Plenum den 14 december 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 14 december 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Föredras. 2

1    Motverka förhastad EU-byråkrati för jägarkåren

Ltl Brage Eklunds m.fl. skriftliga fråga SF 1/2015-2016

För kännedom.. 5

2    Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016

3    Ändringar i skattelagstiftningen 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande 1/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

4    Höjd landskapsandel för socialvården

Finans- och näringsutskottets betänkande 2/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2015-2016

5    Förlängning av bostadssparpremiesystemet

Finans- och näringsutskottets betänkande 3/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2015-2016

6    Energieffektivitet

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2015-2016

7    Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande 4/2015-2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner 1-28/2015-2016

8    Redogörelse enligt 26 § lagtingsordning för Åland om ministrarnas bindningar

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2015-2016

Plenum slutar 6

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Bert Häggblom anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av privata angelägenheter. Antecknas.

Meddelande

Talmannen meddelar att Ålands delegation i Nordiska Rådet har valt lagtingsledamoten Mikael Staffas till viceordförande.

Meddelas vidare att följande lagtingsgrupper har bildats:

Liberala lagtingsgruppen med vicetalman Viveka Eriksson som ordförande samt lagtingsledamöterna Roger Eriksson, John Holmberg, Ingrid Johansson, Mikael Staffas, Torsten Sundblom och Pernilla Söderlund som medlemmar.

 

Åländsk Center med lagtingsledamoten Britt Lundberg som ordförande samt lagtingsledamöterna Harry Jansson, Runar Karlsson, Mikael Lindholm, Roger Nordlund, Jörgen Pettersson och Veronica Thörnroos som medlemmar.

 

Moderat Samling för Åland med lagtingsledamoten Gun-Mari Lindholm som ordförande samt lagtingsledamöterna Petri Carlsson, Johan Ehn, Annette Holmberg-Jansson och Tage Silander som medlemmar.

 

Socialdemokratiska lagtingsgruppen med lagtingsledamoten Sara Kemetter som ordförande samt lagtingsledamöterna Carina Aaltonen, Igge Holmberg, Tony Wikström och Göte Winé som medlemmar.

 

Obunden Samling med lagtingsledamoten Bert Häggblom som ordförande samt lagtingsledamöterna Fredrik Fredlund och Lars Häggblom som medlemmar.

 

Ålands Framtid med lagtingsledamoten Axel Jonsson som ordförande samt lagtingsledamoten Brage Eklund som medlem.

 

Åländsk Demokrati med lagtingsledamoten Stephan Toivonen som ordförande.

 

Meddelas ytterligare att lagtinget sammanträder vid behov på torsdag denna vecka klockan 9.30 till dess att budgetdiskussionen är avslutad. Nästa plenum hålls därefter måndagen den 21 december kl. 13.00

Antecknas.

Föredras

1        Motverka förhastad EU-byråkrati för jägarkåren

Ltl Brage Eklunds m.fl. skriftliga fråga SF 1/2015-2016

En fråga ska läsas upp av frågeställaren och efter det ger lantrådet eller en minister svar på frågan. Frågeställaren får sedan hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Någon annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Svaret kommer att ges av vicelantrådet Camilla Gunell.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Med hänvisning till 38 § 1 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande skriftliga fråga: Hur tänker regeringen bevaka åländska jägares intresse att förhindra oändamålsenlig EU-byråkrati som en konsekvens av det nya vapendirektivet?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Herr talman! Tack ltl Eklund för frågan.

Inledningsvis kan man säga att förändringarna av EU-direktivet har varit på gång sedan en längre tid tillbaka. Dess angelägenhet blev desto större efter terrordåden och skottlossningen i Paris i förorten sankt Denieu den 13-14 november. Då skrevs också delarna av motiveringarna till direktivet om.

Intensionen med direktivet är att förhindra att vapen i Europa hamnar i orätta händer och används i terrorsyfte eller andra våldshandlingar.

Bakgrunden till att kommissionen vill ändra vapendirektivet är att skillnader i vapenlagstiftning mellan medlemsländer har utnyttjats av kriminella för att komma över vapen. I vissa fall har till exempel vapen som de-aktiverats för att kunna säljas som samlarföremål eller filmrekvisita köpts av kriminella som sedan byggt om dem till fullt fungerande illegala vapen.

Kommissionens förslag skulle innebära tydligare regler för hur dessa vapen behandlas i vapenlagstiftningen och förbud mot att inneha även de-aktiverade vapen av de farligaste typerna. Sådana ändringar är välkomna och ändamålsenliga för att försvåra den illegala vapenhandeln.

Kommissionens förslag innebär dock en rad förändringar som i onödan riskerar att påverka det legala vapenägandet för jägare och sportskyttar utan att det nödvändigtvis förbättrar säkerheten i unionen.

På den punkten har både Åland och även riket en del invändningar. Redan den här veckan kan ärendet behandlas vidare inom EU bl.a. vid allmänna rådets diskussion om bekämpning av terrorism. På torsdag kommer ett informellt möte ske mellan åtta till tio medlemsländer för att se om de kan enas omen gemensam strategi. Åland deltar inte i dessa möten, men hålls underrättade via inrikesministeriets tjänstemän i Bryssel.

I riksdagen har ärendet kommit via stora utskottet och gått vidare till tre olika utskott; jord- och skogsbruksutskottet, förvaltnings och försvarsutskottet eftersom direktivet beror flera olika aspekter. Åland har diskussioner med inrikesministeriet framfört våra synpunkter och även den åländska riksdagsledamoten är involverad.

Finlands största problem är reservtrupperna som inte formellt ingår i armen och alltså definieras ”som privatpersoner som innehar tunga vapen”. Kommissionen har dock visat sig vara villiga att förhandla om en artikel som skulle kunna behålla reserven som undantag. Ministeriet är medvetet om att jägare, sportskytte och vapensamlare kan få stora problem av de nya reglerna, men det finns ännu inte en formell plan för hur de ska gå vidare.

I Europaparlamentet kommer diskussionen vara väldigt svår.

Just nu är allt i en väldigt tidig fas av förhandlingarna och det står klart att Finland tillsammans med flera EU-länder har problem med att omfatta direktivet i sin helhet. Dock ser problemen väldigt olika ut då vissa vill ha striktare regler och andra vill ha mer flexibilitet. Finlands önskemål är att kommissionen inte ska lägga till några vapen i kategori A för förbjudna vapen - men det verkar svårt då kommissionen är envis på den punkten.

Då Åland inte har behörighet på vapenområdet har vi inte en formell position vi för fram, utan håller oss underrättade om den inhemska beredningen och påminner om att undvika alltför negativa konsekvenser och ökad byråkrati för den som innehar vapen för jakt- och sportskytte.

Förslaget som det nu ser ut skulle innebära en del förändringar i skjutvapenlagen som hör till rikets lagstiftningsbehörighet som påverkar i åländska jägare och sportskyttar. Enligt förslaget skulle vissa typer av halvautomatiska gevär förbjudas. Det är dock ännu oklart exakt vilka typer av halvautomatiska gevär som avses och detta behöver kommissionen förtydliga. Halvautomatiska hagelgevär används av många jägare och halvautomatiska kulgevär är inte heller ovanliga på Åland.

Förslaget innehåller även en tidsbegränsning för vapenlicenser som innebär att tillstånden skulle behöva förnyas vart femte år. Även här är det oklart om det gäller alla vapen eller endast de som klassas som ”farligare” vapen i kategori B.

Om det gäller alla vapen skulle det förbruka resurser hos vår polismyndighet. Redan idag kan en vapenlicens dras in när som helst om personen inte längre anses lämplig som vapeninnehavare och det finns ingen orsak att tvinga skötsamma vapenägare att regelbundet behöva förnya vapenlicenserna. Det ska istället vara upp till medlemsländerna att utveckla system för att upptäcka olämpliga vapeninnehavare.

Enligt förslaget skulle all distanshandel med vapen, vapendelar och ammunition förbjudas för alla förutom vapenhandlare eller mäklare. Det innebär i praktiken att en privatperson inte längre får sälja ett vapen utan att förmedla handeln genom en vapenbutik eller mäklare. Det gör det särskilt svårare att sälja äldre, mindre värdefulla vapen som vapenhandlare inte vill ha. Det gör att äldre vapen förlorar sitt andrahandsvärde. Hur licenspliktiga vapen, vapendelar och ammunition får överlåtas regleras redan i lag.

Kommissionen föreslår också att medlemsländerna ska införa standardiserade medicinska tester för utfärdande av vapenlicenser. Kommissionen behöver utveckla vad detta innebär eftersom den person som söker en vapenlicens idag går igenom en omfattande undersökning, inklusive ett standardiserat test som bedömer lämpligheten som vapenägare. Landskapsregeringen bedömer att dagens kravnivå är fullt tillräckligt.

Kommissionen bör utveckla målsättningen med de föreslagna förändringarna och utvärdera de säkerhetsmässiga fördelarna i relation till hur det påverkar det legala vapenägandet. Målsättningen med förslaget är att begränsa det illegala vapeninnehavet i EU och kommissionen bör noggrant överväga hur väl de förslagna ändringarna uppnår detta syfte eller om de endast begränsar det legala vapeninnehavet. Tack, herr talman.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Tack vicelantrådet för ett mycket uttömmande svar.

Vi vet att det råder oro bland jägarkåren på Åland, i Finland och i Sverige om vad det kommer att innebära. Som vicelantrådet sade så är ingenting klart ännu utan det ligger under förhandlingar.

Man har också spekulerat att man skulle driva den här frågan via kommissionen för att förbigå parlamentet. Jag vet inte hur det ligger till med det. De personer som jag har pratat med så påstår att det inte kommer att bli på det viset. Vi får hoppas att det inte blir så. Men oberoende så är det viktigt att åtminstone parlamentet får säga sitt i den här frågan.

Det handlar i stort om det som vicelantrådet sade; om terrordåd. Nu får jägarkåren och sportskyttarna klä skott för åtgärder som egentligen inte berör dem. I sin iver att visa att man gör någonting politiskt så drar man alla över samma kam och det oroar jägarkåren. Jag hoppas att de förhandlingar som pågår kan ge någon lindring av det förslaget så att det inte blir så här strängt.

Min andra fråga lyder; hur ställer sig den nu sittande regeringen till de här frågorna? Har den här landskapsregeringen samma linje som Sverige och Finland har eller har landskapsregeringen en annan åsikt?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Jag kan ärligt säga att landskapsregeringen inte på något fördjupat sätt har diskuterat en särskild hållning i den här frågan, utöver den position vi redan har framhållit i Bryssel och även i diskussionerna med den finska regeringen. Man välkomnar naturligtvis de regler och direktiv som på olika sätt kan förhindra den illegala vapenhandel och användandet av vapen i terrorsyfte och mot människor som en viktig sak att arbetar med.

Vi har också påpekat att alltför mycket är öppet och oklart ännu i det här direktivet för att vi till fulla delar ska förstå hur det t.ex. drabbar den åländska jägarkåren eller skyttarna i mera exakt bemärkelse. Vi har påtalat behovet av att försöka tillgodose säkerheten i Europa utan att föra på onödig byråkrati och ytterligare kontroller när det gäller det legala vapeninnehavet, som redan på Åland och Finland idag är ganska sträng när det gäller vapenlicenser och vem som får inneha vapen i vårt land.

Ltl Brage Eklund

Tack, herr talman! Ärendet är som sagt under behandling. Det är viktigt att landskapsregeringen följer upp frågan, engagerar sig och försöker få information från den finska delegationen, åtminstone när det gäller vad som händer och sker och att man bevakar jägarnas intressen. Det är det enda sättet att påverka.

Hela den här förändringen innebär att man måste förnya licenserna vart femte år. Där kommer den största kritiken. Jag tror inte att jägarkåren har någonting emot att man försöker stävja illegal vapenhandel, utan det är väl mera den ökade byråkratin, som vicelantrådet tog upp, som kommer att förorsaka mera resurser hos poliserna. Antingen tillför man mera resurser eller så måste man ta resurser från någon annan verksamhet inom polisen.

Vad kommer det att innebära? Om hela förslaget går igenom, har landskapsregeringen funderat på vad det kommer att innebära för polisens verksamhet och resurser för att man ska kunna följa upp de föreslagna förändringarna?

Vicelantrådet Camilla Gunell

Det är klart att om direktivet går så får särskilt polismyndigheten en väldigt stor extra pålaga att jobba med. Men jag tror inte direktivet går igenom i den skepnad som nu föreligger. Det finns många länder som protesterar mot detta och Finland är ett av dem, särskilt mot det nya licensförfarandet av de orsaker som ltl Eklund framhöll.

Som landskapsregeringen i sin helhet kan se det, tror jag, så har polismyndigheten idag på Åland många andra uppgifter som påkallar deras uppmärksamhet och som snarare kanske skulle få satsats mera på istället för licensförfarandet.

Det är lite för tidigt att ännu göra några mera djuplodande konsekvenser av hur direktivet kommer att slå på Åland. Vi kommer att bevaka detta både i Bryssel och i Helsingfors. Jägarkåren är en mycket stark lobbygrupp som håller sig väl framme i utskotten. Om den finska jägarkårens intressen överensstämmer med den åländska så tror jag nog att det beskedet kommer att gå fram med full kraft. Tack.

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

2        Godkännande av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan EU och Mongoliet

Landskapsregeringens yttrande RP 1/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 1/2015-2016

Ärendena upptas till behandling 16.12.2015.

3        Ändringar i skattelagstiftningen 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande 1/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

Ärendena upptas till behandling 16.12.2015.

4        Höjd landskapsandel för socialvården

Finans- och näringsutskottets betänkande 2/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 2/2015-2016

Ärendena upptas till behandling 16.12.2015.

5        Förlängning av bostadssparpremiesystemet

Finans- och näringsutskottets betänkande 3/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 4/2015-2016

Ärendena upptas till behandling 16.12.2015.

6        Energieffektivitet

Landskapsregeringens lagförslag LF 5/2015-2016

Ärendena upptas till behandling 21.12.2015.

7        Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande 4/2015-2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM1-28/2015-2016

Ärendena upptas till behandling 16.12.2015.

8        Redogörelse enligt 26 § lagtingsordning för Åland om ministrarnas bindningar

Landskapsregeringens redogörelse RS 1/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 11 januari 2016.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls onsdagen 16.12.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil