Plenum den 16 november 2011 klockan 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 16 november 2011 kl. 13.00

Plenum börjar. 1

Första behandling. 1

1    Avtalet med Macao om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 1/2011-2012)

Första behandling. 2

2    Avtalet med Seychellerna om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 2/2011-2012)

Första behandling. 2

3    Avtalet med Costa Rica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 3/2011-2012)

Remiss. 2

4    Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2011-2012)

Plenum slutar. 18

 

Plenum börjar

Upprop. 27 ledamöter är närvarande.

Lagtingsledamoten Anders Englund anhåller om ledighet från dagens plenum för deltagande i SLC:s styrelsemöte och lagtingsledamoten Wille Valve anhåller om ledighet från dagens plenum på grund av flytt från Bryssel. Beviljas.

Första behandling

1        Avtalet med Macao om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 1/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 1/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion.

Ltl Jörgen Pettersson

Herr talman! Kära lagtingskollegor, det här tillfället är faktiskt unikt. Det är en stor ära och ett förtroende att få stå här som den nya finans- och näringsutskottets förste ordförande. Detta nya utskott ersätter inte bara de gamla finans- och näringsutskotten, utan även det tidigare lagutskottet. Det blir så när man reformerar de tidigare fem större utskotten till dagens tre.

Jag ska fortsätta i denna rationella anda och nu presentera inte en utan tre framställningar samtidigt, vilka är oerhört lika till sina lydelser. De har alla en gemensam nämnare och samtliga baseras på den internationella organisationen OECD:s rekommendationer. Den har, som en liten parentes, varit med och byggt Europas ekonomi sedan 1948.

De tre framställningarna reglerar ett utbyte med skatteinformation mellan Finland och Costa Rica, Macao och Seychellerna. Avtalen är i det stora hela likalydande. Det handlar om att undvika skadlig skattekonkurrens. Tidigare har också ett relativt stort antal liknande avtal överenskommits mellan länderna.

Det nya finans- och näringsutskottet har mot den bakgrunden samtyckt till att dessa tre avtal även ska träda i kraft i landskapet Åland. Tack för ordet.

Talmannen

Begärs ordet? Diskussionen är avslutad. Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

2        Avtalet med Seychellerna om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 2/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 2/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

Första behandling

3        Avtalet med Costa Rica om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 3/2011-2012)

Republikens presidents framställning (RP 3/2011-2012)

Först tillåts diskussion och efter det börjar detaljbehandlingen.

Diskussion. Ingen diskussion. Detaljbehandlingen börjar. Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs för lagtingets bifall i enlighet med finans- och näringsutskottets betänkande. Lagförslaget är bifallet i första behandling. Ärendets första behandling är avslutad.

Remiss

4        Överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation

Landskapsregeringens lagförslag (LF 2/2011-2012)

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet ska enligt motiveringarna fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Minister Torbjörn Eliasson

Tack, herr talman! Det här lagförslaget går ut på att överlåta försöksverksamheten vid Ålands försöksstation till Ålands hushållningssällskap r.f.

Åland landskapsregering har bedrivit försöksverksamhet sedan 1938, sedan 1965 i Ålands försöksstations regi. Målsättningen med försöksstationen är att genom tillämpad försöksverksamhet producera information och utveckla metoder som bidrar till att stärka de enskilda lantbruksföretagens konkurrenskraft och minska deras miljöpåverkan.

Landskapsregeringen har de senaste åren arbetat med flera strukturella förändringar på näringsavdelningen. En av dessa är privatiseringen av försöksverksamheten som nu blir ett faktum efter årsskiftet om lagtinget godkänner förslaget. Denna åtgärd har även föregåtts av effektiviseringar och verksamhetsneddragningar i kostnadsbesparande syfte. Målsättningen med privatiseringen av försöksstationen är att ytterligare effektivisera den framtida verksamheten så att vi får ut mer för budgeterade medel.

Kostnadsutvecklingen för Ålands försöksstation har de senaste fem åren varit följande för verksamheten exklusive internhyra, allt enligt bokslut och budget: År 2007: 710 000, år 2008: 690 000, år 2009: 660 000, år 2010: 450 000 och år 2011 och år 2012 budgeterat till 400 000 euro. Det här är avrundat till närmaste tusental.

Herr talman! I budgeten för år 2011 föreslog landskapsregeringen att för Ålands försöksstation utreda möjligheterna för att tjänsterna för försöksverksamheterna köps in av en privat aktör. Målsättningen var att tjänsterna ska produceras utifrån näringens efterfrågan av enskilda försök, att ta vara på synergieffekter samt att uppnå snabb och tydlig kommunikation med övrig basservice riktad till näringen. Denna strukturella process har varit framgångsrik. Om lagtinget godkänner konceptet, budgetskrivningarna och lagen så kommer Ålands hushållningssällskap att i fortsättningen erbjuda en tillämpad försöksverksamhet riktad och anpassad till det åländska lantbruket som genom sin verksamhet med utgångspunkt i de regionala förutsättningarna och en hållbar produktion producerar information och utvecklar metoder som bidrar till att stärka det åländska jordbrukets konkurrenskraft, innovationsförmåga samt minska deras miljöpåverkan. Försöksverksamhet i Ålands hushållningssällskaps regi kommer även att skapa synergier och ökat mervärde genom samarbete och utveckling av försöksverksamheten parallellt med hushållningssällskapets övriga verksamheter.

Genom lagen bemyndigas landskapsregeringen att till Ålands hushållningssällskap överlåta den försöksverksamhet som Ålands försöksstation idag bedriver. Personalen vid Ålands försöksstation övergår till anställning vid Ålands hushållningssällskap. Samtidigt upphävs landskapslagen om Ålands försöksstation. Den lagen är från år 1965.

Lagförslaget hänför sig till landskapsregeringens budgetförslag för år 2012 och avsikten är att båda förslagen ska behandlas parallellt i lagtinget. Det är alltså fråga om en så kallad budgetlag.

Herr talman! Vid försöksstationen finns sex tjänstemän och en arbetstagare. Vid överlåtelsen övergår denna personal automatiskt till anställning hos Ålands hushållningssällskap. Förslaget medför att samtliga tjänster vid Ålands försöksstation indras. Arbetsavtal ingås dock med personalen innan tjänsteförhållandena upphör så att anställningsförhållandet är tryggat utan avbrott.

I samband med att lagen antas ska ett driftsavtal slutgiltigt undertecknas mellan hushållningssällskapet och landskapsregeringen om den fortsatta försöksverksamheten. Avtalet, som reglerar överlåtelsen av verksamheten, finns redan framtaget och undertecknas av parterna när denna lag och budgeten har godkänts av lagtinget.

Avsikten är att den egendom som finns vid försöksstationen ska kvarstå i landskapets ägo även efter överlåtelsen av försöksverksamheten, men hushållningssällskapet ska hyra den egendom som behövs för den fortsatta driften av verksamheten.

Genom lagförslaget försvinner den rådgivande kommission som finns vid försöksstationen. Ansvaret för den fortsatta försöksverksamheten axlas i fortsättningen av Ålands hushållningssällskap.

Landskapsregeringen avser att ersätta Ålands hushållningssällskap för den fortsatta försöksverksamheten på nuvarande nivå, såsom den är budgeterad, vilket regleras i det femårsavtal som tecknas inför årsskiftet.

Till sist, herr talman, ifall någon undrar över upphandlingsförfarandet så kan jag informera om att vi har låtit en utomstående juridisk konsult utreda frågan huruvida man måste upphandla eller inte. Denna granskning visar att Ålands landskapsregering med all sannolikhet inte behöver utföra en offentlig upphandling i samband med den planerade verksamhetsöverföringen av de forsknings- och utvecklingstjänster som Ålands försöksstation utför. Denna slutsats gäller under förutsättning att landskapsregeringen även framöver i sin helhet bekostar forsknings- och utvecklingstjänsterna. Det finns således inte några upphandlingsrättsliga hinder för att landskapsregeringen tillsammans med Ålands hushållningssällskap direkt avtalar om ett övertagande av de forsknings- och utvecklingstjänster som Ålands försöksstation i dagsläget utför.

Denna slutsats gäller under förutsättning att landskapsregeringen även framöver i sin helhet bekostar forsknings- och utvecklingstjänsterna. Det finns således inte några upphandlingsrättsliga hinder för att landskapsregeringen tillsammans med Ålands hushållningssällskap direkt avtalar om ett övertagande av de forsknings- och utvecklingstjänster som Ålands försöksstation i dagsläget utför.

Som jag sade inledningsvis så är avsikten att lagen ska behandlas som en budgetlag, så att den kan träda i kraft när budgeten är klar den 1 januari 2012. Tack, herr talman!

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Tankarna bakom det här ändringsförslaget kan vara bra. Jag har ingenting emot att man får försöksverksamheten via rådgivningen mera sammankopplad med näringen. Jag tror att det kan vara bra i grund och botten.

De siffror som näringsminister Eliasson nämnde om den ekonomiska utvecklingen för försöksverksamheten stämmer inte riktigt med budgeten. Det sades bl.a. att kostnaderna skulle bli 400 000 euro för nästa år. Tittar vi i landskapsregeringens förslag till budget så finns det 575 000 euro upptaget. Att försöksverksamheten skulle ha kostat 450 000 euro år 2010 stämmer inte heller. I bokslutet står det att verksamhet kostade 280 000 euro år 2010, budgeten för detta år var 426 000 euro och nu blir det 575 000 euro. Privatiseringen i ekonomiska termer verkar lite oklar för mig. Men det finns kanske en bra förklaring?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tror det finns en bra förklaring på det, ltl Anders Eriksson. Jag begärde de här uppgifterna från finansavdelningen här före lunchen. När det gäller 575 000 euro som står i budgetförslaget för 2012 så innehåller den summan internhyra. Jag sade uttryckligen att dessa siffror som jag uppgav gällde exklusive internhyra. Men nu har man lagt på en internhyra på 170 000 euro. Den summan kommer tillbaka men då går den in på byggnadsbyrån. Det är detta som det handlar om. Själva verksamheten är budgeterad till 400 000, precis såsom den är i år. 

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag såg de siffrorna också och det kan vara på det sättet. Det budgeteras som en totalkostnad på 575 000, även om jag tror att det blir 162 000 med rundgången och de interna hyrorna.

Hur kan det komma sig att det i bokslutet står att försöksverksamheten, under hela momentet 47.46, kostade 280 000 euro år 2010? Med de uppgifter som näringsminister Eliasson gav får jag det inte riktigt att gå ihop.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Vad jag kan komma ihåg så är detta det enda stället i budgeten där internhyran är direkt kopplad till momentet. Annars finns internhyror under övriga fastigheter i budgeten för 2012, vilket de har funnits tidigare. Förra året fanns det funderingar på att man skulle ha plockat in internhyrorna överallt. Men då fanns inte internhyrorna färdigt uträknade för alla. Då valde landskapsregeringen att inte införa det. Avsikten är att man ska kunna se hur mycket varje verksamhet kostar och då bör man också veta vad räntor, amorteringar och avskrivningar betyder. Men i det här fallet, för att visa exakt vad det kostar, har landskapsregeringen valt att sätta in internhyran. Men den hyran betalas in tillbaka av hushållningssällskapet och då går den in på byggnadsbyrån som sköter om fastigheten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Rauli Lehtinen, replik

Herr talman! Jag har två kommentarer. De är i och för sig lite motsägelsefulla. Den första kommentaren gäller privatiseringsfrågan. Enligt min mening kan man inte riktigt tala om privatisering. Det här är ett överlåtande. Om det skulle ha varit en riktig privatisering så skulle man ha bjudit ut det på marknaden och fått ett pris. Om det skulle ha privatiserats på riktigt så tror jag också att det skulle ha inneburit mera anpassning till det verkliga behovet.

Sedan finns det inget positivt saldo på det här. Man fortsätter med samma budgetmoment. Visst blir det besparingar, men det blir inte något positivt saldo på det här viset.

Sedan har jag en kommentar om jävsfrågan. Hur vet ni att provtagningarna har flyttat till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet? Jag är inte riktigt säker på om myndighetsutövningen finns kvar? EU-reglerna säger att det inte kan vara i en sådan organisation som ligger för nära målgruppen jordbrukarna.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag håller med ltl Rauli Lehtinen att det inte är någon hundraprocentig privatisering så att man har bjudit ut det och att ett privat företag får bjuda på det och sedan hantera det. Det är en verksamhet som övertas av ett privat företag. Det håller jag med om.

Det finns ett positivt saldo här. Därför tyckte jag att det också var viktigt att räkna upp hur kostnadsutvecklingen har varit på försöksstationen från år 2007 fram till nu. Från en verksamhet som har kostat över 700 000 euro per år så är vi nu nere i 400 000 euro. Samma sak har vi gjort när det gäller avbytarservicen, där har vi sänkt kostnaderna. Vi har också exempelvis sänkte kostnaderna på Guttorp. Vi har gjort väldigt mycket när det gäller kostnadsbesparingar på näringsavdelningen. Det finns ett stort långsiktigt positivt saldo.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! I likhet med ltl Anders Eriksson får jag inte de här siffrorna att stämma. Bokslutet för år 2010 är på 280 000 euro och 716 000 euro. Minister Eliasson pratade om något på 400 000 euro för 2010. Jag skulle vilja ha ett förtydligande där. Det verkar som om beloppet har stigit sedan dess. Det måste vi få klarhet i. Det är egentligen inte någon privatisering. Genom driftsavtalet måste man väl komma överens om vilka uppgifter som man ska utföra för landskapets räkning. Jag har inte i och för sig någonting emot att man gör på det här sättet. Tvärtom, det är en hälsosam utveckling att landskapsförvaltningen inte ska handlägga privata enskilda ärenden. Men vad ska det står i avtalet? Hur ska man styra?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är en definitivt en hälsosam utveckling, fast det inte är en hundraprocentig privatisering. Men det är ju någonting positivt. Saldo är positivt, dels om man tittar på vad som har hänt under de här åren, när man har varit uppe i en verksamhet som har kostat över 700 000 euro och nu är vi nere i 400 000 euro. Vi har sparat in stora pengar under ett antal år.

När det gäller frågorna om siffrorna så kan jag ha skrivit någon siffra fel. Jag har inte budgeten framför mig som ltl Sundback har. Utskottet kan reda ut det, för det finns ju klara och tydliga siffror på det här. Från 2007 har det sjunkit med 300 000 euro.

Ltl Barbro Sundback, replik

Det måste nog tydligen redas ut. Det var en stor skillnad på ett par hundra tusen mellan det som ministern uppgav för 2010 och det som står i budgeten. Man frågar sig meddetsamma varför det går uppåt igen. Är det några nya uppgifter som har påförts försöksverksamheten och ska det fortsätta? Förändringen innebär trots allt att det är landskapsregeringen som på något vis ska ha inflytande över den här verksamheten. Det är ju bara det att man lägger ut det på en annan utförare. Vad är det som man vill i det här driftsavtalet? Vad vill minister Eliasson med den här försöksverksamheten? Ska verksamheten fortgå på samma sätt med lägre insatser eller är det någonting nytt? Har vi behov av det här?

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är konstaterat att det finns ett klart behov av verksamheten. Annars skulle vi inte föreslå att verksamheten skulle finnas kvar, men den behövs för att utveckla och hålla konkurrenskraften.

Att jag skulle ta fel på flera hundra tusen i de siffror som jag redogjorde för tror jag inte på. Kom ihåg, skillnaden är från 2007 och till dags dato handlar det nästan om en halvering av kostnaderna för försöksverksamheten. Det är detta som är viktigt.

När verksamheten överförs till hushållningssällskapet så tecknar vi ett femårigt avtal. Där finns målsättningarna som jag läste upp här tidigare i mitt anförande. Då kan man få ut mera för pengarna eftersom man får synergieffekter under hushållningssällskapets vingar. För de 400 000 som vi betalar kommer vi att få ut mera för samma pengar än om vi skulle sköta det själva.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Gunnar Jansson, replik

Tack talman! Jag uppehåller mig kring frågan om lagförslagets egenskap av budgetlag. Det har pekats på några juridiska problem, upphandlingsaspekten, tillträde till marknaden och det finns flera, jävsfrågan som kollegan Lehtinen nämnde. En väldigt avgörande fråga i detta sammanhang är att personalen upphör att vara offentligrättsligt anställd och övergår till privaträttsligt anställd. Där ska man vara mycket klar på vad man gör, man ändrar helt och hållet status på anställningsförhållandet. Vid en sådan här bedömning skulle jag nog avråda från experimentet med budgetlag för självstyrelselagens 20 § 3 mom. tar sikte på en helt annan situation, dvs. lagstiftning för budgetens genomförande. Här eftersträvar man att på ett annorlunda sätt utöva en verksamhet, till synes privat men ändå på skattebetalarnas bekostnad.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tror att detta får bli en fråga för utskottet att utreda. Vtm Jansson och jag kan inte utreda det här. Det finns säkert sådana frågor. Vi har bedömt att vi kan göra det som en budgetlag. Även tjänstemannen som har berett den här lagen hade vissa synpunkter på det här. Utskottet kan se korrespondensen med mig som minister. Det här tycker jag att utskottet ska titta på. Jag och regeringen har gjort bedömningen att det här kan göras. Vi tycker att det är viktigt att det görs så att vi får överflyttningen från den 1 januari och får full effekt redan då. Utskottet kan titta på det, tycker jag.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Herr talman! Ålands försöksstation har funnits på Jomala gård sedan 1938. Verksamheten har sedan utvecklats under årens lopp i takt med att jordbrukets behov har förändrats. Det är nog tack vare Ålands försöksstation som vi i stor grad har mycket specialgrödor på Åland. Man har gått före och visat på möjligheter, tagit in nya växtsorter, bär och fruktträd och testat dem för våra åländska specifika förhållanden, varefter jordbrukarna har kunnat ta del av resultaten och sedan bedömt om de vill odla dessa grödor i större skala.

Nu står försöksstationen inför en förändring om att byta huvudmannaskap och det är inte en sådan dramatisk förändring i sig. Den stora förändringen ute på Jomala gård gjordes i och med att regeringen lade ner Ålands naturbruksskola utan att ha klart för sig vad som skulle ske med området på sikt. Naturbruksskolan har sedan länge varit den naturliga och centrala samlingsplatsen för dem som är verksamma inom primärnäringarna. Man har haft möten, kurser och fortbildning. En söndag i september under många år, förutom det här året, har halva Åland vallfärdat till Jomala gård för att ta del av essensen av allt det bästa som landsbygden kan bjuda på, nämligen skördemarknaden och den stora skördefesten.

Det är stora krav som väntar jordbruket framöver, lönsamheten blir svårare och konkurrensen är knivskarp. Det är viktigt att ha örat mot jorden för att kunna lyssna av vad och hur man som lantbrukare ska göra för att få ekonomin att gå ihop, i synnerhet nu när EU-stöden förväntas minska och bidragen styrs in mer och mer mot miljöåtgärder. Jag anser att det är viktigt att primärnäringarna kan fortsätta att ha en mötesplats. Tanken att utveckla naturbruksskolan till ett utbildnings- och kunskapscenter är god. Jag ser gärna att den ekologiska odlingen får en huvudroll här. I sammanhanget kan faktiskt Ålands försöksstation under Ålands hushållningssällskap passa bra in i samverkan med centret.

Minister Eliasson talade ganska mycket om hur kostnaderna för Ålands försöksstation har minskat. Vad vill man egentligen politiskt uppnå med den här förändringen? Vill man avveckla, utveckla, öka intäkterna, minska landskapets kostnader eller är det för att göra en satsning på ett grönare jordbruk? Här anser jag, precis som min kollega Barbro Sundback, att driftsavtalet har en avgörande roll. Här kan landskapsregeringens styra försöksverksamhetens mål och verksamhet fem år framåt.

Jag anser att man får passa sig väldigt noga när driftsavtalet görs upp så att inte de ekologiska försöken tonas ner, utan att det ekologiska får en förstärkt roll under det till nya huvudmannaskapet. Jag menar att det är hos den ekologiska odlingen som framtiden finns. Här finns en efterfrågan, en växande marknad och här finns en möjlighet för Åland att profilera sig som ett område med ren och hälsosam mat. Enligt mitt parti är ren och hälsosam mat sådan mat som är trygg, giftfri och helst ekologiskt odlad med stor omtanke om kretsloppet och miljön. Jag tycker det är viktigt att skriva in i driftsavtalet att tyngdpunkten ska ligga på ekologi och miljö.

Gamla odlingsväxter kan också bli stora på sikt. Jag tror att de kommer att få en ny renässans. Idag har förädlingen av växter mest gått ut på att få fram stora, snabbväxta och resistenta grönsaker som nog har bra hållbarhet och ser likadana, men som inte smakar någonting alls. Det skulle vara ett viktigt mål att få fram grödor som faktiskt smakar som de ska smaka eller som de smakade förr innan förädlingen satte fart. Här skulle det finnas en möjlighet att få intäkter från en sådan försöksverksamhet eftersom det knappast förekommer försöksodling på gamla kulturväxter någon annanstans. Det går knappt att få tag i eftersom bl.a. EU-medlemskapet har medfört att många av de gamla sorterna inte längre finns i handeln.

Det står i målsättningen om kvalitetsutveckling av de vanligaste grödorna på Åland. Jag tycker att man kunde ha kvalitetsutveckling på ovanliga grödor som skulle kunna bli en ny nisch för Åland.

Aldrig, aldrig ska man på Ålands försöksstation börja med GMO- provtagningar och försök. Tack, herr talman.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Ltl Carina Aaltonen frågade varför landskapsregeringen gör det här. Ålands försöksstation har ju varit på fallrepet. Det finns krafter som har velat få bort försöksstationen totalt, så att den inte ska orsaka landskapet några kostnader. Men det anser inte vi. Vi vet att försöksstationen behövs. Istället för att avveckla försöksstation har vi först gjort den effektivare och nu föreslår vi att man ska överföra den till Ålands hushållningssällskap. Vi tror att man kan få ut mera för de pengar som landskap satsar eftersom det kommer under Ålands hushållningssällskaps vingar och man får symbiotiska effekter, om vi pratar växtspråk. De är de viktigaste motiven.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Herr talman! Jag kan säkert dela minister Eliassons uppfattning om att Ålands försöksstation behövs. Men då borde man väldigt starkt argumentera för varför den behövs och vilken inriktning man ska ta. Bara att man ska minska på kostnaderna innebär att kvaliteten på försöken kan försämras och man kan inte utföra samma saker som tidigare. Man borde nischa in sig på något nytt kanske och hålla kvar något som det finns behov av framtiden.

När det gäller äppelodlingen, lökodlingen och de större bulkvarorna som odlas på Åland så kanske de kan sköta sin försöksverksamhet på egen hand, medan försöksstationen behövs för de mindre och det nya jordbruket.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är precis såsom det är. Nu finns det mycket större möjligheter när försöksstationen kommer att skötas av Ålands hushållningssällskap. Nu kommer näringen själv att kunna påverka när man ser vilka behov och efterfrågan som finns. Det är ju efterfrågan på produkter som är viktig. När efterfrågan på ekologiska produkter ökar så kommer man att se till att försöksstationen jobbar mera och mera med sådant. Nu är förutsättningarna mycket bättre att försöksstationen styrs på rätt sätt.

Angående avtalen så finns det ett avtal framtaget. Det finns ett förhandsavtal som vi tecknade på tidigare, vilket utskottet kan få titta på hur det är utformat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag hoppas att det verkligen är så här som minister Eliasson säger, att man ska satsa på ekologiska försök. Från första januari drar man ner den ekologiska fältmästarens tjänster till 50 procent. På hushållningssällskapet har man inte haft någon ersättare för den tjänstlediga person som sköter den ekologiska rådgivningen. När man ser på det utifrån så tycker jag faktiskt att den här regeringen har tonat ner det ekologiska. Jag vill att man nu verkligen ska blåsa liv i det ekologiska igen och sätta fokus på just den biten. Jag hoppas att utskottet kan titta närmare på driftsavtalet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Herr talman! Jag tycker att ltl Aaltonen höll ett positivt anförande. Hon pratade om att försöksområdet borde vara ett utbildnings- och kunskapscenter för landsbygden. Det var precis det som var grundtankarna när Ålands landsbygdscenter bildades en gång i tiden. Däremot hör jag till dem som blir alltmer bekymrad. Området håller sakta men säkert på att vittra sönder.

Den centrala frågan är precis det som ltl Aaltonen frågar; är det en avveckling eller är det en utveckling? Vi får hoppas att det är en utveckling som vi ser. Det är på sätt och vis rätt att man för över rådgivning och att man får över försöksverksamhet till näringen så att det kanske är på näringens egna villkor.

Jag vet att ltl Aaltonen är speciellt intresserad av ekologisk odling. Igår träffades de 14-15 största jordbrukarna på Åland och hade ekologisk odling som speciellt tema för att se vad man kan göra för att få lite fart på den biten. Det finns nog ett intresse ute hos näringen. Man måste ju titta på olika alternativ, man kan inte bara trampa på i raggsockorna som vi alltid har gjort.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag instämmer i det som ltl Eriksson sade. För att man ska kunna få Jomala gård att verkligen leva upp så behöver man koncentrera primärnäringarna dit, kanske från förvaltningen men också göra en satsning på ett utbildnings- och resurscentrum där. Då får man förhoppningsvis också dit någon privat som kan öppna matserveringen där och man kan få kaffe och lunch serverat. Där finns också utrymmen som kanske kan användas för bed- and breakfast. Det finns utvecklingsmöjligheter för Jomala gård. Det verkligen kunde bli det livskraftiga centret och den centrala samlingsplatsen för primärnäringarna.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är helt eniga om det. Jag skulle hellre prata om lantbruksnäringar än primärnäringar. Till primärnäringarna räknar jag även fiske.

Det var galet att man lade ner naturbruksskolan utan att man hade några tankar överhuvudtaget på vad som skulle komma sedan. Vi har ju haft upp det vid flera olika tillfällen, man visste ju inte ens om man skulle ha värmen på i den stora skolbyggnaden, samtidigt som man hyr kontorslokaliteter runt om på stan till höga kostnader.

Jag hoppas att man igen får fart på ursprungstankarna runt landsbygdscentret. Landsbygdsnäringarna behöver resurscenter. Det ska ske på näringens villkor men det ska också ske på ekonomiskt sunt sätt.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag tror också att man behöver föra in nya element. Det var väldigt trevligt att höra att det var många av de konventionella jordbrukarna som har fördjupat sig lite mera i det ekologiska. Som jag ser det så är det i det ekologiska som framtida vinster finns hos lantbruksnäringen. Det är ju så som det ska vara. Nu börjar vi se att den stora efterfrågan finns. Även de som har varit mest hårdnackade mot ekologisk verksamhet börjar också vädra morgonluft. Det finns faktiskt pengar att förtjäna och då ska vi satsa på det eftersom de traditionella bidragen till jordbruken kommer att fasas ut. Från EU kommer det att bli mera satsningar på miljöinriktade åtgärder i framtiden.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade. Talmannen önskar påminna om det här ärendets rubrik: Överlåtelse av verksamhet av Ålands försöksstation. Talmannen har visat en ganska stor vidsynthet hittills under den här debatten. Med tanke på kommande debatter kommer vi att vara lite strängare framöver.

Vtm Roger Jansson

Herr talman! Låt mig också överföra diskussionen till själva ärendet, som både gäller överlåtelse av verksamheten vid Ålands försöksstation och frågan om budgetlag. Jag vill börja med det första. Jag har ett anförande med fem punkter.

Det första är verktyget budgetlag som man här föreslår att ska användas. Det här är tydligen den enda budgetlagen som kommer i samband med den här budgeten. Jaha, det kommer flera, det är bra. Till skillnad från andra parlament har vi i landskapet använt oss av en rättsosäker metod under många decennier. Vi har i enkel ordning fattat budgetbeslut och påverkat ekonomin för tredje man, för medborgarna. Det anses inte i vår rättstradition vara ett acceptabelt sätt, utan det är genom lagstiftning som man ska säkerställa medborgarnas rättsäkerhet. Därför var det bra att vi i självstyrelselagen fick in rätten att stifta budgetlagar. Vtm Gunnar Jansson ifrågasatte i en replik huruvida det här var ett lämpligt område för det. Det är värt för utskottet att titta på det utgående från det resonemanget som han förde.

För det andra, herr talman, så är det mycket bra att landskapsregeringen nu kommer med det här lagförslaget i samband med budgeten 2012, att man överför försöksstationsverksamheten till en intresseorganisation för dem som har direkt nytta av det. Då blir driftsavtalet mycket centralt och avgörande för vad förslaget ska resultera i. Det vet vi inte nu eftersom vi inte har sett driftsavtalet. Det är rimligt för utskottet att få ta del av de skisser som finns så att man kan säkerställa att överföringen tjänar de syften som är avsedda.

Då kommer jag in på den tredje frågan. Det är verksamhetens berättigande och dess volym. Det har varit en neddragning av volymen under tidigare år, inte de allra senaste åren men under tidigare år. Det har varit motiverat av det skälet att försöksverksamheten har gått in på områden som egentligen inte har resulterat i nytta för näringarna på Åland. Man har ganska långt sysslat med tillämpad forskning vid sidan fält- och växthusförsök. Ofta har den tillämpade forskningen varit av den arten att den kanske har haft mera nytta för andra än för Åland. Jag tror att man i dagsläget har kommit ner i en rimligare volym på försöksverksamheten, men att verksamheten ännu av hushållningssällskapet framöver kan övervägas huruvida man ytterligare kan specialisera sig på det som är det viktiga. Det är möjligheten att utveckla särskilt lantbruket i det här fallet och olika former av grödor. Försöksstationen har haft en väldigt stor betydelse för den här näringens utveckling genom årtiondena och kommer att fortsätta att ha det. Den samvetsgranne frågar sig då; varför betalar inte jordbrukarna allting själva? Varför ska skattebetalarna vara med och betala? Det svaret är likadant i det här sammanhanget som det ofta är i andra likartade sammanhang. En åtskillig del av den här verksamheten finns det ingen kund för. Olika metoder måste prövas som sedan kan visa sig bli användbara för flera. Åtskilliga av dessa försök kommer inte att resultera i en utveckling av näringen. Dessutom vet man inte med det som lyckas och det som ger framtidsmöjligheter vilka jordbrukslägenheter som kommer att få nytta av det. Man har alltså inte i initialskedet någon annan betalare än skattebetalarna.

Sedan finns det också en betydande del av verksamheten som riktar sig till utveckling av befintliga delar av lantbruksnäringen. Då finns det någon som kan vara beställare och därmed betalare. Den här verksamheten ska både vara skattefinansierad och avgiftsfinansierad. Jag vill varna dem som tror att det kan vara väldigt mycket avgiftsfinansierat, sådan är inte strukturen här.

Sedan är frågan om den totala volymen ligger på rätt nivå för den åländska framtidens del? Det är en intressant fråga, den är svårbesvarad och den är alltid svårbesvarad. Det är något som kommande landskapsregering måste titta noga på, naturligtvis också hushållningssällskapet och medlemmarna, lantbrukarna själva.

Den fjärde punkten är ekonomin. Nu säger minister Eliasson att man kommer att skriva ett femårsavtal. Det betyder att man skriver avtalet för hela den här mandatperioden och också för nästa mandatperiods första år. Det betyder att man binder lagtinget vid budgetbeslut. Den fråga som jag ber utskottet fundera på är hur rimligt det är att göra på det sättet, i den mån det här resultatavtalet också innehåller de ekonomiska volymerna som ska betalas ut från landskapets budget. Det är lagtinget som har budgetmakten och inte landskapsregeringen. Om inte lagtinget får veta volymen på femårsavtalets sista fyra år så är det frågan om landskapsregeringen har överskridit sin budgetmakt.

Avslutningsvis, herr talman, till huvudfrågan som jag begärde ordet för. Här avser man att överföra personalen till Ålands hushållningssällskap såsom gamla anställda och så långt är det rimligt. Jag ber utskottet särskilt studera juridiken i sammanhanget. Man lagstiftar om hur tredje part, i det här fallet Ålands hushållningssällskap, ska förhålla sig till den personal som man för över. Det står i lagen att personalen anställs i arbetsavtalsförhållanden vid Ålands hushållningssällskap. Har Ålands lagting den makten att besluta om någonting sådant? Troligen har vi inte det är min uppfattning. Därför har jag noga tittat på budgeten där man säger att; ”den finska arbetsavtalslagen tillämpas ifråga om personalens ställning". Det är riktigt, så gör man. Men det ger oss inte någon rätt att lagstifta inom ramen för åländsk behörighet.

Jag har även sett på detaljmotiveringarna som säger; ”personalen anställs i arbetsavtalsförhållanden vid Ålands hushållningssällskap och det följer principerna inom EU.” Men de principerna ger oss inte någon lagstiftningsrätt. ”Från och med den dagen som den föreslagna lagen träder ikraft tillämpas arbetsavtalslagen som sådan frågan i om personalens ställning”. Det är riktigt, så långt hänger jag med. ”Med de offentligrättsliga anställda ingås arbetsavtal, innan tjänsteförhållandet upphör, vilket tryggar att anställningsförhållandet kan fortgå år utan avbrott”. Det är också helt okej enligt den lagstiftning som gäller i landet. Men, att vi skulle lagstifta för tredje sektorn i det här fallet och deras anställda ber jag utskottet att särskilt studera. Tack.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Jag tackar för de positiva orden från vtm Roger Jansson. Vi ska titta på några sakfrågor här. Ja, det handlar om ett femårsavtal. Jag anser att landskapsregeringen inte har överskridit sin budgetmakt eftersom den här frågan faktiskt avgörs av lagtinget nu. Då har vi öppna böcker. Som jag har sagt hela tiden så kommer ni att få se på det avtalsförslag som ligger. Där finns summor, målsättningar och allting inskrivet. Det är inte några hemligheter.

När det gäller budgetlag så är det intressant. Vi hade en diskussion i regeringen och även med tjänstemannen som har skrivit lagen. Om jag kommer ihåg rätt i självstyrelselagen så för att det ska kunna vara en budgetlag så ska det vara knutet till anslag i budgeten och det ska också vara särskilda skäl.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! Tack för det svaret. Det är ett bekymmer med resultatavtalen när det gäller budgetmakten. Enligt ministern skulle de facto lagtinget, om man får veta summorna som gäller för 2013-2016, godkänna budgetsummorna för de åren. Den rätten saknar vi. Varje budgetbehandling fattar sina beslut. Det här har vi slirat med i flera andra sammanhang och skrivit en del sådana avtal.

Jag sade att utskottet bör titta på det och se hur säkert det är och vilken säkerhet det ger åt hushållningssällskapet.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är ju pudelns kärna, om man ska få någon som är villig att teckna ett avtal och ta över en sådan här verksamhet. Det är föga troligt att någon nappar på ett år. Det betyder att det blir en fusion av två miljöer. Det skapar naturligtvis arbete och kostnader för den som övertar. Därför måste man nog tänka sig ett längre avtal för att lyckas med det här, men det får utskottet diskutera.

Detta med budgetlag, vi hade också diskussioner i landskapsregeringen om det föreligger särskilt skäl, vilket jag och regeringen ansåg att det gör för att man ska få det här att fungera från och med den första januari 2012.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Jan Salmén replik

Herr talman! Vtm Roger Jansson talade om vi började komma ned på rätt storlek. Jag kan hålla med om att det kanske har varit lite för vidlyftig med forskningssidan. Nu börjar det kanske komma ner på rätt nivå, om sedan inriktningen ändrar. Men mycket mindre än det som har föreslagits här tror jag inte man kan ha. För sedan är det tveksamt om man ska ha någon verksamhet med försök om verksamheten blir alltför liten.

De ekonomiska aspekterna som vtm Jansson tog upp svarade nog minister Eliasson på. Jag var själv med när det hette Gillesdelegationen och man tog över rådgivningen. Där hade man samman diskussioner om att fem år var minimum om man ska ta över personal och ta ansvar för deras framtid. Jag har förståelse för att hushållningssällskap inte vill ta över för ett år. Jag hoppas att lagtinget kan ge sådana garantier att de kan köra i fem år.

Vtm Roger Jansson, replik

Herr talman! När det gäller det sista så är vi överens. Det är klart att man har resultatavtal som sträcker sig över flera år. Men då måste också lagtingets motiveringar i budgeten vara tydliga när det gäller det ekonomiska ansvaret för kommande ekonomiska beslut så att det inte finns några oklarheter. Där har vi kanske lite slirat, som jag sade.

Den volym man nu talar om är 400 000 euro per år för driften och tillgång till lokalerna som man med internhyra värderar till 162 000 euro. Nivån på 400 000 euro är intressant. Nivån har legat på 450 000 euro år 2010 och 426 000 euro år 2011 enligt bokslut det ena året och budget det andra året. Jag håller med om att man har kommit ned i en någorlunda rimlig nivå nu. Däremot kanske nettoanslaget ytterligare kan sänkas och man också kan finansiera en del av verksamheten med avgifter.

Ltl Jan Salmén replik

Herr talman! Säkert kan man få in pengar från annat håll genom att t.ex. göra försök till speciella. Det har väl inte någon någonting emot. Det skulle kanske vara bra om någon annan vill ha olika försök. Försöksstationer har lagts ned runt omkring oss så snart finns det inte några försök på de här breddgraderna. Det är inte så lätt att ta från andra ställen som från södra Sverige. Det passar inte. Jag kan hålla med om att det kanske är en framkomlig väg i framtiden att få flera finansiärer i försöksstationen.

När det gäller kostnadsvolymen så finns det ganska mycket specialmaskiner och saker i försöksverksamheten. Det har inte investerats något mycket i försöksverksamheten. Försöksstationen är inte en så billig verksamhet.

Vtm Roger Jansson, replik

Tack, herr talman! Det som kollegan Salmén sade stärker ytterligare behovet att man i utskottet tittar på det nettobelopp som ska utgå år två, tre, fyra och fem. Ltl Salméns information är helt korrekt, man har lagt ner försöksstationer i kringområden. Det betyder att man egentligen också har kunder utanför Åland i viss mån åtminstone, som kan vara med och betala. Jag har själv hört från Åboland att man har en väldig nytta av Ålands försöksstations olika försök, vilka de får gratis. Varför det? Det är klart att staten borde betala när det gäller någon annan, det finska hushållningssällskapet eller någon annan.

Utskottet bör se på om inte nettobeloppet som vi ska betala för verksamheten framöver, tack vare intäktsmöjligheterna inte minst, kan minskas under åren. 

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Tack, herr talman! Det är som så många andra gånger; ju mer åsikter och synpunkter som kommer fram i den här till synes ganska enkla framställningen så blir saker och ting komplexa. Det brukar reda upp sig ganska snabbt sedan i utskottet. I det här skedet känns det ändå som en hel del frågor är ganska obesvarade. Jag tycker att det finns två typer av problem i samband med den här framställningen. De första problemen kan man kalla politiska och de andra problemen är mera av formell förvaltningskaraktär.

Den första frågan är behovet och inriktningen på försöksverksamheten. Jag får det intrycket, när jag hör om minister Eliasson, att man från regeringens sida är ute och räddar det som räddas kan av försöksverksamheten, som nog under perioder i Ålands jordbrukshistoria har varit lite av ett flaggskepp. Med tidens gång och de förändringar som vi ser genom jordbrukspolitiken, som i hög grad är styrd av EU, så har försöksstationens roll blivit marginaliserad.

Jag tycker därför att utskottet borde fråga sig vad syftet långsiktigt är med detta. Det borde ingå i en åländsk jordbrukspolitik. Det borde ju vara en central del att utveckla det åländska jordbruket på det sättet att man tillvaratar de specifika villkor som vi har på Åland och förutsättningar att, t.ex. som ltl Carina Aaltonen var inne på, producera hälsosamma och säkra Ålandsbrandade produkter av olika slag. Det är ju alldeles uppenbart för den som lite följer med debatten om livsmedel att det är detta som konsumenterna redan vill ha. Man vill veta att produkterna som man köper i butiken och stoppar i sig, sina barn och sina anhöriga att de inte är farliga. Det är ju nästan så som det har blivit idag, man är snart livrädd för vad man köper i butikerna, speciellt om det är halvfabrikat av olika slag.

Försöksstationens inriktning och verksamhet borde vara kopplad till att stöda och utveckla ett åländskt jordbruk som blir mer konkurrenskraftigt genom kvalitet som man kan uppnå på Åland tack vare att det är lätt att kontrollera och vi har tillsvidare mycket rent jämfört med omkringliggande regioner. Nu verkar man mera säga att anslaget har gått ner från 700 000 till 400 000 euro och att det något mål i sig. Jag tycker inte det, nog måste fortfarande det som man sysslar med vara viktigt och relevant, inte bara att vi tycker att vi ska ha en försöksstation.

Det andra gäller överlåtelsen. Det är som sagt var inte någon privatisering. Socialdemokraterna har länge sagt att centralförvaltningen och ministrarna inte ska styra direkt över verksamheter som berör enskilda. Centralförvaltningen ska ha andra övergripande uppgifter. I den bemärkelsen tycker vi att det här är en riktig reform. Om man väljer den modell som man har här att man inte helt och hållet privatiserar verksamheten så har man fortsättningsvis ett ägarinflytande via driftsavtalet. Jag får intrycket av att regeringen inte har någon uppfattning om vad de vill att det ska stå i driftsavtalet, utan driftsavtal är till för att garantera verksamheten åtminstone fem år inom ramen för hushållningssällskapet och att trygga de anställdas trygghet. Det är inte som jag ser det en tillräcklig målsättning. Vad är det jordbrukspolitiska syftet med verksamheten? Vad är det och hur ska man tillgodose det? Det måste man veta först.

Jag tror inte att det är något problem budgetmässigt att ha ett sådant här avtal. Vtm Gunnar Jansson brukar tala om att man tar upp budgetmedel i stöd av lag eller avtal. Det är rent tekniskt inte något större problem. Däremot är frågan om nivåerna på det här beloppet ska vara låst i fem år oberoende av hur landskapets ekonomi ser ut i övrigt? Det tycker jag att kan vara lite tveksamt. Landskapsregeringen, som fortsättningsvis står för finansieringen, måste ju ändå ha ett inflytande över verksamheten. Här har också nämnts att det är fullt möjligt att hushållningssällskapet själv i högre grad finansierar verksamheten. Det måste väl också vara möjligt för dem att söka innovationspengar inom de Europafonder som vi har tillgång till.

Jag tycker nog att det saknas en hel del politiska resonemang. Det skulle vara bra om utskottet skulle plussa på och komma med lite mera förväntningar på regeringen vad gäller försöksstationens fortsatta verksamhet.

Herr talman! Det har kommit upp några förvaltningsrättsliga frågor. En sak som ltl Rauli Lehtinen tog upp, som ministern överhuvudtaget inte berörde, är om försöksstationen inom ramen för hushållningssällskapet ska syssla med myndighetsutövning. Jag förstod att det var frågan om att göra prover av olika slag. Hur garanterar man professionalismen och kompetensen i provtagningen? En annan fråga är om man som myndighetsutövare kan uppbära avgifter i stöd av den här lagen? Det brukar också kräva ett särskilt förfarande. Jag tycker att det där var en mycket både relevant och intressant fråga.

Vtm Gunnar Jansson tog upp de anställda. Det står ganska klart här hur man har tänkt sig. Antagligen har väl hushållningssällskapet gett sitt tysta medgivande till att personalen fortsätter med tjänstekollektivavtal och innehar sina tjänster till åtminstone slutet av februari 2012. Men sedan är det ganska naturligt att de kommer att anställas i arbetsavtal. Inte kan väl en privat förening inneha tjänster och följa tjänstekollektivavtalet? Man kan kanske följa avtalet men inte inrättar man väl tjänster? Personalen blir anställda i privaträttsligt förhållande. Överföring av personal brukar ändå ofta vara komplicerat. Personer som är missnöjda brukar ha stor framgång i domstolarna när det gäller sina rättigheter. Det finns nog säkert också skäl för utskottet att titta närmare på det.

Slutligen berörde ministern en sak som ingen fortsatte att diskutera och det gällde om vi är tvungna att ge ut verksamheten på anbud. Då fick vi höra, vilket inte egentligen är något argument, att regeringen bedömer eller att någon jurist troligen tycker. Det är ju inte ett resonemang, det är bara att förlita sig på auktoriteter eller att man tycker till. Jag tycker nog att man måste få veta om det finns något hinder med tanke på EU:s konkurrensregler. Nu för man bara över så här ”inom familjen” verksamheten på hushållningssällskapet och sedan är det klappat och klart. Det kanske inte finns någon stor marknad för det här, men rätt ska vara rätt. Därför skulle det vara intressant att höra mera om anbudsförfarandet. Troligen är det här en verksamhet som, om den inte innefattar myndighetsutövning, kan utföras av någon annan privat organisation eller ett företag. Tack, herr talman.

 Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Det är lite kort tid att svara på allting. Man måste ju veta om det finns något hinder, säger ltl Barbro Sundback. Det är ju därför som vi har utrett det. Det handlar sist och slutligen alltid om tolkningar. Det är sällan som man vet exakt, utan man måste försöka komma fram till vad som är rätt och vad som är fel. Vi har kommit fram till att det är rätt att vi kan göra på det här sättet.

Utskottet borde sätta lite mera förväntningar på regeringen, så kan den säga som inte har varit med och arbetat med det här projektet. Jag har hållit på 1 1/2 år nu och det är inte så lätt att få till det här, det kan jag bara säga. Det fordras mycket, mycket funderingar och diskussioner. Nu har vi kommit så här långt. Vi nästan halverar kostnaderna sedan år 2007. Vi får en verksamhet där det inte handlar om att rädda vad som räddas kan, utan verksamheten är viktig.

Jag ska nästa replik läsa upp det som jag sade i mitt anförande där syftet klart och tydligt framgår.

 Barbro Sundback, replik

Jag vänder mig emot sättet att argumentera. Man kan inte veta, vi har anlitat jurister, det är tolkningar hit och dit och till slut måste man bara att tro att det är rätt. Som jag ser det är det inte att argumentera. På vilka grunder har regeringen kommit fram till att man kan göra så här? På vilka rättsliga och förvaltningsmässiga grunder i relation till framförallt EU:s regelverk men också till våra egna? Det är detta som jag efterlyser, inte klyschan att vi i regeringen bedömt. Hur går det till när man har bedömt? Har man suttit över en kaffekopp och pratat lite och kommit på hur man ska göra. Det är inte intellektuellt tillräckligt för mig. Om det är tillräckligt för regeringen så må det vara det.

Minister Torbjörn Eliasson, replik

Tack, herr talman! Detta ids jag inte ens svara på. Det håller inte nivån. Vi har naturligtvis diskuterat med konsulter och vi har tittat på alla relevanta fakta som man kan använda sig av för att göra bedömningen. Vi kom fram till att det går.

Beträffande syftet; vi ska tillhandahålla en tillämpad försöksverksamhet, riktad och anpassad till det åländska jordbruket, som genom sin verksamhet med utgångspunkt i de regionala förutsättningarna och en hållbar produktion producera information, utveckla metoder som bidrar till att stärka det åländska jordbrukets konkurrenskraft, innovationsförmåga samt minska deras miljöpåverkan. Där ingår också ekologisk produktion med mera. Kan man säga det tydligare?

Ltl Barbro Sundback, replik

Ja, det kan man, med mycket färre ord också, om man vill göra politik. Det där kunde vilken förvaltning som helst skriva. Det säger ingenting och det säger allt på samma gång.

Angående hur man bedömer, det var under ministerns nivå att förklara på vilka grunder man har dragit den slutsatsen att det här inte behöver ges ut på anbud. Jag frågar hur alla dessa experter har kommit fram till det? Vilka var argumenten för och vilka var argumenten mot? Det får vi inte veta. Vi får bara veta att höga vederbörande har kommit fram till att det nog torde vara möjligt.

 Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ytterligare ordet? Diskussionen är avslutad. Kan förslaget att remittera ärendet till finans- och näringsutskottet omfattas? Förslaget är omfattat. Ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Plenum slutar 

Nästa plenum hålls den 21 november 2011 klockan 12.00. Plenum är avslutat.

Originalfil