Plenum den 16 januari 2017 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 16 januari 2017 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Meddelande. 1

Första behandling. 2

1    Ändringar i skattelagstiftningen 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017

Remiss. 12

2    Ändrade regler för användning av provnummerskyltar

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017

Enda behandling. 13

3    Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2016-2017

Landskapsregeringen budgetförslag BF 2/2016-2017

För kännedom.. 16

4    Erkännande av yrkeskvalifikationer

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017

5    Ändrade bestämmelser om ordningsbot

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017

6    Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

7    Vårdös status som skärgårdskommun

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017

Plenum slutar 16

 

Plenum börjar

Upprop. 26 ledamöter närvarande.

Vicetalman Veronica Thörnroos anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

Lagtingsledamoten Harry Jansson anmäler om ledighet från dagens plenum på grund av sjukdom.

Antecknas.

Meddelande

Talmanskonferensen har idag beslutat att två plenum vid behov ska hållas onsdagen den 18 januari för att möjliggöra slutbehandling av LF10/2016-2017.

Plenum kommer att hållas på måndag den 23 januari för andra behandlingar av lagförslag som är aktuell i lagtinget just nu.

En frågestund ska hållas vid plenum den 18 januari kl. 13.00. Vid frågestunden deltar lantrådet Katrin Sjögren, ministrarna Mats Perämaa, Nina Fellman, Tony Asumaa samt Wille Valve

Antecknas.

Första behandling

1        Ändringar i skattelagstiftningen 2017

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 7/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 7/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen av lagförslaget i betänkandet.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens förslag nr 7/2016-2017 gällande ändringar i skattelagstiftningen 2017.

Herr talman! Landskapsregeringen föreslår ändringar i kommunalskattelagen så att det genomförs en höjning av avdraget för inkomstens förvärvande från 620 euro till 750 euro, att det genomförs en viss höjning av pensionsinkomstavdraget, därtill att grundavdraget höjs från 3 020 euro till 3 060 euro. Förutom detta ändras en hänvisning till pensionsålder när det gäller avdragbara premier för kollektivt tilläggspensionsskydd.

Motsvarande förändringar har gjorts i den finländska lagstiftningen, och där har man ytterligare beslutat om en höjning av arbetsinkomstavdragets högsta belopp samt inflödes- och minskningsprocent, samt en höjning av ersättningsprocenten för hushållsavdraget. Dessa senare nämnda förändringar blir automatiskt gällande även för den åländska befolkningen.

Förutom dessa nämnda förändringar anser landskapsregeringen att det företagaravdrag som den finska regeringen har gått in för även ska tillämpas i den åländska kommunalbeskattningen, vilket sker automatiskt utgående ifrån att detta nya avdrag inte omfattas av de undantag som anges i 2 § kommunalskattelagen.

Herr talman! Förslaget kan till viss del ses som en positiv ekonomisk motvikt till de förändringar som har aviserats i samband med det så kallade konkurrenskraftsavtalet.

Större avdrag innebär förvisso ökade ekonomiska påfrestningar för kommunerna, men landskapsregeringen har samtidigt frångått tidigare aviserade minskning av landskapsandelarna med i stort sett motsvarande belopp.

Herr talman! De föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen är avsedda att tillämpas för skatteåret 2017, trots att lagen nu föreslås godkännas en bit in på det nya året. Retroaktiviteten bedöms dock inte vara problematisk eftersom ändringarna är till de skattskyldigas fördel.

Herr talman! Finans- och näringsutskottet föreslår att lagförslaget antas oförändrat.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Tack ordförande för en inte särskilt fullödig redogörelse över hanteringen i finans- och näringsutskottet.

Jag måste ställa frågan; med hur stort allvar hanterar utskottet sina frågor? Det är ytterst ovanligt att man använder det så kallade korta formuläret i utskottsarbetet, vilket man har gjort här. Man har sagt att allt är ”fine”. Ordförande har redogjort nogsamt för vad landskapsregeringen anser med förslaget till ny lag. Men vad tycker utskottet? Vad tycker lagtinget? Vad tycker lagstiftarna?

Ordförande nämnde att det har vissa positiva effekter för kommunerna, det har förändringar på pensionsålder, det införs ett företagaravdrag och ett hushållsavdrag. Vilka effekter får de? Vad betyder det för samhället? Vad ska vi som lagstiftare tänka på när vi resonerar kring detta? Tycker ordförande Silander att utskottet har gjort ett fullvärdigt arbete med att hantera denna fråga?

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Jag vet inte hur många frågor i rad detta var, men den första som jag kommer ihåg var om utskottet tar sina uppgifter på allvar. Det tycker jag absolut att man kan svara ja på. Vi går igenom alla frågeställningar som presenteras oss. Vi gör egna överväganden efter att vi har haft vederbörande höranden närvarande. Vi drar en slutsats som i det här fallet handlade om att samtliga i underskottet tyckte precis samma sak, dvs. att landskapsregeringens förslag var bra.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Utskottsordförande Silander, utskottet har haft fyra olika höranden, förhoppningsvis har man lärt sig saker längs med, saker som borde vara viktiga även för det övriga lagtinget att resonera kring. Vad medför t.ex. skattelättnader? Vad handlar ett företagaravdrag överhuvudtaget om?

Jag tycker att det känns som om utskottet har kapitulerat och helt enkelt inte ens använder en gummistämpel längre. Det här handlar ju mera om ett facebooks gillande. Man ser någon som presenterar en kaka som man har man har bakat och man trycker ”like” för att man vill vara schysst.

Jag tror att lagtinget har rätt att förvänta sig att utskottet för ett resonemang och presenterar resultatet av det resonemanget i ett betänkande. Skattefrågor är viktiga saker, det handlar om medborgarnas rättigheter.

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Det resonemanget förs ju i landskapsregeringens förslag till ändring och till den delen har vi i utskottet omfattat tankegångarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Stephan Toivonen

Herr talman! Ärade ledamöter och bästa regering. Ltl Pettersson, tidigare ordförande i finansutskottet, hade en mycket spännande replik.

Jag har med stort intresse följt debatten kring ”Ändringar i skattelagstiftningen 2017 ”. Eller ja, vilken debatt?

Jag vill först klargöra att jag ur ett ekonomiskt perspektiv tycker att Sipiläregeringen gör helt rätt som å ena sidan försöker sänka produktionskostnaderna i Finland, och å andra sidan använder skattesänkningar som en morot. Vi behöver förbättra vår konkurrenskraft.

Å andra sidan så har den åländska regeringen sagt att man ska göra motsvarande förändringar under förutsättning att lönekostnaderna reduceras. Nu tror jag inte att vi har fått höra att de kommer att justeras i motsvarande grad.

Men hur många gånger har vi inte hört hur viktigt det är att Åland ska ta över beskattningen? Vi ska överta all beskattning. Ibland har man till och med sagt att alla partier är för att ta över beskattningen. Det är självstyrelsepolitiska nämnden som är enig, men där är inte Åländsk Demokrati representerad. Vi är tveksamma eller kanske mycket tveksamma till ett övertagande av beskattningen.

Ibland finns det ett intresse, men i detta lagpaket har det helt uppenbart inte funnit något intresse överhuvudtaget att avvika från de finska reglerna.

Vi kan läsa att ett avdrag höjs i Finland från 620 till 750 euro. Hur gör man här? Ja, man höjer exakt lika mycket. Ett annat avdrag höjs från 3020 till 3060 euro och så också här i landskapsregeringen förslag.

En koefficient ändras från 1,29 till 1,393 i Finland, och gissa vad vi kommer att ändra det med på Åland? Ja, 1,393, inte 1,4, utan exakt som regeringen i Finland gör.

I misstroendedebatten var ltl Petri Carlsson väldigt nöjd med regeringens program inklusive det nya företagaravdraget. Men misstroende gällde den åländska regeringen. Företagaravdraget infördes av den finska regeringen och kopierades av den åländska, så det var kopieringsmaskinen som ltl Carlsson var nöjd med.

Som oppositionspolitiker har jag nog noterat att mina förslag kanske inte alla gånger faller i alltför god jord, så jag har valt att hålla en låg profil i detta ärende. Jag nämnde lite om detta i början, men sedan har jag bara följt med.

Men ni andra, som ltl Pettersson var ute efter, har det diskuterats företagaravdrag, sjukavdrag eller grundavdrag, allt sådant som debatteras österut och västerut? Här diskuterar vi ingenting när vi har möjlighet till det.

Visst är det fascinerande att det självstyrda Ålands regering sitter och skriver av mening för mening, kommatecken för kommatecken från den finska regeringen, som ju består av samlingspartiet, centerpartiet och sannfinländarna.

Ibland får man en känsla av att vissa regeringspartier följer med oppositionspolitikernas skrivande på facebook mera än att bry sig om villkoren för exempelvis sjukpensionärerna.

Ska landskapsregeringens passivitet nu tolkas som att sannfinländarna även styr den åländska politiken nu? Tack, herr talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ibland kanske jag inte är så uppmärksam, men det som ltl Toivonen lyfte fram här har jag totalt missa i utskottsarbetet. Ltl Toivonen går här emot och kritiserar utskottets betänkande. Om inte jag är fel insatt så borde en av underskrifterna var ltl Toivonens. Vad vill ltl Toivonen i sitt anförande? Jag känner inte igen någonting av det från utskottsarbetet. Lägger ltl Toivonen fram detta nu för att plenum är ett öppet möte och därför valt att inte säga något i utskottet?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Ja, jag satt med varenda sekund i finans- och näringsutskottet.  Jag har med intresse följt med. Jag vet att det kanske inte spelar så stor roll vad jag tillför. Jag har följt med debatten för att se vilket intresse för dessa frågor är i lagtinget och i utskottet, vilket också ltl Pettersson mycket enkelt kunde se från vårt gemensamma betänkande som jag också har undertecknat.

Ltl Göte Winé, replik

Skillnaden för den ledamot som ltl Toivonen nämnde är att han inte har möjlighet att närvara och delta i utskottsmötet, vilket ltl Toivonen har. Men ltl Toivonen har istället valt att följa med och inte vara delaktig. Här tappar ltl Toivonen sin trovärdighet, om man sitter med varenda sekund i utskottet, jobbar och är tyst. Sedan när man kommer hit så kritiserar man utskottets betänkande, då tycker jag att man inte har gjort ett korrekt jobb.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Herr talman! Det var egentligen inte utskottets betänkande som jag kritiserade utan den så gott som totala avsaknaden av debatt både här och senare också i utskottet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Jag kan till viss del dela den kritik som framfördes, att vi borde vara bättre på att använda kommunalskatteinstrumentet i Ålands lagting. Vi borde också fundera på hur vi kan föra en egen politik för att främja företagandet och köpkraften ute i det åländska samhället. Ålands Framtid har inte någon representation i finans- och näringsutskottet. Varför har inte ltl Toivonen föreslagit att finans- och näringsutskottet skulle jobba i den riktningen? Det verkar ju vara ett enigt utskottsbetänkande som ligger på bordet. Vi från Ålands Framtid hade säkert kunna vara med och stöda ett sådant resonemang. Vilka egna tankar har ltl Toivonen om hur man borde använda kommunalskatteinstrumentet för att bedriva en egen skattepolitik?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag tror att jag får stå här en längre tid då. Jag ville ta upp frågan om avsaknad av debatt och därför hade jag mitt anförande.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ja, debatten pågår ju för fullt här i ämnet. Mot den bakgrunden är det väl relevant att fråga vad vi vill åstadkomma i Ålands lagting med skattepolitiken. Bärande regeringspartier har tidigare varit kritiska till att vi inte använder kommunalskatteinstrumentet tillräckligt aktivt. Man har faktiskt möjligheter med den här typen av ärenden och den här typen av förändringar som kommer från den finska sidan genom att ställa sig frågan: Kunde vi göra mera här på Åland, kunde vi göra något för att faktiskt driva en egen politik på området också? Det skulle vara välkommet om det kom sådana förslag från regeringen. Vi från Ålands Framtid ska bidra i allra högst i den debatten. Det verkar tacksamt att också ltl Toivonen är öppen för en sådan diskussion.

Det hade varit bra med en uppmaning till landskapsregeringen om utskottet ansåg att detta var påkallat. Det blir lite för sent att debattera nu när utskottet inte har några egna förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, herr talman! Jag säger precis som ltl Winé, jag är väldigt förvånad över ltl Toivonens plötsliga utspel här i plenum angående avsaknad av debatt. Ltl Toivonen har varit med varenda sekund i utskottet. Utskottet har letts på föredömligt sätt av ordförande Silander där frågan ställdes vid ett flertal tillfällen om någon av ledamöterna i utskottet hade någonting att invända mot att det blev ett kort formulär. Det var precis tyst från Toivonens stol.

Att nu stå här och prata inför åländska media är ju bara ett spel för galleriet och ett sätt att försöka få lite uppmärksamhet. Ta tillvara din plats i utskottet när du för en gångs skull är där och gör din röst hörd i utskottet, då blir det mera trovärdigt i salen när du börjar föra debatt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det var inte utskottsbetänkande som jag kritiserade, för det har jag skrivit under. Det var hanteringen att regeringen här har skrivit av rad efter rad, punkt efter punkt och kommatecken efter kommatecken från den finska regeringen. Om jag sedan har tio anföranden med eller utan slips ändrar ingenting ändå. Ibland så håller jag anföranden, ibland så håller jag dem inte, jag väljer själv.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, talman! Ja, det blir aningen mera trovärdigt om man har en egen åsikt när vi debatterar och om man då har reserverat sig mot ett beslut som i det här fallet det här betänkandet.

Att här och nu stå och prata om ditt och datt för ju inte saken framåt, inte på något sätt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Regeringen förvånar sig också över ändringen i tonläget som vi nu hör.

När utskottet presenterade sitt betänkande, som blev offentligt förra veckan, så kunde åtminstone jag till min glädje konstatera att hela utskottet omfattade regeringens skattepolitik till den här delen. Det var till och med så långt att betänkande gavs genom den kortaste möjliga varianten. Det fanns inga ifrågasättande. Nu är det uppenbarligen någonting annat.

För landskapsregeringens del så debatterade vi lagförslaget ganska ingående då förslaget lades. Vi kopplar ihop det med konkurrenskraftsavtalen där landskapsregeringen har sagt att man ska genomföra samma eller motsvarande åtgärder som på rikshåll. Det gör vi, det löftet gav vi gällande skattepolitiken och vi har fullföljt vårt löfte till punkt och pricka.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Det är fortfarande inte det här utskottsbetänkandet som jag kritiserade, utan det att regeringen fungerar mer eller mindre som en kopieringsapparat. Det har varit en väldigt liten debatt här, vilket också ltl Pettersson tog upp här tidigare.

