Plenum den 15 november 2010 kl. 12.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 15 november 2010 kl. 12.00

Plenum börjar. 3

För kännedom... 3

1   Europeiska Unionen - Regionala utvecklingsfonden, höjning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 1/2010-2011)

2   Minst samma sociala förmåner som i riket, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 2/2010-2011)

3   Ålandshavskommitté

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 3/2010-2011)

4   ÅHS: s ansvar för de äldres hälso- och sjukvård, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 4/2010-2011)

5   Ekonomisk kompensation till kommunerna, ändring i allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 5/2010-2011)

6   Sänkning av jordbruksanslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 6/2010-2011)

7   Allmän tandvård, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 7/2010-2011)

8   Affärsbokföring införs senast 2014, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 8/2010-2011)

9   Frysning av landskapsandelar

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 9/2010-2011)

10  Kontroll av cistern

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion(FM 10/2010-2011)

11  Förbud mot användning av glutamater, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 11/2010-2011)

12  Marknadsföring av idrott och kultur, moment 47.03.41

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 12/2010-2011)

13  Representation i HELCOM, tillägg till kapitelmotiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 13/2010-2011)

14  Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet, höjning av anslag

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 14/2010-2011)

15  Elektronisk studiestödsansökan, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 15/2010-2011)

16  Golfbaneprojekt, minskning av anslag

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 16/2010-2011)

17  GMO-fri zon, komplettering av allmänna motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 17/2010-2011)

18  Skärgårdssamarbetet, höjning av anslag

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 18/2010-2011)

19  Bussarnas samordning samt bilpool, ändring av motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 19/2010-2011)

20  Understöd för kollektivtrafik

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 20/2010-2011)

21  Skärgårdssamarbete, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 21/2010-2011)

22  Oavlönat hemarbete, tillägg till motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 22/2010-2011)

23  Separering av program- och distributionsverksamheten, ändring av kapitelmotivering

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 23/2010-2011)

24  Nytt självstyrelsesystem för Åland, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 24/2010-2011)

25  Ålands fredsinstitut och Hamngatan 4, tillägg till motiveringen

Ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion (FM 25/2010-2011)

26  Kompensation för förlust av skatteintäkter, höjning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 26/2010-2011)

27  Kortruttsinvesteringar - sänkning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 27/2010-2011)

28  Bolagisering av sjötrafiken, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 28/2010-2011)

29  Landskapets inkomster

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 29/2010-2011)

30  Nordiskt avtal om sjömansbeskattning

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 30/2010-2011)

31  Etablerande av en Ålandshavskommission, ändring av motiveringen

Ltl Danne Sundman m.fl. finansmotion (FM 31/2010-2011)

32  Samordning av ombudsmannafunktioner, ändring av motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 32/2010-2011)

33  Ombyggnad av Självstyrelsegården, minskning av anslag och ändring av motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 33/2010-2011)

34  Indexjustering av barnbidraget, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion(FM 34/2010-2011)

35  Avskaffande av TV-avgiften, ändring av motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 35/2010-2011)

36  Mottagningscentral för brännbart avfall, ändring av motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 36/2010-2011)

37  Inkomstgränsen för erhållande av studiestöd, tillägg till motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 37/2010-2011)

38  Samordning av bildningsarbetet, tillägg till motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 38/2010-2011)

39  En virtuell skola, tillägg till motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 39/2010-2011)

40  Näringslivsutvecklare, ändring av motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 40/2010-2011)

41  Försäljning av Kumlinge flygfält, tillägg till motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 41/2010-2011)

42  Nytt kollektivtrafiksystem, tillägg till motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 42/2010-2011)

43  Ombyggnad av ms Skarven, anslaget utgår

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 43/2010-2011)

44  Utbyggnad av GC-vägnätet, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 44/2010-2011)

45  Kortruttsöverenskommelse, tillägg till motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 45/2010-2011)

46  Språkrådets status, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 46/2010-2011)

47  Alternativ sträckning för gc-väg i Jomala, tillägg till motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 47/2010-2011)

48  ÅMHM: s avgifter, sänkning av anslag

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 48/2010-2011)

49  Caféverksamheten vid besökscentret i Bomarsund, ändring av motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 49/2010-2011)

50  Äldreomsorg, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 50/2010-2011)

51  Näringsavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter, ändring av motiveringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 51/ 2010-2011)

52  Lagtingets kansli - verksamhetsutgifter, sänkning av anslaget

Ltl Anders Eriksson m.fl. finansmotion (FM 52/2010-2011)

53  Bättre förutsättningar för näringslivet

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 53/2010-2011)

54  Satsning på elbilar

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 54/2010-2011)

55  Åtgärder för aktivare skogsbruk

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 55/2010-2011)

56  Handlingsplan för minskning av kravet på finska inom näringslivet

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 56/2010-2011)

57  Centralisering och entreprenad av ekonomi- och löneräkningsfunktionerna

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 57/2010-2011)

58  Understödjande av politisk verksamhet, ändring av motiveringen

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 58/2010-2011)

59  Upphandling av nytt bokningssystem

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 59/2010-2011)

60  Förenkling av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets arbetsuppgifter

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 60/2010-2011)

61  Förändringar under den allmänna motiveringen

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 61/2010-2011)

62  Internationellt samarbete, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 62/2010-2011)

63  Sjötrafik i samhällets regi, ändring av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 63/2010-2011)

64  Elektronisk studiestödsansökan II, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 64/2010-2011)

65  Skärgårdsutvecklingsprogram, ändring av motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 65/2010-2011)

66  En ny närings- och kommunikationsavdelning, ändring av den allmänna motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 66/2010-2011)

67  Verkställandet av förändringar föreslagna i betänkandet om hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 67/2010-2011)

68  Indragning av tjänsten som kommunikationschef

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 68/2010-2011)

69  Försäljning av aktier i Posten Åland Ab

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 69/2010-2011)

70  Lag om språkrådets verksamhet, ändring av motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 70/2010-2011)

71  Utvecklad ägarstyrning, tillägg till kapitelmotiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 71/2010-2011)

72  Likvärdiga bildningsförbund, ändring av motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 72/2010-2011)

73  Bomarsunds besökscentrum

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 73/2010-2011)

74  Avyttring av travbanan

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 74/2010-2011)

75  Näringslivsutveckling, tillägg till motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 75/2010-2011)

76  Jan-Karlsgårdens värdshus, tillägg till motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 76/2010-2011)

77  Introduktionsplan för elbilar på Åland, tillägg till motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 77/2010-2011)

78  Kravspecifikation för bokningssystem, sänkning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 78/2010-2011)

Remiss. 7

79  Budget för landskapet Åland 2011

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

För kännedom... 83

80  Förändring av rätten till avbytare

Landskapsregeringens framställning (FR 5/2010-2011)

Plenum slutar. 83

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 28 ledamöter är närvarande.

Om ledighet från dagens plenum anhåller vtm Gunnar Jansson på grund av deltagande i CALRE-konferens på Madeira samt ltl Gun Carlson på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

För kännedom

Meddelas för kännedom att till lagtinget inlämnats finansmotionerna 1-78/2010-2011. Motionerna upptas till behandling i anslutning till nästa ärende.

1      Europeiska Unionen - Regionala utvecklingsfonden, höjning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 1/2010-2011)

2      Minst samma sociala förmåner som i riket, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 2/2010-2011)

3      Ålandshavskommitté

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 3/2010-2011)

4      ÅHS: s ansvar för de äldres hälso- och sjukvård, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 4/2010-2011)

5      Ekonomisk kompensation till kommunerna, ändring i allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 5/2010-2011)

6      Sänkning av jordbruksanslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 6/2010-2011)

7      Allmän tandvård, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 7/2010-2011)

8      Affärsbokföring införs senast 2014, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 8/2010-2011)

9      Frysning av landskapsandelar

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 9/2010-2011)

10     Kontroll av cistern

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion(FM 10/2010-2011)

11     Förbud mot användning av glutamater, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 11/2010-2011)

12     Marknadsföring av idrott och kultur, moment 47.03.41

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 12/2010-2011)

13     Representation i HELCOM, tillägg till kapitelmotiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 13/2010-2011)

14     Landskapsunderstöd för kurs-, utbildnings- och rådgivningsverksamhet, höjning av anslag

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 14/2010-2011)

15     Elektronisk studiestödsansökan, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 15/2010-2011)

16     Golfbaneprojekt, minskning av anslag

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 16/2010-2011)

17     GMO-fri zon, komplettering av allmänna motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 17/2010-2011)

18     Skärgårdssamarbetet, höjning av anslag

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 18/2010-2011)

19     Bussarnas samordning samt bilpool, ändring av motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 19/2010-2011)

20     Understöd för kollektivtrafik

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 20/2010-2011)

21     Skärgårdssamarbete, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 21/2010-2011)

22     Oavlönat hemarbete, tillägg till motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 22/2010-2011)

23     Separering av program- och distributionsverksamheten, ändring av kapitelmotivering

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 23/2010-2011)

24     Nytt självstyrelsesystem för Åland, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 24/2010-2011)

25     Ålands fredsinstitut och Hamngatan 4, tillägg till motiveringen

Ltl Barbro Sundback m.fl. finansmotion (FM 25/2010-2011)

26     Kompensation för förlust av skatteintäkter, höjning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 26/2010-2011)

27     Kortruttsinvesteringar - sänkning av anslag

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 27/2010-2011)

28     Bolagisering av sjötrafiken, ändring av allmänna motiveringen

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 28/2010-2011)

29     Landskapets inkomster

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 29/2010-2011)

30     Nordiskt avtal om sjömansbeskattning

Ltl Barbro Sundbacks m.fl. finansmotion (FM 30/2010-2011)

31     Etablerande av en Ålandshavskommission, ändring av motiveringen

Ltl Danne Sundman m.fl. finansmotion (FM 31/2010-2011)

32     Samordning av ombudsmannafunktioner, ändring av motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 32/2010-2011)

33     Ombyggnad av Självstyrelsegården, minskning av anslag och ändring av motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 33/2010-2011)

34     Indexjustering av barnbidraget, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion(FM 34/2010-2011)

35     Avskaffande av TV-avgiften, ändring av motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 35/2010-2011)

36     Mottagningscentral för brännbart avfall, ändring av motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 36/2010-2011)

37     Inkomstgränsen för erhållande av studiestöd, tillägg till motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 37/2010-2011)

38     Samordning av bildningsarbetet, tillägg till motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 38/2010-2011)

39     En virtuell skola, tillägg till motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 39/2010-2011)

40     Näringslivsutvecklare, ändring av motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 40/2010-2011)

41     Försäljning av Kumlinge flygfält, tillägg till motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 41/2010-2011)

42      Nytt kollektivtrafiksystem, tillägg till motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 42/2010-2011)

43     Ombyggnad av ms Skarven, anslaget utgår

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 43/2010-2011)

44     Utbyggnad av GC-vägnätet, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 44/2010-2011)

45     Kortruttsöverenskommelse, tillägg till motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 45/2010-2011)

46     Språkrådets status, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 46/2010-2011)

47     Alternativ sträckning för gc-väg i Jomala, tillägg till motiveringen

Ltl Mika Nordbergs m.fl. finansmotion (FM 47/2010-2011)

48     ÅMHM: s avgifter, sänkning av anslag

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 48/2010-2011)

49     Caféverksamheten vid besökscentret i Bomarsund, ändring av motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 49/2010-2011)

50     Äldreomsorg, ändring av motiveringen

Vtm Gun-Mari Lindholms m.fl. finansmotion (FM 50/2010-2011)

51     Näringsavdelningens allmänna förvaltning - verksamhetsutgifter, ändring av motiveringen

Ltl Anders Erikssons m.fl. finansmotion (FM 51/ 2010-2011)

52     Lagtingets kansli - verksamhetsutgifter, sänkning av anslaget

Ltl Anders Eriksson m.fl. finansmotion (FM 52/2010-2011)

53     Bättre förutsättningar för näringslivet

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 53/2010-2011)

54     Satsning på elbilar

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 54/2010-2011)

55      Åtgärder för aktivare skogsbruk

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 55/2010-2011)

56     Handlingsplan för minskning av kravet på finska inom näringslivet

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 56/2010-2011)

57      Centralisering och entreprenad av ekonomi- och löneräkningsfunktionerna

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 57/2010-2011)

58      Understödjande av politisk verksamhet, ändring av motiveringen

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 58/2010-2011)

59     Upphandling av nytt bokningssystem

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 59/2010-2011)

60     Förenkling av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets arbetsuppgifter

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 60/2010-2011)

61     Förändringar under den allmänna motiveringen

Ltl Roger Janssons m.fl. finansmotion (FM 61/2010-2011)

62      Internationellt samarbete, tillägg till allmänna motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 62/2010-2011)

63     Sjötrafik i samhällets regi, ändring av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 63/2010-2011)

64     Elektronisk studiestödsansökan II, ändring av kapitelmotiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 64/2010-2011)

65     Skärgårdsutvecklingsprogram, ändring av motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 65/2010-2011)

66     En ny närings- och kommunikationsavdelning, ändring av den allmänna motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 66/2010-2011)

67     Verkställandet av förändringar föreslagna i betänkandet om hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 67/2010-2011)

68     Indragning av tjänsten som kommunikationschef

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 68/2010-2011)

69     Försäljning av aktier i Posten Åland Ab

Ltl Anders Erikssons finansmotion (FM 69/2010-2011)

70     Lag om språkrådets verksamhet, ändring av motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 70/2010-2011)

71     Utvecklad ägarstyrning, tillägg till kapitelmotiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 71/2010-2011)

72     Likvärdiga bildningsförbund, ändring av motiveringen

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 72/2010-2011)

73     Bomarsunds besökscentrum

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 73/2010-2011)

74     Avyttring av travbanan

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 74/2010-2011)

75     Näringslivsutveckling, tillägg till motiveringen

Ltl Carina Aaltonens m.fl. finansmotion (FM 75/2010-2011)

76     Jan-Karlsgårdens värdshus, tillägg till motiveringen

Ltl Fredrik Karlströms m.fl. finansmotion (FM 76/2010-2011)

77     Introduktionsplan för elbilar på Åland, tillägg till motiveringen

Ltl Danne Sundmans m.fl. finansmotion (FM 77/2010-2011)

78     Kravspecifikation för bokningssystem, sänkning av anslag

Ltl Camilla Gunells m.fl. finansmotion (FM 78/2010-2011)

 

Remiss

79     Budget för landskapet Åland 2011

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

 

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till finansutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! Värderade lagtingsledamöter! Landskapsregeringens har en övergripande vision, en vision om en balanserad samhällsekonomi där hjulen fortsätter snurra, människor har arbete och den samlade kompetensen växer. Vår vision handlar om att trygga den sociala välfärden och att samhället utvecklas med hänsyn tagen till miljön.

Målet är en hållbar utveckling och medlet är ett fortsatt hårt grepp om ekonomin, en fortsatt stram budget där utrymme finns att bevara vård, skola och omsorg, där utrymme finns för stimulans av tillväxt, samtidigt som inbesparingsåtgärder verkställs och organisationsutveckling genomförs.

Landskapsregeringen tågar på utan att släppa taget om besparingslinjen. I 2010 års budget ställdes hårda krav på landskapets anställda. Vi begärde att alla solidariskt skulle bidra i arbetet att bromsa den katastrofala utveckling vi mött i form av sviktande inkomster och fortsatt hårt tryck på utvidgad samhällsservice.

Landskapets anställda har visat en enorm beredvillighet att möta upp till de hårda krav som ställts upp i årets budget. Arbetsbördan har inte minskat samtidigt som arbetstiden i vissa fall förkortats och lönerna minskat. Det har varit ett tufft år för alla som jobbar inom landskapet. Från landskapsregeringens sida vill jag uttrycka ett stor tack för de uppoffringar som gjorts av alla anställda.

I nästa års budget återgår vi till normalläget. Inbesparingar på lönerna kommer inte att genomföras. Det syns i ökningen av konsumtionsutgifterna som beror på återgången till normalsystemet, en viss löneförhöjning som följer av avtalen och de stora pensionsutbetalningarna. För övrigt innehåller budgeten ingen ökning av konsumtionsutgifterna. Minskningar sker däremot inom de områden där de mer långsiktiga strukturförändringarna går vidare.  

Landskapsregeringen har lagt ner mycket arbete och resurs att ta fram underlagsmaterial för att gå vidare med reformer. Således sjösätts fler organisationsförändringar inom allmänna förvaltningen, olika avdelningar förändras vissa delar av vår förvaltning går samman för att uppnå synergieffekter. Lagstiftningsåtgärder pågår inom områdena revision, övervakning av spelverksamhet, hembygdsrätt och jordförvärvs frågor och polisledning. Trafikavdelningen tar ett ordentligt tag om bolagiseringsprocessen. Samordning av fastigheter i landskapets ägo ska ske.

Under året kommer ytterligare personalminskningar att ske då tidigare beskrivna strukturändringar genomförs, t.ex. till följd av att gymnasieutbildningen reformeras, avbytarverksamheten förändras, naturbruksskolan läggs ned. Följder av detta kommer att beskrivas i kommande tilläggsbudgetar.

För att landskapsregeringens vision om en hållbar utveckling ska kunna bli verklighet krävs ytterligare åtgärder för att ändra strukturerna i samhällsservicen.

Två områden som kommer att vara föremål för omfattande förändringsarbete de kommande åren är servicestrukturen i vårt samhälle, samt kortruttssystem i skärgårdstrafiken.

En samhällsreform måste genomföras för att vi på sikt ska kunna trygga en kvalitativ och effektiv samhällsservice inom områdena sjukvård, skola, socialvård, teknisk service och trafik mm. Frågan som måste ställas är hur ska servicen organiseras i framtiden, vem ska leverera servicen till medborgarna och hur ska vi bekosta servicen? Landskapsregeringens övergripande vision med en samhällsreform är att den service som ges ska hålla god kvalitet och vara kostnadseffektiv.

För att komma vidare med denna komplexa fråga krävs underlagsmaterial för oss som slutgiltigt fattar beslutet om vilken väg vi väljer. Inom partier och mellan partierna i lagtinget finns olika visioner för hur en samhällsreform som ju omfattar både landskapet och kommunerna, ska genomföras. För att våra beslut ska vara välgrundade behöver vi fakta och kunskap, landskapsregeringen har igångsatt arbetet, på socialvårdsbyrån, med att ta fram underlagsmaterial dels inom den sociala sektorn och dels i samarbete med kommunförbundet. Min vision är att när materialet är framtaget vi också ska hitta en bred politisk enighet hur vi ska effektivisera och trygga samhällsservicen. Och jag vill redan nu meddela att jag kommer att bjuda in representanter för lagtingspartierna till rådslag så fort som vi har ett underlagsmaterial.

I många år har vi talat kortrutt i skärgårdstrafiken. Skärgårdstrafiken är skärgårdsbornas livsnerv, utan fungerande kommunikationer dör skärgården. Kostnaderna för nuvarande system är höga och vi måste få ner driftskostnaderna för att klara av att upprätthålla trafiken. Då måste vi investera och bygga bort budgetslitaget. Därför går landskapsregeringen vidare med förstudier för trafik över Föglö från Kökar och för Vårdö fast förbindelse.

Också här behöver partierna enas kring en gemensam, långsiktigt hållbar lösning. Nu måste vi gå vidare och inte fastna i prat och debatt. Vi måste ta tag i frågan.

Landskapsregeringen har en vision om ett fortsatt mångfasetterat samhälle där olika kulturer möts och där vi i dialog med omvärlden fortsätter utvecklas som ett öppet och välkomnande samhälle. Vi vill utveckla vår självstyrelse så att det åländska folket själva får mera makt att bestämma hur och i vilken takt självstyrelsen ska breddas och fördjupas. Den parlamentariska kommitténs betänkande ligger till grund för arbetet. Landskapsregeringen fortsätter arbetet för att i en gemensam grupp med rikets myndigheter enas om ett nytt system för självstyrelsens utveckling.

Vi ökar resurserna för att göra ett bättre arbete inom området integration. En samordningsgrupp har fått uppdraget att utarbeta ett underlag för lagstiftning inom integrationsområdet. Meningen är också att ta fram ett integrationsprogram.

Landskapsregeringen bevakar rättigheterna till en fullgod service på svenska i våra och ålänningarnas kontakter med finska myndigheter. Vi har ställt kravet på regeringen i Helsingfors att självstyrelsens rätt att servas på svenska i ett allt mer finsktalande Finland fortsättningsvis tryggas och att regeringen i Helsingfors ska presentera förslag hur de tänker leva upp till sina löften som gavs inom ramen för Ålandsöverenskommelsen.

Landskapsregeringens vision när det gäller sjöfart är att förutsättningarna med åländsk flagga i aktern ska vara fortsatt goda. Vi kommer att fortsätta jobba med rikets myndigheter för att bevara förutsättningarna att hålla inhemsk flagga och vi gläder oss åt att våra rederier ser optimistiskt på framtiden och bl.a. satsar på nybyggen där också bästa möjliga miljöteknik finns med i planeringen.

Landskapsregeringen har också en vision om hur Åland seglar på vågens framkant när det gäller näringslivsutvecklingen. Vi har goda förutsättningar att bygga vidare på det som vi redan etablerat som våra kompetensområden, sjöfart men också mycket annat. Livsmedelsklustret får fortsatt starkt stöd i budgeten. Vi vill trygga en fortsatt förädlingsindustri inom livsmedelssektorn och vi vill trygga unga familjers möjligheter att ta över företag och driva dem vidare.

Vi vill stärka kompetenser inom kunskapsintensiva branscher och miljöteknik i företagandets tjänst. Utbildningssektorn garanterar en god kompetensutveckling och genom direkt stöd och rådgivning bistår landskapet företagsutveckling och entreprenörsanda.

Inom områdena miljöteknik har Åland möjlighet att gå i bräschen och särskilt sticker förstås vår vindkraft upp. Landskapsregeringen fortsätter kämpa för att åländska företag inom sektorn förnyelsebar energi ska ha samma konkurrensfördelar som företag i riket.

Landskapsregeringen har en vision om Åland som besökscentrum för kulturturismen. Vi kan se hur området kring Alandica växer fram och förfinas och vi ser stora fördelar av att Åland blivit en mötesplats för kultur och kongress. Förnyelsen av sjöfartsmuseet kan vi alla följa och vi ser med spänning fram emot att åter få visa och berätta för våra gäster om vår sjöfartshistoria som är så intimt förknippad med den åländska identiteten.

Vi satsar också på att öka kunskaperna kring vår historia som ett demilitariserat och neutraliserat självstyrt område. Med besökscentret i Bomarsund kommer långt fler personer att få insikter om vår historia och vår nutid.

Landskapsregeringens vision om en hållbar utveckling av Åland står fast. Målet når vi genom att fortsätta hålla en stram linje och planera för ytterligare strukturändringar av vår samhällsservice.

Visst, det kunde ha varit frestande att ta ut svängarna, valår och allt. Landskapsregeringen har trots det valt en återhållsam väg. En stabil grund är en förutsättning för fortsatt byggnation, i vårt fall lägger vi grunden för ett fortsatt samhällsbygge där grundläggande service som vård, skola och omsorg är garanterad.  

Ltl Anders Eriksson, replik

Tack, herr talman! Det är rätt förvånande hur olika vi politiker kan se på samma sak, i det här fallet samhällsekonomin. Lantrådet säger att landskapsregeringen har en vision om en balanserad samhällsekonomi. Är samhällsekonomin i balans så intäkter och utgifter lika stora. Lantrådet säger också att man har haft ett hårt grepp om ekonomin. Men tittar man på siffrorna så är det ett underskott på nästan 90 miljoner euro som nästa landskapsregering ska ta tag i. Jag kan inte förstå hur man kan kalla det för en balanserad samhällsekonomi och att man har ett hårt grepp om ekonomin. Det sägs också att det inte är några ökningar på konsumtionsutgifterna. Tittar man på sidan 10 så ser man att konsumtionsutgifterna ökar med 4,1 procent, medan investeringsutgifterna minskar med 24,2 procent, vilket är helt bakvänt. Det stämmer inte heller att inte konsumtionsutgifterna ökar.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Har ltl Anders Eriksson inte följt utvecklingen? Är det inte ltl Anders Eriksson medveten om det enorma inkomstbortfallet som Åland råkade ut för inför budget 2010? Det var ett enormt inkomstbortfall. I 2010 års budget strukturerade landskapsregeringen upp en långsiktig utveckling där vårt mål är en budget i balans på några års sikt. Skulle vi inte ha gjort de åtgärder som vi har gjort under 2010 så skulle underskottet ha varit betydligt mycket högre än det som nu ltl Anders Eriksson pekar på. Konsumtionsutgifterna ökar i förhållande till årets budget. Det är löneökningar på grund av avtal, stora pensionsutbetalningar och vi går in för att inte göra de två veckors löneinbesparingar som vi gjorde under 2010.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag är mycket väl medveten om klumpsummans fall. Det är ändå skäl att påminna att man i från den här regeringen pratade hösten 2008 om att finanskrisen inte skulle beröra Åland. Den visionen hade den här landskapsregeringen då. Den visionen har stått det här samhället dyrt. Jag försöker peka på att när lantrådet pratar om en balanserad samhällsekonomi och att man har ett hårt grepp om ekonomin så stämmer det inte om man tittar på siffrorna. Jag tror att det skulle ha varit bra om lantrådet skulle ha listat vilka sparåtgärder, av dem som aviserades för ett år sedan, som man har lyckats genomföra överhuvudtaget. Jag tror att det hade varit intressantare för lagtinget att få reda på det än bara lite mera allmänna uttalanden.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Den här landskapsregeringen målade redan, när vi tillträdde, upp en bild av en hållbar ekonomisk utveckling av det åländska samhället. Vi talade om att vi på lång sikt måste få ner omfånget av de offentliga utgifterna. Vi har jobbat exakt i den riktningen och vi fortsätter att jobba i den riktningen. Vi måste ändra på våra samhällsstrukturer på olika håll. Det är exakt det som landskapsregeringen har jobbat med. Dessutom blev det en sådan nedgång i inkomsterna genom att klumpsumman minskade så drastiskt. Det ledde till att vi dessutom, förutom de långsiktiga strukturförändringar och inbesparingarna som vi hade planerat, måste gå in och göra väldigt drastiska åtgärder på kort sikt. Det har landskapsregeringen verkställt under årets arbete med 2010 års budget. Vi är inte i mål med allting men det är på god väg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Utifrån landskapsregeringspartiernas slogan inför valet 2007 så har jag tagit mig an den här budgeten, som förmodligen är en av de sista som den här landskapsregeringen kommer att avge. Då hette det; " långsiktiga lösningar, uthållig energi, gott ledarskap, mer pengar i börsen och hela Åland ska leva". Idag ser vi inte några politiska målsättningar vad beträffar samhällsreform, äldreomsorg, kortrutt, näringslivet, framför allt småföretagen eller våra ungdomar som vår kunskapsbas. Man talar, talar och talar. Man manar till att lagtinget nu ska ta beslut. Det har framför allt inte landskapsregeringen vågat, kunnat eller har modet att göra. Var ska vi läsa in de politiska målsättningar, bästa lantråd?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Våra visioner i valet 2007 har varit som en ledstjärna i landskapsregeringens arbete. Vi formade ett gemensamt handlingsprogram som vi har följt. Vi kanske inte till alla delar kommer att kunna verkställa det fullt ut på grund av den ekonomiska svackan som vi har råkat in i. Men, jag vill påstå, när vi tittar tillbaka efter de här fyra åren i regeringen, så kommer vi att kunna peka på många, många av de konkreta saker som vi lyfte upp i våra målprogram och som vi också har lyft upp i regeringens handlingsprogram.

Den här budgeten handlar långt och mycket om att verkställa de olika ändringar som vi har föreslagit under tidigare budgeter. Vi har gjort olika utredningar, vi har tagit fram underlagsmaterial, vi har jobbat med lagstiftning och nu håller vi på att verkställa det, sakta men säkert.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag är inte överens med lantrådet om att det här är en budget som nu verkställer, tvärtom. Man tar tillbaka mycket av de förändringar som man har utlovat i tidigare budgetar. Man har hållit på med utredningar och övervägt och planerat och ska överväga, men tyvärr så ser vi ju inte resultat i den här budgeten. Vi ser inte de politiska målsättningarna med en samhällsreform. Hur har man tänkt sig detta? Det finns en mening, men det står inte vad den innehåller och vad det innebär.

Vi har inte sett någon förändring vad beträffar äldreomsorgen, inte när det gäller kortrutt, inte när det gäller små företagens villkor, och inte ens när det gäller ungdomarnas möjligheter att behålla hembygdsrätten medan de är borta och studerar. Det här har man inte lyckats med, tyvärr, lantrådet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag kan vara överens med vtm Gun-Mari Lindholm om att vi verkligen inte är överens. Vi läser nog texterna på väldigt olika sätt.

Landskapsregeringen har tagit steg vidare inom alla de här områdena som vicetalmannen hänvisar till. Det står inte fullt ut exakt hur en samhällsreform ska genomföras. Vi säger; för att genomföra en samhällsreform så måste det finnas en bred politisk enighet. För att komma till den enigheten så måste det finnas underlagsmaterial, kunskap och fakta som vi kan bygga våra beslut på. Idag finns det en massa åsikter och synpunkter, men det finns inte en samlad bild av hur vi ska gå vidare. Då är det landskapsregeringens roll att ta fram ett underlagsmaterial på vilket vi sedan gemensamt kan dra det projektet vidare. Här krävs en bred politisk enighet.

Likaså är det med kortrutt. Landskapsregeringen sätter faktiskt till medel för att vi ska komma vidare. Att vi inte bara ska fastna i diskussioner, utan vi ska komma vidare i de reformerna. Det måste vi göra för det är de två stora samhällsreformer som vi kommer att behöva ta tag i och genomföra inom de kommande åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag vill börja med att ge mitt understöd och stöd för att lantrådet nu ska jobba vidare med arbetet med samhällsreformen. Det är första gången som det ändå finns skrivet en hel del kring de här frågorna i budgeten. Även jag tillhör dem som inledningsvis tyckte att det var något tunt men efter att ha hört lantrådet nu så tycker jag att det som gäller grunderna och det som gäller att man ville genomföra samhällsreformen nu är bra. Jag tror däremot att det skulle vara viktigt att man ganska snabbt också bestämmer en tidsplan för när det här ska vara gjort. Annars tenderar den här typen av projekt att stå och trampa vatten. Man borde sätta upp tidsplan för när man vill att det här ska göras klart.

Jag välkomnar också att man bjuder in till ett rådslag. Där borde man också se till att ett sådant här arbete blir kontinuerligt, att parlamentet ständigt är med i ett sådant här arbete. Man kanske till och med kunde överväga huruvida det här borde göras via en parlamentarisk kommitté eller någonting liknande.

Till sist, herr talman, vill jag också gratulera lantrådet att man nu lyfter fram att man också från landskapsregeringens sida måste plocka fram beslutsunderlag. Det har inte låtit så tidigare, men nu finns det äntligen med, tack.

Talmannen

Tiden är ute!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag delar den åsikten att arbetet går vidare, det målas upp en tidsplan, olika saker tas fram och sedan samlas partierna och diskuterar. Tidsplanen är lite beroende av de utredningar som är igångsatta. Det har satts igång en bred utredning kring den sociala sektorn. En person som utreder kommer att presentera sitt underlag någon gång under vårvintern, jag är inte riktigt säker på den tidtabellen. Det är avgörande för hur vi går vidare när vi har det här materialet klart. Det är lika med de fortsatta diskussionerna och samarbetet med kommunförbundet. Det ingår också i landskapsregeringens plan att vi tillsammans med kommunförbundet ska ta fram ett visst underlag.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag välkomnar speciellt det här sista, att landskapsregeringen aktivt tar del i att plocka fram ett underlag för att fatta beslut. Tidigare har det låtit på det viset att det här initiativet måste komma ifrån kommunerna. Jag och FS har påstått att landskapsregeringen också måste vara med i det här arbetet för att det ska bli bra, eftersom det här är någonting som inte bara berör kommunerna utan det åländska samhället som helhet.

Jag tror också att det är viktigt att poängtera att man måste utgå ifrån en helhetssyn när man jobbar med den här biten. Samtidigt som man har framför ögonen att man ska skapa bästa möjliga service så måste man också se till att ansvarsfördelningen mellan det som kommunerna ska göras och det som landskapsregering och förvaltningen ska göra blir klar och tydlig. Det övergripande arbete för landskapsregeringen är lagstiftning och myndighetsutövning medan utförandet ska ligga på kommunerna.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag är övertygad om att det kommer att finnas en väg framåt i den här väldigt svåra frågan. Det har varit väldigt mycket diskussioner inom partier och mellan partier. Jag tro att det så småningom har mognat fram att nu behöver vi ta de här stegen vidare. Jag ser också det som ett helhetsgrepp att man tittar på all den samhällsservice som ges till medborgarna, vem som ska göra det på vilken nivå och hur det ska betalas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Om man tittar tillbaka några år så ser man en viss politisk utveckling. Inför valet 2007 var inte de nuvarande regeringspartierna så intresserade av att tala om kommunreform eller samhällsreform. Man har alltså bytt uppfattning i frågan. Det skulle vara intressant att höra varför och på vilka grunder?

Sedan skriver man för första gången i budgeten om en samhällsreform, men så tunt och så utan fakta vad det är man vill. Frågan måste ju ställas till lantrådet; vad menar man med det här ordet? Så här allmänna ordalag som hittills har beskrivits så kan inte någon vara oenig om att det behövs redas ut. Eftersom landskapsregeringen nu vill sätta i gång utredningar, så vad är det man vill ha svar på? Vad är det som är målet? Vilka fakta saknar man?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det låter som om socialdemokraterna skulle ha allting helt klart. Man har all fakta som man behöver, man har all kunskap som man behöver och man har all underlagsmaterial, det är bara att bestämma hur man vill ha det. När jag har läst vad som kommit ut från socialdemokraternas olika möten så kan jag inte se vad man egentligen vill med sin kommunala reform. Däremot vill jag påstå, nu får våra två regeringspartier prata för sig, att båda partier nog har talat om olika reformer. Vårt parti har till exempel ett alldeles särskilt kommunprogram, det är inte någon nyhet som har kommit till nu. Men det som vi enades om i vårt handlingsprogram var att man inte gör någon kommunal sammanslagning eller reform under den här mandatperioden. Det står fast, det har vi skrivit i handlingsprogrammet. Det är ett avtal som vi har. Däremot har vi i den här budgeten enats om att det måste tas fram mera underlagsmaterial, så att också socialdemokraterna ska få ett beslutsunderlag för hur man ska kunna gå vidare.

Ltl Camilla Gunell, replik

Visst är det så, landskapsregeringen sitter på alla resurser vad gäller att ta fram material. Tyvärr har inte enskilda partier de ekonomiska musklerna. Då vill jag gärna veta vad det är för typ av kunskap och underlagsmaterial som lantrådet tänker beställa? Vilken typ av utredningar behövs i dagsläget för att kunna fatta beslut om den här frågan?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! När jag läser tidningen om hur olika partier ser på en samhällsreform så är det sju olika linjer. Då behöver man ha klarlagt vilka vägar som är framkomliga. Vad är ekonomiskt fördelaktigt? Vad är kvalitetsmässigt fördelaktigt? Man måste ju ha mera underlag. Man kan inte bara tycka i en sådan här stor fråga. Man måste faktiskt ha mera fakta för att fatta beslut. Jag tror också att det är till fördel för det socialdemokratiska partiet att vi har ett underlagsmaterial som vi sedan politiskt kan bearbeta, diskutera och samlas kring.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! I budgetdebatten 2010 för ett år sedan togs detta med kortruttsmeddelande upp. Vi blev då i lagtinget lovade ifrån landskapsregering att de skulle komma med ett kortruttsmeddelande till lagtinget. Något sådant har vi inte sett. Vad är det som orsakar att det inte har kommit något kortruttsmeddelande? Är det olikheter mellan regeringspartierna, att de inte kan komma överens om att komma fram till ett meddelande eller vad är det som har gjort att vi inte har fått något kortruttsmeddelande?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag skulle snarare säga att vi under 2010 faktiskt har haft väldigt mycket begränsade resurser i vår förvaltning av olika besparingskrav som är ställda på oss och på förvaltningen. Det är helt enkelt så att man ännu inte har haft utrymme för att ta fram det här underlaget. Det finns inte några politiska schismer eller svårigheter i det här. Det handlar om att vi vill ha ett gediget underlag för lagtinget att debattera. Det har vi ännu inte tagit fram, men det jobbar vi på. Vi kommer att presentera det för lagtinget i sinom tid. Samtidigt så vet vi att det tidigare har tagits meddelande om kortrutt, som har diskuterats och fått klartecken i lagtinget, visserligen inte just i det här lagtinget. Det gavs vissa riktlinjer, det fanns en stor politisk enighet, bl.a. det faktum att Kökartrafiken skulle åka över Föglö. Därför sätter vi också in resurser i budgeten så att vi ska komma vidare. Det är inte bara en diskussion utan vi ska också faktiskt handgripligen gå in och börja jobba med frågan.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! De resurser som fanns tillgängliga var nog kännbara redan för ett år sedan. Tiden går och jag är helt övertygad om att den motion, som vi har lämnat in angående en parlamentarisk grupp, är ett måste. Den tid som är kvar av den här landskapsregeringen är mindre än ett år. Det spelar inte någon roll vad vi hinner komma fram till så ska det här verkställas. Det är helt avgörande att landskapsregeringen är med på det beslut som lagtinget tar. Därför hoppades jag kunna utläsa ett visst understöd i lantrådets tal här tidigare om en sammansättning av en parlamentarisk grupp för att kunna ha en helhetslösning som även håller över val och nya landskapsregeringar.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag har nog inte givit ett stöd till en parlamentarisk grupp i det här skedet. Däremot är det viktigt, precis som den övergripande samhällsreformen, att det finns en långsiktig politisk överenskommelse om hur man jobbar vidare. Också till den här delen att bearbeta ett underlagsmaterial som man kan fatta beslut utifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Det råder ju en tämligen stor enighet här i lagtinget om vikten av att bolagisera sjötrafiks- och vägunderhållsenheten. Det var därför stimulerande och uppmuntrande att höra lantrådet säga att man tar ett ordentligt tag om bolagiseringen. Det är nämligen väldigt otydligt i budgeten vilken tidtabell man har och hur fort det ska gå. Mot bakgrunden av lantrådets uttalande om att man tar ett ordentligt tag om bolagiseringen så förstår jag att det finns en tidsplan för genomförandet av bolagiseringarna. Stämmer det?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringen har en plan för hur arbetet ska gå vidare. Första steget är att omorganisera trafikavdelningen. Det ser man klart utskrivet i budgeten. Vi strukturerar om så att det blir en beställar- och en utförardel. Det är en förutsättning för att man sedan ska kunna knoppa av ett bolag.

Det har också tagits fram underlagsmaterial under det här året. Precis som i många andra frågor vill landskapsregeringen basera sina beslut på noggranna och klara fakta. Det har tagits fram ett underlagsmaterial för hur man ska gå tillväga när man bolagiserar en samhällsverksamhet. Tyvärr är det en väldigt omfattande process. Exakt vilken datum detta är sjösatt är omöjligt att säga. Stegen är tagna, budgeten beskriver det och det finns på flera ställen beskrivet om den här bolagiseringsprocessen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är ju bra att man också har ett så gediget beslutsunderlag inom det här området. I budgeten står det att man på sikt ska bolagisera utförandeenheten. På sikt betyder för mig att det inte blir i år. Det står också att man ska inleda processen med att upprätta bolagiseringsplaner. Sedan står det ytterligare att man ska ta fram några slags bolagiseringsprocesser. Det känns lite som att det är lagt långt in i framtiden. Jag är lite besviken på det här ordentliga taget som man har tagit om bolagiseringen. Det är klart att det är en svår process. Det skulle nog vara till fördel om regeringen hade en tidsplan, eller hur?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! I min värld är det viktigt att man har en plan för hur man jobbar vidare och det har landskapsregeringen.

Ltl Sundback skulle kunna ganska bolagiseringen av posten och se vilka omfattande procedurer det var och hur lång tid det tog. Det är inte någonting som man gör i en handvändning. Landskapsregeringen tar rejäla kliv framåt i den här riktningen. Genom att omorganisera trafikavdelningen så skapar vi möjligheter för att bolagisera verksamheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var ett bra budgettal, som jag ser det. Lantrådet pekade tydligt i flera frågor och har goda intentioner också när det gäller samhällsekonomin. Men när man läser budgeten så blir inte de goda intentionerna det synliga resultatet. Tycker lantrådet att landskapsregeringen har fått ner kostnadskostymen så att den kan, för åren 2012 och framåt, vara anpassad till den nya nivån på statsinkomsterna som vi har att anpassa oss till med klumpsummesystemet? Eller lever lantrådet fortfarande i förhoppningen att statens inkomster ska göra stora skutt uppåt?

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Landskapsregeringens långsiktiga ekonomiska politik har hela tiden varit att vi ska få ner våra offentliga utgifter. Vi måste krympa vår kostym för att bättre balansera gentemot de inkomster som vi har att förvänta oss i framtiden. Det är fortsatt målet med den ekonomisk förda politiken. De strukturändringar som tidigare har presenterats, som är igångsatta och till vissa delar genomföra, går vidare. Samtidigt ser vi att det finns två stora områden som har en jätteavgörande betydelse för utgifterna för hela det åländska samhället i framtiden. Två stora viktiga frågor är samhällsreformen och kortrutten. Där behöver vi gå in och fundera på våra strukturer.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag uppfattar svaret att lantrådet menar att man måste eftersträva ytterligare minskningar i landskapets konsumtionsutgifter. Det ser jag utgående ifrån att man inte mera tror att statens inkomster kommer att göra stora skutt framåt. Vi har ett avräkningsbelopp framöver i dagens penningvärde på ungefär 190 miljoner euro. För att framöver kunna skapa någon form av överskott i vår ekonomi så måste konsumtionsutgifterna ytterligare ner. Förstår jag det rätt så är att lantrådet av samma uppfattning.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är definitivt så som jag och hela landskapsregeringen anser att är synnerligen viktigt. Vi måste få ner våra konsumtionsutgifter ytterligare. Vi känner väl till de omstruktureringar som har gjorts inom rikets budgetområde. Vi måste göra motsvarande indragningar på våra områden och vi tittar väldigt noga på vad vi i framtiden ska bekostade via samhällsmedel och på vilket sätt. Konsumtionsutgifterna måste ytterligare ner, det är min absoluta övertygelse, vilket också är i den riktningen som vi jobbar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Jag vill tacka lantrådet på att man på nytt infört investeringsstödet till lantbruket i budgeten. Stödet är ett viktigt instrument för att utveckla jordbrukets produktivitet. Om jordbrukarna investerar så har det stora ringeffekter inom handel och byggsektorn samt en stor regional betydelse för Åland.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker som ltl Roger Slotte. Det är viktigt att också jordbruket blir omstrukturerat och att också unga familjer kan och vågar satsa på en framtid som jordbrukare. Och att vi fortsätter att producera hälsosamt livsmedel på Åland och ser till att vårt livsmedelskluster, med all den livsmedelsindustrin som finns inom det, också har fortsatt goda förutsättningar. Det är många olika delar i det här som vi har sett som viktiga.

Talmannen

Replikskiftet ska helst innehålla ett bemötande och inte ett tack.

Ltl Roger Slotte, replik

Herr talman! Stödet till förnyelsebar energi har diskuterats bland politiker, i media och bland allmänheten, men då talar man nästan bara om vindkraften. Det är väl så att stödet ska täcka alla former av förnyelsebar energi. Vi måste tänka på att ett fjärrvärmeverk i Mariehamn, som även producerar el, verkar falla mellan stolarna när man ändrar lagstiftningen från skatt till stöd. Fjärrvärmeverket kanske förlorar tiotusentals euro på den här rockaden.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Ja, stödet ska riktas till de energiformer där man producerar förnyelsebar energi. Så har våra samtal med regeringen i Helsingfors hela tiden förts. Företagare som producerar förnyelsebar energi, oberoende om det är vind, biobränsle, biogas eller någonting annat, alla företagare ska ha en möjlighet att få det stöd som man opererar med i riket. Det handlar också om att Åland själv ska implementera det här systemet och fundera vidare på våra egna system.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Det finns två sätt att vandra när man hamnar i en besvärlig ekonomisk situation, vilket samtliga länder i världen har hamnat i och därmed förstås också öriket Åland.

Man kan ta ansvar för ekonomin på det sättet som jag och landskapsregeringen anser att denna landskapsregering har gjort. Vi anpassar våra utgifter på ett balanserat sätt till de inkomster vi har och förväntas ha framöver. Det här gör vi givetvis för att säkerställa oss om att vi har resurser att stötta de kärnverksamheter som vi vill stötta. Vi har hela tiden sagt att kärnverksamheten för denna majoritet och landskapsregering är vård, omsorg och utbildning.

De åtgärder, som många gånger har lett till stora rubriker i tidningarna och till debatter i radion med protester, har vi gjort just för att värna om dessa kärnverksamheter. Samtidigt har vi velat göra detta på ett balanserat sätt för att säkerställa oss om att samhället i sig fortsätter att rulla på. Verksamheterna rullar på, företagen kan bedriva sin verksamhet och vi slår inte hammaren i huvudet på samhället så att vi skapar oönskade dåliga effekter. Vi anser att vi har lyckats ganska bra. Arbetslöshetssiffrorna pekar tydligt på detta. Det var ett sätt att arbeta.

Sedan har vi ett annat sätt som man kunde arbeta efter. Man skuldsätter sig och man kopplar sig till en tro att framtida tillväxt ska lösa problemen. Att framtida tillväxt ska betala de lån man har tagit för att man ska fortsätta med verksamheterna precis som man gjort förut. Eller att tycka att framtida politiker får ta ansvar för att reda upp en ekonomi på obestånd.

Många länder har gjort på det här sättet. I Europa finns det hur många exempel som helst. Vi har Grekland som är överskuldsatt, Irland, Portugal, Spanien, till och med stora USA, som alltid har varit motorn i ekonomin, har en alldeles för stor skuldsättning. Man börjar tycka att skuldsättningen också i det land som vi lever i, Finland, börjar bli absolut i högsta laget.

De länder som har det värst ställt med överskuldsättningen genomför nu budgetnedskärningar som är mycket mera dramatiska än de som vi har tvingats göra. De genomför pensionsneddragningar, massuppsägningar med mera. Medan vi, enligt vår bedömning, kommer att kunna ha pengar kvar för att betala de pensioner som vi har sagt att vi ska betala. Vi ska betala löner, vi ska trygga välfärden och vi ska hålla människor i arbete. När man formulerar det på det här sättet så blir det ju enkelt, åtminstone för den här landskapsregeringen som säger att vi väljer alternativ ett. Vi vill ta ansvar för ekonomin på ett långsiktigt sätt.

Bara för ett år sedan här i salen, när jag presenterade budgeten, så sade ett av oppositionspartierna att de är beredda att låna för verksamheten och de kallade det då för stimulans. Jag nämner inte vilket parti som gjorde det men från den socialdemokratiska bänken kom det protester nu så någon kände sig träffad i varje fall.

För övrigt tycker jag att det har funnits ett starkt stöd i lagtinget, både hos majoriteten och hos oppositionen, att vi ska gå på den här linjen. Vi ska göra balanserade budgetnedskärningar för att själva kunna kontrollera ekonomin framöver.

Nu har landskapsregeringen, som jag kommer att visa här senare i en presentation, gjort ett större antal budgethanteringar som har lett till lägre utgifter. Det är sådana som kan göras på ganska kort sikt. Precis som lantrådet tidigare sade så återstår det några områden som vi nu måste fokusera på, samhällsreform och kortrutt i skärgården. Jag bedömer att vi måste få ner utgifterna med ett större antal miljoner, kanske till och med så mycket som 10 miljoner euro eller kanske till och med mera när det gäller åtgärderna tillsammans på något års sikt. Det kommer att ta några år. Kortrutten kommer initialt att kräva investeringar för att vi ska komma dit.

När det gäller samhällsreform så är det självklart att det innebär serviceproduktion inom axeln landskapet och kommunerna. Det har kritiserats att vi har skrivit det otydligt i budgeten. Det självklara begreppet samhällsreform omfattar hela det samhället så som vi känner det idag, kommuner och landskapet. Vi genomför en utredning inom den sociala delen av serviceproduktionen, som lantrådet här sade. Den sociala delen är åtminstone hälften av den totala kostnaden för samhällsservice, kanske till och med mera. Vi gör samtidigt en ekonomisk utvärdering av själva utredningen så att vi ska ha en bild av vad saker och ting kostar.

Landskapsregeringen har ett bra samarbete med kommunförbundet, via mig, vi diskuterar de här sakerna. Kommunförbundet vill att vi väntar till den gallup, och den viljeyttring som kommuninnevånarna kommer att ges, är klar. Man vill invänta det resultatet innan man tar nästa steg. Vi bedömer att vi ska kunna göra det under vårvintern och jobba vidare sedan. Jag tycker att representanterna i kommunförbundets styrelse, som jag har diskuterat dessa frågor med, agerar på ett seriöst och ansvarstagande sätt.

Kortrutten kommer att kräva investeringar i initialskedet för att vi ska uppnå driftsinbesparingar. Jag tror att denna fråga är den mest avgörande för skärgårdens fortbestånd och överlevnad. Det är väl kraftiga ord det här, men för att vi ska nå en gynnsam utveckling, med åtminstone bibehållen trafiktäthet, helst lite bättre, så måste vi ta steget vidare i kortruttstänkandet. Det visar denna landskapsregering att vi vill göra genom att vi tillför medel rent konkret.

I det här skedet, herr talman, vill jag visa en presentation. Jag ska försöka beskriva för eventuella lyssnare de bilder och figurer som jag kommer att visa, så att det blir förståeligt. Först några textdelar.

Global ekonomi.

Vi ser nu att världsekonomin återhämtar sig i en ganska rask takt till och med, men det finns ändå orosmomentet som man måste väga in. Vi ser ganska tydligt att världen just nu är uppdelad i tillväxtområden, speciellt Asien med Kina och också i Sydamerika medan andra länder är i ett tillstånd av överskuldsättning och behov av att göra drastiska budgetnedskärningar för att överhuvudtaget bibehålla sitt förtroende på marknaden.

Världshandeln växer ändå snabbt just nu. Men det finns osäkerhet, det största osäkerhetsmomentet är säkerligen ett valutakrig som just nu rasar ute på marknaden och mellan länderna. De stora aktörerna, Kina och USA beskyller varandra för att på konstgjorda vägar hålla nere värdet på sin valuta för att på det viset skaffa sig exportfördelar. Vem som har rätt och fel i det här är väl kanske oväsentligt. Tydliga tecken finns på att detta kan leda till protektionism, att länderna ser till sitt eget bästa framför allt annat. Det här är en stor osäkerhetsfaktor. Det kan väldigt fort leda till inflation i valutornas värde om man fortsätter att trycka pengar så som man gör nu. Till detta hör förstås problemen med den offentliga sektorns skuldsättning. Arbetslöshetssiffrorna tenderar inte att gå ner på det sättet som de borde ha gjort och borde göra med tanke på de stora stimulansåtgärder som många har vidtagit.

Tillväxten i USA avtar just nu, vilket är ett orosmoment. Däremot har den svenska ekonomin återhämtat sig på ett bra sätt. Delvis säkert på grund av den valutafördel som man hade för kanske ett år sedan, vilket man inte mera har på samma sätt. Sveriges ekonomi har klarat sig bra.

Finlands ekonomi.

Finlands ekonomi gynnas givetvis av omvärldens utveckling. När omvärlden utvecklas och man börjar köpa in varor så gynnas Finlands export. Tillväxten detta år, speciellt med tanke på vad som har skett under de sista kvartalen med en gynnsam utveckling, torde bli 2 procent och 2011 knappt 3 procent. Sakkunniga bedömer att siffrorna kanske kan bli något annorlunda, tillväxten 2010 kan till och med vara något högre. Dessvärre kan tillväxten 2011 falla något från av oss kalkylerade 3 procent. Det här tyder på att det är en tillväxt men den är inte särdeles snabb.

I Finland ändrar man finanspolitiken från stimulerande till åtstramade. Detta torde vara klart.

Det kommande riksdagsvalet och det kommande regeringsprogrammet därefter får utvisa vilka åtgärder man riktar för att stabilisera den finländska ekonomin, om man gör det via skattehöjningar eller mera med betoning på åtstramning. Sanningen kommer säkert att finnas någonstans där mittemellan.

 År 2010 har Finland kalkylerat ett underskott på 11,3 miljarder och för år 2011 cirka 8 miljarder euro. Det är gigantiska underskott. Den totala lånebördan efter nästa år ska ligga på 84 miljarder euro. 0,45 procent av 84 miljarder är 378 miljoner euro. Den här siffran visar att om vi skulle föra en precis jämförbar politik med enahanda förmåner så borde vi befinna oss i en skuldsättningsnivå efter nästa år på 278 miljoner euro. Det här är en något förenklad sanning men i varje fall en siffra att lyfta fram. Det visar skillnaden i sättet att föra politik på Åland och i Finland.

Sedan går vi till Ålands ekonomi.

År 2008 var ett ytterst besvärligt år, det har vi redogjort för här tidigare. Vi gick in i lågkonjunkturen i ett tidigt skede på grund av vår ekonomiska struktur med mycket kapitalförvaltning och också på grund av utflaggningsbeslut. Den här lågkonjunkturen var annorlunda, vi gick tidigt in i lågkonjunkturen. Vi hade då en BNP-nedgång på nästan 12 procent. År 2009 var BNP fortfarande negativ på 4 procent. I år ska vi ha nått ett trendbrott på noll för att nästa år ha en liten tillväxt.

Arbetslöshetsgraden hör till de saker som vi har lyckats väldigt bra med här på Åland. Den har hela tiden varit på en låg nivå. Nu är nivån på sjunkande igen, ungefär på samma nivå som för ett år sedan. Snart ska vi förhoppningsvis bryta nivån så att vi också kommer ner på lägre nivå.

Herr talman! Sedan ett diagram där den övre linjen visar på avräkningsbeloppets utveckling under åren sedan vi gick in i det ekonomiska system som vi har nu.

Den raka linjen visar trendlinjen, ett genomsnitt av utvecklingen. Man kan se att år 2007 och 2008 låg vi väldigt bra till i nivån på avräkningsbeloppet, sedan sjönk den väldigt dramatiskt för att sakta börja växa igen. Vi bedömer att vi fortfarande år 2012 ligger avsevärt under den högsta nivån som vi hade, 208 miljoner som bäst.

Den nedre grafen visar flitpengens utveckling med ett bottennapp budgeterat 2010 på dryga 3 miljoner euro. Nu vågar vi ändå budgetera för så pass positivt resultat som 19,5 miljoner euro. Men vi vågar ändå inte kalkylera för en högre nivå år 2012 än 11 miljoner . När vi nu budgeterar för 2011 så är det ett resultat för den verkliga utvecklingen 2009, där gick den åländska ekonomin i förhållande till den finska så pass mycket bättre så att vi får detta goda resultat. Nu när den finländska ekonomin ändå börjar växa till sig så vågar vi inte kalkylera för mera än 11 miljoner euro.

Sammantaget för de här båda huvudinkomstskällorna så ser vi att år 2007 hade vi inkomster på 232 miljoner euro, från avräkningsbeloppet, klumpsumman och flitpengen, skattegottgörelsen. År 2011 ligger vi på 208 miljoner euro, 24 miljoner euro lägre. Vi vågar inte kalkylera för mer än 210 miljoner euro år 2012. Det kommer att ta många år innan vi är på samma nivå som vi var år 2007 och 2008.

Sedan ett diagram som visar på pensionskostnadernas utveckling.

 

Detta är ett diagram för att förklara behovet av pensionskostnadernas ökningar i denna budget.

Många människor lever länge idag, det är en synnerligen positiv sak, man får pension längre och samtidigt är det flera som pensionerar sig just nu. Vi kommer att se en sådan här utveckling framöver, att kostnaderna stiger ganska mycket. Samtidigt kommer vi inte att kunna föra över pengar till pensionsfonden via procent på lönen hos de anställda eftersom vi har gått in i ett nytt system. Kostnaderna ökar, intäkterna minskar, vilket man ser i ovanstående graf. I den övre kurvan ser man växande utgifter och den nedre kurvan visar att överföringarna från pensionsfonden minskar eftersom vi har sagt att vi fortfarande ska ha en nettofondering. Detta betyder att gapet mellan kurvorna ökar, vilket i sin tur betyder att nettokostnaden i budgeten ökar.

Vi kvarstår vid vårt löfte att vi fortfarande ska vara i en nettofonderingsfas. Pensionsförmånstagarnas antal kommer att minska eftersom vi har gått in i ett annat system, så kommer vi i något skede in i en situation där vi inte behöver göra det här mera utan vi använder fondens medel för att klara av den resterande pensionsansvarsskulden.

En noggrannare utredning om pensionsansvarsskulden är under arbete som bäst. Den kommer säkerligen att presenteras i sinom tid.

Sedan har jag en figur som visar budgetutfallet mellan 1994-2012.

Det här visar på uppgångar och nedgångar i takt med konjunkturförändringar. Man kan se att år 2007 och 2008 låg vi väldigt bra till för att sedan 2008, 2009 sjunka dramatiskt. Vi har gått in för stora budgetunderskott. Jag vill utnyttja den här bilden för att visa vad som skulle ha skett om inte landskapsregeringen hade gått in för de budgetnedskärningar som vi har förverkligat och nu också budgeterat.

De röda och violetta fälten visar underskotten i sin helhet där utjämningsfonden är med i finansieringen. Skulle någon på landskapsregering ha valt att 2008 hålla sig på den utgiftsnivå som fastslogs då, så hade vi tillåtit att utgiftsnivån hade vuxit med konsumentprisindex. Det här är en kalkyl som visar ett sådant eventuellt scenario. Andra länder har gjort motsvarande, man har tillåtit att utgifterna har vuxit. Då skulle vi ha stått i en situation där underskotten skulle ha följt de gula fälten. Räknar man ihop de gula fälten kommer man till en summa på 100-150 miljoner euro ytterligare i budgetunderskott.

Det är på grund av den här jämförelsen som jag vid flera tillfällen har sagt att om inte de nedskärningar som vi har gjort skulle ha genomförts så skulle landskapsregeringen ha fått låna åtminstone 100 miljoner euro till från banken. Det här är en jämförelse av en fiktiv verklighet, ett genomförande i ekonomin som ingen i verkligheten har gjort. Men det är en jämförelse som är beaktansvärt i varje fall.

Organisationsutveckling och strukturella åtgärder.

 

Det frågades efter vad som görs. Här finns en liten uppräkning av det som vi har gjort och avser att göra. Vi har gått in för ett förändrat arbetssätt för landskapsförvaltningen. Vi omorganiserar hela trafikavdelningen med beställare och utförare där utföraren på sikt ska bolagiseras. Om det är väsentligt för lagtinget att diskutera tidtabeller så må det vara det. För mig är det en liten detalj i sammanhanget exakt vilket datum någonting är genomfört. Det viktiga är om vi får lagtingets mandat att utföra detta eller inte. Privatiseringar kan vara en följd av det och kanske inför det också.

Vi ska gå in för en förbättrad upphandling. Vi avser att anställa en upphandlingsjurist för att förbättra vår förmåga att upphandla, dels av ekonomiska skäl och dels av rättssäkerhetsskäl. De företag och personer som vill knyta affärskontakter med landskapsregeringen måste kunna kräva att landskapsregeringen ska kunna sköta sådana här saker på ett korrekt sätt.

Vi går in för en organisationsutveckling i den allmänna förvaltningen på kansliavdelningen och på utbildnings- och kulturavdelningen.

Vi reformerar gymnasieutbildningen. Vi har gjort åtgärder med naturbruksskolan som genomförs nu. Efter sommaren 2011 blir det inte någon motsvarande utbildning som det har varit tidigare.

Vi har lämnat ett förslag till lagtinget om förändringar i avbytarservicen. Allt detta för att klara av ekonomin med hedern i behåll och för att ha ett litet utrymme för satsningar.

Vi vill bygga och förverkliga besökscentret i Bomarsund.

Vi vill indexjustera barnbidragen. Att inte ha barnbidragen indexjusterade är de facto att sänka dem varje år eftersom inflationen äter upp penningvärdet. Detta gör vi för att bibehålla dem på samma nivå hela tiden.

Vi vill satsa på vindkraft, till vilken jag kommer att återkomma.

Vi vill förbättra och utveckla hälsovårdarberedskapen i skärgården.

Vi vill ge investeringsstöd till jordbruket för att strukturera om jordbruket, som ett stöd för det livsmedelskluster som vi behöver ha på Åland. Som en liten detalj i det här sammanhanget så har vi enats om att man lämnar in ansökningar för investeringsstöd under vissa tider på året. I en situation där kanske pengarna inte räcker till så ska man inte stå inför detta faktum att landskapsregeringen måste prioritera mellan projekten.

Vi vill bygga upp ett stödsystem för hissar i flervåningshus för att stöda äldre människor att kunna bo kvar hemma längre.

Sedan några bilder till. Inför kommande arbete som ett resultat av en förhoppningsvis antagen finansförvaltningslag med ändrad budgetstruktur så har vi valt på finansavdelningen att göra vissa kalkyler på hur inkomsterna fördelas per innevånare.

Jag bryr mig inte om att räkna upp alla poster här. Man kan notera att avräkningsbeloppet är så stort att det betyder 6800 euro varje ålänning på Åland, så stort är det.

Utgifterna kan vara intressantare. Vi avser att den här jämförelsen ska kunna leva med i kommande budgeteringar. Man ser om detta förändras på något sätt. Statistik är ett bra sätt att jämföra budgetutveckling och utvecklingen i samhället i övrigt.

Här har vi landskapets budgetutgifter per invånare.

Här ser man tydligt och klart att hälso- och sjukvården är den klart prioriterade budgetutgiften. Vi ger via budgeten nästan 3000 euro per invånare till varje ålänning för att bedriva en god hälso- och sjukvård. Överföringarna till kommunerna är också en stor post, nästan 1500 euro.  Sedan finns alla verksamheter där emellan. På utbildning är det en stark fokusering med 626 euro per varje invånare för gymnasialstadieutbildningen. Detta var en liten information om de kalkyler som finns i bakgrunden. 

Några saker till, vindkraften. Landskapsregeringen har genom ett idogt arbete och intensiva kontakter med kollegorna i Helsingfors, och numera också lagtinget, drivit på att vindkraften ska kunna utvecklas på Åland. Staten Finland går in för ett stödsystem där man vill stöda vindkraftproducenter och andra energiproducenter som kan producera miljövänliga energiformer med ett system som uppenbarligen kanske i någon mån inte strider mot självstyrelselagen, men står i en gråzon där landskapet själv borde stöda sådana näringar. Vi har kommit till en samrådssituation där det förhoppningsvis bestäms till vilken nivå vi ska stöda vindkraftsproduktion själva och möjligen andra energiformer för att detta ska stå i paritet till det som Finland har förbundit sig i förhållande till Bryssel och EU. Till det här paketet hör att den produktion som överstiger detta mål, som ännu inte är fastställt, ska Finland till sin del kunna stöda produktionen därutöver. Så att vi ska kunna få den gynnsamma utvecklingen och att vi ska kunna genomföra alla de planer som har annonserats om, diskuterats i media och på annat sätt. För att det här paketet ska kunna bli en bra helhet krävs också att staten Finland, genom extra anslag där det inte finns behörighetsproblematik, stöder den planerade kabeln som ska byggas mellan Åland och Finland.

Det här betyder med all sannolikhet att när överenskommelsen är färdig så behöver vi ta ett eget stödpaket via lagstiftning här i lagtinget.

Sedan ännu några ord om sjöfarten. Landskapsregeringen har som utlovat beställt och låtit utföra en utvidgad klusterutredning för att visa på den betydelse som den åländska sjöfarten har, inte bara för Åland men också för omgivningen, närmast för Finland men också i viss mån för Sverige.

I samband med den utredningen har vi analyserat några scenarier som genom politiska beslut möjligen kunde påverka den åländska sjöfartens utveckling. Det står helt klart att ifall någon skulle få för sig att driva på en förändring av skatteundantaget och de möjligheter som undantaget ger för taxfreeförsäljning av varor ombord på fartygen så skulle det skada möjligheterna att bedriva den sjöfart som vi har idag på ett dramatiskt sätt. I förlängningen skulle det skada hela Ålands utveckling förstås. Vi behöver kanske inte gå in på de andra scenarioutredningarna.

Sammantaget är landskapsregeringens målsättning, med denna klusterutredning som grund, att kunna utföra ett brett politiskt arbete för att om möjligt formulera gemensamma målsättningarna hur den åländska sjöfarten ska stöttas och drivas framåt mot en gynnsam utveckling. Landskapsregeringen vill att denna målsättning ska kunna formuleras tillsammans med redarna, tillsammans med politiker som är engagerade i frågan och tillsammans med arbetstagarparterna, fackföreningarna. I den här riktningen har vi också låtit utföra denna klusterutredning, alla parter har fått vara med.

För att fortsättningsvis genomföra detta arbete vill vi lägga medel för en personell resurs vid landskapsregeringens förvaltning, via en samordnad näringslivsutvecklare som också har sjöfarten på sitt bord och den personen ska kunna hjälpa till att driva dessa frågor vidare.

Herr talman, jag tror att jag avslutar här. Jag återkommer mera i detalj längre fram i debatten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det var intressant bakgrundsmaterial som finansministern hade även om jag personligen tycker att nedgången i de åländska BNP-siffrorna inte är så speciellt relevant p.g.a. två stora utflaggningar. Det är ändå intressant att se vad man kan visa med siffror och hur olika vi ser på saker och ting.

Finansministern pratar om att man har gjort budgetnedskärningar på ett balanserat sätt. Han säger att det är viktigt att man tar ansvar på ett långsiktigt sätt och att inte framtida åländska politiker ska få reda upp problemen. Men enligt mitt synsätt är det just detta som den här landskapsregeringen har gjort. Vi har de facto enligt prognosen ett underskott på nästan 90 miljoner euro för nästa landskapsregering att ta vara på. Det är ju en tredjedel av budgeten! Jag noterar att finansministern pratade om gigantiska underskott när han tittade på de finska siffrorna, men det här är också gigantiska underskott. Jag har inte alls samma bild av den åländska ekonomin som finansministern försöker måla upp här.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det kalkylerade underskottet är drygt 88 miljoner fram till 2012. Lägger vi då till de gula fälten i diagrammet, som jag visade här tidigare, och som med större noggrannhet är beräknade till 141 miljoner euro så skulle vi ligga på ungefär 220 miljoner euro i underskott 2012. I stället kalkylerar vi med 88 miljoner euro. Skulle vi ha genomfört ytterligare nedskärningar för att ha varje år i balans så skulle det med all sannolikhet ha betytt helt andra siffror vad gäller arbetslöshet. Det skulle ha krävts massuppsägningar. Man vet att 100 personer betyder ungefär 5 miljoner euro i kostnader. För varje 5 miljoner skulle man ha fått avskeda 100 personer. Här är den balanserade ekonomiska utvecklingen som vi pratar om.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller de gula fälten, som finansministern hänvisade till, så uppfattade jag att de var ditsatta mera som en argumentation mot den socialdemokratiska gruppen. Vi har åtminstone ifrån Ålands framtids sida hela tiden förespråkat mera inbesparingar. Jag tycker att det är bra att finansministern exemplifierade vilka av de aviserade inbesparingarna och strukturella förändringarna som man har genomfört. Det kom en lista här.

När det gäller beställare och utförare som man pratar om på trafikavdelningen så leder de så kallade inbesparingarna, enligt budgetförslaget, till två nya tjänster för att man ska klara av att beställa och utföra av varandra. Inte tillför detta några inbesparingar.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är ofta så när man genomför förändringar att man via en puckel måste ta på sig tilläggskostnader. Om vi vill bolagisera, och den här landskapsregeringen vill bolagisera sjötrafiken, så är det tvunget att strukturera upp vår förvaltning i den organisation som vi nu föreslår. Annars låter sig det här inte sig göras. Vi måste fördela tjänster och uppgifter i beställare och utförare för att kunna ta nästa steg. Den här tilläggsresursen behövs för att åtgärda det här under övergångsperioden fram till bolagiseringen. Tror man inte på bolagiseringen, tror man att den verksamhet som vi bedriver i dag är lyckosam, bra, energisparande och kostnadsinbesparande så då ska man naturligtvis vara mot den här utvecklingen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

 

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är precis så som finansministern säger. Fast det är inte så som finansminister säger. Så kan man sammanfatta det här anförandet. Det verkar vara en strategi från landskapsregeringens sida att prata om någon annan verklighet än den som råder i budgeten, i boksluten och i de innevarande tilläggsbudgeter som vi har sett och i tilläggsbudgeter två år tillbaka. Det verkar vara en strategi att försköna verkligheten avsevärt. Man säger att man ska värna kärnverksamheten. Innevarande år har man lyckats spara inom ÅHS, men man har inte lyckats spara inom skärgårdstrafiken. Vad är kärnverksamhet om inte ÅHS?

Det finns mycket problem också med det här budgetförslaget. Varför låter man det svälla ytterligare? Varför sätter man inte ett utgiftstak och håller ner utgiftsökningen? Det är en ökning på över 5 procent i den här budgeten.

Som sagt, det är som finansministern säger, men det är inte så som finansministern säger.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är en sanning som oppositionen i sin tur vill pådyvla oss. Det krävs nästan att man för varje år borde ha nått en budgetbalans, såsom det framförs av vissa i varje fall. De siffror som jag visar pekar helt klart och tydligt på att omfattande inbesparingar har gjorts. Några av de exempel som ltl Sundman nämnde syns klart i budgetsammanhang t.ex. i sjötrafiken. Ser man på de åtgärder som har gjorts i turlistorna så har det påverkat trafikmängden. Vi tar steg vidare mot att klara av kostnadsminskningar som är vid sidan av förändringarna i turlistan. Vi går vidare med tanken på kortrutt, vi vill genomföra den för att nå en långsiktig lösning.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! När man säger att man vill värna om kärnverksamheten, då borde man ju värna antal turer i skärgårdstrafiken, så mycket trafik som möjligt för så lite pengar som möjligt. Man värnar inte det, man väljer istället att skära ner kärnverksamheten och låta den kosta hur mycket som helst i princip. Där har man också lite kvar att göra om man säger sig värna kärnverksamheten.

När det gäller att skuldsätta sig, så fort utjämningsfonden är slut, vilket den nu är i den här budgeten och året efter, så skuldsätter man sig. Man tar ju av pengar som man inte har. Då måste vi låna antingen av oss själva eller av någon extern långivare. Det nya lagtinget ställs inför att det fortfarande är ett underskott på 15 miljoner euro i budgeten. Jag säger inte heller att man skulle kunna ha bekämpat hela underskottet och haft en budget i balans varje år, men mera än så här borde man kunna ha gjort.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag gjorde en jämförelse om hur en utveckling kunde ha varit när man hade gått på 2008 års utgifter och indexjusterat dem uppåt. Det skulle ha varit verkligheten om vi inte skulle ha gjort någonting alls. Våra åtgärder under åren 2009 fram till 2012 har minskat på budgetunderskottet med 141,6 miljoner. Det är stora saker. Det har stått om detta många gånger i tidningarna, till och med på första sidan och det har debatterats om i radion. Nu börjar det nog bli dags för ltl Sundman, om man vill göra ytterligare saker, att tala om vilken tur i skärgårdstrafiken som ska dras in och vilken landskapsanställd som ska sägas upp. Att prata i allmänna ordalag år efter år gagnar ingen och det ger oss inte någon vägledning heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ett återkommande drag hos finansminister Perämaa är att hela tiden titta bakåt och titta hur andra skulle ha gjort och inte skulle ha gjort. Oberoende av vilken regering som hade suttit så hade man anpassat kostymen efter den ekonomi som har varit. Inte kan väl minister Perämaa stå här och säga att en regering bestående av FS, centern och socialdemokraterna skulle ha låtit underskottet växa till de nivåer som han här står och talar om. Det är ju helt horribelt! Däremot fanns det pengar i utjämningsfonden, vilket vi får vara glada för. Nu är de pengarna slut efter nästa år. Problemet är att landskapsregeringen inte har strukturomvandlat till den grad som skulle behövas. Man har tagit fram underlag för strukturomvandling, så som lantrådet har sagt. Faktum är att det blir nästa regering och nästa lagting som får agera och besluta.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag är rätt säker på att jag inte sade att någon annan regering skulle ha låtit kostnaderna står kvar vid 2008 års nivå, för att de sedan skulle ha blivit indexjusterade. De facto lades kostnaderna på den nivån utav någon regering. Det är ett faktum i varje fall. Jag är helt säker på att alla skulle ha gått in för att spara pengar, mera eller mindre. Jag är inte säker på att alla skulle ha lyckats spara 141 miljoner under de här åren, speciellt inte med tanke på att ltl Gunell själv för ett år sedan pratade om att man möjligen skulle kunna låna pengar för att finansiera verksamheter istället.

Vad gäller strukturomvandlingar är socialdemokraterna nu emot att arbetet går vidare med kortrutten. De är antagligen också emot att vi satsar pengar på det. Frågan är vem som är emot strukturomvandlingar?

Ltl Camilla Gunell, replik

Det skulle vara enklare att fortsätta den här debatten om vi kunde hålla oss till faktum. Vi har aldrig föreslagit att man skulle uppta lån för att finansiera drift och verksamhet, däremot till enskilda investeringar. Hur tänker då finansminister Perämaa investeringar i kortrutten? Rakt över budget, är det detta som vi ska tro att han har i fantasin inför 2013 och 2014? Nej, nej verkligheten kommer nog emot minister Perämaa också. Då blir det nog tyvärr lån om man ska klara den här nivån på investeringar som kortrutt förutsätter.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ltl Gunell vill hemskt gärna prata om egna utsagor för ett år sedan och det kan vi gärna göra. Man sade då att man ville låna för investeringar, vilket landskapsregeringen inte anser att man behöver göra, åtminstone inte så länge som den här landskapsregeringens för politiken. Tanken att låna för investeringar var att man skulle frigöra andra medel för konsumtionsutgifter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, men det var för att låna till investeringar, det är ju ganska vanligt. Det gör ju också de flesta privatpersoner och kommunerna. Vi har ett parti som står minister Perämaa nära som vill låna väldigt mycket för investeringar i staden.

Den här kortruttsinvesteringen, vad kommer den att kosta? Om minister Perämaa är finansminister i nästa regering, hur har han tänkt sig att finansiera alla investeringar när pengarna som fanns i utjämningsfonden är slut? Kan det vara så att det här är helt enkelt den liberala politiken ifrån första början? Man gör av med utjämningsfondens pengar, vilket man har gjort. Sedan får nästa regering ta ansvar. Eller hur ska investeringen för kortrutten ske, förklara det! Det är att ta ansvar.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! För att få ner konsumtionskostnader i skärgårdstrafiken måste vi förkorta rutterna genom investeringar. Där är det inte en investering som ger faktiska effekter på konsumtionsutgifterna. Den ska göras. Det finns också planer på att man kunde göra investeringar i samarbete med privata aktörer, så att man inte får en direkt investeringskostnad via det budgetsystem som vi har nu, utan får det genom en lägre driftutgift på sikt, allt för att få ner konsumtionskostnaderna.

Att prata om Mariehamn stads sätt att finansiera sin verksamhet i samband med mitt anförande om landskapets budget ter sig lite udda.

Faktum kvarstår att socialdemokraterna via en finansmotion inte vill genomföra utvecklingen av skärgårdstrafiken genom kortrutt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det där stämmer nog inte riktigt. Däremot tycker vi inte att vi ska ta upp en miljon och blåsa upp budgeten så länge vi inte ens har ett papper och inte ett enda beslut för kortrutt, hur det ska genomföras och vad det ska kosta. Att stå här och prata det ena och det andra men inte kunna fatta ett enda beslut, det är nog en konstig regeringspolitik och sedan skylla på socialdemokraterna. Hur mycket ska det kosta? Börja med att tala om det! Hur mycket ska investeringarna i kortrutten kosta? Då pratar vi business.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det är glädjande att det finns passion i debatten. Faktum kvarstår att landskapsregeringen har satt en miljon euro för att komma i gång med kortruttstanken. Vi har nämnt några projekt som vi avser att ska genomföras, linfärjeprojektet Åva-Jurmo och ett färjfäste på östra Föglö för trafiken vidare till Kökar. Det här kommer att minska på driftskostnaderna väsentligt och det kan till om med förbättra trafiken. Socialdemokraterna slår här näven i bordet samtidigt som de föreslår att pengarna ska dras in. Man ska inte besluta om någonting alls, status quo.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det var intressant att höra att finansministern också kan sätta en summa på de inbesparingsmål som samhällsreformen och kortruttssystemet innebär. Om jag inte hörde fel så pratar han om 5-10 miljoner ytterligare, vilket jag tycker att är jättebra. Det skulle ha varit ännu bättre om det hade stått skrivet i budgeten. Det skulle ha varit en fin sak att jobba för. För det saknar jag i själva budgetskrivningarna, men jag har nu fått målsättningarna för formerna i de budgetpresentationer som både lantrådet och finansministern har presenterat.

Jag efterlyste också från lantrådet en tidsplan för reformen. Jag tror att det är viktigt att sätta upp en tidsplan. Annars tenderar de flesta reformerna att tappa styrfart. Jag tror att det skulle vara väldigt viktig att sätta upp en tidsplan. Det skulle också vara intressant att höra finansministerns syn på vad man har för tidsplan på samhällsreformen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Av respekt för de diskussioner som har förts mellan landskapsregeringen och kommunförbundet där frisinnad samverkan har en stark representation, så har vi valt att genomföra den av kommunförbundet bestämda galluputredningen tillsammans med det arbete som landskapsregeringen bekostar och låter utföra just nu. För att sedan komma mera i detalj in på exakt hur det här ska utformas. Ett led i de goda diskussioner som vi har med kommunförbundet, det förhandlingssystem som vi har, är att vi ska enas om sådana här saker och föra i diskussionen vidare tillsammans. Av respekt för detta så ville vi inte skriva det exakt i budgeten.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tycker att det är bra att man har denna kommunikation och samarbete med kommunförbundet. Jag tror inte att kommunförbundet skulle ta illa vid sig att man sätter upp de mål man har. Jag tror inte att det är att gå emot den överenskommelsen som man har med kommunförbundet.

Ett annat område där man också ser att målen borde vara väldigt tydliga kvantifierade i pengar och tydliga tidsplaner är organisationsutveckling/strukturella åtgärder. Det är svårt i budgeten idag att få ett grepp om vad det kommer att leda till i inbesparingar, i pengar och när de är färdigt genomförda. Om vi ser tillbaka till 2008 års budget så finns många av de bitar nämnda redan där. För att hålla styrfart i allt reformarbete är det viktigt att sätta upp olika typer av deadlines. Jag efterlyser att man skulle bli lite noggrannare med deadlines i landskapsregeringens arbete.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Det har inte framstått för mig som ett problem i samarbete med den här landskapsregeringen och med de här partierna, att tidtabellen i sig skulle utgöra ett problem i processerna. Är det så att man enas om de steg, linjer och riktningar som ska tas så kommer arbetet att drivas vidare. Att göra de här stora reformerna till tidtabellsdiskussionen är att förenkla diskussionen alltför mycket.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Strand, replik

Herr talman! Jag tyckte att det till stora delar var en bra presentation. Det fanns några saker som jag kommer att återkomma till bl.a. till samhällsreformen.

När vi pratar om offentlig ekonomi är det landskapets och kommunernas i huvudsak. Kommunerna fortsätter att låna och skuldsätta sig, vissa kommuner överskuldsätter sig. Landskapet visar fortfarande inte på en ekonomi i balans.

Det som oroar mig lite är inkomstutvecklingen. Jag håller med om utvecklingskurvan. När man däremot tittar på stora institutioner, PAF och Posten, så räknar man fortfarande med att PAF-intäkterna ska vara på samma goda nivå som nu, trots att resultatet är 7 miljoner mindre än den intäktsnivå som finansministern redogör för. Hur ser finansministern på utvecklingen i bolagen och den höga intäktsnivå som man fortfarande räknar med och som inte är hållbar med den utveckling som sker nu?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Utvecklingen i de samhällsägda bolagen, speciellt i PAF är bekymmersam. Utvecklingen är inte enbart någonting som vi kan råda över själva. Landskapsregeringen har givetvis gjort det till en prioriterad fråga att försöka klargöra rättsläget i förhållandet till riket och myndigheterna där för att kunna hålla kvar ett verksamhetsfält för PAF fram till att vi har hittat andra marknader som kan generera inkomster. Jag tror att vi har en hel del att göra för att balansera intäkterna till den nivå som de ligger just nu, och ännu mer att göra för att utveckla det ytterligare. Något år framöver ska vi kunna generera de inkomster i landskapets budget, utgående från vad vi vet nu. Sedan ska vi förhoppningsvis ha nått andra marknader som ger en gynnsammare utveckling framöver.

Ltl Jörgen Strand, replik

Jag håller med om att det är en jätte utmaning. Säkert gör landskapsregeringen allt man kan när det gäller det juridiska. Jag reagerade på att man har intäktsnivåer som bygger på att man 2013 och 2014 ska få en budget i balans. Får man inte den intäktsnivån, vilket man är långt ifrån idag i resultaträkningen, så får man inte en landskapsbudget i balans. Det tycker jag att finansutskottet bör titta på.

Det handlar också om 400-500 arbetsplatser på Posten och på PAF. Låt oss säga att det gå ner med en tredjedel, det innebär minskade intäkter för kommuner och underleverantörer. Det är en jätte hotbild som jag tycker att finansministern inte tog upp här i sammanhanget. Det berör inte bara landskapets ekonomi, utan det berör den offentliga ekonomin och den privata ekonomin på Åland.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag kan inte säga någonting emot det. Hotbilden är klar för landskapsregeringen och den var säkert klar för den förra landskapsregeringen då de juridiska processerna satte igång. Hotbilderna är klara, lösningarna är svåra att uppnå, det finns naturligtvis med som den totala intäkten. Det är ett hårt och komplicerat arbete att balansera ekonomin. Målet är fortfarande att ekonomin ska vara balans 2013, vilket har sagts många gånger. Ingenting går av sig självt. Det krävs ytterligare åtgärder, såsom här har beskrivits tidigare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag önskar förtydligande på två områden i finansministerns uttalande här. Att ge stöd för hissar är ett välkommet inslag i den här budgeten. Äldre kan bo hemma längre. Efter operationer kan även rehabilitering ske i hemmet. Jag har fått förfrågan om vilka kriterierna för det här stödet är. Det skulle vara intressant att höra kriterierna.

När det gäller barnbidragets nivå så talar man i budgeten på sidan 86 att landskapsregeringen överväger att införa indexjusteringar. Detta har man inte gjort, under de senaste tio åren har barnbidraget höjts med knappa 5 euro. Penningvärdesförsämringen har gjort att bidraget de facto har sänkts i likhet med hemvårdsstödet som vi också har diskuterat här i höst. Vad gäller egentligen ifrån landskapsregeringens sida? Var kommer barnbidraget att sluta?

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Mats Perämaa, replik

Jag tar barnbidragsfrågan i första repliken. Nationen Finland och finansministeriet har i ett budgetförslag sagt att man vill gå in för det här. Lagpropositionen har ännu inte lagts för riksdagen att behandla, mig veterligen. I samband med den åtgärden avser vi att kunna samordna utbetalningssystemet med indexjusteringen via FPA. Så att själva hanteringen blir korrekt skött. Vi vill se propositionen och sedan koppla in vår lagstiftning här via lagtinget så att det motsvarande ska kunna ges här. Det ska följa ett visst index, jag minns inte namnet på det indexet nu. Utbetalningarna ska skötas av FPA, därför skriver vi så där eftersom vi inte har själva utgångspunkten, men viljan att genomföra detta finns absolut.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Åland har ju egen behörighet på det här området. Vill man så kan man höja barnbidraget vilken dag man som helst. Det har man också gjort 2001, på mitt initiativ den gången. Jag hoppas att jag skulle få vara med om det en gång till, att man höjer barnbidragen. De facto har barnbidraget sänkts. Det skulle vara värt för barnfamiljer att man förbättrar deras situation.

Sedan kan jag säga någonting om hissarna en gång till så att finansministern har möjlighet att också bemöta det. Jag efterlyste kriterier vad beträffar möjligheterna att få stöd för hissar.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag känner starkt stödet för den här regeringens politik, åtminstone stödet som ges av vicetalmannen när det gäller indexjusteringen om barnbidragen. Det är bra, jag tror att vi ska kunna enas i den frågan åtminstone. Jag kan tyvärr inte ge exakta definitioner och kriterier när man ska få ett stöd för att bygga hissar i flervåningshus. Det här är en politisk viljeyttring som landskapsregeringen har gett i budgeten och den kommer att resultera i framtagna stödsystem. De exakta detaljerna i de stöden kan inte jag redovisa för här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag kommer också in på hissarna. Det var en av de finansmotioner som socialdemokraterna lämnade in i fjolårets budget. Det handlade om att få stöd för hissinstallationer i flervåningshus. Det behövs eftersom målet är att 95 procent av alla äldre som fyllt 75 år ska kunna bo kvar hemma. Det är glädjande att det här finns med i listan på de stora investeringarna som regeringen satsar på nästa år. Hur stort är det här stödet? Det blir oklart för mig när jag läser budgeten. Är det ungefär 50 000 euro? Hur många hissinstallationer räknar landskapsregeringen med att ska ske nästa år? Var ungefär ligger stödprocenten?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tror att det finns en stor enighet i det här lagtinget och bland alla partier om allas vår vilja och skyldighet att se till att de äldre har drägliga levnadsförhållanden under senare delen av sina liv. Jag tror att alla vill att man ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Som jag sade här tidigare så har jag inte de exakta kriterierna för när man ska kunna få stöd, jag har inte heller procenten. Däremot är jag fullt medveten om att detta anslag är inledningen av ett lyckosamt projekt, där man bygger hissar i fler och fler flervåningshus. Anslagen kommer knappt till en början att räcka, absolut inte för alltihop. När stödkriterierna och procenten är fastslagna så kommer vi att äska efter de anslag som krävs för att utvecklingen ska bli god.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Som jag kan tyda det så finns det maximalt 50 000 för det här projektet. Att installera en hiss i ett flerfamiljshus kostar ungefär 400 000. De här pengarna som finns upptagna i budgeten kommer knappt att räcka till en fjärdedels hiss. Jag tycker att det här lite är en symbol för landskapsregeringens kulisspolitik. Man pratar så fina ord men det finns inte någonting underbyggt. Det finns inga pengar med för det här projektet.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi får se om den här viljan, som den här landskapsregeringen har, motsvarar det behov och den utveckling som vi vill ha i samhället där vi vill att äldre ska kunna bo kvar hemma längre. Det återstår för oss att bevisa det här. Faktum kvarstår fortfarande, den här landskapsregeringen säger sig vilja gå in för stödsystemet, säger sig vilja finansiera hissbyggnationer delvis och det har inte någon annan landskapsregering gjort. Den hedern att vi startar upp det här kan inte någon annan ta ifrån oss.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Vad gäller utvecklingen av vindkraft vill jag höra vad som var orsaken till att landskapsregeringen misslyckades i samband med rikslagframställningen? Att få Finlands regering att acceptera att det dels är möjligt för Finland att stöda åländsk vindkraft trots att det primärt är en behörighet i åländsk självstyrelse, och dels att få dem att se att åländsk vindkraftsproduktion, precis som åländsk sjöfart, är till stor nytta för hela landet. Regeringen gick ju inte med på ett sådant här resonemang och en sådan här politik som landskapsregeringen talade för. Jag skulle vilja veta vad som var orsaken till detta? Det är ju först i grundlagsutskottet i riksdagen som man har fått ett klargörande på den här punkten, att det är fullt möjligt för regeringen att gå in för en sådan politik.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Frågan ställs till fel person. De representanter från landskapsregeringen som har försökt övertyga regeringen har varit klara i sin argumentation. Jag tror att frågan nog lever kvar i riksdagen också, frågan har snarast varit att man inte vill dubblera stöden både via klumpsumman, att Finland samlar in skattemedel för att finansiera stödpaketet och samtidigt införliva oss i ett stödsystem rakt av. Orsak till varför ministrar i Finlands regering har uttalat sig som man har gjort får de själva svara på. Det har inte varit särdeles lätt att övertyga tjänstemannakåren om att göra ändringar i de grundläggande systemen i finansieringen av åländsk verksamhet.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Den här regeringen brukar vilja framhålla att man har ett väldigt gott förhållande till Finlands regering och att man via förhandlingarna når resultat. Det här var också ett exempel på att så gick det inte. Det måste in betydligt tyngre juridiska bedömningar i form av sakkunniga i grundlagsutskottet för att det skulle fungera. Inte ens Ålands delegationens biträde till landskapsregeringen hjälpte mot de krafter som i riket arbetar mot det här, alltså både tjänstemän och politiker i regeringen. Därför är man lite fundersam på hur det kommer att gå, efter det här klargörande i riksdagen där behandlingen i och för sig inte är färdig ännu, om landskapsregeringen har en tillräcklig kraft och styrka att kunna förhandla sig fram till ett gott slutresultat nu när de juridiska klargörandena har givits.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Jag tror att samtliga sakkunniga var involverade i argumentationen, med samma argument, gentemot regeringen och arbets- och näringsministeriet som har hand om den här frågan. Nu har grundlagsutskottets sagt att det är möjligt att stöda åländsk vindkraft. De har inte sagt att man skyldig att stöda den. Det fordras fortfarande politiska överenskommelser. Mötet där flera representanter ifrån den politiska landskapsregeringen deltog med minister Pekkarinen, någon vecka före grundlagsutskottet gav sitt utlåtande, jag tror att det var det mötet som gav öppningen för att hitta en politisk lösning där Åland stöder vindkraftsproduktion och kanske annan energiproduktion till ett visst mål för att staten sedan ska kunna kugga i och stöda det överstigande. Det är nog ett samlat, gediget, politiskt och sakkunnigt arbete som har gjorts för att komma så här långt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén, replik

Fru talman! Finansministern talade just om överenskommelsen med finska regeringen som man jobbar med när det gäller förnyelsebar energi. Det är bra att man kommit så långt att det kan bli ett samförstånd hur det ska lösas. Jag hoppas att det går framåt. Jag undrar hur det går inom vår förvaltning? Har vi ett motsvarande paket klart, när Finland har sitt paket klart, att skicka ner till Bryssel för notifiering och få det godkänt? Det är viktigt att vi inte blir på efterkälken, utan att vi har ett likadant paket klart när det här paketet är färdigt behandlat i finska riksdagen.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Som en del av arbetet både på rikshåll och här för att nå till en enad och bra lösning för hela landet, för att uppnå de målsättningar som man har förbundit sig till mot EU, så ingår en plan som nationen i samråd med Åland ska ta fram som redogör för vilka system man ska uppnå med de här målsättningarna. Den här planen ingår i de samrådsförfarande som vi snart ska fortsätta med där allt detta ska framgå. I noteringsprocessen ska Åland också ingå som en del.

Ltl Jan Salmén, replik

Fru talman! Jag vill poängtera att det är viktigt att vi nu får igång ett motsvarande system som man nu har utvecklat i Finland, att ta vara på förnyelsebar energi i skogarna som ligger och ruttnar ner. I budgeten står det på många ställen att vi ska ha en hållbar utveckling. Det är viktigt att vi nog också pratar om det och inte bara pratar vindkraft hela tiden. På den sidan är det verkligt bra för miljön om vi kan ta tillvara en massa energived som ruttnar bort och rinner ut i Lumparn. Det skapar väldigt mycket arbetsplatser att ta vara på den här energin, både från entreprenörer och från skogsbolagens administration.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Därmed är den inledande debatten avklarad, regeringens del av den allmänna diskussionen är avklarad. Därmed övergår vi till gruppanförandena, vilka ges i storleksordningen med liberalerna först ut.

Ltl Olof Erland

Fru talman! Hösten 2008 drabbades vi av en global finanskris, samtidigt som världsekonomin gick in i en lågkonjunktur. Landskapsregeringen hade då förberett en budget som utgick ifrån en resurs- och behovsplan som måste revideras drastiskt. Inkomsterna sjönk och det fanns anledning att se över den politiska strategin och vad man skulle lägga fokus på. Landskapsregeringer valde arbetslinjen att försöka hålla upp sysselsättningen och man valde att prioritera hälso- och sjukvård och utbildning, de grundläggande välfärdstjänsterna. När det gäller arbetslinjen, relativt sett, har den varit lyckad i ett nordiskt perspektiv. Arbetslösheten har varit kännbar, särskilt i bland ungdomarna under en period var det problem. Men man kan ändå säga att landskapets ekonomi har övervintrat. Det är en stram politik samtidigt som byggbranschen har kunnat hålla en ganska hög aktivitet.

Herr talman! Det finns också sådant som har påverkat våra problem. Tidigare hade vi en grupp på 13 procent som levde under den relativa fattigdomen. Från mars nästa år kommer en garantipension att genomföras, på 685 euro. Det går via statsbudgeten. Där har Åland varit med och påverkat via SATA-kommittén.

Vi har ett lagförslag i landskapsregeringen som sannolikt inte behöver användas. Garantipensionen gäller också nyinflyttade personer, men den räknas som inkomst när det gäller bostadsbidraget. Det finns kanske inte möjligheter att höja den, som någon har föreslagit.

Herr talman! Liberalernas lagtingsgrupp har gett mig uppdrag att hålla det här anförandet. Jag tänkte ta upp tre saker som utgår från landskapsregeringens budget. Man har två partier som samarbetar. Vi har ett parti, en grupp, som särskilt vill ägna energi åt reformer.

Klumpsumman har stigit och närmar sig våra utgifter. Utgifterna har faktiskt under två perioder sjunkit under de senaste tio åren, i början på 2000-talet och nu de senaste åren. Trots löneökningar och pensionsutgifter osv så finns det en åtstramning i ekonomin.

Nästa steg är reformerna. Ser vi på utvecklingen så kan man säga att vi kan räkna med en långsiktig klumpsumma på kanske 200 miljoner euro. Vi måste kunna ha ett överskottsmål liksom vi tidigare har kunnat har överskott på 10-20 miljoner under högkonjunktur. För att komma dit måste vi göra reformer som sparar på utgifterna.

Med den bakgrunden kommer jag att ta upp, för det första, den så kallade samhällsreformen. För det andra, kortrutts- och snabbruttssystemet som vi numera kallar det, och sedan näringspolitiken. Ltl Johan Ehn efterlyste en tidtabell och summor på det hela. Som företrädare för lagtingsgruppen så kan jag leverera det. Men vad landskapsregeringen gör är en annan sak.

Vår diskussion går ut på att vi under nästa år ska ta fram ett underlag så att partierna inför lagtingsvalet kan komma överens eller inte komma överens. Valet ska ge startpunkten för samhällsreformen. När det gäller den så ska jag visa varför 20 miljoners besparingar är möjliga. Det är naturligtvis inte exakta siffror men det finns argument för att diskutera storleksordningen.

När det gäller kortruttstrafiken, som vi kallar snabbruttstanken, är det en sak som man måste ta stegvis. Man måste föra in hela kollektivtrafiken i det här sammanhanget för att koppla ihop logistiken och transportsystemet. Idag kostar skärgårdstrafiken i runda tal 15 miljoner, den har stramats åt betydligt de senaste två åren. Vi tror att man kan göra en besparing på driften i skärgårdstrafiken med 20 procent, 3 miljoner. Sedan behövs det investeringar i vägar, men färjflottans kapitalbindning borde samtidigt kunna minska.

Näringspolitik är den tredje punkten som jag tänkte ta upp. När det gäller samhällsreformen först, våra utgångspunkter är att det inte gäller att diskutera kommunsammanslagning eller om det ska vara fem kommuner eller tre. Det gäller att, för det första, utgå ifrån rollfördelningen mellan kommunerna eller regionen Åland och landskapet. Landskapet ska vara lagstiftare, lagberedare inför lagtinget. Man ska utveckla och man ska ha tillsynsrollen. Den rollen borde landskapet renodla. Den andra delen, när det gäller kommunerna, är att man behöver ha en organisation som håller ihop kommunerna, kalla det ett kommunfullmäktige eller ett regionalt fullmäktige.

Sedan har vi verksamheten, den ska bedrivas där den lämpligen kan bedrivas kostnadseffektivt. Vår utgångspunkt är att de strukturer som fungerar idag, grundskolan, gymnasiet, hälso- och sjukvården, de ska man utnyttja och bygga vidare på. Vi behöver en lag som kan kallas som basservicelag eller en regional lag som säger vilka regioner som har rätt att ha en grundskola, om det är kommuner eller större områden det är en annan sak som man får återkomma till.

När det gäller besparingarna, ett sätt att göra en beräkning på det här är att utgå ifrån utgifterna per capita i kommunerna. Man har de minsta utgifterna per capita och man har de största utgifterna per capita. Utifrån detta kan man se om de som har högre utgifter närmar sig minimum eller åtminstone medeltalet, så skulle man kunna spara på det här sättet. I förvaltningen kunde man spara från 12 till 9 miljoner, ungefär 25 procent. I utbildnings- och kulturverksamheten kunde man spara ungefär 5 miljoner, från 45 till 40 miljoner. Den besparingen är inte så stor därför att all utbildning kräver ett hus och kräver lärare, driftskostnader. Däremot när det gäller den sociala sektorn är kostnaderna idag 60 miljoner euro. Genom en samordning kunde man på detta spara 10 miljoner euro.

Sedan har vi en sektor, övrig verksamhet, som är väldigt stor. Den omfattar ungefär 50 miljoner, skulle man spara 20 procent på detta så innebär det 10 miljoner också där. Den sektorn är lite mera komplicerad. Den innehåller Mariehamn stads alla verksamheter, parker, energi, elförbrukning, värme och hamnverksamhet. Jag har räknat bort övrig verksamhet och teknisk verksamhet, besparingarna där kan vara stora. Men räknar man bort det så kan vi göra en besparing på 20 miljoner euro per år, genom samordning, i drifter. Tar vi till exempel tekniska verken i stan med ett jättehus, imponerande stort, så tror jag man kunde samordna över hela landskapet.

Verksamheter är kvar på den lokala nivån t.ex. när det gäller social sekreterare men samordnas på en regional nivå för att göra besparingar och göra det mera effektivt. Man kan dessutom ge tjänster med större kompetens. Det är vår väg.

Om man ska avskaffa kommunerna eller kalla regionen för en kommun, det kan man diskutera.

När man hör på debatten från frisinnad samverkan och andra så tycker jag man kan se en väg framåt. Utgår vi ifrån de här principiella utgångspunkterna och är medvetna om att vi frigör pengar i samhället för välfärdstjänster för annat, för infrastruktur, så då tror jag det är värt att faktiskt anstränga sig på den här punkten.

Fru talman! Den andra stora reformen är trafiken, egentligen hela trafiksystemet på Åland. När det gäller skärgårdstrafiken kan man tänka på logiken när det gäller kortrutt. Vi har en färja som kostade 15 miljoner och tar 50-60 bilar och några hundra passagerare. Det är alltså kapital för 15 miljoner. De som åker med färjan har ofta en egen bil. Kan de få köra på land istället för att åka med färjan så använder man sitt eget till bilkapital och man betalar för driften. Där ligger en besparingslogik som är omfattande. Det som färjkapitalet ska ersättas med är vägar och en viss kostnad för det. Men det är betydligt lägre kostnader. Det är den ena punkten.

När det gäller kortrutt så har vi området Bärö-Björkö, Lappo-Torsholma, det är en region. Vi har Föglö, Föglö-Lemland och Föglö-Kökar. Där är tidtabellen den att när man kan göra de här investeringarna så gör man dem efter hand. Man borde klargöra under nästa år vad målsättningen är.

Vi har den principen att vi tror att man kunde spara genom att ändra systemet genom att minska med en stor färja. Och istället ersätta en stor färja som kostar 15 miljoner med två kombikatamaraner som kostar 4 miljoner styck. Nu kanske det finns nyare modeller, men det här är ett exempel som vi kan utgå ifrån i diskussionen. En kombikatamaran för 4 miljoner i aluminium går inte på vintern och det måste man beräkna med i systemet. Katamaraner tar 100 passagerare, 12 bilar och den kan också ta en lastbil och en buss. Om man tänker sig att man för det första ändrar ändhamn för Kökartrafiken till östra Föglö så minskar man tiden från 2,5 timmar till 50 minuter, med ett vanligt traditionellt deplacement fartyg. Om vi tänker att vi har en rutt centralt i skärgårdstrafiken med kombikatamaraner så kan man gå från Kökar till Föglö och till Sottunga och Seglinge under en timme. Om man då tänker sig att det här är högsäsongstrafik så kan man kombinera det på ett lämpligt sätt och öka tillgängligheten och hastigheten. Naturligtvis är det dyrare per passagerare och bil, så man måste ha ett annat avgiftssystem. Med detta system kan man förbättra skärgårdstrafiken och få ned driftskostnaderna. Samtidigt måste man tänka sig att det blir mera kollektivtrafik och mera av miljöbilar i hela trafiksystemet. Då har vi en tanke att utveckla kollektivtrafiken med Mariehamn inkluderat. Mariehamns stad ska inte behöva stå för en buss som utnyttjas av många och som egentligen ska ingå i hela systemet med matarbussar från Jomala, Lemland, tätorterna och naturligtvis snabb buss från norra Åland, Godby, till Mariehamn. Man kan naturligtvis fråga sig om Mariehamn tänker fortsätta att underjordsgarage och liknande för att stimulera bilåkande samtidigt som vi betalar för kollektivtrafiken? Då är väl det logiska svaret nej. Det här är också någonting som vi under nästa år bör bena ut i en helhetsutredning när det gäller trafiken.

Fru talman! Några ord näringspolitiken. Jag ska ta det ganska kort, jag vill lyfta fram ett par saker som är viktiga; turismen och sjöfarten.

När det gäller sjöfarten så hörde vi just här för en stund sedan hur viktigt det var med skatteundantaget. Hela trafiken är uppbyggt kring det och det måste säkras.

Det andra är att rederierna har blivit utsatta av olika skatteändringar och ändringar i verksamhetsförutsättningarna. Vi har drabbats av en utflaggning till Sverige. Målsättningen måste vara återflaggning. Det som är viktigt när man diskuterar sjöfartens framtida förutsättningar är miljöutvecklingen, med Viking Lines nuvarande satsning på flytande naturgas och vilka möjligheter det kan ge för sjöfarten i övrigt, och att det finns ett stabilt skattesystem. I Finland diskuterar man nu en reform som kommer att gynna ekonomisk utveckling och tillväxt och det drar vi också nytta av. Det är viktigt att sjöfarten får stabila långsiktiga verksamhetsförutsättningar med den enorma investering som det är frågan om här, 240 miljoner euro. Det är hela vår budget.

Herr talman! Den liberala gruppen ser med tillförsikt fram emot utvecklingen i samhällsekonomin. Vi anser att landskapsregeringen har varit stram, hållit igen och ändå lyckats hålla det som är grundläggande för den allmänna välfärden på Åland. Jag tror att vi här i lagtinget kan ge den här landskapsregeringen ett stöd för att fortsätta på den återhållsamma linjen samtidigt som man leta nysatsningar inom företagandet.

Till sist, fru talman, med talmannens benägna vidsyn som det klassiska citatet heter, så vill jag personligen tacka frisinnad samverkan och liberalerna. Som Mariehamnare av födseln och ohejdad identitet tycker jag det var befriande att se att två partier av så olika ideologisk karaktär kan ställa sig bakom att fortsätta att ta ansvar för äldreomsorgen med utbyggnad av det påbörjade projektet Trobergshemmet. Det hade varit ekonomiskt osunt att avbryta pågående projekt. Det är också tecken på solidaritet att man tar ansvar för äldreomsorgen också i dåliga tider. Tack.

Talmannen

Den rekommenderade taltiden för gruppanförande är 15 minuter, vilket jag vill påminna om. Detta anförande var det nästan 19 minuter.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag tycker att det är roligt att den här diskussionen om samhällsreformen tar fart på allvar. Det var väldigt intressant att höra ltl Erland beskriva den liberala gruppens syn på hur detta ska gå vidare. Jag kan konstatera att det i mångt och mycket stämmer överens med de tankar som frisinnad samverkan och vår lagtingsgrupp har formulerat i den finansmotion som ligger på bordet här idag.

Vi kommer för vår del att återkomma till det och fördjupa diskussionen. Det är bra att man vågar sätta siffror på vad man tror att man kan åstadkomma med det här. Det är bra att vi med gemensamma krafter kan göra det här till en fråga som brett kan diskuteras bland det åländska folket i samband med kommande val.

Jag vill med denna replik lyfta fram att jag tror att det är en mycket framkomlig väg att få en god och bred diskussion kring de här frågorna.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jag hoppas att finansutskottet kan göra en samlad skrivning om hur man ska gå vidare med samhällsreformen. Man måste gå från ord till handling och nu är vi inne i det skedet.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Även där är jag helt överens med ltl Olof Erland. Det är just det som står i vår motion, vi ber att finansutskottet i uppgörandet av sitt betänkande ska vara tydlig med vilka målsättningarna är och vilken tidsplan man har för att komma vidare med det här. Jag hoppas på att finansutskottet nu lyssnar noggrant i den här diskussionen och att det här är någonting som kan lyftas vidare in i betänkandet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mika Nordberg, replik

Talman! Det var med tillförsikt som vi hörde liberalernas gruppordförande Olof Erland. Det var tillfredsställande att den liberala gruppen hade tagit till sig av obundnas finansmotioner från förra året. Där förde vi fram kombikatamaraner som en alternativ trafiklösning. Det har slagit mig under året som har gått att det faktiskt är så att det inte händer någonting. Det är positivt att den liberala gruppen har jobbat vidare med det här. Det är bara att konstatera att tyvärr tycks det vara centern som är den stora bromsklossen när det gäller att tänka framåt och ha förmågan att få till stånd en förändring.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det finns ju mycket att diskutera i det här. Bolagiseringen är en viktig del i det hela. Man ska också komma ihåg restriktionerna med kombikatamaraner. Det är vågor, det är sug, det är ljud och man ska kunna utnyttja fartkapaciteten till max för att det ska vara ekonomiskt. Att köra in till Mariehamn är inte rätt koncept för den typen av fartyg, vilket jag tror att ltl Nordberg påpekade här tidigare. Jag noterade faktiskt den gången att så är det.

Ltl Mika Nordberg, replik

Det tåls att sägas igen, vi är helt eniga, ltl Olof Erland och jag, när det gäller att de snabba kombikatamaranerna inte bör trafikera Mariehamn. Man ska se på kortare rutter i skärgården. Vi bör sätta oss ner i från samtliga partier och säga vad vi vill med detta för att det ska hända någonting.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jag ska spara in lite på min tidsöverträdelse fyra minuter genom att inte säga annat än att jag instämmer med ltl Nordberg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det här liberala gruppanförande var, beaktande tidigare diskussioner genom decennierna om samhällsekonomin, ytterst glädjande. När det gäller de stora frågorna i samhällsutvecklingen talar vi samma språk. Det är ointressant vem som eventuellt har ändrat sig. Huvudsaken är att vi nu står så nära varandra så att vi kan nå gemensamma resultat. De här möjligheterna till kostnadseffektivering inom sjötrafiken och kostnadseffektiveringen inom den så kallade samhällsreformen, både på kommunalt håll och på landskapshåll, det var mycket värdefulla synpunkter från kollegan Erland.

Jag undrar hur han bedömer bredden i stödet hos sitt eget parti och sedan i regeringen där vi har två partier. Kommer det att möjliggöra att man kan komma vidare i de här diskussionerna som ltl Erland här förde?

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jag har faktiskt inte gjort någon bedömning. Argumenten som kommer fram ska ju prövas och diskuteras. Jag förlitar mig på att debatten i lagtinget kommer att visa ungefär åt vilket håll man vill gå, både när det gäller trafiken och samhällsreformen. Det är finansutskottets som sedan får sy ihop det här till någonting. Jag tycker själv att det finns en klar plattform för att utveckla och reformera de här stora systemen. Därför att vi måste göra det av ekonomiska skäl. Vi kommer att drabbas av att riket skär ner på sin offentliga sektor. Vi kan inte räkna med en stigande klumpsumma. Vi har mera åtaganden inom hälso- och sjukvården och inom det sociala området. Vi är helt enkelt inne i ett samhällsekonomiskt hörn som vi måste komma ur.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Det var ett historiskt resultat som vi nådde här i samsynen när det gäller självstyrelsens utveckling i den av vtm Gunnar Jansson ledda parlamentariska kommittén. Visserligen är det åtskilliga trösklar som ska passeras ännu och de är mycket höga. Samma gäller frågan om den åländska självstyrelsen, ekonomin och strukturen inom den.

Summa summarum av detta replikskifte blir att det ligger ett stort ansvar på finansutskottet att formulera en slags plattform, också tidsmässigt, för att komma vidare i strävan att få en så kostnadseffektiv förvaltning och kostym som bara är möjligt.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Det parlamentariska systemet är att landskapsregeringen har aviserat de här reformerna, nu är det möjligt för lagtinget att styra eller åtminstone påverka i vilken riktning det ska gå. Finansutskottet är det forum där man kan komma överens. Jag hoppas att man inte kommer överens så mycket att det blir en urvattnad kompromiss. Man måste visa att man gör någonting, att man går från ord till handling, som jag sa tidigare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Tack fru talman! Brist på ekonomiska resurser skapar alltid exceptionella utmaningar för politiker i länder med demokratiskt styre. När vi betraktar omvärlden ser vi idag skuldtyngda stater som drabbas av inre oroligheter till följd av politiska beslut som den vanlige medborgaren varken kan förstå eller vill acceptera.

Vad gäller utmaningarna är Åland inte heller i detta sammanhang något undantag. Tack och lov har dock nedgången för det offentliga Ålands del underlättats genom att medel har kunnat tas ur den s.k. utjämningsfonden med dess ursprungligen 47  miljoner euro. Dessutom har det funnits andra likvida medel om ca 100 miljoner euro. Pengar som gjort att vi hittills har kunnat undvika otrevliga besök hos bankerna.

Landskapsregeringen föreslår även i nästa års Ålandsbudget att grundtanken från de senaste årens budgetomgångar skall följas: processen med att minska på det offentliga åtagandet fortsätter men under sådana former som inte skapar mer problem än nytta för samhället som helhet. Centern anser fortsättningsvis att detta är en klok politik.

Under de senaste åren har hundratals ålänningar till följd av utflaggningar mönstrat av färjor och sökt jobb på landbacken. Ifall det offentliga i samma veva skulle ha avvecklat ytterligare arbetsplatser, skulle resultatet ha varit dyrköpt, både för såväl enskilda individen och för samhället som helhet. Tidigare utredningar har utvisat att för det offentliga blir det ekonomiska slutresultatet vid friställningar i den offentliga sektorn i stort det samma ifall alternativet för uppsagd personal är arbetslöshet och därmed understöd i olika former.

I liggande budgetförslag ser vi en första återhämtning i de ekonomiska resurserna men fortfarande uppvisar Ålandsbudgeten för nästa år ett för stort strukturellt underskott i o m att det krävs en överföring från utjämningsfonden om 15 miljoner euro för att få budgeten i balans. Och detta trots en växande klumpsumma och hopp om kraftigt förstärkt skattegottgörelse.

Den samfällda utmaningen för oss alla här i salen idag är att under de kommande åren samla i ladorna inför nya ekonomiska svackor. För ett är säkert: goda år följs av tider av lågkonjunktur. Men det som gör utmaningen denna gång betydligt större är det faktum att vi inte kan räkna med en återgång till de inkomstnivåer som präglat stora delar av 2000-talet. I synnerhet Ålands Penningautomatförening har under flera år tillfört självstyrelsekassan ett avsevärt tillskott. Klappjakten på PAF har - oavsett utgången av en åter upptrappad konflikt – i praktiken omöjliggjort föreningens möjligheter att vara en aktiv och lönsam aktör på den finska spelmarknaden. När nu även finansministeriet drar åt tumskruvarna för att sätta stopp för den momsfria handeln, ställs även Posten på Åland inför stora svårigheter.

Sammantaget får vi en situation där våra inkomster inte längre motsvarar den offentliga service vi politiker så gärna vill erbjuda ålänningarna, bl.a. via den s.k. tredje sektorn med dess frivilliga krafter. Därmed blir frågan om storleken på Ålands framtida offentliga sektor och produktionen av offentliga tjänster en fortsatt brännande fråga de kommande åren, liksom till vilken grad detta skall finansieras med skattemedel och avgifter.

I denna mycket speciella situation krävs det enligt centerns mening särskilda åtgärder för att trygga förvaltningens behov av långsiktighet och stabilitet. Ytterst lite har egentligen gjorts ifråga om landskapsregeringens inre organisation, dvs. själva kanslihuset, sedan EU-inträdet för 15 år sedan. Samtidigt finns det i de politiska leden en okunskap om vilka krav på resurser i form av tjänstemän som bl.a. EU-medlemskapet har aktualiserat.

Tilläggas kan att frågan om hur förvaltningen skall utformas tjänar på att de politiska partierna har samma utgångspunkter vad gäller själva behoven, Sedan må vi aldrig bli riktigt överens om hur tillbuds stående medel skall fördelas till punkt och pricka.

Första prioritet borde därför enligt centerns mening vara en översyn av förvaltningen och vår förhoppning är att detta arbete kunde ske inom ramen för en parlamentarisk sammansatt grupp. Vi noterade här tidigare att lantrådet aviserade ett rådslag, vilket sammanfaller mycket väl med de tankar som centergruppen här nu presenterar. Kanske en parlamentarisk grupp är att föredra med tanke på att den partipolitiska skaran bör vara med i processen på ett mera formaliserat sätt.

För att ge några exempel på frågeställningar som förutsätter en större politisk samsyn är t.ex. en utlokalisering av funktioner. Centern är t.ex. inte främmande för att de delar av näringsavdelningen som är inriktade på primärnäringarna förflyttas till Naturbruksskolans nuvarande lokaler. Likaså bör frågan om trafikavdelningens förflyttning till Godby bli föremål för gemensamma diskussioner. Nyttan av de dylika utlokaliseringar skulle bli att vi minskar trycket på Självstyrelsegården och därmed behovet av tillbyggnad.

Herr talman! Utan tvivel är det de goda resultaten inom ramen för den parlamentariska kommittén för översyn av självstyrelsesystemet som gör att vi inom centern är beredda att åter sträcka ut en hand till samtliga partier. Gunnar Jansson-kommittén har visat att vi kan samarbeta när situationen så kräver.

Med detta sagt är det naturligt att gå över till själva hjärtat i det åländska samhället, självbestämmandet och den framtida utformningen av vår autonomi. Även om det politiska läget i Helsingfors i detta nu främst präglas av oro över Sannfinländarnas frammarsch i galluparna och ett statsministerparti plågat av skandaler och märkliga uttalanden gällande svenska språket, så kommer utan tvivel läget att normaliseras efter Finlands riksdagsval i april nästa år. Förhoppningsvis har landskapsregeringen även hunnit föra bl.a. PAF-konflikten och Ålands medverkan i det nya stödsystemet för förnybar energi till ett för Åland lyckat avslut då det är dags för de första diskussionerna med den nya regeringen.

Hur kan vi då från åländsk sida bäst nyttja det dryga halvår som återstår till de första samtalen med de nya makthavarna i Helsingfors? Från centerns sida har vi tidigare framhållit vikten av att Ålands internationella status och bl.a. FN:s möjliga funktion som övervakare av ålänningarnas nationalitetsskydd blir föremål för en första analys.

Här kan jag öppet erkänna centergruppens besvikelse över att budgetförslaget inte innehåller en skrivning om en utvidgning av den redan beslutade strategin rörande Ålands demilitarisering och neutralisering till att även omfatta självstyrelsens folkrättsliga dimension. I detta skede kan jag bara lova att centern återkommer i frågan. I och med att Gunnar Jansson-kommittén enhälligt gått in för att väcka frågan om ett återskapande av ålänningarnas internationella garantier, borde vi även kunna nå enighet om behovet av en egen första analys.

Det är förstås omöjligt att uppehålla sig vid vårt självbestämmande utan att samtidigt diskutera svenska språkets ställning och därmed den finska statsmaktens allt större problem med att uppfylla sina förpliktelser ifråga om service, bestämmelser etc. på svenska. Förutom att språkfrågan i högsta grad har en stark återkoppling till det redan betonade behovet av nya grepp ifråga om nationalitetsskyddets folkrättsliga bakgrund, handlar det om uppenbara lagbrott. Detta i o m att självstyrelselagens krav på att bestämmelser och föreskrifter ska finnas tillgängliga på svenska inte respekteras.

Landskapsregeringen aviserar i budgetförslaget en s.k. partsammansatt arbetsgrupp för att klarlägga finska statens ansvar. Även om måttet börjar bli rågat vad gäller nonchalansen av självstyrelselagens språkstadganden, kan den tilltänkta arbetsgruppen i rådande samhällsatmosfär vara ett klokt mellansteg. Misslyckas denna strategi återstår dock inget annat än att med juridiska argument och aktioner trygga svenska språkets ställning. I så fall en tråkig utveckling men oundviklig med tanke på det politiska ansvar som även i denna fråga åvila de åländska folkvalda.

Men vid sidan av den juridiska processen för tryggad svenska behövs det ett parallellt spår, enligt centerns mening. Självstyrelsepolitiska nämnden har diskuterat en åländsk motsvarighet till den Öresundskommitté som på det politiska planet underlättar samarbetet Sverige och Danmark. Ni, herr talman, lyfte vid lagtinget öppnande den 1 november fram etablerandet av en Ålandshavskommitté som ett sätt att synliggöra Sveriges avgörande roll för Ålands framtida språkutveckling. Något förvånande – detta med tanke på lagtingets samsyn i frågan – återfinns inte dessa tankar i nästa års budgetförslag. Utgående från nämndens eniga betänkande och i denna fråga inlämnade finansmotioner har finansutskottet all anledning att fördjupa sig i frågan.

Herr talman! Åländsk Center formulerade under våren och försommaren i år sin syn på vad det första steget i en åländsk s.k. samhällsreform bör innehålla, däribland även partiets syn på den nuvarande kommunala strukturen. Låt mig i korthet med tanke på den fortsatta debatten och intresset för frågan sammanfatta våra enhälliga slutsatser: 1) Centern säger ja till förändringar i den kommunala indelningen.2) vi godkänner inte att dessa förändringar sker genom diktat eller styrning uppifrån. Varje förändring skall enligt Centerns mening komma som ett resultat av de berörda kommunernas och därmed invånarnas egna initiativ och beslut. 3) Centerns målsättning är att de nuvarande kommunalförbunden upphör i sin nuvarande form och istället överförs till en kommunal huvudman. Det är dags att förpassa förbund som saknar återkoppling till medlemskommunerna till historien. 4) Centern förespråkar vidare en samhällsreform där ansvaret för bl.a. missbrukarvården och specialomsorgen överförs från kommunerna till lagting och landskapsregering, en reform som givetvis förutsätter en översyn av storleken på de årliga landskapsandelar som årligen överförs till kommunerna.

Sammanfattningsvis kan vi beträffande den specifika kommunfrågan slå fast att centern vill slå vakt om det värdefulla bidrag till demokrati och samhälle som följer av över 600 människors engagemang i kommunala sammanhang. Andra kanske ser det som ett slöseri med resurser, vi ser det frivilliga arbetet, som det till största delen är frågan om, som en enorm tillgång för hela samhällsapparaten.

De åländska kommunerna är unika både till sitt antal i förhållande till Ålands totala folkmängd och ifråga om redan befintligt samarbete över kommungränserna. Kvar på den primära kommunala nivån hittar vi själva basen för ett fungerande lokalsamhälle som skola och omsorg i olika former.

Samtidigt tror vi inom centern inte på den redan etablerade myten om att svaret på allt heter kommunal sammanslagning, dvs. att några eller en handfull kommuner skulle ge de ekonomiska effekter som krävs för att utjämna utbudet av service mellan dagens kommuner. Därmed underförstått att det går att uppnå vissa ekonomiska besparingar men detta görs i så fall på bekostnad av grundservicen ute i regionerna, ett pris som centern inte är berett att acceptera. Centern markerar därmed att vi slår vakt om samhällsfunktionerna i skärgård och landsbygd även i tider av ekonomisk nedgång.

Till sist, herr talman, vill jag på centergruppens vägnar uppmana landskapsregeringen att i god tid före processen med nästa års finska statsbudget inleds, tillskriva statsrådet och finansministeriet med en uppmaning om att i statsförslaget upphöra med att benämna överföringarna till självstyrda Åland för ”stöd”. I en del av stadsförslaget står det t o m stadsbidrag till Åland, det är nästan ännu värre i sammanhanget i o m att det då jämställer oss med kommunerna. Förståelsen för Ålands status försvåras betydligt av sådana missvisande begrepp. Det är svårt nog att beskriva de statsekonomiska relationerna mellan Helsingfors och Mariehamn utan dylika inslag i debatten, tack.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Vi hade nog lite svårt att förstå detta med den parlamentariska gruppen som skulle göra en översyn av förvaltningen. Till att börja med måste man fråga sig; vad vi då ha en regering till? Och vad har vi egentligen parlamentarismen till om vi ska han parlamentarisk grupp för till och med en sådan sak? I dess uppdrag skulle det ingå att se över utlokaliseringar av det ena och det andra till olika ställen. Varför har inte centern fört fram detta i budgetdiskussionen? Det låter nästan som om inte centerns ministrar har varit närvarande under budgetbehandlingen. Det är en massa angelägna saker som man inte har fått med i budgeten. Jag förstår inte hur det har gått så här illa.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! För att ltl Sundman ska förstå tankarna bakom detta kan jag sammanfatta att det är till fördel för långsiktigheten, förvaltningen och personalen om man faktiskt kan lita på att en större omorganisation kommer att hålla. Att inte följande landskapsregeringar river upp tidigare landskapsregeringars beslut, t.ex. näringsavdelningens och trafikavdelningens eventuella flyttning. Det skulle nog skapa en mycket märklig atmosfär bland de anställda om de visste att kommande landskapsregering eventuellt kommer att ändra på hela ordningen. Det är ett försök att uppnå en stabilitet.

Vad gäller de nya tankar och visioner som man presenterar i ett gruppanförande så lika lite som vi inom centern känner till rådslaget, som lantrådet pratade om, så har inte heller den här sidan varit föremål för gemensamma diskussioner.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är ju intressant att höra att det kommer lite till sedan när budgeten kommer hit till lagtinget. Det är därför som den är så tunn, det kommer en hel del till i lagtinget. Nu har vi förklaringen på det.

När det gäller att man vill ha en grupp att titta på förvaltningsreformen, varför kan inte regeringen ta fram ett förslag så tar vi ställning till det här i lagtinget, såsom det ska gå till. I vissa fall kan det löna sig och vara motiverat med parlamentariska grupper, men inte när det gäller sådana här basala förvaltningsändringar som absolut är regeringens uppgift. Kan det inte vara så att också här sätter centern käppar i hjulet för en sådan här utveckling och därför har inte detta kommit med i budgeten. Så lyssnar man mellan raderna, men det kanske inte är så. Uppenbarligen har man glömt att påpeka det här under budgetbehandlingen.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Vi kan konstatera att det tyvärr finns en del politiker som inte riktigt förstår, som jag antydde i gruppanförandet, behovet av resurser kontra det ansvar som vi har via lagtinget och landskapsregeringen för att vissa uppgifter sköts. Jag tror att det skulle vara till fördel för helheten om man inom ramen för en parlamentarisk kommitté diskuterade sig fram till en någorlunda enighet om vad vi behöver för resurser. Då kunde vi undvika att en enskild tjänsteman ska behöva få läsa i en finansmotion här för nästa år att hans tjänst ifrågasätts. Hade man då förankrat detta i en parlamentarisk kommitté en gång i tiden så hade man inte behövt ha den typen av ganska obehaglig personalpolitik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag hör också till dem som blev förvånade över förslaget kring en parlamentarisk kommitté när det gäller en så begränsad sak som att titta på landskapsförvaltningen. Jag skulle bättre ha förstått förslaget från ltl Harry Jansson om han hade kopplat ihop det med att man ska titta på hur man producerar service och man tittar på rollfördelningen mellan kommun och landskapet, så som diskussionen inledningsvis var. Begränsar man det enbart till att navelskåda sig själv, förvaltningen, tror jag att vi kommer att få ett ganska stort problem med att komma vidare när det gäller att klara det som ltl Jansson lyfte fram, samhällsservice till alla delar av vårt landskap.

Sedan skulle det vara intressant att höra om ltl Jansson mera kunde förtydliga detta med diktat och styrning uppifrån. Är det okej att vi från lagtingets och landskapsregeringens sida nu också är med och hjälper till att plocka fram ett underlagsmaterial som behövs för att kunna diskutera frågan vidare?

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag börjar med den sistnämnda frågan, det är klart att varje faktaunderlag som idag från politiskt håll och från tjänstemannasidan kan förse medborgarna med vad gäller kommunfrågan är av stort värde. Man uppskattar den typen av utredningar som bland annat ÅSUB har presenterat i den här frågan och den enkät mm som är på gång.

Vad vi menar att vi säger nej till diktat och styrning det är att lagtinget skulle gå in för att förändra förutsättningarna via landskapsandelar eller via lagstiftning. Det är den typen av politisk styrning som vi säger nej till. Däremot kommer vi naturligtvis att uppmuntra varje steg. Vill kommuner gå ihop så ska vi utnyttja möjligheten att hjälpa till. Där borde vi gemensamt se till att lagstiftningen gällande kommunsammanslagningsunderstöd blir moderniserad.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Om jag förstår ltl Jansson rätt så är centern också enig om att det behövs göra någonting när det gäller strukturen att producera service till våra medborgare. Jag får inte riktigt klart för mig hur detta ska initieras och hur man ska komma vidare. Vi har 16 kommuner som ska sätta sig ner och försöka diskutera sig fram till hur det här kan ske på bästa möjliga sätt, samtidigt som landskapsregeringen i dagsläget också bedriver verksamheter som normalt ligger på kommunal nivå. Hur ska man komma vidare om man inte från lagtinget och från landskapsregeringen har möjlighet att delta aktivt i den här diskussionen och visa hur man ser på vidareutvecklingen? Ett nej är väl lika mycket ett diktat uppifrån, att säga; nej, vi ska inte göra någonting.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag försökte antyda också för ltl Ehn att vi nu börjar med landskapsregeringens egen organisation och får en struktur på den så att den fungerar rationellt och någorlunda effektivt. Sedan, som nästa steg, tar vi i den här reformen och tittar på de frågor som centern anser att vi bör diskutera i första skedet; hur ansvaret för missbrukarvården och specialomsorgen ska hanteras. Det är nog i sig, tillsammans med kommunalförbundsfrågan, det är mer än tillräckligt för den kommande mandatperioden. Jag tror inte att vi ska ha för stor aptit vad gäller takten i de här förändringarna.

Vi ska naturligtvis uppmuntra om enskilda kommuner vill gå vidare i en diskussion med andra kommuner, som Finström och Geta. Alla har försökt uppmuntra till det, men det ska komma ifrån kommunerna själva, inte härifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker att det var trevligt av ltl Harry Jansson att ta upp förslaget om en så kallad Ålandshavskommitté. Jag saknar det också i budgeten. Vi saknar ett helt kapitel i budgeten om internationellt samarbete. Vi tycker att Åland är en viktig del av det internationella samfundet. Här har vi någonting som förenar.

Det var väldigt bra att vi fick höra centerns syn på både landskapsförvaltningens reform, arbetet och detta med kommunerna. Det har visat sig att enskilda kommuner på Åland inte går ihop. Är det ett realistiskt alternativ att förlita sig på det? Jag tror inte att någon här vill köra över kommunerna, men nog måste det väl vara någon som lägger fram alternativa helhetslösningar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Jag vill betona att från centerns sida respekterar vi den kommunala självstyrelsen till fullo. Till detta kan man tillägga att vi redan idag har avvikelser mellan kommunerna vad gäller kommunalskatten, det varierar från 16,25 till 19,5 för nästa år. Också när det gäller skuldbördan har vi en fruktansvärd avvikelse mellan kommunerna, från Hammarland, 100 euro per invånare, upp till 10 000 euro för invånare i andra kommuner. Det är den typen av ojämlikhet mellan olika inblandade enheter som blir så svårt att greppa. Hur skulle vi härifrån kunna komma med pekpinnar och acceptera att vissa kommuninnevånare under tvång skulle påföras ett högre skatteuttag? Det är därför som vi anser att det här måste komma ifrån fältet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag tycker ändå att man som lagtingspolitiker har en skyldighet, vilket vi också brukar säga i våra lagframställningar, i budgetsammanhang och i andra dokument, att den sociala servicen ska vara så likvärdig som möjligt oberoende av hemkommun. Av geopolitiska skäl ligger en del kommuner bättre till och andra sämre till. Det resonemang som ltl Jansson för är problematiskt. Det betyder t.ex. att vi inte har något ansvar för Kökarsborna och deras sociala service. Det är upp till dem själva att hitta någon som ska ta över deras ekonomiska svårigheter och andra svårigheter. Jag tror nog att medborgarna förväntar sig att vi ska ta ett helhetsansvar här. Hur det i praktiken ska gå till och vilka som ska gå ihop med vem och hur kommungränserna ska se ut tror jag däremot att medborgarna ska vara med och ta ställning.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, herr talman! Vi måste ju komma ihåg att vi sannerligen tar ett ansvar för den sociala sidan när det gäller glesbygdskommunerna. Jag kommer inte exakt ihåg här och nu hur stor andel inom den sociala sektorn av kommunernas utgifter som täcks av landskapsandelarna. För en riktigt liten kommun i skärgården närmar sig driftutgifterna, som betalas via landskapsandelssystemet, antagligen 80 procent. Centern har sagt att när det gäller kommuner i trångmål så bör det inrättas någon form av kommunakut som kan ta hand om de verkliga problembarnen.

I övrigt vidhåller vi att den här processen ska starta underifrån. Finns det politisk enighet om detta så då har vi också en lagstiftning som ger de tillräckliga morötterna för att ta stegen, trots avvikelser i skatteuttag och avvikelser i lånebörda.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill ändå tacka för klara besked som man får här av centern i motsats till andra partier där det är mera oklart. Man kan ha olika åsikter men ändå ha respekt för dem. Det första steget är att man vet vad den andra parten tycker.

Vad gäller översynen av förvaltningen, en av vår stora kritik mot budgeten är att väldigt mycket handlar om hur olika tjänstemän placeras om i olika enheter. Det är inte någon politik. En kontinuerlig översyn av förvaltningen anser jag att ska pågå utanför budgeten. Det är regeringens ansvar att se till att utvecklingen sköts så att förvaltningen är modern. Jag kan heller inte hitta någon logik i att vi ska några parlamentariska grupper som hanterar den typen av frågor.

Ltl Harry Jansson, replik

I motsats till ltl Gunell anser jag att det är frågan om politik, om man bestämmer sig för att faktiskt flytta ut funktioner ifrån självstyrelsegården, dvs utlokalisering. Med tanke på vikten av att de berörda tjänstemännen faktiskt vet att det är ett hållbart beslut samt det faktum att den här typen av beslut kommer att ha en hel del i utgiftsväg så är det en fördel om vi, i denna sal, är överens om att vi bör ta vissa steg vad gäller förvaltningens lokalisering.

Jag vidhåller att det är lite tragiskt att en enskild tjänsteman år efter år ska behöva uppleva att en tjänst ifrågasätts från politiskt håll och att man inte har kunnat nå en enighet om behovet av dess tjänster. Den typen av saker borde vi få bort ur politiken idag.

Ltl Camilla Gunell, replik

Jag håller med om att det är tragiskt när det börjar handla om enskilda människor. Att personalpolitiken sköts som den gör, och har gjorts under hela när mandatperioden, är tyvärr ingen överraskning. Nu är det igen någon som har kommit i kläm utan att ha fått något besked av arbetsgivaren. Till den delen kan jag hålla med om att det finns ett politiskt perspektiv när det handlar om utlokaliseringar, då finns det en regionalpolitisk effekt. Jag har i sig inte någonting emot en utlokalisering till naturbruksskolan och till Godby. Det är snarare önskvärt att man i budgeten säger att det är detta som man vill göra. Just nu tror jag att hela Jomala Gård svävar i ovisshet om vad som ska ske med byggnader och verksamheten. Det är synd att inte centern har varit mera drivande i de här frågorna så att vi hade fått klarare besked i budgeten.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Om vi tar naturbruksskolan, det är inte allmänt känt men det finns privata intressen för en satsning i naturbruksskolans nuvarande lokaler. Kan vi skapa ett levande centrum i och runt lantbygdscentrum och den tidigare naturbruksskolan i privat drift så vad är bättre än det? Vi vill ändå i det här gruppanförandet avisera att vi även ser den möjligheten för att minska trycket på självstyrelsegården och därmed behovet av investeringar här i huset. Vi tittar istället alternativt på den här typen av utlokalisering.

Jag hoppas att även socialdemokraterna ska ta den här utsträckta handen till den här delen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Talman! Den budgetbok som lagtinget fått på bordet är den tunnaste på länge, kanske den tunnaste någonsin. Den är tunn om man mäter den rent fysiskt och innehållets specifika vikt är dessutom låg, budgetförslaget har låg politisk densitet minst sagt. Politiskt sett har åtminstone jag aldrig sett en så tunn budget. Varför är det så ett valår? Bara för att pengarna är slut? Nej, svaret är nog mer komplicerat än så. Det beror troligen mest på oenigheten mellan och inom regeringspartierna, något som denna vi valperiod sett och lidit mycket av.

I ett äktenskap där makarna sover i skilda sovrum blir det inga barn gjorda, om liknelsen tillåts. Vidare är de två regeringspartierna inte direkt kända för "krutuppfinneri", det är inga kreativa krafter som står vid rodret. Det är två partier som byggt upp sitt understöd på att dela ut allmosor, det ena till primärnäringarna och det andra till den offentliga sektorn. Det är klart att det tar musten ur dem när situationen blir den omvända, att det måste sparas.

När man läser budgeten får man nästan känslan av att den är en formalitet, man har gjort den för att man måste trots att man är trött på detta och helst skulle ha velat låta bli.

Talman, för att travestera centerns gruppledare, och vad det verkar partiledarkandidat, Harry Jansson, så kan man säga att vad lagtinget nu har fått är en ritning över det fjärde förlorade året av fyra med den här regeringen. Förlorade på flera sätt. Dels förlorade för att man alltför sent och med för låg prioritet och/eller förmåga tog sig an inbesparingar och omstruktureringar, förlorade för att man inte tog chans att använda krismedvetandet i samhället som en hävstång till nödvändig förändring, förlorade på det sättet att vi har fått fyra år av väldigt lite samhällsutveckling och mycket stampa på stället; ett-steg-fram-och-två-steg-bak-politik. Nu håller man från regeringens sida en god, om än ansträngd, min och menar att krisen är över och att ovädret på den finansiella himlen skingras och solsken är att vänta.

Liknelsen med en bilförsäljare, som håller ett fast grepp om framskärmen och hjälper bilen att sluta kränga när han förevisar hur fina stötdämpare bilen har, är slående. Det är långt ifrån säkert att den finansiella oron är över. Det finns många surdegar kvar runt om i Europa som ligger och jäser och ingen vet när nästa tuva kommer och hur stor del av lasset som ramlar av när det stjälper, däremot vet man att det kommer. Det finns all anledning att vara försiktig. Försiktig på det sättet att man aktivt behöver driva de strukturella förändringarna vidare, inte backa så fort det blåser lite motvind.

Talman! Symptomatiskt för den här valperioden har varit att regeringen dels har varit för sent ute, ungefär ett år, innan man förstått situationen och allvaret. När man väl förstått, efter att oppositionen förklarat och drivit på, tar det ett extra år eftersom förmågan att få till förändring tydligen tar ett år extra. Sedan först kommer man till skott om man inte, som i tyvärr allt för många fall, backar från det man tidigare tänkt göra året därpå. I vissa fall, t.ex. jordförvärvs-, hembygdsrätt och näringsrättsfrågorna kommer man tydligen inte till skott förrän tredje året och i värsta fall, som i fallet med det förstanämnda, gör man bakåtsteg. Lägg därtill att man bytt minister på två av de avdelningar där behovet och efterfrågan på förändring är som störst; näring och trafik, vilket inneburit omstart och fördröjning. Det skulle jag kalla oansvarigt i den rådande situationen.

Talman, nog är det väl för väl att det är val nästa höst så att vi kommer ur denna knipa. Man får tacka sin skapare för att demokrati råder. Idag är det 341 dagar kvar till valet. 341 dagar kvar tills folket får säga sitt och denna regeringskombination får gå hem. Den erfarenheten och slutsatsen måste vi alla, regeringspartierna inkluderat, definitivt ha dragit; någon center+liberal-regering ska vi inte utsätta Åland för igen, efter erfarenhet av de två senaste.

Talman, visst är det en eländesbeskrivning jag målar upp, men den är rysligt hovsam i jämförelse med den man får ta del av på kalasen och vid kaffeborden. Folkets recensioner är inte så här rumsrena och detta tar sig också uttryck i opinionsmätningar som görs. Nämnda opinionsmätningar kan vara en annan orsak till att budgeten är så tunn. I syfte att reparera de senaste årens fadäser kan det vara så illa att regeringen håller på de mumsiga delarna av politiken och dukar fram dem närmare valet, under kommande år. Det finns en rad sådana öppningar i budgeten men vi ska hoppas att det inte är så illa att man låter folket vänta ytterligare på en bättre politik bara för att det ska gynna opinionsläget.

Talman! Rent allmänt kan man konstatera att regeringen generellt gett upp när det gäller att minska landskapets utgifter. I den här budgeten låter man konsumtionsutgifter stiga med 4,1 procent medan hela budgeten stiger med 5,2 procent. Samtidigt drar man ner investeringarna med 24 procent, inte för att investeringsbehovet minskat, utan för att frisera siffrorna. Tvärtom föreligger allt jämnt ett stort investeringsbehov och denna hållning gör att man lastar över allt mer av krishanteringen på den privata sektorn som drabbas av att det nästa år finns ca fem miljoner mindre i investeringsanslagen. Man har redan skyfflat ett stort lass i famnen på skattebetalarna när man tog bort det allmänna skatteavdraget, vilket nu börjar synas i den delen av samhällsekonomin som drabbas.

För den offentliga sektorn får krisen däremot förhållandevis lindriga följder jämfört med vad som vore motiverat med tanke på den sneda fördelningen mellan sektorerna. Om man tittar tillbaka till vad som sades 2008 så skulle landskapets fögderi minska med över 150 personer på sikt. Den utvecklingen har uppenbarligen avbrutits vad man kan se i budgeten. Istället för att öka budgetomslutningen borde den minska och en bra metod skulle ha varit att sätta ett utgiftstak på 300 miljoner i t.ex. fem år från och med 2009. Då skulle ett behövligt stålbad ha genomförts.

Talman! Jag ska ägna resten av tiden åt att kommentera den allmänna motiveringen. Ett av de stora frågetecknen är regeringens syn på kommunstrukturen. Man nämner en samhällsreform liksom i förbifarten i mungipan liksom men redovisar inte dess mera vad man har för tankar, undantaget enskilda lagtingsledamöter. Det beror väl högst troligen på att man inte har så mycket tankar om det. Sedan har man för avsikt att "införa lämplig reglering som gör det möjligt att lösa frågeställningar kring kommuner som oberoende av eventuella tillfälliga särskilda understöd saknar förutsättningar att varaktigt balansera och upprätthålla en acceptabel nivå på sin kommunalekonomi." Detta är ju också en märklig formulering. Vilka kommuner tänker man gå in och omyndigförklara och tvångsförvalta? En blick på kartan och i de kommunala boksluten säger att det är Finström, Mariehamn och Kökar. På vilket sätt tänker man ta dem i öronen? Det ironiska är att liberalerna, som nu leder regeringen och innehar finansministerposten till stora delar, har medverkat till de ekonomiska bekymmer som nu finns både i Mariehamn och i Finström, i den senare tillsammans med centern. Ska bli intressant att se hur man tänkt sig på den här punkten, talman.

Vidare uppstår frågetecken när det gäller energistödet. Nu ställs åländska producenter inför det faktum att accisåterbäringen som tidigare varit en stimulansåtgärd för förnyelsebar energi försvinner utan att något är definitivt klart om det nya stödet ska gälla Åland. Den lösning som finns på förhandlingsbordet innebär att landskapet får bära en del av kostnaderna, vilket är helt naturligt, men som borde ha inneburit ett anslag och skrivning om detta i budgeten. Det är märkligt att man lämnar denna så viktiga fråga därhän till ett senare tillfälle och avser "Återkomma med en begäran" senare. Man borde redan nu inhämtat lagtingets godkännande för lösningen.

Talman! Att man nu inför internhyror inom förvaltningen är ett välkommet steg i rätt riktning. Däremot verkar man inte ha klart för sig vad man vill med fastighetsförvaltningen annat än i stora drag och i budgeten sägs att "Landskapsregeringen återkommer med en mer detaljerad beskrivning av organisationsutvecklingen."

Lite oroväckande är det att man igen från regeringens sida begär fullmakt till en stor organisationsreform utan att veta riktigt vad man vill. Det enda rätta beträffande fastigheterna skulle vara att bilda ett fastighetsaktiebolag som tar över samtliga fastigheter och sedan hyr ut dem till förvaltningen och till myndigheterna. På det sättet skulle verksamheten också konkurrensutsättas naturligt eftersom andra privata aktörer skulle kunna konkurrera. Nu planeras en halvmesyr som kanske tvärtom innebär mer inre friktion i förvaltningen och på sikt sämre effektivitet. Här kan man göra ett generellt konstaterande, mycket av den lilla mängd politik som finns i budgeten är olika omorganiseringar, vackert så; de behövs, men man verkar inte riktigt förstå vad man håller på med och varför. Detta är något vi får titta på i finansutskottet, igen.

Ska man bolagisera och dela förvaltningen i utförare och beställare så ska det vara för att uppnå ett syfte: högre effektivitet, lägre kostnader eller med samhällsservice per kostnad. För att uppnå det måste utförardelen konkurrensutsättas annars innebär uppdelningen bara att man enligt Parkinsons lag delar samma arbete på fler människor som sakta men säkert fyller upp sin tid med arbete åt varann, till ingen nytta. Så är fallet på trafikavdelningen där det tillkommer flera tjänster för att man gör den här uppdelningen.

Talman! Vidare föreslås en polisstyrelse, eller rättare sagt, det berättas i budgeten att man avser föreslå eftersom det krävs lagstiftningsändringar. Det skulle förvåna mig om det finns en polisstyrelse med de rätta befogenheterna tillsatt före valet i höst. Detta blir troligen en punkt på listan över saker som inte hanns med. En viktig sak när det gäller polisen är avsaknaden av åländsk profil på verksamheten, idag är polisen så pass finskorienterad så man måste fråga sig om den alls behöver vara självstyrelsens behörighet? Profilfrågorna har lagtinget beslutat om två gånger i budgetsammanhang, ändå har inget hänt trots att det ena regeringspartiet har slagit sig för bröstet och lovat se till det. Jag frågar mig; när får den åländska polisen en egen åländsk profil på verksamheten, t.ex. egna åländska polisbilar?

Vidare, under rubriken alkohol- och narkotikafrågor berättas att det alkohol- och narkotikapolitiska programmet för åren 2007-2011 ska utvärderas av landskapsregeringen. Är det inte det som det finns en grupp med representanter för alla partier tillsatt för detta? Detta är ju i så fall en klapp på huvudet åt dem och dess ordförande lagtingsledamoten Åke Mattsson. Man kan ju undra varför den gruppen finns? I det sammanhanget är det bra att man avser, om jag tolkar skrivningen rätt, att börja föra statistik över alkoholkonsumtionen på Åland, något som inte funnits tidigare.

Talman! Av allmänna motiveringen framgår också att ett arbete med mediapolitiskt program pågår "som har till syfte att visa utveckling en av public service." Från detta arbete har oppositionen utestängts vilket i sig var mycket märkligt, vi kan bara gissa vad som händer och gissningen blir; inte så mycket. Här har obunden samling mycket idéer och kunnande och kunde ha tillfört behövligt moment men icke. Istället har vi en finansmotion om finansieringen av public service som jag återkommer till senare.

När det gäller sjöfartspolitiken har det nyligen kommit en intressant studie från ÅSUB som sammanfattar sjöfartens samhällsekonomiska betydelse och beskriver ett antal förändringsscenarion och hur dessa skulle drabba eller gynna näringen. En intressant iakttagelse man kan göra av rapporten är att den delen av branschen som uttryckligen säljer enbart kompetens och sköter delar eller helheter av management för rederier runt om i världen växer stadigt och blir en allt viktigare del av branschen. Detta är något som landskapsregeringen borde sätta särskild fokus på, på olika sätt borde denna utveckling uppmuntras, t.ex. genom forskning inom högskolan.

Planerna på ett eget sjöfartsregister borde dammas av, den delen av branschens skulle särskilt gynnas av ett eget åländskt register. Det finns en enorm kunskap inom den åländska sjöfartsnäringen som kunde säljas i större utsträckning. Det skulle också innebära att rederierna inte skulle behöva bära alla kostnaderna för utvecklingsarbete själva utan dela det med andra. Detta kunde på sikt bli en allt mer betydelsefull del av branschen.

Vidare under näringspolitiken, under rubriken småföretagande sägs att "entreprenörskap i skolan och regelförenklingar är två viktiga områden", jojo, visst är det så men hur avser man gynna dessa? Vilka regler avser man förenkla? Räkna med stöd från obunden samlig om ni kommer med sådana förslag.

Det finns mycket fina skrivning inom näringspolitiken, som vi till stor del understöder, men frågan inställer sig hur man tänker gå till väga. Dessa riskerar att stanna vid att vara floskler i detta dokument. När det gäller näringspolitiken och i synnerhet nya nischer inom befintliga branscher eller helt nya branscher så borde landskapsregeringen överväga att genomföra vad man kunde kalla Wheel-It 2.0, samla näringslivet för några dagar reflektion över vad som kunde vara framtidens satsningar. Senast denna satsning genomfördes, för tio år sedan, innebar det att flera viktiga beslut togs och en utveckling tog fart som vi nu tio år senare kan skörda frukten av. Wheel-It 2.0, Herr talman.

Inom trafikavdelningen finner man storstilade planer på omorganisering. Återigen vill jag påpeka att det inte är någon vits att genomföra en beställar-utförar-reform eller bolagiseringar om man inte har för avsikt att konkurrensutsätta hela rasket. Det blir för mig oklart vad intentionerna riktigt är. Vi ska tro att det klarnar under finansutskottets behandling, annars måste den reformen vänta tills man har detta klart för sig. Som jag sa tidigare så innebär en sådan reform utan konkurrensutsättning bara att fler delar på samma jobb och som Parkinson förutsåg så kommer tiden att fyllas upp med arbete som man gör åt varann. Alltså innebär det inte ökad service eller minskade kostnader för skattebetalarna.

Sedan måste man ju dra på mun om webb-bokningssystemet ska förnyas innan det tagits i drift, nästan. I det här fallet har landskapsregeringen varit allt för flat i förhållande till leverantören och inte ställt krav på skärpning. Nu ska man satsa en rejäl skärva på kravspecifikationen vilket kan vara klokt bara man vet vad man vill.

Vidare tycker vi att det inte behövs flera konsulter för att välja väg när det gäller kortrutt i skärgården. Istället föreslår vi att man sätter sig ner och kommer överens mellan partierna. Det är det som är det stora problemet, alla vet vad som behöver göras men det finns stora skillnader mellan regeringspartierna. Där kan vi i oppositionen utgöra något sorts kitt, om vi sätter oss runt samma bord. Mer om detta när debatten kommer till trafikavdelningen.

Herr talman! Detta var ett axplock av kommentarer över den allmänna motiveringen. Generellt kan man, som jag så i början på mitt anförande, konstatera att budgeten innehåller väldigt lite politik och mycket förvaltning. Det är som man räknar förvaltningsreformer och organisationsförändringar som politik, det är ju en felräkning i så fall.

När det gäller Centerns förslag om en parlamentarisk kommitté, så det är väl lagtinget som är den parlamentariska kommittén i så fall. Vi har åtminstone blivit en kommitté i det avseendet. Eller så borde Centern ha hakat på obundens samlings förslag om samlingsregering. För det är ju det som man frågar efter i alla dessa fall. Man klarar inte av att tillsammans med liberalerna komma med förslag, så alla partier skulle borde vara med, som vi föreslog senaste regeringskris, men då tackade man nej.

Idéerna, utvecklingsviljan och framtidstron verkar att finns inom oppositionspartierna och visas i finansmotionerna och i regeringspartiernas begäran om hjälp. 

Vi kommer från obunden samlings sida att återkomma under de enskilda avdelningarna med kommentarer kring dessa och med en presentation av våra finansmotioner som innehåller många både mindre och större förslag för positiv samhällsutveckling. Tack.  

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Det var mycket skrik för lite ull innan ltl Danne Sundman kom till konklusionen. Jag vill kommentera några saker. När landskapsregeringen skrev sin resurs- och behovsplan gick vi in för att minska förvaltningen med 120 personer, i dagsläget har vi minskat med 80-90 personer. Det är en verksamhet som fullföljs.

När det gäller utvärderingen av alkohol- och drogpolitiska programmet så är det en diskussion som förs med den parlamentariska gruppen, precis som det ska göras. Jag kan inte precis påstå att jag föll omkull av förvåning och häpnade över de konstruktiva finansmotionerna, om man ska vara riktigt ärlig. Jag kan inte påstå att det var så där jätte mycket nytt. Jag brukar alltid titta på motionerna för jag tycker att de är väldigt intressanta, men jag blev inte jätte överraskad.

Jag skulle vilja ha ett klargörande av ltl Danne Sundman; hur ser obundna på en samhällsreform och hur ska man gå vidare?

Ltl Danne Sundman, replik

När det först gäller resurs- och behovsplanen så kommer ni väl ihåg historien? Finansutskottet och lagtinget kastade den i papperskorgen. Nu har man själv också kastat den i papperskorgen. Nu är antalet tjänster lika från år till år, snart börjar det väl öka igen.

När det gäller finansmotionerna, särskilt obunden samlings finansmotioner, så ska man läsa finansmotionerna från alla år som har varit och samla dem, det finns ganska mycket förslag.

När det gäller samhällsreformen så kommer obunden samling under det här året att utforma sin ståndpunkt i den frågan. Vi kommer tillsammans med vårt parti att noggrant överväga och ta del av de utredningar som görs.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi pratar trots allt om 80-90 tjänster. Det är ett direkt hån, att säga att ingenting har gjorts. Vi vet alla att det har varit svåra strukturella förändringar i landskapsförvaltningen. Jag tycker inte om den här stilen att man knycker på nacken som om ingenting skulle ha gjorts. Det har varit svåra förändringar i landskapsförvaltningen.

När det gäller gymnasialstadiet, i tilläggsbudget här under året kommer det att presenteras ytterligare åtgärder, rationaliseringar och indragningar av tjänster. Ltl Danne Sundman är ute i ogjort väder.

Beträffande samhällsreformen kan jag konstatera att också obundna vill ha mera faktaunderlag för att sedan kunna fatta relevanta beslut.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Jag har aldrig sagt att ingenting har gjorts. Jag har sagt att det görs för lite och det har gjorts för litet och för sent i för liten utsträckning, det är det som vi säger ifrån obunden samlings sida. Däremot är vi inte emot det lilla som har gjorts, det är jättepositivt. Man har inte använt det krismedvetandet, som har funnits, till att göra tillräckligt stora åtgärder. Tittar man på de tjänster som man har dragit in så är det mycket luft i dem också, det är tjänster som aldrig har varit besatta. Det kunde göras mycket mera och det borde ha gjorts mycket mera.

När det gäller samhällsreformen så visst vill vi ha kunskap. Vi fungerar så inom obunden samling att vi vill ha kunskap. Vi ser att man inte kan genomföra någon revolution om man inte rustar småskaligheten eller den finfördelade utspridda servicen. Det är det som man sparar pengar på i så fall. Vi är mottagliga för en debatt, men vi är inte heller beredda att skrota dessa fina värden som Åland står för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Jag ber om ursäkt för att min röst är lite dålig. Jag har funderat ibland på om Danne Sundman borde ha blivit författare. Han har verkligen förmågan att kunna uttrycka sig, kanske med god fantasi. Jag tycker att det saknas konstruktivitet i den kritik som han framför. Det är bara klagomål och eländesvisor. Jag tycker ändå att den här regeringen har tagit ett bra grepp om ekonomin. Att breda ut och göra en stor och tjock lunta av det hela är kanske inte läge just nu. Det kanske får komma längre fram när ekonomin ser bättre ut. Jag tror att även ltl Danne Sundman har ett grepp om ekonomin och vet vad man kan satsa på.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Författare ska jag bli när jag blir pensionär. Jag ska spara det till den delen av livet om jag får leva och vara frisk. Nu vet ltl Ulla-Britt Dahl det!

När det gäller min kritik, om man läser mitt anförande så återföljs det också av konstruktivitet där jag säger vad som är fel och hur man borde ha gjort istället. Det är symptomatiskt för obunden samlings opponerande här i lagtinget, vi kommer med konkreta förslag. Vi säger inte bara att det är fel, vi säger vad som är fel och hur man borde ha gjort istället, vilket jag gjorde i mitt anförande.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, herr talman! Det var vid ett par punkter som jag hörde förslag. Det finns alltid ett förslag, men man borde också säga hur man ska finansiera det. Något sådant har jag inte sett i ltl Sundmans förslag.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Vi har alltid finansiering i våra förslag. I de finansmotioner som vi har lämnat in har vi både inbesparingar och saker som kostar lite extra. Vi tar ansvar över de förslag som vi lämnar in, vi lämnar samtidigt finansiering för förslagen.

När det gäller min generella kritik mot centern och liberalerna så är ju förslaget att folk röstar annorlunda i nästa val, det är lösning på den problematiken. Det finns inte någon annan bättre lösning.

När det gäller fantasi, som ltl Dahl var inne på, så är fantasin större hos de första talarna på talarlistan. Utgående ifrån den verkligheten som vi läser budgeten och ser i samhället så målar man upp ett sådant fantastiskt scenario, det kallar jag fantasi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, herr talman! Ltl Sundman framförde att arbetet med polisstyrelsen troligtvis bara blir en papperstiger. Det stämmer inte. Inom regeringen och förvaltningen har vi jobbat mycket med den frågan. Vi har tittat på hur man har gjort både öster och väster om oss och tagit till oss de olika modeller som finns. Vi har kommit så pass långt att vi har skrivit olika lagstiftnings-PM. Snart är vi också beredda att göra lagstiftningsåtgärder. Vi har tittat på vad den åländska polisstyrelsen ska ha för arbetsuppgifter och fullmakter. Vi har kommit hemskt långt i det här arbetet. Det stämmer inte att det här enbart är en papperstiger.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Kansliminister Eriksson får ursäkta men när kansliminister säger att man har kommit hemskt långt så brukar man inte ha kommit så hemskt långt, om man tänker på jordförvärvsfrågorna osv. Men det är klart att det kan vara annorlunda den här gången. Jag ser fram emot den lagframställning som komma skall, där man ger polisstyrelsen i rättigheterna, och också i förordning. Det ska bli intressant att se det paketet här i lagtinget.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack, fru talman! Stora förändringar kräver lite tid när det gäller gällande regelverk och hur man ska se på det i framtiden.

Ltl Sundman sade att det inte hänt någonting med polisbilarnas design, det är också fel. Om man ser på polisbilarna internationellt så ska de vara målade på ett visst sätt, så att man ska känna igen en polisbil ute i trafiken oberoende var man än rör sig i världen. Det rör även våra åländska bilar, speciellt med tanke på den stora mängden turister som vi har här. Vi har nu gjort på samma sätt som vi har gjort med alla andra landskapets ägda bilar, vi har satt landskapets vapen, hjorten, på polisbilarna.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller polisbilarnas design så verkar kansliministern helt enkelt ha svårt att förstå vad som menas med egna åländska polisbilar. Det handlar om att få ett eget åländska utseende på polisbilen, inte ett litet klistermärke som är cirka 5 cm meter högt och 5-6 cm brett. Det krävs lite mera för att det ska bli en åländsk profil. Jag förstår också att man inte kan ha en polisbil att se ut hur som helst, man ska ju se att det är en polisbil. Titta på Nordens polisbilar, de liknar inte alls på varandra. Inte måste vi ha finska polisbilar för att folk ska förstå att det är en polisbil. Ministern verkar helt enkelt inte ha fattat galoppen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag undrar vilken bok ltl Danne Sundman har läst? Eller vem han har hört på när han säger att regeringen målar upp en solskens framtid när det gäller ekonomin? Berätta var det står och vem som har sagt det? Tvärtom, vi har sagt att det är vissa förbättringar som har skett och som vi ska vara lyckliga över t.ex. när det gäller klumpsumman. Vi har också mycket noggrant understrukit att det inte alls är över ännu. Vi vet inte vad som kan hända framdeles. Det är instabilt ute i världsekonomin osv. Det är definitivt fel att påstå att vi målar upp en solskens framtid.

Jag håller inte heller med om att vi skulle ha gett upp när det gäller att minska konsumtionsutgifterna

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag sade att regeringen har god men ansträngde min. I budgetboken, vilken jag har läst, ger man upp på det viset att man låter budgeten öka med 5 procent och man låter konsumtionsutgifterna öka med 4 procent. Vad är detta om inte annat än att ge upp? Det är en normal ökning ett normalt år när vi har allting i skick, utan någon ekonomisk kris.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! På näringsavdelningen jobbar vi faktiskt för fullt med att minska kostnaderna. Titta på försöksstationen, titta på Guttorp, titta på avbytarservicen, räkna några år bakåt i tiden och se vad som är på gång. Det är stora, tunga och tuffa reformer. Vi minskar konsumtionsutgifterna. Samtidigt ser vi till att det finns investeringspengar, vilket är viktigt även fast det är lågkonjunktur. Men kom inte och säg att vi håller på att måla upp en framtid där vi ser en blomstrande ekonomi. Vi är också oroade över ekonomin i framtiden, vi vet inte vad som kommer att hända och det tycker jag framgår av den här blå boken och det som har sagts här hittills.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är ju bra att näringsministern är lite mer realistisk än de två första talarna här idag och han poängterar att hotet inte är undanröjt. När jag tittar på de här sakerna som näringsministern nämnde, det är då som jag funderar över hur det egentligen går med de strukturella förändringarna när man på punkt efter punkt måste backa, helt eller delvis, när det gäller strukturella förändringar, också på näringsavdelningen. Jag tycker att det är tråkigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Första frågan när det gäller investeringar sade ltl Sundman att de minskar, vad är det för investeringar?

Ltl Sundman tycker en massa om budgeten och om vad som görs. Han tycker illa om det mesta och han misstror landskapsregeringen. Jag frågar mig hela tiden; vad är alternativet? Det frågar jag också på kaffekalasen. Där säger man att det inte finns några andra alternativ i det här läget än att försöka trygga välfärden, att satsa på utbildning och vara stram i den offentliga sektorn. Det enda alternativ som jag hörde ltl Sundman säga var att man skulle införa det allmänna avdraget, alltså öka på underskottet ytterligare. Är det en hållbar politik? Inte på lång sikt och inte ens på kort sikt.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Först till frågan, tittar man på helheten av investeringsanslaget så är det nerdraget. Det är lite här och lite där, t.ex. på trafikavdelningen så blundar man för de stora investeringsbehov man har. Det syns inte någonstans, utöver de redan kända investeringsbehov, de investeringsbehov som vi planerar. Vi kommer att få enorma investeringsbehov framdeles som givetvis är motiverade för att vi sparar in driftskostnader.

Att jag tycker en massa, om ltl Erland vill vara vänlig och läsa lagtingsordningen, så är det min uppgift här i Ålands lagting, som jag har tillerkänts av ett antal väljare. Mina väljare tycker att jag ska vara här och tycka på deras vägnar. Det är inte är något fel att tycka.

Vi kommer med alternativ till den kritik vi framför, konsekvent har vi en alternativ politik.

När det gäller det allmänna avdraget så har jag inte sagt att vi ska återinföra det men det har gjort att man har påfört skattebetalarna en stor del och inte påfört andra lika stor del av krisen.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jag har inte någonting emot tyckande men när man diskuterar en budget så vill man veta om det finns alternativ. Om det finns någon annan som skulle göra på något annat sätt och det har jag väldigt svårt att se.

När man talar om investeringar så måste man ändå notera att det investeras i samhället. Där har vi överföringsutgifterna som är de viktiga. Landskapets egna investeringar måste man ju se långsiktigt på. Jag missförstod och trodde att det var samhällsinvesteringar som ltl Sundman talade om.

När det gäller det allmänna avdraget så får hela samhället ta stöten när den globala finanskrisen och lågkonjunkturen också sköljer in över Åland. Vill man införa det allmänna avdraget, visst, men underskottet ökar. Ska vi ta av hälso- och sjukvården, ska vi ta av utbildningen eller ska vi ta ytterligare av investeringar? Det är frågan, sedan får man tycka vad man vill. Frågan är vad man gör i landskapsregeringen och vad kan man göra för alternativa åtgärder.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller det allmänna avdraget, jag har aldrig hört att man har ifrågasatt Ålandstillägget som alla offentligt anställda får. Det är också avsevärt mycket pengar. Men det har man aldrig funderat på att ta bort. Däremot tog man förvisso bort också ifrån offentligt anställda när man tog bort det allmänna avdraget.

När det gäller investeringar kommer vi inte undan dem. Investeringsbehovet minskar inte, om ltl Erland vill höra på, så att jag inte får höra att han inte har hört på mig. Om ltl Erland tycker att det är bra när Mariehamns stad går vidare med sina investeringar, så borde han tycka att det är dåligt när landskapet skjuter upp sina investeringar. Jag håller med ltl Erland att det var klokt av Mariehamns stad att göra investeringarna, även om vi inte ska prata kommunalpolitik här. Det är inte riktigt konsekvent det här sättet att se på en kommuns investeringar och sedan se på landskapets investeringar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Fru talman! Ltl Danne Sundman sade här i en replik att det var mest luft i antalet tjänster, ca 80 stycken som vi har minskat fram till nu. Jag tror att det finns ett antal personer som känner sig illa berörda av ett sådant uttalande från lagtingets talarstol. Det är människors förvärv och deras sätt att försörja sig som får den bedömningen av de obundna här via gruppanförandet. Det är beklagansvärt.

Vad gäller landskapsregeringens ansvar och sätt att hantera ekonomin och de risker med den fortsatta utvecklingen som också jag personligen, tillsammans med lantrådet och fler därtill, uttalade ifrån talarstolen, de orden kan inte ltl Sundman har missat. Det framgick tydligt senare ltl Danne Sundmans anförande var skrivet innan presentationen här, vilket förklarar en del av detta.

Risker finns kvar, vilket vi uttalade tydligt. Vi måste vara beredda på att det kan bli värre. Den beredskapen och ansvaret har den här regeringen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Regeringen har lätt att sätta ord i mun på mig. Jag har inte sagt att det var mest luft i minskningarna av tjänster. Jag sade att det förekommer det som man kan kalla för luft. Däremot om man frågar dem som verkligen har drabbats, så är de förargade på att inte minskningarna har fortsatt, att inte flera delar av förvaltningen har sett över, som borde ha setts över. Men vissa har drabbats när man började och så har man slutat. Frågar man dem som verkligen har drabbats så har de nog en annan fattning än finansministern.

Sedan detta att anförandet var skrivet före, ja, därför var det så där hovsamt. Skulle jag ha skrivit anförandet efter att jag hade hört finansministern så skulle jag ha gett honom kritik för den alltför positiva bild som man målar upp, tycker jag. Det kan vara bra att vara positiv, det ska man vara grunden. Men när det gäller ekonomin så måste man vara mera som näringsministern Eliasson var i sin replik.

Minister Mats Perämaa, replik

Ltl Sundman sade att budgetboken och skrivningar var tunna och att boken var liten och tunn i sin omfattning. Jag är helt säker på att med den kunskap och retorik som ltl Danne Sundman har, om han hade fått ansvaret att formulera skrivningarna så hade de åtminstone kvantitativt blivit en hel del mera omfattande. Första halva av anförandet, tyvärr ltl Sundman, gick mest ut på att räkna upp ett antal faser direkt ur retorikboken för att säkerställa sig om att man får en sådan i en rubrik i tidningen.

Ltl Sundman brukar ha bra och intressanta anföranden. Men det här var inte ett av de bästa.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ja, jag får tacka för de recensionerna, att det var dåligt nu men det brukar vara bra. När det gäller den första delen av mitt anförande så riktar sig den inte till finansminister Perämaa. Den delen riktar sig till Ålands folk så att de ska förstå, så att de inte om 341 dagar gör samma misstag som de gjorde i valet 2007 beträffande sitt val av lagtingsparti. Därför innehöll mitt anförande några förtydligande fraser, inte ur någon bok utan ur mitt huvud.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Budgetdebatten är en allmänpolitisk debatt som ger möjlighet till reflektion och tankar inte bara om det kommande året 2011 utan om framtiden. Vilka är de långsiktiga samhällsförändringar som vi ska förbereda oss för redan idag och nästa år och de kommande åren? Samhällsförändringarna sker snabbare än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Det krävs politiska åtgärder redan idag om det åländska samhället ska vara rustat för framtiden. Vi kan inte tveka och vänta.

Fru talman! Vilka är de viktigaste förändringarna som vi kan anta att kommer inträffa och vilka förändringar kräver att vi redan nu beaktar dem i budgetarbetet och i lagstiftningen för att möta kommande behov och önskemål från den åländska befolkningen. Svaren, fru talman, finner vi framför allt i förändringar i befolkningsstrukturen, dvs hur kommer den åländska befolkningsstrukturen att se ut om 20 till 30 år? Var kommer ålänningarna att arbeta och bo om 30 år? Det är viktiga frågor för oss att diskutera för att ge budgeten en framåtsyftande verkan. Det är klokt att tänka betydligt längre än ett år framåt i tiden när besluten om budgeten ska tas.

Följande förändringar kommer att dramatiskt påverka våra livsvillkor både på det individuella och på det samhälleliga planet.

Befolkningsandelen pensionärer dvs personer över 65 , och personer som lever länge till 90 och 100 år kommer att dramatiskt öka. Antalet födda kommer att minska, åländska kvinnor föder faktisk minst barn i hela Norden idag.

Inflyttningen kommer sannolikt att fortsätta och öka medan utflyttningen också blir stor. Rörligheten i det åländska samhället kommer fortsättningsvis att vara betydande.

Den regionala obalansen förvärras. Avfolkningen av skärgården fortgår men vi ser också en förstärkt obalans på fasta Åland. Centralområdet Mariehamn, Jomala växer och bidrar till en befolkningsökning i kranskommunerna medan mera perifera kommuner får det svårare med tillväxten.

Alla dessa förändringar sker kontinuerligt och ställer krav på anpassning av landskapet, kommunerna och arbetsmarkanden. Dessutom lever vi i en alltmer globaliserad värld som gör oss beroende av omvärlden och av omkringliggande regioner som besitter ekonomiska och politiska krafter som är avsevärt mycket starkare än självstyrelsens. Det gäller att veta vad man vill och driva den politiken målmedvetet och långsiktigt.

Hur ska man då tänka och vad ska vi göra nu för att bevara Åland svenskt, säkra landskapets skönhet och värdefulla kultur- och naturtillgångar samt välfärden och sysselsättningen?

Fru talman! Arbete, den framtida arbetsmarkanden är vad vi måste koncentrera oss på. Det behövs flera mänskor i arbete för att trygga välfärden och det behövs nya företag och verksamheter för att säkra ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.

Landskapets näringsavdelning måste radikalt förändras och anpassas till aktuella och framtida behov. Avdelningen måste få kompetent personal som tillsammans med det åländska näringslivet utvecklar nya företag och stärker branscher där Åland av tradition har naturliga förutsättningar att växa. Vi måste strukturera om näringsavdelningen. Sjöfart, småföretagande och turism samt energiproduktion och andra miljöteknologiska branscher måste ges resurser för att öka sin produktivitet och konkurrenskraft. Innovationer och nya företag behöver förutsättningar för att få pröva på nya idéer och ta risker.

Tiden har nu oundvikligen kommit när näringsavdelningen inte mera kan domineras av primärnäringarna. Deras betydelse för landskapet kommer fortsättningsvis att vara av intresse för landskapet men andra branscher har större betydelse ur ett sysselsättningsperspektiv. Tittar vi i årets budget ser vi att obalansen i resurser är enorm. Viltvården på Åland sysselsätter två personer inom landskapsförvaltningen. Samtidigt föreslår regeringen att vi ska anställa en ny person som ska kallas näringsutvecklare. Denna stackars näringsutvecklare ska ta hand om turismstrategins förverkligande, ansvara för sjöfarten och dessutom fungera som sekreterare i skärgårdsnämnden. Förslaget är lite skrattretande, men med tanke på sakens allvarliga natur är det dock mera bedrövligt och visar på kortsiktighet, bristande realism och oförmåga att långsiktigt förändra förvaltningen enligt aktuella och framtida behov.

Vid sidan av en nödvändig förändring av näringsavdelningen krävs långsiktiga satsningar på vårt utbildningssystem för att trygga företagens produktivitet och konkurrenskraft. Arbetskraftens utbildning och kompetens är en hörnsten i den s.k. nordiska modellen. Det allmänna utbildningssystemet har en viktig funktion att tillhandahålla en väl utbildad arbetskraft. Det åländska utbildningssystemet måste kontinuerligt genomgå förändring och förnyelse. Livslångt lärande innebär att vi inte kan få för mycket utbildning, alla inrättningar från Medis till Högskolan behövs. För att öka näringslivets konkurrenskraft är gymnasieutbildningen, Högskolan och vuxenutbildningen av stor strategisk betydelse. Den nyligen genomförda gymnasiereformen, struktur 2010, behöver omedelbart följas upp av satsningar inom vuxenutbildningen. Både den egna befolkningen men också alla som fortsättningsvis kommer att flytta till Åland, också från mer avlägsna länder, behöver fortgående utbilda sig och öka sin kompetens. Utbildningssystemet blir aldrig färdigt. Utbildningen är det lokomotiv som vi behöver för resa i takt med tiden.

De ungdomar som utbildar sig i de yrkesutbildande läroinrättningarna ska vi ägna större uppmärksamhet och intresse åt. De är just de som oftast stannar kvar hemma på Åland. De utbildar sig i yrken och hantverk som alltid kommer att behövas. De är den viktigaste sysselsättningsreserv vi har. Utredningar som regeringen gjort visar tyvärr att bland dessa ungdomar finns rätt många som lever ett riskfyllt liv. Många av dessa ungdomar borde få stöd och hjälp för att finna sin plats i livet och leva ett sundare liv. Vi borde visa dem mera uppskattning och respekt. Det är lika fint att gå en yrkesutbildning som att gå en mera teoretiskt utbildning.

Den åländska högskolan vill vi socialdemokrater ägna större intresse och tilldela större resurser. Högskolan har en strategisk betydelse i framtidsbygget. För att den ska generera resultat måste den ges rejäla tillskott för att hålla kvar de åländska ungdomar som vill högskoleutbilda samt ge den vuxna befolkningen ökande möjligheter att bygga på sin utbildning eller att välja en helt ny utbildning och satsa på en ny yrkeskarriär. Högskolan ska vara en djärv och stor utmaning istället för ett objekt utsatt för ständig bantning och svältkurer av varierande slag.

För att möta det föränderliga samhällets behov vill vi socialdemokrater således se en ny näringsavdelning som formas enligt aktuella och framtida behov. Vi kommer ständigt att kräva ökande resurser för att satsa på mera och bättre utbildning. Arbete och utbildning åt alla är gamla och säkra hörnstenar i det socialdemokratiska samhällsbygget.

Minst samma välfärd som i riket är målet för den socialpolitik som socialdemokraterna vill bedriva. Under denna mandatperiod har den socialopolitiska diskussionen varit intensiv. En del nödvändiga reformer har gjorts. Reformer som givit personer med funktionshinder i vissa avseenden minst samma förmåner som i riket. Men mycket återstår att göra på detta område. Detta politikområde är komplext och innehåller en omfattande lagstiftning, allt från tandvård till tolkningstjänst. En del partier inbillar sig kanske att vi inom socialpolitiken kan ha en helt egen lagstiftning. Det tror inte vi socialdemokrater på. Däremot kan vi ha en lagstiftning om vi utgår ifrån den finländska lagstiftningen och anta den, antingen i samma form eller helst genom att utöka förmånerna och anpassa dem enligt våra förhållanden. De resurser som krävs för en helt egen, heltäckande sociallagstiftning har vi helt enkelt inte råd med.

Under året har stora brister uppdagats i vår sociallagstiftning som gör att ålänningarna numera har sämre förmåner än i riket i vissa avseenden. Det vi särskilt lyft upp är avsaknaden av en allmän tandvård motsvarande den man har i riket. Regeringen har gjort en kartläggning av läget och utredningen visar med all tydlighet det finländska tandvårdssystemet fördelar både i nordisk och i europeisk jämförelse. Socialdemokrater vill inom tandvården få till stånd samma system som i riket: Alla, precis alla som bor på Åland ska ha rätt till ÅHS allmänna tandvård. Som det är nu så tvingas många med små inkomster och pensioner att avstå från nödvändig tandvård av ekonomiska skäl. Detta är till skada för den enskilda och folkhälsan, något som kan stå den enskilda och samhället dyrt i det långa loppet. Regeringen har inte kommit med några konkreta förslag på vilken tandvårdslösning man vill erbjuda ålänningarna. Vi arbetar för minst samma förmåner som i riket.

Äldreomsorgen och barnomsorgen är de viktigaste socialpolitiska uppgifterna. De äldre ökar i antal och även om många är aktiva och bidrar till samhällsutvecklingen också efter pensionen kommer det en dag för de flesta när behovet av stöd och hjälp för att man ska kunna bo kvar hemma eller i hemkommunen. Det är oklart vilka former av stöd och hjälp kommunen är skyldig att tillhandahålla. De äldres och deras anhörigas förväntningar är i allmänhet större än de resurser kommunen kan erbjuda. Kommunernas service varierar vilket innebär att de äldre har olika möjligheter att klara sig beroende på bostadsort. Vi socialdemokrater tror att det måste till en äldreomsorgslag för att trygga de äldres rätt att bo hemma eller i sin hemkommun så länge de så önskar. De samhälleliga resurserna snarare minskar än ökar, det är ett stort problem med tanke på äldreomsorgen och dess behov.

Samtidigt som antalet äldre ökar minskar antalet barn födda på Åland. Under 2000-talet ser vi än en gång en nedgång i antalet födda. Under 1990-talet låg antalet födda årligen runt 300. Under 2000-talet ligger antalet klart under 300 snarare närmar 250 per år. Vad händer med dagis och skolor i glesbygden när barnen blir allt färre? Hur omfattande investeringar i äldreboende och service till de äldre klara de små avfolkningskommunerna av? Är det överhuvudtaget sannolikt att den inflyttande befolkningen kan kompensera avfolkningen av skärgården och de små perifera kommunerna på landsbygden? Om inget görs får vi se alltfler små skolor slå igen och det blir dyrt att hålla dagis i de små kommunerna samtidigt som servicen och investeringarna för äldreomsorgen växer. Lägger man till att allt färre i yrkesverksam ålder kommer att bo i dessa avfolkningskommuner så är det inte svårt att räkna ut att ekonomin kraschar och fler kommuner hamnar i kris.

Herr talman! Socialdemokraternas svar på den frågan är att vi måste se till helheten och då måste vi göra två saker. För det första krävs det en kommunreform och för det andra någon form av landskapsövergripande planering. De resurser och investeringar som har gjorts kan användas men då behövs det ett helhetstänkande och ett helhetsansvar. Vi är väl förberedda för en sådan diskussion och vi är också förberedda för nödvändiga, hållbara beslut. Så hemskt många utredningar behövs inte. Det behövs ansvar och beslut.

Fru talman! Att möta framtiden kräver samförstånd och gemensamma beslut. Alla får lov att kompromissa. Att lagtinget är kapabel till detta har vi ett aktuellt bevis på. Den parlamentariska kommittén för en reformering av självstyrelsen och en ny självstyrelselag nådde ett gemensamt resultat om politiska strategier inför framtiden. Parlamentarism betyder inte att majoriteten ständigt ska köra över minoriteten. Nej, parlamentarism betyder att regeringen har det övergripande ansvaret för den förda politiken. Det förhindrar inte förhandlingar och överenskommelser med minoriteten. Tvärtom, sådana överenskommelser om t.ex. välfärden och den ekonomiska politiken skulle stärka förtroendet för lagtinget. Politik är en skön konst som bygger på fantasi, kreativitet och samarbete. Självstyrelsepolitik bygger dessutom på helhetstänkande och långsiktighet. Bypolitik och maktpolitik är inte hållbara metoder. Det finns nog klokskap i alla partier. Låt oss, fru talman, dra nytta av detta och fatta långsiktigt beslut för att förändra det åländska samhället enligt aktuella och kommande behov.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Ja, man ska ju vara ödmjuk. Överallt i en organisation, nu pratar jag inte bara om den här organisationen, finns det generellt möjligheter att göra förbättringar, så är det alltid, det gäller både i det offentliga och i det privata. Jag tycker att det är konstigt att det alltid är näringsavdelningen som ska få klä skott för det här i alla debatter. Jag förstår inte varför. För det första skulle jag vilja säga att det finns kompetent personal där. Det är jätte många duktiga människor som arbetar på näringsavdelningen. Om det är fel eller rätt organisation, det tror jag vare sig ltl Barbro Sundback eller jag exakt kan uttala oss om i dagsläget.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag vet inte om det har undgått minister Torbjörn Eliasson men de flesta människor idag är inte verksamma inom primärnäringarna. De allra flesta får sin utkomst som löntagare inom helt andra branscher. Vi socialdemokrater menar att landskapets näringsavdelning måste reflektera det näringsliv och den arbetsmarknad som vi har. Vi tror också att det är det bästa med tanke på att utveckla företagen och att skapa tillväxt i det åländska samhället. Det är utgångspunkten för diskussionen. De som på näringsavdelningen jobbar inom primärnäringarna är säkert kompetenta, men kanske inte inom sjöfart, turism och miljöteknik.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, fru talman! Jag ska återkomma till detta i mitt anförande sedan. Jag ska beskriva lite hur personalen är allokerad där. Ltl Barbro Sundback borde fara ute och titta hur det fungerar, precis som hon gjorde när det gällde avbytarservicen. Ltl Barbro Sundback är välkommen till näringsavdelningen för att se vad vi sysslar med. Det är faktiskt inte bara lantbruksverksamhet.

Vi diskuterar också att ta risker och vi diskuterar innovationer, vi jobbar också med den andra sidan av näringslivet. Kom gärna och bekanta dig med det. Man säger stackars näringslivsutvecklare, det ska bli en duktig person. Det är en människa i varje fall som kan arbeta med sjöfartsfrågor, med att implementera turismstrategin och ta hand om skärgårdsutvecklingen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag kommer gärna och jobbar på den här avdelningen om det skulle glädja någon. Man kan säkert få värdefull information och erfarenhet. Jag tror nog att de flesta tycker att det är en viss obalans om vi har två personer anställda för att sköta viltvården på Åland och så anställer vi en näringslivsutvecklare som ska klara av turismen, sjöfarten och dessutom ägna sig åt skärgården. Jag har svårt att se att det ska fungera riktigt produktivt. Det blir intressant att se vilka kompetenskrav man ska utannonsera för näringsutvecklaren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, fru talman! Jag tyckte att ltl Sundback till stora delar hade ett bra och balanserat anförande. En sak som jag lite tänkte på och som jag kan hålla med om till vissa delar, men kanske inte ekonomin tillåter det i dagsläget, det gäller den allmänna tandvården för alla på Åland. Visst tycker man att det borde vara en sak i rättvisan. I dagens läge och med den budget som ÅHS har tror jag att det blir svårt. Men det är någonting som vi får jobba på och se vart vi kan komma i framtiden. Det kanske finns andra sätt än att anställa tandläkare, för det behövs ett visst antal tandläkaren för att klara av hela Ålands befolkning. Kanske man kan göra det med servicesedlar eller någonting sådant. Det tål nog att funderas på. Jag tror att det kommer att ta ett tag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag är nöjd med ltl Ulla-Britt Dahls svar när det gäller den allmänna tandvården. Det är nog en ytterst viktig del av sjukförsäkringen. Jag tror inte att det finns någon här som är emot det. Det handlar om prioriteringar. Det läggs ju till mera pengar. Det läggs ytterligare 1250000 euro till stöd för jordbruket, på de 8,3 miljoner euro som redan finns i LBU-pengar. Det är ganska många som skulle få tandvård för den miljonen.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Tack, fru talman! Det är ju svårt att ställa det här mot varandra. Det tycker jag inte att vi ska göra i det här läget. Vi kanske bör prioritera inom hälso- och sjukvården. Vad anser då ltl Sundback att vi ska minska på inom hälso- och sjukvården för att kunna få tandvård åt alla? Det är där bollen ligger egentligen, tycker jag.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, nu sitter ju ltl Ulla-Britt Dahl mitt i högsätet i ÅHS. Jag sitter inte där, jag har inte en sådan detaljinformation att jag direkt kan säga vilka omdisponeringar i budgeten man kan göra. Jag är övertygad om att ltl Ulla-Britt Dahl hittar sådana möjligheter så får hon säkert stöd av den socialdemokratiska representanten. Det är klart att det sist och slutligen är frågan om samma pengar. Går det mera pengar till jordbruket så blir det ju mindre till ÅHS. Finansministern sade att det var kärnverksamheterna som vi skulle satsa på; hälso- och sjukvården, utbildning och omsorg. Jag hörde inte ett ord om jordbruket i det sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Ltl Sundback berörde de sociala förmånerna och anser att det ska vara samma sociala förmåner som i riket. Ltl Sundback berörde också primärnäringarna och näringsavdelningen sin vana trogen. EU har en gemensam jordbrukspolitik där även Åland ingår. När det gäller olika stöd så har vi delad behörighet med riket. Samtidigt finns det en motion från socialdemokraterna angående sänkning av jordbruksstöden. Om man driver frågan om samma sociala förmåner som i riket, borde det inte då också gälla primärnäringarna?

Ltl Barbro Sundback, replik

Först några klargöranden, vi säger inte samma som i riket, vi säger minst samma som i riket. I första hand gäller kärnverksamheterna för oss, dvs minst samma sociala förmåner, minst samma hälso- och sjukvårdsförmåner som man har i riket och minst samma utbildningsrättigheter som man har i riket. Sedan är det sant att vi föreslår en sänkning av LBU-stödet eftersom man plussar på ett hundra procentigt investeringsstöd till det åländska lantbruket, finansierat av de åländska skattebetalarna. 1 250 000 euro tas bort från löntagarna och pensionärerna för att de åländska mjölkbönderna ska kunna strukturomvandla och få större gårdar. Vi stöder strukturomvandlingar men då måste man skära någon annanstans om budgetramen ska hållas.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Det är ganska bra klarlagt från ltl Sundbacks sida att det gäller enbart de sociala förmånerna. Det går inte riktigt ihop eftersom avbytarservicen klart är en social förmån, även om anslaget finns under näringsavdelningen. På näringsavdelningen finns det klara neddragningar. Det klart att man kan sätta vår jordbruksnäring i en sämre sits än de omkringliggande regionerna, men då tar man också kål på den.

Ltl Barbro Sundback, replik

Avbytarservicen betraktas i Finland som en sociallagstiftning, men det förändrades på Åland redan när vi tog den förra avbytarlagen. Om jag inte minns fel så var centern helt med på det. Vi har stött strukturomvandlingen att man skulle minska på avbytarservicen och att man istället skulle stöda byggandet av större mjölkgårdar för att få mera ekonomin i det. Då skulle det vara möjligt för mjölkbönderna att anställa folk istället. Vi var väldigt kritiska till den rapport som lämnades när man skulle skära ner beloppet till 500 000 euro för avbytarna. Nu har man höjt det, som vi föreslog. Totalt ska inte pengarna till jordbruket öka under 2011, enligt vår syn.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Bästa kollegor! En av de viktigaste frågeställningarna liksom i tidigare budgetdebatten är om vi nu håller på att se en normaliseringsnivå nu för statens skatteinkomster? I så fall ser vi den nya normala nivån på avräkningsbeloppet i klumpsummesystemet, som är vår huvudsakliga inkomst i självstyrelsen. Staten har kraftigt bantat sin kostym och den bantningen fortsätter. Detta gör Finland för att dels kunna bibehålla en internationellt konkurrenskraftig beskattningsnivå för enskilda personer och för företag och dels för att kunna börja återbetala på sina nu igen överstora lån.

Någon tänkare på Åland har påstått att staten kommer att höja beskattningen för att klara av en låneamortering. Jag tror inte att vi ska dra alltför stora växlar på det. Mera realistiskt är att räkna med att staten efter riksdagsvalet i mars 2011 kommer att göra vissa punktskattekorrigeringar och en viss fortsatt skatteväxling för att minska beskattningen på arbete och öka beskattningen på miljöslitage. Men summan för dessa åtgärder torde nog bli ganska nära plus minus noll. Den totala skattehöjningen, om det alls blir någon sådan, blir nog bara ytterst marginell. Sådan är den politiska målsättningen i landet och sådan är den politiska målsättningen inom Europeiska Unionen och dess medlemsländer.

Landskapsregeringen räknar i sitt budgetförslag för 2011 att klumpsumman för 2011 skall vara 7 procent över nivån i årets budget och att den för 2012 skall stiga med ytterligare 5,5 procent till cirka 200 miljoner euro. Skattegottgörelsen räknar man med att pendlar mellan 10 och 20 miljoner euro de kommande åren. Övriga inkomster, som inkluderar avkastningen från PAF och Posten räknar man med att sjunker från nivån 75 miljoner euro till cirka 65 miljoner euro. Sådan ser självstyrelsens prognostiserade inkomstframtid ut enligt landskapsregeringen. Alltså en nivå som ligger ungefär 20-25 miljoner lägre än före den internationella finanskrisen.

Frisinnad samverkans lagtingsgrupp tror att den kalkylen är ganska riktig. I dagens penningvärde kan självstyrelsens nya inkomstnivå beräknas vara på nivån 280-290 miljoner euro för åren 2012-2015 oberoende av hur hög sysselsättning vi har, oberoende hur mycket skatt vi betalar in och oberoende hur bra våra företag går. Sådan är verkligheten under klumpsummesystemet. Systemet har dock under goda tider i Finland gett oss övernog med inkomster som vi klokt nog använt till ökad välfärd och delvis till hyfsat med fonderingar för sämre tider, sådana tider som vi nu har upplevt.

Har då landskapsregeringen under den här perioden lyckats anpassa landskapets kostnader till den nya lägre inkomstnivån?

Man har minimerat investeringsutgifterna och låneutgivningen. Man har minskat i överföringsutgifterna. Men i den verkliga prövningen av landskapsregeringens förmåga till en hållbar budgetpolitik, alltså avseende konsumtionsutgifterna – de löpande driftskostnaderna som är 180 miljoner euro eller 65 procent av inkomsterna – har man inte lyckats särskilt väl. Konsumtionsutgifterna beräknas 2011 stiga med 4 procent. Då skall man beakta att hälften av den ökningen härleds ur att de permitteringar som gjordes 2010 nu inte upprepas 2011. Tack för det. Men 2008 var konsumtionsutgifterna på 170 miljoners nivå, tre år senare på 180 miljoners nivå, en ökning på tre år med nästan 6 procent. Svaret är att man inte har lyckats särskilt väl. Man har egentligen inte lyckats alls att sänka konsumtionsutgifterna, landskapets driftskostnader.

Den viktigaste och svåraste politiska uppgiften har man haft uppenbart svårt med. FS har under de två gångna åren i finansmotioner, i debatterna och i direkta samtal med regeringens ledning försökt biträda landskapsregeringen mot ett långsiktigt hållbart mål och ett genomförande av en ansvarsfull ekonomisk politik.

Vi har i text tidigare och också nu sett i ord att man vill vara förnuftig och göra det rätta. Men har man sedan kunnat genomföra det i praktiken? Ja, jag redogjorde just för siffrorna. Här måste nog betyget bli att i den viktigaste ekonomiska förändringen har resultatet blivit magert.

Igen skriver man i budgeten om några omorganiseringar: den första, en ny revisionsmyndighet är kostnadsdrivande. Den andra, en polisstyrelse, kan på sikt skapa en effektivare polismyndighet, om målsättningen är den rätta. Den tredje, en samordnad fastighetsförvaltning, bör vara besparande om upplägget och målsättningarna är det rätta. Den fjärde, bolagisering av verksamheter i av landskapsregeringen helägda bolag torde knappast ge några positiva ekonomiska effekter om man bibehåller samma ledningsfilosofier som idag.

Gymnasialstadiereformen blev med lagtinget tunga och avgörande medverkan, ett tack kulturutskottet och övriga kollegor i lagtinget, en reform som kan göra gymnasialstadieutbildningen både bättre och kostnadseffektivare. Men trots det kan inte landskapsregeringen i budgeten för 2011 redovisa några konkreta följder i de riktningarna.

Inom följande områden där vi också föreslagit strukturella förändringar ser vi dock inga resultat alls eller mycket obetydliga resultat när det gäller utvecklingen av konsumtionsutgifterna:

1. En personalförsörjningsplanering som använder sig av den pågående naturliga avgången för att successivt minska landskapsregeringskostymen där det politiskt är önskvärt att möjliggöra överföringar på nya politiska prioriteringar när det gäller servicen till medborgarna.

2. Skärgårdstrafikens avtal och driftsformer för att för samma pengar leverera mera skärgårdstrafik.

3. Man har inte kommit långt när det gäller primärnäringarnas finansiering och den av landskapsregeringens bekostade personalstab inom sektorn.

4. Det finns åtskilligt att göra för att göra alla näringsstöd produktions- och tillväxtmaximerande.

5. Vi noterar avsaknaden av vettiga målsättningen och riktlinjer för en nödvändig samhällsreform där nu skillnaden i ekonomiskt styrka mellan t.ex. Kökar och Jomala är helt alarmerande stor, men där också servicen till medborgarna alltmer börjar bli beroende av bosättningskommun.

Jag ska litet mera i detalj beröra dessa områden där politisk styrka och ledarskap måste förbättras och skärpas för att resultat ska kunna redovisas inför Ålands folk.

För det första, skärgårdstrafiken. Vi föreslår att man först måste lägga grunden för hur skärgårdstrafiken ska vara uppbyggd. Därefter kan man börja diskutera genomförandet av delvis ett kortruttsystem osv. Man måste ha klart för sig vad man näringspolitiskt vill med skärgårdskommunernas förmåga att kunna försörja sin befolkning. Det här underlaget måste man först ta fram och det måste göras i rätt ordning. Vi har därför vågat föreslå att hela skärgårdstrafiken, utom Vårdö-trafiken, skulle ledas över Föglö. Vi är fullt medvetna om att när det gäller norra linjen finns det problem. Hur ska man klara Brändö- och Kumlingetrafiken i ett sådant system? Men vi lägger fram det här förslaget därför att vi ser att man nu måste börja komma till skott i den här frågan. Vi håller med landskapsregeringen om nödvändigheten av det.

Vi har problem med den tunga trafiken även med ett kortruttsystem. Den tunga trafiken behövs också för skärgårdsföretagare. Hur ska den trafiken vara arrangerad? Ska vi ha en parallell trafik till riket både på norra och södra linjen? Det måste man lösa när man diskuterar den här plattformen för skärgårdstrafiken. Det finns skäl, precis som lantrådet var inne på, att här föra en bred politisk diskussion efter att landskapsregeringen har tagit ett tilläggsunderlag för den diskussionen. Jag vet att liberalerna har utarbetat flera exemplar av vår vision när det gäller framtiden. Vi är beredda att delta i en diskussion om detta och kompromissa för att nå ett vettigt resultat.

När det gäller samhällsreformen så föreslår vi att lagtinget nu principiellt går in för en samhällsreform med målsättningen att säkerställa en likartad servicenivå för alla medborgare i landskapet. Vi siktar på att samhällsreformen, åtminstone till sin struktur, bör vara klargjord senast år 2014. Vi behöver ha en sådan optimistisk tidsplan eftersom vi har flera kommuner och flera medborgare som har problem med att få den samhällsservice som andra medborgare i landskapet får. Vi vill ha en klar struktur på samhällsreformen så att landskapsregeringens och lagtingets uppgifter är tydliga när det gäller tillsynen, lagstiftningen och det ekonomiska stödet. Vi har inom frisinnad samverkan fört en ganska långgående diskussion om ett helt annorlunda system där kommunerna kan vara kvar som de är, men att man också inom stora delar av socialvården skulle tala om en särskild socialvårdskommun. Man kan också föra den typen av diskussion när det gäller utbildningen, om en utbildningskommun. Vi är beredda att lägga in det arbetet som vi har lagt ner och kommer att lägga ned på den här frågan tillsammans med andra så att vi kan nå ett resultat. Huvudsaken är att man kan göra en så bred politisk överenskommelse som möjligt. 

Vi är också måna om att man ska ha någon form av garantilagstiftning, att man binder nivån på servicen till medborgarna så att den inte blir olika i olika delar av landskapet. Det kan behövas i samband med en sådan reform.

Sedan har vi ett jätteproblem när det gäller storleken på kommunerna idag. Mariehamn och Jomala har alldeles utomordentliga möjligheter att klara sig inom nuvarande ansvarsområde när det gäller kommunallagen, medan andra små kommuner inte har det. Ska vi då ändra systemet så att de passar de små kommunerna eller att det passar de större kommunerna? Här måste det bli ganska stora förändringar för att båda målsättningarna ska uppfyllas någorlunda. Här behövs det också sannerligen en parlamentarisk grupp för att arbeta med den här frågan, som jag förstod att lantrådet resonerade kring i varje fall, efter att landskapsregeringen har tagit fram ett vetenskapligt underlag som inkluderar kommunförbundets utredning. Jag kan väl tänka mig att någon utomstående borde titta på Åland och ge sitt uppdrag som klart inte ska kopiera några modeller i Finland eller Sverige utan man ska försöka skapa ett system som långsiktigt kan fungera för landskapet Åland.

Vi har ytterligare föreslagit att arbetet med det kommande LBU-programmet omedelbart bör inledas för att inte förlora tid till den delen. Och att programmet görs tydligt marknads- och förädlingsinriktat och koncentreras till heltidslantbrukare. Det betyder inte att deltidslantbrukare ska uteslutas, men vi får en starkare konstruktion till den delen.

Sedan ytterligare en sak, som vi inte har antecknat i vår motion, det är en komplett personalförsörjningsplan. Det bästa sättet att banta och omfördela i förvaltningen när man beaktar den naturliga avgången såsom minusposter, då kan man antingen spara pengar eller flytta över personal till mera nödvändiga insatser. Nu har vi sett effekten av det som redovisas i budgeten; minus 78 tjänster. Vad har man gjort? Läser man budgeten, bilaga 4, så ser man att 30 av de här 78 tjänsterna är tagna på ÅHS, 20 av tjänsterna är tagna på utbildningen, noll av dessa tjänster är tagna på trafiken, 2, ½ av ordinarie tjänster är tagna på näringsavdelningen. Vem talar här om att kärnverksamheterna är de viktigaste, det som vi har försökt bevara? Det här räkneexemplet visar att så var icke fallet. Det är kärnverksamheterna som har fått minska på sin kostym.

Herr talman! Vårt resonemang som vi för i motion nr 61, och som vi har fört tidigare, resulterar i att kunna skapa ett minskat budgetunderskott jämfört med det som landskapsregeringen föreslår för 2011. Vi har räknat ut att man med rätt politik ska kunna få en budget i balans redan 2012. Någon kan skylla oss för optimism i det sammanhanget, men ni som känner oss väl här kanske ändå kan tro att förmågan kan finnas. Vi är nu inte representerade i finansutskottet, men vi hoppas att utskottet tar vår enda men brett heltäckande finansmotion nr 61 till seriös behandling. Den ger ett gott underlag för att nu snabbt anpassa landskapets kostnadskostym till de givna inkomster som vi har att leva på i klumpsummesystemet och som också kan inkludera ett överskott i finanserna för kommande lågkonjunkturer. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag fäste mig lite vid begreppet socialvårdskommun som ltl Roger Jansson pratade om.  Jag ser framför mig någon sorts parallell till omsorgsförbundet, ett förbund som det har varit svårt att få styrfart på. I min egen hemkommun, Jomala kommun, står den sociala sidan för 52 procent av utgifterna i kommunen. Också där är det svårt att kunna hålla någon ekonomisk styrning på den här verksamheten. Men jag är inte heller säker på att det är bättre för klienterna bara för att det blir större och anonymt. När jag hörde detta med socialvårdskommun så blir jag lite fundersam. Är man inne på rätt spår? Det kan bli mycket mera kostnadsdrivande utan att det blir bättre.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det framgick av mitt anförande att vi inte säger att vi är inne på rätt spår, utan vi säger att vi har resonerat kring alla möjliga modeller som vi har kunnat komma på, inklusive färre kommuner. Vi har kommit fram till att den totala resurs som finns inom socialvården i landskapet är intressant, resurserna som finns i Mariehamn, i Jomala, i Kökar och på Brändö. De totala resurserna i personell kunskap och den totala resursen i pengar skulle kunna ge en klart bättre service till de åländska medborgarna, oberoende var de bor, om de kunde koordineras på ett bra sätt. För att komma vidare i diskussionen har vi kommit på den har ganska revolutionerande och annorlunda modellen som nog har använts på annat håll, Island är ett exempel och kanske någon annanstans också.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker att det är ödmjukt och bra att ltl Roger Jansson säger att de kanske inte är på rätt spår utan att de resonerar. Från Ålands framtids sida har vi absolut inte huggit någonting i sten när det gäller den framtida kommunstrukturen och den framtida serviceproduktionen. Så där i ryggmärgen reagerade jag med en gång när jag hörde resonemanget om en socialvårdskommun. Risken är stor att man kan få något väldigt kostnadsdrivande på halsen. Vi får resonera vidare.

Ltl Roger Jansson, replik

När det gäller kostnadsdrivande hör man ibland vid större strukturer att ÅHS skulle vara ett exempel på att man kör upp kostnaderna per producerad enhet. Jag, som har en verkligt långt erfarenhet av den processen, kan med säkerhet för min del säga att utan den reformen så hade vi haft en betydligt större kostnadskostym, alternativ en mycket sämre service för de pengar som vi lägger på det. Erfarenheterna från annat håll visar också att så skulle ha blivit fallet. Därmed säger jag inte att vi ska ha en ÅHS-modell inom socialsektorn eller utbildningssektorn, men vi bör tänka i nya banor för att klara av det här kommunalekonomiska och serviceproblemet gentemot medborgarna, som vi nu allt mera börjar få, åtminstone i periferin på Åland. 

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Jag vill börja med att tacka ltl Roger Jansson för ett väldigt insiktsfullt anförande. Jag delar också ledamotens uppfattningar i mångt och mycket om hur samhället ska drivas. Jag delar dock inte uppfattningarna fullt ut, vilket ju vore märkvärdigt eftersom vi tillhör olika partier.

Vad gäller kortruttssystemet och dess utbyggnad så är vi helt överens. Jag tycker också att det är väldigt viktigt att den debatt som vi för kring kortrutten, kortruttsmeddelandet och skärgårdstrafiken ska vara bred. Alla ska ha möjligheter att framföra sina synpunkter. Samhället och skärgården vinner på det i mångt och mycket.

Jag delar ledamotens syn på att han är en stor optimist, speciellt vad gäller finansmotion 61. Det isolerade underskottet för år 2011 är kalkylerat till 35 miljoner euro. Det vore intressant att ta del av exakt hur ltl Roger Jansson har tänkt sig en minskning av 35 miljoner inom loppet av två år.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller det sista så är det inte någon vits att läsa vår motion såsom en viss potentat läser Bibeln. Det redovisade underskottet, efter att man har använt fonderingarna, är 15 miljoner och det föreslår vi att minskas med 5 miljoner. För nästa år är det 10 miljoner och det föreslår vi att man får bort. Det är de nivåer vi har avsett i vår text. Jag tror att det framgår ganska tydligt faktiskt.

När det gäller politiken om skärgårdstrafiken har det förvånat mig att man alltid har velat föra resonemanget utifrån att man ska in till Mariehamn så fort som möjligt. Det är det som är det viktiga i all skärgårdstrafik. Jag har, under 30 år, förvånat mig jätte mycket över att man inte har mera självförtroende att man tror att man kan bygga upp servicestrukturer och företag i skärgården som kan tjäna hela skärgården. För att det ska fungera måste man binda ihop norra och södra skärgården. Det där har alltid skärgårdsborna kritiserat oss för och sagt att de vill så fort som möjligt in till i Långnäs eller Hummelvik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, herr talman! Skärgårdsborna har i 30 års tid velat in till Mariehamn, till centralorten, för att uträtta sina ärenden, säger ltl Roger Jansson. Jag tror inte att vi de närmaste 10-15 åren kommer att se någon förändring, kanske på sikt så jag håller ändå en dörr öppen. Jag håller även dörren öppen för fortsatta goda diskussioner vad gäller utvecklingen av kortrutten i skärgården.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Ltl Jansson talar om nivåerna på service. Han nämner lagstiftning som skulle kunna trygga att nivåerna inte kommer att skilja sig alltför mycket i olika delar av landskapet. Det är bra. Jag tror att vi har en del att diskutera om detta. Jag har tidigare nämnt regional skärgårdslag eller vad man ska kalla det. Ltl Jansson kallade det för trygghetslag. Men, okej, det bli nog bra.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag har aldrig trott på kopiering av tankegångarna kring den finska skärgårdslagen. Den har visat att den lagen inte har resulterat i någon bättre service för rikets skärgårdsbor, allra minst jämfört med förhållandena på Åland. Jag har aldrig förstått resonemanget att man ville ha ett likartat system och därmed skulle man klara servicenivån i skärgården när det gäller samhällsservice som trafik osv. Vad vi talar om, i samband med om vår motion, är att när man skapar större system inom socialvårdssystemet för att vara mer kostnadseffektivt och kunna ge bättre service runt hela Åland och kanske också inom delar av utbildningssystemet, så måste man säkerställa att de som är i periferin och är färre till antalet ges ungefär samma nivå som ges till dem som är i centrum och som är fler till antalet. Det är det som vi talar om här när det gäller någon form av garantilagstiftning i samband med samhällsreform, utan reform behövs det inte.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, herr talman! Det var därför som jag brukar börja prata om regionallag istället för skärgårdslagen.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det är tre saker som jag tänkte ta upp i det här anförandet. Det är för det första, grunden för vår välfärd, den ekonomiska utvecklingen. För det andra, självstyrelseutvecklingen, och för det tredje vårt svenska språk.

Ett mantra som den sittande regeringen har upprepat under de tre år den suttit vid makten är att det ska vara en hållbar utveckling. Begreppet har använts som ett svepande modeord utan dess mera täckning. Under rubriken hållbar utveckling står det nu att ”landskapsregeringens arbete ska genomsyras av hållbar utveckling.”

Men är det så? Vad betyder det? Har landskapsregeringen en hållbar politik? I ekonomiska termer har de det definitivt inte! Det brukar talas om dukat bord i politiska sammanhang, men för kommande landskapsregering så finns inte ens smulorna kvar på bordet. Underskottet är år 2012, enligt prognos, 89 miljoner euro, inkl. tömningen av utjämningsfonden. Alltså 90 miljoner back blir saldot för denna regering. Värt att notera är att det fanns ett ackumulerat överskott på 27,8 miljoner euro när denna regering trädde till och 47,8 miljoner i utjämningsfonden.

Landskapsregeringen kommer att säga och har sagt det också idag: Vi kunde inte rå för finanskrisen. Det är givetvis sant. I remissdebatten hösten 2008 sade både näringsminister och finansminister att krisen inte kommer att beröra Åland. Det kunde delvis ha varit så, om Åland inte skulle vara så starkt kopplad till den finska statsekonomin som vi nu är. Nu blir vi bara att åka berg- och dalbana med den finska statsekonomin. Och då gäller det för Åland att hålla i sig så vi inte ramlar ur vagnen.

Skulle landskapsregeringen ha insett detta, så skulle inte år 2009 i ekonomiska termer ha varit ett förlorat år och underskottet idag skulle ha varit betydligt lägre. Men hösten 2009, bättre sent än aldrig, insåg ändå landskapsregeringen att det här håller inte, vi måste tydligen göra något. Därför aviserades strukturförändringar i budgetförslaget för detta år, tyvärr har det inte blivit förverkligade. Minister Katrin Sjögren sade att 80-90 tjänster har försvunnit. Det vore intressant om man kunde redovisa det här mera i detalj till finansutskottet.

Låt mig ta exempel ur den tilläggsbudgeten som levererades i september i år. Det sägs så här under trafikavdelningen: ”Därtill kan nämnas att arbetet med att bjuda ut m/s Viggen som driftsentreprenad fortgår. Under sommaren bjöds driften av trafiken mellan Åva och Jurmo ut som totalentreprenad. Inga anbud inkom”. Vidare sades det: ”På Gudingen bjöds under sommaren café-mathållning-städning ut på entreprenad. Inga anbud inkom.” Men anbudsförfrågningarna har varit så formulerade att det har varit en omöjlighet för en seriös entreprenör att ge ett anbud. Mycket tyder på att trafikavdelningen inte velat ha några anbud. Som känt, som man ropar i skogen får man svar. Man vet ju inte om man ska skratta eller gråta när det står i budgetförslaget vi behandlar nu så här under rubriken, Konkurrensutsättning: ”Under år 2011 fortsätter arbetet i enlighet med vad som angivits i tidigare budgeter.” Ja, bevare oss väl.

Det kan vara skäl att påminna om att det i nämnda tilläggsbudget från september i år stod så här: ” Ett uppdaterat kortruttsmeddelande kommer att presenteras för lagtinget innan årsskiftet.” Inget tyder på att det blir så. Utan istället får vi nu se ett anslag på hela 1 miljon euro för bl.a. konsultarvoden angående kortrutt. Nog vore det väl ändå på sin plats att lagtinget först får slå fast de politiska prioriteringarna innan det tas in dyra konsulter som ska tala om hur politiken ska drivas. Det känns väldigt bakvänt.

Det sägs också att; ”omorganisationen innebär således ett nettotillskott om två tjänster”. Så sägs det om de interna omflyttningarna på trafikavdelningen. Det här exemplifierade finansministern som exempel på insparingar. Men det vi ser hittills är att omorganiseringarna har lett till ytterligare två tjänster. Det känns lite märkligt.

Det finns ett populärt TV program som heter cirkus Möller. När man tittar på det som jag nämnde nu, när man tittar på tjärasfaltskalabaliken och Skarvsoppan mm. så är det inte så förvånade att man hör att folk ibland kallar trafikavdelningen för cirkus Törnroos. Hur länge ska den föreställningen pågå riktigt?

Med det här exemplet ville jag visa att landskapsregeringen inte ens fullföljer de spar- och strukturförslag som efter mycket möda lades fram för ett år sedan. Varför? Svaret är troligtvis för att prognoserna för klumpsumman lite pekar uppåt just nu. Och agerandet visar på ett ovanligt tydligt sätt hur lite det förs en ansvarsfull konjunktur- och finanspolitik. Det är klumpsummans uppgång och nergång som styr politiken. Berg- och dalbanan fortsätter sin färd, med konduktör Perämaa i baksätet!

Trots stora underskott så ökar landskapsregeringens egen konsumtion igen, i motsats till vad lantrådet sade i inledningen av den här debatten. Vi kan se det på alla avdelningar utom på näringsavdelningen.

Däremot minskar investeringar när det gäller byggnation, överföringar ute i samhället som leder till aktivitet, näringsavdelningen minskar anslagen som leder till aktivitet ute i näringslivet. Det som håller igång samhället och skapar sysselsättning drar landskapsregeringen ner på. Det är en helt bakvänd och oansvarig politik.

Att med dessa underskott föreslå att självstyrelsegården, ska byggas om för 11 miljoner euro ja, man finner inte ord, det är förvånande. Att igen gå med på nya tjänster helt efter tjänstemännens önskemål är lika förvånande.

Herr talman! Lantrådet valde att presentera den här budgeten i byggtermer, det pratades om arkitektur osv. Men alla som har lite hum om byggnation vet att man börjar med grunden och ser till att den är stadig och robust. En stadig grund för ett samhällsbygge är ett fungerande näringsliv som genererar skatteintäkter. Utan skatteintäkter blir det inte skolor, hälsovård och åldringsvård för att nämna ett par exempel. Vi pratar alltså om grunden för vår välfärd. Men ändå kommer perioden 2007-2011 att gå till självstyrelsehistorien som perioden då det inte fanns en näringspolitik i landskapet Åland, vilket jag tycker är beklagligt. En titt i budgetförslaget visar att näringsavdelningens målsättningar under år 2011 är, för det första, att fullfölja de strukturella förändringarna inom försöksodlingen, avbytarverksamheten och produktionen av fiskyngel samt, för det andra, införa ett elektroniskt ansökningsförfarande för delar av lantbruksstöden.

När det gäller punkt ett så var det samma frågor som var aktuella i fjol och punkt två bygger på ett förslag som jag gav. Tack för det stödet. Men, är det här näringspolitik? Nej, det är, som resten av detta budgetförslag, ren och skär förvaltning.

Herr talman! I finansmotion nr 53 om ”Bättre förutsättningar för näringslivet” skissar jag lite på hur man kunde få tillstånd en näringspolitik igen. Den åländska näringspolitiken har under den senaste tiden befunnit sig på ett alltmera akademiskt plan. Jag träffar ganska ofta företagare som är missnöjda och säger att det är meningslöst att besöka näringsavdelningen. Då har vi ett problem, som jag ser det. De företagsundersökningar som gjorts har nästan alltid visat på att minskad byråkrati och bättre förutsättningar att driva företag har kommit som nummer ett på företagens önskelista. Ett projekt för att minska byråkratin borde ha startats för länge sedan. Med nuvarande krångel bör företagscoacher som hjälper företagare till rätta i byråkratidjungeln inrättas. När det gäller att skapa bästa möjliga förutsättningar för företagande är de största experterna företagarna själva. För att få en nystart på näringspolitiken bör näringsavdelningen, tillsammans med de olika näringsgrenarna, genomföra branschanalyser, bearbeta analyserna och utforma sektorsvisa utvecklingsstrategier. Landskapsregeringens uppgift bör vara att ge det åländska näringslivet goda förutsättningar för verksamhet, utveckling och risktagande och inte bara se till den egna förvaltningen. Ett exempel på det är att man igen försöker inrätta en ”superkombi-deluxe-tjänst”, dvs en tillfällig tjänst som näringslivsutvecklare med uppgift att implementera den nya turismstrategin, genomföra den klusterutredningen samt att verka som sekreterare i skärgårdsnämnden. Som flera redan har sagt, arbetsbeskrivningen är fullständigt orealistisk och anslaget för tf. tjänsten bör strykas.

Däremot är det oansvarigt och oengagerat att inte tillse att den viktigaste näringen på Åland dvs. sjöfarten åtminstone har en ordinarie tjänsteman på heltid. Sjöfartsfrågorna har en längre tid fört en undanskymd tillvaro under finansministern, men ingen skugga skall falla över honom, han gjort så gott det går. Men jag ser det som självklart att sjöfarten återfår sin rättmättiga plats och uppmärksamhet där den hör hemma, alltså på näringsavdelningen. Det är viktigt att näringslivsutvecklingen för den åländska sjöfarten tas på allvar och ges resurser. Det här är inget som går av sig självt. Därför är det väsentligt att det inrättas en ordinarie heltidstjänst som sjöfartsutvecklare. De övriga tjänster som landskapsregeringen föreslår kan bra strykas i relation till detta.

Herr talman! När det gäller självstyrelseutvecklingen så har en parlamentarisk grupp skissat på hur ett nytt självstyrelsessystem skulle se ut. Huvudmålet för reformen är att Ålands befolkning ska kunna ordna sin tillvaro efter egen önskan i större utsträckning än tidigare. Det har också sagts att de politiska medlen, för att nå det här, är att den misstro som finns mellan båda parter i vårt självstyrelsesystem skulle bytas mot förtroende. Den rättskamp som vi ofta driver ifrån åländsk sida skulle bytas mot förhandling. Den kontroll som finns självstyrelsesystemet skulle ersätts av politisk dialog.

Det levererades ett enigt betänkande. Det har väckt förvåning att också Ålands Framtid stod bakom betänkandet. Har Ålands Framtid kastat in självständighetshandduken? Nej, definitivt inte! Tror Ålands Framtid nu att Finland kommer att ha en mera mogen inställning till den åländska självstyrelsen och gå med på en utveckling? Nej, troligtvis inte. Och det fanns formuleringar som gjorde att vi var tveksamma in i det sista, men efter att vi lyckades få formuleringarna tydligare och mera framåtsyftande, gick vi med. Framförallt för att bidra till en enighet. En enighet, som är en stor styrka när vi ska förhandla med Finland. Vi måste kunna enas när stora frågor står på spel här på Åland. Notera huvudmålsättningen: Ålands befolkning ska kunna ordna sin tillvaro efter egen önskan i så stor utsträckning som möjligt. Det finns inget motsatsförhållande i det i Ålands Framtids politik.

Om vi utgår ifrån att de politiska medel ska vara att misstro byts mot förtroende, att rättskamp byts mot förhandling och att kontroll ersätts av politisk dialog då gäller det också att Finlands regering och riksdag använder samma politiska medel, annars blir det ingenting. De måste visa förtroende och förhandling istället för rena trakasserier mot Åland som är fallet i bl.a. den aviserade momsgränssänkningen och framförallt klappjakten på PAF för att nu nämna de senaste exemplen.

Tidtabellen för det här projektet som vi har sjösatt är nästa mandatperiod. Om det inte händer något då, om det bara blir platt fall, vad är de övriga partiernas alternativ då? Ålands Framtids alternativ ligger fast, men det vore bra för Ålands folk om också övriga partier kan redovisa sina alternativ. Eller har ni inte några alternativ? Ska Åland vänta ytterligare 17 år utan någon utveckling av självbestämmanderätten sker?

Det sista området som jag vill ta upp, herr talman, är vårt svenska språk. Som jag har sagt många, många gånger; för över fyra år sedan, den 25 april 2006, levererade den parlamentariska språkkommittén sitt betänkande. Betänkandet var ovanligt tydligt och konkret för den typen av betänkanden, mycket tack vare Ålands Framtids representant Max Siren.

Kommittén föreslog bl.a. att landskapsregeringen frågar Finlands regering vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att självstyrelselagen framdeles ska följas. Det här är något som jag också har tagit upp i alla sammanhang under de senaste fyra åren. Det här är någonting som måste följas upp.

Jag blir glad när jag ser att det står så här i de allmänna motiveringarna i år: ”Landskapsregeringen kommer att fortsätta ställa krav på att rikets regering tar ett aktivt ansvar för att lösa problemen så att språkservicen fungerar i enlighet med självstyrelselagen”. Jag tycker det är lite magstarkt av landskapsregeringen att skriva att de kommer att fortsätta ställa krav. Jag noterade att lantrådet sade i sin presentation att vi har ställt krav ifrån landskapsregeringens sida. Den som följt dessa frågor noga vet att det tyvärr inte hänt något tidigare. Flera än Ålands Framtid måste öppet våga erkänna, det som ändå redan är uppenbart för många, många ålänningar, nämligen att svenska språket inte har någon framtid i Finland, och som en konsekvens av detta är att också Åland blir finskt om vi håller fast vid nuvarande politik.

Den språkliga utvecklingen i Finland går i rask takt åt fel håll och det finns definitivt inte tid för ytterligare fyra förlorade år. Därför önskar jag främst att liberalerna och centern nu förklarar hur de rent konkret kommer att driva språkfrågan framöver. Kan vi äntligen börja se någon sorts aktivitet?

Där har det gått 15 minuter. Jag återkommer till mina motioner i ett annat anförande.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Anders Eriksson, jag håller med om mycket. När det gäller näringsavdelningen och arbetet med omstrukturering så vill jag inte säga att det handlar om ren och skär förvaltningen. Det fordras också en hel del politik, det ska vara nya lagar osv. Nog måste jag säga att det är politik också.

Vi arbetar mycket med minskad byråkrati och entreprenörskap. Det tillsattes en grupp år 2009 i samband med företagsamhetens år, den heter naringsliv.ax. Det här är en mycket intressant grupp som kommer att fortsätta. Vi på avdelningen träffar näringslivet med jämna mellanrum och vi diskuterar just sådana frågor, bl.a. hur vi ska förenkla byråkratin, hur vi ska få in entreprenörskap redan i skolorna. Jag har också aviserat att vi kommer att träffas innan vi lägger budgeten nästa år för att diskutera sådana frågor som är viktiga för näringslivet.

När det gäller näringslivsutvecklaren så har alla tydligen åsikter om att det är en spretig tjänst och att det inte kommer att fungera. Jag tycker trots allt att det är bättre att ha en människa som kan jobba med de här tre viktiga sakerna än att inte ha någon människa alls.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag undrar om näringsminister inser hur pass tydlig han var i den sista meningen? Det finns inte någon som kan jobba med turism, det finns inte någon som kan jobba med sjöfart utan man måste skaffa en t.f. tjänst som ska sköta allt det här. Nog måste näringsministern inse att det här arrangemanget inte är hållbart. Anser inte näringsministern att sjöfarten är en så pass viktig näring att han varmt kunde understöda den motion som ltl Roger Jansson och jag har lämnat in om att det behövs en ordinarie tjänst när det gäller sjöfartsfrågorna?

Näringsministern säger ofta att vi arbetar med det här, vilket är lätt att säga. Jag hoppas att ministern, som har ett förflutet i lagtinget, kan förstå att det vore intressant om lagtinget kunde få någon redovisning över de konkreta åtgärderna, vad man har uppnått t.ex. när det gäller minskningen av byråkratin.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ja, jag håller med om att sjöfarten är enormt viktig. Det är ju den viktigaste bransch vi har. Samtidigt är det också viktigt att vi kan göra något av turismen, trots att turismen bara är en liten del av vår BNP. Vi arbetar nu med en ny strategi och ska förbättra och dra nytta av den potential som finns. I utredningen om ”Attraktiva Åland framhöll man betydelsen av att det finns en person i landskapet på näringsavdelningen som kan ta hand om implementeringen. Okej, det räckte bara till en person här. Men det är i varje fall bättre än ingen alls. Det visar en vilja. När det finns mera pengar och resurser så får vi utöka.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag noterar att näringsminister Eliasson lite följer sin företrädares spår. Han sa också alltid att han håller med, han håller med. Men det gäller inom politiken att man prioriterar vad man vill och att man driver de frågorna. Jag tycker nog att det skulle vara synnerligen viktigt om näringsministern håller med om att Ålands sjöfart är den viktigaste näringen som vi har, och att man ser till att det finns resurser som kan arbeta med de frågorna. Det här är ingenting som går av sig självt. Det finns t.ex. tjänster som kommunikationschef och vad som helst som man kan dra in om man sätter det i relation till hur viktigt det skulle vara att ha folk som kunde arbeta med det här. Det måste synas, värderade näringsminister, i de konkreta förslagen som landskapsregeringen lägger för att man ska tro på att ministern verkligen håller med.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Jag önskar komma med några förtydligande som rör Anders Erikssons anförande angående trafikavdelningen.

För det första vill jag säga att jag delar helt ltl Anders Erikssons uppfattning om att upphandlingarna är komplicerade. De är verkligt svårhanterliga, både för avdelningarna och för dem som ska bjuda på det som vi bjuder ut. Det är fråga om EU-upphandlingar, eftersom det överstiger tröskelvärde så det finns inte så mycket som vi kan göra. Vi har tagit kontakt med åländskt näringsliv och de tillsammans med trafikavdelningen informerar och åländskt näringsliv assisterar också och hjälper till så att man ska få formalia korrekt beskrivet.

Vad sedan gäller konsultarvodena för kortruttsmeddelandet så är det tänkt att meddelande ska vara i två steg. Det sätts inte in några externa konsulter för att arbeta med det förrän lagtinget har givit klartecken för hur man vill ha det.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det sistnämnda så tycker jag att det skulle vara väsentligt att veta när lagtinget kan få ta del av kortruttsmeddelandet. Det känns väldigt bakvänt att vara med och bevilja en miljon utan att man vet vad dessa medel ska gå till och faktiskt utan att landskapsregeringen också vet vad de ska användas till, tror jag. Kortruttsmeddelandet borde ju komma först.

När det gäller anbudsupphandlingarna så har jag förstått att krav som har ställts på säkerhet, backup osv har varit på en sådan nivå att inte ens landskapsregeringen själv, såsom den drivs nu, har kunnat uppfylla de kraven. Vi pratade om sjöfartskunnande i tidigare repliker. Finns det sjöfartskunnandet, som borde finnas på trafikavdelningen, när det gäller upphandlingar och när det gäller att sköta de här frågorna överhuvudtaget? Jag känner inte till det, så jag säger inte att det är så, men jag ställer frågan om kunnandet finns, som borde finnas, när det gäller det.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Vad gäller kompetensen på trafikavdelningen så har vi i dagsläget nautisk kompetens anställd. Vi har en pågående process där vi söker teknisk kompetens. Min personliga uppfattning är att minimikraven för att bedriva rederiverksamhet är att det både finns teknisk och nautisk kompetens på avdelningen.

När det gäller EU-upphandlingen och landskapsregeringens hantering där, så tror jag att landskapsregeringen måste bestämma sig för vad man vill. Ettdera så upphandlar vi trafiken på marknadsmässiga villkor, annars gör vi det inte. De krav som har ställts upplever jag inte att ha varit ohemula. Däremot har de varit förändrade jämfört med hur processen tidigare har hanterats och hur det har sett ut.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Det är kanske inte någon idé att fortsätta nu. Jag vill bara säga att jag gärna skulle ha velat ha ett svar på när kortruttsmeddelandet kommer. Jag noterade att ltl Mika Nordberg också ställde den frågan tidigare till landskapsregeringen. Jag ser nog det som väldigt väsentligt innan man kan gå vidare när det gäller behandlingen av en miljon. Det är oerhört mycket pengar. Nog måste man kunna presentera lite mera tankar ifrån landskapsregeringens sida, vad man tänker sig innan lagtinget kan gå med på någonting sådant.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Debatten avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum kl. 09.30.

För kännedom

80     Förändring av rätten till avbytare

Landskapsregeringens framställning (FR 5/2010-2011)

Ärendet upptas till behandling vid plenum måndagen den 22.11.2010.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon tisdagen 16 november kl. 09.30.Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.01).

 

Originalfil