Plenum den 15 november 2006 kl 13.00

PLENUM den 15 november 2006 kl. 13.00.  

TALMANNEN:

Plenum börjar. Upprop.

Samtliga lagtingsledamöter närvarande.

 

Herr landshövdingen:

Värderade fru talman!

Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om godkännande av avtalet med Kanada för att undvika dubbelbeskattning och förhindrande av kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst och dels republikens presidents framställning om godkännande av den internationella konventionen mot dopning.

 

TALMANNEN: Ärendet kommer att behandlas i föreskriven ordning.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 1:

 

Lagutskottets betänkande nr 15/2005-2006 om ändring av viss trafiklagstiftning i landskapet Åland. (FR 6/2005-2006 samt HM 8, 22, 60 och 75/2004-2005 och 41/2005-2006).

 

I tredje behandlingen har lagtinget att antingen anta lagförslagen sådana de godkändes i andra behandling eller att förkasta dem. Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet, därefter föreläggs de i framställningen ingående lagförslagen för antagande i tredje behandling, sedan de i betänkandet behandlade hemställningsmotionerna för enda behandling. Slutligen föreläggs motiveringarna för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om vägtrafik för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

 

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget.

 

Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs de i lagutskottets betänkande behandlade hemställningsmotionerna 8, 22, 60 och 75/2004-2005 samt hemställningsmotion 41/2005-2006 för beslut i enda behandling.

 

Först föreläggs det i betänkandet ingående klämförslaget. Klämmen är godkänd. Hemställningsmotionernas enda behandling är därmed avslutad.

 

Föreläggs slutligen betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion. Ingen diskussion.

Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för tredje behandling ärende nr 2:

 

Lagutskottets betänkande nr 16/2005-2006 angående ändring av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon. (FR 7/2005-2006).

 

I tredje behandling har lagtinget att antingen anta lagförslaget sådant det godkänts vid andra behandling eller att förkasta förslaget. Först tillåts diskussion och därefter föreläggs lag­förslaget för antagande. Diskussion. Ingen diskussion.

 

Föreläggs lagförslaget för antagande i tredje behandling. Begärs ordet? Lag­tinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

 

Föreläggs betänkandets motivering för enda be­handling. Diskussion. Ingen diskussion. Motiveringen godkänd i enda behandling.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för första behandling ärende nr 3:

 

Lagutskottets betänkande nr 1/2006-2007 angående utvidgad kommunal rösträtt och valbarhet för personer utan hembygdsrätt. (FR 20/2005-2006 och LM nr 2/2004-2005).

 

Först tillåts allmän diskussion. Efter avslutad diskussion kan enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Diskussion.

 

Ltl Roger Eriksson:

Fru talman!

Vi har nu på vårt bord lagutskottets betänkande nr 1/2006-2007 angående utvidgad kommunal rösträtt och valbarhet för personer utan hembygdsrätt. Jag kan inledningsvis säga att lagutskottet har varit enigt i sitt betänkande. Vi har omfattat utvidgningen av den kommunala rösträtten.

 

Jag kan också i detta skede nämna att liberalerna hade en motion i samma sak. Vi gick då lite längre i vår motion, men vi har konstaterat att riktningen är densamma och vi ställer oss bakom landskapsregeringens förslag. Skillnaden var att rösträtten skulle inträda vid årsskiftet i stället för att som nu i framställningen: ett år före valdagen. Den faktiska skillnaden är egentligen bara två månader, men, som sagt, riktningen är den rätta.

 

Som det är i dagsläget kan det ta upp ända till fyra år innan en inflyttad erhåller rösträtt och det här är inte exempel på modern lagstiftning och de demokratiska värden vi säger oss leva för. Alla vet vi att landskapsregeringen också försöker få folk att flytta hit, vi skall få mera människor att bo på Åland och även också att delta aktivt i samhällsbyggandet, dvs. i politiken. Som jag och övriga ser det är det inte försvarbart ur demokratisk synpunkt med en ”karenstid” på flera år; det kan också leda till ökad alienation, dvs. utanförskap, om vi tänker på de nya ålänningar som flyttar hit och väljer att bo och arbeta här.

 

Lite personligt tycker jag också att rösträtten i kommunala val och valbarheten bör införas så snabbt som möjligt. Är man skyldig att betala skatt behöver man också ha rättigheten att påverka samhället som man bor i.

 

En sak som också är bra i framställningen, också helt i enlighet med vad liberalerna motionerade om, är att det inte enbart berör EU-medborgare utan även alla människor från hela jordens alla hörn som väljer att flytta hit.

 

Man kan också läsa ur betänkandet att vi har gjort en jämförelse med olika länder, även med Färöarna och Grönland, där det framkommer att det är andra regler som gäller för deras kommunalval. Man bör kanske hålla i minnet att dessa områden inte är med i EU.

 

Men, som sagt, vi tycker att det är en bra lagstiftning, att det går åt rätt håll och vi föreslår att lagtinget antar förslaget och påpekar också att det är ganska viktigt att få det i kraft så fort som möjligt när vi tänker på att vi har ett val hösten 2007.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

I den obundna gruppen har vi haft mycket diskussion om denna fråga och personligen har jag beslutat mig för att efter lite betänkligheter stöda principen, mest utgående från det argumentet att om man verkar och bor i ett samhälle och betalar skatt osv. bör man också få vara delaktig i beslutsfattandet. Ett förtydligande skulle jag vilja ha av lagutskottets ordförande. Det är så att våra kommuner uteslutande fungerar på svenska språket enligt lag och då är frågan: Borde man inte ställa språkkrav, att detta är okej förutsatt att man kan svenska, så att man dels kan ta del av vad de uppställda kandidaterna säger, men också om man själv ställer upp kan man inte ta del av något om man inte själv kan svenska och därför kanske det borde vara ett krav. Står detta i betänkandet har jag i så fall missat det, men hur har lagutskottet diskuterat?

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman! I landskapsregeringens framställning fanns det inte några språkkrav. I utskottsbehandlingen har vi inte diskuterat den dimensionen, men det följer väl också av sakens natur att för att kunna delta i val och diskutera politik så bör man kanske kunna svenska här på Åland. Det är min snabba kommentar till detta.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det var en spontan grej från min sida. Vi berörde det i något sammanhang i diskussioner som vi hade inom partiet, men jag kunde begära om ytterligare ett förtydligande av lagutskottets ordförande, att är det i så fall okej, beroende lite på vad de andra ledamöterna kanske tycker under debatten här att man skulle ta framställningen till stora utskottet möjligtvis för att titta på just den här frågan. Man kan annars ställa någon inför en sådan situation att man har rätt att ställa upp i val osv., men man kan inte språket och det skulle vara olyckligt, så kanske man från början skulle ha det här kravet i lagstiftningen. Har lagutskottets ordförande någon prestige i den frågan?

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag tror inte att en sådan skrivning i lagen skulle befrämja folkets deltagande i det politiska livet på Åland. Om lagtinget anser att ärendet skall gå till stora utskottet, så må det väl vara så, men själv anser jag nog att om man ställer språkkrav på rösträtt och valbarhet, så kanske man också motverkar själva syftet med en sådan här lagstiftning, dvs. att få så många personer som möjligt delaktiga i samhällsbyggandet.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Ronald Boman, replik: Avstår.

 

Ltl Christian Beijar:

Fru talman!

Den socialdemokratiska lagtingsgruppen välkomnar förslaget om utvidgad kommunal rösträtt och valbarhet. Det är ett länge närt krav från vår sida och vi har jobbat i många år på att få kravet sänkt när det gäller att kunna utnyttja sin rösträtt. Det sammanhänger också naturligtvis med att våra kommunmedlemmar i ett så tidigt skede som möjligt skall ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i det politiska livet i respektive kommun. Det är en demokratisk rättighet och därför tycker vi att det är ett mycket bra förslag.

 

Fru talman! Ltl Danne Sundman kom in på språket. Jag upplever det i alla fall osannolikt att någon skulle ställa upp i val som inte skulle behärska svenska och därför tycker jag att den diskussionen är något överflödig.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

När det gäller min fundering om språkkrav och att det skulle vara överflödigt vet vi att vi i och med EU-medlemskapet har det kravet på oss att undantagen som vi har skall ske på icke-diskriminerande grund. Om du har bott på Åland i fem år så har du i princip samma rättigheter som en som har hembygdsrätt, förutom rösträtt i lagtingsval, du får idka näring och du får äga fast egendom osv. Där finns det då ett språkkrav för att inte motverka nationalitetsskyddet. När jag funderar på det är det kanske en ännu viktigare fråga när det gäller rösträtten eftersom de undantagen inte gäller valbarhet och rösträtt i lagtingsval, och det här är analogt med det, så det är kanske ännu viktigare. Eftersom det redan finns i s.a.s. betydligt mindre viktiga bestämmelser så borde det absolut finnas här.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman! Jag delar inte ltl Danne Sundmans synpunkter i den här frågan.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Vi bör också som lagstiftare vara ärliga och om man kopplar till diskussionen som har varit i Sverige om språkkrav har ett viktigt argument varit att man skall vara rak och ärlig  och förklara att skall man leva i det svenska samhället, vilket också gäller det åländska, så måste man kunna svenska; där har det varit krav på medborgarskap. Men skall man ta del av det kommunala beslutsfattandet, antingen som väljare eller som förtroendevald, så måste man, om vi skall vara ärliga, kunna svenska. Varför inte då vara rakryggade som lagstiftare och kanske ha det kravet med.

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Som jag sade i mitt anförande upplever jag att den situation som ltl Danne Sundman talar om är osannolik, dvs. att någon som inte har behjälpliga kunskaper i svenska skulle ställa upp i ett val.

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Jag fick delvis svar på min fråga av ltl Danne Sundman. Men på vilket sätt anser ltl Christian Beijar att det finns möjlighet för en inflyttad att på ett år lära sig så pass mycket svenska att han kan delta i ett allmänt val? Jag har inget emot att det ges möjligheter, men jag tror att i praktiken är det ganska omöjligt för en person som flyttar in hit, skall lära sig språket och ta del av hela förvaltningssystemet, att lära sig sådan svenska att han skulle kunna delta i ett allmänt val. På vilket sätt anser ltl Christian Beijar att det skulle kunna ske?

 

Ltl Christian Beijar, replik:

Fru talman!

Jag utgår från att det är en demokratisk rättighet att få delta i ett val och sedan när det gäller språkkunskaperna är det detaljer och det är individuellt och jag tycker inte det hör hemma att diskutera de enskildas möjligheter att lära sig ett språk under en kortare eller längre tid. Vi vet att i dag är det många som lär sig språk otroligt snabbt.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Som jag sade har jag ingenting emot det, men jag tror att när det gäller lagens syfte att så snart som möjligt kunna delta i de allmänna kommunalvalen blir det ett slag i luften, det kommer inte att ha den snabba effekt som många tror – det återstår att se.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm:

Talman!

Min första spontana reaktion var egentligen en negativ inställning till förslaget. I grunden bör man vara väldigt försiktig till förändringar av den här karaktären. Jag förstår att det är en vilja att modernisera samhället Åland som vi alla lever i. Det är ett sätt att ge en möjlighet för relativt nyinflyttade att påverka i kommunen vart pengarna tar vägen, alltså de pengar som man själv har bidragit med genom skatter.

 

I framställningens allmänna motivering har regeringen satt väldigt mycket fokus på att jämföra med hur det ser ut i Finland och i Sverige samt ute i Europa. Detta ser jag som ett försök att visa på att vi bör vara så likformiga som möjligt med grannländerna och Europa. Jag tycker att det inte riktigt hör hemma när det gäller den här lagstiftningen. Vi lever i ett unikt samhälle. Vi skall inte, i det här avseendet, titta hur man gör i Finland, i Sverige och i andra länder i Europa. Vi hör hemma bland autonomierna och det är där vi skall ha vår referens.

 

Jag förde den här diskussionen med mina kolleger i lagutskottet och också med de hörande som vi hade i utskottet, bl.a. med regeringsledamoten Britt Lundberg. Från regeringens sida hade man inte tänkt på det sättet, förstod jag, utan tanken var just att man ville vara väldigt likformig med Finland och Sverige. Jag förde ett resonemang just om autonomier och Ålands särställning och det har kommit in ett litet stycke i betänkandet, det kunde ha varit mycket längre, man kunde ha jämfört med andra länder och autonomier än Färöarna och Grönland. Här ser vi på vilket sätt danskar och också andra nordbor hanteras när det gäller kommunalval. På Färöarna kan vi notera att de som är ”utom-nordbor” inte har någon möjlighet att rösta i det samhället. Jag tycker att det är just där vi skall titta, vi behöver inte följa det, men det är just det som vi skall ha som vår referens, för det är det här som jag upplever många gånger att vi vill vara så väldigt lika alla andra, vi vill titta på alla andra stora länder hur man gör och så glömmer vi bort just det unika samhälle som vi lever i.

 

Därför, mina vänner, vill jag lyfta ett varningens finger för just kommande förändringar som jag ser att kan urholka självstyrelsen, just grunderna till det unika samhälle som vi lever i. Vad är nästa steg? Gäller det lagtingsvalet, gäller det hembygdsrätten, gäller det jordförvärvsfrågor, gäller det näringsrätten? Vi vet att man i regeringen i dag talar om jordförvärvslagen, hur skall vi göra det lättare för människor utan hembygdsrätt som vill komma och bosätta sig och snabbt bygga ett hus här på Åland? Det finns andra regelverk som gör det möjligt.

 

Men jag vill att vi skall tänka på det här ordentligt, vad det är vi vill. Vill vi förändra just grunden för vår autonomi?

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Ltl Gun-Mari Lindholm varnar för att vi skulle vara likformiga på Åland. För liberalernas del vill jag säga att med den här åtgärden vill vi visa att Åland är ett öppet samhälle, vi välkomnar nya ålänningar, vi är positivt inställda till nya ålänningar, vi vill ge nya ålänningar delaktighet i samhällslivet och –debatten och vi vill också ge nya ålänningar möjlighet att påverka sitt liv i det åländska samhället. Därför är det här en väldigt viktig reform.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det är just den här viljan att vara så väldigt likformiga och vilja vara så väldigt öppna inför de nya människor som kommer till Åland, det vill vi alla vara, men skall vi ändra på det som vi en gång har fått, den autonomi vi har. Där vill jag höja ett varningens finger. Det kanske inte är så att det är bara en början, men vi ser också de signaler som kommer från regeringens sida att man vill gå ytterligare flera steg framåt, och det vill inte jag vara med om i alla fall. Motiveringen och analysen som man har gjort har jag s.a.s. köpt, men jag kommer inte att vara med om att vi börjar urholka självstyrelsen ännu mera.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Än en gång. Jag motsätter mig att vi är likformiga. Vi har en öppenhet mot de nya ålänningarna som bosätter sig i våra åländska kommuner och vi anser från liberalernas sida att det är var och en enskild ålännings och medborgares rätt och möjlighet att också i det kommunala livet delta aktivt i samhällsdebatten och därför är det väldigt viktigt att man öppnar upp denna möjlighet. Tyvärr tycker vi för liberalernas del att vi skulle ha gått ännu längre faktiskt, vi tycker att man kunde ha haft en kortare tidsmarginal, men vi har ändå ställt oss bakom det för det är ändå ett steg i rätt riktning.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Vi kan bara konstatera att vi ser på det här på olika sätt. För mig är det viktigt att vi värnar om självstyrelsen och det är viktigt att vi värnar om det som är det unika. Det ser vi också i den lilla jämförelse som vi har i utskottets betänkande, att det system som vi har haft tidigare inte är unikt, men jag vet att det finns många i den här salen och också ute i samhället som vill vara mera lika med Finland, Sverige och övriga Europa; då glömmer vi bort just den unika karaktär som vi har på Åland och den vill jag värna om. Jag tycker att man från regeringens sida borde ha haft en ännu mer utvecklad jämförande studie mellan autonomier, för då hade vi sett att vi är inte så väldigt stränga som vi tror att vi är mot nyinflyttade.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Jag tycker att regeringens ambition i den här framställningen har varit att hitta just en egen åländsk modell, för den inte lika, den följer inte systemet i Sverige och inte heller systemet i Finland, utan det här är en egen modell. Så likformiga är vi faktiskt inte och jag har också sett framställningen som ett sätt att hitta en bra balans mellan den unika självstyrelse som vi har och det faktum att Åland är en del av en Europeiska unionen och ett samhälle som också skall kunna ta emot nya medborgare och ge dem demokratiska rättigheter.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det jag saknar från regeringens sida är just en komparativ studie vad gäller autonomier. Det skulle ha varit väldigt bra. Jag tror att det skulle ha varit nyttigt för väldigt många att kunna ta del av hur det är i andra autonomier så att vi på Åland kunde ha sett att vi inte är så väldigt annorlunda sett ur ett autonomiperspektiv. Det har man inte gjort och det saknar jag; vi har försökt komma till det i utskottet, men det var inte så väldigt lätt. Jämförelsen mellan Grönland och Färöarna blev det facto det enda som vi kunde prestera tillsammans.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Om jag förstår ltl Gun-Mari Lindholm rätt så säger hon att genom att titta på Färöarna och göra som dem så skulle vi inte föreslå att man skulle få rösträtt så här snabbt. Det tolkar jag som att ltl Gun-Mari Lindholm inte vill att nya medborgare skall få demokratiska rättigheter, i alla fall inte på en sådan här tid, utan man vill vänta mycket, mycket längre innan man kan få ge våra kommunmedborgare, även om de kommer från andra länder, möjlighet att delta i det kommunala beslutsfattandet.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Kanske inte ledamoten Camilla Gunell hörde min inledning där jag sade att jag har varit väldigt försiktigt inställd till detta men jag har s.a.s. köpt det. Jag har varit med om att omfatta lagutskottets betänkande. Men det viktiga är just att man tittar på andra, hur har man gjort i autonomiperspektiv, inte när det gäller andra stora länder. Jag tycker inte att vi hör hemma i den jämförelsen. Jag tror att det skulle vara viktigt för alla att ha den här jämförelsen och det saknar jag här just med tanke på ytterligare uppluckringar som jag kan tänka mig att man kommer med från regeringens sida, men jag hoppas att jag har fel där.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

Jag har lite svårt att förstå ltl Gun-Mari Lindholms inställning i denna fråga. I socialdemokraterna ser vi det som en demokratisk rättighet, inte som en skyldighet och inte tror vi heller att alla inflyttade kommer att rusa till valurnorna, utan det är en möjlighet om man är intresserad att kunna nyttja sina demokratiska rättigheter i det nya samhället. Från vår sida har vi inte någon ambition att skilja de människor som flyttar hit, lever, bor och arbetar här från några som är riktiga ålänningarna. Vi är alla ålänningar som lever och bor här.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tycker inte alls att det är svårt att förstå att socialdemokratiska Sjöblom och jag tycker olika, eftersom obundna har värnat och kommer antagligen i fortsättningen också att värna om självstyrelsen – socialdemokraterna är inte riktigt kända för det. Det är inte alls svårt att förstå att vi tycker olika! Det är bara bra att vi får klart för oss var de olika partierna står.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman!

För min del har jag nog svårt att förstå hur den kommunala rösträtten för inflyttade skulle urholka självstyrelsen. Det är för mig alldeles obegripligt. Jag tror att det snarare är en tillgång för självstyrelsen.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Jag tänker på en eventuell fortsättning och det skulle ha varit bra om vi hade haft en komparativ studie; då skulle vi ha sett hur vi står i förhållande till andra autonomier när det gäller just den här typen av frågor, just för fortsatt urholkning, inte bara vad gäller den här frågan utan också fortsättningen: vad gäller hembygdsrätt, jordförvärvsfrågor och näringsrätt. Det här kunde ha legat som grund för att ledamöterna här i salen kunde ha jämfört och haft det i åtanke vid eventuella fortsatta ”tänk”.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Katrin Sjögren:

Fru talman!

Från liberalernas sida anser vi att utvidgad rösträtt och valbarhet i kommunala val är självstyrelseprogressivt. Den här lagframställningen är självstyrelseprogressiv. Det stärker autonomin. Det stärker demokrati på Åland att flera kan delta i val och delta i samhällsbygget. Liberalerna har tydligen totalt divergerande åsikter jämfört med de obundna. Vi anser att den här moderniseringen och harmoniseringen av lagstiftningen följer en finländsk, en svensk, en nordisk demokratitradition.

 

För övrigt anser liberalerna att det gäller för de politiska partierna att anpassa sig till verkligheten, att marknadsföra sig; i  Finland, i Sverige och i övriga Norden är man tvungen att prestera t.ex. valmaterial på olika språk. Det kanske också är en fråga för lagtinget att se hur vi skall se på integrering och hur vi skall få med dem som flyttar in till Åland samt också se på det ur ett kommunalt perspektiv. Hur integrerar vi de nyinflyttade till Åland?

 

Det är också att driva den här frågan nästan in absurdum. Skall man ställa upp i lagtingsval krävs det att man har hembygdsrätt och skulle man ställa upp i ett lagtingsval och inte behärska svenska så sköter nog det sig självt, det finns en självsanering där. Jag tror att man skulle ha väldigt små möjligheter att bli invald om man inte kan förmedla sina budskap på svenska.

 

Fru talman!

Från liberalernas sida kan vi konstatera att utvidgad rösträtt och valbarhet i kommunalval är ett steg i rätt riktning för att göra Åland något mera jämlikt, något mera demokratiskt. Vår lagstiftning har moderniserats att bli mer i takt med tiden. Det ligger i hela lagtingets intresse att underlätta för folk att nyttja sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter, nämligen att delta i allmänna val.

 

Från liberalernas sida kan vi också konstatera att de övriga partierna i lagtinget inte vill vara så progressiva som liberalerna föreslog i remissdebatten, nämligen att man skulle gå in för en kortast möjlig tidsram rent praktiskt, där det praktiska bl.a. innebär att hemkommunen skall hinna göra en förteckning över röstberättigade inom kommungränsen. I Sverige torde det vara 30 dagar före valdagen och i Finland 51 dagar före valdagen.

 

Trots det, fru talman, anser liberalerna som sagt att det är ett stort steg framåt och vi tycker att det är bra att framför allt centern och FS har intagit en något liberalare inställning i den här frågan sedan vi diskuterade liberalernas lagmotion.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Det är så att vi från Obunden Samling stöder lagförslaget. Men vi värnar om att man förvaltar vårt arv med försiktighet, och det är tydligen det som skiljer oss åt. Ltl Katrin Sjögren, liberaler och socialdemokrater anser att det är progressivt när man försöker närma sig – som jag upplever det – att man urholkar självstyrelsen. För ltl Katrin Sjögren börjar genast själv tala om lagtingsvalet. Har vi att vänta en lagframställan också i den riktningen? Det är det jag vill föra en diskussion om och hoppas på att man konstruktivt skall kunna leda den diskussionen framåt. Vad är det som är viktigt i vårt samhälle?

 

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Vi får igen konstatera att vi har helt olika åsikter i den här frågan. När det gäller att marknadsföra Åland och föra fram Ålandsmodellen har Åland som exempel blivit tilltufsat den senaste tiden - det kan vi se på lex-Nauclér – där man ifrågasätter om det finns nackdelar med Ålandsmodellen. Jag tror inte att det här gagnar Åland som exempel.

 

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik:

Talman!

Vi kan konstatera att vi ser olika på det här. Jag tror inte alls att just biten om kommunal rösträtt har ens den minsta dignitet av samma karaktär som lex-Nauclér har. Det här är de grundvalar som vår autonomi står på. Jag tycker inte att det är någonting att på det sättet schackra om och jämföra med regeringens dåliga hanterande av personalpolitiken. Det är av en helt annan dignitet. Vi ser olika på det här. Vi kanske ser det på ett konservativt sätt, men jag ser också att liberaler och socialdemokrater står väldigt nära varandra – också i den här frågan.

 

TALMANNEN: Talmannen vill påpeka att ärendet handlar om utvidgad kommunal rösträtt.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag anser också att de obundnas dubier i den här frågan kommer lite sent i behandlingen. Vi har diskuterat en lagmotion, vi har haft en remissdebatt i lagutskottet och först nu kommer det här. Jag tycker att det skulle ha varit på sin plats att diskutera lite tidigare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Ltl Katrin Sjögren säger att vi har helt olika åsikter, men det tror jag inte utan vi har till största delen helt lika åsikter. Det som skiljer oss i den här frågan är att vi inom Obunden Samling är väldigt engagerade i nationalitetsskyddet och dess ingredienser som självstyrelsen de facto utgör och som är orsaken till varför vi sitter här i salen och varför den överhuvudtaget finns. Det är alltid en balansgång att göra avkall på det för att möta andra behov av integration och inflyttning. När vi gör det så inte är vi hopplöst konservativa utan nog kan vi tänka oss förändringar, men vi vill nogsamt utreda konsekvenserna för att vi skall ha en kunskapsbas att stå på så att man inte går vidare sedan och tar bort någonting som blir fel. Det är väldigt viktigt. Man skall komma ihåg att nu sittande regering har skrotat begreppet ”enspråkigt svenskt Åland”, och detta oroar oss lite. Är vi på väg att bli ett tvåspråkigt land, med allt vad det innebär? Ser man sådana tendenser måste man, tycker jag, ha noggranna fakta på bordet när man gör en förändring. Men vi är överens om att det här skall göras, så det är inga problem till den delen.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Lagförslaget får som följd att 500 personer till på Åland har möjlighet att delta och ställa upp i kommunala val nästa höst. Det anser liberalerna att är självstyrelseprogressivt och att det stärker autonomin och demokratin på Åland.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Till den delen är vi helt överens att folk som bor på Åland skall få engagera sig i lokalsamhället och också bestämma om vart deras skattepengar tar vägen. Man skall komma ihåg att dessa 500 personer, som största delen högst troligen är svenska medborgare, vilket jag tycker att är en viktigare fråga, inte har rätt att rösta i lagtinget, trots att de bor här hur länge som helst. Det är kanske en sak som borde ändras. Det borde väl anses vara progressivt att också ge svenska medborgare rösträtt i lagtinget, men jag tycker att det är bra att ge dem rösträtt i kommunerna och också andra medborgare från hela världen. Vi har i storleksordningen 70 nationaliteter på Åland; om de kan svenska bör de få delta i det kommunala beslutsfattandet, det är helt klart.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Vänta lite nu ltl Danne Sundman! Tycker ltl Danne Sundman att svenska medborgare skall få hembygdsrätt tidigare än andra medborgare, från Finland, från Norge, från Thailand, från Amerika, från Australien?

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. 

 

Ltl Carina Aaltonen:

Fru talman!

Jag skulle vilja kommentera detta med eventuella krav på språkkunskaper för att få ställa upp i val. Jag anser att alla som är intresserade och engagerade i kommunala frågor, oberoende av var man är född och vilket språk och språkkunskaper man har skall få ställa upp i kommunala val. Jag ser fram emot fler inflyttade som vill ställa upp i politiska val; det skulle vara spännande om människor med olika bakgrund, med kanske kurdisk, litauisk, engelsk bakgrund, skulle komma in i våra fullmäktigeförsamlingar, de kan säkert berika våra kommunala beslut med nya infallsvinklar, även om det skulle ske på knagglig svenska. Och om det skulle finnas ett språkkrav, hur skulle det då se ut? Skulle det vara lilla språkprovet eller stora språkprovet i svenska? Skall då även alla andra, även de med svenska som modersmål avlägga det språktestet? Förvaltningsspråk kan nämligen vara rätt knepigt, även för personer med svenska som modersmål.

 

Jag tycker att det är bra att vi får den nya lagstiftningen om kommunal rösträtt, för precis som har sagts här ser verkligheten på Åland ut så att vi har 74 olika nationaliteter; 30 procent av befolkningen är född utanför Åland. Jag anser inte att den här statistiken riktigt avspeglar sig i de kommunala politiska organen. Jag tycker att det är synd och jag ser fram emot en förändring, kanske redan efter nästa val.

 

Från socialdemokraternas sida har vi öppna dörrar för alla dem som vill jobba med politik, oberoende av bakgrund och språkkunskaper och jag hoppas att alla andra partier här i lagtinget också gör detsamma.

 

Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Nu hajade jag nog i alla fall till lite när ltl Carina Aaltonen säger att alla språk skall kunna finnas i t.ex. kommunfullmäktige och alla förvaltningar. Glömmer inte ltl Carina Aaltonen att vi har enspråkigt svenska förvaltningar och det är alltså inte går. Det får vi absolut inte glömma, så jag tycker att vi skall inte låta diskussionen nu gå för långt. Det man gör i denna förändring är att man tillåter vem som vill som har bott på Åland ett år i någon kommun att få ställa upp i kommunalval. Men det betyder ingalunda att man tänker sig att man skall ändra det här efter nästa val, som vi just hörde. Vad är egentligen avsikten?

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Jag har överhuvudtaget inte sagt att det skall finnas en massa andra språk i de kommunala församlingarna annat än svenska. Men oberoende av vad man har för modersmål, om jag nu skulle tala kurdiska, finska eller engelska som hemspråk och kan uttrycka mig på en knagglig svenska, så skall jag kunna få göra det utan att det skall ställas krav på att man har avklarat lilla svenska provet eller stora svenska provet. Jag tycker att diskussionen som kom upp med krav på svenska kunskaper är helt absurd.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det var i alla fall bra att ltl Carina Aaltonen tog tillbaka en del och modifierade sitt uttalande, för det var ganska tydligt att alla språk skulle kunna tillåtas förvaltningen, i behandlingen i fullmäktige, styrelse osv. Vi får nog vara försiktiga i vår iver att ta till oss nya språk. Det är alldeles klart att vilket modersmål som helst i bakgrunden hindrar inte att man uttrycker sig på svenska språket i en kommunalförvaltning, om man har blivit invald på rätta grunder. Det är alldeles klart. Men var nu lite försiktig i ivern att omfamna allting för tidigt!

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Nej, jag tänker absolut inte vara lite försiktig i den här ivern, för jag tycker inte att våra fullmäktigeförsamlingar i dag avspeglar den situation som vi har på Åland, alltså med människor som kommer från 74 olika nationer, födda någon annanstans. Jag tycker att vi borde få in fler människor med olika sorters erfarenheter och som har andra modersmål än svenska i våra politiska församlingar. Det kommer jag att kämpa hårt för och jag vet att det är många andra här i lagtinget som också står bakom det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det talades om iver. Vi får inte slira iväg i vår iver i olika sakfrågor. Vi måste alltid komma ihåg vår grundlag, självstyrelselagens 36 §, där det står om ämbetsspråket i landskaps- och kommunalförvaltningen. Paragrafen lyder: ”Åland är enspråkigt svenskt.” Det är helt okej att ha vilket modersmål som helst och vara politiker på Åland, i landskapsregering, i lagting eller kommunfullmäktige, men man måste kunna ta del av behandlingen av ärenden på svenska. Man kan inte kräva något annat; det finns inga minoriteter i detta nationalitetsskydd, utan det finns bara en. Det som oroar mig lite är att det slirar iväg och att man i regeringens handlingsprogram har tagit bort begreppet ”enspråkigt svenskt”, man värnar inte om det längre utan det står bara att det skall vara svenskspråkigt. Man måste förstå begreppet ”nspråkigt svenskt” och när det gäller just den här frågan är det av största vikt att man skall vara klar och tydlig att t.ex. en finskspråkig person som flyttar till Åland måste kunna svenska för att kunna ta del av allt. Det är inte som i Finland. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Det är klart att förvaltningsspråket är svenska. Jag har aldrig påstått något annat. Det är väldigt viktigt att människor som flyttar till Åland får lära sig svenska, men i ett tidigare repliksifte tog ltl Danne Sundman upp att det eventuellt borde finnas ett krav på kunskaper i svenska. Vad menar han riktigt med det då? Skall det finnas olika nivåer på när man kan tillräckligt mycket svenska för att få ställa upp i kommunala val?

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

För att få hembygdsrätt skall du ha tillfredsställande kunskaper i svenska språket, står det i självstyrelselagen och man kunde exempelvis tänka sig något liknande krav när det gäller rösträtt. Jag kan inte så här på stående fot uttala mig om det överhuvudtaget är klokt att ha kravet. Om det är tekniskt-juridiskt möjligt och därför skall jag överväga att föreslå remiss till stora utskottet, om ingen annan ledamot gör det, för att utreda om det är möjligt överhuvudtaget att ha ett språkkrav. Jag anser att man skall ha det av respekt för de inflyttade så att de skall förstå att det fungerar på svenska språket. Om det enligt ltl Carina Aaltonen är så självklart att det är så, varför inte ha det som krav? Det kan väl inte vara absurt samtidigt som det är självklart!

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Av respekt till de nyinflyttade med annan språklig bakgrund än svenska så tycker jag inte att man skall ställa det som krav.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ragnar Erlandsson:

Fru talman!

Lagförslaget handlar om utvidgad kommunal rösträtt och valbarhet för personer utan hembygdsrätt. I diskussionen är det viktigt att man särskiljer att det gäller ett kommunalval och icke ett lagtingsval. Ett lagtingsval är uttryckligen ett val som är helt jämförbart med de nationella parlamentsvalen och där gäller för vår del ett starkt nationalitetsskydd. Förutsättningen för att delta i lagtingsval är, som vi har konstaterat här, innehav av hembygdsrätt. I och med det följer också ett visst språkkrav.

 

När jag gick igenom det här i lagutskottet kunde jag för min egen del konstatera att skall man föra in någon form av språkkrav just här så går det inte i den här lagen, utan då måste man göra det i en annan lag, men det som försvårar införandet av ett språkkrav i det här sammanhanget är de facto att vi inte har gjort det tidigare när man införde treårsregeln. Då borde man också ha haft det med; annars blir det en märklig kullerbytta om vi nu plötsligt inför det. Jag tror att det inte är möjligt. Men vill man gå in för det skall man alltså se det ur ett annat perspektiv och i en annan lag.

 

För centerns del är det oerhört viktigt att man inte ger avkall på det åländska nationalitetsskyddet. Det är absolut som man har sagt här tidigare att ger man efter här så är det svårt att återvinna det man en gång har haft.

 

Vid en jämförelse med Grönland och Färöarna kan man också säga att de har egentligen inte något liknande språkskydd som vi har här; antagligen har de inte känt något behov av det, men de har begränsningar i vallagstiftningen och jag vet inte om det är på språklig grund som man har lagt in den här jämförelsen eller om det är på den grund att levnadsförhållandena på Färöarna och Grönland är så pass avvikande från alla andra länder.

 

En sak undrar jag över. Det har sagts här i debatten att man borde få rösträtten därför att man betalar skatt. Och det är en något märklig fundering. Vi införde ju allmän och lika rösträtt för 100 år sedan och då avskaffade man kravet på att man betalade någon form av mantalsskatt och i den stilen. Är det då meningen att vi igen borde införa någon sorts krav på att man betalar skatt för att få rösträtt? Då vandrar vi nog 100 år tillbaka i tiden. Men det kan väl knappast vara meningen, det måste vara någonting som slinter från tungan utan eftertanke!

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är nog riktigt som ltl Ragnar Erlandsson säger att inte är tanken att det skall införas vissa ekonomiska krav på att man skall få rösträtt, men jag avser med det att när man betalar skatt i det samhälle man bor så bör man också ha rätt att påverka. Det är dock helt riktigt att det inte skall knytas ihop.

 

Ltl Ragnar Erlandsson, replik:

Fru talman! Det är riktigt, men det har ofta den benägenheten att betalar man mycket skatt så påverkar man sitt samhälle utan att delta vare sig i val eller ställa upp i val, de har nog sin rätt tryggad!

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är riktigt, men jag menar också att man skall påverka användningen av sina egna skattepengar.

 

Ltl Ragnar Erlandsson, replik:

Fru talman! Den tanken är väl lite främmande i den moderna demokratin, åtminstone i kommunalförvaltningen, för det skulle också leda till att den som inte betalar någon skatt skulle överhuvudtaget ha så mycket att säga till om.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anne-Helena Sjöblom, replik:

Fru talman! Jag tyckte att det var en fiffig reflektion av ltl Ragnar Erlandsson. Jag har åtminstone inte menat att skattebetalningsförmågan skulle kopplas ihop med rösträtten, utan det är så att många av dem som flyttar hit kommer hit för att arbeta. Man kommer kanske inte hit som pensionär t.ex. utan den inflyttning som sker hit är i första hand arbetskraft och det menar jag inte att man skall koppla ihop med skattefrågan, utan det är det att man arbetar, lever och bor här och vill vara med och påverka demokratin i kommunerna.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman!

Jag anser att ltl Ragnar Erlandsson har rätt. Vi har nog varit lite väl slentrianmässiga när vi har debatterat. Det är bra att ltl Ragnar Erlandsson tar oss i öronen. Visst är det så att det inte bara handlar om att betala skatt, utan det handlar om att man blir skriven i en kommun. Man kan precis lika bra vara studerande eller pensionär. Det är faktiskt ganska många pensionärer som flyttar hem till Åland igen efter att ha varit yrkesverksamma i Norden, och de betalar också skatt, men det är inte bara arbetstagare.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det har slunkit ganska många tungor i den här debatten, både till höger och till vänster, enligt vissa och inte menar jag heller att rösträtten skall kopplas till att man betalar skatt, men däremot är det ett viktigt argument för mig att de som bor i en kommun och arbetar i landskapet skall få ta del av de gemensamma angelägenheterna. De angelägenheter som berör folk är ofta på kommunal nivå, men det kanske är så att tanken slinter också för vissa i debatten och det är bra att vi kan rätta varandra!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Anders Eriksson:

Fru talman!

När det gäller framställningen om den utvidgade kommunala rösträtten har jag trott och upplevt att vi har varit relativt eniga om framställningen i lagtinget. Däremot har det blivit en litet märklig diskussion stundtals när det börjar framföras att krav på det svenska språket skulle vara någonting absurt; då är det svårt att låta bli att reagera mera.

 

Om man försöker lyssna på vad som har sagts, så de som vill gå lite längre än vad framställningen går pratar om att vi vill ha ett öppet och välkomnande samhälle, man bör kunna påverka, man bör få de demokratiska rättigheter som alla övriga har, allt det här är givetvis bra. Man gör utblickar till hur det är i Finland och hur det är i Sverige, det kan man också göra. Men i diskussionen glömmer man det självstyrelsesystem som vi har. Det är så, oavsett hur negativt det låter, att självstyrelsesystemet alltid innehåller ett visst mått av diskriminering, det är därför vi har det, för att vi skall kunna ”diskriminera” majoriteten i landet. Därför är det diskriminerande för sådana som flyttar in när de inte har samma möjligheter att kunna äga fast egendom, när de inte har samma möjligheter att kunna idka näring. Det är på det sättet. Oavsett hur öppet och demokratiskt vi vill ha vårt samhället, så så länge vi inte är självständiga  har vi alltid den diskriminerande faktorn, det kommer vi inte ifrån.

 

Om vi tittar sakligt på framställningen i sig är ändå språket någonting som är ganska centralt. Skall du kunna rösta är det väl ändå ganska viktigt att man kan ta del av den bild som målas upp av de olika partierna i media, att man kan ta del av valkampanjen. Nu sade ltl Katrin Sjögren att man kanske kan ha valmaterial på annat språk. Det är klart att man onekligen funderar: tänker då liberalerna att man skall ha finskspråkigt material i nästa lagtingsval eller hur tänker man sig? Jag spetsar till det här, men, ändå, vi har vårt självstyrelsesystem för att bevara vårt svenska språk. Och också när ltl Carina Aaltonen pratar om att kandidera – man skall kunna göra det, sade hon, oavsett vilka språkkunskaper man har och att det skulle bli mera spännande i fullmäktige! Nå, om man skämtar om en allvarlig sak så kan det vara ganska spännande i olika fullmäktige ändå för det finns en liten benägenhet att man ibland missförstår varandra, men om man pratar på ett helt annat språk blir situationen märklig och vi har vårt förvaltningsspråk. Jag förstår faktiskt inte riktigt detta resonemang. Skall vi ge upp de särrättigheter vi har är det, precis som ltl Ragnar Erlandsson sade, någonting som vi aldrig får tillbaka igen. Jag tror att det är värt att studera ett eventuellt införande av ett språkkrav. Det kan inte vara så, ltl Ragnar Erlandsson, att för att man en gång har gjort ett misstag, dvs. att det inte infördes i samband med treårsregeln, kan det inte per automatik leda till att då gör man om misstaget en gång till.

 

Det vore värt att i stora utskottet titta på möjligheten att införa ett eventuellt språkkrav. Jag står inte här och nu och säger att så skall vi göra, men den diskussionen har blottat tankar bakom framställningen som inte har framkommit tidigare som gör att jag tror att det kan vara bra att lite studera framställningen en gång till. Jag har aldrig tidigare som ordförande i stora utskottet föreslagit att någonting skulle gå demokrati. Jag har då blivit beskylld för att vara lat, det har inte varit det, men jag tycker inte att det ankommer på en ordförande att försöka styra ärenden till det utskott där man själv sitter som ordförande och därför har jag haft en ganska låg profil när det gäller det. Men kanske någon annan har vänligheten att föreslå det, det vore värt att titta på det.

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

För att förtydliga ännu en gång för ltl Anders Eriksson så är det för mig självklart att man skall kunna få ställa upp i kommunala val, trots att man har kurdiska, finska, engelska eller litauiska som modersmål. Men man skall naturligtvis också kunna så pass mycket svenska att man kan ta del av diskussionen i respektive kommunala organ, eftersom förvaltningsspråket är svenska i de kommunala organen. Något annat har jag inte sagt, men jag tycker inte att vi skall försöka få till att vi måste ha någon slags krav på speciella svenska kunskaper. Hur skall de se ut och vem skall avgöra vad som är tillräckliga svenska kunskaper eller inte?

 

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Carina Aaltonen reviderar lite sitt tidigare uttalande. Hon sade de facto att man skall kunna kandidera oavsett vilka språkkunskaper man har, och det är någonting helt annat än vad man har som modersmål. Det är många som har kurdiska, finska, vad som helst som modersmål, som klarar sig hur bra som helst i de åländska fullmäktigeförsamlingarna, i lagtinget osv. just på grund av att man kan det verksamhetsspråk som finns där: svenska. Det är två helt skilda saker. Samtidigt slår ltl Carina Aaltonen lite knut på sig själv igen när hon säger att man inte skall ha några krav – vilka språkkrav skall man riktigt ställa, säger hon. Vi är synbarligen överens om det att tillsvidare i varje fall är förvaltningsspråket svenska och jag hoppas att det skall bli så också i fortsättningen och då borde man ju kunna svenska om man skall kunna hänga med i svängarna, eller hur?

 

Ltl Carina Aaltonen, replik:

Fru talman!

Jag har sagt att oberoende av språkkunskaper och då menar jag oberoende av språkkunskaper i svenska. Var är nivån? Skall man kunna lite svenska eller mycket svenska eller skall man ha avlagt en högskoleexamen i svenska om man har utländsk bakgrund? Jag står fullständigt bakom det att förvaltningsspråket är svenska, men jag tycker att det är lite kränkande att börja säga att de inflyttade på något sätt måste bevisa hur mycket svenska man kan.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Carina Aaltonen påstår ofta att jag skuldbelägger folk, det gör jag inte, men när det sägs att man skall kunna kandidera oavsett vilka språkkunskaper man har; har man en sådan tolkning av hur det skall fungera t.ex. i de åländska fullmäktigeförsamlingarna, så ”oberoende av vilka språkkunskaper” det betyder alltså att man kanske inte kan ett ord svenska. Det är absolut på det sättet. Jag tror faktiskt också, med respekt för dem som skall ta del i den åländska demokratin, så hur skall man göra det utan att man överhuvudtaget förstår vad som sägs. Nog måste vi ändå lite se saker och ting som de är!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Hos mig infinner sig osökt frågeställningen: Vad är ltl Anders Eriksson rädd för när han föreslår att det i den här lagen skulle intas ett språkstadgande? Språkskyddet har vi i självstyrelselagen, det är starkt och det skall fortsätta att vara starkt. Däremot undrar jag, om man vill ha ett språkstadgande i den här lagen, vad är man då ute efter? Månar man om dem som är inflyttade, att de skall klara av att ställa upp i val? Är det det man strävar efter eller är det rädslan att andra språk skall ta över våra fullmäktigeförsamlingar? Då återknyter jag till självstyrelselagen, där finns vårt starka språkskydd där det sägs att det officiella språket i landskapet är svenska.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Vtm Viveka Eriksson har ju vänligheten att både fråga och svara själv! Vad är ltl Anders Eriksson rädd för, säger hon. Är det det att man månar om att de inflyttade inte kan ta del i arbetet i fullmäktige? Jag har redan i ett tidigare replikskifte sagt, att jag tror att det är väldigt svårt att kunna tillgodgöra sig vad de olika partierna står för om man inte kan svenska på ett bra sätt och jag tror att det är nästintill omöjligt att kunna ta del i fullmäktigeförsamlingarna om man inte kan svenska. Jag kan säga som så att när det gäller värnandet om det svenska språket, och det är ingenting vi behöver hymla om, men jag tror att Ålands Framtid har en åsikt, jag tror att socialdemokraterna och liberalerna har en annan åsikt. Men när det gäller det andra delsvaret som vtm Viveka Eriksson gav: jag är inte rädd för att man inte skall kunna göra sig förstådd på svenska i de åländska fullmäktigeförsamlingarna ännu!

 

Vtm Viveka Eriksson, replik:

Talman!

Om det nu är så att ltl Anders Eriksson månar om att de inflyttade eller de som har möjligen ett annat modersmål än svenska skall ta del i ett val,  tror jag att det här kommer att vara självlreglerande – ingen person som inte behärskar det språk som debatten förs på kommer att kunna ställa upp i valet förrän man har lärt sig språket. Skulle man föra in ett språkstadgande har det också den effekten att de som skall rösta måste kunna en perfekt svenska innan man ens får gå till valurnan. Jag anser att också partierna har skyldighet att informera väljarna på lite olika sätt; med det menar jag inte att vi skall börja föra kampanjer på olika språk. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det är ganska intressant när vtm Viveka Eriksson säger att hon tror att man behöver inte ha något språkkrav, det här kommer att vara självreglerande. Om vi hårdrar det resonemanget, så varför har vi då ett självstyrelsesystem? Jo, det har vi för att bevara vårt svenska språk och för att bevara vår svenska kultur. Jag tror definitivt inte, om vi inte skulle ha självstyrelsesystemet, att situationen skulle vara självreglerande. Åland skulle se väldigt annorlunda ut. Jag tror faktiskt, fru talman, att det är viktigt att vi utreder detta, att vi utvärderar det på en faktabas i stället för som nu, där vi har lite uttalat oss på känslomässiga grunder från båda sidor. Det är ett ganska allvarlig område vi har kommit in på.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman! Ltl Anders Eriksson funderar över hur liberalerna tänker utforma sitt valmaterial. Det är nog ingen högoddsare att det blir på svenska. Men jag kan bara konstatera att i övriga Norden, i Sverige, i Finland, Danmark, Norge, så är det marknadsprinciper som styr. Det är behovet som styr och där har nästan samtliga partier gjort valmaterial på en uppsjö av olika språk. Man anpassar sig till verkligheten.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman! Med tanke på att ltl Katrin Sjögren den här gången mycket varmt talar för marknadsprinciper och att man anpassar sig till verkligheten, så den dagen det är så många som bor på Åland som kräver att det finns valmaterial på finska, kommer då liberalerna att producera det, just på grund av markandsmässiga principer eller kommer man ändå att stå pall för det svenska språket? Det är ganska intressant!

 

Ltl Katrin Sjögren, replik:

Fru talman! Man får förstås fråga sig hur ltl Anders Eriksson tänker lösa de problemen när Åland blir en nation, när vi inte kan ha våra särrättigheter, när vi inte kan vara enspråkigt svenska, ha näringsrätt, jordförvärvslag osv. osv.!

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Som svar på den frågan: vi är tyvärr inte där ännu, men genom reglering i den åländska grundlagen.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Ragnar Erlandsson, replik:

Fru talman!

Om man har för avsikt att försöka införa ett språkkrav i det här sammanhanget så tror jag inte att det är rätta stället att göra det i samband med den här lagändringen, utan då borde man se över det åländska språkskyddet i stort och exempelvis återinföra kravet på hembygdsrätt vid kommunalval. Då går man runt det här. Jag tror knappast att det är realistiskt ens att försöka här. Någonting annat kan man nog inte göra i stora utskottet än konstatera att det här är en ändring som ligger i övrigt påverkar det inte nationalitetsskyddet för Åland. När det gäller kravet på officiella valhandlingar nämns det uttryckligen att det skall vara på svenska, men de enskilda partierna kan ju skriva på vilket språk som helst. Centern kommer alltid, trots tryckfriheten, att skriva sina valmanifest på svenska.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag hoppas att det är som ltl Ragnar Erlandsson säger, att centern alltid kommer att göra det! Det kan också vara så, som ltl Ragnar Erlandsson säger, att det inte är möjligt att införa språkkrav i framställningen, men när det gäller det svenska språket kan jag försäkra ltl Ragnar Erlandsson att det kommer aldrig partiet Ålands Framtid att dagtinga om. Vi vill ha fakta på bordet. Det är många, många mindre struntsaker som har utvärderats – vattenskotrars vara eller icke vara – i stora utskottet, så det här är en så pass viktig sak så trots att jag inte har någon brist på arbete ändå är jag beredd att titta på det här i utskottet. Jag hoppas ltl Ragnar Erlandsson, som också är medlem i stora utskottet, att vi kan göra det tillsammans, så att ingen om ett eller två år skall behöva konstatera att det där var nog en dumhet som de gjorde igen det!

 

Ltl Ragnar Erlandsson, replik:

Fru talman!

Ja, givetvis deltar jag i stora utskottets arbete. Jag är skyldig till det som lagtingsledamot, men jag har för egen del grunnat på de här sakerna redan i lagutskottet och konstaterade att vi inte kan göra någonting åt det här i detta sammanhang. För övrigt är det så att vi har vårt nationalitetsskydd starkt och det har inte gått att rubba det trots olika försök och det beror på att vi diskriminerar alla lika, oberoende var folk kommer ifrån. Det har också EU kunnat acceptera.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Det kan vara precis som ltl Ragnar Erlandsson säger när det gäller det lagtekniska i framställningen. Ltl Ragnar Erlandsson säger att han har grunnat på det här i lagutskottet, men jag noterade tidigare på en direkt fråga från ltl Danne Sundman att lagutskottets ordförande ltl Roger Eriksson sade att man inte i lagutskottet har tittat på språkproblematiken som jag tog upp. Med all respekt, det här är en väldigt viktig sak och jag hoppas att vi kan enas om det att vi inte bara på känslomässiga grunder rusar iväg åt det ena eller det andra hållet. Det kan mycket väl bli så att framställningen är precis såsom den är i dag när den kommer från stora utskottet, men jag tycker att det är värt att titta på det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Jag kan inte dela ltl Anders Erikssons åsikter om språkkravet i kommunala val för personer som inte har hembygdsrätt men ändå bor och är mantalsskrivna här på Åland. Det är dock i linje med Finlands grundlag 14 §, där man inte ställer något språkkrav på personer som ställer upp eller röstar i kommunalval och med 18-års ålder. Jag kan däremot ana en viss främlingsfientlighet hos Ålands Framtid, att man ser främlingarna här på Åland som ett hot mot självstyrelsen om man inte ställer ett språkkrav på dem. Det verkar lite mer oroande för mig, det kan vi socialdemokrater i varje fall inte dela. Vi ser dem inte som ett hot mot den åländska självstyrelsen, vi välkomnar dem.

 

Ltl Anders Eriksson, replik:

Fru talman!

Ltl Lagerberg säger, föga förvånande, att han inte delar min uppfattning. Men ändå tror jag,  ltl Lagerberg, att Ålands Framtid och socialdemokraterna är kanske de partier som står mest nära varandra när det gäller att välkomna nya invånare till detta samhälle. Men om nu ltl Lagerberg lägger buskpropagandan åt sidan och tänker på vad som har sagts tror jag också, om de nyinflyttade skall kunna fungera i samhället, kunna ta del i t.ex. fullmäktigediskussionerna, så bör man kunna det svenska språket, och det tror jag t.o.m. att socialdemokraterna ställer upp på. För att inflyttade skall kunna lära sig svenska så fort som möjligt finns det en hel del anslag och det tycker jag är väldigt bra.

 

Ltl Henrik Lagerberg, replik:

Fru talman!

Vi vet att det finns en hel del baltiska lantbruksarbetare på våra åkrar här på Åland nuförtiden. Jag hoppas då att de skall få möjlighet att lära sig svenska, att man ger dem den här hjälpen och ger dem möjligheter att få lära sig svenska och ta del vårt samhällsliv och information så fort som möjligt. Det är en viktig sak. Jag kan fortfarande inte känna den här rädslan för att människor som nu skulle få kommunal rösträtt skulle vara ett mot den åländska självstyrelsen. Jag kan inte förstå den tankegången.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell:

Fru talman!

Mycket av det som jag tänkte säga berördes i replikväxlingen. Jag skall försöka hålla mig till att det här faktiskt handlar om en framställning om kommunal rösträtt, men jag kan inte låta bli att reagera när man påstår att den här framställningen på något sätt skulle vara i riktning mot en nedmontering av självstyrelsen. En sådan framställning skulle den här landskapsregeringen inte lägga fram.

 

Ltl Danne Sundman tog upp om Åland är enspråkigt eller svenskspråkigt. Åland är ju svenskspråkigt, men att säga att det är enspråkigt blir ibland lite ihåligt om man enbart säger att det är enspråkigt, eftersom vi vet att vi har 70 olika språkgrupper som bor i det här samhället. Jag för min del ser framställningen om att ge ett ökat kommunalt inflytande till nya grupper som en del av de integrationssträvanden som landskapsregeringen har. Jag tycker – det är många som har sagt det – att det finns en egen mekanism vad gäller språk och att ställa upp i val;  ställer man upp i ett val måste man kunna språket som alla handlingar läggs fram på, man måste kunna argumentera så att de övriga ledamöterna i ett fullmäktige förstår vad man säger. Den som ställer upp i val vill ju göra det för att man vill åstadkomma någonting, och då måste man kunna få förståelse hos de andra. Därför tycker jag att det är väldigt osannolikt att en person som inte kan eller kan väldigt bristfällig svenska skulle ställa upp och bli invald i ett fullmäktige.

 

Jag tycker också att regeringens strävanden vad gäller svenska kurser visar vad vi tycker i den här frågan. Det är väldigt viktigt att de inflyttade får möjligheter att lära sig svenska. Här har vi inte varit tillräckligt bra under årens lopp. Vi har inte kunnat ge de kurser som det faktiskt har funnits behov av och detta för att vi inte riktigt har haft läget fullständigt under kontroll, inflyttandet till Åland från 2002 har ökat lavinartat. Vi behöver bättre ta reda på: Vilka är de här människorna, varför kommer de till Åland, vilka språkkunskaper har de, vilka är de, vilka ambitioner har de på att stanna osv.? Efter det måste vi sedan kunna anpassa utbudet av kurser så att det passar sådana som kan lite, sådana som kan medel mycket och sådana som behöver annan fortbildning.

 

Rösträttsfrågan är också en del av integrationsarbetet. Vill man ha inflyttning, vilket vi vill, vilket vi har uttalade kampanjer på att få människor att flytta till Åland, vi ser ett stort behov hos näringslivet av arbetskraft. Om vi vill att de här människorna skall stanna kvar och bli ålänningar i ett längre perspektiv, då måste vi ge dem medborgerliga rättigheter, nämligen rätten att vara med och delta i det kommunala beslutsfattandet.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det är lustigt på det viset med den här debatten att vi är helt överens om det som minister Gunell slutade sitt anförande med. Jag var själv med och startade projektet Arbeta och bo på Åland för att locka flera nya ålänningar till Åland, men debatten har handlat om att visst är det en förändring från ett mera stängt Åland, ett Åland med tydligare nationalitetsskydd, visst är det därför vi har det, det skall vi inte hymla om och när vi ändrar det måste vi vara säkra på vad vi gör så att vi inte av bara farten ändrar sådana här saker utan att vi verkligen har övervägt det. Det har vi gjort inom Obunden Samling och vi stöder det. När det gäller enspråkigheten skall man inte blanda ihop ämbetsspråket med det språk som sedan talas på gator och torg, inom familjer osv. Det står folk helt fritt att tala vilket språk man vill, men när det gäller ämbetsspråket är alla andra språk utom svenska förbjudet, kan man säga. Det är så vårt nationalitetsskydd är uppbyggt och när man kommer till att systemen möter varandra, när en förtroendevald skall verka i ett kommunalt organ så gäller de här bestämmelserna. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

 

Det som jag reagerar på är att ltl Danne Sundman säger att vi måste ta reda på fakta, vi måste diskutera, vi måste granska. Inte lägger landskapsregeringen heller fram en framställning där man inte har funderat och tänkt igenom och granskat, det har varit många diskussioner innan vi kom fram till det här. Det har också varit ett visst kompromissande att komma fram till det här.

 

Ltl Danne Sundman, replik:

Talman!

Det kan jag tro att det har varit. Systemet är sådant att förutom det kompromissande som försiggår inom landskapsregeringen är också lagtingets behandling i flera steg ett kompromissande åsiktsbrytande i lagutskottet, här i plenum och ytterst också stora utskottet, om man under vägen kommer på någonting, vilket nu är fallet att min idé om språkkrav förtjänar att tittas lite extra på. Det kan vara mycket möjligt att en extra sådan runda inte leder någon vart, att man kommer underfund med att det var bra som det var från lagutskottet, men vi skall komma ihåg varför verktygen finns och varför vi också behandlar en lag i tre olika behandlingar, det inte för ro skull utan det är för att alla stenar skall vändas på!

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det är mycket troligt att stora utskottet stannar vid ltl Danne Sundmans konklusion. Vi skall komma ihåg när det gäller språkkraven att när vi ger människor hembygdsrätt gör vi det också på basen av att den som söker hembygdsrätt gör det i ett muntligt samtal med en tjänsteman på kansliavdelningen. På det sättet går vi till väga när vi ger hembygdsrätt. Mycket hårdare än det tycker jag man inte kan ha.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Ledamoten Camilla Gunell förde precis samma resonemang som jag i en replik att man inte kan ställa upp i ett val förrän man behärskar svenska så pass mycket att man kan ta till sig av det som erbjuds. Då frågar jag mig om det inte är ett slag i luften och andas lite populism att det är ett öppet samhälle, att man vill ta in det här, för i annat fall är det bara sådana som behärskar svenska när man flyttar hit som kan ta del i valet med den tidpunkt man nu föreslår. Vi från Ålands Framtid har inte motsatt oss att lagen skulle gå igenom, men vi har ifrågasatt språkdiskussionerna som har varit här. Jag är glad att svenska kurserna kommer upp; jag såg i tidningen att ledamoten Camilla Gunell inte själv visste om att det inte fanns språkkurser för inflyttade som kommer hit för att arbeta.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det där sista vet jag inte vad jag skall svara på! Jag har stått här många gånger och talat om att vi behöver öka utbudet av svenska kurser och det är fortsättningsvis vår ambition. Vi skall komma ihåg att vi har val vart fjärde år och under de fyra åren, hur många är det faktiskt som flyttar in precis ett år innan valet och ställer upp, jag tror det är ganska få! Resonemanget blir på det sättet hypotetiskt, det är inte i verkligheten möjligt att det blir så väldigt många, så det finns ingen populism i det här förslaget.

 

Ltl Brage Eklund, replik:

Fru talman!

Det är som ledamoten Camilla Gunell säger igen, att det är inte i verkligheten så många som hinner delta i valet. I så fall måste man behärska språket tidigare, så det har du rätt i. När det gäller kurserna hänvisar jag till en tidningsartikel där ledamoten Camilla Gunell sade att hon inte kände till att det inte fanns tillräckligt med svenska språkkurser för de inflyttade som arbetar. Om artikeln var osann, får jag beklaga.

 

Landskapsregeringsledamot Camilla Gunell, replik:

Fru talman!

Det stämmer att det har funnits språkkurser enbart för sådana som har stått utanför arbetsmarknaden, men så fort vi fick detta under kontroll har vi sett till att det också finns för dem som är i arbete, och det är minst lika viktigt.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet?

 

Ltl Ronald Boman: Fru talman! För att ytterligare utreda frågan om språkkrav i samband med lagen föreslår jag att ärendet remitteras till stora utskottet.

 

Ltl Danne Sundman: Talman! Jag understöder ltl Ronald Bomans förslag om remiss till stora utskottet.

 

TALMANNEN: Ltl Ronald Boman, understödd av ltl Danne Sundman, har föreslagit att ärendet skall remitteras till stora utskottet. Lagtinget kan besluta om remiss till stora utskottet, dock så att ärendet alltid skall remitteras om minst åtta ledamöter omfattar förslag om detta. Jag ber därför de ledamöter som omfattar ltl Ronald Bomans förslag att resa sig.

 

Ltl Danne Sundman: Talman! Jag ber om öppen omröstning i denna viktiga fråga.

 

TALMANNEN: Förfarandet tillåter inte öppen omröstning.

 

Talmannen meddelar att lagtinget förkastat förslaget om remiss till stora utskottet eftersom det inte vunnit erforderligt stöd.

 

 Ärendets första behandling är avslutad.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 4:

 

Finansutskottets betänkande nr 1/2006-2007 angående landskapsrevisorernas berättelse för år 2005. (RB 1/2005-2006).

 

Först tillåts diskussion, därefter vidtar detaljbehandlingen.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Lagtingets finansutskott har på sedvanligt sätt behandlat landskapsrevisorernas berättelse. Det eniga utskottet har omfattat landskapsrevisorernas synpunkter i allting,  kan man säga. Det finns ändå några påpekanden som utskottet gör och det skall jag lite kort redogöra för.

 

Vi har konstaterat i utskottet att landskapsrevisorerna på vanligt sätt har valt ut vissa delar att granska. Det här är ett arbetssätt som utskottet också finner förnuftigt och ändamålsenligt, dvs. att revisorerna väljer ut vissa områden som man anser att är skäl att undersöka, att man inte försöker specialgranska hela förvaltningens budget och hantering. Utskottet tycker att de frågor som man valt har behandlats både sakligt och grundligt.

 

Vi har diskuterat en sak i utskottet i samband med diskussionen med revisorernas ordförande och det gäller att i dag har det varit så att landskapsrevisorernas berättelse efter behandlingen i lagtinget går till landskapsregeringen för kännedom, sedan har landskapsregeringen valt att kommentera de påpekanden som man har tagit fram i utskottets betänkande för att införa i följande års berättelse de påpekandena och redogörelsen över åtgärder som man har vidtagit efter revisorernas påpekanden. Det betyder att i praktiken har redogörelserna över utförda åtgärder kommit ett år efter revisorernas påpekanden. Om nu revisorerna, som de önskar, själva skulle välja att följa upp eventuella åtgärder som landskapsregeringen vidtar kan de själva i sin årligen återkommande revisionsberättelse införa redogörelsen över de utförda åtgärderna. För den skull är det ingenting som hindrar att landskapsregeringen fortsättningsvis kommenterar vad man har gjort med anledning av revisorernas berättelse. Det här tycker utskottet att man kunde pröva; det är ingenting som hindrar att revisorerna gör detta. De behöver inte lagtingets godkännande, men vi tycker ändå att det skulle vara ändamålsenligt och lättare att läsa och följa upp om revisorerna mer regelmässigt följer upp och infogar uppgifter om de åtgärder som har föranletts av revisorernas påpekanden. Det säger vi alltså här i början av betänkandet. Vi anser alltså att det är värt att pröva.

 

En annan sak som vi har resonerat runt som ansluter till den just avslutade debatten om språk är den saknade förordningen om språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet. Det här är en gammal fråga som revisorerna också har påpekat; förordningen initierades för flera år sedan, rättare sagt från 2003; då började man från justitieministeriet fundera över de här frågorna och konstaterade att det inte finns någon speciell språkförordning.  Det här har diskuterats i landskapsregeringen i olika sammanhang och utskottet tycker också, likaväl som revisorerna, att det är ändå dags nu att man försöker få fram språkförordningen. Vi har erfarit självstyrelsepolitiska nämnden har diskuterat denna fråga; då hade man också den nya språklagen som bakgrund. Där stipuleras bl.a. att man skall ha rätt att av myndigheter bli bemött på sitt eget språk, dvs. svenska eller finska. Nu talar jag om språklagen i Finland. Det skulle också vara en anledning till att försöka få språkförordningen korrekt. Vi säger helt kort i den här frågan att vi anser att revisorerna har rätt i påpekandet att man kanske ändå bör försöka få fram förordningen och att man skall föra diskussioner med självstyrelsepolitiska nämnden i den här frågan för att hitta bästa möjliga lösning med rimliga krav på språkkunskaper för de anställda i statens myndigheter. Samtidigt tycker jag själv att det är bra om man kommer ihåg att det också anknyter till den tidigare debatten – man har inte i riket riktigt lyckats uppfylla språkslagen krav alla gånger. Men det här är någonting som utskottet kort och gott tycker att det är skäl att landskapsregeringen tittar på.

 

Vi har noterat när det gäller Posten att revisorerna efterhör lagstiftning och vi uppmanar i utskottet landskapsregeringen att snarast möjligt igångsätta lagberedningsarbetet, och det tror jag att kanske kan uppfyllas.

 

Vi har också noterat att revisorerna tycker att man inte har klarat av att ställa upp målformuleringar och redovisningar av dem i sin berättelse. Det tycker vi nog att är viktigt och vi tycker att det här skall vara genomgående för alla. Det är inte rätt att någon avdelning är bättre eller sämre utan man skall försöka hitta en liknande lösning för alla, samma krav för alla avdelningar.

 

Vi stöder revisorerna i deras synpunkter om behovet av en finansförvaltningslag och en lag om utjämningsfond.

 

Vi tycker också i utskottet att det skulle vara skäl att försöka effektivera den elektroniska dokumenthanteringen på bästa sätt för att uppnå olika rationaliseringsvinster och förbättrade servicenivåer. Vi påpekar också att det är viktigt att också lagtingets behov samtidigt som landskapsregeringens behov beaktas i arbetet med att ta fram systemen.

 

En kort kommentar om revisorernas konstaterande när det gäller byte av fastighet i Långbergsöda by. Ett enigt utskott omfattar revisorerna att man i sista hand skall välja förlikningsavtal. Det skall finnas absolut vägande skäl för sådana lösningar.

 

Vi efterlyser också från utskottet en passagerarstatistik som skulle kunna förbättras och i diskussionerna handlar det just om att vi kanske inte känner till exakt hur många bilar som blir stående på kaj, under vissa tider blir de stående och hur många gånger måste man säga nej till bokningar från folk som vill resa på färjor. Det här kunde förbättras; där var vi också helt eniga med landskapsrevisorerna.

 

I korthet är detta utskottets förslag och vi hoppas att lagtinget bringar betänkandet till landskapsregeringens kännedom.

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Jag tackar för anförandet. Det är bara en kort fråga. Ordföranden talade om att en förordning om språkkunskaper som krävs av statsanställda i landskapet inte har kommit. Jag vet att för något år sedan var jag i kontakt med dåvarande kanslichefen och landshövdingen och har också sett ett utkast till en språkförordning, men nu vill jag bara veta om det är så att det inte har skett någonting ännu? Bara ett klargörande.

 

Ltl Gun Carlson, replik:

Fru talman!

Det är riktigt att den förordningen fortfarande ligger, såvitt jag känner till. Den uppgiften har vi fått i utskottet och kanske ännu mera i självstyrelsepolitiska nämnden; jag kanske blandar mina uppdrag lite, men så är det.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf:

Fru talman!

Jag tror att det är på sin plats att i någon grad rekapitulera hur vi på finansavdelningen ser på de frågeställningar som bl.a. har berört oss och som revisorerna på olika sätt har uppmärksammat.

 

För det första Posten på Åland. De synpunkter som revisorerna har framfört kommer att beaktas i den lagframställning om posttjänster och om affärsverket Posten på Åland vilken som bäst är under beredning. Ärendet ligger tillsvidare i huvudsak på kansliavdelningen men bereds i samförstånd med oss på finansavdelningen, till de delar det berör affärsverket och ägarstyrningen av detta. I sammanhanget kan konstateras att finansavdelningen utgående från de senaste årens erfarenheter haft ambitionen att utarbeta också principer för ägarstyrningen för mer allmänt bruk inom hela förvaltningen, men att detta tyvärr hittills har fått stå tillbaka därför att det har funnits frågeställningar som har haft ännu högre prioriteringsgrad och de personella resurserna de facto har sin begränsning.

 

När det gäller budgetbokslut och finansförvaltningslagen skulle jag också vilja säga några saker. Vi är eniga med revisorerna om behovet av att fortsätta utvecklingsarbetet. En förutsättning för detta är att arbetet kan prioriteras och inte trängs undan av kortsiktigt mer angelägna projekt och ärenden som hittills i många fall de facto varit fallet, m.a.o. måste resurserna ägnas åt detta, medan annat måste anstå, såvida inte speciella resurser kan tillskjutas. De anställda har också en begränsning i sitt arbetspensum. Det grundarbete som gjordes en gång i tiden då ärendet startades upp tillsammans med lagberedningen måste tyvärr göras om eftersom det är föråldrat och inte ändamålsenligt till sin strukturella uppbyggnad. För att arbetet skall leda till ett bra resultat bör det genomföras i projektform, tycker vi och involvera en stor del av de ledande tjänstemännen på avdelningen. Finansavdelningen bereder som bäst, vilket kan anses vara ett led i att ta ställning till vissa grundläggande principer för rollfördelningen för avdelningen i förhållande till landskapsregeringen underlydande myndigheter och andra enheter, ett beslut beträffande hanteringen av ekonomiförvaltningen för ett antal underlydande myndigheter. Det är en ganska viktig del som kommer att ha sin väsentliga roll när en ny finansförvaltningslag skall skrivas.

 

I budgetförslaget för år 2007 anges också att den interna budgetprocessen planeras att reformeras, dels för att möjliggöra bättre fokus på just målstyrningarna och resultat och dels för att fördela arbetsbelastningen väsentligt jämnare över hela året än vad nu är fallet. Reseräkningarna skall jag vid ett annat tillfälle återkomma till, det skall jag inte gå in på nu.

 

Vad gäller den elektroniska dokumenthanteringen är vår avsikt att driva projektet vidare, trots att det visat sig att lämplig programvara på den ambitionsnivå som vi vill ha inte riktigt finns färdigt utvecklad. Av den anledningen har nya anbud inbegärts. Finansavdelningen har samma uppfattning som revisorerna om behovet av att involvera ledningsnivåerna i projektet. Överhuvudtaget är det nödvändigt att åstadkomma en bred förankring för att få den nödvändiga allmänna acceptansen också på vår avdelning. Även av den här orsaken kan det komma att visa sig mest ändamålsenligt att i hög grad prioritera just fakturahanteringen som det mest centrala.

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Det gläder mig att även landskapsregeringen har kommit till insikt om behovet av en förvaltningslag, som vi liberaler med mig som första undertecknare redan har motionerat om och det är också bra att det även diskuteras en finansförvaltningslag. Det är också intressant att höra om lagen om postverksamheten. Jag kan nämligen informera er om att vi i lagutskottet diskuterade republikens presidents framställan om en Världspostkonvention och det har kommit till oppositionens kännedom att det är på gång, men vi ville gärna få det bekräftat, och det har vi nu alltså fått av ansvarige ledamoten Wiklöf, så vi skulle också gärna höra hur det ser ut med tidtabellen för framställningen.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

När det gäller det nya postala regelverket arbetar vi för fullt och jag tror det inom en inte alltför avlägsen framtid kan lämnas till lagtinget. Det är svårt att i datum bestämma, det vill jag definitivt inte göra. Vad gäller finansförvaltningslagen så om jag inte missminner mig är den existerande från 1971, och det ju alla att så kan man inte långsiktigt ha det, åtminstone måste vi ha en finansförvaltningslag som rimligen reglerar den situation vi de facto befinner oss i. Vi har också en självstyrelselag som har förändrat strukturen i alla avseenden sedan den gällande lagen togs. Tyvärr vill jag konstatera det, att pressen på finansavdelningen ända sedan de här frågeställningarna för oerhört många år sedan aktualiserades har varit så stor att man faktiskt, oberoende av vem som har haft finansansvaret, har skjutit undan det därför att det har funnits viktigare saker, men nu vill vi lyfta fram den. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

Ltl Roger Eriksson, replik:

Fru talman!

Den historiska beskrivningen hur det har gått till kan vi bara ta del av. Dock anser vi oss inte ansvariga för detta, i alla fall inte jag. Men det är bra att en finansförvaltningslag är på gång – behovet är ganska uppenbart, den är som sagt sedan 1971. När det gäller lag om postverksamheten får jag nöja mig med svaret att den är på gång och då skall vi ta det i beaktande i lagutskottet.

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Nej, ltl Roger Eriksson är inte ansvarig för att finansförvaltningslagen har dröjt, men samtliga partier har på ett eller annat sätt funnits involverade i landskapsregeringar som synbarligen inte har prioriterat frågan allra högst. Och vad jag säger är att den praktiska verkligheten för många av dem som har suttit i finansansvarig ställning har varit den att det har funnits många andra frågor som tyvärr bedömts ännu mera akuta och har getts förtur och därför har alltså den här tidsutdräkten kommit till stånd. Det beklagar jag, men jag vet att det inte är så lätt. Och det här parlamentet, likaväl som vår landskapsregering, har inte som princip att tillsätta snabba personella utökade resurser så fort det behövs någonting för att åtgärdas, men det är möjligt att den här frågan också i en eller annan projektform kan komma att behöva någon liten extra resurs för att vi skall få den snabbhet vi verkligen önskar. TALMANNEN: Tiden är ute!

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Mats Perämaa, replik:

Fru talman!

Jag sitter i finansutskottet och har där fått ta del av det som landskapsregeringen har anfört också i de finanspolitiska frågorna. Då tycker jag mig minnas att landskapsregeringen genom ledamoten Lasse Wiklöf ganska tydligt har angivit att vi skall få en finansförvaltningslag under den här mandatperioden ännu. När man sitter i finansutskottet och hör landskapsregeringen ställer man förstås stor tilltro till de utsagor som ges där, så jag vill nu fråga ganska rakt: Får vi en framställning om en finansförvaltningslag under den här mandatperioden eller inte?

 

Landskapsregeringsledamoten Lasse Wiklöf, replik:

Fru talman!

Det är min och landskapsregeringens absoluta ambition.

 

TALMANNEN: Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

 

Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Föredras för enda behandling ärende nr 5:

 

Finansutskottets betänkande nr 2/2006-2007 angående revisionsberättelse för Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet för år 2005. (RB 2/2005-2006).

 

Först tillåts diskussion och därefter vidtar detaljbehandlingen. Diskussion.

 

Ltl Gun Carlson:

Fru talman!

Landskapsrevisorer har också reviderat Ålands lagting och Ålands delegation i Nordiska rådet. De har i sin berättelse mycket kort konstaterat att de har funnit att bokföring och användning av medel har varit sakligt och ansvarsfullt och följt regler och föreskrifter. Revisorerna har ingenting att anmärka vare sig på lagtinget eller Ålands delegation i Nordiska rådet. Detta har finansutskottet läst och har inte någonting att anföra utan föreslår att lagtinget måtte anteckna sig revisionsberättelsen för Ålands lagting och för Ålands delegation i Nordiska rådet till kännedom.

 

TALMANNEN: Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen vidtar. I detaljbehandlingen föreläggs först betänkandets kläm och därefter dess motivering. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

 

Föreläggs betänkandets kläm. Klämmen är godkänd. Föreläggs betänkandets motivering. Motiveringen är godkänd. Ärendets enda behandling är avslutad.

 

Ärendet är slutbehandlat.

 

 

Antecknas för kännedom att till lagtinget överlämnats

 

Landskapsregeringens framställning angående ändring av 53 § räddningslagen för landskapet Åland. (FR 6/2006-2007).

 

Ärendet upptas till behandling den 27 november.

 

Lagtingets nästa plenum är måndagen den  20 november kl. 9.30.  Penum är avslutat.

(Plenum avslutades kl.14.55).

 

 

 

Originalfil