Plenum den 15 januari 2010 kl. 09.30

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 15 januari 2010 kl. 9.30

Frågestund. 1

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 2/2009-2010)

Frågestunden slutar. 14

 

Frågestund

Frågestund enligt bestämmelserna i 48 § 3 mom. lagtingsordningen (F 2/2009-2010)

Till dagens frågestund har följande lagtingsledamöter enligt 39a § 1 mom. arbetsordningen anmält att de önskar ställa en fråga: John Hilander, Carina Aaltonen, Jörgen Strand, Anders Eriksson, Gun-Mari Lindholm, Barbro Sundback, Roger Jansson, Mika Nordberg och Camilla Gunell.

Enligt 39a § 2 mom. arbetsordningen avgör talmannen vem som ges ordet för att ställa en fråga. Talmannen har rätt att förklara frågestunden avslutad även om alla anmälda frågeställare inte beretts tillfälle att framföra sina frågor.

Vid frågestunden riktar frågeställaren sin fråga till en av de närvarande medlemmarna av landskapsregeringen. Frågan tillsammans med en eventuell motivering får räcka högst en minut. För svaret på frågan får användas högst två minuter. Sedan frågan besvarats får frågeställaren yttra sig högst två gånger. Den medlem av landskapsregeringen som besvarat frågan har rätt att yttra sig efter varje sådant anförande. Samtliga dessa anföranden får räcka högst en minut.

Andra lagtingsledamöter och medlemmar av landskapsregeringen har inte rätt att yttra sig med anledning av den ställda frågan. Talmannen har rätt att avbryta diskussionen när han anser den ställda frågan tillräckligt belyst.

Ltl John Hilander

Tack herr talman! Jag har en fråga till trafikminister Thörnroos angående landskapets vägar eller närmare bestämt gång- och cykelvägars skötsel och underhåll.

I samband med utbyggnaden av vägnätet har det byggts och satsats väldigt mycket på gång- och cykeltrafik. Det har varit väldigt uppskattat. Efter hörande i flera kommunerna så är just skötselfrågan av gång- och cykelbanan lite oklar. Jag skulle vilja höra vad ministern tycker om detta?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Tack herr talman! Jag tycker att det är bra att initiativet ifrån landskapsregeringen vad gäller gång- och cykeltrafikanter, den s.k. lätta trafiken, uppskattas. Det är bra. Det är också ett arbete som landskapsregeringen har arbetat med ett tag nu.

När det sedan gäller själva underhållsbiten, om det är så att man uppvaktar från kommunerna sida och att det finns oklarheter, så ska vi självklart ha ett avstämningsmöte tillsammans med kommunerna och trafikavdelningen och klargöra vem som står för vad.

Ltl John Hilander

Det låter betryggande att minister Thörnroos är medveten om att det finns oklarheter. Jag har förhoppningar på att detta kommer upp till diskussion med kommunerna. Jag tror att det går att lösa.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Självklart. Är det så att det i från landskapets sida, i kommunikationen till kommunerna, uppstår problem så ska vi gemensamt ta tag i det och vi ska gemensamt lösa problemen. Det är ju inte frågan om en laguppställning där landskapet står på ena sidan och kommunerna står på den andra sidan. Vi ska tillsammans arbeta framåt för Ålands bästa.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Carina Aaltonen.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till näringsminister Jan-Erik Mattsson.

I onsdagens svar på min enkla fråga påstod minister Mattsson att det var socialdemokraterna som försämrar förutsättningarna upp för ideella föreningar att erhålla 50 procent i investeringsstöd. Det är inte sant. När socialdemokraterna och FS lämnade regeringen var LBU-programmet färdigt berett. Den 13 december 2009 beslöt den här regeringen att föra LBU-programmet för slutligt beslut till kommissionen. Det står här i programmet att det är 50 procent som gäller för investeringar. Man ger också landskapsagronomen fullmakt att förhandla med EU-kommissionen om programmet och beslut om tekniska ändringar, som inte påverkar sakinnehållet. Drygt 1 1/2 för månad senare besluter vicelantrådet Britt Lundberg och Jan-Erik Mattsson under pleniföredragning att fastställa LBU-programmet och där görs de här ändringarna. Där införs de här försämringarna där man säger att investeringsstödet högst kan vara 30 procent i skärgården. Nu ville jag ha en förklaring av ministern. Hur kommer det här sig?

Talmannen

Tiden är ute!

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! När det gäller den där skrivningen så är mitt minne att LBU-programmet fördes den 13 december 2007 av den här regeringen till kommissionen för godkännande i oförändrad form. Det är min uppfattning, mitt minne säger mig så.

Ltl Carina Aaltonen

Jaha, i oförändrad form? Här står det t.ex. att turistföretagare kan få upp till 50 procent i investeringsstöd. När man sedan tar det slutliga beslutet 31 januari 2008 då har det här förändrats.

Sedan en annan sak som framfördes i onsdags; minister Mattsson säger att det inte finns några andra Leader investeringsstöd i riket än högst 20 procent. Det här stämmer inte heller. I Åboland kan man få upp till 75 procent investeringsstöd, i Österbotten 50 procent investeringsstöd och på finska fastlandet i övriga regioner upp till 90 procent investeringsstöd när det gäller ideella föreningar. Varför för minister Mattsson fram de icke korrekta uppgifterna här inför Ålands folk och Ålands lagting?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Angående de icke korrekta påståendena så sade jag att det som Åland har 50 procent på kan variera från region till region i riket. Det har jag erfarenhet av och det vet jag. Det som är 20 procent investeringsstöd på Åland gäller i vårt Leanderprogram. Det kan inte göras annorlunda. Det som gäller för 20 procents investeringsstöd i riket kan inte vi göra någonting åt. Den förändring, som programmet har fått medan det fanns i Bryssel, det hade landskapsagronomen fullmakt att göra. Det är inte vi som har gjort de ändringarna. Det är kommissionen som inte har godkänt alla delar av vårt program i så fall.

Ltl Carina Aaltonen

Nej, det här stämmer inte. Visst kan man göra förändringar. Man kunde fara till Bryssel och ändra om kompensationsstöden och göra förändringar där. Varför skulle man inte nu kunna fara tillbaka till Bryssel och begära en programändring när det gäller Leaderprogrammet? Att inte de åländska ideella föreningarna får sämre förutsättningar. Man har ju hela tiden trott att man skulle kunna få upp till högst 50 procent. I det ursprungliga LBU-programmet, som socialdemokraterna var med och tog fram, stod det att man skulle kunna få upp till 50 procent.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Efter att LBU-programmet godkändes den 31 januari 2008 kan regeringen naturligtvis lämna in förändringsförslag. Det har gjorts på ett par små saker. Men när det gäller Leaderprogrammet har inte några sådana ändringsförslag hittills gjorts. Vi har inte haft anledning att göra det. Om vi får anledning nu så ska vi väl överväga det. Men för föreningsarbete för ideella föreningar är 50 procent fullt möjligt att få på Åland . Det finns variationer i riket mellan olika regioner. Men jag har faktiskt inte hört talas om 90 procent. Men då gäller det inte investeringar. Det gäller ideellt arbete och apport av vissa saker som man kan få kostnadstäckande.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Jörgen Strand.

Ltl Jörgen Strand

Jag vill ställa min fråga till lantrådet.

Herr talman! Lantrådet har i media sagt att kommunerna och organisationen kring det offentliga måste ändras. Det är en sak som jag absolut håller med om. Bekymret är att vi aldrig kommer vidare i den här frågan. Det är många enskilda som uttalar sig. Därför var jag glad att lantrådet uttalade sig att arbetet nu måste sättas i gång. Min fråga är; på vilket sätt kommer landskapsregeringen att dra i gång det här arbetet? När kommer det att ske?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det här är, som ltl Strand väl känner till, en väldigt svårt politisk fråga. I de olika politiska grupperingar finns ganska på många olika synpunkter hur man ska utveckla den kommunala strukturen. I landskapsregeringens handlingsprogram, som ligger till grund för regerandet under den här mandatperioden, har vi skrivit att vi ska går vidare och göra vissa utredningar, särskilt när det gäller den sociala delen. Det är också en sak som finns med i årets budget, att man går vidare och tittar på hur den sociala verksamhet fungerar i förhållande till att det är väldigt mycket krav som ställs på alla kommuner, också inom de smala sociala områdena.

Om jag sedan skulle ställa mig mera som en politiker så tror jag att det är väldigt viktigt att den här debatten förs, förutom det som landskapsregeringen gemensamt har format. Det är viktigt att jag talar för landskapsregeringen. Men partierna har anledning att verkligen lyfta upp frågan och börja visa upp sina modeller för hur man ser på en utveckling. Precis som ltl Strand tycker jag att det är viktigt att vi alla deltar i den här debatten och försöker föra frågan vidare. Jag tror också att det här kommer att bli en väldigt stor fråga inför kommande val.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Vårt parti har lyft den här frågan jätte länge nu. Därför blev jag så glad när lantrådet kom ut och pekade med hela handen att nu måste någonting göras. Lantrådet sitter på den politiska makten. Därför hade jag förväntat mig att lantrådet skulle driva den här frågan också i landskapsregeringen mycket hårdare än vad som antyds här. Jag vet att frågan är politiskt komplicerad. Skulle lantrådet kunna tänka sig att tillsätta en parlamentarisk grupp som sätter i gång arbetet, inte bara för den sociala sektorn, med målsättning att ha ett underlag på vi går vidare kanske till nästa valperiod? Då skulle arbetet komma i gång, det är absolut nödvändigt. Tittar man på enskilda kommuner så kommer de inte att klara de utmaningar som man har inom äldreomsorgen och också inom andra sektorer.

Min tilläggsfråga blir; är lantrådet beredd att idag ta upp frågan att tillsätta en parlamentarisk grupp som driver det här vidare?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Den specifika frågan ska jag fundera lite till på. Däremot vill jag understryka, det vet ltl Strand också, att när man inleder ett regeringssamarbete mellan flera grupperingar så har man lite olika inriktningar på sin politik. Då skriver man ett handlingsprogram, ett avtal som är avsett att gälla för mandatperioden. Så har vi också gjort i regeringspartierna. Då gäller det för den här perioden. Däremot är viktigt att det förs framåtsyftande politiska diskussioner. Jag ska fundera lite vidare på i vilken form man skulle kunna ha en bredare politisk diskussion mellan partierna, i en parlamentarisk grupp eller i något annat forum. Jag tycker det kan vara en bra idé just för att bereda inför kommande mandatperiod.

Ltl Jörgen Strand

Herr talman! Jag har respekt för att man har program. Jag tycker också att man kan revidera enskilda frågor i landskapsregeringens handlingsprogram utgående från att förutsättningarna förändras. Nu har förutsättningarna ändrats radikalt när det gäller ekonomin. Landskapet kan inte skjuta till mera pengar åt kommunerna. Därför tycker jag att man kan ta upp den här frågan till diskussion och revidera. Annars är jag rädd att det blir precis som med uttalandet om MISE; man sade att till årsskiftet skulle MISE frågan vara löst. Vi ser var vi är, det är mera kaos än någonsin. Det enkelt att, som politiker, kasta ur sig enskilda saker. Men nu var det lantrådet, som leder Ålands landskapsregering, som sade att detta måste göras. Min förhoppning är att lantrådet tar upp den här diskussionen och tillsätter en parlamentarisk grupp för att vi ska ett underlag för beslut kommande period, oberoende av vilka partier som sitter i landskapsregeringen.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det är just så att lantrådet förstås sitter på flera stolar. Det är ganska vanligt också att lantrådet är partiledare. Det betyder att man också har vissa visioner för sitt parti och hur man tittar framåt. Det gäller både när det handlar om MISE frågan och när det handlar om den kommunala frågan. Däremot har jag redan sagt åt ltl Strand att jag har en beredskap att öppna upp den här diskussionen redan under den här perioden. Jag ska fundera lite på i vilket forum och hur man kan föra diskussionen vidare mellan olika grupperingar för att se vad det kan finnas för gemensamma linjer i den fortsatta utvecklingen.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Anders Eriksson.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Jag har en fråga till näringsministern, om han har passligt?

Vi vet att vårt EU-medlemskap resulterade i att vårfågeljakten försvann. Vi vet också att många kämpade väldigt hårt i början för denna urgamla tradition. Men vad händer riktigt nu? Finns det något politiskt engagemang hos dem som makten haver?

 Jag vet också, och flera med mig, att Österrike hade motsvarande problem som Åland när det gäller jakten på Morkulla. Jakten blev förbjuden där. Österrike anlitade de främsta experter de kunde uppbåda och sände en promemoria till EU och meddelade att på basen av detta kommer vi att återinföra vårjakten. Troligtvis 2008 men åtminstone 2009 pågick jakten på dessa villkor utan att EU, mig veterligen, har ingripit. Det här är ett arbetssätt som Åland också borde ta efter.

För snart ett år sedan sände Ålands viltvårdare in en skrivelse till landskapsregeringen där man tyckte att man skulle översätta den här promemorian. Mig veterligen har man inte fått något svar. Min fråga är; händer det något överhuvudtaget?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Ja, det händer en hel del i den här frågan. Den här skrivelsen var på ju tyska. Vi har inte översatte den här promemorian. Med vi har tagit del utav innehållet i den. När det gäller vårfågeljakten, främst jakten på Guding och Svärta, har det genomförts två stycken höstinventeringar eftersom man åberopar att de ska vara möjliga att jaga på hösten. För att kunna bevisa det har vi gjort de här inventeringarna. Det har resulterat i, så långt jag och de flesta på Åland vet, att det inte finns några svärtor och gudingar att skjuta på hösten på Åland. Dessa fåglar finns enbart här på våren. Då återstår möjligheten att vi kan få skjuta dem i litet antal under strikta förhållanden.

För att komma till det läge, som Österrike anser sig hittills ha kommit med kommissionen, så har vi gett i uppdrag åt lantbruksuniversitetet i Uppsala att göra en utvärdering av dessa båda höstinventeringar. När den rapporten kommer, då befinner vi oss i samma läge som Österrike gjorde när man lämnade in sin rapport. Huruvida vi tar till samma knep att vi då inför vårjakt på Guding och Svärta återstår att se.

Ltl Anders Eriksson

Det är riktigt som näringsministern säger att promemorian var på tyska, österrikarna har ju den egenheten. Det var ju, trots allt, ett år sedan som det begärdes att den skulle översättas. Mig veterligen är den inte översatt, det bekräftade näringsministern nyss. Men han sade att han hade tagit del av den. Det vore intressant att höra vilka huvudargument österrikarna hade.

Sedan när det gäller inventeringarna som näringsminister nämnde, jag är inte någon större expert men jag tror att det redan var den förra landskapsregeringen som initierade det här projektet så att man också här skulle ha en vetenskaplig bas att stå på. Att man kunde påvisa att det inte finns någon annan lämplig lösning än vårfågeljakten. Man måste enligt EU:s fågeldirektiv påvisa att det inte finns någon annan lämplig lösning, om det överhuvudtaget ska vara möjligt att fortsätta. Dessa inventeringar och också kommande utredning, som näringsministern hänvisade till, tror jag att förra landskapsregeringen jobbade med. Varför har man inte kommit längre?

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Den förra landskapsregeringen tog väl antagligen initiativet till att inventeringen skulle göras. Jag är inte riktigt hundraprocentigt säker. De har utförts under hösten 2008 och 2009. Beställningen av utvärderingen gjordes här nu under hösten 2009, efter att den senaste inventeringen gjordes. Av naturliga orsaker har vi inte kommit längre i den här aktionen än så här. Den ena inventeringen gjordes hösten 2008 och den andra inventeringen gjordes 2009. Den initierades förmodligen under hösten 2007 men det gjordes ingen inventering under 2007 och den måste göras under ett antal år, minst två, för att man ska kunna göra en slutlig bedömning. Den utvärderingen är nu beställd. Vi har nog tyvärr inte kunnat jobba fortare än så här. Jag skulle gärna ha sett att det hade gått snabbare fram.

Ltl Anders Eriksson

När det gäller det sistnämnda har inte jag kunskaperna att jag kan se om näringsministern har rätt eller fel. Jag vet att de här frågorna är komplicerade. Grundorsaken till att jag ställde frågan var att jag har upplevt att det är väldigt tyst. Man hör ingenting om de här frågorna. Också ute hos jägarkårerna är det en stor uppgivenhet, man har i stort sett gett upp. Därför tycker jag ändå att det finns motiv som talar för att man kanske borde sätta lite mera fart på den här processen.

Det som jag frågade i min förra fråga, näringsministern hade tagit del av det österrikiska PM:et, det vore intressant att få del av det. Jag har inte läst PM:et för jag kan inte tyska. Vad var det riktigt för huvudmotiv för att man kunde agera på det sätt man gjorde? Jag tycker ändå, näringsminister Mattsson, att det är lite svagt att man inte på ett år får promemorian översatt. Synbarligen har ju det varit ett framgångsrikt sätt att arbeta.

Landskapsregeringsledamoten Jan-Erik Mattsson

Huvudspåret i den promemorian är att man konstaterade att det inte finns någon annan lämplig lösning. Morkullan gick inte att jaga på den tid som kommissionen ansåg. Därför jagar man nu Morkulla på det sätt som man har gjort tidigare, i princip under häckningstid, såväl som vi har jagat Guding och Svärta här under häckningstiden.

Sedan vill jag förklara varför vi inte för så mycket diskussion om gudingsjakten. Det är för att vi har en väldig fokus på all vår jakt. Vi vet att vi också har en propå från BirdLife Finland om vår skarvjakt. Vi är väldigt påpassade i de här frågorna. Vid årliga jaktmöten med jaktvårdsföreningarnas ordförande har alltid nuläget presenterats, det gjordes alldeles nyligen här i januari.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Min fråga går till lantrådet. Egentligen skulle frågan också kunnat ställas till kansliminister Roger Eriksson men eftersom lantrådet ytterst ansvarar för självstyrelsens utveckling så väljer jag att ställa min fråga till lantrådet.

Den av landskapsregeringen parlamentariskt tillsatta arbetsgruppen för översyn av jordförvärv, hembygdsrätt och näringsrätt gav sitt slutarbete till landskapsregeringen våren 2009. Vi har i media följt problematiken runt en del av dessa frågor. I en del av våra hemkommuner stöter vi på det här när vi ska ge vårt yttrande i jordförvärvsfrågor.

Min fråga till lantrådet blir naturligtvis; vilka konkreta åtgärder med anledning av det arbete, som överlämnades arbetsgruppen ledd av Gun Carlson, har lantrådet och landskapsregeringen vidtagit?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Utifrån betänkandet har det utarbetats ett mer konkret dokument som ska ligga till grund för hur vi i framtiden ska tillämpa särskilt jordförvärvsfrågorna. Det är väl kanske där som det särskilt är problematiskt mot bakgrund av att vi alla känner till situationerna med bolagsbildningar där ett annat system tillämpas än när det gäller enskilda personers jordförvärvstillstånd. Det här dokumentet har landskapsregeringen haft på en överläggning. Det kommer att föras politiska diskussioner vidare utifrån det. Det bygger just på den parlamentariska gruppens betänkande.

När den näringspolitiska debatten var här i lagtinget, med anledning av spörsmålet, var den här frågan upp, eftersom den också har en ganska stor näringspolitisk aspekt. Frågan har en viss betydelse för turistnäringen och den har en viss betydelse för glesbygdskommunerna. Då talade vi också om behovet att få in planeringsinstrumentet i det här systemet. Det är inte alldeles enkelt att knyta samman de här två olika principerna. Det är en sak som vi håller på att fundera på. Jag sade då vid det tillfället att det kanske behöver vara en mer bred politisk diskussion kring de här frågorna. Nu har den parlamentariska gruppen gjort sitt betänkande men jag sade också då att man borde ha en bred diskussion i parlamentet.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Landskapsregeringen har med dagens lagstiftning möjlighet till in casu bedömning. Landskapsregeringen använder sig inte av den möjligheten i någon större utsträckning, för att säga kanske inte alls den möjligheten. Det har också framkommit i media att de ärenden som kommer att lämnas in nu kommer att bli vilande till en ny tillämpning kommer att börja tillämpas. Rättat hit. Det här ärendet har gått i stå i landskapsregeringen. Det är väldigt viktigt för fortsättningen av hanteringen och tillämpningen att man sätter fart i det här arbetet och kommer till konkreta beslut när det gäller jordförvärvsreglerna, hembygdsrätten och näringsrätten. När kan man förvänta sig att det är arbete börjar löpa på ett annorlunda sätt än idag?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det är just problematiken med in casu lösningar som vi försöker komma ifrån. Det ska finnas ett tydligt regelverk så att tillämpningen är klar, tydlig och transparent så det inte blir olika bedömningar från fall till fall. Det är väl det som är problematiken, när man tittar tillbaka i tiden att in casu bedömningar gör att det blir lite olika bedömningar som inte är bra på sikt. Man borde också komma till att regelverket är så entydigt att det inte överhuvudtaget skulle vara politiska bedömningar. De politiska riktlinjerna ska sättas i regelverket. Sedan ska man kunna hantera alla ärenden på ett likvärdigt sätt.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Enligt mitt sätt att se det har inte problematiken varit in casu bedömningen, för den har man inte använt sig av. Det är mera den förordning som är ute från lagstiftningen som inte riktigt är uppdaterad enligt nuvarande krav i vårt samhälle. Vi har också sett problem med efterlevnaden av näringsrätten. Vi har inte fått ett tydligt svar hur man tillämpar den idag. Finns det faktiskt någon som ser till att det man har angivit i ansökan till näringsrätten faktiskt efterföljs? Det skulle vara väldigt viktigt att det här arbetet  fortsätter med fart. Det har snart gått ett år sedan betänkandet gavs. Det finns många som väntar på att en ny och annorlunda modern tillämpning ska börja ske. Det här är ett absolut högt prioriterat område för landskapsregeringen, enligt vårt sätt att se det.

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det här ärendet är väldigt viktigt. Vi håller på att bearbeta det och vi kommer att komma tillbaka till lagtinget på ett eller annat sätt. Granskningen av näringsrättsinstrumentet handlar om våra möjligheter till tillsyn. Den parlamentariska gruppen pekade också på att vi måste stärka våra resurser när det handlar om tillsynen över de här instrumenten. Det behöver vi förbättra och då kommer det också att krävas mera resurser. Vi har faktiskt inte de resurserna.

Talmannen

Nästa fråga ges till ltl Sundback.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag har en fråga till minister Perämaa.

Lagtinget har beslutat att de anställda ska permitteras eller att motsvarande lönebelopp ska sparas in på annat sätt. Det här påverkar landskapets verksamheter på olika sätt. Det som oroar mycket både anställda, anhöriga och patienter är hur det ska bli inom sjukvården. Ska man permittera så betyder det direkta försämringar i sjukvården och kanske t.o.m. risker för dem det gäller.

Hur ska detta gått till, minister Perämaa? Hur ska de gamla och sjuka och deras behov av vård och omsorg garanteras när man ska permitterar folk?

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Fru talman! Det här är givetvis ingen lätt fråga. Jag tror att vi alla utgår ifrån det som ltl Sundback sade här sist, att vården och omsorgen för de äldre och dem som är i behov av vård ska garanteras. Inte ens i tider med sparkrav kommer man att rucka på detta faktum. Det som landskapsregeringen har sagt i sitt budgetförslag, som lagtinget har omfattat, är att man ska spara in två veckors lön i första hand via kollektiva frivilliga sådana avtal och sedan via andra frivilliga metoder såsom semesterpenningsledighet, tjänstledighet och i sista hand permitteringar.

Åtgärderna, för att uppnå inbesparingarna, bereds i vår förvaltning och också på ÅHS som bäst. Det finns svårigheter. Skulle det visa sig, det tror jag att jag vågar säga för hela landskapsregeringens del, att vi hamnar i den situationen att omsorgen mot de vårdbehövande ställs emot inbesparingskravet så då kommer omvårdnaden och omsorgen att gå före.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Man har sagt att man ska gå ut med närmare anvisningar om permitteringar. Om nu ministern menar allvar med sin omsorg om gamla och sjuka borde det inte i anvisningarna klart och tydligt framgå att man inte permitterar inom hälso- och sjukvården, utan här måste personaltätheten vara densamma.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Fru talman! För att klargöra avsikten för våra underlydande myndigheter, avdelningar och de som ansvarar för verksamhet i olika former så hade landskapsregeringen, redan under lagtingets behandling av budgeten, ett informationsmöte där vi beskrev de olika skedena och i vilken prioriteringsordning man ska nå inbesparingarna.

Det pågår också förhandlingar med fackföreningarna om att uppnå inbesparingskravet genom frivilliga åtgärder. De förhandlingarna är inte slutförda. Därför kan man inte heller säga så precis, som ltl Sundbacks påpekade,  att man ska frångå detta. Det finns olika sätt att uppnå det här. Det bereds på olika sätt.

Återigen, landskapsregeringen kommer att trygga att inte enskilda människor som är i behov av omsorg i sista ändan kommer att stå till svars för de inbesparingskrav som vi ändå begär.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tycker inte att det finns några sådana garantier. Man för liksom dubbla resonemang här. Å ena sidan ska det sparas överallt, å andra sidan ska man garantera gamla och sjuka deras rätt till vård och omsorg. Men det har inte landskapsregeringen gjort i sina anvisningar. Om det är personal borta, t.ex. på Gullåsen, så försämras omsorgen om de äldre. Personalen och de anhöriga upplever redan nu att det är för lite personal. Det här ser man som ett direkt hot mot verksamheten. Jag måste säga att jag inte litar på regeringen i den här frågan. Man borde vara klar och tydlig, annars är det här fortsättningsvis ett hot mot gamla och sjuka.

Landskapsregeringsledamoten Mats Perämaa

Fru talman! Förutom mötet med att beskriva budgeten och det nuvarande läget och också det som har förelagts i budgetsförslaget, så kommer landskapsregeringen givetvis att framställa föreskrifter  för budgetförverkligandet, det arbetet pågår som bäst. I samband med det kommer vi ytterligare att precisera de här sakerna. I den situationen kommer vi med all sannolikhet att veta något mera om hur förhandlingarna kan resultera i att eventuellt nå det på frivillig basis. Vi kommer sannolikt också att ha mera information om konsekvenserna.

Vi har de facto en styrelse för ÅHS som just leder den verksamheten som ltl Sundback här beskrev. De kommer i sina förhandlingar att kunna ta del av konsekvenserna och sedan beskriva det vidare för landskapsregeringen.

Vi fokuserar på kärnverksamhet, det har vi sagt och det kommer vi att stå fast vid.

Talmannen

Tiden är ute! Nästa fråga ställs av ltl Roger Jansson.

Ltl Roger Jansson

Tack fru talman! Jag ber att få ställa min fråga till lantrådet.

När det gäller politiska frågor brukar lantrådet helt korrekt hänvisat till landskapsregeringens handlingsprogram. Där kan vi läsa, under rubriken självstyrelse, vad landskapsregeringen utlovar, jag citerar; ”under perioden inleds en översyn av självstyrelselagen” och jag citerar ytterligare; ”förslag till en åländsk konstitutionen utarbetas.”

Nu har det gått dryga två år. Vad jag känner till så har inget av de här arbetena startats upp, åtminstone inte med lagtingets eller självstyrelsepolitiska nämndens vetskap.

Min fråga är huruvida landskapsregeringen avser att genomföra de här centrala punkterna i sitt handlingsprogram, i så fall hur och med vilken tidtabell?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Detta med självstyrelselagen står i årets budget att vi avser att tillsätta en parlamentarisk grupp med det uppdrag att ta fram de frågor som behöver vara föremål för en revision i självstyrelselagen. Det är också diskussioner om formen. Det har varit fler diskussioner kring ramlag och hur man skulle forma ett kommande system. Det är väl också en del som kommer att diskuteras i den här parlamentariska kommittén.

Vi har också i kontakterna till regeringen i Helsingfors fört fram synpunkter och krav på att det kommer att krävas någon form av partssammansatt kommitté eller grupp som ska titta på det här. Vi har också meddelat att vi kommer att ha en egen parlamentariskt kommitté som i första hand klargör frågeställningarna.

En sak som särskilt har lyfts in i diskussionerna, som också finns med i regeringens principdokument, handlar om landskapet i förhållande till ingående av internationella avtal. Där finns det särskilt behov av att gå in i självstyrelselagen, vilket regeringen också är välinformerad om.

När det gäller konstitutionen så har det varit några möten med partiledarna i lagtinget där vi har diskuterat ett fortsatt arbete med att ta fram en konstitution för Åland. Det har legat på is under hösten och det har att göra med resursfrågor. Det kommer att kräva ganska mycket resurser i form av sekreterare och lagberedning och då måste vi välja en väg. Det  har legat på is och jag kommer att behöva träffa partiledarna en gång till för att stämma av den frågan.

Ltl Roger Jansson

Tack fru talman! När det gäller revidering av självstyrelselagen så har behovet, under dessa två år som det här lagtinget har suttit, i allt flera frågor blivit uppenbara. Vi har en ganska lång politisk enighet om att den danska modellen kunde vara intressant i sammanhanget. Det är viktigt att landskapsregeringen, när man ska tillsätta en parlamentarisk grupp, någorlunda klart anger sin egen uppfattning om hur det här arbetet ska drivas vidare. Det problematiska är att när vi från åländsk sida har inlett sådana här processer så har det tagit väldigt lång tid. Det tog alltså 20 år med självstyrelselagen nummer tre, från början av 70-talet till början av 90-talet. Därför är det viktigt att man kommer igång så fort som möjligt eftersom det tar så här lång tid, Rättat hit. och samtidigt ser man att det är relativt akuta behov på vissa punkter.

När avser landskapsregeringen tillsätta den här parlamentariska gruppen?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Vi känner processer sedan tidigare som har sträckt sig över tiotals år innan man har nått i hamn. När det gäller självstyrelselagsändringen 1993, tror jag att man t.o.m. påbörjade på 70-talet, kanske ännu längre tillbaka i tiden. Det tar tid. Sedan kommer det också att bli en diskussion huruvida vi går in för att arbeta för en total förändring eller om man går in och reviderar till vissa delar. För det är vissa delar som är akuta, t.ex. att vi kommer vidare med internationella avtal. Landskapsregeringen har skrivit i budgeten att vi kommer att tillsätta en kommitté. Jag kommer inte här att säga någon tidtabell. Vi kommer att bereda det och så kommer vi att återkomma så fort vi bara hinner.

Ltl Roger Jansson

Tack fru talman! När det gäller konstitutionen är innehållet inte offentligt. Det finns en skiss där innehållet inte är offentligt känt. Personligen har jag fått ta del av vtm Gunnar Janssons skiss. Den innehåller många viktiga självstyrelseutvecklingsfrågor inom befintlig behörighet. Därför vore det väldigt värdefullt om man kunde hålla en större offentlighet i diskussionen om konstitutionen som bör föregå ett lagberedningsarbete i sammanhanget. Skulle man kunna tänka sig att landskapsregeringen skulle öppna upp lite mera när det gäller frågan om den framtida åländska konstitutionen?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Just för att det ska vara öppet och för att man ska kunna föra diskussionen vidare har jag bjudit in partiledarna till inledande diskussioner. Det finns visserligen, som ltl Jansson säger, en skiss på hur en konstitution kunde se ut. Utgångspunkten bör nog ändå vara, om man går vidare med det här arbetet, att man ska börja, från ett ganska gemensamt rent bord, att titta på de olika delarna. Så att inte allting är färdigt från något håll. Den här skissen som finns har tillkommit i diskussioner med tidigare kanslichefer. Det har förts ett resonemang kring det här och man har också sett ett behov av att en konstitution skulle tillkomma. Den här frågan är kanske inte är väldigt aktiverad just nu. Frågan finns kvar men den har, som sagt var, legat på is under hösten. Vi har helt enkelt inte haft tid och krafter för det just nu. Det kommer att kräva resurser.

Talmannen

Nästa frågan ställs av ltl Mika Nordberg.

Ltl Mika Nordberg

Fru talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till trafikmister Veronica Thörnroos.

För cirka ett år sedan trädde en ny lag i kraft som gäller yrkeschaufförer. Det handlar om ett bevis på yrkeskompetens som personer som ämnar börja med yrket chaufför, för bussar och lastbilar, bör inneha. Det betyder att de som redan innehar kompetensen sedan tidigare och arbetar som chaufförer automatiskt skulle få själva grundutbildningen. Efter en femårsperiod skulle de ha tillgodosett sig en utbildning för fem dagar. Vad jag har förstått har det gått ett år nu och något tillfälle för fortbildning har ännu inte getts, vad jag känner till. Är de här någonting som trafikministern känner till?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Tack fru talman! Jag ska ärligt tillstå att hela ärendet och den efterfrågade utbildningen inte ligger topp tio för tillfället på trafikavdelningen. Det finns en del andra ärenden som har tagit upp en ganska stor tid. Orsaken till varför den här utbildningen inte har beretts känner jag inte till i detalj.

Jag kan åta mig att sätta mig in i frågan och vid annat tillfälle informera ledamoten och även andra i lagtinget som vill ta del av den informationen.

Ltl Mika Nordberg

Tack talman! När det gäller den fortbildningen, är det så att det fortfarande inte har gjorts upp ett klart program för hur det här ska gå tillväga, så önskar jag att man skulle titta på vilka möjlighet man skulle ha att ha ett samråd med branschen. Det är nämligen så att undertecknad själv en gång har gått en utbildning när det gäller den branschen. Det var väldigt mycket en skrivbordsprodukt. Under trafiktillståndskursen som jag gick var 90 procent, av det vi fick lära oss, bokslutshantering, vilket i sig är väldigt intressant men det kanske inte är det som ändå är det viktigaste när man idkar trafik.

Är detta en tanke som trafikministern skulle kunna omfatta att även involvera branschen i uppläggandet av själva av kursprogrammet?

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Tack fru talman! För det första skulle jag vilja säga att det här är en fråga av en operativ karaktär. Som jag tidigare sade så känner jag inte till den. Men vad jag kan anta här och nu är att det naturligtvis finns ett EU-direktiv eller något annat direktiv i botten. Då finns det också troligen där ganska väl stipulerat vad som ska ingå i den här kursen.

Avslutningsvis skulle jag vilja säga att jag tycker att det är naturligt att man i mål av möjlighet alltid har en dialog med berörda. Det är ju självklart meningen med en sådan här kurs, som visserligen är påtvingad, att den ändå ska ge någonting. Finns det möjlighet, inom de ramar som direktivet ger, så ska man självklart utnyttja det. Så att det blir en vinnande situation för båda sidor i den här kursen.

Ltl Mika Nordberg

Talman! Jag hoppas att det blir som trafikministern här beskrev det. Det skulle vara lite tråkigt när vi har fyra år kvar av den här perioden innan de bör ha gått ett femdagars kursprogram. Det skulle ju vara väldigt dåligt för hela branschen i övrigt om det måste stanna upp för man inser att nu har det gått fyra år, och det har inte anordnats några kurser hittills och så måste det göras på en vecka.

Det skulle vara mycket bättre om de som omfattas av den här kompetensutbildningen skulle ha möjlighet att göra det under två tillfällen varje år, istället för att ta allt på en gång, vilket jag tror att kommer att bli problem för många som är i branschen.

Landskapsregeringsledamoten Veronica Thörnroos

Tack fru talman! Det är ganska självklart det som ledamoten nu för fram. Om man ska gå på en mer eller mindre påtvingad kompletteringskurs och den anordnas en gång så är sannolikhet ganska stor att man inte kan delta i den p.g.a. andra åtaganden. Om det möjliggörs att ordna flera tillfällen så är det helt naturligt. Men jag kan inte här och nu stå och lova någonting, det vore inte riktigt seriöst, om man säger så. Men jag tar till mig till informationen och ska göra det bästa möjliga av det, självklart. Tack.

Talmannen

Nästa och för dagens sista fråga ställs av ltl Camilla Gunell.

Ltl Camilla Gunell

Tack fru talman! Jag önskar ställa min fråga till lantrådet.

Nästa vecka ska landskapsregeringen ta ställning till en viktig politisk fråga, nämligen om arrendet för Stornäset gällande golf. Det här ärendet har varit uppe i lagtinget, med det visade sig att ärendet var lite berett innan det fick plats i budgeten, som sedan kom till lagtinget. Framförallt har det framkommit att det finns ett utlåtande från samtliga berörda byråer, som starkt har avrått från ett arrende och en exploatering av det här markområdet. Hur resonerar lantrådet i frågan gällande respekten för det utlåtande som ligger i förvaltningen som grund för kommande beslut och tjänstemännens syn  i frågan?  Hur ska man respektera vad som står där innan man går vidare i projektet?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Det landskapsregeringen har att göra är förstås att fortsätta i enlighet med det som ett enigt lagting har sagt. Att man har beredskap att sätta till marken för en högkvalitativ golfbana i Stornäset. Det var inte någon omröstning här lagtinget, vad jag kan minnas. Jag tolkar det som att det finns ett klart uppdrag från lagtinget att man ska gå vidare men den här beredningen.

Självfallet kan inte jag står här och föregripa beslutet som landskapsregeringen kommer att ta. Inte heller kan jag föregripa den beredning som ligger till grund för beslutet. Den beredningen är ännu inte klar.

Ltl Camilla Gunell

Vad jag har förstått så var ärendet uppe på enskild föredragning redan i veckan och fördes då över till plenum för beslut. Det betyder ju att den beredning som fanns i ärendet, till vissa delar åtminstone, var klar redan i slutet av oktober. Hur kommer det sig att man förde frågan till i lagtinget, för att få ytterligare direktiv i frågan, utan att det var faktamässigt berett inom förvaltningen  

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Jag tycker att den här diskussionen fördes i samband med budgeten. Budgeten gav besked till landskapsregeringen att man har beredskap att ge en viss del av marken till en golfbana. Det beskedet har vi fått från lagtinget och det kommer vi att titta på. Vi kommer också att fortsätta att titta på hur det är förenligt med andra intressen i området. Vad jag känner till så har ärendet inte varit upp till något beslutsfattande ännu. Det har varit överläggning. Ärendet har i alla fall inte varit till plenum. Vi har en beredning på gång där vi kommer att få ett underlag för det fortsatta beslutsfattandet.

Ltl Camilla Gunell

För mig finns det flera frågor i det här ärendet som är ganska intressanta. Tjänstemännens synpunkter har i det här fallet fullkomligt ignorerats hittills. Man har alldeles för tidigt fört hela frågan till lagtinget utan att det finns en faktamässig beredning. Jag tycker att den här nya regimen hanterar frågan och tjänstemännens roll på ett synnerligen märkligt sätt.

Det står uttryckligen i handlingsprogrammet att skogarna ska värnas för framtida generationer. Hur stämmer den skrivningen överens med det som man nu tänker göra, nämligen att upplåta det här är värdefulla området för ytterligare inventering i syfte att bygga en golfbana?

Lantrådet Viveka Eriksson

Talman! Jag tycker ltl Gunell är lite väl tidigt ute. Kom igen när landskapsregeringen har fattat ett beslut på de beredningsmaterial vi har. Det vi har besked från lagtinget att vi ska göra, det är att vi ska gå vidare att vi har en beredskap att titta på marken och en beredskap att också att lägga en viss del av marken på en golfbana. Den beredningen är inte klar, beslutet är inte fattat. Hur kan ltl Camilla Gunell föregripa det beslutet och komma med anklagelser mot landskapsregeringen som ännu inte har fattat beslut? Det är märkligt.

Frågestunden slutar

Talmannen

Frågestunden är därmed avslutad. Nästa plenum hålls idag klockan 10.30. Frågestunden är avslutat. (Frågestunden kl. 10.29).

 

 

 

 

Originalfil