Plenum den 16 december 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 16 december 2013 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Budget för landskapet Åland 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

Budgetmotioner (BM 1-50/2013-2014)

Bordläggning. 1

2    Godkännande av det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 4/2012-2013)

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2012-2013-s)

Första behandling. 1

3    Godkännande av avtalet med Niue om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 4/2013-2014)

Första behandling. 3

4    Landskapsandelarna 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

Plenum slutar 33

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 29 ledamöter närvarande.

Talmanskonferensen har idag fastslagit tiderna för arbetet under januari. Lagtinget återkommer efter julledigheterna den 8 januari och jobbar på fram till den 20 januari. Antecknas.

Bordläggning

1        Budget för landskapet Åland 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 7/2013-2014)

Landskapsregeringens budgetförslag (BF 1/2013-2014)

Budgetmotioner (BM 1-50/2013-2014)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 17.12.2013. Godkänt.

Bordläggning

2        Godkännande av det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 3/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 4/2012-2013)

Landskapsregeringens yttrande (RP 4/2012-2013-s)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 17.12.2013. Godkänt.

Första behandling

3        Godkännande av avtalet med Niue om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 6/2013-2014)

Republikens presidents framställning (RP 4/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! Låt oss innan vi fortsätter med debatten om landskapsandelar och budgeten för nästa år för ett ögonblick låta våra tankar flyga till den lilla ön Niue i Stilla Havet. Det handlar om ett skatteavtal men jag vill gärna bredda diskussionen något. Vi tycker ibland här på Åland att vi är insulära och bortkopplade från land och små i en stor värld. Inte att förglömma de finansiella prövningar som snart ska dominera debatten. När det vemodet sätter in borde vi tänka på Niue. Där skulle man göra vad som helst för att bara ha sådana utmaningar som vi på Åland har.

Ön Niue är till storleken en sjättedel av Åland eller 260 kvadratkilometer. Där finns fjorton byar och en befolkning på 1600 själar. För femtio år sedan räknade man in femtusen invånare. Niue hör sedan år 1974 till Nya Zeeland, dit de flesta av ursprungsbefolkningen har flyttat, man har en autonomi i förhållande till Nya Zeeland som påminner om den åländska. Niue hör de facto till världens absolut minsta autonomier, sett till befolkningen. Och medan vi från Mariehamn har trehundra kilometer till Helsingfors har man från Niues huvudstad Alofi 2900 kilometer till Wellington. Flygförbindelsen är inte daglig utan sker snarare på veckobas. De flesta varorna kommer in till ön med fartyg.

Den som först upptäckte ön och berättade för västvärlden var ingen mindre än upptäcktsresanden och legenden James Cook som från början kallade ön Savage Island, ungefär vildeön. Troligen eftersom han tolkade kroppsmålningar som blod. Kulturella tolkningar har varken då eller i dag hört till det enklaste.

Niues läge är i dag skarpt på många vis, besvärligt och synnerligen utmanande. Bruttonationalprodukten är inte högre än 20 miljoner euro, att jämföra med Ålands 1,2 miljarder. Men trots utmaningarna är läget inte hopplöst. För det finns lösningar på de allra flesta problem om man bara letar tillräckligt noga. För Niue blev internet en av dessa vägar framåt. De var tidiga med att skaffa den egna toppdomänen .nu vilket kommer synnerligen väl till pass för hemsidor i Sverige, Holland och Danmark där ordet nu betyder samma sak. I dag är .nu den näst vanligaste domänen i Sverige med sju procent av marknaden att jämföra med drygt sextiofem procent för .se. Domänen .nu sköts dessutom sedan tidigare i höstas av Stiftelsen för Internetinfrastruktur i just Sverige. Några väldiga inkomster har detta inte medfört för invånarna på Niue som alltjämt är beroende av såväl substantiella bidrag från utflyttade och förmögna Niuebor men också i form av statliga pengar från Nya Zeeland som stöder de alltför små inkomsterna från turism och jordbruk. Domänen har ändå gjort det möjligt att koppla upp tretton av de fjorton byarna på internet och göra det möjligt för företag att erbjuda sina tjänster för hela världen trots de geografiska utmaningarna. Det är bra för annars kan en utväg vara utbrytning av uran. Det finns de som hävdar att Niue sitter på världens största uranfyndigheter. Någon brytning har dock ännu inte kommit igång.

Efter denna lilla utvikning och sammanfattningsvis stödjer finans- och näringsutskottet OECD:s kamp mot skatteflykt och föreslår i ett enhälligt betänkande att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet Åland till de delar avtalet faller inom landskapets behörighet.

Talmannen

Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande.  Förslaget är bifallet i första behandling.

Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

4        Landskapsandelarna 2014

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 5/2013-2014)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 1/2013-2014)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Talman! I den här salen har vi till uppgift att efter bästa förmåga arbeta för hela Åland och alla ålänningar. Det är en grannlaga uppgift för alla ösamhällen i hela världen. Det är utmanande att hitta arbetsplatser och skäl till inflyttning. Öar kämpar ständigt med infrastrukturen och kommunikationerna är det viktigaste vi har. Fråga annars de som bor kvar på den lilla Stillahavsön Niue som jag berörde tidigare i dag där befolkningen flyr mot bättre liv någon annanstans.

Arbetet med att skapa ett levande Åland är alltså utmanande och komplext och synnerligen viktigt. Omvärlden är mer svårförutsägbar än på många år, såväl statsfinansiellt som strukturellt. De tidigare starka industrierna har det kämpigt i Finland och nya krav gör gamla verkligheter föråldrade.

Våra verktyg i uppdraget att bygga Åland är de skattemedel som står till landskapets förfogande. De har de senaste fem sex åren varit för små i förhållande till utgifterna. Denna obalans har dagens landskapsregering liksom gårdagens landskapsregering arbetat hårt med att rätta till. Ännu har det inte lyckats men det är viktigt att understryka att arbetet går framåt. Det är ett samhälle, hela Åland vi hanterar. I dag ska vi prata om det Åland som skapar vardagen, tryggheten och omsorgen för ålänningarna samt till viss del också tillväxten. Det ska handla om kommunerna och landskapsandelarna till kommunerna.

Förslaget vi har på vårt bord är från landskapsregeringen och det går ut på att inte indexjustera landskapsandelarna till kommunerna för år 2014. Som vi alla vet är förslaget kopplat till hela den landskapsbudget som vi ska debattera vidare i morgon. Pengarna vi nu pratar om är inte stora i den hela bilden. Det handlar om inbesparingar på 700 000 euro vilket är 2 procent av de totala landskapsandelarna till kommunerna på 35,7 miljoner. Eller knappt två promille av hela landskapsbudgeten på 387,5 miljoner euro. Jag uppfattar att det ibland är precis så här debatten på Åland går snett. Diskussionen blir att handla om enstaka träd istället för om hela skogen. Jag skulle önska att vi i denna utmanande ekonomiska tid skulle försöka höja blicken och sätta fokus tio, tjugo och trettio år framåt i tiden, inte nästa år eller ens de därpå följande. Vi måste göra om strukturer och det sker inte enkelt och det sker absolut inte av sig självt. Det kräver till vissa delar uppoffringar.

Såklart vill ingen dra ner på någonting men vi bär också ett ansvar mot våra efterkommande att skapa strukturer som håller i framtiden. Vi vet att vi står inför en skenande kostnadsutveckling när det t.ex. gäller äldreomsorgen och den sociala vardagen. Det är ett faktum som måste hanteras i dag inte i morgon. Därför väljer landskapsregeringen att låta bli att indexjustera landskapsandelarna i ett försiktigt försök att uppmuntra kommunerna till större och ekonomiskt kloka samarbetsformer. Det är en lite tydligare uppmaning till samarbete över kommungränserna än hittills och något majoriteten i finas- och näringsutskottet ställer sig bakom.

Det är inte första gången i historien som landskapsregeringen föreslår att indexjusteringen ställs in. Man behöver inte gå längre tillbaka i tiden än till år 2010 då den förra landskapsregeringen i ett försök att bromsa kostnaderna vidtog just denna åtgärd. Då levde vi i spåren efter finanskrisen 2008/2009. I dag är krisen minst lika djup. Den som då satt som finansminister var ledamot Mats Perämaa som nu i utskottet deltagit i behandlingen av detta lagförslag och även som förste undertecknare har reserverat sig mot beslutet att förorda förslaget. Den som då, för tre år sedan, reserverade sig mot förslaget var dagens lantråd Camilla Gunell, den som nu lämnat det aktuella förslaget. Detta ställer parlamentarismens utmaningar i ett väldigt naket ljus. Ens beslut baserar sig på om man för ögonblicket befinner sig i regering med ansvar eller i opposition. Detta är ett faktum som inte alltid gagnar arbetet för hela Åland eller bilden av det politiska livet i vårt parlament. Liksom när det handlar om att enigt företräda Åland utåt i olika sammanhang vore det viktigt att nå så bred parlamentarisk enighet som möjligt i de svåra ekonomiska avväganden som inom de närmaste åren väntar oss alla.

Över hela denna rätt gråmålade bild av vårt samhälle och vår ekonomi kommer också siffror från Finland som pratar om 7,4 procent eller 300 000 arbetslösa och en statsskuld som spränger 100 miljarder euros nivå. BNP-tillväxten väntas bli minus en procent vilket inte hänt på många, många år och blir något som tvingar fram stora inbesparingar i välfärden. Det måste vi göra på Åland också. I Finland pågår i detta nu ett stålbad som riktar sig mot alla, inklusive kommunerna och det kommunala systemet. Där stoppar inte ens lagstadgade uppgifter nödvändiga inbesparingar och dithän är vi på väg även på Åland, om än i försiktigare omfattning.

De offentliga utgifterna i Finland har till följd av den förlorade tillväxten i näringslivet ökat från 47,7 till 56,6 procent av den totala ekonomin på bara sex år. Där kortas t.ex. självklarheter som mammaledigheten ner vilket stämmer till eftertanke. Det finns inte längre heliga kor i välfärden och då kan inte en indexjustering i landskapsandelssystemet få stå i vägen för bygget av ett fortsatt ekonomiskt bärkraftigt och hållbart samhälle. Vi på Åland måste vänja oss vid att inte bara få lite mindre utan dessutom betala lite mer. Men om det får vi återkomma i morgondagens debatt kring själva budgeten, dess inbesparingar, satsningar och möjliga effekter. Detta lagförslag är en liten men viktig början i arbetet med att skapa en helhetsbild över det åländska samhället, med fokus på individen och dennes behov.

Med hänvisning till detta föreslår utskottet efter omröstning att lagtinget antar lagförslag nummer 1/2014 beträffande landskapsandelarna. Till betänkandet fogas en reservation som det kanske är klokast att undertecknarna själva presenterar.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Ltl Pettersson berättar att vi får vänja oss med lagar som ändras från år till år. I tidigare anförande rättare ltl Pettersson hur vi behöver ha långsiktiga åtgärder för att veta vad som ska gälla. Hur går det ihop, att vi ska vänja oss från år till år att lagarna ändras genom budgetlagar men ändå ska vi titta långsiktigt. När det införs en budgetlag skriver landskapet att det är en långsiktig åtgärd men ändå bara ettårig, hur förklarar ltl Pettersson detta?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Den frågan är enkel att besvara. Skälet är så enkelt att man måste börja någonstans. Och det här är enligt min och utskottesmajoritens bedömning en bra början.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, fru talman! Det är säkert en bra början men när det gäller de offentliga Åland sparar den här åtgärden ingenting, noll euro. Vad är det för åtgärd att börja med när man inte spara någonting. Fakturan skickas ut till kommunerna i stället för att landskapet betalar ut indexjusteringen för den lagstadgade service som kommunerna redan har utförd för landskapets räkning.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Till den repliken, talman, vill jag påminna om det som jag sade i anförandet, alla ålänningar måste vara beredda att betala lite mer och t.o.m. få lite mindre service. Den lite mindre servicen hänger på hur väl vi lyckas från de här byggnaderna i detta strukturarbete. För att genomföra reformer utan att det kommer att kosta mera någonstans, det är inte möjligt. Därför är det här en bra början.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Det hette en gång att landskapsandelssystemet skulle utvärderas. I framställningen har man skrivit att de indirekta effekterna dock är svåra att utvärdera av just den här åtgärden. Hela landskapsandelssystemet ska utvärderas, har man resonerat något till kring det i samband med lagen?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

I behandlingen i utskottet, talman, när det gäller denna lag har inte den biten berörts. Det har det däremot gjorts i budgetmanglingen och där har framkommit att landskapsandelssystemet ska ses över under 2014.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Jag kommer inte ihåg när det skulle ha varit gjort men det är nog redan två, tre år sedan. Jag tror man hade tänkt 2012 från första början. Det har stått i budgeten flera gånger att det ska göras. Jag tycker det verkar vara ord och ingen verkstad.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Vad som inte har gjorts tidigare år har jag svårt att ta ansvar för. Jag tror, hoppas och litar på att det man har föresatt sig under 2014 ska ske. Att döma av de siffror som kommer över oss dag för dag, och när man ser på hur strukturerna i främst Finland ser ut idag finns inget att vänta på när det gäller att på allvar se över hela det åländska samhället, och vart pengarna går.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Petersson sa att intäkterna har varit för låga i förhållande till kostnaderna, vi har haft högre kostnader och det är helt sant. Det jobbar landskapsregeringen hårt med att få ordning på sa ltl Pettersson. Jag vill veta på vilket sätt jobbar man hårt? Pettersson sa vidare att man måste se helheten, man måste se hela skogen. Försöker vi titta på helheten ltl Pettersson ser vi på landskapsregeringens egen verksamhet ökar fortfarande konsumtionskostnaderna med 4 miljoner. Medan man istället rullar ut alltmera kostnader på medborgarna, på kommunerna så ser helheten ut. Det leder till att man försämrar köpkraften, konkurrenskraften för Åland. Ltl Pettersson och jag har olika bild av helheten. Det har varit enormt viktigt att man har kunnat diskutera ihop sig i finans- och näringsutskottet, hur ser bilden ut, vad ska vi göra åt det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Den sista delen måste vi återkomma till i morgon får det har inte med kommunandelarna att göra. Man kan vända på resonemanget. Det behöver inte vara så att intäkterna inte har räckt till kostnaderna, utan att kostnaderna har vuxit sig så stora att intäkterna inte längre räcker till, om man ska leka med ord. Nyansen där är inte oviktig. Kostnaderna har tillåtits stiga alldeles för mycket på Åland till följd av goda tider. Vilket inte är så konstigt för ett samhälle ska låta pengarna fungera när det finns. Dilemmat är att med den kraft med vilken nedgången har slagit mot Åland har varit svårbedömd. Det är svårt att säga att någon har gjort fel, det är snarare så att det har uppstått en situation till följd av för goda tider. Det måste vi hantera och då är nedslagningen av landskapsandelar till kommunerna en väldigt liten men viktig början.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är vi helt eniga om, kostnaderna har fått sväva ut för mycket under de goda åren. Pettersson säger att det är naturligt att man ska fundera och spara mera under de goda åren, men nu är vi där vi är. Enligt mitt förmenande är det enda sättet att få fason och det är att man drar ner på landskapets egna verksamheter. Man kan inte låta kostnaderna öka från år till år som det gör i det budgetförslag som vi ska debatterar i morgon. När Pettersson säger att det inte hänger ihop med det, det gör det definitivt. Ska vi se helheten hör det definitivt ihop med det, vi måste få en politik där man har möjlighet att stimulera köpkraften, se till att man kan hålla en rimlig skattenivå. En sådan politik drivs inte idag och det bekymrar mig.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ltl Anders Eriksson avslutar med att gå debatten i förväg för budgeten tar vi upp i morgon, får jag påminna när det handlar om temat tillväxt som vi i utskottet har resonerat mycket kring. Det här handlar om andelarna till kommunerna och det här är en bra första början och ett viktigt ledarskap man visar från landskapsregeringens sida. Att man är villig och beredd att låta fler ålänningar vara med och dela på de kostnader som krävs. Det är ett faktum av hur konjunkturen och landet för tillfället ligger när det gäller den ekonomiska verkligheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Jörgen Pettersson nämner att en av orsakerna till att vi inte göra indexjusteringar är att det ska sporra och påbörja ett samarbete mellan kommunerna. Där är jag av annan åsikt, det är ändå fråga om en så liten summa och landskapsregeringen går in och stöder kommunerna på ett annat sätt bl.a. med stöd för energieffektiveringsåtgärder o.s.v. Indexjusteringen kommer inte att leda till nära samarbete vi har redan nu ett stort behov av samarbete. Det såg vi senast när Jomala och Mariehamns stad gick ihop gällande barnskyddet. Däremot stöder vi indexjusteringen.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Jag hävdar att, drar man in på inkomster till kommunerna blir den självklara effekten större samarbete.

Ltl Sara Kemetter, replik

Hur ser ltl Jörgen Pettersson på när vi i framtiden ska gå igenom landskapsandelssystemet, hur borde det i så fall prioriteras om det är samarbetet som är centralt?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Den frågan är väldigt intressant och skulle gå att prata länge om. Men vi förhåller oss till det system vi har, ett parlament och en regering och jag ser gärna att frågan blir beredd först i regeringen för att sedan komma till debatt i parlamentet, jag vänta på det arbete.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Som man kan konstatera av betänkandet så finns det en reservation som ligger från oppositionen. Landskapsregeringen fortsätter att för kostnaderna på kommunerna. I budgeten 2013 minskades landskapsandelarna med 4 miljoner. Enligt det nu liggande förslag till frysning av indexjusteringen för landskapsandelarna kommer ytterligare kostnader att påföras kommunerna som får påföljden att kommunerna måste höja kommunalskatten, och skattetrycket ökar på den enskilda skattebetalaren. Vilket medför försämrade köpkraft och konsumtion hos skattebetalarna. Tillväxten stannar av och effekterna blir den motsatta. Vi vet att tillväxten på Åland är ett problem idag, vi har sjöfarten, byggnadsverksamheten och de övriga näringslivet står på ruta noll. Egentligen ingen större tillväxt. Någonstans ska skattemedlen tas ifrån.

Landskapsregeringen bedriver en svälta räven politik mot kommunerna som i förlängningen leder till tvingande kommunsammanslagningar, det är inte är en ärlig politik. Vi fick just höra från finansutskottets ordförande att det här var ett sätt att tvinga kommuner till sammanslagningar eller samarbete. Men i förlängningen är det en sammanslagning det pratas om. Från ursprunget till hela samhällsservicereformen var en kommunsammanslagning med i det arbetet och det har fallit bort mycket på grund av att landskapsregeringens partier inte kunnat enas om vilken ståndpunkt man skulle ha. Då tog man bort det och det blev de sociala och infrastrukturella satsningarna på samarbete som ligger som underlag i stället. Som jag ser är det en bakväg till kommunsammanslagningar fast man inte tydligt talar om det.

Vi vet att åldringsvården som är den stora utmaningen för kommunerna i framtiden kommer kostnaderna under en tioårsperiod att fördubblas. Vilket kommer att fordras stora ekonomiska insatser för att möta upp mot de lagstadgade krav som ställs. Samtidigt vet vi enligt budgeten att landskapet höjer sina egna konsumtionsutgifter med 4 miljoner. Man rullar över kostnaderna till kommunerna som ska finansiera. Det är inte en politik som Ålands Framtid kan förena sig med, vi anser att kommunerna måste titta på sina egna verksamheter och inte bara öka konsumtionsutgifterna.

Sammantaget, fru talman, understöder jag reservationen och föreslår att lagförslaget förkastas.

Talmannen

Förslaget om förkastandet av lagen upptas till behandling i samband med ärendets andra behandling.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Förslaget som vi debatterar leder till att kommunerna tvingas höja skatterna. Här är jag av annan åsikt. I Mariehamn är det de stora samfundsskattebortfallet som ledde till att vi hamnade i sådan ekonomisk situation. I andra kommuner är det de ökade sociala kostnaderna samt den demografiska utvecklingen. En mindre summa fäller inte kommunerna. Hur anser Ålands Framtid att man ska göra för att få de stora inkomstbortfallen åtgärdade och hur kan man öka kostnaderna?

Ltl Brage Eklund, replik

Fru talman! Vet inte om det är socialdemokraternas politik att man ska öka kostnaderna för kommunerna. Ordförande i utskottet hänvisade till en finansmotion som sossarna själva hade 2010 där man motsatte sig att landskapet skulle frysa landskapsandelarna. Nu har man en helt annan inställning, ordförande menade att det är ett bevis på ansvarstagande politik. Jag vet inte om ordförande menade att vi oppositionen inte är ansvarstagande. Gällande finansieringen, vi ett förslag i budgeten hur vi ska finansiera det och jag ber Sara Kemetter att läsa det så vet du.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Fast jag var otydlig i min replik förstod ltl Brage Eklund ändå var jag ville åt det är jag tacksam för. Min nästa fråga är vad anser ni att landskapsregeringen ytterligare ska spara när ni lyfter upp att det inte ska vara via landskapsandelarna och indexjusteringen? Ska vi spara in flera lärartjänster, sjukskötersketjänster hur ska vi hitta pengarna? Vi har fått höra och diskuterat i salen att det inte finns mera luft, utan då är det fråga om människor som ska bort. Vad föreslår Ålands framtid, var ska vi börja skära?

Ltl Brage Eklund, replik

I motionen har vi ställt förslag hur och det ska gå till. Om det är personal eller annan verksamhet som kan bantas och är för dyr är upp till regeringen att titta över. Får man ett sparkrav på sig är det landskapsregeringen sak att följa upp, så även inom företagsvärden, styrelsen pekar inte ut vilka tjänster som ska bort utan man får ett uppdrag och det uppdraget ska man fylla. Vi har gett förslag på hur man kan göra. Retoriken med att det är tjänster eller lärare som ska bort det har vi inte nämnt, utan det finns andra möjlighet att göra det anser vi.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag uppfattar ltl Brage Eklund som mannen med vett, sans och balans och pratar ofta klokt men i det här anförande gick det lite snabbt och det skulle jag gärna vilja rätta till. Ltl Eklund hävdade att jag i mitt anförande sade att en inställd indexjustering till kommunerna skulle leda till sammanslagningar. Det sa jag inte. Jag sade, det leder antagligen till större samarbeten och det hävdar jag är en väldigt stor skillnad. För ordningens skull vill jag säga att jag tror att det leder till samarbete vilket är bra för alla, inte att det skulle leda till sammanslagningar.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag sade väl både samarbete och sammanslagningar, tidigare har det diskuterats bland partierna när man startade samhällsservicereformen om sammanslagningar. Det alternativet ligger i bakgrunden. Läser man mellan raderna kan man tolka att det är dit det leder. Man har lyssnat på höranden i utskottet som har sagt att det skulle varit ärligare från början att gå ut med att sammaslå kommunerna och sedan startat upp samarbetet, men nu går man andra vägen. Jag ber om ursäkt till ltl Jörgen Pettersson för min felsägning. Samarbete kan man göra på flera olika sätt, man behöver inte strypa kommunerna och deras utgifter.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack talman! Jag tror det är bra att ständigt påminna sig om att man ska undvika läsandet mellan raderna för det leder ingenstans. Det är bättre att läsa texterna som finns på raderna. Jag vill påminna att ltl Eklund nämnde min jämförelse i mitt anförande beträffande att förra regeringen bestämde sig för att slopa indexjusteringen. Det var inte ett exempel på politiskt ansvarstagande det var ett exempel på parlamentarismen när den inte alltid fungera så bra som den borde fundera. Där man bestämmer sig för att ta roller snarare av om man råkar sitta i en regering med ansvar eller om man råkar höra till oppositionen. Där var indexjusteringen ett väldigt bra exempel när man från diametralt motsatta håll nådde samma slutsats.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det sista får Jörgen Pettersson reda ut med socialdemokraterna hur de har ändrat ståndpunkt. I ena stunden säger man i en finansmotion att man inte stöder indexjustering och nu i regeringsställning så backar man upp den. Den diskussionen får Jörgen Pettersson ta med socialdemokraten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Jag fascinerades av ltl Eklunds konspiratoriska analyser, att den uteblivna indexjusteringen den ytterst är ett medel för regeringen att tvinga kommunerna till sammangång. Ltl Brage Eklund angav inte samarbete i det sammanhanget utan att det skulle vara det som står mellan raderna. Att man inte har lyckats eftersom partierna har olika uppfattning och då har man gått in för samhällsservicereform. Min fråga till Ålands framtid är, skall man uppfattade det som att Ålands Framtid tycker att vi ska ha våra 16 kommuner, inte förändra på något sätt?

Ltl Brage Eklund, replik

Vi har öppet och tydligt sagt att vi är för 16 kommuner. Men om kommunerna själva vill kan det resultera i att vissa kommuner går ihop på ett eller annat sätt i samarbete eller sammanslagning vilket är upp till kommunerna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, fru talman! Samarbetet har man talat många gånger vitt och brett om att det är en ersättning för sammanslagningen. Det är lätt att säga att det ska samarbeta. Har ltl Brage Eklund något bra exempel på bra samarbete eller något förslag till hur man kunde få till stånd samarbete. Eller är det så att det inte egentligen behövs, bara 16 kommuner får tillräckligt med pengar, samhällsstöd så är det bra för vissa klarar sig inte på egen hand. Är det så vi ska se det, att de får mera pengar ut till de svaga kommunerna från landskapets kassa?

Ltl Brage Eklund, replik

Exempel på samarbete har vi åtminstone inom Hammarland och Eckerö bedrivit inom det sociala men även med löneräkningen har vi samarbete. Samarbete som utvecklas sakta mak, man blir inte tvingad i ett system för hastigt utan det får värka fram vad som är bra och inte bra. Det här kan man utveckla mellan flera kommuner. Man behöver inte tvinga fram en kommunsammanslagning som jag tror att det i förlängningen kommer att leda till. Vi är inte emot att man gör vissa förbättringar inom sociala reformer, jag tror det behöver vara en centraliserad skötsel av den sociala delen och även inom andra serviceområden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Framställningen om icke indexjustering av landskapsandelarna för 2014 betraktar vi i moderat samling som en tillfällig övergångsåtgärd, man kunde i sammanhanget kalla det nödåtgärd p.g.a. tidsbrist. Man har ännu inte hunnit med det som landskapsregeringen har haft till uppgift i flera år, både den föregående och den här landskapsregeringen, att se över landskapsandelsreformen såsom den utformades i 2006 års reform. Det är alldeles uppenbart att den innehåller åtskilliga strukturella fel. Det har gått sju år sedan dess och man kommer att göra det enligt budgeten 2014. Det är fyra, fem år i senaste laget men vi kan inte återgå till förfluten tid utan vi måste hantera frågorna när vi har möjlighet att göra det.

Den uteblivna indexjusteringen 2010 kritiserade vi på grund av just det sagda. Därför är vi inte nöjda med vår landskapsregerings situation att man inte har hunnit starta upp totalgenomgången av landskapsandelsreformen före 2014 och därför tvingats ta den här åtgärden. Av det skälet godkänner vi den här åtgärden, för att få en rimlig balans mellan ansvaret för självstyrelsen gällande ekonomin och ansvaret för kommunerna och deras ekonomi. Faktum är, när vi jämför hur det är i rikets kommuner att vi sammantaget har extremt höga landskapsandelar här jämfört med statsandelar i riket. Extremt höga, det är ett starkt ord, av det skälet att det är fråga om tiotals procentenheter högre landskapsandelar än statsandelarna för motsvarande verksamheter. Observera att man i rikets statsandelar betalar för kommunernas ansvar för hela hälso-och sjukvården, och i stort sett hela gymnasialstadieutbildningen.

Det är en bruttokostnad på Åland på över 100 miljoner euro som kommunerna slipper betala sin stora andel av. Det är en subvention vi har till kommunerna på Åland som är i nivån 50 - 60 miljoner per år. Tack vare de ekonomiska system vi haft i historiskt hänseende har orkat betala hälso-och sjukvården och gymnasialstadiet. Alla starka ord som tas till i samband med icke indexjusteringen för 2014 är våldsamt överdrivna.

Jag ska berätta utgående från landskapsregeringens framställnings bilagas sista sida landskapsandelar, kompensationer och justering 2014 indexjusterade, hur man av tabellen ser hur felaktig fördelning är. Den här uppräkningen hör till ärendet av det skälet att landskapsregeringen hade två alternativ att välja, att välja att inte indexjustera eller försöka ha en större fart på reform av landskapsandelarna. Man försökte det senare men hann inte därför måste man vidta den här åtgärden.

Strukturfelen i kommunandelarna är uppenbart för oss alla om vi väljer att räkna på det. Jag har inte sett att massmedia, kommunförbund eller att någon annan har räknat på det. Tar man tabellen och ser hur många invånare det finns i kommunerna och delar landskapsandelarna per capita skulle jag inte med ett ord nämna vad Mariehamn får och att Mariehamn får för lite. Jag ska berätta om några skillnader mellan kommunerna, som är en synnerligen väsentlig uppgift för landskapsregeringen, Ålands kommunförbund och för andra att tillse att man får korrigerad.

Per capita får Geta mest av alla 3 462 euro per person. Jag tar upp siffrorna per person av det skälet att situationen i landsbygdskommunerna och skärgårdskommunerna inte skiljer sig så mycket från varandra. I staden, Jomala och delvis Lemland är situationen annorlunda, men i de övriga kommunerna finns det möjlighet att jämföra på det här sättet. Vårdö får näst mest av alla de 16 kommunerna 3 287 euro. Långt mera än vad de fattiga kommunerna Kökar, Sottunga, Lumparland, Kumlinge och Brändö, alla är inte fattiga av dessa men de som har sämre förutsättningar att klara sig. Geta får 3 462 euro per person medan Lumparland 1 703 euro, Sottunga under 3 000 euro. Ett alldeles uppenbart strukturfel. Geta får dubbelt mer än vad Lumparland får per capita. Var och en förstår att det inte kan vara korrekt att det är på det sättet, allvarliga strukturfel.

Föglö får betydligt mer, som en välmående och välskött kommun, får betydligt mer än vad Kumlinge, Kökar och Brändö får. Att de får mer än vad Brändö får må väl vara, men att de får betydligt mer än vad Kumlinge och Kökar får känns inte rätt. På fasta Åland vad är orsaken till att den relativt rika kommunen Saltvik och Lemland får betydligt mer än vad Finström får som har kämpat med ekonomiska problem. När jag var yngre politiker hörde Finström till de rika kommunerna men så har det inte varit det senaste decenniet.

Det är klart att vi måste engagera oss i frågan och tillse att vi under 2014 får en reform som är korrekt. Den åtgärden som nu föreslås för lagtinget i lagframställningen får vi betrakta som en övergångslösning.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Vtm Roger Jansson räknar upp hur landskapsandelssystemet slår snett och orättvist och det gör han förtjänstfullt. Samtidigt är vi från liberalerna oerhört besvikna på landskapsregeringen. Det nya landskapsandelssystemet trädde i kraft 1.1 2008 det står i det lagförslaget och i lagtingets betänkande att det skulle ha utvärderats och justerats under 2012. Den avgående landskapsregeringen med center och liberaler hade skrivningar i 2012 års budget. Nu är ingenting gjort och vi vet att det är ett omfattande arbete, vi är väldigt besvikna på landskapsregeringen.

Vtm Roger Jansson, replik

Jag är inte väldigt besviken på landskapsregeringen men däremot att vårt samarbete inte har resulterat i en korrigering av missförhållandena före det som kommer att göras under 2014. Vi borde ha hunnit tidigare det är en väsentlig fråga för den åländska ekonomin. Det som jag glömde säga i mitt huvudanförande är viktigt det här har haft så mycket att göra med samhällsservicereformen, översynen av landskapsandelarna. Samhällsservicereformen kommer att tvinga oss att helt och hållet forma om landskapsandelssystemet, i olika etapper dessutom beroende på vilka reformer man genomför först och vilka som genomförs sedan. Det kan anföras som ett skäl till att vi nu har väntat till 2014 att göra den större reformen. Sedan måste det troligen göras en 2016 och en 2018 med anledning av samhällsservicereformens framskridande.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag ger vtm Jansson igen rätt, att det är en väsentlig fråga landskapsandelssystemet för den åländska ekonomin och för kommunernas utveckling. Liberalerna har hävdat att det har varit ett kardinalfel att man inte haft det utvärderat och någon tankegång om hur ekonomin ska fungera med landskapsandelarna. Samtidigt säger man att lagstiftningen ska vara klar i mars som rör socialvården, och vi vet inget om finansieringssystemet. Det kan inte åligga massmedia och kommunförbundet och de enskilda kommunerna att ta ett helhetsgrepp över detta. Det är landskapsregeringens ansvar och där har man missat grovt.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! När det gäller samhällsservicereformens förhållande till ärendet landskapsandelarna, är det omöjligt att räkna ut på förhand före man har slagit fast ungefär hur de olika delarna av samhällsservicereformen ska finansieras framöver, vilken kostnadsfördelningen ska vara mellan landskapet och kommunerna. Jag har hört i debatten flera gånger att det är märkligt att man inte har det klart före man går vidare med lagstiftningen. Det kan man inte ha. Det är en del av den beredning som sker för att få fram en lagstiftning, att reda hur ekonomin ska vara. På landskapsregeringen håller man på att ta fram material att man får en lagstiftning som är användbar gällande den sociala servicereformen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Vtm Jansson använder det faktum att landskapsandelssystemet skiljer sig avsevärt från statsandelssystemet i riket där statsandelarna skulle vara tiotals procentenheter lägre. Men han skjuter sig samtidigt själv i foten för kommunalskatterna på andra sidan skiftet kommer under nästa år att vara 2,25 procent högre. Är de det som är moderat politik att vi fortsätter att skära ner landskapsandelarna mot rikets nivåer och i stället får höjda kommunalskatter som följd. Någonstans ska kommunerna som har kraftigare ökande kostnader än landskapet ta pengarna ifrån. Får de sänkta landskapsandelar måste de höja sina skatter, detta ganska logiskt. Är det här moderat politik?

Vtm Roger Jansson, replik

Skottet i foten tog inte här. Men kika under bänken där, där tror jag det tog. Den skillnad som kommunerna på Åland har genom att landskapet har övertagit de två områdena med över hundra miljoner euro i bruttoårskostnad, innebär på skatteprocenten över fem procentenheter differens. Så mycket lägre borde våra kommunalskatter på Åland vara om det skulle vara korrekt matematiskt och innehållsmässigt. Men det är bara, som ltl Jonsson sade, 2,25 procent, alltså ligger vid 2,25 procent över skattenivån i riket beaktande att landskapet har övertagit de delarna. Så där kom skottet i foten, ltl Jonsson.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det förutsätter förstås att man utgår ifrån att den kommunala servicen i övrigt är likadant i riket och på Åland, vilket jag inte tror att det är. Ser vi till hur många små skolor vi har på Åland t.ex. och vilken service kommunerna i övrigt levererar får vi ganska mycket för de pengarna. Om man är beredda att dra ner på den servicen för att hålla skattetrycket så får det stå för Moderaterna. Vi måste utgå ifrån de åländska förhållandena från hur det ser ut idag. Hur ska kommunerna finansiera sin verksamhet framöver, ska det göras via sänkta landskapsandelar måste de höja sina kommunalskatter. Man kommer inte ifrån den verkligheten. Är det de som är Moderaternas s.k. borgerliga politik får det gärna stå för den, men det är inget vi i Ålands Framtid skriver under.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det blev väldigt ideologiskt det här, men det bryr jag mig inte om i det här sammanhanget utan vill hålla mig till den verklighet vi lever i. Kommunerna tar i förhållande till riket, när det gäller det verkliga uppgifterna som kommunerna har, ut mera skatt på Åland. Dessutom har vi högre landskapsandelar för det som vi ger landskapsandelar för när vi jämför med riket. Båda summorna ger kommunerna mer pengar och det har resulterat i att man har en högre servicenivå i landskapet. Men med det vill jag inte säga att de kommuner jag känner till i Åboland, Nyland eller i bortre Karelen, det som hör till Finland, skulle ha en dålig kommunal service. Det ger moderaterna en alldeles klar bild av att vi inom kommunala sektorn har möjlighet att rationalisera, det är moderat politik.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är intressant att vtm Jansson och moderaterna delar liberalernas kritik mot landskapsregeringen över att man gör åtgärder innan man har gått in i landskapsandelssystemet och gjort de behövliga korrigeringarna och missförhållandena som vtm Jansson uttrycker det. Man behöver gå in och göra en översyn av landskapsandelssystemet och man är hopplöst försenat med det. Det borde ha gjorts under 2012. Vicetalmannen var kritisk när förra regeringen tog bort indexjusteringen, men faktum är att landskapsregeringen har lagt stock på stock på bördan på kommunerna genom att man i förra årets budget införde de s.k. Gullåsenavgifterna. Det är nu närmare 4 miljoner som kommunerna årligen får mindre i landskapsandelar. Allt detta utan att man har gått in i systemet och gjort de revideringar som borde göras. Man har lagt mera börda på kommunerna och flera kommuner har varit tvungna att höja sina skatter på grund av det.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Det låter dramatiskt med att landskapet har satt stock på stock på kommunernas ekonomi och att kommunerna har belastats med mellan tre och fyra miljoner p.g.a. Gullåsenavgiften. Det stämmer inte, det är inte mycket sock på stock utan det är några saker här och där och delvis kompenserade genom de system vi har. Kompensation för Gullåsenförändringen har utgått i huvudsak genom åren och nu senast när det sista gjordes. Jag delar kritiken mot mig själv som deltagare i landskapsregeringen att vi inte har kommit längre med landskapsandelsreformen. Men jag sa även att SSR är ett acceptabelt motiv för att det har dragit ut på tiden. Vi är glada för att den görs under 2014.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Faktum är att i detta års budget drog man ner på landskapsandelarna med cirka 4 miljoner. Det här fortsätter att snurra på år efter år där kommunerna får mindre pengar i landskapsandelar p.g.a. de s.k. Gullåsenavgifterna, det är ett faktum. Plus de lägger nu landskapsregeringen och majoritetspartierna på stocken med att ta bort indexjusteringen, nog blir det mycket man skickar ut notan till kommunerna från landskapsregeringens sida.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Med största respekt vtm Eriksson, har vi fått detta om bakfoten som man brukar säga när det gäller de totala effekterna om miljonerna. Det är inte i närheten på det sättet som vtm Eriksson säger, jag ser att lantrådet är på talarlistan och jag antar att vicelantrådet kan ge en korrigering till uppfattningen om att det skulle vara verkligheten, det är långt därifrån.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag får intrycket av att vi diskutera gärdsgård och prästgård på samma gång, då leder debatten vilse. Vtm Jansson beklagar att utvärderingen inte har gjorts som lagtinget beslöt om för sju år sedan därför att man inte vet hur systemet skall reformeras. Nu har vi blandat äpplen och päron ordentligt. En retrospektiv utvärdering kan göras på helt objektiva grunder. Vi vet vad lagtinget beslöt 2006, vi vet vad som har hänt fram till nu. Varför då inte utvärdera det, redovisa i stort sett med det vi hörde i huvudanförandet hur det blev. Därefter drar man slutsatsen och sedan vidtar kloka politiker andra slutsatser d.v.s. reformerar på basen av felaktigheter för att förbättra. Blockera inte utvärderingen bara för att man inte vet hur man vill ha det i framtiden.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Politiken innehålla både gärdsgårdar, prästgårdar, äpplen och päron och ibland måste det blandas eftersom det ena påverkar det andra. Jag har under flera år, redan under den föregående landskapsregeringen, efterlyst en utvärdering av landskapsandelssystemet. Som jag från början såg att slog snett. Definitivt slår snett, därför var det viktigt med en utvärdering nu kommer den lite sent. En av orsakerna till att den är försenad är sammankopplingen med samhällsservicereformen som är uppenbar. Man kan inte bortse ifrån att det har med varandra att göra i högsta grad.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Jag var visserligen inte med i lagtinget 2006 men såg med bävan på 1.1.2008 om det system man hade byggt upp under den dåvarande perioden. Därför var det helt nödvändigt men en beställning om en utvärdering av hur reformen skulle slå. Jag vill upprepa den enkla politiska sanningen att det är skillnad mellan utvärdering och reformering. Man utvärderar först och därefter vidtar man åtgärder med anledning av vad man kommit till. Med det här sättet att blanda gärdsgård och prästgård riskerar utvärderingen att utebli för att man måste hitta på något annat system. Då har man inte följt lagtingets beslut.

Vtm Roger Jansson, replik

Fru talman! Så väl känner jag landskapsregeringen att jag vet att man kommer att göra utvärderingen. Jag var inte heller med i lagtinget 2006 och tog de beslut som då togs. Men jag såg redan 2008 och framöver att det här slår snett och det slår mera snett än med det gamla landskapsandelssystemet. Vi och hela lagtinget är helt överens att utvärderingen ska göras, och den kommer nu. När man gör den och vidtar de åtgärder som blir ett resultat av det man ser av utvärderingen kommer samhällsservicereformen in i ärendets behandling.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Tack, fru talman! Det är intressant att höra hur diskussionen drar i väg. Det är viktigt att komma ihåg att vi diskuterar ett enskilt budgetår och en förändring som landskapsregeringen gått in för att göra där man fryser index för 2014. Däremot måste man sätta in det i ett större perspektiv och sammanhang, nämligen att från 2008 fram till nu har landskapet haft ett nytt landskapsandelssystem. Det tillkom när den ekonomiska situationen var ganska hygglig för landskapet och det nya landskapsandelssystemet bedömdes vara mycket generöst. Det infördes en ny komponent, kommunerna skulle inte längre få andelar för byggprojekt utan man skulle samla upp till att man hade tillräckliga medel för att göra investeringarna.

Efter 2011 ska landskapsandelssystemet utvärderas. Boksluten för 2011 var klara under maj, juni 2012. Efter det fick ÅSUB i uppdrag att titta närmare på hela perioden, och det har gjort en bra analys av förändringarna i landskapsandelarna det gamla och det nuvarande. Där kan man konstatera att landskapsandelarna har ökat sedan 2008 med 14,6 procent. Inom speciellt den sociala sektorn har ökningarna varit stora. Det är viktigt att komma ihåg att landskapsandelssystemet var tänkt att det skulle vara förutsägbart och stabilt gentemot kommunerna. Att kommunerna kunde veta hur nivåerna skulle ligga för de kommande åren, att man även skulle kunna tillse att man kan spara för kommande investeringar. Det kan konstateras att systemet inte har fungerat så som det var tänkt beroende på att den ekonomiska situationen har varierat för landskapet.

Som här har nämnts, 2010 indexjusterades inte heller landskapsandelarna det togs bort 980 000 som skulle ha tillkommit kommunerna. Detta kombinerades med ett ekonomiskt läge som var kanske ännu svårare för landskapet Åland än var vi befinner oss nu. Man kompletterade dessutom med permitteringar av landskapets personal och en halv månadslön som skulle frysas. Det var väl inte konstigt om vi i det sammanhanget hade olika syn på vad som skulle bidra till en kommande mer stabil situation för landskapets ekonomi. Från min del, från talarstolen påtalades då bristen på strukturella reformer. Framför allt mellan landskapet och kommunerna att man tittar över hur vi samverkar, hur vi kan göra mer gemensamt för att spara resurser.

Den här landskapsregeringen har startat processen att reformera och diskutera samhällsservicen och hur vi ska organisera den framöver. Det är viktigt att komma ihåg att det är framtiden. Vi har hållit an med den fortsatta utvärderingen och omprövningen, reformeringen av landskapsandelssystemet därför att vi just nu befinner oss i ett intressant skede beträffande landskapsandelarnas utformning p.g.a. vi jobbar med kommunernas socialtjänst och finansieringsmodeller för hur det ska se ut. Det finns goda skäl att invänta att vi får den processen i takt med reformeringen av landskapsandelssystemet.

Det kan vara skäl för de som har bråttom med reformen, en utvärdering och omprövning av landskapsandelarna, är det med säkerhet så att en sådan förändring skulle leda till mer landskapsandelar för kommunerna? Eller i vilken riktning ska det här gå? Landskapets kassa är inte desto mera stadd i dag än den var 2008 när landskapsandelssystemet kom till. Man ska vara försiktig i vilken utveckling man vill forcera fram.

Den här debatten skulle vara värdefull att ta tillvara på det sättet att vi pratar om hurdant landskapsandelssystem vi ska ha framöver? Vad har varit fördelarna med det system vi haft nu? Vad är inte tillräckligt bra, vad borde utvecklas, förbättras? Vilka strukturer kunde vara tydligare? Hur ska kommunerna veta vad de får, att det finns en trygghet och förutsägbarhet i systemet? Men att vi som är beslutsfattare i landskapsregering och lagting har det ekonomiska utrymmet som krävs för att tillgodose kommunernas behov. Det tycker jag är en mer intressant diskussion, det som komma skall och vilka förändringar partierna vill se när det gäller kommunandelarna framöver.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Lantrådet bordet efteråt lyssna på sitt eget anförande och det finns det möjlighet att göra. Så här lyssnade jag, och så här hörde jag det som sades. Först sade lantrådet att man medvetet bromsat utvärderingen av landskapsandelssystemet för att man först vill se hur man ska komma vidare med arbetet. Man ska först se hur man ska förändra, innan man ska titta tillbaka. Sedan avslutade lantrådet med att säga, nu borde vi i stället föra en diskussion om vad som har varit fördelarna med det gamla systemet, vilka strukturer som har varit på det ena eller andra sättet. Det är det som är en utvärdering av det gamla systemet och där har lagtinget sagt att landskapsregeringen ska göra denna utvärdering och presentera resultatet till lagtinget. Hur är det nu? Ska vi först fundera på framtiden, eller ska vi se tillbaka för detta blev inte logiskt, en helhet i anförandet.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är absolut logiskt eftersom jag sa att först inväntade vi boksluten från kommunerna under 2012. När de var klara gick ÅSUB igång med en analys och den blev klar i februari 2013. Det betyder att efter det, hösten 2013 hade man kunna gått vidare med utredningen. Då var vi inne i ett så intressant och viktigt skede med samhällsservicereformen och det finns skäl att processerna går hand i hand.

Ltl Mats Perämaa, replik

Fru talman! Det måste brista i min logiska förmåga eftersom det igen var så att man ska få boksluten från kommunerna för att kunna se tillbaka, men man måste komma vidare med det framåtsyftande arbete för att kunna bedöma resultatet av bokslutet sedan tidigare. Vi måste återkomma till det som stod i lagen och vad lagtinget har sagt. Lagtinget vill uttryckligen att diskussionen ska föras om fördelar och nackdelar med det tidigare systemet. Det har gått ut en tydlig och klar beställning, och vi utgår ifrån att lantrådet ser till att landskapsregeringen följer lagtingets beslut. Dessa saker får inte blandas ihop, man ska se på vad som var fördelar av det tidigare system och så använder man sig av ett för att sedan bestämma om förändringar.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Precis så går det till. Vi ska titta bakåt på styrkor och svagheter och på de system vi har haft. Vi ska se hur landskapsregeringarna under den här tiden de facto har levt upp till det som var tanken med ett landskapsandelssystem och hur parametrarna har använts under årens lopp. Efter det måste man titta hur man ska reformera ett kommande landskapsandelssystem som går hand i hand med det reformprocesser som nu de facto sker inom den kommunala sektorn, bl.a. kommunernas socialtjänst som ligger längst fram, både gällande analys för hur finansieringsmodellen ska se ut och även ett lagberedningsarbete.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Jag vill höra vad lantrådet har att säga, med vilken rätt landskapsregeringen och majoriteten tar sig när man går i emot lag. Det står i lagen att den ska utvärderas vart fjärde år. ÅSUB har gjort en uppföljning där man konstaterar att först stärktes kommunernas driftsekonomi men den effekten har helt och hållet planat ut. Man ser att basbeloppen inte är tillräckliga, speciellt inte när det gäller bildningssektorn. Det är ett faktum att landskapsregeringen går emot lagen och lagtingets uttryckliga beställning.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi var alla lagstiftare när det här tillkom. Jag tycker ändå att om vi ska få fram en utvärdering som till vissa delar är gjord av ÅSUB med landskapsregeringen ska gå vidare med det. Naturligtvis är det bra att ha utvärderingen som grund för hur du ska planera för kommande tider. Det är tanken med utvärderingen att det ska leda till slutsatser som gör att man reformerar systemet i en anda som är i takt med den utveckling vi vill ha, därför vill jag höra i debatten idag hur man ser på det. Vilket system vill man ha? Vilka ser man som bristerna i nuvarande strukturer och hur ska vi åstadkomma ett bättre landskapsandelssystem längre fram? Detta är otroligt viktiga frågor om vi ska ha fler gemensamma organisationer på den kommunala nivån.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Det skulle ha jag varit på sin plats att landskapsregeringen haft ett informativt stycke i budgeten för 2014. Där man skulle ha resonerat kring detta, fått grönt ljus från lagtinget att avvakta med utvärderingen och hålla tillgodo med uppföljningen som ÅSUB har gjort, inte ens det har man. Det följer väl som färg i följd med det hur landskapsregeringen och majoriteten behandlar budgetförslag, allt är uppgjort på förhand. Ingenting förvånar egentligen längre.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det var en märklig släng. Uppgjort på förhand. En regeringsmajoritet vet vad man lägger för budget och sedan är tanken att man fullföljer den. Det som står i budgeten för 2014 är att man går vidare med utvärderingen och den görs under 2014.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Lantrådet säger att hon gärna vill ha en diskussion om vilket landskapsandelssystem vi ska ha i framtiden, det skulle vi gärna diskutera det är därför vi efterlyser en utvärdering. Det som ligger på vårt bord är inte ett sådant förslag, utan ett förslag en framställning som ensidigt förändrar förutsättningarna för att man har gått emot det som lagen säger att man tar bort indexjusteringen. Lantrådet säger att man borde ha ett förutsägbart, stabil och tryckt landskapsandelssystem där kommunerna vet vad de har att hålla sig till. Så agerar inte landskapsregeringen, ännu på våren när man hade diskussioner med kommunerna skulle man inte göra några förändringar och plötsligt på hösten faller de här ner som ett brev på posten.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Kanske det blev så att landskapsandelssystemet blev för frikostigt i den meningen att vi haft svårt i landskapsregeringen att finansiera landskapsandelarna. Redan 2010 visade dåvarande regering väg hur man kunde göra, nämligen komma med en lag, göra en frysning och då sparade man 980 000, denna gång sparar vi 712 000.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag kommer väl ihåg den salvelsefyllda debatten och hur lantrådet stod i spetsen för den diskussionen om hur man svek mot kommunerna, gick emot landskapsandelssystemet. Vad har den här landskapsregeringen gjort? Först har man tagit bort Gullåsen lagt ut på kommunerna flera miljoner, och dessutom kommer man med indexjusteringen. Samtidigt står lantrådet och säger att det måste vara förutsägbart för kommunerna, men det är det inte i den politik som landskapsregeringen för. Det ändrar från vår till höst, man vet inte från kommunernas sida vad ska komma ut. Det ser vi nu när man föreslår ytterligare indragningen i landskapsandelarna.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det var precis det som var min poäng. Vi ville ha ett landskapsandelssystem som skulle ge stabilitet, trygghet och förutsägbarhet. Kommunerna kunde veta hur ekonomi skulle se ut så att de kunde ha ett årsbidrag och kunde göra inbesparingar för kommande investeringar. Ett sådant system iscensatt vi 2012, det har inte efterlevts. Redan efter två år, inför 2010 gjorde man de första stora avstegen från det som var tanken som var påkallat av den ekonomiska situationen. Det är hög tid och det är bra att vi har diskussionen, systemet måste vi tydligen ompröva och diskutera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! När jag läser framställningen på sidan två d.v.s. lagförslaget, står det ”med anledning av det ansträngda ekonomiska läget samt att medel används för utveckling som berör kommunerna föreslår landskapsregeringen att basbeloppen inom landskapsandelssystemet inte indexjusteras för verksamhetsåret 2014” alltså för att spara pengar. Därför hoppas jag att jag hörde eller förstod fel när lantrådet i sitt anförande sa att den här frysningen primärt är till för att strukturera om den kommunala förvaltningen. Jag missförstod då, för det bör inte vara så stor skillnad mellan vad som sägs och vad som står i lagförslaget. Jag hoppas att det som står i lagförslaget fortfarande gäller, d.v.s. att spara pengar.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är absolut det primära skälet. Det handlar om att vi var tvungna att spara resurser precis som liberalerna gjorde 2010. Man tog till det här instrumentet för att man behövde spara pengar. Att vi sällan har en process vid sidan av det som handlar om en omstrukturering där vi funderar över kommande gemensamma strukturer för att minska på de totala kostnaderna. Det är en viktig reformprocess en strukturell förändring som pågår vid sidan om detta. Inte skulle någon ta till detta instrument om man inte såg sig nöd och tvungen i syfte att spara resurser. Vad jag har hört av parlamentet och särskilt från oppositionen under den här omgången har budskapet varit att vi borde ha sparat ännu mera.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Då tycker jag det är en dålig idé att när landskapsregeringen har tagit på sig rollen att hjälpa eller egentligen biträda kommunerna i deras strukturreformer börja med att bestraffa dem.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är ingen bestraffning. Om vi ska klara av budgetsituationen får alla var med och hjälpa till. Landskapet gör vad vi kan, kommunerna och medborgarna är med och bidrar. Vi har sagt från början att detta är ett talkoarbete där alla på något sätt måste vara med och hjälpa till, ingen kommer att klara det ensam.

 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Tony Asumaa

Fru talman! Med lagförslag nummer 1/2013-2014 vill landskapet slopa indexjusteringen av landskapsandelarna till kommunerna för 2014. Det betyder att landskapet inte behöver betala 712 712 euro i lagstadgade landskapsandelar till kommunerna, motsvarande två promille av kostnaderna i landskapets budget. Landskapet skriver att åtgärden är avsedd att vara långsiktig inbesparing för landskapet fast det bara är en ettårig åtgärd. Vad som gör den långsiktig är att nästa gång man indexjusterar är basen lägre än vad den skulle ha varit, på det sättet kommer den att vara förevigt långsiktig.

Åtgärden att spara 713 000 i landskapsregeringens budget men offentliga Ålands ekonomi blir det ingen inbesparing på, när vi pratar om att tänka på hela Åland. Fakturan skickas från landskapsregeringen till kommunerna som får ta smällen på 713 000 som ska täcka den lagstadgade servicen som landskapet har ålagt kommunerna att sköta. Vad den slopade indexjusteringen direkt leder till, det vet vi i dag att nio av 16 kommuner kommer att höja kommunalskatten, inkomstskatten utöver det kommer en kommun att införa skatt på fast bostad. Fyra kommer att höja de allmänna fastighetsskatterna och flera kommuner höjer ytterligare sina avgifter och gör strukturella inbesparingar. Som tidigare har framkommit låter landskapet sina driftsutgifter öka med 4 miljoner.

Slopandet av indexjusteringen av landskapsandelar vet vi från tidigare är två promille. För kommunernas del, oss ålänningar motsvarar det här ett medeltal på 0,5 procentenhet höjd skatt. Ingenstans har framkommit vad det betyder med 0,5 procent höjd skatt i tider när vi behöver ha tillväxt och köpkraften måste stimuleras, det betyder 2,8 miljoner euro bort från oss ålänningar. Att föra den typen av ekonomisk politik i tider när all fokus behöver vara på att bibehålla köpkraften, hålla hjulen snurrande ute i våra kommuner känns inte i mina ögon och öron speciellt trovärdigheten och framför allt kortsiktigt.

Gällande riket och deras finanspolitik driver regeringen Katainen en helt annan linje i frågan där man tydligt och klart säger att man ska respektera kommunerna och deras självbestämmande och på den vägen föra en trovärdig finansstrukturpolitik för att undvika kortsiktiga åtgärder som leder till att den kommunala ekonomin försvagas. I riket har man beslutat om 32 åtgärder för att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser, en inbesparing på 1,27 miljarder euro med tanke på att förstärka den kommunala ekonomin. Här går vi in för att försvaga kommunernas ekonomi med 713 000.

Det har tidigare framkommit att landskapet inte har råd att ersätta all den lagstadgade servicen som våra kommuner har ålagts att sköta, det är den krassa verkligheten vilket vi kan konstatera. Liberalernas är öppna för förändringar och att diskutera ansvarsfördelningen mellan kommun och landskap, framför allt finansieringsprinciperna. Liberalerna kräver att landskapsregeringen grundligt bereder ärendet och utreder effekterna och framför allt landskapsandelarna. Finansieringsprinciper och lagarna som fastslagits av lagtinget ska följas och inte kringgås med ettåriga kortsiktiga budgetlagar som slopar indexjusteringarna av landskapsandelarna för våra kommuner och samtidigt försvagar köpkraften på Åland. Det är viktigt att finansieringsprinciperna följs att vi via våra kommuner vet från år till år hur ekonomin kommer att se ut.

Herr talman, med ovan anförda kommer jag att aviserar att vi i andra behandling av lagförslaget kommer att föreslå ett förkastande. Tack, herr talman.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Asumaa säger att förslaget inte sparar totalt sett på Åland, vad är liberalernas recept och särskilt ltl Asumaas? I en reservation där ltl Asumaa är undertecknare har man föreslagit mera sänkta kostnader än det som den sänkta indexjusteringen av landskapsandelarna innebär. Man har föreslagit neddragningar på kortrutt o.s.v. men samtidigt drar man ner inkomsterna och tar bort de pengarna. Det är drygt två miljoner euro mer i utgifter föreslagna i liberalernas motioner än vad landskapsregeringen föreslår, det är en ökning. Eller har man röstat för Ålands Framtids förslag i utskottet det framgår inte i betänkandet hur man röstar på andra sidan.

Talmannen

Budgeten behandlas i morgon!

Ltl Tony Asumaa, replik

Så är det, bra påminnelse till ltl Carlsson att den dagen kommer i morgon i dag är det indexjusteringar. Jag kan belysa den frågan eftersom den är intressant och jag var beredd på att det skulle komma framför allt från ltl Carlsson. Vi ska behandla budgeten i morgon och i den hade vi 30 budgetmotioner som alla förkastades, kanske mera av princip än av annat. Budgetmotionerna hade inbesparingseffekter på 3,7 miljoner euro. Den här var 700 000 euro och då var nettoinbesparingen i landskapsbudgeten 3 miljoner. Den diskussionen kan vi fortsätta i morgon.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag får respektera talmannens påpekade att budgetdebatten är i morgon och får förhoppningsvis en förklaring då. Ltl Asumaa nämnde Katainen regeringens framsynta förslag för tillväxt och det kan jag hålla med om att många av dem är bra och många av dem kommer Åland tillgodo. Om jag minns rätt har Katainens parti ministerposten när det gäller kommundelarna och här förespråkar man sammanslagningar, är det vad ledamot Asumaa står för?

Ltl Tony Asumaa, replik

Herr talman! Nu förstår jag inte riktigt repliken, vi sitter i Ålands lagting och vi ska inte sitta och ta ståndpunkt till vad regeringen Katainen tänker göra med sina kommuner i fastlandet, jag tycker frågan var oväsentlig. Repliken skulle vara ett förtydligande till förkastandet av indexjusteringen i landskapsandelarna. Jag avstår att diskutera kommunfördelningen i riket, jag håller mig till kommunerna på Åland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Ltl Asumaa gav uttryck för att regeringen i Helsingfors inte för ett statsandelssystem som inte skulle drabba kommunerna i någon högre grad, om jag förstod ltl Asumaa rätt. Jag har ett exempel som motsäger det. Åbo stad får ett inkomstbortfall på 32 miljoner, och är framför allt sociala andelar. Före det har man beslutat att man ska höja skatten med 0,75 procent som skulle ge 21 miljoner, det är en våldsam dragning på statsandelarna. Jag har svårt att förstå varifrån ltl Asumaa hämtar sin information i frågan.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Jag kan informera ltl Sundback om att siffrorna är direkt ur strukturförändringsrapporten och reformen från Katainens regering, jag har kopia på det så jag kan ge det efter mitt anförande så får ltl Sundback läsa siffrorna därifrån. Siffrorna är inte påhittade utan rakt av 1,27 miljarder euro.

Ltl Barbro Sundback, replik

Strukturreformen i riket är en sak men nu inför man ett förändrat statsandelssystem som verkligen sätter kommunerna på prov i riket mycket mer än vad som gäller på Åland. Jag trodde det var den jämförelsen som gällde, för det andra pappret vet ingen om det blir sant.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Menar verkligen ltl Asumaa att en summa på 713 000 euro som inte ska delas ut till Åland leder till alla dessa skattehöjningar? Är situationen, enligt liberalerna, så panikartad att små summor utdelat på hela Åland ska kunna leda till otroliga skattehöjningar, jag är av annan åsikt. Vi är i stort behov av strukturreformer för det är av andra orsaker man i kommunerna har tvingats höja skatterna. Det är kortsiktigt tänkt från liberalerna sida.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Skulle ltl Kemetter lyssna noga på mitt anförande sa jag bl.a. har den föranlett skattehöjningar på 2,8 miljoner på Åland vara av 1,9 miljoner kommer Mariehamn till gagn eller minskar köpkraften i Mariehamn. Vad jag även sa var att vi var öppna för att titta över finansieringsprincipen och ansvarsfördelningen mellan kommuner och landskapsregering för att se hur vi ska kunna lätta på bördan för kommunerna. Vi tittar långsiktigt inte så kortsiktigt som det här, ett år i budgetlag som inte ger något annat än att det bl.a. kan leda till skattehöjningar.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, herr talman! Jag tror att liberalerna är lika intresserade av en budget i balans precis som socialdemokraterna och det här är ett steg i den riktningen. Ledamoten kommer från riket och jag undrar om han överhuvudtaget har följt med nyheterna, det ska sparas en miljard i statsandelar, det ska ut till kommunerna i inbesparing. Trots det står ledamoten och säger att de har en annan linje i riket, jag tycker det är en tuff linje man valt. Landskapet är i en helt annan ekonomisk situation, vi har inga lån och vi kan på ett helt annat sätt stöda våra kommuner bl.a. med energieffektiveringslösningar, andra former av stöd och bidrag som vi kommer att diskutera i morgon.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vill bara förtydliga för ltl Kemetter att jag kommer från Lemland.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Skatteförändringen som görs i de 16 kommunerna är till 1/4 beroende på den uteblivna indexjusteringen, 3/4 hänför sig från andra orsaker. I en del av kommunerna har man inte behövt göra någon skatteförändring. Det faktum är att ltl Asumaa här och i andra sammanhang gärna marknadsför regeringen Katainens politik. Jag är helt övertygad om att skulle vi här på Åland applicera den politik som Finlands regering för mot sina kommuner på den åländska kartan skulle det finnas en kommun på Åland nästa år. Det finns inga förutsättningar med den kommunpolitiken att har 16 kommuner. Är det var det ltl Asumaa tycker skulle vara en god utveckling, jag tror inte det. Är man i lagtinget behöver man se helheten inte bara lyfta ut vissa delar det som råkar passa för tillfället. Ser man helheten har vi en helt annan politik på Åland som de facto möjliggör att vi ska kunna ha 16 kommuner som kan ge en god service till sina innevånare. Det är en helt annan bild i Finland.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vicelantrådet har helt rätt att bilden och strukturerna i riket är något helt annat än våra 16 små kommuner. Vad jag ville säga med struktur- finanspolitiken som regeringen Katainen är för att det finns 32 åtgärder där man minskar på kommunernas uppgifter och det framkommer att någon av dessa kommer oss till gagn. Jag framförde i mitt anförande att vi gärna är med och ser över ansvarsfördelningen mellan landskapet och kommunerna, och lagstiftningen hur servicen ska skötas och på vilken nivå då tror jag att vi tillsammans kommer till inbesparingar, och kanske mer än 713 000 som nämndes som en halv nödlösning. Det är bara att gilla läget så här är demokrati, ge och ta.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Verkligheten är den ltl Asumaa, ni säger att man minskar på kommunernas uppgifter, ja det är rätt. Man kunde säga att man dramatiskt försämrar medborgarnas välfärd, service och trygghet i det finska samhället idag. Det är den verklighet som de finländska medborgarna på fastlandet får uppleva. Jag tror att nästan alla kommuner på den sidan gärna skulle bryta med de åländska kommunerna. Avslutningsvis, herr talman, man har talat om att utvärderingen borde varit gjord, det har skett dramatiska saker de senaste åren både i den kommunala och i landskapets ekonomi. I den kommunala ekonomin har samfundsskatten om inte helt försvunnit men dramatiskt minskat. I landskapets ekonomi har skattegottgörelsen nästan helt och hållet försvunnit. Samfundsskatten gör att det är en annan balans mellan de åländska kommunerna om vi jämför 2013 med 2010. Skattegottgörelsen gör att landskapets förmåga att hela tiden tillmötesgå kommunernas krav på förbättringar inte är den samma som det var för några år sedan om vi har som fortsatt målsättningar att hålla landskapets ekonomi i balans. Här måste man så småningom bestämma sig. Är den viktigaste övergripande frågan att landskapets ekonomi är i balans, eller är det att hålla servicen både den som landskapet ansvar för och kommunerna på en tillräckligt god nivå. Detta är svår diskussion vi har framför oss.

Ltl Tony Asumaa, replik

Tack, herr talman! Vad det gäller landskapets möjlighet att finansiera service och annat så att inte den basen finns mera. Jag kan påminna vicelantrådet av 2010 var totala intäkterna från lotteriskatten och avräkningen 1,84 miljoner i dag är den 228 miljoner, vi har 43,5 miljoner mera att producera service för. Jag tror inte att intäktssidan är problemet utan kostnaderna man inte får stopp på, i budgeten som kommer i morgon är kostnaderna plus 4 miljoner. Vi har mer pengar än 43,5 miljoner sedan 2010, servicenivån borde vi klara av det är annat som behöver ses över i så fall.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Diskussionen börjar gå in i ett mera intressant och kanske sansat läge. Att skälla på varandra leder ingenstans, frågan är betydligt viktigare än så. Om vi från socialdemokraterna ska säga något om det som har varit så kommer jag mycket väl ihåg när vi fick den nya landskapsandelslagen 2008. Det är svårt idag att tänka sig hur bra ekonomiskt vi hade det då. Det var ingen som kunde förutse att det skulle gå neråt och så snabbt, att konjunktursvackan eller recensionen skulle förbli så långvarig. Då levde vi i en helt annan optimism om att det skulle fortsätta det goda ekonomiska läget. Då gör man naturligtvis sådana bedömningar som är ganska generösa, och det var det nya andelssystemet gentemot kommunerna.

Det som var den stora förändringen, det kommer säkert alla ihåg som var med, var att vi tog bort andelarna för investeringar. Det var resultatet av att vi hade sett att det blev två simhallar och det blev i vissa små kommuner väldigt kostsamma skolor. Det hade satsats under en kort tid med allmänna medel i offentliga byggnader som var utvecklingsoptimistiska. I dag kan vi se att flera av skolorna inte är mer än halvfulla o.s.v. Det var en riktig åtgärd när den hände, man kan säga att den borde ha hänt tidigare men som i många andra fall får man säga bättre sent än aldrig.

Jag tycker att lantrådet gör en väldigt god slutsatserna när hon säger att systemet var för generöst med tanke på vad som hände 2010 när första indexjusteringen skedde. Det är alldeles sant att socialdemokraterna var emot. Jag kommer ihåg att min egen upprördhet kom sig av att den dåvarande regeringens representanter hade varit och förhandlat, som det hette, med representanter för kommunförbundet och kommit överens om vissa saker. Dessa saker kände man sedan inte till i budgeten.

Den här landskapsregeringen deklarera väldigt klart och tydligt i sitt förslag till lagändring att man har fört diskussioner med Mariehamns stad och Ålands kommunförbund. Kommunförbundet och Mariehamns stad motsatte sig åtgärden och någon enighet nåddes inte i frågan. Det att ärligt och öppet att deklarera vad man inte har kommit överens om men man genomför ändå den här åtgärden.

En intressant sak kan man läsa i ÅSUB:s rapport som är utkommen i år, alla liberaler har plötsligt försvunnit kanske det har drabbats av någon politisk epidemi, om det nuvarande landskapsandelssystemet hur mycket det krävs för att få ett system att ha den utjämnande effekt som det är meningen med tanke på de offentliga uppgifterna. Utredningen visar att om alla landskapsandelar för driften beaktas så har Mariehamns stad, som har relativt låga nettodriftskostnader per innevånare, de högsta egenandelarna per innevånare. Det beror förstås på att vi har så låga landskapsandelar.

Men det som gör det här ännu mera intressant är att man säger att Kökar som har det högsta nettodriftskostnaderna per innevånare, har även efter att landskapsandelarna fördelats, det näst högsta egenandelarna räknat per innevånare. Man kan fråga om de här båda ytterligheterna så fungerar systemet överhuvudtaget inte.

På Kökar har man många äldre, det är dyrt att ta hand om äldreomsorgen man får därför de högsta tänkbara landskapsandelarna men ändå är kommunbidraget det näst högsta per person i de åländska kommunerna. I Mariehamn vet jag att egenandel per invånare är cirka tusen euro högre för sociala kostnader jämfört med medeltalet på Åland i de övriga kommunerna.

Det har att göra med att Mariehamns stad är en inflyttningsort för personer som är i behov av olika former av socialt stöd. Eftersom det finns hyresbostäder i Mariehamn så flyttar folk till Mariehamn som har behov av olika typer av social service. Mariehamn har tagit och tar fortsättningsvis ett betydande ansvar för personer i behov av social service på Åland. Systemet som vi har utgår ifrån att staden ska ha råd att sköta det här utan någon större landskapsandelstilldelning, den tiden är nog förbi en stor del av Mariehamns problem kommer sig av att vi har så höga sociala kostnader.

Det ekonomiska resonemanget var intressant men blir ganska ytliga när man säger som ltl Asumaa, att den uteblivna indexjusteringen leder till höjd skatt och det är 2,8 miljoner bort från köpkraften. Jag vågar mig på att de 2,8 miljonerna inte blir uppkonsumerade.

När det är dåliga tider är människans benägenhet att spara större, resonemangen blir ofta ytliga. Det är klart en del kanske skulle gå till konsumtion, men underförstått inte säga att det skulle gå till att öka tillväxten på Åland.

Herr talman, det är en viktig framställning och regeringen har haft ett drygt arbete att komma fram till detta och att det är viktigt att fortsätta diskussionen om ett nytt landskapsandelssystem. Man har sagt om systemet att det beaktar alldeles för få variabler, det är nästan bara ålder och bosättningsort. Statsandelarna i de nya rikssystemet där beaktar man inte bara ålderstrukturen utan arbetslöshet, tvåspråkighet, invånartäthet, sjuklighet, utbildningsnivå, flerspråkighet och skärgårdskriterier. Det är ett mycket mera komplext system och så var kanske de vi hade tidigare. Man ville förenkla och komma bort från alltför många detaljregleringar. Men det är dags igen att se över vilka kriterier som ska användas i framtiden. Den utjämnande effekten tycks inte vara särskilt stor om man utgår från den slutsatsen om Kökar och Mariehamn.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Det har varit en märklig debatt. Jag noterade att finansutskottets ordförande ltl Jörgen Pettersson sade att man behöver se till helheten och diskutera långsiktigt, medan lantrådet senare i debatten sa att nu börjar de dra iväg. Man behöver från regeringsblockets sida välja om man ska vara långsiktig eller diskutera detaljer.

Lantrådet sa hur vill vi ha det nya landskapsandelssystemet, det borde partierna säga nu. Jag tycker att frågan kommer lite hastigt på åtminstone i min värld. Ska man ta ställning och ge åsikter om så här viktiga frågor bör man veta hur situationen är idag. Utvärderingen bör göras först så man kan utläsa vad det är för svagheter, styrkor och sedan är vi beredda att börja lägga förslag.

Jag vill inledningsvis säga så att det inte bli något missförstånd, det är självklart att alla ska vara med och spara. Lantrådet sade att alla bör vara med och hjälpa till om ska komma någonstans, även kommunerna.

Det har ofta nämnts i media och jag undrar var det har kommit ifrån, att på tio år kommer kostnaderna för den sociala verksamheten att fördubblas, på 15 år kommer kostnaderna att tredubblas. Det här låter helt orimligt. Det man hänvisar till är den bilaga som ÅSUB har i en utredning, utveckling av offentliga konsumtionsutgifter 2011- 2030. Där ser man vilket är intressant, och som kan vara viktigt när det tenderar att bli kommunal debatt som det var i det sista anförandet, att vi 2013 står på nästan samma nivå d.v.s. 125 miljoner har landskapet och kommunerna om man pratar konsumtionsutgifter isolerat för den sociala sidan. Tittar vi framåt 2023 är kommunerna uppe i 250 miljoner, där har vi fördubblingen, och landskapet ligger lägre. 2030 som utredningen gick till, är kommunernas kostnader uppe i 475 miljoner euro, notera allt då oförändrat. Jag har tyvärr ingen som ser något av det här, jag blev förvånad när man börjar titta på siffrorna.

Om vi knyter tillbaka till det som ltl Pettersson sa att man haft för lite intäkter och för mycket kostnader och det här jobbar nu landskapsregeringen hårt att komma tillrätta med. Jag ställde frågan i repliken, på vilket sätt konkret jobbar man hårt med det, jag fick inget svar på det. Det sades från ltl Petterson sida att man måste se till helheten och det håller jag med om. Vi måste se till helheten alla måste vara med och hjälpa till, landskapet, kommunerna och medborgarna det är åtminstone vi från Ålands Framtid de första med att skriva under på.

Vad man fortsättningsvis kan konstatera ökar landskapsregeringens konsumtionsutgifter och det är definitivt inte hållbart. Istället blir det medborgarna och kommunerna som får ta det. Visst kan man tycka att 730 000 är en liten detalj, indexjusteringen. Jag noterade att det var olika siffror som nämndes hur mycket kommunerna förlorade på budgetförslaget i fjol. Enligt mitt förmenande var Gullåsenavgiften 4 miljoner det är riktigt, men det var andra justeringar som gjordes om jag inte missminner mig, landade man på nära en miljon i merkostnader för kommunerna. Jag ser att sittande talman nickar instämmande, då ska det väl stämma.

Det finns som jag har sagt många andra kostnader, olika understöd för kommunalvägar som inte är med i helheten, det här ska jag ta imorgon annars kommer jag för långt in på det som vi ska diskutera morgon.

När det gäller index är det en del av helheten ltl Pettersson, så här ser helheten ut för mig. Ltl Pettersson sa i ett replikskifte, om man genomför reformer utan att det kommer att kostar mera det är inte möjligt. Då hoppas jag att det inte var den sociala sektorn som ltl Pettersson tänkte på, för jag fäste mig otroligt vid detta. Om vi utgår ifrån att ingenting görs har kommunerna hundra procent mera kostnader på tio år för den sociala biten, det är inte hållbart. Det sades tidigare man kommer inte med de planer som finns idag på den sammanhållna sociala servicen, KSD eller vad den kallas, att spara några pengar och då är det skrämmande. Man kan inte säga att det inte är möjligt det måste vara möjligt.

Avslutningsvis, det blir lite tokåt som det brukar heta på åländska, för jag tänkte kommentera vtm Janssons påståenden, jag ska försöka ta det diplomatiskt så kanske någon annan från den moderata bänken kan svara på det. Vtm Jansson sa att orsaken till indexjusteringen kom utan att vi hade utvärderingen gjord var tidsbrist, man har ändå haft två år på sig. I replikskiftena som kom efteråt att det är sammankopplingen mellan samhällsservicereformen som gör att utvärderingen är ogjort.

Allt fler börjar inse att när det gäller samhällsservicereformen blir det inte något under den här mandatperioden och då leder till att utvärderingen blir ogjort. Här måste man börja välja spår från regeringens sida. Mitt råd är utred konsekvenserna av landskapsandelssystemet var det bra, var det dåligt som det ser ut idag. Vi måste ha svar på den frågan oavsett innan man kan gå vidare. Vtm Jansson sade att vi har extremt höga landskapsandelar jämfört med riket att vi har lägre kommunalskatt. Det nämndes att man subventionerar kommunerna med 50-60 miljoner euro. Det är oerhörda pengar i så fall om vi skulle svänga på det stycket och tänka oss att vi skulle ha ett 50-60 miljoner högre skattetryck ut på de åländska medborgarna via kommunalskatten. Det är vad det handlar om i så fall.

Sammanfattningsvis är indexjusteringen en väldigt viktig del av den ekonomiska helheten, allt hänger ihop. Precis som ltl Petterssons sa inledningsvis men då måste man se helheten i alla sammanhang.

Ltl Barbro Sundback, replik

Ltl Anders Eriksson har alltid en förmåga att bli överraskad över de sociala kostnaderna. För dem som sysslar med frågorna är det ingenting att förvåna sig över, däremot är det väldigt svårt att se hur vi ska kunna finansiera det. De ökningar som kommer är precis likadana i hela västvärlden, det gäller den äldre befolkningen. Därför gör man statsandelsreformen i riket, man kommer att bara stöda hemtjänst så mycket som möjligt och man måste göra strukturomvandlingar på den sidan. I kommunala socialtjänsten är det orimligt att handlägga utkomststöd, barnskydd, familjevård o.s.v. på 16 kanslier när det kan göras från ett. Det är en direkt stordriftsfördel att sköta det på de sättet så den myndigheten kommer att ha betydelse för att man ska kunna sköta detta kostnadseffektivt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Inte lever jag i någon isolerad värld, att jag skulle bli överraskade över att de sociala kostnaderna ökar. De begrepp som används, att kostnaderna fördubblats på tio år och på 15 år tredubblats det var speciellt det sista jag var förvånad över. Den demografiska utvecklingen är som den är och vi vill alla leva längre och vi vill att alla äldre människor ska ha en bra åldringsvård. Tittar man på kostnaden vi har framför oss är det förvånande att ådringsvården står utanför de åtgärder som landskapsregeringen skissar på i detta skede.

Ltl Barbro Sundback, replik

Man kan förvåna sig också över den saken, men nu är det på det sättet för det kräver nog alldeles särskilda diskussioner. Om ltl Anders Eriksson har några konkreta förslag är det på tiden att komma med dem nu i stället för att kritisera och gnälla på andra. Jag tror att Åland klarar äldreomsorgen ganska bra. Däremot har vi stora ouppfyllda behov inom handikappservicen. Det är min viktigaste uppgift att inte dessa personer som drabbas av olika sjukdomar och funktionsnedsättningar måste kämpa otroligt mycket mot kommuner som inte vill bevilja stöd med hänvisning till ekonomi och annat, vilket kan vara förståelig och då måste vi ha ett gemensamt grepp och det är kommunala socialtjänsten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Någon gång skulle det hända och nu gjorde de det, ltl Sundback och jag är helt överens när det gäller handikappservicen. Vi har ordnat ett seminarium från Ålands Framtids sida och man blev förvånad när man fick ta del av hur pass illa det fungerar, det måste man göra något åt. När det gäller de ökade kostnaderna för den sociala biten framöver, inte går det att ha åldringsvården utanför om man riktigt tänker efter. Det är lätt att efterlysa att oppositionen den ska komma med konkreta förslag, men man måste ta i detta på ett helt annorlunda sätt än vad man gjort hittills. Det jag har sett hittills tror jag överhuvudtaget inte på.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Först vill jag tacka ltl Eriksson för att han lyfte fram ÅSUBs utredning om hur demografin och kostnadsutvecklingen kommer att vara de närmaste 15 åren. Den bilden kan inte nog ofta tas fram i det här rummet men borde de facto finnas uppförstorad i alla 16 fullmäktiges sammanträdesrum runt om på Åland. Den bilden borde alla förtroendevalda på Åland ha på näthinnan när man fattar de viktiga framtida besluten. Vi som lever i dag har ett ansvar för att skapa strukturer som ska vara hållbara även på lång sikt och trygga de som blir äldre och som behöver service i framtiden. Att vi inte bara ser ett budgetår i gången, det är alltför kortsiktigt. Jag återkommer i nästa replikskifte med nästa sak.

Ltl Anders Eriksson, replik

Därför var intressant det som ltl Pettersson sa från början när han ville prata om helheten, vi måste se till helheten. Det är viktigt att vi i lagtinget, ute i kommunerna och medborgarna förhoppningsvis har samma målbild, vi är inte där i dag det tror jag ingen av oss kan säga. Något som är oerhört viktigt, om landskapsregeringen ska föregå med gott exempel, är att man får bukt på sina egna konsumtionsutgifter vilket vi främst har kritiserat det måste göras något åt det. Med hänvisning till ÅSUB utredning kan inte konsumtionsutgifterna tillåtas öka, det håller inte.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Herr talman! Är svårt att förklara, jag får antagligen återkomma i morgon till det. Ltl Eriksson och andra från oppositionen har ofta lyfts fram de fyra miljonerna som de anser är en ökning av konsumtionsutgifterna, de facto är det en investering i framtiden, i utveckling. För 15 år sedan skulle det ha varit på investeringskontot, man skulle ha byggt hus eller köpt en maskin. I den värld vi lever nu, och framför allt den värld vi har framför oss är det kunskap och moderna tekniska lösningar, IT-lösningar och internetvärlden det är dit vi är på väg, då krävs det att vi investerar i kunskap och i människor. Projekt är treårigt, det s.k. 2015 projektet, skulle vi inte göra den investeringen skulle vi stå mycket sämre rustade inför framtiden och ha svårt att hantera de utmaningar vi har framför oss. När det gäller landskapets kostnadsnivå och de ordinarie konsumtionsutgifterna så är den mycket försiktig, nästan obefintlig.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har full förståelse för vicelantrådet när han säger att det är svårt att förklara, för det är sist och slutligen oförklarligt. Inte är det bara fyra miljoner som är landskapets konsumtionsutgifter, om jag inte missminner mig var de uppe i nästan 200 miljoner. Här måste man ta ett helt annat grepp, finansminister Nordlund. Jag ser med spänning fram emot de utlovade förklaringarna i morgon.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Landskapsregeringen och majoriteten här i salen och många kommuninvånare har insett behovet av olika strukturella förändringar i samhället för att kunna erbjuda en god samhällsomsorg i framtiden. Jag har noterat att alla här i salen inte har kommit till den insikten ännu. Samhällsreformen kommer att ha betydelse för landskapsandelarna och därav har man i det här skedet inte gått in och möblerat om så som man kommer att måste göra. Därför har man gjort en smärre justering inför 2014. Att göra en stor förändring nu när man vet att det ändå kommer att bli mycket större när samhällsreformen kommer att landa.

Ltl Anders Eriksson, replik

Samhällsservicereform och strukturella förändringar är den här tidsperiodens politiska modeord enligt mitt förmenande. De flesta är överens om att man inte kan fortsätta som man gör idag. Vi har varit kritiska från vår sida, med tanke på tidigare replikskiften, att de strukturella förändringar som landskapsregeringen ämnar göra måste man sätta en vettig och jämförbar genomskinlig kostnad på vad kommer man att spara in? När man säger att de stora reformerna som är på gång faktiskt inte kommer att spara några pengar, hur ska man då finansiera den sociala verksamheten framöver om det inte kommer att spara pengar?

Ltl Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag kommer att återkomma till debatten i morgon eftersom den är det mest väsentliga och som jag skulle önska att de flesta skulle han insikt i. När det gäller inbesparingar ska man betänka det som alla människor på Åland kommer att få, den service som man har sin lagenliga rätt till som man inte i vissa kommuner haft en möjlighet att få. Gällande kostnaderna för samhällsreformen och KSD kommer det nya siffror ifrån ÅSUB som kommunerna och lagtinget kommer att kunna ta del av. Där kommer vi att få se något annat än vad vi sett hittills och jag tror att det kommer att klarna under resans gång. Men reformen ska sjösättas under den här perioden.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag hoppas att man inte har sådant enormt fokus på att reformen ska sjösättas under mandatperioden att man glömmer bort siffrorna. Jag noterar att det kommer att komma ett nytt ekonomiskt underlag och det är absolut nödvändig. De underlag som finns hittills kan man inte utläsa något av, hur ska man finansiera verksamheten framöver? Vi vill alla ha den absolut bästa handikappservicen, den bästa åldringsvården det är inte fråga om något annat. Men vi måste veta hur vi ska finansiera den framöver, det är oansvarigt att hålla på som man gjort hittills.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Eriksson att det är viktigt att man kan spara på konsumtionsutgiftssidan, det tror jag att alla är beredda att hålla med om, det försöker man det gjorde den förra regeringen det gör den här regeringen. Man pratar väldiga ofta om helheten, när man konkret börjar diskutera glömmer man helheten. Vi har landskapet vi har kommunerna, ltl Eriksson pratar om att man vältrar över ansvaret på kommunerna och på innevånarna. Det är inte så, landskapet har en viktig service som man erbjuder sina invånare som måste betalas. Ingår inte det helheten?

Ltl Anders Eriksson, replik

Det ingår absolut i helheten. Om ltl Eliasson menar att vi har den mest effektiva, den mest trimmade offentliga sektorn inom landskapsförvaltningen idag tror jag vi har olika åsikter. Kommunerna och landskapet är kommunicerande kärl, ju mindre man gör något åt och landskapets egen förvaltning för att den vägen spara pengar i landskapsbudgeten. Ju mer man rullar ut på kommunerna, jag brukar använda uttrycket, desto högre blir skattetrycket på ålänningarna. Det är enkel matematik. Jag som borgerlig politiker vill inte att vi ska ha högre skattetryck i landskapet p.g.a. det är kommunicerande kärl.

Ltl Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är bra ltl Eriksson vi överens om att det är kommunicerande kärl och man måste se till helheten. Jag tycker vi måste fortsätta trimma den här maskinen, helt klart det har jag alltid sagt och det står nog regeringspartierna för. Det är lättare att trimma i opposition än att trimma i regeringsställning eftersom man erbjuder en jätteviktig service härifrån, ta sjukvården t.ex. Då handlar det om att prioritera man vältrar inte över utan man försöker trimma så mycket det går och resten måste då i det här fallet kommunerna och medborgarna stå för. Hela helheten är medborgarnas skattepengar eller hur?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker inte om begreppet trimma. Jag blir att tänka på mopeder mer än samhällsekonomi men i och med att Eliasson valde det. Jag skulle säga att man effektiviserar i stället och försöker få en så god och rationell förvaltning som möjligt. Jag vänder mig definitivt emot när ltl Eliasson säger att det är lättare i opposition än vad det är i regeringsställning. I opposition har vi överhuvudtaget inget underlag, det går inte att utläsa något ur landskapsbudgeten om man ska lägga konkreta förslag. Jag noterade det som sades tidigare att vissa partier säger en sak när man är i opposition och en annan sak när man är i regeringsställning, det är inte heller en ansvarsfull hållbar ekonomisk politik.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Göte Winé

Tack, herr talman! Landskapets ekonomi står inför en utmaning och det har det gjort en längre tid. Även fler kommuner har tuffa ekonomiska utmaningar. Vi ska debattera om att frysa indexjustering för landskapsandelarna för 2014. Utskottsordförande Pettersson nämnde i sitt anförande om att våga se långsiktigt. Nu kommer jag att börja se lite längre men jag kommer att se bakåt.

Fru talman, våren 2007 presenterade den dåvarande landskapsregering en reform av landskapsandelssystemet. Då hade landskapet en bra ekonomi och fler kommuner hade tufft ekonomiskt. Regeringen gick in och gav en förmånligare landskapsandel för att hjälpa kommunerna att bli mer självständiga i sin drift. Vad hände då?
Flera kommuner sänkte skatten. Nu vill man från regeringspartierna vända på trenden och jobba med att få en budget i balans. Skall man jobba åt det hållet behöver man också ta obekväma beslut. Sen behöver inte alla kommuner ens höja skatten som det tidigare nämnts.

Läste att Lemlands kommun har ett bra 2014 och de behöver inte höja skatten utan som jag förstått valt andra sätt att balansera sin ekonomi. Jag sitter själv som förtroendevald i en kommun som valt eller rättare sagt inte har annat val än att höja skatten. Men att det beror på indexjusteringen kan jag inte hålla med om, utan det beror på stigande kostnader inom bl.a. socialförvaltningen.

Ltl Anders Eriksson förvånade sig över de stigande kostnaderna som det pratas om att det ska komma i framtiden. Jag läste ÅSUBs uppföljning av landskapsandelsreformen där det står att nettodriftskostnaderna inom socialvården från 2008-2011 steg med nästan 17 procent. Om jag förstod ltl Eriksson menar han att det är oansvarigt att det går åt det här hållet, det mesta av detta är lagstadgat och det är svårt att göra något åt det.

Tillbaka till min hemkommun och varför vi hamnar att höja skatten var mycket för de stigande kostnaderna för de sociala men även en dålig timing genom att man hade en stor investering i om- och tillbyggnad av serviceboendet Tallgården. Vi skulle ansöka om landskapsandelar för anläggningskostnaderna men 2007 i förslaget som trädde i kraft 2008 slopades det helt för alla kommuner utom de i bosättningsstrukturgrupp 1. Där har vi de stora kostnaderna till för vår kommun. Här är det andra saker som gör att det stiger.

Att man sedan från oppositionen slår på den stora trumman över skattehöjningar tycker jag är att vilseleda Ålands folk. Genom klatschiga formuleringar får man utrymme i media som folk ser och tror är sanningen. Nej det är bara en del av sanningen, jag tyckte nyligen det var ett anförande om att se helheten, ltl Eriksson.

Här har även debatterats om att utvärdera landskapsandelarna, vad vill man ha med utvärderingen? Jag nämnde här uppföljningsrapporten den visar en del sedan är det som ltl Lindholm nämnde här tidigare, vad kommer samhällsreformen att innebära, vad kommer den att ta med i beaktande? Det finns saker som händer som gör att vi måste se vad som sker innan vi helt kan utvärdera och ser framåt med landskapsandelarna.

Jag håller med om att man behöver se över landskapsandelarna i framtiden. Och som vicelantrådet sa, där är en sak som behöver ses över då tänker jag på samfundsskatten, den slår fel. Vissa kommuner får otroligt bra med samfundsskatt medan vissa går på knäna genom att de inte får. Tycker t.ex. inte en Saltvikspolitiker det så kan man säga flytta Chipsen in på Sunds kommun så får vi se hur det ändrar för Sunds och Saltvik ekonomi, det skulle innebära ganska stora förändringar. Även om de sociala kostnaderna behöver ses på, även om man blir bra kompenserad genom den nya landskapsandelsreformen som gjordes 2008 är det ändå de små kommunernas likviditet som är den stora utmaningen.

Ltl Gunnar Jansson nämnde om sin oro 2006 för den 1.1.2008. Vad ltl Gunnar Jansson var orolig för sade ledamoten inte men repliken var landskapsandelarna så jag förmodar att det var kring det oron var. Nu satt inte ledamoten i lagtinget. Det var synd att inte ltl Gunnar Jansson hade kontakt med sin liberala grupp, för när jag tittade i det stenografiska protokollet från debatten kring detta så tycker jag att liberalerna var rätt så nöjda med reformen av landskapsandelarna. Det skulle vara intressant att veta vad oron var kring. Det jag upplevde när jag tittade i scenografiska protokollet var en armbrytning mellan centern och liberalerna om vem som skulle ta åt sig mest av äran, men det kan vi göra för det var en socialdemokratisk finansminister. Någon oro för reformen var det inte, tvärtom.

När man ser på reservationen i betänkandet om slopandet av indexjusteringar måste jag nog le lite. Båda partierna som skrivit under är nog vänner med kommunerna, men de partierna borde se lite mer på landskapets ekonomi. Det är inte länge sedan vi pratade om socialtjänsterna på Åland och då ville båda partierna lägga hela den sociala verksamheten på landskapet. Hur skulle det finansieras? Ålands Framtid började prata om landskapsskatt. Vad är då skillnaden om vi idag gör en indexjustering gentemot att sätta en landskapsskatt? Liberalerna hade inte så mycket om finansieringen bara vart verksamheten skulle flyttas.

Fru talman. Visst känns indexjustering hos vissa kommuner men att den skulle vara ett svälta rävspel som tidigare nämndes håller jag inte med om. Däremot behöver vi alla vara med och betala för att vi fortsättningsvis skall hålla bl.a. en kvalitativ och bra gymnasieskola.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Winé sa att högre landskapsandelar resulterade i lägre skatter men nu ska man vända trenden. Tack för det förtydligandet det är bara att gratulera socialdemokraterna till ytterligare en politisk triumf.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag skulle vilja höra vad ltl Jonsson sade igen för det var inget jag kände igen i alla fall. Jag sade att med den nya landskapsandensreformen som inträdde den 1.1.2008 så höjdes landskapsandelarna och det blir mera frikostigt och flera av kommunerna sänkte sin skatt. Det finns en uppföljning som ÅSUB har gjort, jag rekommenderar ltl Axel Jonsson att läsa den i stället för att komma med klatschiga generaliseringar.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag kan förstå att det är något som socialdemokraterna var missnöjda med men däremot visar det tydligt på sambandet mellan landskapsandelarna och kommunala skattetrycket. När man höjde landskapsandelarna gjorde dem mer frikostiga så sjönk i de kommunala skatterna. Nu väljer man att minska på landskapsandelarna, vad händer följaktligen med de kommunala skatterna? Ja de stiger. Det är vad vi i Ålands Framtid har motsatt oss hela tiden. Därför har vi ställt oss skeptiska till att partier som utger sig för att vara borgerliga inte lyckats leva upp till sin ideologi utan låter sossarna styra. Det är bara att gratulera ltl Winé och hans parti till de framgångarna. Vi i Ålands Framtid kan inte så stöda en sådan politik som de facto leder till den här utvecklingen som ltl Winé lyfte fram i sitt anförande.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag tror att det var till mig ltl Axel Jonsson hade replik, jag blev lite orolig när han började prata om borgerlig politik med mig. Det är sant, vi får ta äran åt oss. Vi bär mycket ansvar det kan jag lova ltl Axel Jonsson men vi står för det ansvaret. Det är inte att bara att stå och skälla vid borden, så här ska det vara, så här skulle vi ha gjort. Ena veckan står ni och säger att landskapsregeringen ska ta över all socialtjänst. Två veckor senare står man och säger, det måste bli mera ansvar på kommunerna om socialvården och deras ekonomi. Ni får bestämma er nu Ålands Framtid.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Winé sa, vet inte om det var riktat till mig, men han nämnde att vi måste ägna oss åt landskapsekonomin och inte bara åt kommunernas ekonomi. Det tycker jag definitivt att vi gör, det visar de motionsförslag vi har lagt om Winé har tagit del av dem. När det gäller den sociala biten framöver, det är riktigt, vi är oroliga för de planer som finns på någon sorts kommunalförbundskoloss för vi har sett hur enormt svårt det är att få styrning på kommunalförbunden. Omsorgsförbundet som både vi och socialdemokraterna haft olika åsikter om är ett av många exempel på kommunalförbund som inte fungerar så bra. När det gäller landskapsskatt, jag nämnde som ett ex. landskapsskatt det är en finansieringskälla och ÅHS avgift har använts tidigare. Det var bara ett resonemang men på vilket sätt vill man finansiera det från landskapsregeringens sida?

Ltl Göte Winé, replik

Tack. Jag sa tidigare att man gärna vill vara kommunernas vän i de ekonomiska. När man sedan pratar om att landskapet ska ta över socialtjänsten ser inte jag samma, det blir en stor tung börda för landskapet att ta över alla sociala kostnader. Ltl Gun-Mari Lindholm berättade att man håller på att se över och det kommer nya siffror, men att kommunerna är med och betalar och finansierar är vad man pratar om, som en försäkringspremie men då är vissa kommuner rädda att gå i förlust.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tar det inte som något nedvärderande om ltl Winé kallar mig för kommunernas vän eller rent av skattebetalarnas vän, jag har inga bekymmer med det. När vi pratar om att man ska tar över den här biten till landskapet innebär det inte att allt ska vara oförändrat, ltl Winé, landskapsandelarna o.s.v. inte har vi pratat om någon orimlighet. Vi har konstaterat att på det sätt som t.ex. ÅHS sköts så kunde den här biten skötas. Jag är den första att hålla med om att det har varit väldigt svajigt under årens lopp inom ÅHS. Jag tror att framöver som den ekonomiska framtidsbild jag har så krävs det helt annat ansvarsfullt ekonomiskt ledarskap än vad vi ser i dag.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Jag kan hålla med ltl Anders Eriksson om att han kan kalla sig både kommunernas och skattebetalarnas vän. Jag tycker att ltl Anders Eriksson oftast har ett ansvarstagande. Där vill jag ge en eloge till flera i Ålands Framtid. Det som jag var kritisk till är att det är så enkelt att man tycker synd om kommunerna, men vi måste ibland våga ta de obekväma besluten. Det ekonomiska ledarskapet det finns idag. I ett tidigare replikskifte nämndes det om den borgerliga politiken har funnits, vilken ledningen är det som har vågat ta tag i och privatisera skärgårdsfärjorna. Alla andra bara pratade tidigare nu är det mindre snack och mera verkstad. Men det tar tid att vända på skutan.

Talmannen

Tiden är ute!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Talmannen

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet. Föreläggs förslaget till landskapslag om basbelopp och justeringsbelopp för verksamhetsåret 2014 för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 17.12.2013  klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil