Plenum den 14 november 2016 kl. 13.00

 Ålands lagting

 PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 14 november 2016 kl. 13.00

Plenum börjar 2

Meddelande. 3

För kännedom.. 3

1    Övriga finansinvesteringar (R)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2016-2017

2    Produktionsbaserad ersättning, vindkraft (RF)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2016-2017

3    Sjukhusapotek

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2016-2017

4    Flyktinghjälp

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2016-2017

5    Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2016-2017

6    Penningautomatmedel för social verksamhet (R)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2016-2017

7    Krafttag för det svenska språket

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 7/2016-2017

8    Rivning av den gamla Marsundsbron

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 8/2016-2017

9    Förbättrat färjpass mellan Svinö och Degerby

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 9/2016-2017

10  Stopp på åländska bidrag till finsk nationalistisk propaganda

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 10/2016-2017

11  Omvandla Handels till ett ekonomiprogram vid Ålands lyceum

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 11/2016-2017

12  Uppmärksamma Ålandsrörelsen framom den finska statsmakten

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 12/2016-2017

13  Prioritera de dagliga kontakterna till Stockholm och Helsingfors

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 13/2016-2017

14  Totalstopp på inköp av Naturskyddsområden

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 14/2016-2017

15  Stimulansåtgärder för en pressad byggbransch

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 15/2016-2017

16  Ökad utförsäljning av gamla fastigheter

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 16/2016-2017

17  Allmän motivering

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 17/2016-2017

18  Bilbesiktning

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 18/2016-2017

19  Ålands Fiskodling, Guttorp

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 19/2016-2017

20  Utflyttade ålänningar

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 20/2016-2017

21  Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 21/2016-2017

22  Grundskoleväsendet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 22/2016-2017

23  Strykning av bemyndigande

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 23/2016-2017

24  Skydd av dricksvattentäkter

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 24/2016-2017

25  Ny linfärja till Ängösundslinjen

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 25/2016-2017

26  Kompensation till kommunerna

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 26/2016-2017

27  Konkurrenskraftpaketet genomförs

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 27/2016-2017

28  Kursutbud i ”Ålands juridik”

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 28/2016-2017

29  Säkrat TV-utbud och tillgång till play-funktioner

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 29/2016-2017

30  Utbildningsinsats för barn med autismdiagnos

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 30/2016-2017

31  Arbeta, studera och bo på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 31/2016-2017

32  Jämställdhetspolitik

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 32/2016-2017

33  Förvaltningschefstjänstens status

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 33/2016-2017

34  Bolagisera högskolan på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 34/2016-2017

35  Arbeta, studera och bo på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 35/2016-2017

36  Åtgärder för att underlätta mottagande av kvotflyktingar

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 36/2016-2017

37  Svenska språket

Ltl Roger Nordlunds m.fl. budgetmotion BM 37/2016-2017

38  Självstyrelsen i Helsingfors

Ltl Roger Nordlunds m.fl. budgetmotion BM 38/2016-2017

39  Totalt antal anställda

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 39/2016-2017

40  Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 40/2016-2017

41  Översyn av avbytarservicen

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 41/2016-2017

42  Sottunga

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 42/2016-2017

43  Förhöjd säkerhet på linjen Åva-Jurmo

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 43/2016-2017

44  Försämra inte vården för demenssjuka

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 44/2016-2017

45  Förnyelsebar produktion av energiutvärdering och program för rättvisa stödsystem

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 45/2016-2017

46  Konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 46/2016-2017

47  Nytt tonnage till linjen Åva-Osnäs

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 47/2016-2017

48  Kortrutt

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 48/2016-2017

Remiss. 5

49  Förslag till budget för landskapet Åland 2017

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2016-2017

Budgetmotioner BM 1-48/2016-2017

För kännedom.. 65

50  Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016

51  Komplettering av lagförslaget om vattenfarkoster

Landskapsregeringens lagförslag LF 15a/2015-2016

52  Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017

Plenum slutar 65

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Pernilla Söderlund anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av kommunalt förtroendeuppdrag.

Lagtingsledamoten Jörgen Pettersson anmäler om ledighet från plenum 14 och 15.11 pga. deltagande i BSPC standing committee. Antecknas.

Meddelande

Innan vi börjar plenum vill talmannen påminna alla om att skrivna anföranden alltid bör skickas till protokollsekreteraren för att underlätta vårt arbete.

För kännedom

1        Övriga finansinvesteringar (R)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 1/2016-2017

2        Produktionsbaserad ersättning, vindkraft (RF)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 2/2016-2017

3        Sjukhusapotek

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 3/2016-2017

4        Flyktinghjälp

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 4/2016-2017

5        Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 5/2016-2017

6        Penningautomatmedel för social verksamhet (R)

Ltl Stephan Toivonens budgetmotion BM 6/2016-2017

7        Krafttag för det svenska språket

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 7/2016-2017

8        Rivning av den gamla Marsundsbron

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 8/2016-2017

9        Förbättrat färjpass mellan Svinö och Degerby

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 9/2016-2017

10      Stopp på åländska bidrag till finsk nationalistisk propaganda

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 10/2016-2017

11      Omvandla Handels till ett ekonomiprogram vid Ålands lyceum

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 11/2016-2017

12      Uppmärksamma Ålandsrörelsen framom den finska statsmakten

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 12/2016-2017

13      Prioritera de dagliga kontakterna till Stockholm och Helsingfors

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 13/2016-2017

14      Totalstopp på inköp av Naturskyddsområden

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 14/2016-2017

15      Stimulansåtgärder för en pressad byggbransch

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 15/2016-2017

16      Ökad utförsäljning av gamla fastigheter

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 16/2016-2017

17      Allmän motivering

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 17/2016-2017

18      Bilbesiktning

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 18/2016-2017

19      Ålands Fiskodling, Guttorp

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 19/2016-2017

20      Utflyttade ålänningar

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 20/2016-2017

21      Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 21/2016-2017

22      Grundskoleväsendet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 22/2016-2017

23      Strykning av bemyndigande

Ltl Harry Janssons m.fl. budgetmotion BM 23/2016-2017

24      Skydd av dricksvattentäkter

Ltl Runar Karlssons m.fl. budgetmotion BM 24/2016-2017

25      Ny linfärja till Ängösundslinjen

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 25/2016-2017

26      Kompensation till kommunerna

Ltl Mikael Lindholms m.fl. budgetmotion BM 26/2016-2017

27      Konkurrenskraftpaketet genomförs

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 27/2016-2017

28      Kursutbud i ”Ålands juridik”

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 28/2016-2017

29      Säkrat TV-utbud och tillgång till play-funktioner

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 29/2016-2017

30      Utbildningsinsats för barn med autismdiagnos

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 30/2016-2017

31      Arbeta, studera och bo på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 31/2016-2017

32      Jämställdhetspolitik

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 32/2016-2017

33      Förvaltningschefstjänstens status

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 33/2016-2017

34      Bolagisera högskolan på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 34/2016-2017

35      Arbeta, studera och bo på Åland

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 35/2016-2017

36      Åtgärder för att underlätta mottagande av kvotflyktingar

Ltl Britt Lundbergs m.fl. budgetmotion BM 36/2016-2017

37      Svenska språket

Ltl Roger Nordlunds m.fl. budgetmotion BM 37/2016-2017

38      Självstyrelsen i Helsingfors

Ltl Roger Nordlunds m.fl. budgetmotion BM 38/2016-2017

39      Totalt antal anställda

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 39/2016-2017

40      Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 40/2016-2017

41      Översyn av avbytarservicen

Ltl Jörgen Petterssons m.fl. budgetmotion BM 41/2016-2017

42      Sottunga

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 42/2016-2017

43      Förhöjd säkerhet på linjen Åva-Jurmo

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 43/2016-2017

44      Försämra inte vården för demenssjuka

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 44/2016-2017

45      Förnyelsebar produktion av energiutvärdering och program för rättvisa stödsystem

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 45/2016-2017

46      Konkurrensutsätta drift och underhåll av det allmänna vägnätet

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 46/2016-2017

47      Nytt tonnage till linjen Åva-Osnäs

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 47/2016-2017

48      Kortrutt

Vtm Veronica Thörnroos m.fl. budgetmotion BM 48/2016-2017

Ärendena upptas till behandling i samband med ärende nr 49 på listan.

Remiss

49      Förslag till budget för landskapet Åland 2017

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2016-2017

Budgetmotioner BM 1-48/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussionen är i år uppdelad så att vi idag inleder med en allmän diskussion om den ekonomiska politiken, självstyrelsepolitiken och liknande övergripande frågor i den allmänna motiveringen. Debatten inleds av lantrådet och därefter följer finansministern. Slutligen hålls gruppanföranden enligt en ordning där opposition och majoritet varvas. Samtliga talare har idag 15 minuter till sitt förfogande.

I morgon och på onsdag fortsätter debatten om de olika avdelningarna som presenteras av respektive minister. Avsikten är att regeringskansliets, finansavdelningens, social- och miljöavdelningens och utbildnings- och kulturavdelningens områden diskuteras i morgon tisdag medan närings- och trafikavdelningens områden diskuteras på onsdagen.

Observera att endast en replik tillåts och att den ska rikta sig till huvudanförande.

Nu till den inledande diskussionen

Begärs ordet?

Lantrådet Katrin Sjögren

Talman! Bästa lagting, Åland är ett samhälle i framåtrörelse! Det är den allra första meningen i utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland och jag skriver under varje bokstav.

Åland är ett samhälle som är både dynamiskt och välutvecklat. En samling öar och människor mitt i Östersjön som gör avtryck och intryck och som vinner guld i både fotboll och mathantverk, som nomineras till Nordiska Rådets litteraturpris och som har utarbetat en utveckling- och hållbarhetsagenda som ska sändas till FN.

Landskapsregeringen och samarbetspartierna moderaterna, socialdemokraterna och liberalerna har nått det första uppsatta målet när det gäller landskapets ekonomi. Vi hade ett underskott mellan inkomster och utgifter som närmade sig 20 miljoner.

Med 2017 års budget minskar underskottet avsevärt. Det är inte ansvarsfullt att skjuta skulderna på nästa regering eller nästa generation. Det är på många sätt ett hårt och svårt arbete men en god offentlig ekonomi är en grundförutsättning för stabilitet, reformer och för att reellt utveckla självstyrelsen.

Självstyrelsen har flera frågor som är inne i ett avgörande skede på axeln Åland-Helsingfors. Där vi behöver vara starka i sak och argumentation. Till Valborg ska arbetet med självstyrelselagsrevisionen vara så färdigt att det i princip bara återstår verkställighet. Arbetet och insatsen från den åländska delen av kommittén är imponerande. Finlands social- och hälsovårdsreform måste neutraliseras för åländsk del, något annat är orimligt.

När det gäller svenska språket hävdar vi vår rätt i ärende efter ärende: Vid lagstiftning, inbesparingar, effektiveringar och i digitaliseringen som görs på rikssidan. Svenska språket lyfts upp i alla sammanhang vid möten med ålandsministern och statsministern. I landskapsregeringens utlåtande över den finska social- och hälsovårdsreformen föreslår vi en språksanktionsavgift som är högre än kostnaderna är för att erbjuda tjänster på svenska. 

Parallellt med att få ordning och reda i finanserna drivs flera långsiktiga reformer och projekt som ska ge bärkraft in i framtiden. Kommunstrukturarbetet pågår intensivt och diskuteras vid köksborden, på arbetsplatserna och i kommunernas fullmäktigen. Processen och reformen har ett enda syfte att göra Åland och de åländska kommunerna starka, robusta och ekonomiskt hållbara för att de i framtiden kunna ge en rättvis och effektiv service över hela Åland. Ge hela Åland förutsättningar att leva. På riktigt!

Under senaste vecka har det varit särskilt intensiva diskussioner och analyser. Kommunförbundet, kommundirektörerna och oppositionen riktar kritik. Men ålänningen, mannen och kvinnan på gatan, näringslivet och företagarna, lärarna, elevvården och tredje sektorn anser att det behövs förändring, att vi behöver nya och mera hållfasta strukturer.

Parallellt med strukturarbetet har lagstiftningen som binder kommunerna analyserats. Flera högt prioriterade lagar som medför mindre byråkrati och större flexibilitet är under beredning. Landskapsregeringens viktigaste uppgift är att se till alla, se till helheten och varje medborgare, liten som stor.

Talman! För att hela Åland ska leva måste det finnas ett livskraftigt näringsliv och ändamålsenlig infrastruktur. En regionalpolitik som ser landsbygdens möjligheter, förstår skärgården behov och som inser vikten av en stark centralort. Åland består av en funktionell helhet som utgörs av stad, landsbygd och skärgård. Det känns mycket förlegat och andas unkenhet att ställa regionerna mot varandra. Det är definitivt inget som bygger framtiden. Jag själv är född och uppvuxen i Mariehamn men har mina rötter och fötter i skärgården. Jag definierar mig varken som mariehamnare eller föglöbo. Jag är ålänning!

För att stärka helheten, den ekonomiska, sociala och ekologiska bärkraftigheten görs satsningar i infrastrukturen, butiksstöden stärks, metoder för distansarbete och distansstudier utvecklas, företagaravdrag införs och upphandlingslagstiftningen förnyas. Investeringar görs också i välfärdens kärna inom utbildningen och inom ÅHS genom magnetröntgen och äntligen en ny geriatrisk klinik.

Ungdomens hus är ett praktiskt sätt att utveckla en ungdomsgaranti och en mycket viktigt preventiv insats för att minska marginalisering och risken för drogmissbruk.

Arbetsvärderingsprojektet fortsätter med full kraft och medel reserveras.  

 En väsentlig del i samhällsekonomin är ett starkt näringsliv, bärkraftig tillväxt och flera människor. Den nya ekonomin är grön oberoende av diverse presidentval. Landskapsregeringens tanke om att binda ihop politikområdena miljö och näring är framtiden. Det framåtsyftande arbete som förs med livsmedelsstrategin, skogsbruksprogrammet och klimat- och energistrategin är viktiga komponenter.

Vi behöver bli fler för att klara av att behålla den service vi har uppnått idag. Därför är inflyttning och återflyttning centralt. Där är deltagande i mässor men också högskolans attraktivitet viktigt. Vi behöver ha tillgång till olika typer av bostäder, en attraktiv arbetsmarknad, toppklass på barnomsorg och skola. Vi behöver en smidig och flexibel integration och inkludering med språk och arbete som drivande motor.

Det som får ett samhälle att hänga ihop har ytterst med värderingar att göra. I takt med att den ekonomiska- och välfärdspolitiken kläms ihop i mitten kommer allt mer i politiken att handla om värderingar.  Höger- och vänsterextremism, protektionism ställs mot öppenhet, frihet och tolerans.

Jag hoppas att vi genom denna budget visar ålänningarna att vi tänkt på helheten, och att vi tar ansvar för framtiden, både genom att inte riva ner sådant som är bra och bygga vidare på sådant som behöver förändras.

Åland är en fantastisk plats att bo på. Jag hoppar att vi genom vårt arbete kan se till att det förblir så.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack även till lantrådet för presentationen och den allmänna inledningen på veckans remissdebatt.

Jag väljer under den minut som står mitt förfogande att fokusera på den finska social, - regional, - landskapsreformen- vad man väljer att kalla det gigantiska paketet.

Hur ser lantrådet på utvecklingen? Vi har värderingar som vårt samhälle bygger på. Hur ser lantrådet på om Sipilä regeringen i Helsingfors väljer att fullfölja den så kallade sotereformen utan hänsyn till följderna för Åland? Hela vårt system kommer att hamna i gungning om man väljer att slakta ner skattesidan för våra kommuner, vilket indirekt blir följden av hela reformen.

Jag är också intresserad av hur lantrådet ser på begreppet, som hon använde, att kunna neutralisera reformens effekter på Åland. Vilka tankar har lantrådet till den delen? Jag tror att lagtinget skulle vara intresserad av att ta del av de tankegångarna.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Underlaget till den finska social- och hälsovårdsreformen är ett dokument som omfattar 800 sidor, en stor packe med material. Landskapsförvaltningen har analyserat materialet. Så sent som i förra veckan gav vi ett utlåtande som jag rekommenderar lagtingsledamöterna att läsa. Där är vi väldigt starka, det ska vara neutralt, finansiellt och behörighetsmässigt. Vi för den linjen om ett övertagande av inkomstbeskattningen. Vi tänker absolut inte ge upp. Vi påminner om rikslöftena om en utredningsman.

Vi säger klart och tydligt; vi accepterar det inte. Det är en linje som vi kommer att hålla fast vid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Kollegan Harry Jansson berörde den frågan som jag tänkte ställa till lantrådet. Frågan tåls att ställas ännu tydligare. Jag bedömer att det här förslaget, som ligger nu från den finska regeringen till hälso- och sjukvårdsreform, är det absolut allvarligaste hotet vi har mot självstyrelsen på kort sikt. Frågan vi måste ställa oss här i lagtinget och som jag nu ställer till lantrådet och till regeringspartierna är: Vad gör vi i ett fall där den finska regeringen presenterar ett förslag till en ändring av självstyrelselagen där avräkningsgrunden justeras till 0,47, som jag tror att förslaget är? Jag menar att vi från lagtinget inte får ge några som helst signaler på att vi kommer att godkänna ett sådant förslag, om det kommer till lagtinget. Det är viktigt att regeringspartierna också har en tydlig linje i den frågan när de träffar regeringen nästa vecka. Därför ställer jag frågan rakt ut till lantrådet: Kommer regeringen att ge det här svaret till den finska regeringen, att man under inga omständigheter kommer att förorda ett godkännande av ett sådant förslag?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Fullständigt självklart! Landskapsregeringens utlåtande är glasklart. Vi kommer inte att acceptera det här. Landskapsregeringspartierna är helt eniga. Det är många som jobbar för den här frågan. Vissa inser den här frågan. Vi har en riksdagsledamot som gör allt för att få förståelse för att man inte kan köra över självstyrelsen.

Det kommer att bli en behandling i riksdagen, det kommer att bli en behandling i grundlagsutskottet. Vi sparar överhuvudtaget inga resurser och ingen kraft på att motverka den här reformen så att den ska bli den neutral för Ålands del.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Lantrådet lyfte upp svenska språket väldigt förtjänstfullt och bedyrade att de lyfter upp det i alla sammanhang när de träffar politiker och tjänstemän på finska sidan.

I budgetens allmänna skrivning står det inte ett ord om det svenska språket och landskapsregeringen ställningstagande vad gäller svenska språket. Det förvånar mig lite. Allt som har hänt under det här året som lantrådet har varit lantråd så har språkfrågan varit ganska stor och väsentlig i politiken. Varför står det ingenting i budgeten om det svenska språket? På vilket sätt vet vi att landskapsregeringen bedriver en politik som syftar till det som lantrådet sade i sitt anförande?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Det skulle ha varit på sin plats att det under allmänna motiveringen skulle ha varit en sammanfattning om svenska språket och hur landskapsregeringen jobbar med den frågan.

Vi jobbar genom språkrådet. En utredning från ÅSUB blev just klar där man visar på näringslivet svårigheter, vilket vi kommer att jobba vidare tillsammans med näringslivet och företagarna. Inom ramen för Finland 100 år så tar vi ett åländskt perspektiv; med Ålandsrörelsen, med svenska språket. Vi diskuterar med lagtinget. Talmannen och jag har väldigt goda diskussioner om hur vi ska kunna nå fram för att väcka intresse och förståelse för det svenska språket.

Som jag sade tidigare i en replik så har vi skrivit väldigt tydligt om det svenska språket i social- och hälsovårdsutlåtandet som vi skickar till finska riksdagen. Det kommer också att vara en väsentlig punkt på det strategimöte som landskapsregeringen har nästa vecka med den finska regeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Bästa lantråd, jag håller med lantrådet när hon säger att Åland är ett framgångsrikt och starkt samhälle. Det har det blivit tack vare ålänningarnas mycket hårda arbete, duktiga företagare och Ålands förmåga att sköta relationerna både österut och västerut under både lätta och svåra tider.

Det som oroar mig nu, och de flesta ålänningar tror jag, och som sannolikt nu är den största politiska utmaningen på Åland, det är att vi har så dåliga politiska relationer österut med Finland. De är det sämsta vi haft, åtminstone under min tid som politiker och samtidigt har vi de största frågorna på gång; självstyrelselagsrevisionen, sotereformen, den ekonomiska politiken osv. För mig och för alla ålänningar skulle det vara bra att höra om lantrådet har någon plan eller strategi för hur vi kan hantera den här situationen så att vi får relationerna att bli goda och framgångsrika igen.

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag skulle väl inte vilja påstå att relationerna dåliga. Under det här knappa året har vi haft otroligt mycket kontakter. Det som saknas, och det ger jag ltl Nordlund rätt i, är ju faktiskt resultat. Det lönar sig inte med artighetsfraser och att man viftar med självstyrelsen när det är intressant på något vis, utan det gäller att få resultat och där jobbar vi också på ett strukturerat sätt. Vi funderar mycket på hur det har sett ut tidigare, hur vi har jobbat gentemot Helsingfors och landskapsregeringen har konstaterat att kontakter direkt med finska politiker är ovärderligt. En liten sak i det sammanhanget är att vi tänker delta i Suomi Areena. Vi har gott samarbete med representanter i folktinget. Nästa vecka ska vi ha strategimöte med den finska regeringen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Talman! Det finns ett starkt stöd för jämställda löner och en kraftfull förväntan både bland oss politiker men också ute i samhället. Lantrådet sade att det finns medel reserverade för att möta effekterna av arbetsvärderingen, vilket i så fall är mycket bra. Jag önskar att lantrådet visar var de pengarna finns. I budgeten för 2017 finns 2 miljoner euro för att finansiera det som behövs efter de sedvanliga traditionella förhandlingarna som förs med facken och som inte på något sätt hör ihop med arbetsvärderingsprojektet.

Fru lantråd! Vilka medel avser fru lantråd?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Arbetsvärderingsprojektet är ett trepartsprojekt. Landskapsregeringen har reserverat just de medel som ltl Lundberg tar upp. Trots att vi har en väldigt, väldigt stram budget så är arbetsfördelningsprojektet högt prioriterat. Finansministern kan säkert redogöra exakt. Själva processen är inte färdig, det pågår förhandlingar och diskussioner inom förvaltningen och tillsammans med facken. Landskapsregeringen reserverar medel systematiskt och metodiskt för att sedan när förhandlingsresultatet är klart, så ska vi kunna leva upp till de förväntningar som finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Idag garanteras närservice när det gäller skolan, barnomsorg och äldreomsorg ute i Ålands 16 kommuner. På vilket sätt anser landskapsregeringen att samma närservice kan garanteras med en eller några få kommuner?

Lantrådet Katrin Sjögren, replik

Talman! Bästa ltl Karlsson, vi har samma syfte fast vägarna ser annorlunda ut. Landskapsregeringens och regeringspartiernas syfte är att garantera närservicen, att se till att det finns barnomsorg, att se till att det finns butiker, att se till att det finns skolor och att se till att det finns äldreomsorg på hela Åland.

Det som vi däremot tycker att man kan strukturera upp och samarbeta kring är administration. Det betyder också att man blir starkare som större enheter när det gäller vikariesituationen inom äldreomsorgen och rekryteringen till elevvården och elevhälsan i grundskolan. Bästa ltl Karlsson, vi har exakt samma syfte och målsättningar.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Tack, herr talman! Jag vill använda några sekunder av min taltid till att ge min uppskattning till lantrådet, mina kollegor och de grupper som stöder landskapsregeringen för det synnerligen konstruktiva arbetet som har försiggåtts, det har gjort en finansministers arbete så mycket lättare.

Ett framåtsyftande regeringsprogram har nu lett till en framåtsyftande första budget, den första hela årsbudgeten som den här landskapsregeringen avger.

I regeringsprogrammet fanns en tydlig signal om en kraftsamling för att hantera ekonomin framöver så att vi kan få den att balansera, få den hållbar så att utgifter och intäkter möter varandra.

Jag tror att denna regering torde vara en av de mest reformvilliga regeringar som någonsin har funnits inom självstyrelsen. Det ser vi resultat av här.

Innan jag går in på stommen i min presentation, sifferunderlaget och grunderna för förslaget, så vill jag ändå peka på några reformer och satsningar för att ge en bild åt lyssnarna att en budget inte endast består av siffror, kalla fakta och sådant som är mindre intressant för den vanlige ålänningen. Vi har t.ex. satsningar på infrastuktur i den här budgeten. Vi går kraftigt framåt med hållbarheten. Vi hanterar integrationspolitiken via undervisning i svenska. Vi satsar på ungdomens hus. Vi satsar på skattesänkningar med ett företagaravdrag, pensionärsavdrag. Vi satsar på hälsovården via magnetröntgen och geriatrin. Vi går framåt med kommunreformen. Vi satsar på konkurrenskraft för företagen. Vi satsar på arbetsvärdering med jämställda löner. Vi satsar till och med på skärgårdsbutiker och vi står starka i självstyrelsepolitiken.

Herr talman! Budgetförslaget motsvarar det som den här landskapsregeringen lovade och sade att vi ska göra i den tilläggsbudget som levererades i april detta år.

Respektive verksamhet, avdelning, myndighet har levererat budgetförslag som står i paritet med de inbesparingsramar som landskapsregeringen ålade respektive verksamhet att ge budgetförslag inom. Det här är förstås bra. Det gör det möjligt för oss att leverera ett budgetförslag som detta.

Nu är förslaget t.o.m. något lite bättre än det underskott som vi såg som prognos när vi kom med tilläggsbudgeten senaste vår, men i paritet med det som vi eftersträvade.

Det första delmålet i landskapsregeringens regeringsprogram är att trenden med ett växande negativt årsbidrag och resultat måste brytas. Landskapsregeringen menar att vi nu levererar. Vi levererar en politik och en budget som motsvarar regeringsprogrammet. Till den delen torde det knappast finnas några oklarheter, hoppas jag i varje fall.

Konjunkturläget, innan vi går in på själva sifferunderlaget. Konjunkturläget globalt är dessvärre sådant att tillväxten i den globala ekonomin har skrivits ner något sedan försommaren. Internationella bedömare bedömer att det finns en viss avmattning i den tillväxt som vi har haft. I år förväntas en global tillväxt på 3 procent ändå, medan det ändå finns förhoppningar om den ska öka nästa år. Tillväxten har mattats lite grann.

Sverige har fortsättningsvis en stark ekonomisk tillväxt. Sverige har en hög nivå av företagsinvesteringar och en hög konsumtion hos hushållen. Det bedöms ändå nu att högkonjunkturen i Sverige kan ha kulminerat. Tillväxten i år är 3,5 procent, nästa år kanske 2, 5 procent. Det är IMF, Internationella valutafonden som har gjort den här bedömningen. Det här kan påverka åländsk ekonomi i någon mån. Det kan hålla tillbaka efterfrågan på de tjänster och produkter som de åländska företagen erbjuder.

I Finland har vi dessvärre en fortsatt svag efterfrågan på exportprodukter. Det höga kostnadsläget kan vara en av grundorsakerna. Vi har en låg investeringstakt inom industrin som är en annan orsak. Tillväxten är bara 1,1 procent detta år, för att förmodligen sjunka nästa år.

Den svaga tillväxten i Finland drivs av hushållens privata konsumtion samt inom expansion i byggsektorn, men annars är utvecklingen rätt svag. Det här syns direkt på klumpsumman. Svag tillväxt i Finland ger en svag tillväxt i avräkning.

På Åland ser det ungefär liknande ut. Vi har en rätt svag tillväxtutveckling. Tillväxten följer i hög grad den finländska, just nu i varje fall. Jag rekommenderar att alla noggrant läser sidorna 5-9, i den allmänna motiveringen, som på ett tydligt sätt beskriver hur läget ser ut.

Det är synnerligen viktigt att landskapsregeringen kan förstärka och behålla konkurrenskraften i åländska företag. Landskapsregeringen bör vidta åtgärder och insatser som krävs, dels i förebyggande syfte men också i samband med händelser att arbetsplatser hotas. Hanteringen av hotet med stängningen av chipsfabriken i Haraldsby må utgöra ett gott exempel där landskapsregeringen jämte många aktörer gjorde sitt allra yttersta för att rädda verksamheten på ett lyckosamt sätt som det visade sig.

Avgörande framgångsfaktorer för ett fortsatt starkt Åland är fortsatt stark nettoinflyttning. Flera människor behöver flytta in än jämfört med att flytta ut. Sedan hjälper födslar till att hålla nettoeffekterna av detta på en god nivå. Vi behöver fortsatt låg arbetslöshet. Vi behöver en stärkt konkurrenskraft för företagen. Vi behöver ha ett rimligt skattetryck för invånarna. Vi ska ha en stegvis övergång till hållbarhet. Vi ska ha en fortsatt mycket stark reformvilja. Vi ska minska kostnaderna för offentlig administration för att därigenom trygga den offentliga serviceproduktionen. Vi har förväntningar av våra invånare på en god serviceproduktion och den ska vi kunna leverera.

Inkomstbilden i det budgetförslag som ni har framför er: Avräkningsbeloppet; Ålandsdelegationen har fastställt ett förskott på 223,9 miljoner euro, lite avrundat. Bedömningen i våras var 221 miljoner. Något lite bättre blev det, vi har en liten, liten tillväxt. Vi får komma ihåg att här räknar staten med att konkurrenskraftsavtalet ska ge effekter så att flera tiotals tusen nya arbetsplatser ska skapas i landet. Detta ska ge en viss effekt, inflödet av skatter också till statskassan och därigenom en något höjd avräkning.

Vi får önska regeringen Sipilä lycka till med dessa planer. Vad vore bättre än att också landet Finland skulle få igång sina hjul på ett sätt som tryggar ekonomin för hela landet på sikt. Vi är ju, som bekant, väldigt beroende av det här.

Skattegottgörelsen var däremot ett mycket trevlig besked för landskapsregeringen, att åländska företag och privatpersoner hade genererat så mycket skatt till skatteförvaltningen. Prognosen på intäkterna för 2017 var 9,5 miljoner, och idag med slutförd beskattning kan det skrivas till ungefär 23,9 miljoner euro. Med den preliminära analys som har gjorts av landskapsregeringen så beror huvuddelen av detta på ökade samfundsskatteintäkter på Åland, ökade kapitalskatteintäkter samt i viss mån källskatteintäkter, som kanske inte bara var till vår fördel där just denna post hade sjunkit på rikshåll. I varje fall ett verkligt inflöde av betydligt mera pengar än beräknat till landskapsbudgeten.

Penningautomatföreningen. År 2016, i om den budget som vi lever under idag, har landskapsregeringen tagit ett faktiskt uttag ur PAF på 20 miljoner. Vi bedömer att det är skäligt att ta ut något lite mindre. Landskapsregeringen föreslår ett uttag på 15 miljoner euro.

Det finns ett resultat av det ekonomiska system vi har, PAF-medlen hanteras som en skild del av budgeten. Vi har en effekt av det som något lättsamt kallas ”PAF-snurran” där tidigare budgeterade intäkter av PAF-medel, som inte har förbrukats och används, nu budgeteras in som en intäkt igen. 12,5 miljoner euro av dessa intäkter totalt från PAF kommer via denna ”PAF-snurra”.

Det här systemet har vi för avsikt att ändra i framtiden. Det tar något år innan förordningar och alla system är på plats för att hantera det här. Det viktiga är att 12,5 miljoner av de intäkter som nu budgeteras är inte nya pengar, utan de kommer in i budgeten på nytt. Det är inte reella pengar in. 15 miljoner av PAF-medel är nya pengar in i budgeten.

Investeringsreserveringar, herr talman. Landskapsregeringen föreslår att de temporära intäkterna som en ökad skattegottgörelse ändå bedöms vara, de temporära intäkterna i PAF-snurran, att de tillsammans skulle hanterats budgetmässigt så att vi skulle göra en investeringsreservering för Vårdöbron på 8 miljoner euro. Vi vet att vi ska bygga en ny Vårdöbro, åtminstone majoriteten vet det. Att kostnadsföra en del av kostnaderna redan nu gör att avskrivningarna för samma projekt kommer att kunna budgeteras lägre framöver. Det här underlättar budgeteringen framöver.

Samma för den geriatriska kliniken, 10 miljoner i en investeringsreservering för att vi återbudgeterar PAF-medel i den här PAF-snurran. De pengarna har faktiskt tidigare budgeteras för geriatriska kliniken. Vi har de inte bara som en intäkt, utan vi reserverar pengar för kliniken som åtminstone majoriteten tycker att vi ska bygga.

Det här förslaget ger en likviditet som minskar med 13 miljoner euro. Jag har hört i den offentliga debatten att det har hävdats att nu är ekonomin i skick eller positiv. Vi har ett överskott om man inte skulle göra investeringsreserveringar. Men fortfarande har vi enligt finansieringsanalysen ett negativt kassaflöde på cirka 13 miljoner euro. Likviditeten minskar om vi ska genomföra, vilket vi ska, de här projekten som vi pratar om. Vårdöbron kommer att börja kosta pengar redan nästa år.

Vi har alltså en minskning av likviditeten på 13 miljoner euro. I slutet av år 2017 så kommer vi att ha en likviditet på 31 miljoner euro kvar. Då behövs ingen faktisk upplåning 2017. Hur det blir i framtiden beror på vilka investeringsbeslut som fattas.

Herr talman! Det kan hända att jag överskrider tiden något, om det tillåts.

Kommunerna. Det lades ett förslag av finansministern, mig, tidigare om att minska landskapsandelarna med 1,5 miljoner för kommunerna. Då hade landskapsregeringen den uppfattningen att staten skulle genomföra konkurrenskraftsavtalet så att skattesänkningarna skulle ske inom ramen för statsbeskattningen. Men så blev det sedan de facto inte. Man valde att sänka skatten inom ramen för den kommunala behörigheten i stället. Eftersom vi har sagt att vi ska genomföra konkurrenskraftavtalet på samma sätt som i riket, eller på ett motsvarande sätt, så föreslår landskapsregeringen att de skatteförändringar som skett på rikshåll inom den kommunala sektorn också ska genomföras här. Det här ger ett negativt inflöde av skattepengar till kommunerna på 3,7 miljoner euro, medan lönerna, om avtalet går i hamn, sänks med ungefär 2,4 miljoner euro. Det ger ett negativt netto på 1,3 miljoner för kommunerna, vilket landskapsregeringen avser att kvitta mot tidigare aviserade besparingar på 1,5 miljoner euro.

De skatteförändringar som detta medför kommer lagtinget att få ta ställning till mera specifikt och precist via ett lagförslag som landskapsregeringen kommer att anta enligt planerna på torsdag så att paketet ligger på lagtingets bord på måndag.

Här finns ändringar inom kommunalskatten som gör att det införs ett företagaravdrag. Det blir ett arbetsinkomstavdrag som höjs. Grundavdraget höjs vilket gynnar låginkomsttagare. Pensionsinkomstavdraget höjs, vilket gynnar pensionärer. Ersättningsprocenten för hushållsavdrag höjs. Det här är ett välbehövligt konkurrenshöjande paket också för åländska förhållanden. Det här kräver, inte till alla delar men till många delar, ändringar i vår kommunalskattelagstiftning.

Det finns några kostnadsförändringar som behöver nämnas. I det här budgetförslaget ingår drygt 2 miljoner euro för potter som kopplar ihop med arbetsvärderingen som ett resultat av Tehystrejken 2014. Det är en kostnadsökning av personalkostnader på 2 miljoner euro. Landskapsregeringen budgeterar exakt och precist såsom strejkavtalet gav upphov till.

Talmannen

Talmannen måste påminna om tiden. Vi har 15 minuter. Ni har snart pratat i 18 minuter.

Minister Mats Perämaa

Jag ska bara kort säga att landskapsregeringen därutöver föreslår att vi tar 2 miljoner mindre ur pensionsfonden vilket stärker fonden framöver.

Avslutningsvis, det kanske viktigaste som nu pågår är att landskapsregeringen och lagtinget står starka i frågan om social- och hälsovårdsreformen på rikshåll som hotar omfattningen av vår behörighet. Till den delen har landskapsregeringen varit väldigt tydlig. Tack.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Lantrådet lämnade över frågan till finansministern om finansieringen av arbetsvärderingen.

 Vi vet att kvinnans euro idag är värt 80 cent knappt och att det görs arbetsvärdering över hela landskapsförvaltningen. När arbetsvärderingen går i mål behöver den ha medel reserverade för att kunna rätta till de orättvisa löner som bidrar till att det idag är 20 procents skillnad mellan kvinnors och mäns inkomster. När kommer regeringen att fondera medel för att kunna genomföra arbetet med jämställda löner?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen följer till punkt och pricka de avtal som landskapsregeringen kommit fram till tillsammans med arbetstagarparten bl.a. i frågan om Tehystrejken 2014. Landskapsregeringen har som kraftsamling att få balans i ekonomin, få balans mellan utgifter och intäkter. Här finns den stora tryggheten i att vi år 2020, då det ska finnas löneprogram och ett slutfört arbetsvärderingsprojekt, kommer att ha ekonomi för att hantera också lönebetalningarna. Det är det som är tryggheten i det hela. Tryggheten ligger inte i att man föreslår nya utgifter som bara försvårar att vi hanterar det här i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Finansministern har en märklig sifferexercis i resultaträkningen på sidan 13, eftersom han har en post på reserveringar på minus 18 miljoner. Om vi hänger med på den exercisen så kan man konstatera att om man i denna budget skulle ha fått lika lite skatteintäkter som man fick 2016 så skulle den här budgeten ligga på minus 29 miljoner, alltså 12 miljoner sämre än 2016. Det är faktiskt ett misslyckande i så fall av den här ekonomiska politiken. På vilket sätt kommer man att avskriva sedan i resultaträkningen när året är klart 2017? Kommer man att göra ett för allt eller kommer man att ha det en tid mellan 20-40 år?

Minister Mats Perämaa, replik

Svaret på den specifika frågan är att när man reserverar medel för en investering så följer man det avskrivningsprogram som finns, men då till en lägre summa så det ger en viss lättnad under ett stort antal år. Jag kan inte se någonting märkligt i detta. Jag ser att ltl Karlssons småler över det här beskedet, men det här är det korrekta och riktiga.

Ifall vi inte skulle ha haft en temporär ökning av intäkterna via PAF-snurran som jag beskrev, via skattegottgörelsen, då skulle det inte ha funnits utrymme att göra reserveringar på det här sättet. Då hade man fått ta kostnaderna längre fram istället, vilket hade gjort det svårare för framtida regeringar att få budgetekonomin i balans.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Det passar bra att jag fick replik efter kollegan Runar Karlsson eftersom även jag är lite förbryllad över den kreativa budgetteknik som landskapsregeringen tillämpar i resultaträkningen, sammanställningen av det hela. Kan inte finansministern medge att det är lite exceptionellt att göra en investering på 18 miljoner och därmed teoretiskt lånar för en reservering? Vi ser på analyseringsanalysen på sidan 160 att det de facto inte behövs några lån under 2017. Tvärtom, kassaflödet, i motsats till finansministerns utsaga, kommer nog att stärkas. Vi ser ju inte den aktiviteten i investeringarna, särskilt inte i de två stora, att det ens skulle kunna bli fråga om lån. Därför har vi valt att lägga en mycket exceptionell motion, om att bemyndigandet av upptagandet av lån inte ska beviljas av lagtinget.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi som har varit intresserad av ekonomi har genom åren här i landskapspolitiken pratat om behovet av att inte låta skattegottgörelsens väldigt varierande intäkter vara en del av de årliga fortlöpande driftutgifterna. Man har gärna sett att de variationerna kan användas för tillfälliga uppgifter, så har det resonerats.

Nu lämnar landskapsregeringen ett förslag som motsvarar de här tankegångarna, som jag själv uppfattar som väldigt sunda och goda. Det är temporära höjningar. Vi ska komma ihåg att skattegottgörelsen var nere på 3 miljoner euro för bara något år sedan och nu 23,9 miljoner. Det här är ett gott sätt att använda pengar för investeringar. Det förutsätter ändå också att centern i grunden är för att vi bygger en ny Vårdöbro just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Herr talman! Jag är glad för att finansministern och regeringen till punkt och pricka följer det Tehyavtal som gjordes. Det avtalet blev nästan med blod, svett och tårar till för ett tag sedan, från bägge sidor.

Jag tycker att det kan vara orsak att diskutera den här reserveringen som har gjorts, för det finns de facto ett överskott på 5,8 miljoner i budgeten för 2017. Den här regeringen har valt att satsa de pengarna på reserveringar på Vårdöbron och den geriatriska kliniken. Det är avskrivningar som sträcker sig 30 år och kanske t.o.m. 40 år framåt i tiden. Finansministern sade själv att i Tehyavtalet har vi kommit överens om att vi år 2020 ska ha jämställda löner och det kommer att kosta ganska många miljoner. Varför tog man inte chansen nu när det de facto finns ett överskott på 5,8 miljoner att göra reservering också för detta? Det skulle öka trovärdigheten för oss alla.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Driftsinvesteringar är mer problematiska än investeringsreserveringar enligt grunderna för hut vi budgeterar i varje fall. Vi ska komma ihåg att den driftsreservering som gjordes i bokslutet för 2015 om 1 miljon extra för ÅHS, för att t.ex. hantera problematiken vård utanför Åland, den fick inte något godkännande av revisorn i varje fall.

Det finns en skillnad, speciellt i frågan om driftsreserveringar för projekt som man inte riktigt vet vad de är i framtiden. De kan kosta mycket pengar jämfört med för investeringsreserveringar som är specifikt projekt som det beslutas om just då.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Om man tittar snabbt på budgeten, vilket man ska göra om man tar sig an den, så ser man att verksamhetskostnaderna minskar med några miljoner, det är ju förstås positivt och det ska finansministern ha all heder för.

Samtidigt ser man att personalkostnaderna ökar med 2,9 miljoner. Det kan man förstås motivera genom att man köper färre tjänster utifrån.

Om vi ser långsiktigt på landskapets ekonomi och de sparmål som regeringen har satt upp, kan vi fortsätta med en sådan utveckling där personalkostnaderna tillåts att öka framöver? Om svaret på den frågan är nej; har landskapsregeringen det som krävs för att gå in och vidta åtgärder i personalstyrkan för att uppnå de sparmål man har satt upp?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det har den här regeringen, om någon, det vågar jag hävda. Kostnadsökningen på personalsidan sammankopplar till det som vi har diskuterat här tidigare, Tehystrejken. Hur positivt det ändå var, hur rätt det är att vi har potten för jämställda löner så ökade personalkostnaderna med drygt 2 miljoner på årsbasis. Det får vi leva med, vi måste spara på annat sätt för att ha råd att finansiera detta.

Sedan höjer vi pensionsavgiften för att föra över mera medel till pensionsfonden för att trygga den på sikt. Det finns ansvarsfullhet där också. Det är självklart att vi inte kan låta personalkostnaderna stiga när vi sparar på allt annat. Det går inte ihop på lång sikt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack minister Perämaa för anförandet. Jag vill göra en kort reflektion kring Ålands hälso- och sjukvård. Landskapsregeringen aviserar nu investeringar i storleksordningen 6,7 miljoner. Jag ifrågasätter inte om det är rätt eller fel. Men jag vill gärna veta hur diskussionen har gått eftersom man i samma andetag stänger ner en av våra specialavdelningar för demenssjuka, trots att man vet att antalet är kraftigt ökande och vi har årligen 50 nya fall. Är investeringarna viktigare för den här landskapsregeringen än verksamheten och människorna?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Inte alls! Det är verksamheterna som är de viktiga. Lokalerna är ingenting om det inte finns en god personalstyrka och en god omsorg och hälsovård innanför dessa väggar, det är det viktigaste.

Det torde stå klart för alla att vi behöver ha nya, mycket bättre, utrymmen för geriatrin. Det kommer vi att kunna åstadkomma via det som landskapsregeringen förespråkar.

Frågan om stängningen av demensavdelning, av många onda ting så valde landskapsregeringen, på förslag av ÅHS styrelse, att vi gör det här. Men det betyder absolut inte att vi inte ska ta hand om dem som lider av demens också i framtiden, förhoppningsvis på ett ännu bättre sätt än tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffans, replik

Tack, herr talman! Tack ministern för ett mycket föredömligt anförande som redovisade hur våra finanser ser ut framöver.

I debatten har det förekommit en del ifrågasättanden. Bara för att få ett förtydligande; hur är det med skattegottgörelsen? Är inte det incitamentet viktigt för att kunna planera investeringar och reservera för framtida investeringar?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen har lagt förslaget och så länge vi fungerar inom ramen för dagens ekonomiska system, förhoppningsvis ser vi någonting annat 2022, är det skäl att betrakta en kraftigt ökande skattegottgörelse som en temporär intäkt på det viset att man använder medlen för investeringar och inte för kontinuerlig långsiktig drift.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Britt Lundberg

Herr talman! En budget definieras som en prognos över framtida planerade ekonomiska händelser. Genom att göra en budget så sätter man upp mål för hur man tänker använda och fördela sina pengar. 

Regeringen presenterar hur man vill använda Ålands pengar men är försiktiga med att formulera mål och beskrivningar om vart samhället är på väg.

Det är första gången som centern inte är med och gör upp landskapets budget och vi kan notera att vi trots det ser tydliga avtryck av vår förda politik. Regeringen kan dra nytta av våra inbesparingar inom skärgårdstrafiken och flitpengen baserar sig på 2015 då vi aktivt var med i regeringen.

Det märks dock tydligt att centern inte är med i regeringen eftersom primärnäringarna och livsmedelsindustrin som ÅSUB uppger som en av krisnäringarna inte ägnas några åtgärder och att förhastade sparåtgärder föreslås inom sjukvården.

Självstyrelsen ägnas nästan ingen uppmärksamhet och det svenska språket utelämnas helt i regeringens ambitioner.

Budgeten innehåller något vi befarar är en lek med siffror istället för att tydligt och transparent visa på hur vårt ekonomiska läge är. Regeringen reserverar nämligen pengar som inte finns och ger på det sättet en bild av att ett sämre läge än vad vi de facto har och som dessutom skapar osäkerhet istället för framåtanda.

Vi ser också att trenden att inte tillåta den offentliga sektorn att öka med denna regering nu är bruten - lönekostnaderna tillåts öka som en följd av fler anställda.

Vi vet att 2016 blir ett rekordår gällande narkotikabrott och att vi nu har den lägsta befolkningsökningen på 20 år. Aktuella frågor som borde belysts i budgeten och mötts med resurser för kraftfulla åtgärder.

Vi har också fått en budget överlämnad till lagtinget som inte känns färdig och ordentligt genomarbetad. Språket är slarvigt, som ett exempel används ”fastlandet” i den allmänna motiveringen, ett begrepp som inte används inom självstyrelsen, istället borde Finland eller riket användas i den allmänna motiveringen. Det kan verka petigt men är viktigt eftersom begreppen är för diskussion i Ålandskommittén och om inte Ålands regering har respekt för begreppen, varför ska då Finlands ha det.

Ett annat exempel är att man på upprepade ställen talar om dagis när vi antar att det är barnomsorg som avses. I flera textstycken så blandas begrepp ihop så att det är mycket svårt att följa vad regeringen egentligen har för tankar. Minister Perämaa har nog inte skrivit igenom budgeten för att få den enhetlig och sammanhängande och kanske knappast ens läst igenom hela budgeten ordentligt innan han föredragit den för sina kollegor.

När regeringen Sjögren presenterade sitt handlingsprogram ställde vi en rad frågor som fick svaret att regeringen ber att få återkomma i tilläggsbudget. I tilläggsbudgetsdebatterna har vi fått svaret att regeringen återkommer i ordinarie budget. Nu har vi budget 2017 för behandling och kan konstatera att regeringen fortsätter att knuffa de stora frågorna framför sig och svaren får vänta ytterligare.

Socialvårdslagstiftningarna som är oerhört viktiga för vårt samhälle och rättssäkerheten för ålänningarna får vänta, projektet Kommunernas socialtjänst får vänta liksom landskapsandelsreformen. 2018 skriver regeringen att dessa frågor ska hanteras – det är upp till två år fram i tiden.

Vad vill centern då? Centerns ledord är jämställdhet, trygghet och hela Åland.

Alla människor – kvinnor och män har samma värde. Vi vet dock att detta inte syns i kvinnornas lönekuvert och att vi har stora orättvisor när det kommer till pensioner.

Vi noterar att arbetet med arbetsvärdering för lika lön för likvärdigt arbete fortsätter. Det arbetet stöder vi, däremot är det oerhört viktigt att de orättvisa löner som uppdagas sedan kan rättas till. Därför vill vi att landskapet ska fondera medel så att det finns pengar öronmärkta för detta när resultatet finns. Det sämsta tänkbara är att vi får klarhet i vilka orättvisor som finns utan att kunna åtgärda dem. Nu finns det ett gyllene tillfälle att göra den här fonderingen. Jag hoppas att landskapsregeringen kan lägga prestigen åt sidan och visa att vi menar allvar med detta arbete mot jämställda löner.

Vi vill också ha en transparent och en verklig bild av det ekonomiska läget. Vår bedömning är att budgetens verkliga resultat är på plus 5 887 000, medan regeringen uppger efter en reservering av 18 miljoner att underskottet är drygt 12 miljoner. En budget ska vara ärlig och det är stor skillnad om det finns 6 miljoner euro eller om det saknas 12 miljoner. Vi ber utskottet att noggrant granska detta budgeteringssätt och om det verkligen har stöd i lag.

Vi frågar oss också varför inte resultat av det aviserade konkurrenskraftspaketet aviseras i budgeten? 2,2 miljoner har vi räknat ut att det rör sig om.

Vi vill inte heller vara med och verka för ytterligare skattehöjningar i våra kommuner. Vår bedömning är att ålänningarna aldrig har betalat så mycket skatter som nu, ändå föreslår regeringen en ”kvittning” med tänkta nedskurna landskapsandelar, pengar som aldrig har varit inne i kommunernas finanser, mot att kan inte kompenserar kommunerna för det skattebortfall som beror på ökade avdrag som görs i Finland sammanhängande med konkurrenskraftspaketet. 

Vi visar respekt för kommunernas självstyrelse, vi vill att hela Åland ska leva och föreslår därför att vi kompenserar kommunerna för avdragen som regeringen väljer att låta gälla även i de åländska kommunerna så att barnomsorgen, skolan och äldreomsorgen och de sociala åtagandena kan skötas på ett fortsättningsvis lika gott sätt utan att medborgarna ska lastas med ytterligare skattehöjningar och mindre pengar i plånboken för konsumtion som håller vårt samhälle igång.

Många krångliga ord, men kort om gott vill vi säkerställa att skillnaden mellan kvinnors och mäns löner ska minska. I våra kommuner är det flest kvinnor som arbetar. Barnomsorg, skola och äldreomsorg, tillsammans med de sociala frågorna, utgör tillsammans 80 procent av kostnaderna. Detta ska fortsättningsvis kunna fungera och ge alla ålänningarna trygghet i sin vardag över hela Åland.

Vi tycker också att det är olyckligt att frågan om mottagande av kvotflyktningar ska ställa människor mot varandra. Vi erfar att det ofta finns en vilja att ta emot kvotflyktingfamiljer i kommunerna men att den ekonomiska utmaningen kan utgöra ett hinder för annars positiva kommuner att våga fatta beslutet och påta sig ansvaret. Vi tror att våra kommuner har goda förutsättningar att på ett personligt och nära sätt välkomna en ny familj med annan bakgrund och bjuda in den i gemenskapen. Vi vill därför att regeringen skapar ett regelverk och återkommer i tilläggsbudget med ett ökat anslag för att underlätta för kommuner att ta emot kvotflyktingar.

Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och vi vet att våra vattentäkter successivt blir sämre. Regeringens 265 000 euro ska användas till administrativa insatser, bra så men för vattenkvaliteten behövs medel för att konkret kunna göra åtgärder. För detta äskar vi 100 000 euro.

Livsmedelsindustrin är en av de branscher som av ÅSUB lyft som är inne i en tuff period. Regeringen skriver att primärnäringarna tillsammans med den nära sammankopplade livsmedelsindustrin som helhet har stor betydelse för den åländska ekonomin i det åländska samhället, miljön och landskapet. ”Övergripande målsättning för lantbruket och livsmedelsproduktionen är hållbar, ekonomisk och smart utveckling som bidrar till en tillväxt på landsbygden inom de gröna näringarna”. Det håller vi med om, men trots dessa vackra och viktiga ord så saknas insatser för att ta livsmedelsindustrin och de tillhörande primärnäringarna ur den tuffa period som de nu verkar i. Vi driver därför på en förändring av LBU-programmet så att vi kan nå större hållbarhet i livsmedelsproduktionen. Ett exempel på hållbarhetsbroms som finns i dagsläget är att det inte finns möjligheter för en enda jordbrukare till att växla till ekologiskt jordbruk – och det kan väl inte regeringen och regeringspartierna vara nöjda med och bra stillasittande konstatera.

De i de närmaste omänskliga arbetsförhållanden som råder på våra mjölkgårdar idag har fått löfte från regeringen att ska mötas med åtgärder. Vi vet idag att det är på gränsen till omöjligt att hitta de privata avbytarföretag som ursprungstanken skulle avlasta gårdarna. Ansvaret är nu regeringens att hitta lösningar på detta och presentera åtgärder för att förstärka mjölknäringens konkurrensförutsättningar.

Alla har rätt till en intressant undervisning i grundskolan. Barn med autismdiagnoser har ofta många starka förmågor men även individuella begränsningar som de själva och även deras föräldrar behöver stöd för att upptäcka och metoder för att de kan fungera på bästa tänkbara sätt. Det är svårt att hinna utröna begåvningar och svårigheter och finna strategier för att ta dem tillvara i det dagliga vanliga arbetet. Vi föreslår därför att det borde göras en samlande insats för hela Åland för dessa barn. En utbildningsinsats som kan vara tillfällig för att ge bästa förutsättningar för att sedan fungera i den traditionella undervisningen, men det ska också finnas förutsättningar för att genomgå hela sin skolgång här om det behövs.

Herr talman! Efter alla motgångar som Åland haft under det senaste året i förhållande till regeringen i Helsingfors finns det orsak att fundera över hur åländska frågor ska hanteras i statsförvaltningen. Kunskapen om Åland har under åren successivt minskat inom statförvaltningen i takt med att även kunskaperna i det svenska språket har blivit sämre. Nära kontinuerliga gärna dagliga kontakter på olika plan är förstås oerhört viktiga och måste prioriteras ytterligare. Vi föreslår att regeringen ingår förhandlingar med regeringen i Helsingfors om att införa åländska tjänstemän inom vissa nyckelministerier i Helsingfors som bevakar och tar tillvara självstyrelsens intressen.

Regeringens budget nämner inga åtgärder för de språkliga utmaningar som finns och tenderar att öka i kontakten mellan självstyrelsen och statsmakten. Vi föreslår därför att Ålands regering i samarbete med Finlands regering utarbetar en strategi för hur svenska språket ska tryggas i kontakterna mellan självstyrelsen och statsmakten.

Herr talman! Det här är i korthet centerns synpunkter på budgeten och förslag till att göra budgeten bättre. Vi vill passa på att visa vår uppskattning för satsningen på ungdomens hus och ser fram emot att få tydligare redogörelse för hur målen mot de ungas ökade psykiska ohälsa ska minska och lindras.

Vi uppskattar också regeringen backat och kommit till insikt om att inbesparingarna på de sociala utbetalningarna inte ska genomföras utan att de tydligt kan lokaliseras och motiveras.

Vi gläds även åt magnetresonanskameran och att vår kamp för Guttorp fått gehör, även om vi ställer oss tveksamma till den aviserade turisitskatten men vi följer med intresse hur förslaget utvecklas.

Vi vill också tacka för att vi i år fick budgeten för genomläsning samtidigt med media. Det gav oss en extra helg att arbeta med den och har givit oss bättre förutsättningar för att förbereda oss för debatten och komma med åtgärder för att komplettera budgeten och göra den bättre.

Ännu bättre skulle det vara om regeringen först skulle presentera sin budget och att tiden för att skriva finansmotioner skulle börja löpa efter det. Det är kanske värt att fundera på inför framtiden.

Vi har haft ambitionen att hålla antalet finansmotioner så få som möjligt för att tydligt visa vad vi vill. Vi kan konstatera att alla finansmotioner kommer från oppositionen, vilket tyvärr sedan alla tider är tradition i vårt parlament.

I Finlands riksdag är det inte alls ovanligt att riksdagsledamöter motionerar trots att de hör till regeringspartierna, detta utan att det blir något hot om regeringskris. Det är ett sätt att visa för väljarna var man inte fått gehör för sina ambitioner och ofta är det motioner som berör ens egen region. Det ger också väljarna en möjlighet att följa upp hur ens favoritpolitiker uppfyller sina löften från valkampanjen. Jag tror det skulle vara viktigt att vi funderar vidare på dessa frågor för att göra politiken mer intressant för allmänheten och för väljarna att följa sin politikers arbete.

Herr talman! Vi har fler motioner och förslag till förbättringar som inte ryms med i gruppanförandet. Våra förslag kommer ytterligare att presenteras och fördjupas under debatten. Tack för ordet!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Har centerns ekonomiska politik kört i diket?

När jag tittade tillbaka så var våra regeringskollegor, centern, med och tog beslutet om grundbudgeten. Den här grundbudgeten för 2017 innehåller en sänkning av kostnaderna med 2,4 miljoner euro.

Jag läste igenom motionerna. Jag ser att det finns fyra motioner som direkt, konkret från centern berör anslagen; motion nr 24, 26, 32 och 44. Det är ökningar med 100 000 euro, 1,3 miljoner, 1 miljon och 600 000 euro. Totalt 3 miljoner i direkta ökningar av anslagen. Från centern finns det inga motioner som innehåller direkta minskningar i anslagen. Det finns ytterligare motioner som ska öka anslagen senare. Har centerns ekonomiska politik kört i diket? Vi har inte råd med allt!

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Svaret är enkelt; nej! Vi följer de aviserade ramarna. Vårt förslag bygger på ett årsbidrag på 5,3 miljoner euro. Det är alltså en ökning av ramarna med 300 000 euro. Dessa 300 000 räknar vi med att få kvittade om vi skulle vi ha möjlighet att göra en total prioritering av budgeten, men nu har vi utgått ifrån det som landskapsregeringen har prioriterat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, herr talman! Ltl Britt Lundberg sade i centerns gruppanförande att det finns ingenting för primärnäringarna. Ingenting kunde vara mera felaktigt. Här finns ett nytt Mat-Åland, en livsmedelsstrategi för ett framtidsanpassat jordbruk offentliggörs i december, här finns 1,2 miljoner i investeringsstöd och LBU-program, rådgivning osv. fortsätter som tidigare.

Om jag förstår ltl Lundberg rätt så vill hon ha åtgärder i likhet med det som ges till riket för krisstöd eller borgensgarantier från staten för lån till jordbrukare. Där har vi med riket en behörighetsfråga som har pågått en tid. Antingen måste man vinna eller förlora när det gäller självstyrelsepolitiken och att hålla på sina principer där, eller så måste man avvakta med den här frågan tills den är löst på ett riktigt sätt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag tycker inte att man behöver se världen så svartvit. Men vill vi ha ett vackert Åland, vill vi ha livsmedel producerade på Åland, vill vi ha företag som bygger på livsmedel så måste ju maten produceras någonstans. Det är för producenternas skull som vi protesterar. Vill man idag växla från konventionellt jordbruket till ekologiskt jordbruk så finns det inga medel för det. Därför tycker vi att man borde ändra i LBU-programmet för det.

Landskapsregeringen har också lovat att frågan kring avbytarservice måste lösas, eftersom den privata modellen som jobbats fram inte visar sig fungera. En lösning kan inte komma av sig själv. Landskapsregeringen måste ta ansvaret på sig och se till att det kommer fram en lösning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Jag blev lite fundersam när ltl Lundberg pratade om reserveringar hit och reserveringar dit. Varför vill centern nu skjuta finansieringen för den geriatriska kliniken och för Vårdöbron på nästa generation istället för att kostnadsföra det nu?

Ltl Britt Lundberg, replik

Ltl Sundblom har inte tolkat det jag har sagt på rätt sätt. Ingenstans i anförandet sade jag att vi inte vill förverkliga Vårdöbron eller den geriatriska avdelningen. Däremot frågar vi oss om det bygger på korrekta regelverk att reservera pengar för 2017, pengar som inte finns. Det är detta som vi frågar efter och som vi ber att finansutskottet reder ut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag har noterat i den offentliga debatten att dels kommunförbundet och dels centerpartiet befarar att kommunerna kommer att höja skatterna som ett led av den politik som landskapsregeringen för i form av konkurrenskraftsavtalet och de skattesänkningar som följer därvidlag. Jag uppfattar det som att de allra flesta kommuner kommer att behålla skatteöret på samma nivå, så rapporteras det i offentligheten. Någon kommun kanske höjer skatten, någon kommun kommer att sänka skatten så som det talas om nu. Det här betyder att vi sannolikt får skattesänkningar på ungefär 3,7 miljoner euro totalt sett via de avdrag som landskapsregeringen föreslår. Det är ändå en ganska kraftig skattesänkning som väl motsvarar det som diskuterades i samband med allmänna avdraget för tio år sedan när det var frågan om 4,5 miljoner. Ganska kraftiga skattesänkningar!

Ltl Britt Lundberg, replik

Talman! För det första så har inte kommunförbundet någon möjlighet att bemöta det som sägs här. Det är bra om vi håller debatten till de som kan bemöta.

Däremot har centerpartiet och jag i mitt gruppanförande sagt att vi befarar att de åtgärder som landskapsregeringen nu gör gentemot kommunerna pressar kommunerna att på sikt höja skatterna. För nu kommer man med ett underskott på 1,3 miljoner som man inte har räknat med i sina prognoser för skatterna. Kan minister Perämaa lova att det kommer en åtgärd ifall någon kommun måste höja sina skatter pga. det, så är vi nöjda med det svaret.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Eriksson, replik

Talman! Centern anser uppenbarligen att ekonomin är i skick i motsats till de flesta partier här i lagtinget. Om så är fallet, varför sjunker då likviditeten med cirka 13 miljoner euro?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det är mycket populärt att lägga ord i andras mun här. Vi har inte sagt att ekonomin är i skick. Den här budgeten skulle visa ett överskott på 5,9 miljoner euro om man inte hade med de här reserveringarna. Vi tycker det är väldigt viktigt att man visar precis transparent just vad den här budgeten innehåller. Orsaken till att vi tycker att reserveringarna inte är bra att göra är att vi inte är säkra på att det följer regelverket. Vi tycker att det är viktigt att vi följer regelverket och inte konstruerar en verklighet utan att vi visar transparent hur ekonomin ser ut.

Däremot finns det enorma utmaningar att ta itu med. Vi antar att det finns en strategi för dem och vi antar också att vi under budgetmotionerna kommer att få en redogörelse för hur den strategin ser ut till de delar det inte tydligt framgår i texten i budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! En investeringsreservering är ett ansvarsfullt sätt att förbereda sig för kommande års betydande investeringar. Ltl Lundberg har klargjort att centern inte vill bevilja investeringsreservering, men förespråkar däremot en driftsreservering som revisorerna inte ställer sig så positiv till. Här har ltl Lundberg diskuterat huruvida olika reserveringar följer regelverket. Hur kan centern å ena sidan föreslå en driftsreservering men samtidigt ställa sig tveksam till investeringsreservering som är kutym enligt affärsbokföringen?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Ingenstans i mitt anförande har jag framfört att vi ska göra driftsreservering. Ingenstans! Däremot har jag föreslagit att det ska fonderas medel. Förslaget är att man t.ex. på samma sätt som man fonderar medel i pensionsfonden kunde ha en fond i relation till den, där man fonderar pengar för de framtida jämställda lönerna.

När det gäller driftreserveringen så om finansutskottet hittar stöd för att det är fullkomligt okej att göra den här typen av reserveringar så då vet vi det och får ett svar, men vi önskar ett svar på det. I så fall är vi förvånade över att man reserverar pengar för Vårdöbron och för geriatriska men inte för jämställda löner.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag blev förvånad över påståendet att en del viktiga reformer får vänta. Ledamoten påstod att socialvårdslagarna får vänta. Men jag vet att avdelningen är absolut i full gång och jobbar med hela det här paket och det skedde inte under den förra mandatperioden när centern satt vid makten.

Ledamoten påstod att landskapsandelsreformen får vänta. Jag vet att den genomförs och ska träda ikraft, förhoppningsvis 2018 och det skedde inte när centern hade ansvar för landskapsandelsreformen.

Däremot håller jag med om att KST får vänta, för den lagen är tillkommen efter en kompromiss där faktiskt centern var pappa till den kompromissen. Det medförde att vi fick en så otydlig lag så att ingen tjänsteman kan tolka vad lagen egentligen säger.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det jag har gjort, bästa vtm Eriksson, är att ha läst budgeten. I budgeten framkommer precis de fakta jag har framfört. Nu försöker jag bläddra i talman Johan Ehns budget här, men eftersom jag inte har mina egna noteringar så är det svårt att hitta de exakta sidorna. Det är bara att läsa budgeten, vtm Eriksson, så finns dessa tre reformer noterade för framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! En rak fråga som borde gå ganska lätt att ge ett rakt svar på: Vad är prislappen för centerns finansmotioner?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Om ltl John Holmberg hade lyssnat på mitt svar på ltl Petri Carlssons fråga, som var i det närmaste identisk, så räknar vi med ett årsbidrag på 5,3 miljoner. Då utgår vi exakt ifrån den budget som landskapsregeringen har lagt. Utöver det så har vi en ökning på 300 000 euro. Vi anser att om vi skulle få göra omfördelningar i landskapets budget så skulle vi klara av att hitta 300 000 euro att spara in. Så samma ramar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Wikström, replik

Herr talman! Återigen får vi höra centerns gamla trötta devis: ”Hela Åland ska leva”.

Regeringen pratar om ett bärkraftigt Åland och ett rättvist Åland. Vi pratar om att hela Åland faktiskt kan leva på riktigt, som lantrådet sade. Varför ska vi ha detta? Ja, för medborgarnas skull, för utvecklingens skull. Historien visar på att landsbygden utarmas redan som det är nu. Vi behöver göra något åt det här. Så ser vi på saken.

Jag vänder mig emot att det beror på ekonomiska skäl för vissa kommuner att inte ta emot en endaste familj när det gäller kvotflyktingar. Jag tror att det är ett svepskäl. Med de statliga stöd som finns så tycker jag att det är en dålig ursäkt.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det var inte mycket i det där replikskiftet som var riktat till mitt anförande. Bedömningar över vad andra gör får ltl Wikström gärna göra i andra forum.

Jag gladde mig åt att lantrådet har övertagit ”Hela Åland ska leva” från centern. Det var en bra invit och ett erkännande för det arbete som vi har gjort under alla år i regeringen.

Förhoppnings nu, med garantin för både butiker, skolor, omsorgshem och socialvård på hela Åland, så tror jag att vi är väldigt nära varandra.

Nu börjar vi komma ned på den här fem procenten av de kommunala utgifterna, dvs. vad det kostar att administrera kommunen, som kommunfrågan börjar handla om. Jag tror att vi för länge sedan borde ha landat där utan att vi skulle behövt ha så väldigt många hundratusen lappar i utredningar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Talman! Det gläder mig att centern nu delar landskapsregeringens omsorg om kommunernas flyktingmottagande, särskilt när det gäller kvotflyktingar. Min uppfattning är att problemet inte handlar om ekonomi. Staten finansierar en väldigt stor del, nästan 100 procent, av de kostnader som uppstår för kommunerna. Det handlar dels om vilja, dels om kunskap om hur man går tillväga och vilka problem man möter. När det gäller kunskapslyftet så jobbar landskapsregeringen och landskapsregeringens integrationssamordnare väldigt fokuserat med samordning, information och med att bygga nätverk. Mycket har redan hänt bara genom att man har börjat jobba med frågan.

I det lagförslag som lagtinget behandlar just nu, fonden för inrikes säkerhet, finns det dessutom mera medel för kommunerna att söka för kvotflyktingmottagning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Tack, herr talman! Igen är det en fråga som kommunerna borde svara på och inte jag, när ministern gör en bedömning här av vad kommunerna tycker. Vi har tolkat att ekonomin är en orsak. Ifall ekonomin är orsaken så vill vi motverka det för att inte ställa människor ifrån varandra.

I regeringens budget ser vi inga direkta konkreta åtgärder för att underlätta att ta emot kvotflyktingar. Det står väldigt lite i budgeten, men om jag förstod lantrådet så har landskapsregeringen som ambition, vilket man har lagt åt sidan, att vara med och göra asylbedömningar som är finländsk behörighet, men det har bedömts att det inte behövs.

Det andra var att man skulle ha mera administrativa resurser här för att samordna osv.

Vi tror att det skulle vara bra att man skulle hjälpa kommunerna rent ekonomiskt i de här frågarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mikael Staffans, replik

Tack, herr talman! Jag hörde att ledamoten funderade på frågan om att göra jordbruket mera hållbart och då skulle man omfördela medel så att det ekologiska jordbruket skulle öka. Innebär det då att centern menar att det traditionella, lokalt producerade, jordbruket inte är ett hållbart jordbruk?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Ltl Mikael Staffans, nej självklart inte! Men däremot som regelverket är just nu och som pengarna fördelas inom landskapsregeringen så finns det inte möjlighet för en enda jordbrukare, som skulle önska att övergå till ekologiskt jordbruk, att göra det. Det är det som vi efterlyser. Vi vill förstås gärna att den som vill bli ekologisk jordbrukare ska ha möjlighet att bli det, men det sätter dagens regelverk stopp för och där vill vi ha en förändring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag kan försäkra ltl Lundberg att den här regeringen verkligen värnar om skyddet av allt vatten, både dricksvattentäkter men också havsvatten.

Just nu pågår en av de absolut viktigaste lagstiftningsåtgärderna på Åland; en total översyn av vattenlagen som ska följa både vattendirektiv, marina direktiv och som ska skydda våra vatten.

Ltl Lundberg vill höja anslaget för konkreta åtgärder trots att det nu pågår flera konkreta åtgärder än på mycket länge för att förbättra vattenkvaliteten. Nu tas en VA-vattenplan fram, Leadermedel finns till våtmarker, PAF-medel finns att använda både på miljöbyrå och till föreningar och organisationer. Jag tycker att problemet är att fler borde vilja genomföra konkreta åtgärder, inte att det saknas medel och pengar. Man måste läsa hela budgeten ltl Lundberg.

Ltl Britt Lundberg, replik

Det är mycket välkommet om regeringen anser att det som står i budgeten för 2017 är tillräckligt när det gäller vattenkvaliteten. Är det på det sättet så är det väldigt bra. Vi befarar att det inte riktigt är så, för vi har faktiskt en kris just nu när det gäller tillgången på rena vattentäkter.  Dessa 265 000 euro som upptas i budgeten är väldigt administrativa. Jag följer ambitiöst med de planer som görs och grunden för ett mycket gott arbete är lagd. Förhoppningsvis ska det avisera i betydligt snabbare takt nu. För att vi inte ska riskera att bli utan rent vatten under tiden så skulle det behövas några konkreta åtgärder till. Men kan ni garantera att det inte kommer att bli så med de åtgärder som finns så är vi förstås glada. Men vi befarar att det faktiskt inte riktigt kommer att räcka.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! Jag håller med ltl Lundberg om att det behöver sättas in krafttag för att hindra knarkets spridning på Åland.

Jag håller inte med om att det inte nämns i budgeten hur. På sidan 75 i budgetens detaljmotivering kan man läsa att en av Ålands polismyndighets inriktningsmål för 2017 är bekämpning av narkotika. ”Bekämpning av narkotika i samhället prioriteras högt och polisen ska arbeta effektivt för att minska tillgången till narkotika”. Det står också att polisen ska arbeta effektivt för att minska tillgången på narkotika samt att samarbete stärks med andra myndigheter. Det ska förbättras mot tullen och polisen i Sverige för att förhindra införsel av narkotika Åland.  Vad menar ltl Lundberg med att det inte alls finns något skrivet i budgeten om hur dessa krafttag ska göras?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Vi är nu inne i ett rekordår som vi lämnar bakom oss när vi går in i 2017. Det behövs extra ordinära åtgärder under 2017 för att få bukt och då behövs det extra resurser. Polisen själv har talat om att det är klart att de kan prioritera om och då gör de så mycket de kan. Men vill verkligen få bukt med det här så skulle det behöva göras en omprioritering bland alla pengar i budgeten för att faktiskt stärka polisens möjligheter att ta krafttag mot detta. Det är detta som avses.            

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Finansmotion nr 30 har första undertecknare ltl Britt Lundberg. Den handlar om elever med autismdiagnoser. Jag håller med i sak, men absolut inte vägen mot målet. Jag tror och jag har också fått det verifierat av de föräldrar som har barn med autismdiagnoser att de vill att barnen ska integreras. De vill inte ha en undervisning som segregerar dessa elever och absolut inte det som sägs i motionen om att naturbruksskolan skulle vara en bra plats. Det stämmer absolut inte alls!

Det bästa är att eleverna finns i de normala undervisningsgrupperna, alternativt att man utvecklar en grupp för autismdiagnos under träningsundervisningens vingar. Där finns en samlad kompetens.

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det är mycket glädjande att vi är på väg mot samma mål. Det räcker väldigt långt. Jag har inga problem att stryka meningen med naturbruksskolan.

Vi skrev dit detta, egentligen för att vi skulle ge ett svar på om man här skulle fråga var den skolan skulle vara. Regeringen har haft som mål att tala om var specialyrkesundervisningen ska vara, i folkhögskolan. Då tänkte vi svara på samma sätt och ge samma modell.

Synen angående var och på vilket sätt undervisningen ska ske, så håller jag helt med om att det optimala är att den ska vara helt integrerad i skolan. Men problematiken är att vi behöver samlade resurser, precis som lantrådet sade här inledningsvis.

Målet med alla kommunutredningar vi gör just nu kanske är att kunna ha möjlighet att samla resurser kring t.ex. autism på ett ställe. Då är frågan hur man ska lösa det rent praktiskt. Vi har skärgårdsbarn och barn som bor i randkommuner. Men jag är säker på, bara regeringen visar en god vilja nu, att vi kan hitta en lösning på det här redan efter den här behandlingen i finans- och näringsutskottet.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Minister Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Centern och ltl Britt Lundberg lyfte upp budgetmotion nr 30, som tidigare nämndes, speciella utbildningsinsatser för barn med en viss form av funktionsnedsättning. Det som är viktigt för de barnen med funktionsnedsättning är att de upplevs som vilka barn som helst. De har lite speciella behov, lite andra behov än vad vi tycker att är normala behov. Därför är det otroligt viktigt att just dessa barn finns i den sociala kontexten, i sina hemkommuner i sina egna skolor. 

Här ska man nu då gå in för en modell att en viss grupp barn med funktionsnedsättning ska plockas ur den kommunala skolan, placeras på naturbruksskolan och alla dagens resurser i specialklasserna ska plockas ur kommunerna. Varför denna modell?

Ltl Britt Lundberg, replik

Herr talman! Så här tydligt som minister Asumaa försöker beskriva vår budgetmotion har vi inte fått i text, vare sig i tilläggsbudgeten eller i skrift i budgeten, när det gäller barn som ska få specialyrkesutbildning. Jag hoppas verkligen att vi får en grundläggande redogörelse för hur den kommer att se ut när minister Asumaa nu är så mån om att beskriva exakt hur det här ska bli.

Om ni lyssnade på mitt tidigare replikskifte så är själva formen inte det viktigaste nu, utan det viktigaste är att vi omedelbart kommer till en form för att ta tillvara dessa autismbarns styrkor. Det kan handla om att alla lärare som jobbar med barnen är med dem en vecka för att få de ska få sina styrkor och svagheter lokaliserade, för att lärarna och föräldrarna tillsammans i den normala undervisningen ska kunna stöda barnet maximalt möjligt. Det handlar inte om någon träningsundervisning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Landskapsregeringen har tillsammans med förvaltning och underlydande myndigheter med stor målmedvetenhet och gemensamma krafter utarbetat föreliggande budget. Medvetna om att välmående finanser, barn och ungas utvecklingsmöjligheter, ett framgångsrikt näringsliv och människors sysselsättning lägger grunden för fortsatt stark utveckling av det åländska samhället. Med ekonomin i skick kan också kommande generationer fortsätta välfärdsbygget som inleddes i ett tidigt skede i självstyrelsens historia och som har fortgått fram till våra dagar.  Vi har all anledning att känna stolthet över vårt Åland.

För ett år sen inledde jag vårt gruppanförande med att regeringen har att förvänta sig blod, svett och tårar. Centerledamöter gick i taket över att jag använde det välkända begreppet som ju är ett citat av Winston Churchill.

Nå, med facit i hand är det bara att konstatera att jag hade rätt, arbetet med att få budgeten i balans innebär en hel del både tårar och svett om än inte så mycket blod.

Landskapsregeringen visar med sin budget att de menar allvar med sina mål om en hållbar ekonomisk utveckling. Den som tar på sig ansvaret att trygga ekonomin på sikt och få ordning på finanserna har ingen lätt uppgift. Många är emot och en hel del människor drabbas när nedskärningar genomförs, det är ofrånkomligt. Liberala gruppen välkomnar dock att landskapsregeringen strävar efter att genomföra de svåra inbesparingarna så att mjuka värden och människor i utsatta positioner drabbas mindre.

Vår landskapsregering segar på i uppförslut, medvinden är obefintlig snarare får de arbeta sig upp i snål motvind.

Förutom ekonomin finns det svåra utmaningar att tackla. Vi har en självstyrelserevision under arbete och vi har stora frågor på agendan i förhållande till Finland. När det gäller de ”utrikespolitiska frågorna” har vi allt att vinna på att samla oss kring gemensamma strategier och på bred front arbeta för vettiga lösningar.

Så arbetar vi i Ålandskommittén och där vill jag ge cred till alla partier här i lagtinget att det finns en vilja och målmedvetenhet från alla att vi tillsammans ska uppnå så goda resultat som möjligt. Det arbetet tar sikte på att skapa bra möjligheter för nuvarande och kommande ålänningar. Även om vi just nu är inriktade på att få ett smidigt och tidsanpassat självstyrelsesystem för framtiden glömmer vi inte att systemet är medlet för att kunna fortsätta bygga det åländska samhället så att människorna här har ett bra liv med goda förutsättningar.

När det gäller andra självstyrelsepolitiska frågor finns det oftast en gemensam linje som utkristalliseras i arbetet i självstyrelsepolitiska nämnden. Ändå används en del av de frågorna som slagträn i den politiska debatten, i syfte att komma åt vår regering. Jag förstår att det är lockande att använda sig av de problem som lagras som heta kol på lantrådets huvud. Sällan har väl så många svåra frågor varit aktuella samtidigt. Men minns att regeringarna kommer och går och nya konstellationer får ta över problemen som Åland har i förhållandet till Finland, eftersom alla dessa frågor är långkörare. Därför behöver vi samla oss kring gemensamma lösningsmodeller och dessutom är vi starkare om vi samlar oss.

En sådan fråga är svenska språket. Under många perioder har svenskan gått kräftgång i Finland, och förvaltning, regering och riksdag får allt mer uppenbara problem att sköta självstyrelsen på svenska som de en gång i tiden åtog sig att göra för att få behålla överhögheten över Åland.

Det är ett problem som måste lösas av myndigheterna i Helsingfors vilket vi nu vid flera tillfällen påpekat för våra gäster från Finland.

Den i särklass största frågan i övrigt just nu är den s.k. sotereformen eftersom upplägget innebär stora inskränkningar i självstyrelsesystemet. Det handlar alltså inte enbart om ekonomiska transaktioner utan om att självstyrelsen urholkas om planerna sätts i verket.

Landskapsregeringen har därför med självstyrelsepolitiska nämnden i ryggen valt att gentemot regeringen i Helsingfors argumentera för att behörigheten över hela inkomstbeskattningen ska överföras till lagtinget. Alla andra modeller som diskuterats för att lösa de problem som uppstår för självstyrelsen av Sotereformen innebär inskränkningar i självstyrelsens nuvarande ansvarsområden.

Det är också logiskt att personbeskattningen, som vi redan har när det gäller kommunalbeskattning, utvidgas till att gälla också den statliga personbeskattningen. Samtliga partier i lagtinget står således bakom ett övertagande av beskattningsbehörigheten till den delen. Samtidigt vet vi att det finns ett stort motstånd i riksdagen mot att Åland ska få en utvidgad skattebehörighet. Märkligt i sammanhanget är till den delen att vissa politiker i Finland nog kan tänka sig skattebehörighet för de landskap som ska bildas inom sotereformen, men att samma politiker inte accepterar att den enda självstyrda regionen i Finland skulle få bestämma över sina skatter själv. Det kallar jag en politisk kullerbytta! Eller kanske till och med en rejäl volt?

Landskapsregeringens övergripande mål är en bärkraftig helhet och en hållbar utveckling. Arbetet för den hållbara utvecklingen genomförs på bred front. Till den här delen visar landskapsregeringen med konkret handling att de menar allvar med att olika grupper och aktörer ska involveras.

För att Åland ska vara bärkraftigt på sikt behöver vi arbeta tillsammans och dra åt samma håll. Ensam är inte stark och våra gemensamma resurser sinar.

Ska vi lämna över ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer behövs åtgärder nu. Därför arbetar landskapsregeringen vidare med flera olika reformer och projekt. Låt mig nämna några.

Kommunreformer. Landskapsandelssystemet har beretts under flera års tid nu ska det genomföras. Lagberedning sättas igång och förhoppningsvis sjösättas till 2018, vilket också står i allmänna motiveringarna.

Kommunsamgångar. Efter många år av diskussion går arbetet vidare mer konkret. Ett stort antal seminarier har genomförts där kommunfolk involverats, just nu får många ålänningar säga sitt i en bred enkätundersökning. Landskapsregeringen jobbar vidare efter att de som genomfört utredningen lämnar sin slutrapport. Jag har förstått att det fortsatta arbetet ska ha en parlamentarisk förankring. Ingen vet idag var vi landar, hur kommunindelningen ser ut i framtiden, men allt fler ålänningar höjer sin röst för en förändring även om det finns starka konservativa krafter som motsätter sig förändringar, särskilt här i lagtinget inom oppositionen.

KST blev ett riktigt problembarn! Den kompromiss som ingicks under förra mandatperioden blev inte bra. Lagen är fortfarande i kraft men ger inga klara svar varken till tjänstemän inom landskapsförvaltningen eller i kommunerna. Det är en oerhört otillfredsställande situation, och till den här delen förväntar vi oss att landskapsregeringen reder ut begreppen och kommer med besked om hur den fortsatta processen ska se ut. Det är inte en bra situation att kommunfolk ställer frågor som ingen riktigt kan svara på.

En stor och viktig reform som nu är ordentligt på gång är arbetet med socialvårdslagarna. Under förra mandatperioden reformerades en del av Finlands socialvårdslagar. Eftersom landskapet till stor del har blankettlagar och lagtinget inte antog den nya lagstiftningen blev det som ett vacuum här i landskapet. Socialkanslierna brottas nu med ett otydligt och svårtolkat regelverk. Nu ska det här redas upp. KST i all ära, det handlar mer om organisation, vem som gör vad. Men grunden för all social service vilar i substanslagarna som säger vad som ska göras och hur det ska verkställas.

Inom utbildnings- och ungdomssektorn är fler viktiga reformer eller projekt på gång.

Grundskolelagen ska revideras och moderniseras. Den är ett viktigt instrument för att ge barn och unga en bra start i skolan och för att garantera en utbildning av god kvalitet.

Studerande och elever med särskilda behov och deras speciella problem lyfts fram särskilt på gymnasienivån. Landskapsregeringen tar nu tag i frågan och söker lite nya vägar bland annat genom ett närmare samarbete mellan gymnasiet och folkhögskolan.

Ett stort problem i vårt samhälle för många grupper är att det är lätt att falla emellan olika serviceenheter och -former. Vi har många kommuner, landskapet, staten, föreningar och andra aktörer som ansvarar för människornas service och stöd. Det är inte alltid lätt att veta vart vi ska vända oss med våra behov och människor bollas emellan de olika aktörerna. För människornas bästa och för att vi ska ta till vara våra resurser på ett bättre sätt behövs mer samordning och samarbete.

Därför är projektet med ungdomens hus ett helt fantastiskt initiativ. Här tas konkreta tag för att göra livet lite lättare för många ungdomar. Det i sig innebär ytterligare ett steg mot ett mer hållbart Åland.

Samordning, samarbete och kompetenshöjning som planeras för vården och omsorgen om de äldre är ett annat gott exempel på hur Åland kan bli bättre genom att använda de gemensamma resurserna på ett bättre sätt. Ett kunskapslyft inom det geriatriska området behövs, allt fler blir äldre och människors livskvalitet och delaktighet i samhället kan förstärkas med gemensamma krafter.

Slutligen om skärgårdens behov av kommunikationer. Vi har nu pratat i åratal om kortrutt. Vi vet att skärgården inte överlever om vi inte ser till att vi kan upprätthålla en välfungerande trafik. Vi vet också att dagens trafiksystem är dyrt och blir svårt att bekosta på sikt. Eftersom vi också vet att utbyggnad av kortrutt kommer att minska driftsutgifterna, närma fasta Åland till skärgården, binda samman skärgården, skapa bättre förutsättningar för arbete och boende i skärgården måste vi komma vidare och konkretisera planerna. Och det gör nu landskapsregeringen genom att förverkliga östra Föglö.

Jag inledde med ett citat av Winston Churchill. Jag ska avsluta med ett annat citat av Churchill, som ju var en erkänt underfundig ordvändare.

Så när det gäller landskapsregeringens ansträngningar att få ordning på ekonomin och trygga ett bärkraftigt hållbart Åland vill jag påstå att vi ännu inte sett slutet på landskapsregeringens arbete. ”Det är inte ens början på slutet, men kanske är det slutet på början.”

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Vtm Eriksson beklagade sig över bristande kvalitet på KST-lagen och resonerade kring hur svårt det är att förverkliga den i praktiken.

Jag har fortfarande ett mysterium som bekymrar mig väldigt mycket. Varför väljer liberalerna att förverkliga KST-lagen som den ligger nu? Vi ser hur man från hela Åland vänder sig till oss och begär ett enat barnskydd för hela Åland, samtidigt väljer regeringen att låta KST-lagen som den ligger vara vägledande för det fortsatta arbetet. Varför driver inte liberalerna den linje som vi drev tillsammans i oppositionen, att lyfta över de här områdena till landskapet så att vi skulle får ett enat barnskydd? Varför har man övergett sin politik på det här området? Vi ska komma ihåg att också centern drev den här linjen och hade det som förslag före de gick in i den förra regeringen. Tittar man på det så har vi kanske till och med en majoritet eller åtminstone haft en majoritet för ett sådant förslag här i lagtinget och ändå väljer inte liberalerna att pröva den linjen. Det är ett stort mysterium för mig.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är inget mysterium, för det var en lag som lagtinget antog under slutet av den förra mandatperioden. Att börja riva upp befintlig lag när ett arbete är igångsatt, det är inte alldeles enkelt när man kommer in som ny i regeringen. Vi konstaterade att det här en lag som lagtinget antagit. Då var vi motståndare till det, nu försöker vi göra det bästa möjliga i enlighet med den lag som föreligger.

Sedan är inte hela den här processen klar. När det gäller alla olika reformer inom den kommunala sektorn så kommer pusslet att se annorlunda ut när vi har nått målet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det talas om parlamentarisk förankring, vilket förstås är värdefullt. Enda orsaken till att det är värdefullt är om man har en målsättning om att få ett långsiktigt hållbart resultat. Att arbetet ska leda till någonting som sedan kan hålla under många generationer regeringar, så att det finns en parlamentarisk förankring.

Men om man har en ambition, att man har bestämt sig för hur man vill ha det och man går in i parlamentariskt arbete, förankrar det och konstaterar att båda sidorna inte tycker lika, då är det ganska värdelöst att ha en parlamentarisk förankring.

Det som jag vill ge som vägkost är; vill man ha parlamentarisk förankring så måste också regeringen ha en öppenhet så att man kan nå ett resultat som är hållbart och gäller under långa tider.

Jag är glad över att Ungdomens hus ska vara konkret så att det inte blir någon samling för administrativa föreningar, utan att det faktiskt handlar om barnet i centrum.

Vtm Viveka Eriksson, replik

När det gäller landskapsandelsreformen så finns det en parlamentarisk grupp som har jobbat med reformen i många år. Nu går arbetet vidare in i lagstiftningsprocessen.

När det gäller kommunstrukturen så har det varit ett brett upplagt arbete där kommunfolk har varit involverade i otaliga seminarier. Kommunfolk har fått vara med och säga sitt, ålänningarna får säga sitt och lagtinget har vi flera olika tillfällen sagt sitt i olika debatter som vi har haft. Det kommer att bli kommundebatter i lagtinget, högst antagligen när utredarna kommer med sitt förslag och då kommer det att finnas utrymme för olika politiska diskussioner för att hitta en gemensam väg framåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, fru talman! Det verkar vara populärt idag att lägga åsikter i andras mun. Vtm Eriksson sade uttryckligen här för en stund sedan ”att alla partier här i lagtinget är för ett övertagande av beskattningen”. Visserligen är Åländsk Demokrati inte ett parti men en lagtingsgrupp och vi är inte för övertagande. Däremot har vi talat om att vi är för att behålla skatter på Åland eller att justera den summan som man har nu.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Tack för det påpekandet. Självstyrelsepolitiska nämnden, som är det utrikespolitiska organet här i lagtinget, fungerar gentemot landskapsregeringen. Landskapsregeringen kommer till självstyrelsepolitiska nämnden och förankrar sina tankar och planer. Min bedömning är att det i nämnden har funnits en stor enighet att man nu jobbar vidare.

Redan när vi i lagtinget behandlade redogörelsen för året före så skrev nämnden i den här riktningen och då hade vi också en debatt här i lagtinget. Men jag kom inte ihåg att ltl Toivonen då vid det tillfället protesterade mot de här tankarna. Det är noterat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vtm Viveka Eriksson lyfte igen bekymret med svenska språket mellan myndigheterna på Åland och i Finland och påpekade att det är kräftgång för svenskan i Finland. Det är helt riktigt.

Vi hade en debattkväll där landshövdingen påpekade att problemet kommer att öka i framtiden mellan myndigheterna. Hur och när tänker man säga stopp? Hur långt kan det gå att man bara pratar och påpekar detta mellan olika politiker? Var går gränsen för att landskapsregeringen säger stopp, att det här accepterar vi inte längre? Det får inte vara på det här viset. Det är dock Finland som ska stå för de här tjänsterna och se till att vi får en service för svenska. Vi bara pratar men vi kommer aldrig riktigt med något konkret, att här går gränsen. Vågar vi sätta ner foten någon gång och säga att nu är det tillräckligt?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag vill nog påstå att man i diskussioner med myndigheter på finska sidan säger stopp. Budskapet har framförts vid flertal tillfällen, att ansvaret ligger på rikets myndigheter. Det är inte längre Ålands sak, det är Finland som har åtagit sig att sköta självstyrelsen på svenska och det ligger på Finland att se till att klara av det.

När landskapsregeringen och lagtinget har gäster har vi varit väldigt tydliga i den här frågan och det vet jag att tidigare landskapsregeringar också har varit. Det här är en väldigt, väldigt svår process. Problemet är inte ovilja från finska myndigheter, utan problemet är att svenskan alltmera viker undan och försvinner och då har man inte de kunskaperna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det råder en väldig obalans i den åländska politiken för tillfället upplever jag. Precis som vtm Eriksson sade när det gäller revisionen och det parlamentariska arbetet så gör oppositionens representanter allt för att det ska bli så bra som möjligt för Åland.

När det gäller arbetet i självstyrelsepolitiska nämnden är det på samma sätt, vi hjälper till allt vad vi kan för att det ska bli bra lösningar för Åland och bra idéer ska komma fram från oppositionen. Vi försöker vara konstruktiva hela tiden, vi delar med oss av det vi kan och försöker förbättra saker och ting.

Samtidigt har centern riksdagsledamoten, vi har BSPC ordförande, vi har President i Nordiska rådet som också kan hjälpa till på olika sätt. Men här hemma, i den interna åländska debatten, här i Ålands lagting när vi diskuterar åländska frågor; lagframställningar, reformer osv. så är det blankt nej. Här är vi oinformerade, vi är okunniga och outbildade. Inte en millimeter har den här regeringen hittills kommit till mötes angående något förslag som har kommit från oppositionen. Det här är en obalans som blir ohållbar i längden om vi också ska ha ett fruktbart samarbete inom de externa frågorna.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Nu förstår jag inte riktigt det där? Obalans? Mellan majoritet opposition finns det alltid olika åsikter. De åsikterna bryts här i plenisalen, i utskotten, i nämnden och så har det alltid varit. Man har tyckt olika. Sedan har ändå regeringen regeringsmakten och måste föra saker vidare. Så har det varit under den tid som ltl Roger Nordlund var lantråd och när jag var lantråd. Man måste jobba vidare med frågorna.

Jag tror att det kan vara så att ltl Nordlund är ganska ny i oppositionsrollen och kanske mera känner av att det är svårare från oppositionsbänken att vara med och riktigt styra samhället.

Däremot när det gäller de så kallade utrikespolitiska frågorna, självstyrelsefrågorna, så har vi bra samarbete i nämnden. Men jag skulle också önska att vi utåt skulle ge uttryck för det. Tillsammans är vi mycket starkare, om vi talar samma språk.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Tack, fru talman! För det första vill jag göra en rättelse beträffande finansmotion nr 17. Vi har gett ett uppdrag åt landskapsregeringen som de aldrig kan förverkliga, att man i andra tilläggsbudget skulle komma med ytterligare sparåtgärder. Men den har vi redan klubbat så det ska vara tredje tilläggsbudgeten.

När det gäller det här budgetförslaget så borde man också fundera på om inte finansministern och lantrådet skulle få längre taltid än 15 minuter. Om jag uppfattade det rätt så blev till finansministern lite stressad här på slutet eftersom han blev uppmanad att avsluta. Det här är det viktigaste arbetsdokumentet under hela året. Jag tycker att finansministern ska ges utrymme att förklara den budget som finns.

Det här budgetförslaget tillfredsställer inte obunden samling eftersom det visar att likviditeten kommer att minska från augusti 15,6 miljoner euro till utgången av 2017 31 miljoner, enligt det här budgetförslaget. Det går neråt, det betyder att det kommer att bli upplåning slutet av den här mandatperioden och det är vi emot.

Jag hoppas finansutskottet tittar på de sparåtgärder och de förslag som vi har, att ge uppdrag åt landskapsregeringen att komma med ytterligare sparåtgärder.

Det finns utrymme ännu. Jag hoppas att det inte blir som i fjol, att i slutet av året köpte många avdelningar bara för att få budgeten att gå ihop, vilket kanske utbildningsministern Asumaa kan bekräfta att ifjol skedde sådant inom förvaltningen. Det bör inte ske. Där man kan spara så ska man spara. Det är viktigt.

Man bör titta på vad ÅDA kostar vårt samhälle. Vi fick inte in alla motioner på grund av att det blev lite strul och därför tar jag upp det. Vad har ÅDA kostat vårt samhälle? Finns det någon utredning på vad ÅDA har kostat hittills ekonomiskt? Hur ser det ut? Det här är viktigt i jämförelse med kommunstrukturerna. Landskapsregeringen klagar, det är viktigt med kommunstrukturreformen. Men titta när man slår ihop saker och ting, när landskapet tar över verksamheter så funkar det inte så bra. Det blir jättedyrt. Redovisa det gärna!

Om man jämför med kommunernas utgiftsökningar totalt sett; landskapsandelarna till kommunerna i jämförelse med driftsutgifterna, så har driftutgifterna för landskapet ökat mycket mera än vad landskapsandelarna till kommunerna har gjort. Och sedan säger man att vi måste ha en kommunstrukturreform för att det är mycket mer ekonomiskt. Men landskapet själv har inte kunnat göra det. Vem tror att det blir bättre när man slår ihop?

Jag har själv haft den förmånen av väljarkåren i landskapet Åland att bli invald i två olika fullmäktigen; dels i Saltvik och dels i Mariehamn. Tyvärr hedrar det inte Mariehamn på det sätt som Mariehamn för ekonomisk politik i jämförelse med en kommun som Saltvik. Fullmäktigeledamöterna i Saltvik gick mycket mera in för att man skulle vara effektiv och spara pengar. De gick in i varje moment och tittade. Det sker inte i stan. Jag vill jämföra dessa kommuner, så här kommer det att ske i fortsättningen när man slår ihop. Ansvaret blir mer diffust.

Det ser vi också på skatteprocenten, Lemland, Saltvik och Hammarland har de lägsta skatteprocenten på Åland. De är landsbygdskommuner. Den som får största samfundsskatten är Mariehamn, och skulle ha alla förutsättningar att ha den lägsta skatteprocenten på hela Åland. Varför lyckas man inte? Inte beror de på saltvikarna, lemlänningarna och hammarlänningarna, utan det beror på politikerna. Man har inte lyckats, man har använt pengarna.

Jag tycker att man bör titta på det här och inte säga att det kommer att bli så bra i landskapet. Kommunen har en strikt budgetering och sköter sin ekonomi extremt bra.

Vill man ha kommunreformer så låt kommunerna bestämma det. Men kom inte uppifrån och säg att nu ska vi slå ihop, som finansministern sade. Han sade att Sottunga inte ska finnas inför nästa val. Det är kommunen själv och ingen annan som ska bestämma vem de vill gå ihop med.

Landskapsregeringen måste också följa europeiska stadgan om kommunal självstyrelse som gäller här i landskapet. Kom ihåg den! Sätt er inte över den, för då går det fel, tycker jag. Det maktspråket ska ni inte ha. Acceptera att om kommunerna vill gå ihop så kan de göra det. De förutsättningarna ska finnas, det har funnits lagstiftning om det; ”morotspengar” för att gå ihop.

När det gäller utgiftssidan på ÅHS så tidigare när vi hade spörsmålsdebatt så tog jag upp arbetsplatsdemokratin. Vad är det som sker när man har 18 sjukdagar per anställd? Det är någonting som är sjukt inom sjukhuset. Jag hoppas att ltl Holmberg-Jansson är införstådd med att det inte alltid fungerar bra för de anställda. Det är inte rätt arbetsplatsdemokrati, man mår inte bra och det måste bli bättre. Kanske man skulle ta bort alla mellanchefer som finns där? Titta på det, för det är inte bra idag.

Vikariaten, som jag har tagit upp tidigare, den lagstiftning som inte finns någon annanstans, den kanske också strider mot unionsrätten. Man har haft vikariat i 20 år utan att få en ordinarie tjänst. Hur tror ni att de känner sig? Den som är över dig säger att du får inte kritisera för då får du inte förlängt vikariat. Sådant har skett, sådant kommer att ske och det är oacceptabelt i vår förvaltning idag. Privata näringsidkare får inte göra på det sättet. Men fortfarande blundar landskapsregeringen för det här. Jag hoppas att det blir ett slut på det. Det får inte vara så idag.

Näringslivet, vad har man här? Finansministern tog upp chipsen där man har vidtagit åtgärder. Var har man gjort i övrigt för jordbruket? Jag tog upp det i enkla frågor tidigare, vad man avser att göra. Näringsministern sade att man kanske skulle titta på det, man hade ingenting. Man har inte ändrat lånen.

Mjölkbönderna får lida idag för de sanktioner som EU har satt eftersom man inte kan sälja till Ryssland. Det är våra jordbrukare som lider för det, ÅCA lider. Ge nollräntelån, förläng amorteringstiden och ge också likviditetslån. Det bör man titta mera på.

Samtidigt har vi hårdare djurskyddslagsstiftning på Åland. Man bör göra som i Finland, som har varit ett föredöme i Norden. Ni som är med i Nordiska rådet borde ha uppmärksammat det. I Finland köper man finskt, eftersom man ska uppfylla de regler Finland har satt. På Åland har vi ännu tuffare. Det betyder att offentlig sektor ska köpa upp allt från Åland, och inte utifrån, när man gör upphandlingar.

Landskapsregeringen kommer att komma med en upphandlingslag det här året och det är jättebra, för det har jag efterlyst i många, många år. Det är ett bra förslag. Beakta det här när ni gör upp den! I Finland kommer man att ta in det i sin upphandlingslag det här året. Jag hoppas att landskapsregeringen också gör det.

Hur är det med tryggheten i vårt samhälle? Polisen behöver få mer resurser. Jag tycker att man bör utöka anslagen. Finansutskottet bör också höra polisen. Kan man uppnå de mål som man har satt? I landskapet har vi narkotika som tyvärr ökar. Det ökar enormt mycket. Narkotikan har gått ner i åldrarna och även spritmissbruk. När man får höra att det går ner i åldern tio år och att det finns mycket knark så är det något som är fel i vårt samhälle. Jag tror inte det räcker bara med ett ungdomens hus. Det är de som är innanför och de som jobbar med det som ska ges de resurser som behövs. Polisen bör också få resurser för att göra oss trygga.

Polisen har också ett tryck på sig som inte har funnits tidigare. Mycket går åt till tolkar och annat idag. Tolkningskostnaderna kommer att öka, vilket också beror på den färjetrafik som kommer till landskapet. Vi får ta stötarna när de kommer hit och den åländska polisen ska ta hand om dem i första hand innan de överförs till Sverige eller Finland, ofta är det till Sverige när det gäller kryssningsbåtarna.

Vi får aldrig glömma bort de fattiga på Åland som enligt tidigare utredning är cirka 2 000. De har inte så mycket att leva på, dit hör också pensionärerna. Man ska inte omhulda all annat runt om oss i världen om vi inte ser till att vi har allting i skick hemma. Har vi råd att göra det?

Vi hörde att man inte kommer att använda så mycket av penningautomatföreningens pengar i år eftersom mycket är återfört till budget. Det finns en kassa i penningautomatförening som ligger. Jag hoppas att man inte kommer att göra någon dum investering och använda pengarna till det. Pengarna kanske behövs för sociala ändamål i landskapet. Rätta mig om jag har fel, men det finns 80 miljoner i kassan. Man bör titta på hur vi kan ha det för att ha det bra på Åland, också de fattiga. Det finns människor som i vissa situationer faller utanför olika system och som har bara 5 euro om dagen att klara sig på. Det är inte så roligt alla gånger. Systemet faller ur ibland, beroende på var man är. Jag tycker att man bör ha en strategi.

Nu kommer någon att säga att jag ska komma med förslag. Det här är någonting som man måste titta på för alla de ersättningsformer som finns är ganska komplicerade. Men vi måste titta på den här delen.

Jag har haft en tanke med penningautomatförening, beroende på hur utvecklingen blir, att vi skulle ha en egen försäkring, sjukförsäkring och kanske också pensionsförsäkring som kan börja betalas in för framtida generationer. Den strategin kunde man titta på. Det beror precis på hur mycket pengar man kan få.

Den som var VD i penningautomatföreningen, när internetspelen började, hade en vision att kommunalskatterna kunde tas bort med de intäkter som har varit. Det fick ju faktiskt den utvecklingen, fast vi har inte använt pengarna på det sättet. Det beror precis på utvecklingen. Jag blir lite oroad över att man inte anser att ålänningarna själva kan sitta i styrelsen utan man börjar plocka in folk utifrån. Det finns då en risk att bolaget blir bortsålt eller någonting annat.

Sedan skulle jag också vilja höra socialministern angående avgifterna till ÅMHM. Avgifterna ska vara neutrala och lika låga som i Finland, men nu är de inte det, avgifterna är mycket högre. I det här budgetförslaget säger ni inte att avgifterna ska sänkas. Rätta mig om jag har fel socialministern, men om jag förstod det rätt så var det utlovat att det skulle göras någonting. I budgetförslaget finns ingenting om det här.

Vi har mera tillsyn här än vad man har i riket och det bör man titta på. Varför ska vi ha mera tillsyn här? Här har vi tillsyn medan man i riket har egenkontroll på företaget. Det blir en sned konkurrens som inte acceptabel. Vi ska inte göra det bara för att vi ska ha byråkrati.

I budgetförslaget finns ett trendbrott, antalet tjänster ökar. Budgeten saknas tjänstetablåer. Vi vet inte hur många tjänstemän som jobbar på de olika avdelningarna, det saknar jag i budgeten och det fanns förr. Jag kanske är för gammalmodig till den delen. Jag tror att det är viktigt när man fastställer en budget att vi alla, som sitter här och ska klubba den, vet hur många som jobbar, var de jobbar och vilka löner de har. Är det för mycket begärt? I kommunerna har man det. Det fanns alltid förr och då kunde man jämföra. Var tänker ni utöka tjänsterna? Ni ska införa lotteriinspektion. Finns det ingen annanstans som man kan spara? Ni tycker att den största reformen som ni har kommit med under året är 16-års åldersgräns för rösträtt. Jag är ju av annan åsikt och tycker att den tjänstemannen skulle kunna göra något nyttigare än att hålla på och jobba med sådant. Tack. Jag måste sluta här, tiden har gått ut.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Bert Häggblom talar mycket om sparande men ger inte många exempel på hur man ska spara konkret, utom att man ska satsa mera på polisen.

Regeringen jobbar ju med hela verksamheten så att vi kan spara på det som går att spara, men samtidigt inte göra dumma besparingar som förstör verksamheter med ogenomtänkta åtgärder. Har man det som ett rättesnöre, som vi har inom regeringsarbetet, så kan man inte bara säga att vi ska spara med så och så många procent. Man måste också specificera var man ska göra de här nedskärningarna.

Se bara på obundnas motion som kräver att vi ska spara ytterligare 5 procent på alla avdelningar; 5 procent färre lärare och 5 procent färre sjukskötare. Det jag önskar från ltl Häggblom är; var ska vi spara, vilka avdelningar ska vi skära i? Kom med någonting konkret och inte bara floskler om att det går att spara utan att säga hur.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Inom det privata näringslivet måste man gå in för att spara. Jag tror också att förvaltningen skulle klara sig med 95 euro istället för 100 euro i många budgetmoment. Det är inte svårt att göra det.

Jag saknar detaljerna i budgeten beträffande hur många tjänster det finns på de olika avdelningarna. Visst finns det sparutrymme, det är ju bara att prata med de anställda. De säger att det går, det används pengar till det och det och det går att ta bort eller köpa billigare.

Det finns också upphandling. När man gör upphandling så kan man göra det billigare. När upphandlades försäkringar senast i landskapsförvaltningen? När upphandlades telefontjänster? Det finns att spara, men det görs ingenting, bara noll.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Jag upplever starkt att ltl Häggblom har gått runt på gatan och plockat upp det missnöje som finns och står här och resonerar kring det, men utan att ge några som helst konkreta förslag.

Dessutom lämnar ltl Häggblom bort det faktum att landskapsekonomin och den kommunala ekonomin är tätt sammankopplade. Vi har ett landskapsandelssystem där stora överföringar går ut och vi har också tagit över kommunal sektor.

Låt mig ta exemplet ÅHS. Sedan bokslutet 2015 till budget 2017 har utgifterna ökat med 5 miljoner. Så det är ju inte så konstigt att landskapets utgifter ökar.

Ltl Bert Häggblom, replik

Om man ser på utvecklingen av landskapsandelar och utgifterna inom landskapsförvaltningen under tiden 2005 fram till 2014 så har det ökat mera inom landskapsförvaltningen. Då fanns ÅHS redan inom landskapet. Det är inte där som felet är, det är fel någonstans inom landskapsförvaltningen i sig. Landskapsförvaltningen har man inte samma sparkrav som man har ute bland kommunerna. Förklarar för mig varför man ställer jättehårda krav på andra verksamheter utom i centrala förvaltningen? Varför håller man den centrala förvaltningen bakom ryggen hela tiden, kontinuerligt?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Bert Häggblom tar upp Ålands Digitala Agenda som ett skräckexempel på hur allting blir dyrare när man vill förverkliga en politisk vision. Det är i sig en mycket klok politisk vision att samla exercis vad gäller den digitala revolutionen som vi befinner oss mitt i. När man lämnar den politiska vision, när det kommer till verkställigheten, så förlorar man greppet. Fel personer på fel plats alltför länge.

Jag stöder fullständigt ledamotens förslag på att man tittar lite på den kostnadsökning som ÅDA har medfört. Jag tycker att det är fel att verksamheter drabbas isolerat t.ex. ÅHS som har en våldsam kostnadsökning till följd av ÅDAs hantering.

Jag gläder mig åt en ny styrelse för ÅDA, är ny VD har presenterats i dagarna och allting är på rätt köl. Jag vill tacka finansminister Perämaa faktiskt för att han tog tag i styrelsefrågan tidigare i år. Det visar att det krävs handlingskraft hela tiden i den här frågan.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, ltl Jansson för erkännandet att mina påståenden var rätt. Jag vill också att landskapsregeringen utreder det här och redovisat vad ÅDA har kostar. Det är också bra för kommunerna för många kommuner har också åtagit sig att i ingå. Det blir en kostnadsökning där också.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Häggblom är väldigt skeptisk mot kommunstrukturen. Ålands näringsliv har återigen gjort en ordentlig markering kring vikten av en kommunstruktur på Åland. Ålands näringsliv består av både små och större företag, företag som är vana att leva i en konkurrensutsatt vardag och är vana att se över sina kostnader. Menar ltl Häggblom att en kommunstruktur inte sparar pengar? Menar ltl Häggblom att Ålands näringsliv är fel ute?

Ltl Bert Häggblom, replik

För det första hänvisar du till en intresseorganisation som saknar rösträtt i både kommunala val och i lagtingsval. Det är de enskilda medborgarna som har rösträtt. Till den delen bedömer jag inte det.

Ltl Holmberg hörde ju inte på vad jag sade. Jag är inte emot att kommuner slås ihop. Det är bara hur man gör det. Man kan ge instrumenten så att kommuner kan gå ihop och de instrumenten har funnits länge. Observera vad jag sade! Det är kommuninvånarna som ska fatta beslutet och inte Holmberg i Ålands lagting.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill ge en eloge till obunden samling och Bert Häggblom som föreslår att man ska minska kostnaderna ytterligare. Jag saknar också tyvärr konkretiseringsgraden vad man avser att spara på. Min fråga är: Vänder obunden samling kappan efter vinden från dag till dag? Hur funkar det här egentligen? Förra veckan röstade obunden samling för en utökning med 1 miljon på ÅHS budget. All heder åt Ålands Framtid i oppositionen som röstade med regeringsblocket då. Med obunden samling röstade ju för att budgeten skulle utökas och nu säger obunden samling att man ska spara 5 procent. Man kan inte ens stöda regeringen i en omröstning när det kommer till en konkret fråga. Vad avser ltl Bert Häggblom att man ska spara på om man inte ens tar den omröstningen i rätt riktning?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag hoppas att ltl Carlsson läser klämmen som den var. I en förvaltning som Ålands hälso-och sjukvård som har en budget på 88 miljoner, rätta mig om jag har fel, så finns det också att spara. Man kanske kan spara på olika sätt och där har vi kanske olika uppfattningar. Vi har sagt att vi stöder sparförslag, inte är vi emot detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Nina Fellman, replik

Jag undrar om ledamoten och juristen Bert Häggblom skulle kunna förklara vad exakt i den europeiska stadgan som skyddar en enskild kommuns gränser? Det som skyddas är en kommunal självstyrelse, som jag har uppfattat det. Kommunreformer har genomförts i alla nordiska länder, senast i Danmark där man rätt så drastiskt men med ganska god framgång slog ihop ett stort antal kommuner.

Sedan skulle jag vilja förtydliga; det är inte vi, dvs. landskapsregeringen, som inför en lotteriinspektion. Det var lagtinget som stiftade en lag utgående ifrån ett EU-direktiv om att en sådan ska inrättas.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Nu har jag inte stadgan framför mig men jag tror att det var artikel 5 i stadgan, men det kan vara fel artikel. Men den går ut på att kommunal självstyrelse ska beaktas. Det är kommunerna som ska bestämma om indelningen. Det är kommunerna som ska bestämma om det här och inte från regeringshåll. Om ni ger kommunerna förutsättningar, som jag hela tiden har sagt, så det är en annan sak. Men man ska gå ner och fråga, det är folket i kommunerna som ska bestämma hur de vill styra sig när det gäller kommunindelning, inte uppifrån. Så har det också varit i Finland, där har kommunerna gått ihop när det har folkomröstning i kommunerna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Ltl Häggblom talade om lantbruket. Det är bra att många värnar lantbruket, det gör också landskapsregeringen. Men jag tycker inte att jag hör några nya åtgärder som ltl Häggblom föreslår. Allt som har nämnts här är ju redan med i landskapets budget, alltifrån upphandlingslag, djurskydd osv. Det enda jag hörde var att landskapet ska agera bank igen. Det är länge sedan som jag från borgerligt håll har hört ett sådant uttalande. Är det verkligen det som ltl Häggblom menar? Eller ska landskapet ge garantier? Det är ju det som man gör på rikssidan. Vi menar att riket också har ansvar för de åländska jordbrukarnas inkomstskydd.

Har inte ltl Berg Häggblom något nytt att komma med? Jag lyssnar gärna!

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag kommer inte med något nytt när jag säger att man skulle sänka landskapslånen när man ger ut lån till jordbrukare. Lånen finns idag ännu. Det finns också räntestödsgarantier till den delen och att man medverkar till att dessa lån går ner till noll i dagsläget. Man ska också medverka till att jordbrukarna har möjlighet att få likviditetslån, precis som man har i Finland och i Sverige. De här möjligheterna ges. Jag hoppas att vi inte ska behöva se att jordbrukare måste gå i konkurs pga. den situation som de lever i idag.

Det är inte bara jordbrukare som drabbas, utan även entreprenörer som har levererat till dem. Jordbrukare har lidit oerhört mycket för att landskapet inte har betalat ut stöden som ska betalas ut. Det är beklagligt att ni inte får det att funka, för det är här som det inte har funkat just nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, talman! ÅHS har jobbat aktivt de senaste åren med att minska sjukfrånvaron. Jag anser, precis som ltl Häggblom, att sjukfrånvaron är alldeles för hög.

Vi har fått en redogörelse på att det inte alls är onormala siffror. Det är tyvärr så här det ser ut runt omkring oss inom den här sektorn. Men betyder det att det är okej att sitta still i båten? Absolut inte! Vi tänker på det här hela tiden.

Det jobbas nu med alarmgränser för tidiga insatser och målet är att förbättra frisknärvaron. ÅHS ser på möjligheter att samarbeta tillsammans med landskapsregeringen och ta fram ett gemensamt verktyg för att följa upp personalens välmående.

Vi kommer också att konkurrensutsätta företagshälsovården genom att upphandla tjänster för att utveckla tjänsteutbudet för de anställda inom ÅHS. Inom företagshälsovården ska också finnas möjlighet att gå till en arbetspsykolog och även få hjälp med fysioterapi.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det var ett bra svar som gavs här.

Däremot fick jag inte svar om arbetsplatsdemokrati samt att man tar reda på vad som är fel i organisationen. Jag brukar inte uppmuntra till konsulter men i det här fallet kan det vara bra att ta hjälp av utomstående. Det har inte varit bra att företagshälsovården har varit ”in house” inom sjukhuset. Man behöver titta på varför folk slutar inom ÅHS idag. Varför trivs de inte? Varför far de hellre till Sverige och jobbar? Det finns någonting som inte är bra i förvaltningen, i hela organisationen, och det bör ni titta på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har lite svårt att följa den röda tråden i ltl Häggbloms anförande. Det blir lite plock härifrån, lite plock därifrån, ibland foten ner där och sedan foten ner på andra sidan. Särskilt detta med kommunreformen förstår jag inte. Jag har uppfattat att ltl Häggblom är emot en kommunreform för att det inte finns någon ekonomisk vinst i det. Men å andra sidan sade han nu att han är för en reform, men han är emot sättet man gör det på. Var ligger egentligen obunden samlings samlade åsikt när det gäller kommunreformen? Vi som pratar om reformen pratar inte om den som ett ekonomiskt projekt utan som ett kvalitetssäkringsprojekt, att man ska kunna få starkare muskler, samla sina kompetenser för att trygga servicen, också på sikt, eftersom ekonomin sinar.

Ltl Bert Häggblom, replik

Ekonomin sinar? Det åländska samhället går ju bra, vi får ju mycket skatteintäkter. Det är bara frågan om hur vi använder dessa pengar, vilket jag tog upp här. Det är inte lätt att få fram information och därför kanske vtm Eriksson har den åsikten hon har. Landskapsförvaltningen kostar mycket mera än kommunerna. Kommunernas struktur är inte alls på samma sätt, de håller i pengarna bättre än vad man gör inom landskapet. Det visar ju att om man slår ihop kommuner så blir det sämre.

Sedan frågades efter vår uppfattning. De obundna har rätt att fatta beslut i de fullmäktige som de sitter. De som är för kommunsammanslagningar kanske finner att den kommunen ska gå ihop med någon. Det ska göras på kommunal nivå. Bert Häggblom ska inte stå i lagtinget och säga; ”så här ska ni göra”. Det är upp till kommunerna. Det är det viktigaste! I kommunerna ska besluten fattas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Häggblom jämförde tre kommuner med Mariehamn och nämnde vilken kommun som hade den lägsta skatten och var då också mest effektiv. Jag ser inte att den kommunen som har lägst skatt är den mest effektiva. Vi måste se vad Mariehamn producerar och erbjuder andra kommuner. Det måste vi vara medvetna om.

Det som ltl Häggblom kunde ha jämfört med är de mindre kommunerna som kämpar med sin litenhet och att klara av att erbjuda den service som man behöver.

Det är inte fel att landskapsregeringen har ställt krav på kommunerna på att uppnå en viss service för det har invånarna rätt till. Kommunernas litenhet räcker inte för att erbjuda det som man egentligen bör erbjuda.

Ltl Bert Häggblom, replik

Fru talman! Jag vet inte vilka kommuner ltl Winé avser som inte klarar av sin service? Då behöver han förklara att Sund, som han själv representerar, inte klarar av den servicen. Jag fattar inte varför inte Winé i sin kommun tar initiativet och säger att de vill slå ihop sig med en annan kommun i så fall.

Men många kommuner kan ju klara sig själva. Skatteprocenten är en viktig del i hur effektiv en kommun är. Ju mindre effektiv en kommun är desto högre skatter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Frågan om antalet personer som jobbar åt landskapet är intressant. Som bäst pågår en kontrollräkning av de siffror som har presenteras i budgetförslaget för lagtinget. Vi har redan hittat vissa dubbleringar. Jag vågar nog redan hävda att antalet landskapsanställda personer minskar. Vi ska presentera korrekta siffror.

Vi vill lägga resurser på att göra saker som verkligen påverkar vardagen för människor och omändra systemet så att vi ska få ett modernt personaladministrationsprogram som sköter sådana här saker av sig självt utan manuell räkning. Att sitta ner och räkna förbättrar inte vardagen för människor. Vi ska göra det bättre och presentera andra siffror.

Angående PAF, att vi har fått utomstående kompetenser i styrelsen betyder inte att vi kan sälja bolaget hur som helst.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är bra för finansutskottet att man tar reda på hur många anställda det finns i landskapet. Jag blev lite oroad när finansministern sade att de håller på att kontrollräkna och inte vet hur många som jobbar inom förvaltningen. Det ger inte ett trovärdigt intryck. Menar man tillfälliga tjänster eller fast anställa tjänster? Det borde vara klart hur många fast anställda det finns. Jag hoppas att vi i fortsättningen kan få en budget där vi vet hur många som jobbar på de olika avdelningarna. Jag hoppas att ministern kan lova det.

Beträffande den nya styrelsen för penningautomatföreningen så tycker jag att detta är fel signalpolitik. Jag tror att kunskaper om spelbranschen finns bland ålänningar och även bland utflyttade ålänningar. Den kompetensen, kunskap om spelverksamhet, såg jag inte att kom in i den nya styrelsen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffans, replik

Tack, fru talman! Ltl Häggblom sade att de som behöver resurser ska få det. De nuvarande kommunerna önskar få mera resurser som inte finns. Vilka kommuner ska då solidariskt avstå pengar till de kommuner som önskar mera? Är det de kommuner med lågt skatteöre eller de kommuner som får stora summor via landskapsandelarna eller ska de kommunerna få en högre summa från landskapet?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag vet inte vad ltl Straffas syftar på. Har han missuppfattat mitt anförande?

Jag sade att landskapsandelarna till kommunerna inte har ökat lika mycket som landskapsförvaltningen inom landskapet har bränt pengar. Jag sade aldrig hur mycket man ska ge i landskapsandelar. Jag gick inte in på systemet om kommunala andelar, det får jag ta upp i ett skilt anförande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen noterar att den anförda rättelsen, som ltl Bert Häggblom inledde sitt anförande med angående budgetmotion nr 17, är noterad i protokollet.

Ltl Gun-Mari Lindholm

Talman! Kollegor, bästa lyssnare! Politik är passion! Dagens politiska strömningar i världen ger en tydlig signal att vi ska tala med och lyssna till människors behov, vi ska ta del av deras vardag, känna till deras besvikelser och missnöje och framförallt göra något åt det! Det finns inte enkla svar på svåra frågor!

I oroliga tider är det viktigt med stabilitet och långsiktighet. En budgetdebatt ger möjlighet oss möjlighet att berätta vad vi vill, vad vi prioriterar utifrån våra olika perspektiv, våra ideologier, våra erfarenheter och kunskap inom olika områden. Hurdant samhälle vill vi ha?

Analyserar vi budgeten ur ett brukarperspektiv hittar vi guldkorn men också sådant som inte kommer att mottas med hurrarop.

För att känna tillit och framtidstro behöver samhället ha en god ekonomi, bygga på hållbara strukturer, andas öppenhet och vara inkluderande. Människor ska känna sig trygga!

Vi ska ha ett samhälle som är tryggt, modernt, ser nya trender, förebygger våld, samarbetar nationellt och internationellt för att motarbeta människohandel och annan kriminalitet men samtidigt ser den lilla människan, värnar småskalighet och allt det som är unikt med Åland.

Vi står inför fjärde generationens självstyrelselag som dels åtgärda oklarheter i behörighetsfördelningen som lett till HD-tolkningar som strider mot självstyrelselagens grundsyfte och dels förenkla överföring av behörighetsområden samt anpassa klumpsumman till dagens verklighet.

Omvärldsbilden med nya politiska strömningar med svag kännedom om självstyrelsesystemet och allt färre som kan svenska inom statsförvaltningen försvårar och utmanar reformarbetet. En annan viktig faktor nu och i framtiden är kunskapen i den speciella konstitutionella juridik som reglerar det åländska autonomibygget inom Finlands grundlags-, EU regelverkets och Genevebeslutets gränser. På Åland har vi kanske en handfull personer som behärskar den konstitutionella juridiken fullt ut, och kanske dubbelt så många i Helsingfors. Det är med kunskap vi kan argumentera och nå våra mål. Så det är dags att redan nu ta vara på och utbilda ungdomar i vår konstitutionella och folkrättsliga juridik för att lyckas i nästa självstyrelselagsreform.

Finlands ansvar att upprätthålla självstyrelsen på svenska förutsätter att statsförvaltningen fungerar på svenska. Nuvarande behörighetsuppdelning har skapat många delade rättsområden där både landskapslagar och rikslagar behöver tillämpas sida vid sida och som förutsätter en kontinuerlig dialog mellan tjänstemän i Mariehamn och Helsingfors. Den dialogen ska enligt grundlagen föras på svenska. Klarar statsförvaltningen av det idag eller i morgon?

Kanske vi ska fungera på engelska tillsammans, som vi redan gör i EU-sammanhang där många av våra lagar tar sin form. Vi förutsätts vara delaktiga i den nationella beredningen av direktiv som i praktiken undantagslöst går på finska. Det betyder att den behörighet lagtinget delegerat till Bryssel i det nationella direktivberedningsskedet flyttas till Helsingfors och försiggår på finska. Helt i strid med intentionerna för självstyrelsen, vars huvudsyfte är att bevara det svenska språket, kultur och lokala sedvänjor. Här borde självstyrelselagen anpassas så att EU-ärenden inte längre skulle anses vara utrikespolitik, då skulle direktivberedningen för Ålands del skötas på Åland.

Den s.k. sotereformen i Finland visar på hur regeringen i Finland kan urholka självstyrelsen genom att föreslå en sociallagstiftning, där Åland har behörighet, som skattefinansieras på ett sådant sätt att Åland inte har behörighet. Kort sagt ingen reform på Åland, men ålänningarna får vara med och betala för reformen i Finland.

Regeringen har satt hela Åland i rörelse. Det debatteras och diskuteras reformer och strukturer i så gott som alla kommuner. Reformer som ska trygga människors liv på lång sikt och vara ekonomiskt bärkraftiga. Förtroendevalda styrelser och fullmäktigen formulerar sina åsikter samtidigt som många medborgare fyller i enkäter om hur de vill att vårt samhälle ska vara format i framtiden.

Samarbeten formaliseras i syfte att det ska bli effektivare och mer rättssäkert.

Vi tänker alla på våra uppdragsgivare, medborgarna. Vi ska lyssna till vad representanter från stad, landsbygd och skärgård säger. Hur vill de att framtidens Åland ska vara strukturerat för att garantera fortsatt tillgänglighet till vardagens alla olika behov av service?

Vi lever längre, är bland de lyckligaste och mest välbärgade sägs det i statistiken och det stämmer säkert in på de allra flesta av oss men långt i från alla. Det är bl.a. beslut här i lagtinget som är avgörande för hur vi gemensamt upplever att vi har det bra.

Just nu ser vi ett upprop med nätverket för ungdomsarbete som initiativtagare för att ha ett barnskydd på hela Åland. Argumenten är just det vi talat om nämligen att tjänstemännen upplever ärendena så komplexa att de behöver varandras erfarenhet och kunskap för att göra ett så bra arbete som möjligt med tanke på barnens bästa.

Vi kan applicera samma tanke på flera områden. Ett stort och viktigt område är äldreomsorgen. Att oavsett om man bor, hemma eller på omsorgsboende, ska man känna sig trygg och älskad. Äldreomsorgen förtjänar ett särskilt omnämnande och jag återkommer till den under morgondagen då vi debatterar social- och hälsovård.

Något jag finner enormt glädjande är det matintresse som blomstrar just nu. Vi sätter Åland på tallriken. Vi vinner priser för godaste bröd, korv, kött vin och öl. Det är närproducerat, en del dessutom ekologiskt och närproducerat. Det är hållbart! Det är småskaligt och gårdsproducerat. Vi ser unga entreprenörer värna miljö, djur och natur. Driftiga småföretagare bildar kittet i åländsk ekonomi.

Även om vi idag har ett intensivt arbete som går i riktningen mot färre kommuner ska hela Åland leva. Utskärsbyar kommer alltid att ligga där de ligger och vikar och berg kommer alltid att vara där de är. Vi måste kunna säga att det ska gå att leva runt om på hela Åland.

Nu gäller det att vi tydligt visar vad vi vill. Att tydligt visa att skärgården är vårt fönster till omvärlden, till turister och hemvändande ungdomar.

För att möjliggöra samarbeten i ytterskärgården måste förbindelserna vara sådana att de binder samman skärgården och inte som idag är linjära. Det ska inte kräva två övernattningar i Mariehamn för en seglingbo som en lördag vill fara på begravning till Sottunga. Dessutom då man ser Sottunga från sitt köksfönster och distansen är knappa tre sjömil.

Våra barn och ungdomar är vår framtid. Trygga barn ger trygga vuxna. Ett öppet, inkluderande och mångkulturellt samhälle är helt naturligt för de allra flesta ungdomar vilket är viktigt att vi i ord och handling visar att vi arbetar för. Att alla har samma värde, möjlighet att öppet visa vem man älskar och vill dela sitt liv med oavsett kön eller etnisk bakgrund. Agera med omtanke och värde. Lev som ni lär!

Framtidens ledare kanske börjar som högskolepraktikant vid förvaltningen. Ger vi dem tillräckligt utmanande och intressanta arbetsuppgifter, trevligt mottagande, uppmuntran och visar oss intresserade av deras kunskap så kan de gott vara just de som återvänder hem och bär förvaltning och självstyrelsen vidare. Personalpolitikens utformning inom förvaltningen spelar en viktig roll inte minst vid rekrytering och att ta tillvara våra hemvändande ungdomar. Därför vill jag nu i likhet med tidigare slå ett slag för möjligheterna till och betydelsen av högskolepraktikantplatserna.

Arbetsvärdering och jämställda löner hör till personalpolitikens kärna vilket vi måste komma till rätta med inom en snar framtid.

Hemarbetet som många kvinnor utför ska värderas. Vi har sett förmåner bli pensionsberättigade, att man har möjlighet att få avlastning och lön för att vara vårdare av närstående. Många kvinnor som idag nått pensionsåldern har så låg pension att de inte klarar av att leva de liv de vant sig med. Vi talar om pensioner som ligger mellan 800-1 000 euro. De är kvinnor som burit ansvar för familj och barn och lågavlönade inhoppare i arbeten inom såväl omsorg som service. Det är en grupp som vi måste ha i åtanke då vi höjer avgifter och gör andra förändringar som blir avgörande för till vilken grad de kan använda sig av servicen.

Det är glädjande att hemvårdsstödet är kvar i sin nuvarande form. Det är väsentligt att vi politiker ger signaler att vi också värderar föräldrar som väljer att stanna hemma med sina allra minsta.

Vi ska uppmuntra till ett hållbart leverne med utrymme för vila, jämställdhet, till återvinning och omtanke om varandra.

Talman! Avslutningsvis vill jag lyfta ett ämne som tål diskuteras nämligen barn med särskilda behov och deras möjligheter till utbildning och framtida studier.

Möjligheten till anpassad undervisning är olika beroende av skoldistriktens ekonomi. Det vore bra om man i arbetet med förnyande av landskapsandelar kunde analysera och fördjupa sig i den problematiken. Alla barn och ungdomar ska ha samma möjligheter till undervisning på den nivå de behöver och utifrån deras behov. Vi har inte gymnasieutbildning för alla med anpassad läroplan och jag hoppas att vi kunde erbjuda den även utanför Åland. Insatser som riktar sig till ungdomar som hotas av utanförskap ska prioriteras. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Lindholm sade många trevliga saker i sitt anförande. Men en sak fick mig att reagera; tankegångarna att vi skulle börja umgås med de finska myndigheterna på engelska. Vi ska komma ihåg att själva grunden för självstyrelsen och Ålands statstillhörighet till Finland bygger på att den finska staten Finland ska kunna hantera Åland på svenska. Mot den bakgrunden tycker jag att det är väldigt olyckligt om vi börjar sända sådana signaler att vi accepterar att Finland umgås med Åland på engelska. Det kan vara ett fungerande sätt för våra myndigheter, men det innebär också i förlängningen att ålänningarna accepterar att man kan bli dömd i en finsk domstol på engelska. Jag vill varna för den här utvecklingen. Jag vill starkt ta avstånd från en sådan politik. Jag hoppas att var en olycka i tankearbete hos moderaterna när man förde fram ett sådant här förslag. Jag hoppas verkligen att moderaterna kan tänka över det förslaget en gång till.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Nej, även om det har varit halt flera dagar nu så har vi inte halkat i diket när det gäller den här frågan. Vi har lite olika intressen, ltl Axel Jonsson och jag och moderaterna. Vi har lite olika mål med vår retorik. Jag förstår att ltl Jonsson vill ha en sådan retorik som gör att vi ska skiljas åt på grund av sådana saker som inte fungerar, medan jag försöker hitta lösningar och vägar att komma i mål.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Det var mycket i ltl Gun-Mari Lindholms och moderat samlings tankegångar som jag kan stöda och som är helt i linje med mina egna tankar.

Men som ltl Axel Jonsson så är jag nog lite lätt förtvivlad om moderat samling nu lämnar svenska språket som ändå är en av hörnstenarna i självstyrelsen för att börja föra ett resonemang på engelska med Helsingfors. Det känns väldigt främmande. Det ska bli intressant att få höra senare under debatten hur dessa tankegångar har kommit fram. Det är ju ändå ett avsteg från det sätt som jag har uppfattat att moderat samling tidigare har diskuterat.

Jag vill ge ledamoten en eloge för att hon på ett tydligt sätt lyfte sotereformen, vilken visar på att den urholkar självstyrelsen på ett otillbörligt sätt.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det jag sade i mitt anförande var; ”kanske vi ska göra det”. Ni får gärna komma med andra inspel som ni tror att är mera framkomliga är än det som jag förde fram. Jag har inte hört något annat sätt att kommunicera på eftersom vi inte talar finska på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Fru talman! Jag vill tacka ltl Lindholm för det mest positiva och upplyftande anförandet idag. Det var riktigt, riktigt skönt att höra. När statsministrarna var här på möte i september så sade en av dem; ”och det som var så fantastiskt var att det var så god mat”. Precis som ltl Lindholm sade så väcker det en sådan stolthet och glädje när åländskt lantbruk presterar så väl både i kvalitet och i mathantverk. Det händer så mycket positivt och det är viktigt att säga det. Det sämsta man kan göra för den näringen, som faktiskt också har det rätt kärvt idag, det är att berätta om hur illa det är, hur tokigt det är, vad som krävs, hur tungt det ska bli och hur framtiden är mörk. Hur ska det hjälpa den unga jordbrukare som kanske vill ta över gården och satsa på framtiden? Så tack, ltl Lindholm för framtidstron!

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Tack för det. Jag måste också tillägga att jag tycker att det finns många och nu särskilt unga entreprenörer som hittar nischer som inte har tidigare funnits på Åland. Det finns många exempel där det verkligen har kommit fram en nisch och som är gårdsproducerad och som vi gärna besöker och köper produkter. Man brukar säga; ”det som av hjärtat är fullt så talar man”, men nu kan jag tillägga; ”magen är full av”.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Det var en fin beskrivning som ltl Lindholm gjorde över hur lång vägen över vattnet kan bli fast den är så kort. Sådana här beskrivningar behövs i debatten för att vi ska vidga förståelsen för de behov som skärgården har. Tack för det!

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Jag tror att det är viktigt att man beskriver det på ett begripligt sätt. Jag funderade på det här i helgen eftersom det var aktuellt då. Från mitt köksfönster tittar jag ut över fjärden och jag ser Skaje på Sottunga, men att komma dit tar två övernattningar och det är inte acceptabelt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Tack ltl Lindholm för ett intressant anförande.

Jag fastnade på frågan om ungdomarna som har anpassade läroplaner. Ltl Lindholm nämnde att det är beroende av skoldistriktens ekonomi. Jag tror inte det beror på ekonomin, utan mera hur man har valt att arbeta inom skoldistriktet framförallt inom högstadierna.

Däremot skiljer de sig åt mellan skoldistrikt när det gäller resurser till elevvården; speciallärare, skolkuratorer och skolpsykologer.

Jag håller med ltl Lindholm, vi måste lyfta upp barn med särskilda behov och kommunerna ett ansvar att komma in med resurser tidigare. Det ska inte få vara så att det blir utredningar och resurser först i högstadiet. Barnen behöver få redskap redan i årskurs tre eller fyra.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Ja, jag vet att socialdemokraterna och framförallt ltl Göte Winé vurmar för just den här gruppen elever.

Under arbetet med landskapsandelarna var vi med i referensgruppen, vi diskuterade det här och den här frågan lyftes också från socialdemokratisk sida. Det framgick med all sin tydlighet att det fanns ett ekonomiskt incitament, det förekom olikheter beroende på var man bor på Åland och så ska vi inte ha det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Jag ska kort presentera Ålands Framtids tankar och reflektioner kring det budgetförslag som ligger. Jag ska förhoppningsvis ge lite vägkost till finansutskottet som ska behandla budgeten.

Jag vill börja med att ställa en fråga: Är det någon som vet hur mycket pengar vi hade i kassan före finanskrisen kom år 2008? Några nickar. 170 miljoner hade vi i kassan.

Efter att den här budgeten har förverkligats, enligt förslaget, är det ungefär 30 miljoner kvar. Det kan få en att tänka till vart vi är på väg.

Krismedvetenheten verkar åtminstone ha ökat lite de sista åren. Regeringen har presenterat en tydlig linje för hur man ska vända det här. Gott så! Men vi kommer inte ifrån att vi spenderar 18 miljoner mera i snitt per år än vad vi har, om man ser på hur mycket likviditeten har minskat.

Om vi tittar på det här året så har vi höjda skatteintäkter med 16,1 miljoner. Det är mycket, mycket högre än de senaste åren. Sedan finanskrisen har vi fått ungefär 2,5 miljoner i ökade skatteintäkter per år. Nu ökar det alltså med 16 miljoner. Förutsättningarna är betydligt bättre det här året att faktiskt komma vidare i den ekonomiska politiken.

Nu är det inte sagt att det håller i sig i förlängningen, men det pekar åtminstone i rätt riktning vad gäller intäkterna.

Vi kommer inte ifrån att den ekonomiska självstyrelsen under finsk lågkonjunktur, som vi har upplevt nu, dränerar den åländska självstyrelsen och den åländska samhällsekonomin. Den slutsatsen har vi i Ålands Framtid dragit och det varnade vi för före finanskrisen slog till, att så här kommer att ske.

Tittar vi på den prognos som ÅSUB gjorde till Ålandskommittén i samband med att utredningen av de ekonomiska relationerna mellan Åland och Finland, så om man fortsätter med dagens system så kommer vi år 2025 att ha 280-300 miljoner euro i skatteintäkter. Skulle vi däremot leva på våra egna pengar så skulle vi ha 300-370 miljoner euro kvar i skatteintäkter. Alltså 20 till 70 miljoner mera redan om nio år från idag! Det är enligt en prognos förvisso, men det visar ändå en tydlig utveckling och trend som jag tycker att man borde ta fasta på och fundera över när vi utvecklar framtidens ekonomiska självstyrelse.

Varför, kära vänner, ska vi fortsätta att låta den finska staten dränera vår självstyrelse och välfärd och tvinga oss till interna splittringar här i lagtinget när vi ska införa olika sparåtgärder? Istället skulle vi stå enade mot Helsingfors och faktiskt driva en kraftfull självstyrelsepolitik, för det är det som dagens ekonomiska självstyrelse innebär.

Mot den bakgrunden kan vi absolut inte godkänna att göra oss ännu mer beroende av den finska statsbudgeten, vilket regeringen i Helsingfors nu föreslår med hälso- och sjukvårdsreformen. Därför är det oerhört bra att vi tycks vara hyfsat eniga i lagtinget om att vi inte kan godkänna en höjning av avräkningsgrunden med de här motiven.

Vi måste också ha modet, den dagen regeringen i Helsingfors eventuellt slår ett sådant förslag i lagtingets bord, att säga nej. Vi godkänner inte en höjning av klumpsumman med 60-70 miljoner som har diskuterats om man inte samtidigt går in och ändrar behörighetsfördelningen så att vi kan sköta den resterande delen av förvärvsinkomstbeskattningen. Vi ska komma ihåg att det faktiskt är en liten del av förvärvsinkomstbeskattningen som vi pratar om, 60-70 procent av förvärvsinkomstbeskattningen hanterar vi de facto idag genom kommunalbeskattningen. Det är egentligen ingenting dramatiskt som vi från åländsk sida föreslår och det måste vi stå fast vid.

Om det är så att något av de partier som nu har lovat att man inte kommer att godkänna ett sådant här förslag ändå faller för frestelsen att få en höjning klumpsumma med 60-70 miljoner euro, då kommer jag bokstavligen att äta upp min hatt här i lagtinget och om man sviker det löftet till ålänningarna. Jag hoppas verkligen att jag ska slippa uppleva det. Ålänningarna vore definitivt värda att vi kan stå på oss vad gäller den här reformen.

Vi kan inte låta regeringen i Helsingfors stjäla vår självstyrelse på det sättet som man föreslår idag.

Hur ska vi då konstruktivt göra för att nå framgång i det här arbetet? Jag menar att när regeringen nu träffar den finska regeringen nästa vecka så borde de egentligen ta fram ett färdigt förslag till proposition om en behörighetsöverföring och slå den i bordet. Jag förstår att det kan vara svårt att hinna få fram den på en vecka. Skulle vi ha gjort det taktiskt på bästa möjliga sätt så skulle vi haft förslaget färdigt på bordet och formulerat ett dokument eller en tydlig paragraf med vårt förslag om hur vi vill ha det, så att man på inga sätt kan missförstå budskapet från åländsk sida.

Vi kan väl ändå inte föredra att den finska staten tar fram det här förslaget åt oss eller lita på att de ska göra det. Det här årets händelser på den självstyrelsepolitiska fronten har visat att vi inte kan lita på att finska staten gör någonting åt oss gratis. Det här arbetet behöver vi göra själva. Det är bra att vi är hyfsat eniga i den här frågan, det borgar för framgång.

När det gäller självstyrelsepolitiken vill jag gå ner i några detaljer och visa på vi i Ålands Framtid prioriterar lite annorlunda än den här regeringen. Jag hoppas att man kan ta det här i beaktande framöver.

De senaste åren har vi gett nästan en kvarts miljon i filmpengar till ren och skär finsk historierevisionism, där åländska bönder på 1600-talet pratar finska och ondskefulla svenska präster och domare kommer till Åland och avrättar ålänningarna. Jag vill kalla det här för en självstyrelsepolitisk skandal, om vi ska vara riktigt ärliga. Vi bidrar till att skapa en bild av ett Finland som var förtryckt av Sverige under flera hundra år. Vi ger våra skattepengar till den här typen av filmer och det tycker jag att är beklagligt. Jag hoppas verkligen att man kan se över stödsystemet på det här området framöver. Det vill jag vara tydlig med.

Istället för att bidra till det här så vill vi att man lyfter språkrådet och inte bara beställer språkutredningar som man i princip har gjort den senaste tiden. Man ska faktiskt ta krafttag på basen av de rapporter och utredningar som har kommit och som visar att näringslivet upplever en mer och mer finskspråkig förvaltning på andra sidan Skiftet. Att man faktiskt bistår näringslivet i det arbetet, bistår dem att belysa de problem som finns, lyfta upp problemen i debatten och står för politiska påtryckningar och påtalar detta när det finns brister. Att faktiskt också våga initiera behörighetsöverföringar på de områden där det inte fungerar.

Ett krav för att självstyrelsen ska fungera är att man klarar av att leverera svenskspråkig service till ålänningarna. Klarar man inte av detta så får vi göra som vi har gjort under de senaste 100 åren; sköta det själva.

Istället för att satsa pengar på åka runt i Östersjön och delta i politiska jippon och evenemang som Almedalen och Suomi Areena så tycker vi att man borde prioritera de dagliga kontakterna i Helsingfors. Vi vill inte att man utvecklar medlen på det här området. Lägg bort Almedalen och Suomi Areena och se till att hålla resurserna intakta vid Ålandskontoret i Helsingfors. Det måste vara det dagliga politiska hantverket som ska vara prioriterat och inte den här typen av politiska jippon, som säkert också kan vara bra. Men ska man välja så ska man inte dra ner resurserna till Ålandskontoret i Helsingfors, speciellt inte när vi har en rekordlåg förståelse och välvilja gentemot Åland och självstyrelsen. Jag tycker att finansutskottet borde resonera kring detta. Jag hoppas att man tar sitt förnuft till fånga.

Vi borde också fundera på vår insats när det gäller att fira en 100-årig statsmakt som de senaste åren fullständigt ignorerat att de har en autonomi inom sina egna gränser.

Så klart ska vi gratulera det finska folket till 100 år av frihet och självbestämmande. Samtidigt borde vi lägga våra egna resurser på att uppmärksamma dem som kämpade för vår rätt till självbestämmande för snart 100 år sedan och som gör att vi har dagens självstyrelse, det om någonting borde vi uppmärksamma.

Samtidigt borde vi rikta en begäran till den svenska staten och påminna dem om sitt ansvar att se till att Ålandsöverenskommelsen efterlevs, istället för att börja prata engelska med den finska staten och ge upp kravet att de ska klara av kontakterna till Åland på svenska. Det tycker jag att ålänningarna vore värda, självstyrelsen framförallt om vi ska någon självstyrelse kvar. Vi kan inte acceptera en utveckling där kontakterna till Finland framöver ska ske på engelska. Det är själva grunden för beslutet om statstillhörigheten, det har vi alla partier varit överens om här i salen, och det måste respekteras.

När det gäller den ekonomiska politiken så borde vi kräva en tydligare borgerlig politik av den sittande regeringen. Det är tydligt att socialdemokraterna har fått sätta sin röda prägel på vissa områden i den här budgeten. Jag hoppas att moderaternas nästa partiledare visar att moderaterna faktiskt är moderater och inte ”socialmoderater”. Jag ska ge några exempel.

Istället för att på klassiskt socialistiskt manér köpa in markområden i offentligt ägo för Natura 2000-områden så borde man accelerera arbetet med att sälja ut de fastigheter vi inte behöver. Ärligt talat borgerliga kollegor: Vad ska vi göra med gamla sjöbevakningsstationer, hyreshus eller skärgårdsholmar? Det finns privata krafter som har betydligt bättre förutsättningar att utveckla de här områdena och fastigheterna än vad vi har här i denna sal. Det hoppas jag att vi kan vara eniga om. Det kunde dessutom bidra till att stabilisera den likviditet som vi ser att så kraftigt minskar, vilket jag var inne på i början av mitt anförande.

Vi borde införa mera rim och reson och sunt förnuft i debatten om framtidens kortruttssystem. Istället för att gå vidare med projektet västra Föglö som sparar 10-15 minuter, om jag minns rätt, i tid till en kostnad på ungefär 25-30 miljoner enligt de planer som har beskrivits, så borde vi reta ut rutten mellan Svinö och Degerby och spara lite tid men framförallt pengar som vi de facto inte har, om vi tittar på vår sinande kassa. Det skulle vara rim och reson i investeringspolitiken. Det om något vore moderat politik från infrastrukturministern. Jag vädjar att fundera noga på de besluten framöver.

Avslutningsvis vill jag rikta en stor eloge till ltl Roger Nordlund för hans tidigare replik som gick ut på att skapa större politisk enighet och laganda i Ålands lagting och mellan regering och opposition. Här kan dock både regeringen och centern själv klandras i viss mån. Man kunde försöka att anstränga sig lite mera för att bidra till att förverkliga detta.

Regeringens sätt att hantera PAF styrelsen ska vi diskutera på fredag. Jag tror att detta i kombination med den oro som man skapar ute i de åländska kommunerna leder till en olycklig splittring i det åländska samhället i tider där vi borde ena oss utåt mot Helsingfors.

Centerns kritik, att regeringen faktiskt försöker skapa den budget i balans som centern själv misslyckades med från finansministerposten förra året, blir lite märkligt i det här sammanhanget. Jag tycker att vi borde satsa på att höja varandras ekonomiska ansvarstagande i större utsträckning istället för att skjuta det i sank.

Ska vi lyckas skapa det bärkraftiga Åland vi alla så varmt pratar om så måste vi faktiskt ena oss, både internt och utåt. Vi måste lägga bort den politiska teatern i några minuter och plocka fram våra bästa kreativa öron, det är jag helt övertygad om.

Vi måste få ett stopp på vårt ekonomiska beroende av den sjunkande finskspråkiga ekonomin och inse att vi tillsammans kan åstadkomma den stabila ekonomi som vi alla är ute efter. Vi måste lita på oss själva och vår förmåga att finansiera vår självstyrelse, att ta hand om vår självstyrelse. Jag är övertygad om att ålänningarna behöver all konstruktivitet i detta nuläge och minsta möjliga splittring mellan oppositionen, regeringen, kommunerna och landskapet. Jag hoppas att vi alla kan anstränga oss till det yttersta för att bidra till detta. Tack, fru talman.

Minister Nina Fellman, replik

Jag tänker informera om att det åländska firandet av Finlands 100-års jubileum som har temat ”Tillsammans” utformas just precis kring Ålands roll i Finlands historia. Det handlar om hur en minoritet har bidragit till det finländska nationsbygget, hur det har påverkat att det finns två språk i landet och hur det har påverkat Finland att man inom sina gränser har en anomali, en självstyrelse som gör att man inte har full kontroll över territoriet. Exempel på programpunkter som vi kommer att jobba med är en uppsättning av Figaros bröllop med en åländsk text, ett program om hur karelska flyktingar som har kommit till Åland har bidragit till det åländska samhället och en kontrafaktisk diskussion om vad som hade hänt om Åland inte hade varit en del av Finland.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag hoppas att kansliminister Fellman förstår att det finns en problematik i att vi står i den här salen och diskuterar alla de problem som har varit på axeln mellan Åland och Finland under det senaste året och samtidigt bidrar och deltar i ett firande av Finlands 100-års jubileum. Det kan bli svårt att få förståelse för att vi faktiskt har stora utmaningar mellan Åland och Finland när vi firar en statsmakt som de facto har behandlat oss ganska ogint under det senaste året. Därför menar jag att det är otroligt viktigt att vi står på oss. I prioriteringarna när vi funderar på hur vi ska bidra till firandet ska vi artigt säga att vi uppskattar och vi gratulerar det finska folket till 100 år av frihet, men det finns fortfarande stora problem på axeln mellan Åland och Helsingfors. Vi får inte vara rädda för att påtala de bristerna också i de här sammanhangen, för annars bidrar det till att skapa en dubbeltydighet i vårt budskap utåt, vilket vore olyckligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Camilla Gunell, replik

Tack, fru talman! Till den senaste diskussionen kan man säga att ålänningarna är också finländare. Jag tror att många ålänningar vill vara med och fira och vi kommer att göra det på ett mycket bra sätt.

Ltl Axel Jonsson sade att det är socialdemokratisk politik att köpa in Natura 2000-områden och det förvånar mig något. Jag har alltid tyckt att vi är unika på Åland med självstyrelsen och kulturen men också med vår unika natur. Varför ska det vara så svårt att skydda naturen, unika växligheter och biotoper? Det har förvånat mig mycket under åren.

EU jagar oss för att vi har skött detta för dåligt. Nu gör vi en storsatsning här för att köpa in och se till att skydda de områden som vi behöver. Varför vill inte Ålands Framtid skydda den åländska naturen?

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är klart att vi vill skydda den åländska naturen. Men vi tror inte att marken behöver ägas av det offentliga. Det är det som vi menar med borgerlig politik. Vi menar att det här är ren och skär socialistisk politik. Jag förstår att man försvarar den från socialdemokratiskt håll.

Vi behåller anslagen för intrångsersättningar i budgeten, men vi vill inte ge några pengar för att köpa in markområden. Marken kan lika bra ägas av privata aktörer. Det är borgerlig politik, den står vi för och vi hoppas att moderaterna också kan börja fundera i de banorna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag delar ltl Axel Jonssons syn på att all formell kontakt med riksmyndigheter ska ske på svenska. Det håller jag med om.

Vad gäller tipsen om moderat politik så tackar jag för dem.

Jag undrar lite om Ålands Framtids politik. När det gäller kraftig självstyrelseutveckling och att jobba med den så ju kommunreformen av vikt i den frågan. Om man går in för en modell med en kommun på Åland så kan all kommunal service, all serviceproduktion flyttas till den kommunen; hälso- och sjukvård, skärgårdstrafiken osv. All serviceproduktion kan skötas och beställas av den kommunen vilket gör att lagtinget och landskapsregeringen kan fokusera på myndighetsövervakning, lagstiftning och självstyrelseutveckling. Varför är inte Ålands Framtid för att få den kraftigaste självstyrelseutvecklingen i kommunreform modellerna?

Ltl Axel Jonsson, replik

I den bästa av världar så vore det kanske så att om Åland hade en kommun så kunde man låta bli att fundera på hur den kommunala servicen sköts. Men vi ser på dagens debatt om den kommunala servicen att lagstiftningen hänger väldigt mycket ihop med ekonomin. Också med en kommun så skulle vi i Ålands lagting behöva ägna oss åt de kommunala frågorna och den kommunala servicen på Åland, det är jag helt övertygad om.

Jag tror inte att det är fruktbart att gå in för en sådan modell med motivet att vi kommer att kunna glömma den kommunala servicen och de kommunala prioriteringarna bara för att vi slår ihop Åland till en kommun. Tvärtom, med en utvecklad självstyrelse så skulle vi också här i Ålands lagting behöva ta ett stort ansvar för den kommunala servicen oberoende om vi är en kommun, sexton, sju eller fyra kommuner, det är jag helt övertygad om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Talman! Med anledning av anförandet så vill jag gärna veta; hur stora skillnader är det att göra de omfattande muddringar som behövs för att göra något åt farleden till Degerby i förhållandet till att bygga västra Föglö? Kan ltl Axel Jonsson tala om det för mig?

Ltl Axel Jonsson, replik

Vi har ofta i den här salen blivit beskyllda för att försöka var tekniska experter så jag tänker inte försöka vara någon teknisk expert heller i det här sammanhanget.

Jag är helt övertygad om att det krävs betydligt mindre insatser för att spränga en grynna och öppna farleden framom att bygga stora vägbankar och lägga ut det i det här sammanhanget. Jag är övertygad om att det inte krävs satsningar på 5-30 miljoner som har nämnts i de förslag som har presenterats hittills. Det kan jag svara kollegan Torsten Sundblom med all säkerhet.

Målsättningen med vår motion är att man ska titta på det här alternativet och försöka ta ner de överstora ambitioner man har haft i kortruttsplanerna hittills. Det skulle vara bra för att få kortruttsprojektet förverkligat. För om vi förstorar upp ambitionerna så medför det att vi skjuter de här investeringarna på framtiden för vi har helt enkelt inte pengar att satsa på det här. Vi kan dessutom undvika att gå till banken.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mikael Staffans, replik

Tack, fru talman! Jag hörde ledamoten nämna Nordiska rådet och svenska språket. Det är jättetrevligt, för i den nordiska familjen så pratar vi svenska. Vi pratar inte engelska annat än med islänningar, för de har ett språk som vi inte behärskar.

Jag gläder mig att vi försöker få den finska delegationen in på det svenska språket. Varje gång jag träffar en finsk delegat som har bristfälliga kunskaper i svenska så försöker jag stöda honom, och det tycker jag att vi alla borde göra. Vi ska stöda dem när de försöker prata svenska. Den nyss valda vicepresidenten har en väldigt bristfällig svenska, men eftersom vi puschar honom så har han bestämt sig för att utöka sina svenska språkkunskaper. Han håller längre och längre anföranden på svenska.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag är inte säker på att jag riktigt berörde det här i mitt anförande, men jag håller med kollegan Staffas. Det är klart att vi ska uppmuntra alla att prata svenska i Finland. Självklart ska vi göra det, samtidigt måste vi i kontakterna med den finska staten och myndigheterna kräva att servicen och kommunikationen ska fungerar på svenska. Det är själva fundamentet för hela självstyrelsen, vilket jag ville poängtera. Det är bra att vi tycks dela synen när det gäller kontakten med den finska delegationen i Nordiska rådet, det gläder mig. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Rätta mig om jag har fel, ltl Jonsson, men jag uppfattade det som att Ålands Framtid, via ledamoten, uttalade ett stöd för den ekonomiska politik som den här landskapsregeringen för. Det tackar vi för och det borgar för att vi småningom ska få ett brett understöd för det förslag som har getts.

 Angående fastigheter som ska säljas, landskapsregeringen har samma uppfattning som Ålands Framtid. Det finns många fastigheter som kan avyttras. När det gäller några av de förslag som nämndes i anförandet så har vi redan begärt mandat av lagtinget för att sälja, speciellt sjöbevakningsstationerna och arbetet pågår som bäst med att avyttra dem.

För övrigt har fastighetsverket haft sin uppgift i den här formen knappt ett år. Ny styrelse har tillsatts, VD har rekryterats och det här arbetet kommer bara att bli effektivare i framtiden.

Ltl Axel Jonsson, replik

Vad gäller den ekonomiska politiken så behöver vi uppmuntra varandra att ta allt ekonomiskt ansvar som vi kan ta. Därför stöder vi de flesta av de förslag som regeringen lägger även om vi vill gå längre i vissa frågor.

Jag hoppas också att regeringen kan ta till sig det och beakta de förslag som läggs så att man inte har en svartvit diskussion i finans- och näringsutskottet där endast regeringens förslag kan accepteras, utan att man också visar en välvilja för de sparförslag som vi tar oss tid att lägga från oppositionen för att få en ekonomi i bättre balans. Då jobbar vi gemensamt för den åländska ekonomin. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Ltl Jonsson för alltid fram privata alternativ för att minska den offentliga sektorn, i alla fall när det gäller landskapets ekonomi.

Tidigare här i ett replikskifte från oppositionen har jag fått höra att Ålands näringsliv är en intresseorgansation utan rösträtt och inte så mycket att ta hänsyn till. Nu undrar jag vad anser ltl Jonsson om detta?

Ålands näringsliv gick ju häromdagen ut med ett väldigt tydligt ställningstagande angående kommunstrukturen. Syftet var att regeringen Sjögren verkligen skulle lägga så mycket kraft bakom reformen som möjligt. Det finns väldigt stora inbesparingar och det finns också kvalitativa höjningar inom välfärden att hämta. Vilken är ltl Jonssons åsikt i den frågan?

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tycker definitivt att man ska ta intresseorganisationer och det som de för fram på allvar. Det svaret har inte kommit från mig i ett replikskifte.

Vad gäller kommunstrukturen så är det möjligt att det finns stora inbesparingar att hämta, men regeringen har fortfarande inte presenterat hur de tänker uppnå sådana inbesparingar. Det är ju det som är problemet i hela kommunstrukturreformen, man presenterar inte hur man kommer att uppnå de här inbesparingarna som sägs finnas där ute. Ska man spara på servicen? Vad tänker man göra för att komma i mål? Det är ju det som saknas i den här debatten. Man diskuterar antalet kommuner och vad som verkar trevligast på kartan, men man har inget fokus på hur servicen faktiskt kan förändras så att man kan uppnå inbesparingar. Skulle man ha fokus på det så skulle få en mycket, mycket bättre debatt om själva sakfrågan också här i lagtinget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Den här regeringen går in för ett bärkraftigt och hållbart Åland. Ett Åland som ska blomstra i ett bärkraftigt samhälle. Ett Åland som ska ha attraktionskraft för boende, besökare och företag. Allt går åt rätt håll.

Regeringen har kämpat med en budget som minskar på hållbarhetsgapet. Trumps seger i valet så innebär finansiell oro och osäkerhet om den globala ekonomin. Swedbank gick ut med ett pressmeddelande efter valet där de varnar för att det nu råder stor oro och för att resultatet i presidentvalet skapar en stor osäkerhet kring den amerikanska politiken, som då skapar en stor oro i världsekonomin framöver. Vad får det för konsekvenser för den finländska ekonomin som redan nu är hårt ansatt?

I budgeten så nämner man om handeln och dess utmaningar under den globala ekonomin, vad får då det för konsekvenser med Trumps politiska kampanjlöften som nu ska försöka uppfyllas? Vad har det att göra med Åland och vår politik? En hel del är jag rädd för.

Att nu Trump ska ta tillbaka jobben till USA, vad det innebär det i Asien, där ändå handeln har en viss betydelse för både det finländska och åländska näringslivet?

När vi pratar om den finländska ekonomin som styr mycket den åländska ekonomin så är det ändå en viss oro man har för hur Finland ska klara av den osäkerhet man ser för den globala ekonomin. Så igen får man lyfta upp svagheten med avräkningsbeloppet idag och Finlands ekonomi.

Även om klumpsumman ökat de senaste åren så är den ändå för låg gentemot den borde vara. Vi ser ju nu vad skattegottgörelsen ger tillbaks. Här blir det intressant att följa med Ålandskommittén och dess arbete där man sedan får se vad de kommer fram till. För trots allt så borde vi se hur vi kommer fram till att våra inbetalade skatter kommer tillbaka till oss tillgodo.

Socialdemokraterna ser nu i ett övergångsläge att vi får tillbaka mer av de skatter vi betalar in. Men vi måste få ett system som ger mer än vad vi får tillbaks idag.

Om man ska ta över skattebehörigheten så måste det sedan bli en fråga längre fram. Vi måste se hur vi gör med våra intäkter nu, vi har väntat länge nog. Just nu ser jag att ganska mycket är oklart om allt med sotereformen och vad det får för konsekvenser för Åland. När kommer det att sättas i bruk? Så vi får väl se i framtiden vad som händer och sker. Vi måste se vad vi kan göra för att höja våra intäkter.

Talman! Vårt näringsliv mår bra. Tack vare ett rikt näringsliv så har vi en sysselsättning vi kan vara stolta över.

Åland näringsliv skriver i sin trendbarometer: ”Orkla så var Åland ett fantastiskt exempel på samverkan mellan privat och offentlig sektor. Landskapsregeringen visade ett tydligt ledarskap tillsammans med privata aktörer, där man gemensamt fick fram en mängd åtgärder som på sikt gynnar Åland. Den kombinerade kraftsamlingen skapade ett unikt beslut i företagsvärlden. Samverkansprocessen bör lyftas som ett globalt exempel hur små samhällen kan agera för att på egen hand skapa förutsättningar för framtiden”.

Det har jag också hört när vi haft besök från Sverige och näringsminister Gunell förklarat åtgärdspaketet för att rädda chipsfabriken i Saltvik. De är imponerade över den handlingskraft när offentlig sektor och det privata samarbetar, och tycker fler ska ta del av det.

Även den hållbara utveckling som landskapsregeringen vill införa så får ett gott betyg av Ålands näringsliv. Där de ser att gott företagande och hållbart företagande till stora delar innebär samma sak. Det vill Ålands näringsliv bygga vidare på i samarbete med övriga åländska aktörer

Att vi har ett näringsliv som mår bra, gör att man jobbar vidare med en låg arbetslöshet där alla behövs. Just det är viktigt för Ålands socialdemokrater. Vi socialdemokrater värnar om en politik där alla ska ha köpkraft, vi behöver se var samhället ska gå in och stöda där det behövs som mest.

Därför, talman, så gläder skrivningen under AMS verksamhet att man underlättar för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden. Som jag jobbat att vi ska värna om dessa! Ålands socialdemokrater tycker detta verkligen är bra att vi nu jobbar med att få in även dem som haft svårt att få ett jobb.

Vi är tacksamma och lättade att de 700 000 sociala utbetalningar nu inte behövts skäras på, tack vare ökade inkomster från annat håll. Vi vill helst se en politik med medmänsklighet och vi vill se familjen och barnen i fokus.

Bl.a. har vi nu en tillgänglig sjukvård där vi går in för avgiftsfritt för barn till primärvården. Det är för oss socialdemokrater en viktig väg i vår politik om en skattefinansierad välfärd, vilket är vad vi Ålands socialdemokrater helst vill ha.

Nu vet vi att i ett regeringssamarbete så kan man inte få allt. Men att ge nu ge avgiftsfritt för barn under 20 år till primärvården är något vi länge velat se. Ålands socialdemokrater tackar ÅHS styrelse och deras arbete. Här går samhället in med ett stöd om en tillgänglig primärvård för barn under 20 år.

Ålands socialdemokrater har länge sett ett klart behov av en kommunreform. Vi vill se starka kommuner som ger en mer jämlik service och välfärd än idag.

När vi ser välfärden så bör se på en vad som står i regeringsprogrammet, utbildning åt alla. Vi värnar om skrivningen i regeringsprogrammet: ”Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till utbildning oberoende av förutsättningar”.

För den här regeringen är som det framkommer i den allmänna motiveringen att man måste se hållbara beslut. En hållbar politik där vi kan jobba för visionen: ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”.

Talman! I lördags hade vi vår partikongress där vi hade ett stort fokus på just de hållbara besluten. Man måste gå ifrån de som vi kallade för mandatbeslut, utan se mer långsiktiga och hållbara beslut.

Ser vi på sjukvården så är det nu dags att man kommer i mål med det vi socialdemokrater krävt, att man nu måste se hur strukturen för vår framtida sjukvård ska se ut. Ska inbesparingarna fortsätta så måste man ta beslut som är långsiktiga och hållbara och inte som sträcker sig över en mandatperiod. Det blir på sikt mer kostsamt för Åland.

Talman! Nu till något som verkligen är oroade för oss inom Ålands socialdemokrater och det är att vi får ökade klassklyftor. Vi håller på att få ett samhälle där vi får fler som blir bidragsberoende, då tänker jag på ensamstående med barn, enligt ÅSUB rapporten ”Ekonomisk utsatthet” som publicerades juni 2015.

Det är bra angående ÅHS avgifterna att man har avgiftfritt till primärvården för barn under 20 år, sänkt avgiftstak för barn under 20 år. Det vi gärna skulle vilja ha till är ett familjetak. Familjetak är ett högkostnadstak för barn till specialsjukvården. Nu är det inte med, men jag hoppas att det i framtiden övervägs att sättas in.

Vi socialdemokrater anser inte att barnen ska hamna i kläm över familjen ekonomi. Vi vill inte att barn och sjuka ska drabbas.

Att satsa på barn och unga är en fortsättning från förra regeringens familjepolitik. Att satsa på barnen är en investering i framtiden att undvika att grupper blir marginaliserade dels ekonomiskt, men om man ser på samhället och klassklyftor så kan vi också nämna grupper som har svårt att komma in i vårt samhälle och då lätt blir marginaliserade.

Vi från socialdemokraterna vill lyfta upp begreppet universell design. Universell design är ett relativt nytt begrepp för design framställd för universell tillgänglighet och användbarhet. Universell design omfattar lösningar för byggnader, produkter och miljö som är användbara för alla. Alla användare tillgång till samma användningssätt, identiskt närhelst det är möjligt, likvärdigt när det inte är det. Undvik att segregera eller stigmatisera några användare.

Talman! Med detta vill jag säga att vi måste se dem med funktionsnedsättningar, vare sig det är synliga eller icke synliga funktionsnedsättningar. Vi måste lyfta upp universell design som ett vanligt och självklart begrepp.

Talman! Att ha tillgänglighet i fokus ser vi Ålands socialdemokrater som en självklarhet.

En annan grupp vi vill lyfta upp är integrationen. Det är bra att vi tar ansvar och bidrar med att kommuner tar emot flyktingfamiljer, men det är första delen. Sedan gäller det att vi tar vara på dem som kommer. Att kommunen visar att man gör det för att man bryr sig om familjen och att de blir integrerade i vårt samhälle. Sedan måste vi se hur vi utvecklar svenska för inflyttade och där görs det nu en satsning som vi välkomnar.

Vi vill ha en allmän skattefinansierad välfärd framom en politik som är styrd av avgifter vilket gör familjer bidragsberoende. Minskade klyftor mellan människor är smart ekonomi.

Talman! Nu är vi med i en regeringskonstellation, för första gången i historien, som vill samma som oss nämligen att göra en kommunstruktur för ålänningarnas bästa. Nu gäller det för våra partier att ingjuta trygghet i förändring att tala om att reformen syftar på att stärka kommunerna, minska sårbarheten i ekonomi och trygga en god kommunal service över hela Åland. Ålands socialdemokraters vilja överensstämmer med över 100 socialarbetare som vill ha ett samordnat barnskydd.

Avslutningsvis, talman, för oss Ålands socialdemokrater så är det viktigt att ha en politik där tillgänglighet för alla är en självklarhet.

Vi ser en allmän skattefinansierad välfärd och man ska inte tvinga barnfamiljer till bidragsberoende. Det gör vi med sänkta avgifter och då ger familjer en större köpkraft. De pengarna går inte till dyra semesterresor, utan det går att höja livskvaliteten och ger familjer möjlighet till en större valfrihet i sitt inköp till t.ex. mat och kläder.

Vi vill trygga ålänningars rätt till fullgod service var man än bor och att gemensamt, solidariskt ta ansvar för varandra.

En politik där alla kan och få vara med, känna tillhörighet, en politik där vi lyfter begreppet universell design.

Med detta så vill vi lyfta fram politiken med medmänskligheten i fokus. Istället för att bråka om investeringar, skrämma upp folk om hotet om centralisering så ska vi lyfta upp våra medborgares behov och hur vi kan för dem ta beslut som är hållbara och ger en framtidstro.

Tillsammans kan vi jobba gemensamt för våra unga och om en framtid som ger våra unga en trygg, drogfri uppväxt. Att de ser mer möjligheter än hot. Det är vi som skapar attityder och främjar god uppväxt.

Vi tror på visionen att alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar. Vi som parti vill aktivt vara delaktiga och förverkliga visionen.

Talman! Detta är en budget där det ryms mycket. Tiden går, och nu har jag valt att bara ta upp det övergripande. Vi från lagtingsgruppen kommer att återkomma under debatten med detaljer. Tack.

Vtm Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Tack ltl Göte Winé för ett intressant anförande. Ledamoten är orolig över de klassklyftor som finns och det är jag också. Det som gör mig ännu mer orolig är den obefintliga politik som socialdemokraterna för och som eventuellt borde kunna återfinnas i budgeten. Det är ett väldigt svagt avtryck från socialdemokratisk politik.

Man pratar om tillgänglig sjukvård, javisst, men bara inom primärsjukvården. Man höjer avgifterna, man stänger avdelningar och man satsar istället 6,7 miljoner på att göra investeringar. Jag säger inte att det är fel, men det är inte den socialdemokratiska politiken som tidigare har först.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! I ett anförande blir regeringen beskylld för att föra socialdemokratisk politik, i annat replikskifte sägs att den socialdemokratiska politiken inte syns.

Som jag nämnde i mitt anförande så inom socialpolitiken fortsätter vi att satsa på barnfamiljer. Förra socialministern Carina Aaltonen lyfte ett bra grepp om familjepolitiken. ÅHS styrelse har tagit vid och jobbat fram att det nu är avgiftsfritt för barn under 18 år, även maxtaket för barn under 20 år har sänkts. Vi vill satsa på barnfamiljer. Vi vill också se hur det är för de ensamstående föräldrarna. Vi har börjat titta på vilka vi verkligen kan stöda som behöver stöd.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Winé bekymrade sig över ensamförsörjarna i sitt anförande. Den minnesgode minns säkert debatten vi hade inför förra lagtingsvalet där vi från Ålands Framtid konsekvent drev på om en förhöjning av ensamförsörjartillägget för att faktiskt rikta en konkret åtgärd till ensamförsörjarna. Socialdemokraterna valde då att gå in för ett förhöjt hemvårdsstöd istället. Man kom inte med några konkreta förslag på det här området nu. Vad kommer socialdemokraterna rent konkret att göra för den här gruppen? Vi har lagt tydliga förslag inom det här området som socialdemokraterna kraftigt har motarbetat. Vad kommer man att göra istället för att ge den här utsatta gruppen, som vi kan vara överens om att behöver åtgärder, bättre förutsättningar framöver?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Jag kommer väl ihåg när jag skrev detta så såg jag framför mig att ltl Axel Jonsson skulle begära replik och påminna mig om ensamförsörjartillägget. Vi satt också i samma utskott, ltl Jonsson och jag, och där hade vi upp förslaget om höjning av ensamförsörjartillägget. Då ansåg vi att ett sådant tillägg skulle medföra att andra bidrag skulle försvinna. Förslaget var inte tillräckligt berett. Det skulle ha fått för stora konsekvenser på annat. Vilka konsekvenser skulle ensamförsörjartillägget få på t.ex. bostadsbidraget? I mitt anförande nämnde jag att vi inte vill göra ensamstående försörjare till bidragstagare och bli beroende av bidrag. Vad kan vi göra för att sänka avgifter och därigenom höja deras köpkraft?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Som resultat av lagtingets arbete och landskapsregeringens arbete under den föregående mandatperioden tillkom kommunernas socialtjänst med mycket möda och stort besvär. Vi som var med om alla turer vet att det var svårt att hitta en modell som skulle vara tillräckligt gångbar. Vi åstadkom en lagstiftning.

Socialdemokraterna arbetar aktivt emot lagtingets produkt som säger att vi i första hand ska låta kommunerna bilda socialvårdsområden. Anser ltl Winé att det är okej att man försöker lägga krokben för lagtingets påbud om att det faktiskt är självständiga socialvårdsområden som ska ta hand om stora delar av den åländska socialvården i framtiden? Är det faktiskt korrekt att hantera en politisk produkt på det viset?

Ltl Göte Winé, replik

Tack, herr talman! Först vill jag påminna ltl Harry Jansson, som han säkert kommer ihåg, att socialdemokraterna inte ville ha det här. Vi ville inte att man skulle ge kommunerna den här holmgången som förekommer just nu. Jag kan inte hålla med ltl Jansson om att socialdemokraterna motarbetar det. Tvärtom, en socialdemokrat står just nu i stolen och pratar för det. Men vi har en vision och en målsättning om att vi helst vill se ett KST, ett barnskydd och det vill många flera än oss. Det kanske t o m i vår grupp finns olika vägar att gå. Vårt mål är klart. Susannegruppen tog fram ett otroligt bra koncept som vi borde ha pressat igenom i förr regeringen, men det fanns inte politiskt styrka till det från centern.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stephan Toivonen

Tack, herr talman! Ärade ledamöter, regeringsmedlemmar, så var det dags för det sista gruppanförandet, nästan på övertid, men några ord.

Det är lite knepigt att vara sist. Man vill ju ogärna upprepa alltför mycket. Jag tror att vi ser det här ur lite olika synvinklar, så kanske inte så mycket överlappningar ändå.

För ett år sedan höll jag mitt första anförande i detta lagting. Det behandlade budgetförslaget för 2016. Jag nämnde då lite skämtsamt att eftersom det var ett underskott på 17,6 miljoner så borde väl finansministern göra en ny version. Men jag lade även in en brasklapp om att jag var ny och det var kanske så här det fungerade.

Lite komiskt, efter två tilläggsbudgeter var underskottet ännu större. Det gick ju inte så bra det första året.

 I fjol visste vi att finansministern inte skulle genomföra den budgeten. Så var det då. Nu är vi en märklig situation. Nu vet vi inte heller om det är den sittande finansministern som ska verkställa den här budgeten.

 Budgeten, eller resultaträkningen, som man kallar den för, har denna gång ett underskott på 12,1 miljoner euro. Men vi måste påminna oss om att senaste år framkom underskottet inte ens i budgeten. Jag påpekade detta ett antal gånger, och det gläder mig att det nu är mer pedagogiskt så att man kan se vilket underskott det är.

När jag sedan inledningsvis läste den allmänna motiveringen så kunde jag redan på andra sidan läsa att landskapsregeringen beslutat att inte röra de sociala förmånerna som regeringen talade om i sin första tilläggsbudget, där man hade marknadsfört att skulle spara en massa.

Jag har ju några gånger i lagtinget ifrågasatt regeringens moraliska kompass. Tydligen har kursen nu korrigerats. Om det beror på vad jag sagt eller något annat, så det är svårt att säga. Men hur som helst så tycker jag att regeringen är värd en liten eloge för att den har kunnat ändra uppfattning, trots att ni fick ris från den andra sidan.

Jag tittar mera på budgetuppställningen än texterna. Min vana trogen så tittade jag på PAF. I fjol lade jag en motion om att man skulle sänka uttaget från PAF och inte ta ut hela årsvinsten. Jag fick en replik om att det skulle bli ännu större underskott i budgeten. Men jag noterar att i år har man gjort så som jag föreslog, dvs. minska uttaget, vilket är trevligt.

Jag brukar alltid titta på pensionsfonden där jag också kritiserade uttaget och sade att man inte skulle ta så stort uttag. Jag noterar samma sak där, att man in den här budgeten har minskat uttaget.  

Jag måste väl erkänna att det ibland kan kännas lite tröstlöst att vara i opposition, det kanske inte ändrar så mycket, men ibland ändrar det eller så är det bara slumpen.

Jag bläddrade vidare bland mina gamla motioner och såg att jag ju även lade en motion om att sänka internhyran för Guttorp och ÅMHM. Till min ytterligare stora glädje så kunde jag se att internhyran för Guttorp hade sänkts med 43 procent och för ÅMHM med 25 procent. En liten eloge även för detta.

Vi diskuterade ganska mycket pedagogiken i fjol. Speciellt vi som var nya hade svårt att hitta i budgeten. Det fanns ingen innehållsförteckning, men nu har man använt sifferstaten som en slags innehållsförteckning med sidnumrering. Det underlättar för oss som är nya. Det finns förbättringar att göra, men jag har tänkt försöka vara lite mera positiv i det här första anförandet. Men jag återkommer med ytterligare förbättringsförslag senare.

Om vi då återgår till att se budgeten som helhet, så är alltså underskottet nu 12,1 miljoner, som har diskuterats här tidigare.

Vi kan läsa redan på sidan 2: ”Med beaktande av de uppnådda sparmålen på övriga områden och avdelningar har landskapsregeringen beslutat att de sociala förmåner som också var föremål för inbesparingskrav inte rörs i denna budget”. Är det faktiskt de här besparingarna?

Lantrådet sade här idag; ”underskottet har minskat avsevärt, hårt och svårt arbete”. Finansministern sade; ”vi levererar en budget i enlighet med regeringsprogrammet”. Liberalernas gruppledare talade om tårar och svett. Är det faktiskt tårarna och svetten som har gjort att resultatet har blivit så mycket bättre?

Tidigare har det noterats här att klumpsumman har ökat med 3 miljoner och flitpengen med 14 miljoner. Dessutom får man tillgång till ytterligare 7 miljoner av PAF-medel. Det är nog den absolut största orsaken till att resultatet är bättre, för det är det.

Sedan har ni valt att inte visa överskott, vilket vissa här har påpekat att det egentligen kunde vara, ett överskott på 5 eller 6 miljoner. Orsaken till att man inte gör det är att ju man gjort två reserveringar; Vårdöbron och den geriatriska avdelningen på ÅHS. Om detta kan man ha olika åsikter.

Flitpengen för år 2015 blev 23 miljoner. Några år tidigare var den ungefär 8 miljoner. Vi har en mycket stor differens. Det framkom här att det var kapitalinkomster, samfundsskatter osv.

Det är bra att inte se det som en varaktig inkomst, utan helt enkelt göra de reserveringarna. Om detta är i enlighet med regelverket får vi säkert orsak att titta på i finansutskottet. Jag hoppas att det är det.

Orsaken till att det har gått bättre så här långt beror till väldigt liten del på regeringens arbete. Det oroar mig att man inte har så mycket sparmål. Det framkom att man inte ens vet hur många anställda det finns. Det framkommer att antalet anställda ökar osv. Det är nog regeringen som ska komma med sparförslagen även om vissa oppositionspartier också har kommit med sparförslag i de här motionerna, trots att det också finns tillägg. Mina motioner borde inte innehålla några extra kostnader.

Motionerna tänkte jag återkomma till senare.

I huvudsak håller jag idag med den linje som regeringen har i de här frågorna. Vi har ju sedan en debatt på fredag och då tror jag att jag har en annan inställning, men det är en senare debatt. Tack.

Minister Wille Valve, replik

Tack ltl Toivonen för det försiktiga och reserverade men ändå stödet.

Ledamoten ställer den retoriska frågan om det verkligen är tårarna och svetten vi ser i denna budget eller om det är någon form av trixande med siffrorna. Jag tänker inte ta någon närmare ställning till det, men jag är helt säker på att detta kommer att klarna i finans- och näringsutskottets behandling av budgeten. Faktum är att landskapsregeringen har jobbat målmedvetet och strukturerat uttryckligen med att få ned kostnaderna och öka intäkterna, vilket i kombination minskar det beramade hållbarhetsgapet. Jag påstår att vi är på god väg. Den allmänna inriktningen är sund.

Vad gäller mitt ansvarsområde så vill jag särskilt ge beröm till hur ÅHS, ÅHS styrelse och ÅHS ledningsgrupp men också varenda anställd har arbetat. Det har inkommit många konstruktiva och goda förslag från organisationen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Vi får hoppas att ministern har rätt inför framtiden. Jag talade om vad som fanns här i budgeten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Diskussionen avbryts här och fortsätter i morgon tisdag och inleds då med regeringskansliets område.

För kännedom

50      Godkännande av överenskommelsen med Republiken Korea om social trygghet

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 2/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande RP 12/2015-2016-s

Republikens presidents framställning RP 12/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 25 november 2016.

51      Komplettering av lagförslaget om vattenfarkoster

Landskapsregeringens lagförslag LF 15a/2015-2016

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 21 november 2016.

52      Ändrade avgiftsgrunder i vården

Landskapsregeringens lagförslag LF 6/2016-2017

Ärendet tas upp till behandling vid plenum den 21 november 2016.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls tisdagen den 15 november 2016 kl. 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil