Plenum den 15 mars 2006 kl 13.00

PLENUM den 15 mars 2006 kl. 13.00.

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

Meddelande

Meddelas att landskapsregeringens svar med anledning av ltl Gun-Mari Lindholms enkla fråga 8/2005-2006 kommer att avges vid plenum måndagen den 20 mars.

 

 

Föredras för bordläggning ärende nr 1:

 

Självstyrelsepolitiska nämndens betänkande nr 1/2005-2006 om Europeiska unionen och Åland - prioriteringar år 2006 och verksamhet år 2005. (M 2/2005-2006).

 

Ärendet bordläggs till måndagen den 20 mars. Godkänt.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 5/2005-2006 angående förändrat förflyttningsförfarande inom landskapsförvaltningen. (FR 2/2005-2006).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkändes i andra behandling eller att förkasta dem. Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet, därefter föreläggs de i betänkandet ingående lagförsalgen för beslut i tredje behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm: Talman! Med de motiveringar som jag lade fram under första behandlingen av detta ärende och i enlighet med den reservation som jag har skrivit till lagutskottets betänkande föreslår jag nu att lag nr 4 måtte förkastas.

 

Ltl Danne Sundman: Talman! Jag ber att få understöda ltl Gun-Mari Lindholms förslag.

 

TALMANNEN: Talmannen ber att ledamöterna upprepar sina förslag i samband med att vi behandlar den berörda lagframställningen. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av tjänstemannalagen för landskapet Åland. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om Ålands polismyndighet. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 11 § om hälso- och sjukvården. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 37 och 40 §§ landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå. Begärs ordet?

 

Ltl Gun-Mari Lindholm: Talman! Jag föreslår att lagförslag nr 4 om ändring av landskapslagen om utbildning på gymnasialstadienivå måtte förkastas.

 

Ltl Danne Sundman: Talman! Jag understöder ltl Gun-Mari Lindholms förslag.

 

TALMANNEN: Under behandlingen har ltl Gun-Mari Lindholm, understödd av ltl Danne Sundman, föreslagit att lagtinget måtte förkasta lagförslaget. Omröstning kommer därför att verkställas. Omröstningspropositionen ställs att de som röstar för att lagförslaget skall antas röstar ja och de som röstar för ltl Gun-Mari Lindholms förslag att lagförslaget skall förkastas röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd.

 

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 27 och 30 §§ landskapslagen om Ålands folkhögskola för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 15 och 15c §§ landskapslagen om Ålands musikinstitut för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 36 och 38 §§ landskapslagen om Högskolan på Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 § landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 6 § landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § diskrimineringsombudsmannen för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 2 § landskapslagen om datainspektionen. Konstateras att lagtinget vid ärendet andra behandling föreslagit att lagförslaget måtte förkastas, varför detta antecknas som som lagtingets beslut i tredje behandling. Lagförslaget är förkastat.

Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har godkänt motiveringen i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

Föredras för andra behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 4/2005-2006 angående ny räddningslag. (FR 11/2004-2005).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljmotiveringen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs de i betänkandet ingående fem lagförslagen var för sig i sin helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs förslaget till räddningslag för landskapet Åland för godkännande i dess helhet. Diskussion. Ingen diskussion. Lagförslaget är godkänt i andra behandling.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av statistiklagen för landskapet Åland. Konstateras att utskottet föreslagit att lagförslaget måtte förkastas. Beslut om förkastande fattas först vid ärendets tredje behandling. Då annat förslag inte väckts förklaras lagförslagets andra behandling avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om offentliga nöjestillställningar för godkännande i dess helhet. Diskussion. Ingen diskussion. Lagförslaget är godkänt i andra behandling.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen innehållande särskilda bestämmelser angående biografer och offentliga biografföreställningar i landskapet Åland. Konstateras att utskottet föreslagit att lagförslaget måtte förkastas. Beslut om förkastande fattas först vid ärendets tredje behandling. Då annat förslag inte väckts förklaras lagförslagets andra behandling avslutad.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av landskapslagen om bekämpande av oljeskador för godkännande i dess helhet. Diskussion. Ingen diskussion. Lagförslaget är godkänt i andra behandling.

 

Lagförslagens andra behandling är därmed avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 4:

 

Lagutskottets betänkande nr 6/2005-2006 om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen. (RP 2/2005-2006).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljmotiveringen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. Det i framställningen ingående lagförslaget föreläggs för lagtingets bifall. Lagförslaget är bifallet.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för andra behandling ärende nr 5:

 

Kulturutskottets betänkande nr 2/2005-2006 angående ny landskapslag om studiestöd. (FR 11/2005-2006).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs det i betänkandet ingående lagförslaget i dess helhet. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Lagförslaget föreläggs för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

 

Ärendets andra behandling är avslutad.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 6:

 

Social- och miljöutskottets betänkande nr 3/2005-2006 angående ändring av barnomsorgslagstiftningen. (FR 9/2005-2006).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Sune Mattsson:

Fru talman!

Social- och miljöutskottet har behandlat landskapsregeringens framställning om ändring av barnomsorgslagstiftningen, en lagstiftning som från kommunerna har varit efterlängtad därför att det tidigare inte har stått klart inom vilka gränser man fick lägga barnomsorgsavgiften för barndagvård.

 

Utskottet har i stort sett, som jag ser det, godtagit framställningen och varit eniga om den, men det finns punkter där vi också har varit helt oeniga, och det gäller beloppen. Vi har varit helt eniga om att avgiften för dem som har det sämst ställt – befrielse av avgift – skall vara baserad på 1.200 euro per månad som inkomst för en två personers familj. Har man under det skall man vara helt befriad från att betala barnomsorgsavgift. Personligen tycker jag att det är bra, det är en gräns, man får förtjäna lite mera här än man får i riket, som vi ofta jämställer oss med när det gäller barnomsorgs- och andra taxor.

 

När det gäller den s.k. maxtaxan har landskapsregeringen föreslagit i sin framställning att det högsta man behöver betala skulle vara 250 euro. Det har vi varit oeniga om. Vi röstade om det och en majoritet i utskottet kom fram till att 200 euro per månad och barn är den högsta avgift som man får ta ut.

 

I framställningen står det att den lägsta gräns för inkomst då man måste betala avgift skulle vara indexjusterad. I social- och miljöutskottet har vi föreslagit att även den högsta gränsen, den som nu föreslås vara 200 euro, skall vara indexreglerad; man behöver inte göra en ny framställning om lagändring för att den skall ändras utan den kommer att följa med, om lagtinget godkänner vårt förslag.

 

Det sades vid presentationen av framställningen att riksdagen skall höja avgiften från 200 euro som maximiavgift till 250 euro. I utskottet har vi kommit fram till att någon sådan framställning inte har gjorts till riksdagen. Det är kanske ett önsketänkande att det skulle bli så. Det finns en utredning som har visat att man kanske skulle behöva det, men till dags dato finns det inget sådant utan det har varit mer eller mindre felaktig information som vi har fått här i lagtinget, och till den del det har sagts i utskottet utredde vi frågan och kom till att så var inte fallet. Jag kan inte uttala mig om det kommer att införas i riket, men det har heller ingen betydelse.

 

När vi har diskuterat frågan i utskottet har vi, som sagt, varit oense, men att vi har 200 euro här beror inte på att man har det i riket, utan det beror på att vi tycker att 200 är en lämplig avgift för barnomsorgen. Den skall vara på en sådan nivå att alla skall ha råd till den, alla skall tycka att det är meningsfullt att arbeta osv.

 

Jag skall nu ta upp mina egna reflektioner om förslaget. När det gäller inkomst och inkomstgränser har vi redan ett instrument som vi alla har accepterat. Vi har ett skatteinstrument som är sådant att den som tjänar mera betalar mera i skatt. När det gäller kommunalskatten är den inte progressiv utan statisk: tjänar du mera betalar du en procent av inkomsten. När det gäller statsbeskattningen är den dessutom progressiv: den som tjänar mera betalar mera i skatt till staten. Det betyder att den som tjänar mera har redan egentligen sett till att den s.k. klumpsumman blir större på grund av att man har betalat mera i procent i sin skatt än övriga, så man har redan en gång varit med och sett till att landskapet får en högre inkomst i varje fall, på grund av att man progressivt betalar mera i skatt.

 

Jag ser själv det så att en hög maxtaxa kan göra att t.ex. de som i dag arbetar övertid för att få extra inkomst kan drabbas av en högre avgift än de har i dag för dagvården. Det kan betyda att kommunerna går miste om skatteinkomster för folk säger, att det här lönar sig inte helt enkelt, de får en högre barndagvårdsavgift om de jobbar extra. Många gånger har de som har en högre inkomst – inte alltid, det finns olika sätt för att få inkomst – också studieskulder, kanske en stor studieskuld som de betalar av på som minskar deras nettokapital efter beskattning, ibland har de också arbetat extra för att få låga studieskulder, då har de också bidragit med skatter och sådant under sin studietid. Så ser jag det. En för hög avgift kan också innebära att det inte lönar sig att jobba mera, man får ett litet straff: man får dels en högre skatt, som man är beredd att ta, men man får också en högre barndagsvårdsavgift. Det tycker jag inte är riktigt. Dessutom är det så att om en person tjänar mindre så ger det mindre inkomst till kommunen, det ger mindre inkomst till staten och förstås också en lägre summa till statsskatten samt mindre återbäring av den s.k. klumpsumman.

 

Det sägs också att lagförslaget kringskär kommunernas rätt att ta ut avgifter. Det gör det egentligen inte alls. Det kringskär kommunernas rätt såtillvida att de inte får ta ut en högre avgift än lagtinget nu kommer att bestämma. Däremot har de däremellan helt fritt att sätta vilken avgift de vill, alltifrån noll till 200 euro, om förslaget godkänts. Det har också sagts i tidningsinsändare att de som har det sämst skall bli högst drabbade. Nå, det vore väl för underligt om en kommun skulle lägga högsta avgiften på den som har det sämst ställt. Det är nog få kommuner som skulle göra det. Det finns också i dag kommuner som ligger väldigt nära den av utskottet föreslagna maximiavgiften, lite på 200 euro, t.ex. Föglö var en kommun som hade väldigt låg maximiavgift. Sådana saker tror jag inte att en kommun kommer att göra. Dessutom har också landskapet möjlighet att hjälpa kommunerna att finansiera täckningsgraden för avgiften för daghem. Det tycker jag att de skall göra. Det är mycket bättre; om kommunerna har det svårt så skall man väl hjälpa dem i stället för att lägga pengarna på hög. Det finns många saker som jag skulle kunna räkna upp här som jag anser att är mycket, mycket onödigare som landskapet gör. Det kan vara utredningar, det kan vara både det ena och det andra som företas, men jag skall inte ta upp det – jag gissar att det kommer säkert någon annan att hjälpa mig med, annars får jag återkomma.

 

Barnomsorgslagstn.

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson ger en redogörelse för utskottsbetänkandet där det framgår att han i egenskap av liberal och ordförande i utskottet har stött en maxtaxa på 200 euro. Det är anmärkningsvärt att konstatera att liberalen Sune Mattsson gör på detta sätt, för det har alldeles tydligt och klart framkommit både i interna men framför allt i diskussionerna i pressen att detta innebär en förhöjning av avgifterna för framför allt de ensamstående och medelinkomsttagarna, som jag tror att också ltl Sune Mattsson företräder. Min fråga är: Vad har han för argument för att stöda ett sådant här förslag som innebär ökade dagvårdskostnader för just gruppen ensamstående och medelinkomsttagare? TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag anser, som jag sade, att kommunerna skall ta hänsyn till dem som har det sämst ställt när de fastställer avgiften. De behöver inte sätta höjningen på dem som har det sämst ställt. För det andra tror jag att det är fel att pungslå dem som har det lite bättre på flera sätt än genom skatteinstrumentet. Jag tror inte att det är en framkomlig väg utan jag ser det som så att kommunerna bestämmer hur mycket de skall ta ut av dem som har det sämst ställt. Det är inte lagtinget som gör det utan där har vi satt gränsen helt fritt.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Men det här förslaget utgår från att högavlönade får sänkt avgift, och det är det som ltl Sune Mattsson vill?

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Högavlönade får sänkt avgift i vissa kommuner; i vissa kommuner får de väldigt lite sänkt avgift, t.o.m. obetydligt. Det betyder inte att avgiften för de högavlönade har varit rätt förut. Det visade sig nu att vi inte hade rätt att ta ut så här mycket av dem utan lag och därför ville man ha lagstiftningen i ganska snabb ordning. Jag tycker att maximibeloppet nu är på en rimlig nivå. Det är ganska högt, men det är rimligt, tycker jag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson sade tidigare i sitt anförande att 200 euro som maxtaxa är en lämplig avgift. Hur har man kommit fram till det? Man måste ha räknat ut vem det drabbar, hur det drabbar och det skulle vara intressant att höra lite om det.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag anser som sagt att det är en lämplig avgift. En avgift på 250 euro är precis lika mycket tyckande som 200 euro. Bara därför att några har skinnat vissa grupper tidigare – de som har haft det lite bättre ställt – så tycker antagligen ltl Göte Winé att nu kan man fortsätta att göra det. Det tycker inte jag; där är skillnaden.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Jag vill poängtera att de flesta får ändå i och med 250 euro sänkt maximiavgift, inte så drastiskt som liberalerna föreslår med 200 euro. Ltl Sune Mattsson sade också att det inte blir så stor sänkning. Vissa kommuner kommer att bli tvungna att sänka sin maxtaxa med över 100 euro. Jag hoppas verkligen att man inte höjer på samma nivå!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Om kommunerna har ansett att det har behövt ta ut upp till 300 euro för att en familj har ett barn på daghem för att de har tjänat bra, så tycker jag att de har tagit ut för mycket, de har utnyttjat detta för att täcka upp andra inkomster. Det är då kanske bättre att höja avgifterna för snöplogning, vatten, vad som helst, men lägg det inte på barnfamiljerna. Landskapet kan däremot hjälpa till om kommunerna har så dålig ekonomi att de måste ha så hög täckningsgrad och ta ut så mycket.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

I liberalernas partiprogram står det så här: ”Åland är ett rikt samhälle men inkomstklyftorna ökar. Vi vill fördela samhällets medel så att klyftorna minskar.” I det förslag som social- och miljöutskottet presenterar vill man införa ett höginkomstskydd: om man tjänar 10.000 eller 20.000 euro i månaden skall man då betala högst 200 euro i avgift. Förslaget saknar en kompensation. Den är ofinansierad så att kommunerna måste då omfördela avgiftstrycket inom kommunerna hos barnfamiljerna, då från höginkomsttagare till låg- och medelinkomsttagare.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det vore nog lämpligare att ltl Henrik Lagerberg funderar på varför skall den som tjänar mera betala mera i just dagvårdsavgift, varför är det just den punkt där man skall ta ut mycket avgifter?  Räcker det inte då att man beskattas betydligt högre för sin inkomst eller skall man också skattas av kommunen för sin barndagsvårdsplats högre än andra människor? Vi skall betala samma snöplogningsavgift, samma vattenavgift, men just när det gäller att ha sitt barn på dagis skall man betala högre. Det kan jag inte förstå och jag kan inte heller gå med på det.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson säger att kommunerna gör som de vill när det gäller avgiftsfrågan, men han tror inte heller att låginkomsttagarna kommer att påverka kommunerna genom förslaget. Jag vet inte om liberalen Sune Mattsson kan garantera detta, men när man inte kan kompensera sig som kommun måste man förändra avgiftstrycket inom kommunen; någon annan följd kan jag inte se av förslaget

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är mycket möjligt att man måste omfördela trycket, men inte behöver man lägga det just på barndagvårdsavgiften och på dem som har det sämst ställt i kommunen. Jag hoppas verkligen att ltl Henrik Lagerberg är aktiv inom kommunpolitiken och ser till att avgiften i hans kommun Hammarland speciellt inte drabbar dem som har det sämst ställt. Jag känner en garanti för det om ltl Henrik Lagerberg är med faktiskt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson sade att det här var en lämplig avgift med beaktande av att det fanns sådana som hade höga studieskulder och kanske hade hög lön, men min uppfattning är nog att också sådana som har låga inkomster kan ha studieskulder som skall betalas. Tittar man i framställningen, där landskapsregeringen talar om konsekvenserna för jämställdheten, berättar man att skillnader uppkommer mellan könen till följd av brister i jämställdhet på arbetsmarknaden och kvinnors lägre löner. Det är känt. Det kommer att betyda att ensamstående kvinnor med flera barn kommer att drabbas ganska hårt. Min uppfattning är att nog kan man ha en maxtaxa, men det behöver inte betyda syskonrabatter i fortsättningen.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är alldeles riktigt som ltl Anne-Helena Sjöblom säger att visst kan man ha studieskulder fast man också har låga inkomster, var man nu lägger gränsen. Det är ett system som både ltl Anne-Helena Sjöblom och jag accepterar och jag tror alla andra här i salen också kompenserar det genom ett mycket lägre skattetryck. Man kan t.o.m. bli befriad om man har tillräckligt låg lön från skatt. Att kompensera detta genom att lägga det på dem som har det sämst ställt, som ofta sägs här, tycker jag är fel. Man skall fortfarande lägga det på dem som har det bäst ställt men inte så högt som 250 euro. Jag tycker att man straffar dem nästan för att de har barn som skall till dagis. När det gäller kvinnor kan det hända att barndagavgiften blir för hög, att det är just kvinnorna som fortsättningvis får stanna hemma för att de tycker att inte får så mycket kvar av lönen om de skall skicka barnen till dagis.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Det är möjligt att ltl Sune Mattsson känner till ensamstående kvinnor som har råd att vara hemma och ta vara på barnen, men jag känner definitivt ingen! Min uppfattning är nog att allt fler lågavlönade och medelklassfamiljer kommer att få betala en högre barnomsorgsavgift eftersom kommunerna har ställt upp som mål att ha en självfinansiering på det här. Det finns inte i framställningen eller i utskottets betänkande någonting om att landskapet skall skjuta till mera medel och framställningen har utgått från 250 euro; majoriteten i social- och miljöutskottet har sänkt den avgiften till 200 euro som maxtaxa, så nog kommer det att bli ett ekonomiskt problem. Finansieringen av barnomsorgen sköter större delen om av dem som inte har barn i barnomsorgen!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag tycker att det skulle vara helt horribelt om man lade höjningen på en låginkomsttagare, en ensamstående. De som har riktigt dåliga löner kommer många gånger säkert nära minimitaxan och slipper förhoppningsvis betala. Vad man anser och vem som skall drabbas har kommunerna rätt att bestämma enligt förslaget. Lagtinget kan inte bestämma vem som skall drabbas och vem som skall drabbas mest utan kommunerna bestämmer det samt hur hög täckningsgraden skall vara på barnomsorgen genom avgifter, hur stor del de skall betala de som ltl Anne-Helena Sjöblom nämnde som inte har barn. De betalar nog tillräckligt redan.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Först skulle jag vilja tacka ordföranden för att han på ett förtjänstfullt sätt lyfter fram vad som är utskottets åsikter och vad som är hans personliga åsikter. För övrigt är det lite svårt att följa ltl Sune Mattssons tankegångar. Jag skulle vilja ha två förtydliganden. Det en är att jag saknar i utskottets betänkande motiveringar till varför en majoritet inte kunde omfatta landskapsregeringens förslag. Så pass ärliga måste vi kunna vara, ltl Sune Mattsson, att vi kan enas om att det saknas och där förväntar jag mig att få en förklaring här i plenisalen. För det andra förstår jag inte resonemanget om att vi höjer avgiften. Det här ”tassemarkstidevarvet” som vi tyvärr hamnade in i ett tag kan ju inte ligga som beslutsgrund. Vi talar inte om en höjning av barnomsorgsavgiften utan vi talar om en sänkning, åtminstone i 13 åländska kommuner.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

När det gäller det första kan jag säga att jag tycker att den maximinivå som de har i riket på 200 euro nog är överförbar till Åland också. Vi behöver inte ha högre avgifter. Jag tycker inte att vi skall ha högre avgifter än i riket utan det räcker bra om vi har samma. Vi är nästan garanterade eller tillsagda att vi inte skall ha högre avgifter än dem. Vi har det lite bättre och vi behöver inte ha det sämre bara för att man förtjänar bättre. Det är klart att om kommunerna skall ha ut samma täckningsgrad måste de ta ut högre av någon, och då bestämmer kommunerna själva vem de skall höja för. De behöver inte höja för dem som har det sämst ställt om de inte vill, de kan också nöja sig med en lägre täckningsgrad. Den kommunala ekonomin står inte bara runt barnomsorgen utan det du har många andra inkomstkällor genom avgifter som du finansierar annat med. Mycket är faktiskt också subventionerat i kommunerna, t.o.m. sophanteringen i vissa kommuner ganska högt i dag.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Om jag förstår ltl Sune Mattsson rätt skall vi lägga vår maxtaxa på 200 euro eftersom man har det i Finland. Det skulle då vara intressant att veta vad ltl Sune Mattsson tycker om barnbidraget. Skall vi då sänka vårt barnbidrag eftersom man har det lägre i Finland! Vidare säger ltl Sune Mattsson, att vi har inte rätt att ta ut. Det kan jag inte alls förstå. Vem är det som säger att vi inte, med vår lagstiftning, har rätt att bestämma vår egen avgift? Jag kan inte alls förstå var de uppgifterna kommer från. Det vill jag verkligen ha bekräftat.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det vore horribelt att vi med vår lagstiftning försökte ta ut högre avgifter än man gör i våra kringregioner, bara för att vi har rätt till det. Det är väl människor som jobbar här också och jobbar och betalar skatt, inte skall väl vi drabbas högre av avgifter än vår omvärld. Det här är också ganska nära de avgifter som man har i Sverige t.ex. När det gäller de övriga frågorna är det egentligen inte relevant utan vi har tagit det beslutet, vi har rätt att sätta det högre än i riket om vi vill, vi har rätt att sätta det lägre om vi vill. Det är ett faktum.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Utskottet motiverar nu sin sänkning av det föreslagna beloppet om 250 till 200 euro med motiveringen att man har det i Finland. Det är sant, tillsvidare. Men man glömmer att säga att i Finland är täckningsgraden ca 15,5 procent, medan vi kommer knappt upp till 13 procent. Det betyder att i snitt har man i Finland högre barnomsorgsavgift än vad vi har. Men det gör alltså inte någonting och det gör tydligen heller ingenting att vi har högre barnbidrag! Skälet till att vi i centern fortfarande tycker att vi vill behålla det föreslagna beloppet 250 euro är att vi vill bevara den kommunala självstyrelsen så långt det är möjligt, och det gör vi genom ett förslag om 250 euro, för det är ingenting som hindrar att varje kommun kan sänka, ha en egen maxtaxa på 200, man kan ha det allt mellan 200 och 0 euro. Jag vill tillägga att risken här är inte bara att låginkomsttagarna får högre barnomsorgsavgift utan också att kommunerna kanske måste sänka sin kvalitet, om man inte kan ta in tillräckligt mycket avgifter, så nog betyder det en del. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Det är en förmån med högre barnbidrag på Åland, det är att ha det bättre än i riket. Högre maxtaxa än i riket skulle vara en nackdel jämfört med riket. Om man försöker svänga det så att om vi har en hög maxtaxa, så får personer som jobbar här på Åland och betalar barndagvårsavgift det bättre! Det är lönlöst att diskutera det. När det gäller täckningsgradens storlek är det upp till kommunerna att säga hur de skall sin barndagvård utformad. Det är upp till politikerna som jobbar i kommunerna att se till hur den skall vara, hur stora barngrupper skall man ha osv. Det är också upp till landskapet om man tycker att kommunerna knäar under avgifterna att kompensera dem. Det behöver inte just vara på det; kompenserar man på något annat får de pengar över till barndagvården också.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson förbigår det faktum som jag sade, att man har 15,5 procents täckningsgrad i Finland. Det betyder att de allra flesta betalar mera än vad vi kommer att göra här. Det betyder ändå någonting. Jag vill ännu konstatera att tydligen är numera möjligheten till kommunalt självstyrelse inte så viktig för liberalerna – det brukar annars vara en liberal hjärtefråga det också att man vill se till att kommunerna får mesta möjliga frihet att styra sig själva. En avgift på 250 euro möjliggör att man kan sätta avgiften var som helst, mellan 250 och 0 euro, likaväl som mellan 200 och 0 euro. Det skulle vara intressant att höra den synpunkten!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Att man betalar mera i riket än vad vi gör om vi skulle betala en högre maxtaxa, då betalar vi högre, att vända detta faktum! Däremot håller jag med ltl Gun Carlson att de har naturligtvis högre täckningsgrad, och varför de har det kan inte jag svara på, de är kanske duktigare och effektivare. När det gäller den kommunala självbestämmanderätten är jag mycket mån om att försvara den. Därför har jag och ingen annan i utskottet heller gått in för att vi skulle reglera de steg som man kan sätta in, man kan sätta hur många avgiftsgrupper som man vill i taxan; där har vi inte sagt någonting utan det tycker vi att kommunen själv skall bestämma. Jag måste upprepa det eftersom det tas upp vem det skall drabba: det behöver inte drabba dem som har det sämst ställt, om man inte vill. När det gäller täckningsgraden är hela den kommunala ekonomin ett helt komplex; det betyder inte att man inte kan höja på någonting annat än just på barnomsorgsavgiften för att få in pengar till kommunen. Det finns enorma skillnader i plogningsavgifter, vattenanslutningstaxor osv., det finns enorma skillnader i hur mycket man driver in av obetalda vattenräkningar osv. i de olika kommunerna, en del är inte alls så noga med det. Kommunen får betala ibland när folk inte betalar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos:

Fru talman!

Jag skall till att börja med vilja komma med ett påpekande som rör landskapsregeringens framställning. Det är under punkt 3.3 Icke-avgiftsgrundade, där texten lyder:  ”Till skillnad från vad som gäller enligt riksbestämmelserna skall dock vid inkomstprövningen utöver hemvårdsstödet heller inte beaktas underhåll till make…” Det torde nog vara en felskrivning därför att i landskapsregeringens framställning skall hemvårdsstödet beaktas. Vi förde ett resonemang om det i utskottet, men tror jag att det försvann någonstans på vägen.

 

Maxtaxa eller inte maxtaxa? Skall vi göra som man gör i Finland eller skall vi inte göra som man gör i Finland? Det var väldigt intressant att följa ltl Sune Mattssons resonemang eller snarare omöjligheten att kunna följa ltl Sune Mattssons resonemang.

 

Att Frisinnad Samverkan väljer en inriktning mot enhetstaxa kan jag förstå, det ligger i deras ideologiska grund, men att liberalerna nu gör en dubbel kovändning, får man väl nästan säga och går in för 200 euro tycker jag är konstigt, det är faktiskt väldigt konstigt, samtidigt som ltl Sune Mattsson säger att liberalerna månar om kommunernas självbestämmanderätt. Vi vet att det var en kort remissrunda till Ålands kommunförbund och kommunförbundet tyckte att man inte skulle ha någon maxgräns överhuvudtaget, så det är helt emot kommunernas resonemang. Jag säger inte heller att 250 euro inte naggar på kommunernas självbestämmanderätt, men dock inte alls i samma utsträckning som liberalernas förslag.  

Det jag saknade i utskottet, i våra diskussioner, var en motivering till varför man vill sänka. Jag har fortfarande inte riktigt fått klart för mig varför liberalerna vill sänka, eftersom man anser att detta inte påverkar låginkomsttagare och medelinkomsttagare. Det här är ett förslag som definitivt drar undan fötterna på både låginkomsttagare och medelinkomsttagare. Vi skall också komma ihåg att man kan vara högutbildad och man kan ha ett bra arbete med hög lön och för den sakens skull kanske man inte har så mycket rörelsekapital på grund av att man har flera barn, man har nybyggt hus, man har skaffat lägenhet eller någonting som gör att man har höga utgifter. Det här slår väldigt, väldigt hårt mot alla dessa grupper.

 

Socialdemokraterna förespråkar, i god ton, låginkomsttagarnas rättigheter, och det respekterar jag.

 

Från centergruppens sida har vi våra väljare, både bland låginkomsttagare, medelinkomsttagare och höginkomsttagare. Oberoende vem man tittar på här, så är förslaget fullständigt oresonligt. Det här kommer att resultera att man utan utredning, utan konsekvensanalyser, pressar fram en taxa om 200 euro. Det lilla vi har läst i tidningarna, vilket naturligtvis kanske inte alltid återspeglar verkligheten till fullo, visar att det här blir väldigt hårt för många. Jag tycker att det är fullständigt orimligt att man som lagstiftare med ingen alternativt väldigt, väldigt kort varsel gör en sådan här ändring. Jag tycker det är urdålig politik. Skall man diskutera en enhetstaxa så skall det ske på andra premisser. Lösningen kan ju inte vara att man nu skall göra en brandkårsutryckning och sedan skall landskapsregeringen in och kompensera och betala, så här bara, utan att man har tittat närmare på vilka konsekvenser det får. Det kan vi i alla fall vara eniga om att landskapsandelssystemet är komplicerat och det är komplext, och det är ingenting som man går in och petar på med en brandkårsutryckning, nej, det tycker jag inte!

 

Jag tycker att landskapsregeringens framställning är bra och jag kan omfatta den till fullo. Jag har också reserverat mig mot majoriteten i utskottet. Den reservationen kommer jag inte att nämna närmare nu. Däremot vill jag säga att det är beklagansvärt att landskapsregeringsledamoten Harriet Lindeman inte finns på plats och kan ta del av våra intressanta och kreativa diskussioner. Därför föreslår jag att ärendet bordläggs till den 27 mars.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Fru talman!

Maxtaxor är ett laddat ämne för det berör trots allt ganska mycket människor. Man behöver backa tillbaka här och tänka på att vi hör till Finland, vi är ett självstyrt landskap och vi har förmånen att vi har en möjlighet att bestämma själva över vissa områden. Då är frågan, att skall vi när vi har en egen självstyrelselag på Åland använda den, när vi ändå har det gott ekonomiskt ställt i landskapet, för att skapa sämre förutsättningar för våra medborgare på Åland eller skall vi använda den för att skapa åtminstone lika bra eller bättre? Jag tycker att det senare är linjen vi bör gå på. Det är trots allt så att kommunerna har den förmånen att de själva bestämmer om taxan, men maxtaxan fastställs nu i lagtext. Det betyder att maxtaxan är 200 euro och för en låginkomsttagare kan den vara lägre om man har speciella behov. Vi från Frisinnad Samverkan förespråkar en enhetstaxa, men det här är ett sätt att komma närmare.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag har full respekt för Frisinnad Samverkans ideologiska tankegångar och värderingar, men samtidigt, bästa ltl Dennis Jansson, finns det mig veterligen ingen utredning som exakt visar på vad kostnaderna blir enligt rikslagstiftning och vad den blir enligt åländsk lagstiftning. Jag känner inte till att det finns någon sådan undersökning, men om den är framtagen så presentera den gärna, jag är idel öra! Rent principiellt anser jag naturligtvis att den lagstiftningsbehörighet vi har skall vi nyttja för ålänningarnas bästa, oberoende vad riket sedan har för lagstiftning.

 

Ltl Dennis Jansson, replik:

Fru talman!

Då är frågan: Är det ålänningarnas bästa att man skall ha 50 euro högre maxtaxa på Åland än vad man har i riket?

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Jag tycker att ltl Dennis Jansson gör det lite enkelt för sig när han säger skall vi betala 50 euro mera per månad eller skall vi inte. Det är inte det som det egentligen är fråga om. Den undersökning som ledamoten hänvisade till tidigare finns tydligen inte. Vi vet inte hur det slår exakt på rikssidan. Jag har inte gjort några uträkningar på det. Kanske ltl Dennis Jansson har dem?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Enligt självstyrelselagen skall lagtinget sträva efter att de sociala förmånerna för landskapets befolkning är minst desamma som i riket. Maxtaxan i riket är 200 euro. I Sverige är det ungefär 130 euro. Där finns den springande punkten. Varför skulle det vara dyrare att ha barn på dagis på Åland? Mjölken är dyrare på Åland, brödet är dyrare på Åland, vällingen är dyrare på Åland, blöjorna är dyrare på Åland. Varför skulle vi då dessutom ha högre dagisavgifter? Att man sedan skyller på att man vill knipa åt kommunerna, där har landskapet och majoriteten det yttersta ansvaret. Där har liberalerna kommit med förslaget i en lagmotion, vi har kommit med det i tilläggsbudget, att kommunerna skall få överta kapitalbeskattningen. Det är inte rimligt att kommunernas ekonomier skall stå och falla med om maximiavgiften är 200 eller 250 euro! Det faller totalt på sin egen orimlighet!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Ltl Katrin Sjögren räknar upp att allting är dyrare på Åland. Vore det så konstigt om dagvårdsavgiften också var det! Jag tycker inte det. Det finns ingenting som säger att kommunerna måste ta ut 250 euro. Kommunerna kan ta ut 25 euro om de vill. Enligt en tidigare lagstiftning tog man ut mellan 20 och 300 euro i avgift, om jag minns rätt från framställningen, så det finns alternativ; det är ingenting som säger att man måste lägga sig på högsta avgiften. Jag tycker att ltl Katrin Sjögrens resonemang haltar något faktiskt.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Nej, ltl Veronica Thörnroos, det gör inte! Det här är en punkt där vi kan underlätta för barnfamiljerna, en punkt att underlätta så att de skulle få bättre ekonomi. I staden betalar 40 procent av barnfamiljerna redan maxtaxa. När jag har haft barn i dagis har jag betalat maxtaxa; jag är sjuksköterska och min man är lärare. Jag betalar maxtaxa hela tiden.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag vet inte riktigt vilka familjer det här skall underlätta för. Så pass ärliga måste vi väl ändå vara att om vi sänker taxan från det som har varit högst nu, från 302 euro i en kommun till 200 euro, så är det någon annan som måste betala för det.  (Från salen: landskapet) ”Landskapet” ropar liberalen Sjögren från bänken, landskapet skall betala, landskapet skall dra igång sin sedelautomat i sedvanlig ordning och pytsa ut, utan att man har gjort några konsekvensanalyser, ingenting! Det resonemanget köper jag inte.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tycker att det var en intressant sak som ltl Veronica Thörnroos sade. Frisinnad Samverkan har ändrat sig, och det hade hon förståelse för, för det var Frisinnad Samverkans ideologi egentligen;  fastän en FS:s regeringsledamot kom med förslaget har man nu besinnat sig i FS-gruppen och ändrat sig. Men det har man alltså inte gjort i centern. Enligt vad jag har förstått och begripit, tidigare i alla fall, så har centern också varit ett borgerligt parti. Som jag ser nu genom handling och när ett parti har ändrat sig, men det har alltså inte centern gjort, då drar jag den slutsatsen att det är viktigare att man är nära socialdemokraterna än man är de andra borgerliga partierna. Är det en rätt reflektion från min sida?

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Åländsk Center fortsätter att vara ett borgerligt parti. Det är inga diskussioner om det. Jag kan inte förstå varför det är så komplicerat att vi vidhåller ett maxtak på 250 euro. Jag tycker att det är ganska rimligt. Det är rimligt för den enskilda individen, för flertalet och det är också rimligt från kommunernas sida när man skall administrera barndagvården. Om ltl Gun-Mari Lindholm sedan inte förstår vad jag säger, fast det kanske snarare beror på att hon inte vill förstå, så är det så att var och en tolkar efter sin förmåga och sitt förstånd!

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Nej, jag brukar ha ganska lätt för att förstå vad folk säger! Det jag kan tolka och det jag förstår att man säger är att man inte i sin handling, trots att man säger i sina bankettal och sina affischer samt sina märken som man delar ut från centerns sida säger att man är ett borgerligt parti, man har en borgerlig ideologi, men i handling så visar man på någonting annat! Det har jag förstått att också de flesta andra här i salen har förstått. Man är närmare socialdemokraterna – och det är säkert inget fel i det – men man skall inte säga någonting annat än det man visar i handling. Det tycker jag är rätt inför Ålands folk så att alla vet var man egentligen står.  (Från salen:bra!) Centern är inte det man har varit tidigare utan man är lite smygsossar nu!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Centern är fortsättningsvis ett borgerligt parti. Jag ser inte problematiken som ltl Gun-Mari Lindholm dukar upp, att vi i ord och handling inte skulle vara överens. Jag tycker att vi fungerar alldeles utmärkt. Om ltl Gun-Mari Lindholm sedan tycker att vi har börjat lite smygsocialiserade – det låter lite så där halvskumt – så kan jag meddela ltl Gun-Mari Lindholm att jag har full respekt för det socialdemokratiska partiet och dess medlemmar, men någon smygsocialisering av Åländsk Center har inte skett och kommer inte heller att ske!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Herr talman!

Nog måste man dra på mun lite åt centern, det gör vi här i salen just nu! Man säger på sina klistermärken att hela Åland skall leva. Sedan stryper man kommunerna så att de står vid ruinens brant och vevar med armarna! Sedan vill man att den lilla livsluft man delar ut, ja, den skall barnfamiljerna stå för, att man skall kunna pina barnfamiljerna mera än i Finland och vad som hittills har varit tillåtet! Vi skall komma ihåg att det handlar om en föreslagen höjning från 200 till 250 euro, som social- och miljöutskottet nu har tagit tillbaka till 200 euro. Sedan 20 augusti 1997 har maxtaxan varit 200 euro, kom ihåg det när vi diskuterar!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Huruvida maxtaxan har varit 200 euro eller inte tål nog att diskuteras eftersom de åländska kommunerna har tagit ut långt över 200 euro. Det finns ingen åländsk kommun som har legat under 200 euro. Vi vet också orsaken till att det har blivit så här olyckligt. Jag tycker därför inte att man kan föra ett resonemang utgående från 200 euro utan man borde föra ett resonemang utgående från vad det har varit. Mig veterligen har vi inget fall i domstolen ännu där vi har fått prövat vad som har varit lagligt och vad som inte har varit lagligt. Det är också att beklaga att det blir så här, men tyvärr så är det!

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Maxtaxan har sedan den 20 augusti 1997 varit 200 euro. Det är den lagliga grunden som kommunerna har haft. Tyvärr har man gjort ett misstag och tagit ut högre avgifter, men de skall betalas tillbaka och så kommer också domen att bli. Debatten skall utgå från att skall vi höja maxtaxan från 200 till 250 euro eller skall vi ta social- och miljöutskottets betänkande, där maxtaxan är 200 euro. Något annat kan man inte föra in i debatt; vi måste iaktta lag i vårt arbete eftersom vi är lagstiftare.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Det verkar som ltl Danne Sundmans juridiska kunskaper är betydligt högre än vad den samlade expertisen för övrigt på Åland är. Det finns ännu ingen dom som talar om att man har gjort fel. Det är möjligt att så är fallet, men det finns inte och det skall prövas i domstol så småningom. Att vara så tvärsäker som ltl Danne Sundman är kanske att på sig en onödigt stor kostym.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Centern och sossarna har fört kommunerna till en sådan ekonomisk situation att när vi diskuterar barnomsorgsavgifter måste vi utgå från att täckningsgraden måste bibehållas på nuvarande nivå; annars får kommunen ekonomiska problem. Det blir bara en fördelning av barnomsorgsavgifterna inom ramen för täckningsavgiften. Det är det ni diskuterar. Då har vi kommit in på frågeställningen helt på fel sätt; vi måste diskutera: vad är rimligt, vad kan en barnfamilj betala för att ha sina barn i barnomsorgen, inte hur vi skall fördela det mellan de olika inkomstgrupperna så att vi når täckningsgraden. Det är inte kommunalt självbestämmande att ni har drivit dem i den här situationen att det här blir det väsentliga. Vi liberaler har haft förslag flera gånger om att förbättra kommunernas ekonomi för att ge dem ekonomiskt utrymme att också hantera de här sakerna på ett annat sätt. Det som ni nu säger är helt fel, nämligen att barnfamiljerna skall klara ut den ekonomiska situationen i kommunerna.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag har mig veterligen aldrig sagt att det är barnfamiljerna som skall klara ut den ekonomiska situationen i kommunerna. Det är nog ord som jag inte har tagit i min mun. Däremot håller jag med ltl Mats Perämaa att man tidigare borde ha fört resonemanget hur stor del det är rimligt att man betalar för barn, tillika som man kan resonera kring andra sociala former som man har rätt att få från kommunen. Det tåget har redan gått och jag kan inte heller minnas att någon av de liberala utskottsmedlemmarna skulle ha tagit upp ett sådant här resonemang i utskottet.

 

När det gäller huruvida centern och socialdemokraterna under ett och ett halvt års tid har lyckats köra alla åländska kommuner i sank måste jag nog säga att jag inte riktigt håller med om det.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Om vi kanske kan erkänna det att socialdemokraterna bara har suttit i ledningsställning ett och ett halvt år, men centern har suttit vid regeringsmakten betydligt längre och centern har det fulla ansvaret för den ekonomiska situationen som kommunerna har i dag. Så är det bara. Jag tackar för det erkännande som jag fick här att hela resonemanget borde utgå från vad som är rimliga barnomsorgsavgifter för alla olika inkomstgrupperingar, inte den täckningsgrad som kommunerna ser sig tvungna att ta till för att finansiera sin kommunala verksamhet. Tack för det!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Åland är som alla vet ett blomstrande samhälle. Man kan fråga vem som helst var som helst i världen om det är någon som har det lika bra. Vi har en excellent sjukvård, vi har en fantastisk barnomsorg, vi har skolor, vi har utbildning. Vi lever i ett fantastiskt örike och mycket av det är tack vare det att Åländsk Center har fått vara med och styra skutan. Så är det, det är min absoluta uppfattning.

 

När det gäller täckningsgraden framkom det inte under utskottsmötena att den täckningsgrad som vi fick i form av siffror till utskottet inte var uträknad på likartat sätt i de åländska kommunerna. Vissa kommuner har nämligen tagit med avskrivningarna, andra har inte gjort det. Detta gör att instrumentet blir trubbigt. Täckningsprocenten ligger därför mellan 10 och 17 procent ungefär.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Ltl Veronica Thörnroos säger att det också finns höginkomsttagare som drabbas. Hon sade i sitt anförande att de har inte alltid så mycket pengar att röra sig med, de kan ha skulder och det ena och det andra, och det stämmer mycket bra. Men inte får de heller mera pengar att röra sig om man får ta ut ännu högre barndagvårdstaxa av dem. De får ändå mindre då, så jag håller med ltl Veronica Thörnroos att det kan vara så. När det gäller detta med kort varsel gissar jag att ltl Veronica Thörnroos menade att liberalerna och de frisinnade i social- och miljöutskottet föreslog 200 euro med kort varsel, men då skall ltl Veronica Thörnroos ha klart för sig att ltl Veronica Thörnroos är den som står bakom förslaget och som har varit med och jobbat fram det eftersom hon stöder regeringspartierna. Det var inte alls kort varsel utan vi sade att när vi har hållit på lite med det här så kom vi på att det här presenterar vi och det här är riktigt. När det gäller sedelpressen håller jag helt med ltl Veronica Thörnroos, att nog undrar man om man skall sätta igång en sedelpress för det här när det finns många barnfamiljer som tycker att det är mycket bättre att starta sedelpressen för det här än för golfbanor, halvtomma flygplan osv. På det sättet tror jag många tycker lika.

TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Ltl Sune Mattsson för in en del nya spännande ingredienser i soppan, men jag tror att jag avstår från att besvara dem. När det sedan gäller huruvida jag står bakom landskapsregeringens framställning, så torde det väl vara klart, även för ltl Sune Mattsson, att det gör jag! Jag stöder landskapsregeringens framställning till fullo. Jag vidhåller fortsättningsvis att i det här resonemanget bör man inte tala om en höjning av avgifterna utan det är snarare fråga om en sänkning. Skall det vara så svårt att förstå att 302 euro är mera än 250!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Herr talman!

Det sista är hemskt enkelt att förstå. Jag förstår också och jag var säker på att ltl Veronica Thörnroos inte skulle gå emot regeringen eftersom hon har varit med och tagit fram förslaget. Det är ingen ny ingrediens utan jag vet vilka som är regeringspartier och jag vet vilka som står bakom, så att ltl Veronica Thörnroos skulle vara lydig i det här avseendet har jag varit övertygad om!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Ltl Veronica Thörnroos går till storms mot liberalerna och är frustrerad, hon ger utlopp för sin frustration över liberalernas synpunkt i den här frågan. Jag har mycket lätt att förstå ltl Veronica Thörnroos frustration över att man i social- och miljöutskottet har tagit detta beslut, eftersom förslaget baserar sig på en framställning som är lagd av en FS-minister och regeringspartiet Frisinnad Samverkan har i utskottet valt att göra en kovändning och komma ihåg sin ideologiska bas när det gäller de här frågorna. För liberalernas del finns det många olika argument varför vi har valt den här vägen. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Jag tycker egentligen inte att jag har gått till storms mot liberalerna. När jag går till storms, då blir det någonting helt annat, vtm Viveka Eriksson, det vill jag upplysa om! Inte vet jag heller om jag känner någon större frustration för vi måste komma ihåg att vi är demokratiskt tillsatta och var och en måste ha rätt att ha sin egen åsikt i utskottet, så jag har inte några problem att omfatta det heller. Men jag förstår inte hur liberalerna rent ideologiskt skall försvara den kullerbytta som man har gjort. Det är det jag inte förstår och det är det som jag känner en viss frustration över.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Liberalerna har följt sin linje, såsom vi har gjort i många andra sammanhang. Varför skulle liberalerna medverka till att vi på Åland skulle ha en högre maxtaxa än vad man har i omkringliggande regioner? Det är helt orimligt. Det som vi diskuterar här i dag är inte barnfamiljernas situation utan vi diskuterar helt enkelt den kommunala ekonomin, hur man inom kommunerna väljer att ta ut avgifter, hur man väljer att fördela pengar, skattemedel och andra inkomster som man har i kommunerna. Vi diskuterar också det som är liberalernas förslag, att eftersom kommunerna har det ekonomiskt kärvt borde man från landskapets sida ge tillbaka de pengar som egentligen är kommunernas, alltså kapitalinkomsterna.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Herr talman!

Fördelningspolitiken är en komplex fråga. Jag vet att det finns olika åsikter om hur den skall ske inom den kommunala omsorgen. Jag  vill citera ur vtm Viveka Erikssons anförande i onsdags, visserligen i ett annat sammanhang, men där hon säger så här: ”Därför sade jag också inledningsvis att ur ett liberalt perspektiv välkomnar vi förstås valfrihet. Men som lagstiftare har vi en roll att när vi gör olika reformer bör vi väldigt noga analysera vilka konsekvenser kan föra med sig. Då bör man argumentera för och emot och inte vara absolut tvärsäker direkt.” Den argumentationen har jag inte sett någonting av i social- och miljöutskottet. Jag har inte sett någonting av den här heller, utan nu vill liberalerna ha ett maxtak om 200 euro därför att man har det i Finland – och det resonemanget köper jag inte. Fullt så enkelt är det faktiskt inte.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé:

Herr talman!

En majoritet av social- och miljöutskottet valde att sänka maxtaxan till 200 euro från framställningens förslag om 250 euro. Jag kan säga att jag blev förvånad när förslaget kom. Visst förstod jag att det skulle bli diskussion i utskottet efter remissdebatten och att det skulle bli diskussion om taxor och sådant, men jag blev lite lätt förvånad över att det var just liberalerna som ville sänka maxtaxan till 200 euro. Varför man gör det förstår jag inte. Det här är inget rättvist förslag för det slår fel mot en stor del av dem som nyttjar barnomsorgen.

 

Att Frisinnad Samverkans representant valde det här förslaget har jag lite förståelse, för det är ju deras väljare som gynnas av det. Men att sedan i media försöka förklara att det här ett steg närmare enhetstaxa förstår jag inte; det är att lite lura det åländska folket för vi ligger fortfarande på en progressiv avgift. Vill man ha en enhetstaxa borde man ha föreslagit det i social- och miljöutskottet, men det gjorde man inte. Kanske beror det på att Frisinnad Samverkans representant i social- och miljöutskottet ltl Fredrik Lindqvist själv inte tror på det alternativet! Jag förstår vissa saker där, men att gå mot sin egen minister trodde jag att man bara inte gjorde! Men tydligen kan man göra det, mot sin minister och hennes arbetare som har jobbat med framställningen.

 

Om jag förstår Frisinnad Samverkan så förstår jag däremot inte hur liberalerna kan föreslå sänkningen till 200 och vad är motivet? Nej, hittills har jag inte hört ett enda argument som jag tycker att håller. Liberalernas gruppledare ltl Mats Perämaa skrev i en insändare tidigare, att ”vi tror inte att småbarnsföräldrar skall straffas ytterligare”. Det är nog tur att ltl Mats Perämaa skrev in ordet ”tror” i sin insändare, för det är nog det ni liberaler gör just nu! Det här förslaget slår hårt mot många barnfamiljer. För mig är det nog så att liberalerna väljer att använder familjer och barnfamiljer som använder barnomsorg som ett redskap i sin oppositionspolitik. Kom inte sedan och prata om vem som skall straffas och av vem!

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw sade till mig i ett annat sammanhang, att vad besviken man blir när ett barn får ett par sockor när man önskat sig något finare som t.ex. en cd-spelare! Med den här kraftiga sänkningen av maxtaxan får man hoppas att de familjer som drabbas hårdast har råd just med sockor och andra kläder, för de som har råd att fara på solsemester kommer fortsättningsvis att ha råd med det. Det gäller också att ha råd med hyra, mat och kläder när man får höjningen. Ta t.ex. ensamföräldrarna. Hur tufft många av dem har det. Det här slår mot dem, men det är väl ingenting som liberalerna bryr sig om!

 

De som röstade för det här förslaget säger också i sina synpunkter att det här inte kommer att ändras väsentligt för kommunernas kostnad. Ifall kommunerna vill att familjer skall ha råd att nyttja den kommunala servicen till en human avgift och samtidigt hålla den fina service som den kommunala barnomsorgen i dag ger, hur skall man då kompensera inkomstbortfallet? Vi får inte glömma bort att tidigare hade samtliga kommuner en maxtaxa över 200 euro, om vi tar 2005. Ser man på ett medeltal över de åländska kommunernas maxtaxa i oktober 2005 så ligger medeltalet på 268 euro. Skulle man då ha 250 euro som maxtaxa så sänker man inte så drastiskt som förslaget om 200 euro innebär. Sänkningen av maxtaxan till 200 euro får för stora negativa konsekvenser för många barnfamiljer runt om på Åland. Man borde alltså innan man gjort förslaget ha sett efter vilka konsekvenser det får för våra barnfamiljer, vem gynnas och vem missgynnas?

 

Herr talman!

Nog tycker jag det är lite konstigt hur vi i dag använder vår självstyrelseutveckling. Ibland ropar vi att vi skall ha det bra, vi skall göra det bästa och vi skall ha det fint, vi skall verkligen se till att vi visar att vi har en egen lagstiftning och ibland skall vi ta helt efter riket och säga att det är de som bestämmer normerna och följa vad de säger! Men vem ser på den kvalitativa servicen? Skall vi börja ha lika stora barngrupper som de har i riket? Hur många daghem har vi på våra 26.000 invånare? Hur många har man i riket på lika många? Börjar vi jämföra så är jag rädd att vi får dra in några daghem tyvärr och öka barnstorlekens grupp. Jag är helt övertygad om att många, inte alla, betalar mera för att få den kvalitativa barnomsorg vi har i dag, men nu är det som sagt viktigare för liberalerna att maxtaxan inte är sämre än i riket och då skall liberalerna pruta på vår egen välfärd.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Enligt självstyrelselagens 44 §§ skall lagtinget sträva efter att de sociala förmånerna för landskapets befolkning är minst desamma som i riket. Det här brukar socialdemokraterna ofta orera om från lagtingets talarstol, men inte nu! Varför det? Gäller inte det här alla befolkningsgrupper? Skall inte alla befolkningsgrupper behandlas lika inför självstyrelselagen? Det förefaller mycket besynnerligt att man att man ser olika på olika befolkningsgrupper. Det liknar närmast politiskt hyckleri, vill jag säga.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

När ltl Danne Sundman tar i, så då blir det mycket, det blir ibland kanske lite för mycket. Att inte ha det sämre läste ltl Danne Sundman upp ur lagtexten. Står det ekonomiskt sämre eller står det kvalitativt sämre eller vad skall vi ha? Vad är det vi vill satsa på i dag? Visst kan vi räkna euro mot euro och verkligen se till att vi skall ha en billigare maxtaxa. Vi skall försöka ha en högre nedre inkomstgräns osv., men samtidigt måste vi börja titta: vem är det som drabbas, hur är det? Hur vi vill vi ha vår välfärd osv.? Jag tror att det är är jätteviktigt att man också ser på den kvalitativa barnomsorgen. Det här beslutet slår hårt mot dagens system.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Jag förstår att ltl Göte Winé blir svarslös och får problem med retoriken när man från socialdemokraternas sida tidigare har hävdat det här stadgandet i 44 § men inte nu. Jag hoppas att man inte gör det framdeles heller utan det är en död bokstav i lagen. Om man säger att Ålands befolkning skall minst desamma sociala förmånerna som i riket, så skall vi inte ha högre maxtaxa här än i Finland, om man nu skall följa självstyrelselagens 44 §!

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag vet inte när jag skulle ha blivit svarslös. Jag sade att ltl Danne Sundman tar i och man skall vara beredd på att det kommer någonting. Däremot ställde jag en fråga till ltl Danne Sundman om 44 §, men jag fick inget svar.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

Det var en sak som blev lite oklar för mig när jag hörde på ltl Göte Winé. Han skrev en debattartikel den 9 mars, där han skrev att ”Nytt förslag slår mot ensamstående”. Som ensamstående med två små barn läser man en sådan insändare med stort intresse och undrar på vilket sätt slår det mot ensamstående. Jag fick inget svar då och jag fick inget svar nu heller. Jag konstaterar att det här förslaget sänker barnomsorgsavgiften till en rimlig nivå för många ensamstående.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag kan förstå att ltl Anders Eriksson inte fick något svar i insändaren, för den där rubriken har jag inte lagt utan det har tidningen gjort. Det kan inte jag göra någonting åt. Om jag minns rätt, står det inne i texten att många ensamstående föräldrar blir drabbade. Man kan inte dra alla över en kam och man kan inte se det så. Jag ser på många av dem som har det svårt. Om sedan ltl Anders Eriksson inte har det svårt ekonomiskt är det en annan sak – jag ser till dem som verkligen har det tufft i samhället.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Herr talman!

När det gäller det förstnämnda har jag förståelse för det. Det har också hänt mig att man har lämnat insändare och fått en rubrik som man inte känner igen, det gjorde att inte jag fick texten att gå ihop med rubriken, men det var en bra förklaring. Även i sitt anförande var ltl Göte Winé ganska mycket inne på samma resonemang, att detta slår mot de ensamstående, uppfattade jag att han sade ganska generellt. Jag tror att det var, som framkom tidigare, att det handlade lite om vilka väljare som gynnas från ltl Göte Winés sida, det är det det handlar om. Här har man från socialdemokraterna frångått sin tidigare linje att man skall ha samma sociala förmåner som i riket just på grund av att man tror att det kan gynna just socialdemokraternas väljare lite mera. Det kan eventuellt vara så, men det är inte en alldeles ärlig politik.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Skulle vi inte föra en ärlig politik! Där ser vi igen: varifrån tittar du, åt vilket håll ser du på det hela, vem för man en ärlig politik för och med vem? Vi pratar mycket för dem som har det lite svårare i samhället, det är helt klart, det är ingen hemlighet. Jag tror att det är bra att det finns någon som talar för de svaga, för de flesta överger dem oftare och oftare och tycker att det är roligare att glida med på vågen och hänga med när det går undan åt höger och vänster! Fortsättningsvis kommer vi att prata för det här. Jag kan hålla med om att jag generaliserade, men jag kan rätta till det och säga många ensamstående föräldrar, inte alla.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag känner en oro över att ltl Göte Winé, som också är socialnämndens ordförande i Sund, nu efter det här anförandet kommer att driva en politik i Sund som leder till att de med lägre inkomster kanske kommer att drabbas hårdare av det här, kanske göra det bara för att bevisa att nu fick ltl Göte Winé rätt – liberalerna har gjort ett dåligt beslut. Jag hoppas att det inte är på det här viset, men det finns en liten risk. Jag tycker också att barnfamiljerna i Sund kunde fråga sig: Varför driver inte ltl Göte Winé gentemot socialdemokraternas finansminister en politik som skulle göra det lättare för kommunerna i övrigt? Ltl Göte Winé försvarar det att kommunerna har satt sig i en besvärlig situation och nu försöker man argumentera för att det är liberalernas fel om man måste höja avgifter när det de facto i Sund – om det blir så – kommer att ske efter ett förslag av just ltl Göte Winé!

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Bästa ltl Mats Perämaa! Det skulle vara intressant att veta hur jag ensam skall kunna stå för det förslaget! Det var massor med antydningar att man såg på det på ett annat sätt. Man säger att jag skall mot finansministern jobba och försöka få det ena och det andra. Jag lovar att jag pratar med finansministern och jag försöker på olika sätt. Det skulle vara intressant om ltl Mats Perämaa kunde konkretisera det mera, för du var otroligt mycket inne på kommunalpolitik helt plötsligt och skall vi börja titta på det, då kan vi titta på flera!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Herr talman!

Jag tar gärna en bred kommunalpolitisk när som helst, men jag tror att det är lämpligt att vi fokuserar på avgifterna just nu! Vi liberaler har inte sagt och vi driver inte en politik att det att man sätter maxtaxan till 200 euro skall betyda att någon annan skall betala mellanskillnaden. Vi har haft förslag om att kapitalskatten skall överföras till kommunerna; vi har finansierat den kommunala verksamheten för vår del genom det förslaget, så det innebär inte att vi slaviskt måste följa med den socialdemokratiska politiken efter det utan vi har vår linje och vi följer den. Socialdemokraterna har sin linje, men vi kommer inte att ta ansvaret för om ltl Göte Winé i Sund som socialnämndsordförande kommer att föreslå för styrelse och fullmäktige en höjning av barnomsorgsavgifterna för dem som har det sämre ställt!

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Nu skall jag på en minut ge en kort lektion om Sunds kommunalpolitik för ltl Mats Perämaa. För det första när han pratar om liberalernas linje så tycker jag det verkar som Norra Sundsvägen: den är krokig, den är backig och det går oftast utför! Men är det så att kommunala barnomsorgsavgifter höjs, så skall liberalerna titta i det egna partiet eftersom barnomsorgsavgiften ligger på skol- och bildningsnämnden, där liberalerna sitter som ordförande och då kan inte jag göra så mycket som socialnämndsordförande. Jo, jag hamnar att göra otroligt med jobb, för det är många familjer som kommer att få det tufft, men jag kan bara stå och se på konsekvenserna av det. Jag tror ni skall börja titta i era egna led vilka som är socialnämndsordförande och har bestämmanderätt över barnomsorgsavgiften!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Det pratas mycket från centern och socialdemokraterna om finansieringen, att det kommer att vara medelinkomsttagarna som kommer att finansiera detta. Det kommer att vara låginkomsttagarna som kommer att finansiera det. Vi från liberalerna har tidigare i en finansmotion haft en finansiering, vi vill att kommunerna skall få mera pengar och vi vill att man skall lätta på trycket, bl.a. mot barnomsorgen. Däremot har jag inte sett någon som helst finansieringsplan hur centern eller socialdemokraterna skall finansiera detta. Det verkar helt oklart, det har man inte kommit fram med ännu. Det är de facto en grupp som kommer att bli avgiftsfri; någon skall betala den avgift de har betalat tidigare. Man kommer gång på gång till att man har gjort en rejäl sänkning från 300 euro till 250 euro, men även om man har gjort den sänkningen skulle också det ha betalats någonstans från denna 250. Vem skulle ha betalat det, om det inte är medelinkomst- och låginkomsttagarna. Det kanske inte hade slagit lika hårt, men det hade blivit en klar förändring – det är tydligen ingenting som man bryr sig om överhuvudtaget. Vi värnar om alla barnfamiljer.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Det har aldrig kommit fram någonting om finansieringen i diskussionerna i utskottet. Nu har jag förstått att man inte skall diskutera så mycket om vad som sägs i utskotten, men man kan däremot säga vad som inte har gjorts! Ingen har tittat hur det här slår mot familjerna. Däremot har det kommit fram otroligt i media hur sänkningen till 200 euro drabbar många familjer och det är ett jättehårt slag mot dem. Jag vill kommentera om just sänkningen från 300 euro till 250 euro. Vem kompenserar dem? Jag tror det var tre kommuner som hade över 300 euro. Går jag tillbaka till mitt anförande hur de flesta kommuner har så låg det på 268 euro i medeltal. Då är det en betydligt mindre summa där.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Vi har trots allt en sänkning och vi har en förändring i nedre kanten som skall betalas på något sätt, och det är väl det som jag tycker att är det väsentligaste i detta sammanhang och, som jag kommer till i mitt anförande, vi anser inte att några få barnfamiljer skall upprätthålla kommunernas ansträngda ekonomi. Det här måste slås ut på betydligt flera och på hela landskapet. Så länge man samlar i ladorna med socialdemokratisk finansminister borde man vara lite försiktigare när man går till angrepp på det sätt som ltl Göte Winé gör just nu.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Det är intressant att veta hur jag har gått till angrepp! Jag har haft en diskussion och jag tycker inte att jag har angripit någon så hårt. Däremot är det intressant att liberalerna äntligen har kommit till att vi sänker maxtaxan och inte höjer som det har varit en så otrolig diskussion om här tidigare. Jag glömde bort vad jag skulle säga, men jag hoppas jag kan återkomma efter ltl Åke Mattssons anförande!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Både centern och socialdemokraterna bekymrar sig mycket för liberalernas ideologi. Skulle jag vara ltl Göte Winé skulle jag nog bekymra mig betydligt mycket mera över sammanhållningen inom landskapsregeringen eftersom ett av landskapsregeringspartierna har fronderat mot en framställning som man har varit med och tagit fram. Det vi diskuterar här är en framställning som sätter ramar för hur kommunerna tar avgifter inom barnomsorgen. Ramen anger och tryggar låginkomsttagarna och ramen anger också och tryggar att alla oberoende om man har en något högre inkomst skall garanteras att man anlitar barnomsorgen. Det finns alltid en risk i detta. Sätter man barnomsorgstaxan för högt finns risken att familjer väljer att inte utnyttja barnomsorgen, vilket i sin tur kanske leder till att det är kvinnor som stannar hemma. Det är en viktig jämställdhetsaspekt i detta sammanhang.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Jag känner inte alls någon oro för regeringssammanhållningen. Vi måste väl få ha rätt att ha lite olika åsikter. Så blir det när vi har en bred koalition och det är absolut ingenting. Vtm Viveka Eriksson pratar om att en ram ger trygghet. Visst måste vi ha den, men för vem skall tryggheten vara? Det är också viktigt att de flesta känner att de har råd att nyttja barnomsorgen. Vtm Viveka Eriksson pratade också om att om man sätter ramen för högt så finns det en risk att familjer och kvinnor inte vågar utnyttja barnomsorgen därför att det blir för högt pris. Då kan vi säga, att är det inte också en risk om vi sätter den på 200 att låginkomsttagare, medelinkomsttagare och vissa ensamstående föräldrar inte vill nyttja barnomsorgen därför att de anser att det blir ett för högt pris för deras nivå och därför stannar hemma? Det är också en risk. TALMANNEN: Tiden är ute!

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

I lagframställningen anges inte på något sätt någon annan gräns för hur man tar ut avgifter av barnfamiljerna. Det som anges är låginkomsttagarna och de som kommer upp till maxtaxan, som i väldigt många fall är medelklassfamiljer. Det är sedan kommunerna som sätter taxorna och det står kommunerna alldeles fritt att sätta taxorna inom den här ramen. När alltså ltl Göte Winé står här och gråter över vad vi håller på med så skall han kanske gråta över den kommunala ekonomin i stället och se till att hjälpa till och arbeta för att landskapsregeringen verkligen får till stånd överföringar via landskapsbudgeten till kommunerna så att kapitalskatten återförs till kommunerna där de är genererade och hör hemma. Då kommer kommunerna att ha utrymme att hålla en god barnomsorg och också låta bli att ta så höga avgifter av familjerna.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Den dagen jag står här och gråter funderar jag nog på att lägga av med politiken! Däremot kan jag nog bli lite bekymrad över vissa saker i vtm Viveka Erikssons replik. Visst är det en ram, man kan ta en lägre avgift också av maxtaxan, om jag förstod vtm Viveka Eriksson rätt. Men vem drabbar det då? Jo, det drabbar låginkomsttagarna och medelinkomsttagarna ännu hårdare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Jag skulle vilja ha ett klargörande av ltl Göte Winé, dels varför vi skall ha högre barnomsorgsavgifter på Åland än vad man har i riket och i Sverige och dels om det överhuvudtaget är rimligt att kommunernas ekonomi skall stå och falla med om maxavgiften är 200 eller 250 euro.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Först ett förtydligande. Jag tror inte att jag nämnde i mitt anförande att kommunernas ekonomi skulle falla i och med detta. Däremot hade jag mycket diskussion om vem som skall betala det och hur vi skall göra det, men jag pratade inte någonting om att kommunerna kommer att falla. Kan du upprepa vad du sade i början? Jag börjar bli tung i huvudet!

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Herr talman!

Jag ville att ltl Göte Winé skulle klargöra varför vi skall ha högre barnomsorgsavgifter på Åland än vad vi man har i riket och i Sverige, där en socialdemokratisk regering har fastställt maxtaxan till 130 euro.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Det kan jag svara på med två korta ord: kvalitet, att stå för en kvalitativt bra och fin barnomsorg som vi har i dag. Jag har inte varit i riket och i Sverige och utvärderat deras kvalitet på barnomsorgen, men vi har kvalitativt sett en mycket bra barnomsorg med små grupper där barnen verkligen blir sedda, vilket är mycket bra, samtidigt som det ger barnen en trygghet att bli uppmärksammade, det är en trygghet för föräldrar att vi kan ha råd att små, bra grupper. Vi har en fin och kvalitativ barnomsorg.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson:

Herr talman!

Debatten har fokuserat sig ganska mycket runt avgifterna, men jag vill också slå ett slag för att det finns bra saker i lagförändringen också. Det är två stora fördelar, som vi har berört tidigare också, nämligen att det är avgiftsfritt för låginkomsttagare och samma beräkningsgrunder överallt. Om man går till beräkningsgrunderna är dessa exakt reglerade likadant i alla kommuner; det här gäller vid beräkning av inkomsterna som ligger till grund för avgiften eller eventuellt befrielse av avgift.

 

Att det finns en undre inkomstgräns för när man skall betala avgiften är bra. Det är bra att vi har en grundlag som beaktar alla som har lagstadgad rätt till omsorg. Enligt grundlagen har kommunerna överhuvudtaget inte rätt att ta ut någon avgift av dem som har så låg inkomst att de har rätt till utkomststöd.

 

Barnomsorgen har en mycket central betydelse för alla barnfamiljer, det vet vi om, den påverkar ekonomin och jämställdheten mellan kvinnor och män. Den ger båda föräldrarna möjlighet att förvärvsarbeta medan barnen tas om hand i en trygg och kreativ miljö. Det är till stort gagn för jämställdheten då det tidigare ofta varit kvinnorna som har stannat hemma med barnen. Verksamheten i barnomsorgen här på Åland har också stor social betydelse genom att den bidrar till att utjämna skillnaden i uppväxtvillkor för barn och skapar också mötesplats för barn i olika sociala, kulturella och etniska tillhörigheter. Och vi har en mycket bra barnomsorg på Åland, skall vi vara medvetna om.

 

Vi har högt ställda mål och det är inte fråga om någon förvaring av barn, utan de får ordentlig hjälp från första dagen de kommer till barnomsorgen, man ger dem stöd och hjälp att utveckla både kunskaper och sinnen i en trygg och säker miljö.

 

Det här är vi samtliga överens om; jag tror inte att finns någon här i salen som ifrågasätter det som jag har sagt så här långt.

 

Men sedan kommer jag till debatten om barnomsorgsavgifterna och maxtaxans storlek och det är där som den tydliga politiska skiljelinjen finns. Personligen företräder jag den åsikten att alla i grunden skall betala samma avgift för offentlig service, oavsett inkomst, m.a.o. anser jag att en enhetstaxa skulle vara bra inom barnomsorgen. Det här är en uppfattning som inte delas av alla liberaler utan det är helt min egen åsikt och en grund till mitt ställningstagande. Som det är nu är inkomstskatten progressiv i sig och den procentuella andelen som går till skatt ökar ju högre inkomst man har. Det här har vi berört väldigt mycket redan i dag, att det är den som har en hög inkomst som betalar en högre andel av sin inkomst till skatt.

 

Den utveckling som har varit i fråga om barnomsorgsavgiften har varit inriktad på att få ut en extra hög avgift av den som har en högre bruttoinkomst. Det är de facto så att det är på bruttoinkomsten som detta räknas, så det slår väldigt hårt mot den som har en hög inkomst. Sist och slutligen kan det vara två barnfamiljer som har relativt lika nettoavlöning efter skatt, men det har kunnat vara en väldigt stor skillnad i barnomsorgsavgiften. Skillnaderna jämnas upp nu i och med den nya taxan; man får väl säga att det är en ny taxa med beaktande av det förslag som lämnades från regeringen i alla fall.

 

Vi anser från liberalernas sida att detta är fel. Vi tycker inte att man först skall betala en hög skatt beroende på att man har en hög inkomst och sedan skall man betala en hög barnomsorgsavgift också, bara på grund av den höga inkomsten. Det är någonting som kanske skulle kunna accepteras lite mera om det var så att det inte var fallet på de omkringliggande samhällena. I Finland har man som sagt en maxtaxa på 200 euro i månaden och i Sverige är den högsta avgiften på drygt 1.200 svenska kronor i månaden; där har man också ett stopp på 3 procent som man får maximalt utav om man har ett barn, det varierar beroende på andelen barn, men 3 procent om man har ett barn av hela inkomsten som går till barnomsorgen. Ett sådant tak inför man inte här.

 

Vi måste tänka på vad vi ställer till när vi har sådana här avgifter, som man tydligen vill föra in här med 250 euro. Om en barnfamilj i Sverige skall ta ställning till om man vill flytta till Åland så är det faktiskt om man är höginkomsttagare någonting som kan påverka flytten. På Åland kan det som kostar 30.000 kronor i året här kosta högst 14.000 kronor i Sverige för ett barn; det stiger naturligtvis ju flera barn man har, så det är någonting som vi borde beakta.

 

När det gäller den nuvarande regeringspolitiken med att svälta kommunerna medan landskapet sparar i ladorna så anser kanske regeringspartierna att det är det absolut bästa sättet för att få en hållbar ekonomi och fostra kommunerna, men man skall också vara medveten om att många kommuner och socialnämnder hamnar i en desperat situation och man får väldigt kortsiktiga insatser för att få budgeten tillfälligt att gå ihop. Har man då en möjlighet att försöka kränga in lite pengar från några höginkomsttagare så gör man det. Man kan vara medveten om att det här inte är bra, det är inte lyckat, men det är enda sättet att hantera den sits som man har blivit satt i av nuvarande regering. Jag anser att barnomsorgen inte får användas som en mjölkko för de familjer som har lite högre inkomster för att försöka hålla uppe kommunens ekonomi.

 

Barnomsorgsavgiften är en offentlig avgift och det är en tjänst som alla har rätt till. Det är inte som för andra avgifter i kommunen, t.ex. avgiften till badhus osv., där kanske det behöver vara mera fritt, men det här är lagstadgat som alla skall ha rätt till och som alla skall ha möjlighet att utnyttja. Därför anser jag att man inte kan ge helt fritt åt kommunen att göra som man vill.

 

Tittar man i det stora hela är barnomsorgsavgiften en markant del av kommunernas utgifter. Jag har bl.a. tittat på Finströms kommun, där barnomsorgsavgiften är 1,6 miljoner av kommunen budget, vilket utgör 22 procent av de totala utgifterna. Ställer man detta i relation till vad skolan kostar från årskurs 1-6 är det 1,5 miljoner. Den avgift som föräldrarna betalar är alltså drygt 10 procent av de faktiska kostnaderna, det känner vi till sedan tidigare. När man börjar prata om det här så förstår man vilka enorma summor det rör sig i barnomsorgen i dag och jag tycker att det är väl använda pengar och jag anser att vi skall fortsätta att hålla en väldigt hög barnomsorgsnivå här på Åland. Men det säger sig självt om det omöjliga i att det är några få, ett tiotal, höginkomsttagarfamiljer per kommun som skall bära upp detta – tack vare att man gör det mera realistiskt för dem att använda barnomsorgen så skall det stjälpa allt. Det måste vara meningsfullt att jobba.

 

I fråga om utgifter som man har under studietiden anser jag att det är väldigt viktigt att vi får välutbildade ungdomar och välutbildade medborgare här på Åland. Det blev ett stort skrämskott för ett tag sedan när det visade sig att ålänningarna var bland de sämst utbildade i hela Europa; det visade sig vid en närmare utredning att så inte var fallet, siffrorna var inte så fatalt dåliga som det såg ut i början, men det gav i alla fall anledning till en tankeställare. Jag anser att också här på Åland måste man ge väldigt tydliga signaler att det skall löna sig att utbilda sig, det skall löna sig att ta ansvarsfulla uppdrag vid arbetsplatsen och engagera sig i jobbet så att man gör karriär och går vidare och får löneförhöjning. Det skall löna sig att jobba lite extra, att bita ihop och man skall s.a.s. ha lön för mödan om man jobbar lite hårdare, man skall inte dubbelbeskattas på grund av det.

 

Som det är i dag kan det också vara svårt många gånger att motivera ungdomar att studera. Jag har själv erfarenhet av detta och vet hur svårt det är många gånger att få barn att ta en lång och tung utbildning samt framför allt att motivera dem att hållas kvar där. Jag tror att i sista ändan behöver vi ha en ekonomisk morot, att man kan inte stryka alltihopa jämnt och börja plocka pengar av alla så mycket som det bara går. I mitt fall märker jag med mina ungdomar, som båda två kommer att vara färdigt studerade någon gång efter 25 års ålder, att de kommer att ha stora studieskulder; under hela studietiden har det varit torftigt med nöjen, man får leva på nudlar och ärtsoppa, medan de kan se att deras kamrater och vänner som har gått direkt ut i arbetslivet, många gånger efter en väldigt kort studieperiod, lever, som de tycker, i ett lyxliv med nya bilar, bo i lägenheter, bygger hus och de har kommit långt i livet medan de som studerar fortsättningsvis inte kommer vidare. Det måste löna sig för våra ungdomar att studera, det är en av de största morötterna som vi har utan att man skall dubbelbeskatta dem genom detta.

 

Kontentan av mitt resonemang är att barnen är Ålands framtid, vi politiker måste se till att det skall vara enkelt, det skall kännas bra att bli förälder på Åland och vi måste uppmuntra alla att producera nya ålänningar.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Herr talman!

Under liberalernas regeringsperiod initierades och slutfördes en barnomsorgs- och hemvårdsstödskommittéutredning, där Sune Eriksson, Lotta Wickström-Johansson och Folke Sjölund ingick. När det gäller barnomsorgsavgifterna kunde kommittén konstatera att kommunerna fortsättningsvis fritt skall få bestämma avgifterna inom barnomsorgen, dock så att de inkomster som kan läggas till grund vid bestämmandet av barnomsorgsavgiften bör vara lika i hela landskapet. Det var den liberala kommitténs åsikt 2003. Kan ltl Åke Mattsson nu förklara denna åsiktsförändring bland liberalerna från det tidigare kommittébetänkandet till en maxtaxa på 200 euro?

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman! 

Ja, det kan jag. Det är ganska enkelt och jag berörde det också i mitt anförande här. Dels är det andra personer som sitter just nu och man kanske har en annan insikt än vad man hade just då, men det är framför allt så att kommunerna har en annan sits, man är väldigt hårt pressad i dag; på den tiden var man kanske inte beredd att sätta åt barnfamiljerna på det sätt man gör i dag. På grund av den regering vi har i dag och den kommunalpolitik vi har i dag är kommunerna och socialnämnderna beredda att sätta extremt höga avgifter som vi inte kan acceptera längre.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Herr talman!

Det är intressant att ltl Åke Mattsson då ifrågasätter kunskapen hos liberalerna i den kommittén. Jag vill också göra ett förtydligande. När maxtaxan infördes i Sverige infördes den på det viset att staten finansierade maxtaxereformen fullt ut. I ert förslag från social- och miljöutskottet finns det ingen sådan finansieringsdel.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman! 

Jag vill börja med att framhålla, att jag inte på något sätt ifrågasätter kunskapen och insikten i frågorna hos den tillsatta gruppen utan den har mitt fulla förtroende, men det var helt andra omständigheter som rådde då. Socialdemokraterna var inte vid makten då och hade denna robinhoodpolitik som det är fråga om i dag. När det gäller frågan om finansieringen tycker jag att vi har berört den flera gånger tidigare i dag, att vi har haft en finansmotion om att det skall föras pengar till kommunerna och den behandlades senast i januari, så det är inte fråga om att inte vi från liberalerna har jobbat för att kommunerna skall få pengar och betala detta. Vi anser att det är landskapet som måste gå in och hjälpa upp den dåliga ekonomin. Det är inte några enstaka barnfamiljer och föräldrar som skall betala den här delen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Efter en viss svängning mot hur viktigt det är att studera kom vi in lite på maxtaxan i alla fall. Att som finströmare lyssna på socialnämndens ordförande ltl Åke Mattsson när han pratar om att höja och ha rika som mjölkko och därför måste vi komma med en lagstiftning för att hålla nere så att inte socialnämnderna kan höja och dra på de rika känns nog lite väl om man måste börja titta på den ändan för att man skall reda upp sin ekonomi! Ltl Åke Mattsson ojade sig lite över att är dyrt med barnomsorg jämfört med skolan. Men vi har väl en kvalitativ och bra barnomsorg också. Jag har förstått att det har ni i Finström och den skall ni vara stolta över i stället för att pracka på hur dyr den är och göra jämförelser med skolan.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman! 

Jag vill framhålla att ltl Göte Winé missförstod mig fullständigt. Jag anser att varenda en cent vi satsar på barnomsorgen i Finström är väldigt bra använda pengar. Jag lyfte fram summorna för att han skulle få ett litet perspektiv och att även han skulle förstå att man sätter en vädigt hård press på dessa barnfamiljer – det kan röra sig om tio i en kommun –  men de kan inte hålla upp en så här otroligt dyr administration som barnomsorgen är. Jag tyckte att jag använde en stor del av inledningen i mitt anförande till att framhålla hur bra barnomsorg vi har och hur nöjd jag är med den. Men som socialnämndsordförande vet jag hur tongångarna, jag vet hur det är att få tillbaka budgeten gång på gång, det skall skäras, du måste ta ner, du måste finansiera bättre och då är det väldigt lätt hänt att man tittar på avgifter och höjer dem. Där kan det vara bra att man har ett tak så att de inte skenar iväg hur som helst. Jag har själv varit med om det här.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Herr talman!

Alla som bor i kommunen är med och betalar skatten och finansierar därigenom barnomsorgen. Är då ltl Åke Mattsson i och med det här förslaget beredd att sänka intäktsprocenten för barndagvården, dvs. att barnfamiljer betalar mindre summa för barnomsorgen och de som inte har barn betalar mer? I dag ligger det på 12-13 procent i de flesta kommuner. Jag ser inte alls på din egen kommun s.a.s. utan jag talar allmänt. Är det det som ltl Åke Mattsson tycker att vi skall göra eller hur borde vi göra?

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Jag förstod inte riktigt frågan, men jag anser att för barnomsorgen är en väldigt lämplig högsta avgift 200 euro som en barnfamilj skall betala oavsett inkomst. Där går gränsen. Som jag sade tidigare är jag för en enhetstaxa, jag anser att det är fel att man skall försöka mjölka mera pengar av dem som har en litet högre inkomst och kämpar för att få en högre inkomst. Det är min bestämda uppfattning i det här sammanhanget. Vi har tidigare haft en finansmotion om att landskapet måste gå in och stöda kommunerna mera, vi måste få mera pengar ut till kommunerna för det är inte vettigt som det är i dag.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

När det gäller frågan om att landskapet skall stöda kommunerna mera måste jag säga att under den korta tid som socialdemokraterna har funnits i regeringen har man inte kommit så långt som man har velat med den saken. Men liberalerna satt faktiskt där i tre och ett halvt år före. Vad jag minns tog man ganska mycket av kommunerna då, kommunerna skulle själva betala bl.a. lärarpensionerna. Jag tycker att påhoppet på regeringen därför är litet onödigt. När ltl Åke Mattsson pratar om att få familjer skall bära upp detta, så är det faktiskt så att över 80-85 procent bärs upp av personer som inte har barn i barnomsorgen. Finansieringsgraden av dem som nyttjar barnomsorgen är faktiskt ganska liten, så det är nog andra skattebetalare än barnfamiljerna som bär upp barnomsorgen, och det har jag inte förstått att någon har haft någonting emot.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Herr talman!

Man måste väl se till hur situationen ser ut i kommunerna. Jag hävdar att det var inte samma hårda budgeterande ute i kommunerna när liberalerna satt vid makten som det är i dag, att det inte finns pengar, man har det väldigt kärvt. När det gäller frågan om vem som finansierar barnomsorgen är naturligtvis alla med och finansierar i kommunerna och det tycker jag att är bra och jag tror att alla vill att det skall födas många ålänningar och man stöder gärna barnfamiljer, det är inte fråga om det, och den diskussionen har inte förts här, utan jag pratar om att man inte skall ta en väldigt minimal grupp och försöka pressa pengar av dem till det yttersta för att de skall vara med och finansiera. Den lilla andel som man får in här är otroligt marginell med tanke på hur stora kostnader barnomsorgen har.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Herr talman!

Kostnader finns för barnomsorgen och större delen av den finansieras av dem som inte nyttjar den, det är vi överens om vid det här laget. Ltl Åke Mattsson tog också i sitt anförande upp om ungdomarna som studerar och hur stora studieskulder de har när de har studerat länge, men man skall komma ihåg att vi har lägre kommunalskatt på Åland, vi har fler avdrag i beskattningen, bl.a. får man dra av både ränta och amortering för studielån, och det får man nog inte göra någon annanstans. Barnbidraget är högre här och barnavdraget i beskattningen är också högre än på andra ställen, så det finns nog förmåner på många sätt och vis!

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag är delvis medveten om dessa saker, men för den skull förstår jag inte varför vi skall ge oss på de personer som vill vara lite kreativare, att när de bildar familj, de håller på bygger hus, de har satt barn till världen, de har stora amorteringar och betalar av på sina studielån, så skall de helt plötsligt också ha en markant högre barnomsorgsavgift. Det är där som min diskussion ligger och det är det som jag pratar om och som jag ifrågasätter.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Åke Mattsson talade om att höginkomsttagare skall bära stora bördor när det gäller barnomsorgsavgiften. Detta förslag, som ltl Åke Mattsson stöder, innebär att det blir de ensamstående och medelinkomsttagarna som kommer att bära de stora bördorna.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Som jag sade tidigare, är jag för en enhetstaxa. Jag förstår inte varför man måste ha differentierade avgifter för barnomsorgen. Varför har vi inte likadant med vattenavgiften och på andra områden? Det är där som jag ifrågasätter hela finansieringen. Det här är ett steg närmare en enhetsavgift för samtliga, det är min filosofi och det är det som jag tror på. Jag tycker att det finns en gräns där smärttröskeln går, vad folk kan betala i barnomsorgsavgifter. För min del anser jag att den ligger på 200 euro. Det är mitt personliga ställningstagande och hela gruppen står bakom.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller jämförelsen med vattenavgiften tycker jag det är en dålig jämförelse, för den betalar man utgående från hur mycket man förbrukar. När det gäller barnomsorgen är det viktigt att komma ihåg att barnomsorgen är en subjektiv rätt och att alla har rätt till barnomsorg. För att kunna finansiera det har vi det här systemet. Inför vi en enhetstaxa går vi tillbaka till det som jag sade tidigare, att det är medel- och låginkomsttagarna som ändå bära det största kostnadsansvaret.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Jag tycker inte alls att det var en dålig jämförelse med vattenavgifterna. Använder man lika mycket vatten så har man samma avgift och samma sak är det med barnomsorgen, att skall man använda lika mycket barnomsorg skulle man kunna ha samma avgift. Den skall också vara tillgänglig för alla, man får väl sänka avgiften, att landskapet får gå in och ta lite större andel. Det finns så mycket annat som man är beredd att finansiera i dag: flygtrafik, avskedande av tjänstemän och mycket annat. Det finns alltså pengar till andra saker, så därför borde det också finnas möjlighet att gå ut med det till kommunerna. Skolan är helt gratis och man borde fundera på att gå in och subventionera betydligt mera i barnomsorgen, för det är väldigt viktigt att alla barn får en dagisplats på Åland.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Först skulle jag vilja ge en eloge till ltl Åke Mattsson för att han är så tydlig varför han vill ha en maxtaxa om 200 euro. Jag tycker att det är bra att man vågar stå för sina åsikter även nere i plenisalen. Jag förstår inte riktigt resonemanget om att avgifterna skenar iväg. Jag kan fortsättningsvis inte tycka att avgifterna skenar iväg eftersom maxtaket om 250 euro, som ltl Göte Winé och jag har föreslagit, också understött i landskapsregeringens framställning, de facto är en sänkning i 13 åländska kommuner. Jag kan därför inte förstå hur man kan säga att det skenar iväg. I tio års tid har vi haft det här nu, så det är snarare en sänkning, åtminstone som jag ser det. Jag skulle också vilja säga, att man skall naturligtvis inte jämföra rätt av med rikssidan, men jag gjorde en liten research i Malax kommun; där visade det sig att 60 procent av alla som nyttjar barndagvården betalar full ersättning och då finns ingen minimiavgift. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Till det sista har jag ingen kommentar! Men när det gäller att avgifterna ”skenar iväg” kan det också vara så om några år att alla betalar maximiavgiften på 250 euro i många kommuner. Blir man satt under tillräckligt hård press måste man få in pengar någonstans. Den risken kan finnas och jag anser att det inte finns någon anledning att börja gå in och ta samma som man har i våra randområden. Man har också, som vi tidigare har varit inne på, hälften lägre i Sverige. Jag har haft förmånen att ha varit i Sverige,  till Stockholm, och tittat på fyra olika barndaghem; vad kvaliteten anbelangar så kanske man hade något större grupper i och för sig, men kvaliteten var precis lika bra.

 

Ltl Veronica Thörnroos, replik:

Fru talman!

Ltl Åke Mattsson är rädd för att avgifterna skall skena iväg och att kommunerna kanske skall lägga sig på 250 euro. Det måste betyda att ltl Åke Mattsson inte har förtroende för dem som sitter ute i kommunerna och bestämmer! Inte är det någon som medvetet vill lägga så höga avgifter som möjligt. Och med en maximiavgift om 250 euro skulle kommunerna ha ett betydligt bättre verktyg när man skall fastställa avgiften. Det är ingenting som säger att alla måste betala 250 euro. Men det finns ett precisionsverktyg som är bättre än med ett maxtak om 200 euro. Det troliga är nu att 70-80 procent omedelbart kommer att hamna på 200 euro och det tycker jag är en dålig signal utåt, det är ingenting som jag omfattar.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Som jag sade tidigare är min inställning att vi skall ha enhetstaxa för alla och det här är ett steg åt det hållet. Naturligtvis har jag förtroende för de kommunens politiker, men man kan hamna i den situationen att man blir tvungen att ta ut avgifter någonstans och då anser jag att man bör stoppa upp det här. Det finns, som jag sade, en smärtgräns, en tröskel, för hur mycket en barnfamilj per år skall behöva lägga ut på barnomsorg och för min personliga del är den väldigt klar och tydlig att just nu är den på 200 euro. Förändras det dramatiskt kan jag vara benägen att ompröva det längre fram, den saken är klar, men i dagens läge är det väldigt klart.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Fredrik Lindqvist:

Fru talman!

Utskottet har förenat sig kring landskapsregeringens framställning om ändring av barnomsorgslagstiftningen till alla delar utom just den så hett diskuterade maxtaxan. Därför tänkte jag förlänga debatten och upprepa litet vad som har sagts.

 

Inom Frisinnad Samverkan har vi alltid strävat mot enhetligare avgifter, oavsett om det handlar om barnomsorgsavgifter eller annan offentlig service. När man fastställer avgifter utgående från bruttoinkomst – notera – så handlar det om en dold beskattning, en tilläggsbeskattning som ytterligare skär på progressiviteten. Vi skall komma ihåg, vilket har sagts i dag också, att ungefär 85-90 procent av barnomsorgen och dess kostnader finansieras i dag med skatter, varför den som har högre bruttoinkomster också betalar mer för barnomsorgen än den som har lägre bruttoinkomster. Progressiviteten är om möjligt ännu mer horribel när man beaktar all barnomsorg inte finansieras enbart med kommunalskatt, fastän det är en kommunal angelägenhet, för kommunerna får också landskapsandelar som härstammar från progressiva skatteinkomster: statsskatten och klumpsumman. Det är en enorm progressiv utveckling i finansieringen av barnomsorgen.

 

Fru talman!

När vi går och badar till något av våra två badhus har vi inte med oss debetsedeln och visar upp den i kassan utan där betalar vi en enhetsavgift, dvs. vi betalar en avgift som gäller för alla. Det är nästan sant, för vi betalar fortfarande och har betalat för finansieringen av dessa anläggningar genom skattsedeln, genom en progressiv beskattning, så inte ens där betalar vi lika mycket. Men när det gäller avgiften har vi en enhetstaxa.

 

Att justera maxtaxan inom barnomsorgen till 200 euro är ett steg mot en enhetligare avgift, vilket vi inom Frisinnad Samverkan är väldigt glada för. Ltl Göte Winé sade i ett anförande att vi inom Frisinnad Samverkan skulle på något vis dra väljarna bakom ljuset genom att kalla det dett steg mot enhetstaxa, men det är inte sant, ltl Göte Winé, för visst är intervallet 0 - 200 ett mindre intervall än ett intervall 0 – 250, så visst är det här ett steg närmare enhetstaxan, även om vi inte är där ännu.

 

Fru talman!

Det har påtalats att sänkningen av maxtaxan till 200 euro skulle drabba kommunerna ekonomiskt. Det här vill jag bestämt, i likhet med utskottets ordförande hävda, att inte stämmer. Det har vi också diskuterat i utskottet och varit eniga om. Det här medför inte ytterligare ekonomiska pålagor för de åländska kommunerna. Kommunerna har och får fortfarande samma frihet att fastställa taxorna inom ramen 0 till 200 euro och kommunerna kan välja att bibehålla samma avgiftsfinansieringsgrad, dvs. kommunerna kommer inte att måsta tillföra mera skattepengar till finansieringen av barnomsorgen. Om kommunerna sedan väljer att öka sin skattefinansiering kontra minska sin avgiftsfinansiering, så är det en fråga för berörd kommun, och det är någonting som Ålands lagting åtminstone inte ännu har att göra med. Det faller alltså inom den kommunala självstyrelsen. Visst, genom att sänka till 200 euro kringskär vi den kommunal självstyrelsen en aning, men det är ju någonting som vi är väldigt duktiga på här i lagtinget att göra nu och då. Vi arbetar dagligen med frågor som handlar om relationen kommun och lagting. Skulle vi lämna det här helt åt kommunen skulle vi inte ha någon maxtaxa alls i lagstiftningen att avgöra, så det här kringskärandet är synnerligen marginellt i relation till helheten.

 

Fru talman!

Det som är kanske mest fascinerande med debatten i dag tycker jag är flera ledande liberala politikers ställningstagande i den här frågan. Jag vill precis som någon ledamot gjorde här tidigare lyfta på hatten för ltl Åke Mattsson, som i ett anförande faktiskt motiverade sitt ställningstagande och sin ideologi bakom barnomsorgstaxan. Men det förvånar mig, fru talman, att ledande liberaler som ltl Mats Perämaa och vtm Viveka Eriksson, på något vis inte riktigt kan motivera sitt ställningstagande i den här frågan; man lyfter fram detta med kommunernas ekonomi, fast det framkommer klart och tydligt av betänkandet att det inte kommer att drabba kommunerna. Man lyfter fram det här med regeringssamarbetet, men vad är det vi diskuterar då? Är det regeringssamarbete eller är det barnomsorgen? Det är som om ltl Mats Perämaa och vtm Viveka Eriksson inte riktigt kan stå bakom det här med 200 euro utan man försöker hitta andra angreppsvägar, och det tycker jag är lite märkligt. Rimmar inte det här med liberalernas ideologi?

 

Inom Frisinnad Samverkan anser vi att det är alldeles tillräckligt att en barnfamilj betalar högst 200 euro för en barnomsorgsplats, speciellt då familjen i fråga redan genom beskattningen har betalat närmare 1.000 euro/månad för samma plats.

 

Barnomsorgstaxorna i Finland har diskuterats och det har dragits paralleller till dem, men vad man bör komma ihåg i den diskussionen är de faktiska kostnaderna för barnomsorgen. Jag var inne på den här tusenlappen, det är uppemot 1.000 euro per barn och månad som mest. På Åland kostar barnomsorgsplatserna ca 10.000 euro i året. Motsvarande kostnader i Finland är betydligt lägre och det här är en aspekt som bör tillmätas relevans, som man säger så fint i rätten. Därför betalar en barnfamilj i Tammerfors mindre för barnomsorgsplatsen än familjen i Mariehamn gör; om vi tar en familj med exakt samma inkomster och samma livssituation som familjen i Mariehamn, så betalar familjen i Mariehamn mera för barnomsorgstaxan i dag. Säg att barnfamiljen i Tammerfors har ett barn som i dag har en taxa på 220 euro och familjen i Mariehamn får en taxa på 200 euro, då betalar barnfamiljen i Mariehamn betydligt mera för sin barnomsorgsplats, men det mesta går via skatten. Det går alltså 20 euro mindre via avgiften men genom skatten går det betydligt mera.

 

Fru talman!

De åländska kommunerna har många olika sätt att hantera avgiftstaxan på, nu och i framtiden. Det är avgiftssystemet, det är skattefinansieringsandelen, det är investeringsnivån. Skulle man exempelvis sänka kapitalkostnaderna som belastar barnomsorgen kunde man slopa avgifterna helt och hållet. Det är ett ställningstagande för den enskilda kommunen.

 

Det har diskuterats i dag om vi skall ha sämre barnomsorg på Åland än man har i Finland. Den frågan har bara subjektiva svar, för vad är sämre? Man kan tycka att ett daghem som är byggt med fyra hörn och har brutet tak är sämre barnomsorg än ett med 28 hörn, glaskupoler osv. Jag tror inte att barnen mår sämre av att leka i ett daghem med lite färre hörn osv. Då är frågan: Är det sämre barnomsorg? Har barnen i mera fyrkantiga daghemsbyggnader i exempelvis Tammerfors sämre barnomsorg än barnen här? Jag tror inte det, men jag har full respekt för den som tror det. Titta lite på kapitalkostnaderna som är väldigt stora inom barnomsorgen; då kunde man nå besparingar som är långt större än den lilla avgiftsdel som vi ändå diskuterar här i dag. Men det är upp till kommunerna, det är inte Ålands lagting som fattar det beslutet, även om vi är med och till viss del reglerar det här.

 

Fru talman!

Det här är en ideologisk fråga och för Frisinnad Samverkan är enhetstaxa förenligt med vår ideologi. En lägre maxtaxa är ett steg mot rätt ideologi, ett steg mot en enhetstaxa, så därför stöder Frisinnad Samverkan förslaget om en maxtaxa om 200 euro.

 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Lindqvist har svårt att förstå liberalerna. Det var trots allt en FS-minister som lade fram det ursprungliga förslaget om 250 euro och det är den frisinnade lagtingsgruppen som backar. Jag skall ändå försöka förtydliga i den här korta repliken varför liberalerna går in för detta. Vi är för att det skall vara avgiftsfritt om man tjänar under 1.200 euro. Vi tycker att maximiavgiften skall vara 200 euro eftersom det handlar om självstyrelsepolitik, det handlar om familjepolitik, det handlar om jämställdhetspolitik och det handlar också om skattepolitik. En springande punkt är kostnadsläget på Åland, varför vi inte skall ha högre maximiavgift än våra omkringliggande regioner eftersom blöjor, välling, mjölk, bröd, i princip allt är dyrare på Åland. 40 procent av barnfamiljerna i Mariehamns stad, alltså hälften av alla barnfamiljer i landskapet, betalar redan maximiavgift. Att det är någonting för höginkomsttagarna är bara snack och dimridåer!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Det kom igen i inledningen av ltl Katrin Sjögrens replik hur Frisinnad Samverkan har agerat i regeringen och i lagtinget, men jag var lite rädd för att ltl Katrin Sjögren inte skulle inta samma problematiska situation som kollegerna. Jag vill dock berömma ltl Katrin Sjögren, för sedan kom du in på motiven och då är vi liksom på samma spår, motiv som kostnadsnivå osv. det är berättigade motiv att stöda ett förslag. Jag kommer att uppskatta om jag kommer att få höra liknande motiveringar från ltl Katrin Sjögrens kolleger inom det liberala partiet, men det där är motiv: kostnadsläget på Åland kan motivera en lägre maxtaxa, och det uppskattar jag ltl Katrin Sjögren för.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag skulle i min tur vilja ha ett klargörande från ltl Fredrik Lindqvists sida när han pratar om enhetstaxa. Ltl Fredrik Lindqvist är också kommunalpolitiker i Mariehamn. På vilken nivå skulle enhetsavgiften ligga och vad skulle det innebära för kostnadstäckning för t.ex. Mariehamn?

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Jag tror inte att talmannen kommer att tillåta att vi påbörjar en kommunal debatt här. Det är en kommunal fråga som ltl Katrin Sjögren sade.  (Från salen: ett klargörande!) Det klargörande man kan lägga är att en enhetstaxa bygger på att alla betalar lika mycket. Säg rent hypotetiskt att ltl Katrin Sjögren och ltl Fredrik Lindqvist samt andra fullmäktigeledamöter i Mariehamn bestämmer sig för att ligga kvar på samma avgiftsfinansieringsnivå – jag tror att den är 13 procent i Mariehamn – så blir taxan därefter, barnomsorgskostnaderna och 13 procent! Då blir taxan därefter, men, som sagt, det är en kommunal diskussion.  (Från salen: summan!) Ja, den summan kan jag inte svara på i och med att jag inte vet exakt vad barnomsorgen kostar i Mariehamn just nu, men det är ca 10.000 euro per år och barn.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Lindqvist pratade om att det jag sade tidigare i mitt anförande inte riktigt stämmer utan att det här är närmare enhetstaxa. Då undrar jag: är det någonstans i lagtexten som vi har arbetat med som det står att det är en enhetstaxa eller har ltl Fredrik Lindqvist i betänkandet eller någonstans diskuterat om att han t.ex. inte vill ha en nedre inkomstgräns därför att han vill ha en enhetstaxa? Det skulle vara intressant att veta hur mycket närmare enhetstaxa det här är än tidigare! Ltl Fredrik Lindqvist pratade också om att det blir biligare att driva daghem om de har fyra hörn än 28 hörn och glaskupoler, men, ltl Fredrik Lindqvist, du får inte glömma bort driften! Vi vill ändå ha bra personaltäthet osv. för barnen. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Precis som de flesta frågor är även den här frågan subjektiv. Är det här ett steg mot enhetstaxa eller är det inte? Vi inom Frisinnad Samverkan anser att 200 euro, som är lägre än 250 euro, är något närmare en enhetstaxa ja. Jag har full respekt om ltl Göte Winé har en annan uppfattning, men så anser åtminstone vi. När det gäller detta med kapitalkostnader är vi inne på lite praktisk bokföring, men det är faktiskt så att åtminstone i Mariehamn tillämpar vi sedan 1999 affärsbokföring och då väger vi in kapitalkostnaderna i barnomsorgskostnader, skolkostnader osv. Det är sedan man beaktar avskrivningar och räntor när man s.a.s. beräknar: vad kostar barnomsorgen. Bygger man dyrare byggnad blir det mycket högre räntor och avskrivningar och då stiger kostnaderna för barnomsorgen. Det är ett faktum. Tack och lov har vi ett sådant system, för då lyfter man fram de faktiska kostnaderna för saker och ting.

 

Ltl Göte Winé, replik:

Fru talman!

När det gäller kostnaderna pratar ltl Fredrik Lindqvist om Mariehamn. Jag vet att vissa i barnomsorgen har betydligt sämre lokaler och vill därför satsa på driften, så det är att lite generalisera att börja titta över hur vissa har det osv. Fortfarande, ltl Fredrik Lindqvist, så tycker inte jag att det här är närmare en enhetstaxa, det är en lägre maximiavgift och det har vi diskuterat mycket förut.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Det vore dumt av mig att inte utnyttja min chans att få sista repliken! Men det blir en upprepning, det här är en subjektiv bedömning; inom Frisinnad Samverkan tycker vi att det här är ett steg mot enhetstaxa. Det är det som vi har kämpat för länge och kommer att kämpa för tills vi har nått målet, dvs. en fullständig enhetstaxa inom så mycket som möjligt av all offentlig avgiftsfinansiering. När det gäller de kommunala daghemsbyggnaderna i Mariehamn är det också en debatt som inte hör hemma i detta forum.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Det blir rätt intressant när ltl Fredrik Lindqvist på något vis försöker misstänkliggöra liberalerna för det ställningstagande vi har tagit i frågan när man då kommer ihåg att vårt ställningstagande är exakt detsamma som Frisinnad Samverkan har tagit! Så lite tror man på sin egen politik att när någon annan tycker likadant, så tycker man att det är på gränsen till dåligt! Vår centralstyrelse har behandlat den här frågan redan för länge sedan, vi har behandlat den i alla tänkbara organ och vi har kommit fram till att det här är vår ståndpunkt, vi har lagt fram alla motiv och alla argument för det också, så vi har behandlat frågan ytterst seriöst. Frisinnad Samverkan har till socialminister tillsatt den person vars åsikt avviker mest från den frisinnade i allmänhet – den ledamoten har lagt fram ett förslag som resten av Frisinnad Samverkan inte kan omfatta. Nu blir det kanske på det viset ändå att Frisinnad Samverkan har hanterat detta på ett sämre sätt än vi. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Motivet, ltl Mats Perämaa, motivet! Jag eftersträvar motivet till ett ställningstagande. Vi inom Frisinnad Samverkan har ändå ganska tydligt i dag fört fram vårt motiv till att stöda förslaget om 200 euro därför att det är närmare enhetstaxan. Det som jag i mitt anförande ifrågasatte lite var att ledande liberaler som ltl Mats Perämaa och en kollega inte riktigt kan stå upp för ideologin bakom 200 euro. Andra ledamöter inom liberalerna, som jag har nämnt, så har gjort det, mycket hedersamt. Men varför kan inte ltl Mats Perämaa säga vad motivet är till att stöda 200 euro. Ltl Mats Perämaa behöver inte göra det, men varför går han in på oväsentligheter som att Frisinnad Samverkan inte är överens och kommunernas ekonomi kommer att gå åt skogen, fast det inte är sant! TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Vi har i flera sammanhang lagt fram våra argument. Det har olika personer gjort. Inte tror jag att ltl Peter Grönlund för Frisinnad Samverkans del har sagt exakt samma saker som ltl Fredrik Lindqvist nu säger. Skall vi tolka det som att Frisinnad Samverkan i sin helhet nu inte står bakom det här? Nej, så är det inte, utan vi delar upp ansvarsområden, delar upp arbetsfälten och argumenten och de läggs fram av olika personer och det bildar en helhet. Så är det ju. Ett parti består av flera personer. Alla de argument som har framförts här omfattar också jag. Jag har diskuterat och debatterat om de här sakerna i radion, i insändare, så jag tror att våra argument är klara. Vi vill utgå från: vad kan en småbarnsfamilj betala, inte utifrån den kommunala ekonomin. Vi tycker inte att någon skall behöva betala mera än 200 euro för ett barn.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Ltl Mats Perämaa, kan vi inte då vara ganska glada över att det kanske finns en majoritet för vårt förslag om 200 euro och lyfta fram vinnarna, enligt vår uppfattning – alla har inte den uppfattningen – är barnfamiljerna nu vinnarna. Kan vi inte då resonera och föra retoriken kring barnfamiljerna? Det är inte det som ltl Mats Perämaa tycker att är det relevanta och det tycker jag är lite skrämmande: att som lagtingsman och gruppledare för det största oppositionspartiet inte lyfta fram barnfamiljerna i första rummet, utan det är detaljerna. Det är det som jag tyckte var lite synd, ltl Mats Perämaa!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Lindqvist är glad, ideologiskt, för att det här skulle vara ett steg mot en enhetstaxa. Jag vet inte hur låg den enhetstaxan slutligt skall bli och det skulle vara intressant att höra vad Frisinnad Samverkans lagtingsgrupp har tänkt sig att den så småningom skall bli. Så undrar jag om man överhuvudtaget har funderat på nativiteten i förhållande till en enhetstaxa? Här har framkommit i ett replikskifte att av mariehamnarna som har 200 euro i dag i sin barnomsorg så är det 40 procent som betalar det och om man har en familj med två eller tre och skall betala 200 euro per barn, så har ni funderat på vad denna 200 euro kommer att göra för nativiteten eftersom syskonrabatten antagligen kommer att försvinna? TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Vi är på gränsen nu att hela tiden tangera kommunalpolitik, men vi försöker väl hålla oss till det på lagstiftningsnivå så gott det går i alla fall. Visst har vi funderat på detaljerna. Jag skall ärligt säga, att det är inte jag inom Frisinnad Samverkan som är den bästa på socialfrågorna, utan vi har andra fs-are som är väldigt duktiga och mer insatta, men så mycket vet jag att dessa aspekter har diskuterats. Jag tror inte att vi kommer att hamna i ett sådant läge där vi fastställer enhetstaxor som påverkar den här biten på ett negativt sätt, det vore mig ganska främmande.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Men jag har inte fått något svar på vad som kommer att hända med nativiteten. Inte för att jag vet det, men det vi vet i dag är att barnafödandet minskar på Åland och att barnen blir färre. Skall man då börja ta ut 200 euro per barn från familjer, eftersom ensamstående knappast kommer upp riktigt i så högt, men familjerna kommer antagligen nästan allihop upp till en taxa på 200 euro, vilket kommer att betyda en höjning för flera familjer. Har man då funderat på vad som händer med nativiteten? Vi behöver bli flera här.

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Som jag sade är jag övertygad om att vi lär inte få en sådan situation att barnafödandet kommer att i betydande grad styras av barnomsorgsavgifterna. Det känns nog väldigt främmande. Om vi någon gång, vilket vi inom FS hoppas, når en majoritet för att vi skall ha enhetstaxor – vi är långt därifrån ännu – så är det en diskussion som skall föras då vilken nivå vi lägger det på, var lägger vi avgiftsfinansieringen, var lägger vi totalkostnadstaket på barnomsorgen. Som jag sade, inom Mariehamn finns det otroligt mycket att göra på bruttokostnaderna för barnomsorgen. Vi stimulerar inom barnomsorgen i Mariehamn i dag väldigt många andra än barnen också som man kan ifrågasätta.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Ltl Fredrik Lindqvist ifrågasätter liberalernas inställning i detta ärende och ifrågasätter våra motiv. Nog är det väl FS:s motiv som skall ifrågasättas när ansvariga Lindeman har lagt fram förslaget men inte fått sin grupp med sig och då kommer liberalerna och räddar dem, men ändå ifrågasätter ltl Fredrik Lindqvist våra motiv. Ltl Fredrik Lindqvist talar om ideologi. Nog borde ni väl själva ha fått ideologin i skick innan ni gick ut med framställningen! När man hör på ltl Fredrik Lindqvist får man tanken att ni kanske räknar med att liberalerna kommer att rädda er från lagtingsgruppens sida, så därför tycker jag att det är väldigt konstigt att han här ifrågasätter våra motiv!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Ärendet är bordlagt just med anledning av att socialministern inte är närvarande i dag och kanske hon själv får svara på de här frågorna. Jag misstänker att det blir fortsatt debatt även då. Men så mycket kan jag säga att socialminister Lindeman är nog också en stor vän av enhetstaxa. Liberalerna har inte så väldigt mycket regeringserfarenhet, men så mycket borde ni väl ändå ha att ni vet att ett regerande innehåller mycket kompromissande! Intressant är också att en så erfaren politiker som ltl Raija-Liisa Eklöw också lyfter fram det här som den springande punkten och inte barnomsorgen, barnfamiljerna eller kommunerna, utan det är det här som är den springande punkten också för ltl Raija-Liisa Eklöw, det tycker jag är lite märkligt!

 

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik:

Fru talman!

Det är inte alls märkligt därför att som ltl Mats Perämaa redan sade har vi många som kan dessa ärenden. Jag har inte varit med i behandlingen. Skulle vi göra som vissa andra grupper, att alla uttalar sig skulle det bli väldigt långa debatter. Jag kan inte förstå att det längre kan råda någon osäkerhet om vilka våra motiv är att föreslå den sänkta maxtaxan, särskilt när det går ihop med Frisinnad Samverkans tankar. Nu ifrågasätter ltl Fredrik Lindqvist oss andra; jag tycker faktiskt att ni skall ifrågasätta er själva!

 

Ltl Fredrik Lindqvist, replik:

Fru talman!

Vi ifrågasätter inte oss själva mer än det behövs! Vår strävan mot enhetstaxa är någonting som vi har arbetat väldigt länge för inom Frisinnad Samverkan och nu är vi väldigt glada att det har lagts ett förslag som går mot enhetstaxan och vi är naturligtvis med och stöder det. Vi ser inga problem i det. Ltl Raija-Liisa Eklöw ser tydligen problem med att Frisinnad Samverkan stöder förslaget, och det tycker jag är märkligt. Om liberalerna lägger ett förslag måste syftet vara att få igenom det! Annars kan man börja misstänka att det har funnits andra motiv bakom det. Nu har ni lagt ett förslag och ni får stöd för det, vad är bättre än det, ltl Raija-Liisa Eklöw!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Christian Beijar

Fru talman!

Debatten har pågått ganska länge och det är alltid så när man kommer in i senare att det kan bli upprepningar, men upprepningarna är till för att verkligen få säga vad socialdemokraterna anser i den här frågan. Vi är av en helt annan åsikt än ltl Fredrik Lindqvist att vinnarna av förslaget skulle vara barnfamiljerna, utan det är snarare tvärtom. Vinnarna i det här förslaget som rör 200 euro som maxtax är de högavlönade.

 

Socialdemokraterna vill å det bestämdaste ta avstånd från en socialpolitik som innebär att barnomsorgsavgifterna sänks rejält för höginkomstagare och höjs för medelklassen och ensamstående. Det har debatten i dag visat på.

 

Social- och miljöutskottets majoritetsförslag, som innebär att den maximala taxan för dagisavgiften skall var 200 euro i stället för landskapsregeringens förslag om en maxtaxa om 250 euro, kommer otvetydigt att innebära att de flesta medelinkomsttagare och ensamstående kommer att får höjda avgifter i jämförelse med tidigare.  Det är en politik som vi socialdemokrater inte kan acceptera och därför stöder vi förslaget på en maxtaxa om 250 euro per månad som också är landskapsregeringens förslag.

 

Förslaget från majoriteten i social- och miljöutkottet med en maxtaxa om 200 euro, som stöds av liberalerna och Frisinnad Samverkan, innebär att de flesta kommuner måste sänka sina barnomsorgsavgifter för de högavlönade, då det tidigare inte funnits något stipulerat maxtak utan kommunerna har själva fått bestämma maximiavgiften. Det innebär självfallet att för att få den kommunla barnomsorgssekonomin att gå ihop måste dagisavgifterna höjas för medelklasssen och ensamstående för att kompensera sänkningen av dagisavgifterna för de högavlönade.  Detta har redan på olika sätt bekräftats i dagspressen av allmänhet, tjänstemän och beslutsfattare i kommunerna. 

 

Att Frisinnad Samverkan stöder förslaget förvånar inte med tanke på deras barnomsorgsavgiftspolitik som främst går ut på att stöda de högavlönade och det här förslaget innebär sänkta avgifter för just den gruppen. De ekonomiskt högavlönade får sänkt avgift och de övriga, bl.a. medelinkomsttagare och många ensamstående får höjd avgift, förutom de allra ekonomiskt svaga som får avgiftsfri barnomsorg.

 

Fru talman!

Det som verkligen förvånar – och jag har inte heller under den här diskussionen fått någon annan bekräftelse - är liberalernas agerande. Att oppositionspolitiken är så mycket värd att man helt medvetet, klart och öppet vill försämra de ekonomiska villkoren för just de befolkningsgrupper som man säger sig värna om, det är inte bara förvånande utan beklämmande och visar på den oärliga liberala politiken som missgynnar medelklassen och de ensamstående! Det är inte bara i skrift utan också i konkret handling som liberalerna  genom att stöda maxtaket om 200 euro, som innebär förhöjningar av dagisavgiften för de grupper man sägs företräda, klart och tydligt  anger sin politiska linje att idka en oppositionspolitik som drabbar medel- och låginkomsttagares familjeekonomi, med ökad ekonomisk press som följd.

 

Liberalerna, som i allmänhet brukar hävda den kommunala självbestämmanderätten och kommunernas inflytande, nonchalerar helt kommunförbundets enhälliga utlåtande i samband med yttrandet över förslaget om ändrade barnomsorgavgifter när lagen bereddes där man bl.a. konstaterade: ”En maxtaxa innebär stora ingrepp i det kommunala självstyret och negativa ekonomiska konsekvenser för kommunerna . Om maxtaxan införs innebär det ännu en reform som inte är fullt finansierad.” Nu är liberalernas och de frisinnades förslag en låg maxtaxa vilket innebär ytterligare ökad press på den kommunala ekonomin och drabbar ekonomiskt ansträngda kommuner hårt, framförallt skärgårdskommunerna och deras barnfamiljer. Man kan heller inte spela hasardspel med landskapsbidrag och tro att en dålig barnomsorgsavgiftslagstiftning automatiskt skall kompenseras genom ökade landskapsandelar. Det är en bluffpolitik som liberalerna sysslar med som de kommer att ha svårt att försvara.

 

Socialdemokraterna tar avstånd från en politik som innebär att dagisavgifterna höjs för medelklassen och ensamstående och sänks för de högavlönade och kommer därför  i den fortsatta behandlingen att föreslå ett maxtak om 250 euro i enlighet med landskapsregeringens förslag.

 

Slutligen, fru talman, stöder jag förslaget om bordläggning av ärendet till den 27 mars.

 

TALMANNEN: Under diskussionen har ltl Veronica Thörnroos, understödd av ltl Christian Beijar, föreslagit att ärendet skall bordläggas till plenum den 27.3. Bordläggning kommer därför att ske. Önskar någon uttala sig om bordläggningstiden? Ärendet kommer därför att bordläggas till plenum den 27 mars.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar lägger ut dimridåer. Jag vet inte hur många gånger jag har upprepat det här nu. Men när staden hade en maximiavgift på 220 euro betalade 40 procent av stadens barnfamiljer maxtaxa. När man nu har ändrat den till 200 euro betalar 50 procent av stadens barnfamiljer maxtaxa. Det stämmer alltså inte att det är höginkomsttagare som har betalat maximiavgift. Jag som sjuksköterska har, som jag också har sagt, alltid betalat maximiavgift för mina barn i både barnomsorg och i fritidsverksamhet. Att påstå någonting sådant är att sprida ut dimridåer. Sänker man maxtaxan skall detta finansieras. Det skall också den avgiftsfrihet som vi nu inför och som liberalerna stöder. Den skall också finansieras. Det är inte bara sänkningen som vi behöver finansiera.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Om jag uppfattade ltl Katrin Sjögren rätt säger hon att trots att man har olika maxtaxor betalar en stor andel av stadens barnfamiljer trots allt den maxtaxa som finns för dagen, om det är rätt uppfattat. Men då är det klart att om man ytterligare sänker den maxtaxan, så åtminstone i mitt teoretiska och praktiska resonemang måste det innebära att alltfler procentuellt måste betala högre maxtaxa, och det är ju det som vi motsätter oss. Jag vill också till ltl Katrin Sjögren säga att det är kommunens sak att sätta de olika gränserna, men om det är så att man sänker taket för maxtaxa så för att få ekonomin att gå ihop måste alltflera betala betydligt mera och når då maxtaxan.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Kommunförbundet och kommundirektörerna är bekymrade över kommunernas ekonomi. Vi fick ett papper på våra bord inför budgetbehandlingen där ett önskemål från kommundirektörerna var att överta kapitalbeskattningen. Det är någonting som liberalerna har understött hela tiden och t.o.m lagt en lagmotion om. Vi anser att det är helt orimligt att kommunernas ekonomi skall stå och falla med om det är 200 eller 250 euro i maxtaxa. Täckningsprocenten är i medeltal 13 procent, alltså är 87 procent av dagisavgifterna skattesubventionerade. Socialdemokraterna innehar finansministerposten och har ett särskilt ansvar för kommunernas och barnfamiljernas ekonomi. Jag tycker att ltl Christian Beijar dessutom skäller under fel träd. Är det här så fruktansvärt viktigt, så tala med era regeringskumpaner, Frisinnad Samverkan!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller kommunernas ekonomi är det så att landskapsregeringen i samband med senaste budgeten gav ett extra finansieringsstöd till kommunerna. Nu håller man på med en utredning utgående från hur det kommande stödet till kommunerna i framtiden skall utformas. Alla dessa saker är naturligtvis i syfte att stärka den kommunala ekonomin överlag. Viktigt här är, och det har också framkommit hela tiden i diskussionen här, att när man kommer med förslag i den riktning som liberalerna alldeles uppenbart säger stå för så måste man också klart och tydligt säga: hur skall man då finansiera sänkningen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Socialdemokraterna vidhåller fortfarande att maxtaxan, som skulle ligga på 200 euro, bara kommer att gynna höginkomstttagare, trots att det är många som har vittnat här om i dag att så inte är fallet. Det är t.ex. i Mariehamn 40 procent av barnfamiljerna som betalar maxtaxa i dag, som ligger på 220 euro. Jag tycker också att det här visar från socialdemokraternas sida att man har ett litet förtroende för kommunernas förtroendevalda. Det är nämligen ett skräckscenario som man målar upp. Det är ingen som har sagt att man skall rucka på små barngrupper, många vuxna i barngrupperna, utan det gäller att prioritera i kommunerna, t.ex. i Mariehamn, skulle gratisbussen, som i dag kostar 500.000 euro, räcka till att finansiera detta med 200 euro i maxtaxa i säkert 12 år! Det gäller att prioritera och det är det som de förtroendevalda är till för.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller ltl Gun-Mari Lindholms påståenden om vi har litet förtroende för kommunerna är det snarare tvärtom, vi möjliggör ett bredare spann när det gäller att bestämma dagvårdsavgiften. Det är sedan upp till kommunen, vad kommunen själv besluter och då ger vi faktiskt ett starkt förtroende till kommunerna.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Som jag ser detta är det en väldigt viktig familjepolitisk reform som man genomför och som har en stor betydelse för många barnfamiljer. Det är många här i salen som är kommunpolitiker, det är upp till oss att se till att vi kan hålla den goda barnomsorg som vi har i alla de åländska kommunerna, med, som jag sade, små barngrupper, många vuxna. Det skall vi fortsätta att ha. Men det är upp till oss och alla andra som är förtroendevalda i kommunerna att se till att vi håller det, att vi prioriterar barnomsorgen. Det är det vi skall göra också i fortsättningen. Jag tycker att man går händelserna i förväg när man målar upp detta skräckscenario. Det är ingen som har sett att det kommer att bli på det sättet – det gäller att prioritera!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller en familjepolitisk reform och barndagvården tror jag att vi alla är överens om att barndagvården är ett prioriterat område, vi har konstaterat att vi har en bättre barndagvård än runt omkring oss, just på grund av att de politiska beslutsfattarna har prioriterat barndagvården. Skillnaden mellan socialdemokraterna och flera andra här i salen är att finansieringen av barnomsorgen, som den i dag är upplagd, kan inte åläggas att till stora delar ske genom höjda avgifter för ensamstående och medelinkomsttagare. Det är där som den fördelningspolitiska aspekten kommer in.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Min replik gäller finansieringen. Ltl Christian Beijar efterlyser gång på gång att vi har dåligt finaniserat här. Det finns också en annan dimension i ändringen av barnomsorgsavgifterna och det är att de som har en lägre inkomst än 1.200 euro är avgiftsbefriade. Hur avser socialdemokraterna att finansiera den biten, om man inte skall höja taxorna? Jag har frågat det förut men fick inte tillräckligt bra svar. Har ltl Christian Beijar ett bra svar på den frågan?

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag medger att där borde det ha funnits en konsekvensbedömning, men jag kan konstatera att oberoende hur man resonerar innebär det ändå trots allt en lägre kostnad totalt sett för att finansiera den än om man s.a.s. sänker taket från 250 till 200 euro.

 

Ltl Åke Mattsson, replik:

Fru talman!

Det oaktat har man inte brytt sig om att ta reda på detta närmare. Man skall ha kraftigt differentierade avgifter när det gäller barnomsorgen. Varför är det så viktigt att ta pengar av barnfamiljer med högre inkomst? Det är bara där man har differentierade avgifter.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Åke Mattsson kommer med en grov överdrift när han frågar varför man bara tar pengar från de högavlönade. Det stämmer inte all, utan det är det att vi får ett bredare spann. Samtliga, förutom de som förtjänar under 1.200 euro, måste naturligtvis ersätta för barnomsorgen. Vi vill vidga spannet så att det innebär att inte koncentrationen läggs på de ensamstående och medelinkomsttagarna utan att det också skall beakta höginkomsttagarna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Ltl Christian Beijar raljerar nästan över hur liberalerna vill utarma barnfamiljerna genom reformen att ha bara 200 euro som maxtaxa. Jag säger så här, att ingen vill försämra för någon egentligen och det behöver man inte heller göra; kommunerna har självbestämmanderätt. Inte vill jag heller som liberal att vi skall pungslå barnfamiljerna bara för att de råkar ha barn och har lite bättre inkomst. Jag säger precis som tidigare sades här, att varför skall man just ta från dem. Fördelningspolitiken sker via skattsedeln: man tar mera av dem som har bättre ställt. Då skulle man kunna säga så här: varför inte på stadsbussen, den har frikort för den som har under en viss gräns i inkomst och de andra får betala, det lutar åt att man börjar se på det. Det är i alla fall ett frivilligt åtagande av staden, det kan vara likadant på landsortsbussarna, att de som har för lite inkomst får åka gratis och resten betalar, och riktigt mycket, så kanske det är slutåkt precis!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson säger att ingen vill försämra för någon. Det vill inte heller socialdemokraterna. Det har framkommit i debatten redan i dag att 13 kommuner har haft ett maxtak över 250 euro. Nu vill liberalerna sänka maxtaxan till 200 och då vidhåller jag fortsättningsvis att då försämrar det naturligtvis - för att få ekonomin att gå ihop – ekonomin för ensamstående och medelklassen. Ltl Sune Mattsson säger att jag raljerar, men jag raljerar inte när jag påstår att det är medelklassen i

främsta hand som liberalerna säger sig företräda!

 

Ltl Sune Mattsson, replik:

Fru talman!

Liberalerna företräder alla för det första och för det andra vill i alla fall socialdemokraterna, när de pratar emot utskottets betänkande, åtminstone fösämra dem som har det bättre ställt eftersom de skall betala högre avgift. Som ett exempel: barnbidraget är lika för alla oberoende vad man förtjänar. Kanske vi måste gå in på det också eftersom vi har behörighet där och börja ge bättre åt dem som har sämre ställt. Det kanske är ett annat sätt!

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Ltl Sune Mattsson säger att vi vill försämra för höginkomsttagarna. Det är en omfördelning. Vi anser att om är det så, vilket vår uppfattning är, att höginkomsttagarna har råd med det här – det innebär ingen försämring när man har råd att betala en avgift.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Jag tycker att det brister i logiken hos ltl Christian Beijar när han säger att förslaget försämrar ekonomin för de ensamstående och de lägsta inkomsttagarna. Det gör det inte. Det som vi diskuterar är en lagframställning som sätter ramar för hur kommunerna kan lägga avgifter på dem som utnyttjar barnomsorgen. Vad vi gör är att vi, möjligen, ställer upp vissa svårigheter ekonomiskt för kommunerna, men liberalernas syn i det här sammanhanget är inte att om ekonomin i kommunerna är problematisk, att vi då skall ta ut det från barnfamiljerna genom avgifter.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller det senaste kan jag konstatera att kommunerna har utlåtit sig i frågan och sagt att en maxtaxa innebär stora ingrepp i den kommunala självstyrelsen och negativa ekonomiska konsekvenser för kommunerna. Om maxtaxan införs innebär det ännu en reform som inte är fullt finansierad. Detta har kommunerna uttalat sig om. Och det som vi fortfarande inte har fått svar på av liberalerna och vtm Viveka Eriksson är: Hur skall man finansiera detta?

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Liberalerna har vid flera tillfällen den senaste tiden fört fram ett förslag om att landskapet borde underlätta för kommunerna för att kommunerna skall klara av att sköta alla sina lagstadgade uppgifter som vi från lagtingets sida har lagt på dem, det är den ena uppgiften efter den andra, vilket gör att kommunerna har ekonomiska problem. Därför föreslår vi överföringar av kapitalskatten, som logiskt hör hemma i kommunerna, eftersom de är insamlade i kommunerna. Detta skulle ge handlingsutrymme för kommunerna att kunna sköta samhällsåtaganden, bl.a. i fortsättningen också ombesörja den kvalitativa barnomsorg som vi har i alla våra åländska kommuner utan att vi måste lägga det på barnfamiljernas axlar att betala via avgifter.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

När det gäller finansieringen är det väsentligt att man först har finansieringen klar innan man kommer med sådana här förslag!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm: Talman! Jag väntar med mitt anförande till efter bordläggningstiden den 27.3.

 

TALMANNEN: Därmed bordläggs ärendet till plenum den 27 mars.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 7:

 

Finansutskottets redogörelse om behandling av ärenden rörande landskapets tjänstekollektivavtal för år 2005. (FUR 1/2005-2006).

 

Enligt 36a § 4 mom. LO skall finansutskottet för varje år till lagtinget avge en skriftlig redogörelse beträffande handläggningen av ärenden rörande tjänstekollektivavtal. Först tillåts diskussion, därefter antecknar sig lagtinget redogörelsen till kännedom.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Finansutskottet skall avge redogörelse enligt lagtingsordningen över ärenden rörande tjänste- och arbetskollektivavtal som utskottet har behandlat.

 

Utskottet har godkänt ett ramavtal om anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän och de avtalsvillkor man uppnådde föranledde merutgifter. Man befarade i ett skede att merutgifterna skulle överstiga budgetmedlen för 2005, men tillgängliga bokslutsuppgifter för året visar att budgetmedlen för 2005 räckte till och blev över t.o.m. Landskapets totala budgeterade lönekostnader var 94 miljoner euro och det gick åt 91,6 miljoner euro. För resten av avtalsperioden beräknar man att budgetmedlen skall räcka enligt rambudget, dvs. för åren 2006-2007. Utskottet har också antecknat sig ett avtal till kännedom.

 

Med hänvisning till detta föreslår utskottet att lagtinget måtte anteckna sig redogörelsen till kännedom.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Lagtinget antecknar sig redogörelsen till kännedom. Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Ltl Fredrik Karlströms enkla fråga om trafikskyltning i Sviby-Möckelbykorsningen. (EF 9/2005-2006).

 

Svar på frågan skall avges inom tio dagar efter det landskapsregeringen mottagit frågan. Kan frågan inte besvaras skall landskapsregeringen meddela lagtinget om detta och om orsaken till att svar inte ges.

 

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående utredning om konsekvenserna av ett åländskt nej till Europeiska Unionens konstitutionella fördrag.  (HM nr 1/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående en utredning om åländskt EU-utträde. (HM nr 2/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående dokument rörande Ålands folkrättsliga särställning. (HM nr 3/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående utredning om övertagande av lagstiftningsbehörighet gällande fastighetsbildning och -registrering. (HM nr 4/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående initiativ till grundande av Förenta Demilitariserade Nationerna. (HM nr 5/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående landskapsregeringens principer för beviljande av allmänna medel.  (HM nr 6/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående tonnagebeskattning för den åländska rederinäringen. (HM nr 7/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående stöd till pilotprojekt för kommunalt samgående. (HM nr 8/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående förbränning av avfall på Åland. (HM nr 9/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående ändring av ersättarsystemet i lagtinget.  (HM nr 10/2005-2006).

 

Ltl Roger Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående ordningslag. (HM 11/2005-2006).

 

Ltl Roger Erikssons m.fl. hemställningsmotion  angående handbok för sociala rättigheter. (HM 12/2005-2006).

 

Ltl Sune Mattsson m.fl. hemställningsmotion angående anläggande och återställande av våtmarker. (HM 13/2005-2006).

 

Ltl Mats Perämaas m.fl. hemställningsmotion om att ersätta M/S Grisslan med M/S Ejdern vintertid. (HM nr 14/2005-2006).

 

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. hemställningsmotion om åländsk ekologisk mjölk. (HM nr 15/2005-2006).

 

Ltl Mats Perämaas m.fl. hemställningsmotion angående biografverksamhet på Åland. (HM nr 16/2005-2006).

 

Ltl Raija-Liisa Eklöws m.fl. hemställningsmotion angående fastigheten Lotsstationen i Långnäs, Lumparland.  (HM nr 17/2005-2006).

 

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. hemställningsmotion angående modern personalpolitik. (HM nr 18/2005-2006).

 

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. hemställningsmotion angående kurser i miljövänlig bilkörning. (HM nr 19/2005-2006).

 

Ltl Raija-Liisa Eklöws m.fl. hemställningsmotion angående program för förebyggande hälsovård. (HM nr 20/2005-2006).

 

Ltl Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion angående hembygdsrätten för studerande. (HM 21/2005-2006).

 

Ltl Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion om handikappkonsekvensbedömning. (HM 22/2005-2006).

 

Ltl Gun-Mari Lindholms hemställningsmotion om inköp av punktskriftsmaskin. (HM 23/2005-2006).

 

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion angående skottpeng på säl. (HM nr 24/2005-2006).

 

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion angående hembygdsrätt för andra än finska medborgare.  (HM nr 25/2005-2006).

 

Ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion angående ändrad princip för körkortsålder.  (HM nr 26/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om begränsningar i bilars belysning. (HM 27/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om införandet av namngivna trafikplatser. (HM 28/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om elektronisk arkivering. (HM 29/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om kvalitetsledningssystem för landskapsförvaltningen. (HM 30/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om ökat samarbete med Sverige inom tredje sektorn. (HM 31/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om informationskampanj om det åländska samhället i Sverige. (HM 32/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om landskod för biltrafik. (HM 33/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om näringsstöd för butiksinredning. (HM 34/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om återuppbyggnad av Skarpans. (HM 35/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion om förprojektering av ny elkabel till Finland. (HM 36/2005-2006).

 

Ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående rökfritt i landskapets offentliga lokaler.  (HM nr 37/2005-2006).

 

Ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående landskapet som huvudman för ungdomsmissbruk. (HM nr 38/2005-2006).

 

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. hemställningsmotion  angående saluhall i Mariehamn. (HM nr 39/2005-2006).

 

Ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående nya utrymmen för polisen. (HM nr 40/2005-2006).

 

Ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående lagstiftning om användning av cykelhjälm. (HM nr 41/2005-2006).

 

Vtm Viveka Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående gymnasieutbildning för studerande med särskilda behov. (HM nr 42/2005-2006).

 

Vtm Viveka Eriksson  m.fl. hemställningsmotion angående avfallshantering. (HM nr 43/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående skador förorsakade av gråsäl. (HM nr 44/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklund m.fl. hemställningsmotion angående åtgärder för att trygga och förbättra patientsäkerheten. (HM nr 45/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående utredning om förutsättning för etanolframställning på Åland.  (HM nr 46/2005-2006).

 

Ltl Anders Eriksson m.fl. hemställningsmotion angående utredning om åländska ungdomars möjlighet att få arbete på Åland efter avslutade studier.  (HM nr 47/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående utvärdering av Högskolan på Åland innan en sammanslagen gymnasieskola genomförs. (HM nr 48/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående argument för fortsatt vårjakt. (HM nr 49/2005-2006).

 

Ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion angående åtgärder för att främja en regionalt spridd bosättning. (HM nr 50/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående förbud mot tobaksrökning på restauranger och matställen. (HM nr 51/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående redogörelse över projekteringskostnader.  (HM nr 52/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons hemställningsmotion angående ringväg Geta-Hammarland. (HM nr 53/2005-2006).

 

Ltl Anders Erikssons m.fl. hemställningsmotion angående diversifierade hamnavgifter. (HM nr 54/2005-2006).

 

Ltl Danne Sundmans hemställningsmotion angående förlustgaranti för cykelfärjor.   (HM nr 55/2005-2006)

 

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. hemställningsmotion angående sexualundervisning i grundskolan och på gymnasialstadiet. (HM nr 56/2005-2006).

 

Ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion angående säkerheten vid domstolar i landskapet Åland. (HM nr 57/2005-2006).

 

 

Lagtingets nästa plenum är  inkommande måndag den 20 mars kl. 13.00. Plenum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.16.14).

 

 

Originalfil