Plenum den 15 december 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 15 december 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Bordläggning. 1

1    Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Bordläggning. 1

2    Budget för landskapet Åland 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotionerna (BM 1-48/2014-2015)

Bordläggning. 2

3    Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016

Social- och miljöutskottet betänkande (SMU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2013-2014)

Bordläggning. 2

4    Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)

Remiss. 2

5    Ny blankettlag om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2014-2015)

Remiss. 2

6    Förslag till första tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2014-2015)

Andra behandling. 11

7    Lagstiftning om familjehem

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2014-2015)

Plenum slutar 12

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Meddelande

Talmanskonferensen uppmaner beredskap för extra plenum fredagen den 23 januari 2015. Vi kommer sannolikt att ha extra plenum och en frågestund. Antecknas.

Bordläggning

1        Ändringar i skattelagstiftningen 2015 samt kompensation till kommunerna

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 17.12.2014. Godkänt.

Bordläggning

2        Budget för landskapet Åland 2015

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2014-2015)

Budgetmotionerna (BM 1-48/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 17.12.2014. Godkänt.

Bordläggning

3        Ålands handlingsprogram mot riskbruk och missbruk 2013-2016

Social- och miljöutskottet betänkande (SMU 2/2014-2015)

Landskapsregeringens meddelande (M 3/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 12.01.2015. Godkänt.

Bordläggning

4        Godkännande av konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 3/2014-2015)

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2014-2015-s)

Republikens presidents framställning (RP 4/2014-2015)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 17.12.2014. Godkänt.

Remiss

5        Ny blankettlag om bostadsbidrag

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2014-2015)

Remiss

6        Förslag till första tilläggsbudget för år 2015

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 2/2014-2015)

Talmannen föreslår att en gemensam diskussion om de båda ärendena tillåts i enlighet med arbetsordningen 61 § 4 mom.

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion.

Talmanskonferensens förslag är att ärende nr 5 remitteras till finans- och näringsutskottet. Dessutom föreslår talmanskonferensen i enlighet med arbetsordningen 44 § 3 mom. att lagtinget ska besluta att social- och miljöutskottet utskottet ska lämna ett utlåtande om ärendet till det beredande utskottet. Talmannens förslag är vidare att ärende nr 6 remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Carina Aaltonen

Tack, fru talman! Lagförslaget ny blankettlag om bostadsbidrag föranleds av en mycket välkommen reform i riket. Den tidigare lagen om bostadsbidrag är från 1975. Efter ungefär 40 år så är det nu dags att förenkla och göra det lättare för bostadsbidragstagarna i Finland och nu följer också Åland efter. Hela lagförslaget avser att förenkla och förtydliga systemet och man gör om kriterierna så att bostadens ålder, storlek, standard och uppvärmningssystem inte längre ska spela någon roll för bidragsbeloppet. Istället ska bara läget och antalet personer i hushållet räknas. Det underlättar också beviljandeprocessen.

Jag vet inte om det är någon av er här i salen som någonsin har försökt förstå sig på bostadsbidragssystemet som har funnits och som är ikraft till och med den sista januari hos oss på Åland. Det är verkligen svårt att räkna ut. Den här reformen gör det mycket tydligare på förhand så att man får en slags helhetshyra. Det är också helhetshyran som används när man söker utkomststöd om inte bostadsbidraget och andra inkomster räcker till.

Vad händer då? Självrisken ökar i alla kommungrupper och på alla inkomstnivåer, alltid till 40 procent av det belopp med vilket bruttoinkomsterna har stigit. Bidragsprocenten ska fortfarande vara 80 procent av skillnaden mellan de boendeutgifter som godkänns i bostadsbidraget och bassjälvriskandelen. Självrisken graderas enligt hushållets storlek och antalet minderåriga barn så att självrisken på samma inkomstnivå ska minska när hushållets storlek och antalet minderåriga barn ökar. Det är en reform som ska gynna barnfamiljer.

Inkomstgränserna justeras. När inkomsterna ökar så är den nya justeringsgränsen 100 euro högre än för närvarande, dvs. 400 euro. När inkomsterna minskar är gränsen 40 euro, dvs. 200 euro.

Hushållets egendom, barnens inkomster samt stöd för närståendevård ska inte längre inverka på bidragets belopp. De olika beloppen och de maximala boendeutgifterna ska justeras årligen med index. Så att det hela tiden följer med och indexjusteras.

Tanken med bostadsbidragssystemet är att det ska vara så kostnadsneutralt som möjligt. Trots det så ökar ändå behovet av anslag för bostadsbidrag till följd av den här nya lagstiftningen. Detta dels på grund av en höjning av maximihyran med 56 euro per månad och en sänkning av självriskandelarna med 8 procent. Tanken är att det ska vara kostnadsneutralt, men vi måste ändå komma in med mera pengar till det här systemet.

För vem minskar bidraget? 73 procent av bidragstagarna får ett högre eller oförändrat bostadsbidrag medan 27 procent får ett lägre bidrag. Vi ska komma ihåg att de här ändringarna är mycket små. Det minskar ofta för barnlösa par eller hushåll med flera personer som bor i nya bostäder enligt de gällande normerna och där hyran inte motsvarar totalhyran i det nya systemet. Det kan också hända att de som bor i egnahemshus får sänkt eftersom beloppet för godtagbara skötselkostnader sjunker.

Vilka får högre bidrag? Ett av målen med reformen har varit att värna om de fattigaste barnfamiljerna. Andelen hushåll som har större boendeutgifter än det föreslagna taket är störst bland de små hushållen. Vi utgår ifrån att det är barnfamiljer och framförallt ensamförsörjare som i första hand kommer att gynnas av ändringarna i stödet.

Vi går nu in för att de åländska kommunerna ska vara i kommungrupp III. Under 2015 krävs det därtill en höjning av anslaget med 70 678,86 euro. Det är beräkningar som har gjorts av FPA. Det faller ut endast till 60 procent under 2015. Från 2016 är situationen på helårsbasis närmare 118 000 euro.

Reformen gjordes i riket och lagförslaget gick på remiss där. Förslaget har inte varit till Åland för vi har en egen lagstiftningsbehörighet på det här området. Vi fick kännedom om det här lagförslaget först i mitten på november när det fastslogs att det skulle bli så här från den 1 januari. Därför har det varit en brådskande behandling och vi måste nu komma med en budgetlag och en tilläggsbudget för 2015 för att kunna finansiera det här förslaget som ska träda ikraft från den 1 februari 2015. Tack.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! Ärade ledamöter, det passar bra att jag fortsätter där minister Aaltonen slutade.

För att möjliggöra att framställningen om bostadsbidrag ska kunna träda ikraft så snart som möjligt så föreslår vi att den ska antas som en budgetlag. Skulle allt ha gjorts såsom det kanske borde göras enligt regelverket så skulle den här informationen ha kommit i god tid till landskapsregeringen och vi kunde ha lagt fram den här lagframställningen och ändringen i samband med det ordinarie budgetförslaget för 2015.

Nu sökte vi olika lösningar för att bostadsbidragstagarna inte skulle komma i kläm. Vi kom fram till att det bästa vore att ha det som en budgetlag och sköta finansieringen på det sättet. Det ger också lagtinget och oss möjligheter att sätta den här lagen ikraft så snart som möjligt.

Jag vill framföra tack till lagtinget för att ni har beredskap att agera på det här sättet. Jag har förstått att det här är i linje med de ändringar som är på gång också när det gäller lagtingsordningen. Det leder i förlängningen till ett mer flexibelt och bra arbetssätt.

Merkostnaden är 70 000 euro. Av de 70 000 har vi kunnat finansiera ungefär hälften med att minska på landskapsandelar. Det betyder inte att vi minska landskapsandelarna någonstans utan vi har under de senaste veckorna fått in en mer tillförlitlig statistik som visar att vi kan sänka det anslaget med 36 000 euro. Det återstår ytterligare 34 000 att finansiera. Vi kommer att återkomma i nästkommande tilläggsbudget för 2015 med förslag till hur det ska finansieras, eftersom vi är överens i landskapsregeringen att den här reformen ska vara kostnadsneutral i förhållande till den stora budgeten för 2015.

Fru talman! Vi föreslår den här tilläggskostnaden. Jag hoppas att lagtinget kan behandla den så att framställningen träder ikraft så snabbt som möjligt. Tack.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag tänker prata några ord om själva lagstiftningen om bostadsbidrag och inte så mycket om tilläggsbudgeten, vilket självklart kommer att bli som ett resultat av vad lagtinget säger om själva lagen.

Tar man en lag som kostar någonting så ska man också finansiera den. Tilläggsbudgeten är odramatisk. Det är väl egentligen själva lagförslaget också men det finns några saker.

Initiativtagaren till denna reform är Finlands regering och riksdag. Reformen i sig finns det knappast så mycket negativt att säga om, åtminstone inte efter en ytlig genomläsning av det som föreslås.

Mycket vällovligt är att man strävar till en lägre grad av byråkrati när man ska fatta beslut om någon ska bli förmånstagare och kunna få bostadsbidrag. Det är bra att man går in för att förenkla de kriterier som utgör grunden för själva beslutet. Minister Aaltonen framförde vilka element som gör att det blir enklare. Det tycker vi att är bra. På finländskt håll har man gjort ett gott arbete när man har fått med de här sakerna i reformen.

Målet med reformen, med tanke på stödmottagarna, så är det väl att man riktar förmånerna så att de målgrupper som nämndes här tidigare; ensamförsörjare och barnfamiljer, kan dra större nytta av den här reformen än andra. Det är väl ingen välbärgad som ska få de här förmånerna. Vi tycker att det är bra att det riktas till dessa grupper som behöver förmånerna.

Reformen på rikshåll är bra. Det är bra att man kommer med en blankettlagstiftning som för över samma reformer och förmåner till ålänningarna. Det är bra att FPA fortsättningsvis sköter den praktiska utbetalningen av dessa bidrag.

Det finns en liten politisk knopp också i det här förslaget. Det nämndes nästan som i en bisats av minister Aaltonen. Att landskapsregeringen föreslår att de åländska kommunerna nu ska ingå i kommungrupp III. Det är klassificering av kommunerna som man har på rikshåll.

När lagtinget 1975 antog den tidigare blankettlagen så ansåg man att kommunerna skulle höra till kommungrupp II, precis som det sägs här i landskapsregeringens lagframställning.  Motsvarande kommuner som kan nämnas vid namn på rikshåll är bl.a. Esbo, Vanda och Grankulla. Då valde man att våra invånare i de åländska kommunerna skulle få förmåner som kunde jämställas med hur invånarna hade det i dessa kommuner. Nu byter man spår och övergår till att de åländska kommunerna ska ingå i klassificeringen kommungrupp III. Tabellen i lagframställningen visar på att kostnaderna sjunker för landskapet i viss mån. Det blir lite sämre för förmånstagarna. Det står i framställningen att detta gör man på grund av ekonomiska skäl. Det är ett vällovligt syfte. Med det skulle vara väldigt intressant att få höra, efter utskottsbehandlingen, om det finns några andra förändringar som skett i jämförelse mellan dessa rikskommuner; Grankulla, Esbo och Vanda, i förhållande till de åländska kommunerna. Har det skett en förändring i kostnadsbilden för boendet eller någonting sådant? När vi flyttar våra kommuner till en annan kommungrupp så försämrar vi förmånerna lite grann för våra ålänningar i förhållande till hur reformen landar på rikshåll. Det är en liten försämring, inte stor. Det är frågan om 70 000 euro totalt när man flyttar kommunerna från den ena kommungruppen till den andra.

Jag uppmanar utskottet att granska orsakerna till varför landskapsregeringen väljer att byta kommungrupp. Finns det något annat statistiskt underlag för denna förändring än bara det faktum att det ena alternativet kostar lite mera pengar än det andra? Kanske ministern har ett svar på den frågan så här rakt av. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Ltl Perämaa önskar att jag ska reda ut detta lite mer noggrannare. Ingen skulle ha varit gladare än jag om vi hade kunnat hitta de ekonomiska förutsättningarna för att kunna behålla den allmänna bostadsbidragsnivån i kommungrupp II. Det finns alltid möjligheter att flytta upp igen och man hittar sådana pengar. Faktum är att Mariehamn och de åländska kommunerna hör hemma i kommungrupp III.

Under tre års tid har vi haft diskussioner med social- och hälsovårdsministeriet om detta och utrett det. Mariehamn och de åländska kommunerna ligger på sjunde plats i kommungrupp III när det gäller bidrag för pensionärer.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det är bra att det finns ett visst underlag för förändringen som inte bara är kopplad till vår ekonomiska situation. Det är ett vällovligt skäl i sig. Man ska vara noga med ekonomin. Det är inget fel i det.

I svaret som minister gav här så är det i varje fall korrekt att konstatera att flytten till en annan kommungrupp är något lite sämre än reformen på rikshåll.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det här är en klar förbättring. Vi har en egen hyresbidragslagstiftning när det gäller det allmänna bostadsbidraget. Vi kunde ha valt att vara kvar på nuvarande nivå och då hade det varit en försämring. Nu får vi dels en normalisering, vi hamnar i rätt kommungrupp men det blir också en höjning för de allra flesta av de åländska bostadsbidragstagarna. Det är en förbättring, speciellt för den målgrupp som både ltl Perämaa och regeringen värnar om; barnfamiljerna ensamförsörjare. Det är en klar förbättring.

Ltl Mats Perämaa, replik

Möjligen så, fru talman. Oberoende så i förhållande till reformens verkningar på invånarna på rikshåll så är det här en liten försämring för invånarna på Åland eftersom man flyttar över kommunerna i en annan kommungrupp där förmånerna blir något lägre.

Som sagt, vi har inte kritiserat Finlands regering som har tagit själva reformen. Det är ändå väl att man i form av en blankettlag för över kärnan och själva innehållet i reformen också till att gälla här på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Jag kan hålla med ltl Mats Perämaa. Det är ett bra lagförslag och ett bra ändamål. Som socialministern nämnde så är det en välkommen reform som har gjorts i riket.

Lagförslaget har kommit snabbt hit, nästan lite för snabbt så att man inte hängt med i processen riktigt. Jag har snabbt satt mig in i detta. Det kan också medföra att utskottet har lite mera att fundera på.

Jag jublade lite när jag satt läste att bostadens storlek inte spelade någon roll. Tidigare när jag har jobbat med unga och de har sökt bostadsbidrag så har de känt sig otroligt förnärmade av att det hela tiden ska diskuteras om de verkligen behövde så där stor lägenhet. Då måste man dra av vissa belopp. Många ungdomar är glada över att få tag i en lägenhet, sedan har istället storleken på lägenheten blivit ifrågasatt. Det är inte alltid så lätt att kunna vara med och påverka det. Ungdomarna kanske inte har så många lägenheter att välja bland.

Det är också bra att det lite följer landskapets familjepolitik. Man ser över de sänkta och direkta kostnaderna för barnfamiljer och i synnerhet för ensamstående föräldrar. Socialministern sade att det är barnfamiljer och ensamstående föräldrar som blir vinnare. I politiken brukar man ibland prata om vinnare och förlorare. Här är det barnfamiljer och ensamstående föräldrar som är vinnare och det är jättebra.

Det som jag hade tänkt ge som färdkost till utskottet så tog ministern upp i sitt anförande. Det var dessa 27 procent. Vi fick ett bra svar. Jag tror inte att det är mycket mer för utskottet att grunna på.

Jag funderade på om det här förslaget inte har någon konsekvens alls för jämställdheten? Nu när man ser vilka som blir vinnare i det här lagförslaget så är det ensamstående föräldrar. Det kanske kvitterar ut sig lite. När jag såg det här lagförslaget var jag rädd att kvinnorna skulle vara förlorare. Det kan hända att det jämnar ut sig och därigenom så har jag förståelse för det.

Ltl Mats Perämaa lyfte upp ändringen av kommungruppen och konsekvenserna av det. Texten i lagförslaget är tråkig. Det står att det är enbart av ekonomiska skäl. När man hör anförandet och diskussionerna så skulle Åland placera sig på sjunde plats i kommungrupp III när man tittar på stödet till pensionärerna. Åland hör väl hemma där då i så fall. Däremot måste man då också få med det i texten. Om jag får vara lite kritisk till det här lagförslaget så hade man lite otur när man skrev det. Det kanske mera vore detta som hade funnits som motiv än att det är landskapets ekonomi.

Vi går vidare. Det är bra att det här lagförslaget kommer till stånd. Det är bra att man agerar snabbt och att vi går vidare med det här lagförslaget nu. Det berör många personer och därför är det jätteviktigt att vi får den här lagen ikraft.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! För vår del får ltl Winé vara hur kritisk som helst till landskapsregeringens lagförslag, eftersom det ställdes en sådan fråga så är det okej för oss.

Vad gäller diskussionen om kommungrupper så är den intressant. Det är bra att det finns någon sorts underlag för varför man väljer att föreslå att vi ska tillhöra en annan kommungrupp. Frågan är vilka kriterier är för denna förändring. Är det bara för befolkningssituationen, någonting annat, åldersstrukturen eller gäller det sådana väsentliga frågor som vad det kostar att bo i kommuner på Åland jämfört med på rikshåll? Inte har jag ett statistiskt underlag, men jag den bilden att det inte är särdeles billigt att bo vare sig på hyra eller i ägarbostad i Mariehamn. Det ska bli intressant att se efter att underskottet har fördjupat sig i den här frågan ordentligt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag var lite kritisk till texten och inte så mycket till politiken. Det var inte politiken jag ifrågasatte.

På Åland skiljer sig våra bostadskostnader en hel jämfört med resten av landet. Ltl Perämaa sitter själv med i finans- och näringsutskottet och tycker om att sätta sig in i frågorna. Vi får se vilket resultat finans- och näringsutskottet kommer med. Som vi hörde av socialministerns anförande så har landskapsregeringen också sett på det. Jag hade bara lite kritik om vilken text man valde där.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Läget är ännu bättre än det. Såsom jag förstod på beskrivningen av ärendena idag av talmannen så fanns det förslag om att social- och miljöutskottet också skulle ge ett utlåtande i den här frågan. Då får vi en väldigt bred behandling av den här frågan både vad gäller sociala aspekter och ekonomisk aspekter. Resultatet kommer säkert att bli bra.

Det som ltl Winé lyfte upp och som jag också har tänkt på i det här sammanhanget är ju den stora skillnaden vi har mellan kostnaderna för boenden i de olika kommunerna. Det är kanske inte självklart att alla de åländska kommunerna borde höra till samma kommungrupp. Det är en stor skillnad mellan Mariehamn och Sottunga.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det var en olycklig skrivning, sade ltl Göte Winé. Men det är faktiskt en väldigt ärlig skrivning för det är så som det ligger till. Den ekonomiska situationen i landskapet gör att vi inte längre kan finnas kvar, just för tillfället i alla fall, i kommungrupp II. Vi hör faktiskt hemma i kommungrupp III och den normaliseringen.

Man indelar kommunerna kommungruppsvis genom att titta på de genomsnittliga boendeutgifterna och de genomsnittliga boendeutgifterna per kvadratmeter. Då skulle man ligga på plats 27 när det gäller boendeutgifter per kvadratmeter. När det gäller de genomsnittliga boendeutgifterna så är man på plats 7 i kommungrupp III. Så ser den nakna sanningen ut.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Det är alltid bra med en naken sanning, då kommer det fram.

Minister Aaltonen gav ett utomordentligt bra svar och det skulle jag gärna sett på pränt i lagförslaget. Jag hittade det inte, kanske jag läste det slarvigt. Jag hade velat att man förtydligade varför det är på det här viset. Det skulle då ha varit enklare att läsa det här lagförslaget. Det skulle också ha gett en större förståelse direkt. Hos mig personligen började det ringa lite varningsklockor när jag såg detta. Men efter minister Aaltonens framförande så fanns det egentligen inte några tveksamheter kring det här. Detta menade jag när jag sade att det var lite otur bara, inget olyckligt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

I första meningen i den här lagframställningen står det: ”Landskapsregeringen föreslår att det stiftas en ny blankettlag om bostadsbidrag som ersätter den gällande blankettlagen om bostadsbidrag” precis som minister Aaltonen sade i sin presentation.

I detta parlament har vi många gånger diskuterat om vi ska ha blankettlag eller inte. Dessa blankettlagar, vara eller icke vara, uppfattas som ganska tråkigt för media, för allmänheten och tyvärr också för många i lagtinget.

Det finns tre motiv som jag vill plocka fram när det gäller tveksamheter med blankettlagar. För det första; att lagtinget stiftar en lag som man så småningom överhuvudtaget inte har något hum om innehållet i. Det ändrar av sig själv utan att lagtinget vet vad som har ändrat.

Det andra; uppföljningen blir bristfällig. Finansminister Roger Nordlund sade att det inte har fungerat i det här fallet. Då bör man ställa sig frågan vems fel det är för att det inte har fungerat.

För det tredje; för de enskilda ålänningarna kan det ha ganska stora konsekvenser.  I det här fallet handlar det om dem som kanske har det svårast, de som behöver bostadsbidrag.

Risken var väldigt stor att man hade befunnit sig i en sådan situation att det inte hade funnits vare sig lagstöd eller tekniskt stöd för att betala och räkna ut bostadsbidragen framöver.

Därför blir det lite galghumoristiskt det som landskapsregeringen skriver under punkt 2 på sidan 4, Utvärdering av nuläget och landskapsregeringens förslag: ”I regeringsprogrammet anges att målet för socialpolitiken är alla människors lika rätt till trygghet under livets alla skeenden. Landskapsregeringen verkar för att alla ska ha tillgång till likvärdiga sociala omsorger och stödinsatser. När budgeten uppgörs strävar landskapsregeringen efter att de sociala förmånerna för landskapets befolkning är minst desamma som i riket. Den ekonomiska utkomsten för dem som har det allra sämst ställt ska förbättras.

Landskapsregeringen anser att den bostadsbidragsreform som genomförts i riket uppfyller de målsättningar landskapsregeringen har inom socialpolitiken”. Det här låter väldigt framåtsyftande och vaket på alla sätt och vis. Minister Aaltonen sade själv att fram till mitten av november så visste man ingenting om vad som hände och skedde på rikssidan, trots att den är omfattande reformen har varit på gång sedan 2009. De flesta som läser litteratur på det sociala området vet att det här har varit på gång sedan 2009, vilket landskapsregeringen synbarligen inte haft en aning om.

Det torde vara cirka 80-90 familjer som berörs av detta. Risken har varit väldigt stor att de kunde ha blivit helt utan bostadsbidrag just p.g.a. lagstödet men framförallt på grund av den tekniska hanteringen.

På sidan 1 i den här framställningen står: ”Avsikten är att Folkpensionsanstalten fortsättningsvis ska sköta om verkställigheten av lagstiftningen om bostadsbidrag på Åland.” Jag kan tänka mig att det var där som man uppfattade att det inte fanns någon lag överhuvudtaget och det fanns inget system där man kan hantera bostadsbidragen på Åland längre.

Det här vill jag nämna som tre motiv mot blankettlagstiftning.

Jag anser att det är landskapsregeringens ansvar att se till vad som händer och sker där man via blankettlagstiftning har blivit beroende av vad som händer och sker på rikssidan. Inte kan man förlita sig på att riksmyndigheterna ska komma med signaler om vad som är på gång, som jag tyckte att finansministern Nordlund sade mellan raderna. Risken är väldigt stor att vi helt kunde ha blivit utan bostadsbidrag ett par månader här på Åland. Det är egentligen inte svårt att tänka sig vilket liv det skulle ha blivit om t.ex. socialdemokraterna skulle ha varit i opposition, men nu är de ansvariga för det här.

Tittar vi på framställningen så håller jag med minister Aaltonen när hon säger att man har som syfte att förenkla och förtydliga. Ofta när man skriver det så blev konsekvenserna tvärtom. Men i det här fallet så förefaller det inte vara på det sättet.

Det verkar bli ett betydligt smidigare system när det gäller hur man ska räkna ut bostadsytan, när det gäller byggnadsår och när det gäller uppvärmningssystem osv. Detta saknar betydelse härefter, precis som ltl Winé var inne på.

Barnen tilldelas också en större vikt vid de nya uträckningsformerna. Minderåriga barns inkomster påverkar inte bostadsbidraget. Inte heller förmögenheten påverkar annat än genom den avkastning som man får.

För Ålands Framtids dels så tycker vi nog att ändringarna är bra. Det som vi är tveksamma till är hanteringen av det här.

Det förefaller som om barnfamiljernas situation kommer att förbättras, det tycker vi att är bra för vi har många gånger jobbat mot barnfattigdom. Det verkar också bli betydligt lättare för kunderna att förstå hur bostadsbidraget räknas ut, vilket inte har varit det enklaste.

Med tanke på det som man skriver under punkt 2 där vill man ge sken om att det här är väldigt framåtsyftande och väldigt bra så är jag kritisk till att man kommer med den här framställningen så här fem i tolv.

De som är i behov av de här pengarna ska inte behöva hamna i kläm för att systemet inte har fungerat. Jag hoppas att vi i social- och miljöutskottet kan behandla detta så snabbt som möjligt. Kanske ordförande redan idag kan hjälpa till så att vi på ett informellt sätt kan bestämma vilka sakkunniga vi ska höra imorgon så behöver det här inte ta så lång tid. Tack.

Minister Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag är naturligtvis inte alls stolt över att vi kommer så här sent. Det här borde naturligtvis ha kunnat lega tidigare på lagtingets bord. Men sådant kan hända i en liten ansträngd förvaltning. Vi kan helt enkelt inte ha resurser för att följa upp precis allt som händer i riket. Vi kom ändå fem i tolv. Förändring som sker nu i riket och på FPA ska inte drabba de åländska bostadsbidragstagarna på något sätt, vilket har varit vår målsättning. Därför är jag väldigt glad över att lagtinget har kunnat ha en brådskande behandling av detta. Jag hoppas också att utskotten kan göra ett raskt arbete här i början på januari så att den här lagen faktisk kan träda ikraft den 1 februari för då kommer inte våra åländska bostadsbidragstagare att drabbas överhuvudtaget.

Ltl Anders Eriksson, replik

Den saken är vi helt eniga om. Vi från Ålands Framtids sida kommer att göra allt vi kan för att det här ska gå igenom så snabbt som möjligt. Det är inte de som är i behov av bostadsbidrag som ska bli lidande av att inte systemen fungerar.

Det som jag ville få fram med mitt anförande är att jag kanske hör till dem som är mest kritisk till blankettlagstiftning och det blir ofta en ganska torr teknisk debatt. Men när inte ens det här parlamentet vet hur den lagstiftning som man har omfattat ser ut, efter alla ändringar som har skett, och när uppföljningen inte heller fungerar och när risken var väldigt, väldigt stor i det här fallet att de ålänningar som är beroende av den här lagstiftningen hade kunnat bli i kläm så då går det helt enkelt lite för långt.

Minister Carina Aaltonen, replik

Ltl Anders Eriksson brukar annars stå i talarstolen och förklara hur landskapsförvaltningen behöver slimmas ytterligare, hur vi ska skära ner på kostnader och hur vi ska minska på den offentliga sektorn. Det skulle vara klädsamt om också ltl Anders Eriksson någon gång faktiskt inser att vi behöver utveckla vissa delar av förvaltningen. På så sätt kan man komma bort från blankettlagstiftningen och kanske ha egen lagstiftning på vissa områden som man går in för. Jag tycker att ltl Eriksson faktiskt pratar precis som det passar sig.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är fritt upp till ministern att tycka det förstås.

Vi är eniga om en sak. Förvaltningen behöver utvecklas, men i vår värld utvecklar man inte förvaltningen genom att anställa tio till. Jag tror att den här situationen säkert hade varit likadan oavsett om man hade haft fem eller tio personer till på social- och miljöavdelningen.

Försök att fokusera på att få fungerande system, försök att fokusera på att ha en så hög kompetens som möjligt och inte bara att det ska vara mera och mera folk. Det är inte lösningen på den här typen av problem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Beträffande den fortsatta behandlingen av ärendet så kan jag informera ltl Eriksson, tillika medlem av social- och miljöutskottet, att social- och miljöutskottet kommer imorgon att läsa lagen och också bestämma höranden i fortsättningen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är väl medveten om, precis som ordförande säger, att jag är medlem i social- och miljöutskottet. Jag hoppas också att vi alla kan hjälpas åt och informellt se till att vi också har sakkunniga på plats. Kanske vi tar en lite längre dag imorgon och får detta på plats.

Ltl Christian Beijar, replik

Fru talman! Det här blir en liten diskussion mellan utskottsmedlemmarna. Imorgon bestämmer vi höranden och sedan återkommer vi.

Ltl Anders Eriksson, replik

Då får jag konstatera att min lilla försynta förhoppning om att vi skulle snabba på den här behandlingen inte riktigt lyckades. Men vi tuffar på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att ärende nr 5 remitteras till finans- och näringsutskottettill vilket social- och miljöutskottet ska lämna ett utlåtande omfattas? Förslaget är omfattat.

Kan förslaget att remittera ärende nr 6 remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat.

Ärendena remitteras till finans- och näringsutskottet och ett utlåtande över ärende nr 5 inhämtas från social- och miljöutskottet.

Andra behandling

7        Lagstiftning om familjehem

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 1/2014-2015)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2014-2015)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Efter det föreläggs de lagförslag som ingår i betänkandet var för sig för beslut i andra behandling. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Föreläggs förslaget till landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av familjevårdarlagen för antagande i andra behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 3 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om privat socialservice för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 2 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 5 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen för antagande i andra behandling. Lagtinget har i andra behandling antagit lagförslaget.

Föreläggs förslaget till landskapslagen om ändring av 2 och 5 §§ landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn för antagande i andra behandling. Lagförslagets andra behandling är avslutad.

Betänkandets motivering föreläggs för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 17.12.2014 klockan 09.30, observera tiden. Plenum är avslutat.

Originalfil