Plenum den 16 april 2014 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 16 april 2014 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Remiss. 1

1    Industriutsläpp

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

Remiss, fortsatt behandling. 2

2    Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 51-55/2013-2014)

Första behandling. 51

3    Ny avdelningsstruktur för den allmänna förvaltningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2013-2014)

Enda behandling. 62

4    Kommunalförbund för samordnad social service

Landskapsregeringens svar (S 2/2013-2014-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2013-2014)

Remiss. 63

5    Posten Åland Ab till folkaktiebolag

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 16/2013-2014)

Remiss. 63

6    Gränslöst Åland utan gränshinder

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 18/2013-2014)

Remiss. 63

7    Max tre valperioder i lagtinget

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

Plenum slutar 63

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Remiss

1        Industriutsläpp

Landskapsregeringens lagförslag (LF 10/2013-2014)

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Diskussion.

Minister Wille Valve

Fru talman! Som det framgår av lagförslaget är rätt mycket av industriutsläppsdirektivet redan genomfört på Åland. Eftersom stora delar av direktivet är en ombearbetning av flera gällande direktiv.

Vad innebär det för den åländska näringen? Var och en kan studera det lakoniska svaret från företagarna på Åland, där man konstaterar att detta inte angår någon näringsverksamhet som idag är aktuell på Åland. Det kan förvisso angå framtida näringar men det är fråga om väldigt höga tröskelvärden, bl.a. industriell anläggning med tillverkning av träfiberskivor över 600 m3 per dygn.

Det handlar om implementering av EU-direktiv som bör göras i skyndsam ordning, bestämmelserna som finns i det nya 6 a kapitlet som handlar om bästa tillgängliga teknik som kan vara intressant att studera närmare för det behöriga i utskottet. I klartext handlar det om gränsvärden för viss tung industriell verksamhet, varvid kravet om bästa tillgängliga teknik i enlighet med kommissionens riktlinjer blir till lämpliga. Tack för ordet.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Hur blir det om det åländska sågverken slår ihop sin verksamhet till en plats, vad kan innebära för dem i ett sådant läge? Vad innebär det för den nya planerade landbaserade fiskodlingen i Eckerö? Är förordningsfullmakterna tillräckligt vida eller för vida eller blir det bra?

Minister Wille Valve, replik

Fiskodlingsverksamhet omfattas inte av direktivet, sågverk ja när det når upp till en viss stor volym. Det kommer att innebära att sågverket i fråga får en skyldighet att tillämpa bästa möjliga teknik enligt de riktlinjer kommissionen tar fram och som kommer att gälla inom hela Europeiska Unionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Talmannen

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till social- och miljöutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Remiss, fortsatt behandling

2        Förslag till första tilläggsbudget för år 2014

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 3/2013-2014)

Budgetmotionerna (BM 51-55/2013-2014)

Diskussionen i ärendet inleddes 14.04.2014. Kvar på talarlistan står lagtingsledamöterna Gunnar Jansson, Axel Jonsson, Roger Slotte, Tony Asumaa och Sara Kemetter samt minister Veronica Thörnroos.

Diskussion.

Ltl Gunnar Jansson

Tack talman! Motionärerna föreslår i motion 55/2013-2014 i anslutning till den tilläggsbudget som är föremål för behandling att en tillväxt- och hållbarhetsfond inrättas med redan genererade spelvinster från penningautomatföreningen PAF. Fonden regleras i lag med målet att generera arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället.

Penningautomatföreningen på Åland driver en framgångsrik verksamhet enligt det regelverk som har gällt ända sedan dess tillkomst på 60-talet genom sammanslagningar av andra föreningar till en monopolverksamhet. Frågan om användningen av penningautomatmedlen och framförallt vinstmedlen, har varit föremål för många debatter. Jag ska återge de tre senaste, vilka alla har sin grund i budgetförslag där man kan skönja en förskjutning i synen på användningen av överskottsmedlen av spelverksamheten.

Jag börjar med budgetförslaget för 2012 där den dåvarande landskapsregeringen konstaterar ”att eftersom avsikten med lagstiftningen inte är att finansiera sådana uppgifter som är samhällets grundansvar har penningautomatmedlen traditionellt används för att främja föreningsverksamhet och annan motsvarande medborgaraktivitet, samt för investeringar som används i sådan verksamhet”. Sedan redogörs för hur man 2012, för den dåvarande landskapsregeringens sida, avsåg att använda de medel som var tillgängliga beräknades då till 20 miljoner euro genom att konstatera följande, ”eftersom beloppet är förhållandevis högt anser landskapsregeringen det motiverat att en del av avkastningen även kan användas för investeringar i verksamheter som till sin karaktär påminner om den traditionella användningen av medlen och som är till stor nytta för den åländska befolkningen. Landskapsregeringen föreslår sålunda att den planerade geriatriska kliniken vid ÅHS ska finansieras med penningautomatmedel”.

2013 kan vi skönja en förskjutning, där den dåvarande landskapsregeringen som ändrat sammansättning, konstaterar att ”landskapsregeringens bedömning är att området för det som långsiktigt finansieras med penningautomatmedel kan utökas. Landskapsregeringen föreslår redan i föreliggande budgetförslag en viss utökning av ändamålen så att t.ex. landskapets finansiering av det fria bildningsarbetet sker med penningautomatmedel. Avsikten är att fortsätta det förnyande av fördelningen som inleds under 2012 med bl.a. fastställande av principer för verksamhets- och projektbidrag samt lån ur penningautomatmedel med fortsatta överväganden om hur penningautomatmedlen på bästa sätt kan användas. I sammanhanget överväger landskapsregeringen även hur penningautomatmedlen kan fonderas. Som grund för det arbetet lägger landskapsregeringen att syftet med den lotterilagstiftning som ligger till grund för den reglerade spelverksamheten är att förhindra osund och kriminell verksamhet och inte att finansiera sådan verksamhet som är samhällets grundansvar. Landskapsregeringen kommer därför att lägga tonvikten vid att med penningautomatmedel utveckla civilsamhället och uppmuntra visionära och innovativa projekt”.

Det tredje ställningstagande kommer följaktligen i årets budgetförslag där man kan skönja en sannolik kursändring, utan att det tidigare redovisas hur det har materialiserats. Där skriver landskapsregeringen på följande sätt, ” landskapsregeringen avser att under 2014 lägga fram ett lagförslag avseende skapandet av ett stabilitetssystem vars syfte är att säkra förutsättningarna för sunda offentliga finanser och budgetdisciplin. Stabilitetsystemet kommer att innehålla en intäktsreserv bl.a. innehållande penningautomatmedel som kan fungera som en utjämnande faktor i de offentliga finanserna. Avsikten är att systemet ska bestå av en förebyggande del och en korrigerande del. Den förebyggande delen är tänkt att bestå av en stabilitetsplan som uppdateras en gång per år och innehåller en plan för hur regeringen möter sina egna ekonomiska utmaningar. Planen skall även innehålla ett medelfristigt mål om över, kontra underskott för de offentliga finanserna som definieras i strukturella termer. Den korrigerande delen ska bestå av ett förfarande vid ett allt för stort underskott”. Detta stycke avslutas med konstaterande ”avsikten är att reglera stabilitetssystemet på lämplig nivå”. Så här om bakgrunden.

Därför, fru talman, anför jag följande motiv för förslaget om att inrätta en tillväxt- och hållbarhetsfond med lagstadgad grund, lagstadgat ändamål att stå utanför landskapsbudgeten. Det är syftet med fonder i vår offentliga hushållning. Jag anför följande skäl. Vi har länge talat om utjämningsfond i landskapsförvaltningen. Det tog lång tid att övertyga även lagtinget om att utjämningsfonden inte var en fond och inte kan vara en fond, möjligen post i ett bokslut. Fonden är tom och jag konstaterar att om utjämningsfonden hade varit en fond skulle den inte kunna vara tom. Jag hoppas att det här är bevis nog för att utjämningsfonden aldrig var en fond, det glädjer mig att man slutat använda den termen. Utjämningsfonden var en post i bokslutet.

Mitt andra motiv är att under resans gång har vi fått ett modernt uppdaterat regelverk för den här delen av finansförvaltningen och den offentliga hushållningen genom föreskrifter i lagtingsordningen om vad en fond är, hur den tillkommer och hur vi den ska skötas och även ändras. Jag konstaterar i det sammanhanget att den generella välfärden som vi har och ska slå vakt om finansieras solidariskt. Finansieringen sker genom lagar, inkomsterna utgörs av skatter och avgifter. Alla de frågorna måste vara reglerade på lagnivå. Vad gäller spelverksamheten är det tvärtom, lagstiftarna bestämmer om spelverksamhetens villkor men ingalunda om hur mycket människor ska spela, var och hur man ska spela och därmed kan inte lagstiftaren påverka utfallet av spelverksamheten.

Skillnaden mellan en solidarisk finansiering och en baserad på lagstiftning och medborgarnas aktiviteter och en inkomst av en spelverksamhet i ett nationalekonomiskt perspektiv är mycket stor, man bör ta ställning till de olika villkor som gäller för den typen av samhällsinkomster. När lagstiftaren bestämmer om de inkomster som samhället har av skatter och avgifter är det marknaden som bestämmer nivån på inkomsterna från spelverksamheten, det kan vara klokt att ha i minnet.

Vi motionärer anser att, enligt beprövad nordiskt modell, ska samhällsverksamheten vara samhällsfinansierad, det som en grundläggande utgångspunkt. Där följer vi resonemanget i de budgetförslag som jag citerade. Därför utgår vi från att penningautomatföreningens överskott fördelas som det var tänkt när föreningen tillkom. De som stiftade föreningen hade en åsikt och den kom till uttryck i lagstiftningen och den lagstiftningen gäller fortfarande.

Därför föreslår vi att betydande delar av det övriga överskottet, som inte är föremål för fördelning, ska fonderas på det sätt vi anger. Fondlagstiftning har vi erfarenhet av och den ska naturligtvis ha sin utgångspunkt i lagtingsordningen och finansförvaltningslagsstiftningen. Vi motionärer anser att vi får ordning och reda i rollfördelningen mellan de olika aktörerna i landskapets finansförvaltning, landskapets finansiella system och att Penningautomatföreningen kom fortsätta med sin framgångsrika verksamhet under de förhållanden som lagstiftningen anger, både vad gäller den fördelningsbara delen och användningen av överskottet.

Som jag sa inledningsvis, en sådan fond ska enligt lagtingsordningen stå utanför budgeten och betyder därmed att den inte kan tömmas, som man gjorde med den tidigare s.k. utjämningsfonden, genom ett enkelt budgetbeslut. Där är den grundläggande skillnaden och jag hoppas att utskottet vill ta dessa tankar till sig och följa upp de idéer som har förekommit i olika utformning under årens gång i budgeterna och med välvilja behandla denna budgetmotion. Tack fru talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Motionen är revolutionerande för den pekar på att man skulle börja använda PAF-pengar på ett helt nytt sätt, som klart står i strid med gällande lagstiftning och det grundläggande syftet varför PAF har möjlighet att bedriva penning- och lotterispel, nämligen pengarna ska gå till allmännyttan. Nu pekar motionen på, om den skulle verkställas som den föreslås här, att det ska bli näringsstöd. Jag ber utskottet och lagtinget att noga tänka igenom, är detta en bra utveckling och kan vi i längden överhuvudtaget försvara PAF:s verksamhet om vi går in och börja arbeta efter dessa premisser. Jag är mycket tveksamma oroad över detta och framförallt förvånande med tanke på den kritik som liberalerna levererade och det lilla utvidgade användningssätt som den här regeringen föreslog.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Avsikten med budgetmotionen kan ju inte vara att skapa oro, inga motioner kan enligt min mening ha det syftet. Det är en uppföljning av de ställningstaganden som har förekommit under tidigare budgetförhandlingar och som t.ex. i samband med antagande av den nya lagtingsordningen var föremål för diskussion, vad är en fond, en utjämningsfond, en stabiliseringsfond. Jag förde även ett resonemang, som delvis tog avstamp i det som landskapsregeringen skriver i årets budget, om ett stabiliserande system. Fonder i allmänhet är stabiliserande.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Den delen med fond finner jag märkligt, det bli ett omyndigförklarande av Ålands lagting genom att flytta ut pengarna från den budget som lagtinget varje år godkänner, till en fond som står helt utanför de folkvaldas påverkans möjligheter, det är ett främmande tillvägagångssätt. I längden kan det vara skadligt både för den åländska samhällsekonomin och trovärdigheten för hela PAF:s verksamhet. Det är klokast att följa den linjen vi skissade upp vid 2014 års budgetförslag med stabilitetssystemet. Där används PAF-medel enligt de riktlinjer som vi har anslagit och att det även finns med när det gäller att hjälpa upp landskapets likviditet, där har det en väldigt viktig funktion att fylla just nu, inte i någon fond som står helt utanför landskapets påverkan och som i förlängningen skulle tvinga oss att gå till banken och låna pengar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Vi ser väldigt olika på frågan. Den lagstiftning som styr en fond utanför landskapsbudgeten tillkommer med beslut i Ålands lagting. Där finns alla de demokratiska möjligheter som behövs för att reglera en verksamhet på det sätt som lagtinget önskar. Dessutom ska en fond övervakas och avkastning av dess verksamhet styras. Jag kan tänka mig att man i en sådan lagstiftning vid behov skriva in regler för att förhindra farhågor som vicelantrådet pekar på. Jag ser att lagstiftningen ger möjligheter i stället för utgör hinder.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Vi ha tagit del av vad Penningautomatföreningen betalar ut för stöd till olika ställen och man sysslar främst med kulturella ändamål, utbildning och miljöfrågor. Vore det möjligt att låta PAF-medel även finansiera miljöåtgärder inom lantbruket? I så fall åtgärder som inte gynnar produktionen, utan snarare tar sikte på minskad miljöpåverkan.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! I en fond bestämmer lagstiftaren vad fondens medel används till. Jag talar inte om de medel som är föremål för fördelning enligt lagstiftningen för närvarande och som det var tänkt när Penningautomatföreningen tillkom av de föreningar som bar upp verksamheten och var grund för föreningen, utan den lagstiftning som kommer och som styr fondens verksamhet. Ur penningautomatmedlen, som ni hörde i budgetbeskrivningarna, finansieras många olika löpande verksamheter inom landskapets behörighet. Jag ser inga svårigheter att lagreglera en sådan verksamhet.

Ltl Roger Slotte, replik

Fru talman! Det är bra om man kan vidga användningsområdet för Penningautomatföreningens verksamhet och jag förstår att frågan att finansiera det till lantbrukssektorn för minskad miljöpåverkan kan vara kontroversiell. Regeringen kunde titta närmare på regelverket vad som skulle lämpa sig och i vilken mån.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Talman! Jag finner det angeläget att göra åtskillnad mellan det som är föremål för fördelning av penningautomatmedlen dessa sociala, kulturella etc. föreningars verksamhet som redovisas noggrant årligen och de överskottsmedel som en fond skulle utgöras av och administreras på ett, som man utgår ifrån, vinstbringande sätt. Att fonden i sig skulle förkovra sitt eget kapital. Det framgår i motionen hur vi tänker oss det hela, det skulle huvudsakligen vara en verksamhet som siktar in sig på att förkovra det privata näringslivets verksamhetsförutsättningar. Pengar från fonden skulle naturligtvis inte gå till att upprätthålla offentlig verksamhet, utan uttryckligen vara en stimulans i tillväxt- och hållbarhetsverksamhet i samhället, baserad på privaträttslig aktivitet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Liberalerna har under mandatperioden kritiserat regeringen för att ha utvidgat användningsändamålet för PAF-medel, men det här slår alla rekord. Att vi skulle ha PAF-medel i en fond ligga utanför den parlamentariska kontrollen, den skulle i första hand användas för att stimulera det privata näringslivet. Man undrar hur den ska kontrolleras. Ltl Gunnar Jansson han tycker att inte det är ett problem, bara ett lagstiftningsproblem. Om fonden ska driva en näringspolitik, vem ska ansvara för den? Är det fondens styrelse, hur ska den se ut, ska det vara politiker, tjänstemän? Att driva näringspolitik är inte att dutta ut pengar som vi fick höra här senast, man måste ändå följa lagstiftning och vilken i så fall?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är väsentliga frågor som kollegan Barbro Sundback kommer men det är alldeles riktigt, så här ska man resonera. Jag tror inte att jag går alltför långt, även om det kan i repliken uppfattas som att det skulle slå alla rekord, var befinner sig då regeringen Gunell som i budgetförslaget för 2013 skriver det som jag redan läste jag citerar på sidan 32, ” i det sammanhanget överväger man även hur penningautomatmedlen kan fonderas” inte är det svårare än så.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nu gäller det den här motionen och den här fonden som ska bedrivas för att stödja det privata näringslivet. Vi vill höra mer om och hur det ska fungera i praktiken, vem ska ansvara för medlen? Hur ska förvaltningen se ut, antagligen måste man anställa tjänstemän för fonden, eller ska styrelsen sitta och läsa ansökningar och dutta ute lite hit och dit, som vi har fått höra att det annars går till. Jag ser inte någon mera stringent förvaltning i det här systemet, tvärtom jag tycker det är skandalöst att överhuvudtaget föreslår något sådant. Utanför parlamentarisk kontroll, var är the rule of law i det här systemet?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack för frågan, det sista var bäst. Idén med fonder utanför statsbudgeten, i det här fallet landskapsbudgeten, är att det nästan alltid omfattar så stora åtaganden att en årsbudget inte klarar av det, åtminstone inte på längre sikt. Landskapets egen pensionsfond är ett mycket bra exempel. Kostnaderna rör sig på en sådan nivå att det är lika bra att den delen av hanteringen är utanför landskapsbudgeten. Går vi utanför vårt landskap och ser på hur en atomskyddsfond, oljeskyddsfond, brandskyddsfond etc. hanteras finns det en uppsjö av förebilder hur man löser sådana frågor. Jag ser inga svårigheter i att både trygga de demokratiska inslaget i hanteringen och hålla kostnaderna på en rimlig nivå. Idén är att pengarna skulle jobba i samhället inte i den egna förvaltningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! Det känns som en favorit i repris från den liberala gruppen, vi har diskuterat det här förut i salen. Jag är fortfarande tveksam till att vi skulle låsa fast anslaget utanför lagtingets direkta kontroll, styrningsfrågan är intressant som ltl Sundback lyfte. Hittills i replikskiftena har det visat att kollegan Jansson är ute efter en fond som också ska ge avkastning när pensionsfonden tas som exempel. Pensionsfonden kan vi tala om en bestående uppgift som på lagtingsordning talar om, fond för bestående uppgift. Här handlar det mer om tillväxtstrategi, är det inte bättre att landskapsregeringen och lagtinget varje år tar ställning utgående från de anslag och pengar vi har.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Som sagt, förebilder för fondhantering finns det mer än väl av när det gäller offentlig hantering sådana som står utanför statlig eller landskaplig budget, för att ge den frihet och snabbhet som man vill åstadkomma med fonden. Svar på alla de tekniska frågorna som nu reses kan jag inte leverera i en replik. Det brukar inte heller vara meningen med motioner och ett uppdrag till ett utskott att man på förhand ska säga vad utskottet i sin egen vishet kommer till. Det här är en framställan, en begäran i en remissdebatt att när finans- och näringsutskottet tar sig an tilläggsbudgeten också hanterar de motioner som ansluter sig till den och säger sin åsikt, även under höranden har medlemmarna möjlighet att utveckla processen och besvara den här typen av frågor.

Ltl Harry Jansson, replik

Mitt förra inlägg ska inte tolkas som att jag negativ till den liberala gruppens kreativitet, tvärtom. Det är bra att vi kan diskutera den här typen av frågeställningar. I ljuset av en budgetsituation där vi dragits länge med strukturellt underskott hade det varit bra att haft en smidig fondering, om uttrycket tillåts, via den s.k. utjämningsfonden. I vår kommande, fortlöpande budgetsituation ser vi gärna att vi kan ha samma flexibilitet så att vicelantrådet slipper gå till banken i onödan om vi ändå har pengar i vårt finansiella system.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Utmärkt, det är viktigt att diskussionen inom den här sektorn, finansiella ramen kan fortsätta. Det är bra att göra det i en annan miljö, där många av oss som diskuterar en utvecklad ekonomisk självstyrelse överhuvudtaget som sådan för landskapet Åland, det är väl att vi kan diskutera i fördomsfria former. Kollegan Harry Jansson hänvisar till vicelantrådet och det skulle vara väl om vicelantrådet kunde upplysa lagtinget om hur långt processen som lovas i budgeten för 2014 har kommit?  När kan man vänta lagstiftning om stabilitetssystem för landskapet Åland? och framförallt vad som avses med lämplig nivå? Det borde man veta, vi har lagar på en nivå och jag hoppas det är lagar vi talar om annars är vi på sju famnars vatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är en intressant diskussion kring budgetmotionen och aktuellt i och med svenska valet, vad ska vi göra med överskotten? Vi har samma tanke vad vi ska göra med det stora överskott som PAF har vilket är positivt, hur mycket ska man ta in osv. Jag har två frågor det ena är skrivelsen, ”landskapsregeringen kan kontrollera denna kassa”. Jag undrar hur liberalerna har tänkt kontrollera denna kassa?  Ni skriver även ”att målet är att skapa arbetsplatser utanför den offentliga sektorn” jag undrar hur man tänker reda upp det indirekta stödet till näringslivet, att det inte bli ett statsstöd?

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag hade inte tänkt hänvisa till Norge men kollegan Sara Kemetters replik inbjuder till det i all välmening. Man brukar säga att i Norge har man två problem, man har för mycket pengar och för lite idéer. Inget ont sagt om våra vänner i Norge men det är något de själva brukar uttala. Att ha mycket pengar är ett behagligt problem, men det kräver nytänkande och idéer i vilket tänkandet självfallet måste ingå de frågor kollegan reste, kontroll och fördelning av det hela. När vi hade det som kallades utjämningsfond var den utanför varje kontroll, ingen visste vad det var och man hanterade pengar hur som helst. Nu är den tom, det skulle inte ske med en lagstadgad fond.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack talman! Jag tycker inte att ledamoten gav svar på mina frågor och Norge hör inte till EU och då gäller inte EU:s regler kring statsstöd. Har man tänkt sig att bevilja bidraget enligt minimistöd eller hur är det tänkt? Hur ska man få transparens, det brukar liberalerna ofta prata om?

Ltl Gunnar Jansson, replik

I ett annat sammanhang har vi ingående behandlat innebörden i artikel 107, § 1 i fördraget om EU:s funktionssätt. Det finns regler för hur det ska hanteras, vad som är tillåtna och vad som framför allt är förbjudna statsstöd på landskaplig, statlig och kommunal nivå, reglerna måste naturligtvis följas. Kontrollmekanismerna finns där, bästa sättet att kontrollera att inga överträdelser sker är att förhindra det med preventiva medel, dvs. ett regelverk som fyller måttet och som svarar mot fondens ändamål och innehåller det som efterlystes transparens, folkstyre, inflytande etc. Jag är inte rädd för fonder jag är en anhängare av dem.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Det var en intressant motion som jag hade svårt att greppa. En fond borde generera avkastning, placera i olika bolag. I motionen står det att det i lag ska regleras att den ska generera arbetsplatser och tillväxt i det åländska samhället. Då förmodar jag att man ska investera i olika åländska bolag och ev. placeringar i det åländska samhället. Egentligen är det de jag har argumenterat för under många år med riskkapital i Ålands utvecklings Ab, som ska skötas enligt de strukturer och de riktlinjer och den lagstiftning som behövs för att fylla alla EU:s statsstödsregler. Jag har svårt att se tanken hela vägen ut om det även handlar om att ge minimistöd, som jag förstod i förra replikskiftet att man tänkte att fonden skulle göra, eller är fonden en ren avkastningsfond?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Igen blir detaljerna aktuella när vi kommer till lagstiftningsskedet ifall denna motion finner nåd i finans- och näringsutskottet, vilket motionärerna hoppas. Den här typen av frågor är väsentliga och ska självfallet regleras i den lagstiftning som ska styra fondens verksamhet, avkastningen av den, föremål för placeringar etc. Inte behöver man gå så mycket längre än till pensionsfonden och dess engagemang i Ålands industrihus Ab.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Pensionsfonden har ingenting med Ålands industrihus att göra, däremot köpte de en fastighet som de placerade i och får ett visst avkastningskrav. Det jag undrar över i motionen är att man inte har förtroende för att pensionsfondens personal, personal inom förvaltningen har kompetens att hantera frågorna. Man ger underkänt för näringsavdelningen exempelvis, där man säger att det är utomstående organisationer och expertorgan som ska hantera tillväxtfonden som ska lagstifta fram arbetsplatser och tillväxt i det åländska samhället. Företagande handlar om risker, därför är riskkapitalet ett väldigt bra instrument att använda, då har vi redan en sådan funktion i Ålands utvecklings Ab. Vill man tillföra mer pengar än de förslagsvis 3 miljoner, som kommer i debatten nästa vecka, är jag väldigt tacksam. Men att starta en ny fond enligt de här har jag svårt att se.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det är väsentliga frågeställningar ministern kommer med och jag hoppas det blir föremål för genomlysning och granskning när vi kommer till lagstiftningsskedet. Motionen initierar den utredning som varit föremål för frågorna. I grunden handlar det om det behagliga förhållande att Ålands Penningautomatförening bedriver en framgångsrik verksamhet som genererar en avkastning som vida överstiger det som lagstiftningen säger ska delas ut till de mottagare som finns. När så här mycket pengar finns i det offentliga systemet, är det rimligt att hanteringen av dem underlyder ungefär samma regler som annan offentlig verksamhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har inte alla aspekter klarlagda för mig gällande förslaget, med tycker det är sympatiskt och på första raden står det att det finns ett stort behov av en starkare tillväxt i det åländska samhället. Det har vi från Ålands Framtid länge framfört, jag glad att liberalerna har samma uppfattning, att det är enormt viktigt. I klämmen skulle fonden regleras i lag med målet att generera tillväxt, arbetsplatser och hållbarhet i det åländska samhället. Jag kan inte förstå vad som skulle vara skadligt för samhällsekonomin och att det rent av är skandalöst, det är väl på det sätt förslag bemöts i parlamentet. Ltl Jansson nämnde att det skulle vara som ursprunget var för Ålands Penningautomatföreningen, d.v.s. att medel skulle gå till den tredje sektorn att man skulle stöda föreningar och organisationer.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Mitt sätt att tänka och motionärerna delar den synen, jag vill klargöra för den sista distinktionen, att det är mottagare av PAF-medel som från allra första början har varit mottagare och är mottagare som utgör tredje sektor, för dem sker tilldelning som nuvarande regelverk säger. Motionen syftar till de överskottsmedel, utöver de fördelade, som skulle utgöra medel för fonden. Kanske inte i dess helhet heller, utan som det sägs här förslagsvis, den och i den summan. Mottagande föreningar skulle överhuvudtaget inte beröras av det som föreslås i motionen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Då förstår jag, det var ett bra klarläggande. Orsaken till att jag ställde frågan är att Penningautomatföreningen hade sista året 108 miljoner i omsättning. Det är tio procent av hela Ålands BMP, man hade 31 miljoner i nettoresultat, det är oerhörda pengar. Därför känner jag stor sympati att man skulle placera en del av medlen i en fond med ett uttryckligt syftemål att generera arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet. I stället för som nu att man lappar och lagar i stort sett allt inom offentlig sektor för att hålla den rullande. Jag hoppas att man med lite mer öppna ögon, än vad regeringspartierna har visat hittills, kan ta sig an motionen för den är viktig.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Det glädjer mig att en före detta näringsminister uttalar sig så positivt, vi tänker på samma sätt det är alldeles uppenbart. Motionärerna kan inte uppfatta det som klandervärt att vilja verka för att det genereras arbetsplatser, tillväxt och hållbarhet i det åländska samhället. I motionen definierar vi vad som avses med hållbarhet inom ekonomisk-, social- och miljömässigt hållbarhetstänkande. Avslutningsvis, fru talman, får jag i min andra replik citera mig själv, ”det goda med den sådan fond skulle vara att den inte kan tömmas”.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Vad är det som lyfter ett samhälle ur en kris? Vad är det ett som får ett folk att gå tillsammans och kavla upp ärmarna och tackla avgörande utmaningar? Det är en intressant och relevant fråga. Det mest utmanande som finns för utvecklingen av samhället är förmodligen goda ekonomiska tider. När intäkterna rullar in och växer exponentiellt, år efter år får politiker resurser att infria sina vallöften om välfärdsreformer, infrastruktursatsningar och konserthus. Precis i det ögonblicket är de allra lättast att fastna i gamla mönster.

Åland är på många sätt en framgångssaga. Vi har ett näringsliv som har genererat och genererar en BNP per capita som ligger i absoluta världstoppen. Vi har en fantastisk natur som ger oss andrum i produktiva värv och genom envisa bönder skänker oss möjlighet att varje morgon kunde öppna kylskåpet och hälla upp ett glas mjölk från granngården, med färskt hemvete och en bit prickig korv från kor som vandrar, inte många mil härifrån. Vi har samtidigt en generös välfärd, en stark solidaritet och en god vilja att ta hand om varandra när det behövs som mest.

Frågan kommer då, är allt som glänser beständigt, tilläggsbudgeten ger faktiskt det skenet. Bilagan till tilläggsbudgeten, ÅSUB:s konjunkturrapport, talar ett helt annat språk fritt från politiska intressen. Rapporten talar verklighetens språk.

Tillväxtmässigt har vi ett förlorat årtionde bakom oss. Flitpengen kommer förmodligen att landa på den lägsta nivån sedan 1993. Flitpengen som kanske är den bästa indikatorn över hur det åländska näringslivet mår i dagsläget. Arbetslösheten har nått 4,1 procent och konstateras att den är i en uppåtstigande trend.

Under fjolåret fick vi en rejält försvagad köpkraft och som förväntas minska ytterligare. Trots stora satsningar de senaste åren inom handeln så sjönk och backade tillväxten med 4,5 procent jämfört med 2012 då handeln växte med 12,8 procent.

Att vi befinner oss i en kris år i dagsläget inte att ifrågasätta. För mig personligen stod det klart redan i höstas då vi diskuterade detta under en partiledardebatt. Jag blev kritiserad för att jag upplevde att Åland befann sig i en kris, det var att måla verkligheten svartare än vad den var. Jag hoppas vi i dagsläget kan enas, med tanke på de siffror som presenteras om den åländska konjunkturen, att vi befinner oss i en kris.

Under partiledardebatten förde jag fram de ekonomiska farorna med klumpsummesystemet. I grund och botten handlar det om likhetstecknet mellan landskapets intäkter och näringslivets välmående, är alldeles för litet med dagens system. Det gör att det inte är motiverat i vår tilläggsbudget, i våra ordinarie budget, att satsa på näringslivet och se till att skatteintäkterna ökar. Det ger inte avslag i på intäktssidan när nästa budget kommer, det är ett systemfel som vi måste åtgärda. Ett systemfel vi inte får låta oss nedslås av i dagsläget när vi ändå lever med detta system, v måste göra det bästa av det.

Det för oss tillbaka till grundfrågan, var får ett folk att gå samman och gemensamt kavla upp ärmarna för att möta de som kanske är vår största utmaning i dagsläget, ett förlorat årtionde av tillväxt.

För det första behövs ett gemensamt utgångsläge bland ålänningarna. Vi behöver krismedvetenhet, om man ska vara strikt. För det andra krävs sparsamhet och för det tredje krävs stimulans. Med krismedvetenhet är jag övertygad om att ålänningarna vet mycket väl vad det innebär när de ekonomiska tiderna blir sämre. Det är bildat folk med förståelse för ekonomiska förändringar som har genomlevt många kriser. Det skapar en acceptans för nödvändiga konsekvenser som en ekonomisk kris medför, en acceptans för sparsamhet. Accepterar att man måste göra en större insats för sin gamla mor och inte lägga över ansvaret, i samma utsträckning som tidigare, på samhället att sköta den biten. Man acceptera att man får vänta ett extra år på den efterlängtade mediskursen, förstår varför skärgårdsfärjan inte alltid kommer i tid och att skärgårdsfärjorna börjar bli gamla.

Krismedvetenheten är viktig för att vi i salen ska kunna motivera de sparbeslut vi fattar, visar att vi faktiskt är beredda att hantera den ekonomiska situationen såsom verkligheten faktiskt ser ut. Det är a och o för att lyckas ta oss ur krisen, att vi faktiskt är öppna och ärliga och visar hur verkligheten ser ut.

Varför behöver vi sparsamheten? Ja, för att möjliggöra en ökad stimulans, som är grunden i vår välfärd i vårt näringsliv. Ska vi fortfarande ligga i världstoppen i BNP-siffrorna krävs det att vi satsar och ser bortom dagens klumpsummesystem. Att vi vågar ta ansvar för vårt näringsliv utan att de direkt ger stora effekter på intäktssidan i vår egen budget, men ger stora effekter för det åländska samhället, för ålänningarnas arbetsplatser och för deras välfärd.

Fru talman, landskapsregeringens vision att skapa framtidstro är på alla sätt lovvärd. Man måste ställa sig frågan, skapar det verkligen framtidstro att blunda för den verklighet vi befinner oss i idag? Jag vågar påstå att grunden för verklig framtidstro läggs när folk går samman, biter ihop och accepterar att man har misslyckats ekonomiskt. Att man därför gör vad som krävs åt saken. Vi måste öppna ögonen och våga prioritera satsningar på vårt näringsliv och även vara beredda att bita ihop.

Förslagen till prioriteringar från Ålands Framtid handlade just om detta. Utgångspunkten i vår ekonomiska politik är att vi måste sänka konsumtionsutgifterna med fem procent. De flesta har förmodligen hört det förut men vi har en linje vi står fast vid, som vi tror och är säkra på att landskapsregeringen måste ta som ambition för att få fart på vårt åländska näringsliv och samhället i stort.

Vi kräver att man tar till sig det som framgår i ÅSUB:s rapport, vad gäller köpkraften och hur handeln i dagsläget mår. Handeln som är viktig för ålandsbilden som helhet, för turismen och många arbetsplatser i det åländska samhället. Vi kräver därför förstärkningar av den åländska köpkraften. Att man reparera de misstag man har gjort under tidigare år, bl.a. genom att minska överföringar till kommunerna vilket har lett till ett högre skattetryck, som direkt får konsekvenser på köpkraften och indirekt svart på vitt på den åländska handeln.

Vi kräver att trots successivt ökade omkostnader för livsmedelsproducenterna, under det senaste decenniet, bibehålls de samlade stödnivåerna för landsbygdsutvecklingsprogrammet på den tidigare programperiodens nivå. För att långsiktigt stärka livskraften och byta uppgivenhet och framtidstro inom den åländska livsmedelsproduktionen.

Även om vi lägger nivån på tidigare programperiodsnivå så måste bönderna bita ihop. Omkostnaderna har ökat och det är något som landskapsregeringen vägrar att ta till sig även om man gör konsekvensanalyser över näringen, måste man förstå att det är en helhet som hänger ihop, även om kostnaderna inom livsmedelssektorn är centrala för lönsamheten i sammanhanget.

Vi kräver att man i nära samarbete med näringen utarbetar en strategi, sjöfartsstrategi för att möta de stora stundande utmaningarna. Tyvärr har vi inte alla möjligheter i dagsläget att påverka sjöfartsnäringens förutsättningar men vi har hamnar som kan vara viktiga att anpassa när kommande direktiv osv. diskuteras. Det finns mycket frågor som är viktiga, och en viktig roll gentemot Helsingfors för att driva på och se till att sjöfartspolitiken utvecklas. Sjöfarten är fortsättningsvis en viktig näring för Åland, det kan vi alla vara överens om.

Vi kräver att man satsar på småföretagandet och småföretagarna och tar till sig den kritik som har kommit mot ÅMHM:s avgiftshöjningar de senaste åren. Avgifterna har höjts mellan 50 till 300 procent, det är oerhört bekymrande och är inte ett steg i rätt riktning för att få fart på företagandet och näringslivet, det inser vi alla.

Vi kräver en allmän sänkning av avgifterna, det ska göras genom att man anpassar organisationen. Vilken nivå avgifterna ska sänkas till den bedömningen överlåter vi till landskapsregeringen, för vi inser att det är en komplex fråga. Vi vill åtminstone att lagtinget ger den tydliga signalen att det är något som landskapsregeringen ska prioritera, att få ner avgifterna. Vi måste även här reparera de misstag vi har gjort under tidigare år.

Sammanfattningsvis, fru talman, krävs det enligt Ålands Framtids uppfattning att vi lyfter verkligheten på bordet, som den beskrivas i siffror och statistik. Att vi lämnar bort de politiska färgerna från beskrivningen och inser att om vi ska få fart på det åländska näringslivet krävs det en helt annan prioritering i den ekonomiska politiken. Jag hoppas att mitt anförande har varit tänkvärt fru talman, jag väljer att avrunda med de orden.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Tidigare i debatten trodde man att det skulle komma något positivt när Ålands Framtids partiledare tog till orda. Om beställningen är att vi ska gå tillsammans och acceptera att vi har misslyckats på Åland då är det en väg som jag inte tänker komma med och hålla handen. Att Åland är i en ekonomisk kris, har ett strukturellt underskott, att näringslivet har det tufft, visst är det sant men att vi skulle ha misslyckats jämfört med andra regioner. Det finns många nyckeltal, faktorer som berättar det motsatta. Åland är bland de få regioner som har lyckats ta sig igenom krisen och leva i den fortsättningsvis, utan några samhällsekonomiska konsekvenser de facto för den vanliga ålänningen. Visst måste förväntningarna skruvas ner och BNP kommer att minska men det kommer fortsättningsvis att vara väldigt högt per capita, plus många andra faktorer.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om det inte är ett misslyckande att vi har ett förlorat årtionde tillväxtmässigt bakom oss, då vet inte jag vilken verklighet ltl Sundman lever i. Jag menar inte att vi ska vara pessimister i den här salen, men vi måste vara ärliga och säga att vi har misslyckats med den ekonomiska politiken. Inte ens Island eller Grekland har ett förlorat årtionde av tillväxt bakom sig, för att ge perspektiv på tillvaron. Det är klart att det är ett misslyckande, vi måste göra något åt saken delar inte ltl Sundman den uppfattningen?

Ltl Danne Sundman, replik

Man kan inte klandra Åland, inte heller ålänningar eller åländska företag för den recession som har kommit utifrån. Man har inte säga att det är vi som har misslyckats och måla upp en sådan verklighet. Hade man fört en annan politik från lagtingets, landskapets sida skulle det inte ha blivit tio år av nedgång. Så kan man inte göra om man är realistisk, jag förstår att ltl Axel Jonsson är smartare än så, det här är oppositionsretorik. Att försöka få det till att vi ålänningar själva skulle kunna klara oss ur krisen obemärkt, tvärtom vill Ålands Framtid spä på krisen vilket är intressant.

Ltl Axel Jonsson, replik

Menar ltl Sundman att ålänningarna och vi tillsammans inte skulle kunna gjort det bättre? Självklart är vi en del av en global ekonomi, jag förstår inte syftet bakom den aspekten, det är klart att den globala ekonomin påverkar men i lika stor utsträckning påverkar det beslut som vi fattar här. Därför måste vi lägga verkligheten på bordet och inse att i vissa delar har vi misslyckats. Det åländska samhället är fantastisk på många sätt, det är inte ett misslyckat samhälle men i den ekonomiska politiken har vi misslyckats. Det är inte bara ltl Sundman eller mitt fel, utan allas vårt gemensamma fel vi har alla en del i det. Vi vinner ingenting på att blunda för den verkligheten utan se den för vad det är och vara beredda att kavla upp ärmarna och göra något åt det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack talman! I går korades i Sverige årets ekonomiska floskel och den lyder, ”nu ska vi både gasa och bromsa”. Här har vi allt i ett nötskal i ltl Axel Jonsson diskussion. Hur ska vi ha det? Alla i den här salen har ett ansvar för att inte hela det åländska samhället stannar upp. Samtidigt har landskapsregeringen tagit vissa krafttag för att dämpa kostnadsökningarna. Vi kan inte skicka ut folk i arbetslöshet och dra på oss mera indirekta kostnader, bara för att vi tycker att det är bra och för att ltl Jonssons politik ska uppfyllas. Vi har ett helhetsansvar, därför borde ledamoten glädja sig åt budgeten för den innehåller stimulans, positiva nyheter inom det åländska näringslivet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är väldigt positivt att den gör det, äntligen. Vi föreslog det i samband med ordinarie budget, det är bra att man kommer med det nu. Två av tre arbetsplatser i det åländska samhället finns i det privata näringslivet. Det vi gör, om vi inte satsar på näringslivet, då skickar vi folk i arbetslöshet om vi inte får en vändning i näringslivet, det är där arbetsplatserna ska skapas och det skiljer landskapsregeringens ekonomiska politik mot Ålands Framtids.

Ltl Harry Jansson, replik

Ledamoten är ytterst medveten om att vi saknar en del centrala instrument för att bedriva en fullödig näringspolitik. Vi är handikappade, rått uttryckt, när det gäller näringspolitiska instrument. Därmed blir det en svår balansgång mellan offentliga satsningar, offentlig driven ekonomi och det privata. När Ålands Framtid åter säger, ”bort med fem procent av konsumtionsutgifterna”. Snälla var ska det tas, var vill man börja? Ge vägledning för oss som vill satsa ett antal miljoner både för ett bra EU-program och för vindkraften.

Ltl Axel Jonsson, replik

Grunden i Ålands Framtids politik är att vi vill spara fem procent på de allmänna konsumtionsutgifterna. Vi har fört fram många olika förslag till prioriteringar. Bl.a. förslag som kritiserades som omöjliga att genomföra, inbesparingar vid ÅHS. Som senare har visat sig att de hade genomförts av landskapsregeringen trots att det var omöjligt att göra den typen av inbesparingar. Det visar att finns viljan kan man, där måste man ge beröm åt landskapsregeringen. I Ålands Framtid prioriterar vi inbesparingar i konsumtionsutgifterna för att t.ex. kunna satsa på vårt lantbruk. Varför inser inte centern det här och är beredd att med den lilla näringspolitik vi har, satsa på en näring som har växt de senaste åren. Varför går inte centern in och inser verkligheten att trots att omkostnaderna har ökat, inom livsmedelsproduktionen ska man dra ner på stödnivåerna. Varför gör man det från centerns sida?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Jag trodde jag skulle få lite mera positiva signaler än ltl Eriksson och Eklund höll i förrgår. Acceptera att vi misslyckats ekonomiskt när vi har den lägsta arbetslösheten i stort sett i världen. Vi är på plats fem i BNP per capita, vi har haft kontinuerlig inflyttning i 40 år, vi har det minsta skolklasserna jag känner till någonstans, vi har inga vårdköer. Jämföra oss med Grekland och Island som är fullständigt överbelånade och måste ha hjälp av IMF, av storbankerna runt om i Europa. Vi är skuldfria, hur resonerar ordförande Axel Jonsson när han säger att vi ska acceptera att vi har misslyckats ekonomiskt? Prata om att man målar med mörka färger.

Ltl Axel Jonsson, replik

Uppenbarligen har näringsministern en lägre ambitionsnivå än vad vi har i Ålands Framtid gällande den åländska ekonomin. Tillväxtmässigt ett förlorat årtionde bakom oss, hur kan en näringsminister vara nöjd med en sådan verklighetsbeskrivning och påstå att det inte är ett misslyckande. Jag säger inte att det åländska samhället är ett misslyckande, men i ekonomiska termer har vi på många plan misslyckats. Det åländska näringslivet växer inte, näringsminister Karlström gör något åt det.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! För det första så är det inte näringsminister Karlström som ska se till att det åländska näringslivet växer, det gör det åländska näringslivet själv. Vi kan ge grundförutsättningar som vi t.ex. gör i tilläggsbudgeten. 3,7 miljoner totalt det här året sätter vi i investeringsstöd som kommer att accelerera upp till 30, 40 miljoner i investeringar. Vi hjälper näringslivet att växa för framtiden. Det blir ett hån till det åländska näringslivet när vi de facto vet att vi är på femte plats i välståndsligan i världen. Det finns bara fyra länder som har mer och högre BNP per capita än Åland. Visst, vi är på en oerhört hög nivå och jag håller med om att det har blivit lite sämre de senaste åren. Världsekonomin ser ut så, det är tuffa tider där ute och det är nu det gäller att man kavlar upp ärmarna och börja jobba hårdare, smartare och produktivare. Det gör den här budgeten och den kommer att hjälpa till att näringslivet kan växa. Vi kommer inte att kunna lagstifta fram tillväxt och arbetsplatser, det kan bara näringslivet göra.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det är självklart en förenklad bild. Det är felaktigt att säga att världsekonomin går bakåt. Ser vi på USA, Sverige har det växt de senaste åren, man har det åländska samhället gjort det? Man befinner sig i en nedåtgående trend. Tillväxtsiffrorna som presenteras från ÅSUB ser sämre ut framöver. Hur ska vi tackla det? Menar näringsminister Karlström att vi ska vara nöjda med det, jag tror inte det. Det krävs satsningar och det är oroväckande att inte näringsminister Karlström delar den uppfattningen. I stället väljer man med den lilla näringspolitik man kan bedriva att slå ner på det åländska lantbruket och den sektor som faktiskt är den enda som har vuxit ordentligt de senaste åren.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Hade tänkt hoppa över min replik för jag tyckte att ministern före mig sa det så bra. Jag förstår fortfarande inte vad Ålands Framtid vill, vad är det som är er politik? Ni säger årtionden av förlorad tillväxt, ni säger att vi har misslyckats. Jag ser inte det som du säger. Jag anser att vi har klarat det ganska bra. Vi har inte behövt ta lån, vi har sänkt våra kostnader. Vi har minsann bitit ihop och kämpat tillsammans, vi är på väg uppåt. Framförallt från den här salen måste vi blicka utåt och ge hopp åt näringslivet, och det är det som budgeten ger. Information kring sjöfarten så har vi faktiskt, om inte Ålands Framtid visste det, en sjöfartsminister och en sjöfartspolitisk kommitté i Mariehamn som arbetar politiskt med frågor kring sjöfarten.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det uppskattas. Det som vi lyfte fram i vårt anförande om ett förlorat årtionde och tillväxt, är inte något vi hittat på själva. Läs bilagan till tilläggsbudgeten, där framgår det tydligt allt det som jag förde fram i mitt anförande. Tillväxtmässigt har vi ett förlorat årtionde bakom oss. Flitpengen kommer att hamna på den lägsta nivån 20 år, vi har en arbetslöshet som är i uppåtstigande trend. Vi måste vara bekymrade och se verkligheten som den är. Ska vi sända positiva signaler till det åländska näringslivet handlade det om att vi måste visa från den här salen, att vi förstår verkligheten och måste göra något åt den.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är tråkigt att ordförande för Ålands Framtid ser så mörkt på det som vi har skapats. Ser man på Finland, Sverige och Europa under den tuffa finanskris som har varit, har vi klarat oss exceptionellt bra. Det är klart att tillväxten sjunker under en finanskris, men tänk hur mycket det har sjunkit i de andra länderna. Vi har på Åland sett att man med enade krafter kan klara sig och bita ihop, precis som du har beskrivet, det är det vi vill tillsammans. Jag tycker vi ska sluta måla mörkt och diskutera framåt och positivt för näringslivets del, men även för den enskilda individen som ska bo, flytta hit och skapa ett liv här. Den beskrivningen ni hade i början av ert anförande var verkligen den beskrivning jag ville att man fortsätter med.

Ltl Axel Jonsson, replik

Problemet i grund och botten är att världen runt omkring oss börja återhämta sig efter krisen, medan den åländska ekonomin snarare ser ut att ligga kvar och befinner sig fortfarande i en nedåtstigande trend. Det är oroväckande på många sätt. Jag uppmanar ltl Kemetter att fördjupa sig i ÅSUB:s konjunkturrapport och få en bild av verkligheten. Det är framtiden som är den stora utmaningen och de signaler vi sänder inför framtiden, vad är vi beredda att satsa på från den här salen som är det avgörande. Hur vi beskriver historien det kan vi strida om länge. Hur vi prioriterar våra slantar inför framtiden, den debatten måste vi vara tydliga med inför näringslivet och mot det som funderar på att flytta hit. Att vi är beredda att satsa på framtida arbetsplatser, att ge en injektion åt näringslivet att Åland kommer ikapp.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! När vi diskuterar olika anslag i tilläggsbudgeten med inriktning på tillväxt är det viktigt att vi fundera på vilka signaler vi skickar ut i samhället. Näringarna behöver långsiktighet, vid handläggande av t.ex. nya ladugårdar planerar man ofta 20 år framåt eller mer. Det är svårt att använda en ladugård till annat än boskapsskötsel, den kan inte flyttas som t.ex. ett fartyg.

I tilläggsbudgeten föreslås ett tillägg på 950 000 för att möta den ökade efterfrågan, gällande nationellt investeringsstöd. Näringslivets investeringsvilja är god och genom att öka anslaget ges en betydande stimulans till den åländska ekonomin. Det här är bra, för att inte säga helt nödvändig utveckling för hela vårt samhälle.

Det föreslås ytterligare ett tillägg om 250 000 euro för att finansiera nationellt investeringsstöd till lantbruket. Ökningarna föranleds av det fortsatt stora intresset för investeringar som ökar företagens konkurrenskraft. Med beaktande av den stora investeringsviljan, som åtminstone tidigare har funnits inom näringen, är det synd att tillägget inte är större. Behovet av ett investeringsstöd och ett LBU-program, som framhåller produktionen precis som andra näringar är nödvändigt.

Fru talman, jag hoppas att det nu kommer in i ett nytt skede där det bli slut på hackandet på stöden till lantbruket i samhällsdebatten. Tonen mot näringen behöver bli en annan. Inte är lantbrukarna några samhällsavlönade miljövårdare vars ekonomi man kan ifrågasätta närhelst det finns politiska poäng att hämta. Det går inte heller att producera livsmedel på Åland med helt andra villkor än våra konkurrenter har. Jag hoppas och utgår ifrån att de synpunkter som inkommer av den remissrunda som LBU-programmet nu genomgår även hinner beaktas innan programmet skickas till EU-kommissionen för godkännande.

Till sist, fru talman, generellt sett när det gäller näringslivets verksamhetsförutsättningar tror jag på en aktiv och faktiskt dialog med dem som berörs. Det har varit ett vinnande koncept för Åland att det är nära mellan beslutsfattare och berörda.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är helt riktigt som ltl Slotte säger, det är långsiktiga satsningar inom lantbruksnäringen. Tittar man på SWOT-analysen som finns i LBU-programmet på sidan 26 räknas det att det är svag lönsamhet inom branschen, småskaligheten och den kortsiktiga politiken. Det är intressant att landskapsregeringen själv konstaterar att sin egen politik är kortsiktig. Ltl Slotte säger att det är synd att investeringsstödet på 250 000 inte var större och han hoppas att remissen gällande LBU-programmet ska beaktas. Ltl Slotte står själv bakom regeringen, det är inte bara att hoppas att det ska bli på ett eller annat sätt. Det är många jordbrukare som har frågat mig var ltl Slotte håller hus i processen som sker. Vad tänker ltl Slotte göra för att få ordning på det här?

Ltl Roger Slotte, replik

LBU-programmet är på remiss och då får man höra vad näringen säger, det är först efter det man kan snickra ihop och se vad det blir av det. Vilka olika förslag som remissutlåtandena kommer med. Det finns en bugg med sjuårsperioder som närmast liknar sovjetiska. Hur ska man kunna satsa på något när man inte vet vad som händer om sju år, man vet sju år framåt men inte längre. Det behövs 20 års framförhållning för att veta något.

Ltl Anders Eriksson, replik

Menar ltl Slotte med den bakgrund han har att han måste invänta remissvaren för att få reda på hur situationen är för det åländska lantbruket? Jag tror inte det är på det sättet, han måste känna till att LBU-programmet och även de 3,5 miljonerna som tillfördes inte räcker till. Det går inte att diskutera i sjuårstermer och EU-program, det som behövs är en väldigt aktiv åländsk jordbrukspolitik, som saknas idag. Där är centern delansvarig, det går inte att tycka att det är synd och hoppas. Man måste från centerns och ltl Slottes sida göra något åt det. Jag upprepar min fråga, tänker ltl Slotte göra något?

Ltl Roger Slotte, replik

Skulle ltl Slotte kunna bestämma själv och har börsen full med pengar kunde man göra något. Vi vet att det finns en krympande ekonomi det är inte 3,5 miljoner till som ltl Eriksson pratar om, det är 500 000 per år i så fall. Redan nu har jag hört att det diskuteras hur man ska finansiera de 3,5 miljoner som har kommit. Det finns olika synpunkter bland jordbrukarna och jag är rädd för att det ska bli jordbrukare mot jordbrukare i det här. Vi ska inte börja konkurrera med varandra den ena tycker si och den andra tycker så, växtodlingsgårdar, EKO-bönder, djurgårdar eller annat. Vi måste hålla ihop för att få något bra av detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har på samma inriktning som ltl Eriksson. Centern har varit med och tagit fram förslaget till tilläggsbudget, godkänt de remissutlåtande som går ut på remiss, förslaget till LBU-program. Man blir förvånad när ltl Slotte samtidigt står och beklagar att det inte kommer tillräckligt med anslag. Jag tycker centern ska bestämma sig var man vill stå i frågan. Nu hänvisar man till att det inte finns tillräckligt med pengar, det här handlar också om prioriteringar. Vill vi ha ett levande jordbruk kvar eller inte? Eller ska vi ha ett jordbruk som går på sparlåga och inte utvecklas? Till slut får man ta en politisk åsikt och inriktning.

Ltl Roger Slotte, replik

Frågan angående investeringsstödet, som jag beklagade att kunde varit mera, eftersom vi vet att det funnits stora investeringsstöd, åtminstone hittills har det varit så om inte programmet minskar på investeringsviljan. Det gäller att investera om man ska mäta sig i konkurrensen. Näringen måste veta bättre än ltl Slotte, därför får man hör det på remissen vad de har för synpunkter och sedan får man ta ställning.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi säger att det kommer in remissvar att man önskar från näringen 3,5 miljoner till, vad tänker ltl Slotte och centern göra då? Är man beredd att ta strid för att få anslagen? Då måste man bestämma sig. Att investera för att möta konkurrenskraften, att investera då måste man ha framtidstro och politikerna bakom sig. I den programperiod som är på förslag drar man ner förutsättningarna för driften, då bli frågeställningen vågar man investera? Vad kommer efter nästa sjuårsperiod, då kanske centern inte är i den position man är nu. Vem bevakar då, när man inte idag klarar av det fast man sitter med regeringen?

Ltl Roger Slotte, replik

Angående investeringar är det dumt att det inte finns längre program så man kan veta vad man har framför sig. Hela jordbrukspolitiken är till stor del uppbyggd på stödsystem istället för att få betalt för sina produkter. Det skulle vara mycket roligare om man fick betalt för produkterna och mindre stöd, på det sättet vet man vad man har längre fram. För att tala i klartext är det så att spannmål t.ex. kan man inte säga vad det blir per kilo utan vad det blir per ton, det blir så små siffror om man säger per kilo. Skulle ltl Slotte kunna besluta ensam, om jag var diktator, då skulle man kunna besluta något det är inte så att centern beslutar ensam.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Liberalerna har ofta blivit kritiserade i salen för att vi målar upp en alldeles för dyster bild av den offentliga ekonomin på Åland, bara räknar upp en massa siffror. Budgeten brukar ofta innehålla en massa siffror, vi tänkte fortsätta på samma bana och belysa budgetanförandet med en massa siffror. Försöka ge ålänningarna en realistisk och verklighetstrogen bild av den åländska ekonomin som det bara är möjligt.

Lantrådet uttalade sig i tidigare sammanhang att den första tilläggsbudgeten för 2014 är som ett vårregn över Åland. Med den liknelsen menade säkert lantrådet att nu ska regeringen få den åländska ekonomin att blomstra genom att bl.a. gå i borgen för en ny fiskodling på land för 1,5 miljoner, 950 000 läggs till på nationellt företagsstöd och att investeringsstödet till lantbruket ökas med 250 000 euro. Så kan det säkert tolkas och uttryckas. Alla stöd till näringarna, vad vi erfarit är mer än välkomna.

Gällande företagsstöd och investeringsstöd så behöver givetvis landskapet se till att näringslivet har samma eller bättre ekonomiska och konkurrensmässiga förutsättningar på Åland som omvärlden, för att få vårt näringsliv och livsmedelsproduktionen att tävla på samma villkor. Det har vi från liberalerna påtalat ett otal gånger. Företags- och investeringsstöd är en normal åtgärd för att trygga Ålands konkurrenskraft gentemot övriga regioner och närliggande länder.

Vi vet att 97 % av alla frukt och grönsaker som odlas på Åland går på export. 3 % av dem konsumerar vi själva. 100 % av exporten går till Finland och då är det oerhört viktigt att våra frukt- och grönsaksodlare har åtminstone samma förutsättningar som fastländska odlare. Annars spelar de i olika divisioner och konkurrensneutralitet saknas. Därför är stöden otroligt viktiga framförallt att villkoren och spelreglerna är samma.

Vad gäller fiskodlingen på land, den nya som är planerad, är det ur miljöhänseende säkert ett bra projekt det kan vi alla hålla med om. Ur en ekonomisk synvinkel är det ett högriskprojekt, men det kan jag inte uttala mig om för jag känner inte till detaljerna i projektet. I tilläggsbudgeten ber landskapsregeringen oss att bevilja en landskapsgaranti såsom proprieborgen på högst 1,5 miljoner åt Norra Ålands Industrihus Ab, för att de ska kunna låna pengar och delta i byggandet av den nya fiskodlingsanläggningen på land. Med mitt kunnande kan jag inte analysera hur riskfyllt åtagande är så jag önskar att finans- och näringsutskottet ges möjlighet att fördjupa sig i projektet, att vi inte köper grisen i säcken.

Om vi ska hålla oss till uttrycket ”vårregn” för att peka på något positivt i tilläggsbudget för 2014 så hittar jag det under moment 43.40.77, om- och tillbyggnad av polishuset. Under det momentet har det i flera år varit torrt som i Saharas öken men nu med vårregnet kan vi se det nya polishuset växer fram som en hägring.

Fru Talman, vad gäller den egentliga ekonomiska politiken i landskapet och landskapsregeringens förda ekonomiska politik får vi liberaler känslan av att det är den avgående statsminister Katainen som sköter om det för Ålands del, som en följd av skattehöjningar, realiseringar av statsegendomar och betydande inbesparingsåtgärder. Allt detta görs för att tackla det strukturella problemet som finns både i riket och på Åland.

Landskapsregeringen skriver i tilläggsbudgeten 2014”det ska dock observeras att om de temporära och de mer långsiktiga förändringarna i statens inkomstpolitik inte skulle genomföras skulle avräkningsbeloppet knappast nå upp till den lägre gräns av de intervall som höstens bedömning resulterade i”. Vad avses med nedre gräns? Framförallt avser man avräkningsbeloppet för 2015 och den nedre gränsen som här avses är 216,5 miljoner. Klumpsumman för 2014 beräknas uppgå till 212,4 miljoner, alltså har effekterna som avgående statsminister Katainen sköter om för vår del en effekt på 4 miljoner.

I omställningsbudgeten 2012 var landskapsregeringens bedömning att klumpsumman 2015 skulle uppgå till 230 miljoner, skattegottgörelsen till 11 miljoner, d.v.s. totalt 241 miljoner som fanns i planen för omställningsbudgeten. Som det ser ut nu, som är landskapsregeringens egna siffror, kommer vi att landa på ca 217 miljoner för klumpsumman och en flitpeng på 2 miljoner, totalt 219 miljoner för 2015.

Det betyder 22 miljoner mindre än vad upp till landskapsregeringen kalkylerade i omställningsbudgeten. Det var de siffrorna som skulle göra att vi skulle få en budget i balans före utgången av deras mandatperiod. I den här tilläggsbudgeten nämns inte med ett ord om en budget i balans, det är första gången sedan regeringen tillsattes. Det känns skönt som ekonom att man inte upprepar det här mantrat mera, istället insett fakta och börjat koncentrera sig på att rikta sin energi på att ändra om den negativa ekonomiska trenden och svänga den åländska ekonomin. Det viktigaste är inte att tuta ut en budget i balans, utan svänga och bryta den negativa trenden för budgetunderskotten.

Herr talman, om det var vårregn tidigare i mitt anförande, nu kommer skyfallet i faktiska bokslut- och budgetsiffror. Landskapsregeringen har i ett flertal tillfällen uttalat sig om hur mycket pengar man lyckats spara inom landskapsekonomin. Ser vi på bokslut 2013 och tilläggsbudgeten för 2014 talar dock siffrorna ett helt annat språk. Det som vi kan läsa direkt ur tilläggsbudgeten för 2014, det ackumulerade underskottet i bokslutet 2013 är 39,6 miljoner. Det framgår med all tydlighet från moment 49.98.98, föregående års underskott. Det betyder att underskottet har ökat fr.o.m. 2012 med 10 miljoner.

Ser vi på moment 39.30.90 finansieringslån, kan vi utläsa att för detta budgetår, 2014 tillåter landskapsregeringen budgetunderskottet att ytterligare växa med 12,3 miljoner för att i slutet av 2014 uppgå till ett underskott på 51,9 miljoner.

Sedan 2011 har den socialdemokratiskt ledda regeringen låtit landskapets budgetunderskott öka med hela 34,4 miljoner, detta på bara tre år. När denna landskapsregering iklädde sig rollen var budgetunderskottet 17,5 miljoner när man tog över taktpinnen. I och med tilläggsbudgeten för 2014 har man nu lyckats dyka ner till ett underskott på 51,9 miljoner. Man har på tre år lyckats dubblera underskottet i landskapets finanser. Dessa siffror är nog allt annat än ett bördigt vårregn, åtminstone i mina och liberalernas ögon. För de är historia, budgetunderskottet på Åland har aldrig någonsin varit så stort som nu.

Lägger vi ytterligare till fakta från ÅSUB:s rapport om konjunkturläget 2014, varifrån vi kan utläsa att Ålands BNP stadigt har minskat sedan 2011 och är nere på samma nivå som 2003. Jag vågar påstå att vi liberaler inte är pessimister utan realister och försöker förmedla en sanningsenlig bild av det rådande ekonomiska läget just nu, som vi har framöver på Åland. Fortsätter trenden enligt samma konjunkturrapport kommer vi att 2015 ligga under nivån för 2003.

Herr talman, vi vill och det vill vi alla, få den åländska ekonomin på rätt spår igen. Vi kan inte blunda för det verkliga ekonomiska läget på Åland och måla upp allt i rosa färg och låtsas att det är vårregn som faller ner. Problemen i den åländska ekonomin är till största delen strukturella, som inte går över när påskgräset börja växa i fönstret.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, herr talman! Jag kan ta svaren till frågor som ltl Asumaa ställde i mitt anförande gällande landsbygdsutvecklingsprogrammet som vi kommer att diskutera nästa vecka och konsekvensanalyserna kring det och även de frågor som ställdes kring fiskodlingen och den eventuella risk den innebär. Jag inser att jag inte hinner med det på en minut.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Tack näringsministern och vi ser fram emot det. Vi ser optimistisk både på fiskodlingen och stöden som kan ges för näringen för att få hjulen att rulla och bryta den negativa BNP-utvecklingen, få kurvan att peka uppåt. BNP-utvecklingen och tillväxttrenderna på Åland har ett negativt produktionsgap och med dessa åtgärder kan vi få gapet att neutraliseras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ltl Asumaas anförande var inte överraskande på något sätt. Regeringen är misslyckad och har inte klarat av någonting, det är tack vare statsminister Katainens arbete som gör att vi ändå hålls flytande. Det borde väl vara finansminister Urpilainen som man skulle tillskriva den framgången. Att årets resultat är 3 miljoner bättre än budgeterat, är det också regeringens förtjänst? Man har trots allt sparat in 5 miljoner, är det också Finlands regerings förtjänst, eller är det ovidkommande i sammanhanget?

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Visst kan vi ge finansminister Urpilainen en röd ros, hon har säkert bidragit med sitt strå till stacken. När det gäller ökad klumpsumma har vi klarat oss ganska bra, fast vi inte har lyckats skära i våra egna kostnader. Givetvis är det bra att man kunnat få bort de stora kostnaderna, men det är fortfarande otroligt stora, budgetunderskottet bara växer. Visst positivt, men det räcker inte till för att bryta den negativa BNP-utvecklingen som kan börja generera mera pengar för det åländska samhället. Inget jobb är onödigt, det har vi inte heller påstått och vill inte heller göra det.

Ltl Barbro Sundback, replik

Vi kan säkert vara överens om att de inte är tillräckliga för att bryta den strukturella trenden. Liberalerna har inte heller kommit med något förslag. Det är enkelt att lassa allt ansvar på regeringen. Om man kritiserar har man en moralisk skyldighet att komma med nedskärningsförslag. Varje gång vi har kommit med nedskärningsförslag har vi blivit kritiserade av liberalerna, t.ex. sjukdomskostnadsavdraget, skärgårdstrafiken osv. Det är en fruktlöst debatt, det kommer inga förslag, det som kommit är fonden för privata satsningar, som man inte vet hur ska fungera, men det har suttit trångt med förslag de här åren.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Visst kan man se budgetsiffror, bokslutssiffror som kritik men vi anser att det är ren fakta. Varför tar man det som kritik, man borde bli kostnadsmedveten och verkligen se hur landet ligger. Förra gången kom vi med 32 budgetmotioner som skulle sparat tre miljoner, alla blev förkastade. Om regeringen kallar till gemensamt möte med alla partier där vi kan se över den åländska ekonomin som man gjorde i fastlandet. Vi ställer gärna upp och tar gemensamma beslut. Vi har inte fått en enda kallelse till en enda parlamentarisk grupp. Då har det varit betydligt mindre saker man borde fått konsensus i, vi väntar på inbjudan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Det är en väldigt bra ansats som ltl Asumaa har, när han säger att man ska ge en så verklighetstrogen bild som möjligt av den åländska ekonomin. I vårt samhälle finns både plus och minus, det finns svåra utmaningar men även sådant som var bättre än vad man hade förväntat sig, som tiden är och den omvärld vi lever i. Tycker inte ltl Asumaa att det är fantastisk att vi 2014, med de svåra ekonomiska tider vi har i Finland och runt omkring oss, kan komma till Ålands lagting med den stimulansbudget som ger en effekt med 40, 50 miljoner till det åländska samhället och samtidigt minska på det ackumulerade underskottet, därför att det är en plus tilläggsbudget vi får mera intäkter än vi har kostnader, det är den ena verkligheten som är speciell. Den andra verkligheten att det kan bli ett underskott under 2014, ja men vi har balanserat det med en reservering på 10 miljoner.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Visst är det fantastiskt att man kan komma med en stimulansbudget som visar ett plus på 200 000. Men vi måste komma ihåg att vi hanterar 387 790 000 då blir 200 000 inte så många procent, men det är ett strå till stacken. 40 miljoner patas det oftast om, det har vi hört många gånger. Ser vi på trenderna på BNP och BNP:s utveckling så har det ingen effekt. 2015 beräknas BNP-tillväxten vara minus tre procent, ännu värre än idag. Någonstans, visst bra, men samhällsekonomiskt ingen effekt.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Avsikten med stimulansbudgeten och de åtgärder som finns i den ordinarie budgeten är att det ska ge effekt under det här året och under kommande år. Att vi på det sättet ska få bättre BNP-siffror men framförallt se till att vi har sysselsättningen på fortsatt god nivå, att människorna klara sig själva betala skatt till kommunerna att hela vårt samhälle fungerar, det är det viktiga i arbetet. BNP-siffrorna påverkas väldigt mycket av de stora aktörerna rederierna, bankerna, försäkringsbolagen och kanske ytterligare något företag. Sedan finns det massor med små familjeföretag, enmansföretag osv. och den myrstacken ska vi hålla gång och det tycker jag fortsättningsvis fungera bra på Åland.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vicelantrådet och jag har samma mål, vi vill göra det bästa av den åländska ekonomin. Målen är desamma men medlen och tankesättet är olika. Ska vi få fler ålänningar att gå på jobb på morgonen, fler välutbildade ålänningar, mera praktikplatser för våra ungdomar, få bort produktionsgapet är basen att få ordning på den offentliga ekonomin. Grunden måste vara gjuten, då kan vi börja skörda i att mera folk går på jobb på morgonen, mera skatteintäkter, mera rätt- och välutbildade ålänningar, vi får fast produktionsgapet och BNP-tillväxten kan bli positiv. Det är som vicelantrådet säger, det är ett strukturellt problem genom att vi är beroende av sjöfarten, vilket när det kommer dåliga tider kan dra oss på minussidan på BNP, med tre procent 2015.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sara Kemetter

Tack, herr talman! Jag kommer att prata mer positivt än mina föregångare. Det är i precis rätt tid, när det verkar som att vi har nått botten, det är nu man satsar kommer in med en injektionsspruta, det offentliga försöker stöda upp det privata. Jag tycker det är rätt sorts politik och därför stöder jag den här regeringen.

Det är klart att det finns hotbilder. Det finns politiska verkligheter vi bör ta på allvar. Finland och Åland står inför betydande utmaningar, även de kommande åren ser intressanta ut. Utmaningarna gäller uttryckligen verkningarna av den pågående finanskrisen men också Rysslands klara signaler. Ryssland har tydligt markerat att de sätter en gräns, ett stopp för EU:s, men även NATO:s utvidgning österut. Det kommer att sätta diskussionen i helt andra proportioner.

Herr talman. Finanskrisen har medfört betydande strukturella förändringar i så gott som alla europeiska medlemsstater. Finland har hotats av ökad arbetslöshet, konkurser och därav följande ekonomiska nedskärningar och skattehöjningar. I Finland har man gjort stora reformer och även vi här nu på Åland.

Det är helt klart direkta följder av finanskrisen men också en påverkan av redan verkställda, men även kommande, ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Vi får vara glada att Åland har PAF, inte har lån och en möjlighet att hjälpa, vi är i ett ytterst gott läge.

Glädjande var att konstatera att avräkningsgrunden för klumpsumman till Åland blir en fråga för Ålandsdelegationen. Här har vi en möjlighet att diskutera, att öppna upp ett nytt forum för diskussion. Landskapsregeringen har i många regeringar önskat få en reglering av avräkningsgrunden för klumpsumman prövad av Ålandsdelegation. Målet är att avräkningsbeloppet bättre ska återspegla den befolknings- och kostnadsutveckling som har skett sedan avräkningsbeloppet på 0,45 procent fastställdes. Vi har varit ihärdiga i arbetet och verkligen kämpat tillsammans, det ser jag som ytterligare en framgång. Socialdemokraterna är glada att man inte har gått med på att avräkningsbeloppet ska bli en fråga för den kommitté som leds av president Tarja Halonen, men även av oss ålänningar som sitter med, ett stort tack till er.

Herr talman. Det sades att jag inte hade läst ÅSUB:s rapport, det har jag gjort och jag kommer att diskutera den i mitt anförande. Uppgången för den åländska ekonomin låter sig vänta är rubriken. Det står också att den ekonomiska krisen i Europa har bottnat, men vi kan konstatera att en återhämtning inletts. Ur ett tillväxtperspektiv är det sant. Vi är fortfarande i en utdragen nedgångsperiod, härav den satsning vi gör från det offentliga, regeringens sida, injektionssprutan som jag nämnde tidigare.

I första hand var det den dominerande passagerarsjöfarten som dämpade prognosen för de kommande två åren. Vad beror det på, varför åker man inte på färjorna? Är det för att man har för lite pengar eller marknadsför man fel? Det är en intressant sak att analysera och rederierna arbetar hårt för att få mer passagerare.

Positivt i rapporten är att befolkningstillväxten är jämförelsevis god. Arbetslösheten är bara hälften av den i riket. Största delen av den produktiva kapaciteten i den åländska ekonomin, nämligen kapitalet, arbetskraften och kompetensen finns kvar på Åland trots den långa utdragna lågkonjunkturen. Det finns hopp så länge vi har kapital, arbetskraft och kunskap då kommer vi långt och nu med tilläggsbudgeten som ytterligare stöder.

Vi lever i en politisk värd av ständig förändring. Jag är stolt och glad över den socialdemokratiskt ledda regeringen som verkligen har mött upp till den politiska viljan och skapat verkliga strukturomvandlingar. Man har mött lågkonjunkturen och skapar förändringar. Vad är det som händer, det händer massor, work in progress som min kamrat brukar säga. Kommunernas socialtjänst, Ålands digitala agenda, landsbygds utvecklingsplan LBU, kortruttsmeddelande, risk- och missbruksmeddelande, hållbarhetsstrategi för Åland det går att rada upp, snart räcker inte fingrarna till.

Vi ser en regering som har fått ordning på ekonomin, som har varit tydlig och transparent, att man verkligen försöker uppnå en stabil ekonomi.

En annan otroligt positiv satsning är det landbaserade fiskodlingen på Åland. Det är verkligen än miljösatsning som i sin tur, som har beskrivits tidigare debatten, kommer att leda till nya hållbara tillväxtföretag. Som exempel vill jag lyfta upp den diskussion som socialdemokraterna kommer att stödja framöver och driva vidare, nämligen framtagandet av fiskdiesel.

Vi har fått signaler att alla fiskodlingar kommer att gå samman, tillsammans producera fiskdiesel, de kommer att få upp till tusen ton fiskdiesel. Hela Mariehamns stads fordonspark behöver 90 ton. Det finns oändliga möjligheter till detta. Vi kan få ett helt miljövänligt drivmedel, vi kan driva hela landskapets- och stadens kollektivtrafik på dieseln. Den klassas som koldioxidneutral, den har testats och visat bra i alla tester även på motorer som Scania och Volvo.

Vad skulle det ge för ringeffekter på t.ex. turistbolag eller imagen osv. som sprider sig vidare. Tilläggsbudgeten ger ringeffekter som är större än vi kan ana. Det är en stimulansbudget, ger oss en knuff vidare.

Vi ska sluta gnälla och börja diskutera framåt för det är vad befolkningen och Åland behöver. Tack.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Kollegan Sara Kemetter gläder sig, och sprider glädje i lagtinget hoppas jag, över de meddelanden, redogörelser och andra beskrivningar av planer och aktiviteter som är under beredning och som delvis når oss. Var är lagarna, lagförslagen? Lagtinget är inget remissorgan för regeringen eller någon annan. Lagtinget är ett beslutande organ där regeringen är den levererande parten. All offentlig maktutövning utgår från folket, i självstyrelsesystemet från Ålands folk, den ska utövas under lagar, inte under meddelanden eller andra plan eller vad det vara månde. Jag vill varna för en utveckling där lagtinget degraderas till ett remissorgan, istället för att vara det lagstiftande organ på befolkningens vägnar som självstyrelselagen förutsätter.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Det är alldeles klart, ltl Gunnar Jansson, att lagar är viktiga. Och framförallt en av de största lagarna, lagen om kommunernas socialtjänst, som är tänkt att träda i kraft 1.1.2016. Vi har mycket debatt kring det ännu men det är ett jättestort steg, lyckas man med en sådan reform har man kommit långt. ÅDA-projektet har jag förstått att ska skrivas på under våren, där är det inte lagstiftning utan ett gemensamt samarbete mellan ÅHS, landskapet och Mariehamns stad för att få ner kostnaderna kring den digitala verksamheten.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Tack för beskedet det glädjer mig att kollegan Sara Kemetter har samma inställning, det är med lagar vi ska bygga samhället. Planering, utredningar och sådant står regeringen för men igen, var är lagarna? Det var en retorisk fråga. Jag hoppas journalisterna någon gång börja intressera sig för den frågan, var är lagförslagen?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Har man en regeringsperiod på fyra år har man först en plan, sedan working progress där man förankrar idén, tanken är att det avslutas med en lag. Vi har ännu ett och halvt år på oss att slutföra det. Jag har stor förhoppning på att även det arbetet som har startat upp kommer att stödas med lagar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Liknande förra replikskiftet räknar ltl Kemetter upp ett antal meddelanden som har levererats till lagtinget, men det här är en lagstiftande församling. Man ska inte ta för givet att en regering får sitta på en förutbestämd tid, det kan helt plötsligt ta slut och då har lagarna blivit olevererade. Det är märkligt när ltl Kemetter säger att det här är en regering som har fått ordning på ekonomin. Menar ledamoten verkligen vad hon säger, eller vill hon bara ge en positiv bild av det som händer och sker. Verkligheten är den, om man tittar på det ackumulerade underskottet inklusive utjämningsfondens inverkan, är de facto 1/3 av hela budgetomslutningen i ackumulerade underskott, i min värld är det allvarliga siffror. Hur kan man få det till att regeringen har fått ordning på ekonomin?

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! I regeringspartierna har vi haft mycket debatter kring att ekonomin är central, det har varit en av de enande faktorerna mellan de partier som regerar tillsammans. Jag upplever det inte som Ålands Framtid gör, jag tycker en inbesparing på 5 miljoner är ett fantastiskt arbete. Det har krävt tuffa beslut och hårda debatter. Jag är inte av samma åsikt, jag ser inte mörkret utan att vi har vänt en trend.

Ltl Anders Eriksson, replik

Tyvärr finns inget sifferunderlag till stöd för den uppfattningen att man skulle ha ändrat någon trend. Den trend vi har sett under hela mandatperioden är att understöd ut till näringslivet, till de åländska kommunerna, avgifter för medborgarna har försämrats, medan man har värnat om den offentliga sektorn, den trenden är väldigt tydlig, det visar även siffrorna på. Att det har kommit mycket meddelanden, att det skulle vara någon form av aktivitet från regeringen, titta tillbaks historiskt vilket antal lagar, vilka framställningar som levererades på nittiotalet och så sent som på tvåtusentalet. Men nu är det tyvärr stopp i röret.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Där har vi olika uppfattningar, det är tråkigt att Ålands Framtid vill se regeringsarbetet så mörkt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Det blir ofta så när man begär replik att många hinner före. Ltl Kemetter räknade upp en massa reformer och meddelanden som kommit hit, många av dem har vi inte sett något resultat eller slutprodukt av ännu. Att ta ut glädjen i förskott och lyfta upp det som något revolutionerande, det får man gärna göra men man måste se till slutresultatet innan man hurrar. Ltl Kemetter lyfter det som en stimulansbudget och att den kommer i rätt tid. Ålands Framtid har alltid sett att stimulans i samhället bygger på att man har näringslivet med sig. Vi lyft upp anslaget redan i den tidigare ordinarie budgeten, vi såg problemet redan då, synd att regeringspartierna har märkt det först nu. När det gäller gnälla har jag varit med när socialdemokraterna varit i opposition, jag har lyssnat på dem när de har gnällt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag vill igen lyfta vilka ringeffekter det ger när man satsar pengarna på det privata i tilläggsbudgeten. Fiskdiesel som främjar turismen, imagen, som i sin tur kanske leder till inflyttning osv. Börjar man diskutera i sådana banor går det vidare ut i samhället, då börjar man även diskutera så ute på landet, staden och skärgården. Det kommer i sin tur att ge positiva ringeffekter. Vi ska sluta gnälla och se framåt.

Ltl Brage Eklund, replik

Vi ska se framåt och positivt. Det har vi lyft fram i olika sammanhang när vi lagt motioner, höja anslagen för näringslivet men inte har det tagits emot positivt från regeringshåll, då har det alltid varit negativt. Jag sa i mitt anförande att allt det som stimuleras och sätts fram nu är bra. Det skulle vara bra om regeringspartierna skulle tycka att det var bra när oppositionen lyfte fram tilläggsanslag för att stimulera. Fiskdiesel har jag inget emot, det är positivt.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är roligt att höra att man stöds på det här sättet i sitt anförande av Ålands Framtid, tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Veronica Thörnroos

Talman! Värderade ledamöter. Jag avser att ägna mitt anförande åt vindkraften. En statusuppdatering åt alla närvarande var vi ligger och vad som har gjorts. Jag börjar med att backa bandet, tillbaka till den regering som leddes av dåvarande lantrådet Viveka Eriksson, där även centern ingick tillsammans med liberalerna. Vi la fram en tilläggsbudget våren 2011 där vi skriver ” för att kompensera åländska producenter av el från förnybara energikällor då ersättningen de tidigare tillgodoräknat sig bortfallit föreslås ett anslag på 500 000 för 2011 årsproduktion. Ersättningen har tidigare utbetalats av finska staten och ansökan om ersättning har inlämnats till tullen. När systemet med inmatningstariff infördes från 1.1.2011 upphörde den återbäring av accis som åländska producenter av el från förnyelsebar energikälla tidigare kunnat tillgodoräkna sig och ersättningen utgår numera inom ramen för inmatningstariff systemet”. 2011 var det sista året som våra kolleger på rikssidan betalade ett produktionsstöd för el, därför att man hade bytt system gått in för ett inmatningstariff system där de nya framtidsvisionerna, vindkraftverken skulle få stöd. Bra så.

Från landskapsregeringen insåg vi ganska snabbt, få se hur det kommer att gå för oss, kommer vi att komma med i inmatningstariffsystemet. Vi var ändå så pass progressiva och hade en stark optimistisk framtidstro att vi i juni skrev en budgetlag, att det skulle vara möjligt att riktigt snabbt utbetala ett produktionsstöd även åt de åländska vindkraftsbolagen. I juni 2011 skrev vi en budgetlag, det var optimistiskt med tanke på att ingen utbetalning kunde göras före 2013 p.g.a. notifieringsprocessen i Bryssel. Men det fanns en tidsoptimism som var stark, lite för stark eftersom vi tog det som en budgetlag, som är anmärkningsvärt.

Processen har gått vidare och arbetet har fortgått mycket intensivt på det politiska planet. Finanspolitiska ministerutskottet skriver i ett pressmeddelande daterat den 11 juni 2013,”finanspolitiska ministerutskottet drog den 11 juni 2013 upp linjer för stödet till vindkraftsproduktionen på Åland. Enligt dessa ställer sig regeringen positiv till att staten bidrar till det produktionsstöd som betalas för el som produceras vid de vindkraftverk som byggs i landskapet”, vackert så. Finlands näringsminister Jan Vapaavuori säger, ”jag är mycket nöjd med att vi har gjort framsteg i en fråga som varit aktuell i flera år. Arrangemanget markerar regeringens positiva inställning till främjande av vindkraften inom hela landet”.

Mötet och de politiska diskussionerna kom till stånd för att den samlade landskapsregeringen, under lantrådet Camilla Gunells ledning, ihärdigt och idogt sökt kontakt vid alla möjliga och omöjliga tillfällen med våra regeringskollegor i Finland. Arbeta har fortsättningsvis gått vidare, produktionsstödet beslöts att utbetalas på Åland även för 2012. Vi såg redan då att processen kan dra ut på tiden. Landskapsregeringen valde att betala produktionsstöd för el 2011 och 2012, i förhållande till rikssidan som bara betalade för 2011.

Fördelen som fanns och finns på rikssidan är att man omedelbart kom in i inmatningstariffsystemet för ny produktion, den gamla stöds inte. För nyproduktion kommer du in i inmatningstariffsystemet. Där har man, som jag tidigare sa, påtalat en stark politisk vilja, även från statsministern håll, att Åland ska ingå i systemet. Tyvärr har den viljeyttringen inte avspeglat sig i alla avdelningar som tjänstemän från landskapsregeringen har kontakt med. Jag vill påskina att det finns tjänstemän på rikshåll som inte delar statsministerns och näringsministerns politiska målsättning d.v.s. att Åland som har alla möjligheter och förutsättningar att snabbt komma in i systemet och bidra till klimatmålet. Det finns i delar av tjänstemannakåren en vilja att bromsa vårt inträde.

Det är inget nytt, självstyrelsen tillkom inte heller snabbt och enkelt utan det krävs fortsättningsvis ett idogt arbete. Det första vi måste få på plats är ett lagstiftningspaket för att få det att fungera fullt ut. Det är viktigt att den goda dialog som förs mot arbets- och näringsministeriet fortgår. Våra tjänstemän gör ett fantastiskt arbete, vi har hitintills producerat sex olika lagförslag. Ett grundförslag med varierande komponenter för att söka en gemensam lösning med arbets- och näringsministeriet.

Man kan fråga sig, vad har Finlands arbets- och näringsministerium med hur vi utformar vår lag, vi är väl ändå en lagstiftande region? Svar ja, men i och med att landskapet Åland kommer att ingå i ett system som administreras och övervakas av arbets- och näringsministeriet måste lagstiftningen vi har matcha mot den finska lagstiftningen, det måste finnas en konsensus kring det eftersom vår lagstiftning är färdig behöver även den finska lagstiftningen delvis revideras. Tidsmässigt är inte det något problem, det går snabbt för Finlands riksdag att revidera ett lagförslaget. Det tar något längre tid hos oss med tanke på hur lagstiftningsprocessen ser ut. Jag vill vara tydlig med att vi fortsättningsvis, oförtrutet på politisk och tjänstemannanivå arbeta vidare för att möjliggöra att de åländska vindaktörerna ska kunna ingå i inmatningstariffsystemet på samma premisser som de finländska aktörerna gör.

De här har tagit alldeles för lång tid, i mitt tycke. Det här har tagit alldeles för lång tid, säger oppositionen och försöker via budgetmotioner påtala behovet av stöd till våra vindkraftsaktörer som för tillfället blöder. Jag delar den analysen, vi måste försöka hitta en väg framåt så att de klarar sig och håller ut tills de ingår i inmatningstariffsystemet.

Som ltl Gunnar Jansson brukar vara tydlig med ska utbetalningar av stöd baseras på lag. Här har vi ett problem för det stöd vi vill utbetala under en mellanperiod måste ha stöd i lag och lagen måste notifieras. Vi har, för den som är välbekant med terminologi, tittat på möjligheten till de minimis-stöd och det är inte heller gångbart för tillfället eftersom det produktionsstöd, som betalades ut för åren 2011 och 2012, utbetalades 2013, vilket gör att 2013 räknas som det första året. EU:s utbetalningsprinciper vad gäller de minimis baserar sig på tre år 2013, 2014 och 2015 är det inte möjligt enligt de minimis regelverk att utbetala stöd.

Landskapsregeringen och våra tjänstemän fortsätter att driva frågan vidare. Vi tror som många andra i salen, oberoende regeringsställning eller opposition att vindkraften är en möjlighet för Åland. En möjlighet att komma emot och möta de klimatmål som finns. Tack.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Thörnroos och jag har samma åsikt när det gäller vindkraften, att vi vill ha det förverkligat och helst så fort som möjligt., Det är tråkigt med de problem som framförs. Man har hört via press och officiellt att statsminister Katainen tänker stiga av, har landskapsregeringen i de analyserna diskuterat vad händer då, var finns den politiska viljan i fortsättningen om det kommer en annan person på posten? Ministern påpekade att statsministern och näringsministern har gett stöd och jobbat för det, då är min oro vad händer om vi får en annan politisk inställning i det fortsatta arbetet.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Tack för den frågan ltl Eklund. I många av de elementära frågorna har ltl Eklund och jag, trots att jag är i regeringsställning och ledamoten i opposition, en samsyn även i frågeställningar som rör vindkraften. Jag vill vara tydlig med att säga att det inte enbart är minister Vapaavuori och statsminister Katainen det förs diskussioner med. Med alla politiska ledare, med riksdagsledamöter och med de lobbyingorganisationer som finns på rikshåll försegår ett kontinuerligt arbete. Frågan är inte helt avhängiggjord av minister Katainens synpunkt, han företräder en regering. Jag vill uppmana er alla i era kontakter med riket, att alltid trycka på frågan kring vindkraften, alltid försvara den, alltid förklara den. Ta kontakt med mig om ni behöver mer information eller ny statusuppdatering så driver vi projektet tillsammans, det behöver vi göra om vi ska lyckas med det.

Ltl Brage Eklund, replik

Det här är en process som kommer att ta tid, vad gör vi under tiden när företagen blöder? Vi marknadsför att det är ett miljötänkande och framåtsyftande samhälle, där vi stöttat vindkraften eller åtminstone tagit del av de som satsats på vindkraften, det skulle vara synd att vara med och se när det skrotas ner. Den risken finns, för vi kommer till ett stadie när bolagsägarna och ägarna till vindkraften måste ta ställning, vi kan inte blöda längre, nu måste vi rusta ner. Den tiden kommer närmare och närmare och jag hoppas att man kommer till en lösning från landskapsregeringen.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det försegår politiska diskussioner i landskapsregeringen hur vi ska komma vidare. Jag vet inte om det är olyckligt eller lyckligt att priset för förnyelsebar energi är så pass lågt som det är nu, det har gjort att bolagen har det sämre. I bokslutet för 2013 ser det bra ut för vindkraftsbolagen. Man måste vara medveten om att det beror på den inbetalning som är gjord för uteblivet produktionsstöd för 2011, utbetalades 2013 vilket gör att boksluten inte är riktigt sanningsenliga. Visst är det sanningsenligt men å andra sidan överensstämmer det inte med verkligheten, därför att verksamheten dagligdags är avsevärt mycket sämre. Vi är medvetna om det och söker alternativa lösningar inom det lagutrymme som finns.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Vi har ingen anledning att betvivla att landskapsregeringen jobbar med att få med Åland och åländsk vindproduktion i det finländska inmatningstariffsystemet. Det har funnits en konsensus i frågan under många år, jag är säker på att det arbetet fortgår. Jag är medveten om de problem som beskrevs av infrastrukturministern, när två parter ska enas, krävs det att båda enas. Vad gör vi med vindkraftsproduktionen fram tills att vi förhoppningsvis är med i systemet? Jag tolkar det som att infrastrukturministern sa, det finns en beredskap hos landskapsregeringen att via lag, som också vi föreslår, hitta ett sätt för att se till att vi har en vindkraftsproduktion den dagen vi går med i inmatningstariff systemet, att vi har en mottagare så att frågan kan utvecklas. Har jag uppfattar det rätt?

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är glädjande att det finns en samsyn i landskapsregeringen och ingen one man show från min sida, ingenting som bara den här regeringen har gjort, utan ett arbete som har bedrivits i många år på Åland. På finska sidan sitter man med barnsjukdomar och funderar, vad händer med fåglar, är det miljöstörande, en vindkraftspark är ett naturligt element på Åland där vi kommit mycket längre. Vi kommer att ta upp diskussionen i samband med budgeten inför 2015. Med den kunskap jag har i dagsläget, är det svårt att göra något specifikt före 2016. Vi kan ta upp en lagstiftningsprocess, inleda notifieringsprocess, men enligt de minimis regelverk finns ingen möjlighet att utbetala före 2016, jag bedömer det som osannolikt att processen skulle gå så snabbt att något kan ske 2015.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det blir en detaljerad diskussion men precis som här beskrevs togs en lag för 2011 och sedan för 2012 för produktionsstöd. Notifieringen var klar 2013, man kunde retroaktivt betala under 2013 för de två föregående åren. Fortare man inleder lagstiftningsprocessen, fortare kan man ha en lag som träder i kraft, notifierad naturligtvis, fortare kommer man till den stabiliserande funktionen vilket bör ske för att se till att vi har vindkraftsproduktion kvar. Eftersom det är bråttom, det tar tid, då är det bättre att inleda processen så fort som möjligt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Lagstiftningsarbetet tar en viss tid och processen bör inledas så snabbt som möjligt. Lagskrivningsproceduren, den tid som lagberedningen behöver på sig, är i detta fall tämligen kort. Det som nu återstår är politiska diskussioner, en förankring i Ålands lagting om vi är villiga att fortsättningsvis stöda den här formen av energi, tills vi kommer med i inmatningstariffsystemet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag uppskattar infrastrukturminister Veronica Thörnroos engagemang i frågan och kan påräkna liberalernas lojala stöd i alla aktiviteter som bär framåt. Av det enkla, men allvarliga självstyrelsepolitiska skälet att vi inte på Åland kan ha det sämre med självstyrelse än vad vi skulle ha utan. Ni hörde rätt, vi befinner oss i en situation där delar av vårt samhälle får bära en del av de följder som systemet erbjuder. Det kan inte vara en show eller en fråga om resurser när det handlar om självstyrelsens yttersta dimensioner, d.v.s. tillse att självstyrelsen inte är en hämsko utan en möjlighet i vår utveckling.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack talman! Tack för de värmande orden, ltl Gunnar Jansson. Gällande självstyrelsen och den situation vi befinner oss i tror jag på ärlighet. Vi som sitter här vet att näringslivet ingår inom självstyrelsens grundområden. Vi skulle kunna här och nu, stifta en lag, notifiera den och själva från åländsk sida betalar stödet, i storleksordningen 6 - 7 miljoner per år. Det har bedömts att inte vara fullt ändamålsenligt. Därför har vi arbetat, redan under Viveka Erikssons ledning som lantråd, för att nå en konsensus i frågan tillsammans med Finland, det finns en dubbelvinning både för riket Finland och för Åland. Vi arbetar vidare och jag tackar för stödet från liberalerna.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Där har vi den klassiska skillnaden mellan de jure och de facto, skillnaden mellan hur det är enligt lagboken och hur det är i praktiken. I det levande livet att de resultaten som räknas, resultaten ser vi. Inga ansträngningar kan sparas för att komma vidare, de mest enkla och omedelbara åtgärden var att godkänna motionen. Ministern uttalade sig inte med så tydliga ord om behandlingen av motionen, men motionens innehåll förstod jag att ministern omfattar.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Inga ansträngningar har sparats, inga ansträngningar kommer att sparas. Den motion som liberalerna lägger fram är helt i paritet med det linjearbete som landskapsregeringen bedriver. Det finns ingen motsägelsefullhet, det finns en vinning att föra projektet vidare. Låt inte stupa på ett politiskt stopp huruvida det är en motion eller inte. Jag uppskattar om vi fortsättningsvis stöder landskapsregeringens arbete, jag gör vad jag kan för att informera liberalerna och även det andra oppositionspartiet Ålands Framtid, så att vi kan driva frågan vidare.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Jag ska i mitt anförande prata fiskfabrik, vindkraft, polishuset, att spara i konsumtionsutgifterna, näringspolitik och om den s.k. krisen.

Fiskfabriken är ett projekt som alla är bekanta med. Jag vill göra en tillbakablick. Efter den stora rumban med Ålands industrihus där investeringen i kvarteret iTiden granskades av EU-kommissionen, man kom fram till att det förekom otillåtet statsstöd, vilket för många var en stor tragedi. Egentligen var det något sunt, samhället ska inte konkurrera med privata fastighetsägare och investerare. Det ledde till mycket bekymmer innan det var upprätt, vilket det nu slutligen är.

Det har lett till att man tror att man inte kan göra något i den här branschen, att EU förbjuder allting. Tittar man runt oss pågår det tyvärr, får man säga, sådana projekt där det utgående från resultatet av Ålands industrihus är det otillåtet statsstöd. Men det är andras problem.

På Åland har vi den styrkan, och den måste vi använda oss av, vi vet vad man inte får göra. Då vet vi också vad man får göra. Hur man kan göra investeringar, kan stöda dem och knuffa på dem innanför EU:s regelverk. Det finns detaljerat utfäst vad och hur man kan göra. Nu måste man ändra det aktuella utvecklingsbolaget, norra Ålands industrihus, sätt att hjälpa till så att det är lagligt och uppfyller reglerna. Det tror jag alla håller med om.

Det är enkelt, man ska inte göra något som inte är marknadsmässigt. När man gör något, ta reda på om det enligt EU-kommissionens instruktioner är att betrakta som marknadsmässigt, då är det okej, inte otillåtet statsstöd eller otillåten konkurrens.

Nu är norra Ålands industrihus, där jag är styrelseordförande, på väg att göra en sådan satsning, som görs utgående från de nya ramarna. En satsning i en fabrikslokal, som heter duga 15 000 m2, den görs på helt marknadsmässiga grunder. Det betyder att hyran räknas ut efter en marknadsmässig hyresnivå och en avkastning på insatt kapital, som är marknadsmässigt. Dessutom görs den i samarbete med det privata näringslivet. Det som efterfrågas av lagtinget är att ge landskapsregeringen en fullmakt att kunna garantera ett lån på 1,5 miljoner euro.

En garanti, som för att bli marknadsmässig, ska värderas, prissättas och betalas av norra Ålands industrihus eller av de bolag som äger fastigheten och påföras hyresgästen. Allt med rätt prislapp, inget stöd någonstans som kommer ur skattebetalarnas fickor, då går det att genomföra sådana här projekt.

Med de ramar som de minimis regelverk ger, vilket är helt tillåtet om man håller sig innanför dem, gör att man kan med den här modellen kan göra så här stora investeringar tillsammans med näringslivet. Jag är personligen kallad till finansutskottet och kommer att redogöra i detalj för investeringen. Det är glädjande att kunna vara en liten del i det stora projektet från landskapets sida. Den insats som landskapet gör, dessutom få betalt för, är väldigt viktig och en liten del av en stor satsning som kommer att gå över 20 miljoner totalt, och ger 20 arbetsplatser osv. Jag hoppas att lagtinget är positiv till garantin.

Jag vill tacka infrastrukturminister Thörnroos för redogörelsen för vindkraften, landskapsregeringen skriver kort om det i tilläggsbudgeten. Alla är vi överens, när det gäller produktionsstödet, att inte låta vindkraftsbolagen drabbas av självstyrelsen fram till inmatningstarifferna kommer i gång. Det är ingen ryggtavla som vänds mot vindkraftsbolagen, alla är för att det borde redas upp men det är ett litet aber, var ska pengarna tas? Alla pengar som det utfästs löften om, eller som budgeteras, ska tas någonstans ifrån eftersom det finns ett underskott i landskapets ekonomi. Det är något man måste lösa tillsammans med andra utökningar för att någon gång komma hur det strukturella underskott som landskapet har. Hittar vi på nya saker att sätta pengar på, måste vi hitta på nya inbesparingar eller nya intäktsmöjligheter att ta dem ifrån. Det pågår politiska diskussioner i regeringsblocket, jag hoppas det kommer ut i positiv riktning så fort som möjligt.

Om man som åländsk investerare, de åländska vindkraftsinvesterarna räknas i tusental, andelsägarna i Ålands vindenergiandelslag har gjort sin investering utgående ifrån att verksamheten var accisbefriad, det är den fortsättningsvis i Finland men p.g.a. självstyrelsen har den förmånen försvunnit för de åländska aktörerna. Med samma resonemang att andra branscher ska ha samma förutsättningar som sina kollegor på andra sidan skiftet så borde man föra de här på rätt, det hoppas jag att vi tillsammans kan göra.

Polishuset är äntligen på gång efter många års funderande och planerande och det är väldigt viktigt för myndigheten, det vet den som har insyn i polisverksamheten, att ge förutsättningarna för en av självstyrelsens verkliga juveler, ge dem de verksamhetsförutsättningar de förtjänar. Det är en viktig del i att skapa förtroende mellan myndigheternas personal, landskapsregeringen och ytterst oss här i Ålands lagting att vi satsar på detta.

Det jag sa i en replik, att spara fem procent av konsumtionsutgifterna. Ålands Framtid skapar sig ett politiskt utrymme som man sedan vitt och brett använder i sina förslag. Studerar vi detta, man vill spara fem procent av det samlade konsumtionsutgifterna. Det är 194,6 miljoner totalt, fem procent av det är 9,7 miljoner, det är vad man vill spara. Man kan hålla med om är att det finns ett strukturellt underskott som 0,8 procent av BNP ungefär 10 miljoner som vi borde spara, där håller vi alla med. Trots att årets budget är i balans med en tio miljoners klumpsummereservering från PAF-pengar så är det ändå strukturellt.

Hur lätt är det här att göra? 194 miljoner, vi kan direkta ta bort pensionerna, det går inte att spara i pensionerna, då är det 164 miljoner kvar som i någon mån skulle kunna sparas på. Hur stor del är ÅHS, 81 miljoner det är nästan hälften. Där vill Ålands Framtid spara en procent, 811 000 bara. Efter ÅHS och pensionerna har vi en inbesparing kvar på 8,9 miljoner som fortsättningsvis ska göras. 83 miljoner konsumtionsutgifter kvar, det betyder att vi ska spara tio procent på allt utom ÅHS, över tio procent på resten. Hur många lärare, tjänstemän i centralförvaltningen måste vi göra oss av med? Vad måste vi sluta med? Det är väldigt drastiska inbesparingar.

Om man som, ltl Runar Karlsson sade, att en tjänsteman kostar 50 000 vilket är lågt räknat, handlar det om 178 personer. Det handlar om i storleksordningen hundra tjänster bort, utöver de 70 tjänster man tar bort i år. Från 2001 års nivå som vi är tillbaka på ska vi ta bort hundra tjänstemän, om vi inte kan spara på inköp vilket man även kan göra. De är omöjligt, med dagens förutsättningar, den position vi har i den ekonomiska krisen att ge sparken, mer eller mindre, åt hundra tjänstemän förutom ÅHS. Det skulle få enorma konsekvenser för det åländska samhället, det skulle hända bara en sak, det skulle finnas i ett annat moment, nämligen arbetslöshetsunderstöd under näringsavdelningen. Där skulle man få ta kostnaderna, man blir inte av med konsumtionsutgiften bara till en del, även om man skulle vara drastisk som Ålands Framtid föreslår.

Det finns bara ett ord för detta, orealistiskt icke genomförbart inbesparingsförslag, så är det. Om man inte är beredd att ta på andra saker, sluta investera och ta bort avdelningar på ÅHS osv. Med den fas vi är nu när vi under flera år har smalnat av, är vi nere i 2001 års nivå som går det helt enkelt inte. Stugvärmen som Ålands Framtid vill bjuda in ålänningarna i är ett luftslott, om man tittar på det på det här sättet, kom ihåg det.

Gällande näringspolitiken, om man lyssnar till debatten i lagtinget visst spelar näringspolitiken som förs Åland roll, den är viktig för en del branscher och företag. Men i det stora hela är det en droppe i havet av vad som är viktigt för Ålands näringsliv. Det finns drivna entreprenörer, riskvilliga företagare, som vill förvalta den rikedom som finns på Åland och få den att byta generation och utvecklas. De personerna är viktiga som sitter i de åländska styrelserummen, det är bara detaljer som kommer härifrån, man ska inte sätta alltför stora förhoppningar på vad näringsminister Karlström och kompani och vi här egentligen kan göra.

Det finns mycket annat som är näringspolitik, den trygghet i samhället och den stabilitet vi skapar när vi inte tar bort över hundra tjänstemän och skapar massarbetslöshet på ett bräde och kommer med tuvan som välter lasset.

När vi trots ekonomiskt svåra tider fortsättningsvis har en hög välfärd, det är tryckt och attraktivt att bo på Åland, det är viktigt för att företagarna ska våga ta djärva steg framåt. Det tas djärva steg, det kommer nyheter varje vecka om djärva steg som direkt eller indirekt har stor inverkan. T.ex. Lundqvist rederiernas senaste satsning, som man kan tycka är fjärran från Ålands näringsliv, men det är de facto i dess allra innersta krets som man gör en investering, i den ekonomiska motorns ena hjälpmotor, som är väldigt viktig för Ålands sjöfart och den internationella delen av sjöfarten. Näringspolitik är viktig att vi prioriterar det, ge det inte alldeles för stor roll och kom ihåg att det är viktigt att försöka skapa en framtidstro, fast vi är i botten av en kris.

Det för mig på den sista punkten, krisen som vi upplever. Vi är någonstans över bottensedimentet, där flundrorna simmar, det är negativt ena dagen och positivt andra dagen. Den nya oron har kommit in med Putins agerande och i praktiken krigshot nära oss, kommer vi att såga på i bottenslammet en bra tid. Vi har varit i krisen sedan 2008, vi ska komma ihåg att det minskar handlingsutrymmet att föra ekonomisk politik och vara drastisk. Det minskar betydligt jämfört med hur det var de första åren, man kunde göra mycket större nedskärningar men valde att inte göra det, istället göra tillfälliga åtgärder som permitteringar.

Det är historia och det går att läsa i budgeten var vi är, låt oss nu i stället koncentrera oss på att hantera krisen på ett vettigt och försiktigt sätt, som ÅSUB skrev är det viktig vad vi gör här. Tittar vi på BNP, orsaken till nedgången är dels förklaringar att man tagit bort ekonomisk verksamhet, flaggat ut fartygen är en stor del. Det är även en utebliven expansion i den offentliga sektorn, som vi slutat med både i kommunerna och i landskap, nu kommer den att bli ännu tydligare.

Tidigare har BNP från offentlig sektorn varit en betydelsefull del. Från 2013 kommer offentlig sektors del av BNP vara minskande, den växer fortfarande 2013 men 2014 och 2015 kommer den att minsta. BNP i all ära, men det är ett trubbigt instrument för den åländska ekonomin, den mäter egentligen inte välståndet. De 1140 miljonerna som BNP-siffran från 2011 baserar sig på, det finns mycket andra parametrar som är viktigare att hålla reda på när det gäller den åländska ekonomin. Viktigast av allt är sysselsättningen, att vi inte hamnar i en situation där vi får en ökad arbetslöshet.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Min replik gäller huvudanförandet avsnitt nummer ett. Jag uppskattade kollegan Danne Sundmans analytiska grepp om frågan om stöd till näringslivet, tillåtna och framför allt förbjudna när det gäller tillträde till den gemensamma marknaden. Jag omfattar resonemanget i huvudsak i den meningen att själva idén med unionens inre marknad och de fyra friheterna ger rätt och möjlighet till tillträde på lika villkor, då är det alldeles uppenbart att olika grad och typer av stödsystem kan rubba den saken. Min uppskattning baserar sig på att det inte är så länge sedan vi här i lagtinget måste rösta ner ett förslag, 2007, om att landskapet på egen bekostnad skulle bygga golfbana. Mycket har hänt under dessa tider och det är jag glad för.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Danne Sundmans retorik är vanlig, han jämför alltid med tjänster, vi ska dra ner på lärare, vem är det som får gå och vi blir arbetslösa. De 70 tjänsterna som landskapsregeringen har permitterat de har väl själva blivit arbetslösa, det är inte bara vi som förorsakar det. Det är ett märkligt resonemang, men det finns andra sätt att spara inte bara direkt på tjänster. Vi har många gånger ifrågasatt det som står i regeringsprogrammet om utmanarrätter, varför har inte landskapsregeringen påbörjat det, sett hur man kan effektivera verksamheter, lägga ut tjänster eller utföranden på privata entreprenörer istället? Danne Sundman är någon form av ekonomisk, analytisk talesman men jag tror mer på ÅSUB:s rapporter en Danne Sundmans.

Ltl Danne Sundman, replik

Tack, fru talman! De tjänster som har sparats in hittills har till stor del varit naturlig avgång eller så tidigt i krisen att det fått jobb i privat sektor, det har ordnat sig för de allra flesta, det har inte ökat arbetslösheten. När vi sågar i bottenslammet är det en annan situation om vi skulle friställa ytterligare hundra tjänstemän, lärare eller vad det kan vara. Konsumtionsutgifterna är i praktiken bara löneutgifter de övriga är väldigt lite. Gällande min analytiska förmåga baserar den sig ÅSUB:s rapport som jag citerar, att den offentliga konsumtionen måste övervägas väldigt noggrant, att man inte blir en aktör som drar omkull lasset, det är ÅSUB som skriver det, inte jag som hittat på det.

Ltl Brage Eklund, replik

En reflektion som jag gjorde när jag tittade på den totala konsumtionsutgiften när landskapet har sparat eller minskat 70 tjänster, konsumtionsutgifterna minskar inte, de ökar. Vad beror det på? När Danne Sundman göra analyser kan han också förklara det för mig. Jag begärde att han skulle utveckla utmanarrätter men fick ingen kommentar.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När det gäller utmanarrätter, ursäkta att jag glömde bort det, är det något väldigt positivt och jag hoppas under de budgetdokument som landskapsregeringen ska komma med, som är kvar under nästan halva perioden, hoppas jag att vi kan komma till något sådant verktyg, det är sunt med konkurrens. Gällande konsumtionsutgifterna står det i analys i samband med bokslut och budget, varför vissa delar av konsumtionsutgifterna t.ex. pensionerna ökar drastiskt de här åren. Vi vet vad som händer med konsumtionsutgifterna i bokslutet 2013, då går det att andra hållet. I konsumtionsutgifterna ingår förutom löner som är den dominerande delen, dessutom bränslekostnader vissa år dyrt andra år billigt. Det viktiga är att man i grunden är positiv och inte så negativ som Ålands Framtid. Skulle Ålands Framtid karakteriseras i en film skulle den heta tre generationer pessimister, eller liknande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Vi har en motion från Ålands Framtid som anger att man skulle sänka den samlade konsumtionsutgifterna med fem procent. Ltl Sundman redogjorde att det är ungefär 190 miljoner som är samlade konsumtionsutgifter, drar man bort pensioner och ÅHS, som ville spara en miljon, då blev det 80 miljoner kvar, tio procent blir kvar som man skulle spara på resten. Jag läser i bokslutet att i de samlade konsumtionsutgifterna ingår material, förnödenheter och inköp av tjänster från privat sektor för 70 miljoner. Jag förstod att motionärerna inte ville skapa arbetslöshet inom privat sektor. Drar vi bort 70 miljoner blir det bara 10 miljoner kvar att spara på, det bli närmare hundra procent som ska sparas.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det blir mycket siffror. I de totala konsumtionsutgifterna på 194 miljoner så stämmer det. I skolor osv. har man kommit ner till en personal att man inte kan spara mera på tjänstemän, även om man lätt kan översätta det till hundra tjänstemän med den prislapp som ltl Runar Karlsson hade. Vilket kan vara lätt på externa aktörer att dra in köp av tjänster osv. så drabbar det privat sektor, det är lätt att man hamnar i en situation där man träffar precis de som ÅSUB varnar för, att även offentlig sektors konsumtion är viktig och en trygg del av det privata näringslivets intäkter. Då gör man större skada än man menar göra nytta och får dessutom betala det i arbetslöshetsunderstöd. De här måste man tänka på när man hyxar till med en siffra som fem procent av de totala konsumtionsutgifterna.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Förslaget som diskuteras i plenisalen är att dra ner fem procent på det samlade konsumtionsutgifterna. Inköpen från privat sektor på 70 miljoner, betyder att 3,5 miljoner skulle det privata näringslivet få lida av en sådan åtgärd, det är väldigt mycket. Jag kan hålla med ltl Sundman om att man måste gå in i siffrorna för att få reda på vad de olika förslagen kan resultera i och det är viktigt för finansutskottet som ska behandla ärendet att man får en analys även här i plenum över vad det är frågan om. I bokslutet är lönekostnaderna ungefär 110 miljoner av 190 miljoner. Där är det i huvudsak lärare, hälso- och sjukvårds personal, poliser och den typen av verksamhet vi har som ska dras ner så kraftigt.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det är precis så det är, tar man det rakt av linjärt, är det 3,5 miljoner, risken finns att man behöver ta en större del av den privata kakan om man ska uppnå målet, då gör man större skada än var meningen var. När det kommer till den här fasen i krisen, till landskapet som helhet får man ändå ta den kostnaden. Det är sundare att folk har sitt arbete kvar, att sysselsättningen bibehålls och det är stabilitet i samhället. Det skapar annars är något som också är en viktig ingrediens i näringspolitiken, som jag var inne på i mitt anförande. Jag håller helt med att Ålands Framtid skapar sig ett luftslott som givetvis är fiffigt om man har utrymme att föra en politik, man måste klandra det och berätta att utrymmet inte finns, tyvärr.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Tack, fru talman! Jag ska ta upp en sak och det gäller anskaffning en av färjor och fullmakten att beställa en ny. Vi har en ålderstigen flotta inom skärgårdstrafiken och fordonen har växt, både bussar och bilar. De båtar som körs med är egentligen olämpliga eftersom de inte tar 76 ton som kommer som viktbegränsning. De är smala, trångt på bildäck, folk smutsar mer sig när det ska i och ur bilarna, det är viktigt att vi får nytt tonnage inom skärgårdstrafiken.

I budgeten nämner man en summa mellan 15 till 25 miljoner det är ett stort spann, finansutskottet behöver gå igenom den biten och precisera sig. Det skulle vara bättre om man kom till ett spann som var mindre.

Vi beviljade tilläggsanslag redan i tilläggsbudgeten för 2013, hundra tusen för utvecklingen av den nya färjan, finansutskottet behöver fundera och gå igenom hur mycket pengar vi har satt på utvecklingen av färjan, vad har vi för den biten. Jag är för att vi får en ny färja, det behövs men skulle ha kunnat komma ihop med kortruttsmeddelandet. Tack.

Minister Fredrik Karlström

Fru talman! Det finns några saker jag tänkte säga, med inte förlänga debatten och diskutera LBU-programmet eftersom vi troligtvis gör det på onsdag nästa vecka, kommentarerna kring det hoppar vi över.

Ltl Sundblom undrade i ett replikskifte om riskerna med den landbaserade fiskodlingen, kommer skattebetalarna att till slut få stå med notan. Allt företagande är en risk. Jag berättar lite kort, även om ltl Sundman var inne på hur affären är uppbyggd. Det är ett projekt som pågått under många år, många regeringar tidigare har försökt med olika medel hjälpa till att få en landbaserade fiskodling.

För två år sedan kom en förfrågan till näringsavdelningen om vi kunde vara med och finansiera en förstudie, gällande regnbåge, en större storskalig anläggning. Näringsavdelningen beviljade medel, det är offentligt för alla att titta på den utredningen som är väldigt komplex och intressant.

Det resulterade också i att de som började göra utredningen, gick vidare med tankar och planer och letade finansiärer. En av de finansiärerna som kom med i ett tidigt skede var Ålands utvecklings Ab som haft en stor roll, varit med och tagit fram mera fakta, sytt ihop hela finansieringspaketet. Från att ha haft en större roll i början har man när mer privat kapital kommit in gått ner till en ägarandel på fem procent som Ålands utvecklings Ab har i Fifax, aktiebolaget som ska driva den landbaserade fiskodlingen. Fem procent är samhällets del i det producerande bolaget, resten är privata riskkapitalister och åländska företag. Majoriteten av ägandet är åländskt.

Eftersom det är så otroligt stor satsning närmare 20 miljoner som vi hörde ltl Sundman säga, så var fastighetsbyggandet ett problem. Byggnaden är så stor att den ligger på 6 miljoner euro, 15 000 m2 och det var ett sätt att lyfta ut den tunga finansieringsposten ur hela projektet och ”bara” ha 12 - 13 miljoner att finansiera innehållet i byggnaden på.

Byggnaderna är väldigt stor och simpel till sin konstruktion. Om det skulle gå åt skogen där Ålands utvecklings AB äger fem procent och övriga cirka 95 procent, går det att göra annat med den lokalen eftersom det bara är fastighetsskalet, den stora byggnaden som norra Ålands industrihus tillsammans med en privat investerare kommer att bygga.

Vi begär i tilläggsbudgeten att landskapet ska till sitt eget bolag, som vi äger till hundra procent, ge en garanti att bolaget kan gå till banken och låna pengar för att på samma sätt som den privata investeraren ta ut marknadsmässig hyra för den lokalen man ska bygga. Allt är inte i hamn ännu, men det går väldigt bra. Vi hoppas verkligen att projektet förverkligas, men i allt företagande finns en risk och så även för norra Ålands industrihus. Med garantin från landskapet så flyttas den risken över hit. Det finns ett värde i fastigheten oavsett vad som händer inom 5,10 eller 15 år, finns det annat man kan göra i den, eller montera ner den och göra något annat av den. Jag vill säga redan nu att det inte är så stor risk för skattebetalarna i den här affären.

Den andra åtgärden vi ha skjutit in i tilläggsbudgeten är ett stimulanspaket, både till det nationella företagsstödet och till lantbruket. Totalt på hela perioden, hela året är det drygt 3,7 miljoner och det är oerhört positivt att det finns en stor och stark investeringsvilja ute i det åländska samhället. Jag vill koppla tillbaka till de dystra penseldrag som har målats under tilläggsdebatten särskilda från oppositionen.

Vi kan titta vad som har gjorts de senaste åren på Åland. Jag undrar om det finns motsvarande områden, Ålands befolkning, Ålands capita som har investerat så oerhört mycket som man har gjort sedan 2008 när lågkonjunkturen runt om i världen slog till och finanskrisen visade sitt tryne. Vi har allt från stora kryssningsbåtar Viking Grace och Finlandia som är två stora investeringar, Maxinge, Goodtechs kontorsfastighet som byggs, Smakbyn och Haga kungsgård och oerhört många privata insatser som gjorts utan något som helst stöd av samhället, titta på Byggvaruhuset en fem miljoners investering som slutförs. Allt detta har gjorts de senaste åren efter finanskrisen tagit tag av världen. Att säga att vi har ett misslyckat ekonomiskt decennium bakom oss är kraftfulla ord.

Vi har ett fantastiskt näringsliv som har gjort enorma insatser, en arbetslöshet som är den lägsta i världen den högsta sysselsättningen bland kvinnor någonstans, även männen är bra rankade. Som ltl Sundmans sa, finns det mycket annat i näringspolitik som gör att man vågar satsa och tro på framtiden.

Det betyder att man har en infrastruktur som fungerar, skolklasser och dagis som har det bra, områden där vi tar hand om de äldre, vårdköer som är hanterbara saker som vi tar för givet i ett samhälle som vi levt i det senaste 20 åren. När hade vi det riktigt misslyckat och katastrofalt senast, det var i början av nittiotalet. Sedan början av nittiotalet har det bara gått uppför för Åland. Det har varit positivt och tillväxt, vi har aldrig haft så mycket pengar i plånboken som vi haft de senaste åren. Vi har aldrig tidigare i den åländska historien bott på så många kvadratmeter som vi gjort de senaste åren.

Vi har oerhört mycket att vara stolta, glada och positiva över och lyfta fram och det måste man göra varenda gång. Det finns få samhällen som det åländska att leva och bo i, det märker vi med 40 års kontinuerlig inflyttning.

Det var egentligen konsekvensanalysen av LBU som jag tänkte prata om som jag inte ska göra och den landbaserade fiskodlingen. Som ni ser i tilläggsbudgeten, fast jag egentligen inte tycker att det behövs, har vi satt både hängslen och livrem på garantibeloppet för vi kommer att notifiera de stöd, som det indirekt är, med att ge en garanti. Det är under de minimis regelverk men eftersom det handlar om fiskodling som är en näring som går under EU:s strukturfonder, för de kommer att få stöd den vägen, kommer vi att göra det säkra före det osäkra och notifiera den, även om norra Ålands industrihus inte har något med fiskodling göra. Det här vet alla aktörer om och de skriver vi om i budgeten.

Det som ltl Sundman tog upp att man ska spara fem procent, jag har svårt att se att det är möjligt på det sätt som Ålands Framtid ser att det är möjligt. Jag håller med om att det finns möjlighet att bli produktivare, effektivare och förbättra olika processer och resultatdrivna insatser. När den digitala agendan faller på plats och vi kan använda tekniken till vår fördel kommer man att få oerhört mycket mera gjort i en redan effektiv förvaltning.

Vi fick höra av Ålands Framtid att vi hade en ineffektiv förvaltning, jag kan tala för min del när det gäller jordbruk, skogsbruk, näring och arbetsmarknad på Åland så är det en effektiv förvaltning som jag är stolt att ansvara över. Jag har inga problem att när som helst ställa mig upp och säga att det görs ett hästjobb på avdelningarna. Är det på näringsavdelningen man också vill spara fem procent? Eller ska det inte göras där, inte heller på ÅHS eller de andra områdena, det är enkelt och populistiskt att finansiera vindkraftsstöd och ytterligare utökat LBU-anslag med fem procent som de facto inte existerar. Jag slutar där och vi fortsätter med LBU-debatten på onsdag.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det var i en replik mot vicelantrådet jag lyfte frågan. Jag tänkte i förlängningen, det är en löptid tid på fem år på garantin, kanske den förnyas fem år till och bolaget går kanske dåligt, norra Ålands industrihus får inte in tillräckligt med hyror, och så faller den ut. Det var de riskerna jag funderade på. Nu har ministern Karlström sagt att allt är riskabelt med företagande men det här ska nog gå bra, det intrycket fick jag av anförandet.

Minister Fredrik Karlström, replik

Det var helt korrekt uppfattat, det här kommer att gå bra. Skulle jag inte vara näringsminister skulle jag ha satt mina egna pengar i projektet så mycket tror jag på det. Vi kommer att behöva föda mer människor, mat är framtiden och fisk på Åland har ett bra rykte och något att bygga vidare på. Det här kommer att gå alldeles strålande, jag är glad att Ålands utvecklings AB har fem procent i bolaget och förhoppningsvis kunna ta del av den vinsten om några år.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Fru talman! Näringsministern och jag är helt emot varandra för jag skulle inte sätta mina pengar i det här projektet. Jag har hört bedömningar på att det är ett högriskprojekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag har funderingar kring den landbaserade fiskodlingen, näringsministern säger att ifall det skulle gå på tok så är det en anläggning som går att sälja, plocka ner. Är det faktisk på det sättet? Anläggningen är specifik för sitt ändamål, det är inte ett industrihus som vilket som helst utan vi pratar om bassänger och högteknologi. Lite mer utveckling kring den biten tack.

Minister Fredrik Karlström, replik

Jag kan utveckla det mycket mer. Det är fastigheten som norra Ålands industrihus och den privata investeraren bygger, huskroppen inte innehållet vad gäller teknik. Väggar, tak och eventuella bassänger som ska byggas är en del av tekniken som fiskbolaget ska investera och göra i. Om det mot förmodan inte skulle gå att leverera fisk som man gjort på många andra ställen, det här är ingen ny teknik utan har pågått i många år på många andra ställen och det finns en stor efterfrågan på just den här sortens fisk i Finland. Det går att hälla grus i bassängerna och gjuta golvet så har du en stor hall, alternativt plocka ner väggar och tak och bygga upp den någon annanstans. Jag ser inte att det är en stor risk. Om en privatinvesterare går in med hälften, ser man där att det inte bara är norra Ålands industrihus som har gjort en bedömning, även den privata investeraren gör bedömningen att det är relativt riskfritt.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det som återstår att göra är att önska projektet lycka till och hoppas att inte skattebetalarna får ta någon smäll.

Minister Fredrik Karlström, replik

Vi är helt överens. Jag är helt övertygad, till skillnad från förra replikskiftet, att det kommer att gå bra, att det finns en framtid i fisk levererade på Åland och en high premium produkt som det finns stor efterfrågan av i Finland. Det här kan vi säkert diskutera många gånger till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker personligen att det blir magstarkt när näringsministern vill visa hur aktiv näringspolitik vi har, hur mycket det händer på Åland han räknade upp företag på företag, jag noterade bl.a. Smakbyn. Det enda den här regeringen har gjort när det gäller Smakbyn är de facto att motarbeta expansionsplanerna. Han sa att det var för starka ord från Ålands Framtids sida när vi pratar om ett förlorat årtionde. Låt mig citera landskapsregeringens egen framställning ”det åländska näringslivet är sammantaget under tillväxtperspektiv inne i en utdragen nedgångsperiod” i sista meningen står det ”tillväxtmässigt har vi förlorat ett årtionde bakom oss”. Jag vet att ministrarna många gånger lämnar framställningar utan att läsa vad det står i dem, de här står i bilagan till tilläggsbudgeten, det har vi använt oss av och det bekymrar oss. Att vi skulle måla något för starkt bara för att vi litar på vad ÅSUB säger, det tycker jag är märkligt.

Minister Fredrik Karlström, replik

Tack, fru talman! Landskapsregeringen har bidragit med nästan 500 000 i investeringsstöd till Smakbyn, något positivt har vi medverkat till att den står där den står. Jag ifrågasatte vad ltl Axel Jonsson säger, att vi måste acceptera att vi misslyckats ekonomiskt. Jag håller med om att hela världen har gått ner i en lågkonjunktur sedan 2008, som jag sa i ett replikskifte var vi vid en oerhört hög nivå och har varit sedan 1993. Vi är på plats fem i välståndsligan i världen USA, Luxemburg, Norge och Schweiz är högre än oss annars har vi den högsta BNP per capita. Även om vi har gått ner lite kan vi titta på de faktiska siffrorna när det handlar om sysselsättning, arbetslöshet och köpkraft.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tror näringsministern inser innerst inne att det tar lång tid att bygga upp ett välmående näringsliv. Mycket av de näringsliv som fortfarande är oerhört viktigt för Åland togs det beslut för upp till 50 år sedan, som gör att vi står där vi står idag. Åland blir att släpa efter om vi tittar på tilläggssiffrorna. Jag uppmanar igen näringsminister Karlström att läsa utdraget ur ÅSUB:s rapport så får han svart på vitt, att så är det. Vi anser att det är enormt viktigt med en aktiv näringspolitik. Apropå att läsa de förslag som läggs i parlamentet har vi aldrig föreslagit några inbesparingar på näringsavdelningen, p.g.a. vi har den filosofin att varje euro som satsas inom näringslivet ger mångfalt tillbaka. Jag ser att minister Karlström också börjar inse det och mandatperioden kan mycket väl sluta med att han får titeln bidragsminister Karlström. Det har tagit två förlorade år innan vi kommit dit, det tycker jag är synd.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Det är fem procent besparing på konsumtionsutgifterna, men det gäller en procent på ÅHS, det gäller inte på näringsavdelningen och eventuellt inte så mycket på lärarna heller, utan det är någon annanstans. Jag har läst ert förslag ltl Eriksson. Två förlorade år, det får stå för ltl Eriksson. Vi kommer att få diskutera både ERUF, ESF och LBU-programmet nästa onsdag. Där föreslås att 70 miljoner euro under de kommande sex åren som är kvar, kommer att stimulera det åländska näringslivet, livsmedelsklustret och övriga näringsliv. Det finns väldigt mycket annat positivt, som båda är på gång och har genomförts men vi får fortsätta den diskussionen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Vad gäller näringsminister Karlströms uttalande om att oppositionen använder starka ord när man pratar om tio förlorade år vill jag precisera att det är citat från ÅSUB:s konjunkturrapport, läget 2014 där ÅSUB skriver, ”för Ålands del har den långsiktiga BNP-utvecklingen sedan 2008 varit synnerligen svag. När BNP-utvecklingen presenteras i indexform blir det uppenbart att de senaste tio åren är ett ur tillväxtsynpunkt förlorat årtionde för den åländska ekonomin”. Det är inte oppositionens siffror, utan direkta citat ur ÅSUB:s konjunkturrapport från 2014.

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag vet mycket väl vad ÅSUB har skrivit och jag är läskunnig. I ett näringspolitiskt perspektiv finns det oerhört mycket positivt när vi titta på exempelvis sysselsättningssiffrorna, livskvalitet, status på Åland, pengar i plånboken, korta vårdköer, den höga sysselsättningen. Åland är inte ett katastrofområde som utspelades av oppositionen när man jämförde Åland med Grekland och Island. Vi måste komma ihåg att den offentliga ekonomin i den här salen, i huset bredvid är de facto inte skuldbelagda. Det finns även kommuner på Åland som inte heller är skuldbelagda, vi har inte en så mörk framtid som förespås.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Säkert är näringsministern läskunnig, det tvivlar jag inte på., Som jag sa i mitt anförande, är vi beroende av sjöfarten som är en stor del av BNP-utvecklingen, fast vi satsar 40 miljoner vill det inte synas. Sysselsättningsgraden är låg, men kurvan pekar åt fel håll den öppna arbetslösheten har inte varit så hög som den är nu på mycket länge. Det finns effekter men är i våra förhållanden mikroskopiska när vi jämför oss med stora världen. Kurvorna skulle behöva peka åt rätt håll, då skulle vi alla vara glada.

Minister Fredrik Karlström, replik

Jag läste en insändare i dagens tidning att jag borde bli lite mera skolad, men läskunnig är jag även om det ibland går lite trögt. Vi behöver titta framåt och måla med ljusa och positiva färger istället för att titta bakåt på det negativa. Jag håller med om att vi har en lite högre arbetslöshet just nu, men vi har fortfarande oerhört svårt för företag att få tag i rätt personal under sina rekryteringsprocesser. Det betyder att vi behöver få in mer kompetens och satsa på kompetensutveckling för framtiden. Fyra procent är ingen hög siffra någonstans i världen och ingenting vi behöver oroa över just nu. Vi behöver satsa mera kraft och energi på att få ännu fler att flytta till Åland och vilja leva och bo här. Den trenden är oerhört viktig att lyfta fram och poängtera istället för de negativa siffrorna man kan jämföra i tioårsperspektiv bakåt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Frågan är vad de personerna som flyttar in ska syssla med när vi har en expanderande offentlig sektor och ett näringsliv som krymper, enligt ÅSUB:s rapport. Det är svårt, fru talman, att känna igen näringsminister Karlström efter att han inträdde i regeringen. Går vi tillbaka till budgetdebatten 2008 - 2009 sa han så här vad gäller näringsavdelningen och dess effektivitet ”en annan byrå på näringsavdelningen som landskapsregeringen bör titta på är skogsbruksbyrån. Hur många människor lever i dag på sitt skogsbruk på Åland, det måste vara många eftersom landskapsregeringen prioriterar det. Det finns nio personer på den byrån samt några extra som sköter om landskapets egna skogar där måste det gå att privatisera”. Var har hänt med dessa tankar hos minister Karlström?

Minister Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag har blivit mer kunnig sedan 2008 och ser vad som görs på skogsbruksbyrån. Som jag har poängterat att många gånger, finansierar skogsbruksbyrån sig själv med att sköta om landskapets skogar. Sålunda ser jag inget stort problem i det, utan en resurs och en tillgång. Man säljer lika mycket skog som administrationen och förvaltningen kostar, det är inte något som behöver prioriteras. Det görs oerhört mycket på den avdelningen av få tjänstemän allt från jaktförvaltare, som i dag hade administrerar 1 700 vårfågellicenser bl.a. och det kommer fler innan vårfågeljakten och 1 maj inträffar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det som bekymrar oss, som faktiskt var positiva när näringsminister Karlström gick in i regeringen och tänkte att nu skulle det bli verkstad på näringsavdelningen, är varför förverkligar man inte de tankar och idéer man hade när han tillträdde ministerposten. Från samma budgetdebatt 2008 – 2009 ”ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat i synnerhet nödvändigt för att vi fortsättningsvis ska ha verksamhetsförutsättning här på Åland”. Man exemplifierar med ”att den småskaliga livsmedelsproduktionen håller på att dö ut p.g.a. politiskt tama beslut”. En politik som näringsminister Karlström själv i allra högsta grad förverkligar. Hur kan man motivera ett sådant skifte i politiken?

Minister Fredrik Karlström, replik

Retoriken, ville ni spara på skogsbruksbyrån eller inte? Jag anser att vi inte behöver göra det eftersom vi finansierar det med den skog vi själva sköter om och vårdar. Vi har ett bra små- och företagarklimat på Åland, vi har 2 500 företag som jobbar och sliter alla dagar för att få mat på borden och skapa tillväxt i sina bolag. Vi har ett oerhört kreativt livsmedelskluster och småskaliga livsmedelsproducenter, det har kommit till flera de senaste åren som växer. Vad är problemet?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ambitionsnivån för minister Karlström har ändrat ganska mycket. När han var oppositionen ropade han högt om sparåtgärder bl.a. skulle jordbruksavdelningen flyttas ut till naturbrukskolan. Det råkade sig så bra att minister Karlström blev minister över den verksamheten och t.o.m. inskrivet i regeringsprogrammet att jordbruksbyrån skulle flyttas ut. I dag hör man ingenting av den, skolan står som tomma skrakholkar. Det har ändrat mycket i minister Karlström ambitionsnivå, har han blivit klokare och var dum tidigare, det vet jag inte.

Minister Fredrik Karlström, replik

Karlström har säkert förändrat sig mycket, det är jag glad för. Jag har ändrat mig oerhört mycket sen jag kom in i den här salen 1999, allt går att läsa på bloggen jag har skrivit. Många gånger står jag bakom vad jag har sagt, ibland har jag insett och lärt mig mer. Jag trodde det skulle vara ekonomiskt lönsamt och effektivt att flytta hela näringsavdelningen till naturbruksskolan när vi gick in i regeringsprogrammet. Jag inser att det skulle ha varit väldigt kostsamt, ineffektivt och dumt. Får man reda på den informationen, tar till sig av vad det betyder att skaffa extra receptionister, it support, bygga om en lokal som inte är ändamålsenlig och 2500 m2 stor för några få arbetsplatser som har kontakt varje dag med de övriga avdelningarna och är kärnan i självstyrelsen. Att splittra den och flytta ut den till naturbruksskolan hade varit riktigt dumt jag hade skämts, med den vetskapen jag har, om jag hade skickat ut byrån dit.

Talmannen

Tiden är ute!

 

Ltl Brage Eklund, replik

Man kan tolka att ministerns gjorde ett populistiskt uttalande när han förde fram tanken, eller ids han inte ta in fakta. Jag får gratulera att ministern har lyckats övertyga centern att LBU-programmet blir ett bra program.

Minister Fredrik Karlström, replik

Populistisk, det är snarare så att jag har blivit realistisk och inser fakta. Om jag en gång trodde att det var bra att flytta ut näringsavdelningen till naturbruksskolan, sedan inse att det är ett av de dummaste besluten man kunde ta. Skulle jag driva på den förändringen, borde jag definitivt bytas ut från den här platsen. Om jag blivit klokare eller dummare sedan jag inträdde, jag har lärt mig oerhört mycket mera på det här två åren och vet att allting inte är svart eller vitt, det finns ibland olika gråskalor. Jag är helt övertygad om att det kommande LBU-programmet, som vi ska diskutera på onsdag, är ett oerhört konkurrenskraftigt program framförallt mot de finska systrarna och bröderna som lever med ett annat LBU-program.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Fru talman! I förslaget till första tilläggsbudget för 2014 ingår vissa skrivfel vad gäller informationen om bokslutsuppgifterna för 2013, respektive grundbudgeten 2014. Det berör momenten 35.60.20, 45.60.20, 45.70.70, 36.20.46 och 48.20.70. Det har blivit en förskjutning i texten som inte upptäcktes i kontrollen av budgeten före den gick till lagtinget. Det påverkar på intet sätt tilläggsbudgetens siffror och innehåll som lagtinget kommer att ta beslut om, det är i de historiska uppgifterna det har blivit en förskjutning.

Vi kommer att korrigera det genom att överlämna de rätta uppgifterna till lagtinget och finans- och näringsutskottet, att det som lagtinget klubbar där finns de rätta uppgifterna införda. Detta som en rättelse.

Talmannen

Den anförda rättelse en antecknas.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Jag vill ge några korta reflexioner. Jag lyssnade på debatten och skrev samtidigt den politiska översikten till årsberättelsen för 2013. Det påstås från Ålands Framtid att det är stopp i flödet vad gäller lagframställningarna och också ltl Gunnar Jansson sa, var är lagarna? Det är tydligen något fel i kommunikationen här emellan. Jag kan upplysa lagtinget om att 2013 var det 23 lagframställningar som kom till lagtinget, 2012 27, 2011 25, 2010 24, 2009 17, 2008 25 och 2007 var toppåret med 30 lagstiftningar, då tror jag det var samma regeringskonstellation som det är i dag.

Man ska komma ihåg att det inte bara är antalet som räknas utan också innehållet. Jag vill understryka att många av de lagar regeringen har gett till lagtinget har varit omfattande lagpaket som integrationslag, polislag, ombudsmannamyndigheten och småningom kommer hembygdsrättslagar. Det är tunga lagstiftningar och omfattande lagpaket som lagtinget har fått ta del av.

Vi ska nämna saker och ting vid dess rätta namn och se verkligheten såsom det är. Det finns inte skäl att på ett tendentiöst sätt påstå att regeringen inte har fått fram lagar och inte heller fått fram reformer och reformarbete.

Reformer genomgår många faser och utmynnar i vissa fall i lagstiftning, men inte i alla fall. Det successiva förändringsarbetet med förvaltningen, där man kan nämna sjötrafiken, avbryterservice osv. är delar där landskapet haft egna anställda som nu går över i en annan form. Det finns många betydande processer som de facto redan har skett och är på gång att ske som är betydande förändringsarbete.

Jag vill hävda att spara fem procent, spara mera och den retoriken vet vi alla är helt orimligt. Debatten i dag har klargjort att det helt enkelt är omöjligt att agera på det sättet.

Jag har erfarenhet av 2004 då försökte man också en sådan modell att spara fem procent på alla moment, bokslutet visar att det var omöjligt så kan man inte förfara och det funkar inte i praktiken.

Har man den taktiken att saker och ting ska läggas ner, upphöra så är det inte heller, utan de facto finns behoven kvar någon måste utföra uppgifterna och medborgarna har rätt till många av verksamheterna. Det är sällan en framkomlig väg.

Jag och regeringen vill vidhålla att det enda som de facto ger en bärkraftig, genomgripande, långsiktig effekt på budgetutvecklingen och på kostnadsläget är att jobba med omstruktureringar och omställningar. Att hela tiden driva på ett aktivt förändringsarbete, det är precis vad vi gör och det arbetet fortgår och som jag fick tillfälle att i årsberättelsen 201, formulerar mig kring.

Många har noterat att jag har kallat budgeten för ett vårregn. Jag finner det svårt att man inte kan förstå att glädja sig över ett vårregn, när det behövs och markerna är torra är det positivt. Det är märkligt att höra varningens finger som reses framför allt från liberalt håll om fiskodlingen på land. För landskapsregeringen är det ett projekt som är efterlängtat. Man kan fortsätta producera en viktig vara som fisk, men göra det på land så att man minskar näringsutsläppen till havet, det är otroligt positivt.

Det visar att man inte har förtroende för den entreprenör som finns och har gjort affärsplanerna och satsar sina egna pengar i projektet, landskapets andelar är marginella om man tänker på projektet som helhet, med en satsning på 18 miljoner. För mig är det snarare en dröm som går i uppfyllelse att man kan jobba på det här sättet, jag ser mycket positivt på den här utvecklingen och hoppas att projektet ska kunna bryta ny mark när det gäller att tänka kring fiskodling i framtiden.

Jag hoppas att vårregnet ska ge kraft åt de plantor som finns att växa och gro och dessutom ska vi få sol i påsk. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

För att det inte ska bli något missförstånd och att alla dras över samma kam, så när det gäller fiskodlingen tror jag det kan bli något intressant framöver och önskar dem lycka till. När lantrådet säger att vi måste se verkligheten såsom den är, så i oppositionsposition och i regeringsposition kan man uppfatta verkligheten olika och det tror jag lantrådet har erfarenhet av. Jag noterade i en notis att lantrådet sade att vi levererar så att vi blir utmattade, då drog jag på munnen för i verkligheten började lagtinget en vecka senare för att regeringen skulle få tid på sig att leverera. Vi visste inte att det var så utmattade att de inte orkade leverera, ändå ledde det till att man fick ställa in ett plenum p.g.a. att det inte fanns några ärenden, nog talar det sitt tydliga språk.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det talar långt ifrån något tydligt språk, det är lagtinget som bestämmer när man vill ha plenidagar. Med tanke på hur bråttom det kommer att bli, kanske det hade varit klokare att hålla plenumet. Tilläggsbudgetdebatten kunde ha hållits och dessutom fanns det motioner i lagtinget, med det är lagtingets beslut. Man kan inte anföra det som ett bevis för att landskapsregeringen inte skulle leverera, det blir en felaktig slutsats.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det heter att man ska skilja på juridik och politik, det låter juridiskt när lantrådet säger att man inte kan anföra det som bevis. Jag och ltl Beijar var bortresta och vi trodde att det var p.g.a. det som lagtinget ställdes in, men skämt åsido har jag förstått att det inte fanns något att behandla. Det är ändå regeringen som ska se till att det finns ordentligt med arbete på lagtingets bord, eller?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det fanns absolut ärenden att behandla. Om ledamot Eriksson påstår att landskapsregeringen inte ger lagstiftning i tillräcklig mängd till lagtinget, vad jämför han då med? Jämför han med 2009 när det var 17 framställningar under förra regeringsmandatperioden, eller jämför han med 2012 när det var 27 framställningar, eller 2013 när det var 23 framställningar. Vi håller en hög takt på lagstiftningen, dessutom har det varit politiskt tunga och omfattande lagstiftningar som kommit till lagtinget under de här åren. Jag vill att vi håller oss till det som är korrekt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ett aktivt förändringsarbete är det enda som biter för att få ordning på ekonomin, ungefär så uttryckte sig lantrådet. Jag delar långt den uppfattningen men frågan är vad det aktiva förändringsarbetet ska leda i? Det måste leda i minskade kostnader om man ska lyckas få ordning ekonomin. Eftersom det inte ser ut som att vi har intäkter som är väldigt stora framöver. Vi förespråkar ett fokus på att försöka minska landskapsregeringens konsumtionsutgifter. Vi vet att vi har ett strukturellt underskott på ca 10 miljoner, därför måste man minska konsumtionsutgifterna med motsvarande 10 miljoner, eller fem procent som har nämnts i debatten. Om man inte vill gå in för detta från landskapsregeringens sida, var ska man lösa det strukturella underskottet på 10 miljoner? Är det genom PAF eller genom att minska kostnaderna på något annat ställe, det har vi svårt att få klart för oss. Vi har en tydlig linje men hur prioriterar landskapsregeringen, hur ska man få ordning på underskottet?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Man kommer ingenstans med att leverera enkla sanningar om man ska uppnå saker och ting, det kan vi enas om. Ålands Framtids retorik om inbesparingar på fem procent på ett bra sätt har diskuterats här idag, alla har insett att det inte kommer att gå. Vi vet att kostnaderna ökar varje år det är inflationen, just nu pågår avtalsrörelsen. Löneökningarna medför varje år ca två procentiga höjningar. Pensionsutgifterna har ökat betydande under åren som går. Det är helt klart, allting bli dyrare med tiden. Man måste givetvis jobba med helheten och fokusera på att diskutera den halva miljard vi tillsammans använder i verksamhetsutgifter, kommunerna och landskapet tillsammans och mera funderar över helheten och hur vi producera servicen till ålänningarna.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ska man förstå det som att landskapsregeringen vill spara på den kommunala verksamheten i stället för att spara i den egna, är det rätt uppfattat? Då ställer man sig frågan, hur ska det gå till? Landskapsregeringen har inlett ett arbete med kommunernas socialtjänst, det finns inget underlag som visar att det skulle spara några pengar inom den kommunala servicen på en sådan reform. När ska vi få sådana rapporter presenterade som visar att det långsiktiga aktiva förändringsarbetet faktiskt leder till att vi får ordning i ekonomin. Det finns ingen koppling mellan ekonomin och de reformer som landskapsregeringen genomför, åtminstone har vi inget underlag i lagtinget som visar på det. Därför för vi fram en alternativ politik, alternativa prioriteringar. Kan landskapsregeringen visa genom sina reformer att det faktisk kommer att ge effekt, då blir debatten givetvis mycket mer intressant.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ltl Axel Jonsson drar helt fel slutsatser, att landskapsregeringen menar att man ska spara i de kommunala och inte på sin egen verksamhet. Vi har sagt att arbetet måste göras tillsammans. Det gör man genom att ändra på genomgripande viktiga strukturer där vi hittar kostnadsinbesparingar på sikt. Just nu stiger det med 4 miljoner per år inom den kommunala verksamheten, i den struktur vi har idag. Det finns en hel del att göra. Om Ålands Framtid vill fortsätta med sin stagnationspolitik är det okej för mig, med regeringen går vidare och vi kommer att agera för att reformerna genomförs.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill rätt lantrådet när det gäller den landbaserade fiskodlingen, självklart att man ska tro på entreprenörerna. Liberalernas omsorg var om skattebetalarnas pengar. Det ska bli spännande att se projektet, men man måste även sätta energi på att och få kretsloppsanpassade fiskodlingar. Det finns ingen källa som är så potent som fiskodling när det gäller att producera proteiner för människoföda. Av ett kilo foder får du ett kilo fisk, man har helt andra siffror när det gäller kyckling, gris- och nötkött. Har man ett projekt måste man hålla ett fast grepp kring att utveckla fiskodlingen så att den blir kretsloppsanpassad, med fytasfoder och foder som inte kommer från utfiskade världshav.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Debatten var inte tänkt att vi skulle gå in i på fiskodling och olika foderarter. Från den liberala bänken lyfte man upp flera varningens finger när det gäller projektet, man var rädd att det skulle gå på tok. Signalerade att man inte tycker att satsningen är bra, inte litar på de entreprenörer som de facto sätter sina resurser till projektet, inte tror på deras affärsplaner och kalkyler. Man behöver inte vara rädd för att garantierna ska skada skattebetalarna, det här görs inom Ålands industrihus och för det får också landskapet tillbaka. Vi håller tummarna och tror att det ska bli ett bra projekt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Visst håller vi tummarna. Det vi var ute efter var risken med skattebetalarnas pengar. Vi påpekade det och det har vi vår fulla rätt att göra. Gällande lagframställningar ska lantrådet hålla sig för god för att komma med de utfallen som lantrådet gör. Det är en väsentlig skillnad på lagstiftning, eller om det handlar om direktiv det kan vi också vara ense om eller hur? När det gäller reformarbetet finns det ett väldigt ambitiöst regeringsprogram och vi ser att det saknas väsentlig lagstiftning som landskapsregeringen faktiska lovat att komma fram med.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi har fått vår varmaste förespråkare för handlingsprogrammet i ltl Katrin Sjögren, hon önskar att allt i handlingsprogrammet ska förverkligas, det är bra, det gör jag också. Det måste tyda på att man tycker att det är ett väldigt bra handlingsprogram som innehåller de rätta åtgärderna, hon manar till att vi ska fortsätta förverkliga det. Vad gäller fiskodlingen kan man inte bara höja varningens finger för vad skattebetalarnas risktagande i sammanhanget, skattebetalarna och samhället får även något, d.v.s. skatteintäkter och sysselsättning i 20 nya arbetsplatser, det är mycket värt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag hävdar att man inte kan göra politik till en matematisk beräkning. Om det 2008 levererades si och så många lagframställningar behöver det inte komma flera 2014. Jag är upplärd i en annan miljö och jag hoppas inte regeringen vill göra det till en skola, eftersom det varit si och så tidigare så behöver det inte vara mera nu heller. Det är lagstiftningens innehåll, omfång, kvalitet som ska räknas och naturligtvis behov av lagstiftande åtgärd som utlovade reformer förutsätter. Det är i grunden i den offentliga maktutövningen vi har i lagtinget, d.v.s. den utgår från folket och ska utövas under lagarna, inte under meddelanden eller matematiska formler.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Om det är någon bänkrad som har sysslat med matematiska formler under debatten är det inte regeringsblocket, utan tvärtom där ltl Gunnar Jansson sitter. Vi vet båda två mycket väl hur reformprocessen inleds, fortgår, hur utredningar görs, hur det sedan i slutskedet utmynnar i antingen konkreta beslut, eller ingår avtal där saker och ting förändras eller att med lagar kommer till lagtinget och får godkännande för dem. När ltl Jansson frågar var är lagarna, säger jag här är 24 stycken 2013, 27 stycken 2012, jag håller med om att det är kvaliteten, innehållet och omfattningen som är det viktiga, inte antalet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet?

Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Första behandling

3        Ny avdelningsstruktur för den allmänna förvaltningen

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 6/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 6/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av de lagförslag som ingår i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Katrin Sjögren

Talman! Här kommer ett lagförslag, inte ett direktiv utan en reform. Lag- och kulturutskottet har behandlat lagförslaget om en ny struktur inom förvaltningen. Lagförslaget är i sig inte så omfattande eftersom det främst tar sikte på namnbyte av två avdelningar vid landskapsregeringens allmänna förvaltning samt vissa uppgifter och ansvarsområde för de berörda avdelningarna förändras.

Den avdelning som i dag kallas kansliavdelningen får genom förslaget ett mer renodlat verksamhetsområde och kommer framdeles att benämnas regeringskansliet. Den tidigare trafikavdelningen ska med ett breddat ansvarsområde benämnas infrastrukturavdelningen. Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft i januari 2015.

I samband med ärendets behandling har utskottet fört en diskussion om ansvaret för den övergripande samhällsplaneringen, det diskuterades mest och ingående i remissdebatten. Planeringen regleras i plan- och bygglagen enligt vilken kommunerna i princip har planeringsmonopol men enligt 11 § kan landskapsregeringen fatta beslut och anta rekommendationer om markanvändning för vissa funktioner eller visst ändamål, som är av stor betydelse för hela samhällsutvecklingen.

Enligt samma lag ska varje kommun utarbeta en heltäckande kommunöversikt till vägledning för beslut i plan- och byggfrågor. Den ska tas fram så att det finns en möjlighet till samordning med andra kommuners planläggning, goda ambitioner. Landskapsregeringen ska sammanställa kommunöversikterna. Lagens efterlevnad i fråga om kommunöversikterna varierar från kommun till kommun, kan utskottet konstatera. Någon sammanställning av översikterna har hittills inte gjorts av landskapsregeringen.

Den arbetsgrupp som utreder möjligheterna till samordning av infrastrukturen, den fysiska planeringen och tekniska sektorn, framför flera förslag i sin rapport i fråga om den övergripande planeringen.

Det föreliggande lagförslaget tar inte sikte på eventuella framtida förändringar som rör den översiktliga planeringen i landskapet, utan handlar i första hand om vid vilken avdelning den nuvarande kansliavdelningens byggnadsbyrås uppgifter ska skötas. Tanken har varit att de myndighetsuppgifter som idag handhas av byggnadsbyrån ska överföras till infra, medan de uppgifter som byggnadsbyråns fastighetsenhet sköter ska flyttas till finans i avvaktan på ett fastighetsverk.

Samhällsplanering handlar om att skapa och utformar det framtida samhället. Det är definitivt även en hållbarhetsfråga, marktillgång är en ändlig resurs. Planeringen är ett mycket centralt instrument för omställningen till det hållbara samhället, eftersom det påverkar utformningen av städer och stadsliv, landsbygd och regional utveckling, ekonomi och miljö, kultur och befolkning utifrån ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Samhällsplaneringen är med andra ord i högsta grad sektorövergripande och utskottet anser att det därför är synnerligen angeläget att den övergripande samhällsplaneringen utgör en stabsfunktion så att landskapsregeringen knyts till regeringskansliet. Här pratar vi om en övergripande samhällsplanering i framtiden.

Utskottet föreslår ingen lagändring i detta avseende men förutsätter att landskapsregeringen vid det fortsatta framtagandet av planeringsinstrumentet utgår från att den övergripande samhällsplaneringen ska knytas till regeringskansliet. Utskottet konstaterar att det är bra att successiva förändringar görs i den allmänna förvaltningen, att det finns ambition att effektivera och anpassa till nya behov. Utskottet ser fram emot att landskapsregeringen även ser över behovet av en reformering av förvaltningens ledningsfunktion.

Utskottet omfattar landskapsregeringens förslag och föreslår att lagtinget gör detsamma. Till betänkandet finns en reservation av Axel Jonsson som jag räknar med att ltl Jonsson presenterar själv. Tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Inledningsvis sa utskottets ordförande att reformen handlar om att man byter namn på två avdelningar. I samband med remissen förde jag fram en farhåga kring infrastrukturavdelningen, att det blir en ny och mycket spretig avdelning. Jag bad utskottet att titta på om det är förnuftigt att föra samman så vitt skilda områden under samma avdelning, även hur avdelningen påverkats av samhällsservicereformen. Trafikavdelningen är en viktig del i infrastrukturgruppens rapport att man skulle gå vidare och bolagisera trafikverksamhet och föra samman det med kommunerna, har utskottet titta på det?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Utskottet har inte fördjupat sig så väldigt mycket i dessa bitar eftersom det handlar om ett namnbyte och en liten justering. Det är sant som vtm Eriksson säger att det är en mycket stor fråga som delvis regleras även hur landskapsregeringen utformas, hur man utser ministrar. Det finns definitivt frågor att fundera på, t.ex. om miljö- och energi borde vara ihop. Jag kan instämma i det som vtm Eriksson säger att det är märkligt att man inte tar steg framåt när det gäller infrastrukturgruppens utredning.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det var synd, här fanns en möjlighet för lagtinget att mera fördjupa sig i frågorna. Det som döljer sig under namnbytena är omfattande förändringar, om man sedan gå vidare med förordning och med infrastrukturgruppen. Nu har man tittat på planeringssystem, men trafikdelen kommer att vara en viktig del. När vi pratar ekonomi i salen och i den politiska diskussionen, här kan man prata om samordningsvinst, få ihop olika trafiksystem. En stor bit av infrastrukturavdelningen är trafiken, här borde man ta ett steg vidare. Jag förstår att utskottet inte har kunnat göra så mycket mera än vad man har gjort.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vi har inte fördjupat oss i frågorna, vi får från lagtingets sida räkna med att landskapsregeringen redogör för hur man tar steg framåt i reformarbetet i budgettexter. Jag är av samma uppfattning som vtm Eriksson att det finns ett rejält arbete att göra, som skulle vara lättare att göra än som t.ex. när vi pratar om socialtjänst.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för ett bra anförande och en bra redogörelse för utskottsbetänkandet och fina knorrande R i reform. Man säger att kommunerna i princip har planeringsmonopol och sedan redogör man för de möjligheter som finns i 11 §. Ska man inte uppfatta det så att planeringsmonopolet har man ingen avsikt att förändra, dock så att man tänker utnyttja de möjligheter som redan finns i gällande lagstiftning? Är det så utskottet har resonerat?

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Så har utskottet diskuterat. Men vi har konstaterat att det finns utrymme i plan- och bygglagen, dels för kommunerna att färdigställa kommunöversikter men även från landskapsregeringen att sammanställa översikterna och landskapsregeringen kan fatta beslut och anta rekommendationer.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är så jag ser det, tack för det klargörandet. Jag uppfattade inte att man ändrade fördelningen med behörigheten mellan kommunerna och landskapet. Planeringsmonopolet är intakt men man utnyttjar redan nu de möjligheter som finns med gällande lagstiftning.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Detta är korrekt uppfattat, det stipuleras i plan- och byggnadslagen och det har vi inte haft upp här. Det vi har tittat på är den övergripande samhällsplaneringen som blev föremål för en stor diskussion som vi tycker är intressanta och viktiga frågor. Det står i plan- och byggnadslagen att har kommunerna heltäckande kommunöversikter skulle det underlätta samordningen och samarbetet mellan kommuner, Mariehamn och Jomala har haft problem med dagvatten t.ex. Det finns saker som borde redas ut och arbetas med både från landskapsregeringen och kommunernas sida.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har alltid varit skeptisk till när man ska centraliserar planeringar och man får ett större inflytande på kommunernas planeringsmöjligheter. När man bildar en stabsfunktion hos landskapsregeringen och det ska knytas till regeringskansliet, vad är tankarna? Om jag har tolkat saken rätt är det den övergripande översiktsplaneringen, som man kan göra med befintlig lag, så ska man skapa en stabsfunktion för att purra på kommunerna att göra de övergripande samhällsplaneringarna och översiktsplanerna. Allt detta fungerar i en liten kommun utan all den byråkrati som är på gång att skapas. Jag är skeptisk till att man centraliserar, det blir oftast mera byråkrati.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ålands Framtid har varit väldigt klara med sitt ställningstagande i dessa frågor, det har vi från liberalerna också varit och vi pratar om en framtida stabfunktion, övergripande planering som arbetsgruppen har tagit fram. Vi kan konstatera att eftersom vi inte har en helhetssyn stoppar det delvis utvecklingen på Åland. Tanken med en övergripande planering är att landskapsregeringen och landskapsförvaltningen ska ha ett helhets- och ett övergripande ansvar. Som vi skriver i vårt betänkande, kan vi konstatera att det är långt ifrån alla kommuner som har gjort en kommunöversikt.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi har olika synsätt på detta. Jag har ett bra exempel från Eckerö när det gäller fiskodlingsfabriken, där vi har engagerat oss så fort det har visat ett intresse, skulle det ha varit en övergripande planering skulle det ha måsta getts ett utlåtande från stabsfunktionen. Hade det inte varit en ruta inritat för infrastrukturen för att etablera fiskodling hade det blivit ett stort bekymmer. Nu sköter vi det snabbt och smidigt utan att blanda in en massa byråkrati, så tycker jag att det ska fungera. Jag förstår inte centraliseringen, att det ska vara en stab som ska sköta allt.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Ltl Eklund har helt rätt, vi borde utnyttja våra små organisationer och förvaltningar mycket mer. Om jag inte missminner mig fanns det fler områden på Åland som var aktuella det var i Lumparland och i någon skärgårdskommun. Den som kan presentera det bästa förslaget ser jag inte att det skulle hindra en övergripande planering. Det är också viktigt vad företagarna själva tycker, vad de anser är bäst. Ltl Brage Eklund har bra exempel, jag kan ta upp en handfull dåliga exempel där det inte fungerar mellan kommunerna, t.ex. dagvattnet Mariehamn och Jomala.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Andra hela stycket på sidan två ner till, tredje raden nerifrån, ”där förutsätter utskottet att landskapsregeringen vid det fortsatta framtagandet av planeringsinstrumentet utgår från att den övergripande samhällsplaneringen ska knytas till regeringskansliet”. Ni kommer ihåg min käpphäst, jag hävdar fortfarande att verbet förutsätter i en parlamentarisk miljö är mycket verksamt. Åtminstone i miljöer där jag varit med tidigare, så har det verbet från ett utskott alltid inneburit ett förslag till beslut från parlamentets sida. Men jag ser att utskottet har bara en kläm, d.v.s. klämmen nere på samma sida som säger att lagförslagen antas i oförändrad form. Då blir det ingenting kvar av förutsätter, det är pannkaka då kunde man kanske använda ett verb som tycker, anser eller något i den stilen.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Ltl Gunnar Jansson har helt rätt, jag tror att det skulle ha blivit mer komplicerat om utskottet skulle velat skriva en kläm, det tror jag inte skulle vara lika bra. Jag hade inte haft något emot det men jag tror det skulle blivit problematiskt att få igenom det i utskottet. Vi var eniga, förutom ltl Jonsson, vi såg nyttan av att en övergripande planering blir en stabsfunktion.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Som vi anförde tidigare i remissdebatten har vi ingenting emot omstruktureringen av landskapsregeringens avdelningar, vi ser det snarare som något positivt att man försöker fundera över strukturer och hur man kan lösa saker på ett mer ändamålsenligt sätt. Även i den debatten anförde vi att man borde ta tillfället i akt och se möjligheten nu när vi befinner oss i jobbiga ekonomiska tider. Att faktiskt effektivisera också landskapsregeringen såsom man gjorde på nittiotalet, med färre antal ministrar.

Det är speciellt aktuellt i samband med lagförslaget när man ser på den förändring som skett i uppgiftsfördelningen mellan de olika ministerportföljena. Det inleddes egentligen med regeringsprogrammet när man beskrev hur uppgiftsfördelningen skulle se ut den kommande mandatperioden.

Då flyttades enligt regeringsprogrammet, självstyrelsepolitiskt centrala frågor och jämställdhet till lantrådet från kansliavdelningen. El-, energi-, bostads-, radio och TV-frågor skulle föras till infrastrukturministern och nu diskuterar man att även plan- och byggfrågor ska föras till infrastrukturministern. Det ställer frågan, vad blir kvar på kansliministern bord när man gjort den här typen av reform?

Den förändringen visar att det går att hantera ett stort antal områden som minister i landskapsregeringen, om man t.ex. ser på infrastrukturministerns bord vilka områden som hanteras där, visar det med all tydlighet att det är möjligt att genomföra den typen av reform.

Att effektivisera landskapsregeringen skulle ge en signal, en trovärdighet när man går in för att effektivisera den övriga förvaltningen och det aktiva förändringsarbetet som lantrådet tidigare talade om i debatten. Man borde se möjligheten från landskapsregeringens sida och faktisk visa att vi kan göra samma arbete på lite färre ministrar. Då kan man mycket lättare motivera sina medarbetare att göra samma sak, det finns en logik i det.

Gällande plan- och byggfrågorna och samhällsplaneringen har vi varit skeptiska till de reformer, förändringar som föreslås där landskapsregeringen ska få en mera central roll än tidigare i planfrågorna. Vi vill understryka att vi upplever att dagens system funkar till stora delar bra, vi tror att det finns ett stort värde i att kommunerna har stora möjligheter att påverka planeringen och styra den. Det kommunala planeringsmonopolet framöver bör bibehållas intakt som det ser ut idag. Landskapsregeringen ska inte ges en större roll vare sig lagstiftningen tillåter det eller inte, vi ska definitivt inte ändra lagstiftningen.

Kommunerna besitter en svårslagen kännedom om lokala förhållanden och de behov som råder. Ett bra exempel när de små kommunerna lyckas i att göra en bedömning i en planeringsfråga, ett projekt som är viktigt för kommunen att se till att förverkliga det är fiskfabriken som vi har diskuterat i många omgångar i dag, som kollegan Eklund nämnde. Att man i princip på tre månader från att man kontaktade kommunen och säger att vi är intresserade av att starta ett projekt, till att man kan sätta spaden i marken visar på hur små kommuner kan hantera den här typen av projektet på ett bra och ändamålsenligt sätt.

Jämför man med de diskussioner som förts kring Magasintomten i flera års tid i Mariehamn i en betydligt större organisation, så ser man att det inte per automatik behöver vara bra för utvecklingen av det åländska samhället att man skapar större strukturer just för planeringsfrågor, vilket man gör om man ger landskapsregeringen en aktivare roll. Vi har svårt att förstå vilka problem man skulle lösa med en sådan förändring, när vi upplever att planeringen i stort fungerar bra.

T.ex. det som lyftes tidigare i ett replikskifte om dagvattnet mellan Mariehamn och Jomala, på vilket sätt skulle en ökad landskapsplanering kunna lösa den problematiken, det skulle vara intressant att höra reflexioner kring den frågan.

Med anledning av detta föreslår jag i min reservation en komplettering till utskottets betänkande som lyder, ”att utskottet understryker vikten av att kommunernas planeringsmonopol framöver bibehålls intakt”. Jag kommer även att lägga ett annat förslag som inte fick plats i min reservation av mina utskottskollegor eftersom de inte uppfattade att jag tillräckligt tydligt hade lagt fram förslaget om att vi från Ålands Framtids vill uppmana landskapsregeringen minska antalet ministrar. Jag går inte in på motiveringen, om det hade politiska motiv eller inte, men jag lägger förslaget från den här stolen i stället, den rätten har jag och jag kommer även att göra det vid andra behandlingen men aviserar det redan nu.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det är märkligt när man börjar blanda ihop lagstiftningsärenden och regeringsbildningsfrågor. Hur många ministrar man har i en regering tillhör det man gör i ett regeringsprogram och inte i en lagstiftningsfråga. Det är ett exceptionellt och smått populistisk sätt att föra debatten på. När det gäller kansliminister, eller hur man vill se framtiden för en minister med ansvar för kanslisidan, där ligger EU-, polis-, brand- och räddnings-, kommunala frågorna, landskapets egendom och dessutom borde vi utveckla det arbete vi har kring utrikespolitiska frågor. Här finns ett uppdrag att göra, jag har svårt att se att man rakt av kan säga att de här frågorna inte skulle finnas för en s.k. kansliminister i dag en inrikes- utrikesminister i morgon.

Ltl Axel Jonsson, replik

Minister Ehn måste hålla med om att diskussionen är relevant, med tanke på de förändringar som har skett i samband med regeringsprogrammet och de förskjutningar av arbetsfördelningar som har skett. Jag håller med om att det finns mycket att utveckla vad gäller ministrarnas arbete, absolut. Frågar du vilken avdelning, vilken tjänsteman, vilken byrå som helst har det förmodligen också en hel del visioner om att man kan utveckla arbetet, var man kan lägga mer resurser osv. I ekonomiskt svåra tider är det viktigt att man från högsta nivå, även visar att man är beredd och ta sitt ansvar att utföra samma arbete som man har utfört tidigare, men med lite mindre resurser. Hur ska vi kunna motivera resten av förvaltningen att göra något liknande om inte vi själva är beredda att föregå med gott exempel. Grunden i diskussionen bottnar i den förändring som landskapsregeringen själv föreslog i samband med sitt regeringsprogram.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Regeringen vill genomföra reformer, t.ex. en reform som handlar om samhällsservicen och den kommunala sektorn, då behöver man se till att under den tiden man bereder saker som ska komma fram till att få en effektivitet, en bättre organisation än vad man har idag då måste man ha resurserna. Att i detta skede lämna bort den som är ansvarig, i det här fallet kansliministern, för de kommunala frågorna skulle vara oansvarigt av en regering som vill driva ett arbete som handlar om att hitta nya sätt att driva förvaltningen på och faktiskt jobba med effektivitetsfrågor. Jag har många gånger undrat hur man från Ålands Framtid har tänkt sig, genom att minska på antalet ministrar, minska förvaltningen ska klara av att sköta en framtida självständig stat när det enda man gör är att försöka hitta sätt att faktiskt inte effektivera utan enbart skära, det förstår jag inte.

Ltl Axel Jonsson, replik

Om Åland vore en självständig stat skulle ministrarna har betydligt mycket mera på sitt bord. Det finns en relevans med vad man har på sitt bord, hur många ministrar man har som ska det utföra arbetet. Man kan säkert expanderade det hur mycket man vill, den diskussionen kan alltid föras. Det finns alltid möjlighet att utveckla och göra mera. Kunde man på nittiotalet minska antalet ministrar och utföra samma arbete, varför kan man inte kunna göra det idag? Vad är det som säger att den ekonomiska situationen ser så mycket bättre ut än vad den gjorde på nittiotalet. Nej, man behöver diskutera frågan och det är synd att den inte gå att diskutera öppet i den här salen för det är ändå en viktig fråga, vilka signaler vi sänder till resten av förvaltningen om hur vi ska strukturera arbetet i landskapsregeringen. Jag hade hoppats på en mer konstruktiv diskussion, men den kanske kommer vid lite eftertanke hos minister Ehn.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Planeringen är väldigt viktig, kommunerna planerar för sina behov men sedan finns det som överskrider kommungränserna, vi har infrastruktur som ska fram och det ena och det andra. Åtgärder som görs inom en kommuns område kan förorsaka att dagvattnet börjar rinna över till en annan kommuns område, då kommer översvämningen. Sedan jag kom in i byggnadsnämnden 1980 i Föglö har jag varit en förespråkare för planering och jag ser att man inte ska ställa till att verksamheter krockar med varandra, det är bättre att planera. Det skulle vara bra om det fanns en övergripande planering där landskapet har ett finger med i spelet.

Ltl Axel Jonsson, replik

Oberoende, enligt dagens lagstiftning, vilken roll landskapsregeringen ges så grunden i den typen av problematik måste lösas med diskussion mellan kommunerna, vi har den problematiken i dag när den uppstår vid sådana situationer som ltl Sundblom anför. Man löser inga problem genom att ge landskapsregeringen ett större ansvar, däremot riskerar man att urholka kommunernas planeringsmonopol vilket vi är skeptiska till. Självklart finns det viktiga frågor där flera kommuner behöver involveras, men den typen av frågor hanteras relativt väl i dagsläget, vi ser inte den stora problematiken.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Så kan man också resonera. Kompromissen som kom när kommunöversikterna skulle göras, vi fick höra redan i presentationen att alla kommuner inte har sina kommunöversikter på grej. Det finns ett behov att landskapet med våra små kommuner har en viss övergripande del i det som samhället gemensamt behöver.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag håller med om att givetvis borde kommunerna följa lagstiftningen, att komma in med sina översiktsplaner, men har det fått några katastrofala följder för det åländska samhället att man inte har gjort det. Det väcker frågan hur centrala är översiktsplanerna för utvecklingen av det åländska samhället, man måste sätta det i relation till varandra. Sammanfattningsvis är det viktigt att man bevarar kommunernas planeringsmonopol och inte gå in och rör i det i alltför stor utsträckning utan låter fortsättningsvis kommunerna har så stora möjligheter att planera sin egen framtid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Behovet av planering i kommunerna ser helt olika ut och det blir nästan oskäligt att jämföra Mariehamn, med att man sätter fiskfabriken ute i skogen i Eckerö. Mariehamn är en av Finlands mest tättbefolkade städer, vi har en generalplan och det handlar om lagstiftning och rättssäkerhet för mariehamnarna. Det blir oskäligt att jämföra planeringen i staden och på landsbygden där det finns mycket tillgång till mark.

Ltl Axel Jonsson, replik

Till vissa delar givetvis, men man kan inte säga att det inte alls går att jämföra hur man hanterar den här typen av ärenden runt omkring Åland. Kommuner som är exemplariska i sammanhanget ska lyftas fram och inte frånta dem möjligheten att bedriva, för den egna kommunen, en positiv politik. Därför är vi skeptiska till att man går in och naggar planeringsmonopolet alltför mycket i kanten. Vi vill belöna de kommuner som faktisk sköter det på ett exemplariskt sätt vilket jag vill exemplifiera med i mitt anförande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Visst ska vi göra det, all heder åt de kommuner som får det att fungera och rulla på, där det kanske inte alla gånger är så komplicerat. Men vad gör vi när det inte fungerar? Det finns det som pratar om 20 förlorade år för Åland, när vi inte har haft övergripande planering och regionplanering. Övergripande planering handlar om att beakta alla intressen och ta fram de mest smarta, hållbara sättet att planera en turistanläggning, få dagvattenfunktionerna att fungera, ta fram en fiskfabrik och kommunerna får absolut sitt att säga i alla fall.

Ltl Axel Jonsson, replik

Med dagens system har kommunerna stor möjlighet att påverka t.ex. förverkligandet av ett projekt genom planeringen hur man hanterar frågorna där man i första hand skulle vilja lägga projektet. Om kommunen missköter det då söker man sig till en annan kommun som kanske är mera tillmötesgående och sköter det på ett mycket snabbare sätt, det finns flera exempel på det i det åländska samhället. Det är en styrka i att kommunerna kan konkurrera om utvecklingsprojekt genom sin lokala politik, det gör att det åländska samhället utvecklas i större utsträckning. Det är något som i grund och botten är positivt och det ska vi ta tillvara på i det åländska samhället.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Planering varken i form av fysisk planerings genomförande, eller lagstiftning kring fysisk planering är enkelt, det har debatterna visat. Jag vill tacka lag- och kulturutskottet och dess ordförande för ett gott betänkande där man sett skillnaden som diskuterades i plenum mellan översiktlig planering och det som är kommunernas monopol, detaljplaneringen i dess olika former som finns reglerad i lag.

I reservationen från Ålands Framtid skriver man ”landskapsregeringen har diffusa planer att stärka den övergripande planeringens betydelse i framtidens samhällsplanering”. I regeringsprogrammet står det någonting om det, i framställningen står det någonting om det, i den utredning som gjordes i samband med SSR, samhällsservicereformen, infrasidan står det lite mera om det och nu har vi diskuterat det i plenum och utskottet har kommit fram till ett resultat. Det viktigt att man håller klart för sig vad det egentligen är som landskapsregeringen har sagt och vad har vi för lagstiftning.

Landskapsregeringen har sagt att man inte ska förändra kommunernas planeringsmonopol utan man ska ta de uppgifter, när det gäller den översiktliga planeringen, som finns stadgad i befintlig lagstiftning. Även där har jag en randanmärkning som jag kommer till strax.

Vad står det i lagstiftningen? Dels har vi plan- och bygglagen, dels landskapslagen från 1995 om och kommunöversikter. De hör ihop när det gäller den översiktliga planeringen, sedan 18 år har vi haft en tvingande lagstiftning om att kommunerna ska göra kommunöversikter för att få den gemensamma planeringen att fundera. Det visade sig i början av nittiotalet att den lagstiftning vi hade kring planeringsrådet och regionplanering, såsom den var utformad var helt tandlös, oanvändbar. Vi hade inte lika som i riket, en tvingande lagstiftning.

Det gjordes om och vi fick en tvingande lagstiftning om kommunöversikter som landskapsregeringen sedan skulle samordna där behov fanns för samordning. Hälften av kommunerna har gjort är den, andra hälften har inte. Här är det fråga om lagbrott från kommunernas sida.

Landskapsregeringen har inte heller under 18 år tvingat fram det som övervakande, samordnande myndighet och det är också mot lagen. Det är osnyggt att man inte har skött det. Att det skulle vara dåligt instrument kan jag inte hålla med om, därför att det vet vi inte, eftersom det inte har genomförts såsom det var skisserat. Jag var med och skissade detta, det hade säkert fungerat om man genomfört det såsom det var skisserat.

Vad är det som landskapsregeringen skulle inbegripa i den övergripande planeringen, det står i 11 § i plan- och bygglagen, det har inte någon debatterat och observerat i debatten att det är tydligt vad det är. Det är två insatser som landskapsregeringen kan göra, dels beslutsfullmakt i paragrafen, dels en rekommendationsmöjlighet. Beslutsmakten över kommunernas planeringsmonopol gäller tre saker, kommunikation, energiproduktion, energiöverföring och avfallshantering. Där kan landskapsregeringen gå in enligt plan- och bygglagen och inkräkta på det kommunala planeringsmonopolet.

Sedan har man rekommendationsmöjligheten gentemot kommunerna på följande områden, näringslivsutveckling, rekreation, fritidsverksamheter, naturskyddet, naturvård och byggnadsvård, men här har man ingen beslutsmakt. Vill inte landskapsregeringen ändra lagstiftningen och skaffa sig beslutsmakt så sker det absolut ingen förändring.

Det är viktigt att tillägga att en parlamentarisk kommitté för fyra år sedan, helt enigt kom överens om att plan- och bygglagens 11 § borde ändras så att man klart och tydligt skulle ta in utvecklingen av turismen i detta, dock begränsat till att gälla s.k. strandbyar, turistbyar vid strandområden och hotellanläggningar i samband med strandområden, så att de kunde spridas runt Åland på ett någorlunda regionalpolitiskt vettigt sätt.

Det här var vi överens om för fyra år sedan mellan alla partier i lagtinget. Dessutom nämnde man i det sammanhanget mera konkret behovet av ett ökat miljöskydd, möjlighet för landskapsregeringen att reglera vissa miljöåtgärder. Man menade förmodligen att det skulle övergå från rekommendationer till beslutsrätt för landskapsregeringen. Det är den utveckling vi har, har haft och den värld vi lever i idag och det bör man ha klart för sig.

Reservanten skriver att det är viktigt att kommunernas planeringsmonopol framöver bibehålls och föreslår en sådan mening i vårt beslut. Enligt de som jag har berättat så behövs det inte, eftersom landskapsregeringen har sagt samma sak, planeringsmonopolet för kommunerna ska vara kvar, det står klart och tydligt i flera dokument.

Jag vill korrigera uppfattningen om att vi ska styra industrianläggningars placering genom instrumentet med den översiktliga planeringen, det finns ingenstans något sådant skrivet. Under alla mina år i privata näringslivet och i politiken har det inte varit något problem med industrietableringar runt om i landskapet. Kommunerna har snabbt tillsett, om det funnits intresse från entreprenör att anlägga industrianläggningar, att mark har ställts till förfogande. Så skedde även i Eckerö och det finns ingenting i punkterna i plan- och bygglagens 11 § som skulle överflytta den här verksamheten till landskapet. Tack.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Jag ville i mitt anförande förtydliga, föra en diskussion kring, ska landskapsregeringen få en större roll i samhällsplaneringen och varnade för vilka effekter det kan få. Den diskussionen är relevant i sammanhanget, vilken roll ska landskapsregeringen ha i framtidens samhällsplanering, den debatten har väckts med anledning av ärendet. Mitt förslag till skrivningen är mycket positiv om det är det som landskapsregeringen tänker förverkliga, att det står i linje med landskapsregeringens politik med att komma och tycka att det är märkligt att utskottet inte kunde omfatta min skrivning. Varför skulle vi inte kunna omfatta det tillägget i betänkandet här i plenum?

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, fru talman! Tack för det förtydligandet. Det stärker den uppfattning jag har gett uttryck för. Landskapsregeringen har varit tydlig på den här punkten att man har sagt att inom ramen för befintlig lagstiftning ska den övergripande planeringen överföras. Det är alltså kommunöversikter och plan- och bygglagens 11 § som är lagstiftningen i det här sammanhanget. Den parlamentariska kommittén, inklusive Ålands Framtid har föreslagit att landskapsregeringen skulle överväga en förändring av 11 § så att även en del av turistplaneringen och miljöplaneringen skulle underställas beslut i 11 §, plan- och bygglagen, men landskapsregeringen, i de papper som har aktuella nu, har inget skrivet om det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ordet? Diskussionen är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslagen var för sig i deras helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 3 och 4 §§ landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 5 § landskapslagen om motorfordonsbyrån för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Föreläggs förslaget till landskapslag om ändring av 49 § landskapslagen om enskilda vägar i landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagens första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Enda behandling

4        Kommunalförbund för samordnad social service

Landskapsregeringens svar (S 2/2013-2014-s)

Ltl Anders Erikssons m.fl. spörsmål (S 2/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

5        Posten Åland Ab till folkaktiebolag

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 16/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

6        Gränslöst Åland utan gränshinder

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 18/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Remiss

7        Max tre valperioder i lagtinget

Ltl Anders Erikssons m.fl. åtgärdsmotion (MOT 19/2013-2014)

Ärendet avförs och upptas till behandling vid ett senare plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 23.04.2014 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil