Plenum den 14 september 2011 klockan 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 14 september 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 2

Meddelande. 2

Bordläggning. 2

1    En ny arbetsordning för Ålands lagting

Lagutskottets betänkande (LU 26/2010-2011)

Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2010-2011)

Bordläggning. 2

2    Energi från förnybara energikällor

Näringsutskottets betänkande (NU 9/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 20/2010-2011)

Bordläggning. 2

3    Ändring av tobakslagen för landskapet Åland

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2010-2011)

Ltl Åke Mattssons lagmotion (LM 5/2010-2011)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

Bordläggning. 3

4    Erkännande av yrkeskvalifikationer

Kulturutskottets betänkande (KU 6/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2010-2011)

Andra behandling. 3

5    Alkolås som kvalitetssäkring av person- och godstransporter

Lagutskottets betänkande (LU 24/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2010-2011)

Andra behandling. 4

6    Ny styrning av Ålands polismyndighet

Lagutskottets betänkande (LU 25/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 29/2010-2011)

Ltl Jörgen Strands m.fl. lagmotion (LM 4/2010-2011)

Andra behandling. 20

7    Ny kommunalskattelag

Näringsutskottets betänkande (NU 8/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 30/2010-2011)

Första behandling efter bordläggning. 21

8    Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

Föredras efter bordläggning. 37

9    Landskapsregeringens berättelse för år 2010

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2010-2011)

Föredras. 45

10  Mediepolitiskt program

Landskapsregeringens meddelande (M 4/2010-2011)

Föredras. 52

11  Kraftnät Ålands AB:s ägarstruktur

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 28/2010-2011)

Föredras. 52

12  Ungdomspolitisk handlingsplan

Landskapsregeringens svar

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 29/2010-2011)

Föredras. 52

13  Sänkt promillegräns

Landskapsregeringens svar

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 30/2010-2011)

Föredras. 52

14  Gullåsens inomhusluft

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 33/2010-2011)

Remiss efter bordläggning. 52

15  Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

Remiss. 52

16  Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland

Ltl Åke Mattssons lagmotion (LM 6/2010-2011)

Remiss. 52

17  Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

Remiss. 53

18  Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)

Remiss. 53

19  Försök med havsbaserad solenergi

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)

Remiss. 53

20  En åländsk nationalpark

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

Remiss. 53

21  Nationalfond för natur- och kulturarv

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

Remiss. 53

22  Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)

Plenum slutar. 53

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.

Meddelande

Plenum kommer att avbrytas idag vid 14-tiden för att bereda talmanskonferensen möjlighet att sammanträda.

Bordläggning

1      En ny arbetsordning för Ålands lagting

Lagutskottets betänkande (LU 26/2010-2011)

Talmanskonferensens framställning (TMK 2/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.9.2011. Godkänt.

Bordläggning

2      Energi från förnybara energikällor

Näringsutskottets betänkande (NU 9/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 20/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.9.2011. Godkänt.

Bordläggning

3      Ändring av tobakslagen för landskapet Åland 

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 16/2010-2011)

Ltl Åke Mattssons lagmotion (LM 5/2010-2011)

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 39/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.9.2011. Godkänt.

Bordläggning

4      Erkännande av yrkeskvalifikationer

Kulturutskottets betänkande (KU 6/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 27/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 19.9.2011. Godkänt.

Andra behandling

5      Alkolås som kvalitetssäkring av person- och godstransporter

Lagutskottets betänkande (LU 24/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 24/2010-2011)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Till grund för behandlingen ligger lagutskottets betänkande. Eftersom utskottet har föreslagit att lagförslaget ska förkastas kan det under diskussionen väckas förslag om att framställningen läggs till grund för behandlingen. Väcks inget sådant förslag, förklaras andra behandlingen avslutad efter det att diskussionen avslutats.

Diskussion.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Som jag sade i första behandling så tycker vi från obunden samling att införandet av alkolås skulle vara en åtgärd för att motverka rattfylleri. Det är en sakfråga som vi i olika former har drivit på sedan 2004. Vi tycker att det skulle vara synd att nu förkasta den här framställningen i dess helhet. Däremot är vi eniga med övriga partier och med lagutskottet om att det är fel att införa det bara för en viss typ av lastbilar och inte för alla.

Det skulle vara skäl att i det här skedet införa alkolås för persontransporter, i taxin och bussar där man har människor i lasten. Det är mycket enkelt att göra det. I framställningens 6 d § 1 mom. första meningen sägs: ”De fordon som den som söker trafiktillstånd ska använda i yrkesmässig trafik ska senast tre månader efter beviljat trafiktillstånd vara försedda med alkolås”. I den meningen skulle vi efter yrkesmässig trafik lägga till: för personbefordran. Då blir det; ”ska använda i yrkesmässig trafik för personbefordran ska senast tre månader efter beviljat trafiktillstånd vara försedda med alkolås”. Då skulle man uppnå att samtliga trafiktillstånd som beviljas, eller linjetrafiktillstånd enligt samma lag som gäller personbefordran, där skulle man ställa de här kraven i det här skedet.

Detta kommer jag att föreslå i detaljbehandlingen förutsatt att lagtinget röstar för mitt första förslag och det är att läggas landskapsregeringens framställning till grund för behandlingen, vilket jag, herr talman, härmed föreslår.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Jag ber att få understöda ltl Sundmans förslag.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Under diskussionen har ltl Danne Sundman understödd av vtm Gun-Mari Lindholm föreslagit att framställningen ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling.

Ärendets sakliga behandling avbryts därför och beslut fattas med anledning av ltl Danne Sundman förslag. Jag ber de följande talarna inskränka sina uttalanden till det väckta förslaget. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Omröstning kommer att verkställas. De som omfattar att lagutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen röstar ja. De som anser att framställningen ska läggas till grund för behandlingen röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Lagtinget har beslutat att lagutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen.

Nu fortsätter ärendets sakliga behandling. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Talmannen konstaterar att utskottet föreslagit att lagförslaget måtte förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets tredje behandling. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Andra behandling 

6      Ny styrning av Ålands polismyndighet

Lagutskottets betänkande (LU 25/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 29/2010-2011)

Ltl Jörgen Strands m.fl. lagmotion (LM 4/2010-2011)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Även i detta ärende kan det läggas förslag om att framställningen eller lagmotionen ska läggas till grund för behandlingen.

Diskussion.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Vi har informerats här i lagtinget under behandlingen av det här ärendet att inom polisen, polisdelegationen och landskapsregeringen har det förts årslånga diskussioner om förändring av organisationen, tillsättande av polisstyrelse och flera andra åtgärder för att få vår polismyndighet att fungera så effektivt som möjligt, inom ramen för givna resurser.

Landskapsregeringens framställning var begränsad till denna del. Den gäller huvudsakligen tillsättande av polisstyrelse. Därför valde vi för vår del att lägga en kompletterande lagmotion så att även organisationsfrågorna skulle kunna lösas relativt snabbt.

Lagutskottet har i behandlingen valt att säga nej till polisstyrelse av dem motiverade underlag. Det godkänner vi, visserligen med det långa tänder, men vi accepterar att en polisstyrelse nu inte kommer till stånd. Inte minst eftersom man inom polismyndigheten och personalen tycker att det finns många oklarheter i sammanhanget.

Däremot när det gäller organisationen av polisen, som idag styrs av 1 § i polislagen som landskapsregeringen i sin framställning inte öppnade, så finns det en stor enighet inom organisationen att det här borde ha varit gjort redan. Det bör göras snarast. Någon möjlighet till det finns inte utan att ändra 1 § i lagen som ganska detaljerat reglerar polisens organisation. Det sägs: ”verksamheten bedrivas inom en ordnings-, brottmåls- och kansliavdelning”. Det är bekymmersamt. Det innebär att utan lagändring kan man inte göra de här förändringarna och därmed förbättra polisens arbetsklimat och verksamhet såsom också revisorerna har understrukit att är nödvändigt. Därför föreslog vi i lagmotionen att man skulle stryka de här detaljreglerna i 1 § när det gäller organisationen och ge landskapsregeringen fullmakten att i en förordning närmare bestämma om polisens organisation.

Såsom jag ser det kommer en ny framställning att tidigast kunna träda i kraft 2013, om långt över ett år. Det är väldigt olyckligt för polisen på Åland om man får en sådan situation att man inte kan göra de här organisatoriska förändringarna nu i början på 2012. En förändring som alla är överens om att behöver göras, inte minst internt är man överens om det, vilket är glädjande och samtidigt lite ovanligt att man är så pass ense, såsom vi nu är informerade om åtminstone.

I anledning av detta, herr talman, och den tidsutdräkt det kommer att innebära om vi inte gör som vi föreslår när vi nu har chansen, så föreslår vi att motionen läggs till grund för den fortsatta behandlingen. På det sättet kan vi godkänna möjligheten till organisationsförändring, som nästa landskapsregering ska ge sitt välsignade åt i en förordning.

Medan till de övriga delarna av lagmotionen avser vi inte att föreslå att den godkänns. Där böjer vi oss inför lagutskottets behandling helt och hållet. Man kan föra ett resonemang kring varför inte lagutskottet har tagit den uppkastade bollen för organisationsreformen. Vi sitter inte med i lagutskottet så vi har inte något svar på det. Vi har hört att man kanske i den brådska som var i behandlingen av det här ärendet inte särskilt ägnat det här så mycket tid. Nu har vi chans i plenum att möjliggöra den här organisationsförändringen. Tack.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Som ersättare i lagutskottet har jag haft nöje, höll jag på att säga, att närvara under delar av behandlingen av den här framställningen. Det har nog inte varit ett nöje på det viset. Det har framgått vilket hastverk den här framställningen är och vilka brister det finns i hanteringen av Ålands polismyndighet. Det spär tyvärr på mina farhågor som jag hade i remissdebatten.

Nu är det som det är. Man får konstatera att det här inte har lyckats. Det är verkligen motiverat att den här framställningen förkastas, för det finns många saker som är direkt felaktiga och olämpliga. Detta t.ex. att en minister ska vara ordförande, det kan skapa oönskade bindningar, samt formuleringen om kompetensen hos styrelsen. I någon mån skulle det ha retts upp med lagmotionen som moderaterna har lämnat in. Men det är lika bra att man får fundera på detta ett varv till.

Sedan finns det också mycket andra oklarheter om polismyndigheten som har kommit fram inte bara i hörandet kring detta utan också i andra höranden i lagtingets utskott. Det står klart för var och en att det här är någonting som man måste ta på större allvar. I remissen sade jag att det här måste anses vara en av de viktigaste verksamheter som vi har under självstyrelsen. Då måste man hantera det på ett seriösare sätt.

När det gäller brister i lagstiftningen så är det som ltl Roger Jansson nämnde att man har en organisation fastställd i lag och inte kan ändra den utan att ändra lagen. Till den delen så ber jag att få understöda ltl Roger Janssons förslag om att vi skulle göra den ändringen nu. Jag understöder också att lägga lagmotionen till grund för behandlingen. Vi har också erfarit i hörandet att det finns ett färdigt förslag. Det är bara trycka på knappen. Det som behövs är att man får den här förordningsfullmakten.

Sedan finns det också andra brister som är relevanta i den här framställningen. Man har inte heller tillräckliga förordningsfullmakter att utfärda direktiv och andra tillämpningsbestämmelser, som polisen behöver för att göra sitt arbete. Den förordningsfullmakten är jätteviktig att få till så att man kan hjälpa polismyndigheten med de regelverk som de efterlyser för att göra sitt arbete. Likaså där är arbetet långt gånget, men de har fallerat på bristen på förordningsfullmakt i polislagen. Det kan vi tyvärr inte reda upp här, men det måste ha absolut högsta prioritet redan för den här regeringen, det kan man inte ens lämna till nästa regering. Det måste finnas på det nya lagtingets när man kommer den 1 november. Men det här kan vi i alla fall hjälpa till med. Det är synd, när det finns en polismyndighet med en personal som verkligen vill göra sitt jobb på ett seriöst och korrekt sätt, att man inte kan lyssna på dem och hjälpa dem i större utsträckning. Gjort är gjort, nu försöker vi åtminstone med den här detaljen, tycker jag. Tack.

Talmannen

 Ärendets sakliga behandling avbryts eftersom understött förslag har kommit om att lagmotionen ska läggas till grund för behandlingen.

 Ärendets sakliga behandling avbryts därför och beslut fattas med anledning av ltl Roger Janssons förslag. Jag ber de följande talarna inskränka sina uttalanden till det väckta förslaget. Begärs ordet?   

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Förslaget att man skulle ändra på 1 § och göra det möjligt för landskapsregeringen att i landskapsförordningen skriva bestämmelser om den här organisationen är säkert en bra idé. Men det är ändå lite lösryckt ur ett större sammanhang.

Polisen är indelad i en ordningspolisavdelning, kriminalavdelning och en administrativ avdelning. Så sägs det paragrafen. Det här handlar mer om praktiska frågor för polisen. Man är anställd vid kriminalavdelningen eller ordningsavdelningen och då blir personalresursen inte tillräckligt flexibel. Man försöker inom polisen att använda sin personal flexibelt att de som jobbar inom kriminalen kan hoppa in inom ordningspolisen osv. Man menar att den nuvarande bestämmelsen försvårar och så är det säkert. Men det är ändå en del i ett större sammanhang som är mera betydelsefullt.

Talmannen

Nu måste vi inskränka oss till förslaget om vad som är grund för behandlingen. Sedan fortsätter den allmänna debatten, beroende på hur den omröstningen utfaller.

Ltl Barbro Sundback

Grund för behandlingen är väl den här motionen och förslaget att vi ska rösta om punkt ett.

Talmannen

Nu gäller det att uttala sig om framställningen ska vara grund eller motionen ska vara grund.

Ltl Barbro Sundback

Det här övergår min formalistiska kapacitet.

Talmannen

Sådan är proceduren.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tycker att det är befogat att lägga den här motionen till grund för behandling. Det här må vara en lösryckt detalj. Men efter att jag har hört i utskottet, som jag inte kan inte yppa här, vilka följder det har för polismyndigheten att det här inte kan göras så är jag beredd att göra vad man kunde tycka är ett undantag i normalt parlamentariskt arbete. Det här gör att det får följder för utredningar och vissa brott som vi säkert alla här vill prioritera att kan utredas och att polismyndigheten kan använda sina resurser som man vill för att göra jobbet på bästa sätt. Därför är jag för att vi tar den här vägen för att göra det här snabbt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Varför den här motionen bör ligga till grund så för mig är det här ren praktisk politik. Kan man göra en organisationsförändring så kan man bättre nyttja resurserna. Bekymret idag är att kategorier som barnskyddsärenden, drogärenden och liknande inte får tillräckligt med resurser och man kan inte göra förändringar i organisationen. För mig är den frågan hemskt enkel.

Talmannen

Behandlingen avbryts för att fatta beslut om vilket dokument som ligger till grund för behandlingen. Jag upprepar: Ltl Roger Jansson, understödd av ltl Danne Sundman, har föreslagit att lagmotion nr 4/ 2010-2011 ska läggas till grund för ärendets fortsatta behandling.

Omröstning kommer att verkställas. De som omfattar att lagutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen, röstar ja. De som anser att lagmotionen ska läggas till grund för behandlingen röstar nej.

Kan omröstningspropositionen godkännas?

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag ber om öppen omröstning i detta behjärtansvärda ärende.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Jag ber att få understöda förslaget om öppen omröstning.

Talmannen

Öppen omröstning har begärts och vunnit understöd och kommer således att verkställas. Jag ber ledamöterna Sjölund och Gunell att biträda vid rösträkningen.

Upprop.  

Omröstningen har givit vid handen; 18 ja-röster, 8 nej-röster och 4 frånvarande.

Majoritet för ja. Lagtinget har beslutat att lagutskottets betänkande kvarstår som grund för behandlingen.

Diskussionen fortsätter.

 

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tycker att det har varit intressant den här mandatperioden att sätta sig in i polisens arbete och deras organisation. Trots att jag har varit med så länge med i lagtinget så har jag inte känt till verksamheten särskilt väl. Av olika skäl har jag varit på flera, tre eller fyra, studiebesök hos polisen den här mandatperioden. Jag var där på besök alldeles nyligen. Jämfört med det första besöket till det besöket som jag gjorde så sent som igår, så tycker jag att det ändå har skett en stor förändring. Personalen är nu fulltalig, kompetensen är hög och det lär vara en följd av att det är svårt att få jobb för poliser på fastlandet, åtminstone jämfört med här. Man kan visa upp en välutbildad och kompetent poliskår. Det verkar också mer harmoniskt på arbetsplatsen. Man ser att man har klarat av alla de anmälningsärenden som man hade 2010. Det finns ett nytänt hopp i organisationen om att det ska bli bättre.

Det finns däremot ingen som gråter över att det här förslaget om en ny styrelse förkastas. Man önskar sig en större klarhet styrelsens roll och det har inte landskapsregeringen lyckas med den här gången. Det allra viktigaste är att man tar det på allvar som sägs att det behövs en byrå för säkerhetsfrågor där man skulle handlägga sådana ärenden. Polisbyrån skulle syssla med förvaltningsfrågor som rör polisen. Det föresvävar den här regeringen åtminstone ibland att det skulle vara möjligt att vi har ett sådant system där lagtinget och landskapsregeringen fattar beslut, lagstiftar och ger pengar åt myndigheterna och sedan sköter de sig själva. Men det är nog en förhoppning som inte är realistisk. Det måste finnas en myndighet som har det övergripande ansvaret för alla politikområden. Nu har man haft en person anställd men det verkar inte ha fungerat fullt ut i alla fall. Här krävs det nya tag.

Det andra som också är klart är att polisen behöver mera resurser för att klara sitt mycket omfattande arbete. Man har tre inrättade tjänsten, men pengarna för de tjänsterna är redan strukna i 2012 års budget vad jag förstår. Jag tycker att lagtingsledamöterna inte ska klaga på polisens effektivitet om man inte ger finansiering för de tjänster som vi här har inrättat.

Herr talman! Jag hoppas att vi snart tar ställning till en ny lag. Då borde det finnas en organisation, nu finns det inte förslag till en ny organisation. Nu finns det inte information om vad polisstyrelsen de facto ska syssla med, hur den ska vara sammansatt och att det också ska finnas en byrå på landskapsförvaltningen som har det övergripande ansvaret. Tack, herr talman.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman. Saken börjar bli ganska utagerad. En viktig fråga är att man tycker att Åland polismyndighet ska ha en styrelse. Det är en ganska central fråga. Jag önskar få bekräftat av ltl Sundback om hon tycker att man ska göra på det sättet? Man klagar mycket på att den här lagen är dålig. Ser man vad ÅHS-styrelsen ska göra och hur arbetsbeskrivningen är gjord där så är det inte så stor skillnad. Det mesta finns kanske med här. Det är ett stort problem och man kanske kan lära sig av misstaget så att man inte flera gånger bara ska komma med polisstyrelselag, utan man måste också har helheten med. Det var alldeles för lite, polisen har inte grepp om hur man har tänkt. Det räcker inte att man skjuter fram en bonde, man måste göra betydligt mera drag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag är av samma uppfattning. Att rycka i en lösryckt bit som man har gjort förvirrar alla parter ännu mera eftersom vi ännu inte har fått se en ny organisationsmodell som alla inblandade parter är överens om. Jag tror att det är väldigt grundläggande. Sedan kommer de här olika organen, deras ansvarsområden och hur de ska se ut och de måste allt förankras i lagstiftning och andra författningar. Vi är överens.

Ltl Åke Mattsson, replik

Kanske till den punkten. Kanske man väldigt snabbt måste få igång en organisationsförändring när det gäller polisen så att de kan gå vidare. Så att vi inte på Åland ska stanna i den formen som det är just nu, att man kan jobba likadant som man gör i Finland, Sverige och i andra närregioner. Just nu stoppar lagstiftningen det. Olyckligtvis har vi just röstat bort möjligheten för polisen att ganska snabbt organisera om sig, vilket de facto är ett stort problem. Men i övrigt känns det som att vi har en samsyn. Jag tror att de flesta i lagtinget tycker att polisen ska ha en bra organisation.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag kände en viss frustration redan förra gången det här ärendet var uppe. Av den lite röriga behandlingen som vi hade i inledningen av det här ärendet så blev inte frustrationen på något sätt mindre.

Det som väckte min förvåning, som jag nämnde förra gången, var att vi hade en drogdebatt där samtliga partier var ense om att någonting behöver göras så fort som möjligt. Personella och ekonomiska resurser fanns de facto. Alla partier var eniga om att få en sådan styrning på polisen att man prioriterar det här arbetet. Därför tyckte jag att det var beklagligt när vi kunde konstatera att lagutskottet förkastade den här framställningen. Det har jag ingenting att säga om för framställningen innehöll många fel och brister. Men jag såg ltl Roger Janssons förslag som att här finns det en möjlighet, precis på samma sätt som ltl Åke Mattsson sade att man snabbt kunde få till stånd organisatoriska förändringar.

Det är klart att man kan tycka som ltl Barbro Sundback att det är lösryckt ur sitt sammanhang. Men som jag såg den så finns det två alternativ. Vi försöker göra det här och få någonting att hända så fort som möjligt, i stället för tomt prat ut i luften om hur viktigt det är så skulle vi också se till att vi får något att hända. Det andra alternativet är att tiden går och tyvärr valde majoriteten att låta tiden gå.

Jag tycker, herr talman, att jag höll ett ganska sansat anförande trots min ännu större frustration den här gången.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman. Jag begärde mest replik för att ge mitt stöd till ltl Anders Erikssons anförande. Det är beklagligt att man låter prestige och byråkrati gå före, fast man har möjlighet att ge en snabb och enkel struktur och öppna vägen framåt för polisorganisationen. Det var en bra analys av situationen just nu.

Däremot kan jag hålla med om felaktigheterna i polislagen, den är inte komplett. Den kanske inte borde heta polislagen. Jag vet inte om den är direkt felaktig, utan den kanske saknar delar. Kan ltl Eriksson förtydliga vad det är som är konkret fel i lagen, som inte lagmotionen rättade till?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag uppfattade ltl Roger Janssons förslag att det enbart var 1 § som man ville lägga till grund för behandlingen. När det gäller de fel och brister som finns inom framställningen och som lagutskottet har listat så har jag inte någon avvikande åsikt i förhållande till vad lagutskottet kom fram till. Även om man inte skulle ha satt sig in i det här ärendet så förstår man att det innehåller ganska många fel när en liberal ledd regering lägger ett sådant här förslag av en liberal minister och en liberal utskottsordförande inte finner någon annan lösning än att man måste förkasta framställningen. Jag vill egentligen inte lägga mig i krånglet desto mera. Jag såg att det fanns ett halmstrå här. Samtliga partier säger, åtminstone på drogdebatterna att vi måste få polisens verksamhet att fungera på bästa sätt när det gäller bekämpningen av droger. Där tror jag att ltl Åke Mattsson och jag också är mycket överens.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Där är vi helt överens. Det var meningen med ltl Roger Janssons förslag att det bara var 1 § som skulle läggas till grund för den fortsatta behandlingen. Den enda anledningen till att jag skrev på den här motionen var en ändring på 1 §. Det fanns andra förslag som kom också, de försämrade inte lagframställningen, det var mera det att lagutskottet skulle kunna titta på olika alternativ. Men det var viktigt att få 1 § öppnad så att man skulle kunna jobba med den här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det hör till ovanligheterna att man replikerar länge när man är helt enig i grund och botten.

Det som gör mig lite bekymrad är att allmänhetens förtroende för politikerna minskar med den här typen av agerande. Alla partier ställer ena veckan upp och säger att det här vill vi göra någonting åt, det här ska vi kämpa för och nu ska vi ta krafttag. Första ärendet som kommer på lagtingets bord där man faktiskt kan visa att man kan göra någonting så gör man ingenting, utan man bara sitter och gäspar och låter det går. Det tycker jag är väldigt, väldigt beklagligt. Sedan finns det förstås prestige i det, nu kom förslaget från fel håll här i slutkanten och då kan man inte omfatta det. Det är tydligen åländsk politik idag. Det är synd

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! På de flesta spaanläggningar finns det kallvattenbassäng med nästan iskallt vatten som man kan gå och doppa sig i. En sådan bassäng borde vi ha här i Ålands lagting när det kommer upp sådana här ärenden och uppstår sådana här situationer. Skulle det finnas en sådan bassäng så skulle jag nu gå och doppa mig för att kyla ner mig. Jag ska inte nämna det ordet som rätteligen beskriver mina känslor just nu.

Om man först sitter på en debatt och tycker att polisens resurser måste kunna användas bättre för att motverka användningen av droger och införsel på Åland, om man generellt tycker att barnskyddsärenden och familjevåldsärenden borde kunna utredas på ett effektivare sätt och man sedan inte ger den här förordningsfullmakten så att polisen kan ändra sin organisation, då blir jag minst sagt upprörd bästa kollegor. Jag är upprörd på brottsoffrens vägnar, som är drabbade av brotten och inte bara på polisens vägnar. Att vi inte kan låta polisen ändra sin organisation så att de kan utnyttja sina resurser effektivare. Det är detta som det handlar om. En förordningsfullmakt är ingen stor sak. Vi skriver inte ihop en förordning här ute i aulan, utan vi ger en förordningsfullmakt och sedan skriver landskapsregeringen en förordning. Jag bara säger; under de 32 dagar som är kvar fram till valet ska ni inte prata om att ni är bekymrade över polisens resurser om ni inte är beredda att göra den här förändringen. Det handlar inte om att polisen måste få mer resurser. Det handlar om att de måste få använda resurserna på ett sätt som de själva har tagit reda på, tänkt ut och har färdigt bara att sjösätta, om de skulle ha rätt att göra det. Jag vill inte höra något i den här valrörelsen från den här majoriteten som röstade mot den här lagmotionen att man bekymrar sig över det här. Däremot de som stödde att vi skulle lägga den här motionen kan prata om det. Tack för mig.

Ltl Harry Jansson

Herr talman! Det finns vissa frågor som är oerhört svåra att handlägga. Förslaget om en polisstyrelse visade sig vara både dåligt underbyggt, dåligt förankrat och svarar inte mot de krav som vi bör kunna ställa på en fungerande polisförvaltning i dagens läge.

Jag och mina kollegor i centergruppen skulle säkert kunna tänka oss en snabb lösning här via förordningsfullmakt om vi skulle veta att detta är den salomoniska lösningen som öppnar alla dörrar. Men under lagutskottets behandling har denna fråga inte varit föremål för direkt behandling. Ni må säga att utskottet inte har skött sina åligganden, men den har inte varit aktuell. Och varför det? Ärendet har till största delen koncentrerat sig just på frågan om polisstyrelsen eller inte i detta skede och bristen av den heltäckande verksamheten som vi måste kunna ha på Åland idag. Med det menar jag bristerna vad gäller anvisningar och till och med vanliga tolkningar av gällande lag. Det är därför som vi från centerns sida har ställt oss bakom önskan om att förkasta framställningen och få fram ett helhetspaket. Det är ofrånkomligt att den så kallade tillsynsmyndigheten, en oberoende instans, finns med i helhetspaketet. Vi tror inte att en förordning idag, utan att ha helhetsbilden klar för sig, är en bra lösning. Därför valde vi i centergruppen att lägga lagutskottets betänkande till grund för den fortsatta behandlingen. Jag tror inte heller att det skulle vara bra att i valperiodens sista minuter gå in för det här och sedan ha en ny landskapsregering som ska ta det politiska ansvaret för utformningen av förordningen. Nog är det smartaste för oss alla att det är den kommande landskapsregeringen som bär det politiska ansvaret för denna åtgärd.

Jag har naturligtvis fått lite stick från oppositionen under resans gång att kansliminister Roger Eriksson inte har klarat av denna fråga och varför inte centern har varit hårdare. I vår koalitionsregering har vi haft polisstyrelsen på bordet i ett års tid ungefär. Vi har levt i tron om att den här frågan var djupt förankrad inom polisen. Det var en stor överraskning för oss när vi inom lagutskottet fick reda på att det endast har funnits två dagars betänketid för polisledningen att ta ställning till förslaget om en polisstyrelse. I ljuset av det var också valet att medverka till förkastande av framställningen rätt enkelt. Tack, herr talman.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Ltl Harry Jansson kallade regeringssamarbete för kollision och det är bra. Det är rätt benämning det. Särskilt när man försöker frånta sig i regeringsansvaret från centerns sida i den här frågan. Nog visste man precis hur det låg till med den här framställningen. Det här är en efterkonstruktion. Nu handlar det här inte om polisstyrelsen eller den uteblivna fullmakten för tillämpningsanvisningar. Det handlar om en förordningsfullmakt som möjliggör att polisens organisation kan ändras. Det är ett arbete som finns klart. Det har lagutskottet och finansutskottet erfarit där de sitter representanter både från både centern och liberalerna. Det är inga hemligheter, det kan inte heller vara någon nyhet, i så fall har ni missat att informera varandra på gruppmötet. Det var det som vi lät bli att göra nu. Polisen får vänta ytterligare på att kunna använda sina resurser på ett bättre sätt. Det drabbar brottsoffren i sista hand, förutom de poliser som är frustrerade över att man inte kan göra sitt arbete som man gärna vill göra. Jag får beklaga om man inte förstod vad man röstade om, vilket är uppenbart.

Ltl Harry Jansson, replik

Om min minnesbild stämmer så har ltl Sundman delvis tagit del i lagutskottet av förslaget om en polisstyrelse. Varför väckte inte ltl Sundman, med denna frenesi han visar här i salen i elfte timmen, förslaget om att gå förordningsvägen? Då hade i utskottet haft en chans att ta en fördjupad diskussion om det hela och naturligtvis höra de sakkunniga utgående från det perspektivet. Jag vill upprepa att i och med att det inte har diskuterats vare sig på utskottets eller på de hördas vägnar, så därför känns detta lite som att ta det från luften i sista minuten. Det känns inte rätt att ägna sig åt lagstiftning på det sättet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Skulle det handla om några jordbrukspolitiska behjärtansvärda saker då skulle det inte vara något problem att ta det här ur sitt sammanhang. Eller hur? Det här tas inte ur sitt sammanhang. Den här viktiga informationen som jag använder nu, och som jag delvis har ändrat ståndpunkt om, fick jag i finansutskottet efter lagutskottets behandling. Då måste man kunna ändra sig och skrida till verket snabbt när vi får en begäran från våra myndigheter att agera, så att de kan agera och förbättra sin verksamhet. Det här är en stor brist som måste läggas till rätta. Det handlar de facto om liv eller död. Vad väljer ni?

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag ber att få tacka ltl Sundman för nu satte han fingret på den brännande punkten. Under en annan utskottsbehandling, inom ramen för finansutskottets behandling av revisorernas berättelse år 2010, har det framkommit nya omständigheter. Sedan begär ltl Sundman att vi på basen av ett pågående utskottsärende ska ta ställning i en helt annan fråga. Det är lite mycket begärt att vi ska agera lagstiftare på basen av vad som har framkommit under ännu inte offentliga sammanhang i ett annat utskott. Lite skärpning, om vi får be!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag ställer inte upp i val, det här är inget valfråga för mig och det är ingen prestigefråga. Men de facto, polisdelegationen har i tre års tid med lantrådet, kansliministern, representanter för centern, socialdemokraterna, moderaterna och obunden samling jobbat med den här frågan. Nu är det färdigt utrett, det finns ett färdigt förslag på att sjösätta den inre organisationen som inte har något med styrelsen eller polisbyrån att göra. Man skulle sköta barnskyddsärenden, narkotikabrott och liknande på ett effektivare sätt, och då kommer beskedet att vi inte ändrar det här när vi skickar lagen om styrelsen för att det står skärgårdsenhet i den. Landskapsregeringspartierna är rädda för det inför valet. Det är det som är fakta. Det har kansliminister själv sagt. Sakfrågan fick komma i andra hand. Det var viktigare att skärgårdsenhet stod kvar i lagen. Det tycker jag är sorgligt. För mig är barnskyddsärenden och narkotikaärenden viktigare.

Ltl Harry Jansson, replik

Jag kan inte stå här och svara för ministern. Kansliministern borde förstås själv vara närvarande i den här frågan. När man hör ltl Strand så är det bara att beklaga att kansliministern och hans tjänstemän inte har lyckats förmedla den information som Jörgen Strand säger att ha varit på bordet så länge. Det är också att beklaga, i och med att vi hörde en samlad polisledning inklusive polisfacket, att ingen förde fram denna typ av argumentation och motiveringar inför utskottet. Ni begär att majoriteten i denna sal, på basen av en separat hantering, skulle agera lagstiftare. Vi köper inte den typen av lagstiftningsarbete. Även om vi, som jag sade inledningsvis i mitt huvudanförande, delar målsättningarna med en sådan reform.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag har också ställt mig frågan som ltl Harry Jansson tog upp, varför man inte har framfört det här. Man fick inte tillfälle. Det handlade bara om styrelsen och polisbyrån. Men det känner inte jag till, vi har inte representation i utskottet. För mig känns det som en prestigefråga från er om en fråga som för mig är behjärtansvärd utgående från barnskyddsärenden, narkotikafrågor och andra frågor. Det är någonting som har gått duktigt fel i den här hanteringen, det måste vi väl vara överens om ltl Harry Jansson? Förslaget till inre organisation finns färdigt, det är man nöjd med och det är förankrat ända ner till fotfolket inom polisen.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Ja, återigen, ifall allting var klart så är det bara att beklaga att man inte valde att lyfta de här frågeställningarna inför lagutskottet, så att vi i lugn och ro hade kunnat diskutera de här aspekterna. Jag förstår att Jörgen Strand gärna vill att en lagmotion ska ligga till grund för ärendets behandling. Men vi vet ju alla att det finns ett helhetsansvar och det måste vi ta som lagstiftare. Skulle man ha läst lagmotionen så hade de som är hörda kunnat lyfta vad som helst. Utskottet hade ju på inget sätt förbjudit någon av de sakkunniga att under hörandet lyfta olika aspekter. Det är tvärtom, man kan inte begära att vi som utskottsmedlemmar ska styra dem som vi hör i en viss riktning. De hörande måste fritt få föra fram de saker man önskar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Nu tror jag inte mera på vad jag hör. Det står visserligen i utskottsbetänkande att lagtinget har den 8 juni 2011 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen, vilket är en ofullständig information. Lagtinget har den 8 juni 2011 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen och över lagmotionen. Utskottet har visserligen behandlat lagmotionen så att man berättar vad det står i den och så föreslår man att den ska förkastas. För att citera lagutskottsmedlem Harry Jansson så säger han att man inte har behandlat, man har inte diskuterat och man har inte hört sakkunniga när det gäller organisationen, alltså huvudförslaget i lagmotionen, som man har fått remitterad till sig för att behandla enligt lagtingsordningen. Svaret är nu att man inte har behandlat det! Man säger att de sakkunniga kunde ha tagit upp det om de hade velat. Det är ju lagutskottets uppgift att behandla de ärenden som man får.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Det är lite pinsamt att upplysa en lagtingsveteran som Roger Jansson om att när man kallar sakkunniga till ett utskott i detta parlament så informeras de på förhand om vilka ärenden som ligger till grund för hörande i ett utskott. Det är klart att utskottssekreterare har informerat dem vilka ärenden som ska behandlas och hört vilka omständigheter de sakkunniga vill lyfta fram. Återigen, det är upp till dem som man hör som ska lägga fram sina synpunkter. Det är klart att lagmotionen har utagerats i och med att vi då har diskuterat polisstyrelse. Men nu pratar vi om en omorganisering av hela polisförvaltningen och den frågan har vi inte diskuterat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tycker att det här är ett ärende för talmanskonferensen att utreda om det har gått till på det sätt som lagutskottsmedlem Harry Jansson nu här redogör för oss. Att ansvaret för behandling eller i det här fallet icke behandling av ett ärende som är remitterat till utskottet nu ska läggas på de hörande, som Harry Jansson här säger. Det är naturligtvis felaktigt. Det är utskottets sak att tillse att de ärenden som vi ifrån den här salen skickar till utskottet ges en sakenlig behandling. En sådan behandling att utskottet också här kan svara på frågor angående hur man har tagit ställning till de olika förslagen som finns i det ärendet som har remitterats till utskottet. När det gäller lagmotionen som är ett tungt dokument i lagutskottet så var organisationsfrågan i 1 § den viktiga. Är det sant som ltl Harry Jansson här har sagt åt oss att det har man inte behandlat?

Ltl Harry Jansson, replik

Roger Jansson insisterar att utskottet skulle ha behövt lägga lagmotionen till grund för behandling, vilket han låter påskina. Medan det är framställningen som utgör grunden. Är det som så att polisexperten, ltl Danne Sundman, visste det här i samband med sitt besök i utskottet då kunde han som ersättare ha lyft de här frågorna, om han visste om att det fanns ett parallellt paket som vi i lagutskottet inte fick information om. Det är bra om oppositionen samspelar om ni sitter på bättre underlag och mera information om ett visst ärende. Ni ska inte vara blyga med att föra fram det i utskottet. Tvärtom, lyft det. Ni kan ju faktiskt diskutera med oss, inte är vi främmande individer bara för att vi representerar ett annat parti. Det är synd att vi nu i sista stund ska tvingas ta en diskussion om något som redan är utagerat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Jag tycker delar av den här debatten nog har farit över breddarna ganska ordentligt. Det kan vara skäl att återgå till en lite mera saklig behandling.

Framställningen som lades av landskapsregeringen behandlade frågan om polisstyrelse, dvs. hur styrningen av polismyndigheten ska ske. Det nuvarande systemet med polisdelegationen har visat sig att inte vara särdeles ändamålsenligt och bra. Man vill ersätta det med ett mer effektivt styrinstrument.

Det här hänger också väldigt mycket ihop med hur organisation och administrationen i övrigt av myndigheten ska se ut. Det finns de facto utarbetat ett mycket brett underlag i landskapsregeringen som egentligen i princip innehåller alla de här bitarna som behövs.

Om vi börjar med den politiska styrningsbiten det som i framställningen kallas för polisstyrelse, sedan kan man alltid diskutera hur den är sammansatt. Följande är den interna organisationen av polismyndigheten. Hur ska man knyta ihop landskapsregeringens nivå med polismyndighetens nivå? Det betyder att det måste finnas någon på tjänstemannanivå inom landskapsregeringens myndighet som hanterar de här frågorna. Det är detta som det rör sig om.

Att lagmotionen kom med förslag, om att man skulle göra en ändring av 1 § för att snabbare förordningsvägen kunna påverka myndighetens interna organisation, är sedan en annan sak. Önskvärdheten om det tror jag att vi kan vara tämligen överens om. Jag ser att den här biten också hänger ihop med den politiska styrningsbiten och också organisationen av polisbyrån. Det är egentligen ett paket. Det här finns. Det finns ett brett utredningsmaterial av alla de här bitarna i landskapsregeringen.

Nu valde landskapsregeringen att komma fram med en av de här bitarna och det kan man också alltid diskutera.

Det som jag absolut vänder mig emot är att nu påstår framförallt ltl Sundman att omständigheten, att man inte löser upp 1 § som den är nu och ger den omedelbara förordningsfullmakten till landskapsregeringen, att det på något vis skulle rasera den operativa polisverksamheten. Man står här och vädjar angående drogbrott och barnskyddsärenden. De brotten kommer att skötas precis på samma sätt även fortsättningsvis. Inte ändrar ju den här saken, som vi diskuterar här, någonting av det. Polisen har sina uppgifter. Polisen kommer att fortsätta med brottsbekämpning på alla nivåer. Att blanda in den biten i den här diskussionen så menar jag att här svämmar det vatten över alla breddar. Vi ska hålla en saklig diskussion på den här punkten.

Jag kan hålla med om och beklaga att den framställning som landskapsregeringen kom fram med tyvärr var för begränsad. Den borde ha innehållit betydligt mera. Men vi få leva med det nu. Det finns ett brett utredningsmaterial och det finns förslag utarbetade på hur det här systemet i stort sett skulle se ut. Som ltl Strand här framhöll så finns det tankar på den interna organisationen i myndigheten. Det gedigna materialet ska naturligtvis ligga till grund för en fortsatt beredning av det här ärendet. Det kan mycket väl systematiseras ihop nu, till och med av den här regeringen, för att finnas färdigt att ta över av följande landskapsregering och mycket snabbt läggas fram på lagtingets bord. Tidsutdräkten behöver inte vara väldigt stor. Vi har redan väntat länge på den saken. Om det nu mognar fram på det här sättet, att vi får en bra slutprodukt, då kan det vara värt att vänta några månader till.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag vill säga till ltl Sjölund att jag inte påstår att det här raserar polisens verksamhet när man inte tog beslutet att lägga lagmotionen till grund. Däremot raserar det möjligheterna att genomföra organisationsförändringen som polisen vill göra för att kunna göra ett effektivare arbete och kunna använda sina resurser effektivare. Det raseras härmed, fram till en tidpunkt då lagtinget återkommer och tar ett sådant beslut. Sedan ska förordningsbeslut tas osv. Det kunde vi ha gjort här idag. Att ge förordningsfullmakten skulle inte ha varit någon stor sak. Men, det har gått prestige i det här, förslaget kom från fel håll och då gör man så här. Inte bara polismyndigheten och dess anställda drabbas utan också i slutändan brottsoffren. Det är bara att beklaga, så fungerar politiken tydligen.

Sedan vill jag säga till det som ltl Harry Jansson sade när det gäller min roll i lagutskottet, jag är för det första bara en ersättare. Jag har varit med sporadiskt under det här ärendet. Jag har inte varit med under alla delar. Jag har varit med när någon ledamot har bett mig. Jag kan väl inte åläggas något huvudansvar för hur lagutskottet har agerat. Däremot stöder jag betänkandet att framställningen ska förkastas till den del det handlar om polisstyrelse, för det var inte genomtänkt.

Informationen beträffande bristen på förordningsfullmakt för att ändra organisationen hade lagutskottet under sin behandling. Det har varit känt sedan länge. Det står ju i handlingarna att den bristen föreligger. Det som är nytt och som lagutskottet inte visste, som jag vet nu, är bristen på förordningsfullmakt för att utfärda bestämmelser och tillämpningsanvisningar. Vad som också kom ut från den utskottsbehandlingen är ytterligare motiv för att få den här ändringen gjord. Därför agerar jag väldigt tydligt och stöder ltl Roger Janssons förslag. Nu vet jag. Man ska ju som lagtingsledamot agera så som rätt och sanning bjuder som det står i 9 §. Nu vet jag mycket mera. Det här är en allvarlig sak. Det är någonting som man gärna vill ha, därför var jag beredd att göra det. Inte kan man stå här i lagtingets talarstol om man ska agera såsom rätt och sanning bjuder och säga att lagutskottet inte visste det här. Då måste det bero på att man inte själv har varit på lagutskottets möten. Eller så beror det på någonting annat.

När man även lyssnar på ltl Roger Janssons replikrunda angående motionen, att lagutskottet inte verkar ha behandlat motionen tillräckligt så det enda rätta, bästa kollegor, i det här skedet, är att begära ett nytt betänkande från lagutskottet. Så får man titta på den här saken och behandla motionen. Jag har den uppfattningen att den har behandlats. Man kanske kommer till att det här är rätt väg att gå, att ge förordningsfullmakten och vänta med resten, men ge en tydlig order till landskapsregeringen att snabbt komma med resten.

Herr talman! Jag föreslår att lagtinget begär ett nytt betänkande från lagutskottet enligt 53 § 2 mom. lagtingsordningen. Det kan man åtminstone inte rösta emot.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Om vi börjar med att lagutskottet inte visste om att det saknades förordningsfullmakt för att utfärda direktiv, så det stämmer inte alls. Det här var lagutskottet väldigt medveten om. Det här visste vi. Men, vi kunde ju inte ta det till behandling eftersom de paragraferna inte fanns öppnade i framställningen. Det ingår ju i lagstiftningens grundförutsättningar, inte får utskottet öppna paragrafer som inte finns med i landskapsregeringens framställning.

Ingenting raseras när det gäller polisens verksamhetsförutsättningar. Ingenting raseras, Danne Sundman! Möjligheterna till snabba förändringar begränsas något, men ingenting raseras.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! För historieskrivningen är det bra att vi ni vet att ltl Folke Sjölund säger att lagutskottet visste om det här, medan lagutskottets medlem Harry Jansson säger att man inte visste det. Det är ju så som Sjölund säger, man visste om det här.

Sedan när det gäller att paragrafen var öppen eller inte, i motionen var ju paragrafen öppnad. Det är ju motionen som vi har på bordet. Motionen var en handling i lagutskottet. Man kunde ha lagt motionen som grund för behandlingen och föreslagit att 1 § skulle ha godkänts av lagtinget och resten skulle ha förkastats. Lagutskottet hade den möjligheten. Så det är absolut inte något argument för att inte göra det här.

Vad som raseras eller inte, så om man har organisationen klar för sig och man vill göra det här, då raserar man ju möjligheterna att ändra tills man i november-december kommer med den här framställningen. Sedan är det ytterligare lagstiftningskontroll kvar. Det är den värdefulla tid som jag inte vill ge bort. Jag vill göra det här nu.

Ltl Folke Sjölund, replik

Nej, jag ltl Sundman, det är inte så att 1 § räcker för att ger förordningsfullmakt för de här direktiven. Det finns i andra paragrafer. Vi är inte eniga om användandet av begreppet att rasera saker och ting. Att rasera något betyder för mig att det är något bestående som man förstör.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Om man inte ger den här möjligheten nu så ger man inte den här möjligheten. Då har inte polismyndigheten den här möjligheten.

Det är nu bra om lagutskottet får titta på det här på nytt och kanske överväga att göra så som har föreslagits, om det behövs hörande osv och återkomma. Att begära ett nytt betänkande är synnerligen motiverat i det här fallet så att vi inte gör bort oss, vilket jag påstår att lagtingets majoritet nu har gjort när man inte tog tillfället i akt att reda upp det här.

Däremot är det också bråttom med den här förordningsfullmakten för tillämpningsanvisningarna och direktiven. Men det är inte lika bråttom. Det viktiga är att polisen får möjlighet att genomföra organisationsförändringen så att man med de resurser man har kan göra ett bättre arbete som man vill göra. Varför inte hörsamma Ålands polismyndighets vilja och göra den här ändringen? Ska det vara så svårt?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Jag har tidigare redogjort för lagutskottets bevekelsegrunder när det gäller vårt förslag att förkasta framställningen och motionen. Jag tror att jag tidigare citerade ett ställe i utskottsbetänkandet; ”lagutskottet ställer sig inte negativ till en polisstyrelse”. Det är en grund för det vidare arbetet som ska göras i landskapsregeringen. Det var också en motivering till att man skulle låta landskapsregeringen fullfölja en bredare reform. Både från en del av dem vi hörde och från annat håll fanns det tankar på att vi måste ha en tillsynsmyndighet, vi måste ha klara riktlinjer för en polisbyrå eller serviceenhet som finns i dag och vi måste i det sammanhanget se över polisens interna organisation. Vi visste att det fanns synpunkter på den interna organisationen, vilket då inte landskapsregeringens framställning egentligen behandlade. Däremot fanns det en passus i lagmotionen om förordning. Om det sedan i betänkandet inte står att lagmotionen remitterades samma datum som framställningen så är det ett tekniskt förbiseende. Självklart behandlade vi både framställningen och motionen när vi hörde sakkunniga för då fanns de dokumenten som grund för vår behandling.

När det gäller fullmakt att ge tolkningar av lagstiftningen och tillämpningsföreskrifter så är det ett område där lagarna bör kompletteras, så att vi liksom inrikesministeriet kan ge auktoritativa tolkningar. I och för sig har lagutskottet den rollen att ge auktoritativa tolkningar. Men det blir oansenligt att föra lagar till lagutskottet för tolkning i löpande operativa polisfrågor. Jag tycker att diskussionen skjuter över målet eftersom alla verkar vara överens om att polismyndigheten är viktig, att man måste klara ut huvudmannaskapet och att man måste se på den interna förvaltningen och lagstiftningen. Det är ett arbete som kanske försenas någon tid i och med att vi nu har val och det ska komma en ny landskapsregering. Vi vet att det här är förberett och att det finns underlag för att gå vidare. Man kanske sedan får tänka sig en remissrunda med lite längre tid.

Detta med möjligheten att utfärda tillämpningsföreskrifter den omständigheten blev känd redan när vi behandlade det så kallade ordningspaketet här i lagtinget för kanske drygt ett år sedan. Ingenting av det som har sagt stämmer. Lagutskottet har behandlat det här och gjort en bedömning utifrån de sakkunniga som vi har hört. Av de sakkunniga som vi har hört så har det funnits åsikter av olika slag när det gäller den inre organisationen, huvudmannaskapet, resurserna och allmänt om polisen. Den här framställningen berörde huvudmannaskapet där allt pekar på att man ska gå vidare med polisstyrelsen. Så kommer det att bli om väljarna vill och ger sitt stöd till de partier som driver de här frågorna vidare.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tycker att det här var ett balanserande och analyserande inlägg, likaväl som lagutskottmedlem Folke Sjölunds anförande. Man får en helt annan bild av lagutskottets behandling än den som gavs av utskottsmedlem Harry Jansson här tidigare. Det var det som jag reagerade på. Därför gjorde jag också noteringen om att inte lagtinget har inbegärt lagutskottets yttrande över motionen. Jag förstod naturligtvis att det var ett tekniskt fel. Jag vill gärna ha det bekräftat, för att få citera en annan medlem i lagutskottet som sade att ni inte har behandlat, inte diskuterat, inte hört sakkunniga när det gällde organisationen, det som finns i motionens 1 §. Förstod jag utskottsordförande rätt så var det en felaktig information som vi fick här i plenum.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag kan inte bedöma om informationen var felaktig eftersom man då måste tolka vad som menas. Jag sammanfattar det så här; vi hörde sakkunniga från landskapregeringen och olika företrädare för myndigheten. Då diskuterade vi egentligen helheten. Till grund för vår behandling i utskottet låg framställningen som i huvudsak behandlar polisstyrelse och huvudmannaskap samt lagmotionen som gick utöver det när det gällde 1 §, åtminstone detta med organisationen. Det var vi fullt medvetna om. Jag berörde det i remissen och sade att det här får man se över när det gäller om det ska vara en minister som leder styrelsen och när det gäller organisationen. Vi kom fram till att vi inte går in på en sådan utskottsbehandling. Däremot var alla de här frågorna på bordet i diskussionerna vid hörandet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag tackar för det belägget av felaktigheter i det uttalande som vi här hörde tidigare. Det upprörde faktiskt mig som mångårig lagstiftare och parlamentariker. Jag fick just information om att i de skriftliga kallelserna till de hörande ingick båda ärendena. Därmed var de hörande kallade också för att uttala sig om 1 § i lagen och den eventuella ändringen av det. Jag är nöjd med de här beskeden, tack.

Ltl Olof Erland, replik

För protokollets skull kan jag säga att jag inte har sagt att någon annan har kommit med felaktig information. Jag har försökt tolka hur jag ser på det. I utfrågningen har jag haft hela polisverksamheten i fokus, särskilt eftersom utskottet har behandlat många polisärenden, vi har diskuterat med många företrädare enskilt och sedan gjort studiebesök. Vi har nog, enligt min mening, sett hela polisstyrelsen som ett ärende som föranleds av den här framställningen om huvudmannaskapet inklusive lagmotionen.

Jag är övertygad om att vilken landskapsregering som än sitter fram till valet och efter valet så kommer den här frågan tillbaka till lagtinget med ganska klara riktlinjer. Det finns redan underlag för det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Jag vill understöda det lagda förslaget av ltl Danne Sundman om att begära in ett nytt betänkande från lagutskottet.

Talmannen

Under diskussionen har ltl Danne Sundman föreslagit att det ska begäras in ett nytt betänkande i ärendet från lagutskottet. Detta förslag har understötts av vtm Gun-Mari Lindholm. Den sakliga diskussionen kommer därför att avbrytas för att ta ställning till det lagda förslaget. Önskar någon uttala sig om den saken?

Diskussionen avbryts. Omröstning verkställs.

Omröstningspropositionen ställs på det sättet att de som röstar för fortsatt saklig behandling röstar ja. De som röstar för att begära in ett nytt betänkande från lagutskottet rösta nej. Kan omröstningspropositionen godkännas?

Jag ber ja-röstarna resa sig. Jag ber nej-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja.

Majoritet för ja. Det betyder att den sakliga behandlingen fortsätter.

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Talmannen konstaterar att utskottet föreslagit att lagförslaget måtte förkastas och att beslut om förkastande fattas först vid ärendets tredje behandling. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Andra behandling

7      Ny kommunalskattelag

Näringsutskottets betänkande (NU 8/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 30/2010-2011)

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen av de i betänkandet ingående lagförslagen.

Diskussion. Ingen diskussion.

Detaljbehandlingen vidtar. Föreläggs förslaget till kommunalskattelag i sin helhet. Lagförslaget är godkänt. Lagförslagens andra behandling är avslutad. Ärendets andra behandling är avslutad.

Talmannen

Det har framkommit ett behov av ett gruppledarmöte. Talmannen förslår att vi ajournerar oss till kl. 15.00 för att vi i lugn och ro ska kunna behandla en stor och viktig fråga.

Talmannen

Plenum fortsätter.

Första behandling efter bordläggning

8      Ny landskapslag om hälso- och sjukvård

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 15/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 28/2010-2011)

Ärendet bordlades 12.9.2011. Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan det väckas förslag enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Min kollega Camilla Gunell har begärt att få tala nu, men jag kan tyvärr inte säga var hon har dröjt nu. Därför har jag gått upp här och talat för att se om hon kan komma in i salen. Jag tror att det har varit gruppmöte. Det skulle vara bra om ltl Camilla Gunell kommer in i salen så att hon kan få framföra sina åsikter när det gäller ny landskapslag om hälso- och sjukvård.

Ltl Sirpa Eriksson

Herr talman! Jag kom också hit för att vänta på ltl Gunell. Jag kan också säga några ord om ÅHS-lagen som jag har behandlat i utskottet. Jag tänker inte prata om hela utskottets betänkande. Jag bara berör några viktiga paragrafer.

Först om tandvården. Det är bra att landskapsregeringen avser att utarbeta en framtidsstrategi för mun- och tandvården. Som det är nu så har alla barn och ungdomar under 25 år samt patienter som är prioriterade på grund av sociala eller medicinska skäl rätt till ÅHS tandvård. Därutöver har ÅHS personal, i mån av möjlighet, rätt till ÅHS tandvård. Om det blir tider över.

Utskottet har kunnat konstatera att informationen om vem som har rätt att gå till ÅHS-tandvård är bristfällig och når inte brukarna. I morse tittade jag på ÅHS hemsida där det bara stod att man kan få ÅHS tandvård på grund av sociala eller medicinska skäl. En medborgare kan inte hitta om den har rätt till tandvård på grund av sin sjukdom eller sitt funktionshinder. Detta är naturligtvis inte bra och måste snarast åtgärdas.

Utkomststödstagare kan få betalningsförbindelse till ÅHS-tandvård från kommunens socialkansli. Det är inte en automatisk rättighet för en medborgare, utan det kräver aktivt sökande från klientens sida eller aktiv information från socialarbetarens sida. Det är bra att de fattigaste på Åland har rätt till kostnadsfri ÅHS-tandvård via socialen, men de måste också få information om denna rättighet.

Jag vill sedan informera er om utskottets val om att ta bort begreppet hemsjukhusvård. Det gäller den nya 38 § som var 40 § i landskapsregeringens framställning. Hemsjukhusvård i riket är hemsjukhusavdelning dit man blir inskriven som patient och får vården i sitt hem av ambulerande vårdpersonal. Utskottet kunde konstatera att vi på Åland redan har motsvarande service till våra invånare genom hemsjukvården. De problem som begreppet hemsjukhusvård för med sig var outredda i framställningen. Patienten hade som inskriven inom ÅHS kunnat drabbas av förlust av de kommunala- och FPA:s rättigheter. I nuläget har de som är svårt sjuka och bor hemma med hjälp av hemsjukvård dessutom rätt till hemhjälp, personlig hjälpare, färdtjänst för handikappade och närståendestöd för anhöriga. Personalen har också rätt till FPA:s vårdbidrag samt andra FPA:s ersättningar. Som inskriven patient i hemsjukhus hade patienten kunnat förlora alla dessa rättigheter. Naturligtvis borde motsvarande service ha ordnats och bekostats av ÅHS. I riket är detta inte något problem då social- och hälsovård bekostas av kommunerna. Men hos oss är det rätt så strikta gränser vem som betalar vad. För patienten är det mer fördelaktigt med nuvarande system. Om man dock vill införa hemsjukhusavdelning på Åland så måste ÅHS-lagen kompletteras så att patienten fortsättningsvis har sina sociala rättigheter kvar.

Sedan har utskottet gjort förtydligande om att skolhälsovården och studerandehälsovården ska ha hand om det förebyggande arbetet inom sin verksamhet mot tobaksrökning. Detta är säkerligen ingenting nytt, utan ingår i skolhälsovårdarnas arbetsuppgifter.

Som information vill jag berätta att i riket hade skoltandvården för ett par år sedan ett större projekt med tobaksförebyggande åtgärder. Tandläkaren eller tandsköterskan gav ett frågeformulär till varje elev på nian om rökning. Sedan informerade personalen eleven om munskador som eleven redan hade fått eller kommer att få på grund av rökningen. Resultatet av detta projekt var att 20 procent av rökarna slutade att röka och en mindre mängd elever började röka. Denna typ av information kan säkerligen också ges på Åland då tandvården träffar varje elev.

Utskottet kunde konstatera att rättigheterna som 43 § i lagframställningen ger patienterna inom ÅHS, om medicinsk rehabilitering, gäller inom hela ÅHS. Det är ju en jättebra nyhet för alla patienter. Tack, herr talman.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Det är några saker som jag gärna vill säga med anledning av den nya ÅHS-lagen.

Jag har haft möjligheten att sitta i styrelsen för ÅHS den senaste mandatperioden, de senaste åren. Det har varit mycket givande och intressant.

En fråga som vi har behandlat i styrelsen i samband med tagandet av det nya reglementet är hur sammanträdena ska gå till och vilka som har tillgång till att delta i ÅHS-möten. Vi hade en diskussion tidigare medan också fackföreningarnas representanter deltog i mötena. Förutom de sju ledamöterna i styrelsen var det tolv övriga personer som satt med vid mötena. Det kändes ibland lite svårt att diskutera fritt med en sådan här besättning. Det som gjorde mig besviken var att man tog beslutet om att utestänga de fackliga representanter men vi fortsättningsvis ska alla övriga tjänstemän vara kvar under styrelsens sammanträden, dvs. åtta övriga personer sitter med jämte styrelsen på sju personer. Det är förvaltningschefen eller den blivande hälso- sjukvårdsdirektören, chefsläkaren, vårdchefen, ekonomichefen, personalchefen, förvaltningssekreteraren samt landskapsläkaren och ministern för social- och hälsovårdsfrågor. Ibland är även andra inbjudna relevanta gäster med. Det här hoppas jag att man framöver kan diskutera nyttan av. Jag upplever inte att alla dessa människor är relevanta att delta i mötena när styrelsen fattar beslut. Dessutom måste det vara oerhört kostsamt eftersom mötena ändå brukar bli 3-4 timmar med mycket, mycket högavlönade tjänstemän. Nu är det till och med reglerat i lag vem som har rätt att närvara vid ÅHS styrelsemöten.

Jag inser att det kommer att gå igenom. Men jag ställer min önskan till nästa styrelse för ÅHS att kanske resonera annorlunda om hur behovet faktiskt ser ut och vilka som är relevanta i beslutsfattandet för de ärenden som är aktuella.

Den andra frågan gäller de ekonomiska konsekvenserna av den här lagstiftningen. Det är ganska oklart, efter både landskapsregeringens framställning och utskottets behandling, hur mycket man bedömer att den här nya lagen kommer att kräva i tilläggsresurser om den ska efterföljas såsom den är tänkt. Jag fick en siffra från utskottet att det ändå rör sig om mellan 2 till 20 nya tjänster och då är överhuvudtaget inte tandvården inkluderad i det.

Jag skulle gärna vilja veta lite mera om hur man har tänkt att den här lagen ska förverkligas i praktiken? Hur ska besluten tas? Hur ska ÅHS veta när man ska förverkliga vad de olika paragraferna föreskriver. Enligt vilken tidtabell ska det ske? Jag antar att det här arbetet ska göras successivt. Det blir i alla fall lite oklart för mig hur det här ska skötas med tanke på att hälso- och sjukvårdsplanen som styrinstrument för verksamheten försvinner. Man måste helt enkelt utgå ifrån att landskapsregeringen beslutar hur saker och ting ska skötas och tilldelar ÅHS de resurser som det kräver.

Den tredje saken som jag vill nämna är att jag stöder ltl Aaltonens reservation i frågan. Särskilt viktigt för oss, det kan inte ha undgått någon, är förstås frågan om allmän tandvård. Det är vår strävan och mål att fatta beslut om att ÅHS ska ha allmän tandvård och sedan successivt förverkliga detta enligt en given plan. Tack, herr talman.

 Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag ser inte att den här lagen utesluter de fackliga representanterna. Om styrelsen vill kalla medlemmarna från facken så har de också yttranderätt i så fall. I och med att man reglerar det i reglementet så har de möjlighet att påverka genom sitt samarbetsorgan. Jag stödde också ltl Gunell i den här frågan. Jag ansåg att facken borde vara kvar. Jag kan inte säga att lagen utesluter att man kan kalla in de fackliga representanterna och de kan ha sin yttranderätt precis som alla andra.

Ltl Camilla Gunell, replik

Skillnaden är att den övriga ledningsgruppen, landskapsläkaren och ministern, har rätt att delta i styrelsemötena medan facken inte har rätt utan de kan komma om styrelsen så önskar. Det här är en väsentlig skillnad tycker jag. Visst kan man skapa andra organ för arbetsplatsdemokratin och hur det ska fungera. Framförallt ställer det här helt andra krav på beredning av ärenden, som nu i mycket högre grad måste gå via samarbetskommittén. Det är ju ett organ som ännu inte fullt ut är etablerad och har inte heller riktigt hittat sina former och rutiner mellan parterna.

 Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! När jag har funderat på hur mycket facken egentligen har yttrat sig, under de fyra år som jag har varit med, så är det verkligt få uttalanden som har gjorts. Det kan hända att de har uttalat sig mera tidigare.

Ltl Camilla Gunell, replik

Den där repliken förstod jag överhuvudtaget inte, eftersom ltl Dahl var den enda som stödde mig i detta att facken skulle ha rätt att sitta kvar. Nu säger hon att facken ändå inte sade någonting så vad gjorde de där egentligen? Jag förstår inte riktigt ltl Dahls åsikt i den här frågan. Nu blev det ändå så eftersom majoriteten röstade mot den här möjligheten. Så nu är facken borta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag vill att ltl Gunell redogör för socialdemokraternas tandvårdsreform. Hur mycket kostar det? Hur ska det finansieras? Vilken konsekvens har det för de privata tandläkarna här i samhället?

Ltl Camilla Gunell, replik

Den allmänna tandvården ska bekostas precis på samma sätt som vi bekostar cancervården och övriga operationer och behandlingar som den åländska befolkningen har behov av. Precis på samma sätt.

Majoriteten kommer här med en lag som medför en utökning på 20 tjänster, om den ska levas fullt ut, hur ska det då finansieras? Det är ingen som berättar det heller. Naturligtvis ska tandvården finansieras på exakt samma sätt som all annan hälso- och sjukvård.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag bara konstaterar att jag inte har fått svar på en enda av mina frågor. Jag konstaterar samtidigt att egentligen har socialdemokraterna ingen uppfattning om vad det kostar, ingen uppfattning om finansieringen och ingen uppfattning om konsekvenserna för de privata tandläkarna.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har en klar uppfattning om att allmän tandvård tillhör den nordiska välfärdsmodellen. Den finns i alla andra nordiska länder. Allmän tandvård är eftersträvansvärt och det är en klar vilja att ha det också i landskapet Åland. Jag förstår att ltl Folke Sjölund inte vill ha allmän tandvård, det respekterar jag. Men han har själv kommit till lagtinget med en lag, med 20 ofinansierade tjänster, så kanske jag skulle kräva att ltl Sjölund går upp här och redogör för var de pengarna ska tas ifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Det var närmast frågan om styrningen av ÅHS och när den ska träda ikraft. Styrningen av ÅHS kommer i allt högre grad att framgå av budgeten. Man måste ha mycket tydligare budgetskrivning i framtiden än vad man har just nu. Utgående från det och framtidsplanerna som finns i budgeten så kan man bilda sig en uppfattning när olika skeden träder i kraft. Det är ganska uppenbart att det mesta som skrivs i den här lagen är sådant som är pågående. Men man har konfirmerat tidigare praxis med den att det är en helt ny lag som har trätt ikraft.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag har förstått att budgeten ska vara det enda styrinstrument. Kanske ltl Mattsson känner till hur det fungerar på andra håll och andra orter? Är budgeten det enda instrumentet som styr myndigheternas utövande över hälso- och sjukvård? Är det lagen och budgeten och däremellan inga andra styrinstrument? Vi får väl se hur det blir, kanske det fungerar kanske det inte fungerar. Är det så att det kommer ett behov av ett ytterligare styrinstrument så får man väl ta upp det och göra den förändringen.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Ja, det finns alla möjligheter att komma med en ny lagstiftning. Det finns redan behov av att se över den här. Vi har också lagt med en sådan klausul i lagstiftningen där vi uppmanar landskapsregeringen att göra en utvärdering på hur det fungerar. Kanske man konstaterar då att det inte riktigt räcker till. Vi har i utskottet erfarit att det ska vara tillräckligt att man har en budget. Reglementet finns ju som också har en tydligare roll nu, där har man tagit upp hur den inre organisationen ska fungera och sedan har vi en helt ny lag.

Ltl Camilla Gunell, replik

Min uppfattning är att den social- och hälsovårdsplan, som vi hittills har haft, inte har varit ett bra styrinstrument. Den behöver givetvis utvecklas. Jag tror inte heller att lag och budget kommer att vara tillräckliga styrinstrument från myndigheten gentemot ÅHS och för att också fungera som ett relevant instrument för tillsynen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Ltl Sjölund vill veta hur socialdemokraterna ska finansiera den allmänna tandvården. Jag undrar hur ltl Sjölund ska finansiera det? Eller vill ltl Sjölund inte ha allmän tandvård? Det skulle vara ärligare att säga vad ltl Sjölund riktigt vill. Vi förstår att det blir billigare om man inte har allmän tandvård.

Vår utgångspunkt är att det är ganska orättvist som det är nu. Allmän tandvård är en oerhört viktig hälsopolitisk och hälsofrämjande åtgärd. Det visar erfarenheterna bland annat från Finland. För 40-50 år sedan var det inte ovanligt att alldeles unga människor var tandlösa. Det har förändrats genom förebyggande arbete, egenvård och mycket upplysning. Vi kommer väl alla ihåg när tandtrollen gjorde sin entré. De hade en stor betydelse för att befolkningens tandhälsa skulle bli bättre. Det allra viktigaste är att ha förebyggande tandvård för alla människor. Alla ska kunna gå, åtminstone en gång i året, till tandläkaren för en undersökning och utredning och för vissa åtgärder som inte är alltför omfattande. Det där finns ju klart reglerat och man har erfarenheter från Sverige och Finland. Det är inte svårt att införa något som är minst samma som i riket.

Tand- och munhälsovården har förbättrats oerhört. Det är ju bara att gratulera dem som har det. Nu och då kommer det fram effekter av det här som man kanske inte tidigare har känt till. Man tror ju till och med nu att det finns en förebyggande effekt mot demens. Tänderna skickar hela tiden signaler upp till hjärnan när man tuggar. Den här aktiviteten är också stimulerande för hjärnan. Det återstår väl att se om man hittar flera sådana effekter. Det är väl ingen här som inte tror att allmän tandvård är bra för ålänningarnas hälsa?

Socialt har det också väldigt stor betydelse. Det finns en framgångsrik expert på Karolinska sjukhuset som gjorde sig en mask, en lös gom, där hans tänder var förstörda. Han skulle bli intervjuad i TV och hade satt gommen på sig. Han kom dit som den expert han var och reportern reagerade så kraftigt så att hon spontant sade; ”nej, det går inte, vi kan inte visa det i TV ”. Jag vet från arbete med utsatta människor, bland annat i Litauen, att om man inte har tänder eller väldigt dåliga tänder så är det väldigt socialt hämmande. Det är säkert svårare att få jobb och det är säkert svårare att bli tagen på allvar. Utseendet och friska tänder idag är en av de framgångsegenskaper som är bra att ha. Därför är det så djupt orättvist att de som inte har råd ska drabbas så här kraftfullt när vi inte har allmän tandvård.

För oss är det en rättighet och en solidaritetsfråga, att alla ska ha den här rätten. Nu vill man göra den till en kostnadsfråga och att socialdemokraterna för en överbudspolitik. I det här skedet hade vi önskat att man från lagtinget klart och tydligt hade tagit ställning till att man ska införa allmän tandvård. Vi har förstått att själva förverkligandet sker via budgeten. I det sammanhanget får man utreda kostnaderna och i vilken takt man inför den här reformen.

Detta mellan de privata och det offentliga, när man går till privat tandläkare så får man göra avdrag via FPA. Sedan har vi infört det kommunala avdraget. År 2009, det här är alla sjukdoms kostnader, uppgick avdraget till 8 miljoner. Det är avdraget, själva skatteeffekten är just 1,5 miljoner som kommunerna står för. Hur mycket av detta som är tandläkarräkningar vet ingen. Jag antar att det kan vara en ganska betydande del, för de här räkningarna är betydligt högre än vanliga hälso- och sjukvårdsräkningar. Inför man allmän tandvård så är det alldeles klart att man ska ta bort avdragsmöjligheten från den kommunala beskattningen. Det betyder att kommunerna skulle tjäna på den här reformen.

Längre än så här kommer vi inte med den här frågan. Man får hoppas att nästa regering har större förståelse för befolkningens behov av mun- och tandvård.

Herr talman! I morse satt jag och läste i rikslagens förarbeten. Där finns oerhört mycket kunskap och fakta. Jag kom till ett stycke som handlade om hälso- och sjukvården i Sverige. Det som fångade mitt intresse var hur kommunerna i Sverige har ordnat hälso- och sjukvården för äldre och personer med funktionshinder. Det gäller inte bara för personer som bor i särskilt boende utan också för dem som bor hemma. Där har kommunerna ansvar för hälso- och sjukvården. Men de flesta kommunerna har via avtal, som de slutit med landstinget, kommit överens om att det är landstingen i Sverige som sköter den här biten. Det är alltså inte kommunernas egen personal. Dessa avtal kan säkert se lite olika ut i praktiken. Här har vi en modell som vi borde titta på när det gäller att försöka reda ut förhållandet mellan ÅHS och kommunerna. Dessutom är det så i Sverige vad gäller äldre och personer med funktionshinder att landstingskommunen ansvar dock alltid för läkarvården. Det är så som jag och socialdemokraterna länge har försökt säga. Så tycker jag faktiskt också att det är på Åland idag, att läkarvården ska alltid ÅHS stå för.

Därför, herr talman, tycker jag att det är väldigt svårt att omfatta social- och miljöutskottets förslag, 37 §, att Ålands hälso- och sjukvård ska tillhandahålla läkartjänster vid de offentliga institutionerna för äldre som finns i landskapet. Det måste ju omfatta alla äldre, inte bara de som är på institution.

Herr talman! Jag kommer i de avgörande behandlingarna att föreslå att det här stycket stryks. Vi skulle istället lägga till ett klämförslag och uppdra åt landskapsregeringen att avtala med kommunerna om att ÅHS även ska ansvara för vården av äldre och personer med funktionshinder som bor hemma eller i särskilt boende. ÅHS ansvarar dock alltid för läkarvården. Det här är säkert inte någonting som man gör i en hast. I mångas medvetande finns att det är omöjligt, att det inte går att skilja på det ena och det andra och det är så svårt. Men avtal är faktiskt en ganska praktisk och flexibel metod att besluta om hur ansvaret ska skötas. I stan har vi faktiskt diskuterat den här modellen också. Jag tror att det skulle vara en framkomlig väg.

Till sist, herr talman, har jag en fråga till ministern. Det var tal här om medicinsk rehabilitering. För inte så hemskt lång tid godkändes en motion om att de beslut som gäller för medicinsk rehabilitering skulle ändras, lagtinget har fattat ett sådant beslut. Nu undrar jag om det faktiskt har gjorts? Är det så att de som till exempel är inskrivna på Gullåsen eller någon annan institution har rätt till sådana hjälpmedel på samma villkor som alla andra? Den frågan riktar jag till minister Katrin Sjögren.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! För att undvika alla missförstånd hävdar jag att vi har en allmän tandvård redan. Den är visserligen inriktat på vissa specialgrupper. Det behövs utan vidare utvidgning av den. Skillnaden är att jag inte är så övertygad om att det ska vara en generell rättighet.

Jag har fortfarande inte fått svar på mina frågor om vad merkostnaden är för det socialdemokratiska förslaget och vilka konsekvenserna är för den privata marknaden.

Jag är också helt och hållet inne på möjligheterna om avtalsmodeller inom de här sektorerna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Den allmänna rättigheten allmän tandvård menar vi att är en jämställdhetsfråga och en jämlikhetsfråga framförallt. Det måste vi kunna betala. I Sverige kostar munhälsovården tre procent av de sammanlagda hälso- och sjukvårdskostnaderna.

Vad gäller de privata så har vi en väldigt hög kostnadsnivå hos våra privata tandläkare. Om vi hade allmän tandvård så skulle de privata konkurrensutsättas, vilket skulle vara till fördel för ålänningarna.

Ltl Folke Sjölund, replik

Herr talman! Jag har uppfattat att det faktiskt finns en allmän tandvård som ÅHS sköter och även har en prisnivå på. Det finns också normer för vad FPA ersätter när det gäller den privata tandvården. Det där är en iakttagelse som jag inte riktigt håller med om. Det är klart att tandvårdskostnader är höga, oberoende vem som gör dem.

Vi har från liberalernas sida en annan modell på det hela som skulle säkerställa att de som verkligen behöver tandvård också får den till överkomliga kostnader och i vissa fall utan egna kostnader.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det skulle väl vara dags att förklara hur den modellen ser ut, och inte bara hålla på att kritisera andra som med hugg och slag försöker få igenom någonting. Vi väntar med spänning. Men det blir väl som lasarettsfrukosten, att den torkar in.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback får det att låta som att den som inte har pengar inte kan gå till tandläkaren. Men så är ju inte fallet. Alla som är fattiga på Åland kan gå via socialen och få gratis tandvård. Man får först en betalningsförbindelse och sedan har man rätt att gå till ÅHS-tandvård. De fattigaste på Åland får gratis tandvård. Det är helt klart sagt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Socialdemokraterna tycker inte att tandvård ska vara fattigvård. Vi anser att det ska vara en laglig rätt för alla ålänningar.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Även de fattiga på fastlandet, fast det finns allmän tandvård, har inte ens råd med den allmänna tandvården. De fattigaste har inte råd med allmän tandvård, även de måste gå via socialen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Sirpa Eriksson pratar kvalificerat strunt!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Visst tycker jag, och alla med mig i centern, att allmän tandvård skulle vara bra såvida vi kunde ordna den. Vi ska komma ihåg att vi delvis har allmän tandvård nu. Det måste vi vara eniga om. Vi ger allmän tandvård åt alla barn och ungdomar under 25 år. Vi ger allmän tandvård åt alla gravida. Vi har flera prioriterade grupper som får tandvård via ÅHS, inte helt gratis men såsom det är också på fastlandet. De grupper som prioriteras är: Patienter med risk för blodsmitta, cytostatika behandlade patienter, gravida, psykiskt utvecklingshämmande, personer med betalningsförbindelser, personer som är rullstolsbundna, personer som har Huntington, personer som är strålbehandlande, personer med reumasjukdomar, personer som är insulindiabetiker, nya flyktingar, patienter i kö för hjärt- och protestransplantationer, Gulllåsenpatienter och patienter med remiss från läkare. ÅHS-personal fick tandvård tidigare, inte nu längre.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det tycks vara som om alla är för allmän tandvård förstår jag. Den ena efter den andra säger att de är för allmän tandvård, men vi har nästan allmän tandvård. Eller att vi kan ha tandvården som fattigvård, då fungerar det också för alla. Vi har en helt annan uppfattning. Det ska vara en lagstadgad rättighet, såsom det är i Sverige, i Finland och i hela Norden. Jag förstår inte varför vi inte ska kunna ha det så?

Ltl Gun Carlson, replik

Fru talman! Jag vill erinra om att i utskottets betänkande talade man om att man inväntar en strategi som landskapsregeringen har lovat. Den tycker jag att vi ska vänta på och tillsvidare vara nöjda. Vi har rätt god täckning. Det läste ändå upp många viktiga grupper.

Det är inte så enkelt att man kan jämföra den svenska och finska hemsjukvården och äldreomsorgen med Åland. Vi har så olika system. Det blir inte rättvist om man jämför med Sverige heller. Det går inte, inte så länge vi har det som vi har det att hemsjukvården sköter all sjukvård för patienter som är hemma eller i omsorgsboende. Det är institutionsvården som vi talar om i 37 § och ingenting annat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vad jag ännu vill lyfta fram är avtalsmöjligheten. I säkert 15 år har jag hört att det inte går att göra någonting. Lagen säger si och lagen säger så. Det har hänvisats till lagen. Det saknas fantasi och flexibilitet i tänkandet. Jag pekade på en modell såsom man har gjort i Sverige. Den som ansvarar där är kommunen, men vem som producerar är ju en annan sak. Också här kunde vi ha det så. ÅHS producerar tjänsterna, mottagarna bor på kommunala boenden eller hemma. På det sättet kan vi garantera alla äldre eller personer med funktionshinder att de får den hälso- och sjukvård som de har rätt till och behov, vilket den här lagen gå ut på. För åtminstone ska väl hälso- och sjukvårdslagen gäller för alla och inte bara för vissa grupper?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! När det gäller tandvården skrev landskapsregeringen i sin framställning att man skulle göra en utredning om hur den kunde utvecklas för att täcka hela befolkningen. Utskottet har valt att gå ett steg längre och skriver på sidan 4; " landskapsregeringen skall återkomma med ett kompletterande lagförslag som tar ett helhetsgrepp på hela befolkningens behov av tandvård”. Vi har konstaterat i utskottet att det inte inom ramen för lagtingets arbetsmöjligheter fanns någon möjlighet att bereda ett sådant ärende inför lagtinget. Därför finns det då inte med. Det är nästa landskapsregering som måste komma hit med det.

Beträffande 37 § ” Ålands hälso- och sjukvård tillhandahåller läkartjänster vid de offentliga institutionerna för äldre som finns i landskapet” så sade ltl Sundback om det nya momentet att det är svårt för henne att godkänna eftersom alla bör säkerställas läkarvård. Orsaken till att det står så här är att alla andra säkerställs läkarvård via hemsjukvården. Det är bara dessa som bor på de här tre institutionerna som inte säkerställs läkarvård. Därför den här formuleringen. Det är en nödvändig komplettering.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Utredningen som landskapsregeringen skulle göra om tandvården har ju redan kommit för något år sedan. Men sedan stoppade det upp, sedan har man inte gjort någonting. Det har alltså inte varit en prioriterad fråga. Jag hör ju nu att den här regeringen inte kommer att komma med någonting. Däremot tycker jag att social- och miljöutskottet ska ha ett erkännande för den skrivningen som man har på sidan 4. Det innebär i alla fall ett litet, litet steg framåt även om man inte säger tillräckligt klart och tydligt att allmän tandvård ska införas på Åland. Så det är mycket bra.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det är absolut inget litet steg som utskottet föreslår. Det är en mycket väsentlig skillnad mellan det som landskapsregeringen skriver i sin framställning och det som utskottet skriver. Det som utskottet skriver är väldigt konkret; ”att man ska komma fram med ett kompletterande lagförslag som tar ett helhetsgrepp på hela befolkningens behov av tandvård”. Det baserar sig också på det som ltl Sundback var inne på, att se på modellen i Sverige. Jag kompletterar med att se på modellerna i Danmark, Norge, Island och kanske också på andra länders system och gör ett åländskt system som är bättre än det finska. Det är fullständigt omöjligt, när vi får ett sådant här ärendet på bordet, att vi skulle bereda ett sådant lagförslag som socialdemokraterna nu vill föreslå att vi ska inta i behandlingen. Det går helt enkelt inte. Lagtinget har inte den rätten.

Jag vill gärna också ha en kommentar om 37 §. Jag tror att det baserar sig på ett missförstånd från Sundbacks sida om att den här formuleringen skulle betyda någonting annat än att det är de sista som nu är utan läkarvård, som också skulle få det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Vad gäller lagstiftningen om allmän tandvård så har inte socialdemokraterna krävt att man skulle ha rett ut och föreslagit någon förvaltningsmodell för det. Där finns det flera uppgifter för landskapsregeringen att göra på basen av det här. Av en del har den här lagen till och med kallats en ramlag. Det är frågan om 40 § som är en bestämmelse om vilka som har rätt till tandvård idag. Den paragrafen skulle skrivas om så att den i stort sett hade samma lydelse som rikslagen. Sedan vet vi att allt som står i lagen är beroende av vilka pengar som tas upp i budgeten eftersom det inte finns några andra styrningsinstrument. På den där punkten överdriver ltl Roger Jansson socialdemokraternas ambitioner. Vi har bara haft den ambitionen att få in en bestämmelse om allmän tandvård, inte om hur och när den bestämmelsen ska förverkligas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det verkar vara någon slags missförstånd om detta att man inte bor på institution, utan man bor på omsorgsboende eller serviceboende, om man är funktionshindrad eller äldre. De har full access till den offentliga hälso- och sjukvården. Blir man sjuk och t.ex. på serviceboende i Sund så kommer man med ambulans till akuten eller man beställer tid till hälsocentralen. Så fungerar det ju. Jag vet inte om jag missförstår någonting? Man har full access till den offentliga hälso- och sjukvården oberoende av var man bor.

När det gäller tandvården visade utredningar på fastlandet att de patienter som sökte tandvård vid hälsovårdscentralerna till största delen kom från medelklassen. Man kunde konstatera att befolkningens behov av tandvård inte utnyttjades i tillräcklig grad. Det var lite så som ltl Sirpa Eriksson sade, även fast man har offentlig tandvård så de som lever på marginalen och har det tuffast har inte ens råd med den offentliga tandvården. Ett besök kostar 7 euro, men ska man göra någonting så rasslar hundralapparna iväg också i den offentliga tandvården.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Så det är lättare på Åland då för de fattiga när vi inte har allmän tandvård? Är det den slutsatsen man ska dra ur resonemanget? Nej, det läs på igen! I alla hälso- och sjukvårdsinstitutioner är det medelklassen som utnyttjar dem mest. Det är en del av att man har högre utbildning och andra faktorer. Det är inte någon speciellt i det här fallet. Men, läs lite mera i samma utredning om förbättringar av tandvården i Finland generellt. Jag tycker att det där blir ett väldigt kontraproduktivt resonemang. Jag är lite förvånad över att en hälso- och sjukvårdsminister pratar på det där sättet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det som jag försöker säga är att vi inte kan lappa och laga hela systemet i alla fall. Det är ingenting som jag säger utan det kommer fram i utredningen som landskapsregeringen har gjort.

När det gäller munhälsovården i Danmark så är det barn och unga och vissa specialgrupper som har rätt till avgiftsfri kommunal tandvård medan sjukförsäkringen täcker för vuxna. I Norge är det samma sak. Den offentliga munhälsovården har barn och unga och vissa specialgrupper och klienter på institutioner rätt till medan merparten av de vuxna är hänvisade till den privata sektorn. Jag har sagt, och där har jag varit väldigt tydlig, att jag är fullt beredd att göra förändringar om det finns möjligheter för liberalerna att säga till om det under nästa period. Men vi måste veta vad vi ska göra och vi måste också veta vad det kostar. Vi kan ju inte föra in något i en lag och sedan inte tillsätta kraftigt med resurser, för det är att luras.

Ltl Barbro Sundback, replik

Till det sista så tror jag att minister ska hålla en liten låg profil. Det finns ingen kostnadskonsekvensanalys i hela det här lagförslaget. Vi har inte haft en enda sådan lag vad jag vet under den här perioden. Det är klart att den här reformen också kommer att kosta. Men det ska enligt ministern styras med budgetbeslut. Vi har många budgetskrivningar bara i årets som skulle styra landskapets verksamhet. Mer än hälften av dem kommer inte att verkställas. Det där blir nog komplicerat om man inte har bättre underlag för sina reformer.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Katrin Sjögren

Talman! Först vill jag den möta det om konsekvenser och ekonomiska verkningar i lagförslaget. Det har varit en uttalad målsättning från landskapsregeringen att nogsamt analysera t.ex. vad den sociala lagstiftningen får för ekonomiska konsekvenser. Det är inte helt lätt. Landskapsregeringen har gjort allvarliga försök och har haft kommunikation med kommunerna och med finansavdelningen. Det som vi till exempel gjorde med barnomsorgslagen var att vi finansierade delar av handikappservicelagen och utkomststödslagen genom att vi tog bort den subjektiva rätten i barnomsorgslagen. Så är det. Man kan inte bara plussa på och plussa på, så ser verkligheten ut.

När det gäller ÅHS-lagen så har vi konstaterat att det är att lagfästa gällande hälso- och sjukvård. Vi har inte haft lagstiftning när det gäller den åländska hälso- och sjukvården. Så klart är lagen också framåtsyftande. Just med förebyggande arbete så står det om samarbete med kommunerna. Vi gjorde ett mycket allvarligt försök att uppskatta vad som skulle vara kostnadsdrivande i den här lagen. Vi kunde konstatera att där det brister mest är inom resurserna, t.ex. inom den psykiatriska länken inom primärvården. När det gäller de ekonomiska verkningarna så talar vi om depressionssköterskor. Det finns också en uttalad målsättning att arbete med effektivisering inom vården blir allt viktigare. Det behövdes tydliga strategier för att öka kvalitén och effektiviteten.

Lyckas man med ett hälsofrämjande arbete och ett förebyggande arbete så kan man också plana ut kostnaderna för hälso- och sjukvård.

Vi hade kontakt med Vasa och hörde hur mycket de hade beräknat i flera tjänster när den finska hälso- och sjukvårdslagen trädde ikraft. De konstaterade att de behövde en viss resursförstärkning inom hemsjukvården och också när det gällde depressionssköterskor. I hela Vasa distriktet så tror jag att det rörde sig om 10 tjänster, om jag kommer rätt. Det blir mellan tummen och pekfingret.

Man ska också komma ihåg att det finns över 800 tjänster inom ÅHS. Ponera då att man vill ha en depressionssköterska inom primärvården. Det finns då fullständiga möjligheter att specialisera en sjuksköterska som redan finns. Så har man gjort med diabetessköterskor och hjärtsköterskor. Det handlar inte hela tiden om nya tjänster. Talet 20 nya tjänster var helt nytt för mig. Det har inte jag hört förut.

Talar man om kostnadskrävande saker för ÅHS så det som man också ska komma ihåg är att i och med att ÅHS tar ansvar över Gullåsen och geriatriska kliniken kommer det också att innebära merkostnader för ÅHS på 3-4 miljoner euro. Det finns en hel del att bita i fortsättningsvis när det gäller ÅHS. Tack.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, herr talman! Jag kan bara säga att inte ens jag har hört om 20 nya tjänster och jag sitter ändå i utskottet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Jag tycker att det var märkligt för vi hade en dialog med kommunerna och med ÅHS. Jag har inte alls hört talas om 20 nya tjänster. Det är märkligt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell

Jag kan redogöra för jag fick siffran 20 av er kollega i social- och miljöutskottet, ltl Roger Jansson. Han menar att det blir 2 till 20 tjänster beroende på vilken ambitionsnivå man har på utbyggnaden av det förebyggande arbetet. Därifrån kom den siffran.

Eftersom jag ställde frågan här, både till social- och miljöutskottets ordförande Åke Mattsson och även bad ministern återkomma till de ekonomiska konsekvenserna så vill jag säga att det här är siffror och information som jag ha. Jag vill få mera klarhet i vad det är som gäller. Under hur lång period tänker man successivt jobba med att implementera lagen? Vilken ambitionsnivå kommer man att ha under olika budgetår?

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det visar hur ospecifikt det blir, 2-20 nya tjänster. En av utmaningarna är att mycket av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inte ligger hos ÅHS, utan det ligger på samhället i övrigt. Betydande hälsofrämjande och förebyggande arbete kan man göra ute i samhället. Landskapregeringen har inte fått siffrorna 2-20 nya tjänster när vi har fört diskussioner med ÅHS och kommunerna.

Ltl Camilla Gunell, replik

Vi får väl konstatera att det här kommer att bli oklart. Det är mellan tummen och pekfingret. Det är antaganden och man tror hur det kan bli. Faktum är att eftersom budgeten hädanefter ska styra omfattningen av verksamheten vid ÅHS så är det i budgeten som man kommer att utveckla det här. Att det finns behov av tjänster inom ÅHS känner vi till mycket väl. I varje årsbudget kommer det äskanden om ibland upp till 80 tjänster. Så nog finns det behov.

Minister Katrin Sjögren, replik

Talman! Det finns det visst. Upp till 80 tjänster visar hur ospecifikt det är. Där behöver man ha en linje och förstås göra prioriteringar.

När det gäller styrningen av ÅHS så är lagen mycket tydlig. Det kommer att komma flertalet förordningar. Det kommer budget. Det handlar också om att styra ÅHS på ett helt annat sätt. Det blir heller inte lika lätt att dra bort saker. Vi lagstadgar om rätt till rådgivningskontroller för skolbarn. Jag upplever att det blir mycket tydligare och klarare styrning. Men om det inte fungerar så måste man revidera och fundera över förbättringar i lagen. Jag tror att det blir betydligt lättare att styra ÅHS nu än vad det har varit tidigare.

Ltl Camilla Gunell, replik

Den här lagen är definitivt en förbättring från den gamla lagen, det tror jag att vi är eniga om. Vi kan också konstatera att det finns saker som är oklara. Där måste man politiskt helt enkelt ta ansvar och styra den här verksamheten från det ena budgetåret till det andra och förhoppningsvis också mera långsiktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var någon som tidigare här sade att vi inte har haft någon lagstiftning om hälso- och sjukvården och det har vi ju haft. Det har varit främst om organisationen. Nu kommer det till en lagstiftning om innehållet i hälso- och sjukvården. Där är det lånat väldigt mycket ifrån rikslagstiftningen. Det förekom en diskussion här i en tidigare debatt om hur mycket det här skulle kosta. Då sades det från talarstolen att det kunde vara frågan om 2-4 nya tjänster. Då frågade kollegan Gunell mig om det kan vara möjligt och då gjorde jag ett snabbt överslag och sade att det kunde bli mellan 2 och 20 tjänster. Ingenting är exakt när det gäller bedömningen av vad den här lagen kräver. Det beror helt enkelt på hur man politiskt bedömer det. Det är lätt att säga att det kan dra iväg under ett antal år upp till 20 nya tjänster eftersom års äskandet i fjol nästan var 100 tjänster och i år för nästa års budget är det 85 nya tjänster. Därmed rör det sig om närmevärden och vilken nivå vi vill sätta på hälso- och sjukvården.

Ltl Camilla Gunell, replik

Ja, det är inte frågan om att hälso- och sjukvården är den högst prioriterade verksamheten i landskapet, snart är den 1/3 av vår budget. Det är en viktig verksamhet men det är förstås också en dyr verksamhet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Minister Sjögren och majoritetspartierna menar att vi nu har full styrning med den här lagen och budgetskrivningar över utvecklingen av hälso- och sjukvården i landskapet. Men då frågar man sig; vad baserar regeringen sina budgetskrivningar på i framtiden? Ja, de kommer att baseras sig på en budget som är gjord i första hand av de ledande tjänstemännen som antagligen i mer eller mindre oförändrad form godtas av styrelsen som skickar hit den. Den politiska ledningen och styrningen av hälso- och sjukvården kommer att förflyttas från regeringsförvaltningen ner till ÅHS. Det här är samma modell som jag tycker att man ser när det gäller polisen, vi ska inte ha någon sådan byrå här. Då kan man fråga sig om vi faktiskt behöver en landskapsläkare med den här modellen? Jag tycker inte att den här modellen är bra. Den saknar en förvaltningsdel på ministernivå. Vem ska stå för någon slags övervakning, kontinuitet och granskning osv? Om man inte har någon policy eller program vad som ska utvecklas långsiktigt så blir det ganska kortsiktiga planeringar med de här budgetmotiveringarna. Det behöver inte vara förankrat i något som utgör en helhetsbild för hela den här sektorn.

Herr talman! Vi får se hur det blir. Jag hyser faktiskt ganska stor oro för att det kan bli rätt ryckigt. Om inte lagtinget har något policydokument som man följer så kan i princip varje summa röstas bort eller nya summor röstas in. Jag ser vissa risker med den här modellen.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Jag är inte alls lika orolig. Nu har vi levt med ÅHS-planen där det mesta ska ha skrivits in, vilket inte har gjorts. ÅHS-planen har definitivt inte stämt ihop med budgeten som man har lagt. I upplägget i landskapets budget ingår långsiktiga målsättningar och det ingår målsättningar för inkommande budgetår. Det är precis så som ÅHS måste bygga upp det här i framtiden. Det måste bygga på lag, förordningar och på det som man kommer överens om. Det är lagtingets sedan i sista ändan som får konstatera om målsättningarna är de rätta. Då kommer målsättningarna och budgeten att passa ihop, vilket jag redan sade att ÅHS-planen och budgeten inte har gjort hittills, vilket ju har varit en av de stora bristerna i ÅHS.

Ltl Barbro Sundback, replik

Om det har undgått någon så säger jag det säkert för tionde gången att den här styrplanen har vi inte förespråkat, utan ett utvecklings- och policydokument. Det är flera länder som har typ; ”Hälsa 2030”, ganska tjocka dokument där den politiska viljan är nerskriven om hur man långsiktigt vill sköta utvecklingen av hälso- och sjukvården. Nu kommer det att vara upp till dem som är starkast i förvaltningen, och som bevakar sina intressen, som kommer att dominera den här budgeten. T.ex. hälsoberedskapen i skärgården kommer antagligen inte att komma upp. Vem ska driva allmän tandvård? Det är ett politiskt ansvar. Om inte det finns så blir det inte ett ansvar som man kan bära fullt ut, utan man slåss kanske lite här i salen. Men det är inte eftersträvansvärt. Det är viktigt att den här sektorn är långsiktig och stabil.

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! För det kommande lagtinget och speciellt för den kommande landskapsregeringen blir det här ett gyllene tillfälle att i handlingsprogrammet uttryckligen ange hur man vill ha sjukvården. Där finns alla möjligheter. Jag uppmanar nästa landskapsregering att tänka på det. Eftersom hela landskapets budget är uppbyggd på samma sätt så ska också ÅHS-budget byggas upp på samma sätt, med samma målsättningar. Vill man sedan ytterligare skapa stora policydokument så varsågoda. Men jag tror inte att de berättar så mycket. Det blir som ÅHS planen, ingen läser dem.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror faktiskt att man måste vara lite mera ambitiös. Investeringarna som har gjorts inom sjukvården har nog skett ganska så lättvindigt många gånger. Det har inte riktigt funnits en helhetsplan där planerna, tankarna för hälso- och sjukvården, investeringarna och hur man ska utveckla vården har varit fastslagna. Annars skulle vi inte ha lokaler på Gullåsen där patienterna till och med ibland har lika höga värden med mögelsporer i blodet som det finns i väggarna. För det är inte en prioriterad del av vården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Nu måste jag erkänna att jag inte förstod hur det, som ltl Sundback här sade när det gäller budgeteringen och den långsiktiga planeringen, har med det här ärendet göra? Här görs egentligen inga förändringar. Det som har funnits i planen hittills har varit en del som förs in i lag. Den andra delen som är nästa års budget plus en plan för de två följande åren kommer nu, liksom hittills också, att finnas i budgeten. Det blir absolut ingen förändring till den delen. Det är varje landskapsregering obetaget att komma hit till lagtinget med en långsiktsplan för hälso- och sjukvårdens utveckling, som behandlas här som ett meddelande eller någonting annat. I den årliga budgeten ska, precis som hittills, inför lagtinget presenteras de tre kommande årens planer, med särskilt tongivning på nästkommande år. Jag förstår inte det här resonemanget om att den här lagstiftningen till den här delen skulle innebära några förändringar eller försämringar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag menar att det saknas något. Det borde komma någonting annat än den här planen som vi försökte med. Det var en god tanke att långsiktigt tillsammans med de professionella försöka styra hur man skulle utveckla hälso- och sjukvården. Det lyckades inte. I de flesta länder försöker man ju ändå ha en mycket längre planering. Hur möter man behovet från den äldre befolkningen? Det finns ingen på Åland idag som har den överblicken. Kommunerna försöker sitt bästa. Vi ser den ständiga diskussionen om hur vi ska trygga de äldres hälsa och sjukvård. Det finns säkert andra områden som man också borde resonera mycket långsiktigt om, så att man har en struktur. Det här kräver mera ambitioner.

Ett annat exempel är den arma skärgårdstrafiken. Vi kommer inte längre, för vi har inte tillräckligt långsiktiga dokument där vi är överens.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Nu förstår jag vad ltl Sundback var ute efter. Det har alltså inte med den här lagen att göra. Det här är en lag som styr Ålands hälso- och sjukvård, dess organisation och de krav man ställer på deras service. Det som ltl Sundback nu är ute efter är det som vi har en särskild minister som sköter i varje landskapsregering. Vi har även en byrå på landskapsregeringens social- och miljöavdelning som har det här ansvaret. Där är landskapsläkaren högsta tjänsteman. Som jag sade tidigare så tycker jag att varje landskapsregering borde till lagtinget ge den här typen av plan som ltl Sundback nu efterlyser. Det har alltså inte med den här lagstiftningen att göra. Det är en fråga mellan lagtinget och landskapregeringen och särskilt inom landskapsregeringen i de långsiktiga frågorna, t.ex. den svåra fråga som man redan har löst i Norge om hälso- och sjukvårdens ansvar för livet. Sådana frågor bör föras hit.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det är kanske ett sätt att uttrycka det. Om varje minister kommer med en plan så är det säkert bra att regeringen säger vad de vill göra inom det här området. Men vi ser att det går ganska långsamt för våra ministrar att komma med sina program. Det kommer flera program nu när vi ska avsluta arbetet. Det är svårt att få det att fungera. Det skulle vara åtminstone något, att bara ha budgetskrivningar kommer att bli väldigt svårt att ta ett långsiktigt ansvar för utvecklingen av hälso- och sjukvården på Åland. Den här lagen innehåller ju inte bara skrivningar om ÅHS. Lagen försöker ta ett vidare grepp och det är ju bra just för äldreomsorg osv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag ser det som fullt möjligt att man i en förordning redogör för hälsovårdsberedskapen ute i skärgården. Det finns ju alla möjligheter att skriva det på förordningsnivå.

Sedan har lagen en egen paragraf om uppföljning av hälsa och välfärd i landskapet. ”Landskapsregeringen ska följa med befolkningens hälsa och välfärd och de faktorer som inverkar på hälsan och välfärden inom olika befolkningsgrupper, samt följa med effekterna av de åtgärder som sätts in för att svara mot befolkningens välfärdsbehov. En rapport om hälsa och välfärd och de åtgärder som vidtagits ska en gång per lagtingsperiod överlämnas till lagtinget.” Där kan man ju ha politiska målsättningar och det blir en hälsopolitisk debatt i lagtinget. Det finns en helt ny paragraf så att man faktiskt kan få en diskussion i lagtinget och alla skulle få berätta om sina prioriterade områden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Föredras efter bordläggning

9      Landskapsregeringens berättelse för år 2010

Landskapsregeringens berättelse (LB 1/2010-2011)

Ärendet bordlades 12.09.2011 då beslut fattades om att ärendet inte ska remitteras till lagutskottet.

Diskussion.

Ltl Roger Jansson

Herr talman! Det var jag som föreslog bordläggning av det här ärendet vid senaste plenum av det skälet att bokslutet innehöll så mycket oförklarade uppgifter om att man inte hade behövt de av lagtinget budgeterade medlen. Jag räknade upp ett femtontal sådana delvis ganska våldsamma diskrepanser mellan budgeterade och använda medel. Det fanns därför skäl för landskapsregeringen att i en presentation redogöra för de här väsentligheterna. Det fanns också andra frågeställningar. Att förra ministern, Runar Karlsson, den enda på talarlistan, skulle ta på sig det ansvaret tror jag inte. Det är för mycket begärt.

Jag efterlyser fortfarande en presentation av detta från landskapsregeringens sida.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! När ett liknande ärende var uppe här i lagtinget när vi diskuterade budgeten så hade jag ett anförande om den allmänna ekonomin. Det skulle jag kunna ta om igen, men det ids jag inte göra. Det får bero.

Jag tänkte ta upp en detalj under trafikförvaltningen. Jag kan konstatera att man skriver; ”arbetet med bolagiseringen av Möckelöområdet har stått tillbaka på grund av andra uppgifter”. Man skriver också; ”arbetet med att flytta vägunderhållsverksamheten till Godby har avvaktats i väntan på en delgeneralplan”. Det här är egentligen två meningar som hör ihop. I tidernas morgon togs ett principbeslut och ett beslut i lagtinget om att man skulle avveckla vägstationen i Möckelö och den kunde istället användas av näringslivet eftersom Möckelöområdet är oerhört attraktivt för näringslivet med närhet till Mariehamn och en egen hamn. Verksamheten i Möckelö skulle i stället flyttas till Godby. Man skulle rymmas inom det område i Godby, nuvarande vägstation, med mindre ombyggnader. Nu har jag erfarit att det här har gått i stå. Det skylls på än det ena och än det andra. Senast var att generalplanen inte var fastställd. Jag har kontrollerat det senast idag och den är fastställd. Det finns gott och väl om utrymme. Det ryms till och med två vägstationer där om det behövs. Det handlar inte om det. Jag förstår inte vad det nu handlar om. Tanken är att första steget skulle vara utlokalisering av hela vägunderhållets verksamhet till Godby. Andra steget skulle vara att man flyttar hela trafikavdelningen till Godby. De fysiska förutsättningarna finns nu i och med att vägstationen och dess område räcker till. Vi vet att det finns ett bolag som gärna skulle hyra ut till landskapet för trafikavdelningens tjänstemän. Vi vet också att det skulle bli en 3/4 tom korridor där nere så att man skulle kunna ta hem uthyrningsutrymmen i Mariehamn.

Summa summarum av detta skulle betyda att vi får en utlokalisering till stånd och det skulle bli billigare. Nu kan jag läsa att det här får stå tillbaka på grund av andra uppgifter. Jag tycker att det är lite tråkigt att man inte har råd att spara. Man borde kunna sätta externa krafter på det här för att komma i gång. Jag har förstått att vi nu är tämligen överens i salen om att det här ska göras. Jag är lite bekymrad över varför det inte har gjorts. Jag förväntar mig väl kanske inte något svar idag.

Jag tror att det kan finnas ett visst motstånd. Man vill inte flytta så långt som 12 km från Mariehamn, det är oändliga sträckor. Man tror inte att det finns vare sig telefon eller e-post, som man idag kan sköta kommunikationerna med det här huset.

Herr talman! Jag tror att den enda vägen, om vi vill få det här genomfört, är att sätta in det i handlingsprogrammet, till dem som regerar efter valet, att det här ska göras senast inom 2013. Då kanske det blir gjort. De facto finns det redan en beställning idag från lagtinget att det här ska göras. Det är bekymmersamt att man inte lyder de folkvalda. Det är ett demokratiproblem vill jag hävda. Men vi hoppas nu på nya krafter och nya människor här som kanske tar tag i det här. Tack.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack, herr talman! Tack för ett bra anförande och en bra poäng. Vi är helt överens i den här frågan. Det som saknas är brist på politiska beslut som gör att den här frågan inte går framåt. En fråga som dyker upp i det här sammanhanget; har ltl Karlsson sin grupp med sig i det här och har han någon möjlighet att få det inskrivet i programmet? Jag tror att det skulle finnas goda förutsättningar till det. Jag har i raljerande ordalag sagt att någon golfbana kanske det inte blir men det här har vi väldigt stora möjligheter att få igenom. Det här är en bra satsning för en region som ligger utanför Mariehamn, men så är inte fallet under den här mandatperioden i alla fall.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Centern är fullt för det här. Man satte det här med i budgeten för ett par år sedan, vill jag minnas, och där lagtinget sade ja till hela projektet. Men det är liksom bokstaven, det praktiska har sedan inte genomförts av olika orsaker. Det finns alltid många orsaker som säger att det är svårt och omöjligt. Jag håller med ltl Mattsson om att det här måste vi verkligen klara av. Om vi inte klarar av det här så då är det nog inte mycket vi klarar av. Det här måste igenom. Jag hoppas verkligen att nästa lagting och regering på allvar gör det här. Jag tror och hoppas att viljan finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det frågades efter kommentarer till bokslutet och särskilt budgetuppföljningen. Eftersom ingen från landskapsregeringen är här så ska inte jag svara för dem, men jag tänkte säga några ord principiellt.

Det som ltl Runar Karlsson tog upp när det gäller vägstationen i Godby och Möckelöområdet som skulle frigöras så kan jag faktiskt avslöja, utan att fråga om lov från ltl Runar Karlsson, att vi för ett par timmar sedan kom överens om att om vi har någonting att säga till om i handlingsprogrammet som kommer så ska vi konkret på ett papper skriva ner att det här ska genomföras. På kommunal nivå så måste man gå in och visa att det finns utrymme och att det finns mark som är tillgänglig.

Ett handlingsprogram för fyra år har stor betydelse när det gäller vad man säger från första dagen. Jag tror inte för liberalernas räkning att vi på något sätt skulle försöka komma undan det här beslutet. Det är en naturlig utveckling. Det är mera naturligt idag när man har Möckelöområdet som kan användas till andra verksamheter. De praktiska problemen är inte av sådant slag att de är oöverkomliga.

Herr talman! Sedan gällde det ltl Roger Janssons fråga om budgetuppföljningen. Om jag förstod det rätt så är det 15 punkter där det är större avvikelser emellan anslagen och den faktiska användningen. Jag hörde inte senaste gång motiven.

Rent principiellt kan man säga att det är en helt naturlig följd av det system som vi har. Vi har tidigare diskuterat detta med prestationsbudgetering, vilket jag fortfarande inte riktigt förstår vad det är, men däremot prestationsbokslut där man avgränsar de faktiska kostnaderna och intäkterna som har varit. När det gäller vårt budgetsystem så betyder det att man tar upp anslag som är beräknade. Man försöker förutsäga kostnaderna och intäkterna. En del anslag är indirekta för ett år, andra är reservationsanslag som kan ha en utsträckning över flera år. Systemet innebär att de anslag som man inte använder, men ska använda, bokförs som en tillgång för kommande budgetar. Det här kanske kan vara förvillande när man läser boksluten. Om man läser bokslutet som en sak och budgetuppföljningen som en annan sak så konstaterar man att de inte stämmer överens. Det skulle vara synnerligen förvånande om de skulle göra det. Därför har vi olika resultat, olika slutsatser med budgetuppföljningen jämfört med bokslutet, affärsredovisningen.

När det gäller sifferutvecklingen så om man jämför affärsbokföringen och budgetuppföljningen så har budgetuppföljningen alltid visat att man har pengar kvar. Det kan förklaras på många olika sätt, att man tar i med marginal när det gäller anslagen eller att man inte hinner förverkliga det som man ha tänkt göra under budgetåret. Då blir det en restpost som kan balanseras. När det t.ex. gäller EU-stöden har man ofta en budgetering där man lägger alla stöd på ett år och sedan betas de av efterhand. Det medför att om ansökningarna inte utnyttjar alla stöd så återgår medlen till kommissionen. Det är också en helt naturlig följd av vårt budgetsystem.

Tendensen är att budgetuppföljningsanslagen minskar efter hand. Sedan har vi en ny finansförvaltningslag. Det som är nytt i landskapsregeringens berättelse är att bokslutet och budgetuppföljningen ingår i berättelsen. Det har det inte gjort tidigare. Nästa år kommer hela årsredovisningen som är redogörelsen för landskapsregeringens förvaltning och bokslut för landskapet men också bokslut för underliggande viktiga bolag. Det här har sin förklaring på ett principiellt plan. I detaljerna måste man gå in i både budget och bokslutet för att se varför det har blivit pengar över och anslagen inte har blivit utnyttjade.

 Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för den informationen. Jag känner mig välbekant med de synpunkterna och kan hålla med om det. Jag är väldigt ovan med att när man har ett bokslut som föreläggs den beslutande församlingen att man inte får någon presentation av det överhuvudtaget. I den här berättelsen står det väldigt lite om bokslutet och den här bilagan till verksamhetsberättelsen borde ha förklarats. Jag ska ta upp tre punkter som inte faller under den här förklaringen som Olof Erland här gav oss.

Vi har vuxenutbildningen; budgeterat 1 600 000, använt 325 000 euro på 4 månader. Vi har verksamhetsutgifterna på näringsavdelningens allmänna förvaltning, som huvudsakligen ska vara lönekostnader; budgeterat 1 765 000 och använt bara 1 294 000 alltså 470 000 euro mindre. Det kanske räcker så här.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Dessvärre kan jag inte gå in på de här siffrorna. Budgetering är ju en mycket oprecis konst. Ni kanske kommer ihåg Ålands Radio och TV som hade ont om pengar under en sändning som inte blev av och sedan visade de överskott. Vi har ÅHS som hade mycket knappt om resurser och svårt att få ner budgeten men också visade överskott. Verkligheten är oförutsägbar. Det gör att man i praktiken har svårt att ha en prestationsbudgetering. Slutsatsen av det som ltl Roger Jansson säger är att antingen har man budgeterat fel eller annars har verksamheten inte kunnat genomföras på det sätt som var avsett.

Ltl Roger Jansson, replik

Det är ett alldeles riktigt slutkonstaterande. I måndags frågade jag hur vi ska kunna budgetera riktigt om vi inte får en förklaring till varför budgeteringen året före blev som den blev. Det finns förklaring till mycket men till vissa saker finns det inte någon rimlig förklaring. Hur mycket har vi inför 2011 budgeterat för mycket för 46.19 vuxenutbildningen? Nu råkar vi har ministern här så vi får säkert svar på det. För 2010 blev det ju helt galet i alla fall.

Sedan angående det på konstiga näringsavdelningen, på försöksstationen var det samma sak, för verksamhetsutgifterna som är ett moment huvudsakligen för löner var det frågan om våldsamma diskrepanser. Hur mycket har vi då budgeterat fel för 2011 utgående från den förklaring som vi inte har för 2010? Det var därför som jag efterlyste att landskapsregeringen skulle ge den här typen av förklaringen när bokslutet presenteras. Det är normalt lantrådet, finansministern eller vicelantråd som ska stå för de förklaringarna.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag förstår problematiken. Jag tycker att frågorna är relevanta. Däremot skulle kanske behandlingsordningen ha varit den att revisionsberättelsen och landskapsregeringens berättelse skulle ha sambehandlats. Det som efterfrågas finns i revisionsberättelsen eller så borde de oklara frågorna behandlas av finansutskottet. Revisionsberättelsen behandlades för sig och landskapsregeringens berättelse för sig och det är dokument som avser samma verksamhet. Egentligen finansutskott sitta här och prickar av de frågor som ltl Roger Jansson tar upp. Kanske moderaterna finns representerade i finansutskottet, de borde då reda ut det här om det är något oklart. I fortsättningen förs detta ihop i en årsredovisning och då blir det bättre.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Landskapsregeringens berättelse har fått en styvmoderlig behandling. I den här sena timmen idag och i slutet på den här perioden kanske vi alla har svårt att samla oss och riktigt hinna med allt som borde göras.

Jag delar uppfattningen som har framförts här i salen att berättelsen som en återblick är minst lika viktig att ta till sig och resonera kring som budgeten är, som är framåtsyftande. När vi noggrant går igenom landskapsregeringens berättelse får vi facit på vad vi ha lyckats med och vad vi inte har lyckats med. Det som vi inte har lyckats med behöver inte betyda att landskapsregeringen har saknat ovilja eller inte velat utan många gånger finns det andra omständigheter som man kan åberopa. Det viktiga är inte vem som har felat, frågeställningen är vad vi kan göra bättre och hur vi kan göra det tillsammans.

Vad gäller trafikavdelningen var 2010 ett ganska omtumlande år. Vi hade redan från tidigare en del problem med fartygsbeställning som tog ganska mycket krafter från förvaltningen. Efter det sattes väldigt stora resurser på miljöfrågor, nämligen att hantera ett stort antal kontaminerade asfaltsmassor. Trafikförvaltningen och dess allmänna avdelning och alla anställda gjorde ett mycket gott jobb under 2010. Det var många gånger svårt och det var många gånger tungt.

Jag hörde en del av debatten här tidigare. Jag ska komma med lite kompletterande upplysningar till den delen som det fanns frågeställningar. Angående att arbetet med att flytta vägunderhållets verksamhet till Godby har avvaktat i väntan på en ändring av generalplanen, är helt korrekt. Det här är ju en tillbakablick för år 2010, då fanns inte alla fakta på bordet som vi har nu. Jag kanske kan få glädja lagtinget med att säga att den processen går vidare under 2011.

Vi hade också under drift och underhåll av vägar och linfärjor planerat att driftprivatisera linfärjorna. Det stötte inte bara på ett problem utan på ett flertal olika problem. Men det har vi fortsatt att arbeta med och kommer nu här inom de närmaste veckorna att bjuda ut en av linfärjorna på driftentreprenad förhoppningsvis igen.

Vi har också arbetat intensivt på sjösidan med att revidera vårt budgetsystem och att lägga upp det på ett annat vis än tidigare för att därigenom få bättre verktyg. Det arbetet har också fortgått kontinuerligt under 2011.

Det som kanske inte riktigt framkommer som ett separat ärende, men som ändå är av övergripande karaktär, är miljötänkandet, som har implementerats och som också har börjat verkställas på avdelningen inom samtliga enheter. Det tycker jag är oerhört glädjande att man faktiskt tillsammans kan arbeta också med så pass svåra tunga saker som vägkonstruktioner och byggen och ändå göra det miljömedvetet.

Jag har inte så mycket mer att säga. Avdelningen har arbetat hårt och avdelningen fortsätter att arbeta hårt. Det är min förhoppning att nästa trafikminister tar manteln och arbetar vidare. Jag hoppas naturligtvis att det är jag själv som är nästa trafikminister.

Ltl Roger Jansson, replik

Talman! Det är tacksamt att trafikministern i denna sena tid för det här lagtinget och den här landskapsregeringen ändå ville förklara några frågor. Jag förmodar, oberoende hur det ser ut efter valet, att trafikministern kan svara på en lite knepig fråga i samband med trafikavdelningens redovisade bokslut.

Verksamhetsutgifter 48.01.01, personalstaten i huvudsak, på trafikavdelningens allmänna förvaltning budgeterat; 620 000 euro och använt 427 000 euro, alltså 192 000 mindre utan att jag vet att personalen har gått ner med sådana våldsamma volymer.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Jag kan inte erinra mig exakt här och nu varför det är en så här pass stor diskrepans. Men jag kan i morgon kontakta min avdelningschef och be att få det redovisat och lämna det till ltl Roger Jansson och även till andra här i parlamentet som önskar ta del av det. Jag vill inte börja gissa och spekulerar kring vad det eventuellt ska kunna vara. Jag har för mig att det kan röra sig om överföring av tjänster, men jag är inte riktigt säker så jag ber att få återkomma.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Det ställdes en fråga kring upp vuxenutbildningens siffror i bokslutet. Det är, precis som tidigare har sagts här, att det kanske skulle ha varit effektivare om vi skulle ha behandlat revisorernas berättelse och landskapsregeringens berättelse under samma ärende eftersom många av de frågorna sammanfaller. När vi debatterade revisorernas berättelse så redogjorde jag för den kritik som också revisorerna för fram och som sammanfaller även med resultatet i bokslutet. Revisorerna konstaterade att det är anmärkningsvärda skillnader mellan de budgeterade anslagen för projekten och redovisningarna som har förverkligats.

Det här blir nu en upprepning av vad jag sade i samband med revisorernas berättelse, men det kanske inte gör någonting. De här har att göra med de projekt som vi själva är huvudmän för; validering och projektet nätpedagogik. En lärdom som vi på avdelningen har tagit men som också jag politiskt har tagit av de här projekten, som planerades redan under förra mandatperioden och som har genomförts under den här mandatperioden, är att jag är tveksam till om det är optimalt att utbildningsavdelningen själv ska vara projektägare överhuvudtaget. Det kanske mera har att göra med styrningen. Det kan också i och för sig ha givit resultat i bokslutssiffrorna. På flera punkter har det visat sig att sättet att bedriva de här projekten inte passar in i vår verksamhet och i våra befintliga strukturer. De projekt som har fungerat allra bäst är de som har varit i privat regi och också en del av dem som har varit i kommunal regi. Det är någonting som jag åtminstone kommer att hävda för framtiden.

Tiden har egentligen inte varit mogen för något av de här projekten när de igångsattes. När det gäller nätpedagogik så var skolorna inte alls på det startmärke som man kanske trodde när man planerade det här projektet. Skolorna var inte riktigt mottagliga för att börja med det här jobbet med den ambition som projektet hade infört, detsamma gällde också skolledningen. Samtidigt har vi också genomfört gymnasieprojektet som också har tagit energi, tid och fortbildningsdagar. Det som man säger här om att vi inte har använt resurserna effektivt skulle jag vilja vända på och säga att vi har varit kloka nog att inte slösa iväg de här pengarna. Vi har i stället förlängt den här projekttiden så att projekten får ta längre tid. Vi lägger sedan in resurserna senare när tiden är mogen för det.

Samma sak gäller valideringsprojektet. Det har visat sig att det har gått åt otroligt mycket tid och resurser åt att överhuvudtaget få en kunskap kring vad validering är inom olika organisationer för att man sedan konkret ska kunna börja jobba med validering. Det är helt korrekta iakttagelser att det ser märkligt ut i bokslutet. Revisorerna har satt huvudet på spiken och pekar på anmärkningsvärda skillnader. Men det finns en förklaring och den förklaringen har jag försökt presentera för lagtinget. Jag försvarar det på det sättet att jag tycker att det har varit kloka beslut som vi har fattat. Vi får istället ut ett bättre resultat av de här projekten och vi forcerar inte genom projekten under den tid som det var tänkt. Vi har till och med haft de här projekten obemannade under delar av 2010, särskilt valideringsprojektet. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Tack för förklaringen när det gäller de här projekten. Jag noterar i det sammanhanget att vi har nästan 780 000 euro på de här två projekten som är överfört till 2011. Då måste man ställa sig frågan; hur mycket hade vi då behövt budgeten för 2011? Noll euro antar jag eftersom vi har så här mycket sparat. Troligen har vi budgeterat för det här också för 2011. Det visar att sammanhållningen mellan verksamheterna det ena och det andra året är dåligt, om det nu är så.

En särskild punkt under vuxenutbildningen är att i läroavtalsutbildningen har landskapsregeringen föreslagit att vi behöver 600 000 till för 2010 och det är någonting som vi har prioriterat här i lagtinget i våra diskussioner i kulturutskottets behandlingar. Då behövde man alltså inte 508 000 av 600 000 euro? Man behövde bara 91 000 euro. Är det misslyckad politik i de här områdena?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag skulle säga att det är en ambition som vi har från politiskt håll som inte riktigt stämmer överens med den ambitionen som finns i näringslivet tyvärr. När det var lågkonjunkturer så visade det sig vara oerhört svårt att få läroavtalsplatser. Därför att de arbetsplatser som tar emot läraravtal har också ambitionen att de vill anställa den som de har haft i läroavtal som ordinarie efter den här tiden. Det är målet. Det är ingenting som vi ställer som krav, utan det vill man själv. För man lägger ner mycket arbete på personen som har ett läroavtal, man formar personen för sin arbetsplats, personen får mycket kunskap om företaget och man kanske tycker att det inte känns särskilt angeläget att personen sedan far iväg till ett konkurrerande företag. Man vill gärna behålla den här personen. Beredskapen att anställa personer ordinarie under 2010 var tyvärr inte särskilt hög.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Beredskapen inom det här området är lite samma som inom näringspolitiken där man har trott att det är bidrag som är politikens huvudtema. Det är ju faktiskt att få folk intresserade. När det gäller läroavtalsutbildningen har vi sagt att vi inte kan ha alla yrkesutbildningar inom vårt skolsystem, utan vi måste också utbilda dem på arbetsplatserna. Då är det frågan om marknadsföring, det är frågan om information och det är frågan om arbete direkt med företagarna. Bokslutet ger den signalen åt oss att det som vi har haft som politisk ambition inom det här viktiga området har vi misslyckats med. Vi har jobbat för lite med det och vi har jobbat för dåligt med det. Man kan inte bara skylla på näringslivet och säga att näringslivet inte var intresserade så det gick inte åt så mycket pengar.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag skyller inte på någon. Här handlar det om efterfrågan och tillgång. Efterfrågan har inte heller varit särskilt stor, inte så stor som vi hade väntat. Vi har även med en lagstiftning den här regeringsperioden möjliggjort för företagare att ingå läroavtal. Det har inte funnits så jättestort intresse för det. Det kanske också har haft att göra med att vi har haft tillräckligt med gymnasieplatser och man har upplevt att detta har varit prioriterat. Vi har däremot en hel årskull med närvårdare som nu utbildas med läroavtal. Jag skulle absolut inte säga att jag skyller på någon. Jag lyfter på hatten över att företagarna tar det så seriöst att man också verkligen vill ha en förlängning och ser strategiskt på ett läroavtal till en anställning. Jag tycker att det är ganska naturligt att man under en lågkonjunktur är försiktig med att anställa ordinarie personer. Jag håller helt med om att det här är en fantastisk utbildningsväg. Det är också nödvändigt, för här kan vi också utbilda en studerande som är intresserad av ett enda område. Hur stort intresset är går i vågor.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Landskapsregeringens berättelse antecknas för kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

Föredras

10    Mediepolitiskt program

Landskapsregeringens meddelande (M 4/2010-2011)

Enligt 51 § 2 mom. lagtingsordningen kan lagtinget besluta att meddelandet skall hänskjutas till ett utskott om ärendet prövas vara av synnerligt vikt. Beslutar lagtinget att inte remittera ärendet antecknas det till kännedom. Talmannen föreslår att ärendet inte ska hänskjutas till ett utskott. Kan förslaget godkännas? Godkänt.

Diskussion.

Vicelantrådet Britt Lundberg

Herr talman! Landskapsregeringen överlämnar ett meddelande om mediepolitik.

I meddelandet redogör vi för riktlinjerna i sin mediepolitik. Särskild tyngdpunkt har lagts på public service; dess uppgifter, organisation och finansiering.

I mer än tio års tid har diskussioner förts om hur public service skall finansieras på Åland. Kritiken mot dagens system har varit massiv men det har varit svårt att finna ett alternativ att ersätta det med.

Då teknikutvecklingen suddar ut gränserna mellan TV, radio, telefoni och datorer är det dags att finna ett nytt avgiftssystem som täcker in hela det komplicerade fältet som public service idag verkar på. Nya sätt att finansiera public service diskuteras även i till exempel Finland och övriga Norden.

Landskapsregeringen anser att det inte är rimligt att ett centralt samhälleligt uppdrag som public service betalas av bara en del av befolkningen. En central fråga i detta program är därför diskussionen om en ny allmän public serviceavgift som ska ersätta dagens TV-avgift.

Vi har i beredningen av programmet diskuterat tre olika modeller för finansiering av public service.

En modell är att public service skulle skattefinansieras. Det är det alternativ som vi avfärdat först. Skattefinansierad public service skulle innebära införande av en särskild landskapsskatt. Ifall man i skattefinansieringen skulle utforma en modell som det minsta skulle avvika från det system vi har med kommunala inkomstskatten så har vi konstaterat att det blir komplicerat att hantera och kostnaderna skulle bli märkbara. Vi har heller inte hittat lösningar för att med en skattemodell skulle kunna få alla att medverka t.ex. har vi inte funnit en form för att kunna inkludera de som bor här under delar av året.

En annan lösning kunde vara att finansiera kostnaderna för public service över landskapsbudgeten. Ett enkelt system som inte skulle kräva någon form av administration och som säkert skulle uppfattas som populärt bland ålänningarna eftersom det kunde upplevas att det blivit ”gratis” eftersom det är en direkt utgift som försvinner ur årsutgifterna. Första frågan som infinner sig är dock var ska pengarna tas ifrån? Vad i landskapsbudgeten skall tas bort för att möjliggöra en ny post i budgeten? En annan nackdel med en sådan lösning är dels att det minskade avståndet mellan public service och politiken kan påverka det publicistiska oberoendet och dels att den ekonomiska långsiktigheten för public service blir osäker och public service blir en konkurrent till många andra behjärtansvärda behov som ständigt pockar på i budgeten. Åtminstone skulle särskilda åtgärder behöva vidtas för att trygga oberoendet och långsiktigheten om en sådan finansieringsmodell tas i bruk.

En tredje modell och även den som vi, när vi vägt samman för- och nackdelar förefaller vara den fördelaktigaste, är att utarbeta ett långsiktigt hållbart finansieringssystem med en ny public serviceavgift. Tanken är att samtliga hushåll ska betala denna årliga avgift som ska användas till att; trygga public serviceverksamheten, täcka vissa investeringar i teknisk apparatur, dock inte stora investeringar som utveckling av Smedsböle, och att täcka upphovsrättsliga kostnader.

Landskapsregeringen avser att ingå ett flerårigt avtal med Ålands Radio och TV Ab. Samtidigt fastställs en fast årlig public serviceavgift för hela avtalsperioden. Public serviceavgiften ska följa dagens finansieringsprinciper. Det innebär att ett hushåll endast betalar en avgift. Avgiften ska inte längre vara bunden till att man äger en TV-mottagare. Samtidigt frångår man systemet med granskning av TV-avgiften. Istället beaktas den förändring som sker inom kommunikationsteknologin och avgiften baserar sig på det faktum att public service i praktiken når alla ålänningar. Tjänsterna omfattar förutom television också produktioner för radion och för internet och de används på terminaler av olika slag, också mobilt.

I dagens system med TV-licens betalar alla samma avgift oavsett inkomst eller funktionshinder. I arbetet med förslaget till public serviceavgift har vi fört många diskussioner om behovet av olika storlek på avgiften för olika grupper i samhället.

I meddelandet skriver landskapsregeringen därför ”att det finns skäl att se över en differentiering av avgiften för vissa befolkningsgrupper och att detta ska ses över i samband med arbetet med en landskapslag om public service” dvs. när avgiften införs. Det här gäller både personer med olika funktionshinder men även olika befolkningsgrupper som pensionärer och studerande. 

I meddelandet, som berör mediepolitik och public service mer övergripande, har vi dock inte ambitionen att presentera ett helt färdigt avgiftssystem. När det nya systemet införs och TV-licensen slopas skall detaljer som reglerar avgiften utarbetas i en särskild public service lag.  

Problematiken med olika gruppers möjlighet att ta del av public service skall beaktas när avgiftssystemet tas fram. I Danmark har en uppdelning gjorts i hur stor andel av olika typer av public service som den innefattar för att kunna proportionellt sänka avgiften för t.ex. för en synskadad.

Vår avsikt är, förutom en differentiering av avgiften, också att den nya public service avgiften skall kunna var kännbart lägre än dagens TV-avgift dvs. ge en allmän sänkning till alla. För dem som är allra minst bemedlade garanterar sociallagstiftningen redan idag tillgången till public service. 

Fördelarna med en public serviceavgift är enligt landskapsregeringen: Att den blir oberoende från politiska prioriteringar, vilket skapar möjligheter till långsiktighet i verksamheten. Det ger en sänkt avgift då alla är med och betalar. Ett enkelt system som är lätt att anpassa från dagens TV-avgift. Media i allmänhetens tjänst blir tydligare i och med att kundkretsen utgörs av alla åländska hushåll.

En avgift skall till skillnad från en särskild skatt ha ett tydligt ändamål. En väldefinierad public serviceavgift uppfyller enligt vår bedömning de juridiska kraven, men som alltid när lagstiftning tas fram görs en mera djupgående granskning av finansieringssystemet i samband med arbetet med lagstiftning. Landskapsregeringen föreslår att public serviceavgiften införs genom en särskild public servicelag.

Herr talman! Meddelandet om mediepolitiken innehåller även annat än ett resonemang kring finansieringen. I programmet lyfter vi vikten av ett genusperspektiv inom public service, vikten av en opartisk och fri rapportering, allas rätt till information. I meddelandet konstaterar vi att den tekniska utvecklingen går framåt och att utvecklingen på medieområdet är snabb och det har visat sig att även för sakkunniga är det svårt att sia om hur TV, radio och Internet kommer att se ut om t.ex. på relativt kort sikt som inom 10 år. Programmet lyfter även vikten av att Ålands Radio och TVs verksamhet tryggas på lång sikt och så även programutbudet och fördjupnings- och tilläggsmaterial för radio och Tv men även för Internet både från Sverige och från Finland.

En avsevärd del av programmet ägnas Ålands Radio som har ett kulturbärande uppdrag att genom sitt programutbud spegla samhället på ett mångsidigt sätt.

Lagtinget har i budgeten för 2011 givit landskapsregeringen i uppdrag att utreda en separering av produktion och distribution inom Ålands Radio och TV. Utredningen är inte genomförd och därför tar landskapsregeringen inte direkt ställning i frågan men konstaterar att ett alternativ är att Ålands Radio och TVs styrelses får ansvara för distributionen men att det då finns ett behov att formulera en tydlig policy som klargör de diskussioner som idag förs om allas lika rätt till tillgång av sändningstid.

Idag leds Ålands Radio och TV av en styrelse och ett förvaltningsråd. Landskapsregeringen föreslår att förvaltningsrådet skall avskaffas. Styrelsen har det formella ansvaret för bolagets ekonomi och utveckling. Landskapsregeringen föreslår att ett medieråd kan tillsättas. Medierådet kan bestå av 5-6 personer som är kunniga inom områden som public service, sociala medier och medieteknik. Uppgiften för rådet skulle vara att ge förslag till verksamhetsutveckling följa utvecklingen av mediepolitik och -insatser i Norden och inom EU följa utvecklingen av internet, och inte minst de ungas förhållande till sociala medier och utföra utredningsuppdrag på området samt i övrigt bistå med sakkunskap i olika mediefrågor och medverka i landskapsregeringens medieinsatser.

En stor del av de här uppgifterna sköter både VD och redaktionschef inom Ålands Radio redan. Tanken är inte att införa någon förändring till den delen. I beredningen av det här meddelandet har vi konstaterat att det finns många utvecklingsfrågor som inte direkt bara berör Ålands Radio. Vi har också erfarit att vi rör oss i ett krångligt och svåröverskådligt område. Vi tänker oss därför ett tillskott som skulle utgöra en sakkunnig bevakning. Som bekant släckte TV3 ned sändningar av hockey-VM nyligen. Lika var det med Champions League-finalen nyligen. Finsk TV kommenterade inte sistnämnda på svenska. Mycket juridik och lobbyarbete både österut och västerut behövs är bedömningen. Vi måste tillse att Åland inte hamnar i kläm i utvecklingen.

Andra aktuella frågor är t.ex. utbudet över PLAY-funktionen som medierådet kan fundera över och utvecklingsmöjligheter för Åland som eget TV-land. Här behövs också en sakkunnig beredning och ett kunnigt medieråd kunde vara till stor nytta. Utvecklingen inom tekniken rusar iväg och även här kanske medierådet kan ha en uppgift att bistå med sakkunskap.

 Innan beslut fattas och ett sådant här råd eventuellt införs så behöver rollfördelningen mellan ledningen av Ålands Radio, medierådet och landskapsregeringen klargöras

I programmet förs även ett resonemang kring SVT Play, nya medier och barn och unga i mediesamhället.

Sammanfattningsvis, herr talman, föreslås följande åtgärder under programperioden: En landskapslag om public service utarbetas i syfte att klargöra public service, dess uppdrag, organisation och finansiering. En public serviceavgift införs som ersätter dagens TV-avgift. Ålands Radio och TV Ab:s organisation ses över. Landskapsregeringen tillsätter ett sakkunnigt medieråd. Samt fortsatta förhandlingar med SVT respektive Sveriges Radio om tillgången till SVT Play men även annat TV-utbud från i första hand Sverige. Tack, herr talman.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Det finns mycket att säga om det här meddelandet. Jag tänkte stanna kvar vid public serviceavgiften som landskapsregeringen tycker att man ska införa. Hur har man resonerat från landskapsregeringens sida med hushåll som de facto väljer att stå utanför det utbud som finns? Det finns äldre personer och det finns personer som har valt att stå utanför. Kan man ta en avgift av någon som inte alls utnyttjar servicen? Hur ser man på företag som har en dator eller TV i sitt lilla småföretag? Ska man ta en avgift en av dem eller är det bara av hushåll? Det var några av de frågor som jag skulle vilja ha svar på i det här replikskiftet. Sedan har jag ett ganska långt anförande som jag tänker återkomma till.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Under beredningen förde vi en diskussion om man borde ha rätt att hävda att man inte har tillgång till något av allt detta som jag har räknat upp här i diskussionen idag. Att man står utanför den infrastruktur som public service presenteras genom. I beredningen fanns det synpunkter på om man kunde göra det juridiskt. Vi har inte i det här meddelandet haft ambitionen att utreda alla juridiska knoppigheter eftersom ett meddelande uttrycker politiken och ambitionerna. När man tar fram lagstiftningen ska man titta på de juridiska konsekvenserna och att allting är i enlighet med grundlagen. Om jag får vara med och ta fram den här public servicelagen så skulle jag föreslå att den omvända bevisföringen ska finnas med och man ska utreda noggrant att det inte strider mot grundlagen.

Sedan när det gäller hushåll och företag är det samma sak. Vi har inte gått in i detalj och funderat på olika företag.

Talmannen

Tiden är ute! 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Man har inte tänkt tanken klart angående motbevisningsfrågan, att ett hushåll ska kunna bevisa att man inte tar del av public service. Då blir det ett väldigt komplicerat system. Det måste finnas ett system där man ska kunna hävda att man inte tar del av det. Fortsättningsvis kommer det att finnas ganska mycket kontrollfunktioner, administration och byråkrati i ett system som går ut på att fakturera alla hushåll.

Jag skulle också gärna vilja höra hur ministern resonerar angående att man tar betalt per hushåll. Varför ska en ensamstående pensionär betala lika mycket som t.ex. jag och min fru som båda två tjänar väldigt bra och vi delar avgiften på två? Vi betalar 110 euro var och pensionären får betala 220 euro. Känns det nya public serviceavgiftssystemet som ett sunt och bra system?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Som jag sade så har vi inte gått in och undersökt specifikt om det finns några knoppigheter i omvänd bevisföring i förhållande till grundlagen. Vår egen lagberedning och våra jurister som vi har i huset finner inte några skäl för att det skulle finnas någon grundlagsproblematik i det. Vi har ändå valt att lämna det åt sidan och sätta det med i lagstiftningsarbetet eftersom det är då som de juridiska konsekvensbedömningarna ska göras.

När man har tagit fram förslag till medieavgifter i Finland och i Sverige så har man inte omvänd bevisföring med. Därför har vi inte heller kunnat förlita oss på någon annan som kanske har gjort en större utredning. Så vi har inte heller kunnat jämföra oss med dem.

När det gäller avgifterna för olika grupper så står det i meddelandet, och jag framförde det också, att det ska göras differentieringar när det t.ex. gäller pensionärer. När det gäller hushåll så tror jag inte att det kan jämföras med t.ex. produktion av sopor. Om en eller flera lyssnar på radio eller tittar på en dator så kostar det inte mera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! De här avgiftsdiskussionerna tar ju groteska former. Inte kan man ju använda en TV-avgift för att skipa någon slags social rättvisa. Man betalar för en tjänst som man får när man har den där apparaten. Det blir nog svårt. Titta nu på landskapsregeringens egen lagstiftning på det här området.

Ministern sade att man håller på att utreda Smedsböle och huvudmannaskapet. Min fråga är; vem är det som gör den utredningen?

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! I mitt anförande, som jag skrev i våras, så är uppgifterna fortsättningsvis alldeles korrekta, någon utredning inte har gjorts ännu. Den utredningen är då förlagd till kansliavdelningen. Vi får vänta på att få ett resultat därifrån.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vi har liksom samma problematik nu igen tycker jag. Det finns väl knappast så många på kansliavdelningen som har kompetens inom det här området? Ska man upphandla den tjänsten? Jag vill varna för att det här uppdraget inte kan gå till någon som jobbar på Ålands Radio och TV. Det skulle verkligen vara att göra det jättebakvänt. Det måste vara en utomstående utredare. Det måste göras snabbt, det kan inte vara så svårt. Målsättningen bör ju vara att de här separeras. Nu har ju Ålands Radio och TV kontinuerligt använt sig av sin makt och förhindrat att andra aktörer, på en marknad som är fri idag, inte kan konkurrera på samma villkor. Det måste man få ett slut på.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Det är inte min uppgift att tillse att den här utredningen kommer till. Därför har jag inte heller detaljer kring den. När man gör en utredning så utgår jag ifrån att det är en opartisk som gör den, annars är det inte någon idé att göra en utredning för då vet man på förhand vad svaret blir.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Tack, herr talman! Jag har ett ganska långt anförande som jag har jobbat en del med. Det här är frågor som har rört mig, berör mig och som jag är intresserad av. Jag har blivit lovad under fyra års tid att det här ska komma upp till diskussion. Det har varit en orsak för landskapsregeringen att inte ta tag i TV-avgiftens storlek. Man har inte tagit tag i frågorna för att man har avvaktat den arbetsgrupp som ska se över det i etermediepolitiska programmet.

Jag tar inte hela mitt anförande nu. Jag tycker att det är så pass viktigt och fler människor borde vara i den här salen. Jag ber att få bordlägga det här ärendet till måndagen den 19 september.

Det finns några saker som jag tycker att ministern kan fundera på. En av de mest bedrövliga sakerna i det här är att landskapsregeringen kom med ett handlingsprogram som sade att man skulle komma med förslag på en ny mediepolitik. År 2007 lämnade man i budgetbehandlingen ett förslag som sade att man skulle utreda, titta över programmet och revidera det. Man skrev att det ska utarbetas av en oberoende sakkunnig under ledning av en parlamentarisk referensgrupp. Finansutskottet tyckte att det här var en väldigt bra idé och skrev; ”utskottet förordar ett brett mandat för den sakkunnige utredaren och referensgruppen.” Vad hände? Ja, 2007-2008 tillsätter man en grupp bestående av regeringspartierna och VD från Ålands Radio och TV. Den arbetsgruppen vet jag inte vad gjorde men av någon anledning så hände ingenting. Det tog några år innan regeringen insåg att så var fallet så man tillsatte en ny grupp bestående av representanter bara ifrån regeringspartiet och en före detta journalist från Ålands Radio och TV. Förväntar vi oss stora reformer med det sättet att arbeta? Jag gör det inte. Jag skulle vilja ha mer förklarat till nästa behandling på måndag.

Sedan även det, som ltl Barbro Sundback har tagit upp så många gånger, man måste särskilja på distribution och produktion. Det har man gjort i alla länder i Europa. Man har gjort det för 10-, 20- och 30-tal år sedan. Det är helt ohållbart och det är förkastligt demokratiskt att ett bolag som producerar innehåll samtidigt äger möjligheterna att distribuera den här signalen ut till resten av befolkningen.

I alla europeiska länder har man insett att ett produktionsbolag som också antas distribuera andra bolags sändningar inte kan utveckla distributionen på ett opartiskt sätt utan gynnar den egna produktionen i första hand. Eller särbehandlar något bolag framom ett annat i andra hand.

Vi återkommer till det här på måndag. Jag hoppas att salen då är välfylld och att ni alla har läst det mediepolitiska program som landskapsregeringen har gjort, som jag egentligen tycker är ett hån.

Vicelantrådet Britt Lundberg, replik

Herr talman! Jag hoppas att nästa regering inte har en uppdelning mellan public serviceuppdraget och det mer tekniska, medieavgifter och den delen av mediepolitiken. Så är det idag och så har det varit en väldigt lång tid. Då uppstår just den här situationen. Här står jag och presenterar ett program men de delar som nu kritiseras är inte inom mitt ansvarsområde. Jag kan bara framför att det här borde göras någonting åt men jag kan inte bära ansvaret för det. Ansvaret för hela mediepolitiken borde finnas på en och samma person. När det gäller lagstiftning så är det inte min personal och mina resurser som ska göra det, utan det är på kansliavdelningen. På samma sätt är det med distribution och produktion.

 Jag tycker att det är väldigt bra att det här ärendet nu bordläggs. Förhoppningsvis är minister Eriksson här på måndag och kan besvara frågorna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Under diskussionen har ltl Fredrik Karlström föreslagit att ärendet bordläggs till måndagen den 19 september. Begärs ordet?

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Jag önskar understöda ltl Fredrik Karlströms förslag om bordläggning och bordläggningstid.  

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Ärendet bordläggs till plenum måndagen den 19 september.

Föredras

11    Kraftnät Ålands AB:s ägarstruktur

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 28/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Föredras

12    Ungdomspolitisk handlingsplan

Landskapsregeringens svar

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 29/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Föredras

13    Sänkt promillegräns

Landskapsregeringens svar

Ltl Carina Aaltonens enkla fråga (EF 30/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Föredras

14    Gullåsens inomhusluft

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 33/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss efter bordläggning

15    Underlätta nyanställningar för särskilt utsatta grupper

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 3/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss

16    Ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland

Ltl Åke Mattssons lagmotion (LM 6/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss

17    Kartläggning av tillgängligheten till offentliga miljöer

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 7/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss

18    Tillämpningsdirektiv för avlastningsstöd

Vtm Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion (HM 36/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss

19    Försök med havsbaserad solenergi

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion (HM 27/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss

20    En åländsk nationalpark

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion (HM 6/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss

21    Nationalfond för natur- och kulturarv

Ltl Camilla Gunells m.fl. hemställningsmotion (HM 44/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Remiss

22    Specialutbildning inom äldreomsorgen för inflyttade

Ltl Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion (HM 47/2010-2011)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid lagtingets kommande plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 19.9 kl.13.00 Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl.17.18).

Originalfil