Plenum den 14 januari 2011 kl. 09.30

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 14 januari 2011 kl. 09.30

Plenum börjar. 1

Remiss. 1

1   Tredje tilläggsbudget för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 10/2010-2011)

Plenum slutar. 44

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 23 ledamöter är närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller lagtingsledamoten Raija-Liisa Eklöw på grund av sjukdom, lagtingsledamoten Anders Englund på grund av deltagande i SLC:s styrelsemöte i Helsingfors samt lagtingsledamoten Roger Slotte på grund av privata angelägenheter. Om ledighet från plenum 14-31 januari anhåller lagtingsledamoten Ulla-Britt Dahl på grund av sjukdom. Beviljas.

Remiss

1      Tredje tilläggsbudget för år 2010

Landskapsregeringens framställning (FR 10/2010-2011)

Diskussionen i ärendet avbröts vid plenum 12.1.2011 då beslut fattades om remiss till finansutskottet.

Diskussionen fortsätter. Kvar på talarlistan står lagtingsledamöterna Danne Sundman, Barbro Sundback, Roger Jansson, Anders Eriksson, Camilla Gunell, Fredrik Karlström och Mika Nordberg.

Ltl Danne Sundman

Tack, herr talman! Det här är detta som är kvar i sopskyffeln när man har haft julstädning på finansavdelningen, lite skämtsamt. Lite mer allvar än så ska vi väl försöka ha i diskussionen. Jag kommer att ge mina kommentarer på några moment. Jag har, som känt, säte och stämma i finansutskottet och kan fördjupa mig ytterligare där.

På sidan 5, fastigheten på Storagatan 23, Hamngatan 4; man säger ifrån landskapsregeringens sida att det inte är aktuellt för närvarande att sälja fastigheten. Det verkar finnas en rätt så stor politisk majoritet kring uppfattningen om att man tydligen inte kan sälja fastigheten, då hotas Fredsinstitutet hyresavtal. Nog går fastigheten att sälja. Man kan ju välja köpare så att man kan förvissa sig om att Fredsinstitutet får vara kvar. Man kan också rikta en försäljning till den här stiftelsen. Stiftelsen kan kanske själv köpa och äga fastigheten. Man kan till och med tänka sig att en sådan affär kunde ske ganska förmånligt för att understöda stiftelsen. Jag tror inte heller det är bra om en sådan här stiftelse, Ålands Fredsinstitut, är i regeringens lokaler. Det är alltid bra med ett visst oberoende för en sådan här instans. Privata ägare eller i stiftelsens egen ägo är mycket bättre än i landskapets ägo. Jag hoppas att man tar de här sakerna i beaktande.

Det finns många seriösa fastighetsägare på den privata sidan som skulle vara mycket stolt över att husera en sådan här verksamheten i sina lokaler. Man betalar ju redan en marknadsmässig hyra så det är inte något problem att räkna hem den här affären för en eventuell köpare.

På sidan 7, 46.13.52, understöd för filmproduktion; det här kan man både glädjas över och förfäras över. Själva saken, som är värd att stöda, är en produktplacering för turistobjektet Åland och att skapa PR för Åland. Produktplacering har länge förekommit i filmbranschen och i anknytande mediebranscher. Det är en viktig kommunikationskanal när det gäller att marknadsföra Åland. Man kanske borde jobba ytterligare med att få till produktplaceringsobjekt. Det handlar inte bara om att få journalister att skriva artiklar om Åland. Det handlar just om att komma in i sådana här projekt. Om Åland bara nämns som det till exempel gjordes tidigare i TV-vädret, eller om en film spelas in på Åland eller någonting däremellan så beroende på var det sänds, så är det väldigt bra. När man ifrån åländsk sida lyckades få dokusåpan "Ensam mamma söker” att komma till Åland så var det en otrolig PR för Åland. Bara en sådan liten grej var absolut mycket mera värd än rätt så mycket annonskampanjer. Det här är bra, men det kräver att man har ett helhetstänkande. För det första måste man veta var kommer den här filmen att sändas, vem kommer att se den och vilken publik riktar den sig till? Går det ihop med våra turismstrategier i övrigt? Har vi en produkt som attraherar dessa personer som ser den här filmen? Man måste ha ett helhetstänkande i kommunikationen. Följs detta upp när den här filmen sänds? Gör vi några andra åtgärder? Finns vi på plats och suger upp den eventuella PR-nyttan? Det här borde göras mycket mera, men med struktur och eftertänksamhet.

Innan jag vet mer om detta så har jag inte någon åsikt direkt, bara generellt att det här är en god idé. En stor fördel för Åland är ju om vi får visa upp Åland. Det är absolut till vår fördel om man får se hur det ser ut här på Åland. Åland är otroligt vackert i mångas ögon, särskilt kanske för den tyska marknaden, där Åland är väldigt unikt. I Finland och Sverige är ju inte skärgården så unik. I Finland och i Sverige har man också mycket skärgårdsområden.

Jag bläddrar vidare till sidan 9. Det redan har diskuterats mycket om omstruktureringsstödet till Air Åland. Ltl Fredrik Karlström kommer att komplettera. Jag vill bara instämma i de frågeställningar som har ställts hittills. När det står att man kan betala stödet till exempel i form av ett kapitallån. Vad man har tänkt sig verkar lite svajigt. Man måste jämföra för - och nackdelar med kapitallån jämfört med andra sätt att stöda. Det finns ju också den möjligheten att vi skulle köpa biljetter, vilket har gjorts på annat håll. Det finns alla möjliga kreativa sätt att stöda en sådan här verksamhet om man så vill. Där återkommer obunden samling i form av ltl Karlström.

På sidan 12, följetongen med sjötrafiken som varje gång återkommer, återkommer och återkommer. Nu kommer den att återkomma också högst troligen det här året, vilket vi hörde av tidigare trafikministern i debatten.

Från obunden samlings sida säger vi; nej tack! Vi betackar oss att ingå i det parlamentariska underlaget som varje gång ska täcka upp för centerns och liberalernas misslyckande att få styrning på den här avdelningen. Nu får det vara slut med det! Ni andra som stöder upp det här får lov att rösta för det här om ni finner det för gott. Från vår sida ingår vi inte i det underlag som gång på gång ska ge tilläggsanslag, förvisso till några helt sakliga och oförutsedda händelser, men till stor del till sådant som man kunde undvika om man tog sitt ansvar tydligare. Vi vill inte understöda när man inte tar sitt ansvar.  

Samma sak gäller moment 48.20.70, där det är 44 000 upptaget för att M/S Skarven inte kunde levereras i tid. Det politiska ansvaret är inte vårt. Vi har inte ingått i den regering som har ställt till det här. Även där; nej tack! Varsågoda att själva ta det politiska ansvaret.

Från att det har varit tidigare trafikminister Runar Karlsson som har korsfästs så har det kommit en ny trafikminister som korsfästs och som får ta hela skulden, skammen och alla epitet som kommer därav. Där vill jag faktiskt lite ta trafikministern i försvar. Det är allas ert ansvar. Det politiska ansvaret är centerns och liberalernas. Det ska inte bara kunna skyfflas över i famnen på en enskild minister, som har tagit över en butik som sedan länge har styrts av centern och liberalerna, mestadels centern. Vänligen besinna er på det viset när ni försöker få allt i famnen på en enskild person som för tillfället är trafikminister.

Samma sak gäller momentet 48.30.77, där det står; ”underskottet är en följd av brister i underlaget för budgetberedningen”. Det är bra att man är ärlig. Ska vi också ta ansvar för att man har brister i formalia? Det politiska ansvaret ska centern och liberalerna ta. Jag frågar mig, även här har jag antecknat; nej tack!

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag vill ge mitt stöd till det resonemang som ltl Sundman för om stödet till filmproduktionen, det finländska-tyska samarbetet. I min värld har det åtminstone länge varit så att om Åland vill förbättra sin besöksnäring så är norra Tyskland intressant. Men på grund av bristande resurser har Visit Aland, åtminstone två år i rad, konstaterat att de inte har pengar att marknadsföra Åland i Tyskland. På något vis verkar det som ltl Sundman undrade över om det bara är en satsning ut i det blå. Om inte någon kan sälja resor till Åland så kommer det ingen till Åland hur vackra filmerna än är. Så är det nog upplagt nu, som jag förstår det.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det finns anledning att oroa sig just för det. Det finns inte något helhetstänkande bakom. Om man vänder på steken så borde det vara Visit Aland som skulle ha vetat om att de har 50 000 euro som de får använda till produktplacering, extra utöver budgeten. Vilket projekt ska man satsa på? Det kanske finns ett annat produktplaceringsprojekt i norra Tyskland, om man vill satsa där, som ger betydligt mera, som kongruerar med mässinsatser som man gör, marknadsföring i övrigt eller passar bättre in i en helhetsstrategi.

Också en märklig sak, som jag undrar om inte ltl Sundback håller med om, är att man återigen går förbi Visit Aland, liksom man gör med idrottsmarknadsföringspengarna. Man tar över den rollen som Visit Aland borde ha. 

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är det strukturella problemet som vi har diskuterat flera gånger. Visit Aland har idag inte ansvar för evenemang utan enbart för marknadsföring av destinationen Åland. Jag ska återkomma till detta i mitt anförande. Det är en fråga som finansutskottet borde ta ställning till, för regeringen råddar nu bara på i det här sammanhanget.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! I finansutskottet ska vi givetvis försöka ta den roll som vi alltid måste ta, att reda upp efter regeringen i någon mån och ibland i ganska stor mån. Man kan frustreras över turismstrategiarbete på olika sätt och tycka att det är på en abstrakt nivå. Men när det gäller sådana här beslut så är det väldigt viktigt med en strategi i botten så att man får använda pengarna på rätt sätt. 50 000 euro kan göra otrolig nytta om de används på rätt sätt. Om man lyckas träffa rätt när det gäller produktplacering och kombinera det med kommunikation före, efter och under marknadsåtgärder så är det väldigt kostnadseffektiv marknadsföring. Det gäller att vara på rätt plats, vid rätt tid och på rätt sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag vill ge en kort replik om momentet 48.20.77, anskaffning av fartyg; det här är inte frågan om en ny kostnad för Skarven utan det hänger ihop med ett beslut om att själva anskaffningsperioden skulle ta slut i februari 2010. Skarven skulle sättas i drift den 1 mars 2010, då ska kostnaderna bokföras på rätt ställe på projektet. Annars skulle kostnaderna ha bokförts på sjötrafikens verksamhetsutgifter. Man budgeterar driftutgifter som en anskaffningskostnad så länge som fartyget var under anskaffning.

Ltl Danne Sundman, replik och

Herr talman! Till den delen är det ju lovvärt, att man påför projektet de kostnader som projektet har förorsakat. I revisionsrapporten som har gjorts angående anskaffning av Skarven så finns det många frågetecken kring att man har påfört kostnader lite här och där i förvaltningen. Jag tror att det finns mera än detta som borde ha påförts på rätt moment. Till den delen är det helt okej.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag begärde replik angående detta som framfördes om överlåtelse av fastigheter, Fredsinstitutet. Tanken är att vi vill ha fullmakt att kunna titta närmare på föreningens verksamhet. Landskapsregeringen anser också, som många andra, att Fredsföreningen utför ett väldigt viktigt arbete, speciellt med tanke på demilitariseringen och neutraliseringen. Fredinstitutet åtnjuter en stor internationell respekt på området. För att kunna trygga den här verksamheten behöver vi få den här fullmakten för att kunna se över hur man skulle kunna gå tillväga i framtiden. Där finns det olika alternativ som vi arbetar vidare med. Landskapet kan hålla kvar den här fastigheten, man kan hyra ut fastigheten och det kan finnas privata aktörer och olika former som skulle kunna trygga den här verksamheten. Man bör också beakta att huset är K-märkt i dagsläget. Det finns också övriga begränsningar som kan begränsa ett privat intresse att överta den här fastigheten. Tanken med själva skrivningen är att vi vill titta närmare på de här förutsättningarna.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det hade jag nog också förstått när jag läste det. Vad jag vill säga är att det inte alltid behöver vara det bästa att landskapet äger den här fastigheten, snarare tvärtom. Vi har i många andra fall sett att det finns andra bättre alternativ. I det här fallet är det till fördel för stiftelsen om man är lite oberoende av makten, också när det gäller fastigheten. Får man vara lite sarkastisk så tycker jag att Fredsinstitutet bedriver så fin verksamhet så att man är förtjänt av en bättre fastighetsägare än landskapet. Många K-märkta fastigheter skulle också vara förtjänta av en fastighetsägare som skulle bry sig om dem när det gäller K-märkningen. Det där är argument för min linje, inte mot min linje.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Det är särskilt ett anslag som jag förundrar mig över. Ju mer jag får veta desto sorgligare tycker jag det är. Det är anslaget på 30 000 euro under turismens främjande. I samband med årets budget fanns en liknande skrivning i budgeten. Man föreslog också där 30 000 under samma moment, marknadsföringstjänster inom idrott.

När jag läste budgeten så föreställde jag mig att det här var pengar som skulle användas för att marknadsföra olika evenemang på Åland, men också att marknadsföra Åland som friluftsområde. Visit Aland ger ut många broschyrer; hur man paddlar på Åland, cyklar på Åland och seglar på Åland. Däremot var det bara under ett år som man gav ut en broschyr om alla kulturevenemang och all kultur som finns på Åland. Eftersom jag själv är aktiv just inom kulturen så tyckte jag att det var lite orättvist. Därför skrev jag en finansmotion som gick ut på att det här momentet, med anslaget 30 000, skulle kunna användas för marknadsföringstjänster inom idrott och kultur. Det här beaktades inte överhuvudtaget av finansutskottet. Man tyckte väl kanske att det var en liten marginell fråga och man hade annat att tänka på.

Sedan var jag på Visit Alands årsmöte. I deras verksamhetsplan och budget kunde man läsa att dessa 30 000 inte alls var marknadsföringspengar. Det var direkt evenemangsbidrag till ett specifikt evenemang, nämligen PAF-Open. Många på årsmötet förundrade sig över detta evenemangsbidrag som plötsligt dyker upp i Visit Alands budget och gör marknadsföring av destinationen Åland. De flesta tyckte att det var fel.

Sedan får vi den här tilläggsbudgeten, där det igen står att vi ska ta upp under samma moment, turismen främjande, 30 000 euro och det står att det är marknadsföringstjänster inom idrott. Men det är ju inte det, det är ju ett evenemangsbidrag till PAF-Open. Varför gör man så här? Det är nästan som någon slags penningtvätt. Varför delar inte landskapsregeringen ut evenemangsbidraget till PAF-open, om det är det som man vill göra? Utan man, mer eller mindre, tvingar de här pengarna på Visit Aland och kallar det marknadsföringstjänster inom idrott. Herr talman, jag förstår överhuvudtaget inte det här anslaget? Vad är det som ligger bakom? Man blir otroligt misstänksam när det görs på det här viset.

Visit Aland har normalt inga pengar för evenemangsbidrag. Det är inte deras uppdrag. Om man vill att de ska ha det uppdraget, då måste man göra som i förslaget Attraktiva Åland där tanken var att Visit Aland skulle få ett större ansvar också för att driva evenemang eller vara med och stöda evenemang ekonomiskt. Då skulle samarbetet med marknadsföringen naturligtvis bli effektivare. Men vad ligger bakom marknadsföring av idrottstjänster som ett evenemangsbidrag?

Finansministern sade i sin presentation, så där i förbifarten, att det var ett löfte och att regeringen håller sina löften. Ja, men inte är det att hålla sina löften om man på det här sättet inför lagtinget mörkar vilka löften man har givit. Finansutskottet måste reda ut detta.

Herr talman! Vi har blivit lärda att skattepengar måste betalas ut på någon slags legal grund. Vilken är den legala grunden för Visit Aland att betala utan de här pengarna? Om man ringer och pratar med dem så vet de överhuvudtaget inte hur de ska göra. Ska det här evenemanget anhålla om dessa medel från Visit Aland eller hur ska de betalas ut? Eller ska någon ringa och säga; ”sätt in pengarna på det här kontot, ni har lovat det”. Det är inte bra politik. Det är överhuvudtaget inte förenligt med våra finansförvaltningsprinciper hur man hanterar offentliga medel.

Visst får politiker lova både det ena och det andra, men det måste ju vara öppet, transparent och det måste ju följa de förvaltningsrättsliga principer som vi har antagit för att hantera allmänna budgetmedel. Det kan inte göras på det här sättet, som jag ser det. Varför man har gjort det är för mig helt obegripligt. Det är ju liksom att bluffa och föra lagtinget bakom ljuset, såsom det är upplagt nu. Det är en allvarlig sak.

Det andra som jag ville ta upp är det som ltl Danne Sundman väldigt bra tog upp, beloppet 50 000, understöd för filmproduktion. Det finns redan 150 000 för 2010. Man ska öka på det till 200 000. Det projekt som nämns här är den finsk-tyska samproduktionen. Man förstår inte av motiveringen hur mycket pengar det här enskilda projektet ska få totalt. Det här momentet är konstigt såsom det presenterades. Det framställdes att det var viktigt för att marknadsföra Åland. Nu plötsligt, i det här ärendet, skulle landskapsregeringen genom det här projektet marknadsföra Åland i Tyskland. I det andra fallet, som jag nyss nämnde, skulle Visit Aland vara inblandad i ett evenemangsbidrag.

Utskottet måste nog rätta till det här och får regeringen att fatta att man inte bara kan prata hit och dit. Det måste finnas förvaltningsstruktur som stöder de här resonemangen.

Jag är den första att stöda marknadsföring av Åland i norra Tyskland. Jag känner väl till förhållandena. Jag vet att tyskarna älskar Norden. De har någon slags såpopera som går i Tyskland och som utspelar sig i Sverige, en idyll som i Astrid Lindgrens sagor. Tyskarna är säkert lika förtjusta i Åland. Det är bara det att de inte vet var Åland finns. De vet absolut inte hur man kommer hit. Det är ju det som man samtidigt måste marknadsföra, om man vill satsa på en sådan här film, annars är det bortkastade pengar.

Tyskarna är goda konsumenter, men de kräver kvalitet, de vet vad pengarna är värda och de går inte på några blå dunster. Tyskarna är medvetna konsumenter. Det är inte någon lätt marknad, men den är stor och potentialen är viktig för de har samma naturuppfattning som vi, vilket betyder att de tar hänsyn till miljön. Visst ska vi stöda en sådan utveckling, men det måste i så fall samordnas med Visit Alands möjligheter att marknadsföra destinationen Åland. Tack, herr talman.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Turismens främjande och det anslag som nu äskas för 2010 som ska kanaliseras till PAF-Open, det anslaget borde redan ha budgeteras i samband med grundbudgeten. Det är ett förbiseende. Ett löfte har getts, såsom jag sade i talarstolen här i förrgår. Man har gått in för ett treårigt stöd av det här projektet, också med marknadsföringspengar, för att projektet ska kunna förverkligas med de marknadsföringseffekter ett stort evenemang har här på Åland. Det gynnar Åland. Att säga att vi bluffar och mörkar är ett anmärkningsvärt uttalande, eftersom jag i talarstolen, som torde vara ett av de mest offentliga ställen här på Åland, sade att det här är ett stöd för PAF-Open, som kanaliseras via det här budgetmomentet. Jag sade PAF-Open och jag sade att det är ett löfte.

Ltl Barbro Sundback, replik

Varför står det då marknadsföringstjänster inom idrott? Om Visit Aland ska ta det på allvar så betyder det 30 000 euro för marknadsföring av vilka idrottsevenemang som helst. Men det är ju inte det, det är precis som finansministens säger att man kanaliserar pengar till ett enskilt projekt, ett enskilt bolag under en generell motivering. Det är inte bra, det är inte bra!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Såsom ltl Sundback sade så har Visit Aland en god kännedom om våra avsikter med anslaget eftersom motsvarande budgetmotiveringar har hanteras tidigare och pengarna har nått den adressat som landskapsregeringen har haft för avsikt att de ska nå via vår kanalisering. De här budgetmomenten är uttryckligen allmänna för turismens främjande. Ltl Sundback säger att det är enbart Visit Aland som ska få avgöra vad som är god marknadsföring för turismens främjande, landskapsregeringen ska inte själv få styra någon del av pengarna. Det är ju en intressant diskussion i sig, huruvida näringsavdelningen och landskapsregeringen själv ska få göra sådana bedömningar. I det här fallet har landskapsregeringen gjort en sådan bedömning.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, om landskapsregeringen vill gå in och styra marknadsföringen inom Visit Aland, det är ju många som är med i den föreningen, så då kan man säkert göra det. Men då måste det ju formaliseras med avtal eller någonting. Visit Aland kan ju inte bara betala ut pengar för att landskapsregeringen säger att nu måste ni betala ut de här pengarna till ett visst bolag.

Är det faktiskt förenligt med allmänna konkurrensregler att man favoriserar ett bolag så? Jag kan inte detaljerna i de här projekten. Men nog tycker jag att det är ett väldigt konstigt förfarande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Av förekommen anledning ska jag försöka anstränga mig att inte vara alltför seriös i min framställning.

Finansministern sade i presentationen av tilläggsbudgeten att budgetering inte är någon exakt vetenskap. Det är riktigt. Men budgetdisciplin, om den fungerar, ger en större exakthet än vad slapphet gör när det gäller budgetdisciplin. Har man budgetdisciplin så kan man i alla fall någorlunda hålla sig inom kostnadsanslagens ramar.

Säger jag då budgetdisciplin och trafikavdelningen, trafikavdelningen och budgetdisciplin, budgetdisciplin och trafikavdelningen, så fungerar det inte historiskt och inte nu. Det här kan naturligtvis inte få fortgå. Ltl Sundman använde hårda ord i sammanhanget och det måste vi nog alla använda. Jag återkommer till det.

Följande punkt är 33.40.88 på sidan 5, överlåtelser av fastighet; det gäller den fastighet där stiftelsen Fredsinstitutets verksamhet förekommer. Jag sitter med i styrelsen tillsammans med ordförande Barbro Sundback och flera andra. Vi har från stiftelsens sida sagt att frågan om fastigheten inte är ledningens uppgift och de som arbetar där, för de har så mycket andra väsentliga uppgifter. Det blir då styrelsens särskilda uppgift att tillse att verksamheten har goda lokaler att verka i. När landskapsregeringen aviserade sin försäljning på öppna marknaden så uppstod en nervositet i styrelsen. Det här har vi från talarstolen redogjort för tidigare.

Diskussionen uppkom då huruvida vi kunde göra en långsiktig lösning för Fredsinstitutets del. Diskussioner inleddes först inom styrelsen, sedan med andra intressenter och sedan med landskapsregeringen om modeller för hur man kunde lösa detta. Tanken var att man med ägarskap ifrån Fredsinstitutet, tillsammans med andra, på något sätt skulle lösa landskapsregeringen ur det dilemma som man hade, med andra ord någon form av riktad försäljning.

Efter detta har det ifrån självstyrelsemyndighetens håll visats intresse för frågan, man också gärna diskutera någon form av donation i sammanhanget med tanke Fredsinstitutet väsentliga ställning i självstyrelsesystemet. Det har ytterligare komplicerat diskussionerna om fortsättningen.

Det beslut som lagtinget tog, i samband med ordinarie budget på initiativ i en motion och sedan i finansutskottets skrivningar, har lugnat ner situationen.

Nu öppnar landskapsregeringen här i tilläggsbudgeten för att finna en lösning på det hela. Då är inte i huvudspåret, enligt mig åtminstone, att landskapet ska fortsätta att äga denna fastighet. Man kunde hitta en annan lösning. Möjligen kunde landskapet fortsätta att vara delägare, men det behöver inte heller vara på det sättet.

Fredsinstitutet har fört diskussioner med sådana aktörer i det åländska näringslivet som visar intresse för att delta i lösningen av det här ägandet.

Samtidigt bör vi som självstyrelsepolitiker ta ställning till huruvida det inkluderar någon form av donation i det här priset som man får för fastigheten, alltså prisnedsättning för Fredsinstitutets del. Det är naturligtvis väsentligt, för varje sådan åtgärd påverkar Fredsinstitutets årliga finansiering av sina driftskostnader, om man kan han en lägre kostnad för hyra och för fastighetskostnader.

Det är viktigt att man kan komma vidare på något sätt. Däremot brådskar inte den här frågan för stiftelsen Ålands Fredsinstitut. Men jag antar att landskapsregeringen ändå vill finna en lösning relativt snabbt. Så det här är ett underlag för finansutskottets vidarebehandling av frågan. Det finns alltså ett klart intresse från institutets sida att ta ett ägaransvar men tillsammans med andra duktiga finansiärer.

Det som jag inte hade tänkt säga någonting om, men som den tidigare diskussionen lockade mig att säga någonting om, är understödet för filmproduktion och turismens främjande avseende marknadsföringstjänster inom idrott.

Man kan säga att det var bättre förr. Så långt tillbaka som på 60-talet hade vi en jetflyglinje, ett stort flygplan, som på somrarna trafikerade Hamburg-Mariehamn. All den verksamhet och marknadsföring sköttes via Ålands Turistförening som även bekostade, med hjälp av landskapsstyrelsen, åtskilliga filmproduktioner också på 60-talet. Det var en stor aktivitet. Det avtog sedan successivt och på 80-talet var det inte så mycket kvar mera av tyska marknaden. Marknaden har ändå fortsatt att vara en liten del av den åländska turismen.

Genom tiderna har man kanaliserat den här typen av marknadsföringsmedel via Ålands Turistförening, sedermera Ålands Turistförbund och nu Visit Aland. Varför man gör avsteg ifrån det här är en väsentlig fråga för finansutskottet att ställa sig och besvara, så att vi vet varför man gör vissa avsteg från kanalisering av marknadsföringsanslag i budgeten.

Utredningen ”Attraktiva Åland” nämndes här av ltl Sundback. Det var en egen åländsk näringslivsutredning med stöd av landskapsregeringen, till skillnad från den utredning som nu görs. Huvudförslaget gick helt frankt och tydligt ut på att det som numera heter Visit Aland skulle ges tre uppgifter och delas upp i sektioner. En marknadsförings- och informationssektion, det som man sysslar med idag, en evenemangs- och aktivitetssektion, det som man inte sysslar med idag och som är mycket väsentlig för turismens utveckling och en produktutvecklingssektion med uppgifter att biträda i upprustningen av den åländska turistprodukten. Det är uppenbarligen så att ledningen för Visit Aland inte vill detta. Att man inte vill detta gör detta till ett av turist-Ålands större problem, kan man säga. Det är någonting som finansutskottet också kan titta på i sammanhanget när man diskuterar kanaliseringen av marknadsföringsmedel. Varför vill inte Visit Aland utveckla sig till den nödvändiga organisation, typ den som finns i Göteborg, i Åre och det som finns nästan på alla framgångsrika turistorter? Varför vill man inte det? Varför vill man bara vara den här som landskapet kanaliserar sina marknadsföringspengar via och så marknadsför man kanske främst sjöprodukten i turist-Åland. Det är inte bra.

Tiden går och därför måste jag vara snabb.

Moment 47.03.89, omstruktureringsstöd; där har vi kapitallånet. Efter diskussionen med kollegan Erland så har jag ytterligare studerat detta i aktiebolagslagen om bokföringslagen. Kapitallån bokförs under eget kapital i Air Åland om det görs på det sättet. Det innebär att det blir en större risk för samhället med kapitallånemodellen än vad det blir med ett vanligt bidrag. Med ett vanligt bidrag vet man hur mycket det har gått åt. Ett kapitallån tenderar ofta i förlängningen att öka ens ägarandel i bolagen. Landskapets andel, tillsammans med PAF:s andel och Postens andel, är redan på en väldigt hög nivå. Lägger man sedan till kapitallånet så börjar vi närma oss 50 procent, vi blir huvudägare.

Om det fortsätter att gå dåligt för bolaget, när man har kapitallånet inne i balansräkningen, så blir följden att kravet och ansvaret för landskapets del i en sådan situation blir ännu mer markant.

Mitt förslag till finansutskottet är 300 000 euro ges tack vare bolagets betydelse för Åland, men ges antingen som bidrag eller i en kombination av ett vanligt lån och bidrag. Då är risken mindre för att man råkar ut för naturliga krav på tilläggskapital framöver.

Sedan har jag sagt någonting om budgetdisciplinen på trafikavdelningen. På sidan 12 har vi tre anslag som tillsammans är över en halv miljon euro som ska läggas på till trafikavdelningens verksamhet. Vi har förklaringar till det här under sjötrafikens verksamhetsutgifter, under reparation och underhåll av färjor. Några av dessa förklaringar är sådana som är normal budgetering. Den här typen av kostnader ingår i ordinarie budget. Då kan man inte förklara en tilläggsbudget med detta. Det betyder att man helt enkelt inte har brytt sig om budgeten när man måste ha tilläggsmedel för den typen av kostnader som redogörs för här. T.ex. trafik som upprätthålls med Gåsö, trafikkostnader i samband med reparation av M/S Gudingen, M/S Gudingens propelleraxelhylla och reparationer på M/S Grisslan osv. Allt detta ingår i ordinarie budget. Inte kan man motivera detta i en tilläggsbudget. Det finns flera saker av den här arten som visar på total bristande respekt för budgeten när det gäller de här delarna åtminstone, men antagligen i större sammanhang också.

Skarvens bunkerförbrukning är naturligtvis ett resultat av det ökade djupgåendet på grund av de konstruktionsändringar som gjordes på fartyget. Vi ser att vi har många kostnader i det sammanhanget.

Jag skulle vilja att finansutskottet, under moment 48.20.70, Anskaffningar är färjor och fartyg, försöker ge svar på när vi får slutredovisningen på Skarven och hur den slutredovisningen kommer att se ut. Om vi inte får slutredovisning nu, när får vi den? Så att inte den här valsen fortsätter hur länge som helst.

Avslutningsvis, herr talman, jag har gått över fem minuter. Jag ber hemskt mycket om ursäkt.

Svibybron, Svibybron, grundanslaget är 2 900 000 euro. Tilläggsanslag nu;

1 450 000 euro, 50 procent! Finns det ingen professionalism alls?

Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det var många punkter som jag håller med om. Jag ska återkomma i ett anförande senare.

När det gäller kapitallån så måste vi verkligen gräva djupt i den saken. Det är riktigt som ltl Jansson säger. Problemet är också ett balansproblem och det löser inte bidrag och lån.

Jag begärde replik för detta med turismen. Det finns marknadsföring i norra Tyskland via Visit Aland och det har det funnits kontinuerligt under många år. Sedan när det gäller filmproduktionen, den politiska frågan är om vi ska ha ett utrymme i landskapet för turistaktiviteter och andra aktiviteter? Eller ska vi överlåta det till tunnelbanereklam i Visit Aland? Jag tycker inte vi ska göra det senare. Det måste finnas politiska riktlinjer, strategier och beslut som landskapsregeringen står bakom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag kom på när jag fick repliken om kapitallån att det finns ytterligare en jobspost i det sammanhanget. Om bolaget nu 2011 går dåligt så att en stor del av det egna kapitalet blir förbrukat, så kommer frågan om nedskrivning av aktiekapitalet till behandling per automatik enligt lagstiftningen. Det betyder att i och med kapitallånets position i balansräkningen kommer landskapets relativa andel direkt, vid en sådan nedskrivning, att öka betydligt. Det är ytterligare en risk med detta kapitallån, om jag har förstått det rätt. Kanske jag inte är hundraprocentigt rätt informerad? När jag försökte läsa lagarna igår kväll så kom jag till det här resultatet.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har kommit fram till ungefär samma slutsats. Kapitallån är en riskabel väg. Sedan är frågan vad alternativen är? Det grundläggande borde vara att vi behöver flygtrafik och vad kan man göra med 300 000 euro som alternativ till det här? Det är fortfarande svåra problem. Det är den framtida riskexponeringen som är besvärlig.

Ltl Roger Jansson, replik

Ja, det är på det sättet. När det gäller bidraget till Air Åland så måste finansutskottet naturligtvis också ta ställning till den diskussion som förs att andra bolag skulle komma in, Finnar koncernbolag.

När det gäller flygtrafik så hör jag till dem som genom åren har blivit så skadad att lita på andra. Det verkar inte fungera helt enkelt. Gotlandsexemplet är ett annat ö-exempel på att man inte kan lita på andra. Man måste ta ett eget ansvar. Därför tror jag att vi måste ha det här åländska bolaget så länge som möjligt. Det är lätt med facit i hand att kritisera dem för många beslut som är tagna genom åren. Det är alltid lätt i företagsvärlden att göra det eftersom facit är så tydlig, tydligare än vad det är inom offentlig sektor. Jag tror ändå att vår grundinställning måste vara att vi ska försöka hjälpa till att det här åländska bolaget kan finnas kvar och verka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag funderade lite över påståendet att Visit Aland inte skulle vara intresserad av att utveckla de här andra delarna av turistverksamheten som gäller produktutveckling och evenemang. Jag har under några år varit med på årsmötena. Det är stora samlingar, många människor och entreprenörer som är med på mötena. Jag har nog inte uppfattat att det finns ett motstånd mot det. Däremot har man varit väldigt skeptisk till frågan om bolagiseringen, att göra något dotterbolag till Visit Aland. Något direkt motstånd mot att ta mera ansvar för evenemang tror jag inte det finns. Det krävs ju då däremot mera resurser. Frågan är om resurserna ska ligga på Visit Aland eller ska resurserna ligga här i huset?

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I näringslivsutredningen "Attraktiva Åland" var Visit Alands VD med och godkände med långa tänder de här synnerligen väsentliga tilläggsuppgifterna. Vi föreslog att evenemang, aktiviteter och produktutveckling skulle läggas till i uppgifterna. När det var klart var det egentligen bara för ledningen i Visit Aland att ta upp den frågan till beslut i föreningen så att man skulle kunna komma vidare. Men det blev aldrig gjort eftersom man hade det här motståndet mot det. Jag tror att det har lite att göra med finansiering. Man var rädd att man skulle tappa en del marknadsföringspengar som skulle gå över till den här verksamheten, för det var så som vi resonerar i "Attraktiva Åland". Det är viktigt är att vi har en kvalitativ produkt före vi marknadsför. Vi måste först förbättra vår produkt före vi lägger ännu mera pengar på marknadsföring. Det här resonemanget ville man inte i Visit Aland riktigt ta till sig.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det där känner jag inte till. Det är sist och slutligen ändå årsmötet som beslutar. Det förutsätter att styrelsen för fram en sådan här strategi eller utveckling av verksamheten. Jag tror att grundproblematiken är att man ifrån ledningens sida är rädd för att man inte får tillräckligt med ekonomiska resurser.

Här har utskottet, som jag ser det, en möjlighet att från lagtingets sida försöka påverka utvecklingen om man så vill. Det tycker jag skulle vara viktigt. Vi har haft ganska mycket diskussioner om Visit Aland. De kommentarer som görs har varit väldigt negativa, till och med lite kränkande ibland av ledningen, Det skulle vara bra om lagtinget mera visade på positiva åtgärdsförslag.

Ltl Roger Jansson, replik

I utredningen "Attraktiva Åland" gjordes jämförelser med andra orter. Göteborg & Co. var ett idealförhållande, men också Åres organisation och flera andra orter var av stort intresse, till om med Gotland faktiskt. Då diskuterades det om man borde bilda en ny organisation med det innehållet och den kommersialismen i sig, särskilt när det gällde produktutvecklingen, evenemang och aktiviteter. Resultatet blev att man tyckte att vi har Visit Aland som bas. Det skulle vara bättre att göra om det befintliga som man har. Men tyvärr, tyvärr har inte ledningen och styrelsen framfört några sådana utvecklingsförslag. Därför behöver man kanske återkomma till frågan om det måste bildas en ny organisation för den här delen, vilket vore olyckligt, som jag ser det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tycker ltl Roger Jansson var lite seriös som vanligt. Det är intressant att se att vi har samma grundsyn när det gäller stödet, att vi bör stöda Air Åland så att de ska kunna leva vidare.

Sedan har det blivit en diskussion om kapitallån. Avsikten är, om finansutskottet och lagtinget godkänner det här, att det här stödet ska ske i form av ett kapitallån. Kapitallånet har ju väldigt låg prioritet eftersom det är jämförbart med aktiekapital, men det är inte aktiekapital. Det här bolaget har likviditetsproblem och balansproblem. Det egna kapitalet är till stor del förbrukat. Därför kommer det här kapitallånet in. Men vi har inte givit något konverteringslöfte. Vi kommer att se på omstruktureringsplanen, att den ser positiv ut. Vi kommer att sätta ränta och amorteringstid på det här lånet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller stödet till Air Åland så skriver landskapsregeringen; "ett engångsstöd, till exempel i form av ett kapitallån". Här säger nu minister Eliasson att det är frågan om ett kapitallån. Varför skriver ni då till exempel i form av ett kapitallån? Ni lurar alltså lagtinget i er text, det ska ni akta er för att göra.

Jag försökte i förrgår föra ett resonemang med ltl Olof Erland och idag från den här talarstolen om riskerna med kapitallån. Spåren förskräcker, vilket jag har sagt tidigare. Jag har varit med om att ge kapitallån i landskapssammanhang och jag har varit med om att ge kapitallån i kommunala sammanhang, i Mariehamns stad. Inte i något fall har pengarna kommit tillbaka. Tvärtom, de har resulterat i större krav ifrån övriga ägare på att man i följande steg sedan ska ta ett ännu större ansvar, eftersom man har de här pengarna i potten på eget kapitalsidan. Jag har varnat för den modellen och istället föreslagit att man hellre skulle ge 300 000 euro i rent bidrag eller i kombination med lån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vi följer EU:s regler för möjligheten att göra sådana här omstruktureringsstöd. Ltl Roger Jansson säger att det är större risk med kapitallån än med att ge stöd. Det är jag inte beredd att hålla med om faktiskt. Ger man ett stöd och företaget går i konkurs så är naturligtvis stödet borta. Om företag börjar gå bra så får man aldrig tillbaka stödet. Vår avsikt, tro och hopp är att företaget ska börja leverera vinst och få fritt eget kapital så att man ska kunna amorterar tillbaka på det här kapitallånet och betala ränta. Jag anser nog att ett kapitallån är bättre än att direkt ge ett stöd.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag ber minister Eliasson sätta sig in i kapitallånefrågan och leta fram så många exempel han kan ifrån offentlig sektors insatser i den formen. Det är skilt om aktiva ägare går in med kapitallån, då har man ett ännu större krav på lönsamhet i verksamheten och kan driva det som ägare. Landskapet har tyvärr inte den förmågan. Man saknar den förmågan. Det är barnatro att tro att man ska få tillbaka de här pengarna. Jag säger att pengarna är borta. Risken med kapitallånemodellen är att det sedan ställs krav på ännu mera pengar från övriga ägare i följande skede, skede två och skede tre, med större underlag än om man hade givit ett rent bidrag eller annan modell som kan godkännas av Europeiska Unionens regelverk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag skulle först vilja jag säga att ltl Roger Jansson och jag har exakt samma syn vad gäller flygtrafiken till Åland. Det är oerhört viktigt att vi har en välfungerande flygtrafik till och från Åland.

Jag kan också ge lagtinget den informationen att det aktuella flygbolaget från rikssidan redan under våren var i kontakt med mig, i egenskap av trafikminister, för att höra min syn på det. Min syn på flygtrafiken till Åland, som trafikminister, är att Helsingfors - Mariehamn är en konkurrentutsatt rutt. Det är upp till var och en att bjuda på den linjen.

Jag tänkte egentligen svara på när och hur Skarven kommer att komma ut som ett enskilt moment i budgeten. Svaret är att huvudförhandlingarna i Stockholm inleds nu inkommande måndag den 17 januari. Sedan tar det väl några månader innan vi har ett svar ifrån domstolen vad gäller förseningsböterna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Jansson tog upp budgetdisciplin och kom också in på Svibybro och -bank. Jag håller med om att det är helt orimligt att det ska behövas över hundra procent mera än det ursprungliga beloppet till ett sådant här projekt. Man kan ju räkna fel, man kanske kan acceptera 10-20 procent. Men det ännu mer allvarliga är att man kommer och begär tilläggsanslag två gånger för samma projekt.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det är alldeles klart att både finansutskottet och landskapsrevisorerna måste ta tag i den här frågan med kraft. Det första som hände var att man inte hade gjort ordentliga undersökningar. Det är absolut osannolikt. På ett sådant här ställe är avståndet ner till berget ändå är relativt begränsad, det torde röra sig om ungefär 8-10 meter. En skandal i sig var att man inte ens klarade av den biten som ändå hör till ingenjörsvetenskapens mera enkla frågor i dagens värld. Dess ytterligare tilläggskostnader som har kommit är absolut oacceptabla.

Det betyder att vi inte klarar av att bjuda ut färjor så att de blir attraktiva för marknaden, vi klarar inte av att göra beräkningar på färjanskaffningar och vi klarar inte av att göra beräkningar på väganskaffningar och bro- och bankanskaffningar. Vi kan inte fortsätta på det här sättet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! I den här tilläggsbudgeten ser man att de utökade kostnaderna landar ungefär på 2,5 miljoner euro och det totala tillägget under år 2010 blir cirka 309 miljoner. Man tycker att det också här kanske borde finnas inbesparingar.

Jag håller också med om det som finansministern sade, att budgetering inte är någon vetenskap. Det håller jag med om. Tar vi det här året, t.ex. när det gäller skärgårdstrafik och snöröjning så kan även jag ha en förståelse för att det är svårt att hålla budgeten när det gäller det.

Det är egentligen bokslutet som är det intressanta. Hur blev det ekonomiska utfallet? I ett företag är budgeten en sak, men det är bokslutet, det ekonomiska, utfallet som är det intressanta, men det ägnar lagtinget aldrig något större intresse åt.

När det ändå gäller budgeten så är det viktigt att man bör lägga en ram som man ser att det är en rimlig chans på sikt att utgifter och inkomster går ihop. Därför är ju budgetdisciplinen så extra viktig just nu. Det måste bli ordning och reda och ett ekonomiskt tänkande i hela förvaltningen och där är vi inte ännu.

Ltl Olof Erland ville i liberalernas gruppanförande klassa vad som var politiskt och inte politiskt i den här tilläggsbudgeten. Enligt mitt förmenande så är allt politiskt med det enorma underskott som landskapsregeringen rullar framför sig. Alla anslag är politiska. Det gäller att försöka nagelfara ekonomin på bästa möjliga sätt.

När det gäller överlåtelse av fastigheter och Fredsinstitutets verksamhet så nappade jag på den inbjudan, som skickades till lagtingsledamöterna, för att få information om verksamheten. Jag tyckte att det var ett intressant möte och bra på alla sätt och vis. Det är en bra verksamhet som drivs där. Men jag är helt enig med ltl Sundman om att man också bör titta på privata lösningar. Det sägs; "formerna för detta ska klargöras, varför en försäljning inte är aktuell för närvarande". Enligt mitt förmenande finns inte kompetensen inom landskapsförvaltningen. Rätta mig gärna om jag har fel, men jag tror inte riktigt att det politiska intresset ifrån landskapsregeringens sida finns för att försöka till stånd privata lösningar. Jag hoppas att man ifrån finansutskottet kan titta på det här. Jag vill också säga att det är viktigt att verksamheten kan upprätthållas.

Herr talman! Det är många som har talat om understödet för filmproduktionen.

Ltl Sundman brukar ofta hänvisa till vad som sägs på de åländska kaffekalasen. Här hör man ibland på kaffekalasen att det är de stora arvodena till talman, lantrådet och finansutskottets ordförande som genererar övertrasseringar, men så kan det väl knappast vara? Jag ids inte upprepa det som har sagts om filmproduktionen och vikten av marknadsföring i Tyskland osv. Jag går vidare.

Angående infarten till Tosarby stenhus så är det väl viktigt och självklart att man får de sakerna lösta.

När man ser hur man i kommunerna har gått över till rambudgetering och hur stora anslag som fullmäktige tar ställning till så känns den här typen av ärenden lite fnuttiga för lagtingsbehandling. Det är också någonting som vi kanske kunde fundera på.

 Jag tycker att de här anslagen under museibyrån mer eller mindre är en självklarhet som man kanske inte behöver lägga så mycket tid på i lagtinget.

Däremot när det gäller omstruktureringsstödet till Air Åland så har jag noterat att flera företrädare för landskapsregeringen säger att man kommer att ställa krav på bolaget och det vill jag uttala mitt stöd för. Man bör ställa krav på all verksamhet som man har möjlighet att påverka. Jag vill ändå lite höja ett varningens finger. Här finns trots allt det privata näringslivet med, eller Tryggve Ericsson sfären, som har satsat stora pengar på det här. Övriga ägare däremot; Ålands penningautomatförening, Posten och Ålands Utvecklings Ab osv, genom dem måste ju landskapsregeringen se till att man får sina krav framförda.

Angående Finncomms utspel, jag hörde att trafikministern sade att det var öppet att bjuda på linjen, troligtvis menade hon att det var öppet att flyga på linjen Helsingfors-Mariehamn. Där vill jag lite höja ett varningens finger. Det sker en kantring i det åländska näringslivet och man vänder blicken mera mot Sverige på grund av de språkliga problem som finns tillhanda österut. Det är en utveckling som många av oss har stött.

Vi har det relativt nybyggda kongresshuset Alandica, bara detta talar egentligen för att det måste finnas goda flygförbindelser både österut och västerut.

Ett konkret exempel på det som jag nämnde inledningsvis, så har vi också Resia som kommer att börja sälja resor till Åland för Havsviddens räkning, men det kanske kan utökas på sikt. Därför måste man trygga trafiken till Arlanda. Jag blev lite orolig när jag hörde att det bara är öppet att bjuda eller flyga på linjen på Helsingfors-Mariehamn. Såsom det är nu så går det att få någon sorts lönsamhet i den trafiken, men tillsvidare går det inte att få lönsamhet i trafiken Arlanda-Mariehamn. Enligt mitt förmenande så behövs det ett helhetsgrepp. Flygförbindelserna måste fungera till båda huvudstäderna.

Herr talman! Jag är framme vid trafiken. Tittar vi på sjötrafiken så den första punkten gäller tilläggskostnaderna på 410 000 euro, Skarvens bunkerförbrukning. Det sägs att man har kalkylerat med 300 liter per timme. Det är beräkningar som är baserade på bassängtester. Verkligheten visar att det är 310 liter per timme. Jag tycker att det är rätt nära, det är kanske inte så mycket att orda om. Visst skulle det väl ha varit trevligt för landskapsregeringen och för oss alla om det skulle ha varit den andra vägen, att det skulle ha kommit en positiv överraskning när det gäller M/S Skarven. Men detta tycker jag inte är så mycket att säga om.

Följande motivering är om M/S Grisslan som, enligt den budget vi tog, skulle ha avyttrats, men det har man inte gjort. Grisslan har bland annat behövts på tvärgående linjen. Där har jag en konkret fråga; visste man inte ifrån landskapsregerings sida att den behövdes där, då när man föreslog att den skulle avyttras?

Trafiken som har upprätthållits med M/S Gåsö, där jag inte hundra procent säker men jag tror att lagtinget tog ett beslut om att den verksamheten skulle upphöra, men verksamheten har tydligen fortgått. Det som är det intressanta, och som jag i en replik frågade finansministern om, är den sista punkten när det gäller motiveringarna till budgetövertrasseringar: " Vissa försenade eller uteblivna planerade besparingsåtgärder". Jag undrar hur stor del det är av hela anslaget? Vilka är de försenade och uteblivna besparingsåtgärderna? Jag har en viss aning, men det vore intressant att höra om också landskapsregeringen har det.

När det gäller Svibybro och -bank, 250 000 till. Jag noterade att trafikministern i Ålandstidningen i oktober uttryckte sig här; "det är ett löfte, det kommer inte mera pengar, förresten, att få mera pengar tror jag överhuvudtaget inte låter sig göras". Jag hoppas att lagtinget nu faktiskt kan visa att det inte bara är att komma och begära tilläggsanslag efter tilläggsanslag. Någon gång måste lagtinget säga stopp. Jag har sagt det själv för flera år sedan och jag har försökt rösta emot det med ringa framgång. Det är ju majoritetspartierna som bestämmer.

När man tittar på det här så tycker jag att trafikministern gör ett burka-utspel här. Det är många som kan undra vad det är för någonting. I flera länder runt om i Europa skulle man förbjuda burka. Det kunde knappast vara de största politiska problem dessa länder hade. Men man fick igång en debatt, man fick folket engagerat och man fick fokus ifrån det som man inte ville ha fokus på, dvs de stora ekonomiska problemen som länderna hade.

Därför tycker jag också att ministern göra ett burka-utspel när hon pratar om att man kanske inte direkt ska förbjuda snöskotertrafik men det lutar lite ditåt. Man ska registrera snöskotrar, man ska förbjuda, man ska förhindra och man ska försvåra. Det här kan ju ändå inte vara vårt största politiska problem, naturligtvis inte. Det är klart att det är illa om snöskotrar kör sönder spår, men nog måste en trafikminister ha annat att göra. Jag tycker att det är ett typiskt burka-utspel för att slippa ha fokus på svikna löften, budgetövertrasseringar och misslyckade vägavstängningar osv.

Avslutningsvis, herr talman, en fråga när det gäller räntor på lån, 39.01.91, där är en minskning på den utgiften på 400 000. Det är ju bra och motiveringen är; "minskningen föranleds främst av att räntenivån har varit lägre än vad som antogs vid uppgörandet av budgeten". Det kan jag mycket väl förstå. Jag tycker också att följande anslag är bra, ränteinkomster, där man får 500 000 mera. Givetvis är det bra, men jag får inte de här båda anslagen att gå ihop. Här sägs det; "medelavkastningen på landskapsregeringens likvida medel och de positionerna har varit högre än vad som beräknas i samband med uppgörande av budgeten för år 2010". Medan man i det föregående anslagets sade att minskningen föranleds med att man antog att räntekostnaderna skulle vara större på de egna lånen.

När det gäller moment 39.01.91, med tanke på att det sägs att landskapet inte har några lån, vilka lån är det som de här räntorna hänför sig till? Jag tycker att det är intressant att de här båda anslagen går i olika riktningar. Sett ur budgetteknisk synvinkel är det förstås intressant, men hur det möjligt?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det var många frågor, jag kommer inte att kunna svara på alla.

Jag vill först säga att utgifterna totalt sett är inte 2,4 miljoner. Budgettekniskt är utgifterna det, men precis som jag redogjorde för i min presentation så är 800 000 av dem återbokade bidrag, som har funnits tidigare, men syns på det här sättet. Knappa 200 000 gäller förslaget om att inte sälja en fastighet, vilket belastar budgeten på det här sättet. De totala utgifterna för den här budgeten är åtminstone 1 miljon lägre än det som sades.

Bokslut istället för städarbudget, absolut, ett bokslut är sanningen och det är intressant. Förhoppningsvis antar lagtinget den finansförvaltningslag som snart ska behandlas här i tre avslutande behandlingar. Den lagen kommer att leda till att lagtinget med ett normalt lagtingsdokument diskuterar ett bokslut framöver och inte denna städarbudget.

Budgetdisciplin, absolut, en större exakthet i budgeteringen, därför har landskapsregeringen gått in för den aktionsgrupp med arbetsnamnet "Hålla budgeten" som ska leda till just dessa förbättringar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag noterade det som finansministern sade i sitt anförande om dessa återbokade bidrag. Men det blir enligt mitt förmenande ett nollsummespel, som lite tar ut varandra.

Däremot sade ministern att det var många frågor att svara på. Det finns ju möjlighet att begära ett anförande. Jag är speciellt intresserad av det gäller räntorna. I ena fallet går det ena vägen och i det andra fallet går det andra vägen. Utvecklingen torde dock vara densamma. Kanske finansministern kunde ta den biten?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Att på kort varsel exakt svar på detaljerna kanske kan leda till någon form av inexakthet. De lån som har getts ut; enhetslån, räntestöd och andra lån. Det har flutit in lite mindre medel också på grund av att folk tenderar att amortera mera då när räntan är låg, vilket leder till att det kommer in mera medel, men mindre räntor.

Sedan är ju vår likviditetsplacering en annan, som görs efter ett visst system. Det är skilda saker. Utlånade pengar gäller räntor in, via de lån som vi ger, och sedan likviditetshantering, därför finns de på olika moment och kan ge olika resultat. Likviditetsplaneringen har uppenbarligen fungerat ganska bra.

Ltl Anders Eriksson, replik

Uppenbarligen och det är ju glädjande. Frågan är väl då kanske för finansutskottet om rubriken på 39.01.92, Ränteinkomster, är den rätta? Det är ju egentligen inte sist och slutligen ränteinkomster, om jag förstår förklaringen rätt. Kanske man kan titta på det där i finansutskottet tillsammans med finansministern.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag ska försöka bemöta några av de frågeställningar som ltl Anders Eriksson hade under sitt huvudanförande.

För det första vad gäller Air Åland så är det inte baserat på trafikministern tyckande eller icke tyckande vad gäller sträckan Mariehamn- Helsingfors. Det är enbart på sträckan Mariehamn-Stockholm som vi har trafikplikt. Det betyder att sträckan Mariehamn-Helsingfors är helt öppen. Det är helt ovidkommande vad jag har för politisk åsikt i den frågan. Så ligger läget. Finns det flera aktörer som vill bedriva trafik på linjen så är det helt öppet. Det är ingenting som jag vare sig kan eller ska påverka.

Vad gäller Svibybro och -bank så har det framkommit att projektet som sådant var underbudgeterat ifrån början. Det är den första saken. Den andra saken var att stora delar av banken åkte ut i vattnet och det föranledde extra kostnader. Grundproblematiken är att projektet var underbudgeterat.

När det gäller försäljningen av Grisslan och Gåsö så förmågan att idag tänka olikt från igår skiljer den vise från den envise.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så hör inte jag heller till de envisa. Jag noterade bara att lagtinget har tagit ett beslut och landskapsregeringen har synbarligen gått i en annan riktning.

När det gäller Svibybank och – bro så är det ett gammalt ärende där underbudgeteringen inte ska belasta nuvarande trafikminister, enligt mitt förmenande. Däremot ser jag det som ganska allvarligt om man ger ett löfte att det inte kommer att komma några mer anslag. Det handlar ändå sist och slutligen om politisk trovärdhet.

Nu blev det lite tydligare när det gäller flygtrafiken för ministern sade tidigare att det var fritt att bjuda på linjen Mariehamn-Helsingfors. Det handlar väl inte att bjuda i så fall, utan det handlar väl om att starta upp en flygtrafik. Enligt mig är det viktiga att landskapsregeringen på ett eller annat sätt ser till att helheten hålls ihop. Det måste vara en operatör som trafikerar både till Helsingfors och till Stockholm, det är absolut väsentligt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag känner att Anders Eriksson och jag har ett starkt och ganska likartat engagemang vad gäller flygtrafiken till och från Åland. Den är väldigt viktig.

Jag återgår till M/S Grisslan och M/S Gåsö som man i budgeten för 2010 föreslog att sätta till försäljning. Det visade sig sedermera redan under 2010 att vi vid två tillfällen p.g.a. oförutsedda händelser tvingades sätta in M/S Grisslan i trafik. Tack vare att vi hade M/S Grisslan så kunde vi förhindra svåra trafikstörningar i skärgården. Det har föranlett att vi nu fortsättningsvis är lite försiktiga med avyttringen. Från landskapsregeringen sida är det väldigt viktigt att vi följer det som lagtinget har sagt, men det är också väldigt viktigt att vi kan trygga och säkra transporterna för skärgårdsborna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vill också gärna medverka till att man kan trygga och säkra transporterna för skärgårdsborna. Mot den bakgrunden är det oerhört viktigt att man får in ett ekonomiskt tänkande i den här verksamheten. För det här kan inte fortgå hur länge som helst. Om det fortgår på det här sättet så leder det till att man inte tryggar skärgårdstrafiken och det är allvarligt.

Orsaken till att jag ställde frågan om avyttringen av M/S Grisslan var om inte landskapsregeringen kände till att det eventuellt behövdes en reservfärja? Jag är inte någon expert på det här, men jag har svårt att tro att man skulle få alldeles enorma belopp för den färjan. Nu sade ministern att det skulle ha lett till svåra trafikhinder. Men om det skulle ha gått såsom landskapsregeringen ifrån början tänkte, att man skulle ha sålt den, vad skulle då konsekvenserna ha blivit? Det skulle vara intressant att veta. Skulle man då ha hyrt tonnage någonstans ifrån för stora pengar? Det ger ett lite märkligt intryck, som om man inte skulle ha strategin riktigt klar för sig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag konstaterar att ltl Anders Eriksson har samma uppfattning som regeringen när det gäller vikten av att kunna hålla flygtrafiken både till Helsingfors och till Stockholm. Jag förstod att vi är överens när det gäller det här stödet. Det är ju viktigt att de åländska företagen kommer ut i världen, att det är hyfsade priser, att avgångstiderna passar in och att vi kan utveckla det här.

Sedan höjde ltl Anders Eriksson några varningens finger. Vi har ställt hårda villkor här. Det ska vara en omstruktureringsplan som vi verkligen tror på. Vi har också konstaterat att detta handlar om ett engångsstöd.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nu är det i och för sig ett kapitallån. Det sades att det var ett engångsstöd, men kanske det visar sig att detta är den rätta benämningen. Jag håller med det som har sagts tidigare, att kapitallånen är nog att jämställa med stöd.

Sedan noterade jag att näringsminister Eliasson sade att vi är eniga, jag och regeringen. Så är det, jag stöder alltid regeringen när man gör någonting bra. Jag skulle bara önska att det var oftare. Jag stöder alltid när det är någonting bra.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Jag vill också beröra några punkter i den här budgeten. Det har varit mycket tal om flyget. En fråga som inte har berörts är att det har ställts två krav på Air Åland för att de ska få motta de här 300 000 extra i lån. Det ena kravet är en omstruktureringsplan som en förutsättning för att pengarna ska beviljas. I media har också minister Eliasson sagt att han kräver att nuvarande styrelse ska avgå och att en ny styrelse ska tillsättas. Då växer i alla fall hos mig frågan om hur landskapsregeringen, via minister Eliasson, ska förverkliga det här. Om jag har förstått det hela så är det flera bolag och flera aktieägare än landskapet i det här bolaget. Hur ska man då förverkliga styrelsebytet? Det är säkert tufft att gå ut och kräva en sådan här sak. Jag undrar hur det ska förverkligas?

Den andra frågan som jag gärna vill lyfta handlar om kulturarvspolitiken och fornminnesvården som börjar vara ett litet lustigt kapitel på det självstyrda Åland.

I tilläggsbudgeten finns det ett inköp, för 60 000, av en fornminnesrik fastighet i Jettböle. Jag kan förstå att man ifrån museibyrån vill lösa den här typen av problematik genom att landskapet ska köpa in det här fornminnensrika markområdet. Då har man ju kontroll över det och man slipper den här typen av problem som vi har sett vad gäller fornminnesvården på Åland.

Den här situationen som vi har idag är ganska intressant, fornminnen på ett markområde ses mer som ett hinder för att kunna nyttja sin mark för jord- och skogsbruk snarare än en kunskapskälla och en viktig historisk resurs när det gäller att ha att ösa ur för att få veta mer om hur de åländska förfäderna levde och verkade.

Politikerna är själva lite skyldiga till hur den här frågan ligger idag. Även om man nu går in och köper detta område i Jettböle så tycker jag att man principiellt behöver diskutera om det här är rätt väg för landskapet i förlängningen att gå. Är det så här som vi ska hantera problematiken när det finns fornminnen på ett markområde, att landskapet ska köpa in områdena?

Därför undrar jag angående det här momentet, är detta nu är en engångsföreteelse eller är det en del i en större strategi som hahandlar om hela den här omregistreringsprocessen av fornminnen i landskapet?

Jag tycker för min del att privata markägare ska kunna äga marker där det finns fornlämningar. Det ska ju skyddas genom lag och planering, så görs det ju på andra ställen i Norden. Varför fungerar det inte här?

Sedan förra mandatperioden drev särskilt finansminister Perämaa igenom en lagmotion här i lagtinget. Man skulle gå in för att omregistrera alla fornlämningar sedan 1500-talet och skapa ett nytt register. Jag motsatte mig det mycket starkt. Jag såg framför mig att på den här färden kommer det att komma stora kostnader., medan minister Perämaa, dåvarande oppositionsledare Perämaa tyckte att detta måste få kosta. Den ekonomiska situationen måste ju ha kommit som en kalldusch om man hade tänkt fortsätta den här resan med att köpa upp markområden som hade fornlämningar.

Jag är lite intresserad av att veta mer om detta. Nu har man då inlett en process där man skulle göra omregistreringen. Den startade redan 2007. Man anställde en projektledare och det här skulle vara gjort på två år. Vi vet att det har gått mycket längre tid än två år. Man har fortfarande inte kommit längre än till steg ett, nämligen att skicka ut brev till alla markägare som har fornlämningar på sina markområden. Man konstaterar nu att av alla dem som har fått de här breven så är det 20 stycken som har sagt att de inte accepterar att de har fornminnen på sin mark och 11 stycken som vill rubba. Vi vet att rubbning av fornlämningar innebär utgrävningar. Här kommer det ju att kosta pengar, som jag ser det, både vad gäller utgrävningar, inköp, eventuella juridiska processer och projektledning.

Som jag har förstått det så har man nu bromsat den här processen. Hur kommer det sig att man inte tar steg två i den här processen och driver det vidare? Det betyder att landskapsregeringen borde skriva en förordning och komma med eventuella lagstiftningsförändringar.

Kopplat till detta moment om Jettböleinköpet på 60 000, som ett sätt att skydda markområdet i landskapet, så skulle jag gärna vilja höra lite mera om landskapets strategi vad gäller fornminnesvården.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Camilla Gunell sade att det finns två krav; omstruktureringsplan och krav på att styrelsen ska avgå. Det är fel. Däremot finns det faktiskt två krav. Det ena kravet är omstruktureringsplanen och det andra kravet är att ägarna själva ska gå in med lika mycket pengar.

Jag har aldrig sagt att styrelsen ska avgå. Vad som står i tidningarna är en sak. På presskonferensen sade jag att det är bolagsstämman som utser styrelsen. Vi måste komma ihåg att det handlar om skattebetalarnas pengar, 300 000 euro, som vi ska sätta in i ett privat bolag. Då måste det naturligtvis finnas villkor. Vi har de två villkoren som jag nämnde. Vi har också sagt att det är viktigt att de stora ägarna visar betydelsen av detta och sätter in tunga namn i styrelsen, så har jag sagt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Man får väl tro på det som står i tidningen ända tills det föreligger en rättelse. Jag har inte sett att det har förekommit någon rättelse i det här ärendet. Bilden var nog den att minister Eliasson gick ganska kraftfullt ut och sade att det är ett krav att styrelsen ska avgå. Det måste komma in nya tunga namn i styrelsen. Hur ska minister Eliasson förverkliga att så sker? Kommer det att vara ett krav att om den här förändringen inte sker så bibehåller landskapet det här lånet?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag sade i min förra replik vad jag har sagt och vad jag inte har sagt. Så här det. Det är inte jag eller regeringen som utser styrelsen utan det är bolagsstämman, helt normalt som i vilket företag som helst. Vi har några villkor och vi anser också att det är viktigt, för att man ska kunna satsa skattebetalarnas pengar, att de stora ägarna visar betydelsen och sätter in tunga namn i styrelsen. Så ligger det till.

Ltl Camilla Gunell, replik

I de bolag som hittills är stora ägare så har landskapet ett stort inflytande över. Då faller väl också ansvaret tillbaka på minister Eliasson och ägarstyrningen vad gäller PAF och Posten, och sedan finns Investerings Ab också. Jag följer gärna med det här ärendet och ser hur det förverkligas i praktiken. Vi kanske också kan diskutera mera om frågan i finansutskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterade att ltl Gunell sade att fornminnesvården måste fungera utan köp, om jag förstår det rätt, och det har det inte gjorts hittills. Det är ju det som är det stora problemet just p.g.a. av att gränserna för vad som är skyddsvärda fornminnen har varit så diffusa. Istället har man ifrån landskapsregeringens och museibyråns sida valt att skydda väldigt stora områden.

Senast igår kväll ringde en person hem till mig och pratade om att man har fått lov att hugga i egen skog. Man fick hugga men inte köra ut det och man fick inte plantera. För den som inte vet vad det handlar om så är det ett hål på ungefär 8 cm diameter och ca 20 cm djup. Det gör ingen skada överhuvudtaget. Det är den här typen av osäkerhet som man som markägare måste leva med hela tiden. Det är ju fullständigt oacceptabelt.

Därför drev jag, med flera, igenom i stora utskottet under förra mandatperioden att man måste få en registrering till stånd, så att man en gång för alla vet vad som gäller.

Den stora skillnaden mellan ltl Gunell och mig är att jag respekterar den privata äganderätten. Jag uppfattar att ltl Gunell inte gör det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag respekterar också den privata äganderätten. För mig är det självklart att också privatpersoner ska kunna äga fornminnesrika markområden och privata människor ska kunna äga byggnader som har kulturhistoriskt värde. Samhället kan ta tillvara dessa värden på annat sätt än genom att köpa in och äga allt. Det är en principiell skillnad. Tycker ltl Eriksson att det är rätt att väg att gå att landskapet nu ska köpa in markområden där det finns en sådan här problematik? Vi har stora kostnader framför oss.

Ltl Anders Eriksson, replik

Nej det tycker jag inte och det tror jag att ltl Gunell vet. Det är helt omöjligt att man ska köpa in områden Tvärtom har jag föreslagit att man ska sälja bort stora delar av landskapets markinnehav.

När det har blivit så inflammerat så tar det sig de här formerna p.g.a. att man inte på ett klart och tydligt sätt kan förklara för markägarna vad som gäller. Ifrån museibyråns sida har man för säkerhetsskull tagit i så mycket som möjligt så att man ska vara på den säkra sidan. Det går inte att hantera privata marker, produktionsmedel, på det sättet som man har gjort.

Jag håller med om att det är en skandal, en av många, att man inte har fått registreringen klar. Det är sex år sedan som lagtinget tog beslutet och ungefär för fyra år sedan skulle man starta upp det här registreringsprojektet. Men absolut ingenting har kommit ut av detta hittills och det är ju en skandal. Därför blir situationen såsom den har blivit. Markägare som älskar sina marker och har sina historiska rötter där är faktiskt beredda att ge upp och sälja bort alltihop.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är så med den konflikten att ingenting är svart eller vitt. Jag tror att det är bäst för oss att inte gå så djupt i det. Vi vet bara att konflikten förekommer och att den måste lösas på något sätt. Det är inte så enkelt att vare sig peka på den ena eller den andra och skylla allt på den.

Med det engagemang och på det sätt man ändå drev igenom den här förändringen här i lagtinget, med en ändring av fornminneslagen 2006, så förvånar det mig att samma partier, centern och liberalerna som lade så mycket kraft och energi på det här, nu inte fullföljer processen. Åren går, man har skickat ut brev och skede ett i processen är redan gjord. Inför skede två har man nu plötsligt bromsat upp, en inbromsning som har varat ganska länge. Varför gör man det? Är man nu rädd för kostnaderna? Har man först nu insett att det här blir dyrt?

Som jag har hört här i salen är det ju vård, skola och omsorg som är kärnområden och ska prioriteras.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! En liberal politiker, som jag med glädje är och vill vara, så värnar jag förstås om vård och omsorg, men också om individens rättigheter i förhållande till samhället. Därför är jag stolt över att jag var första undertecknare på den lagmotion som ledde till ny lagstiftning om registrering. Ltl Gunell, dåvarande kulturminister, motsatte sig bestämt det. Det dåvarande läget var att samhället registrerade fornlämningar på privata markägares marker utan att tala om det för markägarna själva. Det var en väldigt stark samhällelig offentlig styrning som inte tog hänsyn till det privata. Jag är stolt över att det ledde till förändring. Det återstår registreringsarbete. Det finns vissa detaljer som kommer att föras fram för lagtinget för att behandlas innan vi kan slutföra det helt.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, jag tror att det handlar om pengar. Nu har man insett att det här kommer att kosta pengar. Minister Mats Perämaa är så stolt över det här som man drev igenom. Jag tycker det är märkligt att man inte fullföljer processen medan man nu sitter vid makten. Det är bara att driva igenom det här och inte låta åren gå.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det som hände då visar ju att om man brinner för en ideologi så kan man genomdriva saker. Liberalerna brinner för individens rättigheter. Vi kommer att driva igenom det här. Det finns snart färdiga förslag som kommer att föreläggas lagtinget att behandla vissa delar i lagstiftningen så att vi ska kunna fullfölja registreringen.

Angående det kostnadsmässiga, under kulturminister Gunells tid så gjordes det ett inköp av en fastighet till väldigt stora kostnader, där en privatperson hade hamnat ganska illa ute. Det var mycket större kostnader än det som föreslås här nu. Då kostade det pengar. Det här området i Jettböle är ett enskilt fall där det finns så mycket fornlämningar att man inte på något vis som privat ägare kan exploatera det. Man kan inte bygga hus och man kan inte göra någonting. Det här är ett specialfall och inte ett led i någon allmän ny linje.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag tycker att det är en god nyhet att det är ett enskilt fall. Jag tror att vi inte ska ha de tidigare exemplen som statuerande goda exempel för hur man ska hantera det här. Jag hoppas verkligen att minister Perämaa hittar någon annan strategi för framtiden än att landskapet ska köpa in alla marker där det finns fornlämningar.

Om man nu brinner för en fråga så nog brukar åtminstone jag se till att jag får lite verkställighet i det. Om den stolta liberalen Perämaa har brunnit så för den här frågan att han har låtit tiden gå och ingenting har blivit gjort så är det ganska skandalöst.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Herr talman! Det finns ett moment jag vill uppehålla mig vid i den här tilläggsbudgeten nämligen 47.03.89. Det s.k. omstruktureringsstödet till Air Åland.

För det första, vill jag säga att flygtrafiken är oerhört viktig för Åland, viktigare än vad många kanske anar och förstår. Utan en fungerande flygtrafik kommer flera exportföretag bli tvingade att flytta sin verksamhet ifrån Åland, och företag väljer att flytta bort sin verksamhet. Det är förödande, men det som är en kanske ännu värre är att nya exportbaserade företag inte väljer att flytta hit eller etablera sin verksamhet här p.g.a. osäkerheten med flygtrafiken. Företag som är i behov av flygtrafik är alla på något sätt involverade i export och det är exportbaserade företag vi behöver.

Flygtrafiken är rent ut sagt livsviktig för många företag på Åland. Jag är beredd att säga att en fungerande, långsiktigt, säkert högkvalitativ flygtrafiken är skillnaden mellan om Åland har en framtid eller inte. Det har jag alltid ansett och även jobbat fysiskt med i flera år av mitt liv.

För det andra, vill jag återigen poängtera vilket jag gjort många gånger tidigare att bolaget som ska erhålla dessa omstruktureringspengar inte är något flygbolag och aldrig har varit det. Air Åland är en resebyrå eller flygarrangör men definitivt inget flygbolag.

För tio år sedan var jag en ung, hårt arbetande, ambitiös VD på ett av landskapets aktiebolag. Jag jobbade dag och natt, jag satt all min tid, all min energi, hela mitt liv på något jag brann för, nämligen flyg och flygtrafik. Att hitta en långsiktig lösning på en fungerande flygtrafik till och från Åland var inte bara ett jobb utan något jag verkligen satte hela min själ i. Aktiebolaget jag jobbade för hette Ab Skärgårdsflyg och var ett och hade varit ett riktigt flygbolag under nästan 50 års tid.  

För ganska exakt nio år sedan tog dock en regering bestående av samma partier som idag, centern och liberalerna, ett beslut som satt igång en händelsekedja som varit en ekonomisk katastrof inte bara för bolaget Skärgårdsflyg utan även för alla skattebetalare och många företag på Åland.

För att göra en lång historia kort och för att skattebetalarna på Åland ska få veta vad detta beslut inneburit vill jag kort berätta lite vad politikerna i centern och liberalerna varit orsak till.

Skärgårdsflyg Ab var ett av de äldsta flygbolagen i Finland och som förutom taxi- och sjuktransporter även bedrev reguljärtrafik på Arlanda under fem år. Fem år som i ärlighetens namn kostade skattebetalarna ungefär 160000 euro per år under uppbyggnadsskedet. Men för de 160 000 fick man förutom större turtäthet, man flög tre gånger tur och retur per dag, man fick billigare biljettpriser än idag och man hade även till sjuktransporter och taxiflygningar i alla väder utgående från Åland. Det var också pengar som dessutom stannade kvar på Åland i form av arbetsplatser.

Som sagt, för att göra en lång historia kort, så fanns möjligheten för centern och liberalerna i februari 2002 att ta kontroll över flygsituationen på Åland och reda upp de felaktiga beslut som hade lett till att Skärgårdsflyg lagts i malpåse några år tidigare.

Utredningar hade gjorts, kompetens och grundtillstånden fanns, bolaget Skärgårdsflyg var ekonomiskt stabilt. Framförallt fanns en vilja i bolaget att efter några års hårt arbete med att utföra markservice åt andra flygbolag återigen återgå till det ett flygbolag ska göra, nämligen flyga.

Det enda som saknades var ett beslut ifrån ägarna som ägde 100 procent av bolaget. Ett politiskt beslut som hade pratats om i flera år, utretts, behandlats och diskuterats i omgångar i regeringens plenum. Men bristen på beslutsförmåga saknades och slutligen kom domen ifrån liberalernas partistyrelse i form av ett pressmeddelande att Skärgårdsflyg inte skulle ges möjligheten att uppgraderas utan man skulle satsa på European Executive Express istället, ett bolag som ett par år senare gick i konkurs.

För den som är intresserad så har jag plockat fram en utredning som regeringen fick februari 2002. Den heter Framtidsmål, visioner och lösningen för en långsiktig flygtrafik till och från Åland. Om någon vill läsa så finns den finns tillgänglig även med bilagor innehållande kalkyler. Utredningen visar hur jag och styrelsen i Skärgårdsflyg arbetat fram ett förslag med en långsiktig lösning för flygtrafiken på Åland.

En verksamhet som förutom reguljärflyg till och från Åbo och Stockholm skulle ha haft ett nära samarbete med Finnair och på sikt även övertagit trafiken på Helsingfors. Ett samarbete som istället för att tvinga Finnair ifrån Åland använda sig av det stora bolagets fördelar på ett åländskt sätt. Som ni alla säkert minns så hade Skärgårdsflyg de avtal som krävdes för att checka in personer och bagaget till slutdestinationen redan i Mariehamn. Något som vi inte har haft möjlighet till under de senaste tio åren.

Skärgårdsflyg var med i Finnair i Amadeus vilket gjorde att Åland fanns på kartan över hela världen i alla bokningssystem. Finnair var intresserad av att hitta en långsiktig lösning med Skärgårdsflyg på bl.a. Helsingforslinjen. Centern och liberalerna var det inte.

Förutom att vi skulle ha haft full kontroll på allt vad flygtrafik och turlistor heter så skulle dessutom sjuktransportkostnaderna ha varit betydligt lägre än idag, möjligheten till förmånligt taxiflyg hade funnits och framförallt så hade pengarna stannat kvar på Åland och genererat många kunskapsintensiva och kvalificerade arbetsplatser. Ett eget flygbolag var även en otroligt viktig självstyrelsepolitisk symbol, som man valde att lägga ner.

Nu blev det inte så utan centern och liberalerna valde att lägga ner och avveckla ett bolag med ett eget Jar-Ops1 flygtillstånd, ett tillstånd som ger rätt att bedriva kommersiell linjetrafik över hela Europa, ett tillstånd som många bolag idag bara kan drömma om, det hade vi.

Centern och liberalerna valde nedläggning och använda bolagets eget kapital på över en miljon euro till att förtidspensionera piloterna som skulle ha kunna flyga i flera år till. Man köpte upp tillfälliga kortsiktiga flygtjänster av bolag som efter några år gick i konkurs.

Förutom slöseriet och kapitalförstörelsen av nästan 50 års flygverksamhet med allt vad det innebär så beslöt man samtidigt att införa trafikplikt på linjen Mariehamn-Stockholm. Det beslutet enbart har inneburit ca 500 000 euro per år i kostnader för skattebetalarna. Sedan 2002, när man valde att lägga ner skärgårdsflyg och dra igång trafikplikten på Stockholm har vi skattebetalare p.g.a. det beslutet betalat över 3,6 miljoner enbart bara i subventioner till Arlandalinjen.

Förutom denna kostnad på dryga 3,6 miljoner euro, som trafikplikten kostat och det kapital på dryga 1 miljon euro som fanns i bolagets kassa, så har skattebetalarna på Åland p.g.a. av centern och liberalerna varit tvungna till att skjuta in pengar i ett nytt hangarbygge. Skjuta in pengar i aktiekapital i bolaget Air Aland, via flera av landskapet andra bolag och skattebetalarna har även blivit tvungna att finna sig i dyrare sjuktransportkostnader, högre biljettpriser och vi har levt med en osäker flygtrafikpolitik under tio år.

Förutom det så har näringslivet på Åland blivit tvunget att istället för att koncentrera sig på sin kärnverksamhet, såsom korvskinnstillverkning, spelutveckling, försäkringstjänster och rederiverksamhet så har man mer eller mindre tvingats in i en bransch som bara fungerar om man har personer som brinner för verksamheten, som lever, äter, sover flyg. En bransch som man inte bara kan vara affärsman i, utan en bransch som behöver folk med entreprenörskap inom flyg, engagemang, målmedvetenhet och folk som framförallt brinner för det verksamhetsområdet.

Beslutet som togs i april 2002 har alltså, förutom att det för skattebetalarna på Åland varit en fullständig katastrof, även kostat näringslivet cirka 3 miljoner i satsningen Air Åland.

Beslutet har alltså kostat det åländska samhället direkt och minst 8 miljoner euro, troligtvis mycket mer. Men det värsta av allt är dock det faktum att flygtrafiken fortfarande inte är löst på lång sikt. Den är till och med kanske mer osäker nu än någonsin.

Det finns ingen anledning att gråta över spilld mjölk men jag anser att beslutsfattarna som har sett till att vi är där vi är idag inte ska krypa undan sitt ansvar. Väljarna har rätt att få veta hur deras skattepengar används eller snarare missbrukats, särskilt under ett valår som detta.

Landskapsregeringen kräver enligt uppgift i media att för att få detta kapitallån av oss skattebetalare ska man byta ut delar av styrelsen i bolaget Air Åland. Till det vill jag bara säga landskapsregeringen; kasta inte sten i glashus. För är det någonting centern och liberalerna verkligen inte kan är det flygtrafik och se till att flygtrafiken till och från Åland fungerar på ett långsiktigt sätt. Det har historien verkligen visat. Centerns och liberalernas ledarskap har blivit en kostsam historia för oss alla och tyvärr har vi nog inte sett slutet på detta ännu.

Så tillbaka till moment 47.03.89. Idag har vi nog inget annat val än att godkänna detta eventuella lån. Flygtrafiken är för viktig för Åland, men att vilseleda skattebetalarna att tro att regeringen har flygtrafiken under kontroll och att man kanske kan få tillbaka detta kapitallån en dag är att föra skattebetalarna bakom ljuset. Dessa 300 000 är bara ytterligare en kostnad för beslutet som togs 2002.

Idag har vi inget val, men ålänningarna har ett val den 16 oktober i år. Det är ett val där vi kan försöka ändra på sammansättningen i landskapsregeringen så att beslut som detta inte tas igen.

Jag vill avsluta med den sista meningen i utredningen som lämnades in 2002: "Skärgårdsflygs målsättning och ideologi är inte bara att transporta människor till och från Åland och göra det för egen ekonomisk vinnings skull, utan att se till hela det åländska samhällets bästa. Målsättningen för bolaget är inte att generera en avkastning åt aktieägarna, utan att utföra så många flygningar som bara är möjligt inom ramen utan subventioner. Sålunda om bolaget visar en vinst kan pengarna användas för att utöka turlistan så att fler har möjlighet att komma hit och på så sätt generera mer pengar till samhället. Skärgårdsflyg är sålunda det enda bolag som kan acceptera ett nollresultat, för även då se man en vinst i ett blomstrande samhälle."

Man hade möjligheten 2002. Besluten man tog har betytt minst 8 miljoner euro i kostnader. Det är någonting som vi måste leva med, förmodligen har vi inte något annat alternativ idag än att ge detta icke-flygbolag, utan marknadsföringsbolag eller resebyråbolag, 300 000 euro till för att kortsiktigt återigen lösa flygtrafiken på Mariehamn-Stockholm. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det är säkert många som tycker det är synd att Skärgårdsflyg inte kunde följa med i utvecklingen. Det här anförandet var en uppvisning i propaganda grundad på bitterhet. Det kan man lämna därhän. Men det var så många sakfel och så mycket felaktiga beskrivningar, åtminstone när det gäller liberalernas roll, att jag ska återkomma till de fakta som fanns under den perioden. Den här processen pågick från 1998, när Air Botnia kom in, tills bolagsstämman och alla experter sade att Skärgårdsflyg inte har förutsättningarna att utvecklas. Jag ska återkomma till detta. Den här propagandan tycker jag inte är värdig ett parlament. Visserligen har vi en valkampanj på gång, men att den ska föras på det här sättet tycker jag att inte är så väldigt väl genomtänkt.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är inte någon hemlighet att ltl Olof Erland och jag var de två som stod längst ifrån varandra år 2002 när det gällde att se möjligheten i Skärgårdsflyg. Jag lyssnar med glädje på de eventuella faktafel som fanns i mitt anförande. Det fanns ingenting.

Däremot kan vi titta tillbaka ännu mera och konkret titta på orsakerna. Jag tror tyvärr inte att ltl Olof Erland vill det i ett valår som detta. Jag är den första som ställer mig positiv till att ltl Olof Erland tittar tillbaka på historien. Det är av historien som man kan lära sig för framtiden.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har absolut ingenting att dölja i den här frågan. Jag var visserligen inte trafikansvarig 1998 och inte heller 2002. Men jag var involverad i den bolagsstämma som Ab Skärgårdsflyg hade i maj 2002. Jag ska redogöra för det här. Även om det är historia så kanske det kan vara bra att den här skräckbilden, propagandan, som bygger på helt felaktig grund, som Fredrik Karlström här för fram mot liberalerna.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det bygger på inte på någon helt felaktig grund. Allting finns i protokoll, allting finns i kollegan Erlands och Erlands kollegors minne. Gå tillbaka och se hur det gick till den dagen liberalerna skickade ut sitt pressmeddelande efter att landskapsregeringen hade behandlat bl.a. den här skrivningen. De var fullständigt eniga med skrivningen förutom en ledamot som inte var närvarande. Vi går gärna igenom detta en gång till. Det är ett ämne som visar hur skattepengarna har förbrukats de senaste nio åren på Åland när det gäller flygtrafik. Nu ska vi ut med 300 000 euro till på grund av det beslutet som gjordes 2002.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Som gammal före detta VD i början av 80-talet i det här Skärgårdsflygbolaget, och som liten aktieägare där i, så var jag mycket imponerad av Fredrik Karlströms enorma arbete för Ålandsflyget när det begav sig. Jag tycker det är bra att Karlström igen redogör för det här stora historiska politiska misstaget, som gjordes av regeringen Nordlund II, år 2002. Ta skeden i vacker hand, kära vänner, och erkänn det här misstaget som gjordes för åtta år sedan.

Men, det hjälper oss inte särskilt mycket nu. Nu efter 10 miljoners blödande är det viktigt att hjälpa till att Air Åland kan säkerställa Ålands flygtrafik också på lång sikt. Men, kollegan Karlström, nog på andra sätt än ett ensidigt tillägg till det egna kapitalet i deras balansräkning.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag kan hålla med ltl Roger Jansson. Kapitaltillskottstillförseln är kanske inte det klokaste sättet att gå, utan att man istället gör det via ett bidrag, även om orsaken till detta bidrag är olyckligt. Det hänför sig till 2002. Som sagt, jag sade 10 miljoner euro.

Jag inser vikten av flygtrafik till och från Åland. Jag ser också att vi just nu inte har några andra alternativ. Det är bara att beklaga att det har gått som det har gått.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Så är det. Några kommer att säga att det inte går att betala ut som bidrag. EU:s regelverk omöjliggör det eftersom det tidigare har utbetalats bidrag till det här bolaget. Minimireglerna kanske inte tillåter det. Då finns det andra sätt, man kan köpa biljetter för många år framåt eller man kan göra andra kombinationer av insatser för att det här ska kunna genomföras. Jag hoppas att det blir på det sättet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är nog så att ltl Fredrik Karlström ger en helt korrekt beskrivning över händelserna 2002. Tyvärr var det på det sättet. Jag satt med i regeringen. Man får lov att erkänna att det inte blev något bra beslut. Det var inte något beslut som jag ville understöda på något vis eftersom jag satt i Skärgårdsflygs styrelse och kände till alla de här detaljerna.

Åsikten om att landskapet inte ska bedriva flygtrafik rådde ganska kraftigt. Det andra var att man tyckte att det var mycket bättre att privata bolag tar över. Det skulle vara mycket bättre än någonting annat.

Visst har utvecklingen visat att det inte var något bra beslut. Jag erkänner det gärna. Jag har inget försvar för det. Idag kanske jag skulle vara tuffare än jag var då, inte för att det hade hjälpt men ändå.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Jag tackar ltl Gun Carlson för det. De facto var det som jag beskrev.

Många i den här salen känner mig som en borgare, kapitalist och en person som tror på det privata näringslivet. Men när det kommer till flyg på Åland så finns det egentligen inget alternativ än att man skulle ha gått på det förslaget som fanns 2002.

Ett kommersiellt bolag, som ska flyga på Åland, ser varje linje och räknar på varje linje. Linjen Mariehamn-Helsingfors, som jag har sett nu tidningarna, är lönsam. Linjen Mariehamn-Stockholm har aldrig varit lönsam och kommer troligtvis aldrig att bli det. Det enda bolag som kan ta överskottet från en linje och sätta det på Mariehamn-Stockholm är ett bolag som inte har krav ifrån ägarna att ge vinst på varje linje. Skärgårdsflyg var det bolag som kunde ha gjort det.

Jag tackar för erkännande att det gick till på det här sättet.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det var tyvärr så. Samtidigt måste vi stöda det här och försöka få bolaget att hållas i luften, även om det också är sant att Air Åland inte är ett riktigt flygbolag utan någonting annat. Jag tror att vi alla är överens om att flygtrafiken till Sverige är så viktig för företagen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det är precis så det är. Det här är ett beslut som har blivit intvingat i ett hörn. Vi kommer inte ut. Flygtrafiken är för viktig för Åland. Den bara måste fungera. Utan flygtrafik är det inte bara ett eller två företag som flyttar härifrån, det är flera. Det är de exportbaserade företag som är i behov av flygtrafik.

Kan vi sätta dessa tiotals miljoner på skärgårdstrafik som går mellan Finland och Åland så har vi skyldighet att se till att flygtrafiken fungerar. Men, det skulle inte ha behövts. Vi kunde ha sparat 10 miljoner euro. Vi skulle kunna ha en välfungerande flygtrafik med hög kompetens. Vi skulle kunna ha utvecklat det bolag som landskapet ägde till 100 procent på ett helt annat sätt än vad som har skett idag.   

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag var inte med på den tiden så jag kan inte blanda mig i den här historiska diskussionen. Däremot ska jag läsa dessa papper som ltl Fredrik Karlström viftade med. Det ska bli intressant.

Nu befinner vi alltså oss i nuet igen. Ltl Karlström sade att vi skulle vilseleda skattebetalarna. Jag tycker faktiskt att ltl Karlström måste hålla med om att vi inte gör det. Det är en fullständig öppen process, en fullständig öppenhet, via lagtinget och finansutskottet osv, vilket bolaget känner till att det skulle ske för att skattebetalarens pengar skulle kunna sättas in här. Vi har också ställt villkor. Vi ska godkänna omstruktureringsplanen och vi ska tro på den, då betalar vi ut pengarna. Det är bra att vi är överens om att stödet bör komma till.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Tyvärr måste vi vara överens om att stödet måste till för att säkerställa flygtrafiken. Däremot ska vi inte säga till de åländska skattebetalarna att det här är pengar som de kommer att få tillbaka, att när bolaget börjar snurra bra sedan så kommer det att betalas tillbaka, för det är att vilseleda skattebetalarna. Det har historien visat och det är av historien vi lär oss för framtiden. Det blir inte enklare att bedriva flygtrafik i Europa särskilt om man inte har personer som brinner och har ett engagemang för flygtrafiken. Har man fokus på korvskinn, rederi och försäkringstjänster så är det detta man ska göra. Man kanske inte ska driva flygtrafik, men tyvärr är det så här.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Det är klart att man kan vara pessimist. Tittar man på historien så förstår man. Tittat man på hur det är att bedriva flygtrafik och vilka problem det finns så kan man vara pessimist.

För att vi ska sätta in de här pengarna så måste vi ändå ha någon form av tro på det. Det är därför som vi ska se på den här omstruktureringsplanen. Den måste se ut på ett sådant sätt att vi tror att det ska finnas förutsättningar. Hur det går sedan får framtiden utvisa. Man behöver inte vara pessimist före man har sett den här planen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! I den här salen har vi i alla fall kommit fram till att finansutskottet måste titta lite närmare på vad det kommer att innebära med ett kapitallån och det ökade ägarinflytandet.

Kontentan är att flyget behövs. Det kommer tyvärr att kosta det som det kostar. Vi har ingenting annat att göra än att betala.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mika Nordberg

Herr talman! Jag kommer jag att upprätthålla mig vid moment 48.20.20, Sjötrafiken, i tilläggsbudgeten.

När det gäller skärgårdstrafiken har vi ett fartyg som är nämnd vid namnet Skarven. När Skarven togs emot så konstaterade man att den hade en alltför hög vikt. Vikten har orsakat att fartyget ligger djupare, som i sin tur orsakar driftkostnader som är högre än vad man hade planerat. Det här är väldigt allvarligt i.o.m att det handlar om driftskostnader som vi kommer att få dras med under fartygets hela livslängd.

När det gäller Skarven så det är många saker som har gått fel. Från landskapsregeringens sida har man godkänt de här felen när man tog emot fartyget. Det skrevs mycket om det och det har debatterats mycket om det hittills. Jag vill ta upp detta igen. För det här är ett konkret bevis på att när man accepterar fel så är det inte bara i den stunden när man tar beslutet som man få lida för det. Man får de facto lida för detta under fartygets hela existens. Det är allvarligt att det blev på det viset.

Det är många som undrar om det får gå till på det här viset. Svaret från politiskt håll är; ja, det blev så här nu.

Jag hoppas att vi kommer att få se det politiska ansvaret med alla turer kring Skarven. Det har tidigare idag utlovats att det kommer att komma. Jag hoppas verkligen det. Om det ska finnas ett förtroende hos väljarna för politikerna så måste man ta ansvar även när det går galet.

Talman! Det gäller att få ner driftkostnaderna. Det kan då vara vettigt att investera i ett kortare färjpass. Vi har ifrån obunden samlings sida framfört det norra alternativet vad gäller tunnelsträckning. I det alternativet fanns en möjlighet att förkorta färjpasset mellan Föglö och Svinö. Är det sedan så att man går vidare med planerna angående tunneln så är inte det här ett bortkastat projekt. Själva bron från fasta Föglö vidare har man nytta av i ett senare skede.

Jag hoppas verkligen att man nu ska göra något konkret för det här och konstruktivt arbeta för att få ner de driftskostnader som vi dras med. Tack.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag håller inte riktigt med ltl Mika Nordbergs resonemang om att landskapsregeringen har accepterat. De facto har landskapsregeringen inte accepterat att vi fick ett fartyg som inte motsvarade den prestanda som vi krävde i samband med beställningen. Det kan man ju verifiera nu när vi fortsättningsvis ligger i en process gentemot rederiet där huvudförhandlingarna inleds nästa veckas måndag, tisdag. Där kräver vi att vi ska få det som vi har rätt till. Så jag stöder inte en det resonemanget.

Däremot håller jag helt med ltl Mika Nordberg om att vi bör investera i korttutt. Jag kan informera att Färöarnas inrikesminister Annika Olsen kommer hit i april för att informera om hur man har gjort infrastrukturella satsningar utanför budgeten för att därigenom skapa trygghet och säkra kommunikationsvägar för invånarna på Färöarna. Jag hoppas att vi ska ha nytta av det besöket. Jag önskar också ltl Mika Nordberg välkommen till det informationstillfället.

Ltl Mika Nordberg, replik

När det gäller emottagandet av Skarven så har man tagit emot en produkt som man har accepterat att är för tung. Vad gäller förlikning och allt annat som föregår i domstolsprocessen så handlar det om att fartyget var försenat.

Det finns flera saker som man kan fråga sig. Vart de tog dessa bankgarantier vägen? Bankgarantierna skulle stå som garant för att man inte skulle lida av eventuella förseningar. När det gäller det har vi också förlorat skattepengar.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det finns en hel del övrigt att önska när det gäller hanteringen av Skarven, både vad gäller beställningen av Skarven, byggtiden, mottagandet och driften när vi satte fartyget i drift. Det håller jag fullständigt med om. Ansvar kommer att utkrävas. Vi vet att vi har en polisanmälan och vi har haft interna utredningar. Landskapsregeringens absoluta målsättning är att fartyget ska kunna vara i så ändamålsenlig trafik som möjligt och att vi ska kunna säkra hem så mycket kapital tillbaka till de åländska skattebetalarna som det bara låter sig göras. Vi har tagit en svår och en tungt strid här. Jag, tillsammans med den övriga landskapsregeringen, är beredd att fortsättningsvis driva det för att ålänningarna ska få det som ålänningarna har rätt till.

Ltl Mika Nordberg, replik

När det gäller processen angående Skarven, Skarvens byggande och varv så kommer inte ålänningarna att få en enda euro tillbaka. Det är tyvärr på det viset.

När det gäller kortruttsplaneringen så är det bra att ta till sig information utifrån och i från andra som har gjort det här. Men vi behöver sätta oss ner, som vi har föreslagit tidigare i motioner, från samliga partier på Åland och komma överens hur vi går vidare när det gäller uppbyggandet av kortrutten. Hur ska trafiken se ut? Det hjälper inte att alla andra kommer och förklarar hur man kan göra om vi inte själva kan sätta oss ner, komma överens och skrida till handling. Det är först då som det blir ändring för de åländska skattebetalarna.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, herr talman! När det gäller tilläggsbudgeten så är det som vanligt. Det är trafikavdelningen och investeringar som inte klarar den beräknade kostnadsramen. Jag hade väntat mig att trafikministerns skulle begära ordet genast när detta ärende började debatteras för att förklara orsakerna till anslagsbehoven.

Svibybro och -bank beräknades kosta 800 000 euro. Jag ska lite beskriva historien hur det här hänger ihop. Frågan är om det redan när anbudet antogs i juni 2009 på enskild föredragning fanns farhågor om att tilläggsanslag skulle behövas. Den frågan bör ställas i finansutskottet.

I andra tilläggsbudgeten för 2009 begärdes 450 000 euro i tillägg motiveringen var följande: ”Undergrunden längs Svibybanks norra sida har visat sig vara sämre än vad de inledande geotekniska undersökningarna visat. Efter kompletterande undersökningar har ett grundförstärkningsalternativ med en bankpålning ansetts mest fördelaktig. De beräknade totalkostnaderna för projektet Svibybro och -bank stiger med anledning av detta till ca 1 250 000 euro.”

Finansutskottet skrev ”Det är många gånger svårt att göra en korrekt bedömning och i det här fallet visade sig projektet vara mer komplicerat än normalt.” Med den motiveringen beviljades anslaget och därmed borde saken vara utagerad men nu är det inte så.

I föreliggande framställning kan utläsas att projektet blev 445 000 euro dyrare än den beräkning som förelåg för ett år sedan. Nu begärs 250 000 euro till och resten ska omfördelas.

Vad innebär omfördelningen för andra beslutade projekt? Det skulle också vara intressant att veta?

De planerade 800 000 euro visar sig bli nästan 1,7 miljoner euro. Jag vet att det är möjligt att räkna fel, men missar på över 100 procent, det duger inte. Hade det varit 10 eller 20 procent och begäran av tilläggsanslag en gång då hade det varit acceptabelt.

Att det är en medveten underbudgetering framkom i ett replikskifte med trafikministern tidigare under debatten. Det ser jag som mycket allvarligt.

Jag vill citera finansutskottets betänkande nr 4/2007-2008, tre år gammalt: ”Utskottet vill betona vikten av att noggranna beräkningar används som underlag när anslag för t.ex. investeringar föreslås. Det är inte acceptabelt att återkomma med begäran om tilläggsanslag i den storleksordning som det nu är frågan om”. Då var det ungefär samma som nu 1,4 miljoner euro blev 3 miljoner euro den gången.

Sedan en liten detalj till sist, 48.20.20. Sjötrafiken och verksamhetsutgifterna. Bland motiveringarna kan man läsa: "Trafiken som upprätthållits med M/S Gåsö".  I ordinarie budgeten för 2009 beslöts följande: ”Trafiken med M/S Gåsö upphör i början på året, varefter fartyget kan säljas.”

I finansutskottet anser jag nog att vi måste påminna om budgetdisciplinen igen. Tack.   

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att det räcker nu, ltl Torsten Sundblom. I varje sammanhang vi har en tilläggsbudget om sjötrafiken så är allt ansvariga minister Thörnroos fel. Det är oacceptabelt. Det är faktiskt så att ltl Torsten Sundblom bär det parlamentariska ansvaret för den här budgeten. Han sitter dessutom i finansutskottet och där kan han få svar på alla sina frågor, istället för att stå här och uttala misstroende mot en minister. Om det är så allvarligt då är det bäst att gå ut ur regeringen. Men att spela det här dubbelspelet år efter år, det är faktiskt smaklöst.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! Jag sade inte mycket om sjötrafiken denna gång. Jag sade bara detta om Gåsö som inte var förverkligat. Det som jag sade gick mest in på Svibybro och – bank och de evinnerliga felräkningarna. Jag pratade om när beslutet togs. Den som har ett bra minne kan komma ihåg vem som var trafikminister.

Ltl Barbro Sundback, replik

Huvudfrågan är det parlamentariska ansvaret. Ltl Torsten Sundblom har ju hållit på så här hela mandatperioden. Han har kritiska åsikter i talarstolen. Sedan kommer betänkandet ifrån finansutskottet och det finns inte en antydan till en reservation. Ltl Sundblom kräver aldrig omröstning. Det är dålig politik. Det är dålig parlamentarisk stil. Den där buskpolitiken kanske passar i Föglö, men den passar inte här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det var märkligt, två själar och precis samma tanke. Det förvånar mig att Torsten Sundblom tar sig den friheten att gång på gång gå upp och kritisera den förda trafikpolitiken, som om han själv inte hade det ringaste ansvar för den förda politiken. Hur kan man göra på det sättet? Torsten Sundblom är lika ansvarig för landskapsregeringens politik vad gäller sjötrafiken, allting annat och de förslag som regeringen kommer med. Liberalerna har fyra ministrar i den här regeringen, varav man har lantrådsposten och finansministerposten, för vi vet att mycket handlar om resurser och pengar. Så Torsten Sundblom ska inte stå här och klaga på den förda politiken. Han är ytterst ansvarig för politiken själv.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Jag kritiserade inte trafikpolitiken. Det handlade om investeringen.

Ltl Camilla Gunell, replik

Nå, det är nyanser i samma sång som vi har hört många, många gånger här i talarstolen. Jag deltar i behandlingen i finansutskottet. Jag önskar då att ltl Sundblom också i finansutskottet för fram sina åsikter så att vi kan rösta om dem om det krävs. Och inte stå här och var tuff, man ska sedan också föra frågan till slut.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Att vi bör ta i, skriva igen och höja ribban vad gäller budgetdisciplinen, den frågan är helt klar och den står jag bakom. Det var det som var min mening med detta anförande. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Ltl Gunell började sitt inlägg med att säga; ”tänk att två själar kan tycka så lika”. Jag vill fortsätta, tänk att tre själar kan tycka så lika. Jag tycker det är anmärkningsvärt att ltl Torsten Sundblom inte har förstått vad parlamentarismen betyder. Jag välkomnar ltl Torsten Sundblom att ta kontakt med mig per telefon eller per e-post. Det är nämligen så att också mitt tålamod börjar nu ta slut vad gäller det hela.

Jag sade att Svibybro och – bank var underbudgeterat. Jag kan inte erinra mig om att jag skulle ha sagt att det var en medveten underbudgetering. Däremot kan man med facit i hand konstatera att projektet var underbudgeterat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Varför jag tog upp Svibybro och – bank? Det var inte för att gå åt trafikministern. För trafikministern har stigit i de skorna som fanns där. Då får man acceptera att man måste rätta till och putsa dem lite.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Bästa ledamöter! Det senaste var tydligen en uppvisning av det goda samarbetet, som vi har sett spelas upp ganska många gånger under den senaste tiden. Med all tydlighet kan vi bara konstatera att det blir sådana resultat i form av budgeter, framställningar och tilläggsbudgeter när det förekommer ett så illa samarbete mellan regeringspartierna.

BB har gjort det, Gullåsen har gjort det, Ålands lyceum har gjort det, Ålands högskola har gjort det och lagtingsledamöterna, vi själva, har gjort det. Vi har sparat för att få ekonomin i balans.

Omstrukturering, omprioriteringar, nytänkande, stålbad, ansvar och ledarskap, det var ledord i budgetdebatten för 2010. En del av oss hade sett det här behovet redan tidigare, men långtifrån alla.

25 procent av landskapets budget går till verksamhet inom ÅHS. Trafikavdelningen står för ungefär 10 procent av budgeten. Om man har mera pengar i omlopp så är risken större att någonting oförutsett inträffar eller att någonting är felräknat.

Jag vet, det är nötigt och jag har sagt det förut. Men eftersom ingen bot och bättringen har skett så nöter jag på tills det blir en förändring.

ÅHS rör varenda kotte på Åland. Skärgårdstrafiken rör långtifrån alla. Varför har trafikavdelningen inbesparingsimmunitet? Vilka konkreta åtgärder har vidtagits på trafikavdelningen för att de framdeles ska undvika ett liknande förfaringssätt? Vilka omstruktureringsplaner och tidsplaner för de samma har påbörjats? När kommer kortruttsmeddelandet?

Jag vill att finansutskottet ämnar trafikavdelningen särskild uppmärksamhet vid sitt arbete och informerar lagtinget hur arbetet löper på trafikavdelningen.

Det här är ett av de sista tillfällena för lagtinget att uppmana landskapsregeringen att visa på ansvar och återkomma till lagtinget med information om hur budget, budgetuppföljning, strukturer och planer ska förbättras.

Det här, bästa regering, är inte frågan om hur man klarar av debatten idag, vem som vinner slaget idag. Det här är frågan om den framtida ekonomin och framförallt om ansvarstagande, om ledarskap och också om att återfå förtroende för politik. Tack.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Detta med skärgårdsflyg och historia är viktigt. Det är viktigt att historien är någorlunda korrekt. Därför tog jag också en replik på ltl Fredrik Karlström.

Jag noterade, kanske inte till min förvåning men ändå, det konstiga uttalandet från ltl Roger Jansson som sade att det stora politiska misstaget gjordes 2002. Så var det inte alls. Det stora misstaget när det gäller flygtrafiken gjordes 1998, när Roger Jansson var lantråd. Man beslöt då att satsa på Air Botnia istället för den egna flygtrafiken i Ab Skärgårdsflyg. Man kunde som alternativ ha valt att uppgradera maskinerna och säkra rutterna osv.

När vi kom till början av 2000-talet var situationen en annan. Det var frågan om konkurrensutsättning för flyg på flygmarknaden enligt EU-reglementen. Det betydde, för det första, att om man skulle flyga på Stockholm med subventioner så var det inte möjligt. Man kunde inte heller korssubventionera, såsom Fredrik Karlström var inne för här, att den ena rutten skulle betala den andra. Korssubventioner var inte möjliga enligt EU:s regelverk.

År 2002 förekom det diskussioner, liberalernas styrelse sade att man som princip står för en kommersiell flygtrafik.

Det stora misstaget var alltså 1998, om man nu säger att det var ett misstag. Kanske det inte heller då fanns alternativ. Jag var inte med i regeringen så jag vet inte. Liberalernas roll i regeringen 2002 var att det i landskapsregeringen fanns det en enighet om att man skulle följa EU-regelverken och införa trafikplikt. Det var i och sig lagtingets beslut att vi skulle ha flygtrafik på Stockholm, vilket betydde trafikplikt.

Inför Skärgårdsflygs bolagsstämma den 31 maj 2002 beslöt bolagsstämman, på mitt förslag: ”En uppgradering av bolaget till i linjetrafiken inte var aktuell för tillfället. Styrelsen ska utarbeta förslag på hur taxi, charter och sjuktransporter samt markservice kan utvecklas. Styrelsen ska utreda hur bolaget skall kunna ha beredskap för upphandling av linjetrafik på Åland. Vid behov skall styrelsen föreslå formerna för finansiering”. I styrelsen föreslog vi två nya ledamöter som var anknutna till handelskammaren och handelskammarens och trafikutskott”. Det var alltså liberalernas roll i det hela.

Ltl Runar Karlsson var då trafikminister och hade uppdraget som styrelseordförande. Vad det blev av detta är väl känt för de flesta. Liberalerna var inte med i landskapsregeringen från 2004.

Dåvarande lantråd Roger Jansson får gärna redogöra för ltl Fredrik Karlström om varför man gick in för att skrota och Ab Skärgårdstrafik i flygtrafiken. Det är där som propagandan ska föras och inte gentemot liberalerna. Jag är helt övertygad om att ltl Roger Jansson var lantråd 1998 då beslutet togs.

Herr talman! Det var några andra frågor om jag tänkte kommentera. När det gäller Visit Aland så missade jag tyvärr den replik som finansminister Perämaa hade. När det gäller turismens främjande, det anslaget är ju för turismens främjande och inte för Visit Aland. Det händer att man reserverar för landskapsregeringens disposition medel eller t.o.m. att man kommer överens om att man gör om avtalet för Visit Aland. Det bygger ju på ett avtal.

Sedan är det en politisk fråga. Det var det som jag menade i mitt förra anförande att det finns vissa politiska frågor här. Vill man ge stöd till den här filmen som nu är aktuell så finns det olika medel, det kan gå via Visit Aland eller på andra sätt t.ex. PAF-medel för kulturella ändamål och idrott osv.

Samma sak gäller idrott, det är den politiska viljan, vill man att PAF-Open ska få ett stöd för den verksamhet som görs i anknytning till arrangemangen, seminarium eller andra ett idrottsarrangemang med beachvolley så gör man det politiskt. Frågan är då om det ska finnas utrymme i budgeten för detta eller inte. Ska landskapet ha en politisk roll när det gällerturismpolitiken? Jag har många gånger sagt att jag anser att det ska vara så. Landskapet släppte för mycket ifrån sig 1989 när det nya Turistförbundet bildades.

Jag ser fram emot den här turiststrategin som ska ge underlag. Jag hoppas att det blir en debatt om hur man bedriver turismpolitiken, inte bara vad man ska göra.

Herr talman! En fråga som var lite het här för en stund sedan, man kunde med anslutning till Eberödsbank tala om Svibybank. Nog måste det väl vara möjligt för ett regeringsparti att diskutera frågorna som berör budgeten på en viss avdelning där det är problem. Jag tycker att många här har pekat på att problemen går tillbaka i tiden. Precis som Air Åland så går det tillbaka i tiden när det gäller Skarven, asfaltmassorna och Svibybanken. Hur budgeten och kalkylerna som ligger till grund för budgeten kan förbättras måste diskuteras. Det har satts nu igång i förvaltningen genom att det är en arbetsgrupp som ska se över budgetansvaret, kompetensen och uppföljningen.

Naturligtvis har ltl Torsten Sundblom fullständig frihet att ta upp de här frågorna i lagtinget där budgeten diskuteras. Det är ju någonting som alla måste ta ansvar för i regeringen och så långt det är möjligt också i lagtinget, att diskutera återkommande underbudgetering och felberäkningar osv. I budgetarbetet måste man ju förlita sig på den kompetens som finns i förvaltningen. Om det räknas fel och räknas fel ofta så är det någonting som man måste ta tag i. Jag bedömer det som att landskapsregeringen har gjort det. Man har försökt få ordning på asfaltmassorna. Det var en skandal som nu är bortbetald men den är uppredd. Nu hoppas jag att man inte gör sådana upphandlingar eller att man låter bli att göra upphandlingar och avtal.

När det gäller Skarven så är det samma sak. Man kan inte göra tilläggsbyggnader för flera hundra tusen utan att det fattas formella beslut. Den saken måste ju vara ur världen. Man kan inte upprepa sådana förvaltningsmisstag vad det sedan än händer med påföljder. Man skapar reda i förvaltningen. Det är klart att det händer saker och ting som gör att det blir fördyringar. Det är klart att man måste få undra över felaktiga kalkyler på 50 procent.

Herr talman! En fråga som finansutskottet naturligtvis ska försäkra sig om är att det är en process i förvaltningen som gör att man förbättrar systemen och ökar kompetensen.

När det gäller kapitallån så är det en ganska knepig fråga. Det är ju inte bara frågan om tekniska ekonomiska åtgärder som man gör. Det är också frågan om på vilket sätter landskapsregeringen binder sig till den framtida utvecklingen av flygtrafiken och vilken riskexponering man har. Det hjälper ju inte att lova ett bidrag i ett system där man inte kan ge bidrag motsvarande statsstöd, utan man måste följa en omstruktureringsplan. Det är möjligt att man kan ge lån, men det hjälper kanske inte upp balansräkningsproblematiken. Ger man kapitallån så måste det övervägas väldigt noga vad konsekvenserna blir på kort sikt och på lång sikt.

Som många har sagt här så behöver vi kanske ha ett eget upphandlingsbolag för flygtrafiken. Till den delen måste jag ge ltl Fredrik Karlström rätt, när det gäller flygtrafiken så har vi ett problem idag. Skulle man ha fattat ett annat beslut 1998 så kunde vi ändå ha haft problem. Skulle vi ha gjort på ett annat sätt 2002? Eller skulle Skärgårdsflygs styrelse ha gjort en annan sak, de hade ju ett uppdrag. De experter som var med i styrelsen konstaterade att det inte gick. Hade de rätt eller hade de fel? Det vet jag inte. Idag har vi den situation vi har. Flygtrafik med trafikplikt kommer vi att ha. Helsingforstrafiken är den viktigaste, den måste vi ha och den är kommersiell. Ska vi då understöda Air Åland och ge det här stödet? Det är ju i alla fall en ganska stor kontroll som landskapet kan ha via aktieägande i Posten och PAF och via ett möjligt kapitallån. Men kapitallån är risky business.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det första beslutet, som kanske var ett felaktigt beslut som jag håller med om, togs 1998-1999 när man beslöt att ge SLOT-tiderna som Skärgårdsflyg hade på Stockholm till Air Botnia. Det var ett beslut som dåvarande landskapsregering trodde att de gjorde bra och ett beslut som i alla fall var ett beslut som man sedan kunde vidare med. Tre år senare, 2002, visade det sig att det beslutet var dåligt. Air Botnia slutade att flyga på Åbo, de slutade att flyga på Stockholm. År 2002 var en tidpunkt när man kunde titta tillbaka på historien, på 1999, och se om det beslut som man tog var rätt. Nej, det var det inte. Då hade man en möjlighet att rätta till det beslutet från 2002. Det fanns två vägar för Skärgårdsflyg att gå och det hade diskuterats under flera års tid. Det var en uppgradering tillbaka till reguljär trafik eller en avveckling. Det fanns inget annat alternativ. Med det beslut som liberalernas partistyrelse tog, med ltl Olof Erland, dåvarande finansminister, i spetsen så var det klart och tydligt att Skärgårdsflyg inte skulle uppgraderas.  

Ltl Olof Erland, replik

Ja, inte ens på den tiden hade liberalernas partistyrelse sådan makt att vi kunde ta beslut om Ab Skärgårdsflygs utveckling. Styrelsen hade en åsikt om att man inte kunde undvika kommersiellt flyg på Stockholm genom trafikplikt, och att man då skulle föra den här saken vidare till landskapsregeringen, ta beslut där och ge ett uppdrag till Skärgårdsflygs bolagsstämma. Där var jag landskapsregeringens representant och förde fram de här synpunkterna som sedan blev ett beslut. Det var att Skärgårdsflyg Ab skulle se vilka möjligheter det fanns att vara ett åländskt helägt landskapsbolag för att ta hand om upphandling och liknande. Experterna bedömde att uppgraderingen var dyr. Jag vet inte om de hade rätt eller fel. Men det ansågs väldigt kostsamt att uppgradera tillstånd och maskiner osv. Det där kan ltl Karlström bättre än jag.  Så var den politiska uppfattningen.

Ltl Fredrik Karlström, replik

År 2002 hade man alltså möjligheten att rätta till det felaktiga beslut som man tog 1999. Man valde att inte göra det och istället införa trafikplikten. Trafikplikten innebär att man har möjlighet att ge subventioner på Stockholmslinjen. Ltl Olof Erland sade att det inte var möjligt att ha ett överskott på en linje och sätta det på en annan. Naturligtvis kan man göra det. Väljer ett bolag, som flyger på Mariehamn-Helsingfors, att också flyga på Mariehamn-Stockholm utan subventioner och den linjen går back så gör man det, om man väljer att göra så. Däremot finns det inte något privaträttsligt bolag som skulle göra det förutom Ab Skärgårdsflyg som ägdes till 100 procent av landskapet. Man kunde alltså se en effekt för samhället som var positiv med att flyga en rutt som är olönsam. Det kunde ingen annan en Skärgårdsflyg göra. Det finns väldigt mycket att säga om hanteringen av det här och på vilket sätt liberalernas partistyrelse med ltl Olof Erland i spetsen drev igenom den här frågan. Vi kanske kan återkomma till det utanför den här salen.

Ltl Olof Erland, replik

Jag tycker ändå det är viktigt med fakta ltl Karlström. Inte kunde ju liberalerna driva igenom någonting via partistyrelsen. Partistyrelsen har en åsikt och vi var i minoritet i landskapsregeringen. Landskapsregeringen enades om hur de skulle göra. Beslut togs egentligen i praktiken 1998, men nästa beslut var på bolagsstämman i Skärgårdsflygs Ab. Inte var min makt på den tiden så stor att jag kunde bolla med liberalernas styrelse och definitivt inte med landskapsregeringen, med sådana starka företrädare som nuvarande talman och ltl Gun Carlson. Vi var överens i landskapsregeringen att ge Skärgårdsflyg uppdraget att se på möjligheterna. Det bedömdes att möjligheterna inte fanns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Skammen går nog lite på torra land när Olof Erland påstår att underlaget för nedläggning av Ab Skärgårdsflyg fattades 1998 och dåvarande landskapsstyrelse. Det är ett flagrant sätt att blanda bort korten för att rättfärdiga sig själv. Då var överhuvudtaget inte frågan om nedläggning av Skärgårdsflyg på bordet. Finnair hade lagt ner sin trafik på Stockholm, man gjorde det senare på Åbo och därefter på Helsingfors. I första skedet gällde det att ta ställning till huruvida vi skulle uppgradera Skärgårdsflyg så att de skulle bli ett flygbolag som upprätthåll trafik på de här externa orterna från att ha varit ett internt flygbolag. I det skedet kom Air Botnia in i bilden. Då hade Skärgårdsflyg SLOT-tider på Stockholm som var intressanta i sammanhanget. Det var det beslut som fattades 1998, att ge de här SLOT-tiderna.

Under min tid som näringsminister 2000-2001 kom också frågan om Ab Skärgårdsflygs framtid upp på landskapsstyrelsens bord. Men vi var inte inne för att lägga ner bolaget, utan att hålla det vilande och hålla det igång.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Min uppfattning nu, och då 2002, att när man Air Botnia i praktiken ta över den här trafiken så blev det inte lika tvunget att Skärgårdsflyg skulle uppgradera. Det var precis samma sak som vi tog beslut om i landskapsregeringen 2002, att vi ger i uppdrag åt Skärgårdsflyg att se över de här möjligheterna. Skärgårdsflyg bedömde att de inte hade den möjligheten. Det var alltså personer kunniga på transporter som kom in i styrelsen. Den bedömningen fortsatte. Sedan kan man säga att det gjordes misstag efter det när European började flyga på Åbo, utan att man hade någon överenskommelse med landskapsregeringen. Då drog man undan mattan för Finnar och annan trafik.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Under min tid i landskapsstyrelsen så ägde landskapet drygt 90 procent av Ab Skärgårdsflyg. Vi hade klara linjediskussioner om att vi, oberoende av vad som hände, så skulle vi hålla Skärgårdsflyg i gång med den verksamhet som man hade inom taxi- och ambulansflygningar och också som en reserv för framtiden i fall experimentet eller försöken från Air Botnia att upprätthålla trafiken skulle misslyckas eller senare andra bolag. Det fanns alltså en resurs kvar som fanns i landskapet. Döm om min förvåning när regeringen Nordlund II fattade beslutet om att lägga ned denna reservresurs, som också hade en aktiv flygverksamhet och annan verksamhet på gång i det skedet.

Kom inte hit och skyll ifrån sig, ta ansvar för de beslut man har stått för ursprungligen.

Ltl Olof Erland, replik

Ävenledes ltl Roger Jansson. Ltl Roger Jansson kommer här med stora ord och säger att det var det största politiska misstaget. Men i praktiken gjordes misstaget 1998, om det var det största politiska misstaget vet jag inte. Men SLOT-tiderna var viktiga, för man kan inte flyga utan SLOT-tider. Det här är ju en absurd situation, vad som hände då och då.

Det här är valpropaganda som ltl Karlström visade och som ltl Jansson stöder upp. Inte handlar ju detta om flygtrafiken. Det är historieskrivning ja, men det är propagandahistoria.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker faktiskt att ltl Erland borde skämmas för det han sade tidigare i en replik, att ltl Karlströms anförande var baserat på propaganda. Det var propaganda grundat på bitterhet, som ltl Erland uttryckte sig. Jag tycker att det var ett väldigt förtjänstfullt anförande där Karlström pekade på de två alternativ som fanns.

Problemet är att den linje som inte vann den här gången var den linjen som tror på åländska lösningar, som tror på åländsk kompetens och som tror på åländsk utveckling. Ltl Olof Erland har alltid varit trendsättare när det har gällt det motsatta.

Jag tycker faktiskt det skulle vara klädsamt om ltl Erland, i likhet med ltl Gun Carlson, öppet och ärligt kunde säga att det här var ett dumt beslut. Ltl Erland försöker skriva om historien och lägga skulden på andra istället för att erkänna att det här var ett misstag. Var och en som är läskunnig kan följa med och se att det var ett stort misstag som dåvarande landskapsregeringen tog med ltl Erland som finansminister.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Jag har ingenting att skämmas för när det gäller fakta, för det har jag gjort redogjort för. Sedan kan man göra den bedömningen att det skulle ha varit bättre med ett annat beslut. Men den bedömningen gjordes i ju styrelsen för Skärgårdsflyg. Jag sade att bolagsstämman gav Skärgårdsflyg i uppdrag att utreda möjligheterna att bibehålla den här kapaciteten, som ltl Roger Jansson just hänvisade till; ambulansflygningar, vissa utryckningar och vissa charterflyg osv. Uppdraget var att se hur man skulle kunna bibehålla detta. Men bolaget själv ansåg att det här blir för dyrt, det är inte möjligt, det är tekniskt krävande och det finns andra kommersiella alternativ. Så var situationen. Det är möjligt att diskutera om man skulle ha gjort av något annat sätt och om det skulle ha blivit bättre, men så var beslutsfattande, så var underlaget och så blev konsekvenserna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterar att ltl Erland hela tiden hittar någon annan som har haft ansvaret. Nu var det bolaget. Men den minnesgoda kommer ändå ihåg att det var liberalerna som skickade ut ett pressmeddelande att Skärgårdsflyg skulle läggas ned. Precis på samma sätt som liberalerna skickade ut ett pressmeddelande, för inte så länge sedan, om att MISE skulle läggas ned. Det har man inte lyckats få till stånd den här gången. Om det var lyckat eller inte kan vi väl ha olika åsikter om. Men man lyckades tyvärr när det gällde Skärgårdsflyg. Var nu öppen och ärlig och erkänn att det inte var så väldigt intelligent gjort, ltl Erland.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det här blir mycket liberalt. Jag vet inte om vi faktiskt har så stor makt. Vi har inte lyckats lägga ner MISE. Det var meningen att MISE skulle göra en omstart. Det är väl ändå på god väg. Dels har man gjort om rutinerna i bolaget och dels har flera kommuner gått ur och hittat egna flexibla billigare lösningar. Jag har förgäves försökt påverka Finströms kommun att ta sitt förnuft till fånga och gå ur MISE. Men det kanske inte hör till den här debatten.

Men att jag skulle skämmas för att jag tar fram historiska fakta, det får ltl Anders Eriksson nog fundera på varför jag skulle göra det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! I sitt anförande tog ltl Olof Erland upp anslaget till Visit Aland på 30 000 euro för marknadsföring av idrott. Det är egentligen ett evenemangsstöd till PAF-Open. Det är ju problemet, varför gör man på det här sättet? Om landskapsregeringen vill betala ut ett evenemangsbidrag för det här projektet, vilket jag antar att de flesta av oss tycker att det finns starka motiv för, varför gör de inte det direkt då? Utan man går den här omvägen via en förening som inte annars delar ut evenemangsbidrag utan sysslar med marknadsföring. Det är för mig fullkomligt obegripligt. Det ser mera ut som penningtvätt än någonting annat.

Ltl Olof Erland, replik

Penningtvätt låter väldigt allvarligt. Jag kan ju inte förklara vad landskapsregeringen har tänkt. Men jag ser det som oproblematiskt. Det finns ett konto som heter turismens främjande. Turismens främjande används för turismens främjande. Om man stöder ett idrottsevenemang, är det då turismfrämjande eller inte? Så enkel är frågan för mig. Att det går via Visit Aland kan vara en teknisk sak, om det faktiskt gör det. Den huvudsakliga frågeställningen är om landskapsregeringen ska ha möjlighet att gå in och stöda olika typer av arrangemang. Det finns regler för evenemangsstöd som man söker och får stöd för. Sedan finns det ett avtal med Visit Aland. Vilka vägar det här går är nog för mig en ganska teknisk fråga, en förvaltningsfråga. Jag kan inte svara på vad landskapsregeringen har tänkt i det här fallet. Det får finansutskottet utreda.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är just det som jag har bett dem utreda. Men ltl Olof Erland säger att det är oproblematiskt. Jag tycker att det är mycket problematiskt att man använder skattepengar på det här sättet. Det här med turismens främjande, det är pengar som går till Visit Aland. De har ju upptagit det här beloppet i sin budget, där pengarna är låsta för det här projektet. Men regeringen anser ju att pengarna ska användas för marknadsföringstjänster för idrott. Det är generellt vad man säger att de här pengarna ska användas till. Det har i praktiken visat sig att det inte är frågan om det. Det brukar i mina öron låtar som bluff, lögn eller att man inte är klar, transparent och öppen med vad man håller på med. Det här förvånar mig, jag förstår inte vad orsaken är i det här fallet.

Ltl Olof Erland, replik

Tyvärr kan inte jag hjälpa ltl Sundback i det här fallet. För mig är det oproblematiskt. Turismens främjande innehåller pengar för anslag för turismens främjande. Om man har kommit överens om vissa arrangemang, om man har gett löften, om man har en dialog med Visit Aland, som borde heta Ålands Turistförbund, eller om man på något annat sätt stöder verksamheten så det är ändå frågan om praktisk politik. Vi har arrangemang som vi har samhällsekonomiskt intresse av att de genomförs t.ex. filmer och idrottsevenemang. Då måste landskapsregeringen hitta sätt att stöda det inom ramen för budgeten. Om det är bluff, korruption eller penningtvätt, så det är en värld som jag inte känner till i det här sammanhanget. Men är det på det viset, så då har ju finansutskottet verkligen anledning att kanske till om med anmäla det här för bluff och båg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ltl Olof Erland försvarar sin partibroder Torsten Sundblom och hans rätt att ta upp och kritisera landskapsregeringen och särskilt trafikmomenten och den förda trafikpolitiken. Naturligtvis har ltl Torsten Sundblom den formella rätten att kritisera. Men nog är det ju anmärkningsvärt i ett parlamentariskt system att man gång på gång här står och tar avstånd ifrån regeringens politik när man de facto har politiskt ansvar för den. Det var om detta som de här replikväxlingarna tidigare handlade om.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! När man har ett budgetunderlag som inte håller så tycker jag det är viktigt att man diskuterar det. Ska det behöva vara så mycket mer komplicerat än så? Inte kan ju vi sitta som en tyst kader och nicka och buga och tycka att allt är bra. Vi måste analysera problemen och komma med konstruktiva förslag. Jag hoppas att finansutskottet kan reda ut det här och komma med konstruktiva förslag. Att man särskilt studerar den interna förvaltningsprocessen där det finns en arbetsgrupp som ska gå igenom budgeteringen. Och att finansutskottet ser på möjligheterna med den nya finansförvaltningslagen, om den blir godkänd, att man utvecklar de här systemen. Inte är det är frågan om att kritisera den nuvarande trafikministern. Det här är misstag som har gjorts flera år tidigare. Vi har ju massor med övervältrande kostnader på den här landskapsregeringen; retroaktiva löner, asfaltmassorna, Skarven och Svibybank osv.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vi har ju i finansutskottet gång på gång talat om budgetdisciplinen. Nu handlar det om landskapsregeringen får verkställighet, att de få fason på det här. När det handlar om budgetdisciplin och icke uppnådda mål så är det ytterst angeläget för både lantrådet, finansminister och trafikminister att hantera. Liberalerna kan ju inte undandra sig sitt politiska ansvar i de här frågorna. Om man är missnöjd med regeringens skärgårdspolitik, turlistor och trafik. Jag förstår det helt och fullt, jag är också jättekritisk till det, men jag har rätt att vara det eftersom jag inte står bakom regeringen. Nog är det ju konstigt att man försöker slå duster i väljarna, att man inte är ansvarig, när man de facto är ansvarig. Det är den här skillnaden som jag tycker att man inte ska komma undan med.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Såsom jag ser ansvar så ser man ju på problemen och kritiserar att det här är inte bra och vi måste göra någonting. Det är ju det som är det viktiga. Det är väl det som skiljer liberalerna från ltl Gunell. Vi vill se vad vi kan göra åt en sak och hur man kan förbättra det. Nu pågår det en förvaltningsprocess, man vill öka kompetensen och man vill tydliggöra ansvaret. Det viktiga är inte historieskrivningen, som när det gäller Skärgårdsflyg. Det viktiga är vad vi i det här läget kan göra åt att kalkylerna inte håller. Ja, vi ska göra den här genomgången i förvaltningen som den här gruppen ska göra, öka kompetensen, ha ytterligare ansvar och sedan följa upp budgeten på ett annat sätt. Det är de vägarna som man försöker gå. Finns det andra förslag, så varsågod!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till finansutskottet.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 17.1.2011 kl. 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 12.27).12.27).

 

Originalfil