Plenum den 14 januari 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 14 januari 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Första behandling. 1

1    Godkännande av överenskommelsen med Estland om nödsituationer

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 2/2014-2015)

Remiss. 4

2    Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)

Remiss. 25

3    Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

Bordläggning. 27

4    Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2014-2015)

Plenum slutar 27

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Igge Holmberg anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom. Beviljas.

Första behandling

1        Godkännande av överenskommelsen med Estland om nödsituationer

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 2/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 2/2014-2015)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av presidentframställningen. Klämförslaget upptas för enda behandling i samband med ärendets andra behandling.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Lag- och kulturutskottet har behandlat en presidentframställning som föreslår att lagtinget och Åland ger sitt bifall till en överenskommelse mellan Finland och Estland som stipulerar om samarbete, förebyggande arbete och beredskap vid nödsituationer med syfte att skydda människor, miljön samt egendom.

I överenskommelsen finns bestämmelser om behöriga myndigheter och kontaktpunkter, anmälan om olyckor, ömsesidigt bistånd och parternas gemensamma åtgärder.

Landskapsregeringen har lämnat två olika utlåtanden i ärendet. I januari 2013 begärde inrikesministeriet landskapsregeringens yttrande över överenskommelsen och av begäran framgick då att Åland inte skulle inkluderas i överenskommelsen. Landskapsregeringen framhöll att brand- och räddningsväsendet hör till vår behörighet.

Den tidigare överenskommelsen mellan Finland och Estland om samarbete och ömsesidigt bistånd vid olyckshändelser från 1995 har heller aldrig varit föremål för lagtingets godkännande.

Våren 2014 fick landskapsregeringen möjlighet att avge utlåtande över ett utkast till en proposition i vilken Åland inkluderats i överenskommelsen. Landskapsregeringen lämnade då ett utlåtande där det framhölls att lagtingets samtycke bör inhämtas.

Enligt avtalet är det den part som begär bistånd som också står för kostnaderna. I statsbudgeten har upptagits medel via inrikesministeriets anslag för beredskap för internationellt bistånd. Beslut om internationellt bistånd fattas från fall till fall. Enligt inrikesministeriets uppfattning innebär avtalet inga kostnader för Åland.

Lag- och kulturutskottet konstaterar att avtalet ersätter en tidigare överenskommelse mellan Finland och Estland. Till ikraftträdandet av den konventionen inhämtades aldrig lagtingets samtycke. Eftersom det nu är fråga om en helt ny överenskommelse uppstår det inte något problem av den typ som var aktuellt i samband med lagtingets bifall till ikraftträdandet av konventionerna om tortyr och ESK.

Utskottet konstaterar att behörigheten är delad på de områden som rör överenskommelsen. Enligt självstyrelselagens 18 § har landskapet, med vissa undantag, lagstiftningsbehörighet i fråga om allmän ordning och säkerhet, brand- och räddningsväsendet samt hälso- och sjukvården. Riket har däremot lagstiftningsbehörighet i fråga om befolkningsskyddet, smittsamma sjukdomar hos människor, ordningsmaktens verksamhet för tryggande av statens säkerhet, försvarstillstånd, beredskap inför undantagsförhållanden samt explosiva ämnen enligt självstyrelselagens 27 §.

Om en begäran om bistånd kommer från Estlands sida på ett område som hör till landskapets behörighet är det landskapsregeringen som avgör i vilken utsträckning landskapets myndigheter ska medverka, men lagtingets bifall till ikraftträdandet av överenskommelsen innebär att landskapet ikläder sig skyldigheten att inom sitt behörighetsområde bistå Estland på det sätt som överenskommelsen förutsätter. Eftersom den part som begär bistånd ansvarar för kostnaderna för biståndsinsatserna skulle kostnaderna i så fall ankomma på Estland enligt vad utskottet kan bedöma.

Om en nödsituation som avses i konventionen uppstår på Åland på de områden som hör till landskapets behörighet kan landskapsregeringen begära bistånd av Finland, som i sin tur med stöd av överenskommelsen, kan begära bistånd från Estland. På de områden som hör till rikets behörighet ankommer det däremot på riksmyndigheterna att avgöra om bistånd ska begäras även om olyckan sker på Åland.

I den händelse att bistånd från Estland blir aktuellt bör de konventioner som reglerar Ålands demilitarisering och neutralisering iakttas, det vill säga utgångspunkten bör vara att biståndet ska ges med civila medel.

Utskottet noterar att Ålands demilitarisering och neutralisering inte omnämns vare sig i regeringens proposition eller i landskapsregeringens yttrande. Förhoppningsvis är det ett resultat av att utgångspunkten har varit att biståndet ska ges med civila medel.

Utskottet föreslår därför en kläm enligt vilken lagtinget uppmanar landskapsregeringen att verka för att Estlands regering på lämpligt sätt uppmärksammas på Ålands status som demilitariserat och neutraliserat område.

Utskottet föreslår att lagtinget ska ge det begärda bifallet.

Minister Wille Valve

Talman! Jag får tacka lag- och kulturutskottet för ett väl utfört arbete och en god kläm som uppmanar landskapsregeringen att på lämpligt sätt uppmärksamma Republiken Estland om demilitarisering och neutralisering.

Estland hör, som många av oss känner till, till de ursprungliga signatärmakterna till Ålandskonventionen. Vad som är intressant är att Ålandskonventionen även i viss mån har använts som inrikespolitiskt slagträ i den estniska politiska debatten. Varför gör man det? Har det något med geografin att göra? Nej, det har att göra med en annan viktig komponent som ingår i den estniska, lettiska, litauiska självbilden nämligen den om statlig kontinuitet. D.v.s. den staten som upphörde 1940 är samma som existerade som kom igen 1991. Det här har Estland, Lettland och Litauen signalerat internationellt, bl.a. har Estland signalerat det till FN genom att i samband med sin självständighet, eller återvinnande av suveränitet, uttryckt att man härmed deklarerar att Estlands förpliktelser i förhållande till Ålandskonventionen fortsätter i stöd av något som kallas declatarion of continuity. Ordet continuity, kontinuitet är centralt.

Det jag har kunnat se, efter att deklarationen antecknades i FN:s traktatsamling, att Estland också har uppfyllt något som kallas för opinio juris i folkrätten, att man inte bara iklätt sig en folkrättslig skyldighet utan att även genom sitt agerande uttrycker att man anser sig vara bunden av det.

Detta utmynnar i en världsbild där Ålandskonventionen är sedvanerätt, vilket är något av det centralaste som vi i det här huset brukar kommunicera varje gång det är fråga om en demilitarisering och neutraliseringen, vi betraktar det som sedvanerätt i Rosas anda, Allan Rosas som uttryckt sitt stöd för den här tanken.

Landskapsregeringen kommer att följa lag- och kulturutskottets uppmaning och vi kommer att bringa till kännedom till utrikesministeriet och till Republiken Estland på vederbörligt sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Inledningsvis sa minister Valve att frågan om Ålands demilitarisering och neutraliseringen har blivit ett slagträ i den estniska debatten eller i parlamentet. För mig blev det efter inlägget oklart vad denna konflikt rör sig om och om vi överhuvudtaget ska ha något med den att göra.

Minister Wille Valve, replik

Det finns en intressant artikel på nätet på estniska av medlem Mart Nutt i Riigikogu, estniska riksdagen. Där han kraftigt förfäktar den estniska kontinuitetstanken och bl.a. använder Ålandskonventionens ikraftvarande som ett argument bland flera andra. Tanken lever och den finns också på internationell nivå, där har den manifesterats sålunda att Estland exempelvis kommunicerar att vi är samma stat som den som upphörde 1940. Medan Ryssland mera har gett sig hän åt den uppfattningen att, nej det är inte samma stat utan en arvtagarstat till Sovjetunionen och det är något annat än det som upphörde 1940.

Ltl Barbro Sundback, replik

Rent upplysningsmässsigt kan det kanske intressera någon, mer tror vi ska lägga det bakom oss och inte diskutera den saken utan mera hävda det som vi förfäktar i dag dvs. att det är en sedvanlig, rättslig princip som gäller nu i fråga om demilitariseringen och neutraliseringen. Man ska vara försiktig med att gräva i gammalt groll, speciellt om man inte är part i det hela.

Minister Wille Valve, replik

Det ena behöver inte utesluta det andra, ltl Sundback. I det här fallet använder jag det som ett exempel på hur stark Ålandskonventionens ställning är fortfarande. Det som skulle vara intressant att studera är hur Ålandskonventionen har använts i den inrikespolitiska debatten exempelvis i de baltiska staterna. Det är ingen fråga för den här landskapsregeringen, utan en fråga som kan utredas av en forskare med intresse för det. I sammanhanget är det ett intressant exempel på hur stark ställning Ålandskonventionen har i exempelvis Republiken Estland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Även om man verkar vara nörd när det gäller den här typen av frågor välkomnar jag ministerns upplysning om Estlandsexemplet när det gäller att hävda tidigare ingångna förpliktelser inom ramen för en tidigare statsordning. För oss är det kanske självklart, vi pekar på Wienkonventionen som behandlar traktaträtten där vi har statssuccession som självskrivet. Jag kan tänka mig till att en nyfödd stat som Estland, med en blodig historia att den här typen av argument är oerhört viktigt. Det gläder mig att som ledamot av detta parlament, att man använder just Ålandskonventionen som en bas för den argumentationen från enskilda politikers sida. När det gäller sakfrågan måste vi välkomna detta för det visar vikten av rättsstatsprincipen inom folkrätten, det har sannerligen kopplingen till Ålands demilitarisering och neutraliseringen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Förslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med betänkandet.  Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

2        Godkännande av Europarådets konvention om bekämpning av våld mot kvinnor

Landskapsregeringens yttrande (RP 1/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 1/2014-2015)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Fru talman! Det här är en häftig konvention. Är mig veterligen första gången man skriver in i ett internationellt dokument att de undertecknade staterna har en förpliktelse att ha ett genusteoretiskt förhållningssätt. Rent materiellt innebär konventionen att det kommer att genomföras lagändringar i finländska strafflagen och i utlämningslagen. Även de lagändringarna är spännande, de innehåller något som vi inte är så vana att se i internationella sammanhang, nämligen extra territorialitet. Principen att om du begår ett brott utanför jurisdiktionen Finland kan du ändå dömas för det, ex. kvinnlig könsstympning och instiftan till tvångsäktenskap, nämns som de två brotten.

Utöver detta ändras också utlämningslagen, här handlar det om en paragraf där grund för förlängande av uppehållstillstånd, det kan bli ett avslag om man har gett sig hän åt sådant som den här konventionen förbjuder.

Det är en intressant konvention. Vi har beskrivit det som julafton för jämställdhetskämpar. Det är ett utmärkt läge att titta på det arbete vi gjort på Åland inom jämställdheten och se om den uppfyller konventionen eller inte. Det som är av central betydelse för Åland är framför allt tillgängligheten på skyddshem, vilket hör till landskapsregeringens behörighet, vilket vi arbetar med.

Konventionen innehåller mycket som hör till rikets behörighet och mycket bestämmelser av programmatisk karaktär, d.v.s. inte bestämmelser som förpliktar oss till lagändringar, utan närmast deklaratoriska målsättningsprinciper.

Jag ser fram emot en intressant debatt. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är både sorgligt och beklagligt att det behövs en sådan konvention. Jag noterade att ministern sa att det var häftigt. Det är beklagligt att verkligheten är den att kvinnor inte ens går trygga i sin egen hemmiljö, att man måste skriva en gemensam konvention. Det är sorgligt, men samtidigt är det bra, när verkligheten ser ut som den gör att man faktiskt tar ett helhetsgrepp där länder samverkar och förhoppningsvis också att arbetet mot våldet mot kvinnor stävjas. Det jag gärna skulle ha hört mera från minister Valve och som jag sökte i landskapsregeringens yttrande var lite mera konkret vad vi på Åland, på hemmaplan gör och framför allt på vilket sätt landskapsregeringen har deltagit i arbetsgruppen som arbetat på rikssidan.

Minister Wille Valve, replik

Jag delar ledamotens uppfattning. Tittar man på konventionens innehåll finns det många företeelser som är fullkomligt främmande för vår rättsordning tvångsabortering, tvångsgifte och liknande saker. Det handlar om att höja den lägsta nivån för jämställdhetsarbetet ute i världen, det är en stor del av arbetet. Jag ska återkomma till den andra frågan ledamoten Eriksson tog upp i ett separat anförande.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är viktigt, en kommission betyder att alla länder ska jobba mot våld mot kvinnor på olika sätt. Därför är det viktigt att vi redogör för vårt arbete som har gjorts, görs och kommer att göras. Därför är det viktigt att veta på vilket sätt landskapsregeringen har varit delaktig i den rikstäckande lagstiftningen. Jag förutsätter att utskottet fördjupar sig i det, att vi får ett betänkande där vi får mer kött på benen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Det finns en väldig mängd åtgärder som är bra för de som riskerar att bli utsatta för våldsamheter och diskriminering. Här finns t.ex. uppehållstillståndet vid upplösning av äktenskap, det kan vara väldigt viktigt för det är många som gifter sig internationellt i dag. Det finns en expertgrupp för internationell övervakning det är också bra. Möjligheterna att få förbehåll och undantag är tidsbegränsade, inte få långa förbehåll att genomföra något. Det viktiga är att lagstiftningarna ska på plats. Läser vi yttrandet från landskapsregeringen har vi vår lagstiftning ikraft, det kan jag tro på, för i de nordiska länderna har vi en annan kultur än ute i världen, ett annat synsätt på många av åtgärderna. Mycket av det här kanske har betydelse för många andra länder än för oss, men vi måste också vara med i det här. Jag ser fram emot behandling i utskottet och hoppas att vi ska komma med ett riktigt bra betänkande för det är en mycket viktig sak. Tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag sitter i likhet med föregående talare i sociala- miljöutskottet och brukar inte vilja gå in så mycket på djupet i olika ärenden innan vi ska höra sakkunniga, så också här. Jag noterade att Wille Valve sa i sitt anförande att det var en häftig och intressant konvention, jag kan hålla med det som sades att man kan ha olika åsikter om hur häftig den är men den är intressant och viktig.

Har svårt att tänka mig att någon här i Ålands lagting överhuvudtaget skulle gå emot någon av Europarådets konventioner som ofta tar sikte på att beakta mänskliga rättigheter, i det här fallet mänskliga rättigheter när det gäller kvinnor och flickor. Det som är intressant är att det är första gången man har en juridisk bindande överenskommelse i Europa som syftar till att skydda kvinnor mot våld.

Tittar man på vad landskapsregeringen har sagt i sitt svar säger man egentligen bara de som står på fyra rader i sista stycket, ”landskapsregeringen understöder målsättningen med och sakinnehållet i konventionen” och konstaterar avslutningsvis ”att genomförandet av konventionen i landskapet inte kommer att föranleda lagändringar”. När det gäller att understöda målsättningen för konventionen gör vi det givetvis från Ålands framtid och det skulle förvåna mig om inte hela lagtinget enhälligt gör det.

Den sista fråga när man säger att det inte kommer att föranleda lagändringar, utgår jag ifrån att man analyserat det så noggrant från landskapsregeringens sida att man vet att lagstiftning som hör till åländsk behörighet behöver man inte ändra, utan vi har lagstiftningen i skick för att uppfylla den här konventionen. Det gläder mig och vi kommer att höra företrädare för landskapsregeringen i utskottet för att få reda på att det är på det sättet.

Däremot nämnde Wille Valve i sitt anförande att när det gäller rikslagstiftningen synbarligen fundera på att gå in där mera på djupet i lagstiftningen och vidta åtgärder, om jag förstod anförandet rätt, bl.a. mot könsstympning och olika typer av tvångsäktenskap. Det känner inte jag till, men är det på det sättet har jag absolut ingenting emot det utan tvärtom. Det ska bli intressant att se vad vi kommer fram till i utskottet.

Minister Wille Valve, replik

Det kan finnas skäl till ett kort förtydligande. Den s.k. häftigheten i denna konvention som jag lyfte upp i anförandet, den handlar givetvis inte om de brott som räknas upp i slutet av konventionen. Det handlar snarare om att det aldrig förut har nämnts genusteori i en konvention så vitt jag känner till och faktiskt en långtgående förpliktelse om att parterna ska låta sig att anlägga ett genusperspektiv då det införlivar och utvärderar konsekvenserna och bestämmelserna i denna konvention. Det är unikt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det håller jag med om. Vi hamnar lite på sidan om, låt mig utnyttja repliken för att ta upp en sak som jag glömde i mitt anförande. Det sägs att landskapsregeringen har beretts möjlighet till att ge yttrande till den arbetsgrupp som på rikssidan har utarbetat de förslag vi nu har att ta ställning till. Egentligen borde man från landskapsregeringens sida ha ingått i arbetsgruppen, den här konventionen träder inte i kraft om inte lagtinget omfattar den. Det ställdes en fråga i ett tidigare replikskifte från vtm Viveka Eriksson, vad landskapsregeringen har framfört i arbetsgruppen, om jag förstod frågan rätt. Har man överhuvudtaget övervägt möjligheten att aktivt delta i arbetsgruppen för att ta fram framställningen.

Minister Wille Valve, replik

Det är bra frågor som kräver fördjupning och som vi med fördel kan återkomma till i utskottsbehandlingen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det kan vi absolut återkomma till i utskottsbehandlingen. Debatten skulle vinna på om man från landskapsregeringens sida redan nu berättar på vilket sätt man har jobbat med frågorna, för jag utgår ifrån att man verkligen har gjort det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Den viktigaste och mest framträdande mänskliga rättigheten är respekten för den mänskliga dignitetens okränkbarhet, human dignity, det är portalartikeln i alla instrument. FN, Europarådet och Europeiska Unionen är de ledande aktörerna inom skyddet av mänskliga rättigheter som fick sin start efter andra världskriget med ökad rörlighet och ökande mobilitet för människor. Men också en betoning på den universella rätt det innebär att vara människa på den här jorden. Man ville bort från tänkande att det här är inre angelägenheter som sköts såsom stater behagar.

Vi har kommit en bit på väg, förutom FN, Europarådet och Europeiska Unionen har också organisationen för säkerhet och samarbete i Europa gjort betydande insatser, det är ingen hemlighet. I de aktiviteterna har Finland intagit en framträdande position.

Det finns konventioner på det allmänna planet. I början trodde man i FN att det kunde man klara sig med, med vissa kompletteringar som vi haft här i lagtinget ESK är en sådan, CCPR, civila, kulturella, och politiska är en annan med tilläggsprotokoll. På senare tid, som en följd av det föregående har förutom de allmänna konventionerna och de mera särskilda, målinriktade intagit en mer framträdande position inom folkrätten, det här är en sådan. Det är inte den enda, men den första inom det här området. En av de allra första i Europa, det ska jag hålla med om.

Barnets rätt är en annan betydande sådan som vi har i lagtinget i ett annat sammanhang, särskilda åtgärder inom folkrätten för att trygga personers mänskliga rättigheter med funktionshinder är en tredje osv. Den här jämförelsen har inget samband alls mellan varandra. Det vi nu diskuterar är just den första inom området för värnet och skyddet av kvinnors mänskliga rättigheter. Man tycker en självklarhet inom folkrätten, varför i vida världen ska inte kvinnor omfatta samma för mänskliga rättigheter, mänsklig dignitet som alla andra. Vi har nu som kollegan Viveka Eriksson sa, det samhälle vi har, den värld vi lever i och vi får lov att erkänna detta.

Jag tackar för ministerns engagemang och presentation i ämnet. De man kunde tillägga är att det är en markering från Europarådets sida att inte i ett tilläggsprotokoll reglera den här typen av frågor vilket man har gjort på 14, 15 andra områden. Den här frågan är enligt de 47 medlemsländerna i Europarådet, varav tillräckligt många har ratificerat konventionen, gått in för att frågan är av den vikt och betydelse att en egen konvention försvarar sin plats. Jag är glad för att den finns här i lagtinget och ville bara ge några randanmärkningar.

Det första, som inom all mänsklig verksamhet, det bästa sättet att lösa problem är att förhindra att det uppkommer. Därför beklaga jag faktiskt att ärendet har fått den rubrik på agendan den har fått. Konventionen betonar det förebyggande arbetet och jag ber därför utskottet att fokusera på det förebyggande än på det bekämpande. Det bästa sättet att lösa problem är att förhindra att det uppkommer, det är först när den preventionen har misslyckats som man tar till bekämpning, som vi alla känner till. Det här är ett sätt att skriva och jag vet varför det skrivs på det sättet, jag hade hellre sett i agendan att det hade stått förebyggande av våld mot kvinnor och inte bekämpande.

Min andra notering i landskapsregeringens yttrande, att konventionen i landskapet inte kommer att föranleda lagändringar, inom landskapslagstiftningen förstår jag då, det är riktigt. Vi hörde redan att lagändringar i riksdagen är aktuella och kommer att genomföras och de gäller även på Åland, framför allt strafflagen som då skall tillämpas av myndigheter och domstolar på Åland som en gällande norm, naturligtvis. Där är den utvidgning, som ministern hänvisade till, exterritorialiteten, en helt nödvändig rättsordning eftersom hela det här värnet igen i många fall just beror på den ökande mobiliteten. Därför är det helt nödvändigt med en exterritorial dimension av verksamheten.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att det även om det här gäller mer än halva av jordens befolkning, halva av befolkning i de länder som är part i konventionen, ser jag kopplingar också till barnkonventionen. Många av de situationer som kan aktualisera konventionens skyddsbestämmelser, tyvärr repressivt många gånger, har reflex på barn, barnens situation i vårdtvister, transport över landgränser osv. Även om jag inte här rekommenderar eller föreslår att barnkonventionsändringen, justeringen, ska påverka alltför mycket den här situationen, kan jag tänka mig att det när vi remitterar barnkonventionens uppföljningssystem, kanske till samma utskott hoppas jag, utskottet kunde samtidigt titta på de här frågorna och se vilka beröringspunkter det finns mellan dem.

Jag ser fram emot en djup behandling i utskottet, det är ett mycket viktig ämnen som vi de facto delvis berörde under remissdebatten i fjol. Nu har vi ett handfast underlag för att på djupet gå in i frågorna. Det är precis så angelägna som också landskapsregeringen säger.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Det finns en risk i det sätt som ltl Gunnar Jansson presenterar problemet. Vi får höra om konventionerna och mänskliga rättigheter, hur de har utvecklats, det här är en särskild deklaration, det är synd att det ska vara på det sättet, ordet kvinna nämndes kanske tre gånger. Vi får höra om barnkonventionen att den också är av den karaktären att det finns beröringspunkter. Det finns ett visst osynliggörande av de stora problem som det är dagligen i våra samhällen. Ltl Gunnar Jansson vill förebygga, inte bekämpa, varsågod kom med konkreta förslag hur vi ska förebygga våld mot kvinnor i vårt eget samhälle. Könsstympning och tvångsäktenskap är naturligtvis dåliga men det är inte det som åländska kvinnorna möter dagligen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Det senare kan jag kommentera på så sätt att det ska vi alla göra. Det är en fråga om den respekt som jag inledde med, som genomsyrar allt vad jag tänker och vägleder åt mitt handlande. Den första och viktigaste åtgärden inom människorättsvärnet, det har jag sysslat med hela mitt liv faktiskt, är att respektera den mänskliga dignitetens okränkbarhet. Den första delen, jag tänker tvärtom, skulle respekten för det jag säger gälla över lag, gälla alla skulle det räcka med mekanismer för respekt av den mänskliga dignitetens okränkbarhet. Men eftersom det inte förhåller sig så, av skäl som vi nämnde, är jag för den här typen av normering, jag är inte emot den.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det hoppas jag verkligen och det tror jag. Nu handlar det inte specifikt om ltl Gunnar Janssons förhållningssätt till kvinnor och medmänniskor, utan det strukturella problemet vi har och det är den s.k. genusteorin. Jag förstår nu att det är fler som behöver grundläggande kunskaper i det. Vi har en könsmaktsordning i vårt samhälle där män tenderar att dominera i de flesta samhällsområden, också över kvinnor på olika sätt. Det löser man tyvärr inte bara med lagstiftningsåtgärder utan det måste till attitydförändringar i bred skala, där finns de förebyggande åtgärderna. Jag har flera gånger efterlyst att männen i lagtinget skulle komma med förslag men då kallas det kollektiv bestraffning eller någonting annat. Vad är det vi ska göra för att få ett jämställt samhälle?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Fru talman! Det korta svaret är, göra det jag säger, respektera alla människors mänskliga dignitet. Jag förstår naturligtvis att frågan går mycket längre. Att med alla medel i samhället, privat, enskilt, tillsammans, kollektivt handla så att de här problemen förebyggs. Inte är jag så naiv att jag inte förstår att det är det enda svaret heller, jag inser att det ska finnas och måste finnas såväl en preventiv verksamhet som är repressiv när preventionen inte fungerar fullt ut. Då innehåller konventionen åtgärder även till den delen, jag upprepar, konventionen utgår ifrån att man ska förebygga våld så långt det är möjligt. Repressionen kommer när förebyggande verksamheten inte har lyckats.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Jag vill börja med att blanda mig i den tidigare debatten mellan ltl Barbro Sundback och ltl Gunnar Jansson. Man kan se det här på olika sätt. När vi pratar om att jobba med attityder behöver vi jobba på det främjande och i ett tidigt skede för att hitta det förebyggande attitydarbetet. När jag tittade på konventionen står det ”syftet för denna konvention är att förebygga och avskaffa våld mot kvinnor, att skydda dem som utsätts för våld samt ställa förövarna av våldshandlingar till svars”, det fastnade vid mig när jag tittade på konventionen. Jag säger inte att det är någon julafton för någon jämställdhetskämpe, det här är faktiskt riktigt allvarliga saker som man måste jobba och se på med all respekt.

Jag hoppas att utskottet ingående tar sig tid, här pratar man om konkreta saker vad man kan göra. Artikel 51 handlar om riskbedömning och riskhantering. I går googlade jag för att se vad som finns där, det finns olika metoder de använder. I övriga Finland finns en hel del men där är materialet på finska. I Sverige har det också riskbedömningar. Lyssnar man på radion idag får man höra de två studerande i högskolan som konstaterade att det behövs mer kunskap om våld mot kvinnor och att vi ska uppmärksamma det. Det här är något vi behöver lägga fokus på. Vi kan gå in och säga att det är en konvention, det behöver inte så mycket åländska ändringar i åländsk lagstiftning men fortsättningsvis lever vi ett samhälle där vi har alltför mycket förtryckta kvinnor. Vi vet inte hur mycket det finns.

Jag håller med ltl Gunnar Jansson som nämnde barnkonventionen. Alla dessa barn som måste uppleva detta våld mot kvinnor och har en acceptans för det. Det viktiga är att man ska skydda familjen till vilket pris som helst. Det är inte något man ska prata ut om för då kan man få ett dåligt rykte. När barn får uppleva detta och inte får berätta det utåt, fastnar det inom dem och det blir en frustration, man är där och vill ropa på hjälp men man har lärt sig att det ska man inte göra för då släpper vi familjens ansikte.

Man säger att myndigheterna borde veta mer, där har vi vår stora utmaning att lära och se hur man kan nå, förklara att barn ska ha rätt att få berätta om vad som händer om man ser någon som far illa. Ska vi börja jobba med attitydförändringar i familjerna behöver vi börja långt ner.

Vi har projektet Fair sex i gymnasieåldern och det är bra, men vi måste börja med det mycket tidigare, jag vill att man börja jobba med social färdighetsträning, med normbrytande värderingar redan i mellanstadieåldern i grundskolan 10 – 12 års ålder. Få ett moraliskt resonerande, visa respekt för dina medmänniskor, acceptera varandra, få bort könsmakten som ändå finns. Här behöver vi bli mycket bättre, vi har varit jättebra på Åland att utbilda personal inom daghem, skolor att man ska få det könlöst det ska inte var att pojkar ska göra det, flickor ska göra det, utan alla ska ta ansvaret. Det är inte flickorna som ska plocka undan som det var tidigare.

Fortfarande finns språkbruket vad som tillåts i skolor och framför allt den hårda attityd som finns idag bland barn. Här behöver vi jobbar med helt andra värderingar, det här hoppas jag att utskottet kan titta på. Det är en viktig sak som man måste jobba långsiktigt med och börja i tidig ålder för att få slut på kvinnovåldet. Vi kan inte på något sätt acceptera det utan vi måste gå in tidigt och se till att vi visar ett kraftigt nej till våld mot kvinnor.

Minister Wille Valve, replik

Tack, ltl Winé det var flera intressanta poäng. Jag har medlat i brottsmål i fråga om våld i nära relationer och jag kan försäkra ledamoten att jag inte tar lätt på de frågorna. Däremot tror jag att jämställdhetsarbetet över lag, mår väldigt bra av glädje. Att vi kan glädjas över att den lägsta nivån i världen höjs i och med den här konventionen, att vi kan glädjas över att det för första gången står att myndigheterna ska inta ett genusmedvetet förhållningssätt när det tillämpar denna konvention. Glädje är otroligt viktig som medel för att nå målet, målet måste vara att få alla med oss i jämställdhetsarbetet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag håller med minister Valve att vi ska få glädje med oss i jämställdhetsarbetet men har svårt att se den glädjen när vi pratar om att förebygga kvinnovåld och våld i nära relationer. Presentationen kändes för lätt, minister Valve är en entusiastisk person som för mycket glädje kring sig, i ett otroligt tungt ärende som är alldeles för stort på Åland för att vi ska kunna acceptera det. Jag tror att jämställdhetskämparna har svårt att se konventionen som en julafton.

Minister Wille Valve, replik

Ltl Winé får ursäkta men jag tycker att diskussionen har tagit en märklig vändning. Jag vidhåller ändå min personliga rätt över att vara glada att jämställdhetsarbetet tar ett stort steg framåt i och med denna konvention.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är ingen kritik, minister Valve har sin fulla rätt att uttrycka sig som han vill. Jag hade svårt att se kopplingen julafton - jämställdhet i samband med denna konvention. Det finns även många andra arbeten som jämställdhetskämparna känner att de har tagit ett steg framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ofta när vi får internationella avtal till lagtinget tittar vi ganska ensidigt på lagstiftningsåtgärder som landskapsregeringen säger att här finns lagstiftningen på grej. Ofta konstaterar vi att mycket inte är vår egen behörighet. Den här konventionen, precis som alla andra, tar avstamp i ett gemensamt samhällsproblem för många länder. Oberoende av att lagstiftningsåtgärderna är på plats finns ändå problemen också i vårt samhälle. Därför är det väldigt viktigt att ta det här tillfället i akt att verkligen lyfta upp problematiken, lyfta upp den på bordet, låta utskottet göra ett gediget arbete att vi faktiskt igen ökar kunskapen och informationen om det här stora samhällsproblemet.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag kan inte göra annat än hålla med vtm Eriksson. Det är viktigt att utskottet fördjupa sig i det för det är ett otroligt stort problem på Åland. Vi måste ta tillfället i akt och se på vad vi kan göra för att förbättra och utveckla. Riskbedömning och riskhantering, hur kan vi uppmärksamma tidigare? Presentationen i nyheterna i morse var passlig, om att det behövs mer kunskap om våld mot kvinnor och hur det uppmärksammas.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Visst är det som ltl Winé och ltl Gunnar Jansson var inne på att det förebyggande arbetet är minst lika viktigt som arbetet för att stävja och hjälpa när väl problemet har uppstått. Attitydförändringar är en viktig sak och att redan komma in i barnåldern. Det har gjorts jättemycket för landskapsregeringen och från samhällets sida här på Åland men det har ändå inte räckt till. Vi har ändå inte kunna få bort problemet, därför behövs det ännu mer attitydförändrande arbete, men även operation kvinnofrid som har pågått i många år som haft stor betydelse för många människor som varit i den hopplösa situationen. Allt detta förväntar jag mig att utskottet fördjupar sig i.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Likväl som vtm Eriksson förutsätter jag att social- och miljöutskottet fördjupa sig det. Det går inte att bara säga att nu jobbar vi såhär utan vi måste jobba på alla håll. Jag vill också framhålla polisens arbete som har utvecklats enormt den senaste tiden, det är viktigt hur barnen blir bemötta och hur man möter barnen i familjenära våldsrelationer. Men även att vi jobbar förebyggande med attityder och att vi kommer in i alla dessa olika stadier som finns. Vi kan inte debattera för lite om detta för det behövs information och ett attitydarbete, här sätter vi med lagar och normer en attityd hur vi ser på det.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag uppskattar kollegan Göte Winés vilja och förmåga att förstå mig. Jag märkte alldeles tydligt, det kanske beror på att vi är av samma kön eller kanske liknande erfarenheter, att det var precis det jag avsåg både i huvudfrågan men också i förhållande inom familjer, splittring av familjer och framför allt barnens rättigheter, ställning, erfarenheter, trauman osv. En sak som kunde ha varit där är våldet i medierna, spelvärlden, elektroniska världen, det här säger jag som farfar, jag kan ingenting annat om det än att jag uppfattar det som något alldeles förskräckligt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tror inte det beror på att vi är av samma kön utan vi ser att här måste det göras något, vi ser barnen som ofta far illa. Vi behöver se på barnen men jag ser också kvinnorna, jag vill se det tidiga arbetet för att kunna jobba med förändringar. Det jag upplever och sett när jag jobbar med ungdomar är att de mår dåligt och även sett när det sedan släpps loss, tyvärr ofta i samband med alkoholintag och då kan det bli förödande konsekvenser.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! I det förebyggande arbetet kan man antagligen aldrig vara tillräckligt tidigt ute, men den allmänna regeln gäller naturligtvis där också att ju tidigare desto bättre. Det är i den här miljön som jag igen återkommer till den digitala verkligheten, det finns för mycket våld i de maskiner som barn och säkert vuxna också har tillgång till. Jag är mycket orolig för att den våldsbejakande miljö vari elektroniken nu befinner sig, många gånger kan man ta det med sig upp i vuxenvärlden, jag ser uppenbara risker för det.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Tack det är viktigt som ltl Jansson sa. Vad vi vuxna ser på TV och förmedlar vidare till barnen, vad vi har för attityder när vi sitter hemma och titta på TV vad har man för syn på t.ex. kvinnan, där får man normbeteende. Det som har ändrat enormt de senaste åren är media, som ltl Jansson sa, i TV kan det bli starka scener och dålig attityd att man ser dåligt på andra människor, använder ett dåligt språk och vinner på att vara förolämpande och fräck.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! Jag håller med ltl Winé att våld mot kvinnor är oacceptabelt. Jag har med oro sett att barnskyddet på Åland jobbar på olika sätt i olika kommuner. Jag hoppas verkligen i samband med sammanslagningen att det kan komma något gott av det. Att som barn hamna att se en av sina föräldrar i ett sådant läge att du måste stå tyst bredvid och lida och inte får tillräcklig hjälp är oacceptabelt. Våld i hemmet är skamligt och det är som sjuksköterskestuderande Sara Nylund och Johanna Eriksson säger att det kommit fram att det saknas kunskap om att upptäcka våld.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är en stor del att upptäcka våldet. Ltl Holmberg nämnde att barnskyddet är olika i kommunerna, redan i början av 2000-talet önskade jag ett gemensamt barnskydd för att alla barn på hela Åland skulle få en likvärdig bedömning och hantering, vi upplevde att man jobbade olika i kommunerna. Det har blivit mycket bättre genom att barnskyddslagen har utvecklats och det har blivit tydligare vad som gäller. Det är att våga lyfta det på bordet, våga ta tag i det, våga ställa den rätta frågan så att det kommer till barnskyddet. Man ska se personen som är den drabbade i familjen och att man vågar ställa frågan, vågar närma sig det.

Talmannen

Tiden är ute!

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack talman! De sjuksköterskestuderande presenterade sitt examensarbete så att de som söker hjälp t.ex. till hälsocentralen, akuten kanske söker med mera diffusa åkommor, har ont i magen, är stressade, har huvudvärk. Våga och kunna tänka ett steg längre, att det kanske finns något annat grundläggande bakom. Ltl Winé pratade om att få kunskap kommer bl.a. folkhälsan att ha en inspirationsdag, temadag med det här fokusområdet med en pjäs som kommer från fastlandet, Den Rasansfulla, som handlar om våld i nära relationer. Att få lärare, kuratorer i årskurs ett till sex att få verktyg att hjälpa barnen att hitta och se.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det blir otydligt i det förra replikskiftets avslutning, det jag menade var att bli rädd att frågan ska skada, när man ställer frågan. Teatern tror jag är intressant, jag förstod att den var för personal, den tanke jag fick var att kunna visa något för barn för att få isbrytaren, bryta igenom att det är okej att jag berättar. Att man som barn ska känna att jag har rätt att berätta min oro när jag ser att det är våld i hemmet, jag måste inte skydda mina föräldrar utan jag ska ha den rätten att få berätta hur jag mår, hur jag känner och hur jag upplever det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Tänk att vi måste ha lagar, regler och gemensamma konventioner som ett led i arbetet att få slut på denna förfärliga företeelse. Denna maktutövning som en del män utför gentemot den kvinna som han säger sig älska mest av alla på hela jorden. Åtminstone säger han det dagen efter sin våldshandling. Det är sjukt, tragiskt och oerhört sorgligt. Ändå behövs en konvention för att vi gemensamt ska kunna arbeta mot den här våldshandlingen.

Jag hoppas att utskottet tar tillfället i akt och sätter sig in i hur situationen ser ut på Åland för våra kvinnor som är i behov av att det finns ett skyddsnät, ett förebyggande arbete och också vad beträffar domarna gentemot den här typen av våldshandlingar. Vad gör vi för dem som är utsatta? Vad behöver vi bli bättre på? Vad fungerar väl?

Tidigare har redan nämnts att de två sjuksköterskestuderande, Johanna Eriksson och Sara Nylund som i går presenterade sitt examensarbete vid högskolan, jag hoppas att utskottet tar del av deras arbete. Där hänvisar de till såväl förebyggande arbete men också hur man lär sig se tecken och framför allt hur vi får mer kunskap runt frågan.

Vidare önskar jag att utskottet tar del av den medlingsverksamhet som Fredsinstitutet har för dessa kvinnor och män, att man gör en djupare analys av den verksamheten. För min egen del har jag svårt att se att just den medlingsverksamheten som man har i den här typen av våldsbrott är till kvinnans fördel. Jag hoppas att utskottet tar tillfället i akt och gör en djupanalys av den. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är värdefullt om utskottet kan fördjupa sig i de frågor kollegan Gun-Mari Lindholm anför här. Det framgår också i propositionen, som är som en bilaga till presidentens framställning, om hur skyddshemsverksamheten fungerar i riket och i Sverige och i vissa andra miljöer där det också konstateras att på Åland finns ingen sådan verksamhet. Direkt tagit ur propositionen kunde det vara till fördel att ta en titt på det eftersom de områden kollegan Lindholm nämnde här är ytterst väsentliga men det finns sannolikt fler och det här är ett sådant kan jag tro.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det är bra om man kompletterar med den analysen från utskottets sida med hur det fungerar med jourverksamhet och skyddshem. Tallbacken i Mariehamn har delvis fungerat som ett skyddshem men det är svårt för randkommuner att komma i åtnjutande av den verksamheten har jag förstått. Det är jättebra om man får en helhetsbild hur det ser ut för kvinnor på Åland som är utsatta för den här typen av våldshandlingar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Fru talman! Jag sitter i social- och miljöutskottet och kommer att få fördjupa mig i ärendet, en av de mest fördjupande vad det gäller presidentframställningar som ofta brukade föregås av kortare diskussioner och kanske inte har varit av sådan dignitet. Här är ett ärende med mycket stor dignitet som vi i utskottet måste sätta ned mycket tid på, förmodligen kommer betänkandet till lagtinget i slutet av mars.

Det har framförts mycket värdefulla åsikter för utskottet. Ltl Gunnar Janssons anförande delar jag helt och fullt och ltl Gun-Mari Lindholms åsikter var mycket värdefulla som man ska ta till sig. Examensarbetet från högskolan det måste vi höra för det är intressantare när det kommer två helt neutrala avhandlingar i ärendet. Vi kommer att fördjupa oss mer i utskottet och jag kommer själv att kunna jobba mera med detta.

Landskapsregeringen säger att det inte föranleder lagändringar när det gäller landskapet, jag är inte riktigt lika övertygad om det. Det beror på hur mycket vi breder ut oss inom området. Inom landskapslagen om hälso- och sjukvård finns en paragraf om vårdgarantin där kan det finnas något man borde titta på hur vi gör om det på akuten upptäcks fall av kvinnomisshandel.

Det sägs att man ska få hjälp inom tre månader om det inte är akut. Man kanske måste kanske separera det för det är också själsligt djupt, kanske det omedelbart måste sättas in snabbare åtgärder.

Det kan också finnas ärenden som behöver komma i budgeten, som är en form av lag som måste tittas igenom om något finns att göra för att förebygga kvinnovåld. Vi har en egen polislag där kan också finnas något man kan tajta åt på något sätt. Läser man polislagen kan man läsa in vissa saker gällande kvinnovåld kanske man kan separera det på något sätt, det är inte en omöjlig tanke.

Landskapslagen om grundskolor som gäller förebyggande, finns där någonting som vi borde nämna och diskutera. Landskapslag om tillämpning av lag om jämställdhet mellan kvinnor och män som riket själv nämner inom sin behörighet, finns det något där som man borde titta på och tänka till.

Det finns en del som vi i utskottet ska titta på men mycket av det jag säger kanske inte är möjligt. Man kan också stifta en helt ny lag inom vårt behörighetsområde, det är ingen omöjlig tanke men i så fall ett jättestort paket. Vi har tidigare debatterat detta i lagtinget och konstaterat att det är mycket större än många av oss tror, trots att vi är en av de bäst insatta inom området. Skulle ålänningarna få reda på hur stort problem det är skulle de kräva mer av oss. Jag är övertygad om att vi alla är överens om att göra ärendet till ett stort och viktigt ärende. Vi får återkomma från utskottet när vi har gjort betänkandet, vilket kommer att bli omfattande. Fru talman, jag föreslår att ärendet bordläggs till inkommande måndag.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag upprepar vad jag sa i en tidigare replik att det blir ofta så när det kommer en presidentframställning att vi slentrianmässigt säger antingen lagstiftningsåtgärder behövs, lagar är på plats eller det är inte vår behörighet. Det blir oftast det som man tar upp och också säger från landskapsregeringen sida i yttrande. Samtidigt är det som ltl Runar Karlsson säger att t.ex. den här konventionen tar avstamp i ett stort samhällsproblem, då behöver man titta på hela problemet, därför att det kan finnas lagar på plats men man behöver också gå in i de lagar som är och förtydliga och skärpa till dem. Därför är det viktigt att utskottet tar problematiken och verkligen fördjupar sig i det och titta på lagstiftningsåtgärder men också analysera problemen, vilka åtgärder som är gjort och vad borde göras ytterligare.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Vi är alla överens om att vi ska fördjupa oss och det känns bra att vtm Eriksson som har lång erfarenhet, delar det att det kan finnas något i vår lag som vi behöver titta över. Man kanske t.o.m. behöver titta på förarbetena för att se om det finns något resonemang runt omkring, det tror jag knappast att det finns. Det skulle vara en idé att om man tittar igenom lagen och ändrar lagen måste man också göra förarbetena där kan man linda in det i resonemang vad gäller kvinnovåld. Det är för tidigt att säga om man kan eller inte kan göra det men det förtjänar att undersökas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag uppskattar kollegan Runar Karlssons iakttagelser. Den omständigheten att regeringen i Helsingfors tillsatte en arbetsgrupp som skulle stöda utrikesministeriet vid ratificeringen och se vad som behövde göras i lagstiftningen att det räcker med två, strafflagen och utlämningslagen betyder inte att övrig lagstiftning utesluts, jag delar kollegan Karlssons åsikter, i all synnerhet som det i propositionen framgår att i övrigt ska avtalsparterna låta genusperspektivet genomsyra all annan lagstiftning. En sådan genomlysning är nödvändig. Regeringen skulle närmare gå in i de enskildheter som kollegan Karlsson hänvisade till för strafflagen och utlänningslagen är de mest trubbiga verktygen, det finns finare därunder.

Ltl Runar Karlsson, replik

På Åland handlar det oftast om resurser och möjlighet att fördjupa sig i det från regeringens sida. Det här är ett sådant område att vi måste lägga ner mer resurser, lämna bort något annat i stället och få upp det till ytan. Vi hade diskussion i budgetdebatten där vi fick siffror från regeringen hur illa ställt det är, det tror jag har väckt oss alla och kommer att ge oss den tanken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Carlsson, jag är glad att ledamoten förutsätter en ordentlig genomlysning i utskottet. Jag förmodar att ltl Karlsson har tittat på artikel 7 i konventionen där det står att parterna ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder. Där är en formulering som återkommer gång på gång genom konventionen, förverkligandet av den här konventionen förutsätter inte per definition lagstiftningsåtgärder utan det kan vara andra åtgärder under förutsättning att de är effektiva. Vad gäller lagstiftningsåtgärderna har regeringen i Helsingfors gjort en analys på ca 90 sidor, regeringsproposition om vilka lagstiftningsåtgärder de ansåg att behövdes. Sedan har vi gjort en analys på Åland och granskat det vi gör i dag och jämfört det med vår lagstiftning. Som ansvarig minister för konventionen välkomnar jag att utskottet gör en självständig prövning.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Det tackar vi för. Det står i republikens framställning att det är att förebygga, utreda, bestraffa och gottgöra. Inom dessa fyra områden kan det finnas något som är inom vår behörighet. Jag håller med om att det finns ännu mera åtgärder att göra inom de områden som man inte behöver lagstifta när det handlar om personella resurser inom olika områden. Varför jag nämnde lagstiftning är att landskapsregeringen nämnde att det inte behövs, men själv säger man att det behövs säkert andra åtgärder, därför nämnde jag det området för jag saknade det. Jag vill fördjupa mig från utskottets sida sedan om det verkligen är så.

Minister Wille Valve, replik

Mycket har att göra med hela kommissionens i grundläggande karaktär, det finns väldigt mycket politik. Ta artikel 8 där det står att parterna ska anslå lämpliga ekonomiska resurser. Vad är lämpliga ekonomiska resurser för att uppnå dessa mål? Det är ytterst en politisk fråga. Samma är det om vi tittar på artikel 7, där det står nödvändiga åtgärder för att anta och genomföra en nationell, effektiv, omfattande samordnad politik. Har vi det på Åland i och med kvinnofrid, Tallbacken det är också en politisk fråga.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det kan man fråga sig. Andra åtgärder och lämpliga resurser, landskapsregeringen håller i dagarna på startar upp landskapsandelssystemet till kommunerna. I skolorna byggs problemet upp och i alla fall borde man medvetandegöra barnen, ungdomarna om problemet. I landskapsandelssystemet har man riktade resurser till kommunerna att med de här medlen måste ni jobbar aktivt i skolorna för de här områdena. Det kan vara ett exempel hur man kan rikta tillräckliga resurser.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Åke Mattsson

Tack, fru talman! Jag understöder förslaget från ltl Runar Karlsson om bordläggning av ärendet till nästa plenum.

Jag vill ge mitt stöd till det sätt som minister Wille Valve framförde ärendet att det är glädjande och lite julafton. Jämför man med narkotikaproblem, cancer och annat kommer det ett bra verktyg, en ny metod som kan stoppa det och göra saker bättre för dem som är drabbade är det glädjande. Med kommissionen har det kommit något glädjande och positivt i kampen mot mäns våld mot kvinnor.

Från polisstyrelsens sida har vi följt polisens initiativ som har tagits att man vill jobba mer med frågorna och begärde också att få sätta mera resurser på våld i nära relationer, därför finns en tjänst preliminärt tillsatt under 2015 som ska jobba med frågorna.

Man pratar om lagstiftning och lag är helt okej, det är bra att vi har lagarna i skick men jag upplever att det här är mer en resursfråga. Hur mycket resurser, mycket pengar är vi beredda att sätta på detta? Lag kostar inte så mycket att genomföra. Vi kan vara samstämmiga att saker och ting ska göras och pratar vackert för det men sedan när priset kommer ska vi också vara beredda att satsa.

Något jag reagerar på när man pratar om straff och påföljder. Jag har jobbat som polis i 25 år och varit med om åtskilliga utredningar i det här sammanhanget. Jag har varit med i utredningar av våld mot kvinnor som har slutat så tragisk att kvinnan har blivit tagen av daga genom mycket grovt våld och under väldigt långt misshandel. Det har hänt i historien här på Åland, så vi har mycket mörkt att se tillbaka på som jag också har en delaktighet i och hoppas att något sådant aldrig behöver hända mer.

Jag såg ett TV-program där man pratade om arv och miljö vilken stor betydelse det hade, med en tvillingstudie där man hävdade att arvet har betydligt större betydelse än vad miljön har. Har man en genetisk benägenhet till våldsamhet och dålig impulskontroll vill det gå vidare i generationer. Därför är det viktigt med rehabilitering, att man fångar upp de här männen som misshandlar sina kvinnor i dag och som har våld i nära relationer. Försöka få en insikt och se till att det stannar i den generationen att det inte går vidare, tar itu med sina söner, barnbarn osv. Naturligtvis ska det vara straff och påföljd, men en del av straffet och påföljden kan mycket väl vara att man måste gå med på ett rehabiliteringsprogram.

Specialkompetensen inom polismyndigheten är bra, man utbildar speciella poliser som kan det här bra. Däremot har det i vissa sammanhang, kan hända att det är tillfälligheter som gör det, kommit signaler att den allmänna kunskapen inte är så bra. Varje polis på Åland borde veta exakt vad de ska göra och hur de ska hantera situationen när de träffar med någon som kan vara utsatt för det här brottet och framför allt om någon anhörig, vän vänder sig till polisen när det är oroliga för sin väninna eller kamrat.

Utskottet borde titta på medling, jag är själv medlare, ltl Winé är det och också minister Valve har jobbat inom medlingen. Vi som jobbar med det tycker att det är en bra metod framåt, de här männen blir väldigt avklädda och utsatta och kvinnorna får en bra position när man sitter i medlingsmötena. Internationellt ser man negativt på det och det finns många som har synpunkter, det här kanske skulle vara ett tillfälle att man titta närmare på det från utskottet.

Man upplever att det är normala män som sysslar med detta. Det som jag har träffat har inte ett horn i pannan, de ser inte överhuvudtaget speciella ut med tre ögon som man skulle kunna tycka, utan utåt sett är det normala skötsamma familjemän. Man pratar väldigt mycket om fysiskt våld, men vad jag har förstått på kvinnorna är det psykiska våldet man är utsatt för vara minst lika brutalt och minst lika destruktivt som direkta slag och våld. Det är en bild man ska ha med när man pratar om frågorna, det behöver inte vara direkta knytnävsslag utan man kan direkt förnedra, kränka, förstöra livet för sin partner på annat sätt också.

Det glädjer mig att höra att vi har en samsyn i lagtinget på frågan, alla tycker det är ett viktigt problem och vi har stora förväntningar på social- och miljöutskottet att man kommer att fördjupa sig i detta.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Ltl Åke Mattsson nämnde att jag och minister Valve har jobbat med medling och därigenom ser det som en möjlighet att jobba med familjevåld och med medling, där delar jag inte ltl Åke Mattsson åsikt. Jag är för medling som arbetsmetoden men inte i familjerelationsvåld där kvinnan kan ha blivit utsatt för våld i hemmet av sin man, det tror jag inte är det bästa.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det var ett bra förtydligande från ltl Göte Winé. Min avsikt med att nämna att vi var tre medlare här var för att lyfta fram att det finns en kunskap och insikt om medling här i salen, jag vet inte om ltl Valve är helt för eller helt emot det. Jag är själv ambivalent i den frågan, det finns stora fördelar i det. Är det skadligt och inte fungerar är det bra om man får klarhet i det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är sant, det är en viktig debatt den måste gås oss alla dagar för att sjunka in i medvetandet. I förbindelse med kollegan Åke Mattssons tankar om tillläggspåföljder, kunde vara ett värde i att utskottet närmare går in i tillläggspåföljden besöksförbud antingen som en preventiv åtgärd eller som en påföljdsåtgärd hur det fungerar, hur det eventuellt kunde byggas ut. Vi rör oss inom processrättens område där lagtinget har begränsat utrymme, än så länge men om vi tänker på en framtid kan det vara nyttigt att tänka i sådana banor också.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, fru talman! Det som införts fastlandet men som inte har tillämpats på Åland är t.o.m. fotboja, den som blir utsatt för detta ska hållas borta på det sättet. Jag vill gå ytterligare ett steg vidare och påtala vikten av buggen, det som är fel i deras huvud, något som inte stämmer med det normalt humant beteende det behöver man komma åt för att öppna upp för att det ska få en självinsikt att det är fel på dem som beter sig på detta sätt. Det är inte ett normalt mänskligt beteende som tolereras i vårt samhälle.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Till det sista som ltl Åke Mattsson sa i sitt anförande, jag slog upp artikel 34, där finns hotfullt beteende som också kan vara mycket psykiskt tungt att veta att någon kastar den arga, skarpa blicken och uppträder hotfullt mot någon, det är också straffbart.

Ltl Åke Mattsson, replik

Det är bra att det uppdagas och det är viktigt att utskottet tar med det i debatten. För allmänheten och för männen som utöver detta kan det vara viktigt att lyfta fram att man kan vara en hustrumisshandlare även om man inte slår, fast man kanske inte är medveten om det och förstår innebörden av det själv. Det finns ytterst få platser för rehabilitering av dessa människor, de platserna lär för närvarande vara fulla. Även om man vill ha hjälp kanske man inte får det idag, det är en sak som utskottet kan titta lite närmare på om det finns tillräckligt med resurser för att programmera om de här stackarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ärendet kommer att bordläggas eftersom lagtingsledamot Runar Karlsson understödd av lagtingsledamot Åke Mattsson har föreslagit att ärendet ska bordläggas till plenum den 19 januari 2015. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet bordläggs till den 19 januari.

Ltl Christian Beijar

Fru talman! Jag begärde ordet före förslag till bordläggning uppkom. Social- och miljöutskottet nosade på ärendet under vårt senaste möte. Jag är väldigt glad att lagtinget faktiskt bekräftar det som jag redan tyckte när jag kort läste igenom yttrandet och såg på konventionen att social- och miljöutskottet bör behandla detta grundligt vilket jag fått bekräftat i dag av samtliga lagtingsledamöter. Social- och miljöutskottet ska så gott vi kan bearbeta konventionen ur en mängd olika synvinklar och synpunkter.

En sakuppgift som jag ytterligare vill säga när ltl Gun-Mari Lindholm nämnde mödrahemmet Tallbacken, hon är inte närvarande här nu, fick jag uppfattningen att när det gällde kvinnor utom Mariehamn hade det inte samma servicen som Mariehamnarna men barn- och mödrahemmet Tallbackens service riktar sig till hela Ålands befolkning.

Jag är glad över lagtingsledamöternas engagemang i frågan. Det sägs ofta att är det sådana här frågor är det männen som lyser med sin frånvaro i talarstolen, i dag har det faktisk varit tvärtom. I dag har männen varit i blickpunkten och kvinnorna i minoritet när det gäller engagemanget och diskussionerna i den här frågan, det måste man se som positivt.

Ltl Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Det är en väldigt viktig stor fråga och det har varit en intressant diskussion. Det känns bra att höra att så många är engagerade i frågan som man tycker att egentligen inte borde finnas i ett civiliserat samhälle. Vi borde vara jämlika och vi borde absolut inte behöva uppleva våld mot sådana som är svagare, våld mot kvinnor och barn.

Tyvärr behövs det konventioner, lagar och pengar i budgetar och det behövs resurser för att kunna hjälpa till att minska den här typen av våld. Det var någon idag som ställde frågan vad vi egentligen ska göra för att uppnå jämställdhet och undvika våld. Det är ingen som har patentlösningen på det. När man stifta lagar gör man det för att avskräcka, men det görs också för att kunna få en behandling och en hjälp till de som utsätts för icke jämställt beteende och blir utsatta för våld.

Under många års tid, ända sedan blev invald i lagtinget 2003, har jag sagt att när det gäller dessa frågor är det egentligen vi män som äger dem. Kvinnorna naturligtvis också men i huvudsak måste vi se oss själva i spegeln och konstatera att det är vi som äger frågan, vi som måste göra någonting för att det ska ändras. Det kommer inte att ändras bara med hot om ny lagstiftning. Den här ändringen kommer att ta ganska lång tid och den kommer att ta fart när vi män förstår att det är vi som måste ändra oss.

Jag har listat tre punkter som vi män kan börja jobba med direkt i dag. Det behövs inga lagar och konventioner för det.

1.       Vi måste tänka på att vara goda förebilder för våra barn som växer upp och blir nästa generation. Goda förebilder hemma, på jobbet, goda förebilder i alla sammanhang. Att vi verkligen visar att vi menar allvar med jämställdhet och att vi inte accepterar våld.

2.       Vi måste vara uppmärksamma och våga se vad som händer runt omkring oss.

3.       Vi måste våga reagera och ingripa. Alla har vi någon gång varit med om och upplevt, sett eller hört något där det inte står rätt till. Vågar vi prata om det? Det är jättesvårt, tungt och jobbigt. Det kan vara inom familjen, vänkretsen, idrottslaget, skolan och det är svårt att ta i sådana frågor. För att få en ändring måste vi våga reagera och ingripa.

Kan vi män börja jobba och tänka på det här sättet kommer vi att få en sakta men säker ändring till det bättre. Tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Eliasson. Det manligt, kvinnligt, svartvita, man behöver se på alla som individer. Vi män ska vara delaktiga och ta vårt fulla ansvar och det är vi helt överens om. Jag anser inte att vi ska stänga ute kvinnorna, mödrarna, mormödrarna och andra i det här arbetet. Man ska se till att deras döttrar aldrig överhuvudtaget ska utsättas för varken fysiskt eller psykiskt våld utan att kraftigt reagera emot det och samtidigt uppfostra sina söner i detta. Det är inte bra att man försöker dela in folk på olika sätt svarta, vita, män, kvinnor, sundsbor, getabor, finströmare, se oss som personer, individer och vad vi gör i stället.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ledamot Mattsson, men eftersom det är vi män som orsakar den största delen av problemen är det viktigt att vi börja prata. Man ska inte glömma att det finns kvinnor som är våldsamma. Det finns kvinnor som säkert inte är jämställda, det här utesluter inte dem. Vi ska se alla som individer och alla har sitt ansvar, men vi män har ett speciellt ansvar i de här frågorna.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Jag vill förtydliga att det inte handlar om kvinnorna som slår som ska blandas in utan kvinnor generellt. Även om de inte själva är uppvuxna med det och inte känner till är den här typen av våld ska man ta det på allvar och föra det vidare. Man får inte glömma att män som utövar våld, majoriteten är män, men det är också män som blir utsatta för våld, pojkar och barn i familjen. Man delar in svarta och vita, de onda och det goda, alla män är i princip onda och kvinnorna är goda. Det finns pojkar som blir utsatta som har väldigt svårt, man behöver inte bli våldsam men man får sitt liv förstört p.g.a. misshandel och problem med slagna män.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Mattsson och jag är helt överens i alla de här frågorna. Av de tre punkter jag nämnde är den första punkten otroligt viktig, att vara en god förebild. Vi vet att i sådana sammanhang där det inträffar, av någon underlig anledning först det vidare. Förebildssidan är väldigt viktig.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Kollegan Eliasson nämnda att vi stiftar lagar och ingår konventioner bl.a. för att avskräcka. Jag tro inte att det förhåller sig på det sättet. I vår del av världen brukar man säga att en lags blotta existens gör att ungefär 76 procent av befolkningen följer den. Man behöver inte gilla den men man följer den så länge den finns där. Laglydnaden, vår kulturella tradition, det vi har kommit överens om det följer vi. Vi bryter inte mot den, är vi missnöjda försöker vi ändra den. Problemet är den övriga återstående delen, där ger jag kollegan Eliasson rätt, att de tre åtgärderna är en del och det finns säkert fler. Lagstiftningens avskräckande effekt den brukar vi inte framhäva så mycket i vår kultur.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är rätt som ltl Jansson säger. Jag nämnde också andra effekter inte bara avskräckande men det finns också en avskräckande effekt i viss lagstiftning. Egentligen borde vi inte överhuvudtaget behöva lagstifta om det för det är så självklara saker, men tyvärr måste vi det.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Inom straffrätten är man tämligen överens om att normens existens inte avskräcker särskilt mycket, inte heller påföljden. Däremot risken att åka fast, framför allt i ett upplyst och laglydande samhälle, det är något som avskräcker, där förstår jag att det tre och flera argument kommer in i bilden d.v.s. förebilden, uppmärksamheten och modet att säga att det här går inte.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Kan konstatera att ltl Jansson och jag ser lika på de här frågorna. Mina tre punkter som jag framförde är enormt viktiga eftersom det är svårt att få snabba effekter ur den här typen av lagstiftning, tyvärr. Börjar vi agera på ett sådant här sätt, fler och fler, dag för dag kommer det definitivt att ge effekter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Torbjörn Eliasson frågade kring den universella lösningen för jämställdhet och jag kände att det fanns en frustration att det inte skulle hända så mycket på området. Ser jag tillbaka under min livstid har det hänt väldigt mycket, som exempel under 70-talet kunde man inte välja betalt arbete och ha barn, i dag kan man välja att ha båda. Om de indirekt valda församlingarna inte är jämnställda så är de politiskt direkt valda församlingarna jämställda. Det har hänt en hel del så långsiktigt arbete ger resultat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är alldeles rätt som ltl Petri Carlsson säger. Det är mycket som har hänt men det är mycket som fortfarande är ogjort, varför? Många gånger beror det på att det finns ett visst motstånd mot att förändra även en sådan naturlig sak som att alla ska vara jämställda och jämlika. Hittills är det männen som i större utsträckning har utövat motståndet, men vi ser att vi blir mer upplysta. Det är precis med våld som med jämställdheten, om männen agera på ett sådant sätt att vi får en större jämställdhet så kommer vi mycket snabbare att få den. Därmed inte sagt att även kvinnorna har ett ansvar.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det kan till en viss del vara som ltl Eliasson säger men det kan vara så att när vi ska lösa frågor är vi oftast överens om vad vi ska nå, men vägen dit och hur saker och ting ska förändras behöver vi ventilera, diskutera, stöta och blöta innan vi kommer framåt. Det tar tid när vi har olika uppfattningar om hur vi ska nå dit. Frågorna om våld mot kvinnor och våld i hemmet har kommit på senare tid. Vid millennieskiftet kom lagarna om våld mot kvinnor och förbud om könsstympning osv. så konventionen har kommit lite senare tyvärr. Vi får sätta igång och jobba med det att det och det borde ge resultat i längden.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Man vågade inte ens prata om det tidigare, småningom har man börjat våga tala om det och nu kan vi diskuterat frågorna öppet i plenisalen, vilket är otroligt bra. Ltl Petri Carlsson och jag tänker lika och jag tror att han håller med om att de tre punkterna som vi män kan direkt ge effekt är viktiga för att vi ska få en snabbare förändring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Ltl Eliasson, jag ställer upp och går med, vi behöver alla var med och vi är egentligen med genom att vara manliga förebilder. Vi försöker alltid vara de fina förebilderna, vara de som säger rätt. Alla män behöver se till att det inte finns de könsstereotypa rollerna som väntas när man pratar med barn och unga. Eller kanske lämna bort de sexistiska skämten och verkligen i stället visa det andra könet respekt och inte prata förnedrande om det. Här är det viktigt att vi i föreningslivet inte försöker vara den coola, häftiga manliga ledaren utan också visa sig vara den snälla, ödmjuka, försynta och ta bort den manliga coolhetsrollen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är helt rätt ltl Winé, där kommer punkt två och punkt tre in i att vi måste vara uppmärksam och våga reagera. Det är lätt att vara tyst och inte reagera när någon säger eller gör något som är tufft. Om man inte tycker så måste man våga säga till, det här tycker inte jag, jag håller inte med. Genom att kommunicera med sådana som har den här typen av benägenheter kan man faktiskt få dem att tänka på ett nytt sätt och förändra dem på ett ganska odramatiskt sätt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Det var just punkt tre, hur viktigt det här att reagera och säga till när man tycker att det har gått för långt. I sammanhang när man ser att det kommer sexistiska eller kvinnoförnedrande skämt, att man reagerar och säger till att det här inte är rätt. Det finns alltid folk som tar illa upp och man måste hjälpa dem för de vågar inte, eller inte vill, men vi som ser och vet att det är fel måste reagera och säga till då får vi attitydförändringen. Tack ltl Eliasson för ett bra anförande.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det var ett bra förtydligande av tredje punkten.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Ärendet är bordlagt till plenum den 19 januari.

Remiss

3        Godkännande av lagen om sättande i kraft av bestämmelser i Världspostkonventionen

Landskapsregeringens yttrande (RP 6/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 6/2014-2015)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Talman! Idag kan vi verkligen tala om att vi har olika ytterligheter i ämnena. I föregående ämne sade jag att det fanns mycket politik, här finns det nästan ingen politik överhuvudtaget däremot en stor mängd teknikaliteter.

Det intressanta som finns att säga om Världspostkonventionen och Världspostunionen är att det faktiskt är den näst äldsta etablerade organisationen i det internationella samarbete som vi känner idag. Den äldsta är den internationella telekommunikationsunionen, grundad 1865 och Världspostkonventionen är grundad 1874 således en av de viktigaste hörnstenarna i det internationella samarbetet som vi känner det idag.

De bestämmelser som är aktuella i dag är det som har nämnts teknikaliteter. Det som vi har diskuterat och som framgår ur yttrandet är möjligheten för synskadade privatpersoner att sända punktskrift portofritt med undantag av flygtillägg. Som utskottet kommer att notera att riksdagen i Helsingfors genomfört en lagändring. Vi har på Åland gjort den bedömningen att en sådan lagändring inte behövs för praxis är idag att synskadade privatpersoner har rätt att sända punktskrift portofritt med undantag av flygtillägg. Vi ser ingen anledning att ändra på den praxisen däremot tar vi med det till att göra listan inför kommande revidering av landskapets postlag.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! På det praktiska planet kan jag förstå det resonemanget men vi har de facto att göra med grunderna för enskildas rättigheter eftersom postbefordran är en avgiftsbelagd aktivitet. Här har man ett arrangemang som är helt acceptabelt och naturligtvis värt att understöda som utgör en rättighet. Jag skulle gärna se att grunden för den enskilda medborgarens rättighet, enligt grundlagen § 80 och självstyrelselagen § 2, skulle ingå i lag. Som en fråga om ordning och reda helt enkelt men naturligtvis också respekt för de rättigheter, den typ av rättigheter som vi diskuterade i föregående ärende d.v.s. enskilda individens rättigheter gentemot det allmänna, i det här fallet postverksamhet.

Minister Wille Valve, replik

Vår helhetsbedömning är att det vi har idag ser vi att fungera bra. Givetvis håller jag med ltl Jansson att det på sikt kommer att behövas en lagändring just med det syfte som ledamoten nämnde. Det debatterades en del i riksdagen huruvida detta behövde göras eller inte, landade där i slutsatsen att det behövde göras. I landskapsregeringen har vi landat i en annan slutsats, vi ser att det här fungerar bra.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag betvivlar inte en sekund att det inte skulle fungera bra. Den legala grunden för Posten på Ålands verksamhet skulle inte ta skada av om även den stod i överensstämmelse med grundlagen om självstyrelselagen.

Minister Wille Valve, replik

Det är viktigt att se det som en del av andra förändringar i postlagen och jag kan inte uttala mig i detta utan måste be ledamoten vända sig till ansvarige postminister Roger Nordlund som har ansvaret för att koordinera förändringarna av postlagen. Det jag har ansvar för d.v.s. den här konventionen och dess förverkligande så hänvisar jag till vad jag sa i mitt anförande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Jag är inne på samma spår, i riket har man en lag att de synskadade ska ha rätt att skicka försändelser som innehåller punktskrift. Man har stiftat en lag och ska in och ändra, men innebörden är exakt lika, kopierad från den finska lagen och här görs det som en ändring. Om man inte vill stifta en lag, när kommer då ändringarna att göras att en sådan rättighet kan uppfyllas?

Minister Wille Valve, replik

Som svar på den frågan hänvisar jag till sista stycket i utlåtandet, ” Landskapsregeringen anser att den reservation som riksdagen har godkänt att Finland ska lämna gällande artikel 7 i konventionen även möjliggör att i landskapet tas ut avgifter för blindskriftsförsändelser som är adresserade till andra stater. Landskapsregeringens avsikt är ändå att i samband med kommande ändringar i landskapets postlagstiftning föreslå en ändring som medför en rätt för synskadade att skicka försändelser avgiftsfritt”.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vi är alla läskunniga, frågan är mer när vi kan förvänta oss en ändring, jag var kanske otydlig i min frågeställning. Om det var mer intresse av rena teknikaliteter, rent allmänt intresse för sådana som eventuellt berörs så skulle det vara intressant att veta när ändringen kommer att ske.

Minister Wille Valve, replik

Här måste jag hänvisa till postminister Nordlund som jag är säker på att det ansvariga utskottet kommer att höra.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Bordläggning

4        Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2014-2015)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.01.2015. Godkänt.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 19.01.2015 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil