Plenum den 16 november 2010 kl. 9.30

 Ålands lagting

 

STENOGRAFISKT PROTOKOLL

 

 

 

 

 

 


Plenum den 16 november 2010 kl. 09.30

Plenum börjar. 1

Remiss. 1

1   Budget för landskapet Åland 2011

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

Plenum slutar. 100

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 27 ledamöter är närvarande.

Herr landshövding!

Värderade herr talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställningar till Ålands lagting om bifall till dels avtalet med Turkiet för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst, dels stadgan för Internationella byrån för förnybar energi (IRENA) och dels överenskommelsen om att effektivisera samarbetet mellan republikens Finlands regering och Amerikas förenta staters regering för att förebygga och bekämpa brottslighet.

Talmannen

Tack herr landshövding. Ärendena kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

Remiss

1      Budget för landskapet Åland 2011

Landskapsregeringens framställning (FR 1/2010-2011)

Finansmotionerna nr 1-78 (FM 1-78/2010-2011)

Debatten i ärendet avbröts vid gårdagens plenum då beslut fattades om att ärendet ska remitteras till finansutskottet. Diskussionen fortsätter nu i enlighet med talmanskonferensens rekommendation. Först diskuteras landskapsregeringens och kansliavdelningens förvaltningsområde.

Minister Roger Eriksson

Herr talman! Inledningsvis vill jag konstatera att vi redan igår diskuterade den ekonomiska utvecklingen, landskapets budget och prognoserna på hur vi ser på framtiden. Jag kan nämna att för min avdelnings del, kansliavdelningen, innebär det att konsumtionsutgifterna ökar något, främst beroende på att vi har ett valår nästa år och att vi måste genomföra en inspektion och kontroll av en oljecistern. Kontrollen måste vi göra nu, vi har tidigare lyckats förhandla oss till att det inte behöver ske, men nu har situationen blivit att vi måste göra den. Det har att göra med olika tidpunkter och kontroller. Den här cisternen har inte kontrollerats sedan 1985. Vi kan använda den tills den blir nästan tom och då kan vi göra kontrollen. Vi har förhandlat oss till en bra lösning.

Sedan, herr talman, har det också diskuterats mycket om strukturförändringar och organisationsförändringar. Det är ett arbete som vi har inlett och som vi tänker fortsätta med på kansliavdelningen. Vi har ett omfattande arbete på kansliavdelningen, organisationsförändringar. Den ska ombildas till en avdelning som vi har benämnt förvaltningschefens kansli. Tanken är att det ska finnas olika enheter, rättsserviceenheter, registraturen, kommunikation, personalenhet, jämställdhetsfrågor och EU-enheten. Det är ett arbete som kommer att förutsätta vissa lagstiftningsåtgärder. Det tänkte vi förbereda under 2011 och så ska det verkställas efter valet. Vi ska ha en ny modern, omarbetad kansliavdelning till nästa mandatperiod. Det här innebär att den ska vara mera flexibel, vi ska bättre utnyttja de befintliga resurserna. Den ska utgöra en stabsfunktion, både för den politiska ledningen och för förvaltningen. Vi har, herr talman, en bestämd uppfattning från regeringssidan att det här blir ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser.

Det innebär också som följd att byggnadsbyrån kommer att genomgå stora förbättringar. Den ska utgöra en självständig resursenhet, den ska handha myndighetsutövningen. Den har det administrativa och ekonomiska ansvaret för landskapets alla fastigheter. Tanken är att man ska betona det ekonomiska ansvarstagandet, en enhetlig och ändamålsenlig, ekonomisk förvaltning. Det har också som följd att systemet med internhyra måste utvecklas. Det finns redan nu med här i informationssyfte till de delar vi har hunnit göra det färdigt. Av sakens natur är det så att vissa fastigheter som närmast har musealt värde inte kommer att ingå i det här. Det kommer i sin förlängning att innebära att vi ska ha ett fastighetsverk, fastighetsbolag kanske, som ska stå för landskapets förvaltning, underhåll och byggande. Med de här tankarna får man en synnerligen effektiv och smidig fastighetsförvaltning. Det här är, herr talman, ganska stora omorganiseringar, allt för att anpassa den ekonomiska kostymen till verkligheten.

Jag tänker sedan ta upp ett annat ärende. Det har också diskuterats ganska mycket om polisen och polisens verksamhet. Inledningsvis vill jag poängtera att man bör särskilja vad polisens interna problem är. Jag kan nämna att även den här landskapsregeringen har ställt upp med hjälp och stödåtgärder, personalavdelningen, konsulter etc. Landskapsregeringen har tagit ansvar för att polismyndighetens arbete ska kunna utföras på ett kostnadseffektivt sätt och enligt regelverket.

Flera åtgärder på vår åtgärdskatalog som det framkommer här i budgeten, är att vi ämnar tillsätta en polisstyrelse. Styrelsens uppgifter kommer att vara att se till att polismyndighetens verksamhet bedrivs enligt lagstiftning samt enligt lagtingets och landskapsregeringens riktlinjer och prioriteringar. Jag kan framföra att vi har kommit långt i processen. Vi börjar närma oss en produkt, som är färdig att föra över till lagberedningen. Jag vill också inflika att det är en myndighet som kommer att utföra funktioner, övervakning, tillsyn över bl a lotteri och framför allt om det går som den politiska ambitionen är, även tillsyn över jordförvärvs- och näringsrättstillstånden. Den frågan har varit på tapeten flera gånger om och här har vi en synnerligen bra möjlighet att få alla de här svåra tillsynsfunktionerna under en enda myndighet.

Andra åtgärder som vi har tänkt inom polisen är det här med polishuset. I en tidigare debatt kom det fram att vi gjorde en undersökning och det visade sig att ett nytt hus blev alldeles för kostnadsdrivande. Som det framkommer ur budgettexten, har vi tittat på renovering och tillbyggnad. Vi har också kontakter där privata intressenter finns och där finns det olika möjligheter. En möjlighet är t ex att vi hyr ändamålsenliga lokaler, att vi deltar i renoveringen, uppbyggnaden, så att den också kan bli för polismyndighetens behov. Det här är en åtgärd som vi planerar enligt budgetförslaget.

Vidare för att underlätta för polismyndighetens situation, har vi också tillåtit att man ska få tillsätta en tjänst till, förut har det varit fyra vakanta och nu är det tre. Detta för att underlätta personalsituationen. Vidare kan jag nämna att vi har arbetat mycket med olika direktiv, befolkningsföreskrifter som anges i olika regelverk för hur olika regelverk ska tolkas. Närmast kommer det från inrikesministeriet, för att se vilken vår behörighet är och vilken rikets behörighet är, vilka som ska tillämpas här och till vilka delar. Med detta vill jag, herr talman, ha sagt att landskapsregeringen har tagit sitt ansvar för att underlätta polismyndighetens arbete.

En tredje fråga som kan tas upp här och som också berördes tidigare, handlar om vindkraft och förnyelsebar energi. Det är viktigt att komma ihåg att förnyelsebar energi innebär annat än enbart vindkraft. I propositionen som föreligger nu är det vind och biogas som man diskuterar. Sedan finns det biobränsle, men då är det närmast flis som kommer ifråga.

Processen, som ni kanske känner till, har varit att det är en politisk vilja från rikshåll att Åland ska med i det här inmatningstariffsystemet. Man har hänvisat till gällande lagstiftning att vi inte kan vara med. Processen har varit mycket aktiv från landskapsregeringens sida, vi har kontakter både på tjänstemanna- och politisk nivå. I förslaget har det varit så att Åland inte är exkluderat. Okey, vi kanske kan vara med, men nu har det också visat sig att Ålandsdelegationen, grundlagsutskottet, skogsbruks- och jordbruksutskottet har sagt att Åland kan vara med i systemet. Det här är ett stort steg på vägen för att komma med i systemet. Vi är inte där ännu, men vi har utvecklat ett samrådssystem i självstyrelselagen, där ska vi sitta med och diskutera. Det finns olika modeller, men en modell är t ex att vi jobbar för vår egen del och därefter så kuggar staten i. Målsättningen är, herr talman, att våra åländska aktörer ska vara fullt ut med i detta inmatningssystem.

Det finns andra saker inom mina ansvarsområden. Jag kan nämna det här med nationell expert för det är en ny sak. Tanken är att vi ska avlöna en tillfällig tjänst som nationell expert vid EU-kommissionen. Det ser vi från regeringens sida som ett stort framsteg för Åland. Det innebär att vi kommer att kunna arbeta på alla plan inom EU för att kunna påverka redan i ett tidigare skede. Vi har som tur är en tjänsteman som har kvalificerat sig för detta på egna meriter. Med detta kommer vi att ha en representant både i Finrep, i parlamentet, Calle Hagmans assistent, och även i kommissionen. Det betyder, herr talman, att vi har en åländsk representant inom de tre viktigaste organisationerna inom EU. Det är ett stort progressivt framsteg för landskapet Åland för att påverka och vara med redan i beredningsskedet.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Inledningsvis berörde minister Roger Eriksson de anslag som regeringen föreslår att tas upp för att kontrollera en cistern för tung brännolja som en del av säkerhetslagret och ingår i den här försörjningsberedskapscentralens ansvar. Det som vi har reagerat på är beloppet. För att kontrollera en cistern föreslår regeringen att vi ska ta upp 142 000 euro. Det är en kontroll som heter duga! Är det också middagar, resor eller vad är det som ingår i beloppet? Det skulle vara viktigt att ministern klargör vilka kostnader som ingår i det här.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Vilka kostnader som exakt ingår kan jag inte redogöra för. Det här är en summa som vi har fått, den innebär alltså inspektion och kontroll av cisternen. Jag vågar nog utgå från att det inte ingår några middagar och sådana saker här. Utgångspunkten när det här kom 2006-2007, jag minns inte exakt när, från näringsavdelningen till kansliavdelningen, var summan på ca 200 000 och då var tanken att oljan skulle kunna tas bort för att föras till Göteborg och sedan skulle man kunna göra den här kontrollen och inspektionen. Nu har vi lyckats förhandla fram till den lösningen att vi ska kunna vänta tills cisternen har blivit nästan tom och då göra inspektionen och kontrollen. Om jag riktigt minns rätt så var priset första gången 200 000 euro och nu har vi med det här systemet och de här förhandlingarna sparat 55 000 euro.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, det är ju bra det, men kvarstår 140 000 euro. Det är en miljon gamla mark, som vi brukar säga vi som är lite äldre. En miljon för att kontrollera en cistern? Nog tycker jag att ministern borde kunna redogöra för kostnaderna. Vad ingår i det? Hur ska man inspektera och kontrollera för 142 000 euro?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det som ingår i summan är också verkställighet av tidigare beslut. Hur man verkställer och inspekterar en sådan här stor cistern kan jag inte svara på, det är en teknisk lösning. Jag vet att det finns ca 200 ton gammalt slam i botten. På tal om sparade pengar så har vår aktiva politik sparat 55 000 euro från utgångspriset som var 200 000. I gamla pengar blir det gånger sex.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Minister Eriksson berättade om motiven för en centraliserad fastighetsförvaltning, det pratades om fastighetsverk och att det var ekonomiska motiv bakom det här. Det här är ju en verksamhet som är synnerligen väl lämpad för en privatisering. Det finns specialiserade bolag när det gäller fastighetsskötseln. Varför tittar man inte på den biten? Jag är lite rädd för att det här blir någonting i stil med privatiseringarna på trafikavdelningen.

En annan sak som vi har varit eniga om i lagtinget länge, länge och som var uppe i går utan att vi fick något tydligt svar är en åländsk profil för polisen när det gäller polisbilar och uniformer osv. Hur länge ska det ligga på ministerns bord?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! För byggnadsbyråns utveckling och hur den ska landa har det diskuterats fastighetsverk, men det kan också bli som ledamot Eriksson säger, ett fastighetsbolag där landskapet hyr de här fastigheterna av bolaget på marknadsmässiga normer. Som jag nämnde inledningsvis måste vissa fastigheter stå utanför det här om vi tänker på det museala värdet, t ex Kastelholm, Bomarsund och andra stora fastigheter. De kommer att kräva samhällsstöd för sin fortsatta drift.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När vi pratar om fastighetsverk, fastighetsbolag säger den ansvariga ministern att det ”kan bli”. Nog skulle det vara bra om man från landskapsregeringens sida och från kansliministerns sida någon gång säger att vi anser politiskt att så här bör det vara. Jag är helt övertygad om att man skulle spara mycket pengar om man privatiserade fastighetsskötseln och hade bolag, som faktiskt var experter på det här, skötte det på ett rationellt och bra sätt, men vad tycker ministern? Och igen, när kommer den åländska profileringen av poliskåren?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag anförde i mitt anförande att som en följd av detta kan det bildas ett fastighetsbolag, det är en av riktlinjerna. Det är inte helt otänkbart att det blir så. Vi tittar på lite andra modeller också, staten har det s.k. senatsfastighetssystemet.

När det gäller polisen, herr talman, ska repliken enligt de nya direktiv som getts ut, hänföra sig till det som kom i anförandet. Jag har inte nämnt om polisens profil här, men jag kan kommentera den ändå. Det framkom ur debatten igår att polisbilar av olika orsaker som alla förstår, måste vara målade på ett sätt för att vara igenkännbara, ungefär liknande i hela världen. Därför skiljer sig inte våra åländska heller. Nu har vi fått hjorten på landskapets polisbilar. På övriga tjänstebilar som landskapet innehar finns också hjorten på dörrarna. Det som duger till dem duger säkert till polisen också. Tänker vi på de ekonomiskt försvarbara lösningarna visar det sig att det här var en mycket kostnadseffektiv lösning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Igår under finansministerns presentation av budgeten angavs införande av stöd till hissinstallationer som en av nästa års stora investeringsprojekt. Det har socialdemokraterna ingenting emot, inte alls, det har vi motionerat om, men när man läser budgeten under kansliavdelningen ser man inte riktigt pengarna som ska vara ett stort investeringsprojekt. Hur mycket pengar handlar det här om egentligen enligt kansliminister Eriksson? Enligt vilka principer har man tänkt fördela pengarna efter?

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det gläder mig att socialdemokraterna också är för det här nya i det här momentet, dvs. installering av hissar i våningshus med den utgångspunkten att man ska kunna bo längre i sina hem. Det står också under momentet att vi ska fastställa principer. Det är de principer som vi måste arbeta fram tillsammans med förvaltningen så att de passar in i regelverket som styr stöden. Sedan blir det antagligen, nu spekulerar jag förstås, ett stöd till vissa delar av en investering. Det är också ett klart faktum att dessa hissinstallationer är väldigt dyra, det vet vi. Det kan komma i förlängningen när vi fått igång systemet att vi kanske måste få ett anslag under det här momentet. Det får vi se sedan när vi kommit igång.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Det här är ett initiativ från socialdemokraterna. Vi motionerade om detta under fjolårets budget så vi är glada att det finns med nu, men det som gör oss väldigt bedrövade är att det inte följer med några pengar. Det är väldigt dyra projekt att installera hissar i flerfamiljshus. Upp till 400 000 kostar en hiss och här finns det knappt 50 000. Det räcker inte på långa vägar, knappt en åttondedels hiss i ett flerfamiljshus. Det är lite avslöjande, man går ut och säger att det är ett stort investeringsprojekt, men när man börjar skrapa på ytan så följer det inte några pengar med.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Från landskapsregeringens sida visar vi på en klar politisk signal. Jag vill förstås ha lagtingets stöd och klartecken för den här förändringen, för installation av hissar, så kan vi gå vidare och utveckla både principerna och även anslagen. Först måste vi få klartecken, det är ingen idé att börja i andra ändan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag vill i likhet med ltl Carina Aaltonen ägna min replik åt hissarna. Det är många som har förväntningar på det här momentet. Människor som jag har mött på gatan har stoppat mig och frågat vad som kommer att gälla. Kommer jag att komma i åtnjutande av det här stödet? Landskapsregeringen har säkert fått samma frågor som jag har fått. Det är väldigt angeläget att landskapsregeringen skulle ge ut kriterierna och signalerna till samhället, vad det här momentet betyder. Hur mycket är det och vem kan komma i åtnjutande av det? Vilka är kriterierna? Det är helt nödvändigt. Jag tycker att det skulle vara nödvändigt redan i det här skedet när man ska anslå en summa. Det ska inte vara bara en chimär att det inte räcker till, som det hördes från salen, bara till första våningen.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det hördes från salen att det räcker till första våningen, nå våra ambitioner är nog lite högre än det. Det visar sig, det är ett bildspråk. Tanken med den här diskussionen och budgeten är att vi ska få in stödet för hissar under det här momentet. Som det också står i budgettexten kan vi nu fastställa principen så att vi kan hugga i med regelverket som styr frågorna. Vi måste naturligtvis arbeta med tjänstemännen. Sedan blir det troligtvis en stödform som helt eller delvis täcker en investeringskostnad som vi kan stå för. Det kommer förstås att kräva ett högre anslag i förlängningen, men vi vill först få igång den här debatten och få det klart här att vi kan jobba åt det här hållet.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag hade förväntat mig att man från landskapsregeringens sida skulle ha visat på de ambitioner och visioner man har för ett införande av ett sådant här moment och ett anslag. Det är viktigt för människor som blir äldre som önskar att bo kvar hemma att man kan göra det.

Det är också det som står skrivet i alla de dokument som behandlar äldreomsorgen, också för dem som har varit på en operation t ex, att kunna ha sin rehabilitering i hemmet. Det kan man göra om man kan komma upp till andra eller tredje våning genom att åka hiss. Det här andas någonting som man tycker att är bra, man har uppfattat att politiska motspelare anser att det är ett bra moment att föra in, men man har inte tänkt tanken färdigt. Det är lite synd. Det är lite att lura de människor som är i behov av den här verksamheten.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Tvärtom, landskapsregeringen avser inte att lura människor som är i behov av detta. Vår ambition är ungefär det som vtm Lindholm föreskrev, alltså att äldre människor skulle kunna bo så länge som möjligt hemma i sina lägenheter. Visionen är också att kunna fullfölja det genom att få ett moment där vi kunde sätta in behövliga pengar och utarbeta ett regelverk som styr fördelningen av pengarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Ser man på framtiden för Åland är det en återflyttning och en inflyttning som vi har att se fram emot. Av vilken anledning man flyttar till Åland är kanske trygghet och då kommer jag automatiskt in på polisen. Det är väl där som man förknippar med trygghet, avsaknad av brottslighet osv. Det är viktigt att man ger polisen verksamhetsförutsättningar. Man har gett tillbaka en tjänst och det är tacksamt och bra, kanske behöver det vara ännu flera, har man konstaterat i polisdelegationen, där jag sitter med. Man behöver ge en signal från polisen att man har kontroll över läget, att de har de resurser som behövs.

Varför jag begärde repliken ytterligare har med polisstyrelsen att göra. Det är något som ska göras, man ska titta på polisens planering, man ska titta på resursfördelningen och göra en utvärdering, ett bokslut av det här. Det är viktigt då att man har insikt i det och att det sitter poliser med i polisstyrelsen. Man borde fundera lite innan man blandar ihop allt för mycket, att man inledningsvis kanske har en renodlad polisstyrelse.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det som man kortfattade redogjorde för, arbetet med polisstyrelsen, har vi kommit ganska långt med. Vi har också diskuterat olika möjligheter, vi har sett hur man har gjort både öster och väster om oss och försökt skapat en åländsk polisstyrelse som motsvarar våra behov. Kompetenskraven och vem som ska sitta i den styrelsen är också en fråga som vi processar just nu och det är möjligt att det kan ingå poliskonstaplar där. Vi får se lite, det beror på om det blir tillsyn av övervakningsmyndigheten, att det inte blir en blandning av att man ska tillse och övervaka sig själv. Det måste vi undvika.

Ltl Åke Mattsson, replik

Herr talman! Jo, det finns i planeringsskedet. Jag tror att det kan vara viktigt att man planera det här ganska noga för det är också en omorganisation och strukturförändring inom polisen och därför kan det vara befogat att man avvaktar med tjänster och ser hur många tjänster det behövs så att man kommer vidare där. Polisstyrelsen ska ju fylla en funktion. Det är viktigt att man går in och vidtar åtgärder. Just nu är polisdelegationen tandlös, utan beslutandemakt. En polisstyrelse med makt kan ju också ställa till med ganska mycket om vi inte har insyn i det. Medicinen får inte vara värre än sjukdomen. Det är väldigt viktigt att inse i det här sammanhanget.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ambitionen är att medicinen ska vara precis designad för sjukdomen. Polisstyrelsens verksamhet och kompetens ska också vara det behov som ålänningarna har rätt att kräva av en polisstyrelse. Det är också sant som ledamot Mattsson nämnde om polisdelegationen. I mitt förslag kommer den att upphöra då det har framkommit att den mest har en diskussionsklubbsform och den har visat sig att inte vara effektiv.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Min replik kommer också att beröra polisen. Minister Roger Eriksson nämnde att man söker hjälp från inrikesministeriet när det gäller att organisera polismyndigheten. Det skulle vara intressant att mera i detalj höra på vilket sätt man har tänkt sig att använda den hjälpen.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag förstår inte riktigt ledamot Ehns fråga. Jag har inte sagt någonting om att vi har begärt hjälp från inrikesministeriet. Det har vi inte från landskapsregeringens sida. Det jag nämnde här var att det kommer olika direktiv och tolkningar av föreskrifter och lagstiftningar och hur de ska tolkas. Jag vågar påstå att det är hundratals per år från inrikesministeriet. Det är för dem som vi har tillsatt en grupp med mig som ordförande, för att se vad som gäller här, till vilken del, och för vilka vi ska utfärda egna direktiv. Det här arbetet har varit ett led i processen för att underlätta polismyndighetens verksamhetsförutsättningar och hjälpa dem i sitt arbete.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag ska komma med ett förtydligande. Jag uppfattade inte det i själva anförandet utan jag uppfattade det som om man sökte hjälp för någon typ av organisationsarbete vad gäller inrikesministeriet. Är det den frågan det gäller så låter det bra att man nu faktiskt har tagit i och faktiskt ser till att man har tillämpningsföreskrifter vad gäller lagstiftning också här på Åland, som man utgående från att man har det här området inom självstyrelsens behörighet och att man också ser till att utnyttjar på bästa möjliga sätt.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Det var bra att det blev ett klargörande här. Precis såsom ledamot Ehn sade så tittar vi på direktiven och där det finns behov så blir det en vägning av vår egen behörighet.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Torsten Sundblom

Herr talman! Jag vill börja med ett citat från sidan 39 i budgeten: ”Målsättningar för 2011. Särskilda informationsinsatser riktas även till de nya ledamöterna i Finlands riksdag för att informera om självstyrelsen och om landskapsregeringens verksamhet.” Det är bra, man kan aldrig informera för mycket. Den liberala gruppen hoppas att den informationsinsats som regeringen avser att göra skall öka förståelsen för självstyrelsen och bidra till ett gott förhandlingsklimat när åländska frågor skall diskuteras i Helsingfors.

43.25.61. Understöd för bostadsreparationer. Det anslaget kan även användas som stöd för installation av hissar i äldre våningshus enligt principer som landskapsregeringen fastställer. Med hiss i huset förbättras möjligheten för äldre personer att bo kvar hemma kanske flera år längre än om hiss saknas och det ser liberalerna som mycket positivt.

43.25.62. Under momentet är det möjligt att stöda solvärmesystem. En åtgärd som är bra för miljön. Solen är en värmekälla som det är värt att ta vara på. Solen kan inte ta över hela energibehovet men solen kan vara ett bra och miljövänligt komplement både när det gäller att producera värme och varmvatten.

Herr talman, som lycklig delägare till en solfångare skall jag ge ett exempel på vad solen kan ge. Den 5-8 nov, som var fyra soliga dagar i följd, klarade solfångaren att nå 57 grader med en driftstid om fyra timmar per dygn. Halva tiden mellan 50-57 grader och resten något under. Noteras bör att november är en månad då solen står lågt och inte ger så mycket energi som till exempel på sommaren. Jag kan jämföra med månadsskiftet september-oktober. På en vecka behövde jag ingen tilläggsenergi, solfångaren klarade både varmvatten och värmen i huset.

Herr talman, med detta ville jag beskriva nyttan med att satsa på solenergin och den liberala gruppen stöder varmt skrivningen under momentet.

Fastighetsenheten, på sidan 57 kan vi läsa: ”Som en del av arbetet med att utveckla det ekonomiska ansvarstagandet inom förvaltningen, kommer kansliavdelningens byggnadsbyrå att gradvis omstruktureras så att fastighetsförvaltningen från och med år 2012 ska kunna fungera som en resultatenhet. Den successiva framräkningen av internhyror för landskapets fastigheter pågår.” I föreliggande budgetförslag får lagtinget information om vad internhyran är för några verksamheter. Det är en bra början. Herr talman, den liberala gruppen ser fram emot att internhyrorna blir synliga för alla verksamheter.

Bland övergripande mål på samma sida kan man läsa: ”Landskapsregeringen avser under året utreda förutsättningarna för en ytterligare centralisering av fastighetsförvaltningen i form av en mer självständig enhet.” Den skrivningen går i den riktning som revisorerna och finansutskottet har pekat på, så fortsätt på den vägen.

Herr talman den liberala gruppen stöder kansliavdelningens budgetförslag.

Ltl Danne Sundman

Herr talman! I mitt anförande om kansliavdelningen vill jag presentera tre motioner som obunden samling har lämnat in under kansliavdelningens uppgiftsområde. Det börjar med ett förslag till en som vi kallar Ålands havskommission där motiveringen säger: ”Behovet av en mer permanent och ordnad struktur för samarbete mellan Åland och Sverige behövs av flera orsaker. Situationen för det svenska språket i Finland befinner sig alltjämt i en utveckling mellan fritt fall och på ett sluttande plan i bästa fall. Detta gör att Åland mer och mer behöver orientera sig västerut för att överleva språkligt. 80 procent av de ungdomar som studerar utanför för Åland studerar idag i Sverige.

För att Åland ska vara attraktivt för dessa att flytta tillbaka till måste samhället anpassas så att deras kunskaper och nätverk kan användas och vara till nytta för Åland. Befolkningsutbytet mellan Åland och Sverige i tidigare generationer innebär också att ålänningar flyttar hem igen och betalar sin skatt i Sverige trots att man tar del av samhällservicen på Åland vilket är ett ytterligare angeläget exempel på gränsproblematik. Ålandskontoret i Stockholm har arbetat mycket aktivt med denna gränsproblematik mellan Åland och Sverige och denna verksamhet borde uppgraderas.

Till stöd för arbetet borde en Ålands havskommission etableras, liknande den modell man har i Öresundsregionen. Det finns också andra exempel runt om i Europa. Till Ålands havskommissionens uppgifter skulle höra att verka för och förenkla integrationen mellan offentlig sektor, näringsliv och tredje sektor, alla dessa tre och de tre tillsammans på Åland och i Sverige, både i närregionen men också länderna som helhet”. Därför föreslår vi att motiveringen på ett tillägg under 43 03 02 Ålandskontoret i Stockholm att en kommission etableras.

Det finns också en motion, med mig som första undertecknare, som vi kallar för en introduktionsplan för elbilar på Åland. De kommande åren kommer flera nya elbilsmodeller ut på marknaden och under de kommande tio åren kommer elbilar att bli ett vanligt inslag i fordonsparken. Den utvecklingen börjar nu, kan man säga.

Åland är lämpligt för elbilar av flera orsaker, främst de korta avstånden som gör att den aktionsradie som elbilar har redan nu räcker till i de allra flesta fall. Omställning till elbilar ställer vissa krav på samhället, t.ex. att det finns en lämplig infrastruktur för att ladda elbilar. Infrastrukturen är välanpassad redan, men det behövs i det offentliga rummet parkeringslösningar som möjliggör laddning så att folk kan använda sig av elbilar. Vidare borde man titta på andra elnätslösningar, s.k. "Smart Grid"-teknik, för att främst möjliggöra bl.a. lastanpassad laddningstid så att man laddar när elbelastningen annars är låg. Det här går att göra på ett rätt så enkelt sätt. Vill man införa tekniken kan det vara bra med lite rekommendationer och kunskap från myndigheternas sida.

Dessa frågeställningar bör klarläggas i en elfordonsstrategi som tas fram under året med medel under momentet som är 43 27 04.  Strategin ska också omfatta ett försöksområdesprojekt där Åland erbjuds som testområde för fordonsindustrin just för elbilar på grund av sin lämplig, avgränsning så att Åland kan tjäna som exempel.

Det har framkommit på ett seminarium här nyligen att det finns möjlighet, hör och häpna, det är finansministeriet som erbjuder den här tanken, att man för sådana här försöksprojekt kan få undantag från fordonsbeskattningen så att man kan bli skattebefriad. Det här borde landskapsregeringen i brådskande ordning undersöka och försöka få till så att Åland under en övergångsperiod blir befriad från den här hittillsvarande rätt så orimliga fordonsskatten, som nu håller på att förbättras, men det finns möjligheter där. Vi föreslår att det här momentet, som heter 43 02 24 Befrämjande av energihushållning och tryggande av energiförsörjning ges ett tillägg som gör det möjligt att en studie över möjligheten och en strategi för omställning av samhället till elfordon tas fram med hjälp av medel från momentet.

Till sist, den tredje motionen är en fråga som obunden samling har drivit länge och upptagit till behandling många gånger. Det handlar om TV-avgiften som vi upplever som djupt orättvist och omodern framför allt. Ett alternativ till nuvarande TV-avgift har länge diskuterats och landskapsregeringens arbetsgrupp, där oppositionen förvägrades medverka, har fortfarande inte kommit till resultat.

Nuvarande finansieringssystem för public service radion är djupt orättvist där innehavare av TV-mottagare tvingas betala en avgift vars användning till tre fjärdedelar används för finansiering av radioproduktion. En omfattande övervakningsapparat som påminner om svunna tider, kan man säga, med anställda övervakare som idkar uppsökande verksamhet ute i bygderna behövs, som innebär en stor kostnad för uppbörden tillsammans med den ersättning som betalas till Posten Åland för detta. Samtidigt är finansieringen osäker för public service verksamheten. Hot om neddragning av anslaget till radion har förekommit från regeringspartiernas företrädare och en enkel majoritet i lagtinget kan dra ner anslagen till radion vid sådana här tillfällen, när vi har budgetdebatt. Detta gör radion försiktig i sin nyhetsrapportering. Man vill inte bita den hand som föder dem, eller såga av sin egen gren, hur man nu ser det.

För att få en rättvis finansiering av public service verksamheten och en trygg bas för densamma så att radion vågar vara en icke korrupt, fri röst i medielandskapet så behövs ett nytt finansieringssystem. Det finns trender som tydligt pekar på att massmedia på Åland blir alltmer inställsam och vi kan kalla den korrupt. Vi behöver absolut ha en fri kraft i medielandskapet och där kommer public service radion in. För att man ska våga vara det behöver man få en mera fristående finansieringsmodell.

Vi föreslår att det förnyas så att en landskapsskatt för det första ersätter dagens TV-avgift och den uppbärs för att finansiera radions verksamhet. Skatten kan tas bort om ekonomin tillåter det och då finansieras det över budgeten. I det här skedet vore det populistiskt att föreslå att ta den över budgeten och därför föreslår vi att en landskapsskatt ska tas än så länge.

Det viktiga i den här motionen är att till intäktsöverföringen till radion knyts en procentandel av de totala inkomsterna i landskapets budget, en lag som antas med kvalificerad majoritet så att en vanlig majoritet inte kan ändra den. Det skulle räknas ut år för år beroende på de totala inkomsterna. Det skulle göra att radion också i viss mån får känna av konjunkturupp- och nedgångar. Det kan man lösa så att man har en buffert så att man kan ha samma verksamhet även under en lågkonjunktur. Det här skulle garantera radions oberoende i större utsträckning. Samtidigt skulle man hoppas att radion mer skulle ta sig an de besvärliga frågorna i vårt samhälle, där övriga massmedia låter bli på grund av att de är uppknutna till stora ekonomiska intressen, bland annat. Tack, herr talman!

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Med motionen angående Ålands havskommission tycker jag att obundna glömmer bort att det redan idag finns ett etablerat samarbete inom Norden genom Nordiska ministerrådet vad gäller gränshinderproblematik. De problem som löses den här vägen är av praktisk karaktär så det löser kanske inte det som är intentionen i de obundnas motion. I de obundnas motion talas det om integrationen mellan Åland och Sverige. Det nordiska samarbetet både diskuterar och löser praktiska problem inom gränshinderproblematiken och det kommer också till bra resultat inom de områden där det går att förhandla. Man glömmer bort det helt i den här motionen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Inte glömmer vi bort det. Det här ska ses som ett komplement. Det finns många som jobbar med gränsproblemen, men vi vill se på gränsmöjligheterna och på ett mer strukturerat arbete för att kunna ta till vara möjligheterna. I motiveringen, som jag läste upp precis ordagrant, skriver jag att Åland ska vara attraktivt främst för de ungdomar som väljer att komma hem igen med de kunskaper och de nätverk de har och inte uteslutas ur samhället. Det gäller både offentlig sektor och näringslivet. Det handlar främst om gränsmöjligheterna, men det stämmer precis som ledamot Eklöw sade att det finns ett idogt arbete på det nordiska planet med gränsproblemen, men visst finns det gränsproblem trots det så det skadar inte att man jobbar på flera plan. Just när det gäller våra gränsproblem mot Sverige är detta det viktigaste.

Ltl Raija-Liisa Eklöw, replik

Herr talman! Hur man preciserar ordet gränsmöjligheter är förstås det resultat som blir av att man lyfter upp problemen. Det som ledamot Sundman tar upp om ungdomars möjligheter är väl ett gott exempel på det som man genom idogt arbete har fått igenom, t ex åländska ungdomars möjligheter att studera på samma villkor i Sverige som svenskarna. Inte talar det här arbetet inom nordiska rådet bara om problem. Där lyfter vi upp de möjligheter och eventuella problem som finns. Ju flera instanser som sysslar med de här sakerna blir det svårare att komma till resultat.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag tror inte det när det gäller just samarbetet mellan Åland och Sverige. Det är ett sådan specifikt behov från Ålands sida så man kan inte förlita sig på att nordiska rådet prioriterar sina resurser så att det räcker till våra behov. När det gäller sakfrågan om åländska ungdomar som studerar i Sverige så kommer det arbetet att ändras nu så att alla likställs. Man ska inte säga att det var för djävulskt, ändringen kommer ändå att innebära att alla likställs. För åländska ungdomar är det väldigt viktigt att de kan komma tillbaka hem till Åland och jobba och verka på svenska. För att det ska vara möjligt måste också det åländska samhället som helhet mera börja samarbeta med Sverige. Det här måste ske naturligt, man kan inte tvinga det på näringslivet, men ju fler kontaktytor man har med det svenska samhället desto mera knyts det åländska näringslivet till Sverige. Vi ser Ålandsbanken som ett bra exempel. Det här kanske är den allra viktigaste frågan för åländska ungdomar i framtiden.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jag gläder mig över de obundnas aktiva stöd till Ålands havskommission eller kommitté eller vad man vill kalla det. Det är ett socialdemokratiskt initiativ från början och självstyrelsepolitiska nämnden har omfattat det. Kanske det nu efter det här replikskiftet är förståeligt varför det inte är med i budgeten. Precis som ledamot Danne Sundman tycker jag att man ska se det här som ett komplement till det nordiska gränshinderarbetet. Om man jämför med Öresundsdelegationen så har den delegationen varit med och skapat det uppsving som man ser i den här regionen. Det är de dolda resurserna som finns till samarbetet som ska bidra till att det här ska gynna Åland. Det är ett fint initiativ.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Det är precis som ltl Sundback säger, det gäller att se möjligheterna. Ta tillvara dem, utveckla dem, det kan en sådan här kommission göra, ta modell från delar av eller helheter från andra gränssamarbeten. Det finns också mellan Sverige och Finland i norr tydliga exempel på att om man tar tag i möjligheterna kan man utveckla dem. Att det inte finns med i budgeten beror helt enkelt på det ena regeringspartiets, i det här fallet liberalernas, trångsynthet och motvilja mot att se andra väderstreck än öster. Socialdemokraterna och vi ser alla väderstreck på vår kompass.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja det finns flera exempel på sådant här gränssamarbete. Det finns också mellan Tyskland och Danmark och EU stöder dessutom sådana här projekt. Det finns alltså resurser, man behöver inte ta från någonting annat för att utveckla det här, men då krävs det engagemang, beslut och jobb.

En anan sak gäller frågan licens kontra skatt för radio och TV. När man tar upp skatt behöver man inte redovisa vilka kostnader man ska tänka på med skatten. Den är gentemot medborgarna egentligen ett mycket kraftigare maktmedel än att man uppbär avgift. En avgift eller en licens ska täcka de kostnader som den är avsedd för. Jag undrar om obundna är inne på rätt väg här.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag kan svara på det. Om man upptar en avgift för att man har en TV-mottagare, men sedan använder avgiften för radioproduktion så bryter man mot principen att man ska ta en avgift för ett visst ändamål. Det talar emot att man ska ha en avgift i det här fallet. Vi ser public service som vilken verksamhet som helst som samhället sysslar med, precis som sjukvård eller skärgårdstrafik så kan det tas direkt över budgeten. Det skulle vi också föreslå om vi ansåg att det ekonomiska utrymmet fanns. Det anser vi inte idag och därför vill vi börja med att ersätta avgiften med landskapsskatt. Det gör att alla är med och delar på det här liksom man delar på alla andra samhällskostnader som vi ser, public service. En av de verksamheter som samhället ska syssla med. Sedan måste vi våga prata om radions inriktning, den måste våga ta tag i sådana frågor som den behövs för. Det ska inte vara ett eko av annan massmedia utan radion ska speciellt profilera sig på just de saker som det också står i alla styrdokument för radion.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Jag kan konstatera att det är skönt att höra att ledamot Sundman värnar om Ålands radio, public service och hur den ska tryggas. Det är precis så som landskapsregeringen också ser på den här frågan. En oberoende, stark och effektiv radioverksamhet på Åland är också precis det vi vill ha, hur man ska trygga public service är utgångsläget.  Dock ställer vi oss lite frågande till instrumentet landskapsskatt. Vi har den åsikten att det ska skötas med samhällsmedel, ja, men att öppna instrumentet landskapsskatt för det här ändamålet får stå för de obundna själva.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Hemska tanke om vi skulle använda något av de verktyg som vi har i vår samhällsbox. Den ska vara stängd och helst ska det vara ett tunt lager med damm på den också och vi ska göra som man gör i facit och vänta på att man gör någonting i Finland. Så tycker liberalerna och kansliminister Roger Eriksson, det har vi sett många gånger. Vi obundna däremot ser inget problem i att använda de instrument vi har. I dagens ekonomiska situation vore det synnerligen oansvarigt att föreslå att ta den här kostnaden direkt över budgeten utan att visa på en finansiering. Därför visar vi på en finansiering, men vi säger samtidigt att när den ekonomiska utvecklingen tillåter det kan man ta bort skatten. Det viktiga är det nya finansieringssystemet som garanterar radions oberoende mot bland annat regeringspartiernas ledamöter, uppenbarligen, där det finns bekymmer.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Grunden, dvs. att man ska trygga public service på Åland har vi gemensamt. Hur vi ska sköta och finansiera den har vi tittat på i arbetsgrupper. Jag kan upplysa om att det är en svår fråga, vi har tekniken som far iväg, upphovsrättskostnaderna och hur man ska sköta det här. Frågan är inte helt enkel. Ledamot Sundman sade inledningsvis att det är ojämnhet mellan radio och TV och att det är ett snedförhållande. Om man döper om det här till medielicens skulle det då vara löst enligt ledamot Sundman?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Problemet är inte namnet utan problemet är metodiken att man tar upp en avgift för alla som har en TV-mottagare, man tar inte avgift för dem som inte har en TV-mottagare. Sedan används medlen till största delen för radioproduktion och framför allt att man far hem till folk, uppsöker dem i deras hem om de inte har betalat licens och frågar om man får komma in och titta om de har TV. Det påminner om svunna tider, sådana system. Vi har ett system i samhället där vi uppbär medel för gemensamma kostnader, beskattning. Varför inte ta en landskapsskatt eller ta det här över budgeten om utrymme finns. Det viktiga i den här motionen är att man ger radion en trygg finansiering så att man inte behöver känna att man måste vara politikerna till lags. Radion ska granska alla, också vi i oppositionen, och framför allt dem som makten haver. Framför allt våga vara en obekväm kraft i samhället som tar upp obekväma saker vilket vi upplever att man kanske är rädd för. Det säger jag inte heller, men man blir kanske rädd när finansieringen är så här pass osäker.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Fru talman! Man kan tala om smått och stort under avdelningarna och jag vill gärna fortsätta debatten om samhällsreformen, eftersom jag tycker att flera viktiga områden som tillhör den diskussionen ligger just under kansli. Framför allt ansvaret för fortsatta utredningar men också bostadsbyggande och samhällsplanering.

Vilka frågor man än talar om, framför allt näringspolitik, och turismutveckling är det två frågor som snabbt kommer upp på agendan. Det ena är just behovet av ett helhetsperspektiv när det gäller att samhällsplanera det åländska samhället och kommunstrukturen. Man kan konstatera att runt omkring oss i alla nordiska länder har man gjort kommunstrukturreformer. Bakgrunden till reformerna är att säkra och rädda kvalitet och service inom barnomsorg, skola, äldreomsorg och andra kommunala uppdrag i en tid då befolkningen åldras. Varje människa som arbetar ska försörja allt fler.

När det kommer besökare till Åland så faller de nästan baklänges när vi berättar att vi är 28 000 invånare och vi har 16 kommuner.  Att vi fortfarande har det tror jag att beror på att vi har haft en mycket god ekonomi. Vi har inte behövt förändra, vi har haft råd. Kommunerna har klarat sin ekonomi, även de små kommunerna, på grund av generösa landskapsbidrag och för att landskapet har tagit på sig de tunga kostnaderna för utbildningen på gymnasialstadiet och hälso- och sjukvården.

I dag blir det fler och fler kommuner där det finns tydliga strukturella problem med skatteunderlaget. Människorna blir färre, färre jobbar och ska försörja en allt mer åldrande befolkning. En del kommuner har avfolkats så kraftigt att de knappt har någon egen bärkraft vad gäller skatteintäkter. Det är helt klart att när en kommun får den här typen av problem måste landskapet träda till, men då har det redan gått för långt.

Socialdemokraternas medicin har hela tiden varit att försöka förändra i god tid. Det har vi sagt vad det gäller kommunstrukturen, att förändra innan någon stackare tvingas gå under. Det är samma logik när det gällde skolorna, slå samman och stärk dem gemensamt innan någon stackare måste läggas ned. Nu har det redan skett.

Jag tycker att man ska ha ett ganska praktiskt synsätt på den här frågan. Yngre människor upplever inte kommungränserna som något heligt. Inte heller deras identitet är så beroende av till vilken kommun man betalar skatt. Man är ålänning, man har vuxit upp i en kommun, bott i Mariehamn några år, kanske bott i Sverige och Finland, studerat, flyttat hem, byggt hus i en tredje kommun.

Var man bor är kanske inte så himla centralt, däremot är det viktigt att se det ur ett vardagsperspektiv. Är man en familj som bor på Solberget i Jomala och båda föräldrarna jobbar i Mariehamn är det kanske mest praktiskt att få ha sina barn på dagis i Mariehamn, nära där man själv har sin arbetsplats. Man kanske vill att sina barn ska gå i Strandnäs skola. Människor vill välja utifrån deras behov av service så att vardagen blir så praktisk och smidig som möjligt.

Blir man sedan drabbad av någonting allvarligt att man behöver missbrukarvård, barnskydd eller något liknande vill man att sitt ärende hanteras med professionalitet och med hänsyn till tystnadsplikten. Det känns otryggt att veta att ens familjeärende ska diskuteras i en socialnämnd där kanske grannen eller chefens fru sitter med eller någon annan. Det är inte heller roligt att bli en siffra i en kommunal socialbudget där man ser sig själv driva upp budgeten för att man behöver någon typ av service. Att en person kan rasera en kommuns hela sociala budget är absurt.

Jag tror man måste säga tydligt och klart vilka problem det är man behöver lösa på Åland vad gäller den kommunala servicen och vad målsättningen ska vara. Jag tycker att det ska vara ett rättvist och likvärdigt system oberoende vilken kommun du kommer ifrån, fattig heller rik, så ska servicen vara densamma. Behöver en kvinna skyddsboende på Tallbacken så ska det inte vara beroende av om hon bor i en kommun eller en annan, om kommunen har råd att ge henne servicen. Det skulle också vara en kompetensförstärkning om flera kommuner kunde gå samman. Flera tjänstemän kunde specialisera sig inom olika kompetenser.

Jag tror också att gränser hindrar samarbete. I alla fall främjar det inte samarbete. Därför är det viktigt att vi i fler och fler sammanhang ser Åland ur ett helhetsperspektiv där man gör och tar politiska beslut för att främja hela Ålands bästa.

Jag skulle gärna höra hur regeringen tänker t ex om en samhällsreform i relation till samhällsplaneringen. I dagsläget är det uppdelat till att kommunerna har planeringsmonopolet förutom landskapsregeringen i några få enstaka fall som enligt plan- och bygglagen kan planera för Åland. Vill man diskutera samhällsreformen i de aspekterna vad man kan göra för att utveckla samhällsplaneringen ur ett helhetsperspektiv? Särskilt viktigt skulle det vara för planläggningarna av bostadsområdena och för turismen där man kan se Åland ur en turists perspektiv med tillgänglighet till stränder och möjligheter att exploatera Åland för turismen där det är lämpligt, men också för att kunna skydda områden där det är lämpligt, oberoende om de sträcker sig från Geta till Saltvik eller till Finström.

Jag skulle också gärna vilja veta var räkenskaperna har hamnat i de här sammanhangen. Är det en fråga som fortfarande är aktuellt? Tidigare har man diskuterat för att få en mer effektiv användning av samhällets resurser som helhet skulle man ha ett gemensamt räkenskapsverk, för landskapet, dess underlydande myndigheter och kommuner, där all löneutbetalning till offentligt anställda kunde ske och där man hade en gemensam ekonomihantering.

Nu i november kommer en rapport från kommunförbundet, en enkätundersökning som man har gjort, där man har frågat folk hur de anser att nuvarande kommunal service fungerar och hur man kan tänka sig att i framtiden kunde se ut. Jag hoppas att den kommer redan under finansutskottets behandling av den här budgeten så att lagtinget kunde respondera på den lilla mening som landskapsregeringen kastar ut och komma tillbaka med någonting ytterligare.

Eftersom landskapsregeringen nu är beredd att utreda frågorna kring kommunstrukturen eller samhällsreformen ytterligare tycker jag att det skulle vara intressant att definiera vilka frågor som man ännu vill ha svar på. ÅSUB har redan utrett en hel del, Lindfors-utredningen finns också, Mariehamn-Jomala har också gjort en egen utredning, det finns redan ett visst beslutsunderlag, men det finns säkert ytterligare frågor som vi behöver ta upp. Jag skulle vilja veta vilka man behöver titta närmare på. För min del tror jag att skärgården och dess problematik och mycket på grund av de geografiska omständigheterna, behöver tittas på närmare.

Med de utredningar som finns redan idag, med tilläggsutredning på de frågor som man verkligen vill ha svar på, finns det ett underlag för landskapsregeringen att lägga den politiska agendan i den här frågan, tydligare än vad man har gjort hittills. Tack fru talman.

Talmannen

Den rekommenderade tiden överskreds med tre minuter. Den rekommenderade tiden är alltså sju minuter för anföranden idag.

Ltl John Ehn

Fru talman! Jag ska ta några bitar i budgeten gällande kansliavdelningen. För det första vill jag börja med att ställa mig lite frågande till hur man nu har kommit vidare med kommunikationsverksamheten, som det skrevs om och som det togs beslut om i senaste års budget. Vi vet att man nu i princip har jobbat ett år med den nya enheten. Det skulle vara väldigt intressant att höra om landskapsregeringen har utvärderat det arbetet och om man har kommit fram till att det här har varit lyckat. Ska man fortsätta med det eller finns det några slutsatser som man måste dra om att man kan göra det här på ett annat sätt än vad man gör i dagsläget? Det är viktigt att man, när man gör den här typen av reformer, försöker lösa de problem man tidigare har formulerat. Vi hörde till dem som var skeptiska till den här omorganiseringen så vi vill gärna höra hur man ser på det här och hur man har lyckats från landskapsregeringens sida. Jag vill också uppmana finansutskottet att faktiskt granska det här mera i detalj för att se hur väl det har slagit ut. Stämmer det överens med de målsättningar som man satte upp när man satte in det här i budgeten.

Jag går sedan vidare, fru talman, till radio och TV. I budgeten nämns att man bör göra översyn på olika plan när det gäller radio och TV-verksamheten. Här nämns bl a finansieringsform, en separering av hur man distribuerar radioverksamheten och själva programverksamheten. Det senare är något som har diskuterats under en väldigt lång tid. Jag har suttit i lagtinget i sju år och jag tror att under de sju åren har den frågan varit aktuell under åtskilligt antal gånger. Jag tycker att man borde komma till ett beslut snarare än att fortsätta att utreda och se över den här biten. För egen del kan jag säga att det borde vara en självklarhet att man skiljer tydligt mellan vad som är den tekniska biten, dvs. hur man distribuerar radio och TV-signaler på Åland och det som är programverksamhet. Det är någonting som är väldigt tydligt åtskilt på alla andra ställer där de här den här typen av verksamhet.

När det gäller finansieringsformen skulle jag också vara intressant om man inte bara skrev in att man överväger en ny finansieringsform utan också vad man har i åtanke, vad har man tänkt sig. I det här sammanhanget vet jag att landskapsregeringen har utlovat någon typ av mediepolitiskt program eller översyn av det mediepolitiska programmet. Det har vi ännu inte sett någonting av så en tidtabell även för det vore intressant. Nu närmare vi oss den tidpunkten när den här landskapsregeringen kommer att lämna in sina papper för sista gången och det skulle vara bra om vi vet att det är någonting som vi behöver behandla under den här perioden. I det behöver man också svara på hur arbetet med översynen har gått till, vad man har kommit fram till och som sagt vad man kommer man till för olika förslag. Budgeten här ställer en massa frågor, men den ger definitivt inga svar på hur man tänker komma vidare.

Fru talman, jag går vidare till kapitlet som handlar om räddningsväsendet. Där har kommunerna haft på sig till årsskiftet för att skapa en gemensam räddningsmyndighet. Kommunerna är inte framme där än så länge, men man jobbar vidare på det. Jag hoppas att landskapsregeringen följer den här biten väldigt noggrant för i budgeten skriver man att man ”ska förhandla med räddningsmyndigheten” om en översiktsplan för det hela Åland. Den räddningsmyndigheten finns fortfarande inte utan vi har två stycken för tillfället. Det nämner man ingenting om i budgetförslaget utan man utgår mer eller mindre från att vi har en myndighet. Därför tycker jag att man borde ha nämnt någonting om hur man ser på strategierna vidare.

I det här fallet finns det också ett organ som lagen förutsätter att landskapsregeringen tillsätter. Det är räddningsdelegationen. Den nämns också i budgeten, men det som har förvånat mig under alla år som jag har varit aktiv inom landskapspolitiken är att räddningsdelegationen överhuvudtaget inte används. Jag tror att den senaste mandatperioden har räddningsdelegationen träffats en gång, en gång på tre år. Då vet vi att vi har många öppna frågor inom räddningsväsendet. Vi har den som jag nämnde, hur vi ska få ihop det här till en myndighet. Vi har haft en diskussion om alarmcentralen, hur den i framtiden ska se ut. Ingen av de här frågorna har varit upp till diskussion i räddningsdelegationen på dessa tre år. Det är en svaghet, landskapsregeringen borde faktiskt använda sig av delegationen som man har satt in i lagen, som ska vara ett rådgivande organ och vara en hjälp när man jobbar med beredningen av den här typen av frågor. Annars kan man överväga att göra en lagändring och helt och hållet slopa den. Grundtanken är att man ville samla in åsikter från hela fältet. Man lade också in oljeskyddsfrågorna och de borde ha varit aktuella under den här perioden också när man ser till miljöfrågorna, men alltså en gång under tre år har delegationen samlats. Det är en väldigt stor svaghet.

Sedan lite beröm. Det förslag som man lyfter fram när det gäller EU och att man ska stärka sin närvaro där nere är någonting som är bra. Det har mitt fulla stöd.

Jag vill avsluta mitt anförande med några ord om samhällsreformen. Jag, i likhet med ledamoten Gunell tycker att det hade varit på sin plats att under kansliavdelningen lyfta frågan om en samhällsreform. Jag tror att det var ledamot Harry Jansson som i egenskap av gruppledare för centern föreslog i går att man skulle tillsätta en parlamentarisk kommitté för att se över organisationen internt för landskapsregeringen. Jag replikerade då och jag säger det på nytt att jag tycker att det var ett lite snävt uppdrag att titta på de interna frågorna. Däremot ser jag att landskapsregeringens kansliavdelning har ansvar för att hålla i reformer som rör landskapets organisation. För mig och för oss är en samhällsreform inte bara någonting som ska omfatta kommunerna utan det här ska också omfatta samtliga verksamheter inom landskapet som handlar om tjänsteproduktion. Landskapet har på sitt bord idag ett antal sådana områden där man producerar service till medborgarna. Alltså borde man också här ha satt in några skrivningar om hur man ser på att samhällsreformen kunde påverka även den egna verksamheten.

Ledamoten Gunell var inne på ett antal olika orsaker till varför man behöver göra en sådan här samhällsreform. Det är också något som vi nämner i vår finansmotion nr 61. Framför allt har vi lyft fram frågan att man måste se till, i den ekonomiska situation som vi lever i, att man faktiskt någorlunda likvärdigt säkrar servicen för medborgarna. Jag vill också här lyfta fram det vi vid åtskilliga tillfällen förut har lyft fram, som kanske är det största problemet när det gäller dagens samhällsstruktur, och det är att vi har en massa gränser som ställer till problem för människor i vardagen. Man är tvingad att ta sin service i den kommun som man råkar vara bosatt i även fast man lever och verkar över hela Åland. Man kanske jobbar i ett par olika kommuner i familjen, man har skola och dagis osv. Här borde man se till att det skulle bli betydligt mera flexibelt än det är i dagsläget. Det är en av de viktigaste sakerna att lyfta fram i en samhällsreform.

Vi har i vårt inspel i den här diskussionen utgått från att servicen ska stå i fokus. Vi har lyft fram att man kunde bilda en typ av vårdkommun, en socialkommun, en utbildningskommun och någon enhet som har hand om teknik och infrastruktur. Allt det här gör att vi ska fortsätta diskutera det här vidare, men också det att vi måste sätta ett slutdatum när vi tror att vi ska få det här genomfört. Vi har satt 2014, vi tycker att det är en lång tid fram till 2014 och att vi borde ha kommit väldigt långt på den tiden. Jag hoppas att diskussionen under dagens lopp kan fortsätta, både under det här budgetmomentet, dvs. kansliavdelningen, men det går också, som jag ser det under flera andra moment, framför allt när vi kommer till finanssidan där man också kunde lyfta in hur vi ska gå vidare för att kanske använda sig av ekonomiska styrmedel för att driva den här reformen vidare.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Ledamot Johan Ehn nämnde alarmcentralen och jag kan berätta att vi har jobbat med frågan. Det står i budgeten tidigare att det ska sammanslås med polismyndigheten. Vi har kommit så långt att vi har en förordningstext hur det här ska skötas och att tjänsterna från alarmcentralen ska överföras till polismyndigheten. I förlängningen innebär det också att när polishuset blir renoverat ska också alarmcentralens personal kunna sitta på samma ställe för att kunna uppnå de synergieffekter som vi strävar efter.

Det nämndes också det kommunala räddningsområdet. Landskapsregeringen har jobbat så att vi har diskuterat lagen med de berörda aktörerna. Vi har haft flera möten och klart sagt vår ståndpunkt och det har retts ut, en arbetsgrupp har kommit med ett utlåtande. Den politiska ställningen är att det här ska bli klart, det ska bli ett gemensamt räddningsområde. De signaler som jag har fått är att man närmar sig, man är inne på slutrakan. Politiskt ska vi trycka på så att det sker. Som ledamot Ehn säkert redan vet så är vår lagstiftning lite öppen, vi har inte några tvångsmöjligheter till vårt förfogande utan det är diskussion och samrådsförfarande som gäller.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Vad gäller alarmcentralen så har jag mycket väl sett texterna. Det var inte det jag ifrågasatte överhuvudtaget i mitt anförande utan jag nämnde alarmcentralen i det sammanhanget där man har en räddningsdelegation, som man nu väljer att inte använda trots att man har tillsatt den på en fyraårsperiod. Jag tycker att det är någonting som landskapsregeringen bör fundera på om det är ett vettigt sätt. Antingen börjar man använda sig av den eller så konstaterar man att räddningsdelegationen har spelat ut sin roll och inte behövs utan landskapsregeringen klarar av arbetet på egen hand. Jag hör till dem som tror att med tanke på den omorganisering, som man också har genomfört vad gäller den här typen av frågor inom kansliavdelningen, kan man behöva någon typ av organ som tar sig an de här frågorna och kan jobba vidare med dem. Landskapsregeringen, den här och tidigare, har valt att inte använda sig av räddningsdelegationen på ett sätt som jag tycker att man kunde förvänta sig eftersom den finns i lagstiftningen.

Vad gäller frågan kring den gemensamma myndigheten är jag väldigt klar över de problem som lagstiftningen ställer där, men jag ser också att landskapsregeringen har en roll att spela i att vara en katalysator mellan kommunerna.

Minister Roger Eriksson, replik

Tack fru talman! Angående räddningsdelegationen har vi med nuvarande tjänsteman förberett en agenda för ett möte. Tanken är att mötet ska komma under december månad och punkterna som finns på agendan är bl a det som ledamot Johan Ehn tog upp med oljeskydd, kommunala räddningsområdet etc. Arbetet har påbörjats för att få ett möte. Jag har samma åsikt som ledamoten Ehn att delegationen kan vara ett bra instrument att jobba vidare med i den här processen.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag är glad att få höra att man ska använda sig av den, men jag ber samtidigt landskapsregeringen att noga överväga den skrivning man har i budgeten. Man har en räddningsdelegation, som man hittills har valt att överhuvudtaget inte alls använda. Jag upprepar, en gång på tre år har räddningsdelegationen samlats. Jag misstänker att flera av dem som sitter i delegationen nu knappast har en aning om att de faktiskt sitter kvar där. Senast de hörde någonting var kanske för två och ett halvt år sedan, när de precis hade blivit utsedda och träffades för första gången. Det är inte ett bra sätt att hantera frågorna på.

Jag vill också säga att det finns ytterligare frågor kring den här biten som man kunde diskutera kring. Jag hade en hemställningsmotion under våren som handlade om att man behövde se över hur man hade ledningsfunktionerna. Organisera det för situationen som sker under normal tid, men som ändå blir väldigt omfattande, säg någon typ av storm eller liknande. Hur man ska klara de effekter som en förödande storm innebär, typ dem som har dragit över Sverige och liknande. Här är ledningsfunktionerna väldigt oklara. Det är också någonting som landskapsregeringen borde ta tag i för att man ska veta att det har fungerat på ett bra sätt.

Talmannen

Replikväxlingen avslutad.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Jag har fyra finansmotioner under kansliavdelningens område som jag vill beröra. Jag kan börja med det område som föregående talare var inne på, dvs. kommunikationsenheten, där man begärde en utredning om vad det riktigt har gett. Jag är lite mera rakt på sak, jag tycker inte att man behöver utvärdera så mycket mera utan vi föreslår i finansmotion nr 68 att kommunikationschefstjänsten kan indras. Införandet av den här chefen har tydligt försämrat relationerna med pressen och skapat ett allmänt missnöje hos allmänheten, som upplever att kontakten med förvaltningen i dess helhet har försvårats. Mediecirkusen kring det så kallade champagnefyndet är det tydligaste exemplet.

Mycket tyder på att det internt inte har fungerat som det borde och det ber jag speciellt finansutskottets värderade ordförande anteckna i sin bok, att man tar och kontrollerar hur det har fungerat så kanske man får den här utvärderingen på en gång. Den åländska förvaltningens storlek samt det ekonomiska läget motiverar inte heller behovet av och kostnaden för en kommunikationschef.

Mot den bakgrunden föreslår jag att tjänsten skulle strykas och att berörda tjänstemän i stället erbjuds internutbildning i att hantera frågor som berör kommunikation samt pressrelationer. Det här är viktigt. Vad är för tjänstemän och vad är för politiker, att man har en klar rollfördelning, vad politikerna informerar om och vad tjänstemännen informerar om. Jag uppfattade införandet av tjänsten som att man från landskapsregeringens politiska sida skulle ha någonting att gömma sig bakom. Det är inte bra. Jag kommer väl ihåg pudeln, om uttrycket tillåts, som dåvarande näringsministern Jan-Erik Mattsson gjorde, när det gäller färjförbindelsen Hargshamn – Åland – Nystad. Jag tror att det skulle ha fungerat mycket bättre om minister Mattsson skulle ha fått sköta det själv, men det har han möjlighet att kommentera så småningom, jag ser att han är på talarlistan.

Följande finansmotion som jag har är nr 67, som tar upp verkställandet av förändringarna föreslagna i betänkandet om hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt. Där noterar jag att landskapsregeringen tänker koncentrera sig på regelverket om jordförvärv samt hembygdsrätten för studerande. Det är väldigt bra, men risken är stor att man, som man ofta gör, fastnar på den här punkten och att det inte kommer så mycket mera. Man borde se till att man får frågorna på plats, för trots allt är det grunden för självstyrelsen som vi pratar om.

När det gäller regelverken för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt måste den grundläggande rättsordningen om rättsäkerhet, likabehandling och förutsägbarhet finnas. Samtidigt finns det fortsättningsvis stora brister i hanteringen av frågorna trots tillgången på klara direktiv, genom det parlamentariska betänkandet. Det var ändå så pass klart, det var bara för landskapsregeringen att sätta igång och verkställa.

I flera olika sammanhang har vi försökt få arbetet att gå framåt, bl a genom ett spörsmål i maj som ledde till att man den 7 juni tog ett beslut där man skulle försöka stoppa beslutet om bolagisering av mark. Vi vet att det beslutet var synnerligen olyckligt formulerat, man kan inte förbjuda aktiehandel. Efter att vi har diskuterat de här frågorna i självstyrelsepolitiska nämnden och hört sakkunniga tror jag att det sent omsider har gått upp för landskapsregeringen att detta inte var ett så alldeles lyckat beslut. När det gäller finansmotion nr 67 borde landskapsregeringen slutföra arbetet med de förändringar som föreslås i betänkandet, enkelt och koncist. Sedan får vi be till högre makter och hoppas på det bästa.

Följande motion, fru talman, är finansmotion nr 58 om understödjande av politisk verksamhet. Det handlar om det regelverk som finns om en politiker övergår från ett parti till ett annat. Det kan säkert uppfattas att jag pratar i egen sak och det ska väl ärligt erkännas att visst gör jag det. Det är i varje fall fel, för om det sker ett avhopp, övergång eller vad man kallar det för, så står det i regelverket under moment 43 15 50 att det finns regler för hur de ekonomiska konsekvenserna av de här avhoppen ska hanteras. ”Övergår en lagtingsledamot under mandatperioden till en annan politisk organisation skall följande gälla: Understöd vid byte av organisation betalas inte till ny organisation för det kalenderår bytet skett utan först följande kalenderår.” Det här kan leda till att om bytet sker redan första året så får det parti som har finansierat valkampanjen och invalet, partistöd för ett år medan det mottagande partiet får det i tre år. Jag tycker att finansutskottet förutsättningslöst kan titta på det här. Är det här fair play eller inte? Jag tycker förstås att det inte är det, och det kan kanske uppfattas som att jag är part i målet, men jag tycker att det är bra att man har de här reglerna på plats eftersom det för små partier kan bli ganska betydande ekonomiska konsekvenser.

Den motion som jag vill nämna sist under kansliavdelningen är motion nr 56 som tar upp vårt svenska språk. Jag har försökt i insändare, jag försökte i går i huvuddebatten få till stånd en debatt om utvecklingen för det svenska språket i Finland och vilka konsekvenser det har för oss. Jag frågade uttryckligen liberalerna och center om de har någon handlingsplan när det gäller det här, men förgäves.

I den partiledardebatt som Ålands framtid ordnade första veckan som lagtinget sammanträdde, traditionellt brukar vi göra så, så diskuterade vi i år, med landshövding Peter Lindbäck som debattledare, den språkliga utvecklingen. Sittande talman, vicetalman Gun-Mari Lindholm föreslog då att vi från vår sida skulle försöka ordna en gemensam diskussion med näringslivet, för det är olyckligt om det politiska Åland har en agenda och näringslivet har en annan agenda när det gäller språkutvecklingen. Jag tyckte att det var ett bra förslag och vi ska se till att vi kan förverkliga det så snabbt som möjligt.

Finansmotion nr 56 är lite i den riktningen. Klämmen lyder så här: ”För att trygga svenskspråkiga arbetsplatser i åländska företag avser landskapsregeringen att tillsätta en kommitté med representanter från landskapsregeringen, näringslivet och studentorganisationerna med uppdraget att utarbeta ett förslag till handlingsplan med syfte att främja gränsöverskridande näringsverksamhet mot Sverige samt utarbeta en åtgärdsplan för att möjliggöra och marknadsföra en återflyttning hem för utlandsstuderande med tonvikt på att skapa nya åländska företag där de återflyttades resurser i form av nätverk och expertkunskap tillvaratas.” Det här är ganska viktigt. Här, igen, levererade vi gratis ett förslag till landskapsregeringen så det är bara att sätta igång och förverkliga. Förslaget måste väl, tyvärr, traditionellt en sväng via papperskorgen, men det är vi vana vid, huvudsaken är att man plockar upp det så fort som möjligt. Tack fru talman!

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag vill bara kort ge ett understöd till motionen angående om man byter parti under en mandatperiod. Det är fel hur systemet hanterats med tanke på att Ålands folk har röstat in två stycken ledamöter i Ålands framtid. Om en av de ledamöterna då hoppar till ett annat parti, borde det partiet med minst antal röster åka ut och följande person i Ålands framtid komma in i stället. Resonemanget om finansiering är åtminstone helt rätt. Jag hoppas att finansutskottet tittar på det.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! När det gäller det sistnämnda är jag beredd att hålla med, men jag har inte velat lägga det förslaget för då lär jag väl i media utmålas som bitter igen, så jag lämnade den biten. Det som är viktigt är att de ekonomiska konsekvenserna är baserade på ett regelverk som är rättvist och transparant och att man vet från första början vad som gäller. Jag vet att ledamoten Karlström är en person som har ett gott sinne för fair play och jag tackar för stödet. Jag hoppas att majoriteten i lagtinget har ett sinne för fair play för den här motionen kommer jag att driva till omröstning.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Jag börjar med det sista som ledamoten Karlström också var inne på, det här med avhopp. Jag förstår tankegångarna som ledamot Anders Eriksson har, men jag har varit med här i lagtinget med ledamot Eriksson, under en tid när ett avhopp ledde till bildandet av ett helt nytt parti. Jag skulle då vilja höra hur vi ska behandla det i så fall. Det är en stor skillnad om man har ledsnat på tillhörigheten i ett parti och hoppar till ett annat parti, det må vara, men om man har ledsnat så till den milda grad att man inte tycker att det finns något utrymme i något annat parti, hur ska jag då få någon ekonomi om jag skulle bilda det. Det har nämligen skett i lagtinget och jag tror att ledamoten Eriksson vet.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det var intressant att finansutskottets ordförande har det, det blir synbarligen en spännande politisk vinter här. Exemplet han nämnde känner jag inte till, då får han nog tala lite mera ur skägget.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Jag var lite ouppmärksam här, det blev någon sorts sidodiskussion. Det var om kommunikationsenheten och den norra länken, pudeln vill jag kalla den. Med facit i hand så vet jag att jag hade rätt. Den nuvarande näringsministern har också fattat exakt samma beslut som mitt första beslut, där jag gjorde en pudel, utan att media egentligen har gjort någon större affär av det. Det är väl kanske i sig anmärkningsvärt.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det blev lite märkligt i de båda replikerna nu vad värderade ledamot Mattsson menade, men han har ju möjlighet senare i debatten att klarlägga det. När det gäller det som jag nämnde som ett exempel på pudeln så är jag övertygad om att dåvarande näringsministern Jan-Erik Mattsson skulle ha klarat av den informationen bättre själv. Det var på grund av regin som kaoset blev fulländat om uttrycket tillåts. Det är min uppfattning.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Ledamot Anders Eriksson ifrågasätter med sin motion kommunikationsenhetens arbete. Jag kan kortfattat upplysa om att systemet fungerar så att när man har haft en ny tjänst så ska behovet utvärderas. Det är precis det som landskapsregeringen gör i det här fallet också. Nu kan jag tyvärr inte upplysa om tiden för jag kommer inte ihåg rakt av, men en utvärdering ska ske på alla våra tjänster och det är ett system som jag har satt igång.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det är med utvärdering som med konkurrensutsättning. Som man frågar så får man svar, men det som jag vill med den här motionen är att man i finansutskottet mera praktiskt går in på djupet och tittar om det här har varit bra. Har det sparat de sköna slantar som landskapsregeringen utmålade för ett år sedan eller är det precis som jag tror att det har lett till merkostnader att man faktiskt kunde spara över 50 000 euro, om man tar motionen rakt av, men framför allt att finansutskottet tittar om kommunikationen till allmänheten har förbättrats och har interna kommunikationsklimatet förbättrats.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Det är just de frågorna som ska beaktas när man gör den här utvärderingen. Sedan till en annan sak. Motionen om politisk verksamhet, om ändring av motiveringar, det s.k. politiska avhoppet. Föregående replikskifte visar lite på problematiken i det hela. Om jag så här spontant tittar på frågan kanske det finns en viss orsak att se över systemet. Det är inte helt otänkbart att man behöver göra en omprioritering med tanke på kommande situationer. Frågan bör begrundas.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag blir glad över att kansliminister, som inte brukar skjuta från höften, säger att det kan vara skäl att utvärdera den här frågan och jag uppfattade också att viss förståelse för förslaget och det tror jag att alla har om man sätter sig ner och kastar en blick på det.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Olof Erland

Fru talman! Jag kan konstatera att många av de frågor som kansliministern här redogjorde för så kan sättas in under samhällsreformen, dvs. man har en idé om att Åland är ett område eller en region oberoende om kommunerna är 16 eller vad de kan bli i framtiden. Det gäller några punkter som jag ska kommentera.

När det gäller fastighetspolitiken ser jag bara beröringspunkter med det som man kan kalla tekniksektorn för hela Åland. Igår talade man om tekniska verken osv., men också när det gäller fastighetsskötseln, fastighetsförvaltning, finansiering, hyra, köpa, sälja och bolagisera har det att göra med riktningen i en samhällsreform. Landskapsregeringen är på rätt väg här. Bolagiseringstanken bör finnas med när det gäller teknik och fastigheter.

En annan punkt som är viktig är polisen. Det är sällan som man talar om polisen som en grundläggande trygghetsfaktor. Jag tror att det var ledamot Åke Mattsson, med erfarenhet här, som var inne på det. Man måste räkna in polisen som en verkligt viktig samhällsinstitution där vi har professionella yrkesmänniskor, som vi egentligen inte till vardags, om vi sköter oss som vi ska, inte ser så mycket av, men som vi vet att finns på vägarna, finns när det gäller bevakning av handeln med droger, när det gäller våld ända in i hemmen, som tyvärr förekommer. Där har vi alltså anledning alltså att se över både resurserna både när det gäller personal och lokaliteterna.

En tredje punkt som är viktig för helheten är det här med energi. Nu har vi alltså möjlighet att koppla in oss på ett vindkraftssystem som berör riket. Till den delen kunde samordningen med riket kunna öka. Oberoende av språkproblematiken har vi möjlighet att vara inne i samma system och reglera det på ett sådant sätt att vi kan göra vinster. Det har också att göra med energiförbrukningen överhuvudtaget. Kollektivtrafiken, som jag talade om i går när det gäller skärgårdsförhållanden, måste kopplas in i hela transportsystemet och där är elbilar någonting som landskapet tidigare har gett bidrag för, men nu kanske det finns möjligheter att hitta ett system. Det är väl kanske orimligt om man ser Mariehamn som en förtätad stad i sig, att hela tiden gynna biltrafiken med den politik man har.

Fru talman, public service och radion berördes också. Där har jag flera gånger tidigare talat om att en skattefinansiering kanske vore det bästa. Då reglerar man skattefinansieringen så att det blir automatik i det hela. Nu har jag svårt att se hur logiken gäller för ledamot Sundman, som igår talade om allmänna avdraget och idag tar ut landskapsskatt. Tar vi ut landskapsskatt blir det mindre tryck på att få ner utgifterna och det är fel väg att gå. Det här ska kunna komma in under budgetfonderingen i enlighet med den nya finansförvaltningslagen.

När det gäller hissar har det tidigare funnits ett räntestödssystem för hissar i äldre hus och det är bra att landskapsregeringen igen lyfter fram det här. Beloppet 50 000 är naturligtvis en början, men tar man räntestöd blir det möjlighet att i alla fall låna avsevärda belopp. Det här måste utvecklas när det gäller regleringen. Jag skulle gärna se att man sätter in det här i en helhetssyn på äldreomsorgen där vi har en balans med ett förlängt hemmaboende, omsorgsboende och institutionsboende där hissar är ett sätt att förbättra hemmaboendemöjligheterna. Jag tror att landskapsregeringen får bereda sig på att höja det här beloppet när det här systemet kommer i gång. Det är klart att det här är en förvaltningssak när det gäller att ta fram regelverket.

Fru talman! Jag sade i inledningen att det här är reformer i förvaltningen som berör samhällsreformen på många olika sätt. Vi har ytterligare en sak som förestår när det gäller kansliavdelningen och det gäller en förstärkning av lagberedningen, dels att öka resurserna för lagberedningen, tjänster eller att köpa tjänster och att man inför en laggranskningsnämnd. Vi vet här i lagtinget att kvaliteten på lagarna är viktig och det underlättar arbetet för oss i lagtinget, i utskotten, men det underlättar också för medborgarna att göra samhällssystemet effektivare.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Ltl Olof Erland säger att han håller med obunden samling om att public service verksamheten borde vara skattefinansierad, men samtidigt är han inte beredd att uppbära en skatt för den. I dessa ekonomiska tider kan man inte föreslå att vi tar så här stora nya utgifter rakt över budgeten och därför föreslår vi att man åtminstone i övergångsskedet åtminstone uppbär en landskapsskatt för att finansiera radion. Sedan kan man ta bort skatten när ekonomin tillåter det och då blir det ungefär som halva skatteavdraget, så jag ser fram emot stöd för motionen och stöd också för att ta bort skatten den dagen när vi har råd med det.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! För min del stöder jag absolut inte en skattehöjning genom landskapsskatt utan jag anser att man ska skapa utrymme för nya utgifter om de behövs. Det kanske tar lite tid att göra det, men jag tror också att en samhällsreform kommer att möjliggöra reformer. Vi har alltså i verksamheten i förvaltningen pressat ner utgifterna och nästa steg är överföringsutgifter och det innebär också kommunsektorn. Där finns det möjligheter att göra omstruktureringar. Att säkra public service på allmän nivå genom ett fonderingssystem och få en automatik tror jag att rätt väg att gå. Det har vi talat om rätt länge, men vi måste också skapa de ekonomiska förutsättningarna för det.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Det känns betryggande om liberalerna tillsammans med det andra regeringspartiet tänker komma med verkliga inbesparingsförslag och inte tänker låta konsumtionsutgifterna växa år efter år trots de ekonomiska tiderna. Det är det som vi ser som ett problem. Med den politiska majoritet som idag regerar så finns det inte sådana ekonomiska utrymmen att ta sådana här stora nya utgifter. Det är problem redan nu, vi tar 15 miljoner från utjämningsfonden. Skulle vi ta ytterligare de miljoner som går till TV skulle underskottet bli ännu större. Därför föreslår vi att TV-avgiften lyfts bort och att en landskapsskatt kommer till. Det gör att för ålänningarna blir utgiften densamma, man betalar den bara på ett lite annorlunda, mer rättvist sätt och på ett sätt där avgiftsinspektörerna inte behöver fara runt i bygderna och jaga folk och betala en stor summa pengar för uppbörden, till Posten Åland, när vi redan har ett uppbördssystem för de pengar som vi använder gemensam, nämligen skatt.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Eftersom klumpsumman för det skattefinansiella utrymmet har minskat radikalt under några år måste man kunna för det första övervintra och sedan ställa om den offentliga sektorn. Nu har alltså utgifterna i fasta priser gått ner under den här mandatperioden och nu är nästa steg de reformer som föreslås, bl a när det gäller skärgårdstrafiken och trafiken i övrigt och den s.k. samhällsreformen som vi redogjorde liberala lagtingsgruppens syn för igår.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det är lite tråkigt att ledamot Olof Erland återkommande uttalar sig förklenande om Mariehamn. Nu senast i någon sorts förtäckta ordalag fick vi höra att Mariehamn sysslar med att understöda privatbilismen. Jag har lite svårt att förstå det, Mariehamns stad är den enda stad, i landet åtminstone, som har avgiftsfri kollektivtrafik, dessutom har vi landets bäst utbyggda gång- och cykelnätverk. Att många människor väljer att använda sin privatbil tycker jag att faktiskt tillhör det demokratiska samhället. Många har mycket som de ska passa, dagis osv. och då har vi infört P-skivor för att inte parkeringar i stan ska vara blockerade. Jag har lite svårt att riktigt godkänna den typen av slängar.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Som Mariehamnare av födsel och ohejdad identitet, som jag sade igår, har jag ingen anledning att uttala mig förklenande om Mariehamns stad, tvärtom månar jag mycket om Mariehamn liksom resten av Åland. Det jag sade igår var att jag tackade liberalerna och frisinnad samverkan för att man tar ansvar för äldreomsorgen i Mariehamn. Det kan jag göra en gång till och det är inte förklenande för någon överhuvudtaget utan tvärtom, det är ett stort beröm och det kommer från många andra Mariehamnare. När det gäller det jag sade nu idag gällde det kollektivtrafiken och elbilar. Där tycker jag att Mariehamn ingår som en viktig komponent. Idag talar man om den s.k. gratisbussen, som inte är gratis för alla utan kostar väldigt mycket. Då gäller det att se över kollektivtrafiken i ett större perspektiv.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det här med elbilar har socialdemokraterna initierat i budgetbehandlingen i stan och det har omfattats av samtliga. Det är trevligt att höra ledamot Olof Erlands tankar om Mariehamn, men kanske hemkommunen skulle behöva lite mera idéer och inspiration för att klara sig bättre.

Propagandan mot socialdemokraterna vad gäller Trobergshemmet finns det ingen fog för det. Alla partier i Mariehamn har godkänt det förslag som ligger nu och det omfattar utbyggnad av Trobergshemmet. Däremot är det inte finansierat så liberalerna kommer att få problem med när de ska skära bort en miljon i stadens service.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! För min del behandlar jag här landskapets budget, inte budgeten i Finströms kommun och inte heller Mariehamns budget. Däremot konstaterar jag att man månar om äldreomsorgen i Mariehamn. Jag kan också notera att man gör det i Finström, min andra hemkommun. Det är så vi måste göra. Vi måste prioritera, vill man skjuta upp viktiga investeringar får man politiskt göra det, men det finns anledning här i lagtinget att se hela Åland som ett område och i detta område är Mariehamn en viktig del. Jag återupprepar det en gång till, jag anser att det var ett bra beslut att inte avbryta utbyggnaden av Trobergshemmet. Det kommer att gynna hela äldreomsorgssektorn, inklusive Mariehamn och säkert några Finströmare som flyttar till Mariehamn också.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Ledamot Olof Erland nämnde lagberedningen och dess betydelse i självstyrelsen. Jag håller med de åsikterna att vi borde köpa in mera tjänster från olika lagberedningsarbeten i och med att det blir lite för brett för de lagberedare som finns idag. Det ska finnas en bred kunskap. De har en oerhörd kunskap redan, men att i och med att de är så få i alla fall och vi har stor behörighet borde man bredda och köpa tjänster. I budgeten finns gamla pengar och man har också tagit upp lite mera pengar så jag hoppas att det på det sättet ska det komma mera lagstiftningar och kanske mera rätt lagstiftning hit till lagtinget.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Jo, jag tror på att lagberedningen kan förbättras genom att man kan köpa specialtjänster. Vi har exempel på det under åren och sedan att vi har en laggranskning. Jag tror att vi alla har att vinna på att det blir resurser till lagberedningen. Det är ändå grunden för vårt samhälle. Det som man ser nu när man går igenom hela sociallagstiftningen, finansförvaltningen och annan lagstiftning som gäller t ex bolagisering och liknande saker så behövs det alltså specialresurser. Jag vill också påpeka en sak i det sammanhanget att man stärker det här med upphandling. Det har också mycket juridiska konsekvenser så det ser lovande ut när det gäller den här delen av kansliavdelningen.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Fru talman! Jag brukar alltid i budgetdebatten hålla ett allmänt anförande, men det ska jag inte göra idag. Jag borde kanske ha gjort det igår, men då hade jag inte taltur så det kommer att bli på slutet av debatten istället. Jag tänker hålla mig till sju minuter och hålla mig till kansliavdelningen så att fru talman inte ska behöva känna oro.

Jag tänkte börja med en fråga under kansliavdelningen, som det förvånar mig lite att ingen har tagit upp här i debatten hittills. Det gäller ombyggnaden av självstyrelsegården. Det är ett väldigt stort projekt, som vi diskuterade och debatterade förra året och egentligen kan vi säga att inte så mycket har hänt från landskapsregeringens sida, än att man återkommer igen och säger att man vill renovera självstyrelsegården för ca elva miljoner euro de kommande åren. En renovering för elva miljoner euro tycker inte jag att verkar klokt på en fläck, det är enormt mycket pengar och man löser egentligen inte problemen med den renoveringen, man löser vissa små problem med ventilation och lite utseendemässiga och kanske praktiska ändamål, men elva miljoner euro anser jag inte vara försvarbart.

Därför har jag skrivit finansmotion nr 33, som går ut på att man inte ska renovera självstyrelsegården för elva miljoner euro utan gå tillbaka till det beslut som man tog 2009 om att sätta igång projektering och bygga en fjärde våning på landskapsregeringens byggnad. Idag betalar man ungefär en halv miljon, 500 000 euro, i hyra för lokaler som man hyr ute på stan, pengar som med den beräkningsgrund som gjordes förra gången, skulle bekosta den här utbyggnaden på ungefär tio års tid. Det skulle också tjäna mycket i effektiviteten för personalen under samma tak som landskapsregeringen behöver. Det skulle minska på en massa praktiska kostnader med IT-support, städning, vaktmästeri och transporter mellan olika avdelningar.

Man borde verkligen ta en ny funderare på det här och jag hoppas att finansutskottet med en ny ordförande, kan se på det här med lite nyare ögon och verkligen begrunda om elva miljoner euro i en renoveringsplan på några års sikt är ekonomiskt försvarbart med tanke på att man inte minskar driftskostnaderna på sikt.

Jag kan hålla med om att motionen kan anses vara lite socialistisk och att man vill ta bort hyresinkomsterna från vissa stora fastighetsägare från stan. Ja, så är det, men det kommer också att bespara skattebetalarna på sikt och det kommer att göra en effektivare förvaltning. Jag hör också till dem som anser att man borde se över förvaltningen och förmodligen kunna minska antalet personer i förvaltningen, därför nämner vi också att man borde ta en helhetsplan över framtida personalresurser och dess behov av utrymmen, att det skulle beaktas.

Allt detta finns i motionen, den går ut på att man kan minska anslaget med tre miljoner euro, alltså renovera och bygga nytt för åtta miljoner istället för att bara renovera för elva miljoner. Det är finansmotion nr 33 som jag önskar att finansutskottet verkligen ska ta sig en närmare titt på. Förra finansutskottets ordförande var rysligt intresserad av den här frågan också, men han är som sagt inte det i år längre.

Det var min motion om självstyrelsegården. Sedan har jag också skrivit under en motion, som gäller en fråga jag har drivit ända sedan jag kom in i lagtinget första gången 1999, som nu har Danne Sundman som första undertecknare och det handlar om avskaffande av TV-avgiften. Det är ett som vi hörde tidigare i debatten ett väldigt föråldrat sätt att ta betalt på, ett väldigt omodernt och orättvist sätt att finansiera någonting som vi anser att vi ska finansiera gemensam, men sedan helt plötsligt ska bara en viss del av ålänningarna betala.

Idag betalar ca 10 000 hushåll TV-avgiften. Det finns närmare 13 000 hushåll på Åland, det finns också 2 200 företag som borde betala om de har en TV, vilket många företag har. Tittar man på bestämmelserna så ser man att har man stugbyar så ska man betala flera avgifter. Det är väl ingen som riktigt exakt kan säga hur många avgifter som borde betalas på Åland. Ser vi bara till hushållen och företagen så är vi uppe i 15 000. Säger vi att vissa av dem ska betala flera licenser så är vi uppe i 16 000-17 000 licenser som borde betalas på Åland årligen. Det betalas 10 000. Med det så har vi en ganska kostsam apparatur, posten kostar 70 000 bara för att driva in pengarna. Vi har som ledamot Sundman berättade kontrollanter som åker runt på landsbygden och knackar dörr för att kontrollera att alla har betalat avgiften, vilket gör att många tanter och farbröder inte ens vågar öppna dörren ifall de inte har haft råd att betala sin avgift.

Det är som ledamot Sundman sade ett väldigt gammaldags sätt att finansiera någonting som vi har bestämt att alla ska vara med och finansiera, särskilt när bara 10 000 av 16 000-17 000 avgiftsbetalare gör det. Det resulterar också i att vi som betalar får betala mycket högre avgift än vad vi egentligen skulle betala om alla skulle vara med. Därför borde TV-avgiften finansieras via budgeten som vi alltid ansett i obunden samling. Jag tycker själv att den borde gå via budgeten, men inser på samma sätt att nu är ekonomiska realiteten inte så utan landskapsskatt är ett alternativ. Vi finansierar mycket av det som vi anser att ska finansieras via skatten, sjukvård, skola, vägar. Vi i lagtinget anser också att vi ska ha en public service kanal och då bör ansvaret för finansieringen också ligga hos politikerna för att se till att det blir rättvist.

Jag hoppas också verkligen att finansutskottet tittar på motion nr 35 som en gång för alla skulle göra det här orättvisa systemet rättvisare. Vi vet att man från landskapsregeringens sida håller på och funderar på ett finansieringssystem. Förmodligen går det ut på liknande sätt som i Finland, att man tar en medieavgift, men det spelar väl ingen roll, det är samma sak, bara ett annat ord. Fortfarande kan folk låta bli att betala. Om personer inte vill betala en public serviceavgift eller medieavgift har de möjlighet till det om vi ger dem den möjligheten. Anser vi i lagtinget att alla ska vara med och finansiera så tar vi det via skatten. Det är rysligt enkelt och så får medborgarna välja de politiker som vill minska eller höja eller föra det systemet i framtiden.

Det finns ett sätt att säkerställa också att det här inte blir ett spel mellan olika politiker och partier, att man kan fastställa det i lag, att det ska vara under en fem års tid så procentsatsen som baserar sig på budgeten slås fast, att man vet vad man har att röra sig med från radions sida. Om tiderna blir sämre och man har fastslagit en procent av budgeten kanske radion får mindre pengar att röra sig med såsom det är med sjukvård, skola, vägar, omsorg osv.

Herr talman, jag ser att sju minuter har gått och jag har bara kommit till två av mina punkter så jag får väl försöka återkomma igen. Jag har några anföranden också och folk börjar väl bli hungriga så jag återkommer.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ledamoten Karlström hade vänligheten att understöda ett av mina förslag, alltså måste jag återgälda den vänligheten. Det här med utbyggnaden av självstyrelsegården tog jag också upp i gruppanförandet igår, jag var väl inte så rakt på sak som Karlström, men jag sade att det inte var klokt på en fläck. Jag är väldigt förvånad över att man är beredd att satsa elva miljoner på Självstyrelsegårdens utbyggnad i det ekonomiska läget som vi befinner oss nu. Det är ganska svårt att förstå.

Däremot har jag värderade ledamot Karlström lite svårt att förstå finansmotionen som du nämnde. Som du säkert vet skulle man fullfölja planerna på att bygga en fjärde våning. Det här är en verksamhet som synnerligen väl passar för en privatisering och att landskapet, Karlström är ju en entreprenör, skulle koncentrera sig på kärnverksamheten, det är kapitalkostnader, driftskostnader och frågan är om landskapet är den bästa fastighetsägaren och fastighetsskötaren, eller finns det privata företagare som klarar det här bättre? Jag tror definitivt att det finns privata företagare som klarar det här bättre.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag håller i och för sig med om att landskapet inte är den bästa fastighetsskötaren, men däremot anser jag att om vi ska ha en självstyrelse och om vi ska utöka den självstyrelsen så behöver vi ha ett självstyrelseorgan som har en fysisk plats där man bedriver sin plats och då är Självstyrelsegården ganska optimal och passlig.

Skulle man fortsätta med ledamot Erikssons resonemang kunde man utlokalisera hela förvaltningen till Eckeröhallen. Det skulle bli väldigt billigt och behändigt att hyra ut självstyrelsegården som hotell. Det kanske behövs i Mariehamn. Det är inte ett klokt sätt att bedriva självstyrelsepolitik på. Det är de facto så att vi idag hyr in lokaler på stan för 500 000 euro. Det är fem miljoner på tio år som en ny utbyggnad skulle kosta, det skulle alltså på sikt vara mer ekonomiskt försvarbart än att fortsätta som man gör idag.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Om vi håller det på ett sakligt plan så är det det sista som är intressant, vad är det som är mest ekonomiskt försvarbart. Jag är inte alldeles säker, man kan inte bara titta på vad man betalar i hyra för då har man allting inkluderat, fastighetsskötsel, försäkringar, allt. Man kan inte jämföra kapitalkostnaden med driftskostnaden. Märk väl, när man har gjort kapitalkostnaderna för en fjärde våning har man också driftskostnaderna kvar. Jag noterade att ledamot Karlström sade i sitt huvudanförande att förslaget var lite socialistiskt, så troligtvis är han inte riktigt nöjd med det själv.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Nej, jag är så pass realistisk att jag inser att om vi ska ha en självstyrelse så kommer det att kräva utrymmen. Då gäller det också att vi ser till att de i vår förvaltning har skäliga arbetsutrymmen. Det gäller också för oss att se till att de är effektiva och att de inte behöver springa mellan olika ställen att mötas på, att man har allting samordnat på ett och samma ställe som fungerar och är praktiskt. Jag tror också att om vi skulle utöka vår självstyrelse att innehålla beskattningsbehörigheten, ser vi att det skulle vara ett ypperligt sätt att få den administrationen att skötas inom samma hus. Det skulle vara konstigt att ha den någon annanstans. Det skulle vara det mest ekonomiska på sikt att vi minskar personalen, att vi bara har de anställda som vi verkligen behöver, men att de som vi har behov av ska ha skäliga arbetsutrymmen och då är man mest effektiv om man har dem på samma ställe.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag är nog benägen att hålla med ledamot Karlström vad beträffar utbyggnaden av självstyrelsegården. Jag tror också att det är mest ekonomiskt att bygga en fjärde våning. Jag var själv med och tog fram ritningar för fem-sex år sedan. Tyvärr kom ett val emot och politikerna vågade helt enkelt inte bygga ut av olika orsaker. Hade man gjort det då hade det nästan varit betalt redan nu med de siffror som ledamot Karlström presenterade här.

Min erfarenhet säger mig att all verksamhet som landskapet har borde vara i egna lokaler, i alla fall så mycket som möjligt. Det gäller här i Självstyrelsegården, i Godby och på andra ställen. Genom att utlokalisera mera tror jag att man kan inrymma resten av landskapets anställda i det här huset genom en fjärde våning och det skulle totalt sett bli mera ekonomiskt än det är idag.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag har skrivit i min motion att det första man borde göra är en utredning av behovet av personal och det håller jag med om. När vi har gjort den utredningen och inser att vi behöver si och så många tjänstemän inom förvaltningen, tycker jag att de ska vara i egna lokaler och då skulle det passa bra i en fjärde våning i Självstyrelsegården. Om man sedan hyr in tillfälliga lokaler av näringslivet, som man kan behöva, har jag absolut ingenting emot det. Man behöver inte bygga och äga allting själv, men när det kommer till kärnverksamheten i självstyrelsen alltså självstyrelseförvaltningen, om vi ska utöka den och ta mera behörigheter på oss kan vi inte sprida ut verksamheten runt om på Åland. Jag tror inte att det är ekonomiskt försvarbart. En fjärde våning, minska antalet tjänstemän som vi inte behöver, gör personalplansresursen, en plan över personalbehovet och sedan har vi en fjärde våning. Även om vi minskar personalen med 15 procent räcker inte en fjärde våning idag.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Liksom ledamot Karlström tycker jag att elva miljoner för att renovera upp det här huset och inte få en enda kvadratmeter till är lite betänksamt. Man måste fundera en gång till. Vad som behöver göras i det här huset är att ventilationen borde förnyas och köksregionen borde renoveras. Men tittar vi annars på lokalerna ser vi att vi inte behöver flytta biblioteket ner osv., det är bortkastade pengar. Skulle man satsa tre-fyra miljoner på ventilationen och köksregionen och fundera på en fjärde våning skulle det säkert bli billigare för skattebetalarna än det är idag. Sedan finns det ideologier som tycker annorlunda, men jag ser gärna på euro och cent istället.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! I det här fallet är min motion ganska optimal. Vi kan ta bort tre miljoner euro från de elva som landskapsregeringen har föreslagit och ta ner det till åtta. Kostnadsberäkningen på en fjärde våning var fem miljoner för några år sedan och att renovera kök och ventilation, ja gör man inte det för tre miljoner euro så ska man göra en ny upphandling. Ledamot Runar Karlsson, jag ser fram emot att du stöder min motion i omröstningen beroende på vad finansutskottet kommer till. Det kan hända att vi är eniga.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Man har alltid stora förväntningar på finansutskottet och vi ska försöka göra vårt bästa. Jag vill ändå kommentera två saker som ledamot Karlström tog upp. När det gäller TV-avgiften så för mig börjar det låta som att vi bör överväga att vi ska ha ett rättvist system. Jag minns fortfarande den tid då man måste ha radiolicens i bilen. Jag lyssnade på Ålands radio för det mesta i bilen och inte så mycket hemma. Hemma har jag förresten ingen radioapparat. Man borde ha en återgång till att alla bilar kanske skulle ha radiolicens och då täcker vi upp ganska många.

När det gäller fastigheten som vi befinner oss i, huruvida det ska renoveras, huruvida det ska byggas en fjärde våning. Det är bra att tiden får gå så att vi får reda på vad vi verkligen vill. Vi har ju andra fastigheter också, dock icke i Mariehamn.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Till det första om en rättvis TV-licens tror jag inte att en återgång till att ta betalt för innehav av radio är en klok väg att gå, däremot vill jag understöda att det är ett vettigt sätt att finansiera public servicen. Det måste vi komma till skott nu. Personligen har jag pratat om det sedan 1999 så det börjar kännas lite tjatigt. Det är dags att göra något åt det här nu. Medieavgift är bara ett annat ord för samma sak. Vi måste hitta ett sätt där alla är med och finansierar det som politikerna anser att vi ska ha och det är genom budgeten, genom antingen genom en landskapsskatt eller en procent av budgeten eller en kombination av de två. Det finns ingen anledning att vi ska fortsätta med ett avgiftssystem som baserar sig på att man ska anmäla om man har en TV-avgift hemma. Särskilt i dagens samhälle när man kan se alla TV-program på internet. Ska man behöva betala TV-licens då, kan man fråga sig?

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Även i den här frågan tror jag att tiden behöver lösa problemet. Jag stöder tanken, vi måste få ett rättvisare system, men hur det sedan ska byggas upp är det väl ingen här idag som har någon lösning på. En generell avgift som alla är med och delar på måste väl ändå ligga till grund om det ska vara fullständigt rättvist.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Obunden samling har faktiskt förslag på hur det där ska skötas för att fungera rättvist. Det är finansmotion nr 35 med undertecknare Danne Sundman, Mika Nordberg och Gun-Mari Lindholm. Det är att införa en landskapsskatt. Sedan kan finansutskottet fundera på hur man ska sätta det i relation till budgeten, om den ska följa med budgetens upp- och nergångar eller om det alltid ska vara en viss procent osv. Systemen finns om man vill, om man vill göra det här rättvist. Jag tycker att det är dags att ta tag i de systemen nu.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Finansminister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Frågan om renoveringen av detta hus börjar bli mer eller mindre en fars. Man använder frågorna om en fjärde våning, bollar den fram och tillbaka för förmodligen är målsättningen att man ska skjuta på själva investeringen. Det är grundbudskapet i den motion som obundna genom ledamoten Karlström har levererat. Jag tycker att vi har ett ansvar att se till att den personal som vi har kan jobba i drägliga utrymmen. Det som ledamot Karlström inte säger är att skulle vi gå in och renovera bara ventilationen för att sedan senare någon gång renovera hela fastigheten och bygga ytterligare en fjärde våning på 1 600-1 800 kvadratmeter och kanske fem-sex miljoner euro till, är sammantaget en mycket dyrare lösning. Jag återkommer i en senare replik med flera argument.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag delar inte finansminister Perämaas syn i det här. För det första anser jag att man inte behöver ha exempelvis ett landskapsarkiv på en av de dyraste kvadratmeterplatserna som finns på Åland. Varför ska vi lagra gamla papper och dokument här, de kunde vara ute i Ribacka eller någon annanstans på landet. Det finns ingen anledning till det. Skulle vi göra nödvändiga renoveringar och bygga en fjärde våning så skulle det inte behöva betyda så stora satsningar som elva miljoner. Jag tror definitivt att man kan göra det under. Om vi för det första bygger en ny våning, en 1 600 kvadratmeters, kan vi flytta alla dessa personer som idag sitter i olämpliga utrymmen till det nya området för att sedan renovera de områden där de sitter idag. Hur ska det annars fungera? Var ska de sitta under tiden som byggprojektet under fyra års tid ska snurra på. Det löser inte problemen med att vi fortfarande har många utrymmen spridda över Mariehamns stad som vi hyr in, det är en kostnad på ca 500 000 euro. De är ju kvar om vi renoverar och gör de befintliga lokalerna lite bättre.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Att gå på den linjen som ledamoten Karlström förespråkar, alltså en byggnadskostnad på ytterligare fem-sex miljoner euro här via en renovering som i sig medför att projektet blir dyrare, är samtidigt att cementera det faktum att man inte ska utgå från det. Det kan vara ett sätt att cementera det att vi inte ska minska på omfattningen av vår personalstyrka. Det är ett mål som landskapsregeringen avser att följa att vi måste minska på personalen och därigenom på konsumtionskostnaderna i likhet med riket så länge som vi är bundna vid det ekonomiska system som vi har idag. Det blir knappast någon utlokalisering med de obundnas politik.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! För det första så vet vi att även om vi minskar personalantalet med 15 procent så räcker inte Självstyrelsegården till även med en fjärde våning. Så mycket folk har vi anställda idag och så vet vi vad framtiden förhoppningsvis kommer att leda till om vi får utökad självstyrelse. Det är oansvarigt att säga någonting annat. Jag vill definitivt minska förvaltningen, det vet minister Perämaa mycket väl. Motionen är ärlig och säger att vi behöver ta hand om dem som vi har här och som vi anser att ska sköta förvaltningen till skillnad från ledamot Perämaa, som föreslog att vi skulle ha dem kvar förra året, men ge dem mindre betalt. Den här motionen är ett reellt förslag som är genomtänkt och ärligt. Det minskar kostnaderna och det gör det betydligt bättre för personalen, men tycker minister Perämaa att elva miljoners renovering är klok och försvarbar?

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade. Plenum avbryts härmed och återupptas kl 12.30.

Ltl Barbro Sundback

Herr talman! Jag tänkte tala om internationellt samarbete och Ålands fredsinstitut, sedan något om skärgårdssamarbetet. Åland är av stort internationellt intresse. Åland är också numera en viktig part i det internationella samfundet, särskilt på grund av vårt geopolitiska läge, men också på grund av landskapets särskilda ställning, med autonomi som ett demilitariserat och neutraliserat område. Självstyrelse har blivit alltmera subjekt i internationella sammanhang. Vi är ju med i samarbetet både nordiskt, europeiskt, ja t o m i olika ö-samarbeten. Det här är betydelsefullt för oss eftersom det ger möjligheter att utnyttja olika fonder som understöder sådant här samarbete på regional nivå speciellt, men också sedan gammalt är det nordiska samarbetet viktigt för Åland.

Så var det också med det nordiska skärgårdssamarbetet. Ifjol beslöt den här församlingen, på förslag av regeringen, att vi skulle gå ut ur skärgårdssamarbetet. Det har haft väldigt stora negativa konsekvenser för de åländska skärgårdskommunerna. Det här kommer min kollega Carina Aaltonen att närmare redogöra för. Inte nog med det så tror jag att det skadade Ålands rykte och anseende som en samarbetspartner. Det är inte särskilt snyggt eller lojalt att när det börjar bli lite bistrare tider lämnar man fartyget som första man och låter resten ta hand om det eventuellt sjunkande skeppet. Lite så var det med skärgårdssamarbetet. Vi socialdemokrater tycker att om man ska samarbeta är det viktigt att man respekterar vissa spelregler. Det tycker vi att man inte gjorde i det här sammanhanget.

Det var också så för ett år sedan att lagtinget på förslag av regeringen gav en fullmakt åt regeringen att avyttra Hamngatan 4, alltså sjöfartsverkets gamla lokaler nere vid Västerhamn. De här lokalerna tillhörde staten ända till 2009, det var väldigt kort tid mellan det att de överläts till landskapsregeringen som man beslöt att de skulle säljas ut. I de här verksamhetsutrymmena fick Ålands fredsinstitut sina verksamhetsutrymmen mycket tack vare landshövding Peter Lindbäck, eftersom vi hotades med att fredsinstitutet måste flyttas från Villa de Nord. Det var väldigt tacknämligt, utrymmena passar bra för verksamheten och de är numera fyllda till bristningsgränsen.

Vid fredsinstitutet arbetar idag ca 12 personer, det varierar lite. Det finns en person som i fredsinstitutets regi arbetar med den statliga medlingsverksamheten, dvs. där man försöker att mellan förövare och de som blivit utsatta för brottsliga handlingar, komma överens och inte föra processen till domstol. Det är en väldigt framgångsrik verksamhet.

Förutom det här så finns i huset en anställd av Föreningen Norden och så finns det tre anställda vid sjöfartsverket fortsättningsvis och vid lotsfördelningen finns det två kutterförare. De arbetar nästan 20 personer i den här fastigheten idag. Det är inte särskilt lätt att hitta motsvarande utrymmen på stan idag.

Det är också så att fredsinstitutet har blivit allt mer en samarbetspartner med regeringen och lagtinget och det här samarbetet tar sig många uttryck. När självstyrelsen får besök så är det titt som tätt så att dessa högtstående gäster också gör ett besök på fredsinstitutet. I olika sammanhang anlitas också fredsinstitutets direktör Sia Spiliopoulou Åkermark som expert i frågor som gäller autonomi, minoritetsrättigheter, språkrättigheter och ifråga om demilitariseringen och neutraliseringen. Hon är också en del av den kontaktgrupp vid utrikesministeriet där också regeringen har en representant och man diskuterar det s.k. Ålandsexemplet.

Det känns lite konstigt att av en partner bli hotad på det här sättet. Nu ska ni ut härifrån för nu ska det här säljas och vi ska tjäna pengar på det. Jag tycker, herr talman, att man kanske borde överväga en annan lösning. Det är ju så att om det här är en ekonomisk belastning för landskapsregeringen finns det från fredsinstitutet en beredskap att ta emot byggnaden i form av ett separat fastighetsbolag, som sedan kunde hyra ut det till de verksamheter som idag finns i huset, åtminstone till fredsinstitutet, Föreningen Norden och den här medlingsverksamheten.

Med hopp om att få trygga verksamhetsförutsättningarna för fredsinstitutet har jag tillsammans med ledamot Roger Jansson lämnat in en finansmotion där vi hoppas att finansutskottet och lagutskottet skulle överväga frågan om fastigheten på Hamngatan 4.

Sedan, herr talman, så finns det under kapitlet en rubrik som handlar om jämställdhet. Det var ju så att den här regeringen 2008, jag tror att det var det första man gjorde, kom med ett jämställdhetsmeddelande. Det var en väldigt högt prioriterad fråga. I och för sig skulle man ta bort jämställdhetsdelegationen. Lagtinget accepterade det, men önskade istället att man skulle ha en expertgrupp på jämställdhet. Den har inte tillsats under alla de här åren, men nu framställs det att man ska göra det. Det är lite svårt att förstå varför det har tagit så lång tid, men om det nu blir av så får vi vara nöjda med det.

I samband med jämställdhetsmeddelandet hade vi en mycket livlig debatt här i lagtinget om jämställdhet. Lagutskottet som behandlade ärendet tog vissa beslut som sedan lagtinget välsignade, bl a det att nästa gång som den lilla statistikboken om Kvinnor och Män på Åland kommer ut så skulle det ingå i den också statistiska uppgifter om hur mycket oavlönat hemarbete som kvinnor utför och hur mycket männen utför. Till och med att lagtinget sade att om det behövs extra utredningar för det här har lagtinget givit sitt stöd för sådana extra utredningar. Nu ser jag ingenting om det här i budgeten och jag vill att det kommer med i nästa utgåva av Kvinnor och Män på Åland. Åtminstone i övriga nordiska länder är det så tydligt att kvinnor utför ungefär två tredjedelar av allt oavlönat hemarbete. På Åland är det dessutom så att kvinnor idag arbetar i högre utsträckning än män för sysselsättningsgraden bland kvinnor är idag högre än män. Det betyder att åländska kvinnor antagligen jobbar otroligt mycket och får bara betalt för en del. Det är en väldigt väsentlig jämställdhetsinformation.

Har jag nu överskridit min tid, herr talman?

Talmannen

Med ca tre minuter, ja. Men då ska jag komma igen för jag hade lite till att säga, men det räcker för den här gången.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag vill passa på tillfället och framföra i alla fall centergruppens tack för det engagemang som ledamot Sundback har visat genom tiderna för Ålands fredsinstitut. Det är klart att vi under årens lopp har haft lite cyniska kommentarer om institutet, men faktum är att ledamotens engagemang har gjort att fredsinstitutet har placerat Åland på kartan, via sina publikationer och via sin status som FN-rapportör, som man kan benämna det i korthet. Jag tror inte att någon i den här salen vill skada fredsinstitutet, man kommer, speciellt från landskapsregeringens sida, att hantera de här utrymmena på ett sätt som tryggar institutets framtid. Vi kommer i alla fall att verka för det från centergruppens sida.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, tack ledamot Jansson för de värmande orden och tack för stödet. Jag vill dock inte lasta regeringen för den situation som vi är i för det är de facto så att lagtinget har tagit det här beslutet. Om det ska ändras så är det som vtm Gunnar Jansson brukar påminna om att det är den beslutande makt som har tagit beslutet som också ska ändra på det. Här har lagtinget nu en möjlighet att ändra på det här beslutet så att verksamhetsförutsättningarna kan tryggas.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ledamot Sundback framför här att skärgårdssamarbetets avvecklande var förhastat. När landskapsregeringen började arbeta tittade vi över alla organisationer, vad är vi med i, vad kanske vi inte behöver vara med i det och vi gjorde en framställning till lagtinget när vi omfattade att vi skulle gå ur skärgårdssamarbetet. Tanken är att vi ska gå vidare med inflytande ut till EU och komma upp på en högre nivå, på en regeringsnivå. Därav följer bl a det som jag sade i mitt huvudanförande om internationella experter, att vi får in en person i kommissionen. Det här är ett led i den processen. I början gick vi ut till i och för sig väldigt bra samarbetsområde, men vi måste se över vår organisation och vår förvaltning att var ska vi sätta våra krafter.

I motionen nämns också att vi går miste om att vi är medlemmar i olika interregprojekt. Det är riktigt. Men jag kan upplysa er om att landskapsregeringen i den nuvarande formen har möjlighet att ha medlemmar i olika projekt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! På sätt och vis är det en begriplig logik, men politiskt kan jag tyvärr inte acceptera den. Genom det här beslutet har regeringen och lagtinget skadat skärgårdskommunerna och deras möjligheter att bedriva ett sådant här regionalt samarbete. Det finns alltså redan flera projekt som skärgårdskommunerna är utestängda ifrån och därför har vissa av dem på egen bekostnad sökt sig till det här samarbetet igen. Jag måste säga att jag tycker lite synd om de här skärgårdskommunerna under den här regeringen. För de flesta av dem är det här en ren chock att under den här regeringen, bestående av liberaler och center, är den som har skadat skärgården allra mest under de senaste decennierna.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Politiken är just den jag redogjorde för, dvs. vi ska vara med i projekt och i internationellt samarbete på den nivå vi hör hemma, nämligen på regeringsnivå. Där har vi just projektet som jag nämnde om internationella experter. Vi satsar våra resurser där vi behöver dem och där vi anser dem vara bäst. Att vissa skärgårdskommuner på eget initiativ går in i skärgårdssamarbetet kanske de då har hamnat på den nivå de bör vara, dvs. på deras egen nivå.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, jag förstår resonemanget, men det är hårdhjärtat mot de här små skärgårdskommunerna. Jag kan inte hjälpa det, men jag ser inte den stora politiska vinsten med det här resonemanget. Det ena utesluter de facto inte det andra. Har man råd att anställa dyra experter motsvarar det säkert flera gånger mer i kostnader som det här samarbetet kostade, ursprungligen 38 200 euro. Det är ju små pengar, men det har skadat och det skadar fortfarande skärgårdskommunerna.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Ulla-Britt Dahl, replik

Herr talman! Jag var till fredsinstitutet för att få information om deras budget och då kom det här med fastigheten upp till diskussion. Det jag blev att fundera på är om de kommer att ha rum här i framtiden eftersom det redan nu är så jättefullt. De tyckte att de har flyttat många gånger så man förstår deras tankar helt och hållet, men i andra hand funderade jag om det här räcker till.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jo på sikt räcker det till eftersom sjöfartsverkets anställda nu har förfogande över hela nedre våningen tillsammans med lotsfördelningen. De kommer att flytta över till Ämbetshuset så småningom så det finns stora potentiella möjligheter. Jag skulle också vilja säga det om fredsinstitutet och jag tror att det gäller för en del andra organisationer också, det är ingen ekonomisk belastning för landskapet. De kostnader som fredsinstitutet har så drar man in ungefär 80 procent från externa finansiärer. Landskapet satsar drygt 100 000 euro, men man får in mycket, mycket mera pengar så det är inte dåligt investerade pengar.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Vtm Gun-Mari Lindholm

Herr talman! Under de rubriker som vi nu diskuterar, dvs. landskapsregeringen och kansliavdelningen, så har vi med mig som första undertecknare från obunden samlings sida skrivit ytterligare en motion, finansmotion nr 46 och sedan har jag ytterligare en fråga, eller ett påstående, som kanske kräver ett svar. Jag hoppas att man svarar från finansutskottets sida, men kanske vi redan kan få svar på den frågan här i salen från landskapsregeringens sida.

Jag börjar med den motion som vi har skrivit, finansmotion nr 46. Det handlar om språkrådets status, ändring av motivering. Det här är med anledning av Ålands framtids språkpolitiska debatt i ärendet i början av månaden där en i publiken kom med en fråga angående språkrådets status och också ett påstående att språkrådet borde få en i lag reglerad status. Jag lovade vid det tillfället, att om inte landskapsregeringen lyfter den här frågan och reglerar språkrådets status i lag så kommer jag att ta upp det och jag uppfattade också att de flesta andra i den debatten tyckte att vi gemensamt borde göra det.

Glädjande kan vi notera att socialdemokraterna med Camilla Gunell, som första undertecknare har en nästan identisk finansmotion, som den som vi har skrivit från obunden samlings sida med förstärkning från Ålands framtids Anders Eriksson. De flesta som var där har också formulerat en önskan om att reglera språkrådets status.

Språkrådet som tillsattes i mars 2008 och som består av ett sakkunnigt organ, som bistår och stöder landskapsregeringen i dess arbete med det språkpolitiska programmet. Med tanke på att rådets uppgifter är att följa upp om självstyrelsens grunder efterlevs är det på sin plats att språkrådets status och uppgifter regleras i lag. Jag har också förstått i de höranden som vi har haft under senare tid i självstyrelsepolitiska nämnden att det finns en önskan även från medlemmars sida om att det här borde regleras i lag.

Vid det tillfälle som Ålands framtid hade om språkpolitisk debatt fanns också vicetalman Gunnar Jansson och ltl Henry Lindström representerade. Frisinnad samverkan hade inte någon lagtingsledamot, men där representerade Anthonio Salminen frisinnad samverkan vid det tillfället. Jag hoppas ändå att vi gemensamt kan omfatta den här strävan och att vi gemensamt kan gå in för en sådan här skrivning i budgeten så att landskapsregeringen återkommer med en lagframställning om att i lag reglera språkrådets status.

Den här frågan eller påståendet som jag har gäller under, jag vet inte riktigt om det hör till brand- och räddningsväsendet eller om det är alarmcentralen, men det har kommit till min kännedom genom ungdomar som studerar akutsjukvård i Sverige, att det kommer att komma ett EU-direktiv som kommer att reglera sammansättningen av personalens kompetens vid utryckning. Där kommer man att kräva att det åtminstone finns en sjukskötare med, t ex vid ambulansutryckningar, som alltså har kompetens för akut sjukvård. Vi vet att så inte är fallet idag på Åland.

Min fråga blir då naturligtvis till landskapsregeringen hur man kommer att agera i den här frågan, vad har man för beredskap, eftersom det är landskapsregeringen som ytterst ansvarar för den här verksamheten. Kan man inte här idag få ett svar på den frågan så ber jag att finansutskottet tittar på det här och kommer med en skrivning till lagtinget så att vi vet hur vi ska hantera den här frågan vidare, dels ifrån lagtingets sida vad beträffar budgetmedel, men också från ÅHS’ styrelses sida. Det här är någonting som kommer från EU-enheten via landskapsregeringen och så vidare till efterlevnad naturligtvis. Tack herr talman!

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Vad gäller språkrådet och finansmotionerna och förslag om att lagfästa tror jag inte att någon i denna sal i princip har något emot det. Däremot borde finansutskottet fundera på det, kanske vtm vill komplettera till den del vilket mervärde, vilken nytta vi har att lagfästa språkrådet. Vi måste komma ihåg att landskapsregeringen inte kan delegera någon form av befogenhet till ett språkråd att agera på egen hand. Vi kan utgå från att landskapsregeringen idag inte har så många instrument som varje medborgare har rätt att göra när ens rättigheter inte säkerställs av statsmakt och andra aktörer. Det är svårt att se nyttan av det hela, men kanske vicetalmannen kan komplettera till den delen.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Från vår sida åtminstone är det inte tillräckligt att formulera statusen genom ett beslut i landskapsregeringen utan den borde på grund av sin karaktär vara reglerad i lag och det hoppas jag att även centern skulle kunna omfatta. Det här är ett sådant viktigt område för självstyrelsen att det om någonting borde vara reglerat i lag.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Jag tror som jag sade att ingen har något emot hela grundtanken, men att vi alla är medvetna om att den konkreta nyttan kanske inte är så stor i sig. Jag håller med vicetalmannen om att själva ansvarsområdet i sig och med tanke på hela dess karaktär i självstyrelsefundamentet, kan de här förslagen försvaras. Bara vi är medvetna om att det inte leder till så mycket mer än att vi gör en politisk markering via ett lagfästande.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Idag finns det en otydlighet vad beträffar språkrådets verksamhetsområde. Jag tror att man där, när man i så fall tar fram en lagframställning, kan titta över så att de personer som sitter, som verkligen brinner för de här frågorna, också känner att de har någon form av, vad ska vi säga, kanske inte direkt någon form av makt, men att de har någon form av utövning inom sitt område.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag vill börja med att tacka vtm Lindholm för att hon tog upp frågan och också var vänlig att nämna att densamma motion också har kommit från socialdemokraternas sida. Det är väldigt viktigt att reglera språkrådet så att man klargör språkrådets mandat, dess ansvar och dess befogenheter.

Likaväl har obunden samling och socialdemokraterna gemensamt lämnat in en motion om Ålands havskommitté. Båda frågorna är sådana som jag kan förstå, har ett brett stöd i lagtinget. Det förvånar mig mycket att inte landskapsregeringen har tagit upp de här trådarna och nu föreslår för lagtinget att detta råd inrättas och att språkrådet i lag regleras.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jo, det stämmer att det här var en diskussion och jag uppfattade att vi också avgav ett löfte vid det tillfället, att vi skulle lyfta den här frågan. Vi kan ju konstatera också det att hade vi suttit vid samma korridor uppe i sjätte våningen i det här huset, hade vi kanske gått in till varandra och inte hade behövt skriva två motioner utan vi hade kunnat vara på samma motion, men när vi har våra kontor på två olika ställen finns det hindret att springa över till varandra. Jag kunde springa över till Anders Eriksson och få hans underskrift för jag förstod att han också var intresserad av den här frågan. De har samma innehåll och samma syfte så jag hoppas att vi tillsammans kan genomföra den här tanken.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, jag hoppas, eftersom lantrådet har begärt taltur här efteråt, att man kanske kan få klargjort varför de här viktiga förslagen och de goda idéerna som är framåtsyftande och konstruktiva att regeringen inte tar fasta på dem och återkommer till lagtinget med dem. Hittills har jag inte hört att regeringen har någon uppfattning om varken Ålands havskommittén eller språkrådet. Jag skulle gärna lyssna till hur framtiden ska bli.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Ja, vi väntar med spänning på det anförande som lantrådet kommer att ha inom kort, antagligen i den här frågan. Kanske kan det bringa klarhet i hur man ser på den här frågan. Eventuellt är det redan på gång, vi får se. Tack.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Vtm Lindholm tog upp frågan om utbildningsnivån för akutsjukvårdspersonalen, att det eventuellt ska finnas ett EU-direktiv i botten. För egen del kan jag säga att jag inte känner till något EU-direktiv, sedan vet jag inte om det är på kansliavdelningen eller om det borde vara på social- och miljövårdsavdelningen. Om det finns ett EU-direktiv så kommer det att handläggas i vederbörlig ordning. Om jag har förstått allt rätt, har i varje fall vår ambulanspersonal viss sjukvårdsutbildning. Kanske EU-direktivet bottnar i att det kanske inte är lika bra beställt i övriga Europa.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Ja, jag är själv inte insatt i det här, utan jag har fått den här uppgiften från, som jag sade tidigare, ungdomar som studerar det här och som jag utgår ifrån att är insatta i det när man är i den här verksamheten. Naturligtvis önskar de komma tillbaka hem och kunna jobba i den här verksamheten. Vi vet att det är ganska svårt att rekrytera människor till den här verksamheten redan i dag och höjs kompetensen måste vi ha beredskap i ett tidigt skede att möta det behovet och bana väg för dem också att ha möjlighet att återvända. Vi måste veta vad det här blir, när det här ska påbörjas och vad kravet blir så att vi står beredda när det kommer.

Minister Roger Eriksson, replik

Herr talman! Ja, jag håller med det senaste. Det är helt klart att om det här är ett direktiv som kommer så måste vi förstås förbereda oss för att kunna uppfylla det. Det kommer att behandlas i vederbörlig ordning. Om jag förstår saken rätt så i dagsläget har väl de som kör ambulans och utryckningsfordon på Åland brandkåristutbildning och någon form av första hjälp- och sjukvårdsutbildning. Om det uppfyller det här direktivets krav eller inte kan jag inte svara på i detta skede, men vi ska förstås analysera problematiken.

Vtm Gun-Mari Lindholm, replik

Herr talman! Jag hoppas att vi ska få klarhet i det här genom finansutskottet för det här har en inverkan på den budgeten som ges för 2012 och alldeles särskilt för 2013 om den här verksamheten bör kompetenshöjas.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Lantrådet Viveka Eriksson

Herr talman! När det gäller språkrådets verksamhet har jag sagt några gånger förut från talarstolen att när språkrådet har varit verksam i två år kommer vi att göra en utvärdering och utifrån den så kommer vi att besluta huruvida det kommer att finnas ett behov att lagstadga språkrådets verksamhet. Det jag har sagt förut är fortsättningsvis på det sättet som landskapsregeringen jobbar, därför står det ingenting om det i budgeten.

Språkrådet avger årligen en rapport där vi i landskapsregeringen har möjlighet att diskutera aktuella frågeställningar med hela språkrådet. Det man har efterlyst är inte en lagstadgad verksamhet utan det man efterlyser är stabilare resurser när det handlar om sekreterartjänster och arbetet med språkfrågorna i förvaltningen. Det man också har efterlyst är att den tjänsteman som jobbar med språkfrågorna också ska höra till stabsfunktionen under förvaltningschefen och lantrådet. Därför har vi i budgeten också satt resurser under kansliavdelningen, eller om det är under landskapsregeringen, just för sekreterartjänsterna. Landskapsregeringen kommer att återkomma, efter att vi har gjort den här utvärderingen, precis som jag har sagt tidigare. Det här är ingenting nytt.

Vi har också diskuterat behovet av att ha lagstadgad verksamhet och hittills har man inte sett att det har funnits behov sett ur språkrådets synvinklar. Man har väldigt tydligt och klart för sig vilka uppdrag man har att jobba med.

Det som antagligen inte ännu har kommit fram i debatten och som jag vill passa på och redogöra för är också satsningarna på lagberedningen som finns i budgeten, dels i form av att vi har satt extra resurser på laggranskning. Det finns också under förvaltningschefens stabsfunktion extra resurs i enligt med betänkandet som vår grupp har tagit fram, för underlag för hur vi ska få fram bättre kvalitet i lagstiftningsåtgärderna. Den gruppen har också föreslagit att vi ska lägga resurser på laggranskning och det finns också upptaget i förslaget till budget under regeringen.

Vidare har vi också valt att föreslå för lagtinget att en tjänst till som lagberedare skulle tillsättas. Det finns en ganska stor summa pengar som vi använder till att köpa lagberedningstjänster. Det är inte alldeles enkelt att upphandla, och vi upphandlar ganska mycket i dag, olika lagberedningstjänster och då har vi gjort den bedömningen att det är vettigare att lägga en del av pengarna på en till lagberedare.

Det är ett väldigt stort tryck på lagberedningen, förstås finns det mycket ambitioner hos landskapsregeringen. Lagtinget kommer hela tiden in med nya förslag för lagstiftningsåtgärder för att inte tala om alla de krav som EU sätter på oss. Just nu är alla lagberedare uppbundna med olika direktiv som vi måste ta fram. Det finns ett otroligt tryck på lagberedningen och därav har vi att stärka lagberedningen och också resurserna för att förbättra våra lagstiftningsåtgärder så att vi ska få en ännu bättre kvalitet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det var synd att inte lantrådet var med på språkdebatten. Det var väldigt enigt även från liberalt håll, man tyckte att det redan i dag borde ha varit lagreglerat och undrade varför inte språkkommittén redan hade kommit med förslaget. Kanske det är behov av utvärdering, men samtidigt tycker jag att man från politisk sida kan visa riktningen. Det här forumet behöver den statushöjning som en lag skulle betyda. Samtidigt kunde man utveckla dess verksamheter.

Sedan skulle jag gärna vilja höra lantrådet säga någonting om Ålands havskommittén.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Ser man ett behov av lagstiftningsåtgärder är det självklart att jag också kommer att gå in för att lagstifta, men först måste man göra utvärderingen och se var bristerna finns. Lagstiftningsåtgärder vidtar vi när vi ser att det absolut behövs och alldeles särskilt genom att det finns olika stora behov av lagstiftningsåtgärder.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Eftersom lantrådet lyfter upp frågan och hela språksituationen är angeläget att ta itu med är det följdriktigt att också tala om språkrådets roll i det åländska samhället, dess uppgifter, dess ansvar och befogenheter. Det är väl på de områdena som det är oklart idag och som man borde spetsa till det ytterligare. Rådet kom väl till efter språkkommitténs arbete, det blev ganska snabbt tillsatt och det finns naturligtvis anledning att återkomma och ytterligare precisera rådets uppdrag.

Jag skulle fortfarande gärna höra om Ålands havskommitté.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Fortsättningsvis, jag hör att ledamoten Gunell kommer med klara, entydiga riktlinjer för varför det behövs en lagstiftning. Man måste ha klart för sig vad språkrådets roll är. Är det oklart idag? Statusen, att den inte är lagstadgad, men är det oklart, det är de utvärderingar som vi ska göra. Var finns det problem? Så gör vi med alla åtgärder när vi går in med lagstiftning. Tittar på vad problemen är och utifrån det lagstiftar vi. Vi har sagt hela tiden och vi följer den planen, när språkrådet har varit verksamt i två år så gör vi en utvärdering och återkommer, om vi ser att det finns behov av lagstiftningsåtgärder.

Jag har inte överhuvudtaget nämnt Östersjökommissionen. Jag kan bara säga att från årsskiftet kommer det att inrättas ett kontor här på Åland, som har hand om gränshindersfrågorna i nodiska ministerrådets regi. Det är alltså en person som kommer att jobba med de frågorna. Jag vet inte vad ytterligare vi skulle göra. Jag vet inte vad ledamot Gunell är ute efter.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad. Som talman bör jag kanske påpeka att eftersom Ålands havskommission inte nämndes i lantrådets huvudanförande så tar vi den som en separat fråga. Den är värd sin egen mässa.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! I diskussionen om behovet av lagstiftning för språkrådet så har vtm Gunnar Jansson haft väldigt klara, tycker jag, åsikter om det. Det är att om det ska vara en landskapsinstitution och framför allt om det ska ha någon myndighetsutövning, så behöver det ha en lagstiftning. Det vill vi gärna att det ska ha redan nu. Vi behöver inte vänta två år. Efter två år, har det inte varit val då, det kanske är någon annan som sitter på lantrådsposten. I alla fall har jag ett konkret tips om sekreterarhjälp. Jag skulle kunna tänka mig att Ålands fredsinstitut skulle kunna sälja tjänster i det här avseendet.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Två år är det nu till våren, som språkrådet har varit aktivt och det är nu som utvärderingen ska göras. Det har vi kommit överens om med språkrådet. Vi ska titta över och vi ska se på behoven och vi ska se om det behöver lagfästas. Det har jag sagt tidigare och det säger jag igen. Det är ett löfte som jag har givit till lagtinget. Det kommer att verkställas.

När det gäller sekreterarhjälpen är vitsen och det viktiga både för arbetet med språkfrågorna för landskapsregeringens del och för språkrådets del, att man höjer statusen på sekreterartjänsten och ser till att den personen blir knuten till förvaltningen och finns som en del av förvaltningen och kan i alla olika sammanhang serva både landskapsregeringen, förvaltningen och språkrådet. Det är den riktningen vi har valt. Vi har inte gått vägen fullt ut och satt en heltidstjänst i det här skedet, men vi kommer högst antagligen att fortsätta på den väg som vi har valt, att stärka den tjänsten.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, jag tänker bara på att det är frågan om kompetens i det här avseendet. Jag skulle säga att fredsinstitutet på Åland är den institution som har de största kunskaperna vad gäller språk och språkrättigheter och frågor av den karaktären. Jag skulle önska att lantrådet inte helt uteslöt den möjligheten. Det är väl också så att om lantrådet ska lyssna till andra är det här ett tillfälle eftersom det är så många partier och deras representanter, som har ganska bestämd uppfattning om att verksamheten ska lagstadgas. Naturligtvis ska språkrådet ha sin åsikt, men det är i alla fall lagtinget som besluter i sista hand.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Herr talman! Landskapsregeringens plan står fast. Vi kommer att tillsammans med språkrådet göra den här utvärderingen och kommer att återkomma. Jag håller med ledamot Sundback om att det finns väldigt bra kompetens på fredsinstitutet och vi från landskapsregeringens sida har gärna samarbete i vissa projekt med fredsinstitutet, men det här är en lite annan roll än att köpa upp en konsult.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! När det gäller eventuell lagstiftning för språkrådet så hörde vi Gyrid Högman, som är ordförande för språkrådet, på Ålands framtids vårmöte i mars och redan då pekade hon på att det behövs en lagstiftning. Kanske vi inte behöver utvärdera det så hemskt mycket. Språkrådet i sig kommer inte att hjälpa upp den språkliga situationen utan vi måste få upp den på högsta möjliga politiska nivå. Det är en sådan debatt jag har försökt få till stånd med lantrådet, både via insändare och här i salen. På vilket sätt kommer man från den åländska regeringen att föra förhandlingar med den finska regeringen om vilka åtgärder de kommer att vidta för att den åländska självstyrelselagen ska efterföljas? Det är det som är det viktiga. Språkrådet och lagstiftning är en bra sak, men det är väldigt underordnat jämfört med att få upp det på högsta möjliga politiska nivå.

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är så att vi har haft den diskussionen också med ordförande för språkrådet från landskapsregeringens sida eftersom vi årligen går igenom rapporten. Alldeles särskilt tryckte man på behovet av att ha en tjänsteman i förvaltningen. Det är det som vi har tagit fasta på i det första skedet. Vi har också kommit överens om att när språkrådet har varit verksamt i två år så kommer saken att prövas.

När det gäller kontakterna till regeringen i Helsingfors har vi väldigt tydligt och bestämt fört fram de synpunkterna också till den nya statsministern, som inte är så ny längre, men åtminstone relativt ny, om behovet av att man från regeringens sida klart berättar hur man kommer att jobba för att Åland ska skötas på svenska i det alltmer finska Finland. Vi har också begärt på olika möten att kommande regering som bildas, alltså rikets regering som bildas efter valet i vår, ska ha i sitt regeringsprogram den här frågan på agendan.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Ja, det är förstås intressant att höra vad svaren är. När det gäller den språkliga utvecklingen går det i rask takt åt fel håll på den finska sidan. Statsministern, som nämndes, har lämnat flera uttalanden som är väldigt märkliga när det gäller det svenska språkets framtid, så det vore intressant att höra vilken respons man får från statsministern när det gäller de här frågorna. Jag har många, många gånger försökt höra hur centern och hur liberalerna riktigt på ett konkret plan vill driva språkfrågan framöver. Det måste bli mer aktivitet för annars kommer det att gå på tok för Åland också på sikt. Det är det som jag hoppas att lantrådet tar tillfället i akt här i debatten och förklarar att så här och så här kommer vi att jobba vidare. Språkrådet är på detaljnivå och den är en viktig detalj, men det gäller att få ett helhetsgrepp från regeringspartiernas sida presenterat för lagtinget. Det är viktigt, ta det tillfället i akt!

Lantrådet Viveka Eriksson, replik

Talman! Givetvis är det via regeringen i Helsingfors som vi måste jobba. Det är ju de som måste dra upp riktlinjerna för hur man sköter åländska frågor på svenska. Det är regeringen i Helsingfors. Det vi kan göra är att kräva att man kommer fram med en plan från regeringens sida. Det har vi gjort. Vi kan också kräva att kommande regering lyfter upp frågan i sitt regeringsprogram så att det blir tydligt på vilket sätt man jobbar från regeringens i Helsingfors sida.

Den åländska regeringen kan inte bromsa den språkliga utvecklingen i Finland, tyvärr. Vi är fast i den situationen så det enda vi kan hävda är våra lagstadgade rättigheter, som finns i självstyrelselagen och i Ålands överenskommelsen samt Finlands åtaganden när man gick in i överenskommelsen. Det är de medel vi har. Det vi har begärt är klara riktlinjer, planer, för hur man tänker jobba från regeringens sida. Då handlar det igen om översättningar, tolkningstjänster, för att de propositioner som kommer finns översatta, att utredningsmaterial finns översatt. Det är en del påpekanden.

Talmannen

Replikväxlingen är därmed avslutad.

Ltl Jan-Erik Mattsson

Herr talman! Man får som finansutskottets ordförande väldigt många saker att hålla reda på. Jag har antecknat att vi har kommit till sidan nio i mina anteckningar och vi har bara kommit till det första ministeransvarighetsområdet. Det ska bli intressant att se vilken sida jag slutar på.

Jag har ändå under kansliavdelningen noterat en del saker som jag själv vill lyfta fram som intressanta och som vi också i finansutskottet kanske kan titta på. Det första handlar om energihushållningen. Det är ett väldigt viktigt moment. Man talar om förnyelsebar energi, framför allt elproduktion, men även värme är ett viktigt instrument. Man måste producera energi i form av el eller värme för att det ska vara distribuerbart i nät.

I Mariehamn finns idag ett stort fjärrvärmenät, men det finns inte så särskilt många värmeleverantörer till det nätet. När det gäller elnätet är det helt öppet för vem som helst som börjar producera el. Vi vet att vindkraften började producera el i ett öppet nät och jag ställer mig bara frågan varför man inte har kommit fram till att det ska vara ett öppet nät för värmeproduktion också. Det kunde vara rätt så viktigt med en öppen konkurrens.

När det gäller biobränsle för användning som komplement till vind står det ingenting om biobränsle under kansliavdelningen. Det är väl värt att poängtera. Vi har tillgång till två starka produktionstyper, det är vindel och bio-bränsleel och – värme. De borde föras in som jämbördiga produktionsfaktorer.

Det andra som jag tycker att är en intressant diskussion och som vår gruppledare Harry Jansson också lyfte fram och många andra, är Ålands havskommissionen som har nämnts nu. Man har jämfört med den nytta som Öresundskommissionen har gjort i Öresundsområdet. Det är väl värt att göra en bedömning av det och se vad man har åstadkommit där. Framför allt har man en mycket lättare situation där än vad vi har i kontakterna med riket när det gäller språket. Danskan är ändå så pass lika svenskan så man har inte språkförbistring i kontakterna.

TV-skatt eller medieavgift kom fram redan i ett replikskifte med ledamoten Karlström. Det här är också någonting som vi behöver utveckla och komma fram till vilken modell vi ska ha. Jag sade tidigare i repliken att vi måste få fram ett rättvist system, ett system som kostar alla lika. Vi har två öron, de flesta av oss och ibland hör man bara på det ena när man slår dövörat till. Ingen har större behov eller möjlighet att tillgodogöra sig etermedia på något annat sätt än genom öronen och ögonen när det gäller TV. Där har vi samma rättigheter. Enligt ledamot Karlström fanns det ett glapp på ca 3 000-4 000 euro som borde betalas till utöver de licenser som finns. Jag tycker att rimligtvis borde alla ögon och öron betala lika för vi kan ju inte tillgodogöra oss det här på något annat sätt än på lika villkor och då blir det rättvist. Tiden har gått så vi borde komma fram till ett sådant resultat.

Cisternen har varit på tapeten i flera år, alltså rengöringen av den. Jag har idag ställt mig frågan idag vem det är som har det egentliga ansvaret. Det står att det är Försörjningsberedskapscentralen som har hand om samhällets skydd, att det ska finnas gränser vid en krissituation och där vår behörighet inte slår långt. Vems ansvar är det egentligen? Finns det ett avtal eller finns det inte?

Vissa regelverk har ifrågasatts och det kan jag också tycka att man kan göra. Man hade kunnat ange ett mål, hur många hissar vill man ha eller hur stor budget. När det gäller regelverket fanns det redan tidigare ett regelverk som den tidigare landskapsregeringen hade använt och det skulle antagligen ha kunnat fungera hur bra som helst.

Bostadsproduktionen har en liten undanskymd roll, det är väldigt viktigt att vi upprätthåller en bostadsproduktion på Åland som står i relation till efterfrågan. Dessutom att man har fört in begreppet äldrehus, att jag eller någon med en ung familj kan ta över sin farfars, morfars eller mormors hus och renovera det till ny standard och bo i det, istället för att de ska stå och förfalla.

Kommunstrukturen och samhällsreformen står väl alla bakom i en eller annan form och det gör jag också, men då är det väldigt viktigt att vi kan bibehålla nivån på utbudet socialvård, sjukvård, barnomsorg och skola. Det finns mycket gjort redan idag, framför allt i den utredning som Robert Lindfors gjorde när det gällde landskapsandelsreformen, som ligger till grund för att vi ska ha en rättvis fördelning i samhället av de offentligas stöd till de olika regionerna, särskilt i glesbygden och framför allt i skärgården. Det är inte lätt att beskriva hur en samhällsreform ska tillgodogöra skärgården på ett lika gott sätt som den ska tillgodogöra Mariehamn, eller som det nämndes här Solberget.

Diskussionerna om fredsinstitutet har fått en bra inriktning. Jag var själv tyvärr förhindrad att vara med på det studiebesök som min lagtingsgrupp gjorde för en dryg vecka sedan, men den beskrivning jag har fått och framför allt den noggranna beskrivning som ltl Sundback har gett, tycker jag att det finns stort skäl att fundera över att det här ska bibehållas. Jag vet också att vår värderade talman står för den här åsikten, trots att han inte har skrivit på någon finansmotion.

Diskussionen om språkrådet som kom upp senast är väldigt intressant. Jag hörde ett inslag igår i radion när man började diskutera huruvida svenskan skulle bli ett minoritetsspråk i Finland. Det är grundlagsmässigt ett av Finlands två språk. Nu sades det i replik att språkrådets ordförande ansåg att det måste till en lag för det här. Nå, vi får väl vänta till våren när landskapsregerringen har utvärderat det här, men nog verkar det som om vi här på Åland måste ha någon officiell status. Vårt, jag hoppas enhälliga, lagting står bakom för att stå emot de finska åsikterna och särskilt sannfinländarnas stora skrämseleffekt på de övriga partierna i riket. Det finns intressanta frågor som inte är med i budgeten, men som har lyfts som intressanta diskussionsämnen här framöver. Sedan får vi se hur mycket vi hinner med och klarar av för att vi ska ha ett betänkande före jul från finansutskottet, jag kan inte säga det i nuläget.

Ltl Johan Ehn, replik 

Herr talman! Diskussionen om fjärrvärme tyckte jag att var väldigt intressant och det fanns säkert poänger i det som ledamoten Mattsson tog upp. Det som jag skulle vilja är att om ledamoten kunde ta upp lite mer om det funnits problem i nuvarande fjärrvärmenät, i så fall kan det finnas ett behov till lagstiftning. Det som skulle vara intressant är om det har funnits problem. Jag för min del ser det som att det inte borde finnas problem att slippa in. I dagsläget är en av dem som producerar mera samägt mellan näringen och Mariehamns stad, alltså Mariehamns bioenergi. Min fråga är alltså om det funnits problem i de här bitarna.

Sedan kan jag inte heller undgå att kommentera det som sades om samhällsreform. Jag är inte hundra procent säker på att de som kommer att tjäna mest på det här är Mariehamnarna. Jag tror till och med att det är de som får ta sig en ordentlig funderare på att få det här att fungera på ett bra sätt. Därav vårt resonemang kring att också sätta in olika typer av garantier, inte bara för de perifera delarna av Åland utan helheten.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Till det första, nej jag känner inte till att det har funnits några problem. Frågan har diskuterats tidigare och ett programinslag i nyheterna, kanske i morse eller igår kväll, handlade om att Fortum har ifrågasatts om prisnivån på sin fjärrvärme i Stockholm. Detta föranleder mig också att tänka hemåt. Jag vet att det har förekommit diskussioner i Mariehamn om prisnivån och därav finner jag skäl att lyfta frågan. Det här ska vi leva med för lång tid framåt.

När det gäller samhällsreformen så missförstod ledamoten Ehn mig igen om att den bara ska gynna Mariehamn. Jag hoppas att den ska gynna hela Åland om man gör en bra samhällsreform, men det är lättare att åstadkomma en samhällsreform så att man har full nytta i Mariehamn än t ex i Brändö eller Kökar.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Till det sista är jag inte riktigt säker på att det gör någon större skillnad. Det som gäller när man pratar om en samhällsreform är nog att sätta hela Åland framför ögonen och inte bara titta på specialfallen utan snarare få en reform som är till nytta för hela Åland.

Vad gäller den andra diskussionen om fjärrvärme är den intressant. Jag för min del ser inte något bekymmer i att man också skulle ha en lagstiftning, men det skulle förutsätta att man hade ett problem. Ser man i dagsläget till det här så skulle jag, som boende i det här fallet i Mariehamn, välkomna en konkurrens som skulle sänka priserna. Jag ser inte något självändamål att vi ska hålla uppe priserna. Det man bör få klarhet i är om det finns något problem idag. Finns det ett problem måste vi lagstifta kring det naturligtvis. Min grundinställning, och jag märker att den är densamma som ledamoten Mattsson har, är att det i dagsläget inte existerar något problem, men man kan se framåt och då behöver man kanske i det läget ha en lagstiftning som ser till att det här är lika öppet som inom elbranschen.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Till det sista, vi har nog väldigt lika åsikter i den här frågan. På ett sätt tror jag att det kära EU, eller okära EU eller vad vi ska kalla det, kommer förr eller senare att ställa samma krav inom det här området, som man har gjort inom el, alltså det måste vara öppna nät, om de ska vara samhällsomfattande, regionala nät i en by eller någon annanstans tror jag inte att man kan öppna på det här viset. Ett samhällsomfattande nät som man kan utgå ifrån att Mariehamn nu är, men det byggs otroligt mycket så en dag kanske vi står där, så det är intressant att lyfta den här frågan för mig.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Herr talman! Jag tänkte ta fasta på TV-avgiften. Ledamot Jan-Erik Mattsson sade att Karlström sade att det var 2 000-3 000 personer eller företag som inte betalar, men jag tror att det är väldigt mycket mer, närmare 6 000-7 000, som väljer att inte betala sin avgift för TV-innehav. Jag vill också sätta det i relation med det här rättvisetänkandet som ledamot Mattsson hade, det är betydligt mycket dyrare för en pensionär eller en ensamstående än för en familj som har två inkomster och några barn. De utnyttjar tjänsten betydligt mycket mer, men betalar lika mycket som den ensamstående pensionären eller den ensamförsörjande personen. Det är ett väldigt orättvist system som vi har haft nu ända sedan vi övertog Ålands Radio och TV i egen regi. Det är nog dags för finansutskottet att titta på det här och komma med ett klokt förslag till lagtinget.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Vi har utvecklat en diskussion kring det här, vi måste se på det här ur ett åländskt perspektiv. För det mesta pratar man om att så här mycket kostar licensen i Sverige och så här mycket kostar den i Finland. Vad får de för det och vad får de för si och så. Det är klart att det finns en relevans i det också, men diskussionen är också att vi har två ögon och två öron vardera, alla människor är lika och därför borde rättvisetänkandet komma in nu. Vi ska se vad vi kan göra.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag noterade att finansutskottets ordförande sade, när han kom upp, att han hade gjort anteckningar och att han hade kommit till sidan nio nu. Jag hoppas att när han har gjort alla anteckningar, det är bra att han för ner de förslag som förs fram, att han också prioriterar i finansutskottet och att man prioriterar när man hör sakkunniga. Att man inte tar dit hundratals personer igen och sedan får lite, lite tid att rafsa ihop sina tankar till sist.

När man pratar om prioritering är hembygdsrätten, jordförvärv, näringsrätten viktiga. Från finansutskottets sida kunde man koncentrera sig på det och peka på en lösning för de ärendena står stadigt parkerade på kansliministerns bord. När det gäller den språkliga situationen var finansutskottets ordförande också inne på det här med språkrådet, lyft också den frågan, ta ett helhetsgrepp på den. Det är de prioriteringar som jag har och är det något som centerns representant i finansutskottet också prioriterar?

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jag har inte gjort någon prioritering ännu och ensam kan jag inte heller göra det i finansutskottet, men vi har ett bra arbetsklimat i finansutskottet. Jag tror att vi gemensamt måste prioritera om vi ska ha ett betänkande till jul. Visserligen, de två prioriteringar som ledamot Anders Eriksson gör, är definitivt högt uppe på listan efter den debatt som har varit nu och tidigare också.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag är väldigt glad över de prioriteringar och de utfästelser som finansutskottets ordförande gav. Jag vet att många uppfattar mig som tjatig när jag pratar om vårt svenska språk i alla sammanhang, men för mig personligen är det viktigt, för min identitet och också att mina barn kan fungera på svenska på Åland framöver. Det är därför jag tjatar på om den här frågan. Jag ser med spänning fram emot finansutskottets betänkande och tackar för de löften som gavs.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Ja de här sakerna, hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt är en väldigt väsentlig fråga för samhällsutvecklingen på Åland, för att inte säga för turismen och för övriga företag som behövs. Språket kan vi aldrig någonsin vända ryggen till och behovet av att understryka. Det jag sade är att språkrådet i den form som det har idag är en bra start för att skapa en plattform på Åland, som kan göra något, men statusen är fortfarande lite oklar. Hela relationen till utvecklingen i Finland och den skrämselpropaganda som sannfinländarna de facto gör idag inför valet framför allt, har gjort att väldigt många partier som tidigare hållit sig positiva eller neutrala till svenskans bevarande, har gjort att de har valt, av rädsla, en annan väg.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ledamot Mattsson talar om samhällsreformen och att det är enklare att åstadkomma förändring på fasta Åland än vad det är i skärgården. Det håller jag med om. Vad gäller skärgården måste man nog titta särskilt på den regionen, för hur man kan ordna servicen på ett mera ändamålsenligt sätt och framför allt garantera skärgårdsborna fortsatt kommunal service. När vi tar upp frågan i finansutskottet hoppas jag att vi kan diskutera och ge tillbaka feedback till regeringen, vilken typ av utredningar är det nu som vi måste ta innan vi går vidare med frågan. Är det också någonting som intresserar ledamoten Mattsson?

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Självklart är det av stort intresse för mig. Centern har alltid haft hjärtat för hela Åland. Jag har gjort en anteckning om att vi åtminstone bör sammanställa de utredningar som finns. ÅSUB har gjort en del utredningar. Kanske det är skäl att ÅSUB ytterligare utvecklar den utredning som nu är på kommande som gäller samhällsreformen i det stora hela. Jag vet inte hur pass noggrann den är, om den har en särskild inriktning på skärgården. Det är självklart att skärgården har särskilda krav. Ledamoten Gunell sade i sitt anförande tidigare att den som bor på Solberget kanske vill ha sina barn gå i skola i stan. Hur ska vi då säga om t ex Föglö, man kan också pendla därifrån, ska de också ha samma rätt? Hur dimensionerar vi skolorna framöver när inte befolkningstalet längre kan styra? Det blir ju så om man ska kunna välja att barnen ska gå i ett annat dagis eller annan skola kan vi inte ha den bofasta befolkningen till grund för skolans dimensionering. Som ett exempel.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, precis där kommer valfriheten in och det måste man titta närmare på. Det är klart att bor man i en skärgårdskommun är valfriheten inte likadan som om man bor på fasta Åland där man med bil och buss kan röra sig över hela fältet. Det låter bra, jag tror att vi är inne på samma linje. Regeringen diskuterar i huvudsak tre stora reformer som ska kunna minska kostnaderna inom offentliga sektorn, skolreformen, kommunreformen och kortrutten. Det är väl betydande att vi i finansutskottet tittar extra noga på just de här tre och ser vilka mått och steg som måste tas för att komma framåt.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Herr talman! Jo, jag tror nog att vi kan komma en bit på vägen i finansutskottet med den debatt som har varit. När vi kommer till övriga avdelningar återkommer väl en del av det här. När det gäller skolreformen måste jag ha misstagit mig. När det gäller grundskolan specifikt har jag inte fått ta del av att det skulle vara en skolreform på gång. Det är väl där som vi har den grundläggande dimensioneringen på nuvarande kommunala nivåer. Vi får kanske ta en sak i taget om vi säger så. Det är självklart att när samhällsreformen genomförs så kommer den också att omfatta grundskolan.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Jag tror att jag fortsätter med det som den föregående talaren var inne på, nämligen skärgården. En stor del av den problematik som de åländska skärgårdskommunerna kämpar med just nu är också de frågor som kommunerna i Stockholms och i Åbolands skärgård har. Frågor som handlar om hur man ska kunna behålla en aktiv och bosatt befolkning? Hur man ska få ungdomarna att återvända? Hur man ska kunna anpassa och utveckla näringslivet? Hur man kan förbättra vattenkvaliteten i skärgårdshavet? Hurdana avloppslösningar passar in i den här känsliga skärgårdsmiljön? Hur ser kvinnornas möjligheter att bo kvar och trivas i skärgården ut? Det finns också andra frågor som alltid är aktuella som rör kommunikationer, kultur och turism. Frågor som inte är så viktiga för de här faståländska kommunerna, men som är livsavgörande för den åländska skärgården. Det finns alltså massor som man har gemensamt med de andra skärgårdarna.

Många av de här frågorna har man kunnat diskutera och behandla och ha projekt kring i det nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete, som landskapet har varit med i sedan 1970-talet. Ett samarbete som man sade upp i fjol och som man gick ut ur i juni i år. Socialdemokraterna protesterade emot det här redan i fjolårets budgetdebatt och det gör vi i år också. Det är inte anständigt att göra så här utan att diskutera med de andra parterna eller att inte ens diskutera med skärgården. Det är kortsiktigt och inte genomtänkt att avbryta ett samarbete som skärgårdskommunerna har nytta av, som de värdesätter högt och som både inbringar externa projektpengar och friska idéer om möjligheter att knyta ihop fruktsamma nätverk över regiongränserna. Det här är riktigt illa. Det är så dålig politik, som slår mot de allra svagaste i den åländska regionen, nämligen skärgården och det här för väldigt små pengar i sammanhanget och i tider när lagtinget och regeringen har fler skärgårdsrepresentanter än någonsin tidigare. I all välmening kan man verkligen fråga sig, men hur tänkte ni nu?

I finansmotionerna 18 och 21 föreslår socialdemokraterna både en höjning av anslaget till skärgårdssamarbetet med 28 000, att de medlen tas från ett konto med outnyttjade Interregmedel och att regeringen tar ett nytt beslut och anhåller om att gå med igen. Det är nämligen så att frågorna som skärgårdssamarbetet har på sin agenda för 2010-2012 är viktiga saker som Åland och Ålands skärgård har nytta av.

På nordisk nivå handlar de här prioriteringarna om att utveckla näringsliv, innovationer och entreprenörskap för ungdomar. Man fokuserar också på hållbara och klimatvänliga energi- och miljölösningar och sedan en fråga som har varit aktuell här på förmiddagen, att identifiera och bryta ner gränshinder.

På regional nivå ser man att samarbetet kring skärgårds-, kultur- och miljöfrågor, skärgårdskvinnor och skärgårdsungdomar ska fortsätta. Det som är fint med det här samarbetet är att man ska jobba småskaligt och i direkt kontakt med skärgårdsborna och sedan kan man vara med i större projekt inom ramen för de olika Interreg Central Baltic-programmen. Det är nu nio olika sådana Interregprojekt som är på gång och som de åländska skärgårdskommunerna skulle gå miste om, om man inte är med i samarbetet.

Minister Eriksson sade i en tidigare replikväxling med ledamot Sundback att man ville lyfta upp skärgårdssamarbetet till en högre nivå. Det var orsaken till att man avbröt samarbetet. Ni vill alltså flytta fokus från den svaga skärgården och in i de fina salongerna i Bryssel med nationella experter. Det är så att man mår illa! Är det här också centerns tolkning och centerns linje? Det har jag svårt att förstå. Socialdemokraterna vill stärka skärgården och skärgårdsbornas möjligheter att bo och verka ute i skärgården. Vi vill se skärgårdssamarbetet som en resurs, som på en precis lagom nivå för dem som tar del av och är aktiva i projekt, seminarier, kulturting, ungdomsutbyten och kvinnonätverk. Allt sådant som skärgårdssamarbetet möjliggör. Det är väl på en för låg nivå för minister Eriksson. Nej, jag skäms faktiskt att ta del av minister Erikssons förklaring till varför skärgårdssamarbetet får stryka på foten. Jag ställer nu mitt hopp till finansutskottets ordförande och hela finansutskottet att göra något åt det här. Tack fru talman!

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Ledamot Carina Aaltonen inledde med en stark beskrivning över de effekter en negativ samhällsreform skulle kunna innebära för främst skärgården. Jag hoppas att vi från finansutskottet inte ska behöva redogöra för hur vi ska lösa alla dessa åtgärder, som behövs för att bibehålla det som ledamoten räknade upp, det som ska finnas på plats i skärgården efter en samhällsreform. Det blir en övermåttlig arbetsuppgift i finansutskottet. Till den delen stöder jag det. Det här är väldigt viktiga frågor som behöver diskuteras, men inför en samhällsreform klarar inte finansutskottet av att redogöra för det här.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det räcker om finansutskottet konstaterar att landskapsregeringen ska återuppta samarbetet med det nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete och att ni lyfter över 28 000 euro från Interregpengar till kontot för skärgårdssamarbetet. Det räcker om finansutskottet skulle göra så mycket. Då tror jag att skärgårdskommunerna får möjligheter att fortsätta att diskutera frågor som angår dem och på deras nivå. Det behöver inte experter i Bryssel syssla med.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Nej, i min värld existerar inte några experter i Bryssel i den här frågan, det här är en lokalpolitisk fråga för Åland och vår region så till den delen har vi väl samma åsikt. När det gäller skärgårdssamarbetet förstår jag inte riktigt varför de små åländska skärgårdskommunerna nu helt plötsligt är så väldigt viktiga för ledamot Aaltonen. När det gäller kommunstrukturförändringen har jag förstått att socialdemokraterna vill ha en snabbare omställning till att det inte ska vara 5-6 skärgårdskommuner längre utan det ska vara någonting annat. Nu har de små skärgårdskommunerna plötsligt blivit så viktiga.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag förstår inte riktigt heller, jag har inte diskuterat samhällsreformen här. Det som socialdemokraterna har sagt i tidigare sammanhang är att man ganska lätt ser en struktur hur man ska kunna foga samman kommuner på fasta Åland. När det gäller skärgården måste skärgårdskommunerna själva få möjlighet att diskutera. Det ska inte vi komma härifrån och säga.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! För det första tar jag starkt avstånd från en sådan beskrivning av skärgården, en offermentalitet. Det var lite väl magstarkt. Jag vill informera ledamot Aaltonen om en sak. Jag har deltagit i skärgårdsnämndens samtliga möten där den här frågan har diskuterats och reaktionen, när man har diskuterat med skärgårdsnämnden, har varit rätt pragmatisk, man har försökt utvärdera frågorna själv och funderat vad man har haft för nytta av samarbetet. Nu har några skärgårdskommuner konstaterat att man vill delta, men inte alla. Jag tycker inte om det tonsätt man har och det är dåligt för debatten.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Det finns ett önskemål från alla skärgårdskommuner att gå med i det här. Då kan man fråga sig om landskapsregeringen överhuvudtaget har diskuterat med skärgårdskommunerna innan man sade upp samarbetet. Kökar har gått med och Föglö har tagit beslut om att gå med och jag tror att det kommer att behandlas i resten av skärgårdskommunerna också.

Det jag tyckte var väldigt magstarkt var när minister Roger Eriksson säger att orsaken är att man flyttade upp samarbetet på en högre nivå. Det är verkligen att underskatta skärgårdssamarbetet, som har funnits och pågått i över 30 år i de olika skärgårdskommunerna.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Kanske det är så, tänk om det är så ltl Carina Aaltonen, att det här skärgårdssamarbetet äntligen finner sin rätta form eftersom skärgårdskommunerna knappt vet vad de vill ha. Nu kan de kommunicera direkt utan att vara tvungna att gå den byråkratiska omvägen via landskapsregeringen. Tänk om det blir bättre, ltl Carina Aaltonen.

När det gäller företagande och kvinnligt företagande var en av de bästa åtgärder landskapsregeringen har gjort att anställa en projektledare, Ester Miiros, som har haft stor betydelse för kvinnligt företagande, mentorskap, dragit kurser och så vidare också för skärgården.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Tittar man på ÅSUB:s årsstatistik över utvecklingen i skärgården ser man att man behöver förstärka alla möjliga insatser. Att skjuta till pengar till skärgården och se till att alla kan vara med från skärgårdskommunerna, anställ fler skärgårdsutvecklare. Nu ska man också till och med dra in näringslivsutvecklaren för skärgården utan att man ens överhuvudtaget har diskuterat med personen ifråga. Man är inte just, man borde diskutera frågorna först innan man tar beslut. 

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Ledamot Aaltonen reagerade på nivådiskussionen. Ser man på det åländska samhället så har vi landskapsnivå och kommunalnivå. Det är huvudstrukturerna. Det som avsågs med det här förfarandet är att man på landskapsnivå kan ifrågasätta vilka organisationer vi ska vara med i och vilka vi inte ska vara med i. Det är det som har avsetts här, att vi på olika sätt ska komma in i EU-processen och det är på den nivå som tillhör landskapsregeringen och andra regeringar. Den kommunala nivån är också jätteviktig och man kan fundera på om vi från landskapets sida ska vara med eller finner detta sin rätta nivå, att skärgårdskommunerna själva går med i skärgårdssamarbetet. Där har vi den mest fruktsamma vägen att gå vidare. Det har visat sig att det är ganska knöligt om allt ska gå via landskapsregeringen, nu kommer de direkt till samarbetet. Dessutom kan det eventuellt bli lite billigare för kommunerna att vara med där än för landskapet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! När det var nordiska rådets möte på Island passade det nog att Åland for iväg med en delegation på minst 15 personer och var borta flera dagar. Då kanske det är på rätt nivå, men när det nordiska samarbetet ska hemöver, ute i stugorna i skärgården och beröra lokalbefolkningen, då är det helt plötsligt på fel nivå. Skick ut pengarna som nordiska ministerrådets samarbete har kostat, skick ut dem till kommunerna och säg: Var med! Dra inte bort pengarna och säg att man ska spara pengarna och minska skärgårdskommunernas verksamhetsförutsättningar att kunna delta i ett sådant här jobb. Ni vet själva hur skärgårdskommunernas kommunala budgeter ser ut. Det är inte så stora pengar det handlar om, men för en liten skärgårdskommun är det stora pengar.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Man borde ha lite respekt för nivåerna i vårt samhälle, dvs. landskaps- och kommunalnivå. Den här landskapsregeringen har det och därför har vi resonerat på det sätt som jag just redogjorde för. Var ska landskapet vara med och var ska kommunerna vara med. Det är så enkelt som jag nu har försökt redogöra för. Att man raljerar över ministerrådets arbete i Island är ovärdigt det här parlamentet.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Är man inte från skärgården med i det nordiska skärgårdssamarbetet får man inte del av Central Baltic Interreg-pengarna, de som möjliggör att man kan vara med i nio olika utvecklingsprojekt som rör skärgården. Det som är viktigt är att man kan ordna olika möten ute i skärgården osv. Använd lite av pengarna så räcker det till att fortsätta med det nordiska skärgårdssamarbetet.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Jan Salmén

Fru talman! I allmänna motiveringarna på sidan 13 står det om energistöd. Det står om E10-direktiv 2009/28/EG vad EU kräver av medlemsstaterna angående övergång till förnyelsebara energikällor. Vi måste ingå i den nationella planen. Ja nu gick energiministern, nu finns det inte mycket energi kvar. Vi ska ingå i den finska planen och då måste vi vara med från början, vi får inte ha eget. Finland har sitt förslag i stort sett klart för att skickas ner till Bryssel för notifiering. Vi hörde i går att finansministern sade att vi skulle ingå i den planen för vi ska notifieras tillsammans. Jag hade förväntat mig lite mera klargörande i budgeten, i synnerhet under kansliavdelningen där förnyelsebar energi hör hemma, men det var ganska tomt på sidan 54. Därför undrar jag nu hur långt man har kommit i beredningen från landskapsregeringens sida. Enligt min mening brådskar det här. Det är ganska bråttom att få det klart tills Finland skickar iväg sitt.

Förväntningarna inom den här näringen med förnyelsebar energi är verkligt stora för att vi för en gång skull ska komma med på tåget. Vi har stått på perrongen nu sedan vi gick med i EU och inte kommit med egna förslag. Nu hoppas jag på ett klarläggande av det här. Nu har finansutskottets ordförande också gått så jag vet inte vem som ska ta itu med det. Jag ber finansutskottet att kontrollera upp tidtabellen för avgången ner till Bryssel så att vi kommer med i samma kupé som Finland, så att vi får reda på att vi hänger med den här gången. Jaha, menar du att vi ska åka med Englunds tåg, jag tror att det är ganska fullt redan.

Fru talman, jag ser att det har gått så fort så jag ska ta upp lite om renoveringen och ombyggnaden av Självstyrelsegården. Det har varit upp flera gånger, ltl Karlström och Eriksson har haft upp det. I princip är jag inne på samma linje. Med tanke på landskapets minskade ekonomiska möjligheter att göra stora investeringar de kommande åren anser jag att Självstyrelsegårdens ombyggnad är ett jätteprojekt och jag är verkligt tveksam till att vi ska lägga ner 8,5 + 2,5 miljoner, jag är fundersam om kalkylerna håller. Nu har man hållit på och bantat och det brukar vara ett dåligt tecken. Sedan ska man ha pengar till en våning till. Jag hoppas att de tittar på det här.

Att det finns renoveringsbehov har vi hört flera säga så det finns det säkert, men det som har skrivits här är en totalombyggnad så det finns inte mycket kvar av den gamla. Ltl Runar Karlsson sade att om man utlokaliserade folk så blir det bättre utrymme här i förvaltningen så kanske det inte behövs byggas till så mycket. Landskapet måste prioritera olika projekt och en behovsprövning måste göras mellan olika landskapsbyggen.

Det är på förslag av regeringen att sätta olika grupper mot varandra så vi kan t ex ta ÅHS behov av renovering och nybyggen på sjukhusområdet. Behovet är ganska stort. Vi har medicin, läkemedelscentralen och Gullåsen som är vattenskadat och där en avdelning står tom där det är lite oklart när man ska göra den och vad man ska göra. För mig är det ganska lätt om man ska välja vart man sätter pengarna. Sjukvården är en prioriterad grupp så för mig kommer nog sjukvården först. Planen med Självstyrelsegårdens renovering och ombyggnad binder upp hela nästa lagting och regering under nästan hela mandatperioden. Jag förväntar mig att man har en möjlighet att prioritera nästa period själv för ekonomin kommer att vara mycket hårt ansträngd. Om inte före så behöver vi slå på bromsarna då och spara på pengarna.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Fru talman! När det gäller energistöd överhuvudtaget har regeringen den målsättningen och den inställningen att vi följer med allt som händer och vi ska ha samma villkor som man har i riket. Vi följer med de propositioner som finns där och de notifieringar som görs. Jag begärde ordet för att energiministern var ute, men nu ser jag att han har begärt replik så han kan ju förtydliga ytterligare.

Ltl Jan Salmén, replik

Fru talman! Ja, det låter ju bra att vi följer med tåget neråt.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Jag begärde ordet angående S-gården, tyvärr hörde jag inte energifrågan, jag var på annat ställe då. Angående bantningen, som ledamot Salmén nämnde om, ska vi göra på uppdrag av finansutskottet sedan tidigare, det framgick klart av finansutskottets beslut att vi skulle banta ner kalkylen med ca två miljoner. Därför har vi det här nerbantade förslaget. I samband med det här så har ju lagtinget också aviserat via kanslikommissionen, att man vill ha vissa renoveringsarbeten med reception etc. Som vi ser det är det bäst att vi samordnar dessa renoveringsarbeten, att man gör det samtidigt.

Ltl Jan Salmén, replik

Fru talman! Det stämmer säkert att det är bra att samordna, men jag är mera inne på ltl Karlströms idé med tre miljoners grundrenovering. Vi har så många andra stora projekt som absolut borde gå före en renovering av Självstyrelsegården.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är bra att ltl Salmén tar upp investeringarna och prioriteringarna. Det är just det som det handlar om när vi har mycket mindre pengar, det gäller att prioritera. Att vi nu ska bygga var sitt rum åt varje lagtingsledamot, som ingår i de elva miljonerna, är helt vansinnigt, det behövs helt enkelt inte. Ingen behöver det, vi jobbar många hemifrån så vi klarar oss på de rum som finns. Det blir ju en cirkus när biblioteket ska flyttas ner och vart allt ska flyttas. Jag håller helt med ltl Salmén, jag prioriterar hellre investeringar på sjukhuset än att vi gör onödiga investeringar här. Här behövs det en del nödvändiga investeringar på en tre till sex miljoner, men i alla fall inte elva miljoner, utan att få en enda kvadratmeter till.

Ltl Jan Salmén, replik

Fru talman! Jag håller till stor del med ledamot Runar Karlsson, jag prioriterar faktiskt ett enkelrum på sjukhuset än ett enkelrum för lagtingsledamöterna.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Fredrik Karlström

Fru talman! Jo, jag har varit upp tidigare idag, men jag lovade då att hålla mig till sju minuter vilket jag gjorde. Jag hann ju inte med allting jag hade tänkt säga så jag måste komma igen, men nu lovar jag att vara väldigt kort.

Till kansliministern vill jag ställa några frågor. På sidan 61 Ombyggnader och grundförbättringar nämner man Ålands folkhögskola på 460 000 och Bergsskyddet på 100 000 euro, men sedan skriver man: ”Utöver ovannämnda byggnadsprojekt ingår även ett anslag om ca 900 000 euro för ett flertal mindre byggnadsåtgärder.” Jag skulle vilja veta vad det är, det är ganska mycket pengar. Med tanke på att Bergsskyddet kostar 100 000 så är det några mindre byggnadsåtgärder som kostar 900 000 euro. Det skulle jag vilja få ett förtydligande på.

När det gäller polisen så är en polisstyrelse en bra början och det är rätt väg att gå in på, men några förändringar till behöver man göra. Jag tror att vi exempelvis behöver ha tidsbegränsade chefsposter i hela förvaltningen. Det är fel att man har en chef som sitter tills han/hon väljer att avgå. Inom polisen kan man titta på någonting som kanske är kontroversiellt, en folkvald sheriff. Alltså att polismästaren också skulle ha folkets förtroende. Han/hon skulle kunna vara en länk till de vanliga människorna, politikerna, myndigheterna som skulle kunna styra åt vilket håll vi vill ha vår polismakt. Polisen på Åland är någonting som vi ska vara stolta över. Det är väldigt få ställen i världen som har egen polismakt som vi har. Det är någonting som man kunde titta på. Det är någonting som jag har pratat om tidigare. Tar man inte tag i det från landskapsregeringens sida nu så kan jag redan nu lova att det kommer en hemställningsmotion i mars som kommer att spinna vidare på det här.

Sedan hade jag också lite tankar om det här på sidan 50, solpanelerna som kom in i budgeten förra året. Jag var skeptiskt redan då att man så tydligt riktar in stödfunktioner till ett ändamål. Istället tycker jag att man kunde ha ett öppet moment, oberoende vad det är för miljöförbättrande åtgärder, som skulle sporra till ny initiativ- och innovationskraft på Åland för att hitta andra alternativ, och inte riktade till solpaneler på 160 000 euro. Så mycket lyser ändå inte solen på den här ön, fastän vi skulle önska att det var oftare kanske. Det är någonting som jag drev förra året och inte fick gehör för då och inte uppenbarligen i år heller, men jag vill i alla fall nämna det.

Det var egentligen de tre sakerna som jag hade till, förutom avgiften för TV och Självstyrelsegården under kansliavdelningen. Jag ska hålla mig kort för det kommer att bli en lång debatt. Vi har många kapitel kvar och jag kommer att återkomma till det.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Det här med folkvald polischef låter lite speciellt. Det kanske är ett intressant projekt, men jag tror att det faller på sin orimlighet. Om vi tänker på att det är ganska höga utbildningskrav för en polischef så måste man ha någon som nominerar kandidaterna och går igenom den processen. Med all respekt, man kan inte välja vem som helst utan det här är nog en tanke som inte direkt passar in i vår gällande lagstiftning. Jag är inte riktigt för det.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Helt korrekt, man måste ha en viss utbildning och en ledarskapsförmåga och förmodligen en juridisk bakgrund också för att få en möjlighet att ställa upp, för att vara den folkvalda sheriffen på Åland. Vi har möjligheter att titta på det här och vi har också möjligheter att skapa en polismakt som kan vara ett föredöme för alla andra polismakter i Europa. Sheriffen finns i USA, men det kommer faktiskt från England så det är inte så amerikaniserat i alla fall. Vad är det som säger att vi inte skulle kunna få hit folk som är intresserade av att skapa en modern, annorlunda polismakt som kanske har lite den tendensen som den amerikanska polisen som på sina polisdörrar har texten ”Protect and serve”, tjäna och beskydda. Vi får se var frågan slutar, men jag tror inte att det är den som kommer att godkännas i finansutskottet.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! En kommentar till anslaget om 900 000 euro. Det är inte ett enskilt projekt utan det är många projekt som ligger på kö. Jag har inte exakt det som ligger bakom de här siffrorna, men jag vet att från i fjol var det renovering och underhåll av tak i olika skolor och sådana saker, ventilationsrengöringar i olika fastigheter som landskapet äger. Det är en lång lista med många olika små projekt som tillsammans kommer upp till den här summan.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Jag vill bara nämna det så att den här summan inte skulle slinka förbi den här salen utan att vi skulle ha diskuterat den. Det är 900 000 euro och det är också ett exempel på att landskapsregeringen ska börja sälja ut mera fastigheter och hus som inte används. Jag vill också nu passa på att ge en eloge till landskapsregeringen, som väljer att sälja Grelsby sjukhus. Det är rätt steg att ta och jag hoppas att det kommer flera sådana försäljningar inom kort.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Roger Jansson

Fru talman! Det var uppfriskande att få höra förslaget om folkvald sheriff. Intressant att tänka i de banorna för att få lite mera åländskt stuk på den åländska polisverksamheten. Istället för att låna uttrycket från United States kunde man kanske gå lite närmare till de Brittiska öarna och det kunde kanske heta Sherlock på holmarna eller någonting sådant.

Ålands fredsinstitut, fru talman, är idag en mycket väsentlig institution för självstyrelsen och kunskapen om självstyrelsen utanför landskapet och särskilt för demilitariserings- och neutraliseringsstatusen både på Åland och utanför Åland. Jag, som i andra sammanhang också har jobbat med frågorna före fredsinstitutet kom till, närmast inom olika upplagor av självstyrelsepolitiska nämnder, men också i landskapsstyrelsen tidigare och i riksdagen, har följt med den utveckling vi har när det gäller vår egen förmåga att inom förvaltningen kunna sköta de här väsentliga bakgrundsfrågorna för hela vår speciella status och kontakter vi har ute i världen när det gäller vår särskilda ställning. Jag har sett att det inom förvaltningen har skett en uttunning av kunskaperna genom årtionden om historien och statusen. Idag vill jag påstå att landskapsregeringen är ganska renons på resurser inom den här sektorn. Då har Ålands fredsinstitut fyllt ett tomrum i sammanhanget som är mycket väsentligt och som vi särskilt, vill jag påstå, har observerat i självstyrelsepolitiska nämndens arbete med de här frågorna. Utan Ålands fredsinstitut vore vi betydligt sämre på den här väsentliga bilden av Ålands särförhållanden.

Ålands fredsinstitut fick från början, genom att den kopplades ihop med Ålands fredsförening, något av en vänsterstämpel och man hjälpte till genom att George W. Bush, Amerikas president, skulle ställas inför skranket i någon fråga. Det här är något som fredsinstitutet inför 2000-talet har jobbat bort helt och hållet. Under nuvarande ledning, Sia Spiliopoulou, har man en markant neutral vetenskaplig och uppskattad framtoning, både på Åland vill jag påstå, de som engagerar sig i frågorna och utanför Åland, sannerligen.

Nyttan för självstyrelsen är väldigt bred och att då få en kalldusch när det gäller de utrymmen som kollegan Sundback mycket tydligt redogjorde historien bakom är inte angenäm. Orsaken till det är lagtingets egna skrivningar tidigare och därför är det absolut nödvändigt att finansutskottet faktiskt gör en notering om det här i anledning av motion 25 om man så önskar, men överhuvudtaget med den kunskap som finansutskottet och lagtinget besitter i den här frågan.

Jag och ledamoten Sundback sitter med i styrelsen för fredsinstitutet, men det gör oss inte jäviga, vi har inget personligt intresse förstås utan det är ett helt ideellt engagemang och därför kan vi höras av utskottet. Direktör Sia Spiliopoulou kan också höras även om det må sägas att ledamot Sundback och jag har försökt avlasta henne uppgifterna med fastigheterna för hon inte sk jobba med det utan hon ska jobba med vetenskapen. Därför har vi varit mera engagerade i frågan än hon.

Det finns en färdig modell för ett fastighetsbolag ifall det skulle betalas några pengar för det här, men det har framförts från lagtingshåll, faktiskt, att det kanske kunde lösas på något annat sätt. Jag hoppas att finansutskottet gör en skrivning så att landskapsregeringen ges en fullmakt att framförhandla något vettigt. Det har också diskuterats om t ex den nu för självstyrelsen väsentliga privata organisationen AICIS kunde ges utrymmen i de här sammanhangen också. Det kunde säkert via fredsinstitutet ordnas om det öppnas en sådan möjlighet.

Det andra jag ville nämna något om, det var väldigt vad tiden går, är fastighetsenheten. Det är en bra text som finns på sidan 57 och framåt. De synpunkterna på försäljning, förutom det nämnda exemplet, är bra. Alldeles särskilt när det gäller Grelsby sjukhus har landskapsregeringen ett mycket svårt uppdrag framför sig, som jag hoppas att de tar på högsta allvar och den här gången, till skillnad från tidigare, anpassar sin anbudsförfrågan till den verkliga marknaden, som finns därute och inte till något teoretiska modeller den här gången. Kanske det måste delas upp till flera försäljningar, kanske man måste delta i att skapa något nytt företag för verksamheter, vad vet jag. Klockan har stannat på 40 sekunder så jag vet inte vad tiden är.

När det gäller bolagiseringsdiskussionen, jag har sagt det tidigare från den här talarstolen, men jag är inte alls säker på att det är en särskilt intelligent lösning. När det gäller fastigheterna t ex, vad skulle man vinna på en bolagisering. Det gjorde man i riket, man har ett nytt företag, som man har överfört statens fastighetsbolag till och säger att man den vägen kan få marknadsmässiga hyror osv. att belasta verksamheten. Det kan vi göra idag redan, med den nya fastighetsenheten. Det är bara att ge den det uppdraget så kommer alla verksamheter att ha en intern hyra som är marknadsmässig eller uträknad på annat sätt, no problem. Det är samma som med trafikavdelningens delbolagiseringar osv. Med rätta ledningsprinciper för den organisation man har idag är det någon slags tro att bolagsmodellen i sig skulle ge några rationaliseringsvinster. Så är det ju inte, det är ägardirektiven som styr en verksamhet och ledningsfunktionernas effektivitet som styr en verksamhet och inte några konstruktioner av något slag. Ursäkta, får jag fråga vad tiden är.

Talmannen

Talmannen konstaterar att den rekommenderade tiden om sju minuter är övertrasserad med snart en minut.

 

Jag tänkte säga någonting om två saker till. Jag kommer att förkorta det markant. Datainspektionen och diskrimineringsombudsmannen borde slås ihop. Eventuellt borde det göras flera sammanslagningar som hela oppositionspartiernas motioner anger. Jag hoppas att finansutskottet tittar noga på det här. Se alltså på sidan 34-35 i budgeten. Diskrimineringsombudsmannen, fyra män och åtta kvinnor har haft ärenden på ett år, 12 personer, eller om det var prognostiserat så det kunde ha varit färre, för 65 000 euro per år. Det är inte klokt. Datainspektionen har haft 100-170 ärenden per år, varav två tillsynsärenden senaste år. Min bedömning är att det här sammantaget är ungefär två månaders jobb. Slå ihop det eller gör någonting, så här kan det inte vara. Det är den förra regeringen som gjorde den här lösningen och det var inte bra.

För övrigt anser jag att ett eventuellt obligatoriskt public servicemedium, som finansieras via lagstiftning, ska vara rättvist finansierat och då finns bara skattevägen tillgänglig. Idag är det helt orättvist att vissa låter bli att betala, vissa hushåll består bara av en person utan radio eller TV, men betalar lika mycket som t ex en aktiv fempersoners familj med många radio- och TV-apparater. Det andra jag undrar över är på vilket sätt samhällsägda Ålands radio ger mera neutral public service än privatägda Nya Åland och Ålandstidningen. Tänk på det! Tack!

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Jag tänkte anknyta till diskussionen som ledamot Roger Jansson förde rörande gamla länsstyrelsen, alltså den fastighet som fredsinstitutet nu finns i. Fredsinstitutet är inte ensam där utan där har faktiskt Föreningen Norden sitt kontor. Ur Föreningen Nordens synvinkel skulle det vara värdefullt att få en lösning på fastighetsfrågan. Föreningen Nordens kontor är idag väldigt trångbodd och Föreningen Norden har också förklarat sig vara beredd att gå in i ett fastighetsbolag enligt de visserligen små men resurser, som föreningen Norden har. Det här var en bra diskussion, som jag hoppas att vi kan fortsätta med.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! När jag nu ges möjlighet att i replik säga något ytterligare så vill jag påpeka att jag särskilt är imponerad av den stora externa finansieringen som verksamheten i huset har. Ledamot Sundback redogjorde för att 80 procent av fredsinstitutets verksamhet är externt finansierat, alltså utanför Åland. Det är helt otroligt med tanke på vilken nytta landskapet har av fredsinstitutet och landskapspolitiken samt självstyrelsen. Vi behöver bara finansiera 20 procent av verksamheten med åländska pengar. En väldigt billig penning istället för allt annat som vi annars lägger ner pengar på. Delvis kan man föra lite motsvarande resonemang när det gäller den nordiska nyttan som kollegan Sjölund var inne på. Det är ett bra samarbete vi har i huset.

Ltl Folke Sjölund, replik

Fru talman! Jo, det är så att Föreningen Norden har en extern finansiering som kommer utanför Åland från. Det är ungefär en tredjedel av föreningens medel och budget som framför allt kommer från projektet Nordjobb och lite annat också.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Ledamot Jansson och jag har uppenbarligen samma uppfattning om fredsinstitutets betydelse med det arbete och den verksamhet som bedrivs i huset. Vi har haft konstruktiva diskussioner också som vi går vidare med här. Problemet från min sida är att lagtinget har tagit ett beslut om att fastigheten ska säljas. Nu diskuteras att man inte ska sälja den. Vårt uppdrag är att verkställa beslutet. Om man i finansutskottet tittar närmare på den här frågan så får vi se vad lagtinget ger för fullmakt.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Efter våra gemensamma diskussioner hade jag naturligtvis haft en förhoppning om att landskapsregeringen själv hade gått till lagtinget med ett konstruktivt förslag om hur man löser det här. Det blir lite jobbigare nu när vi via en finansmotion och via finansutskottet ska försöka hitta en lösning på problematiken utan att veta vad landskapsregeringen tycker. Lantrådet informerade mig om att man i samband med den senaste tilläggsbudgeten diskuterat frågan, men inte varit beredd att föra den till lagtinget för omprövning utan valt att trots de progressiva och goda diskussionerna som vi har haft, minister Eriksson och vi, ändå inte tar initiativ i frågan. Jag förstår nu av det här replikskiftet att vi har ett stöd för tanken så vi kan föra det vidare till finansutskottet. Tack!

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Harry Jansson

Fru talman! Dagens diskussioner har avhandlat en hel del av de ämnen som jag ursprungligen tänkte beröra, Ålands havskommission, språkrådet, fredsinstitutet, energifrågan osv. Vad gäller språkrådet, fru talman, är det en intressant tanke att lagfästa språkrådets verksamhet, men frågan kvarstår på vilket sätt det tillför något nytt utöver att vi markerar rådsfunktionens betydelse för landskapet som helhet med tanke på svenska språket. Däremot ifall finansutskottet tänker gå in för att rekommendera det här bör vi fundera på hur vi kan beväpna språkrådet med några verkningsfulla instrument. Det är här som problematiken kommer in i bilden, dvs. att tänka sig någon form av subdelegering från landskapsregeringen till språkrådet. Det går inte enligt det juridiska systemet, däremot kan man teoretiskt tänka sig att lagtinget via en landskapslag kan säga att språkrådet har rätt att agera si eller så. Här krävs nog en hel del tankeverksamhet innan vi ser att vi får en konkret nytta av språkrådet när det gäller själva lagfästandet. Det är en intressant tanke.

Det som under dagen har nämnts är en polisstyrelse, någonting som jag personligen efter lagutskottets besök hos polisen för ett drygt halvt år sedan, konstaterade att är en nödvändighet. Frågan är bara, enligt min bedömning, hur mycket resurser som behövs för att förstärka polisinsatsen i vårt landskap och då menar jag naturligtvis tillsynen och själva funktionen för inrättningen som sådan. Om en polisstyrelse ska vara ledande och styrande behöver den resurser som allting annat, som man anser att ska fungera på ett bra sätt.

Det här tangerar den debatt som har förts från denna talarstol igår och idag, dvs. hur mycket har vi råd att satsa på olika verksamheter. Här krävs en hel del tankemöda innan vi hittar rätt balans. Det finns en juristtjänst vid kansliavdelningen, som kan tillföras en sådan polisstyrelse.

Ser man på samordningsmöjligheter är det nog här diskrimineringsombudsmannen och datainspektionen skulle kunna komma in inom ramen för ett nära samarbete inom polisstyrelsen. Här hittar man motsvarande myndighetsfunktion. Man kan inte göra som, om jag minns rätt, obundna föreslår i finansmotion nr 32 att man kopplar in de övervakande instanserna med vanlig myndighetsutövning. Den motionen måste finansutskottet fundera noga på ifall man i sig stöder tanken på samordning, men man kan inte blanda ihop övervakande, oberoende myndighetsfunktioner med den löpande myndighetsverksamheten som sådan. Där är det viktigt att vi trampar rätt i terrängen. Här kan polisstyrelsen ha en klar samarbetsmöjlighet vad gäller de övervakande instanserna.

Frågan om en TV-licens kontra TV-skatt eller vad vi väljer att kalla det, är intressant. Nu är situationen den att det finns en politisk referensgrupp, där jag ingår, som funderar på de här sakerna där landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning är den beredande parten. Jag kan bara konstatera att vi i vårt arbete kommer att beröra samtliga av de här frågorna, av TV och radiokaraktär som nu diskuteras. Jag kan säga att jag liksom många andra har tagit för givet att man måste separera distribution och produktion. Efter att bara ha snuddat vid den kan vi konstatera att det är en mycket dyr lösning ifall vi väljer att skippa de synergieffekter som vi har med dagens lösning. Som med allting annat kostar det en hel del om vi ska ta till nya lösningar. Frågan är om vi har råd att göra det.

Jag ska inte heller föregripa det här med medieavgift, att det skulle bli obligatoriskt för samtliga åländska hushåll att betala, förutsatt att man låter en viss ålder, kanske myndighetsålder, styra. Däremot ställer vi oss tvekande till att vi skulle aktivera landskapsskatteinstrumentet, det som finns i vår lagbok. Det är kostnaderna som gör att jag personligen anser att vi måste sätta ett stort frågetecken inför landskapsskatt. Vi vet att vi idag betalar ungefär 200 000 euro till Skattestyrelsen för att hantera avdragen i kommunalbeskattningen. Det är en rabatterad service som ges och då är frågan om prislappen för en landskapsskatt. Jag är mycket tveksam till att vi ska aktivera den sidan.

När det gäller personalfrågan, Självstyrelsegårdens behov av renovering, utbyggnad etc. har vi tangerat den frågeställning från talarstolen under dessa dagar. Där kan jag på basen av dagens diskussion återigen konstatera att det sannerligen skulle behövas en gemensam parlamentarisk kommitté som skulle fundera på de här sakerna. Den typen av kommentarer som har kommit under dagens lopp vittnar om att vi är djupt oense om hur dagens resurser används och även till vissa delar det arbete som utförs i kanslihuset. Det är beklagligt. Jag kan personligen intyga att det är en mycket slimmad självstyrelseförvaltning som vi har. Då talar jag uttryckligen om kärnfunktionerna. De som är själva hjärtat i vårt system. Det är en ytterst slimmad funktion i förhållande till de resurser som bl a ministerierna i Helsingfors har till förfogande.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Kollegan Harry Jansson har ju varit chef för tidningen Åland och därför bör ha en väldigt god insikt i massmedia och public servicerollen. Det är bra att han är med och arbetar med det nu och jag undslapp mig ju tidigare mening om på vilket sätt Ålands radio s k public service är en bättre public service än de två kommersiella tidningarna på Åland. Det gör att man bör betänka lite vilken roll Ålands radio har fått av historiska skäl. Personligen tycker jag att det är en bra radio, men vi ska inte ge den någon annan ställning än den har när det gäller public serviceuppgifter.

Alternativ till avgiftsfinansieringen är obligatorisk avgift för alla nuvarande system eller särskild landskapsskatt eller att ta det direkt ur den skattekaka som vi redan tar in. Som ni redan har förstått så förordar jag den sista.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Jag håller med de principiella frågeställningarna. Vad gäller public servicefunktionen tror jag att de flesta ålänningarna vill ha den kvar, att vi har en oberoende instans, en icke-korrupt instans som det står i en finansmotion.

Vad det gäller de massmediala bitarna så ber jag ledamot Roger Jansson och lagtinget i övrigt att ha lite tålamod så att vi får lägga fram ett förslag till ett mediepolitiskt program där de här bitarna är noggrant övervägda. Personligen vill jag säga att när man börjar ett uppdrag så tycker man att det i och för sig är enkelt, men när man börjar lyfta på locket till kastrullen så visar det sig finnas svårigheter som kräver en hel del. Jag tror personligen att vi kommer att behöva en gemensam, återigen, parlamentarisk kommitté för att lösa finansieringsfrågan. Jag har ingen förtjusning i sig för kommittéer, men jag tror att det kommer att bli nödvändigt.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Åtminstone vad gäller den långsiktiga lösningen för finansieringen av den här verksamheten tror jag att man behöver ha en väldigt bred majoritet i lagtinget, det behöver kanske inte vara en parlamentarisk kommitté, men en väldigt bred överenskommelse på något sätt. En parlamentarisk kommitté är en lösning i sammanhanget, men det finns även andra möjligheter.

När det gäller det icke-korrupt public serviceverksamhet har jag också haft starka känslor för det genom årtionden, men det fick sig en ordentlig stöt, trots att jag är oppositionspolitiker, när nuvarande landskapsregeringen drog ner den årliga finansieringen av verksamheten och det blev ett återkommande programinslag i denna icke-korrupta public serviceverksamheten, att man på grund av nerdragningen inte kunde göra det och inte det och inte det. Man gjort egna prioriteringar av vad befolkningen behövde och de var delvis felaktiga, men motivet var att man angrep de båda regeringspartierna och det är inte särskilt neutralt.

Ltl Harry Jansson, replik

Fru talman! Till sistnämnda del kan jag hålla med ledamot Roger Jansson om att det inte var riktigt moget handlat av radion, till de delar de drabbades av besparingar under innevarande budgetår. Som radiolyssnare var det lite enerverande, särskilt under förmiddagen, att få höra gång på gång att till följd av nerdragningar spelar vi musik. Det kanske inte är rätt sätt att attackera en frågeställning när det handlar om den egna funktionens långsiktighet. Vi är alla betjänta av att vi ska skaffa ett system som tryggar public serviceradions oberoende och att det är ett finansiellt system som är både långsiktigt och stabilt. Kommer det att bli rättvist. Det är väl det som blir den sista stötestenen på den vägen.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Jag hade i mitt tidigare anförande under kansliavdelningen ett antal frågeställningar som jag hade hoppats på att kansliministern hade haft ett intresse av att debattera lite. Jag har inte hört svaren därifrån ännu. I en replik fick jag lite diskutera räddningsväsendet, men när det gäller de övriga frågorna har jag inte hört någonting. Nu noterade jag att ledamoten Harry Jansson var inne på det här med TV och radio och det arbete som pågår där. Det vore ändå intressant om kansliministern lite mer kunde gå in på vad översynen som man beskriver, handlar om och hur man tänker, hur tänker man föra arbetet vidare, vad har man för målsättningar, behöver man verkligen utreda så speciellt mycket kring en separering av den tekniska funktionen inom Ålands Radio och TV och programverksamhet osv? Det känns som någonting som man borde komma till beslut med redan nu. Det vore intressant att höra ministerns syn på de här frågorna så vi hoppas att vi kan se en taltur kring det.

Vidare ställde jag frågor kring kommunikationsverksamheten. Jag noterar några svar i repliker, men jag skulle gärna se att ministern beskriver hur han ser att den reformen har lyckats. Är det ett bra sätt att köra kommunikationsverksamheten med den enhet som man har? Vad har man för erfarenheter, hur ser framtiden ut, vad har man tänkt sig osv? Det är viktigt att lagtinget får den här typen av redogörelser. Får vi det inte här så är det viktigt att finansutskottet i så fall går in och tittar på de här frågorna. Jag hoppas att vi ändå kan debattera de här frågorna här i plenum.

Detsamma gäller samhällsreformen. Samhällsreformen borde vara någonting som också intresserar kansliavdelningens verksamhet med just den orsaken som jag var inne på tidigare. Kansliavdelningen ansvarar för organisationen av allmänna förvaltningen på landskapsregeringen. Det skulle vara intressant att höra huruvida kansliministern ser om det finns någon typ av samordningsvinster genom att göra samhällsreformen därifrån. Jag vet att ledamoten Olof Erland var inne på att man kunde läsa in det i den presentation som inleddes här. Jag såg det inte riktigt lika tydligt som ledamoten Olof Erland och därför vore det lite intressant att få ministerns syn på hur det här kunde malla ihop med det rådslag som lantrådet nu tänkte kalla till vad gäller de här frågorna.

Till nästsist, fru talman, vill jag från min egen sida också lyfta fram ett stöd för Ålands havskommissionen, eller Ålands havssamarbete. Jag tror inte att man ska blanda samman det arbete som Åland gör i nordiska rådet i det här sammanhanget. Nordiska rådet sker mera övergripande och det här kontoret som vi får hit till Åland ska informera brett om nordiska frågor. Däremot ska väl Ålands havskommission diskutera frågor av bilateral karaktär mellan Sverige och Åland. Det skulle ha en viss vinst att göra. I det nordiska samarbetet finns visserligen Gränshinderforum, men man ska också tänka på att det som är nordiska rådets huvudsakliga arbete är att se till att det här flyter över samtliga länder, inte att lösa i första hand problem som uppstår mellan två länder. Därför är tanken som har väckts om ett sådant här samarbete väldigt, väldigt gott. Man kan mycket väl snegla på det samarbete man har nere i Öresundsregionen, där Sverige och Danmark har den här typen av samarbete kring allt som rör kulturella frågor till arbetskraftsfrågor och skattefrågor osv. Man har också kommit till väldigt positiva lösningar där.

Till sist, fru talman, utspann sig här en diskussion som nu sittande talman lyfte upp. Jag hoppas att vi kan fortsätta den diskussionen för det var en viktig fråga, som handlade om ambulanssjukvårdarna och utvecklande av den.  Jag tror att den skulle vinna på att man diskuterar den under social- och hälsovårdssidan. Ansvaret för de kompetensfrågorna vad gäller ambulanssjukvården ligger just där eftersom det är ÅHS som ansvarar för ambulanssjukvården trots att det i dagsläget är Mariehamns stad som via avtal utför den här. Det är landskapet som sätter regelverket för behörighetskrav osv. Man diskutera frågan vidare för den har relevans för om vi ska kunna fortsätta. Jag kan återkomma till den när vi kommer till social- och hälsovårdssidans diskussion.

Det var de ytterligare frågor som jag ville lägga in i debatten här. Tack, fru talman!

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Ledamot Johan Ehn hade diskussioner om kommunikationsenheten, vad vi tycker om den. I ett tidigare replikskifte sade jag att som för alla nya tjänster görs en utvärdering för att se hur det har varit och därefter tar vi nytt beslut hur det ska värderas.

Jag har också antecknat något om TV- och medieavgiften. Den är också en fråga, vars finansieringsbit visade sig vara mer komplicerad än man trodde. En grupp har tittat på frågan, men finansieringsbiten blev öppen för vi har kontrollerat att varken öster eller väster om oss har de fått något system som har visat sig helt rättvist. Sedan blir det frågor som att var ska man dra gränsen, var ska man dra linjen. Det är sådana här frågor som man på utbildningsavdelningen arbetar med, bland annat. Tekniken har ju rusat iväg, man ser TV-program på internet också så hur ska man lösa det här på ett ändamålsenligt sätt?

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tackar för de delarna som svar på frågorna. Jag är medveten om att det är väldigt svårt att på en minut sammanfatta de här bitarna, men det finns också möjligheten att ytterligare begära anförande. Det som jag kanske mest var intresserad av kring radio-TV-frågan var separeringen av det som är distribueringen och programverksamheten, som jag har väldigt svårt att se varför man ska fortsätta utreda, det torde bara vara ett beslut om att man går vidare med frågan. Frågan har diskuterats åtminstone sju budgeter, som jag har varit med om och jag tror att vi kanske skulle kunna vara betjänta av att komma vidare till ett beslut hur det här ska vara och slippa hålla på och säga att man ska titta vidare på frågan. Antingen gör man det och konstaterar att det är bra och antingen gör man det inte och konstaterar att det är den vägen man ska gå, men någonstans måste vi sätta ner foten också i den här frågan.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Det står i budgettexten att man ska titta på den här frågan. Jag gjorde en snabbutredning när frågan först dök upp och det visade sig att det är ganska kostsamt. Har landskapet råd att separera frågorna eller måste man analysera närmare? När man gör sådana här förändringar måste man fundera på om det är en förnuftig politik och analysera vad det innebär. De uppgifter jag har fått innebär kortfattat t ex att det bolag som grundats för det här, Smedsbölemästerna, som är uppbyggda av samhällsmedel, måste stå för upphovsrättskostnaderna eftersom de är ägare av mästarna. Då måste vi inrätta två olika samhällsbolag, ett för Ålands Radio och TV och ett för Smedsbölesändaren. Det är en av de större kostnadsbitarna i det hela. I nuvarande system har man ganska stora synergiförmåner, man har det ekonomiskt funktionsdugligt i alla fall i dagsläget, men vi ska titta närmare på frågan och se vad det kan ha för konsekvenser i förlängningen.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill bara säga att jag inte blev klokare av det här svaret. Menar minister Eriksson att vi måste betala dubbla upphovsrättskostnader för att vi gör de här bitarna? Det var ju det som gjorde det hela dyrare, upphovsrättskostnaderna skulle göra det dyrare. Varför skulle upphovsrättskostnaderna göra det dyrare för att man särskiljer tekniken från programfunktionen. Det här kan kräva en vidare mässa. Jag hoppas faktiskt att den här frågan kan diskuteras vidare i plenum annars säger jag återigen, jag vet inte om jag kan säga det i replik, men jag säger det ändå, finansutskottet har nog någonting att sätta tänderna i vad gäller den här frågan, dvs. varför händer det ingenting när det gäller det här? Det här måste vara en av de enklare frågorna och på, som sagt var, sju år. Det är alltså inte enbart under den här regeringens tid, det observerar även jag, men sju år är för lång tid för en sådan här liten fråga som ändå har betydelse för hur vi kan få en väldigt spirande mediemarknad på Åland.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Den har diskussionen om kansliavdelningens område har utkristalliserats och kommit att beröra vissa teman som alla har haft åsikter om och sedan har det funnits specialintressen. Man kan konstatera att det råder stor enighet om Ålands havskommitté, det är väl bara ett av partierna som inte har stött det. Det bådar gott, åtminstone borde det vara möjligt för finansutskottet att hitta en skrivning så att man kan komma längre i frågan.

När jag hade förmånen att representera lagtinget i Baltic Sea Parliamentary Conference var jag med i en särskild grupp som analyserade pendlingen i gränsområden runt Östersjön. Det här behöver inte kosta landskapet någonting, det finns EU-medel som finansierar åtminstone delar av en sådan här verksamhet. Det är viktigt att göra den skillnaden och markeringen som ledamot Johan Ehn gjorde och som flera andra har försökt göra, att det här inte är ett allmänt nordisk gränshinderarbete utan det här är ett specifikt organ som skulle diskutera gemensamma bilaterala frågor vad gäller Åland och i stort sett Stockholmsregionen. Det är för att integrationen västerut är så kraftfull, det är inte bara de som studerar utan idag är det folk som handlar regelbundet i Norrtälje och i Stockholm, alltså förbindelserna, våra mediala och färjförbindelserna är betydligt intensivare västerut än österut. Man kan ha synpunkter på det, men de facto i ett fritt Europa rör sig människorna enligt sina egna önskemål.

Det är väl bara att konstatera att så här ser det ut just nu, men den synliga eller osynliga gränsen i Ålands hav skapar problem på olika nivåer, som det krävs ett särskilt samarbetsorgan att reda ut. Det är bara roligt att konstatera att det finns ett starkt stöd för det.

Likaså är jag väldigt glad över beredskapen att trygga fredsinstitutets verksamhetsförutsättningar och också Föreningen Nordens, att det finns ett starkt stöd för det här i lagtinget.

Jag har lämnat in en motion om separering av program och distributionsverksamhet vad gäller Smedsbölesändaren och Ålands Radio och TV. Nu blev det lite konstigt att det ska utredas igen. Den här regeringen har svårt att fatta beslut. Jag vet precis varifrån det här resonemanget kommer, att vi måste ha två bolag och det blir så besvärligt och det blir så dyrt. Det kanske kostar en extra slant att bilda ett bolag till, men det är viktiga medialpolitiska frågor som det här problemet löser. Idag lever vi inte i någon nationell radiotid och allra minst i någon Pravdamediatid, utan medieverksamheten och marknaden är ju fri. Det finns ett antal aktörer också på Åland som har rätt att sända i etern. Det finns inte skrivet i självstyrelselagen eller någon annanstans att det är Ålands Radio och TV som ska ha makt över sändaren. Det är faktiskt så att man bedriver en monopolistisk politik och försöker åtminstone till viss mån förhindra att privata programbolag ska komma in och så kan vi väl ändå inte ha det. Bästa finansutskottets ordförande, ta nu beslut, det finns stöd för en frigörelse av den här Smedsbölesändaren från Ålands Radio och TV. Ålands Radio och TV är en programdistributör bland många andra.

Sedan var det något konstigt det här resonemanget om upphovsrättskostnader. Det är alldeles klart att den som distribuerar programmen också måste stå för upphovsrättskostnaderna, eller menar ministern att det på något vis ska vara knutet till att man använder Smedsbölesändaren så att upphovsrättskostnaden ska sprättas ut på privata distributörer eller vad var det för konstigt resonemang. Nej, bästa lagting, den här frågan har redan avgjorts av lagtinget. Jag visade för några år sedan hur många av dem som sitter i lagtinget som har varit med och beslutat om att separeringen ska ske, men det är så svårt att fatta beslut. Åhå, man blir lite trött, fru talman.

Jag tänkte så här i slutet av debatten ta upp ett heligt område och det är den frivilliga brandkåren. Det har funnits under min tid i politiken några heliga kor, en var väldigt länge jordbruksstöden, men där har vi nu fått en öppen och fri debatt och nu tänkte jag gå in på ett annat heligt, sacrosanct manligt revir och det är den frivilliga brandkåren. Den här verksamheten har kontinuerlig tillgång från en riksfond att kunna köpa in nya bilar och andra fordon som de behöver. Det är förstås någonting som de flesta brandkårer älskar att ha, sådana här bilar. Nu vill de köpa flera och det är ganska förmånligt, men nu tycker jag, och nu kastar jag in en brandfackla mot frivilliga brandkåren, att man ska sätta stopp för det tills de frivilliga brandkårerna har kommit med en översiktsplan om hur räddningsväsendet på Åland ska organiseras. Det här området är lite överrustat om man säger så. Det är klart att om alla alltid får alla räddningsbilar som man vill ha utan att det ställs något krav så fortsätter nuvarande organisation.

Jag kommer så väl ihåg när minister Britt Lundberg hade ansvar för det här och när hon presenterade den nya räddningslagen. Då var det så klart att överenskommelsen skulle komma, vi skulle få en översiktsplan senast år 2009-2010. Ingenting har hänt, alla brandkårer fortsätter som förut och bilarna kommer väl som en julklapp till de här organisationerna. Jag vet inte hur det ska se ut i framtiden, men inte kan det väl få fortsätta om vi i lagstiftning har ställt kravet att de ska komma överens självständigt och utan tvång uppifrån. Nog ska det komma nerifrån och nog ska det väl vara något slags givande och tagande.

En sista markering, det finns i det här avsnittet en skrivning om självstyrelselagen. Det sägs att 2011 ska det finnas ett förslag till en översyn av självstyrelselagen och det ska genomföras av en för landskapet och riket gemensam kommitté. Den skrivningen är inte up to date mera efter den parlamentariska kommitténs arbete utan det ska stå: ”Förslag till reformering av självstyrelsesystemet och självstyrelselagen för Åland genomförs av en för Åland och Finland gemensam kommitté”. Det sista är mitt eget förslag, vi ska börja prata om Åland och Finland tycker jag, vi har antagit beslutet att vi är ett land och då heter vi Åland när vi kommunicerar med Finland. Tack, fru talman!

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Det är inte meningen att det ska bli dubbla upphovsrättskostnader. Om man separerar de här två funktionerna tappar man stora synergieffekter, som vi har i dagsläget, man hänger upp det på systemet. I dagsläget är det så att distributionsnätet har byggts upp av Ålands Radio och TV och det är ingen gratisaffär. De har byggt upp det med skattepengar, via licenssystemet och i dagsläget får de här privata aktörerna hyra tiden för ca sex euro per halvtimme, som är nästan under självkostnadspris. Det är ett faktum.

Tittar vi vad som står i vår budgettext så står det att utöver separeringen av distributionen kan programverksamheten förverkligas. Intentionen är att vi ska landa på det här, det är en förnuftig politik att titta på konsekvenserna förrän man tar ett beslut.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, argumenten känner vi igen, de kommer direkt från radiohuset om hur det här är förmånligt och bra. Ja, det är bra ur Ålands Radio och TVs synpunkt. Det är det bästa tänkbara ur deras synpunkt, men nu lever vi inte i en-radiosituation utan vi har en fri mediemarknad och då måste sändaren, som just är byggd med skattemedel och inte med Radio Ålands licensmedel, frigöras från Ålands Radio och TV. Det är en mediepolitisk fråga och ett nytt medielandskap som vi har. Vi kan inte hålla på och resonera så här ensidigt utifrån public serviceradions synvinkel. Det här har jag hört år ut och år in rapas upp av olika ministrar, börja nu tänka självständigt.

Minister Roger Eriksson, replik

Fru talman! Jag citerar en gång till då: ”hur en separering av distribution av programverksamhet kan förverkligas”. Det är intentionen och det är en väldigt förnuftig politik att kontrollera vad det får för konsekvenser och vad det kan leda till för ekonomin i slutändan. Det är också god förvaltning att föra det med den det berör, i det här är det förstås Ålands Radio och TV. Intentionen är ganska klar tycker jag. Det här är ett förnuftigt sätt att driva politik, att höra med dem det berör.

Ltl Barbro Sundback, replik

Minister Roger Eriksson hoppar nu över ordet utreda i texten och det är bra. Det är alldeles klart att innan man fattar beslut ska man utreda konsekvenserna, men varför har det inte utretts, varför presenteras det inte i den här budgeten. Det här har funnits i åratal på agendan. Det är alldeles nödvändigt för att garantera alla mediebolag på Åland lika konkurrensvillkor för det antar jag att ministern är för.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Jag vill tacka för ett intressant anförande av ledamoten Barbro Sundback. Det finns glöd i ledamotens anförande, det är sant, men den glöd som gäller de frivilliga brandkårerna är jag beredd att släcka. Min uppfattning när det gäller de frivilliga brandkårerna är att de gör en enorm samhällsinsats. Skulle vi tvingas till att ta till köptjänster för det som de frivilliga brandkårerna gör skulle det inte låta sig göras på något vis. I min hemkommun Brändö är det detta vi har tillgång till när det behövs. Det är de frivilliga brandkårerna som står för alla räddningsuppdrag och jag är beredd att supporta dem med skattemedel för det som behövs.

Jag vill också säga att jag inte tycker att man kan lasta och kräva att de frivilliga brandkårerna, som jobbar på ideell basis, ska komma med lösningar på hur de ska konkretisera de lagar som lagtinget har stiftat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Ja, men nu kan inte minister Thörnroos den här frågan hör jag. Det är en bra fråga där bänkgrannen var med och skapade senaste räddningslagen. Det står i den att ”i samråd med den kommunala räddningsmyndigheten utarbeta en för landskapet gemensam översiktsplan. Planen ska ange de allmänna riktlinjerna för hur räddningsverksamheten ska organiseras”. Det var när den nya räddningslagen kom till. Man ville inte från lagtingets och regeringens sida komma med påbud uppifrån, därför skulle de få vara med och fatta beslutet. Det beslutet skulle vara fattat senast nu, men det finns inget beslut. Det är för att man måste granska verksamheten ur effektivitets- och produktivitets synpunkt.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Fru talman! Jo, jag kan glädja ledamoten Barbro Sundback med att den här frågan kan jag, helt enkelt för i den här framställningen satt jag med och processade i social- och miljöutskottet. Det som ledamoten Barbro Sundback däremot inte har förstått är att det är en avsevärd skillnad på en kommunal myndighet och på den frivilliga brandkåren. Man kan inte ålägga den frivilliga brandkåren, som i princip tillhör tredje sektor, att utföra det myndigheten ska göra, alltså det som åligger kommunen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! I praktiken är det så att det finns bara en professionell kommunal brandkår och det är i Mariehamn, sedan har väl de olika kommunerna lite olika lösningar. Av tradition är det de frivilliga brandkårerna som via avtal, hoppas jag, utför det operativa ansvaret som kommunerna står för, men det är inte huvudfrågan. Huvudfrågan är att det skulle finnas en översiktsplan år 2009-2010 och det finns det inte nu. Det betyder att man i kommunerna struntar i den här bestämmelsen. Då tycker inte jag att det finns något skäl för landskapet, som är part i den här processen, att fortsätta som om ingenting har hänt. Jag antar att både lagtinget och landskapsregeringen menade någonting med det här kravet på översiktsplan.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Det blir lite äppel och päron här nu. Jag håller med kritiken som ledamot Sundback för fram om att man inte har fått till stånd en samarbetsplan. Det som finns på sidan 55 i budgeten är någonting helt annat. Det handlar om en översiktsplan över helheten av de resurser man har. Den ska göras oberoende av huruvida man har kommit fram till samarbetsplanen eller inte. Det är lite sammanblandning av olika planer här. Det som står på sidan 55 är något helt annat än det som ledamoten Sundback hänvisar till. Däremot är det så att kommunerna vid årsskiftet 2009-2010 skulle presentera en plan för hur man skulle samarbeta kring en gemensam räddningsmyndighet. Det har man inte lyckats med, vilket beror på att lagen blev för tandlös. Jag hörde till dem som när lagen redan stiftades, förde in resonemanget om att vi borde kunna göra någon typ av åtgärd för att komma åt det här. Att beskylla de frivilliga brandkårerna att det här inte har skett är inte heller rätt, utan det är kommunerna sinsemellan som måste se till att det drivs vidare och att det blir rätt.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, ledamot Johan Ehn kan den här grammofonskivan så jag accepterar resonemanget. Det som är centralt är att vi måste ställa krav på verksamheten. Om det är kommunerna och den frivilliga brandkåren så måste de väl ha något inflytande i frågan i alla fall. Min poäng är det att vi inte ska hålla på och pytsa ut en massa brandbilar tills vi får samarbetsplanen, som det finns i lag reglerat att ska komma till. Annars kommer de naturligtvis att strunta i det i fortsättningen också. Det som är det sexiga i den här branschen är bilarna och sprutorna.

Ltl Johan Ehn, replik

Herr talman! Jag hoppas att det inte är en grammofonskiva för då skulle det vara inspelat på förhand, däremot är jag intresserad av de här frågorna. När det gäller att åstadkomma en lösning på de här frågorna tror jag inte att det i första hand handlar om de frivilliga brandkårernas vilja eller ovilja utan det här lägger jag på kontot, i första hand, för samarbetet mellan kommunen. Vi vet hur svårt det är att åstadkomma samarbete mellan kommunerna, det är därför som mitt parti och ledamoten Sundbacks parti jobbar för att få förändringar av kommunstrukturen. Det är där huvudproblemet ligger.

När det gäller frågan om vilka typer av åtgärder, som man måste vidta för att tvinga in de olika typerna av samarbete som beskrivs, tror jag att det blir svårt att använda sig av nuvarande lagstiftning angående landskapsandelar, för den ger vissa rättigheter och vissa skyldigheter. Det man däremot kan göra är att lyfta lagen på nytt och titta på hur man kan förändra den så att landskapsregeringen har ett batteri av åtgärder som man kan vidta om inte det här nu genomförs.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det här tror jag att kan bli en fortsatt riktigt rolig debatt. Det är en ny fråga, men för den här gången så får det väl räcka. Däremot om vi ska lösa den här frågan i samband med den s k samhällsreformen så kommer det nog att finnas många nya brandbilar de närmaste åren. Jag tror nog att vi inte kan vänta på det utan tvärtom skulle det här vara ett sätt att förbereda sig på det.

Lagstiftningsfrågan, ja det tycks ta tid också. Nog är det svårt att få till stånd förändringar och effektivitet, men jag har inte tappat hoppet. Jag hoppas att finansutskottet kommer med nya idéer så vi fortsätter diskussion i samband med finansutskottets betänkande.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade. Tack för det. Diskussionen gällande landskapsregeringens kansliavdelnings förvaltningsområde är därmed avslutad. Nu går vi till finansavdelningens förvaltningsområde.

Minister Mats Perämaa

Herr talman! Först vill jag säga att på grund av att tidsschemat har förskjutits kommer jag att hamna i tidsnöd. Jag skulle vilja denna kväll delta i fullmäktigemötet i Kumlinge där jag är ordförande och har därför en stund på mig för att presentera det här och ta de repliker och ge så mycket svar jag kan i det här skedet, med en chans att få återkomma om det är något som blir obesvarat.

Herr talman! Målsättningarna under den avdelning som jag ansvarar för är ambitiösa, får man säga. Vi har bl a ett stort uppdrag och ett stort arbetsfält i att, sedan lagtinget förhoppningsvis antagit finansförvaltningslagen, föra det arbetet vidare.  I första hand en förordning, som reglerar det mera i detalj och också att ta fram ett större antal dokument i samband med det för att komma till den målsättningen som vi hade när vi lämnade finansförvaltningslagen, för att komma till en effektivare hantering av de offentliga medlen.

Vi måste också förnya våra ekonomisystem i samband med detta, elektroniska sådana förstås. Vi ska utforma kravspecifikationer för att upphandla ett ekonomisystem som innefattar budgetering, redovisning, rapportering och uppföljning osv. Det har visat sig att de system vi har i dag inte mera följer de krav som man ska ställa på de systemen.

Vi har också en målsättning att vi tillsammans med kansliavdelningen och alla andra förvaltningsområden inom landskapsregeringen ta fram en ny hemsida. Inte heller den fyller de krav som dagens användare av datorer och hemsidesidor kan kräva. Där finns också ett stort arbetsfält, där IT-enheten under finansavdelningen kommer att ge sitt stöd och delta i framtagande och upphandlingen av ett sådant.

Sedan till några saker som i någon mån nämndes under gårdagens presentation. Vi vill anställa en upphandlingsjurist vid finansavdelningen. Finansavdelningen för att den är en serviceenhet till de andra förvaltningsenheterna. Vi bedömer det som nödvändigt att kunna upphandla på ett korrekt och bra sätt. Dels för att det är ekonomiskt lönsamt för landskapet att sköta upphandlingarna bra givetvis, men också på grund av rättssäkerhetsfaktorn, som är väl så viktig. Invånarna på Åland, företag på Åland och givetvis andra som kan tänkas ge anbud och kan tänkas komma i affärsförhållande med landskapet har rätt att kräva att landskapet kan sköta detta på ett korrekt och bra sätt.

Ägarstyrning av företagen av de bolag som landskapet äger. Där behöver vi bli betydligt bättre. Det finns dokument i förvaltningen, som anger de grundläggande direktiv för hur detta ska hanteras, men vi behöver bli än bättre. Vi lät genomföra ett seminarium tillsammans med samarbetspartners för ett halvt år sedan där många intressanta faktorer och aspekter väcktes och diskuterades. Vi behöver bli bättre i samband med styrelsekompetens, vi behöver göra det på ett annat sätt. Vi behöver bli bättre på att ge ägardirektiv till bolag via bolagsstämmorna, som är de direktiv som vi vill ge. De behöver vara bättre förberedda och beredda.

Avtalssidan. Det finns en stor användning av att förbättra avtalssidan på många fronter. Dels håller vi på som bäst att förbereda nya skolavtal, det arbetet framskrider via en arbetsgrupp tillsammans med berörda fackföreningar och via avtalsbyrån vid finansavdelningen.

Sjökollektivavtalen behöver samordnas till enhetliga dokument. Vad gäller befälssidan så har vi redan kommit en bit på vägen där vi har fått de regleringar som styr verksamheten via avtal samlade i ett dokument. Detsamma gäller att åstadkomma på manskapssidan.

Pensioner nämnde jag någonting om i samband med presentationen. Pensionskostnaderna för landskapet stiger ganska kraftig och kommer att stiga ytterligare. Vi vill kvarstå vid det löfte som gavs i samband med tidigare budgetbehandlingar, att vi i det här skedet fortfarande vill nettofondera till pensionsfonden. Det betyder att de procentuella delarna av lönerna för landskapsanställda som förs till fonden är större än uttaget. Vi levererar i enlighet med det löftet. Vi sänker procenten av uttag från pensionsfonden från 75 procent som lagen tillåter till 64 procent om jag kommer ihåg rätt. Det här betyder förstås att budgetdelen som syns i denna blåa bok ökar. Konsumtionsutgifterna ökar för landskapet. Vi bereder som bäst och analyserar noggrant den pensionsansvarsskuld som landskapet har till de anställda som ska få dessa förmåner och också får dessa förmåner och hoppas kunna presentera noggrannare analys så småningom. Pensionsfonden för övrigt, marknadsvärdet i dagsläget ligger något över 300 miljoner euro.

Kommunerna sedan. Jag tänker inte så mycket diskutera den samhällsreform som har debatterats livligt, men däremot det faktum att det saknas en väsentlig del i kommunallagstiftningen, nämligen den delen som reglerar vad som händer när en kommun hamnar i en ekonomisk situation där den övriga lagstiftningen, den som reglerar överföringar till kommuner från landskapet, alltså landskapsandelslagstiftningen, inte mera räcker till. I samband med landskapsandelsreformen stiftades en lag om en paragraf om särskilt understöd, inte längre stöd enligt prövning utan särskilt understöd. Den paragrafen och den möjligheten är till för kommuner som har en egen långsiktig ekonomisk bärkraft där man via en egen i fullmäktige antagit en plan för att reformera och sanera sin egen ekonomi med ett litet bistånd från landskapet. Ifall kommuner hamnar i en situation som gör att underlaget, skattebasen, inte längre finns för att hantera det här måste landskapet och lagstiftaren trygga de lagliga rättigheter som invånarna i kommunen ändå har. Det här kommer säkert att bli en komplicerad fråga, men bara för att en fråga är komplicerad kan man inte passera den heller.

I riket har man motsvarande lagstiftning och där träder representanter för staten in för att bistå kommunen i saneringsarbetet. Staden Hangö är ett exempel där finansministeriet i Helsingfors biträdde ekonomiförvaltningen. Här har vi en stor utmaning och vi har tyckt att denna lagstiftning kommer att behövas framöver. Det var det jag ville säga, tack!

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! I samband med mitt och andras arbete inom ÅHS när det gäller organisationen och dess ekonomiska förvaltning, har vi sett starkt behovet av en handlingsspecialkompetens, men det är orimligt att ÅHS skaffar sig en helt egen och därför har vi också efterlyst från det hållet en resurs hos landskapet. Jag är således mycket tacksam för att en sådan skaffas till landskapet. Vad gäller vår position här i huset har vi sett så många exempel på att det hade behövts en specialkompetens.

Min egentliga replik gällde nu penningautomatmedlen. I fjol hade penningautomatföreningen en vinst på 3,3 miljoner. I landskapsförordningen står det att man ska ta ut ungefär motsvarande belopp som föregående år visade i vinst. Det här året tar vi ut 14 miljoner trots att vinsten var 3,3 miljoner. Året före det tog man ut 20 miljoner, för nästa år tar man tio miljoner. Nu måste vi av finansministern få en förklaring till det här. Hur är intjäningen framöver för Ålands penningautomatförening? Är den kraftigt i stigande, som de här siffrorna ger vid handen eller kommer det att ligga på den relativt låga nivån?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Vi har en lång väg att vandra till de höga inkomster som genererades i penningautomatföreningen, PAF. Den vinst man angav för något år sedan blev så pass låg med tanke på enskilda avskrivningar också, den verkliga vinsten var något bättre, men inte alls nära det som var tidigare. Med tidigare oförbrukade budgeterade anslag plus reserver som finns i penningautomatföreningen plus den vinst som nu kalkyleras vara bättre för det här året än året förut, tror vi att den prognos vi har gett här om att överföra medel till landskapets budget är realistiska. Allt hänger i framtiden på möjligheten att bryta sig in på nya marknader.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Med landskapsregeringens benägna tillstånd har penningautomatföreningen de senaste åren kunnat fondera ganska mycket för marknadsinsatser för nya marknadsansträngningar och det är mycket stora belopp. Den redovisade vinsten för 2009 ligger på en av politikerna accepterad nivå, då känns det lite alarmerande att man tar ut 14 miljoner följande år och därpå följande år tio miljoner trots att det inte finns sådana pengar. Det är alldeles uppenbart en överbudgetering av intäkter som landskapet gör här, med andra ord, man utarmar penningautomatföreningens möjligheter att göra tillräckliga marknadsinsatser, måhända och biter sig själv i svansen genom alltför stora uttag. Landskapsregeringen borde kanske ha anpassat sig till den lägre intjäningsnivån i sitt uttag än vad man nu har gjort.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ansträngningarna att hitta eller att bli lönsamma på de marknader man försöker tränga sig in på kommer att fortsätta. Nog med det beskedet om att det måste finnas en ytterst stor noggrannhet i att man gör insatser där man så säkert man kan bedöma det, att en insatt euro i sista ändan ger ett resultat som är högre givetvis. Orsakerna till att marknadsföringsinsatserna är något lägre nu och framöver hänger inte ihop med det att vi har gett ett besked att man ska minska ansträngningarna utanför för det har blivit en större noggrannhet i ansträngningarna. Vi bedömer att de budgetanslag från penningautomatföreningen som vi tar in i vår budget och det som vi planerar framöver är fullt realistiskt. 

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det är bra att finansministern lyfter upp den bristfälliga ägarstyrningen. Vi har också lyft upp den i en finansmotion och jag hoppas att vi kan ha en diskussion i finansutskottet för att få tydligare skrivningar. Vi kan också konstatera att i finanskrisens skugga har landskapsregeringen fokuserat väldigt starkt på inbesparingar, men väldigt lite på att öka inkomsterna. Dit hör förutom en tydlig ägarstyrning, att justera avräkningsgrunden och sedan frågan om sjömansbeskattningen. Varför har man inte ansträngt sig mer för att öka intäkterna snarare än att fokusera mera på inbesparingar?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Jag tycker ändå vad gäller avräkningsgrunden att den här landskapsregeringen har gjort det som man inte har gjort förut sedan 1990-talet då denna reform trädde i kraft. Vi har sammanställt material, vi har haft en dialog med landskapsrevisorerna och med lagtinget om detta, vi har ett underlag för att föra diskussionerna och har nämnt det för representanter för regeringen i Helsingfors att en sådan här propå är på kommande. Diskussionen har vi fört förut med mig som finansminister och socialdemokraterna. Jag bedömer det så att vi har så pass stora frågor på gång som stöd för vindkraft och elkabeln, som just nu behandlas. Vi har ett eget lagting som har varit till riksdagen och pratat om ett helt nytt ekonomiskt system, där delar av representanterna från vissa partier här i lagtinget sade att man gjorde det på ett sådant sätt att man sade att man inte skulle tigga mera pengar utan vi ska leva på våra egna pengar. Det finns inte en enighet att just nu gå framåt med avräkningsbeloppet.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Jag uppfattar att vi har varit väldigt eniga. Lagtinget har i olika sammanhang sagt att en justering av avräkningsgrunden är nödvändig och senast påtalades det i självstyrelsekommittén att det måste göras. Minister Perämaa har själv sagt det i sitt skattemeddelande som har kommit, så enighet finns det, det är bara en förundran över att det inte görs. Inte handlar det här om att tigga om någonting som vi inte har rätt till utan det här är ju pengar som Åland har rätt till. Det är precis det som revisorerna har visat på. Vi bara väntar på att minister Perämaa tar tag i den. Även det med sjömansbeskattningen är också pengar som Åland har rätt till och som man borde kunna förhandla om.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Man kan alltid förhandla om frågorna, men att säga att det juridiska läget är sådant att vi har rätt stämmer inte. Den ekonomiska reform som trädde i kraft i början av 1990-talet säger precis att frågan om avräkningsgrunden är en politisk fråga. Man bestämde sig att den inte skulle avgöras på tjänstemannanivå som ett resultat av ett juridiskt faktum i Ålandsdelegationen utan saken skulle klareras genom politiska diskussioner. Därför finns det inte i självstyrelselagen sagt att vi ensamma kan säga att så ska vara fallet. Landskapsregeringen kommer att driva frågan i förhållande till regeringen, vi har förberett dem på det. Frågorna om kabeln och energiproduktionsstöd kommer förmodligen att avgöras inom en snar framtid och därefter kommer den här frågan att ha en stor prioritet.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Det som finansministern säger att finns i budgeten, ett mål att under 2011 kommer man med tillgängliga resurser att koncentrera sig, att formulera en komplett kravspecifikation utgående från det förändringsbehov som finns avseende budgetering, redovisning osv. Min fråga är om den här kravspecifikationen siktar på att vi ska ha en affärsbudgetering och redovisning eller ska vi hålla på och upphandla någonting i det gamla systemet. Då blir vi säkert fast i det igen i 100 år. Vad är målet med det här?

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Landskapsregeringen har sagt i propositionen, förslaget till framställan om finansförvaltningslag, att affärsbokföring, budgetering, alltså ett system med prestationsprincipen är målet och det har jag mycket tydligt, muntligen, framfört åt ledamoten Sundback. Det vore helt främmande att införskaffa nya system som blockerar denna målsättning. Det är självklart.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Jaså, det är trevligt att höra om man ska dra den slutsatsen att kravspecifikationen går ut på att landskapet ska övergå till affärsbokföring. Ja eller nej, helst inte så mycket kringelikrokar.

Minister Mats Perämaa, replik

Herr talman! Ledamoten Sundback är inte känd för att bara säga ja eller nej utan tillbringar betydligt mera tid i talarstolen än så. Frågan är inte så enkel att man bara säger ja eller nej. En kravspecifikation ska tas fram för det finns många saker att lösa och många saker att tänka på innan man gör en upphandling. Vi ska ha en upphandlingsjurist, vi ska göra en bra upphandling, vi ska ha en bra kravspecifikation, vi ska inte blockera ett nytt kommande system, budgetering, bokslut och redovisning enligt prestationsprinciperna, affärsbokföring.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Folke Sjölund

Herr talman! Den ekonomiska utvecklingen i landskapets finanser behandlades igår och finansminister Perämaa har på ett förtjänstfullt sätt redogjort för hur det ser ut.

Under denna period, under nuvarande landskapsregering, har vi som känt haft en synnerligen stark nedgång i den offentliga ekonomin, särskilt i landskapets ekonomi. Trots de besvärliga tiderna har regeringen lyckats med att upprätthålla välfärdsservicen i vårt samhälle så att medborgarna på Åland inte har drabbats. De flesta ålänningar har endast marginellt berörts av nedgången i den offentliga ekonomin. Landskapsregeringen har fört en klok konjunkturpolitik och använt sig av hopsparade medel för att dämpa nedgången. Detta är alldeles riktigt, när skall man använda reserver om inte just under dåliga tider för att ändå upprätthålla välfärdssystemet? Som sagt, det är klok konjunkturpolitik.

Moderniseringen av finansförvaltningslagen och införandet av ett räkenskapsverk och en revisionsmyndighet ger möjligheter till att utveckla finansförvaltningen i landskapet vilket är bra. Den frågan behandlas separat, men jag vill peka på att det är en viktig process som denna landskapsregering nu startat genomförandet av.

I samband med utvecklingen av finansförvaltningen är det viktigt att även ITK-systemet, datakommunikationerna, samordnas så att alla delar av landskapsförvaltningens datasystem kan "prata” med varandra. Det finns även omnämnt i budgeten och finansministern var just inne på frågan.

De viktiga personalfrågorna sköts av finansavdelningen. Den nödvändiga moderniseringen av tjänstemannalagen finns nu aviserad i budgeten, vilket är en bra sak ur personalpolitiskt synvinkel.

Skötseln av pensionsfonden är viktig för att säkerställa dess avkastning och därmed betalningen av framtida pensioner, dvs. de som underlyder det tidigare pensionssystemet. Vår uppfattning är att pensionsfonden sköts på ett ansvarsfullt sätt. En annan fråga är pensionsfondens omfattning, dvs. hur stor del av landskapets sammanlagda pensionsskuld den skall täcka. Som vi hörde är marknadsvärdet ungefär 300 miljoner euro och det borde vara en tillräcklig täckningsgrad. Antalet personer som går i pension från landskapsförvaltningen ökar visserligen, vilket ökar uttaget ur pensionsfonden.

Det gäller också att komma ihåg att det gjordes en förändring av pensionssystemet där nyanställda pensionsförsäkras i pensionsförsäkringsbolag, vilket innebär att finansieringen av deras pensioner i sin helhet belastar landskapets budget och därmed likviditeten. Det betyder på sikt att en allt större del av pensionsutgifterna direkt kommer att belasta landskapets ekonomi. Detta enbart som ett konstaterande.

Sedan ett par korta kommentarer. När det var frågan om att vara inne på klumpsumman är det alldeles riktigt som finansministern säger, det är en förhandlingsfråga mellan riket och landskapet om klumpsumman ska förändras.

Den andra kommentaren rörande diskussionen om affärsbokföring visar att det finns en salig sammanblandning av begreppen. Beträffande affärsbokföring finns det en finansmotion som säger att landskapet ska införa affärsbokföring senast 2014. Faktum är att landskapet har tillämpat bokföringslagens bestämmelser och därmed samma bokföringsbestämmelser som bolag och alla andra gör, dvs. landskapet har tillämpat affärsbokföring sedan 1999. Det om bokföringssidan. Landskapet gör också upp ett bokslut i enlighet med bokföringslagens bestämmelser, alltså på motsvarande sätt som bolag gör, ett affärsbokslut. Däremot handlar den här diskussionen egentligen om budgeteringen och budgeteringssystem. Det är där den stora förändringen kommer in och det är där det är frågan om att gå i riktning mot en prestationsbudgetering. Där tror jag att vi är överens om att det är en målsättning som vi ska sträva till, därmed inte sagt att prestationsbudgetering till 100 procent är det mest ändamålsenliga. Exempelvis länderna omkring oss tillämpar inte prestationsbudgetering till 100 procent av den orsaken att det finns vissa saker som är svåra att greppa. Det handlar om långvariga åtaganden typ investeringar som sträcker sig över många år, typ EU-program och dess finansieringar, typ hantering av räntor rörande långa lån som löper osv., men själva grundprincipen är vi nog överens om, att vi ska sträva mot en prestationsbudgetering så långt som möjligt.

Herr talman! Till slut vill jag bara säga att den liberala gruppen står bakom landskapsregeringens budgetförslag.

Ltl Runar Karlsson

Herr talman! Synd att finansminister Perämaa måste prioritera fullmäktige före lagtinget, men så är det ibland. I mitt anförande tänkte jag inrikta mig på lite siffror och budgeten i stort och jämföra lite dåtidens siffror och nutidens siffror och försöka sia in i framtiden, vilka problem som kan uppstå och inte uppstå.

Går vi tillbaka till 2008, som antagligen var ett toppår för landskapet vad beträffar inkomster men också när det gäller utgifter, kan vi konstatera att isolerat för det året kom 314 miljoner in och det gick ut 314 miljoner. Då var budgeten i balans. Efter 2008 sjönk inkomsterna markant som vi vet, det var inte bara skatteinkomsterna som sjönk, PAF-inkomsterna minskade dramatiskt, ränteinkomsterna minskade också med fyra-fem miljoner, man hade likviditetsplaceringar, mycket större summor, räntorna var högre, så det var inte bara skatteinkomsterna som sjönk utan det var mycket annat. Jag räknade ut att mellan 2008-2011 har inkomsterna sjunkit med ungefär 40 miljoner. Då ingår också utjämningsfonden på 15 miljoner som en inkomst. Tack vare den har man lite kunnat reglera upp inkomsterna.

Vi vet också att mellan 1995-2007 sparades ungefär 130 miljoner under den tidens landskapsregering och lagting, vilket vi kan vara lyckliga för idag. För 2011 är motsvarande utgifter i huvudsak 288 miljoner mot 314. Vi går tillbaka till 2008, där jag glömde bort att säga en sak. Då var konsumtionsutgifterna 170 miljoner, under 2011 kommer de att vara 179 miljoner. Driftsutgifterna för landskapet Åland har stigit med nio miljoner, trots att man har sparat mycket.

Man frågar sig var besparingarna finns, vad har man gjort? Jo, man har minskat överföringsutgifterna, från 105 till 87 miljoner, man har minskat med 20 miljoner ungefär. Vad är det? Vi vet att EU:s programperiod för 2007-2013 var framtung, det mesta gjordes av med i början, där finns det en besparing om man vill kalla de för det, som är fyra-fem miljoner. Det infördes en skattehöjning på fyra miljoner, där det krävdes mindre överföringspengar till kommunerna, tio miljoner mindre i PAF-inkomster, då blir det också tio miljoner mindre i PAF-utgifter, det är också överföring. Där är besparingarna i överföringsutgifter. Där finns de 20 miljonerna som man har sparat.

Tittar vi på investeringar så investerade vi 2008 för 31 miljoner, för 2011 kommer vi att investera för 18 miljoner. Där blir det 13 miljoner i besparing. 2008 så var bl a en ganska stor investering ett delanslag för Skarven.

Vidare fanns det 2008 7,5 miljoner i enhetslån. Det märkliga i vår budget är att ett lån är en utgift. 2011 är det noll, så där är det en besparing på 7,5 miljon.

När man börjar syna siffrorna lite mer blir man lite betänksam. Konsumtionsutgifterna 2008-2011 har stigit med nästan tio miljoner, alltså två procents höjning per år, vilket är anmärkningsvärt i dessa tider. Vi vet att konsumtionsutgifterna är oerhört svårt att få ner, det är det för alla, inte bara för den här regeringen. Det är jättesvårt att få ner den biten.

Man kan tycka att vi har läget under kontroll. Vi har 15 miljoner i utjämningsfonden som gör att 2011 års budget i stort sett är i balans. Tar vi bort utjämningsfonden så ligger vi på minus 16 miljoner ungefär. Vi ligger på ungefär en miljon minus om vi inte tar utjämningsfonden med. Det är egentligen inte så hemskt skrämmande på det sättet, men titta på de kommande utgifterna, de automatiska.

Vi vet att pensionsavgifterna stiger med 4-5 miljoner per år, obönhörligen oberoende vad vi än gör. Vi har löneförhöjningar också, om vi bibehåller den personalmassa som vi har nu så har vi löneförhöjningar på 2-3 miljoner per år. Vi har landskapsbidragssystemet som gör att bidragen ökar vartefter befolkningen ökar i kommunerna och vartefter befolkningen blir äldre. Vi vet att 95+åringarna får mycket mera stöd än andra. Vi blir ju bara äldre och äldre, av någon anledning. Jag har räknat ut att det gör en automatisk utgiftsökning per år på tio miljoner. Det är fakta. Just därför kan vi se att 2012 ligger på minus 20 miljoner i budgeten mot minus 16 i år fast vi har utjämningsfonden.

Vi går egentligen åt fel håll och det är inte riktigt lyckosamt. Vi måste försöka göra något mera om målsättningen fortfarande ska vara att vi har budgeten i balans och vi inte ska låna upp pengar. Nå, vad ska vi göra då? Som jag sade har vi sparat 20 miljoner i överföringsutgifterna. Okey, man kan kanske knapra några miljoner till där, det är möjligt, men inte speciellt mycket utan att gå in på landskapsandelssystemet och dra bort rejält, men säkert några miljoner kan man ta bort. Egna investeringar, om vi nu ligger på en 17-18 miljoners investeringsnivå skulle jag vilja säga att man borde ligga på 20-25, speciellt med tanke på vad ltl Jan Salmén sade här att sjukhuset behöver mera investeringar, vilket jag också har konstaterat. För att upprätthålla våra vägar, broar, fastigheter och så vidare måste vi ha en investeringsmassa som håller dem i skick, annars är det kapitalförstöring om vi låter dem förfalla, vilket vi har blivit anklagade för många gånger.

På lånesidan är det precis noll. Där finns det ingenting att spara, vi lånar inte ut några pengar mera, bara lite smått. Det enda som är så är driftsutgifterna, om vi ska ha budgeten i balans.

Herr talman! Tiden går, men jag håller på en liten stund till. Vad finns det att göra då för att få budgeten i balans 2013? Vi kan hoppas på att vi får ökade skatteinkomster. Utgående från 20 miljoner minus, som jag har kalkylerat att vi kommer att ligga 2012 för att få budgeten i balans 2013, kan vi hoppas på att skatterna ökar med fem miljoner. Det kanske är realistiskt att tro, men det är osäkert. Man kan kanske ta någon summa till från överföringsutgifterna, men på investeringar finns det inte medel, kanske vi måste öka lite istället. Enligt min matematik ligger vi på 10-12 miljoner som borde sparas på driften.

Hur kommer vi dit? Ja, det är inte lätt, jag tror att det enda är att vi börjar titta på avgifterna, men så att vi skyddar de svaga i samhället. Kanhända lite avgifter överlag. Det skulle vara en grej, men till slut herr talman, så ser jag framför mig att nästa landskapsregering kommer att ha stora problem när man ska börja dra ner på driften, när vi redan har tagit bort lånen och en stor del av överföringsutgifterna samt att vi har dragit ner investeringarna till minimum. Då är den stora massan kvar på driften att ta. Vi kan alltid hoppas på att skatterna ökar dramatiskt, men som många har sagt och jag har också hört att f d regeringsmedlemmar i Finland har sagt att man tror att skattemassan i Finland inte kommer att öka så speciellt mycket. Man kan förhålla sig på den här nivån och då har vi en hel del jobb att göra. Då gäller det herr talman, att vi måste prioritera än hårdare. För min del tror jag att vi måste vara tvungna att prioritera vård, skola och omsorg. Jag kommer i mitt anförande under social- och miljöavdelningen att ge min syn på vården och prioriteringar på den.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Herr talman! De här gruppindelningarna enligt åldersklasser är mer eller mindre nödvändigt, i vissa åldrar är man en god skattebetalare och i vissa åldrar behöver man en viss service. Menar ledamot Karlsson att gruppen över 85 år ska tas bort ur landskapsandelssystemet? Det skulle vara mycket negativt för kommunerna. Kan jag få det här förtydligat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Jag vet inte om högtalaranläggningen fungerar. Jag sade inte att den skulle tas bort utan jag sade att det var en konsekvens av utgifterna, att folk blir äldre och därför blir det högre utgifter för landskapet. Vi måste se sanningen i vitögat för så är det. Jag sade inte att den skulle tas bort utan som jag sade på slutet, prioriterar jag vård, skola och omsorg. Med det menar jag att den ska vara kvar och att vi måste ta bort något annat istället.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Katrin Sjögren, replik

Herr talman! Med tillfredsställelse hör jag stöd för ÅHS’ stora investerings- och utbyggnadsbehov. Behovet är stort, bland annat att anpassa operation för dagkirurgi, IVA-dialysen, Gullåsen, läkemedelscentralen, barnavdelningen, obduktionsutrymmena. Det finns en annan faktor i ÅHS och det är logistiken. Man har tyckt från ÅHS’ sida att det har varit ganska bra med de årliga överföringarna, som man har fått från landskapsregeringen. Man har fått ungefär sex miljoner per år att röra sig med. Man kan inte bygga om allt på en gång för det fungerar inte på det lilla området, men det är bra att det finns stöd och förståelse för det behövs göras ytterligare åtgärder på ÅHS.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Det är klart att det ska fungera i praktiken med investeringarna. Som jag sade så finns det ett behov. Jag återkommer sedan och visar på hur man inte har prioriterat ÅHS’ verksamhet, men det återkommer jag till.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Ja, jag måste verkligen tacka ledamot Runar Karlsson för ett ärligt och intressant anförande. Det var en realistisk analys av dagssituationen och vad som har hänt med landskapets ekonomi. Det var något helt annat än glansbilden som vi fick höra om igår, hur allt hade gått så bra. Det här är en helt annan grund att resonera på. Det är som ledamot Runar Karlsson säger att för att få det i balans, om man utgår från att skatteinkomsterna inte ökar, måste man antagligen minska driftsutgifterna och eventuellt höja intäkterna genom avgifter. Det var närmast avgiftsfrågan som jag skulle vilja att ledamot Runar Karlsson närmare preciserar. De stora avgifterna finns väl inom ÅHS. Om man ska värna om vård, skola och omsorg är det väl inte där man ska höja.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Ledamot Sundback har helt rätt. Det är där de stora inkomsterna finns om man ska höja. Där måste man ha en bestämd åsikt, men vi måste ha en diskussion om vilken service vi vill ha eller om vi vill prioritera bort något annat istället, det är möjligt. Det finns ÅHS avgifter, avgifter för skärgårdstrafiken, ÅMHM har vissa avgifter. Det är ganska finurligt med systemet på ÅHS med högkostnadsskydd, men vissa välbärgade kanske har råd att betala lite mera och så skyddar man de svaga. Som jag sade blir det inte lätt för nästa regering att ta ställning till det här.

Ltl Barbro Sundback, replik

Herr talman! Nej, det blir det inte och vi har länge sagt att strukturomvandlingarna borde ha börjat tidigare och att de måste gå över flera mandatperioder. Kanske man inte ens då lyckas helt och hållet att få utgifter och inkomster i balans. Nog finns det verksamheter som förvaltningen håller på med, som t ex travbanor, allhallar, smådjurskliniker, försöksstation, vi kan inte hålla på med allting och samtidigt ta på oss nya uppdrag, som t ex äldreomsorgen. Nog finns det möjligheter att skära bort verksamheter, som åtminstone skulle bidra lite till att vi kan minska kostnadstrycket.

Ltl Runar Karlsson, replik

Herr talman! Absolut, vi pratar om samhällsreform för kommunerna, men en samhällsreform för landskapet skulle också vara av nöden och ta bort sådant som vi anser att inte är vår kärnverksamhet. Det är så, det har varit goda tider, vi har haft råd att kosta på oss än det ena och än det andra, men nu är det dags att ta bort de onödiga verksamheterna. Det håller jag med om, för att hålla vård, skola och omsorg.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Camilla Gunell

Herr talman! Det känns lite märkligt att debattera finansavdelningen och finanspolitiken utan någon finansminister. Igår visade minister Perämaa här på tavlan utfallet för den åländska ekonomin bakåt i tiden och även framåt hur den skulle ha utvecklats om den politik, som hade bedrivits av den förra regeringen, hade fortsatt framöver. Jag tycker att minister Mats Perämaas saga om den åländska ekonomiska politiken, som han drar gång på gång, faktiskt är en saga. Den lyder ungefär så här, vi har hört den många gånger. Åren före 2008 satt en ekonomiskt vettlös regering bestående av center, frisinnad samverkan och socialdemokrater. De drev upp kostnaderna till den milda grad att när liberalerna sedan kom till makten fick riddare Perämaa ta fram svärdet och börja skära. Om inte han hade varit så stark och så ansvarsfull så hade Åland idag varit skuldsatt över öronen ungefär som Grekland eller Irland.

Jag har en annan berättelse. 2005-2008 var ekonomin för Ålands del mycket god. Den ökade från år till år. För att ta ansvar för kommande tider, eftersom vi vet sedan bibliska tider att sju goda år följs av sju svåra, så sparade man guldpengarna i den stora utjämningskistan.

På den tiden då landskapsregeringen ville lägga undan pengar, fanns det hungriga politiker här i salen. De ville inte alls spara. De vred och de jämrade sig. Dåvarande oppositionsledare, Mats Perämaa, ville inte spara alls. Pengarna skulle ut och arbeta i samhället, pengarna skulle ges till kommunerna. Han och hans parti, liberalerna, lade finansmotioner som spädde på budgeten med miljoner, miljoner. Som tur var höll regeringen sin linje och lade guldpengarna i kistan. Innan det var klart hade högen växt sig ganska stor, till 57 miljoner euro i utjämningskistan och övriga besparingar, reserveringar och kassamedel, vilket totalt utgjorde 160 miljoner. Detta trots att man hade gett tillbaka pengar till ålänningarna i form av det allmänna avdraget, detta trots att man sänkte egenavgifterna på ÅHS för ålänningarna.

Sedan kom liberalerna till makten med storstilade planer, men möttes i dörren av den stora, skrämmande finanskrisen. Tack och lov fanns nu den stora kistan att ta ur. Lagtinget vädjade, använd guldpengarna till att förändra, investera och lägga om så att kostnaderna minskar så att vi klarar oss på lite mindre framöver. För att säga det använde dom det svåra ordet ”strukturomvandling”.

Riddare Perämaa försökte. Han sparade och gnetade och lade ner verksamheter.  Livet blev svårare för många, särskilt för skärgårdsbor och för landskapets egen personal. Men han sparade lite grann och drog in tjänster. Av de 70 anställda man har sparat in på har det visat sig att 30 var inom sjukvården och 20 inom utbildningen, alltså inom kärnverksamheten.

Innan minister Perämaa ska till och berätta sin saga en gång till så tycker jag åtminstone att han kunde vara så uppriktig och så ödmjuk att han skulle säga: Vilken tur att vi i alla fall kunde möta krisen med goda finanser och goda besparingar. För det är de gamla guldpengarna som vi lever på, det är de gamla guldpengarna som har hjälpt oss i kampen mot den stora finanskrisen. Som tur är sparade man också en hel del i samhällsägda bolag, som i PAF och posten. I pensionsfonden tog man inte ut maximala belopp utan lät pengarna stanna i skrinen och växa. Reserverna i PAF har i år hjälpt landskapskassan med att få ihop 10 miljoner eller var det kanske till och med 14, trots att vinsten inte var så hög.

När den här mandatperioden är slut så kan vi göra ett bokslut. Åland klarade finanskrisen hyfsat bra. Tack vare goda besparingar har landskapet inte varit tvunget att gå till banken och låna, varken för drift eller investeringar. Kommunerna däremot har fått låna en hel del för att investera i vård, skola och omsorg.

Landskapet har tyvärr varit en oberäknelig samarbetspart. För att hyfsa till sina egna siffror har man inte fullgjort sina åtaganden gentemot kommunerna utan krånglat och hållit på med än det ena och än det andra. Förra året indexjusterades inte beloppen såsom det var sagts och i år med att inte kompensera för avdrag som staten beslutat om. Socialdemokraterna anser att landskapet ska vara en pålitlig samarbetspart och spelreglerna ska vara klara mellan landskap och kommuner, klara och stabila.

Nu då? Guldpengarna tar slut 2012, förändringsarbetet är inte riktigt gjort. Landskapsregeringen tar fram underlag. Enligt minister Perämaa är det tre huvudområden där man långsiktigt ska kunna göra inbesparingar för landskapets räkning. Det är gymnasieskolan, skärgårdstrafiken och kommunstrukturen eller den s k samhällsreformen.

Framtidsarbetet väntar och i likhet med tidigare talare inser vi alla att de besluten måste tas av nästa regering och nästa lagting. De guldpengar som är kvar räcker inte till för att förändra. De räcker inte till investeringar i tunnlar, broar, vägbankar och annat förändringsarbete som behöver göras. Därför tycker jag och socialdemokraterna i tre finansmotioner att vi måste öka fokus på att öka intäkterna, öka inkomsterna.

Det ena är genom en bättre ägarstyrning från ägarens sida gentemot PAF och posten som idag kämpar med tuffa utmaningar. Därav har vi skrivit finansmotion nr 71. Det andra är att uppta förhandlingar med riket om att uppgradera avräkningsgrunden. Den politiska diskussion, som har pågått i flera år, är lagd på is av någon anledning som är svårt att förstå. Man kan ta modell av när Margaret Thatcher 1984 åkte till Frankrike och krävde att få sina pengar tillbaka, när Storbritannien proportionellt sett betalat in mer än man fick tillbaka. ”I want my money back”.

Det tredje är att ta initiativ till att Finlands och Sveriges regeringar uppgör ett bilateralt avtal för att återfå de skatteinkomster från sjöfarten, som idag går de åländska kommunerna förbi. Åländska sjömän på svenska fartyg betalar sin huvudsakliga skatt till Sverige, men använder den kommunala servicen på Åland. Det finns en modell från tidigt 1990-tal när man gjorde liknande avtal mellan regeringarna. Det kan den åländska landskapsregeringen hänvisa till och kräva att få ett liknande avtal. Om detta skriver vi i finansmotion nr 30.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Nu måste jag faktiskt framföra ett varmt tack för det här anförandet. Det var en alldeles korrekt analys av hur den liberala centerregeringen har klarat finanskrisen. Det var en alldeles perfekt analys och hade fungerat väl som ett gruppanförande från frisinnad samverkans lagtingsgrupp eller från sittande talman, förra lantrådet Roger Nordlund, det är jag också säker på. Jag vill komplettera med en väsentlig information och det gäller finansministern här tidigare framförda synpunkt på att man har sparat på konsumtionsutgifterna. De redovisas nu från budget 2008-11, alltså på tre år, plus tio miljoner, från 170 till 180 miljoner. Det tjänar också att påpekas.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, jag noterar den kommentaren och jag hoppas på att det här anförandet var lämpligt för socialdemokraterna.

Ltl Roger Jansson, replik

Herr talman! Det var alldeles särskilt glädjande att höra det från socialdemokraternas ordförande, inte minst med hänvisningen till, jag kan väl inte säga min gamla kollega, Margaret Thatcher, men hon har ju också varit statschef i ett land. Det tjänar ytterligare att påpekas att finansministern i sitt huvudanförande angav att självstyrelselagen var så utformad att ändring av avräkningsbeloppet skulle ske på basen av en politisk överenskommelse och inte per automatik. Där får väl alla landskapsstyrelser och landskapsregeringar sedan 1993 ta på sig ansvaret, men faktum är att självstyrelselagen är tydlig på den punkten, avräkningsgrunden ska ändras när det sker väsentliga förändringar som påverkar förhållandet riket-Åland, t ex i ändringar av statsbokslutet. Det är en tvingande bestämmelse som dock inte har levererats. Till den delen hade ju också socialdemokraterna rätt i sin argumentation.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, visst är det så att frågan borde ha tagits upp i ett tidigare skede, men jag tycker att frågan fick ny fart i och med att landskapsrevisorerna för ett par år sedan tillbaka visade på hur mycket pengar som har gått Åland förbi på grund av att man inte har justerat avräkningsgrunden. Det här är egentligen att framställa det så att nu kommer de här ålänningarna och kräver ännu mera pengar. Det är fel. Vi vill bara ha de pengar som vi har rätt till för vår befolkning behöver det. Vi behöver både vård, skola och omsorg, men till viss mån behöver vi också ha skärgårdstrafik och annan service. Vi behöver de här pengarna och vår befolkning har tjänat in dem och de har rätt att ha dem. Vi behöver inte göra det till så stor politisk fråga utan man tar upp det vid sidan av både elkablar och vindkraft. Från andra hållet kommer också frågor som försvårar för både PAF och posten. Varför inte ta upp det här vilken dag som helst?

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! Vad gäller avräkningsgrunden drar jag mig till minnes att när parlamentariska kommittén, Gunnar Janssonkommittén som jag brukar kalla den, inledde sitt arbete var bland det första vi diskuterade att köra ett snabbspår vad gällde ändringar av själstyrelselagen, ni vet hembygdsrätten och även avräkningsgrunden. Vi konstaterade då att det inte krävs någon självstyrelselagsändring för att åstadkomma förändring i avräkningsgrunden, men ändå upplevde jag inte att man från kommittén heller ansåg att tiden var mogen, med tanke på vindkraft, elkabel osv. att köra en särskild förhandling med avräkningsgrunden i detta skede.

Vad gäller socialdemokraternas motion om ett avtal med Sverige om sjömansbeskattningen är det bara att konstatera att den modell som fungerade på 1970-80 talet inte längre fungerar.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, som vi ser det är det ett ganska komplext läge, det är inte bara elkabeln och vindkraften utan där finns också andra frågor som är aktuella på axeln Åland-Helsingfors, som handlar om momsundantaget och hur det ska skötas framöver och vilka nivåer som ska gälla. Där finns också den nya lotterilagen. Det finns många frågor på agendan och det är kanske bra att ta frågan, tona ner den politiskt och sköta det så mycket som möjligt på tjänstemannanivå och i siffror, men med en bra hemläxa gjord, kunna visa att det här har Åland rätt till enligt lag. Tyvärr har vi inte gjort den här uppgraderingen, men nu är tiden mogen.

Ltl Harry Jansson, replik

Herr talman! (högtalare inte påslagen, hörs inte)

 Med 1970-talsmodellen vad gäller sjömansbeskattningen är att Sverige har infört det moderna registret för hantering av sjöfarten och det innebär att hela industrin är skattebefriad etc. Då är frågan hur vi då med någorlunda bibehållen pondus ska kunna komma till svenska staten och säga att utöver att ni subventionerar näringen, ska ni även återbetala till ålänningarna den här delen. Det är där svårigheterna kommer in. Ledamoten Runar Karlsson kan berätta hur svårt det var att diskutera energifrågan när vi ville vara ett eget elskatteland, hur svårt det var att där få svenska staten att betala, dvs. avstå från sådant de tar från sina egna invånare.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Ja, jag kan förstå att det är inget land som vill ge i dagsläget, alla vill förstås gynna sina egna medborgare och se till deras eget bästa, men den här frågan kan vi titta närmare på i finansutskottet på basen av finansmotionen. Jag hoppas att vi kan komma till klarhet med vad som går att göra i dagsläget. Vår modell har varit att hänvisa till att så här kunde man lösa problemet under 1990-talet. Varför skulle man inte kunna göra det nu, men det är kanske som ltl Harry Jansson säger, att nya system föreligger i dagsläget?

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Anders Eriksson

Herr talman! När det gäller det sistnämnda, avräkningsgrunden och sjömännens skattebetalning, var de ska ske, håller jag med socialdemokraternas förslag. Finansmotionen om avräkningsgrunden är nästan identisk med den som jag lämnade in i fjol, där jag skrev i finansmotion nr 3: ”Landskapsregeringen kommer på basen av det motiv som landskapsrevisorerna framförde beträffande avräkningsbeloppet samt med beaktande av det prekära ekonomiska läget att i snabb ordning få till stånd förhandlingar med riksmyndigheterna om en justering av avräkningsgrunden i enlighet med 47 paragrafen 2 momentet i självstyrelselagen.” Med tanke på det replikskifte som just var, har det här inte någonting att göra med ett nytt självstyrelsesystem. Det finns en automatik i den självstyrelselag som vi har nu och det är fortfarande en gåta varför landskapsregeringen inte har drivit på de här frågorna, för pengarna behövs. Jag stöder som sagt socialdemokraternas motion, eller om det är Ålands framtids motion, hur man nu tar det.

När det gäller det här med var sjömännen ska erlägga sin skatt, lämnade vi in en hemställningsmotion nr 2 i våras där vi uppmanade landskapsregeringen att ta fram ett underlag och tillsammans med finska myndigheten driva på att få till stånd ett skatteavtal där Sverige erlägger ersättning för de sjömän som betalar sin skatt i Sverige, men använder den kommunala servicen på Åland. Också här hade vi ett nästan identiskt förslag, men det gör ingenting att de kommer igen för båda frågorna är viktiga och de behöver ständigt hållas aktuella.

Herr talman! Som jag sade igår är det märkligt hur olika regeringspartierna och oppositionen kan se på saker och ting, hur man kan se på det ekonomiska läget. Jag träffade en äldre gentleman på lunchen som sade: ”Det är en konstig debatt. Regeringspartierna säger att allt är så bra, medan ni från oppositionen säger att allt är uppåt skogen. Vem ska man riktigt tro på?” Frågan är berättigad. Det måste skapa ett litet förvirrat intryck ute bland lyssnarna. Jag svarade mannen att den som argumenterar mest sakligt och har ett faktabaserat underlag kan förhoppningsvis ge ett svar på vem man ska tro på.

Jag försökte siffermässigt stöda mitt resonemang som jag hade igår och pekade på besparingsförslag, pekade på missar som jag tycker att landskapsregeringen har gjort, som har lett till det stora underskott som vi kommer att ha. Finansminister Perämaa pekade på underskotten i de finska statsfinanserna och pratade om gigantiska underskott. Vi har också ett ackumulerat underskott på 90 miljoner, nästan en tredjedel av budgetomslutningen, och det är enligt mitt sätt att se också ett gigantiskt underskott. När man går igenom det här sakligt och försöker peka på det siffermässigt så möter inte landskapsregeringen upp till debatt och då blir det svårt för folk att veta vem man ska tro på.

Herr talman! Jag har noterat att när det gäller den planerade ombyggnaden, eller det som åtminstone landskapsregeringen har föreslagit, är det åtminstone två, tre, kanske fyra från centerns lagtingsgrupp som inte verkar stå bakom det. Ltl Jan Salmén sade att han är minst sagt tveksam, ltl Runar Karlsson kallade det för vansinnigt och ltl Fredrik Karlström sade att det inte var klokt på en fläck. Jag kan hålla med om att med det underskott som vi har är det förvånande att man lägger fram ett sådant förslag, att man ska renovera självstyrelsegården för elva miljoner. Det är märkligt. En finansmotion som de obundna har lagt leder tyvärr till att man vill bygga en fjärde våning. Det tror jag att blir svårt att få en majoritet för, jag hoppas det i alla fall. Jag hoppas att man i finansutskottet kan syna byggramarna riktigt noga, titta var man står och eventuellt skjuta det på framtiden. Den här satsningen måste man titta på, för som det är nu så är det inte ordentligt underbyggt.

Så är inte heller förslaget om att det ska vara extra personal på lagtinget i det här skedet. Det är rätt märkligt, det pågår ett parlamentariskt arbete, som jag inte kan gå på nu, det är inte klart, men arbetsbeskrivningen är att man ska effektivisera och modernisera lagtingets arbete. När man har det arbetet klart kan man ta ställning till vilken personal man behöver. Om det behövs någon personal i någon reception ser man först när man vet vad det blir av byggplanerna. Den här tjänsten hoppas jag att man också kan stryka.

Det nämndes tidigare om affärsbokföring. Vi har lagt finansmotion nr 57 där vi pekar på att man kan öka kostnadseffektiviteten om man sammanslår samtliga ekonomi- och löneräkningsfunktioner inom landskapets verksamheter. De kan utföras centralt av redovisningsbyrån och tillämpliga delar av redovisningsbyråns uppgifter kan fullt ut bjudas ut på privat entreprenad. Är finansutskottets ordförande med nu och skriver upp i sin bok? Han nickar, det låter bra, att man kan titta på det.

Det sista, herr talman, som jag vill säga om finansavdelningen är ett förslag som Ålands framtid har lagt om försäljning av aktier i Posten Åland Ab. Det är ganska naturligt när ett aktiebolag inte finner något moment, det här är inkomster från aktiedividender på ungefär 1,3 miljoner för samtliga bolag, Långnäs hamn, posten osv. Posten på Åland ombildades till aktiebolag 2009 och det var helt klart ett steg i rätt riktning. Samhällsägda monopolbolag är en relik från forntiden. Följande steg är en utförsäljning till allmänheten av landskapets aktieinnehav i Posten Åland Ab. En sådan utförsäljning har redan skett i andra länder, precis på samma sätt som man har sålt telefonbolag, banker, som förr i världen betraktades som samhällsägda institutioner. Det här leder till att man får in mera kapital, att man får in expertis.

Posten Åland verkar i en dynamisk bransch med goda framtidsutsikter och kan mycket väl bli Ålands nästa folkaktiebolag. Landskapsregeringen är inte den mest dynamiska och kompetenta ägaren av postens storleksordning. En annan ägarstruktur skulle leda till att bolaget utvecklas betydligt mer. Herr talman, jag är just färdig. I det ekonomiska läget vi befinner oss i är det bra att ha en prislapp på vad en sådan här utförsäljning kan medföra. Det vill jag inte spekulera i, men helt klart skulle det vara ett kännbart tillskott till landskapets finanser. Det är klart att man inte ska sälja bort de tillgångar man har om det är någonting som man absolut måste äga framöver, men jag tycker att man ska avyttra sådan egendom som man ser att faktiskt kan utvecklas i andras händer än i landskapets. Samhället ska inte äga och driva bolag utan se till att de rätta förutsättningarna finns. Rollfördelningen bör vara klar och nu undviker man också den typen av kritik som ibland riktas mot posten, att posten som samhällsbolag inte ska konkurrera med andra företag. Det ska bli spännande att se hur detta förslag tas emot.

Ltl Olof Erland

Herr talman! Finansansvariga ministern Mats Perämaa hade planerat ett möte och kan inte vara närvarande. Han har i flera omgångar presenterat budgetsituationen och vi kan konstatera att det finns två helt olika bilder av det. Jag ska helt kort inleda med finansavdelningen där man nu genomför reformer, som för det första innebär en ny lagstiftning, en ramlag för finansförvaltningen, för det andra ett reformerat styrsystem som inkluderar räkenskapsverk, ekonomibokföring osv. Man har också en diskussion om ägarstyrning och bolagisering, dvs. hur ska man koppla upp sig till externa verksamheter och sedan har man en allmän genomgång av ekonomistyrningen med målsättningar och system för presentation för lagtinget.

Jag vet inte om ledamot Sjölund påpekade det, men det förtjänas påpekas att vi i vår bokföring har affärsbokföring sedan 1999. Jag begriper inte att man upprepar gång på gång från socialdemokratiskt håll att vi ska införa affärsbokföring 2014 när vi ändå har det. I vår bokföring har vi all information som är tänkbar. Det som är problemet är att införa i budgeteringen en periodisering av investeringar, utgifter och program som går utöver ett år. Det är tekniskt en svår sak, det är också ett arbetsdrygt sätt att införa det. Vi behandlar det här i lagutskottet och kommer antagligen att anvisa sätt att behandla inskrivningarna.

Några andra saker som tyder på att det inte finns ett grepp om hela vårt finanssystem. När det gäller klumpsumman står det visserligen i självstyrelselagen att man ska justera, men det är riksdagen som bestämmer. Riksdagen måste ta ett beslut och den dag vi ber att riksdagen ska ändra på klumpsumman, den dagen har vi öppnat hela systemet för de krafter i riket som vill ändra på hela tilldelningen och anser att vi får för mycket pengar osv. Ser man på klumpsumman och skattegottgörelsen är den i snitt ungefär som befolkningsrelationen, idag är den sannolikt, med tanke på skatteuttaget, i någorlunda balans. Det ska vi vara medvetna om att det är upp till riksdagen att göra sitt val oberoende vad vi säger.

När det gäller sjömansskatten förlorade vi den en gång i tiden, alltså den svenska ersättningen för åländska sjömän på svenska fartyg. Vi kommer inte att ha realistiska möjligheter att få den tillbaka eftersom en kompensation till Åland för källskatten i Sverige också skulle betyda att alla återvändande finländare under dessa år från 1960-talet, som lyfter pension, skulle kompenseras. Det är alltså inte realistiskt. Sedan har vi det tredje alternativet att öka inkomsterna med lån och det har landskapsregeringen inte gått in på.

Jag var lite överraskad över att ledamoten Roger Jansson, som också är ekonom vad jag känner till, omfattade skräckbilden som ledamoten Camilla Gunell gav. Jag har också noterat att ledamoten Jansson för inte så länge sedan påstod att Åland är helt och fullt ansvariga för statsskulden. Den uppfattningen har inte jag. Det är alltså en skillnad mellan ledamot Jansson, tidigare riksdagsledamot, och nuvarande riksdagsledamot Elisabeth Nauclér som också har samma uppfattning, skillnaden är 600-700 miljoner. Det är mycket pengar.

Jag anser att vi kanske kan ta några minuter för att förklara varför vi inte är fullt ansvariga för statsskulden. Vår klumpsumma beräknas på inkomsterna förutom lån. Staten tar upp lån och betalar lån utan att vi berörs av de låneåtagandena. Dvs. när staten nu lånade 13 miljarder förra året och åtta miljarder i år så har vi en framtida fordran på staten, som vi hoppas att före vi går in för några andra system, kan ha nytta av. Det fungerar så att när staten har sina inkomster ska de dels betala bort lån, minska på statsskulden och sedan ha sina utgifter, medan vi fullt ut kan använda pengarna för utgifter. Är det här fel ska jag äta upp min hatt, om jag skulle ha någon, men jag ska definitivt böja mig för fakta och argument i den här frågan. Den här uppfattningen har jag haft jämt och ständigt. Jag skrev också till Hufvudstadsbladet för någon månad sedan att nuvarande riksdagsledamot har fel i den här frågan.

Ytterligare en sak som kompletterar sagan som ledamot Camilla Gunell förde fram. Jag kallar det en saga för det är ett särskilt perspektiv, särskild bild, särskild terminologi där man kallar överskottet klumpsumma, jämför våra utgifter med guldpengar. Jag ser det vilseledande för utgångspunkten är att vi för varje år har ett överskott, ett underskott eller en balans i förhållande till riket. Ser man på den egna verksamheten, våra egna inkomster och utgifter, hade vi en nedgång på nettoutgifterna från 2002 och några år framåt och vi har en nedgång på nettoutgifterna, fast det har jag inte själv kontrollerat, från 2007 och framåt.

Sedan har vi en övervältring på den här mandatperioden med retroaktiva sjöfartslöner, asfaltmassor och Skarven på ett antal miljoner som har belastat resultatet. Där fanns det inte några guldpengar. Det var Skarvenpengar, asfaltpengar och retroaktiva sjöfartslöner som fördes över till senare period, men ändå är det en nedåtgående trend på nettoutgifterna på den egna verksamheten. Det som sedan kommer till och som varierar är klumpsumman inklusive apoteksavgifter, spelskatten osv. Där har man alltså gått ner från 230 till 170 ungefär, ett dropp på 60 miljoner och vi hoppas att det inte kommer en s k dubbeldipp. Nu är Finlands ekonomi på väg uppåt, exporten ökar, sysselsättningen ökar och vi drar nytta av det. Ser man det ur det här perspektivet så har vi hållit överföringsutgifterna någorlunda på nivå, vi har fått ner konsumtionsutgifterna något. Nu räknar jag allting i fasta priser, det kanske bör påpekas, inflationen är eliminerad.

Det här betyder att vi faktiskt har gjort någonting som man kunde kalla guldägg för medborgarna och inte tappade guldpengar. Jag noterade när oppositionen hade kommentarer till budgeten i radion sade ltl Fredrik Karlström att den här budgeten var tråkig, den var ungefär likadan som tidigare. Min första tanke var: Fantastiskt. Landskapsregeringen har lyckats upprätthålla välfärden, tryggheten, hälso- och sjukvården, utbildningsplatser åt alla och investeringar i byggbranschen, såsom det också var under den relativt goda tiden och nu har vi haft en uppgång med höga skattegottgörelser upp till 35 och en nedgång med skattegottgörelse ner till 3,2 och nu är det på väg upp till 18-19 igen.

Varför då måla ut den här skräckversionen, domedagspredikan och eländet för medborgarna. Medborgarna har haft arbete till stor del, vi har för en nordisk nivå låg arbetslöshet, även bland ungdomar. Det är tacksamt att kunna notera det och vi har det alltså väl förspänt för att kunna ta del av den tillväxt som vi hoppas att ska kunna komma. Se för varje år istället för att ta de senaste årens underskott och inte se att de balanseras av ett tidigare överskott på grund av omständigheter som vi inte kontrollerar. I vår egen ekonomi har vi då kunnat reducera belastningen.

Det är riktigt som flera har sagt, konsumtionsutgifterna är svåra att få ner ytterligare, det kan jag hålla med om, det får konsekvenser för sysselsättning och i slutändan så blir det ändå kostnader för det. Kan vi hålla sysselsättningen är det överföringsutgifterna vi ska se på, med undantag för skärgårdstrafiken som på sikt kan spara några miljoner men å andra sidan kräver kapitalkostnader, investeringar, men de ska slås ut på många år. Vi har överföringsutgifterna och då har vi samhällsreformen, fördelningen mellan kommunerna, där vi har ett beting att få ner dem med 10-20 miljoner. Det är inte orealistiskt som jag visade igår.

Herr talman! När det gäller finansavdelningens område överhuvudtaget har det varit ett svårt arbete de senaste åren, med att försöka hitta de rätta vägarna ur lågkonjunkturen, men det har man lyckats med på ett balanserat sätt. Nu har man satt igång en reform av förvaltningen och de interna systemen. Bolagisering kommer säkert att vara aktuellt under de närmaste åren, liksom ägarstyrning. Eländet som målas upp och den här domedagspredikan, skräcksagan, är inte sann och inte underhållande att lyssna på. Jag ser det som så att det som i Amerika kallas den amerikanska drömmen har blivit en mardröm. Här lever drömmen fortfarande kvar att vi lyckas säkra välfärden, lyckas ge möjligheter för våra ungdomar att utbilda sig och att ekonomin är på väg i en bättre balans. De stora reformerna borde vi ta gemensamma tag i och det har funnits tecken på att det finns underlag för en sådan bestämd vilja att försöka göra någonting under nästa år. Ta fram förslagen nästa år och sedan genomföra dem.

Ltl Camilla Gunell, replik

Fru talman! Jag kan förstå att ledamot Erland tycker att det är en skräckbild eftersom det handlar om kritik mot liberalerna och även mot regeringen. Alla anföranden som jag har som innebär kritik mot regeringen kallar ltl Olof Erland för eländesbeskrivning. Det är vi vana med här, men jag vill berätta minister Mats Perämaas saga, det är inte sant, det är faktiskt så att det är tack vare besparingarna, de gamla pengarna, som vi har klarat finanskrisen relativt bra, med alla frågor som vi tycker att är viktiga. Det är skäl att säga att det är tur att de fanns, tur att de fanns att ta till, trots att det vara många under förra perioden som inte ville lägga undan.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Ja, det är tur att vi har haft ett sådant system att vi kunnat dra nytta av högkonjunkturen i Finland och på Åland. Det är tur att inkomsterna har varit höga och att vi har haft en hög skatteåterbäring. Däremot kan man mycket tydligt se att under de här åren växer utgifterna alldeles för mycket och det är det som ger problemet. Det är väl det som är skräcksagan, att ledamot Camilla Gunell inte vill se den andra sidan. Det är visserligen bra att finsk exportindustri och åländsk sjöfart har gått på högvarv och att vi har fått bra med inkomster den vägen, men det är inte besparingarna, som har gjort att finsk exportindustri har gått på högvarv. Det är den internationella konjunkturen och det ska vi vara tacksamma för, när det går upp kan vi lägga undan och när det går ner har vi reserver, men utgifterna under den här perioden steg ganska rejält.

Ltl Camilla Gunell, replik

Herr talman! Det håller jag med om, utgifterna steg, det fanns stora behov, regeringen ville göra goda saker. Man ville ge tillbaka pengar till ålänningarna genom det allmänna avdraget, man ville sänka avgifterna på ÅHS. Här i lagtinget fanns det ännu mera behov, jag har två buntar här med liberala finansmotioner som ytterligare ville höja på utgifterna. Utgifter och hål att stoppa i fanns det alltid, men det är ändå faktum att på grund av de besparingar som fanns har regeringen ändå klarat finanskrisen relativt väl. Det tycker jag att vi alla här ska vara tacksamma över.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Överskottet i klumpsumman, som förs vidare är en naturlig del i vårt system, men besparingarna var en bidragspolitik där man alltså delade ut för mycket pengar och det försöker man nu ändra på. Vi måste komma ner i en sådan balans över en konjunkturcykel, som innebär att vi ska ta ner budgeten ytterligare 10 kanske 20 miljoner. Det är det som är framtiden, att vi har ansvar, vi kan inte lova som socialdemokraterna vill, vi kan inte hoppas på att Sverige betalar extra inkomster för sjöskatten, källskatten och vi kan inte heller hoppas på att Finlands riksdag, som det ser ut i dag, ändrar klumpsumman och ger oss pengar med det läge som finns idag och de åsikter som finns om Ålands ekonomi. Vi kan inte drömma, vi kan berätta sagor. Det är alltid underhållande, men vi kan inte leva på gammalt.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Den utbildning jag fick för 50 år sedan som ekonom är ganska ointressant för mitt ekonomiska kunnande, men 50 års liv i företagande och 40 år som samhällsekonom har gett bra mycket mera kunskap än den lilla utbildning jag har. Utgående från det resonemanget vill jag säga något om statsskulden. Jag noterade för min del att man kan ha två teoretiska resonemang i sammanhanget och delvis praktiska. Man kan ha ltl Olof Erlands modell, som är vetenskapligt motiverbart, som han här redogjorde för, vi kan kalla den för 0,45-teorin. Det är en teori som särskilt intresserar rikets aktörer, de vill att vi ska resonera precis som ltl Olof Erland. Sedan finns det en annan teori. Självstyrelselagen anger vad Åland har ansvar för i kompetensförteckningar. Kompetensförvaltning och finansiering följer varandra. Vi har inte kompetens på utrikesförvaltning, vi har det inte på försvar, inte på domstolsväsendet och vi har det inte på statsupplån. Den andra teorin är att vi deltar i statens kostnad för allt det här.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! I det här fallet är jag inte alls teoretisk. Budgeten i staten innehåller två områden, inkomster och utgifter. När inte inkomsterna räcker till fyller man på med lån. De här lånen ska riket betala tillbaka över sin budget. Vi betalar ingenting utan vi får oberoende av rikets utgifter, om det är utrikes, avbytarservice eller något annat, en andel av rikets nettoinkomster, sedan kan vi bortse från skattegottgörelsen, för den ingår i ett annat system . Det betyder att rikets framtida politik, som kommer att bli åtstramande, ändå kommer att ge oss pengar tillbaka, för vi har en andel av inkomsterna som riket använder på annat sätt. Som sagt skulle jag ha haft en hatt kunde jag konstatera att jag kunde använda den och inte behöva äta upp den, som jag förstår.

Ltl Roger Jansson, replik

Fru talman! Jag har redan sagt att den första teorin som advoceras av ltl Olof Erland är naturligtvis korrekt. Jag har inte sagt att den är fel, men jag tycker inte att vi ålänningar ska marknadsföra den, allra minst i Hufvudstadsbladet. Det är att vara något av en riksadvokat. Det är klart att riket betalar bort sin statsskuld och har ansvaret för det. Enligt kompetensteorin följer kompetensförvaltning och finansiering varandra och vi ska använda de pengar som vi får, 0,45 procent, till vår förvaltning som är listad i självstyrelselagen. En del saker har vi inte ansvar för, såsom utrikesförvaltning och statsupplåning osv. Det är ett resonemang som vi måste föra, så man kan inte säga att man ska använda våra pengar till att ha en egen statsskuld utan vi deltar med de skatter vi betalar in i statens avbetalning av lån. Det här är ett klokt resonemang, ett teoretiskt resonemang som är lika hållbart som det andra. Vilket väljer vi att advocera för, ledamot Erland?

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! När sannfinländarna sade att vi skulle ta det här systemet och göra vad vi ville på Åland, 300 000 miljoner som det motsvarar i statsskulden så blir vi av med alla kostnader för Åland, var det en konsekvens av att man från åländsk sida hade gett felaktiga uppgifter om hur statsskulden fungerar i vårt system. Nu ska jag inte orda desto mera om det här, jag kan återkomma skriftligt eller muntligt eller att ledamot Roger Jansson och jag tar en diskussion för jag är fullständigt övertygad om att jag har rätt. Jag får väl säga som Carlsson i Hemsöborna, om jag kommer ihåg citatet rätt: ”Jag säger att det är så här, för det vet jag”. Ungefär så sade Carlsson.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Just det, så är det. Det är några ord som jag hakar upp mig på som ofta sägs i lagtinget och som ltl Olof Erland nämnde, det ena är effektivare verksamhet, strukturförändringar och samhällsreform. Det här är något slags trollspö för många som ska reda upp alltihopa. Man säger aldrig innehållet, vad är det för något. Det är lite samma sak med samhällsreformen. Nu säger ledamot Olof Erland att man ska spara 20 miljoner i överföringsutgifter genom en samhällsreform. Jag är oerhört nyfiken på vad det kan vara.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Häromdagen hade jag ett fyra minuter för långt anförande om just samhällsreformen, den bygger på att man kan leta upp effektivitetsvinster på förvaltningen, utbildningen, socialområdet och tekniska området. Ser man på de kommuner som har lägsta kostnader per capita och de som har de högsta kan man säga att vi kan reformera oss in någonstans däremellan, dvs. öka effektiviteten genom samordning.

Hur det ska ske, om man ska ha kommunerna kvar och bilda en region eller områdesförbund eller någonting annat, har vi inte från liberalerna slagit fast vår ståndpunkt än, men vi vill välja den riktningen. Räknar man i genomsnitt på det här skulle besparingen vara 30 miljoner, men då har jag tagit bort den tekniska sektorn för där är det så olika. Mariehamn har jättemycket åtaganden med energi och hamnar osv.  

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag förstår inte riktigt ändå, ledamoten pratar ännu om effektivare verksamhet och samordning osv. För mig blir det så abstrakt på något vis, jag kan också påstå att mitt system fortfarande är 25 miljoner. Man måste kunna visa det lite mera. Tittar man på kommunerna har man visserligen olika utgifter, Saltvik har en rejäl utgift i äldreomsorgen. Varför det? Jo, för att man satsar på den och ger mera service än många andra kommuner. Andra kommuner satsar på något annat istället och ger bättre service där. Väljer vi att se på den som har minsta kostnaden är det nästan så att vi drar ner på servicen. Det finns inte så hemskt mycket att göra. Se på Sunnanberg, inte kan man göra det så mycket effektivare utan att försämra för de äldre.

Ltl Olof Erland, replik

Fru talman! Som jag sade igår finns det vissa områden där kostnaderna är givna. Vi har utbildningen, där man har ett visst antal elever och lärare, men sedan finns det den principen att man har kompetens utspritt på många olika håll som kunde samordnas, som kunde ge kompetent service på vissa områden, också på Sunnanberg. Jag håller med om att det finns komplikationer om man ska göra exakta kalkyler och det gäller just kvaliteten. Det finns bättre kvalitet och sämre kvalitet, men det här är en första början för att visa att vi i en reform kan göra vinster och det är den vägen vi måste gå, tycker många här i lagtinget. Vi vill föra den diskussionen vidare. Det är det den här diskussionen handlar om, inte slå fast bestämt. Vi tror att det är möjligt att komma fram med en samhällsreform på det här sättet.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Fredrik Karlström

Fru talman! Timmen börjar bli sen och det känns lite rumphugget att diskutera finansavdelningen utan finansministern närvarande, måste jag faktiskt säga. De är några saker som jag vill ta upp och jag hoppas att finansministerns kollegor i landskapsregeringen kan vidarebefordra det till finansministern så han kan ta det en annan dag, annars får jag ta upp det igen.

Det första är att förra året så tog vi ett beslut ganska nära den här tiden på året, när det gällde budgeten, att överföra 1 035 060 euro från landskapet till Jomala kommun som ett danaarv. De pengarna har inte kommit till Jomala ännu. Det hoppas jag att ni kan åtgärda. Lagtinget tog ett beslut förra året att pengarna ograverat från Böjsas i Gottby, som var ett danaarv, skulle gå till Jomala, tomter, mark, pengar, inget snack om saken, lagtinget var enigt om det. De pengarna har ännu inte kommit och jag har förstått att det är lite grus i maskineriet. Det skulle jag vilja diskutera med finansministern, men jag får väl ta det en annan dag. I alla fall, se till att pengarna överförs innan året är slut för annars så undrar vi varför vi tar beslut här i lagtinget om budgeten.

Jag vill också säga att jag tycker att motion nr 69 som ledamot Anders Eriksson lämnade in om försäljning av posten också är intressant. Det är en fråga som vi har drivit i obunden samling tidigare, att man kunde sälja ut posten, kanske till och med till ålänningar eller varför inte ge bort posten som aktier till ålänningar eller till den som vill betala mest. Det är någonting för finansutskottet att titta på. Jag är ganska övertygad om att postens expansion kanske skulle ha sett annorlunda ut om det hade varit privatägt. Då hade man troligtvis inte vågat bygga och satsa så stora lokaler och så stort, om man hade haft en privat ägare som skulle vara tvungen att ta ett ansvar för de investeringar man gör. Det är inte i grunden sunt att ett sådant affärsverk ägs av politiker, så man kan gott sälja ut verksamheten. Den motionen stöder jag.

Det var egentligen de två sakerna som jag, fru talman, ville ta upp under finansavdelningens område.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! När det gäller danaarvet i Jomala är det väl jag som grusar till det eftersom delar av danaarvet visar sig ha mycket högt värde när det gäller skyddsvärd natur. Det finns ett sådant system i dagsläget att man har överfört danaarv till kommunerna samtidigt som landskapsregeringen är ålagd att följa Natura 2000-programmet. Vi måste köpa in området och betala intrångsersättning för skattebetalarnas pengar. Vi har haft diskussioner, kansliavdelningen, miljövårdsbyrån och Jomala kommun. Jomala kommun kommer att få ett besked inom de närmaste veckorna, men ltl Karlström, som brukar måna om skattebetalarnas pengar, sedan måste vi sätta andra pengar på att lösa in områden och betala intrångsersättningar. 

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Kutymen har varit sådan att danaarv alltid har gått till kommunerna och så tycker jag att vi ska fortsätta. Är det så att landskapsregeringen absolut vill ha det här området för att det finns sådana otroliga miljövärden i det, kan man väl säga till Jomala kommun att bjuda ut den till försäljning så kan vi köpa den på öppna marknaden. Att man konfiskerar området och ger en del av danaarvet till Jomala är helt fel. Helt okey om man tycker att det ska vara i landskapsregeringens ägo, men då ska det bjudas ut till försäljning. Eller tror minister Sjögren att Jomala kommun är sämre lämpad att ta hand om naturskyddsvärdet än vad landskapsregeringen är? Är det ett område som är naturskyddat kommer nog Jomala kommun att kunna naturskydda det också. Principen är helt fel, lagtinget har tagit ett beslut att det ska överföras till Jomala kommun enligt förra årets budget. Det har ännu inte gjorts och jag förstår inte varför man ska förhandla och diskutera den saken. Lagtinget har sagt vad som ska gälla.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Självklart är det så att lagtinget har fattat sitt beslut och skulle det bli ändringar i det beslutet så skulle man komma till lagtinget och begära ändringar av lagtingets beslut. Där förstår jag nu att ltl Fredrik Karlström är kommunalpolitiker, landskapsregeringen behöver ha en helhetssyn på den här frågan. Ingalunda tror jag att landskapsregeringen är sämre lämpad än kommunerna att tillvarata naturskyddsområden och hotade arter, och det glädjer mig om man har sådana funderingar i Jomala kommun att inrätta det som naturskyddsområde. Ingen blir gladare än jag.

Ltl Fredrik Karlström, replik

Fru talman! Återigen, vi har tagit ett beslut i Ålands lagting, jag står inte här som Jomala kommunpolitiker utan som en principfast politiker som säger att vi ska följa de principer vi brukar ha. Danaarv går till landskapet och sedan ograverat till kommunen. Vi tog ett beslut förra året att det skulle gå så även i det här fallet. Sedan har landskapsregeringen tolkat någonting i det här och inte kommit till lagtinget och begärt en ändring av det beslutet utan man har hållit på och förhandlat med Jomala om någonting som lagtinget redan har sagt. Hela lagtinget har godkänt det, den här landskapsregeringen också. Det här danaarvet, 1 035 060 euro, ska ograverat gå till Jomala kommun. Jag förstår inte att man vågar ta sig den friheten att man börjar förhandla om något som lagtinget förra året har godkänt. För mig känns det helt främmande. Det var ett beslut vi tog i budgeten förra året och landskapsregeringen har inte kommit tillbaka till lagtinget för att få en förändring i det beslutet utan det har bara inte genomförts. Jag förstår inte varför det inte har gjorts.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Ltl Roger Slotte

Fru talman! Jag tänker hålla mig kort i den här sena timmen. Jag vill anknyta till föregående replikväxling angående danaarvet till Jomala kommun. I den mån det finns fridlysta växter, som vi vet att det finns på det här området, är de lika fridlysta fast också kommunen äger området.

Sedan fru talman, vill jag ta upp angående finansavdelningens förvaltningsområde det regeringen skriver om ett nytt ekonomisystem. Det här är en nödvändig åtgärd och det är bra att det är på gång, men av framställningen får man den uppfattningen att man inte är tillräckligt förberedd varken ifråga om utbildning av personal, datautrustning eller programvara. Ytterligare tycker jag att införandet av ett räkenskapsverk är en viktig sak för att underlätta hanteringen av fakturor och dylikt. Avdelningar och byråer får då i ett tidigt skede en klar bild av sina intäkter och kostnader och på det sättet kan man även följa med budgetens förverkligande. Jag hoppas verkligen att finansförvaltningslagen och prestationsprincipen införs så snart som möjligt.

Fru talman, finansutskottet borde kanske titta på frågan och eventuellt föreslå ett högre anslag för att trygga det nya ekonomisystemets genomförande. Man förstår att det ska maskiner och programutrustning till och det är en viktig fråga, så att man inte tappar fart på grund av det.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag oroar mig lite för samma sak som ledamot Roger Slotte. Jag undrar över ambitionsnivån på det här ekonomiska systemet. Vi har parallellt i lagutskottet den nya finansförvaltningslagen och det är en ramlag som innehåller förordningsfullmakter, jag tror att de är 13 stycken eller något sådant. Den säger ingenting riktigt om hur systemet ska fungera. Jag får lite deja vy med Ålandstrafikens bokningssystem. Vi må nu inte få samma elände med det här nya ekonomiska systemet. Här igen krävs det alltså beslut om målet, vad är det som vi vill ha?

Efter att ha hört ganska många experter uttala sig i lagutskottet är just tanken med, om man vill kalla det prestationsprincipen eller affärsbudgetering, det som vi ska genomföra att ha affärsbokföring och inte så många andra parallella system. Det finns från förvaltningen en rädsla för förändring och ministrarna är betydligt känsligare för sina tjänstemäns nattsömn än vad som är långsiktigt bäst för det åländska folket och den åländska samhällsutvecklingen. Här måste lagtinget, och jag hoppas att finansutskottet, i samband med budgetens förslag om det ekonomiska systemet, kan sätta ner foten också på den här punkten, annars vet inte lagtinget, vare sig med den här skrivningen eller med den här finansförvaltningslagen, som nästan är bara ett befullmäktigande, vad som är målet och vad resultatet ska bli.

Vi har i budgeten ett förslag som är alldeles otroligt, det kallas nationella investeringar. Det finns inte några pengar upptagna, varken 2011, 2010 eller 2009, men i motiveringarna plockar man fram 2,5 miljon av vilka en halv miljon ska till en golfbana som inte finns. Det är väl en politisk markering att man jobbar med frågan. I transparens är det helt omöjligt att veta varifrån de här pengarna kommer. Vi vet inte vad som finns i reserver idag alltså och det är det systemet vi måste komma bort från. Vi hoppas att allt ska klargöras och att vi 2014 får ett nytt system och att datasystemet tar sikte på det också. Antagligen blir det mera kompatibelt med kommunernas system om man vill ha ett gemensamt räkenskapsverk.

Fru talman! Det har rått lite delade meningar om justeringar av avräkningsgrunden och beloppet. Speciellt har liberalerna framhållit att det här skulle vara en rent politisk förhandlingsfråga. Både finansministern och liberalernas talesman i ekonomiska frågor fick till det att det var en riskabel väg att gå. Ledamot Olof Erland fick även till det att låta som om man skulle släppa frågan till riksdagen skulle man ha öppnat Pandoras ask och vi hade kunnat bli utan pengar.

Det är dags att ta fram lagboken och läsa vad som står i 47 paragrafen. Den slutar så här: ”Om ändring av avräkningsgrund stadgas i rikslag med lagtingets bifall” Som vi vet så betyder det att en sådan inte går igenom i riksdagen om inte lagtiget har givit sitt bifall. Ledamot Olof Erland behöver inte oroa sig för det.

Det andra som har påståtts av finansministern är att det här bara är en fråga om att förhandla, men det finns ju lagstöd för förhandlingen. Det står: Om grunderna för statsbokslutet genomgår ändringar som väsentligt inverkar på avräkningsbeloppets storlek ska avräkningsgrunden ändras” och så finns det flera olika villkor. Det som har sagts i den parlamentariska kommittén är, och det här tycker jag att ledamot Harry Jansson inte tillräckligt poängterade: Kommittén konstaterar att det finns ett behov av att se över förfarandet för ändring av avräkningsgrunden och grunderna för avräkningsbeloppet.” Detta behov finns oberoende av kommitténs senare förslag om en utökad ekonomisk självstyrelse och beskattningsbehörighet för landskapet.

I landskapet visar man också på att från 1990 till 2008 har Ålands befolkning ökat med tio procent, medan riksbefolkningen har ökat med sex procent. Det här skulle kunna vara ett motiv för att justera avräkningsgrunden och beloppet. Sedan har regeringen själv i sitt skattemeddelande sagt att man ska jobba med den här frågan. Från socialdemokratisk sida förväntar vi oss att regeringen inte bara tar fram underlag utan att man också agerar politiskt. Det här är inte att tigga om pengar, det är att använda sig av den lagstiftning som riksdagen själv har antagit, självstyrelselagen och dess 47 paragraf. Det är alltså att Åland kräver det man har rätt till enligt självstyrelselagen.

Ibland får jag känslan av att den liberala politiken är lite räddhågsen. Man vågar inte ställa krav på regeringen i Helsingfors. Man tycker att man har bråkat när man vill ha kompensation för vindkraften, inmatningsavgifterna och finansieringen av reservkabeln. Jag tycker tvärtom att man borde kräva ännu mera, som man har motiv för. Det betyder att parten på andra sidan måste ge mera ännu. Att vara så buskablyg och stå och skrapa med foten någonstans utan att komma till skott tror jag inte att är en riktig åländsk företeelse, nog har ålänningarna vågat tala för sig och ställt de krav man har rätt till.

Fru talman, jag hoppas att finansutskottet ger regeringen råg i ryggen och att man på det här sättet i någon mån åtminstone kunde öka landskapets inkomster.

Ltl Jan-Erik Mattson, replik

Fru talman! Den första frågan som dök upp var frågan om den nya finansförvaltningslagen, som ligger i lagutskottet. Där torde ledamot Sundback veta att finansutskottet har lämnat ett betänkande. Där tar vi ställning till det som efterfrågas här, tillgången på både hård- och mjukvara. Att föregå lagens verkställighet, den ligger ju fortfarande i lagutskottet och lagtinget ska ta ställning till den, är inte bra. Det är klart att vi kan skapa oss en uppfattning om behovet i finansutskottet redan nu, men det är att lite föregå lagens godkännande i lagtinget och vi vill därför avvakta lite grand på det. I vårt betänkande säger vi att verkställigheten av den antagligen kommer att ta ca 2-3 år innan förordningar och allting är klart.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Nej, inte lär finansutskottet föregå den behandlingen. Vad jag tyckte var väsentligt var att det finns en gemensam målsättning så att vi inte får ett ekonomisystem, som inte siktar på prestationsprincipen och affärsbokslut. Det ska vara helt klart tycker jag annars kommer regeringen med hänvisning till hur mycket arbete det är, som tjänstemännen säger och det är så svårt och det är så mycket. Det är klart att det är mycket, men om vi behöver det här systemet för att få en transparent budget, som vi kan läsa och veta vad vi har för pengar, vilket också allmänheten har rätt till, måste vi ha ett sådant system. Vi kan inte hålla på med ett sådant här system som vi har haft när det visar sig att man på vägavdelningen köper maskiner för underhållspengar och på musikinstitutet köper flyglar för personalpengar. Nej, det går inte mera.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Om lagutskottet till fullo tar in de betänkanden och de tankar som finansutskottet har meddelat till lagutskottet tror jag att vi får ett sådant resultat som efterlyses. Det handlar inte bara om den interna funktionen utan det handlar också om extern kommunikation. Jag känner till tullens förmåga att kunna hantera IT, om man säger så enkelt. Där har man faktiskt från statens sida verkligen uppdaterat sin utrustning till toppnivå. De kan kommunicera t ex med Fordonsverket i Sverige fullt ut så att man kan se alla värden man behöver ha på ett importerat fordon.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Jag är förvissad om att vi är på samma linje och jag hoppas att det här ska resultera i ett klart och tydligt beslut från lagtinget.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Fru talman! Beträffande det nationella investeringsbidraget 47 03 44 som ledamot Sundback tog upp står det noll här, och det budgeteras inte heller någonting i årets budget 2010. På grund av det system som vi har när det gäller budgeter så för att vara tydlig står det här 2,5 miljoner euro ända sedan 2008, alltså det är ett reservationsanslag. Pengarna finns kvar i fyra år.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Tack för upplysningen, jag förstår att det är så, minister Torbjörn Eliasson, men poängen är att det är ett dåligt system.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Fru talman! Jag håller med om att det behöver förbättras, men för att det inte skulle finnas något frågetecken här ville jag förklara det.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad.

Minister Katrin Sjögren, replik

Fru talman! Jag avstår.

Talmannen

Replikväxlingarna är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Jag kommer inte att bli långrandig. Det gäller faktiskt bara en detalj i budgeten, som också påpekades föregående år. Jag skulle på nytt vilja vända mig både till finansutskottet och till landskapsregeringen. När det gäller överskådlighet har budgeten blivit mindre överskådlig för oss som sitter i opposition för man har valt att plocka bort ganska väsentliga uppgifter, som man förut kunde läsa under varje kapitel.

Det handlar om konsumtionsutgifterna, som i följande steg var uppdelade i vad som gick till löner, köp av tjänster och så vidare. När man nu ska gå in och försöka se på vilket sätt man har valt att fördela de här ekonomiska medlen, som man får för varje del av landskapets förvaltning, blir det väldigt, väldigt svårt. I princip måste vi ringa upp berörda tjänstemän och ställa frågan och få det den vägen. Det är inte riktigt tillfredsställande.

Som vi sade förra gången, och jag vill återupprepa det, borde vi komma tillbaka till den biten att vi får den här informationen för den är väldigt, väldigt väsentlig för att kunna läsa budgeten på ett bra sätt. Minns jag inte helt fel, nu har jag inte kontrollerat det, men jag tror att finansutskottet sade något om det redan under föregående budget. Om inte så är fallet hoppas jag att man kan göra det i det här fallet.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Även i den här frågan vill jag åberopa det utlåtande som finansutskottet har lämnat till lagutskottet när det gäller finansförvaltningslagen. Där är vi väldigt tydliga i frågan att skrivningarna i budgeten ska gå att härleda för revisorerna när de kontrollera det och naturligtvis lagtingets medlemmar. Det ska också vara synligt i bokslutet och verksamhetsberättelsen, som kommer som en resultatrapport av det verksamhetsår som har gått.

Ltl Johan Ehn, replik

Fru talman! Det låter riktigt bra. Det gör i och för sig ingenting om man nämner det även i sitt betänkande över budgeten. Det hinner väl gå en budget till innan vi har den nya finansförvaltningslagen i full kraft, antar jag.

Ltl Jan-Erik Mattsson, replik

Fru talman! Finansutskottet har erfarit att det antagligen kommer att ta 2-3 år innan den är i kraft. Vi har inte tagit ett datum, men det viktiga är nu först att lagtinget godkänner lagframställningen med de motiveringar som behövs och som finansutskottet har lämnat utlåtande om. Allt ska beaktas.

Talmannen

Replikväxlingen är avslutad. Begäres ordet? Diskussionen gällande landskapsregeringen och finansavdelningens förvaltningsområde är därmed avslutad. Debatten avbryts här och återupptas vid morgondagens plenum kl 9.30. Lagtinget inleder då med social- och miljöavdelningens förvaltningsområde .

Plenum slutar

Nästa plenum hålls i morgon onsdagen den 17 november kl. 09.30. Plenum är avslutat. (Plenum avslutades kl. 17.18).

 

Originalfil