman Gunnar Jansson också var inne på, att det här är ett allmänt språkbruk. Tjänst finner inte sin motsvarighet i privat sektor. Det här blir nu ett förhållande som blir gällande i privat sektor. Tjänst i offentlig sektor betyder någonting i enlighet med lagstiftningen. Tjänst i privat sektor är inte på det sättet lagstadgat utan det finns olika regleringar där man inte använder just det ordet.

Därför tycker jag att det fungerar också med den av lagberedningen föreslagna formuleringen i det här sammanhanget, ungefär med samma resonemang som vicetalman Gunnar Jansson här föreslog.

Avslutningsvis, i det första avtalet är formuleringen bra, avtal om överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation från Ålands landskapsregering till Ålands hushållningssällskap r.f. Det lyder på följande sätt: ”Övergår försöksstationens personals anställningsförhållanden vid Ålands landskapsregering till Ålands hushållningssällskap i enlighet med arbetsavtalslagens 10 § FFS 55/2001 samt rådets direktiv 2001/23 EG”. Därmed har man i det här avtalet, som hänvisar till 2 §, en formulering som är juridiskt helt korrekt. Därför tycker jag att vi kan godkänna den här formuleringen som utskottet föreslår. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Jag vill först komma med en rättelse. Jag är inte längre vicetalman. Talaren är vicetalman.

När man läser den ändrade 3 § och momenten 1 och 2 i ljuset av deras motiveringar i betänkande så då kommer jag till samma slutsats. Jag hoppas just därför, när det här är frågan om en budgetlag vars rättsverkningar börjar gälla en ganska stor personal från den dagen lagen och avtalet träder ikraft, att laggranskningen i efterhand kan vara just så här vänlig i sin granskning och inte gå in för en semantisk språkgranskning vad orden betyder, utan vad detta utgör juridiskt som en helhet.

Vtm Roger Jansson, replik

Talman! När det gäller Ålandsdelegationens behandling av presidentens behandling av det här så har jag samma förhoppning. Jag tror också att man antagligen förstår vad som avses efter den här om formuleringen där man ser att lagtinget aktivt har gått in för att omformulera en klart olycklig formulering, man kan till och med säga en felaktig formulering.

När det gäller det första påpekandet så ber jag om ursäkt. Jag hoppas att lagtingsledamot Gunnar Jansson ska ha en viss acceptans för att ynglingar födda under första delen av 40-talet inte alltid hinner hänga med i de snabba svängningarna av byte av titulaturer här i lagtinget.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det är tydligen inte någon som kommer att föreslå några ändringar. Vi verkar vara överens om att det här är fel, men det får gå.

Det intresserar mig varför utskottet har gjort den här skrivningen. Det har vi inte riktigt fått förklarat för oss. Det är en olycklig formulering som ledamöterna Janssönerna säger. Tjänst är offentligrättsligt arbetsförhållande.

I början på 1900-talet var man nog i tjänst hos kaptenskan den och den och man var i tjänst på många ställen. Idag är det uttryckligen benämning på en anställning som man har inom den offentliga sektorn. Det hörs faktiskt ofta på Åland att jag har fått tjänst hos Viking Line och på andra ställen. Det är gammalmodigt. Man är inte riktigt orienterad om hur arbetsavtalsförhållandena ser ut.

När vi godkänner det här och om det skulle vara så att den här lagstiftningen inte behandlades så välvilligt utan den förkastas, vad händer då? Det har väl mycket att göra med när det här avtalet och vad som gäller för de anställda och när lagen träder ikraft. Enligt motiveringarna i framställningen kan man läsa att de sex anställda ska följa ett avtal som går ut den 29 februari 2012.

Det är kanske ändå möjligt för regeringen att avvakta vad som händer i Ålandsdelegationen med den här lagen och dess vidare öde. Det är kanske onödigt att verkställa innan man med säkerhet vet att den här lagen träder ikraft. Frågan är inte av den storleken att man ska riskera att behöva börja om från början i det här ärendet. Det är mera en pragmatisk kommentar till om konsekvenserna inte blir så positiva som här förutses.

Men varför har man använt ordet tjänst? Det har inte utskottets ordförande kunnat redogöra för.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Utskottets ordförande må redogöra för den saken. Jag för min del berättade när jag var med i utskottet, vad som hände i sammanhanget och varifrån det här förslaget kom. Jag tycker inte att vi ska problematisera den här frågan mera än vad som är nödvändigt. För min del är det inte fel det som nu föreslås. Det är fullt tolkningsbart på ett sådant sätt att det är helt oproblematiskt. Jag är rätt säker på att Ålandsdelegationen inte kommer att få några problem alls med den här tolkningen, eftersom lagtinget nu har rättat det som var fel.

Det som var fel står i framställningen. Där stod; ” personalen anställs i arbetsavtalsförhållande vid Ålands hushållningssällskap.” Det var att direkt gå in i formen för anställande i en privat organisation, vilket är riksbehörighet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vi har åsiktsfrihet här. Var och en problematiserar utgående ifrån sina förmågor. Jag för nu diskussioner på mina villkor och vtm Roger Jansson på sina. Om någon har problematiserat frågan så är det faktiskt inte jag, utan det är nog andra här i salen. Jag tycker inte det är något fel, tvärtom, det gjorde frågan betydligt intressantare.

Jag kan inte heller se att det skulle vara riksbehörighet att vi i en åländsk lag säger i ett sådant här förfarande hur tjänstemännen ska anställas vid Ålands hushållningssällskap. Jag undrar i så fall i vilken paragraf det skulle vara? Det är ju våra inre angelägenheter och de kan väl inte på något sätt rubba självstyrelsen.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Orsaken till att jag begärde replik var att ltl Sundback hänvisade till ledamöterna Jansson, som båda uppenbarligen enligt henne hade uppfattningen om att det här var fel formulerat nu. Jag ville bara klargöra för min del att jag inte tycker att det är fel formulerat nu. Utskottet har gjort en korrigering, så nu fungerar det.

Det som ltl Gunnar Jansson hänvisade till kan resultera i en sådan diskussion i Ålandsdelegationen. Men personligen tror jag inte att det blir några som helst bekymmer i det sammanhanget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det har vi förstått. Min fråga är fortfarande, om det inte går i Ålandsdelegationen såsom vi önskar, utan de säger att det här inte fungerar och att det här är en överskridning av behörigheten, vad händer då?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation för godkännande i den lydelse det har i finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Bostadssparpremie

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2011-2012)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 3/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget.

Diskussion.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Social- och miljöutskottet föreslår att lagtinget godkänner landskapsregeringens lagförslag till bostadspremie. Utskottet föreslår några mindre ändringar av teknisk och språklig natur men i övrigt i enlighet med landskapsregeringens förslag.

Under beredningen har det framkommit att bostadspremien stimulerar ungdomar att spara till sin första bostad, vilket utskottet anser är positivt.

Detta har också bekräftats av representanter från bank- och byggsektorn. Det är överhuvudtaget viktigt att ungdomar stimuleras till sparande så att de får en sund syn på hur den privata ekonomin ska skötas.

Trots att motsvarande premie upphör i riket från 1.1.2012 finner utskottet i likhet med landskapsregeringen att det är viktigt att behålla premien i landskapet för att på längre sikt gynna bostadssparande bland unga och för att inte skapa oklarheter i bankernas marknadsföring.

Det finns också en preventiv funktion om konjunkturläget i byggbranschen skulle komma att svikta i framtiden. Bankerna har nu också skärpt kraven på egen finansiering vid anskaffande av bostad.

Social- och miljöutskottet har inte varit helt enigt i vårt betänkande utan utskottsmedlemmen Anders Eriksson har till betänkandet fogat en reservation.

Fru talman! Slutligen vill jag att följande rättelse antecknas till protokollet: I § 2 a ska kommatecknet i punkt 1 ersättas med och.

Punkt 1 blir då att lyda ”ett avtal om bostadssparande som avses i de författningar som avses i 1 § finns och”. Detta är en språklig rättelse för att tydliggöra att båda villkoren ska vara uppfyllda innan bostadspremie utbetalas.

Talmannen

Rättelsen är antecknad.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Som vi hörde av utskottsordförande Beijars förtjänstfulla presentation så har jag en reservation. Det har jag trots att jag står bakom framställningen och bakom de ändringar som utskottet föreslår.

Jag ska öppet erkänna att den här reservationen inte är ett av mina större litterära verk. Det beror på att de övriga i utskottet satt och väntade på mig medan jag skrev den. Det blev lite bråttom.

Reservationen går ut på att om man tittar tillbaka i tiden så ända sedan systemet med bostadssparpremie infördes så har det varit synnerligen knyckigt. Så blir det när vi har blankettlagstiftning.

Mellan åren 1982-1994 erhöll spararen en sparpremie, men den försvann sedan. Då hade bostadssparpremien en väldigt stor betydelse eftersom det garanterade att man fick kredit från banken, vilket inte var någon självklarhet då. Det står i framställningen att det är relativt självklart att man får kredit nu. Det framkom faktiskt under hörandet och vi har också snappat upp det i andra sammanhang hur det blir framöver. Man upplever att bankerna lite börjar se om sitt hus. Finanskrisen i Europa påverkar på många olika håll. Det kan bli svårare att få kredit. Mot den bakgrunden kan det vara bra att hålla systemet kvar.

Det fanns mellan 1982 och 1994. Bankerna på Åland har tidvis haft ett ganska svagt intresse för det här. Det hängde väl ihop med att hela regelverket vara ganska stramt. Det var en väldigt låg lånesumman, 64 000, den höjdes i juni 2009 till 100 000 och den 1 januari 2010 höjdes summan till 125 000 euro. Då har det börja få lite större betydelse.

Från den 1.7.2009 till 31.12  detta år har man på den finska sidan betalat ut en bostadssparpremie. Det har man gjort enbart av en enda orsak; man har velat stimulera den finska byggsektorn. Det har varit en konjunkturbetingad åtgärd, som det står i framställningen från landskapsregeringen.

Den typen av behov har inte alls funnits på den åländska byggmarknaden och behoven finns fortfarande inte. Men ändå, av någon outgrundlig anledning som inte vi riktigt har lyckats utröna, förde den föregående landskapsregeringen in det här systemet två år senare än vad man gjorde på rikssidan.

Det betyder att om någon har börjat bostadsspara efter den 1.7 detta år, då det började gälla i landskapet Åland, så har det varit helt och hållet bortkastat i och med att grundstadgarna i den här framställningen är att man ska spara åtta kvartal innan man överhuvudtaget kan komma åtnjutande av det här.

Om detta var orsaken till att landskapsregeringen kom med framställningen vet jag inte.

Jag försöker peka på det har gått upp och ner hela tiden utan att man överhuvudtaget har gjort någon analys av hur behoven är på den åländska bostadsmarknaden och hur behoven är på den åländska byggmarknaden. Man har bara att släpat med som en herrelös vante som man ganska ofta gör vid blankettlagstiftning.

Inte heller storleken, 3 000 euro, på sparpremien har dess mera analyser bakom sig från landskapsregeringens sida annat än att det är just den summan som har råkat finnas i det finska systemet.

Jag skriver i den här reservationen: ”Storleken på premien bör noga analyseras mot bakgrunden av vilken effekt det kan ha på ungdomars bostadssparande.” Det kan vara värt att notera att om det är två ungdomar så kan i så fall båda lyfta premien. Man kan komma upp i 6 000 euro för att främja byggandet och 3 000 om man är ensam. Är det tillräckligt, är det för mycket i spartider eller behöver det vara 5 000 euro för att det ska ha någon effekt? Eller räcker 1 500 euro, om man är två så kommer man ändå upp i 3 000 euro. Det finns ingen analys överhuvudtaget.

Vi har fortfarande bostadskö. Vi har betydande planerad tomtmark runt hela Åland egentligen men med tyngdpunkt i Mariehamn och kanske ännu mera i Jomala.

I grund och botten är jag positiv till det här. Jag tror, precis som utskottsordförande Beijar var inne på i sin presentation, att det är väldigt bra att ungdomarna lär sig att spara och att man lär sig lägga undan pengar till årliga amorteringar framöver.

En av de sakkunniga som vi hörde sade att det här kan bli riktigt bra. Det kan bli en bra morot. Det får vi hoppas.

Men, det som jag har reserverat mig emot är att det inte finns några händer och fötter på den åländska bostadspolitiken, inte heller när det gäller lagframställningen på bostadssparpremien. Det är viktigt att vi får ett stabilt bostadssparsystem som är anpassat till åländska förhållanden. Det är ju trots allt här vi lever.

Därför föreslår jag att vi skulle bifoga en kläm till betänkande som skulle lyda: ”Att landskapsregeringen bör överväga att införa ett eget bostadssparsystem som kan anpassas till det åländska konjunkturläget och den åländska bostadsmarknaden, inbegripet behovet av att stimulera ungdomars första bostadsanskaffning.” Som framkom av utskottsbetänkandet så fick jag inte något understöd. Det nämndes att man inte kunde skriva landskapsregeringen på näsan osv. Det blev omvänd parlamentarism; det är landskapsregeringen som ska säga åt oss här i parlamentet vad vi ska göra och det tycker jag att är fel väg att gå.

Det här är bakgrunden till reservationen. Jag kommer i detaljbehandlingen, fru talman, att föreslå att den här klämmen ska bifogas lagtingets beslut.

Ltl Sara Kemetter, replik

Ltl Eriksson nämner stimulering av ungdomarnas första bostadsanskaffning i klämmen. Finns det på Åland några ungdomar som har nekats den här förmånen? Är det inte bankernas sak att informera sina kunder om en sådan här ypperlig spar möjlighet? Vi socialdemokrater tycker att det verkar jättebra, det gynnar ju både byggande och det ekonomiska tänkandet hos ungdomarna. Jag tycker att det inte riktigt har framkommit i utskottet hur ltl Eriksson har tänkt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är inte så pass sakkunnig att jag kan ge ett svar på den direkta frågan om någon åländsk ungdom har nekats det här. Det kan säkert vara så i och med att systemet har funnits två år tidigare på finska sidan, från 2009, men inte här förrän i år. Jag kan inte ge något dess mera svar.

Det som jag har velat peka på, när jag har gått igenom det här, är att det finns olika orsaker på den finska sidan, byggkonjunkturen osv, som har lett till att man ibland har haft en bostadssparpremie och ibland inte. Det som jag vill med den här reservationen och med min kläm är att vi ska ha ett system som är anpassat till de förhållanden som råder här på Åland. Det är detta som är pudelns kärna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Förslaget till kläm kan väckas i samband med ärendets andra behandling. Aviseringen är dock noterad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar angående stöd vid förvärv av bostad för godkännande i den lydelse det har i social- och miljöutskottets betänkande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls den 19 december 2011 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil