Plenum den 16 mars 2011 kl. 13.00

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 16 mars 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Remiss efter bordläggning. 1

1   Avfallsdirektivet

Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

Tredje behandling. 17

2   Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

Lagutskottets betänkande (LU 15/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

Tredje behandling. 18

3   Straffrättsliga sanktioner på miljöområdet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 11/2010-2011)

Första behandling. 18

4   Godkännande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater

Lagutskottets betänkande (LU 16/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 1/2010-2011)

Första behandling. 19

5   Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 17/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)

Remiss. 20

6   En översyn av bestämmelserna om sexualbrott

Vtm Gunnar Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 11/2010-2011)

Remiss. 28

7   Sänkt åldersgräns för rösträtt i kommunalval

Ltl Anders Erikssons lagmotion (LM 1/2010-2011)

Föredras. 40

8   Skärgårdsnämndens sekreterare

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 14/2010-2011)

För kännedom... 43

9   Näringspolitisk utveckling

Ltl Roger Janssons enkla fråga (EF 15/2010-2011)

Plenum slutar. 43

 

Plenum börjar

Vi böjar med en tyst minut för offren i Japan.

Närvaroregistrering. 30 ledamöter är närvarande.

Remiss efter bordläggning

1      Avfallsdirektivet

Landskapsregeringens framställning (FR 12/2010-2011)

Ärendet bordlades 07.03.2011 då det fattades beslut om att ärendet ska remitteras till social- och miljöutskottet. 

Diskussion.

Ltl Åke Mattsson

Tack, herr talman! Det var bra att jag fick ordet innan debatten inleds. Jag konstaterade, innan ärendet blev bordlagt, att det fanns ett ganska stort intresse här i salen att diskutera allmänt när det gäller avfallshantering och sopor. Vi har haft en informell diskussion med olika partier där det har framkommit att lämpligast är att man kanske skulle ha en debatt utan anknytning till ärendet någon gång i maj. Vi skulle diskutera sophanteringen i landskapet och alla ledamöter skulle få möjlighet att diskutera och framföra sina åsikter. 

Vi kanske inte fördjupar oss i den delen just nu. Vi håller oss till strikt till avfallsdirektivet nu i och med att åtgärder redan har vidtagits ifrån EU:s sida för att vi inte har fullföljt implementeringen av direktivet. Det är ganska viktigt att vi får ärendet till utskottet så snabbt som möjligt och att vi har en debatt som håller sig till ämnet.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Senast den här frågan var uppe till diskussion så deltog jag också i debatten. Jag deltog också i den rekommendation som talmanskonferensen gjorde, att man skulle hålla sig till direktivet. Debatten blev bred. Jag har från flera håll hört beskyllningen att jag breddade debatten. Så var det inte. Jag följde upp den debatt som hade initierats. Det här är en fråga som är viktig. Vad är ett ärende och hur ska man avgränsa det?

När det gäller detta direktiv så fanns det ett förslag om en diskussion med underlag och jag tror att det är viktigt att finns ett underlag för en diskussion om avfallshanteringen. Det finns en avfallsplan som också senast var upp till diskussion.

Frågan är vad vårt lagting kan diskutera? I allmänhet är diskussionen ganska bred och fri.

Om man ser strikt på det här direktivet så handlar det om en uppföljning av tidigare direktiv. Man har haft seminarier, genomgångar och uppföljningar. Det har utmynnat i en indelning i avfallsprocessens olika delar och många definitioner av hur man ska klassificera avfall. Utgångspunkten är att man betonar mycket starkt den första delen av den process som EU har definierat, att försöka undvika uppkomst av avfall. Det kan ju leda till en politisk debatt som är inriktad på vårt system för konsumtion, information, fördelning av beslut mellan kommun och landskap, hur man ska påverka konsumenternas beteende och vad det får för konsekvenser om man ska kunna uppnå målsättningen om att påverka beteendet som ger upphov till avfall. Det står att förebyggande av avfall har högsta prioritet. Vi har flera system på kommunala planet som ska omfattas av det här.

Debatten föreslås nu vara framskjuten. Det har talmanskonferensen i uppgift att ta ställning till. Jag tycker inte att det här direktivet i sig begränsar en diskussion. Jag ska, i enlighet med talmanskonferensens rekommendation i måndags, avhålla mig från att ytterligare ta upp den frågan, även om den motiverar en väldigt vid och djupgående diskussion. Tack. 

Ltl Danne Sundman

Herr talman! När det gäller debattens bredd, om man tar del av den framställning som vi nu diskuterar så finns det ingående ändringar i renhållningslagstiftningen för att uppfylla avfallsdirektivet. Det är visserligen till stor del tekniska ändringar men det inbegriper egentligen hela avfallshanteringen. Jag förstår inte att man inte skulle kunna diskutera detta med anledning av den här framställningen, med tanke på att man ska hålla sig innanför sak enligt lagtingsordningen. I framställningen berörs nästan hela systemet. Jag ser inte några begränsningar att diskutera avfallshanteringen och implementerande av lagstiftning. Direktivet säger att vi ska ha en viss lagstiftning och sedan ska vi se till att lagstiftningen fungerar. Till alla delar är ju den regering som sitter på lagtingets förtroende tillsynsmyndighet. Där ser jag inte några konstigheter. Problemet är att det är många politiker och partier som hemskt gärna vill ha alla röster med anledning av avfallshanteringen. Men det är inte så många som sist och slutligen sätter sig in i avfallshanteringen och funderade ut lösningar på de problem som finns. Men det är lätt att ha allmänna möten, framstå som engagerad, gå i protest mot fakturor och kalla den relativt oskyldiga organisationen för monster osv. Det är enkelt att vara populist. Det svåra är att sätta sig in i problemen och komma med lösningar.

När den nya avfallsplanen togs fram tillsatte obunden samling en egen grupp inom partiet med dem som var intresserade och personer som har kunskap inom området. Vi har tagit fram en egen plan med alternativa lösningar. Vi var det enda partiet som deltog i miljökonsekvensbedömningen och hade också synpunkter på vad man skulle utreda för att få en bättre avfallsplan. Vi har verkligen engagerat oss i det här. Vi har också haft rapportering till lagtingsgruppen och avstämning. Visst är det trevligt att få alla få röster men vi vill också komma med en lösning på det här problemet som folk kämpar med alla dagar och inte bara förse problemen med någon etikett att avfallshanteringen är ett monster. Vi vill komma med praktiska lösningar.

När det gäller den här framställningen så baserar den sig i huvudsak på de tvingande ändringar som man gör i och med avfallsdirektivet. Man borde också fundera lite vidare över ändringsbehoven. Det borde man ha hunnit med, men tyvärr hann man inte.

Vi har förberett oss för den här debatten. Men om det blir en skild debatt så ska jag inte stå här och besvära lagtinget med att ”gnöla” en extra gång. Jag väntar med att prata om detta tills vi har avfallsdebatten, vilket jag tycker att är ett bra initiativ. Lagtinget ska inte bara syssla med sådant som går över folks huvuden. Vi kan också syssla med konkreta saker som avfallshantering. Jag ser fram emot den debatten. Det är ett mycket bra initiativ.

Talmannen

Det är en angelägen debatt. Det förslag som har lagts fram av ltl Åke Mattsson kommer jag att föreslå i talmanskonferensen.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Direktivet tar upp en väsentlig del, avfallshierarkin, i den kommande visionen för avfallshanteringen.

 Jag har diskuterat med flera obundna om deras idéer när det gäller avfallshanteringen. Inte allt med många delar finns i gällande avfallsplan, t.ex. när det gäller investeringar och samarbete. Jag ser inte att de förslag som obundna kommer med står stick i stäv med avfallsplanen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det stämmer, till stora delar överensstämmer våra tankar och idéer. Sedan finns det några saker där våra åsikter skiljer sig.

När det gäller den förebyggande verksamheten så måste man inse att vi inte har så stora möjligheter att direkt påverka uppkomsten av avfall. Däremot om vi ser till att trycka ut producentansvaret, att kostnaderna drabbar dem som sysslar med att öka förpackningsmängden på rätt sätt och löser problemet med just den delen av avfallshanteringen, då bidrar vi till att få ett kostnadstänkande och kanske få ner sopmängden. Problematiken kring producentansvaret är väldigt viktigt. Det är bara en detalj som vi får återkomma till under debatten.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! När det gäller den förebyggande delen i avfallshierarkin så finns det inte några kvicka lösningar. Det handlar om en samhällsdebatt som i grunden handlar om ett hållbart samhälle. När det gäller att förebygga avfall har landskapsregeringen, kommunerna och de enskilda individerna ett ansvar. Idag lever vi över våra resurser. Det kommer att sluta med en förskräckelse. Det är en svår debatt, hur man kan styra konsumtionsmönster, hur man kan informera och göra det lättare för folk att välja miljövänliga alternativ.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är precis som ministern säger, det är inte någon enkel sak. Det handlar ofta om gräsrotsarbete, att få folk att tänka annorlunda och framförallt att uppmuntra företag som tänker annorlunda och ge en fördel till sådana aktörer som minskar avfallsmängden.

Den stora ändringen i avfallsdirektivet är en ny första plats i hierarkin, att man ska förebygga uppkomsten av avfall. Man inser att man inte klarar av den ökade avfallsmängden. Varje år ser vi fantastiska ökningar som inte alls går ihop med vare sig ekonomisk tillväxt eller befolkningsökning. Det blir mer sopor per capita och mer sopor per BNP-enhet. Det är jätteviktigt att aktivt fundera på åtgärder även om de är svåra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Med tanke på talmanskonferensens rekommendation så kanske jag inte skulle ta den utsträckta talrepliken från ltl Danne Sundman. Tydligen är ordet monster någonting som han har irriterat sig på. Han insinuerar att det är frågan om lättköpta poänger och slagord för att vinna röster. När jag använde ordet monster så kom det nog i förbifarten mycket annat till. Därför tar jag nu den här talturen, jag tänker inte sitta tyst och acceptera att debatten förs utan att man för egen del känner sig bunden att inte delta.

När det gäller förebyggande av avfall så handlar det om våra system. Det handlar om helheten, hur man har arbetsfördelningen mellan medborgarna, som producerar avfall tillsammans med företagarna, och kommunerna som har det operativa ansvaret och kommunförbunden, som man rent allmänt skulle kunna kalla, med en hel massa garderingar om debatten skulle gå vidare, för ett ”förvaltningsmonster”.

Kommunförbundet MISE var från början en helhetslösning för systemen men det vann inte acceptans. Det ansågs inte ha legitimitet i den uppbyggnad som jag bedömer som kostnadstung i administrationen och därmed inte heller rättvis och effektiv. Kalla det vad man vill, jag ska undvika det ord som ltl Sundman sade.

(Ltl Sundback får väl ordet när talmannen ger ordet, eller det går också att begära replik).

När man talar om de här systemen är det just i perspektivet av det här direktivet. Vi ska nu prioritera förebyggandet, vilket är en mycket hög ambition men det är också ett naturligt steg vidare i vår avfallshantering.

Jag tycker att debatten borde hänskjutas till ett tillfälle där det finns underlag för avfallshanteringen. För avfallshanteringsplanen reder ut hela problematiken med fördelningen mellan landskapet och kommunerna. Man måste sätta det i perspektiv av detta direktiv, som har en mycket klar ambition och som ger mycket vägledning för hur vi ska hantera vårt system i framtiden.

Ltl Danne Sundman, replik

Talman! Först till detta om begäran om underlag, man kan själv också be om att få ta del av avfallsplanen. Det är lite märkligt att det liberala partiet, som har haft allmänna möten, inte har tagit del av den fastställda avfallsplanen, som vi har gjort i vårt parti. Vi har haft en grupp som arbetat med parallella förslag. Det visar kanske vad man egentligen är ute efter.

När det gäller MISE som man har benämnt som ett monster så är det kanske ännu värre att vara skapare av det, försvarare av det och sedan ta avstånd från det. Man borde ta sitt ansvar i från liberalernas sida till den delen och i så fall ändra MISE så att det blir bra och inte bara gå ut och populistiskt säga att MISE ska avskaffas. Man kanske måste byta namn, det varumärke kanske inte går att rädda. Det är nog lite besynnerligt när man beter sig så mot sina egna skapelser.

Ltl Olof Erland, replik

Jag förstår inte vad det där har med debatten att göra. Liberalerna är ju inte föremål för debatt här idag. Liberalerna har ju varit med och tagit fram avfallsplanen. Vi har medlemmar där och en minister som har tagit fram det här arbetet.

När det gäller att förändra MISE så måste det ske ute i kommunerna. Jag har själv i min hemkommun försökt att ändra på förhållandena och det har många andra kommuner gjort. Det är en ständigt pågående diskussion. I det här fallet är det direktivets förverkligande, dvs att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, som är i fokus. Att försöka få ordning på det här systemet prioriterar liberalerna högt. Vi har tagit ansvar för avfallshanteringen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Visst är ju liberalerna föremål för debatt till en tredjedel. Man har 10 av lagtingets 30 mandat, nog är man föremål för debatt när det är plenum, det får man vara beredd på. Om debatten alltid är på rätt nivå är sedan en annan sak. På fel nivå var det när det liberala lantrådet gick ut och sade att MISE ska avskaffas, när en övervakningsmyndighet vill kväsa en kommunal myndighet. Det är ett ganska allvarligt snedsteg. Jag förstår sedan att man försöker reda upp det, men man får inte ens till stånd det som man abrupt och populistiskt gick ut och lovade.

Vi får återkomma till här under avfallsdebatten. Det ska bli verkligt intressant att ta del av liberalernas lösningar. Precis som ltl Erland sade så har ni faktiskt sakkunskap i partiet bara ni skulle lyssna på den.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Vad liberalernas politik har med det här direktivet att göra förstår jag inte. Jag försöker förebygga missförstånd och okunskap. Det viktiga är att det här är ett direktiv som sätter ambitionen högt när det gäller förebyggandet. Då måste vi diskutera hur systemet ska se ut. Idag är det kommunerna som bestämmer. Det är inte en tredjedel i lagtinget som kan säga hur MISE ska skötas eller hur kommunerna ska ha sin operativa verksamhet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Jag kommer att hålla mig strikt till direktivet såsom talmannen har gett som påbud.

Jag stöder den här framställningen. Framställningen löser egentligen våra avfallsproblem om man följer den. Svårare än så är det inte. Enligt paragraf 3b finns det en bra prioriteringsordning som bygger på tidigare prioriteringar. Det är ju inte absolut ett måste utan det är en prioritering. Man prioriterar att avfall ska förebyggas. Jag håller inte riktigt med om att det ska vara det absoluta, också punkt 2, förberedande för återanvändning är ju minst lika viktig. Vi vet att en produkt som redan är använd blir helt plötsligt avfall. Det kan vara en kjol, leksak eller någonting annat. Här har t.ex. Emmaus och Saltviks returdepå gjort stora insatser genom att se till att sådana saker återanvänds. Punkt 2 är minst lika viktigt som punkt 1, såsom jag ser direktivet.

Går vi sedan vidare till materialåtervinning så är det också en viktig sak när inte punkt 1 och 2 har gått att verkställa. Sedan kommer vi till detta med energiåtervinning med förbränning som har diskuterats mycket och sist kommer bortskaffade eller deponering,, som man antagligen menar.

Herr talman! Svårare än så är inte avfallshanteringen på Åland. Det är bara att läsa och följa paragraf 3b, så är det egentligen löst.

Sedan till den kommande debattens nödvändighet. Jag är mera tveksam till den debatten. Det kommer att bli en cirkus utan dess like. Många kommer att ha patentlösningar på det här och det är lite beklagligt. Man borde vara på en liten annan nivå här i salen, än den nivå som debatten kommer att bli. Det är ju snart val och alla vill ha sina patentlösningar.

Jag tycker att landskapsregering har gjort en bra framställning. Vi följer paragraf 3b så är avfallshanteringen löst. Sedan kan det uppstå vissa praktiska problem på vägen, men ålänningarna är smarta nog att klara av det. Det är jag övertygad om. Tack, fru talman.

Ltl Olof Erland, replik

Talman! Det är väl kanske lite av en patentlösning att säga att allting är löst med det här pappret. Som jag bedömer det så är organisationen av avfallshanteringen sådan att många hushåll betalar i storleksordningen 50 euro för mycket per år, det är dubbel betalning med fritidsboende osv. Som jag tidigare sade att det förebyggande är prioriterat, det är vad EU säger och det är det som är lite nytt. Rent logistiskt har vi system som fungerar, som beslutorganisationer, som Saltvik väl känner till eftersom man har valt väg där. Det är det som är det viktiga. Jag håller med om en lagtingsdebatt kanske inte löser det problemet. Det övergripande, legitimerande med det här förebyggandet är viktigt.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag skulle gärna vilja svara mycket på detta. I och med talmannens påbud tidigare så kan jag inte exakt svara på det eftersom jag då kommer in på sådana detaljer som går utanför det här direktivet. Jag kan väl svara så långt att vissa kommuner följde det här direktivet före man gick med i MISE.

Ltl Olof Erland, replik

Då kan man ju fråga sig vad som är värt att diskutera. Det är att kommunerna har olika lösningar. Tanken från början var att man skulle ha en samordnad lösning. Lagstiftningen är ramen för det hela. När kommunerna väljer olika och systemet blir ineffektiv så borde man diskutera hur man ska förverkliga detta direktiv i alla de här punkterna i hierarkin. Det är problemställningen tycker jag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag har en ganska stor tilltro till den här landskapsregeringen och miljöministern tillsammans med kommunerna. Om man följer paragraf 3b så tror att de är så pass skickliga och duktiga att de kan lösa det här ganska långt. Sedan kan det uppstå vissa praktiska problem på vägen men med lite hjälp, lite politisk enighet och en bred uppgörelse så kan vi lösa det här.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Det är sant som ltl Runar Karlsson säger. När kompletteringarna i renhållningslagen, avfallsdirektivet och avfallsplanen får genomslag så kommer vi att ha väldigt bra miljölösningar för Åland. Det här direktivet fastställer vår avfallsplan och gör landskapsregeringen skyldig att rapportera till kommissionen hur vi fullföljer avfallsplanen och hur vi når insamlingsmålen. Kommissionen kommer också att ge ut en färdplan för resurseffektivitet som vi också kan omvandla till våra förhållanden och se hur vi kan förena miljö och ekonomi. Det finns också mycket att spara på att ha ett mer resurseffektivt samhälle. Vi lever ohållbart idag och det måste vi ändra på.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med det som miljöminister säger. Jag upplever att hon är en skicklig dam. Jag tror att hon kan lösa det här tillsammans med en stor bredd här. Sedan kanske man utgående ifrån det här direktivet måste börja titta på renhållningslagen och modernisera den.

Vi vet hur diskussionerna kan gå här. Fast vi allihop trots allt kanske är överens om hur vi vill ha det så vill vi gärna ha olika åsikter för sakens skull och det tycker jag att är tråkigt.

Jag är övertygad om att bli miljöministern och kommunerna kan lösa det här utgående ifrån det här direktivet.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Svänger man på myntet och ser hur avfallshanteringen fungerar på Åland och glömmer bort logistiken och det missnöje som finns, så når vi idag redan väldigt högt upp med våra insamlingsmål. ÅPAB, som man oftast kastar skräp på, har byggt upp en fantastisk återvinning på Åland. Vi har höga, höga återvinningsprocenter.

En helt ny sak i avfallslagen är att också byggavfall måste börja sorteras. Där har vi ett stort arbete att göra för det är vi på Åland dåliga på. Ser man på det som hushållen samlar in så tror att vi ligger i topp i hela Europa. Men det finns alltid föremål för förbättringar och det gör vi nu genom att vi lagfäster vår avfallsplan.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! I och med att jag måste hålla mig strikt till direktivet så kan jag bara återigen hänvisa till paragraf 3b. Vi är så pass kloka på Åland, följer vi det så klarar vi av avfallet. Avfallet är egentligen inte något problem. Det har gjorts till ett problem.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Det är en intressant framställning. Avfallshierarkin är ju inte ny för oss som har hållit att sortera, samla in och på olika sätt varit konkret engagerande i arbetet, och inte bara suttit vid skrivbordet och kanske funderat hur alla andra ska göra.

Eftersom vi har hållit på med det här ganska länge så torde det vara precis som ministern säger, att på Åland är hushållen bra på att återanvända och återvinna produkter och varor.  

I avfallsplanen finns det konkreta procentuella mål, som regeringen anser att Åland ska uppnå år 2020. Jag tycker att det är bra. Det som gör de här siffrorna lite meningslösa är att vi inte vet hur mycket som samlas in i nu. Åtminstone har inte jag kunnat få fram några sådana uppgifter och uppgifter på vad det sedan är som man jämför med. Av den totala mängden avfall ska 60 procent återvinnas av material, 30 procent som energi och högst 10 procent av avfallet ska deponeras. Det intressantaste måttet är hur mycket som deponeras idag och som har deponerats sedan vi började den här diskussionen. Det har pågått intensivt de senaste tio åren. Jag tycker att det skulle vara väsentligt om vi skulle få mera fakta och mindre övergripande diskussioner om det ena och det andra. Mängden deponerat avfall är ju det centrala måttet, hur mycket som vi måste göra oss av med för att vi inte kan återvinna eller återanvända. Det påverkas naturligtvis också av ifall man skulle kunna förebygga uppkomsten av avfall.

I motsats till ltl Olof Erland tycker jag att det inte primärt är någon organisationsfråga eller fråga om ansvarsfördelning mellan olika myndigheter. Som jag ser det är det frågan om vårt ekonomiska system. Vi lever i ett konsumtionssamhälle där den privata konsumtionen mer och mer utgör grunden för den ekonomiska tillväxten. Den privata konsumtionen stegras genom marknadsföring av produkter. Man paketerar och använder alla sorters effekter för att göra varorna attraktivare. Ett av de extrema fallen på detta är när man går till mataffären och t.ex. ser de här jättestora stånden med kex. Man funderar, man kör med gamla modellen, Mariekex eller Dominokex. Ibland kanske man vill variera sig och då tar man franska chokladkex. När man kommer hem så kanske det finns 9 kex i en ask som först har ett hölje, sedan är det plast och sedan kan det vara ännu någonting mera. Man funderar då hur stor del av priset innehåller förpackningen och hur stor del av priset innehåller kexen? Man kan säga lite harmset att det är förfärligt, men de facto är det en ekonomisk realitet. Det är det som vi sysselsätter stora delar av västerländsk befolkning med, att paketera varor som vi handlar och har mer eller mindre behov av. Jag tycker att det är lite för enkelt att säga att det här är det viktigaste och det här ska vi koncentrera oss på utan att säga hur det ska gå till. Vi har ju inget val, varorna är ju paketerade och de blir mer och mer paketerade, de bli större och större. Det ingår mer och mer tillägg i varan som producenter vill att vi ska köpa och konsumera.

Jag ser inte några som helst möjligheter i det avseendet att minska eller förebygga mängden avfall, tvärtom, det kommer antagligen att öka.

Den stora frågan handlar om vi tror att världen ska överleva den konsumtionsideologi som nu är förhärskande. Är det detta som ska skapa välståndet för alla genom att öka konsumtionen av varor som är mer och mer paketerade inte mindre?

Under min tid på jorden, som är 65 år, så kommer jag ännu ihåg när det nästan inte alls fanns paket i butiken. Man köpte mjölk i lösvikt och man köpte korv i enkla papper som man slog in. Det hade också det goda med sig att man inte köpte mera än man behövde. Nu tvingas vi ofta att köpa mera än vad vi behöver för det är färdigt paketerat. Det är omständligt att gå till ett affärsbiträde och säga att man inte vill ha så här mycket, då tittade man kanske lite på en och tycker att man är besvärlig och man drar sig för sådant i dagliga livet, så man köper lätt för mycket. Vi överkonsumerar och vi konsumerar antagligen hela tiden mera förpackningar.

Det finns en gryende ganska seriös diskussion om vad tillväxten ska bestå av i framtiden. Det är lätt att slänga ur sig att det ska vara grön tillväxt. Men riktigt hur detta ska gestalta sig finns det väl ingen som kan säga. Men i det här sammanhanget så tycker jag att det är en relevant diskussion när man diskuterar mängden avfall, om man tror att man kan förebygga och minska avfallet. Därför har man delvis givit upp och vill återanvända och återvinna. Det är ett sätt att återföra produkterna i något slags naturligt kretslopp.

Fakta om hur det i dagsläget ser ut med fördelningen av återvinning, återanvändning och deponering tycker jag att skulle vara intressant att veta.

Fru talman! Jag tycker nog att det är väldigt pinsamt med allt skräp som ligger omkring i skogarna på Åland. Jag kan inte säga att jag är stolt över den åländska sophanteringen. Det är ju mängder och stora saker. Det är företrädelsevis metallskrot. Det kommer antagligen en hel del från jordbruket men det är också bilar. Vad har regeringen tänkt att vi ska göra med det? Ska vi sluta ögonen och tycka att det inte är något problem? Jag tycker att det är väldigt deprimerande när man går i skog och mark och plötsligt stöter på allt möjligt oväntat och otrevligt. Tack, herr talman.

Minister Katrin Sjögren, replik

Om man upptäcker soptippar eller föremål som inte ska vara skogen så ska man höra av sig. Man ska anmäla till kommunen eller till ÅMHM. Kommunerna har också ett ansvar för att det är snyggt ute i kommunernas territorier.

När metallpriserna börjar stiga så finns det en marknad också för metallen. Där har faktiskt den här landskapsregeringen gjort en alldeles konkret sak; skrotningspremien. Vi fick bort de värsta bilarna från skog och mark och från vägarna.

Ltl Sundback tar upp en viktig fråga när det gäller vårt ohållbara samhälle. Faktum är att vi har siffror. Vi samlar in ungefär 7 000 förpackningsavfall, 400 ton elektronikskrot och 200 ton batterier och ackumulatorer, så vi har statistik.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag känner till den där statistiken. Kanske utskottet kunde göra en jämförelse när det gäller de procentuella målen. Det är centralt att veta hur långt vi är ifrån målet som ska uppnås 2020. Det samlas in väldigt mycket, men producentansvaret är outrett. Det är helt fel att konsumenterna idag betalar en sådan enkel sak som termometrarna som lämnas in till apoteken, att bortskaffande av termometrarna ska gå på hushållen. Det finns väl inte något apotek som går så dåligt på Åland att de inte själva skulle kunna betala det? Det finns många olika varianter på det, men det är detaljer. Min poäng är hur många procent avfall som återvinns idag? Hur mycket återanvänds och hur mycket deponeras?

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! När det gäller producentansvaret så har jag under det senaste halvåret läst både i rikssvensk media och i riksmedia om stora bolag som börjar se vinster i att vara mera hållbara. T.ex. en stor sportskotillverkare börjar förpacka sina skor på ett helt annat sätt, ett sätt som är mycket mindre skrymmande och tar mindre energi. Ett stort läskedrycksbolag har målet att man om 15 år ska ta tillbaka alla sina burkar och flaskor i hela världen. Det går långsamt men det känns som det ändå är lite på rätt väg.

På miljöministermötet i Bryssel kom det upp en sak som var en skam för Europa; elektronikskrot. Man skärper nu elektronikdirektivet och där kommer det att bli förbättringar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack för den informationen.

Jag vill gå tillbaka till skrotet som finns omkring oss i skog och mark. Jag tror uppriktigt sagt inte att det har någon betydelse att man anmäler till kommunerna, även om det formellt är den rätta vägen att gå. Däremot kan ÅMHM vara en väg. Man borde ha någon morot, att man skulle få någon sorts belöning. Då skulle det bli fart på det. Men vem ska ta bort skrotet och vem ska betala det? Så värdefullt är det nog inte att det finns någon större efterfrågan på sådant skräp. I och för sig har avfall idag ett ekonomiskt värde och man kommer att kunna nyttja det i framtiden, men Ålands problem kommer alltid att vara, också i det här avseendet, att vi har för lite avfall.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Inledningsvis vill jag säga att jag inte riktigt delar ltl Runar Karlssons analys när han säger att om man följer paragraf 3b i avfallsdirektivet så har vi alla våra avfallsproblem lösta. Så enkelt är det nog inte.

Däremot håller jag med miljöminister Sjögren när hon säger att vi på Åland ligger ganska bra till. Jag har också samma uppfattning. Själva direktivet och själva grundtanken är absolut sund. Men, som ofta, är det svårt för Åland att passa in.

När jag läser de detaljer, allt som ska rapporteras och allt som ska följas upp så tänker jag på mina resor runtom i Europa. När man har varit i Italien, Spanien eller Grekland så förstår jag att den här typen av byråkrati behövs. Men det är oerhört tungrott när det handlar om att implementerar det i det åländska samhället.

Det sägs; ”i första hand ska avfalls förebyggas genom minskning av avfallsmängden, den negativa påverkan på miljön, människors hälsa och halten av skadliga ämnen.” Jag skulle vara väldigt förvånad om någon skulle protestera mot det här. Det är ju minskningen av avfallsmängden som man måste ha fokus på.

Jag vill också göra en liten utvikning och säga att jag har själv varit med om resonemanget i talmanskonferensen, att man strikt ska hålla sig till ärendet. Tittar man på det här direktivet så är det såpass vidsträckt så att man egentligen kan ha en hur omfattande avfallsdiskussion som helst. Jag förstår inte riktigt behovet av en skild debatt. Jag återkommer till det.

Om vi tittar vidare på vad som sägs i det här direktivet så står det bl.a. så här; ”medlemsstaterna ska i syfte att främja materialåtervinning av hög kvalitet införa separat insamling av avfall om det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart.” Jag är ganska övertygad om att vi har en skild innebörd i ordet ”om” här på Åland om vi jämför med på hur man läser detta direktiv i Spanien eller i Italien. Jag vill inte bli beskylld för att ha negativ syn på andra befolkningsgrupper och andra länder. Här har vi lite pudelns kärna när det gäller svårigheterna för Åland att passa in i EU-samhället. Vi följer de här direktiven absolut till punkt och pricka. Det finns inte något ”om” när vi ska anpassa oss till det. Vi ser till och vi uppfyller det till punkt och pricka och för säkerhets skull så lägger vi på lite till. Det medför att det är svårt att hänga med i svängarna, att få allt implementerat och att få företagarna att hänga med i svängarna.

Det sägs också så här i artikel 21; ”medlemsstaternas ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att farligt avfall från annat än hushåll övervakas, inte blandas, förpacka och märks samt att se till att spilloljor samlas in separat.” Det här är enligt mitt förmenande ganska bra skött redan.

När man går vidare och ser på tillstånd, registrering, planer, program och framförallt på formuleringarna runt inspektioner och register det är då som vi hamnar väldigt snett.

Det sägs under tillstånd bl.a. så här; ” verksamhetsutövare som har för avsikt att återvinna eller bortskaffa avfall ska inneha ett tillstånd från behörig myndighet”. Hur ska då detta tillstånd i så fall se ut? Det resonemang som har förts tycker jag, fru talman, att är fullständigt relevant i det här sammanhanget; ska MISE vara kvar, är MISE ett monster eller ska MISE avskaffas? Det är självklart att det hänger ihop med den här typen av stadganden. Leder det till att bara vissa verksamhetsutövare och transportörer kommer att få sådana här tillstånd eller inte?

Det som sägs om avfallsplanen har redan varit upp så jag hoppar över den biten.

Låt mig ta lite när det gäller inspektioner och register. Det sägs så här; ” de behöriga myndigheterna ska med jämna mellanrum inspektera verksamhetsutövare som behandlar avfall, verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar avfall”. Det ska man med jämna mellanrum inspektera. Det ska vara tillståndspliktiga verksamhetsutövare. ”Det ska också föra ett register i en tidsföljd över avfallets mängd, typ, ursprung, vid behov destination, insamlingsfrekvens, transportsätt, behandlingsmetod samt på begäran ställa denna information till behöriga myndigheters förfogande.”

Det är ju det här som vi på något sätt måste få möjlighet att hantera på ett någorlunda praktiskt sätt. Det blir en oerhörd byråkrati. Jag förstår behovet av direktivet, jag förstår behovet av den här byråkratin och den här uppföljningen när man ser hur sophanteringen sköts på håll i Europa. Men hur ska vi kunna få det här är anpassat till åländska förhållanden? Det skulle vara varit intressant om social- och miljöutskottet för ett resonemang om det.

Till sist, fru talman, så har det framkommit att man vill ha skild debatt runt avfallshanteringen. Tittar man på lagtingsordningen så uppfattar jag att man kan ha det när det är ett väldigt speciellt ärende. Jag kan hålla med om att det har varit en väldigt speciell hantering av avfallshanteringen under den här perioden. Liberalerna har miljöministern, man har ordförandeposten i MISE, man har lantrådsposten och man sitter egentligen på alla viktiga poster. Och man pratar om att MISE ska läggas ner och ibland ska MISE inte läggas ner. Vi är många som funderar hur det är möjligt att avfallshanteringen fungerar så pass dåligt som den gör här på Åland. Jag har personligen blivit alltmer tveksam till nyttan av att ha en organisation som MISE. Samtidigt måste vi notera att det har lagts ner massor av pengar och det fungerar inte. Det kan mycket väl hänga ihop med att det ifrån tunga aktörer hela tiden kommer utspel om att organisationen ska läggas ner.

Sophanteringen är definitivt en viktig fråga. Men jag tror att den här debatten kommer att blir som så många andra debatter, som den debatten som vi bl.a. hade i måndags, att det här är någonting som nästa period kommer att få ta ställning till. Jag vill minnas att vtm Jansson faktiskt gick till val på att lägga ner MISE.

När det handlar om en speciell debatt så tycker jag att den allmänpolitiska debatten som vi hade måndags var bra. Kanske man skulle ha en speciell debatt om självbestämmandet, språket, näringslivsutveckling och kanske också om miljöfrågorna. Miljöfrågorna är också viktiga. Men att ha en speciell debatt om ett sådant detaljområde, som trots allt sophanteringen är, det tycker jag är att tolka lagtingsordningen lite i vidaste laget.

Ltl Åke Mattsson, replik

Fru talman! Jag vill inte på något sätt begränsa debatten, när jag sade att man skulle ha en skild debatt. Det här är en ganska viktig fråga för många på Åland. Frågan diskuteras i kommunerna både på förvaltningsnivå och bland vanliga medborgare. Här i salen kan det bli mycket diskussion om man går utanför ämnet eller inte. Då är det bättre att man separerar den här diskussionen och att man kommer vidare med EU-direktivet i och med att vi redan har böteshot över oss.

Social- och miljöutskottet kommer att titta på de här frågorna. En fråga som vi alltid ställer är om man bara har implementerat själva direktivet eller om man har gått utanför direktivet. Det är en central fråga i vår behandling och den frågan kommer vi också att ställa här.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag vill inte heller bordlägga ärendet eller krångla. Jag är fullt medveten om vad konsekvenserna blir om man inte får direktivet på plats. Jag har inga invändningar därvidlag.

Jag håller också med det som ltl Åke Mattsson säger att det här är en viktig fråga. Just därför är jag så oerhört frågande att man faktiskt inte får det att fungera. Jag tycker att det är ett fattigdomsbevis att vi inte klarar av den här frågan ifrån åländsk sida utan att kommun måste köpa in tjänster t.ex. ifrån finsk sida för att få avfallshanteringen att fungera.

När det gäller att hålla sig till sak, som ltl Åke Mattsson sade, så enligt mitt förmenande så är det här direktivet så vidsträckt och tar upp så många detaljfrågor så det ger utrymme till hur vid avfallshanteringsdebatt som helst, och man håller sig ända till sak. Jag tycker att det är att blåsa upp problematiken till lite väl höga politiska nivåer att ha en skild sopdebatt. Jag kanske inte ska gå in på vad ltl Mattsson har sagt ibland när det gäller det.

Ltl Åke Mattsson, replik

Tack fru talman! Vi är nog ganska överens i det här sammanhanget. För den skull tror jag att det kan vara bra inför valet att man får visa var man står i den här frågan. Var står Ålands Framtid, var står liberalerna och vad man har för planer? Det kan också vara en intressant varför man inte har kommit hela vägen, man kanske inte har beredskap för det. Jag håller med om att det inte går att begränsa debatten. Vi är helt överens om att man kan gå ganska brett ifrån det här direktivet. Då kan det ta hur lång tid som helst, med risk för bordläggning. Jag tycker att det är viktigare att vi får in ärendet till utskottet så snabbt som möjligt och kan börja jobba med det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Mattsson säger att det kan vara viktigt för väljarna inför valet i höst att veta var partierna står. Så kan det säkert vara. Men notera att många från liberalt håll drev faktiskt en kampanj, inför det senaste valet för snart fyra år sedan, att man skulle lägga ner MISE. Och detta poppar upp lite med jämna mellanrum samtidigt som man försöker få MISE att fungera. Driver man den här typen av dubbla agendor så behöver man inte vara någon större atomforskare för att förstå att här har vi en del av orsaken till att de här sakerna inte fungerar. Det kommer dubbla budskap hela tiden istället för att man koncentrerar sig på ett huvudspår.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Ltl Anders Eriksson har rätt. När det gäller direktivet och Europa så skiljer sig avfallshanteringen väsentligt i hela Europa. De nya medlemsstaterna har ett grannlaga arbete att implementera nya direktiv som rör miljölagstiftningen. Också där har ltl Anders Eriksson rätt, till stora delar så fungerar det här redan. Vi pratar om tillståndspliktiga verksamhetsutövare och producenter och farligt avfall och verksamhetsutövare som yrkesmässigt samlar in eller transporterar farligt avfall. Min uppfattning är att det fungerar hyfsat redan, men nu kommer det in i lagstiftningen. Landskapsregeringen har hela tiden haft den ambitionen att det ska göras så enkelt och praktiskt som möjligt. Det är en uttalad målsättning.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var en mycket bra replik ifrån miljöministerns sida. Låt mig lite spinna vidare på det här sista. Jag tror att vi alla, mer eller mindre, har den här uttalade målsättningen att det ska vara så enkelt och flexibelt som möjligt. Men verkligheten blir av någon egendomlig anledning den rakt motsatta.

Jag var en av de få som var emot att man också skulle ha en miljöjurist på ÅMHM. Jag tror inte att det blir bättre ju mer juridik man kopplar in i det här. Vi måste faktiskt se på det med praktiska ögon och försöka få det att fungera så bra som möjligt.

Jag är den första som inser att så länge som vi är EU-medlemmar, vilket jag tycker att vi ska vara, så måste vi anpassa de här direktiven så fort som möjligt. Det gäller att ha oerhörd fokus på att få byråkratin så hanterbar som möjligt. Därför är det bra, miljöminister Sjögren, om vi drar åt samma håll.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Vi drar åt samma håll, landskapsregeringen och den underlydande myndigheten ÅMHM. Man försöker göra sitt yttersta för att tillmötesgå, vara flexibel och serviceminded.

Om vi svänger på steken så kan vi också konstatera att vi idag inte kan garantera att det inte finns åländska mobiltelefoner och datorer som brinner på i soporna på den afrikanska kontinenten. Åland är också en del av Europa.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Det råder lite olika uppfattningar om vad debatten ska handla om och om debatten ska vara bred eller smal. Debatten blir bredare och bredare som den blir ofta. Det är ett samhällsåtagande att försöka ändra avfallsproduktionen och omhändertagande på sätt som stämmer överens med det här direktivet, dvs prioritera konsumtionen så att man producerar så lite avfall som möjligt. Det avfall som man producerar ska sedan återvinnas.

När vi talar om MISE så är det bara en del av organisationen för avfall på Åland, en del som minskar år för år. Flera kommuner överväger nu också om MISE har kommit på fötter eller om man ska hitta egna lösningar. Den frågan är synnerligen aktuell på flera håll. MISE har gjort bra saker, man har strukturerat upp verksamheten. Konstruktionen från början var inte lyckad, om man ska vara lite överslätande i det här fallet.

Sedan kan man se det ifrån ett annat perspektiv. När det gäller det synliga avfallet och mängderna som man tar hand så ser man på statistiken i allmänhet så tas papper, tidningar, kartong, metaller och glas om hand till väldigt stor utsträckning. Det som man har haft problem med på många håll är plast. Därför att plast är så lätt undanstoppat. Många tror sig veta att det bryts ner i naturen osv. Det finns på de olika materialområdena mycket att göra.

Min syn på utvecklingen är den att när jag flyttade tillbaka till Åland, efter några år utomlands i början på 80-talet, så var sophanteringen under all kritik. Det fanns bilvrak ut i skogarna, det fanns högar, saker och ting grävdes ner och runt husknuten fanns en liten sophög med glas och brukar osv. Idag är mycket av det här borta. Är det så att man missbrukar och går utöver lagen så finns det ett system för att till och med lagföra och bötfälla. Den synliga avfallsmängden har ju minskat drastiskt.

Vi har också på EU-nivå och inom industrierna en anpassning av produktionen, produkterna och förpackningarna till dagens krav. En bil idag kan marknadsföras med att den är helt nedbrytbar, helt återvinningsuppbyggd och man kan ta tillvara allting.

När det gäller järnskrot så far priserna upp och ner men det har ett värde, det finns affärsmöjligheter inom det som tidigare dumpades i skogen. Konsumtionsmönstret ändras på det sättet att konsumenterna vet om att förpackningarna kan leda till avfall som inte kan annat är deponeras. Ute i naturen har det ändrat drastiskt, lagstiftningen har utvecklats, normerna från EU har utvecklats och det här som vi behandlar idag är ytterligare ett exempel på att man går vidare och ser hela den här hierarkin.

Det var någon som sade hur det ser ut ute i Europa. Alla kan konstatera att Åland har ett system för logistiken och avfallshanteringen som är väl utvecklat. Sedan har vi ett särskilt problem som gör att vi idag transporterar luft till Uppsala, dvs lite material och mycket luft och det är ju inte särskilt effektivt.

Inom liberalerna diskuterar vi förbränning, biogas och liknande och försöker hitta lösningar. Jag menar att det här är ett problem på olika nivåer. Kommunförbundslösningen, kommunerna har beslutandemakten och ska vara den myndighet som sköter det här. Det är också orsaken till att det är kommunerna som har beslutat om sina lösningar. Det är ju inte landskapsregeringen. Landskapsregeringen har en avfallsplan som ger underlag för att diskutera hela det här systemet och hur det ska utvecklas. Men inte är Åland på det sättet en eländeskommun när det gäller avfallshanteringen. Däremot är avfallshanteringens organisation onödig därför att den ger medborgarna onödiga avgifter. Jag har sagt siffran 50 euro i snitt. Det kan man säkert ha åsikter om. Det finns en inbyggd effektivitet i systemet som beror på en olycklig start. Liberalerna har försökt ta sig an den här frågan. Kommunerna har ansvaret men vi har försökt påverka på det sätt som vi kan. Det måste vi fortsätta med. Vi måste ta ansvar för helheten och i dialog med kommunerna försöka hitta en lösning som går tillbaka till samverkan men på ett mer flexibelt och mer organiserat sätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det är förunderligt att lyssna på ltl Olof Erland. Han är ju en stor förespråkare för olika typer av samarbete mellan kommunerna. Vad jag förstår så förespråkar han också inom det sociala området ett sorts samarbete i något som liknar ett kommunförbund. Man börjar tvivla på om det faktiskt är den liberala modellen för att få mera kompetens och effektivitet i den kommunala servicen eftersom inställningen närmast börja lika maniskt beteende gentemot MISE. Jag undrar vad ltl Olof Erland egentligen vet om MISE? Hur många möten har ltl Erland deltagit i? Både principiellt och i sak så tycker jag att det här med MISE börjar gå för långt. Det verkar ha gått på ltl Olof Erlands hjärna.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag har en lista på ord som ltl Sundback brukar använda mot mig. Jag ska inte dra den listan idag, men jag ska lägga till ordet maniskt, om det är förenligt med lagtingsordningen vet jag inte. Jag går vidare, jag bemöter inte den här sortens repliker.

Ltl Barbro Sundback, replik

Nej, det är också lite symptomatiskt att ltl Olof Erland har sin egen bedömning om vad frågorna ska handla om. Han för sin egen debatt medan vi andra ska hålla oss strikt till sak. När man kritiserar förfarandet så är det listor med omdömen osv. Ltl Olof Erland ställer sig i något slags ”bell indifferance” över allihop. 

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag hänvisar till mitt tidigare svar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag har en detalj bara i ltl Erlands anförande. När det gäller densiteten på avfallet så är inte det ett problem när man för avfallet bort från Åland. Då ser man till att man har komprimerat avfallet. Till den delen är nog avfallshanteringen effektiv. Däremot är luft i soporna ett problem under hanteringen mellan det att konsumenten blir av med soporna och slutomhändertagandet som sker på Åland eller bortförandet, som det heter i direktivet. Där finns det saker som leder till stora kostnader i och med att man ofta betalar per tömning. Det är väldigt lite vikt i ett kärl när det töms men det är mycket luft. Det här är väldigt konkret, långt ifrån direktivsnivå. Det finns mycket effektiviseringar att göra om man kunde få bort den här luften. Det är inte ett problem när råvaran väl lämnar Åland.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Det där är konkreta problem som är viktiga. Jag har själv funderat på konservburkar. När man för iväg dem så är det mest luft. Problemet med konservburkar är att det är synnerligen svårt att komprimera dem i hushållet. Däremot kunde de här stationerna ha småskaliga komprimeringslösningar. Det är någonting som man tittar på ute i själva verksamheten, att ha småskaliga eller mobila komprimeringslösningar som skulle trycka bort luften från avfallet.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det här är relevant på det viset att det är ett slags förebyggande av avfallsmängden, åtminstone till den delen som den belastar konsumenten oskäligt. Om jag inte har helt fel så finns det en åländsk uppfinning som säljs som bl.a. kan komprimera burkar. Sedan är det viktigt att informera konsumenterna om hur man ska verka för att det ska bli så effektivt som möjligt. Själv står jag alltid på kassarna innan jag sätter dem i soptunnan. Det ryms många fler kassar om man har stått på dem än sådana kassar som man inte har stått på. Sedan står jag i soptunnan också, men det är en annan sak. Det är för att jag som hyresvärd vill att mina hyresgäster ska ha billig avfallshantering. Det är inte alltid så glamoröst kan jag berätta. Det är mycket luft i soporna märker jag när jag ställer mig i soptunnan.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Jag hoppas att entreprenören inte far iväg med Sundman av misstag. Det här med att trampa på burkar så när det gäller konservburkar har jag själv försökt, också med hävstång och hittat på saker. Men konservburkarna är synnerligen starka. Med aluminium ölburkar går det enkelt.

Herr talman! Jag tycker att det snart borde vara slutade på det här prepplandet i bänken från ltl Sundbacks sida. Det har pågått i tre år. Talturerna borde gälla. Nu har det tagit tid från min replik.

De här konkreta lösningarna för avfallshanteringen är viktiga. Där borde man ha en gemensam diskussion. Det är därför som det lokala samarbetet är så viktigt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till social- och miljöutskottet.

Talmannen påminner om att lagtingets bestämmelser om att vi ska iaktta ett värdigt uppträdande fortfarande gäller.

Tredje behandling

2      Godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp

Lagutskottets betänkande (LU 15/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 10/2010-2011)

Först tillåts allmän diskussion och därefter kan lagtinget antingen lämna sitt bifall till det i presidentens framställning ingående lagförslaget eller vägra ge sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Det i presidentens framställning ingående lagförslaget föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i tredje behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Föreläggs motiveringen för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets tredje behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Tredje behandling

3      Straffrättsliga sanktioner på miljöområdet

Social- och miljöutskottets betänkande (SMU 4/2010-2011)

Landskapsregeringens framställning (FR 11/2010-2011)

Först tillåts diskussion om ärendet i dess helhet. Därefter föreläggs de i betänkandet ingående lagförslagen för beslut i tredje behandling var för sig. Slutligen föreläggs betänkandets motiveringar för godkännande i enda behandling. Kan förfaringssättet godkännas? Godkänt.

Diskussion. Ingen diskussion.

Först föreläggs landskapslagen om ändring av landskapslagen om miljöskydd för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs landskapslagen om ändring av vattenlagen för landskapet Åland för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs landskapslagen om ändring av 37 § landskapslagen om renhållning för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs landskapslagen om ändring av 41 § landskapslagen om naturvård för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs landskapslagen om ändring av 7 § landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs landskapslagen om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om kemikalier för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs slutligen landskapslagen om ändring av 17 § landskapslagen om bekämpande av oljeskador för antagande i tredje behandling. Begäres ordet? Lagtinget har i tredje behandling antagit lagförslaget. Lagförslagets tredje behandling är avslutad.

Föreläggs betänkandets motivering för enda behandling. Diskussion? Ingen diskussion. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendet är slutbehandlat.

Första behandling

4      Godkännande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater

Lagutskottets betänkande (LU 16/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 1/2010-2011)

Först tillåts allmän diskussion och efter det att diskussionen avslutats kan, enligt 54 § 2 mom. lagtingsordningen, förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Fru talman! Lagtinget har tidigare fått en rad presidentframställningar av typen informationsutbyte om skatter å ena sidan och undvikande av dubbelbeskattningen å andra sidan. Det här är ytterligare en typ av avtal som vi inte har behandlat i någon större omfattning. Jag minns avtalet med Mexiko 2001 därför att det blev en enda behandling i lagtinget som berörde Ålands behörighetsförhållande till EU.

Det här är ett ekonomiskt samarbetsavtal om mest gynnad nation. Det finns ett tjugotal olika områden. Jag ska nämna några; Antigua, Barbuda, Bahamas, Barbados, Belitza och Dominikanska republiken. Den som är intresserad får vända sig till lagutskottets betänkande. Principiellt är det frågan om att dessa nationer har varit gynnade i världshandeln av andra utvecklade länder.

I och med EU:s avtal och världshandelsorganisationen WTO:s principer så vill man utjämna världsmarknaden och ställa villkor som gör att alla ska behandlas på samma sätt. Det betyder att de här länderna som har varit gynnade inte kommer att bli missgynnade enligt den handelsdoktrin som man utgår ifrån men däremot får de konkurrera på lika villkor. På kort sikt kan det betyda att andra länder exporterar till de här länderna och de får en importkonkurrens som kan vara en nackdel. Å andra sidan får de incitamentet att utveckla produkter för världsmarknaden som skulle gynna dem.

Ur vår synpunkt kan man säga att det mesta av behörigheten på det här området berör utrikeshandeln och det är riksbehörighet. Det som kan beröra oss är olika samarbetsprojektet som gör att vi kanske måste ändra vår lagstiftning, men det är på sikt.

Effekterna för Finland, budgetekonomiskt, statsekonomiskt och samhällsekonomiskt är marginella. För Åland är de inte heller av sådan betydelse att det föranleder några åtgärder. Det här är en anpassning till utrikeshandelns organisation.

Lagutskottet föreslår att vi ska bifalla den här lagen som sätter den här ändringen i kraft för Cariforum-staterna.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

5      Godkännande av avtalet med Liechtenstein om utbyte av upplysningar i fråga om skatteärenden

Lagutskottets betänkande (LU 17/2010-2011)

Republikens presidents framställning (RP 13/2010-2011)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan förslag väckas om att ärendet skall remitteras till stora utskottet.

Diskussion.

Ltl Olof Erland

Herr talman! De här är ett exempel på det som jag nämnde tidigare, ett modellavtal från OECD som reglerar utbytet av information. De här avtalen är riktade mot alla områden som inte annars är med i OECD eller som tidigare har avtal. Det är många av de här länderna som har haft skatteparadisliknande förhållanden men nu är de själva med på att komma in i det internationella systemet för skatteharmonisering, när det gäller regelverken för penningtvätt och liknande. Det här är ett av avtal som vi har godkänt många av liknande förslag.

Lagutskottet föreslår bifall till att detta träder ikraft.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Väcks förslag om remiss till stora utskottet? Ingen remiss. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

6      En översyn av bestämmelserna om sexualbrott

Vtm Gunnar Janssons m.fl. hemställningsmotion (HM 11/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Vtm Gunnar Jansson

Värderade talman! Internationella kvinnodagen 2011, den 8 mars, undertecknade ordförandena för samtliga lagtingsgrupper den hemställningsmotion som nu är föremål för remissbehandling. Jag presenterar motionen på kollegernas vägnar och naturligtvis på egna vägnar. Jag noterar att av tekniska skäl och till följd av hårda bestämmelser i en ännu hårdare lagtingsordning så kan inte den person som egentligen står bakom initiativet uppträda, vår värderade talman Roger Nordlund. Det är för mig en ära att göra detta.

Vi motionärer hemställer om, jag citerar klämmen; ”att lagtinget hos riksdagen i enlighet med 22 § självstyrelselagen för Åland, hemställer om att riksdagen ger regeringen i uppdrag att företa en översyn i enlighet med motiveringen ovan av strafflagens bestämmelser om sexualbrott för att bringa lagstiftningen i överensstämmelse med den allmänna rättsuppfattningen samt att därefter vidta kompletterande åtgärder i enlighet med initiativet.”

Vår självstyrelselag medger den här typen av initiativrätt i riksdagen. Det är ett i sig unikt system som inte enbart gäller laginitiativ utan initiativ i ärenden som faller utanför lagtingets behörighet. Det är den möjligheten som lagtinget nu för första gången, under den nuvarande självstyrelselagens giltighetstid begagnar sig av.

Det handlar om en hemställningsmotion inför oss till lagtinget. Från motionärernas sida hoppas vi att under lagtingsbehandlingen vill lagutskottet föreslå bifall till klämmen, vilket därmed innebär att Ålands lagting driver detta initiativ gentemot och i Finlands riksdag, där landets regering är ombud, såsom i frågor om lagmotioner mera ombud än någon som kan driva lagtingets uppfattning. Den uppfattningen driver lagtinget själv.

Herr talman! Visserligen har 20 kap. strafflagen om sexualbrotten nyligen ändrats. Vi anser att ändringarna är otillräckliga. Vi hemställer om en total översyn av sexualbrottslagstiftningen, en total översyn som stärker den sexuella självbestämmanderätten, dvs integriteten. Detta är kärnan i hela vårt resonemang, den sexuella självbestämmanderätten och respekten för den.

Vi eftersträvar en utveckling som inte mäter graden av våld utan som utgår från frivilligt deltagande som gör den sexuella självbestämmanderätten till något som man kan förlikna vid en subjektiv rätt som inte får kränkas av någon.

Vi hemställer också om åtgärder för att med straffrättsliga medel utvidga den sexuella självbestämmanderätten till att ge skydd mot ofredande och sexuellt ofredande inte minst på nätet och i de nya sociala medierna, vilket vi alla känner till att är ett snabbt växande problem.

Möjligheten att ändra människors beteende med straffrättsliga medel är bevisligen begränsad, därför föreslår vi också att samhället satsar på utbildnings- och informationsstrategier till stöd för förändringsarbetet enligt motionen. Vi eftersträvar ett förändrat beteende i samhället inom detta rättsområde. Vi vill medverka till att skapa ett sådant samhällsklimat där den sexuella självbestämmanderätten respekteras, där normen är att den som vill vara ifred också skall få vara i fred. Sexualdriften kan inte och skall inte upphäva någons integritet. Detta överensstämmer ganska väl med de ändringar av strafflagens 20 kap. som jag nyligen nämnde.

När riksdagen så sent som för en månad sedan behandlade dessa ändringar så låg till grund för behandlingen i plenum utlåtande från riksdagens lagutskott.

Jag citerar lagutskottet som till den här delen vad gäller bestämmelserna om våldtäktsbrott anför: ”Bestämmelserna om våldtäktsbrott, tvingade till sexuell handling och sexuellt utnyttjande infördes i samband med revideringen av 20 kap. i strafflagen. De ändringarna trädde ikraft en 1 januari 1999. De har alltså funnits i drygt tio år. Bestämmelserna kräver en samlad bedömning anser utskottet. Rättspolitiska institutet arbetar för närvarande med en undersökning av straffpraxis vid dessa brott. När den undersökningen blir klar bör det göras en mer omfattande bedömning av behovet att ändra bestämmelserna och nödvändiga lagändringar beredas. Vidare är det befogat att i den samlade bedömningen också undersöka straffskalan huruvida straffskalan behöver ändras.” Det finns också ett element i hemställningsmotionen om att just göra detta; stärka den sexuella självbestämmanderätten, se över kriminaliserade aktiviteter och undersöka behovet av och möjligheterna till en skärpning av straffskalorna.

Strategin bör vara att lagtinget förstärker dessa tryck på förändringar i strafflagen och i förhållningssättet till sexualbrotten och att det motionen äskas senast tas in i den reform och översyn av strafflagen som lagutskottet i riksdagen och därmed också riksdagen äskat om. Tack, herr talman.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Jag ber att få tacka vtm Gunnar Jansson för en utomordentlig presentation av det här viktiga initiativet. Jag vill också tacka för berömmet till talman Roger Nordlund för initiativet. Jag vill gärna utöka rosutdelandet till lagtingsdirektören Susanne Eriksson som har gjort ett alldeles utomordentligt underlagsmaterial för oss i det här ärendet. Det kommer säkert i sig att innebära att lagutskottets behandling här i lagtinget kommer att förenklas och underlättas på ett betydande sätt.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Behandlingen av detta ärende i lagtinget underlättas av den omständigheten att lagtingsdirektören, som är sekreterare i lagutskottet, har mycket nära och ingående bidragit till tillkomsten av denna lagmotion. Det ska nog medges att flera kolleger av oss i kammaren och i grupp presidierna har bidragit till tillkomsten av detta. Men grunden är lagd på det sättet som kollegan Roger Jansson nämnde, det är riktigt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Talman! Vi kan väl lugnt säga att det är en historisk dag idag. Jag är både stolt och glad över att få vara med om det här ögonblicket där vi eniga har åstadkommit ett förslag som ska gå vidare till Finlands riksdag. Det är ett enigt lagting och det är första gången som man avlämnar en hemställningsmotion i ett ärende som egentligen inte direkt rör någon form av självstyrelsepolitisk utvidgning. Det här är någonting som rör hela Finland.

Jag är också glad för människor har engagerat sig i den här frågan. Det finns en namninsamling som idag har över 2000 namnunderskrifter. Jag är väldigt glad för deras del, för att de ser att det faktiskt lönar sig att tycka till, engagera sig och att det ger effekt. På deras vägnar är jag väldigt glad idag för att det här har givit resultat.

Det duggar ganska tätt med beröm till alla som har bidraget till det här resultatet. Kanske vi kan säga att det till och med haglar beröm. Alla ska ha mycket beröm för det här.

Det är alldeles särskilt bra att det i framställningen finns ett genusperspektiv. Det är viktigt i de här frågorna att man har tagit fokus och avstamp ifrån ett genusperspektiv. Jag hoppas att det ska leda till att de människor som kommer att besluta och hantera den här typen av domar har ett genusperspektiv. Att man ökar kunskapen hos alla människor som hanterar den här typen av frågeställningar. Jag tror att det är väldigt avgörande för utgången och resultatet av den här typen av frågor.

Jag är också glad för att man har skrivit ett kapitel om betydelsen av att inhämta kunskap och information ifrån kvinnojourer och psykologer. Jag kan också se att man tagit tillvara de åsikter, den kunskap och de kloka tankar som vi i media kunde ta del av från tingsdomare Gustav Nymalm.

Det är bra att man också för ett resonemang runt "frozen fright", att man har det med som en av de olika aspekterna på vad som kan orsaka den handlingsförlamning som kan inträda vid en våldtäckt och alldeles särskilt stycket om samtycke och frivilligt deltagande. Det är kärnan i hela den här hemställningsmotionen.

Jag är väldigt glad över att vi har kommit så här långt. Jag önskar hela det här ärendet lycka till under resans gång. Vi är eniga här och jag hoppas också att hemställningsmotionen ska bemötas på ett positivt och bra sätt i Finland. Jag tror att namninsamlingen, som också har översatts till finska, kan ha en betydelse så att också de finskspråkiga kan ta del av namninsamlingen.

Alldeles särskilt vill jag rikta mitt tack till talmannen som har tagit initiativ i den här frågan och också till lagtingsdirektören som har författat initiativet på ett väldigt bra sätt. Tack. 

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Bästa kollegor, det är ett glädjande åländskt steg framåt i en jämställdhetskamp som både ha varit lång och som kommer att vara lång ännu innan man kommer i mål. Den kommer inte att vara över under min livstid och knappast heller under mina barns livstid. Den här lagmotionen är kanske ändå den största framgången för jämställdhetspolitiken under den här mandatperioden och det kommer ifrån lagtinget. Det är små steg framåt på en stor bred väg där många segrar ska vinnas inom ett kunskaps- och politikområde som ständigt behöver mer forskning, mer statistik, mer sakkunskap, mer information och många fler politiska beslut på många nivåer.

Det faktum att kvinnoforskning och genusvetenskap nu ändå är en akademisk disciplin, sedan en tid tillbaka, är mycket värdefullt, tror jag.

Den här lagframställan väcker hopp. Den innehåller många konkreta förslag och nu läggs den fram till Finlands riksdag. Vi kan vara stolta över att vi på Åland har funnit enighet bakom det här förslaget och att vi kan gå i bräschen för en modernisering för en lag som ska ta stöd i ny forskning och i ett tydligt genusperspektiv där man ser kvinnor och män som jämlika parter. För så är det inte än i dag, inte alls. Fortfarande är kvinnor sämre avlönade på arbetsmarknaden, tar mer ansvar för det oavlönade hemarbetet, är mindre representerade i olika demokratiska organ och kvinnors kroppar används fortfarande som handelsvara i en omfattande traffickingverksamhet.

Jag brukar roa mig med att samla på konkreta exempel som man kan ta fram för att visa på hur ojämlikt det fortfarande är. Jag har fått två konkreta exempel de närmaste veckorna. Det var i samband med 8 mars när talman Roger Nordlund deltog i Feministakademins utdelning av årets feministpris. Han berättade då att inom tennisklubben på Åland får pojkarna nya hårda fina bollar för att spela med och flickorna får bollarna när de har blivit mjuka och använda. Det är kanske en detalj men det är ett talande exempel.

Vi har idag funnit att det också är så i vår församling i Mariehamn och säkert också runt om på Åland. Det är också skillnaderna i när män och kvinnor dör när man ringer i klockorna för själaringningen. När män har dött då ringer man i den stora klockan och när kvinnor har dött så ringer man i en mindre klocka. Till och med in i det sista mäts våra själar, om själen har funnits i en manlig eller en kvinnlig kropp.

Dessa exempel och mycket annat gjorde att jag var med 2001 och tog initiativet till att starta Feministakademin på Åland. Avsikten var att höja kunskapsnivån inom feminism och jämställdhet. Debatten i tidningarna var på en väldigt låg nivå. Det var mycket svårt att diskutera den här typen av frågor generellt. Jag hoppas att vi i Feministakademin under årens lopp har bidragit till att höja kunskapsnivån inom jämställdhetsområdet på Åland i någon mån och påverkat opinionen i positiv riktning.

Våld och sexuellt våld har varit en central fråga hela vägen. Det är också grunden i det manifest som Feministakademin antog 2001 som påtalar individens okränkbarhet och rätt till respekt.

Jag vill för min del tacka Mia Hanström som är en väldig drivkraft i de här frågorna och vtm Gun-Mari Lindholm, jag nämnde inte hennes namn men det är de facto hon som står bakom den här namninsamlingen som nu finns på nätet. Hon har ihärdigt och strukturellt fört ut kunskap i de här frågorna både i de Baltiska länderna och i Ryssland men också till många ungdomar i skärgården och på fasta Åland.

När professor Madelen Leijonhufvud fick priset som årets feminist så var hon mycket imponerad av att få höra att det fanns en manlig talman på Åland som talade sig varm för den här frågan och också att det fanns en enighet bakom ett sådant här initiativ.

Verklig förändring kan åstadkommas när män och kvinnor tillsammans tar ställning mot våld, övergrepp och sexuella trakasserier.

Jag vill också tacka lagtingsdirektör Susanne Eriksson för en mycket välformulerad lagmotion.

Det är kanske en självklar sak för många av oss att sex ska vara en ömsesidig handling. Men så är det inte. Det ska finnas ett samtycke i botten, att det är någonting som båda två är med på. Ändrar man den här lagen så att den utgår ifrån samtycke, istället för att fokusera på kvinnans utseende, klädsel, om hon har varit full och om hon har haft en vidlyftig sexuell historia, då för det med sig att fokus i en rättegång övergår från att ha analyserat kvinnans roll till att analysera mannens eller förövarens roll. Det är ofta så det är fördelat, män är i majoritet förövare och kvinnor är i majoritet offer. Kvinnor ska inte behöva bära ansvaret för mäns sexualitet. Det ansvaret måste män bära själva.

Sexuellt våld är också ett allvarligt brott. Det ska också synas i de straffskalor som ska gälla. Det är viktigt att samhället ger signalen att det här är mycket allvarligt.

Madeleine Leijonhufvud berättade vid sitt besök här på Åland om olika grupper som har drabbats av olyckor i sitt liv, svår sjukdom eller någonting annat som påverkat dem starkt. De kan efter en tid ändå se att det har medfört någonting positivt. Det kanske medförde en fördjupad livsinsikt eller någonting annat. Men de offer som har drabbats av våldtäkt eller sexuella övergrepp de kan efter lång tid inte se någonting positivt i det som har hänt.

Jag hoppas att lagutskottet, när man tar sig an den här frågan eftersom den är av stort allmänt intresse, kunde ha ett öppet hörande om den här lagmotionen. Jag skulle gärna se att man bjuder in och hör professorn i straffrätt Madeleine Leijonhufvud, hon är mycket kunnig i de här frågorna. Det finns också många psykologer, domare och åklagare i vår egen tingsrätt som har goda kunskaper och insikter i detta.

Jag hoppas att den nya regeringen i Finland tar positivt emot den här lagmotionen och låter den gå vidare och att nästa åländska riksdagsledamot, som folket väljer den 17 april, också aktivt arbetar för att den här motionens anda och mening att förverkligas. Tack, herr talman. 

Ltl Gun Carlson, replik

Herr talman! Det är en positiv upplevelse att få vara med om det här idag när det råder stor enighet.

Jag vill ta upp en sak, som anknyter till ltl Gunells anförande, som har hänt tidigare före det här. Jag vill erinra om någonting som jag ser som en positiv uppföljning av det projekt som jag var med och startade; EU-projektet Kvinnofrid. Det projektet är mot våld mot kvinnor. Man ska komma ihåg att i början när man jobbade med det här projektet handlade det ofta om misshandel, men man insåg ganska snart att sexuellt våld är minst lika vanligt som fysiskt våld som slag, stötar och kast i vägen osv.

Jag tror nästan att EU-projektet Kvinnofrid kanske var starten och öppnade ögonen för många. Det satte på fokus på vad kvinnorna får genomgå.

Ltl Camilla Gunell, replik

Det är många som har varit med och hjälpt till i den här kampen. Det är små, små steg framåt. Projekt Kvinnofrid var ett mycket bra initiativ och är det fortfarande. Det är kanske ett av de mest centrala i jämställdhetsarbete i landskapet idag. Ltl Gun Carlson ska ha all heder och respekt för att hon var med och initierade det projektet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag tänkte ta upp två detaljer i ltl Gunells anförande. För det första, det här är alltså en hemställningsmotion. Det är en detalj i sammanhanget, men den kommer att behandlas som en sådan, först här i lagtinget och sedan i regering och riksdag. Det går inte som en lagmotion med paragrafer direkt till riksdagen. Den kommer in i det beredningssystem som jag nämnde.

Den andra omständigheten kanske jag var otydlig med i presentationen. Vi undviker egentligen i motionen att tala om samtycke. Vi talar om frivilligt deltagande. Samtycke ger nog i juridiken, och också i det mänskliga livet, intryck av det finns en ojämlikhet mellan parterna. Det är någon som ligger på så att säga och någon som möjligen ska övertygas om att samtycka. Idén i det som jag försökte framföra, och det som står i texten, är nog att det ska vara frivilligt deltagande utan någon gradering på graden av aktivitet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Frivilligt deltagande och samtycke, jag vet inte hur de juridiskt uppfattas. Där kanske det finns en viktig distinktion. Med visst handlar det om att lyfta frågan till att handla om två jämlika parter där båda två ska delta frivilligt. Annars är det någonting annat. Här finns också detta med vållande av, ja, jag ska inte gå in på det.

Jag ber om ursäkt, det är naturligtvis en hemställningsmotion. Det var en felsägning från min sida.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag konstaterar att vi i sak är helt överens. Det är en juridisk distinktion mellan frivilligt deltagande, där man säger ja eller nej, och samtycke till någonting som någon annan serverar. Med det här är en detalj som inte är viktig, för i sak är vi överens. Juridiskt kan det ha en betydelse och därför är jag är en anhängare av det förstnämnda, dvs frivilligt deltagande.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Även jag vill komma till samma slutpunkt som de flesta andra här i salen har kommit till idag, att det här är ett väldigt bra förslag. Jag tycker att det är roligt att vi i politiska sammanhang kan visa på att det också finns frågor som vi med helt och hållet eniga gemensamma krafter kan driva framåt.

I ett läge där det politiska livet, inte bara på Åland utan politik som helhet, kan ifrågasättas lite ute bland människorna så tror att det här är ett typiskt exempel där vi också bättrar på det politiska ryktet om att vi faktiskt är lyhörda för vad människor tycker och tänker. Finns det någonting som engagerar människor väldigt mycket så är det områden där man blir upprörd och där man tycker att samhället inte visar tillräckligt stort avståndstagande från ett brott som begås.

Jag tror att det här också finns på andra områden. Det här området kanske har aktualiserats väldigt tydligt på Åland under den senaste tiden. Därför tycker jag att det är bra att vi också snabbt och effektivt kan ta tag i den här frågan. Jag ger även från min och moderat sida ett tack till initiativet från talmannen att samla till ett upprop från Ålands parlament.

Detta med att straffvärdet ska stämma överens med folkuppfattningen tror jag att man ska lägga väldigt stor vikt vid i det här sammanhanget när man nu för diskussionen vidare gentemot riksdag och regering. Som många andra här också har sagt så tycker jag att en hel del av motionens innehåll talar väldigt mycket för sig själv. Lagutskottet får en relativt lätt uppgift att behandla den här motionen. Samtidigt tror jag att det är bra, precis som ltl Gunell, att man passar på att också höra en hel del experter som får ge ytterligare kraft och tyngd bakom det här så att motionen sedan blir lättare att driva när den kommer till riksdag och regering.

Herr talman! I den diskussion som hittills har förts har man inriktar sig väldigt mycket på relationen man och kvinna. Jag vill passa på att lyfta fram att jag hoppas att man också i den här diskussionen ska komma ihåg de utsatta barn som finns i det här sammanhanget. Även där tror jag att folks rättsmedvetande är sådant att man på många håll förvånas över de domar som blir gällande för personer som har begått ganska grova förbrytelser mot barn av sexuell natur. Jag hoppas att den biten ska finnas med här när man diskuterar det här vidare. Det är framförallt mellan kvinnor och män som det här finns men man får inte glömma barnen.

En annan sak som jag skulle vilja lyfta är att i de här fallen av sexuellt våld så saknas ofta vittnen. Här behöver man nog fundera på hur man på ett lämpligt sätt hittar vägar framåt för att det inte ska bli så att ord står mot ord och så lägger man det åt sidan. Man måste också försöka utnyttja de kunskaper som man har i psykologi för att kunna bedöma trovärdigheten i de berättelser som både offer och förövare ger, så att man faktiskt får en rättvisa skipad i de här fallen. Det är också en av de bitar som är rätt svåra i många av fallen.

Herr talman! Det ska sist och slutligen bli väldigt intressant att se hur ett sådant här initiativ mottas i riksdag och regering. Jag har inte så många år i den här salen så att jag kan dra mig till minnes att lagtinget har gjort en sådan här kraftsamling tidigare. Ofta har det här använts i konstitutionella frågor, där vi har försökt att göra förändringar när det gäller vår egen möjligt att påverka olika saker. En sådan här frågan har jag inte varit med om tidigare. Det ska bli mycket intressant att se hur man tar sig an den på finskt håll. Här tror jag också, som någon var inne på tidigare, att det är viktigt att vi får en god dialog med kommande riksdagsledamot så att man kan driva den här frågan framåt med gemensamma krafter. Vi måste se till att vi utnyttjar alla de kanaler som vi har för att faktiskt få en påverkan på Finlands regering och riksdag i den här frågan, så att vi får till stånd så snabbt som möjligt en förändring av den här lagstiftningen. Tack, herr talman.

Ltl Olof Erland, replik

Herr talman! Ltl Ehn nämnde barn i sexuella sammanhang. Jag kan erinra om att det också har varit en historisk dag när vi idag har godkänt konventionen om sexuell exploatering av barn. Lagutskottet har till den delen förberett detta. Jag tycker att det blir mycket intressant att försöka föra det här initiativet vidare. Jag föreställer mig att vår fokus ska vara att också bereda ärendet in i riksdagen. Det är en utmaning att ändra attityderna i Finland med sikte på andra attityder i Sverige och vad vi vill från Åland.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det var bra att ltl Erland också lyfte att vi faktiskt har tagit det andra historiska beslutet idag. Jag glömde i hastigheten att säga det i mitt anförande. Jag ville ytterligare förtydliga att det är viktigt att man har med de här bitarna. I övrigt håller jag helt och hållet med ltl Erlands beskrivning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Det är en glädjens dag och många är nu nöjda över att vi har kommit så här långt i fråga om hemställningsmotionen till regeringen och riksdagen i Helsingfors. Ingen har egentligen sagt någonting om hur vi politiskt ska driva den här frågan. Har man en lagmotion är det ganska klart vad vi vill. Den behandlas av riksdagen och det blir ja eller nej eller tja eller vad det nu blir för beslut. Man får mera direkt besked om hur riksdagen ser på lagtingets förslag. Men i det här fallet så kommer frågan antagligen att behandlas av nästa regering. Det vore ju nödvändigt att få in skrivningar i nästa regeringsprogram som generellt tar upp våra åsikter och som säger vad vi vill att nästa regering ska ta upp på sin agenda och jobba med. Jag tror att det är mycket viktigt att grupperna funderar över hur vi politiskt kan lobba för den här frågan i Helsingfors.

Den blivande riksdagsmannen har naturligtvis en given uppgift. Jag tror att det behövs en hel del andra politiska åtgärder om vi ska ha framgång, att det här inte bara blir så att vi är glada över att vi har nått överenskommelse här på hemmaplan i den här frågan.

Det är lite trist att vtm Gunnar Jansson försvann ur salen. Jag blev lite förvånad över hans anmärkningar under ltl Camilla Gunells anförande. Han kritiserade lite hennes uttalande om vikten av samtycke i de här sammanhangen. Jag uppfattade att han avsåg att det uttrycket ska vi inte använda och att det juridiskt är tvivelaktigt på något vis. Istället ska vi tala om frivilligt deltagande. Jag skulle nog vilja att han utredde och utvecklade det lite mera. I den här motionens text, på sidan 4, talas det om samtycke, frivilligt deltagande. Det är ett väldigt viktigt stycke för där tar man upp ett rättsfall från Europadomstolen. Det fallet bygger just på att det måste föreligga samtycke, annars klassas det som övergrepp eller våldtäkt. Jag citerar kort; ”med stöd av denna genomgång har domstolen funnit att artiklarna 3 och 8 i Europakonventionen ålägger staterna att straffbelägga och effektivt lagföra varje form av sexuellt umgänge utan samtycke”.  Om vtm Gunnar Jansson anser att det är ett olämpligt ord så måste det väl betyda att han tycker att Europadomstolen på något vis inte riktigt har klarat av sin uppgift vad gäller den konventionen. Hela det här stycket slutar med att man i Sverige, på basen av den här domen, har gått igenom sin strafflagstiftning. Enligt dem så kan det ifrågasättas om Sverige med den nuvarande lagstiftningen och praxisen fullt ut uppfyller det här kravet på samtycke.

Det här måste bli en av lagutskottets viktigaste uppgifter eftersom det mesta råder det enighet om. Här har nu kommit synpunkter på begreppet samtycke, enligt vtm Gunnar Jansson skulle inte det begreppet vara lämpligt att använda, av skäl som jag fortfarande tycker är lite dunkla. Nu är både han och i stort sett hela lagutskottet ute, så vi får väl inte svar på det här. Jag kommer att lyfta den frågan i lagutskottet. Det är nog det gängse begreppet som används i de här domarna.

Professor Madeleine Leijonhufvud har nämnts här. Hon kunde berätta att det i anglosaxisk lagstiftning i Storbritannien och USA finns sådan lagstiftning där samtycke förutsetts vid sexuellt umgänge. Sedan är det en annan sak att det sällan är någon som döms för våldtäkt på basen av uteblivet samtycke. Men det har ganska mycket att göra med deras domstolssystem, detta med jurydomstolar. Det räcker att en konservativ person i juryn inte är med på att döma någon för våldtäkt, då är detta inte möjligt.

Herr talman! Jag blev lite konfunderad över vtm Gunnar Janssons replik, men jag kommer tydligen inte att få något svar på den frågan här. Tack så mycket.

Talmannen

Begäres ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Remiss

7      Sänkt åldersgräns för rösträtt i kommunalval

Ltl Anders Erikssons lagmotion (LM 1/2010-2011)

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till lagutskottet. Godkänns?

Diskussion.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! Vi hade en speciell ungdomsdebatt här i lagtinget med en frågestund därefter. En av frågeställarna frågade partiföreträdarna om vi var inne för sänkt rösträtt. Jag hörde till dem som svarade att jag var det när gäller kommunalval. Sedan fanns det andra som svarade att de var för sänkt rösträtt generellt. Om jag inte missminner mig så tror att de flesta partier var inne för sänkt rösträtt till 16 år när det gäller kommunalvalen. Märkväl, herr talman, att jag säger att om jag inte missminner mig.

Mot den bakgrunden ville jag lägga den här motionen. Det ser inte så bra ut om vi inför en relativt stor samling ungdomar lovar en sak och sedan gör vi ingenting desto mera åt det.

De ungdomar som får möjlighet att vara med och besluta om sin framtid tar också ansvar för den. Med ansvar följer ett naturligt ökat intresse för politik. Jag har själv haft det stora nöjet att få samarbeta med en ung kraft, en ung man, vår partisekreterare Axel Jonsson. Han om någon har visat för mig, jag har sett det förut, att bara ungdomar får ett ökat ansvar och får möjligheter att driva sina frågor så utvecklas de rent otroligt. Det här låg också i botten när jag lade den här motionen.

Jag tror också att det är viktigt om vi ska få till stånd ett ökat intresse för kommunalpolitik, notera att den här motionen tar enbart sikte på kommunalpolitiken, att ungdomar kan komma med i ett tidigare skede. Jag tror också att 16 år är en ganska lämplig ålder då finns många av ungdomarna fortfarande kvar i det åländska samhället. Jag tror att det är svårare när man har flyttat till Finland, Sverige eller någon annanstans för att studera 5-6 år att igen bli engagerade i de politiska frågorna. Det finns flera saker som talar för det här.

Jag vill också understryka att det här inte är någon fix idé som jag fick på ungdomsdebatten. Det är heller inte något eget åländskt påfund.

Europarådet har rekommenderat EU-länderna att sänka åldersgränsen för rösträtt i val. I resten av världen är det tretton länder som har en lägre åldersgräns än 18 år. I Nicaragua, Ecuador och Brasilien är det 16 år i alla val. I Schweiz är det 16 år för att få rösta i kommunala val eller folkomröstningar. Österrike och Tyskland, delvis, är de enda EU-länderna som har den här möjligheten. I Österrike ska 16-åringar få rösta i allmänna val och folkomröstningar. I Tyskland får 16-åringar rösta i ett antal delstater. I Norge ska 16-åringar få teströsta i ett antal kommuner.

Ltl Sundback har vänligheten att vara på plats från lagutskottet dit den här motionen ska gå.

I Finland utreds frågan som bäst. Justitieministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda för- och nackdelar med att låta 16 år fyllda ungdomar delta i val. Arbetsgruppen har som utgångspunkt att ungdomarnas möjligheter att påverka i samhället ska öka. Det är ju lovvärt. Arbetsgruppen ska också utreda möjligheterna för att på prov sänka rösträtten i kommunalvalet och utreda kostnaderna för det.

Jag tror personligen att den här arbetsgruppen har tillsatts mycket beroende på den rekommendation som Europarådet gav. Det är min egen spekulation.

Jag hoppas, när ärendet gå till lagutskottet, att det inte blir som vanligt att motionen går in direkt i papperskorgen och dyker upp igen om ett par månader i annan skepnad eller att den omfattas delvis men att det ska utredas eller att man framhåller att vi ska vänta och se vad man gör på rikssidan. Har man gjort det på rikssidan så vågar vi också göra det.

Jag anser personligen att den här frågan inte behöver utredas desto mera. Vi kan någon gång tänka självständigt, om uttrycket tillåts, här i det åländska parlamentet och gå in för det här. Det kan någon gång vara roligt att gå lite före också.

Sammanfattningsvis, herr talman, handlar det om att få ungdomar engagerade i det demokratiska arbetet och få en möjlighet för dem att engagera sig i det före de flyttar bort för studier. Det tror jag att skulle vara ett stort mervärde. Tack.

Ltl Johan Ehn, replik

Tack, herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till en för övrigt bra motion. Hur har motionären tänkt gällande valbarheten? Ska den också förändras i samma förändring så att man också blir valbar från och med 16 år?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag har inte tänkt det. Samtidigt, bästa ltl Ehn, jag vet att det finns en inkonsekvens i det resonemanget. Jag är fullt medveten om det. Ska man ha rösträtt behöver man också vara valbar. Jag har inte tänkt så, motionen är inte lagd på det sättet. Om lagutskottet kommer fram till det, för att man ska vara konsekvent, vilket jag också inser att det finns poänger i, så har jag ingenting emot om man då omfattar motionen med det tillägget.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag har mycket liknande åsikter som ltl Anders Eriksson i det här fallet. Jag tycker inte heller att man ska vara valbar. Men jag tycker att då har lagmotionen ett litet bekymmer. Om man går till 36 § i kommunallagen och tittar på vem som är valbar så finns där en hänvisning till att den som har rösträtt också är valbar. Det här är någonting som lagutskottet måste titta lite närmare på hur man då formulerar det. Jag hör till dem som, likt ltl Anders Eriksson, tycker att man ska skilja på att ha rösträtt och vara valbar. Där har vi myndighetsåldern och det ansvar som kommer med att vara med och fatta beslut i de sammanhangen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Bästa ltl Johan Ehn, man brukar säga att ärlighet varar längst. När jag skrev motionen och när jag hade lämnat in den så tänkte jag inte på det här. Jag har blivit uppmärksamgjord på detta senare. Jag vet att det finns en inkonsekvens i det och jag vet att det är formulerat på det sättet. Jag tror att det var paragraf 36 som nämndes. Jag tycker att man kan skilja på de här frågorna. Det ska bli intressant att se vad lagutskottet kommer fram till.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Det var precis den frågan som kom upp som jag tänkte på. Jag tror att i det här fallet bör man nog tänka på att särskilja valbarhet och rösträtt, med tanke på myndighetsåldern.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag har samma uppfattning. Jag har inget övrigt att tillägga.

Ltl Johan Ehn

Herr talman! Som jag sade i ett replikskifte så tycker jag att det här är en riktigt bra motion. I vårt gruppanförande i den ungdomspolitiska debatten så lyfte jag det här förslaget, att vi skulle göra på det här sättet. Det gjorde sedan att vi fick en fråga som ställdes också till de övriga partierna. Det blev därmed väldigt intressant att driva frågan vidare.

Jag tycker att det är roligt nu att det finns ett sådant här förslag. Ltl Roger Jansson och jag har också suttit och skissat på en lagmotion. Ltl Anders Eriksson hann före i det här fallet men det spelar mindre roll. Det viktiga är att vi faktiskt får det här ärendet att rulla vidare. Jag hoppas att lagutskottet också driver på den här frågan så att vi kan ha det här klart till det val som kommer till hösten. Då blir tiden lite knapp, men det går att åstadkomma om bara sätter lite fart på.

Jag skulle till lagutskottet vilja säga att det skulle vara bra att man tittar lite på de erfarenheter som finns i de här länderna som nämns i motionen. Det är bra att söka argumenten och titta på hur det har fungerat på andra ställen.

I den ungdomspolitiska debatten sade jag att det är ett utmärkt tillfälle att i kommunalval ge möjligheter för ungdomar att a första steget in i den vuxna världen genom att vara med och ta ansvar. Det skulle uppmuntra att delta aktivt i det demokratiska arbetet. Det här är långt mycket bättre än att skapa parallella system som enbart syftar till att lära sig hur man ska arbeta demokratiskt. Det här systemet leder till att man får möjligheter att vara med och påverka vilka som fattar besluten i väldigt vardagsnära frågor.

Däremot är jag mer skeptiskt till att man också skulle vara valbar vid 16 års ålder. Själva uppdraget, att sitta i en förtroendevald församling, ställer också krav på att man kan ta ansvar för de beslut som tas där, som ligger ganska långt på den ekonomiska sidan. Eftersom den ekonomiska självbestämmanderätten hos individer inte kommer fullt ut på det privata före man fyller 18 år, så kanske det heller inte är lämpligt att man sitter i en förtroendevald församling vid 16 år.

Herr talman! Jag hoppas att lagutskott kan titta lite närmare på det här och jobba med processen ganska snabbt så att vi skulle kunna se det här resultatet redan till hösten. Utöver de här länderna som nämndes i motionen så hade vi kyrkovalet som hade 16 års åldersgräns. Nu har jag inte hunnit se någon utredning om vad resultatet blev av detta, hur aktivt ungdomarna deltog och vilka slutsatser man har dragit. Det är också intressant att titta på den biten.

Jag hoppas på en snabb behandling och ett resultat fram till nästa lagtings- och kommunalval. Tack så mycket.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi hoppas tillsammans på ett resultat. Jag noterade att ltl Ehn nämnde att man också ifrån frisinnad samverkans sida har skissat på en sådan här motion. Jag noterade också att obunden samling hade en hemställningsmotion med lite samma innehåll. Det sades att nu hann jag före. Jag såg det inte som någon tävling, jag tyckte att det skulle vara olyckligt om de löften som gavs inte ledde till någonting.

Det förefaller för en gångs skull finnas ett speciellt intresse av olika orsaker hos ungdomar för politik och för ungdomspolitik. Jag tror att det är ganska viktigt om vi ska få det intresset att hålla i sig att vi faktiskt får den här biten på plats till höstens val.

Vi är helt eniga i sak. Det vore också intressant att höra hur övriga de partierna ser på det här och framförallt hur snabbt man får det att gå framåt.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det spelar ingen större roll vem som var först. Det viktiga är att man når resultatet. Den här gången nämnde jag också det i mitt huvudanförande att det inte är det viktiga. Jag vill ändå lyfta fram att det här fanns med också i våra tankegångar under den ungdomspolitiska debatten. Det var en av de konkreta åtgärder som jag ifrån dåvarande frisinnad samverkans sida, nuvarande moderaterna på Ålands sida lyfte fram som ett konkret förslag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! Jag sällar mig till dem som tycker att det här är en bra motion. Den har bara två brister, det är att den också skulle möjliggör för 16-åringar att kandidera. Det tror jag att är ett för stort steg när man inte är myndig. Rent juridiskt kan man hamna att sitta t.ex. i kommunstyrelsen eftersom man är valbar också dit när man är valbar till fullmäktige. Det kan vara direkt olämpligt när man inte är myndig och inte har rättshandlingskraft. Jag menar inte att ungdomarna inte skulle klara av det, men jag tror att man ska hålla åldersgränsen kvar när det gäller att kandidera.

Som motionen nu är utformad så får man också kandidera. Det har motionären uppenbarligen inte menat med motionen.

Den andra bristen är att det gäller endast kommunalvalen. Vad är orsaken till detta? Varför skulle man inte också kunna låta ungdomar rösta i lagtingsval? Det är väl en föraktfull syn på ungdomen att de klarar nog av kommunalvalen men de klarar nog inte av att rösta i lagtingsvalet. För det första så gör man det samtidigt, i samma valbås men med en annan färg på röstsedeln. Jag säger att det viktiga skulle vara lagtingsvalet för att få ungdomar att delta i en valrörelse i ett lagtingsval före man far bort och studerar. Jag finner inga argument att inte också ta med ungdomarna i lagtingsvalet. Därför har jag lämnat in en hemställningsmotion om detta. Nu går det kanske inte för lagutskottet att behandla den här motionen. Man borde ändra det i brådskande ordning, men det kan vi återkomma till när hemställningsmotionen behandlas för nu är jag lite utanför ärendet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag tycker inte speciellt mycket om formuleringen att det skulle vara en föraktfull syn för att man inte har tagit med lagtingsvalet. Jag noterar att där man sänker rösträtten, uttryckligen i kommunalvalet, vill man ändå utreda ett sådant steg innan man går vidare. Jag anser att den biten inte bör utredas. Det är bra att ta kommunalvalet först, utvärdera erfarenheterna av det innan man går vidare till lagtingsvalet. Det har också förts en debatt om att man skulle ha evig hembygdsrätt vilket skulle leda till att man också hade rösträtt i lagtingsvalet. Det är inte heller någonting som jag är så där speciellt intresserad av. Jag tror faktiskt att det skulle leda till att flera som bor utanför Åland än som bor på Åland skulle ha möjligheter att rösta i lagtingsvalet.

Det handlar inte om något förakt mot ungdomarna, absolut inte. Vi går in för en ny sak förhoppningsvis och då kan det vara bra att utvärdera det innan man går vidare.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det finns inte någon orsak till att inte låta 16-åringar rösta i lagtingsval om man kan tänka sig att de kan rösta i kommunalval. Om det finns en orsak så skulle jag gärna vilja höra den.

 Den här frågan ställdes under den ungdomspolitiska debatten av unga obundnas ordförande Simon Holmström. Kan inte Simon Holmström som 17-åring eller kunde han inte i fjol som 16-åring rösta i lagtingsvalet?  Svaret på det är; visst kan han det. Visst kan hans jämnåriga kamrater göra det. Är det så att de inte klarar av det på något sätt eller inte har en viss kunskap så förekommer det också bland vuxna människor. Inte är det alla väljare som är experter. Det funkar inte så i en demokrati. Man röstar efter den förmåga och kunskap man har. Det kan vara att det är grannen som ställer upp, släkt eller så är det på basen av ideologi och sakfrågor eller en blandning av är dem.

Att skilja på kommunalval och lagtingsval när det gäller ungdomar tycker jag blir väldigt fel.

Ltl Anders Eriksson, replik

Ltl Sundman väljer att inte höra på när han säger att han verkligen skulle vilja höra om det finns orsak att skilja på kommunalval och lagtingsval. Den orsaken beskrev jag uttryckligen. Jag tycker att det är bra att utreda konsekvenserna, vad som är fördelarna och vad som är nackdelarna av att sänka rösträtten i kommunalvalet innan man går vidare till lagtingsvalet. Det hänger också ihop med myndighetsåldern. Man är myndig, man ansvarar för sina handlingar. Rösträtten har också tidigare var intimt sammankopplade med det.

Jag noterade ändå till min tillfredsställelse att ltl Sundman har samma uppfattning när det gäller valbarhet. Nu pratar vi specifikt om rösträtten och det är orsaken, ltl Sundman. Man tar ett steg i taget, man utvärderar för- och nackdelar av det och sedan kan vi förhoppningsvis gå vidare.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Inte kan man se några nackdelar med att ge ungdomar rösträtt. Däremot kan man se utmaningar med att ge ungdomar valbarhet, att de får kandidera och särskilt i parlamentet när man inte är myndig men också i kommunerna. Det handlar nu om att ge rösträtt. Man ska komma ihåg att man är skyldig att följa lagarna från det att man 15 år, man är då straffmyndig och kan själv åtalas. Varför skulle man då inte kunna rösta på en politiker som lagstiftare som är 18 år eller äldre? Argumenten tryter nog för mina meningsmotståndare. Det finns inga argument mot varför man inte skulle ge 16-åringar rösträtt om man ger dem det i kommunalval. Däremot om man anser att ungdomar inte är mogna, att man måste vara 18 år för att vara tillräckligt mogen, då förstår jag om man har det argumentet. Jag kan inte se något argument för att skilja på de här valen. Man kan inte utvärdera en sådan sak att ge en medborgerlig utökad rättighet. Skulle man däremot ge dem en skyldighet så måste man kanske utreda konsekvenserna. Det är frivilligt att rösta, man har rösträtt, inte röstskyldighet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Henry Lindström

Fru talman! Från centerns sida uttrycker vi en viss tveksamhet till innehållet i den här lagmotionen. Många av de tveksamheter som vi har haft har klargjorts i och med den här debatten. Enligt nuvarande kommunallag så säger 36 § att den som har rösträtt även är valbar. Det är den största tveksamheten som vi har till det hela och även förhållandet till myndighetsåldern. Det har hänvisats till att det har gjorts en förändring gällande rösträtten i kyrkoval. Vi anser att det är en ganska stor väsentlig skillnad mellan rösträtt i kyrkoval och i kommunal- och lagtingsval i.o.m att den kyrkliga verksamheten är ganska begränsad jämfört med den kommunala verksamheten.

Vi anser att det är viktig nu att lagutskottet tittar noga på det här. Dels kan man jämföra med de länder där man har sänkt rösträtten och dels man kan se på vad det har fått för konsekvenser, både positiva och negativa. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Ltl Lindström säger på centers vägnar att man har flera orsaker till att man är tveksam. Jag noterade att det bara var en orsak som nämndes; kopplingen mellan myndighetsålder, valbarhet och rösträtt. Jag håller med om att det är en sak som lagutskottet noggrant bör utreda där. Om inte jag missminner så tror jag att det var Runar Karlsson som representerade centern i frågestunden under den ungdomspolitiska debatten. Jag är ganska säker på att också han uttalade sig positivt om en sänkning av rösträtten, specifikt när det gäller kommunalvalen.

Jag hoppas att den här tveksamheten inte leder till att det blir tvärstopp igen. Jag är medveten om att det är två liberaler och två centerpartister i lagutskottet. Jag hoppas att man kan hjälpa till och få de här frågorna utredda. Det är inte så invecklat sist och slutligen.

Ltl Henry Lindström, replik

Fru talman! Vår utgångspunkt är att man förutsättningslöst se på de här möjligheterna som ingår i lagmotionen. Som den är utformad nu så har vi den problematik som vi har belyst. För min egen del tycker jag att man borde se lite mera på hur det har fungerat på andra ställen där man har sänkt rösträtten.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är alltid bra att se på saker och ting förutsättningslöst, då har man möjlighet att ta argumenten till sig. Tycker ltl Lindström att det är positiv att man ger ungdomarna den här möjligheten att engagera sig i den kommunala verksamheten? Jag tror personligen att det är väldigt bra, både för den kommunala verksamheten, engagemanget och också för ungdomarna. Som jag nämnde i mitt anförande så har jag själv haft förmånen att få se flera goda exempel på hur mycket ungdomarna växer med ökat ansvar. Jag har en direkt fråga: Är man positiv till förslaget, även om man är förutsättningslös, eller är man negativ till förslaget?

Ltl Henry Lindström, replik

Av de alternativen förespråkar jag det förutsättningslösa alternativet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! När den ungdomspolitiska debatten ägde rum var centern för det här förslaget. Vi har sett förut att centerns åsikt ändrar och att man har lite olika åsikter. Jag tar nog inte så hårt på den här skillnaden mellan två centerledamöters åsikter nu. Man får vara glad om det är bara två åsikter.

När det sedan gäller sakfrågan så är det inte förvånande. Det är ingen högoddsare att centern är skeptisk till detta och kommer att låta den här frågan begravas i utskottet. Det har helt enkelt att göra med åldersstrukturen i partiet. Vi andra partier har ungdomar i varierande utsträckning. Men hur är det med åländsk centers ungdomsavdelning? Jag har inte sett någon sådan ännu?

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Från socialdemokratisk sida är vi alltid intresserade av frågor som rör utökad demokrati och ökat medborgarinflytande på olika sätt. Det är inte vanligt i den åländska debatten att man diskuterar demokrati överhuvudtaget. Man brukar mera diskutera självstyrelse, fördelningspolitik och sådana frågor. Själva demokratibegreppet har varit lite fjärran från den dagliga debatten. Därför är det här ett friskt förslag.

Förslaget är ju inte nytt. Redan under den här mandatperioden har den här frågan behandlats i en parlamentarisk kommitté där jag antar att också Ålands framtid var representerad. Den kommittén var ganska onödig för den kom inte fram till några demokratireformer. Man kom fram till att man måste göra om en blankettlag. Det är verkligen att slösa med allmänna medel. Det kunde vem som helst ha räknat ut utan att den kommittén behövde göra det. I den kommittén diskuterades den här frågan, så vitt jag förstår. Jag tror att det var moderaterna som understödde det förslaget starkast. Jag kommer inte ihåg detaljerna men tydligen fick det inte stöd av majoriteten.

Idag är det många som är intresserade av att med snabba ryck genomföra en sådan här reform. I det avseendet kan jag lugna ltl Anders Eriksson och många andra, inte för att jag vill det, men med erfarenhet om lagutskottets arbetstakt så är det helt uteslutet att den här frågan skulle behandlas under den här perioden. I lagutskottet har vi kanske behandlat två eller tre motioner under den här perioden. Även om vi skulle lyckas behandla motionen och den skulle godkännas så tror jag lagstiftningsreformen är alldeles för långsam för dem som berörs av det här. De måste få den tid som man måste ge dem för att känna att de kan delta i valet på likvärdiga villkor som alla andra.

Tidtabellen är för optimistiskt men frågan är trots det mycket aktuell. Det stämmer som ltl Anders Eriksson säger, det finns ett nytt intresse bland ungdomar för politik. Jag tror att de primärt inte är särskilt intresserade av att rösta. De är intresserade av att ta del i en diskussion om hur världen ska överleva. Barn och unga känner idag sådana komplicerade hot att de känner att de antagligen måste göra någonting. De kanske inte vill leva som sina föräldrar och mor- och farföräldrar och ha en livsstil som utarmar jorden och hotar kommande generationer. De har ett intresse och det ligger särskilt inom miljösektorn. Ungdomarna har ju skäl att vara oroliga. Vi pratar om hållbar utveckling och vi pratar om grön tillväxt men det som sker i praktiken i den riktningen är marginellt. Det är fortfarande en helt annan riktning som utvecklingen tar och som för många säkert upplevs som väldigt farlig.

Proteströrelsen eller den oro som unga känner och som nu kanaliseras in i politisk aktivitet, den ska vi ta vara på och ta emot.

Om de unga som har fyllt 16 år är intresserade av att rösta så tycker jag verkligen att man ska ta det på allvar. Men jag vet inte hur det ser ut idag. Jag är säker på att de unga män, som nu aktiverar sig i samband med valet och partierna, är särskilt intresserade och kunniga i samhällsfrågor och frågor som rör demokrati och rösträtt. De för fram det här och det är bra. Man borde ändå veta lite mera hur ungdomarna generellt tycker och tänker annars kan det lätt blir pannkaka. Man pålägger ungdomarna ett större ansvar än vad de är beredda att fylla.

Under många år har jag hört ungdomar som säger att det vet för lite om politik för att kunna ta ställning. Om man ska gå in för 16-års rösträtt så måste nog skolorna lägga om sin syn vad gäller politik. Idag handlar deras samhällskunskap mest om att beskriva politiska samhällssystem på det formella planet, om hur ofta som man har val och hur många som sitter i parlamenten osv. Men det är ju inte politikens innehåll, det är ju den som driver människorna till valurnorna, inte de formella rättigheterna i sig.

Om man går in för det här så kräver det andra reformer, speciellt inom utbildningen. Då måste partierna få komma in i skolorna, inte bara vissa partier under vissa förhållanden. Alla partier måste få komma in i skolorna för det har varit nästan omöjligt, åtminstone för socialdemokraterna. Det är också en diskriminerande förhållningssätt som har förekommit. Det är nog en större fråga än att bara ge en formell rösträtt.

Fru talman! Jag tycker faktiskt än en gång så här spontant lika som ltl Danne Sundman. Det är lite svårt att förstå varför man skulle ha rätt att rösta i kommunalval men inte i lagtingsval? Man måste naturligtvis ha hembygdsrätt, det kan man inte hoppa över. Men att åldern skulle göra en mera kapabel att bedöma kommunalvalet? Vi vet att det är lagtingsvalet som är det intressanta.

Vad gäller personer som inte har hembygdsrätt så där har man en delad rösträtt. Man får inte rösta i lagtingsvalet före man har hembygdsrätt, men man kan ganska snabbt får rätten att rösta i kommunalval och då är man också valbar, då har man fulla politiska rättigheter. Det finns olika system.

Jag förstår ltl Anders Erikssons pragmatiska hållning, att först ge möjligheten i kommunalval och så ser man hur det har gått. Sedan ska man bedöma för- och nackdelarna. Men hur ska man bedöma fördelar och nackdelar? Har man en gång givit rösträtt åt en grupp så har man. Ska man då sedan ta bort rösträtten efter några år och säga att det inte var så bra, nu tar vi bort rösträtten? Jag tycker inte att en rättsstat kan fungera så. Man måste tänka efter före och sedan beslutar man.

Det finns många intressanta aspekter på den här motionen. Jag vill aktivt delta i diskussionen.

Socialdemokraterna som parti har inte tagit ställning i den här frågan. Det är en sak som man inom partiet kunde diskutera med stor behållning. Det är en sådan fråga som nästan alla har åsikter om.

Att bara ge rösträtt utan att ge någonting mera kanske lätt leder till en besvikelse. Det är klart att vissa av ungdomarna som var här hade ganska stor självkänsla och förde fram alla möjliga krav. Men hur det ser ut generellt bland de unga i den här frågan måste man nog utreda närmare och också andra frågor innan man går vidare.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det var som vanligt ett intressant anförande. Jag ska koncentrera mig på att svara på frågorna.

När det gäller detta med prövotid, jag har inte tänkt att man skulle prova och se hur det går och om det inte gick bra så skulle man ta bort rösträtten. Jag tycker att man ska sänka rösträtten i de kommunala valen och utvärdera det.

Jag noterar att man i justitieministeriets arbetsgrupp säger att man på prov ska tänka rösträtten. I Norge pratar man om att man ska teströsta, men det har inte jag tänkt.

Jag håller också med helt och hållet med det sades om den parlamentariska gruppen. Det var den här periodens absolut mest onödiga parlamentariska grupp. Mandatet var för att det har gjorts ändringar i vallagstiftningen på rikssidan, då skulle man också göra någonting här. Det var Harry Jansson som företrädde oss i den här gruppen så vi hade kanske inte helt full insyn i allt.

När det gäller lagutskottet så säger ltl Sundback att arbetstakten lämnar mycket övrigt att önska och det är i så fall väldigt allvarligt. Vad beror det på att det faktiskt inte går att få upp goda genomarbetade seriösa förslag som har lagts? Vad beror det på?

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Barbro Sundback, replik

Angående sista frågan så är det andra ärenden som kommer före. Vi får hela tiden presidentframställningar. Vi har också haft en hel del lagframställningar förstås. Tiden vill helt enkelt inte räcka till för motioner.

Jag gläder mig över att ltl Anders Eriksson och jag har samma uppfattning om att man inte ska ha teströstning och provröstning. Antingen ger man rösträtt eller så ger man det inte.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är ofta eniga. Vi är också eniga om detta med samhällsundervisning. Av alla de hundratals förslag som jag har lagt så har jag också lagt förslag när det gäller ungdomsparlamentet. Man skulle ha ordentliga val i samhällsundervisningen för att få in det politiska tänkandet i det.

Låt mig återgå till lagutskottet, jag har ändå förstått att fast det inte har funnits några presidentframställningar och andra framställningar så har ändå inte lagutskottet sammanträtt, även fast man har hemskt många hemställningsmotioner som ligger i utskottet. Majoriteten har fyra av fem platser i utskottet. Finns det någon uttalad vilja att hemställningsmotioner inte ska behandlas? Eller vad beror det på att takten är sådan i lagutskottet?

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag ser att lagutskottets ordförande nu har kommit in i salen så jag överlämnar med förtroende frågan till honom.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det var ett bra anförande. Det är precis som ltl Sundbacks säger, att rösta kanske inte är det viktigaste. Det viktigaste tror jag är att få vara med om en valrörelse, att föra fram sina åsikter, påverka opinionen och räknas, vilket man gör om man har rösträtt. Sedan tror jag att viljan att rösta kommer naturligt när man får delta i en valrörelse.

Detta med demokrati i skolan är jätteviktig. Vi hörde under ungdomsdebatten att det inte fungerar när det gäller ungdomarnas inflytande i skolan, än mindre att partierna får komma till skolorna och prata politik. Det är snarare tvärtom, man ska skyddas mot politik, först i skolan och sedan far man bort och studerar och skyddas indirekt mot politik. Att ungdomar på Åland får en sådan starkt i sitt samhällsengagemang är väldigt olyckligt. Det är därför som vi bör fundera på att ungdomarna ska få en bättre start. Vi ska inte ha sådana regelverk att man mer eller mindre konkret skyddas mot politik. Det gör också att man får en sämre känsla för hembygden och mindre engagemang. Det kan vara avgörande att man blir kvar och rotar sig på studieorten. Att ungdomarna kommer hem är absolut den viktigaste framtidsfrågan.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det är kloka synpunkter som ltl Sundman för fram. En omständighet som talar för 16 års ålder för rösträtt är att så många ungdomar reser bort just när de ska debutera att rösta vid 18 års ålder. Det vet man. Det finns massor med valforskning som säkert är det mest forskade området inom statskunskapen. Man kan nog få fakta. En erfarenhet är att om man börjar rösta första gången man har rösträtt så fortsätter man. Det är som att få mopedkörkort, det är en "rite de passage", som antropologerna säger. Om man en gång börjar rösta så fortsätter man. Det tror jag är en sak som man kunde använda sig av i argumentationen för 16 års ålder för rösträtt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Ltl Barbro Sundbacks anförande höll jag i mångt och mycket med om. Jag vet sedan tidigare att vi har någorlunda samma åsikter vad gäller de här frågorna.

En sak som jag vill lyfta fram är möjligheten för partierna att komma in i skolorna. Alla partier upplever, precis det som ltl Sundback upplever för socialdemokraternas del, att man har svårt att slippa in. Vi måste försöka få till stånd en situation där det blir legitimt för partierna att komma in och diskutera med ungdomarna. Ungdomarna är nog så pass kapabla att de ser att de har en politiker framför sig fram som resonerar utgående ifrån sitt perspektiv. Nu verkar det som om skolorna vill skydda ungdomarna och att vi stora stygga politiker kommer till skolan och indoktrinerar dem. Det är ett ganska dumt sätt att resonera. Det är viktigt att också via skolan låta partierna få en större del i att engagera ungdomarna.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det finns mycket man kunde säga om det där. Man undrar vem det är som ger den ideologiska informationen i skolorna? Är det den enskilde samhällskunskapsläraren? Vi har många sådana lärare som faktiskt är politiskt aktiva i vissa partier. Är de objektiva att ge information om var socialdemokraterna, moderaterna eller liberalerna står för? Är det inte vi själva som ska tala om det för ungdomarna? Jag har börjat irritera mig ganska mycket över att det är någon slags dubbelmoral, att skolorna inte ska ha politiker där och ungefär förföra ungdomarna. Lärarna står för något slags objektivitet över all partipolitik.

Samma är det med skolelevernas intervjuer som säkert några av er har varit med om. Det minsta man kan begära är att man blir inbjuden för att åhöra vad eleverna berättar så att man skulle få diskutera och kommentera. Men inte ens det får man.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att vi partier får lite mera både ansvar och möjlighet att vara med och för in politiken. Man hör ofta i diskussionen att det är skolan som ska ta ansvar för demokratifostran. Jag hör till dem som länge har sagt att det är väldigt viktigt att det är partierna själva som för bilden utåt sett av partierna. Just nu verkar det fungera någorlunda igen. Man har fått fart på de flesta ungdomspartier. Det finns fortfarande mycket att göra för oss partier i övrigt att hitta olika sätt att nå fram till ungdomarna. Vi ska inte bara använda oss av skolorna heller, det finns ju många andra vägar också.

Ltl Barbro Sundback, replik

Jag tror att det stora flertalet av ungdomarna är måttligt eller inte alls intresserade av partipolitik. Däremot är de flesta väldigt intresserade av olika samhällsfrågor. På Åland är det ett stort gap mellan den partipolitiska diskussionen och den demokrati- och samhällsdiskussion som förs i skolorna. Jag tycker det är lite absurt om vi dessutom ska ge ungdomar vid 16 års ålder rätt att rösta, vad ska de basera sitt röstbeteende på? Det här förutsätter ett mycket djupare politiskt engagemang i skolorna. Alla elever ska ju få information om partierna, inte bara de som själva är aktiva.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundback undrar över varför ungdomar är så intresserade av att få rösträtt i kommunalval och inte i lagtingsval? De ungdomar som jag har pratat med känner att de vet mera om kommunala ärenden. Vi kan säkert titta oss själva i spegeln och fråga oss varför inte lagtingsvalen intresserar lika mycket. Vi har skolfrågorna, gymnasialstadiet, andra skolor och studiestödet. Nog finns det ju massor med ärenden som berör ungdomar.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag är lite osäker på vad ltl Sirpa Eriksson vill i den här frågan. Jag har inte tagit ställning i frågan ännu. Jag säger att vi inte vet, vi har inte några objektiva utredningar eller enkäter på vilket intresse ungdomarna har att gå och rösta. Vi får alla basera det på de erfarenheter vi har. Min erfarenhet är att det är väldigt många ungdomar som säger att de vet för lite om de olika partierna. Med tanke på hur det ser ut, att det är samhällslärarna som ger information och ibland ser vi ungdomarna här på läktarna också, men det måste ju vara ganska obegripligt att följa lösryckta diskussioner. Det är min poäng.

Ltl Sirpa Eriksson, replik

Tack, fru talman! Det är just det som jag tänker på, att de är intresserade av kommunalval för att det är enklare för ungdomarna att förstå de kommunala ärendena och vad som bestäms där. De ungdomar som jag har pratat med är intresserade av att kunna rösta i kommunalval när de är 16 år.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är säkert många ungdomar som resonerar så. Jag omfattar inte den uppfattningen. Inte är det åländska samhället så stort och obegripligt att man inte skulle kunna ta ställning till körkort, vårfågeljakt och studiestöd osv. Det är nog inte alla gånger så väldigt krävande att ta ställning till de frågor som diskuteras här. Frågorna kan ju också beröra unga människor. Att rösta är ju inte bara att rösta för sina egna fördelar, det är ju att se till hela samhällets bästa. Jag håller helt enkelt inte riktigt med i det där resonemanget.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Sirpa Eriksson

Fru talman! Jag tänkte bara kort berätta att Ålands liberala ungdomsgrupp har åsikten att 16-åringar ska få rösta i kommunalvalen men inte ställa upp i valet. Vi som är äldre i partier får naturligtvis ta till oss den åsikten och diskutera ärendet. Tack, fru talman.

Talmannen

Begäres ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Ärendet remitteras till lagutskottet.

Föredras

8      Skärgårdsnämndens sekreterare

Landskapsregeringens svar

Ltl Barbro Sundbacks enkla fråga (EF 14/2010-2011)

Enkel fråga ska läsas upp av frågeställaren och därefter ger lantrådet eller därtill utsedd minister svar på frågan. Frågeställaren får efter det hålla högst två anföranden som också kan besvaras. Annan diskussion är inte tillåten.

För svaret på frågan tillämpas ingen tidsbegränsning medan de övriga yttranden inte får överstiga tre minuter.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Enligt regeringens handlingsprogram ska skärgårdsnämndens status höjas, bl.a. som remissorgan. I ett skärgårdsutvecklingsprogram som utformas i samarbete med skärgårdsnämnden och kommunerna anges bl.a. Företagsam skärgårds riktlinjer. Utarbetandet av en skärgårdslag övervägs.

Med hänvisning till 48 § 2 mom. lagtingsordningen ställer jag till vederbörande medlem av landskapsregeringen följande enkla fråga: När avser landskapsregeringen anställa en ny sekreterare för skärgårdsnämnden och kommer uppdraget fortsättningsvis att vara utlokaliserat till någon skärgårdskommun?

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, fru talman! Ltl Barbro Sundback frågar: När avser landskapsregeringen anställa en ny sekreterare för skärgårdsnämnden och kommer uppdraget fortsättningsvis att vara utlokaliserat till någon skärgårdskommun? Det korta svaret är att sekreteraren är utsedd och att tjänsten inte är utlokaliserad till någon skärgårdskommun.

 Som vi kunnat läsa i media föll valet på Dan Backman, som ska sköta jobbet som näringslivsutvecklare under 2011.

I budgeten för år 2011 beslöt lagtinget att deltidstjänsten som skärgårdsutvecklare skulle avvecklas och att en näringslivsutvecklare med ett bredare uppdrag skulle rekryteras. Vid sidan av uppdraget som sekreterare i skärgårdsnämnden ska näringslivsutvecklaren driva genomförandet av turismstrategin. Det handlar inte om att utföra de rent det operativa jobbet när det gäller turistföretagen. Han ska vara med i gränssnittet och se till att turismstrategin utnyttjas.

Landskapsregeringen har även resurser för att knyta experter till sjöfartsfrågorna som är av skiftande art.

Näringslivsutvecklarens uppdrag inom besöksnäringen passar väl ihop med skärgårdsfrågorna vilka enligt budgeten ska ha fokus på företagsutveckling i skärgårdsregionen.

Näringslivsutvecklaren har sin arbetsplats i självstyrelsegården men kommer i samarbetet med företag och näringslivsaktörer att röra sig över hela Åland och självklart också i skärgården. Näringslivsutvecklaren tillträder den 4 april.

Herr talman! I budgetdebatten framfördes synpunkter på att tjänsten som näringslivsutvecklare var ”spretig”. Vi fick en hel del kritik för den. Från näringsavdelningens sida är det dock en väg att göra så mycket som möjligt av krympande ekonomiska resurser. Rent praktiskt har finansministern, som är ansvarig för sjöfartsfrågorna, och jag gjort en uppdelning så att 30 procent av budgetmedlen används för sjöfartsfrågor. Resten av pengarna läggs på implementeringen av nya turismstrategin och på skärgårdssekretariatet. Budgetmedlen räcker till att avlöna en person på heltid från april till och med december 2011.

Jag är övertygad om att det här är en bra kombination. I skärgårdsnämnden satsar vi på näringslivet som en motor för att trygga arbetsplatser och konsumtionskraft. Den kommande strategin för turismen andas mycket skärgård och attraktiv maritim skärgårdsprofil. De flesta av de identifierade nischade målgrupperna innehåller aktiviteter som mycket väl passar i ett äkta skärgårdsperspektiv. Till exempel matupplevelser i skärgården kan man utveckla mycket, typ Glada Laxen och Silverskär. Det går bevisligen att utveckla näringslivet i skärgården, som vi nyligen kunde läsa om i media, det goda exemplet var Glada Laxen i Kumlinge. Skärgården passar målgrupper som har tid och som även kan komma utanför den direkta högsäsongen.

Den blivande näringslivsutvecklaren känner väl till skärgårdens speciella förutsättningar och kommer självklart att lyssna och ta till sig skärgårdsbornas åsikter och arbeta för en utveckling av både turism och övrigt näringsliv i skärgården. Tack, fru talman.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Man har kunnat läsa i tidningen att landskapsregeringen har anställt den här personen. Det är såvitt jag vet ingen tjänst dock, det är ett arbetsavtal på nio månader. Det förväntas mycket av den person som nu är anställd.

Jag vet inte om jag har rätt uppgifter, men det är inte bara det att tjänsten nu dras in från skärgården och man centraliserar Skärgårdsnämnden sekreteraruppdrag till att äga rum här i det här huset, allt ska tydligen hit. Det är det ena. Det betyder alltså att en till arbetsplats försvinner ifrån skärgården. Det andra är att den avdelade arbetstiden för detta uppdrag nu minskar, åtminstone med hälften. Arbetstiden var tidigare 50-70 procent, jag är inte säker. Nu blir sekreteraruppdragets arbetstid runt 25 procent. Jag tycker igen att det är ett av de här små besluten, centralt, som har stor negativ effekt på skärgården eller som skärgårdens representanter numera själv säger; "de små beslutens tyranni". Det är den regionalpolitik som man känner att förs från Mariehamn.

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, fru talman! Stor negativ effekt, nej, det ska bli precis tvärtom. Visst försvinner en arbetsplats. Men det är meningen att vi ska skapa flera arbetsplatser. I det här fallet är tyngdpunkten mera på implementeringen av turismstrategin. När vi valde person så måste vi utgå ifrån kompetens. Det betydde att det blev Dan Backman, som jag nämnde. Det var flera som sökte den här tjänsten. Men vi ansåg att Dan Backman hade den största kompetensen. Det är en tillfällig tjänst, ett arbetsavtal, som ltl Sundback sade.

Att centralisera, ja visst är det ju så när personen ska vara här. Kombinationen av de här två arbetsuppgifterna, att utveckla turismen och att arbeta som sekreterare för skärgårdsnämnden, kommer att göra att vi kan göra mycket för skärgården. Det är det som är avsikten. Jag erkänner att det är en person mindre som har jobb i skärgården, men vi ska försöka skapa nya jobb till skärgården.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tror säkert att minister Eliasson har goda avsikter. Jag tar mig rätten att betvivla det effektiva i det här. Jag är rädd för att skärgården än en gång kan skriva sig en förlust till godo.

Jag har två synpunkter till. Den här personen som jobbet uttalade sig att nu när han hade fått jobbet så skulle han börja läsa på om skärgården. Det är väl egentligen att säga; jag vet egentligen inte så mycket eller jag vet ingenting om skärgården så nu ska jag börja läsa på om det. Det betyder att han inte har den förankring och inte den kunskap som man antagligen skulle behöva för att effektivt driva skärgårdsfrågorna. Det blir också säkert lite främmande för honom att sitta som sekreterare i Skärgårdsnämnden. Men om det bara är tekniskt arbete att skriva protokoll så spelar det kanske inte så stor roll vad man har för kunskaper och erfarenheter av skärgården.

I anslutning till nämnden så vill jag fråga om nämnden alls har fått ta ställning till vilken person bland de sökande som skulle vara mest lämplig? Eller är det på ministerns bord som det här ärendet har avgjorts?

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, fru talman! Jag ska svara på den sista frågan först. Det är på avdelningschefens bord som det här beslutet har tagits. Naturligtvis har vi diskuterat igenom saken. Jag stöder beslutet till fullo. Jag vill inte diskutera en enskild person. Jag vet i varje fall, genom diskussioner som vi har haft i flera timmar, att han har en stor ambition att också se till att sekreteraruppdraget i skärgårdsnämnden ska skötas så bra som möjligt. Det blir inte frågan om att bara sitta och skriva protokoll. Han ska definitivt vara med och arbeta ute i verkligheten. Sedan ska man också komma ihåg att det finns en stor kompetens i själva Skärgårdsnämnden. Vi har gjort om reglementet och där finns en stor kompetens som vi naturligtvis drar nytta av. Där får vi också alla signaler och det som behövs för att kunna sköta det här på rätt sätt. Han ska arbeta tillsammans med Skärgårdsnämnden.  

Talmannen

Landskapsregeringens svar antecknas till kännedom. Ärendet är slutbehandlat.

För kännedom

9      Näringspolitisk utveckling

Ltl Roger Janssons enkla fråga (EF 15/2010-2011)

Svar på enkel fråga ska ges inom tio dagar efter det landskapsregeringen tagit emot frågan. Om frågan inte kan besvaras ska landskapsregeringen meddela det till lagtinget och ange orsaken till att svar inte ges. Frågan överlämnades till landskapsregeringen

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 21.03.2011 klockan 13.00. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 16.10).

 

Originalfil