Det har inte blivit motsvarande åtgärder, det har blivit exakt på kommatecknet.

Talmannen

Talmannen påminner om att debatten handlar om utskottets betänkande.

Minister Mats Perämaa, replik

Tack, herr talman, för det påpekandet! Så står det i min agenda också som jag har framför mig.

Jag upprepar vad jag sade tidigare. När regeringen Sipilä för rätt länge sedan antog sina planer att först via lagstiftning sänka lönekostnaderna för att höja konkurrenskraften speciellt i exportindustrin, så ända sedan den dagen har landskapsregeringen för sin del konstaterat att motsvarande också behöver genomföras här på Åland. Vi har också ett behov av att ha en stark exportindustri.

Ärendet utvecklades så att man via avtal på rikshåll kom överens om hur lönerna skulle sänkas i viss mån men som motkompensation sänks skatterna på ett gynnsamt sätt för de skatteskyldiga.

Landskapsregeringen har hela tiden sagt att vi genomför motsvarande sak på avtalssidan och motsvarande skattesänkningar. Därför måste man stå vid sitt ord och genomföra samma saker också.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Ja, det var det som jag sade i mitt anförande för att förtydliga det här, systemet med att man sänker lönerna och skatterna tycker jag att är helt rätt. Men när det heter motsvarande så behöver det inte vara exakt och det är detta som jag kritiserade, inte utskottets betänkande.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Jag tror att det mesta har berörts.

Jag blir ändå lite förvånad över turordningen i den här debatten. Normalt när lagförslag kommer så är det en remiss där man brukar framföra olika åsikter. De åsikterna tar man vidare med sig till utskottet om man inte delar den åsikt som lagen berör. Ltl Toivonen och alla som sitter i utskottet har haft möjlighet till det.

Jag ser ingen reservation i det här betänkandet. Det brukar vara kutym att om man har en annan åsikt så för man fram en reservation, man försvarar den åsikten i debatten då man behandlar utskottets betänkande. Jag förstår inte den här turordningen. Det här är någonting nytt, man ska ju behandla utskottet betänkande och inte ändra åsikt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag nämnde nog de här frågorna också i remissdebatten, men jag noterade det minimala intresset för dessa frågor.

Som jag sade, jag har tidigare varit 1 mot 29, jag måste inte vara det varje gång. Jag kan ju vara tyst någon gång också fast inte ledamoten tror det.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, herr talman! Om det är så att man har nämnt en åsikt i remissen så brukar man försvara det i behandlingen i utskottet. Ltl Toivonen har ingen reservation som avviker från själva betänkandet. Det är betänkandet som vi behandlar. Jag tycker att det blir en märklig turordning här. Ltl Toivonen har nu kommit på att det här inte är bra och att vi inte tar vara på våra egna möjligheter. Ltl Axel Jonsson sade att vi från Ålands Framtid alltid brukar påpeka att vi ska försöka ta vara på våra möjligheter. Men som finansministern sade här så är det här en överenskommelse som har gjorts och man ska föra fram det här paketet i sin helhet. I det här fallet har vi från Åland Framtid inte haft någonting att invända. Jag tycker att ltl Toivonen inte har tagit vara på chansen när han har haft en avvikande åsikt.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Tack, herr talman! Jag kanske tänker fel den här gången också, men olika faktorer inverkade. En faktor var att vi ville få en snabb behandling. Då skulle jag igen ha behövt kämpa emot väderkvarnar i finansutskott. Visst, vi kunde ha jobbat i fyra dagar och ändå kommit med samma betänkande, för jag skulle ha blivit omkull röstad ändå. Vi skulle ha fått skjuta fram hela vårt schema och det var inte värt det, tyckte jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Jörgen Pettersson

Tack, talman! Jag ska inte uppehålla mig så länge vid det här, men jag kände att jag vill utveckla det något vidare efter replikskiftet eftersom det i mångt och mycket handlar om förhållandet mellan parlament och regering.

Vi fick höra utskottsordförande Silander presentera en lång rad effekter som dessa nya lagar får för Åland. Det handlar om kommunerna, pensionsåldern, hushållsavdraget och det handlar om någonting helt nytt; företagaravdraget.

Sedan kom finansminister Perämaa och gav en briljant förklaring på vad man ska göra: Det är kopplat till konkurrenskraftsavtalet, man gör detta för att sätta mera fart i samhället på de olika ekonomiska nivåerna. Av exakt de skälen så tycker jag att det faktiskt är väldigt nonchalant att avfärda en lagstiftning om skatter med det korta formuläret. Jag tycker inte det är klädsamt för parlamentet.

Regeringen har gjort sitt jobb, de har gjort en mycket bra beredning och jag kan i stort sett omfatta allting. Men jag ser ur demokratisk synvinkel det som viktigt att lagtingets utskott fördjupar sig i frågor och berättar att man har fördjupat sig i frågor. Det man inte berättar så vet faktiskt inte folk om. Det handlar dels om öppenheten i lagtinget, att man får till stånd just den här debatten som pågår just nu. Skulle man ha sagt att utskottet stöder det som nu finansministern t.ex. sade så hade frågan varit över för då hade man direkt fördjupat ämnet.

Nu väljer man att bara behandla det väldigt ytligt och säga att man föreslår att det antas oförändrat. Därmed gör man parlamentet till en oviktig detalj i lagstiftningen, trots att det är parlamentet som faktiskt ska stifta lagarna.

Jag ser detta principiellt. Jag önskar att det korta formuläret aldrig ska användas, särskilt inte när det handlar om skatter för då har man inte riktigt tagit sitt uppdrag riktigt allvarligt. Jag tycker också att man ser det på att vi har fyra stycken höranden, men ingen av dessa höranden har lämnat ett sådant avtryck att det förtjänar att nämnas i betänkandet. Det är inte schysst mot dem heller, faktiskt.

Jag vill att ett utskott ska komplicera saker, inte bara trycka på ”gilla” knappen, för det är att göra det lite för lätt för sig.

Jag menar faktiskt inte detta ska tas som en djup personlig kritik. Jag tycker att vi ska använda detta till att göra bättre framöver för det förtjänar lagstiftningen, det förtjänar självstyrelsen och det förtjänar parlamentet. Tack.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Endast för att jag nämndes i anförande så träder jag talarstolen den här gången.

Jag som finansminister lyfte upp precis samma saker under remissen, dvs. att skattepaket kopplar ihop med konkurrenskraftsavtalet. Det är en del av hela paketet som nu omfattas också av arbetsmarknadsorganisationerna. Det är en viktig del. Det här tillsammans ska ge de här effekterna, förhoppningsvis för exportindustrin och få igång hjulen så att de ska snurra lite snabbare, dels i Finland men också hemskt gärna här på Åland. Det här framförde jag då i remissen. Jag vet att utskottsmedlemmarna, säkert även utskottsordförande, tog del av debatten då. Debatten fördes mellan personer och detta fördes fram då redan. Jag vet ju att samma sak diskuterades i utskottet i samband med att jag hördes där.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ja, det är jag mycket väl medveten om. Men med tanke på vikten i innehållet i informationen så anser jag att det borde ha funnits med i betänkandet. Genom att skriva det i betänkandet så godkänner parlamentet regeringens avsikter.

Som det är nu säger man; ” ja, det är nog fine”, men vilka avsikterna är har man ingen aning om såvitt man inte går tillbaka och läser allting. Jag tycker att ett finans- och näringsutskott är lite för viktigt för att ta det korta formuläret. Jag är rätt övertygad om att finansministern innerst inne håller med.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tillåter mig att göra någon sorts bedömning. Jag har suttit i regeringar, i opposition, i finans- och näringsutskottet både i oppositionsroll och i majoritetsroll och som jag bedömer det så gör ltl Tage Silander ett alldeles utomordentligt bra och noggrant arbete. Det är förstås bara min bedömning.

Eftersom lagtinget diskuterade utifrån landskapsregeringens framställning att skattesänkningarna är ett paket som syftar till att öka konkurrenskraften bl.a. i exportindustrin, lönesänkning är den andra delen, så kan jag bara notera att utskottet omfattar helhetsplanen, precis som lagtinget under remissdebatten gjorde eftersom ingen ifrågasatte det. Därför finns det inte särskilt mycket att orda om mera.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! När man slutar orda om saker så har man kapitulerat. Då säger man; ”vi har inte längre någon egen åsikt”. I det här aktuella fallet nu så har finansministern nämnt konkurrenskraftsavtalet tre gånger på mindre än fem minuter. Det är alltså inte oviktigt. Det är synnerligen viktigt! Av det skälet tycker jag att det är klädsamt av ett utskott att resonera kring vad det handlar om. Vi är här för att resonera, vi är här för att väga argument mot varandra. Vi är inte här för att lyssna på tystnaden som finansminister Perämaa tydligen helst vill göra, och det kan jag förstå för sitter man på den sidan så är det kanske enklare att lyssna på tystnaden än oväsen, men det är inte så ett parlament ska fungera.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Ltl Jörgen Pettersson sade i sitt anförande att utskottet gärna ska komplicera saker, titta och grunna på dem, om jag hörde rätt. Vi har tittat på dem.

Vi hade ett skrivet betänkande som vi såg på. Men ett enigt utskott, märk väl ett enigt utskott, konstaterade att det var precis en upprepning av det som stod i lagförslaget. Det stod precis samma sak som landskapsregeringen sade. Med anledning av detta så sade ett enigt utskott vi skulle korta ner texten. Det är lagen som gäller. Vi har fått höra om den remissdebatten och vi har fått det sagt.

I finans- och näringsutskottet har vi också pratat om att vi kommer att hålla oss till korta betänkanden. Vi ska inte bara skriva för skrivandets skull på det sättet som ltl Pettersson pratade om att det ska vara mycket ord. Vi tycker istället att det är politiken som ska tala och det finns i lagförslaget anser jag.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Talman! Ltl Winé sade att man har gjort en behandling i utskottet. Man hade kommit fram till ett förslag i text till följd av diskussionerna som hade förekommit i utskottet och sedan bestämde man sig för att stryka allting och istället gå in för det korta formuläret. Har då utskottet faktiskt gjort sitt jobb tillräckligt bra? Är det faktiskt möjligt att det inte finns någonting i lagförslaget som man kan föra ett resonemang kring eller som man borde beskriva vilka effekter det har för kommuner, för företagare, för låginkomsttagare och för pensionärer? Finns där ingenting som inte är värt att lyfta i ett betänkande som inte redan har lyfts från landskapsregeringen? I sådana fall har antingen landskapsregeringen lyckats väldigt bra, vilket jag förstår att man själv tycker, men har lagtinget faktiskt granskat landskapsregeringen då? Eller har man valt att trycka på ”gilla” knappen eftersom det är mycket snabbare?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, talman! Det finns inga ”gilla” knappar. Vi har ett utskottsbetänkande, vi har ett utskottsarbete i finans- och näringsutskottet i Ålands lagting som ltl Pettersson raljerade om.

Vi valde att stryka eftersom vi inte hade några andra åsikter än Ålands landskapsregering. Det var inte så konstigt eftersom det var ett bra lagförslag och det är en del i ett stort paket. Jag tycker inte det är så märkvärdigt. Vi jobbar framåt och vi tittar på det här. Däremot att raljera över utskottsarbetet som ltl Pettersson gjorde, till och med över sina egna lagtingsledamöter från sitt eget parti, det tycker jag att är lite märkligt måste jag säga.

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Vad raljerande innebär har jag lite svårt att förstå faktiskt. Majoriteten skriver betänkandet, så är det. Majoriteten bestämmer hur betänkandet ska se ut.

Här har vi ett lagförslag som har ändringar i skattelagstiftningen 2017 och som antagligen är det viktigaste vi har att hantera, sett ur det stora hela, hur vi ska finansiera vår välfärd.

Om ett finans- och näringsutskott hanterar det, skriver ner text uppenbarligen och sedan bestämmer sig att det var för dåligt och stryker alltihop och gör betänkandet enligt korta formuläret, då har man faktiskt inte riktigt tagit betänkandet hela vägen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Företagaravdraget finns redogjort för i lagförslaget. Det finns även bakomliggande fördjupade detaljer i propositionen. Om det finns tillräcklig information så måste det ju räcka med det. Det känns ju helt onödigt att lägga ned tid på detta. Vi vet hur vi haft det med personalresurser i lagtinget. Ska man i utskottsarbete lägga ned tid på något som man redan vet att är bra beskrivet? Jag hoppas att ltl Jörgen Pettersson kan ta till sig detta eftersom vi tidigare satt tillsammans i finans- och näringsutskottet och kanske ibland också satte ner väldigt mycket kraft på att skriva saker som inte hade behövt skriva. Kan inte Pettersson ta till dig det?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Tack, talman! Nja, jag är inte riktigt en vän av tystnadens styrande. Jag tycker att det är bättre ifall man mäter åsikter och man skriver ner synpunkter.

Företagaravdraget finns redogjort för hur det fungerar i teorin, mycket väl så. Men hur ska det fungera i praktiken? Finns det någonting som detta lagting borde ta till sig? Finns det någon företagsform som skulle gynnas mer eller mindre av avdraget? Hur kommer förändringar i ålderspensionen att slå? Vad innebär det för kommunerna? Är det någonting som vi borde ha med oss i den fortsatta behandlingen när det kommer kommunala lagstiftningar? Allt sådant är helt spårlöst försvunnet. Jag tycker att jag som lagtingsledamot har rätten att säga att här var det inte på sin plats med det korta protokollet. Här borde man ha fört ett större resonemang. Jag tror faktiskt att ltl Carlsson håller med om att det är bättre att resonera än att inte resonera, åtminstone borde det vara så.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag tror att vi tycker fullständigt olika i frågan om korta formuläret eller inte. Jag tycker att korta formuläret ska användas så ofta som möjligt om man tycker likadant för då finns det ingen anledning att lägga ner en massa tid och resurser på det. Jag tycker snarare att det är positivt att det nya finans- och näringsutskottet tar till sig och använder sig av det korta protokollet om man tycker likadant. Det finns inte några skäl att lägga ner en massa tid och resurser på det.

Jag hoppas också att, eller kanske jag inte gör det förresten, ja det kanske är bra att oppositionen fokuserar på att diskutera korta formuläret än att berätta vad man vill rent politiskt. Jag förstår inte vad ltl Pettersson och centern vill politiskt i den här frågan?

Ltl Jörgen Pettersson, replik

Bortsett från slalomåkningen från ltl Carlsson så undrade han centern står politiskt när det gäller tekniken att bygga ett betänkande. Det handlar inte om politik. Det handlar om vad utskottet ska göra och hur utskottet ska fungera i förhållande till regeringen och till lagtinget.

När ett parlament har utsett sju personer till ett utskott att noggrannare gå in i hur olika lagförslag slår så förväntar jag mig inte riktigt att få tillbaka korta formuläret. Det ser ut som att utskottet har resonerat noll kring det. Så ser det ut. Jag tycker att det är synd för utskottet och jag tycker att det är synd för lagtingsarbetet.

Igen, vi är här för att resonera och fundera, inte bara ta det korta formuläret. Regeringen ska komma med sina förslag, men sedan ska man nog ta sig en diskussion till. Ju mera tystnad det blir, desto sämre fungerar demokratin.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. I detaljbehandlingen föreläggs lagförslaget i sin helhet.

Föreläggs förslaget till landskapslag om om ändring av kommunalskattelagen för landskapet Åland för godkännande. Lagförslaget är godkänt.

Lagförslagets första behandling är avslutad. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

2        Ändrade regler för användning av provnummerskyltar

Landskapsregeringens lagförslag LF 10/2016-2017

Talmannens förslag är att ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Diskussion.

Minister Mika Nordberg

Tack, herr talman! Lagförslaget som landskapsregeringen nu kommer med är inte speciellt omfattande. Det är ganska kort men desto viktigare för en näring på Åland.

Det började med att näringsministern i den förra regeringen uppmärksammade problemställningen som kom efter att landskapsregeringen implementerade EU:s skrotningsdirektiv för fordon.

I och med direktivet infördes begreppen avställning och påställning av fordon. I förlängningen betydde det att i 34 § och även i 30a § så missade man att införa möjligheten att bilar som avställda i det åländska samhället skulle få framföras tillfälligt med provnummerbrickor.

Trots att vi känner till att vi har tre EU-direktiv på kommande från 2014, nr 45, 46 och 47 och den här lagen kommer att öppnas i sin helhet för att implementera de nya direktiven, så har landskapsregeringen ändå valt att nu emellan komma med en liten justering. Den möjliggör bl.a. för bilförsäljarföretag på Åland att med en provnummerbricka kunna provköra bilar som de har i lager och som de kanske av ekonomiska orsaker har avställa.

Landskapsregeringen föreslår en ändring av 30a §.”Ett avställt fordon får inte brukas på väg annat än i den omfattning som får ske i fråga om ett fordon som försetts med provnummerskylter”.

Med det, herr talman så tackar jag för ordet.

Talmannen  

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad.

Kan förslaget att remittera ärendet till lag- och kulturutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till lag- och kulturutskottet.

Enda behandling

3        Förslag till tredje tilläggsbudget för år 2016

Finans- och näringsutskottets betänkande FNU 8/2016-2017

Landskapsregeringen budgetförslag BF 2/2016-2017

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Tage Silander

Tack, herr talman! Finans- och näringsutskottet har behandlat landskapsregeringens budgetförslag nr 2/2016-2017 gällande förslag till tredje tilläggsbudget för år 2016.

Herr talman! Landskapsregeringens tredje tilläggsbudget för år 2016 innehållande några budgettekniska förändringar, men även bland annat en justering av det budgeterade avräkningsbeloppet för året samt en justering av de beräknade inkomsterna härrörande från apoteksavgifter.

Den beloppsmässigt största förändringen utgörs av en omvärdering av fastighetsinnehavet, sålunda att den i grundbudgeten upptagna uppvärderingsposten om 108 miljoner euro nu minskas med 26 miljoner euro. Skillnaden mellan det nu uppskattade värdet fastigheterna som överförts till fastighetsverket och bokföringsvärdet för dessa fastigheter istället uppgår till 82 miljoner euro vilket ger ett nytt balansvärde om ungefär 149 miljoner euro.

Av de övriga inkomst- och utgiftsposterna som enligt budgetförslaget ändras önskar jag nämna de mest betydande, nämligen en nedjustering av avräkningsgrunden med 1,2 miljoner euro, men samtidigt ökade apoteksavgifter om cirka 155 000 euro, samt därtill ökade dividendintäkter om 314 000 euro.

 

När budgetförslaget diskuterades här i lagtinget inför remitteringen till utskottet ägnades en del av anförandena frågor rörande speciellt ÅDA Ab. Det önskades även att utskottet skulle granska att verksamheten utvecklas enligt plan gällande funktioner såväl som ekonomi. Utskottet har diskuterat ärendet och avser att vid lämplig tidpunkt, så långt det är möjligt inom aktiebolagslagens gränser, verkställa denna uppföljning med motivet att den är så intimt förknippad med och särdeles viktig för landskapets övriga verksamheter.

Utskottet har även för avsikt att fortsätta att låta sig informeras om fastighetsverkets verksamhet. Ett sådant informationstillfälle hölls i samband med behandlingen av budgetförslaget, och flera dylika tillfällen kommer att hållas.

Herr talman! Utskottet föreslår, till det samlade lagtingets stora glädje, att den tredje tilläggsbudgeten för år 2016 antas i oförändrad lydelse.

Ltl Runar Karlsson, replik

Talman! När budgeten för 2016 behandlades i utskottet skrev utskottet att man noterar att underskottet var minus 17,6 miljoner och att åtgärder att rätta till detta förhållande inleds i kommande tilläggsbudget. Det här gjordes för rätt länge sedan, över ett år sedan och sedan dess har det varit flera stycken tilläggsbudgeter.

I anförandet av finansutskottets ordförande om tilläggsbudgeten så var han mycket kritisk till underskottet och att det snarast måste rättas till. Nu har det gått ett år sedan dess och nu visar underskottet minus 18 miljoner, nästan en halv miljon till. Vilka kommentarer har finansutskottets ordförande? Är han nöjd med utvecklingen?

Ltl Tage Silander, replik

Herr talman! Jag är inte nöjd med att vi fortsättningsvis visar väldigt stort underskott för år 2016. Självklart vill vi att det ska bli bättre. Det har också funnits klara ambitioner att förbättra det. Många av de ambitionerna har förverkligats eller satts igång, samtidigt som vi, när det här ärendet remitteras, också fick höra av ltl Karlsson att det har uppstått väldigt många nya kostnadsposter som nu medför att vi står ungefär på samma plats som vi gjorde när vi började diskutera budgeten. Det är beklagligt, det tycker jag ärligt. Vi har fortsättningsvis en plan om att budgetunderskottet måste ner och att vi på sikt även ska ligga på plus.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det håller jag helt med om. Det har alltid funnits skäl och förklaringar även till tidigare underskott som nu starkt kritiserades av den här regeringen.

Nu har vi facit i hand; efter att den här regeringen har verkat i 30 procent av sin mandattid har man ökat underskottet med en halv miljon. Det här är ingen kritik, men det är inte så lätt att börja skära i välfärden för ålänningarna och omstrukturera. Den krassa verkligheten kommer emot.

Nu är vi i den lyckliga situationen att skattegottgörelsen ökar dramatiskt för det här året med 13 miljoner. Inkomsterna, att ålänningarna betalar mer skatt, kommer att reda upp och hjälpa regeringen och hela lagtinget, det är ju bra.

Det här visar att den omfattande kritiken som gjordes var ett litet slag i luften när regeringen själv till och med ökar underskottet. Men jag vill inte kritisera regeringen för den skull.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Vi är säkert alla missnöjda med att vi har så stort budgetunderskott för 2016. Men det ska ju inte förringa den kamp som nu förs att få siffrorna att bli bättre och med allas hjälp kommer det också att lyckas.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Efter remissdebatten i onsdags så hade ÅDA en extra bolagsstämma. Alla ägare hade möjlighet att närvara, även media var på plats och det var ett öppet möte. Man presenterade information att hela ledningsgruppen kommer att vara ny till våren, stora delar är redan nya, majoriteten av styrelsen är nya. Vi har en ny VD som tillträder idag. Man berättade om den action plan som man har jobbat med, där t.ex. ett mål till kvartal fyra i år var att självfinansieringsgraden ska vara 90 procent. Det målet har man överträffat och är redan 100 procent självfinansierad, vilket det ser ut att bli till årsskiftet.

ÅDA berättade också om de påståenden som har förts fram i den allmänna debatten, det har förekommit mycket missvisande uppgifter och man informerade och bemötte allt detta. Det är viktigt att allmänheten och lagtinget får reda på allt det här.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, herr talman! Det är ju positiva nyheter som förmedlas här till alla i salen. För den skull har vi i utskottet ändå tänkt förhöra oss om den information som ltl Carlsson redogjorde för här.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Det är precis det jag hoppas på och därför välkomnar jag också det som utskottet har skrivit att man avser att ta till sig mer information under våren. Det är värdefullt också när den nya ledningsgruppen fullt ut är på plats.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Detaljbehandlingen börjar. Först föreläggs betänkandets kläm och efter det motiveringen. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Föreläggs betänkandets kläm för godkännande. Klämmen är godkänd.

Föreläggs betänkandets motivering för godkännande. Motiveringen är godkänd.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

4        Erkännande av yrkeskvalifikationer

Lag- och kulturutskottets betänkande LKU 7/2016-2017

Landskapsregeringens lagförslag LF 9/2016-2017

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

5        Ändrade bestämmelser om ordningsbot

Landskapsregeringens lagförslag LF 11/2016-2017

Ärendet upptas till behandling vid nästa plenum.

6        Ändring av landskapslagen om produktionsstöd för el från vindkraftverk

Ltl Harry Janssons m.fl. lagmotion LM 1/2016-2017

Ärendet upptas till behandling vid plenum vid nästa plenum.

7        Vårdös status som skärgårdskommun

Ltl Mikael Lindholms m.fl. åtgärdsmotion MOT 1/2016-2017

Ärendet upptas till behandling vid plenum vid nästa plenum.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls onsdagen den 18 januari kl. 14.00. En frågestund hålls samma dag kl. 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil