Plenum den 16 november 2015 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

M W-A


Plenum den 16 november 2015 kl. 13.00

Plenum börjar 2

För kännedom.. 2

1    Kulturarvs- och museiverksamhet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 1/2015-2016

2    Tydliga politiska direktiv till ÅMHM

Ltl Axel Jonsson m.fl. budgetmotion BM 2/2015-2016

3    Infrastrukturavdelningens allmänna förvaltning

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 3/2015-2016

4    Utgifter för drift och underhåll av vägar

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 4/2015-2016

5    Återhållsamhet i skärgårdstrafiken

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 5/2015-2016

6    Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 6/2015-2016

7    Till lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 7/2015-2016

8    Grundskoleväsendet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 8/2015-2016

9    Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 9/2015-2016

10  Minskning av intäkter från pensionsfonden

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 10/2015-2016

11  Minskning av inkomst från Ålands penningautomatförening

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 11/2015-2016

12  Minskning av lagtinget, verksamhet

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 12/2015-2016

13  Minskning av Landskapsregeringen, verksamhet

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 13/2015-2016

14  Minskning av renoveringskostnaderna för lagtingsbyggnaden

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 14/2015-2016

15  Ökat vårdsamarbete med privata aktörer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 15/2015-2016

16  Inför utmanarrätter

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 16/2015-2016

17  Fortsatt förverkligande av turismstrategin

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 17/2015-2016

18  Bilateralt fokus för att säkra tillgången till svensk TV

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 18/2015-2016

19  En åländsk språkombudsman

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 19/2015-2016

20  En åländsk skattekommitté

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 20/2015-2016

21  Inga externa lån utan kontroll över inkomsterna

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 21/2015-2016

22  Förstärkta lagberedningsresurser

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 22/2015-2016

23  Köpstopp på nya markområden

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 23/2015-2016

24  Undersökning av möjligheten att privatisera Guttorp

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 24/2015-2016

25  Sälj ut gamla statliga fastigheter

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 25/2015-2016

26  Proaktiv inställning till finska reformer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 26/2015-2016

27  Ålands polismyndighet, verksamhet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 27/2015-2016

28  Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 28/2015-2016

Remiss. 3

29  Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1- 28/2015-2016

För kännedom.. 65

30  Kosmetiska produkter

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2015-2016

31  Ändringar i skattelagstiftningen 2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

Plenum slutar 65

 

Plenum börjar

Upprop. 29 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Mats Perämaa anhåller om befrielse från dagens plenum på grund av sjukdom.

Herr landshövding

Värderade fru talman! Jag ber att till lagtinget för behandling få överlämna republikens presidents framställning om bifall till förslaget till lag om sättande ikraft av ramavtalet om ett partnerskap och samarbete mellan Europeiska Unionen och dess medlemsstater å ena sidan och Mongoliet å andra sidan.

Talmannen

Ärendet kommer att behandlas i vederbörlig ordning.

För kännedom

1        Kulturarvs- och museiverksamhet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 1/2015-2016

2        Tydliga politiska direktiv till ÅMHM

Ltl Axel Jonsson m.fl. budgetmotion BM 2/2015-2016

3        Infrastrukturavdelningens allmänna förvaltning

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 3/2015-2016

4        Utgifter för drift och underhåll av vägar

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 4/2015-2016

5        Återhållsamhet i skärgårdstrafiken

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 5/2015-2016

6        Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets laboratorium

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 6/2015-2016

7        Till lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 7/2015-2016

8        Grundskoleväsendet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 8/2015-2016

9        Skrotbilspremie

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 9/2015-2016

10      Minskning av intäkter från pensionsfonden

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 10/2015-2016

11      Minskning av inkomst från Ålands penningautomatförening

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 11/2015-2016

12      Minskning av lagtinget, verksamhet

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 12/2015-2016

13      Minskning av Landskapsregeringen, verksamhet

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 13/2015-2016

14      Minskning av renoveringskostnaderna för lagtingsbyggnaden

Ltl Stefan Toivonens budgetmotion BM 14/2015-2016

15      Ökat vårdsamarbete med privata aktörer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 15/2015-2016

16      Inför utmanarrätter

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 16/2015-2016

17      Fortsatt förverkligande av turismstrategin

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 17/2015-2016

18      Bilateralt fokus för att säkra tillgången till svensk TV

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 18/2015-2016

19      En åländsk språkombudsman

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 19/2015-2016

20      En åländsk skattekommitté

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 20/2015-2016

21      Inga externa lån utan kontroll över inkomsterna

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 21/2015-2016

22      Förstärkta lagberedningsresurser

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 22/2015-2016

23      Köpstopp på nya markområden

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 23/2015-2016

24      Undersökning av möjligheten att privatisera Guttorp

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 24/2015-2016

25      Sälj ut gamla statliga fastigheter

Ltl Brage Eklunds m.fl. budgetmotion BM 25/2015-2016

26      Proaktiv inställning till finska reformer

Ltl Axel Jonssons m.fl. budgetmotion BM 26/2015-2016

27      Ålands polismyndighet, verksamhet

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 27/2015-2016

28      Främjande av livsmedelsproduktion

Ltl Bert Häggbloms m.fl. budgetmotion BM 28/2015-2016

Ärendena upptas till behandling i samband med nästa ärende.

Remiss

29      Förslag till budget för landskapet Åland 2016

Landskapsregeringen budgetförslag BF 1/2015-2016

Budgetmotioner BM 1- 28/2015-2016

Enligt arbetsordningens 44 § beslutar lagtinget på förslag av talmannen till vilket utskott ett ärende ska remitteras. Beslutet fattas efter avslutad diskussion. Talmannens förslag är att ärendet remitteras till finans- och näringsutskottet.

Diskussion.

Vicelantrådet Roger Nordlund

Tack, fru talman! Ärade ledamöter, det här är den sista budgetpresentationen för mig i den här regeringen. Detta blir en liten sammanfattning av den period som har pågått sedan 2011 fram till 2015 under regeringen Gunells mandatperiod.

Vägledande för oss i det här arbetet, ända sedan den här regeringen startade, har varit omställningsbudgeten. I omställningsbudgeten angav vi vilka reformer vi avsåg att genomföra under den här perioden. Vi angav också vilka ekonomiska målsättningar vi ville uppnå under den här perioden. Vi hade som måtto; framtidstro, samarbete och resultat.

När det gäller framtidstro, samarbete och resultat så vågar jag påstå att vi idag har ett betydligt bättre samarbetsklimat och samarbetsvilja inom förvaltningen än tidigare. Vi har öppnat upp och visat på att man når bättre resultat tillsammans även inom offentlig sektor på Åland och inom landskapsförvaltningen.

Vi har också uppnått goda resultat. Det är bara att titta på arbetsmarknadsläget. Vi har den högsta sysselsättningsgraden i Finland, klart över resten av landet. Vi har en mycket låg arbetslöshet, enbart 3,6 procent, vilket är unikt speciellt i Finland men de facto också hela i Norden för att inte tala om i Europa. Att människor har arbete och klarar sig själva och sin försörjning kanske ändå är det bästa beviset på om en politik har lyckats eller inte. Samtidigt har vi också kunnat upprätthålla alla de välfärdssystem som ett normalt nordiskt samhälle ska ha.

Det som också är bra med den höga sysselsättningen är att det betalas ganska mycket skatt på Åland. Kommunerna har egen skattebehörighet, vilket medför att de åländska kommunerna går betydligt bättre idag än vad de gjorde för några år sedan. Kommunernas ekonomi avspeglar hur samhället ser ut, i motsats till landskapets ekonomi som idag är en spegelbild av landet som helhet i och med att vi har klumpsummesystemet. Jag återkommer till klumpsummesystemet lite senare.

Vi har också uppnått resultat tillsammans med näringslivets olika satsningar. Vi har skapat samarbetsarenor. Fiskodling på land håller just nu på att färdigställas i Eckerö. Fiskodlingen är ett av många projekt som är ett resultat av de samarbeten som landskapsregeringen har varit med och initierat, skapat det rätta arenorna och är med och finansierar så att projekten har blivit möjliggjorda. Det skapar ny industri på Åland. Det blir också profilsatsningar i det åländska samhället när vi satsar på miljön och uthållighet.

Vi har också satsat mycket pengar på energi och fått till stånd vindkraftsatsningen. Vi ska bygga klokare. PAF bygget är helt och hållet en noll lösning. Vi har satsat stora pengar på Övernäs skola så att man ska kunna göra den så energismart som möjligt osv. Vi har på det här sättet försökt skapa det moderna uthålliga samhället.

Vi har också gjort stora reformer inom förvaltningen. Den bok ni nu har framför er på era bord såg helt annorlunda ut för fyra år sedan när det lagtinget tillträdde. Vi har en ny budgetstruktur. Vi har helt och hållet övergått till affärsbokföring. Inom landskapsförvaltningen har vi ett nytt redovisningssystem i bruk. Vi har ett gemensamt system tillsammans med ÅHS så nu kan vi samköra och se allting på samma sätt. Det var någonting som var helt främmande för några år sedan.

Vi har skapat en gemensam ombudsmannamyndighet.

Man kan säga att sjötrafiken helt och hållet har blivit driftprivatiserat.

Ålands digitala agenda har skapats, ett unikt samarbete mellan landskapets myndigheter och den kommunala sektorn är också med. Det finns ännu inte någonting liknande i hela Norden. Åland digitala agenda är en skapelse som naturligtvis har vissa födslovåndor, men som är väldigt värd att vårda och utveckla. Ålands digitala agenda ger Åland möjlighet att lyfta också på det digitala området.

Vi har också skapat fastighetsverk som fullbordas i och med detta budgetförslag. Det kommer också att vidareutvecklas så att vi får ÅHS och hela trafikavdelningen med. Vi måste ta det stegvis eftersom det här är en väldigt stor munsbit att svälja på en gång. Som ni ser så visar det några saker när vi skapar ett fastighetsverk. Det visar att vi har en väldigt stor förmögenhetsmassa i landskapet. När vi skapade fastighetsverket så måste vi också värdera upp våra fastigheter bokföringstekniskt till ett värde och det avspeglar sig i affärsbokföringen i ett formellt överskott på 90 miljoner. Jag vill understryka att det är bokföringsmässigt som det syns i affärsbokföringen. Samtidigt är det en påminnelse om att allt vi har gjort hittills i landskapet Åland, vi har betalat kassakontant bl.a. när vi har byggt Alandica, köpt en färja eller någonting annat. Jag tror att vi är ganska unika i västvärlden på det sättet.

Jag ska återkomma till fastighetsverket. Det skapar vissa möjligheter för framtiden angående hur vi ska klara skutan flytande.

Under planering är också ett gemensamt servicecenter framförallt för landskapets egen förvaltning men sedan kan det även i förlängningen inkludera kommunerna och olika kommunalförbund om man så önskar. På det sättet kan vi på Åland skapa en så rationell och effektiv administration som möjligt med hjälp av samarbete och den digitala agendan.

Under planering är också ett trafikverk som, på motsvarande sätt som fastighetsverket, ska kunna sköta om skärgårdstrafiken framförallt men också den landbaserade trafikutvecklingen. I framtiden kommer vi sannolikt att se de investeringar som görs på land i fastigheter via fastighetsverket och de som görs på sjön via trafikverket. På det här sättet får vi en helt ny struktur som är mera lätt överskådlig. Man ser vad de olika verksamheterna kostar och hur man ska hantera dem framöver.

Fru talman! Sedan några ord om ekonomin och hur vi finansierar det här. Som finansminister är det väldigt viktigt att man inte bara är hård och sätter olika ramar och sätter begränsningar för olika verksamheter. Man måste också försöka hitta möjligheter att finansiera verksamheterna, speciellt de verksamheter som är nödvändiga i ett samhälle för att vi ska klara välfärden och för att vi ska ha ett modernt och utvecklande samhälle.

Den budget vi har idag finansieras till 82 procent av den så kallade klumpsumman eller avräkningssystemet och resten finansieras med olika avgifter och PAF pengar.

De som säger att avräkningen har stigit har rätt. Avräkningen har stigit. Nu är vi faktiskt tillbaka på 2007-2008 års inkomstnivå. År 2007-2008 hade vi samma avräkningsbelopp som vi nu har i 2016 års budget. År 2007-2008 hade vi en kostnadsnivå och jag tror att alla förstår att vi har en annan kostnadsnivå i vårt samhälle och i hela landet år 2016. Detta har varit utmaningen för den här regeringen som nu avgår och det är utmaningen för den regering som tillträder. Hur ska man kunna anpassa 2016 års kostnadsnivå till 2007 års inkomstnivå? Det är ingen lätt utmaning. På vilka andra sätt vi kan finansiera budgeten på? Det måste man samtidigt fundera på. Naturligtvis genom att ta in mera avgifter på olika verksamheter. Men jag ska erkänna att den här regeringen och jag har använt oss av PAF pengar för att satsa på utveckling. Vi såg genast när vi tillträdde att det fanns ett stort underskott när det gäller utveckling, framförallt på den digitala sidan. Då tog vi lite pengar, inte från PAF de facto utan det var PAF pengar som fanns inne i vårt system, och satte dem i arbete. Det har också gett resultat och ger resultat hela tiden nu. I offentlig sektor måste det finnas resurser till utveckling.

Jag tror att man nu måste tänka framåt, inte bara på de kommande fyra åren. Man måste tänka på hur vi ska klara oss fram till år 2022 när vi har en ny självstyrelselag och förhoppningsvis ett nytt ekonomiskt system som mera avspeglar det näringsliv och den skattekraft som vi har på Åland. Vi måste försöka klara skutan så att vi inte skuldsätter oss eller gör oss beroende av externa krafter mera än nödvändigt fram till den tidpunkten.

Den här budgeten som vi nu lämnar ifrån oss ger en grundstruktur som går att jobba vidare på och den ger vissa förutsättningar för att också klara de närmaste åren och hoppeligen ända fram till målet år 2022. Sedan kan man aldrig veta, det finns externa förutsättningar som kan förändras till det bättre men också till det sämre. Man måste alltid ha en viss reservation för detta i de här sammanhangen eftersom vi är så tungt beroende av avräkningen, ungefär till 80-82 procent. Avräkningen behärskar vi inte på något sätt.

Jag tror att man måste använda sig av fastighetsverket och ett kommande trafikverk när vi ska göra olika investeringar. När vi ska göra investeringar framöver så vi måste göra väldigt hårda prioriteringar. Då har vi möjlighet att klara driften och hålla den åländska landskapsskutan flytande under ett flertal år.

Den här budgeten för 2016 visar på ett underskott, men det finns inget upplåningsbehov ännu för 2016. Sedan beror det på hur man hanterar år 2016 och framåt. På något sätt är det lite patent, jag tittade på siffrorna idag och när den här regeringen som jag representerar tillträdde så hade vi 58 miljoner i kassan den 1 januari 2012. Den 31 september 2015 har vi 58 miljoner i kassan. Startpunkten är ganska lika. De facto är också det strukturella underskottet ganska lika. Vi har gjort det vi kunde med vår omställningsbudget för att ta bort det som vi såg då, 15 miljoner. Problemet nu är att ytterligare 15 miljoner har flyttats bort eftersom avräkningen har sjunkit. Avräkningen är cirka 15 miljoner lägre än vad prognosen visade 2011 när vi gjorde upp vår omställningsbudget. Så är den verklighet som vår regering hade att förhålla oss till. Den nu tillträdda regeringen har samma utmaning. Kassan är densamma. De facto har jag fått ganska mycket spott och spe när vi har använt oss av PAF pengar och att vi har rånat PAF osv. Jag tittade också där på siffrorna på skoj. År 2011 hade PAF 46 miljoner disponibla medel. Den sista december 2014 hade PAF 87 miljoner, alltså en ökning med 41 miljoner. Under vår tid som regering har PAF pengarna ökat med 41 miljoner! De ekonomiska disponibla medlen finns, men samtidigt finns också utmaningarna, det är jag den första att skriva under på. Vår regering såg att vi har ett stort utvecklingsunderskott som vi tog tag i. Nu har vi också ett stort underskott när det gäller investeringar i infrastrukturen. Men det lyckliga med den saken är att det kan man ändå portionera ut och hantera lite över tiden för. Det hoppas jag att den nu tillträdda regeringen ska göra på ett ansvarsfullt sätt.

Fru talman! Det viktigaste, oberoende av vilken regering vi har, är att vi försöker se till att folk har arbete så att man kan klara sig själv. Det värsta som kan hända är om det börjar friställas människor inom offentlig sektor eller inom det privata näringslivet. Då får vi en dubbel effekt i det åländska samhället. Vi får sänkta kommunala inkomster, kommunalskatter och vi får ökade kostnader i kommunerna. Det blir en väldigt svår effekt att hantera i det åländska samhället.

Jag brukar säga att finansministern är en ganska viktig post i regeringen. De facto kommer det att vara minst lika viktigt framöver att vara näringsminister och se till att näringslivet fungerar så att man har goda förutsättningar och att folk har arbete. Ett samhälle där folk har arbete och klarar sig själva fungerar faktiskt ganska bra.

Fru talman! Sedan några ord om klumpsumman och den kamp som har pågått nästan ända sedan starten. Vi skulle vilja ha en viss förändring av klumpsumman. Jag hoppas och tror att den ny tillträdda landskapsregeringen också ska fortsätta det arbetet så att man får en klumpsumma som mera motsvarar den ekonomi vi har på Åland. Jag tycker att Ålandsdelegationens utlåtande är en god grund att ta avstamp i för vidare diskussioner med Finlands regering för att få en viss förändring. Skulle man lyckas med detta så skulle det vara ett bra steg framåt. Kanske det inte är så stora pengar idag men det är i varje fall 7-8 miljoner. Dessa 7-8 miljoner, som vi anser att är skillnaden, är precis vad vi ytterligare skulle behöva ha för att klara investeringarna i vår infrastruktur på Åland idag.

Avslutningsvis vill jag tacka för intressanta år. Jag är glad och stolt över att jag har fått vara finansminister. Jag är stolt över hela landskapsförvaltningen och speciellt stolt över min egen avdelning, finansavdelningen. De har gjort ett fantastiskt jobb. Om det har varit förändring någonstans så har det de facto varit på den avdelningen. De har gjort det med glädje, de har aldrig sagt nej och ingenting har varit omöjligt. Möjligtvis har det tagit lite längre tid någon gång men allt har varit möjligt. Det är väldigt viktigt att den inställningen finns i förvaltningen. Jag har en hälsning till den regering som tillträder; se till att det finns resurser som är i balans med de åtaganden som förvaltningen har. Precis som vi måste skapa framtidstro i det åländska samhället, inom näringslivet och bland vanliga människor så att man håller igång konsumtionen och jobbar framåt, precis på samma sätt måste vi också hantera vår egen förvaltning. Vi kan inte sätta upp målsättningar och åtaganden som är höga och sedan ge små och minimala resurser. Då går detta inte ihop, då tappar man till slut i tron på självstyrelsen och då blir det gnissel i systemet. Vi måste se till att vi har balans i de resurser som vi ger till förvaltningen så att de kan förverkliga den fina självstyrelse som vi alla älskar. Tack.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag vill ställa en fråga gällande arbetsvärdering och lika lön för likvärdigt arbete. Jag ser lite med oro på att det kommer att krävas ganska mycket. Det är ett svårt område. Hur ska man kunna jämföra ett yrke med ett annat? Är vi först i världen med att göra detta eller finns det någon vedertagen modell som man arbetar efter? Det här är ett resultat av strejken. Ska vi lyckas ta fram en lösning på det? Hur går det arbetet? Jobbar vi efter någon vedertagen modell? Det är nog ganska svårt. Vem ska göra bedömningarna?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det var bra att ltl Carlsson tog upp den frågan. Detta är en av de sakerna som vi i den avgående regeringen kan vara stolta över. Vi har satt ett datum; år 2020 ska vi ha jämställda löner i offentlig sektor inom landskapsförvaltningen. Det är som ltl Carlsson sade, det är delvis ett resultat av Tehystrejken, men det är också ett resultat av de förhandlingar som pågick före det. Vi har avsatt resurser. Den ordinarie avtalschefen jobbar på heltid med de här frågorna nu. Facken på Åland jobbar i olika arbetsgrupper som kommer att ta fram mallar. Man gör olika jämförelser där man börjar med mindre grupper för att få erfarenheter.

Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga att vi står för det här och att vi håller fast vid att år 2020 ska lönerna vara jämställda inom offentlig sektor på Åland. Någonting annat är lite svårt att godkänna

Vi har inledningsvis också tagit upp en del pengar för detta. Jag medger att det kommer att kosta mera pengar framöver. Med vad är alternativet då? Att vi medger att vi inte ska ha jämställda löner på Åland? Det är för mig omöjligt.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Självklart, oavsett om man är kvinna eller man, ska man ha samma lön för samma arbete och yrke. Det som jag ser med oro är om man har beaktat tillräckliga resurser för detta i budgeten? Om jag minns rätt så finns det någon diskussion om vite ifall vi inte uppfyller vissa saker nu. Hur ser processen ut? Framskrider det på det sätt som man har tänkt sig? Går arbetet framåt? Kommer vi att klara av att undanhålla oss att betala ut vite? Hur mycket har man beaktat detta i budgeten?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! I budgetförslaget för 2016 finns alla de kända kostnaderna upptagna. Det här arbetet kommer naturligtvis främst att synas under de kommande åren; 2018, 2019, 2020 och framåt, i större grad än under år 2016. All information som jag har fått tyder på att arbetet går framåt helt enligt plan.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Fru talman! Vicelantrådet försvarade dessa underskott som vi har sett både under det år som vi lever i 2015, som beräknas landa på ungefär 12 miljoner enligt budgeten, och nu ett underskott på ungefär 18 miljoner om man räknar bort den bokföringstekniska uppvärderingen som kommer av fastighetsverket. Vicelantrådet försvarade underskottet med att man inte vill friställa personer och skicka ut dem i arbetslöshet för det är det värsta som kan hända. Samtidigt kan man se på arbetsförmedlingens hemsida att det finns över 60 tjänster lediga på den privata marknaden i nuläget. Menar verkligen vicelantrådet att man per automatik skulle skicka ut offentligt anställda i arbetslöshet, att folk inte är kapabla att söka jobb i det privata näringslivet, om man går in för att verkligen ta ansvar för de ekonomiska utmaningarna vi har framför oss?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! För det första utgår jag ifrån att alla de tjänster vi har idag i landskapsförvaltningen är välmotiverade. I mitt anförande ville jag lyfta fram att det finns ett underskott inom vissa områden där vi egentligen borde förstärka, om vi skulle ha råd, för att kunna utveckla vår självstyrelse och leva upp till de standarder som krävs.

Vi ska komma ihåg att en av de utmaningar som vi har nu, och som är ny, är att befolkningsutvecklingen verkat ha stannat av. Vi måste fundera på hur vi ska kunna attrahera flera människor att komma till Åland. Hur ska vi kunna skapa arbetsplatser som de kan komma till?

Ltl Axel Jonsson pekar gärna på det ackumulerade underskottet, vilket han tidigare pratade mycket om, och nu är det ett underskott i affärsbokföringen. Men verkligheten är den att landskapet inte har någon skuldsättning. Vi kommer inte att ha någon skuldsättning år 2016 för jag tror inte att nästa regering lyckas göra av med så mycket pengar. Hur det sedan ser ut framåt ligger inte i mina händer, utan det ligger i nästa regerings händer.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det stämmer att vi inte har några skulder. Vi rör oss hela tiden ditåt med tanke på att underskottet växer och att vi får ett större behov av alla möjliga projekt som vi budgeterar för. Det är ju ganska odemokratiskt om vi här i lagtinget går in för stora satsningar och sedan aldrig förverkligar dem. Varför ska vi då ha ett budgetarbete?

I min replik ville jag lyfta fram det faktum att vi har ett näringsliv som har krympt med 9 procent, BNP totalt på Åland har krympt med 9 procent sedan 2010. Samtidigt har vi sjukvårdsutgifter som har ökat med 27 procent.

Om vi vill attrahera människor att flytta hit fortsättningsvis så måste vi få fart på det privata näringslivet. Det privata näringslivet måste utgöra en större del av BNP än vad det gör idag. Idag minskar det hela tiden och då kan vi inte fortsätta att expandera offentlig sektor och tro att vi ska lösa våra problem med en expansion där. Vi måste ha fokus på att vara återhållsamma i offentlig sektor och snarare satsa på den privata sektorn för att skapa nya arbetsplatser. Delar inte vicelantrådet den uppfattningen?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag delar det mesta som ltl Axel Jonsson sade nu. Om Jonsson tittar på statistiken som torde finnas i budgeten så visar den på att vi har minskat antalet anställda inom landskapets förvaltning med cirka 160 personer under de här åren som vi har suttit vid regeringsmakten. Det är helt enastående i vår självstyrelsehistoria. Den här regeringen har verkligen gått från ord till handling. Vi har moderniserat, utvecklat och skapat nya strukturer.

När det gäller skuldsättningen så det som stör mig mycket, fru talman, är att man tittar väldigt snävt på ett år. Ibland tror man till och med att vi har en kvartalsekonomi här. Se över en längre tid! Titta några år bakåt, då kan man hitta underskott på 25 miljoner i affärsbokföringen och vi har fortfarande inte lånat några pengar. Nu har vi underskott på 12 miljoner, bokslutet kommer att visa någonting annat. Det viktiga är att vi ser till att vi har ekonomiska resurser så att vi kan finansiera det här. Det är finansministerns sak att också peka på sådana lösningar och inte bara sätta ramar som överför problemen på andra.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag håller med vicelantrådet om några saker, jag ska nämna två. För det första långsiktigheten i politiken, hur oerhört viktigt det är och borde vara att vi skulle tänka mer långsiktigt. Nu blir det lätt så att det är över mandatperioden, man byter regering och så blir det en ny mandatperiod och det ändrar. När stafettpinnen lämnas över till en ny regering så är det viktigt att man också för de saker som är bra vidare i processen.

Den andra saken är att förvaltningens tjänstemän är ryggraden i hela vår verksamhet. Det är där som verkstaden verkligen är. Det är viktigt med en bra personalpolitik och en motiverad personal.

Sedan vill jag lite ifrågasätta räkneexemplet med 58 miljoner när vicelantrådet tillträdde och 58 miljoner när vicelantrådet lämnar över. Manöverutrymmet har krympt, frågan är vad var det för pengar i början och vad det är för pengar nu i slutet som finns i kassan?

Talmannen

Tiden är ute!

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag tror att vtm Viveka Eriksson lika väl som jag vet att likviditeten 2011 bestod till stor del av projekt och investeringar som inte hade fullföljts helt och hållet. Samma sak gäller ganska långt nu också 2015, vi har en eftersläpning här. Så ser verkligheten ut. Det gäller för en skicklig finansminister och en skicklig regering att kunna hantera det här så att landskapsskutan flyter och att vi inte gör oss beroende av externa finansieringsinstitut när vi har egna inkomstkällor och egna medel som vi kan använda så långt som möjligt.

Jag ger den reservationen att vi är i en allvarlig situation, landet och Europa, och naturligtvis påverkar det också landskapets ekonomi. Man måste ha beredskap att vidta de åtgärder som behövs, men som läget är nu ska vi kunna klara oss med egna resurser.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Manöverutrymmet har krympt under den här mandatperioden. Då ska man också komma ihåg att under den förra perioden tappade vi nästan 30 procent i inkomster. Nu är ändå inkomsterna på en rätt hög nivå även om man kan titta på det faktiska värdet av de inkomsterna. Det är en hög nivå av inkomster och ändå går inte plus och minus ihop. Verkligheten är ju den att inkomsterna inte räcker till för de utgifter som finns.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Där har vtm Viveka Eriksson helt rätt. Det som fanns under den perioden var den så kallade utjämningsfonden som helt och hållet absorberades under den föregående perioden. Under den här perioden har vi inte haft någon utjämningsfond att ta till. Enda extra pengar som vi har kunnat använda oss av är när vi har återanvänt PAF pengar som har funnits inne i vårt eget system. Vi har använt de pengarna till modernisering, utveckling och till energiområdet så att vi t.ex. ska kunna få Övernäs högstadieskola så energismart som möjligt. Vi har också gjort många andra mindre satsningar runt om.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa vicelantråd, finansminister Roger Nordlund, det hördes inget tack i de tidigare replikskiftena. Jag vill i alla fall på lagtingets vägnar tacka vicelantrådet för en gedigen insats under den avslutande mandatperioden som vi har bakom oss.

Ministern kan med gott samvete lämna över finanserna i nya händer. Den redogörelse som vicelantrådet gav vittnar om att det har funnits en balans mellan behovet av att spara och stimulera. Det är en oerhört svår balansgång. Den helhetspolitik som man har lyckats leverera; att både minska antalet anställda men ändå se till att upprätthålla den grundläggande sysselsättningen i det åländska samhället, har varit mycket god. Jag skulle gärna att vicelantrådet, som en sista vägkost, skulle säga någonting om hur han ser på investeringspaketet som vi har framför oss. Har vicelantrådet någon önskelista, en bedömning av läget?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Man ska vara försiktig med de investeringar vi gör framöver. Det är investeringar som suger pengar ur landskapets likviditet ganska mycket. Den här regeringen som tillträder nu måste göra upp en ordentlig prioriteringslista för investeringarna och också använda sig av tidsfaktorn. Man måste se hur man placerar in investeringarna för att vi ska klara likviditeten för landskapet. Man måste också se hur de olika investeringarna passar in för näringslivet så att vi ska ha en bra och jämn konjunktur även inom byggsektorn. Det ska vara en försiktighet men att man sakta malar på och förverkligar olika saker.

Jag vill igen understryka att för varje regering är det väldigt viktigt att man kan behålla och utveckla framtidstron i samhället. Om det blir för många käppar i hjulet och man börjar sätta stopp här och stopp där så det får dominoeffekt som blir olycklig. Jag önskar verkligen att nästa regering, när den tillträder, har ett regeringsprogram som fortsätter att hålla uppe framtidstron i det åländska samhället.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Harry Jansson, replik

Som vicelantrådet vet så har ju hela lagtinget gått in för att vi ska införa ett fastighetsverk på allvar från och med den 1 januari 2016. Ändå har det förekommit lite förvirring även i lagtinget angående varför vi tvingas blåsa upp resultaträkningen i Ålands budget för nästa år med detta fiktiva bokföringsvärde på närmare 100 miljoner euro. Skulle vicelantrådet vilja upplysa oss om varför det är nödvändigt att göra så här istället för att boka posten via en balansräkning?

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Orsaken är bokföringsteknisk. Det är för att man ska kunna göra avskrivningar på rätt nivå. Man måste ha rätt värden in i balansen. Samtidigt höjer det här lite på nivåerna i 2016 års budgetförslag. Det jämnar ändå ut sig över tid. Från 2016 och 2017 osv. kommer investeringarna att göras i fastighetsverket. Lagtinget kommer bara att ge en fullmakt till fastighetsverket att förverkliga t.ex. ett polishus eller någon annan byggnad. Sedan kan fastighetsverket antingen förverkliga det med pengar som de anhåller om att få från landskapet eller externa finansiärer eller med egna pengar som man har ackumulerat inom fastighetsverket. Det blir ett helt nytt sätt att se på de här verksamheterna. Det ger också de facto möjligheter.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Idag så som alla andra dagar ska vi stå upp för och försvara den öppna demokratiska rättsstaten. Idag särskilt med våra tankar hos fransmännen och alla dem som drabbats av terrorattackerna i Paris. Franska revolutionen och andra kamper för frihet och rättvisa har lagt grunden för vårt demokratiska styrelseskick. Terrorrörelsers syften är att skrämma och slå sönder och därför är det betydelsefullt att vi alla unisont ställer oss upp i försvar för vårt samhälle som bygger på solidaritet och rättssäkerhet. Kamporden under den franska revolutionen, frihet, jämlikhet och broderskap är fortsatt viktiga värdeord.

Frihet under ansvar, jämställdhet och alla människors lika värde är grundläggande värderingar för oss liberaler. Med fortsatt öppet sinnelag, med tolerans, kunskap och kompetens vill vi vara med och bygga vårt samhälle.

Budgeten är ett av de viktiga redskapen med vilket vi bygger Åland. Situationen är besvärande. I nästa års budget räcker inte inkomsterna till att täcka utgifterna. När vi går till vår egen privata ekonomi så måste plus och minus gå ihop. Vi får vi anpassa våra utgifter till de pengar som kommer in på kontot. Det är knappast en hållbar långsiktig lösning att låna pengar för vårt uppehälle.

Årsbidraget ligger på minus 6,2 miljoner. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna men gör det inte. Med den här budgeten är det strukturella underskottet cirka 20 miljoner. Det är inget drömläge för en ny regering att ta över landskapets svaga finanser. Det kommer att krävas blod svett och tårar för att få ordning på ekonomin.

Det behövs sannerligen strukturförändringar och det finns inget utrymme för kostnadsdrivande reformer! Det blir att dra på arbetshandskarna, kavla upp ärmarna och tillsammans med förvaltningen ta nya tag för att ändra kursen.

Helt klart är att den nya kommande regeringen måste minska utgifterna, men hur ska det genomföras? Osthyveln har använts många gånger tidigare och våra verksamheter tål inte allt för mycket hyvlande, det finns inte många extra lager som går att ta bort. Därför behövs nu hårda prioriteringar, se över helheter och fundera om det finns något vi kunde klara oss utan eller om någon annan kan sköta verksamheten i stället för det offentliga.

Vår huvudsakliga uppgift måste vara att trygga människors grundläggande välfärd, sjukvården, omsorger för äldre och för människor med särskilda behov, utbildning, alltså de områden som är kärnverksamheten i vårt välfärdssystem.

Men vi kan inte enbart spara, vi måste också se till att vi utvecklar och möjliggör tillväxt, att vi jobbar med reformer som på sikt innebär ett effektivare och smartare sätt att använda våra begränsade resurser.

Människors arbete, sysselsättningen i samhället, näringslivets aktiviteter, företagarnas kreativitet och verksamhet genererar våra gemensamma pengar. Tillsammans samlar vi ihop medel till vår välfärd.

På ett hållbart Åland tar vi ansvar för arbetsmarknaden och ser till att det finns förutsättningar för näringslivet. På ett hållbart Åland måste företagandet uppmuntras och arbetspolitiska åtgärder genomföras. Därför bör näringspolitik och arbetsmarknad vara ett område som har särskild fokus framöver.

Vi måste också se till att barn och unga får en bra start och en god utbildning så att de är väl rustade för sin framtid. Det gäller alla, därför behövs det åtgärder som tryggar samtliga barns möjligheter att få en utbildningsplats på gymnasiet. Barn och unga ska inte falla emellan vid stadieövergångar. Kreativa människor och utbildad arbetskraft är avgörande för tillväxt och utveckling av Åland, för en hållbar utveckling och därmed en tryggad välfärd.

Det är oroande att befolkningsutvecklingen verkar stanna av. Vi har i många år varit bortskämda med att vår befolkning stadigt har ökat. Åland har lyfts av inflyttade, behov av arbetskraft har tillgodosetts och vårt samhälle har berikats av nya människor som fört in nya kulturer, nya seder. Mångfald berikar.

Vi ska fortsätta vara ett välkomnande samhälle som gärna tar emot nya människor, vi måste föra en inkluderande politik. Vi behöver också visa att vi är ett solidariskt samhälle där vi har beredskap att hjälpa människor som flyr undan våld, krig och terror.

På ett hållbart Åland ser vi om vårt hus, går in i våra strukturer och är beredda att genomföra förändringar så att vi med mindre medel kan åstadkomma mera resultat.

Under förra mandatperioden talades det mycket om samhällsreformer, olika grupper tog fram underlag för reformering av samhällsstrukturerna.

Nu behöver vi gå vidare och mera konkret föra samman olika verksamhetsformer.

Den utredning som genomförts på norra Åland på beställning av Finströms, Getas och Sunds kommuner visar en riktning. Det är enligt utredarna smart att gå vidare och slå ihop kommuner. På så sätt får kommunerna mera muskler både inåt och utåt, bättre möjligheter att ta tillvara kompetenser och bättre möjligheter att fortsätta ge god service till människorna. Det är utifrån de slutsatserna vettigt att fortsätta och mer i detalj beskriva vad ett samgående får för konkreta verkningar för kommuninnevånarna.

I det fortsatta arbetet måste stor vikt läggas på att närhet till servicen tryggas. Den stora farhågan är att samgåenden och strukturändringar leder till att serviceenheter placeras mer centralt på bekostnad av närheten till tjänster från det offentliga.

Utredarna föreslår också att en motsvarande studie görs för hela Åland. Vi liberaler tror mycket på en metod där vi får ökad kunskap om fakta och därmed bättre kan förutspå konsekvenserna. Det finns många känslor i debatten om kommunstrukturen. Det är förståeligt och känslorna ska tas på allvar. Men vi ser en utveckling som går i en riktning, fler ålänningar behöver mer service och det kommer att finnas mindre pengar för att sköta samhällets olika åtaganden. Därför bör vi se om vårt hus och söka nya lösningar för hur vi sköter vår gemensamma sektor.

Oberoende måste strukturändringar föregås av att folket säger sitt, i någon form av folkomröstning. För att genomföra en folkomröstning bör vi ha ett ordentligt underlag och tillräckligt med fakta.

Vi liberaler är också inne på att investeringar som minskar budgetslitaget ska genomföras, sådana investeringar som går att hämta hem på några års sikt. Ett bra exempel är skärgårdstrafiken och kortrutt. Genom att bygga nu kan vi bygga bort stora kostnader inom skärgårdstrafiken. Det är inte smart att låta färjor gå långa rutter längs med land. Vi är övertygade om att Åland ska satsa på korta färjpass och dra trafiken över land där det går.

Det finns inget utrymme för dyra reformer framöver. Det betyder att reformeringen av socialvårdslagarna som nu måste till ska genomföras utan allt för stora kostnadsökningar. Det innebär krav på att lagstiftningsåtgärderna ska föregås av prioriteringar och omprioriteringar. Kommunerna som ska verkställa lagstiftarens krav har inga utrymmen för kostnadsdrivande åtgärder. Samtidigt innehar kommunala tjänstemän stor kunskap. Därför är det viktigt i socialvårdslagstiftningsprocessen att kompetenser i kommunerna och tredje sektorn tas till vara.

För övrigt är det ett krav som liberalerna ställer överlag på lagstiftningsprocessen; att sakkunskap och kompetens hos kommuner, tredje sektorn, näringslivet och andra tas till vara i ett tidigt skede när lagar börjar beredas. Vi hör ofta olika samhällsaktörer klaga på att deras sakkunskap inte tagits tillvara och kommit till sin rätt. Det är smart, särskilt när resurserna är begränsade, att ta till vara goda krafter, också i lagstiftningsarbetet.

Lagberedningen är satt under hård press. Lagstiftningsbehovet är enormt och samtidigt är två av våra lagberedare upptagna i självstyrelsereformen. Dessutom knackar EU regelbundet på dörren med olika implementeringar och krav på lagstiftningsåtgärder. Det är bra att landskapsregeringen nu för in en ny tjänst på lagberedningen, men eftersom det finns ett stort behov av lagstiftning, listan är lång, måste det göras prioriteringar också här. Lagar tas fram först där behovet är störst.

Sammanfattningsvis, fru talman, från den liberala gruppen ser vi med oro på utvecklingen av den offentliga ekonomin. Vi konstaterar att hårda ekonomiska tider står för dörren, plus och minus måste gå ihop. Därför inser vi att hur gärna vi än vill genomföra en massa reformer så får våra önskningar stå tillbaks och istället förväntar vi oss att regeringen ska söka lösningar för hur vi kan minska de offentliga utgifterna.

För att hålla hjulen snurrande ska landskapet satsa på tillväxt och utveckling och därför är närings- och utbildningspolitiken prioriterad. Strukturförändringar och vissa investeringar bör genomföras för att minska driftsutgifterna. Det behövs hårda tag om ekonomin för att trygga en fortsatt god välfärd.

Vi förväntar oss också att finans- och näringsutskottet noga analyserar det ekonomiska läget och ger en riktig ordentlig färdkost till den nya regeringen. Tack.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, talman! Tack vtm Eriksson för ett intressant allmänpolitiskt linjetal.

När det gäller struktursidan, som vicetalmannen var inne på flera gångar, är det den kommunala sektorn som vicetalmannen tänker på? Är det där som förändringarna ska ske? Vi vet att det är ett arbete som är oerhört långsiktigt. Från centerns sida har vi sagt gång på gång att vi är helt för processer som sker demokratiskt, där ålänningarna själva som kommuninvånare får vara med och bestämma. De förändringar som vicetalmannen till den delen talar om ligger mycket långt fram i framtiden, i alla fall om man ska följa det regelverk vi har fullt ut. Det skulle vara intressant att få en kommentar till den delen.

Det andra är hur liberalerna, med tanke på kommande regeringsmakt, ser på den kommunala socialtjänsten. Hur ser man på det i förhållande till andra pågående utredningar? Blir detta för mycket att hantera för den kommunala sektorn parallellt?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Liberalerna ser den offentliga ekonomin som en sammanhållen helhet. Landskapets ekonomi och kommunernas ekonomi går väldigt in i varandra. Tillsammans har vi ett gemensamt ansvar att sköta välfärden. Det är också därför som man bör ha ett gemensamt grepp om de strukturförändringar som vi ser att vi kommer att behöva gå in i.

Sedan stämmer det som ltl Harry Jansson sade, det är ett långsiktigt arbete, människor ska vara med, kommuner ska vara med, men man måste börja ta de här stegen vidare. Man måste börja ordna möjligheter, man måste ta fram mera fakta för att folk ska kunna vara med i folkomröstningar eller på något annat sätt som man frågar folket. Visst är det en långsiktig process, men vi måste nu börja ta ordentliga kliv framåt.

Ltl Harry Jansson, replik

När det gäller specifikt landskapsandelssystemet, är liberalerna, i likhet med centern, inne för att landskapsandelssystemet i första hand är ett regionalpolitiskt verktyg för att hålla hela Åland levande? Eller ser liberalerna att det finns möjligheter att göra en omfördelning i syfte att uppnå större enheter?

Hur ser liberalerna på den kommunala socialtjänsten i ljuset av det som är på gång överlag nu? Senaste vecka har det presenterats en utredning när det gäller delar av norra Ålands kommuner. Hur ser liberalerna på att man ska kunna få ett helhetsgrepp om man har flera parallella spår; å ena sidan hur man ska organisera delar av socialvårdstjänstpaketet på ett hållbart sätt och samtidigt även titta på kommunernas framtid som självständiga enheter? Vad är liberalernas bedömning i nuläget?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Precis som centern har liberalerna alltid försvarat våra regioner. Människor runtom på hela Åland ska kunna leva och få sin service nära sin bostad. Det är en princip som liberalerna står fast vid.

Samtidigt har vi den ekonomiska situationen som faktiskt kommer emot. Vi kommer förstås, tillsammans med alla andra partier här lagtinget när vi slutgiltigt slår fast landskapsandelssystemet, att se hur man omfördelar. Några klara svar får inte ltl Harry Jansson idag, för det här är en process som pågår och vi båda partier är med i den processen. Från liberalernas sida har vi under hela den här processen även framhållit att det är viktigt att landskapsandelssystemet ska uppmuntra till samarbete och samgående.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Britt Lundberg

Värderade fru talman! Självstyrda Ålands ekonomi är en spegel av Finlands. Hela 82 procent av våra inkomster bygger på avräkningen - eller klumpsumman som vi populärt kallar den. Vi betalar alltså in våra skattepengar till Finland och tillbaka betalas 0,45 procent av Finlands nettoinkomstbudget. Finlands och Ålands näringsliv, basen för våra jobb och våra verkliga inkomster, är dock mycket olika. En stor del av Finlands inkomster utgörs idag av lån. Finlands statsskuld växer med 9 000 euro i minuten. Statslånen räknas inte som inkomst för vår del när klumpsumman räknas ut varför beloppet i klumpsumman inte ökar för vår del. Just nu är klumpsumman på samma nivå som åren 2007-2008. Vi kan alla bara med att se på vår egen vardagsekonomi konstatera att det mesta har blivit rejält mycket dyrare jämfört med för 7-8 år sedan.

Skulle vi räkna om Finlands 9 000 euro i minuten efter vår andel på 0,45, som används för att räkna ut klumpsumman, så skulle det för Ålands del betyda 40 euro och 50 cent varje minut på Åland. 2 430 euro i timmen. 58 320 euro varje dygn. Vi kan inte säga att Åland går miste om dessa pengar men det visar tydligt på hur olika våra samhällen är och vilken utmaning det är för Åland att ha skräddarsydda lösningar och god service för våra ålänningar utan att ha skuldsättning. Särskilt med beaktande av att klumpsumman fortfarande, efter mer än 20 år, baserar sig på en åländsk befolkning som år 1993 var över 4 000 personer färre.

Att lyfta lån för att kunna ha verksamheten igång känns dock främmande för vår åländska ekonomi. Lån ska betalas tillbaka och det med ränta vilket gör att driftskostnaderna ökar för varje tjänst utan att den som jobbar känner det minsta av det i sitt lönekuvert. Utgifterna blir som en snöboll som kramas men som så småningom börjar rulla och växa. Att finansiera drift med lån är inte tryggt och dessutom oekonomiskt. Friheten och möjligheten att utveckla samhället minskar. Vi får inte heller glömma bort att påbörja en upplåning utan att lagtinget kontroller intäktssidan, annat än marginellt, vore ett vågspel med tanke på ålänningarnas tilltro till vår särställning.

Till de positiva inslagen kan vi dock räkna en god likviditet och att en skattegottgörelse på 9,5 miljoner visar att det åländska näringslivet hittills har gått bättre än Finlands.

Från centergruppens sida är vi stolta och glada över att lämna över en budget där vi kan visa att vi kan behålla servicen på den goda nivån, den goda sjukvården, sociala förmåner, hanterliga grupper i våra grundskolor, trygghet och kvalitet på dagis, god omsorg om våra äldre och fin teknisk service till ålänningarna trots att det ekonomiska läget blivit tuffare. Vi kommer att bevaka att vårt hittills välskötta samhälle ska fortsätta att vara världens bästa plats att leva på.

Själva poängen med vår självstyrelse är att vårt samhälle ska kunna se annorlunda ut, att vi ska kunna ha avvikande regler och förmåner anpassade efter ålänningarna och det åländska samhällets behov. Därför är det oerhört viktigt att vi uppnår ett gott resultat i arbetet i Ålandskommittén och att vi får ett självstyrelsesystem som är mer flexibelt och mer anpassat för vårt åländska samhälle i framtiden.

Den här mandatperioden är avgörande och det måste till ett starkt engagemang och djupa goda relationer till den finländska regeringen för att det ska lyckas fullt ut.

För att Åland fortsättningsvis ska vara en pärla i Östersjön behöver vi värna det som fungerar väl och ändra där det behövs. Näringslivet är motorn i vårt samhälle som skapar jobb och inkomster. Åland behöver främja förutsättningarna för att näringslivet ska ha möjligheter att utvecklas och politiskt ska vi hjälpa till att koordinera och ändra lagstiftning där det behövs.

Vi vill att Åland ska ha en stark miljöprofil och höja ambitionerna inom förnyelsebar energi. Det har lagts ner oerhört mycket arbete och satsats friskt på att utveckla energiförsörjningen på hela Åland under den senaste tiden.

Vi har en god grund i lagstiftning och i den nya Finlandskabeln. Sköts korten rätt nu har vi möjlighet att bli självförsörjande och kanske även exportera förnyelsebar energi genom vindkraften. Men det finns mycket mer att göra. Vi vill att Åland ska ha ett starkt varumärke på grön energi. Vi vill att Åland drar nytta av att vi har alla förutsättningar för att vara det perfekta testområdet att pröva ut nya energiprojekt. Får vi försöksprojekt till Åland kommer många fler lokala aktörer och företag att skapas inom energibranschen. Därför behövs ett projektkontor för lokala aktörer på Åland. För att hitta externa partners ute i världen men också för att koordinera och para ihop bra idéer här på Åland.

Ålands teknologicentrum avslutar nu sina gamla uppdrag vid årsskiftet och nu finns det ett gyllene läge att välja väg för framtiden. Skapa ett projektkontor som även med extern finansiering från Nordiska ministerrådet och EU utvecklar det lokala energiklustret på Åland och som erbjuder Åland som testområde för energiprojekt från alla håll i världen.

Genom ett spännande samarbete med högskolan på Åland kunde en innovativ och positiv inriktning skapas.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet. Det spelar alltså stor roll vad vi äter. Livsmedelsindustrin utgör idag drygt hälften av Ålands industri. Jordbruksklustret sysselsätter över 1 300 personer. Bra råvaror förutsätter god konkurrenskraft inom jordbruket för att trygga livsmedelsindustrins framtida utvecklingsmöjligheter. Det finns många trender och det ges varierande råd om vad som är bäst att äta. Något som kan vara förebyggande för cancer kan vara skadligt för hjärtat och tvärtom. De vinnande råden som fungerar och som visat sig hållbara är att äta varierat och så rent som möjligt. Undvik konstigheter!

Det bästa sättet att få veta vad man äter är att äta närproducerat och förstås ännu hellre närproducerat ekologiskt. På Åland kan du till och med besöka den gård som producerar dina ägg eller framställer ditt mjöl eller din mjölk. Det är verklig transparens. Bra mat och rent vatten är hårdvara för framtiden. Ett aktivt producerande jordbruk gynnar hela Åland och inte minst vår hälsa!

För ett tag sedan så sprängde jordens befolkning sju miljardersgränsen. Världens befolkning har ökat dramatiskt, bara under de senaste hundra åren har antalet människor fyrdubblats. Enligt Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, går det därför inte att undvika att världens befolkning ökar till nio miljarder människor till år 2050. En fortsatt befolkningstillväxt kommer även att öka spänningarna mellan olika folkgrupper och länder eftersom kampen om knappa resurser tilltar. Detta minskar den politiska stabiliteten och risken för politiskt våld ökar. 

Att vara självförsörjande på livsmedel och energi är sannerligen en ödesfråga för Åland.

I fredags förvandlades plötsligt Paris till en krigszon. Flyktingkrisen gör sig påmind i media varje dag. Det behövs politiska lösningar, enighet och engagemang i kampen mot terrorismen. Det är av yttersta vikt att fokus läggs även på roten till flyktingkrisen. Det måste till politiska lösningar för att få slut på konflikten t.ex. i Syrien. Det kommer inte att gå att lösa med mer militär och mer vapen. Känner människorna att det finns ett hopp om att kriget kan ta slut så kommer de också att våga bo kvar där de vill bo och leva sin vardag och slipper riskera sina liv och allt de byggt upp för att försöka finna lyckan någon annanstans.

För att det åländska samhället ska fortsätta att växa så behövs fler människor. Vi behöver fler barn som föds och som kan jobba vidare med vårt samhälle. Hittills är födelsetalen för små på Åland för att det ska finnas tillräckligt många händer att hålla de åländska hjulen igång och för att kunna sköta om alla små barn, äldre och sjuka. Därför behöver vi också inflyttning för tillväxt.

Därför är det trist att konstatera att ÅSUB nyligen rapporterade att antalet studerande från Sverige i vår högskola minskar. Allvarligt! Det är en trend som absolut måste svängas. Högskolan bidrar i högsta grad till företagande och inflyttning av välutbildade nya ålänningar vilket förstås är oerhört viktigt för vår utveckling. Att få välutbildade som dessutom färdigt kan språket är förstås ovärderligt för oss.

Att ha en stabil sysselsättning är grunden för ett fungerande samhälle. Vi behöver se till att vårt samhälle har kvalificerade arbetsplatser och utvecklingsprojekt som för utvecklingen vidare. Samtidigt är det mycket viktigt att det finns fler producerande arbetsplatser, små fabriker och verkstäder där det finns jobb för dem som inte har kvalificerad utbildning. Även här är jordbrukssektorn en oerhört viktig samhällsbärare som anställer många men det behövs fler arbetsplatser som också kan erbjuda arbete året om och som ger värdefulla jobb och inkomster för alla de som är duktiga på att jobba med sina händer.

Vi vill värna det som fungerar och förändra där det behövs. Det gäller även kommunfrågan på Åland. Jag var i samspråk med en av de stora svenska tidningarnas politiska redaktörer – ett riktigt ankare som ofta bjuds in i TV-sofforna för att kommentera politiska skeenden. Hon hade varit på Åland och granskat vårt samhälle och hennes hälsning till mig, när hon hade gjort sina nedslag runt om på Åland var; var rädd om ert enorma engagemang som finns ute i ert samhälle, det är unikt och det är guld värt och inte mätbart men jag är säker på att det sparar mycket pengar. Tänk på det och rusa inte iväg i en teknisk kommunreform.

Hon sade att hon talade av erfarenhet. Jag fick den besannad när jag jämför mitt besök i Åbolands skärgård 2009 med besöket 2014. Före reformen fanns det en enorm stolthet och ett brinnande engagemang i de åboländska kommunerna. Våra samtal präglades då av entreprenörskap och kämpa-anda. Döm min förvåning när jag fem år senare rörde mig i samma bygder. Samhället hade förändrats – man talade om ”de” istället för ”vi” när man avsåg beslutsfattarna. Istället för kämpaanda formulerade man krav som man förväntade sig att ”de” skulle leverera - detta kryddat med en uppgivenhet och irritation på beslut som inte passade in i deras småskaliga samhällen. Det väcker minsann till eftertanke.

Finner man vinningar, kompetensmässigt eller ekonomiskt, och kommunerna själv ser samgående som ett gott alternativ så applåderar vi det och hjälper till på alla sätt, men vi vill varna för att ta bort engagemanget för vårt samhälle genom att med aktiva beslut svälta ut våra kommuner eller ovanifrån genom ukaser tvinga ihop dem. Lek inte med den kommunala självstyrelsen!

Vi vill sätta människorna först. Värna de idag rådande demokratiska principerna, värna det ideella arbetet och engagemanget för samhället. Landskapets tillsyn bär ansvaret för att alla erbjuds det de har rätt till. Det ska vara folkvalda som fattar beslut och inte tjänstemän. Tappar vi närdemokratin så tappar självstyrelsen i betydelse och Åland tappar mark som det intressanta samhälle som det idag upplevs som. Som sagt förändra där det behövs – men det behöver inte krånglas till genom omfattande byråkratiska reformer – hjälp till så att det som fungerar mindre bra kan fungera bättre. Gör mer, prata och byråkratisera mindre!

Det som är Åland är det som även ur turistisk synvinkel är det mest intressanta med Åland. De turister som kommer till Åland vill ta del av vårt unika Åland och inte en kopia av något annat samhälle. En av de viktigaste delarna i vårt turist-Åland är förstås vår härliga natur, men vi får inte underskatta betydelsen av stolta, engagerade människor som vårt samhälle består av. För den som inte varit i kontakt med entreprenörer på Gotland så rekommenderar jag ett samtal med dem om vad som hänt med Gotland och näringslivsutvecklingen efter att Gotland blev en kommun. Intressant fråga!

Fru talman! Det är inte alltid helt självklart men så viktigt att vi tänker på att det finns få beslut som lever isolerade utan mycket hänger ihop i en helhet. När vi fattar beslut om investeringar så ska vi genomföra dem. Jag tänker exempelvis på skolbron på Kökar. Beslutet är taget om att investeringen ska göras. Planeringen har tagit vid. Av olika orsaker tvingades beslutet prioriteras ner och läggas åt sidan. Samtidigt, helt ovetande ute på Kökar, så planerar småföretag hur man på olika sätt kan dra nytta av den kommande investeringen och den tillfälligt ökande arbetsstyrkan som kommer till samhället. Det funderas på lunchservering och andra praktikaliteter. Nya jobb i sikte, möjlighet att göra affärer! Planer, engagemang och resurser som visar sig vara i onödan eller åtminstone i fel tid när, vilket förstås väcker frustration när det småningom framkommer att projektet lämnats på is av olika orsaker.

Kommunikation, ordning och reda och ledarskap är oerhört viktigt och just ordet ledarskap saknar vi helt och hållet i budgeten för 2016 vilket vi hoppas att utskottet kan fördjupa sig lite i.

Med över 20 000 öar och skär, flest soltimmar i Norden, en bedövande vacker natur och en hyfsad ekonomi så har vi bokstavligen ett hav av möjligheter på Åland.

Men i allt det vackra så finns även skuggsidor. Klyftan mellan mäns och kvinnors löner är fortfarande stora och har till och med ökat. Just nu finns ett stort engagemang ute på landskapets arbetsplatser och ett imponerade arbete görs med att beskriva arbetsuppgifter och kartlägga vad olika tjänster och uppgifter innebär för att kunna utgöra en grund för jämförelse inför den stundande arbetsvärderingen. Ett arbete som måste mötas med stor respekt och behandlas på ett värdigt sätt så att vi en gång för alla får ett rättvisare samhälle.

Vi vet också att den psykiska ohälsan är ett växande problem, särskilt bland våra unga vuxna i åldern 18-26 år. Det här måste tas på stort allvar och motas i grind för att undvika onödigt lidande. Köerna är för långa idag för att få hjälp med sin psykiska ohälsa.

Helst skulle jag se att vi skulle, precis som ungcentern har föreslagit, satsa mer på de ungas psykiska hälsa. På samma sätt som vi på barnrådgivningarna och inom skolhälsovården kontrollerar upp hur tillväxten är och att alla vaccinationer har genomförts så borde vi också ha goda rutiner för att följa upp hur den psykiska hälsan utvecklats hos våra unga. För att samhällets insatser inte ska behöva behandla så mycket psykisk ohälsa så borde vi koncentrera oss mer på psykisk hälsa. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Tack vtm Britt Lundberg för ett mycket långt anförande.

Alldeles i början av ett anförande nämnde ni förnyelsebar energi. Ni lyfte fram ett nytt energiprojekt där Åland kunde fungera som testområde och vindkraften lyftes fram.

I Tyskland har man börjat gå ifrån vindkraft och gå mera mot solkraft och solenergi. Eftersom Åland har flest soltimmar så kanske vi borde fundera på det före vi satsar enorma spara pengar in i vindkraften. Hur ser vicetalmannen på detta?

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi skulle satsa på ett lokalt kontor här på Åland som koordinerar energifrågorna och koordinerar dem som vill jobba med förnyelsebar energi. Man skulle förmedla kontakter, expertis och kunskap runt om i världen och fånga upp möjliga energiprojekt så att vi kan få dem till Åland. Då får man runt om i världen veta att här finns ett perfekt testområde. Vindkraften har fått en bra start nu med både lagstiftning och Finlandskabeln som jag nämnde i mitt anförande. Vi har sol, vågor och många andra energikällor. Det här är bara början, precis som jag sade i mitt anförande.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Det är ett intressant projekt. Sådana här testprojekt är ofta ganska dyra när man ska starta upp. Som man såg med vågprojektet så ger det inte riktigt vinst sedan i slutändan. Man behöver nog kalkylera.

Vicetalmannen nämnde detta med att vara självförsörjande på Åland att det är en livsfråga och hon tog upp situationen som vi har i Europa och visionerna för framtiden i beaktande. Hur ser vicetalmannen på att vi faktiskt har en viss EU-lagstiftning som förbinder oss? Vi har svårt att bli helt självförsörjande.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! När det gäller självförsörjande så är det en ödesfråga. Jag tror att även EU inte alltid har rätt i precis allting. Skulle vi följa EU:s regelverk helt hållet, EU:s drömmar - om man kan generalisera det, så kanske en del av Europa skulle odla potatis, en annan del av Europa skulle ta hand om biffdjur och en tredje del av Europa skulle ta hand om någonting annat, för att det skulle ses som effektivt.

Däremot ur en säkerhetssynpunkt, ur hälsosynpunkt och när det gäller transparens så tror jag det är oerhört viktigt att var och en har tillgång till en hälsosam och näringsrik mat. Det är en så viktig bas i hela samhället att det finns tillgång till närproducerad mat.

Nu glömde jag bort vilken energifråga det var eftersom det var två frågor i båda repliker. Men vi kanske får tillfälle att återkomma till det under debatten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Igge Holmberg, replik

Vtm Britt Lundberg pratade om kommunstrukturer och nämnde Åbolands skärgård, men hon glömde bort att nämna att avstånden är betydligt större där än på Åland. Vi kommer till Godby i princip under 15 minuter varifrån som helst på fasta Åland.

Skulle det bli så stor skillnad om man istället för att bo i Geta skulle bo i norra Ålands kommun? Ortområdena och byområdena är desamma.

Vtm Britt Lundberg, replik

Tack, fru talman! Jag gjorde inte någon analys av situationen i Åboland i förhållande till situationen på Åland. Jag relaterade till hur situationen var 2014 när jag besökte Åboland ganska mycket under en period.

Jag tror att man behöver ta till hela spektret och titta på många olika delar. I de här utredningarna och diskussionerna saknar jag ofta vad som händer med makten. Är det okej att makten delegeras i högre grad åt tjänstemännen? Är det demokratiskt? Hur är det med engagemanget och vad kostar det när engagemanget kanske försvinner från hembygden? Det är också någonting som man behöver tänka på och ta i beaktande. Jag ville bara lyfta att vi vill sätta människan först och jag hoppas att det också är lagtingets inställning.

Ltl Igge Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det kan jag hålla med om, men ingen har nämnt att man ska ge makten till tjänstemännen.

Redan nu visar utredningen som har gjorts om norra Åland att förtroende för lokalpolitikerna är väldigt lågt. Det är också något som man måste jobba med.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Vill man ha effektivitet och spara mycket pengar, är det målet? Vi har inte något förslag på hur en framtida kommunstruktur ska se ut, men vi ser fram emot att få ett sådant förslag och ta del av det. Men om man inte tänker göra någon delegering, om man inte tänker flytta beslutsfattandet längre bort ifrån den enskilda människan så då är det här en icke diskussion. Men om man har tänkt ta in detta i diskussionen så kan det vara intressant att höra t.ex. vad som har hänt med näringslivet på Gotland och varför inställningen i Åboland har blivit som den har blivit och sedan dra sina egna slutsatser. Jag håller med alla dem som säger att man behöver ha en bred bild och kunskap om hela området innan man rusar iväg och fattar ett beslut.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Tack, talman! Jag vill bara helt kort komplettera vtm Lundbergs anförande vad gäller Karlbybron. Karlbybron är varken nedprioriterad eller bortprioriterad. Därmed torde det vara allmänt bekant att avdelningen sedan ganska länge saknar en bro- och hamningenjör. Det har gjort att projektet inte har framåtskridit i den takt som vore önskvärt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Talman! Det finns visserligen negativa exempel från kommunsammanslagningar, men det finns också många goda exempel. Jag undrar om det är vicetalmannens avsikt att påstå att det inte skulle finnas någonting meningsfullt med att ta reda på mera fakta i ärendet? Jag får en känsla av att man gärna inte ens vill ta i ämnet vad gäller kommunstrukturer.

Jag undrar också om vicetalmannen menar att det inte kan komma ett mycket positivt resultat ur ett sådant här förändringsarbete?

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Lyssnar man noga på vad jag sade, om intresset kommer underifrån, så om man ser ekonomiska och kompetensmässiga fördelar och kommuninvånarna och beslutsfattarna i kommunerna vill ha det så applåderar vi och hjälper till på alla sätt för att få till en sådan utveckling.

Vi vill däremot varna för att ett landskapsandelssystem där man, t.ex. genom icke transparens, tvingar fram ett system och gör kommunerna svaga för att nå sitt mål. Är det politikernas mål att få en kommun och inte kommuninvånarnas mål? Det är det som är viktigt. Det hänvisas ofta till att ett sätt, ett kosmetiskt sätt, att visa effektivitet är att skapa en byråkratisk förändring. Men att verkligen lösa de problem som finns är betydligt svårare. Efter en förändring så många gånger går de problem, som har funnits, med in i förändringen istället för att man har löst de eventuella problemen på vägen.

Se nu till att redan idag börja med att lösa de problem som finns! Sedan ser man vad som behövs ytterligare.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Ingrid Johansson, replik

Jag ser att vi har en folkvilja för färre kommuner idag. Jag ser att det finns många utredningar som visar på att vi skulle nå ett mera effektivt samhälle och ett mer demokratiskt samhälle genom en kommunreform.

Vtm Britt Lundberg, replik

Det finns säkert många olika synpunkter på detta. Därför är det så viktigt att man tar in hela bilden och tänker efter ordentligt före. Det som är unikt med Åland är vår självstyrelse och hur vi fungerar idag. Det gör oss otroligt unika och intressanta. Vi har ett väldigt, väldigt speciellt samhälle som vi lever i och det samhälle är intressant för hela världen att besöka. Det är viktigt att vi inte bara, genom att titta på något annat område, gör likadant för att någon annan har gjort det. Vi ska tänka efter och fortsätta att vara unika.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Torsten Sundblom, replik

Tack, fru talman! Vicetalmannen tog upp ”vi och de” och refererade till Åbolands skärgård. Jag hör de tongångarna redan på Åland. Man pratar om ”de där politikerna”. Jag vill gärna höra vicetalmannen utveckla vad som då redan har gått snett i så fall när man tänker på det viset?

Vtm Britt Lundberg, replik

Talar man om ”de” om sina politiker i samhället, då behöver politikerna lyfta spegeln och fundera på om man är tillräckligt ute och diskuterar med människorna ute i samhället. Är man tillräckligt ofta ute och pratar om hur det ser ut ute i samhället? Om vi blir instängda inne i landskapsborgen då kan jag förstå att man upplever att politikerna inte känner till verkligheten.

Det är klart om man har bråttom och formulerar lagstiftningar utan att skicka dem ordentligt på remiss, inte är ute och diskuterar och politikerna fattar beslut utan att prata med människor som berörs, då tror jag att människor känner sig förbigångna och inte delaktiga. Det är oerhört viktigt att vara nära människorna och göra dem delaktiga. På Åland har vi alla möjligheter att göra det eftersom vi är så oerhört nära varandra.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Johan Ehn, replik

Tack, fru talman! Vtm Lundberg och jag har exakt samma syn när det gäller att ledarskap är viktigt.

Däremot delar jag inte synen på att den här budgeten inte skulle innehålla något ledarskap överhuvudtaget. I de allmänna motiveringarna hittar jag åtminstone på två ställen skrivningar om ledarskap. För det första så finns det skrivet om en omstrukturering av den allmänna förvaltningen där just ledning och ansvarsfördelning lyfts fram som väldigt viktigt. För det andra finns det ett område som jag själv har ansvarat för under den här perioden och det är skolorna. Där initieras ett skolledarskapsutvecklingsprojekt.

Vi delar värderingarna om att ledarskapet är viktigt. Jag tycker också att budgeten på ett flertal punkter bär spår av ledarskap. Jag ville belysa att det faktiskt också finns ledarskap i budgeten.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det är oerhört viktigt att det finns ett fungerande ledarskap, att det finns förebilder inom förvaltningen, att det finns en väldig tydlighet och att det förekommer ordning och reda. Det skulle behövas egna kapitel som genomsyrar hela budgeten. Det är det som jag menar med ordet ledarskap. Om man går in och söker ordet ledarskap så tror att minister Ehn inte hittar det. Jag vet att det står i budgeten att man ska göra om ledningsstrukturen på något ställe. Det finns också några hänvisningar till ledningsstrukturer. Vad vill man med ledarskapet? Vad är det viktiga med ledarskapet? Hur ska ledarskapet utvecklas under 2016? Det skulle vara väldigt viktigt att få del av det. Jag hoppas att utskottet kan ha en skrivning om hur ledarskapet ska utvecklas under 2016.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Som jag sade i min förra replik så är vi helt ense om att ledarskapet är oerhört viktigt, att vi har ett väl utvecklat ledarskap som ständigt är i förändring. Det finns ingen verksamhet i det här huset som står stilla och inte heller ledarskapet. Jag kanske är lite mera skeptisk till att man skulle lyfta upp ledarskapet helt och hållet ur själva verksamheten. Det är precis så som vtm Lundberg var inne på i slutet av sin senaste replik att ledarskap ska genomsyra allt. Ledarskap hör intimt ihop med verksamheten.  Om man bara slå upp "ledarskap” i budgeten så hittar man det inte. På sidan 23 nämns skolledarskap och skolledare åtminstone vid två tillfällen. Jag vet att ledarskap också finns på fler ställen i budgeten. Det gäller också att vara nyanserad i den här debatten för att faktiskt lyfta ledarskap som något positivt att utveckla.

Vtm Britt Lundberg, replik

Det håller jag med minister Ehn om, fru talman. Jag menade att det skulle vara väl värt med ett eget kapitel om ledarskap eftersom det är så centralt och så efterfrågat. Det skulle vara väldigt viktigt att det skulle finnas under de allmänna motiveringarna som ett eget kapitel.

Man kan framförallt säga att man ska lyfta ledarskap men det är betydligt svårare att tala om hur det ska se ut och hur man ska jobba när man är tydlig. Man kan varje vecka ge tydliga besked framåt så att man faktiskt kan veta och ha mätbara mål, veta vad som ska hända under det här kvartalet. Vad gör man om inte hinner med vad som står i budgeten? Vad händer då? Alla ska känna sig trygga, gör jag det här så gör jag rätt och tillräckligt. Det är den känsla som vi behöver skapa.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Vtm Lundberg varnade för att man tar död på det lokala engagemanget om man styr ovanifrån med kommunsamgåenden. Eftersom en majoritet av befolkningen, åtminstone i ÅSUB:s undersökning, vill ha färre kommuner, kan det inte vara tvärtom då? Om man inte gör någonting så tar man död på det lokala engagemanget som finns. Kan det inte vara så?

Vtm Britt Lundberg, replik

Man ska absolut låta kommunerna bestämma och komma fram till vad som är klokast för den kommunen. I grunden är det kommuninvånarna som talar om det. Definitivt! Man behöver också kunna visa på vilket sätt man sparar pengar. Det är jätteviktigt.

En ÅSUB rapport visade på att om vi skulle sätta all service på ett enda ställe så skulle det vara effektivt och då skulle vi spara mycket pengar. Samtidigt bör man ha chansen att svara på om det är ett sådant samhälle man vill ha.

Missförstå mig inte ltl Petri Carlsson, jag tycker att det skulle vara väldigt bra om man skulle kunna konstatera att man skulle få mera service av högre kvalitet, dessutom kanske billigare, genom att föra ihop kommuner. Det är hjärtligt välkommet i så fall.

Vi behöver också se oss omkring där kommunstrukturutvecklingen inte har gått så bra och vad det beror på för att inte göra samma misstag. Att på Åland skapa en kopia av ett annat samhälle tror jag inte är någon framgångsmelodi.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Det är inte så lätt att jämföra Åland med andra ställen eftersom vi har så otroligt små kommuner med kanske bara 100 invånare i någon kommun. Det är svårt att hitta jämförbara exempel.

Vtm Lundberg undvek frågan om man skulle ta död på det lokala engagemanget genom att ta ett övergripande grepp och styra kommunsamgåenden. Jag tror inte att det är så. Det kan inte vara så att det är bundet till kommungränserna. I föreningsliv, i den tredje sektorn och i sammanhängande geografiska byar är det lokala engagemanget också starkt. Men att säga att engagemanget är beroende av kommungränserna idag är att dra slutsatsen lite för långt. Kan det inte vara så att vtm Lundberg gör dessa uttalanden för att bevara centerns maktstrukturer? Jag hörde också ordet makt nämnas i sammanhanget.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Jag tror att man tar död på engagemanget om man kommer med en ukas från ovan och bestämmer hur någon ska göra för att vi i landskapsregeringen vet att det här är bäst för er. Då tror jag att man misslyckas.

Om det däremot finns en kraft där man ser att om vi skulle ha ett gemensamt samarbete eller att vi skulle skapa en kommun av två och det kommer ifrån verksamheten, från människorna som bor i kommunerna, från beslutsfattarna och från dem som har hand om ekonomin då kan det ha hur mycket kraft som helst och vinna framåt.

Det finns inte prestige eller någonting annat i detta.

Man måste titta på det åländska samhället, titta på vår kultur, titta på hur intressanta vårt samhälle är och varför vi är intressanta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag delar vtm Britt Lundbergs åsikter om att vi måste göra allt som står i vår makt för att förhindra och stävja att unga personer drabbas av psykisk ohälsa. Jag tycker att det här är en viktig diskussion, en viktig samhällsfråga som vi bör föra i offentligheten. Varför blir allt flera unga deprimerade och saknar livslust? Vi vet också att depression ökar i alla åldersklasser. Därför har ÅHS under de senaste åren förstärkts med dels en barnpsykolog för barn under sex år, men även inom företagshälsovården. I den här budgeten finns också en överläkartjänst på den psykiatriska kliniken. Men ändå räcker inte resurserna till. Jag hoppas att den nya skolhälsoförordningen som trädde ikraft den 1 oktober kan hjälpa till att se hela eleven, även den psykiska hälsan.

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Det hoppas jag också sannerligen. Om man läser förordningen så finns det förutsättningar. Det finns väldigt mycket bra i den. Det som bekymrar mig lite är att förordningen har trätt ikraft utan att man har mött upp med resurser. Frågan är hur man ska klara av att ta in hela familjen och jobba på ett helt nytt sätt om ändå inga uppgifter ska lyftas bort ifrån den förebyggande verksamheten idag.

Jag tror också att det är helt orimligt att plocka läkarna ifrån hälsocentralen som ska sköta människor som är drabbade av något för att de ska vara i skolorna och ha förebyggande hälsovård. Om man måste välja antingen eller så blir det förstås en svår balansgång. Om det en gång finns en förordning så har man ju rätt till detta.

Jag tror att man måste fundera ett varv till på den förordningen, om man inte måste tillmäta några resurser. Hur tänker minister Aaltonen?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag tänker så här, jag tror att det finns resurser. Den här förordningen medför kanske kostnader på cirka 200 000-300 000 euro. Eftersom driftskostnader på ÅHS är 90 miljoner så tror jag nog att det är möjligt att hitta de pengarna.

Hela den här nya förordningen är ett nytt tankesätt, ett nytt arbetssätt. Förordningen kommer inte att kunna genomföras omedelbart från den 1 oktober, utan det här kommer att ske stegvis.

Det finns många andra möjligheter att jobba med den psykiska hälsan. Det finns en metod som heter den psykiska första hjälpen som jag vet att högskolan har ordnat kurser i. Jag vet att hela polismyndigheten har gått den kursen. Man borde införa den kursen i alla gymnasieskolor på Åland så att man lär sig se när människor mår dåligt och att man lär sig hur man ser och känner igen problemen.

Talmannen

Tiden är ute!

Vtm Britt Lundberg, replik

Fru talman! Minister Aaltonen, det är förstås angeläget att vi ska lära både våra barn och varandra att känna igen när någon mår psykiskt dåligt. Men det bästa skulle väl vara om man kunde förebygga så att man inte överhuvudtaget skulle behöva bli psykiskt sjuk idag. Att man blir psykiskt sjuk kanske man inte kan göra så mycket åt, det är en sjukdom, men man kan underlätta att hitta sjukdomen tidigare. Även sådana besvär som uppkommer av relationer och andra bekymmer i vardagen, som sedan sliter på en människa psykiskt, borde väl upptäckas väldigt, väldigt tidigt och undersökas. I de fall där barn bär på en psykisk sjukdom så borde man ha den kompetensen och möjligheten. På samma sätt som man känner igen en ryggrad som inte är helt rak så kanske man borde känna igen ett psyke som inte mår helt bra för att kunna förebygga så tidigt som möjligt. Den utvecklingen hoppas jag att vi snart har.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Bert Häggblom

Fru talman! Den här budgeten vill ingen egentligen ta ansvar för. Så sent som den 15 oktober i valdebatten i radio och TV så visste dåvarande landskapsregering inte vad det kommande budgetunderskottet skulle bli. De hade ingen aning om det. Den 21 oktober beslutade och antog landskapsregeringen budgetförslaget. När vi, som inte visste hur budgeten såg ut då, frågade så hade landskapsregeringen absolut ingen aning.

På dessa sex dagar har landskapsregeringen svarvat ihop den här budgeten. Eller är det ett felaktigt påstående? Varför kunde landskapsregeringen inte svara då hur stort underskottet skulle bli?

Nu påstår landskapsregeringen att underskottet inte är så stort. Men titta på sidan 167 i budgetförslaget på finansieringslån. Man ser att förändringar av likvida medel under 2016 kommer att minska med 35 541 000 euro. Bästa finansminister, så är ju summan. Finansministern sade att han har behållit budgetanslaget, de likvida medlen, kvar under den här fyraårsperioden. Men i slutet av 2016 så är förslaget så här mycket.

Eftersom det räknades ut här hur mycket det utgjorde så när man dividerar man detta med 365 så minskar de likvida medlen med 95 900 euro per dag eller 3 900 euro i timmen. Det är det budgetförslaget som vi har på bordet.

Ltl Tage Silander får ett tufft jobb i finansutskottet att reda upp det här.

Jag anser att finansutskottet bör gå igenom hela den här budgeten mycket noggrant. Budgeten är svårläst för den oinvigde som inte har bakgrundsuppgifterna.

Det enda godkända i budgeten är egentligen ÅHS budgeten. Där har man gått många år tillbaka och man kan dra slutsatser av hur det ser ut osv.

Ser vi t.ex. på bokslutet 2014 så görs nu enorma ökningar i budgeten 2016. Är det acceptabelt? Enligt mitt påstående är det inte acceptabelt om vi ska hålla en budget i balans.

Vad lever vi på? Ja, vi lever på spelpengar, på penningautomatföreningen. Är detta hållbart i vårt budgetsystem? Det är det inte, vill jag påstå.

Ni kan ju ha en god tanke till dem som beslutade i penningautomatförening och som då också var åtalade. Vissa blev dömda och andra fick åtalseftergift, det är de som gjorde att vi har de här pengarna idag.

Det fanns visioner, att de här pengarna kanske kunde användas till att vi skulle få bort kommunalskatterna helt och hållet i landskapet. Det visar sig att det är mycket pengar som kommer in, men nu används pengarna till landskapets budget och bränns upp där.

Bästa finans- och näringsutskott, gå noga igenom budgeten! Av liberalernas vtm Eriksson hörde vi att man är beredd att ta till hårda bandage. Man för budgeten tillbaka och begär en omställningsbudget under året. Jag anser inte att budgeten kan accepteras såsom den är nu. Det är bra. Ni kommer att få understöd av obunden samling i förslaget till omställningsbudget. Det måste till hårda tag, det kommer inte att drabba någon, det kommer inte att drabba så många som man tror. Men man ska ha stram budgetering.

Under det här skedet av året när förvaltningen inte har använt pengarna så går man ut och säger att man ska använda pengarna och köpa upp saker under slutet på året. Sådant ska inte förekomma i en god förvaltning. Man ska ha en god förvaltningssed. Men så sker. Det finns möjligheter att spara pengar.

Finansministern sade att ÅDA är ett mycket bra projekt. Tyvärr håller jag inte med om det. ÅDA kommer att bli ett nytt MISE både för landskapet och för kommunerna. ÅDA fungerar inte bra idag. Vi kommer att återkomma till detta. Hela systemet är fel uppbyggt, det fungerar inte överhuvudtaget. Som exempel köpte ÅDA möbler för 600 000 euro det första de gjorde. Är det försvarbart? Samma möbler fanns överallt i förvaltningen, men de dög väl inte?

Man föreslår också en ny färja. Gynnar en ny färja det åländska samhället? Tillverkas färjan på Åland? Svar nej! Den skapar inte sysselsättning i landskapet. Det finns många exempel. Nu föreslås ett anslag på 5 miljoner och att man ska ge fullmakt vidare.

Det finns mycket i budgeten bästa finans och näringsutskott. Kontrollera detta! Man ger en fullmakt för kommande utgifter under bra många, inte bara det här året utan också andra år. Det ska man nog vara noga med att inte gå med, inte före den nytillträdda regeringen kommer att sätta sin stämpel på det och ta sitt ansvar.

Problemet för liberalerna är att man har två partier med från den gamla regeringen som säger att det var bra som det var tidigare. Så är det alltid.

Liberalerna har valt väg och då får de också ta med dem i båten och föra den tuffa budgetkampen som man säger att man ska göra.

I budgetförslaget sägs ingenting om vad man ska göra för de 2 300 fattiga i landskapet. Detta måste vi alla fundera på under den kommande fyraårsperioden. Hur kan vi förbättra för de människorna?

Det här tuggandet om att vi skulle vara för få människor på Åland, var kommer det ifrån? Det är överhuvudtaget inte på det viset. Vi har ju ökat enormt mycket under de senaste åren, över 3 000 människor de sista 14 åren. Vilket land kan uppvisa sådana siffror? Inget! För inte så länge sedan var vi 21 000 människor på Åland och då var det kris. Då diskuterade man krissituation och vilka åtgärder vi skulle kunna göra för alla dem som hade flyttat till Sverige för att få dem att flytta tillbaka till Åland. Den situation som vi har är inget problem. Vi har ökat. Att invånarna sedan har minskat ett år har varit vanligt, det skedde också år 2000. Så har det varit under hela tiden.

I det budgetförslag som ligger nu är jag också oroad för upphandlingar. Man har ökat summan till 50 000 euro. Man diskuterar centrala upphandlingar osv. Om man kör detta långt så visar det sig i så fall att många småföretagare kan slå igen. Om man gör på det sättet så kommer bara stora företag och kedjor att kunna ge anbud. Men det är kanske det som den nya regeringen vill ha, eller den gamla?

Andra som har problem i vårt samhälle och som det inte sägs någonting om i budgetförslaget är mjölkbönderna. Var tänker man göra åt deras situation? Regeringarna väster och öster om oss diskuterar allvarligt vad man ska göra. Vad tänker man göra åt livsmedelsproduktionen? Titta på det momentet i budgeten och hur lite som man har tagit upp under det momentet.

Samma sak är det med köttproducenterna i landskapet. De befinner sig i en otroligt svår situation. Många av dem har inte råd att betala de räkningar som kommer, de måste prioritera för köttpriserna på Åland och i Finland är enormt är låga om vi jämför med Sverige. Det är också en situation som måste ventileras och där har landskapet ett ansvar. Om vi vill ha ett öppet landskap, som man säger i budgeten, och en näring så fungerar så varför säger ni ingenting? Vad avser ni att göra? Det finns inte något åtgärdsförslag. Detta måste vi alla fundera på.

Jag är så förvånad att det kom så få finansmotioner. Jag tror att jag aldrig har sett den initiativkraft som fanns hos alla kandidater som ställde upp i lagtinget före valet. Sedan kom den 18 oktober och så blev det tomt. Det är bara obunden samling, Ålands Framtid och Åländsk demokrati som har lämnat in finansmotioner. Alla andra idéer är borta. Det är inte intressant längre. Titta på era lagtingsstolar, de är ganska intressanta, det finns inget säkerhetsbälte på dem. Så om fyra år har väljarna sin chans igen.

Beträffande kommunstrukturer som har debatterats här idag så tror jag att man inte ska glömma bort att kommunerna har sin självstyrelse. Den kommunala självstyrelsen är inte något som ett parlament ska frånta. Det är kommunerna som ska bestämma över det. Vill man svälta ut kommunerna så har landskapsregeringen och majoriteten i lagtinget den möjligheten.

Vi ska veta idag att vi har ett spann i kommunalskatten. De mest effektiva kommunerna har 16,75 procent och ingen skatt t.ex. för eget boende. Finström är väl dyrast med 19,5 procent. Mariehamn som borde ha de bästa förutsättningarna, som anser att de ska klara sig själva, har 17,75 procent men skatt på eget boende.

Om man slår ihop kommunerna så är jag övertygad om att skattetrycket i landskapet kommer att öka. Varför kan jag säga det? Ja, man ser vad som har hänt på den finska sidan, det har lett till det. När man slog ihop kommunerna så fick alla anställda vara kvar i fem år, lönenivåerna var kvar. Vi kan inte föra in ett sådant system.

Vi ska komma ihåg gymnasiereformen. Landskapet svarar för gymnasierna på Åland. Landskapet står också för sjukvården. Vi har ju gjort reformer här.

Vad som händer med KST vet vi inte nu när liberalerna styr skutan. Liberalerna vill ju göra om KST och de kommer att få understöd och kanske majoritet för det i sin landskapsregering. Det blir intressanta fyra år här.

Vad som menas med kommunsammanslagningar ska man ha en liten objektiv syn på. Före man har en folkomröstning så tror jag att det är svårt för någon att göra det. Själv initierade jag i Saltvik i tiderna att man skulle ha en kommunal folkomröstning där, men fullmäktige röstade bort det. Jag tror att det är den vägen som man ska gå. Kommuninvånarna ska själva fatta beslut om vägen. Beslutet ska inte fattas av Ålands lagting. Tack, fru talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Häggblom antydde att vi skulle ha mörkat siffrorna före valet. Ungefär två veckor före valet anordnade finansavdelningen tillsammans med mig ett ekonomiskt seminarium i auditoriet för alla lagtingsgrupper. Vi gick igenom exakt hur ekonomin ser ut. Jag fick också frågan om hur det ser ut framöver för 2016. Mitt svar var då att det är ett svårare läge än 2015. Det var det mest exakta svaret som jag kunde ge i det läget för ingen visste exakt hur det skulle landa. Jag har varit tydlig med att 2016 inte är något lätt år. Ser man över tid så är 2016 ett tungt år. Många av projekten ska avslutas och förverkligas och det kostar pengar. Det kommer att lätta lite på den sidan framöver, men samtidigt kommer det investeringar. Situationen är utmanande. Det kommer att krävas skicklighet för att hålla landskapsskutan flytande. Absolut! Men jag vill vi understryka att det inte är svårare än vad det var för fyra år sedan.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är intressant att vicelantrådet har den informationen, men lantrådet hade inte den informationen i debatten och inte heller de andra som representerade majoriteten, minister Ehn. Man kunde inte säga beloppet fem dagar före, vilket vi uttryckligen frågade om. Vi frågade hur mycket underskottet var. Vem som helst kunde fatta att situationen var svår med den regering vi hade.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Situationen är svårare än 2015, det vill jag understryka. Det var mitt budskap. Några exakta siffror kunde jag inte ge då därför att budgeten var de facto inte klubbad. Vi hade då ännu några veckors arbete framför oss.

Fru talman! Det skulle vara klargörande för mig, kanske för hela lagtinget och alla som lyssnar att veta hur ltl Häggblom ser på PAF pengarna? Vad kan de användas till och vad kan de inte användas till? Det är nog en viktig fråga också för den kommande regeringen. Vad kan de göra med PAF pengarna? Hur kommer ltl Häggblom och de obundna att ställa sig?

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! PAF pengarna ska man använda i den utsträckning man kan. Jag har inte stridit emot det. Vi ska veta att vi har en budget uppbyggd på de pengarna. Jag tog ett exempel där man har kunnat föra över pengarna till kommunerna och sänka kommunalskatten. Jag har inte kritiserat PAF pengarna. Jag har kritiserat att vi har en budget uppbyggd på spelpengar. Det finns också en skyldighet att ta ansvar för detta.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag tänker beröra anklagelsen om att vi övriga ledamöter inte kom med budgetmotioner. För oss som ingår i det nya tilltänkta regeringsblocket så beror det till stor del på att vi jobbar med regeringsprogrammet och kommer med en omställningsbudget i början av nästa år. Vi kommer förstås också att göra en del inspel via finans- och näringsutskottet i den här budgeten. Det är orsaken till varför det inte ligger en massa budgetmotioner. Till övriga delar kan jag förstå kritiken, om ltl Häggblom menade övriga delar av oppositionen så kan det vara till viss del befogat.

Vad gäller kommunstrukturen och finansieringen av skatter så verkar det som om ltl Häggblom helt och hållet har glömt landskapsandelssystemet som är en av de absolut kraftigaste och starkaste orsakerna till att vi har behållit den kommunstruktur vi har idag. Det är ju landskapsandelssystemet som upprätthåller dagens kommunstruktur.

Ltl Bert Häggblom, replik                

Tack, fru talman! Jag tog ju upp landskapsandelssystemet. Kommer man att använda landskapsandelssystemet i den nya regeringen för att svälta ut kommunerna? Är det detta som man avser? Man kan ju driva på en kommunsammanslagning om man tvingar kommunerna att göra det.

Var och en får väl ha en ursäkt på varför man inte lade budgetmotioner. Jag har ingen kommentar till det. Jag bara konstaterade det som kom fram. I den här situationen, efter ett val, så skulle jag ha velat se mera initiativkraft hos ledamöterna utgående ifrån aktiviteten före valet. Det var detta som jag saknade.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tage Silander

Fru talman! Jag vill inleda med att betona vikten av att vi får leva i en demokrati, i en miljö där vi högt värderar valfrihet och respekt för andra människor. Vi har alla förfärats över de fasansfulla terrordåden i Libanon i torsdags och i Paris i fredags. Vi känner sorg med anledning av alla förspillda människoliv. Vi känner sympati med alla närstående, familjer och anhöriga, till dem som har drabbats. Vi känner en förtvivlan över att fasansfulla terrordåd överhuvudtaget sker i en värld som borde vara tillräckligt upplyst och klok.

I belysning av dessa omständigheter känns budgeten för 2016 som en högst måttlig utmaning, för att inte säga moderat.

Fru talman! Lagtingsvalet ändrade på sammansättningen av Moderat Samlings lagtingsgrupp. Som ny medlem i gruppen kommer jag med stort intresse, och med respekt för lagtingets arbete, att ta del av arbetsuppgifterna efter bästa förmåga. Med det sagt kommer jag nu att framföra Moderat Samlings gruppanförande gällande budgeten.

Fru talman! Det är ett nöje att läsa igenom landskapsregeringens budget för 2016. Den är pedagogiskt uppgjord. Den beskriver på ett tydligt sätt de olika verksamheterna och de däri ingående ambitionerna. Det är också bra att man numera redovisar driftsverksamheten för sig och investeringarna för sig.

Det som är speciellt den här gången, efter att vi har haft val, är att den nuvarande landskapsregeringen genom den lagda budgeten har utformat den närmaste framtiden för den tillträdande landskapsregeringen.

Regeringspartierna torde därmed vara nöjda med budgeten. Några ändringar av stora mått är därför knappast aktuella just i det här skedet.

Trots det inser nog alla, inte bara Moderat Samlings ledamöter, att de långsiktiga intäkterna måste vara större än de långsiktiga kostnaderna. Därför kommer den tillträdande regeringen med största sannolikhet att arbeta fram ändringsförslag inför en kommande tilläggsbudget.

Fru talman! Några ord om ekonomin och de ekonomiska beskrivningarna.

Det första som slår en när man hör olika företrädare för de politiska partierna uttala sig om den offentliga ekonomin och hur denna ekonomi utvecklas är att beskrivningarna skiljer sig från varandra beroende på vem som uttalar sig. Delvis kan det bero på olika utgångslägen, dvs. om man försvarar eller ifrågasätter någon uppgift. Men det kan också till viss del bero på att vi läser in olika saker i de begrepp som används.

Vi har använt oss av begrepp som budget i balans, med antagligen lite olika innehåll, speciellt tidsmässigt. Vi har använt oss av strukturellt underskott, vad vi nu riktigt menar med det. Vi har använt oss av hållbarhetsbegrepp av varierande slag.

Fru talman! Av den anledningen behöver vi använda begrepp och definitioner som vi alla kan vara överens om, och som vi läser av på samma sätt. Moderat Samling kommer att bidra med sina synpunkter i ämnet.

Alla politiska partier är sannolikt överens om att det ekonomiska utfallet måste vara positivt. Kanske inte varje år, men åtminstone över tid. Klarar vi inte det måste vi låna pengar för att betala löner och andra driftskostnader. Den utvecklingen vill nog ingen av oss ha.

Intäktssidan rår vi knappt på överhuvudtaget, åtminstone inte på kort sikt. Vi har för närvarande ett rätt statiskt system, även om utfallet varierar lite beroende på hur mycket skatter vi ålänningar betalar in. Dessutom varierar utfallet till följd av utvecklingen av den finländska statens totalekonomi, och även på hur statsmakten väljer att organisera sina verksamheter.

Fru talman! Vi måste verka för att intäkterna ska bli större. Vi vet att det här kommer att ta tid. Om vi lyckas kan vi ha en offensivare ambition när det gäller samhällsservicen och samhällsutvecklingen. Fram tills dess måste kostnaderna för våra åtaganden rymmas in i en kostym som vi har råd med.

 

Vi måste kritiskt granska möjligheterna och riskerna med att intäktsföra medel från landskapsbolag, och speciellt från Penningautomatföreningen.

Frågan om hur långt det är rimligt att inteckna dylika inkomster som självklara år efter år måste analyseras och ges ett svar. Samtidigt måste våra bolag ges det ekonomiska utrymme som behövs för att de ska kunna skapa långsiktig lönsamhet.

När det gäller kostnadssidan bör vi agera precis som vi gör hemma i familjeekonomin. Där gör vi vårt bästa för att anpassa våra kostnader till inkomsterna. I bästa fall gör vi inte av med varenda en cent, utan vi stuvar undan en liten del av inkomsterna som reserv för oförutsedda händelser.

I skötseln av landskapsekonomin måste vi dessutom beakta konjunkturläget inför våra beslut. Den föreställning som vi alla måhända lever efter är att vi ska satsa i lågkonjunktur och skapa reserver i högkonjunktur.

För närvarande går företagen rätt bra och arbetslösheten är jämförelsevis låg. Ändå har vi problem att hålla kostnaderna inom inkomstramarna.

Ett exempel som kan åskådliggöra problematiken fångade jag upp i en kort diskussion med finansminister Nordlund för ett par veckor sedan. I en jämförelse mellan budgeten för 2015 och budgeten för 2016 ser man att så gott som hela ökningen av skatteinkomsterna går åt till att täcka ökade pensionskostnader. Det finns i praktiken inget utrymme för andra ökningar.

Fru talman! Vi har stora ambitioner. Vi vill vårt folk det allra bästa. Vi vill att vårt samhälle ska vara ett föredöme i alla avseenden. Vi vill att ålänningarna ska erbjudas minst den samhällsservice som erbjuds i våra omkringliggande regioner. Gärna mer. Och vi ska, fru talman, göra allt vi kan inom ramen för våra resurser.

Budgeten skulle kunna justeras redan i det här skedet. Det får vi ta ställning till efter debatten och i den fortsatta hanteringen.

Vi inom Moderat Samling ser att den stora insatsen ändå ligger framför oss. Inom några månader är det tänkt att vi ska lägga en ny budget, en budget som innehåller nödvändiga justeringar som gör att det nu budgeterade underskottet minskar. Det är antagligen inte att rekommendera att ta bort allt underskott i en enda munsbit. Men vi måste klara av att skapa ett trendbrott, så att vi successivt arbetar ner underskottet innan reserverna tar slut. Så småningom bör resultatet helst vara så stort att vi kan sätta av en viss summa som reserv för oförutsedda händelser. Precis som i familjeekonomin.

Fru talman! Några ord om landskapets skuldsättning.

Vi har en bra situation för närvarande. Inga lån har behövts för att klara landskapets engagemang. Däremot anser vi inom Moderat Samling att man kan finansiera lönsamma och på annat sätt kloka investeringar med lån, eller genom andra finansieringsarrangemang.

Vi bör också pröva möjligheterna att få extra anslag för olika investeringsprojekt. Däremot ska vi akta oss ytterligt noga för att låna medel för att hantera driftsverksamheten.

Till sist, fru Talman, tillbaka till budgethandlingen och den välbeskrivna verksamheten. I bilaga 4 finns ett avsnitt med titeln ”Kvinnors och mäns villkor i dagens demografiska förändringar”. Här finns mycket intressant information.

Vi kan se att arbetslösheten för ”alla utlänningar på Åland” under fem-sex års tid har ökat från ungefär sex procent till över tolv procent. Vi får också bekräftat att andelen enpersonshushåll fortsättningsvis ökar. Därtill att gruppen ensamboende äldre kvinnor är en grupp där relativt många riskerar att drabbas av ekonomisk utsatthet. Det här som några exempel.

Fru talman! Vi inom Moderat Samling har som ambition att medverka till att landskapets ekonomi ska vara i bra skick. Men vi ser också att detta måste ske på ett sätt där vi tar särskild hänsyn till de som behöver få stöd av samhället så att också dessa personer ska ha en tillfredsställande levnadsstandard. Arbetet fortsätter. Tack, fru talman.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Ltl Tage Silander för ett resonemang i moderaternas gruppanförande kring familjeekonomi och jämförde landskapets ekonomi med familjeekonomi. Jag tycker att det är ett mycket förenklat begrepp som jag faktiskt inte alls håller med om.

Jag anser att vi borde se den åländska landskapsekonomin som en helhet. Vi har klumpsumman, vi har PAF pengar och vi har pensionsfonden. Men inte bara det, vi har hela näringslivet, kommunernas intäkter och tredje sektorn. Hela den här helheten bildar en ekonomisk möjlighet för Åland att växa. Ser vi Åland ur ett sådant ekonomiskt perspektiv, och inte så här förenklat som moderaterna nu lyfte fram, så tror jag att vi har oerhörd potential och möjlighet att göra stor utveckling.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Avsikten med att hänvisa till familjeekonomi var faktiskt att ge en mycket förenklad bild av begreppet ekonomi. Det enda syftet var att intäkterna måste vara större än kostnaderna, oavsett vilken del av ekonomi vi räknar med eller om vi räknar med alla ingredienser i samhällsekonomin.

Ltl Sara Kemetter, replik

Tack, fru talman! Men ltl Tage Silander, om vi bara diskuterar ett budgetår åt gången då upplever jag att vi inte kan föra Åland framåt. Vi måste se i ett lite längre perspektiv, vilket också togs noggrant fram i liberalernas gruppanförande. Vi måste ha ett Åland som mår bra och framförallt ett bra ledarskap. Näringspolitiken är central men också arbete åt alla. Vi måste börja sätta människor först och skapa arbeten för att Åland ska kunna växa.

Ltl Tage Silander, replik

Tack så mycket, fru talman! Det sammanfaller väldigt väl med min och moderaternas uppfattning. Vi ska ha en bra situation på arbetsmarknaden. Alla som vill jobba ska få jobba, självfallet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Ingrid Johansson, replik

Fru talman! Jag är glad över att ltl Silander lyfte fram vikten av en gemensam syn och ett gemensamt språk kring ekonomin. Jag hoppas också att vi kan ta fram gemensamma nyckeltal som vi kan använda oss av under den här mandatperioden. Jag menar, liksom ltl Silander, att det är grunden till en hållbar ekonomi. Vi måste prata samma språk. Jag vill därför lyfta på hatten för att ltl Silander tog upp detta i ett anförande.

Ltl Tage Silander, replik

Fru talman! Det är inte så mycket att säga om detta än att ta åt sig av berömmet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Ltl Silander höll ett sympatiskt anförande som man till mycket stora delar kan hålla med om.

De långsiktiga målsättningarna delar vi säkert. Jag kan försäkra att jag kommer att vara behjälplig när det gäller att försöka hitta den långsiktiga balansen i ekonomin, bara vi kommer överens om bra lösningar.

Jag fastnade på en sak. Ltl Silander tog upp att vi tolkar olika när vi pratar ekonomi. Ltl Silander antydde att moderaterna är beredda att ta upp lån för att göra lönsamma investeringar. Jag tycker att vi borde ta bort orden lönsamma investeringar från vår vokabulär här. Lönsamma investeringar gör man i företag. PAF kan göra det och Ålandsbanken kan göra det, men de investeringar vi gör, som jag antar att ltl Silander ville lyfta fram, det är de investeringar som minskar kostnaderna. Det är fortfarande kostnaderna som vi pratar om. Vi får ingen avkastning på investeringarna vilket ett stort företag får, däremot kan vi göra investeringar som minskar på driftskostnaderna.

Ltl Tage Silander, replik

Tack, fru talman! Investeringar som görs för att minska kostnader är i min vokabulär lönsamma.

Till det första som finansministern Nordlund sade så är jag tacksam. Vi har pratat om det tidigare i korridoren, dvs. att han gärna står till förfogande för diskussioner. Som ny i det här sammanhanget tar jag åt mig av alla sådana diskussioner. Tack så mycket!

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! I tider när stor oro och sorg råder uti Europa kan det tyckas att behandlingen av landskapets budget räknas som en lyx. Den enorma flyktingström som råder där miljontals människor lämnar sina ursprungsländer för att slippa krig och terror har påverkat oss. Terrorhandlingar där hundratals människor får sätta livet till börjar bli en vardag, då kan det kännas som en lyx att vi har möjligheten att diskutera en budget som påverkar vår egen framtid. 

Fru talman! Budgeten för år 2016 som landskapsregeringen lägger fram till lagtinget är ingen julklapp till näst kommande regering. Det kan mera liknas med ett ok på deras axlar. Det är ungefär som att få ett testamente med en skuldsedel som arv.

Vi från Ålands Framtid har senaste perioden sagt att landskapsregeringen måste titta över sin kostnadsutveckling. Det är ohållbart att ha en kostnadsökning som är större än inkomsterna. Detta slutar med att landskapsregeringen kommer att få gå till banken. Ta t.ex. sjukvårdskostnaderna som har stigit med 27 procent sedan 2010 jämfört med privata näringslivets BNP som har krympt med 9 procent, enligt ÅSUB rapport Konjunkturläget våren 2015. Siffrorna talar för sig självt. Vad ska vi göra?

Det brukar sägas från vissa politiker att prata ekonomi det är så tråkigt och så kan man tycka, men det är en tråkig nödvändighet att veta våra ekonomiska förutsättningar för att driva politik som gynnar våra medborgare.

Långsiktighet måste vara ett ledord när det gäller ekonomiska lösningar för framtiden och en bred politisk förankring som sträcker sig utöver alla partier.

I vår motion nr. 15 ger vi förslag på ett alternativ; att man vid stora investeringar inom ÅHS alltid för en diskussion mellan privata och offentliga vårdaktörer om möjligheten att samverka och samarbeta inför större investeringar. Detta torde också stämma överens med finansministerns uttalande i sitt anförande där han påpekade försiktighet i stora investeringar. Man borde hitta på andra lösningar och detta är en möjlighet.

I Ålands Framtids motion nr 16 lyfter vi återigen möjligheten för att privata aktörer ges möjlighet att utmana offentliga verksamheter. Detta görs genom att lämna in förslag på hur olika funktioner kunde bedrivas lika bra eller förmånligare i privat regi, allt för att i förlängningen få ner kostnaderna i offentlig sektor.

Inga externa lån utan kontroll över inkomsterna säger vi i motion nr 21. För att skapa en stabilitet i ekonomin motsätter vi oss en fullmakt in blanco för regeringen att uppta finanseringslån. Vid behov får regeringen återkomma till lagtinget om begäran om fullmakt och en förklaring av dessa behov. Det ska vara en utmaning för landskapsregeringen att klara sin verksamhet utan att uppta lån.

Det rollspel som idag förkommer i lagtinget mellan de partier som representerar landskapsregeringen och oppositionen är till många delar bakåtsträvande. Många bra förslag som oppositionen föreslår, via olika typer av motioner, slutar oftast i papperskorgen som icke behandlade eller förkastade. Jag hoppas att nuvarande lagting och nästkommande regering kunde tänka om och inte lägga så stor prestige var bra förslag kommer ifrån, utan istället tänka om det är bra för Åland och dess medborgare.

I motion nr 20 förordar vi tillsättande av en skattekommitté som ska ta fram ett lätt administrerat, konkurrenskraft och långsiktigt hållbart åländskt skattesystem i nära samarbete med näringslivet. I de uttalanden som har gjorts om att ta över behörigheten för egna skattar så har näringslivet ifrågasatt tanken om ett eget skattesystem. Näringslivet vill först ha ett klargörande och utredning om vad det kommer att innebära för näringslivet. Uppdraget för kommittén är att man på ett enkelt sätt kan förklara och förtydliga vad ett övertagande innebär för företag och för den enskilda medborgaren. Detta arbete bör vara klart minst ett år före kommittén för självstyrelselagen presenterar sin slutprodukt.

 Förtroendet för den åländska politiken måste förbättras. Vill vi återfå förtroendet för vår åländska politik måste vi snabbt bestämma oss för vad vi vill med självstyrelsen och ekonomin och därefter besluta oss för att driva igenom det. Det är det ända sättet att få en självstyrelse värd namnet och det är det enda sättet att nå en ekonomi i balans.

Handlingskraft och ansvarstagande bör vara ledorden under mandatperioden.

Fru talman! Vi från Åland Framtid har ytterligare motioner som vi i senare anföranden kommer att presentera. Tack, fru talman.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! På det principiella planet stöder jag ltl Brage Eklund vad gäller ett ökat vårdsamarbete med privata aktörer. Däremot är jag inte beredd att stöda motionen fullt ut. Jag har inte riktigt detaljkunskap om hur ÅHS arbetar. Jag tycker att initiativet som kommer från Ålands Framtid är lovvärt.

Vad sedan gäller motion nummer 16, inför utmanarrätter, så skulle jag gärna se att ltl Brage Eklund exemplifierar vilka områden som han kunde tänka sig en privatisering av.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Vi känner alla till de stora investeringar som kommer att ske inom ÅHS. Man ska förbättra en operationssal inom dagkirurgin. Vi har den geriatriska kliniken som står för dörren och ska byggas. Vi har dialysen som ska byggas om och det kommer hur mycket som helst. I samband med detta är alltid finansieringsfrågan aktuell. Då måste man vara så öppen i den här verksamheten så att man måste kunna föra ett samtal mellan de aktörer som finns på marknaden idag och som kan erbjuda tjänster. Om det är praktiskt omöjligt eller inte kan inte jag svara på.

När det gäller utmanarrätter så finns det säkert många exempel. Vi kan ta underhållssidan på vägtrafiken som ett bra exempel.

Minister Veronica Thörnroos, replik

Talman! Det är ibland lite patetiskt i diskussionen att det alltid är underhållssidan som man vill föra ett resonemang kring. Man ska komma ihåg här att landskapet, infrastrukturavdelningen, har konkurrensutsatt en stor del av vägunderhållet. Jag skulle gärna se ett annat exempel den här gången som inte berör infrastrukturavdelningen.

Ltl Brage Eklund, replik

För att inte göra infrastrukturministern alldeles för ledsen så ska jag ge ett förslag till. Vi kan ta det nybildade affärsverket som kommer att ha en massa fastigheter på sin lyra och ska ha underhåll och få det att fungera. Där finns det stora möjligheter att föra in tankarna med utmanarrätter. Måste vi utföra allting själva eller kan vi lägga ut det på entreprenad och få en billigare lösning? Det är inte sagt att det alltid blir så, men man vet inte det före man har prövat det.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Ltl Brage Eklund, jag tycker att ledamoten låter lite onödigt uppgiven. Ledamoten ska ha stort cred för att han försöker hitta lösningar på ekonomin. Liberalerna kommer att titta noggrant på utmanarrätter. Det är ett bra sätt att belysa verksamheter. Jag kan ge konkreta exempel på flera saker som säkert privata aktörer kan vara villiga att bjuda på. Det är också ett sätt att visa lite nytänkande och ge chansen till de privata. Men en sak är viktig, när man driftsprivatiserar så är det viktigt att titta från start till mål. Initialkostnaden kan vara billigare, men sedan är frågan vad det totalt ekonomiskt blir för samhället och det är jätteviktigt. Jag såg också att ni har nämnt detta i era budgetmotioner vid andra tillfällen.

Ltl Brage Eklund, replik

Jag vill ju förstås inte låta negativ och pessimistisk, men det är klart att verkligheten visar att budgeten inte är i balans. Vi har ett underskott på ett antal miljoner som vi på något sätt ska få i balans. På något ställe ska intäkterna ökas eller annars ska utgifterna minskas. Den matematiken är ganska enkel. Tidigare nämndes familjeekonomin och familjernas sätt att leva. Detta är precis samma sak, lever man över sina tillgångar så är det ganska lätt att veta vart de går. Antingen går man i konkurs eller till banken. Det är samma fenomen inom den här verksamheten, det är bara det att summorna är lite större och det kanske är svårare att få någonting gjort.

Jag delar ltl Holmbergs åsikt om utmanarrätter. Jag tackar för stödet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! När det gäller budgeten för nästa år så vet vi alla att det stundar rätt tuffa tider. Tillsammans bör vi sätta oss ner och bestämma vilken lagstiftning som vi går in och ändrar. Eller hur? Dra ner på de förmåner som vi har vant ålänningarna med. I stort sett sitter vi fast, både i lagstiftning, i form av de avtal vi gjort, i form av andra löften vi gjort och framförallt i de programperioder vi ligger fast vid i förhållande till EU. Det är så otroligt mycket som sitter fast i det som redan är beslutat. Det kommer att krävas en stor ansträngning för att få den här skutan på rätt bog när det gäller inkomster kontra utgifter.

Skattekommittén, ett kärt gammalt ämne, från centerns sida har vi sagt; låt oss vänta innan vi gemensamt börjar diskutera skattefrågorna. Låt oss först se till att vi har beskattningen som ett övertagbart rättsområde.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag börjar med det sista som ltl Harry Jansson tog upp i sin replik. Varför vi lyfte fram att man tillsätter en skattekommitté och börjar jobba med de frågorna beror på att näringslivet har frågat efter hur det ska bli om vi övertar behörigheten. Näringslivet är till och med skeptiskt till om vi ska ha en ökad behörighet. Då måste man börja jobba med de här frågorna samtidigt så att man kan presentera för näringslivet och ålänningarna vad som kommer att ske och vad det är som vi vill. När självstyrelselagen är klubbad kan vi inte sedan börja sätta oss ner och titta på det här problemet och börja jobba med det. Då förskjuter vi hela processen framåt i tiden och ingenting händer. Vi utnyttjar inte den lagstiftning vi har fått, om vi får överta mera behörighet. Därför anser att man behöver jobba med den redan nu.

Ltl Harry Jansson, replik

Bästa ltl Eklund, nu är vi inne i ett skede där vi försöker skapa ett så smidigt och flexibelt autonomisystem som möjligt. Alla resurser vi har, särskilt på tjänstemannasidan, går åt till att åstadkomma att nå målet. Jag förstår inte riktigt paniken med att år 2016 börja diskutera den beskattning vi ska tillämpa på Åland 2022 och framåt. Vi vet framförallt inte hur skattepolitiken i ett internationellt sammanhang osv. kommer att se ut. Det finns så många frågetecken. Låt oss nu koncentrera oss på att få en bra självstyrelselag. När den antas på nytt, förhoppningsvis av den nya riksdagen som har tillträtt efter valet 2019 i april, då har vi fortfarande ett antal år på oss att faktiskt hitta samsynen i det åländska samhället. Jag förstår inte riktigt oron över att vi nu måste börja diskutera skatteformerna.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag brukar säga det här ordspråket; ”bättra att förekomma än förekommas.” Det är så som jag menar. Ska vi sitta och vänta hela tiden på att självstyrelselagen blir klubbad och sedan börja jobba med de här frågorna? Jag tycker att det är en fördröjning som är onödig. Vi kan köra det här parallellt. Det behöver inte vara tjänstemän här. Det finns klokt folk ute i vårt näringsliv och var som helst som kan samarbeta i de här frågorna. Ja, det är bara att konstatera att vi har olika syn på det här helt enkelt.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Göte Winé

Tack, fru talman! Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Vi har vår demokratiska rätt. Vi visar hänsyn till varandra. Med glädje går man hit upp och pratar om våra värderingar och vi får ha våra diskussioner. När man tänker på det hemska som har hänt runt om i världen så känns det ändå som vi kan ha en bra diskussion kring den här budgeten.

Fru talman! Nu är det denna regerings sista budget., Det har inte varit lätta år under denna mandatperiod eftersom målet med var ambitiöst med en ekonomi i balans har eftersträvats och intäkterna har inte kommit in som man hade prognos om tidigare.

Jag vill ändå lyfta upp och tacka radarparet vicelantrådet/finansminister Roger Nordlund samt lantrådet Camilla Gunell som jobbat hårt med att se över landskapets ekonomi. De har strävat och letat till förändringar dels på hur man sänker kostnader på kort sikt men framförallt på lång sikt. De två har lett och gjort ett mycket gott arbete med att ställa om kursen med att igångsätta nya reformer. Man vågar se det nödvändiga hur vi på lång sikt ska kunna sänka kostnader genom reformer som skapar långsiktiga kostnadseffektiva lösningar. De har inte enbart jobbat med att just denna budget ska se bra ut.

När man är i startläget gör stora strukturella förändringar så syns det inte ekonomiskt i början utan man måste låta reformer arbeta in sig. Så, fru talman, att göra reformer så synes inte i budgeten i början men är nödvändiga för framtiden.

Fru talman! Ser vi på personalkostnaderna i budgeten så ligger de nu på 86 miljoner. Genom strukturförändringar ha vi fått ner personalkostnaderna till vad 2005-2006 års nivå.  Då har visserligen vissa av personalkostnaderna gått över till köp av tjänster, men denna regering har jobbat med förändring. Regeringen har sett vilka tjänster som ska ligga under landskapsregeringen och vilka som ska fasas ut.  Det är viktigt att man ser på vad som ska ligga under landskapsregeringen, vad som ska ligga i bolag och vad som kan skötas av tredje sektorn eller av den privata arbetsmarknaden. Vi får inte slentrianmässigt sätta in verksamheter in under landskapet. Landskapsregeringen är i första hand en myndighet som har ett tillsynsansvar.

Fru talman! Landskapsregeringen har nu övergått till fastighetsverk och det är bra. Som vicelantrådet Roger Nordlund sade så synliggör det kostnaderna mera.

Angående fastighetsverket så gäller det nu att följa med och vara uppmärksam så att inte hyrorna höjs så det börjar tära av verksamheten. Genom landskapets styrning av fastighetsverk så står det i lagförslaget att ”Fastighetsverkets verksamhet bör vara ekonomiskt lönsam så att fastighetsverket kan ansvara för utvecklingen av sin verksamhet och intäktsföra en del av sin vinst till landskapet.” Här bör vi vara uppmärksamma att inte hyrorna börjar äta av verksamheten för att fastighetsverksamheten ska bli lönsam. Det är något som vi får följa upp.

Fru talman! Att vi nu ligger på ett budgeterat underskott på årsbidraget på är inte optimalt. Man har ändå man jobbat målmedvetet att sänka kostnaderna men ändå stannat till och sett att vilka konsekvenser det får för invånarna. Vi har t.ex. utredningen Ekonomisk utsatthet och social trygghet som säger att ”andelen hushåll under den relativa fattigdomsgränsen har minskat” sedan den gjordes förra gången som var 2007. Däremot vet vi att det är ensamförsörjarna som har drabbats hårdast, men fortsättningsvis är det ett mindre antal hushåll. Under denna mandatperiod har vi försökt på olika sätt att antalet personer som är under och runt fattigdomsgränsen inte ska missgynnas av den förda politiken som denna regering haft. Just denna målgrupp är en grupp som vi socialdemokrater värnar om och vi kan verkligen säga att vi gjort vad vi kan för dessa.

Fru talman! Jag hörde en person säga att ”landskapet bara sätter mera kostnader på kommunerna”. Jag tror nog att man måste börja våga göra det och att se vilka kostnader som bör ligga på kommunerna och vilka som landskapet ska ha. För ser vi resultatmässigt mellan landskapet och kommunerna så ligger landskapet idag med landskapsandelarna och hjälper att hålla vissa kommuners skatteprocent på en låg nivå. Man får inte glömma bort att syftet med landskapsandelarna är för att ge kommuninvånarna en grundtrygghet oberoende kommunen storlek och ekonomi.

Vad ska vi stöda? Är det att garantera en bra och kvalitativ skola, bra personaltäthet inom barn- och äldreomsorg eller ska vi kompensera kommuner för skatteavdrag? Vi har ju nu en parlamentarisk grupp som jobbar med att se över landskapsandelarna och där får den debatten vara i nuläget. Vi jobbar vidare där.

Våra åländska kommuner har en god ekonomi. Det sammanräknade årsbidraget för kommunerna blev nästan 16 miljoner högre 2014 jämfört med 2013. Ser vi däremot på landskapets ekonomi så är den åländska ekonomin mycket är beroende av den finländska ekonomin och att landskapets ekonomi går därefter. Medan vi har vissa kommuner som går starkt. Tyvärr har det blivit lite mycket kommunalpolitik här i salen ibland. Man ser mest till sin kommun och inte en helhet för hela Åland här. Solidaritet bland kommunerna finns inte, ändå pratar man så vackra ord om samarbete mellan kommunerna. Innan man ens kommit halvvägs i en diskussion om samarbete så börjar man se om ens kommun är vinnare eller förlorare. Ingen tänker på varifrån större delen av kommunernas intäkter kommer ifrån, ja landskapsandelar. Höjs dem ännu mer så tvingas vi ta från hälso- och sjukvården eller gymnasialstadiet. Dessa två områden är också en investering i vår framtid, våra framtida skattebetalare.

När omställningsbudgeten gjordes i början av 2012 så gjorde man en bedömning av inkomstutvecklingen som sträckte sig hela mandatperioden t.o.m. år 2015. Enligt de uppgifterna man hade då skulle avräkningen och skattegottgörelsen år 2015 uppgå till nästan 242 miljoner euro sammanlagt, medan verkligheten nu är cirka 228 miljoner euro, dvs. 14 miljoner euro lägre.

Ser vi under stycket Landskapet och kommunerna så är det mycket överföringar till kommunerna för man vill inte belasta kommunerna vilket då bl.a. kan leda till skattehöjningar. Men om vi fortsätter på detta sätt så leder till landskapet måste skära ännu mera i sina kostnader och vilka här tycker att det känns rätt skära inom t.ex. utbildning?

Ska vi skära inom utbildning och blunda för den överstora administrationen inom kommunerna och kommunförbund vi har idag?

Jag ge min fulla respekt, att jobba med att få en budget i balans är inte lätt när man inte kan styra inkomstutvecklingen för landskapsregeringen, vilket kommunerna, som har skatteinstrumentet att jobba med, har lättare med.

Vi måste se Åland som en helhet. Vi har ett stort ansvar att få med kommunerna att komma med, ta ansvar och inte sträva till att gå emot för att ens kommun kan förlora på det. För sist och slutligen är det våra enskilda kommuninvånare som förlorar om inte vi ser helheten.

Fru talman! Det är näringslivet och den privata arbetsmarknaden som ska skapa jobben, men det landskapet kan göra är att underlätta och stimulera till satsningar. Dels har vi våra investeringar som kan göra att det underlättas på arbetsmarknaden. I Byggbranschen finns det projekt i röret som främjar den branschen. Finansminister Roger Nordlund nämnde ett flertal andra projekt, bl.a. projektet Eckerö som nu sätts igång och flera andra under denna mandatperiod som man har gjort för att få fart på näringslivet.

Efterfrågan på arbetskraft finns i framtiden. Vi har ÅSUB:s arbetsmarknadsbarometer 2015 och där tycker jag att vi kan börja se på sysselsättningsåtgärder som också riktar sig till den privata arbetsmarknadens behov. Vi har kortkurser där vi kan försöka få fler arbetslösa i sysselsättningsåtgärder. När man tittar i arbetsmarknadsbarometern så finns det bra idéer på hur man kan gå vidare och jobba med det.

En enig regering antog ett LBU-program. Det är viktigt att vi går vidare och jobbar framförallt med det ekologiska och närproducerade och ser till att hela Åland ska leva.

För oss socialdemokrater är full sysselsättning vårt ständiga mål. Det är viktigt att vi ser alla människor som resurser i vårt samhälle.

Investeringsbehovet är enormt. Vi har flera bro-, hamn- och vägprojekt som står och väntar på att få sättas igång, vissa mer brådskande än andra. Här har landskapsregeringen tagit en åtgärdsplan, som framkommer så finns det en reinvesteringsplan i 10 år som ska kosta 3 miljoner euro per år. 

Ser vi nu framåt så bör vi höja blicken, se horisonten och våga se längre framåt och fullfölja styckena under omstrukturering av den allmänna förvaltningen. Vi från socialdemokraterna ser att omstrukturering av reformer nu bör fortgå enligt planerna. Arbetet är igångsatt och nu måste de få möjligheter att komma i mål.

Fru talman! Man har pratat om att den är tunn och det är inte så mycket i den. Jag ser denna budget mera som en arbetsbudget där det politiska arbetet har tagits i tidigare budgetar och lagar. Nu gäller det att jobba vidare som jag sagt tidigare – långsiktigt. Våga se 2021 och 2022 och inte bara valet 2019.

Som jag nämnde tidigare så är detta en budget med förändringar som också ger utmaningar inför framtiden. Det finns ändå satsningar på studiestöd, hemvårdsstöd, bostadsbidrag och skyddshem. Det är också en satsning på den enskilde individen som lett till en ökad budget och dessa satsningar är familje- och socialpolitiska satsningar.

Fru talman! För oss socialdemokrater så är en långsiktig ansvarsfull och socialt hållbar ekonomi viktig. Vi vill ha en offensiv och drivande ekonomisk politik som satsar vidare på välfärden.

Vi vill också att man nu att man ser över ungdomars psykiska mående och vad som kan göras för dem.

Vi vill också att alla får en möjlighet till en studieplats inom gymnasialstadiet utan risk för marginalisering genom att begränsa intagningen med sökande enligt prövning eller att man inte fyller upp studieplatser vid Ålands lyceum.

Vi socialdemokrater stöder denna budget. Det är en budget för förändringar del för våra samhällsfunktioner men också som satsningar för våra ålänningar över hela Åland.

Fru talman! Detta var ett mera övergripande anförande. Jag och mina partikamrater kommer att återkomma i andra anföranden för att gå in mera ingående i budgeten. Tack.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Tack ltl Göte Winé. En sak som jag håller med ltl Göte Winé om är att han ser en ”vi och de” situation mellan landskapet och kommunerna. Den situationen måste absolut bort, det är jag den första att stöda. Det är inte ”vi och de” utan sist och slutligen jobbar vi för våra medborgare oberoende var i landskapet man bor.

Jag kanske inte riktigt håller med om att landskapsandelen, som kommunerna får, är en gåva. Jag tycker att det målas upp lite så. Det är ju en ersättning som kommunerna får för att upprätthålla den service som en kommun ska upprätthålla inom barnomsorg och skola osv.

Ltl Winé nämnde också att kommunerna har gjort goda resultat, vilket de absolut har gjort och ska göra. Orsaken till detta är ju inte så alldeles komplicerad alla gånger. Dels ska landskapsbidragen räcka till framtida investeringar. I min hemkommun Finström har vi massor med investeringar framför oss. Vi har också gjort goda resultat för att spara pengar till framtida investeringar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Landskapsandelarna är till för att upprätthålla servicen, som jag sade i mitt anförande. Visst ska vi spara i ladorna, men nu behöver kommunerna vara med och börja ta ett större ansvar för vad vi ska göra och se hela Åland och framförallt våra enskilda individer. Det ska inte vara ”vi och de”, det är vi helt eniga.

Jag tror nog att ltl Roger Haglund hittar mer än bara en sak som vi är eniga om. Jag tror att vi är eniga om ganska mycket. Men, skämt åsido. Egentligen är vi eniga här också.

Tittar vi på kommunerna idag så har de det ganska gott ställt medan landskapet har det svårare. Då måste vi gemensamt börja titta på vad vi ska göra tillsammans och inte ha en situation med ”vi och de” som det tyvärr har varit.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Jag tror att en orsak till att kommunerna har det bra idag, men det varierar från kommun till kommun, beror på att kommunerna har varit väldigt effektiva i sin förvaltning. Tidvis har vissa kommuner haft det väldigt tufft. De har varit tvungna att gå igenom ekonomin ordentligt och därför har de fått en god ekonomi.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Vid landskapsandelsreformen år 2008, tror jag, så gjorde man en ändring. Det blev mera frikostigt till kommunerna. Det befarades att det kanske skulle bli så att skatterna inte följde med som de borde.

Kommunerna avvaktar, de sparar men samlar inte heller på sig det kapital de behöver för framtida investeringar. Just nu när vi vill göra förändringar och förbättra för invånarna med olika lagstiftningar, så får man ofta höra; ”ni lägger bara på kostnader för kommunerna”. Det som jag försöker säga är att vi behöver gemensamt förbättra servicen till våra invånare och där har vi ett gemensamt ansvar.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag sympatiserar ganska långt med ltl Winés anförande.

Det eviga hackade på kommunerna fortsätter ju från Winés sida. Man pratar om att kommunerna måste visa solidaritet. Landskapsandelssystemet är ju helt uppbyggt på solidariska grunder. De rikaste kommunerna får minst och de minst rika kommunerna får mest. Solidariteten finns redan långt idag.

Inom KST har vi också diskuterat solidarisk finansiering som en parameter i det arbetet.

Ltl Winé pratade också om kommunernas ansvar som om kommunerna inte skulle ha något ansvar. Kommunerna har minst lika stort ansvar som landskapsregeringen genom att kommunerna har hand om äldreomsorgen, skolorna, barnomsorgen och den sociala omsorgen osv. Kommunerna gör nog sitt bara landskapet gör sitt.

Ltl Göte Winé, replik

Jag blev lite att fundera på det här hackade på kommunerna som ltl Runar Karlsson nämnde att jag gjorde. Jag pratade mest om dialogen mellan kommunerna och dialogen mellan kommunerna och landskapet. Där vill jag få det bättre.

Ltl Karlsson nämnde solidaritet och landskapsandelarna och där är vi helt eniga. Jag tog också upp i mitt anförande vad landskapsandelssystemet går ut på, att garantera en god service oberoende av storleken på ekonomin.

Men, jag sade solidaritet bland kommunerna, vi kan bli så mycket bättre och det är detta som jag ville få sagt. Sedan beror det på hur man vill tolka det. Ltl Karlsson brukar ofta säga att jag hela tiden hackar på kommunerna. Jag hackar på det sättet att jag vill att kommunerna ska bli bättre och ha en dialog med varandra. Jag tycker framförallt att det också ska finnas en bättre dialog mellan kommunerna och landskapet. Härifrån kan vi också bli mycket bättre.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Det är klart att alla bra dialoger kan bli ännu bättre. Jag sitter själv som vice ordförande i Ålands kommunförbund som representerar 15 kommuner. Jag tycker att vi har haft en riktigt bra dialog med landskapsregeringen under de här fyra åren. Vi har haft många möten där vi har diskuterat. Jag tror inte att det har varit något problem med det. Men det är klart att alla kommunerna har ju åsikter och det måste de få ha.

Jag sitter också i ÅHS styrelse där landskapet, ÅHS, har haft en bra dialog med kommunerna genom att man har skrivit avtal om hemsjukvården. I det avtalet finns nu 15 av 16 kommuner med. Det pågår ständiga förbättringar och ständig dialog.

Man upplever ibland från talarstolen här att kommunerna är något slags missfoster som det inte går att prata med. Det är ju inte sant! Kommunerna gör ett jättebra jobb och har en jättebra dialog med landskapsregeringen. Ni ska inte försöka sprida någon slags felaktigheter till media.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Felaktigheter, det var intressant. Det är ju precis detta som vissa vill lägga fram. Det är ungefär som när jag står här och debattera att jag vill få en bättre dialog. Jag ids inte ens nämna vad man kallar kommunerna för här. Jag aldrig pratat om att inte kommunerna skulle klara av det. Jag har sagt att kommunerna klarar av det gott och väl. Kommunerna har en bra ekonomi.

Vi måste däremot få en bättre dialog och diskutera hela Ålands ekonomi och inte bara enskilda kommuners ekonomi.

Ltl Runar Karlsson nämnde Ålands kommunförbund och att de haft en bra dialog. Jag kan inte hålla med om detta, tyvärr. Jag har nu varit med i politiken sedan 2003. De här senaste fyra åren har jag skämts för att bo på landsbygden. Det är en så dålig bild utåt som Ålands kommunförbund har gett, det har bara varit gnäll, ursäkta uttrycket. Ålands kommunförbund har inte sträckt ut handen. Det är min upplevelse. Jag anser att det till och med har varit ren oppositionspolitik där.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftena är avslutade.

Ltl Stefan Toivonen

Fru talman! Värderade ledamöter av Ålands lagting, jag tänkte travestera på ett känt uttryck som säger att detta är ett litet steg för mänskligheten, men det känns som ett stort kliv för en debattör att komma in i ett parlament på det här sättet. Omgivningarna är fortfarande främmande för mig.

Vi har en budget framför oss vilket jag i många sammanhang har talat om och undervisat i under många år, så på det sättet är situationen lite bekant för mig. Grupperna har ungefär varit i den här storleken. Men skillnaden är att här är det ett förslag till budget för landskapet Åland 2016, inte ett övningsarbete eller en allmän föreläsning.

När jag föreläser om budgetering så brukar jag säga att man börjar med att försöka uppskatta försäljningen och intäkterna. Sedan försöker man beräkna hur mycket man ska producera, vad det kostar och eventuella investeringar. Efter det gör man den första versionen av budgeten. Den borde alltid gå på minus. Annars har man inte varit kreativ.

Efter det ska man se om man kan få ju flera intäkter, vilket i det här fallet gäller skatteintäkter och det är inte så lätt, annars gäller det att försöka få ned kostnaderna och även titta på investeringarna.

Om jag jämför detta som ett seminarieunderlag så tycker jag snarare att det är ett halvfärdigt seminarieunderlag. Om vicelantrådet Nordlund vore en elev så skulle jag säga att han skulle komma tillbaka i januari med ett bättre underlag. Men jag har förstått att de politiska processerna är lite annorlunda och det är saker som jag måste lära mig.

Efter den här debatten går det här förslaget till finans- och näringsutskottet där jag själv är medlem. Jag ser fram emot att gå igenom förslaget sida för sida och moment för moment för att se vad vi kan göra.

Det har talats en hel del om underskottet i den här budgeten. Vad jag kunde se så är underskottet 17,8 miljoner. Det finns också många andra siffror, vilket är lite märkligt.

Som jag ser det så har man försökt få in inkomster för att få budgeten att se lite bättre ut.

När det gäller pensioner och pensionsrelaterade uppgifter så har man tagit in 18,5 miljoner från pensionsfonden. Man skriver att senast år tog man ut lika mycket, men det man inte har skrivit är att man åren tidigare tog ut 13-14 miljoner.

Det som man inte heller har skrivit något om är att landskapets revisor har sagt att man inte ska använda Ålands Pensionsfond som en buffert för att få budgeten i balans. Kanske mera av en pedagogisk orsak så har Åländsk Demokrati lämnat in en budgetmotion för att sänka uttaget till 13,5 miljoner, vilket det har varit tidigare. Självfallet förstår jag att det ger ytterligare ett underskott i budgeten. Jag gör det för att visa hur läget ser ut.

Penningautomatföreningen har diskuterats här tidigare. Det finns en punkt om att man ska ta in 20,8 miljoner från PAF. Boksluten de senaste fem åren visar ett överskott på ungefär 20 miljoner per år. Då ska man ta in ett årsöverskott i budgeten när det gäller nästa år och året har inte ens börjat ännu. Man kunde säkert diskutera både hur mycket man ska ta och vart pengarna ska gå. Mellan tummen och pekfingret så om 70 procent av överskottet går till budgeten så är vi nere i 14 miljoner, vilket är innehållet i den andra budgetmotionen som Åländsk Demokrati har lämnat in.

Som jag sade så blir budgeten inte bättre, tvärtom, den blir sämre eftersom intäkterna minskar. Det betyder att underskottet i förslaget till budget är ungefär 30 miljoner euro.

Jag räknade ut att det åländska underskottet, räknat på det här sättet, faktiskt är 50 procent högre. Även om vi inte har tagit lån så har vi skulder via pensionsfonden. Underskottet är faktiskt större än den finska budgeten.

Jag har förstått att det här är en process där man inte tar tillbaka en budget. Efter att budgeten skrevs så har det blivit en annan konstellation och det betyder att vicelantrådet Nordlund inte kommer att sitta i den tillträdande regeringen. Innan den här budgeten slås fast så hoppas jag att vicelantrådet Nordlund kan hjälpa till för att försöka få budgeten något mera i balans så att inte den sista budgeten för Nordlund kanske blir den sämsta, om man ser till underskottet, i Ålands historia. Någon budget låg väl på minus 25 miljoner och minus 30 miljoner ligger på den nivån.

Ltl Perämaa är inte här men jag kan vända mig till liberalerna. Det är samma situation där, vem är egentligen opponent till budgeten? Ltl Perämaa och liberalerna hamna att verkställa en övergångsbudget.

Om jag minns rätt så den budget som dåvarande finansminister Perämaa gav åt finansministern Nordlund för fyra år sedan låg på minus 3 miljoner. Nu får blivande finansminister Perämaa tillbaka en budget på minus 30 miljoner. Det känns ganska tufft.

Ltl Silander talade om att finansutskottet ska skära i den här budgeten så småningom. Frågan är varför inte liberalerna kan göra det nu. Annars måste någon komma med tilläggsbudgetar på kanske 20-30 miljoner euro och alla är negativa.

Som sagt var, det är ett politiskt spel som är nytt för mig, men rent logiskt tycker jag att det kunde ske på det sättet.

Avslutningsvis, det här är det sista gruppanförande och många här har talat om underskottet.

Personligen hoppas jag att vi alla här tillsammans kan försöka få en budget som gagnar både Åland befolkningen i slutändan, oberoende av partitillhörighet, och även om vi är oense i vissa enskilda frågor. Tack, fru talman.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Det här blir en lite svår diskussion eftersom ltl Toivonen skapar sig en egen budget och sedan jämför han sin egen budget som han själv har skapat med den finska. Det räcker om vi håller oss till det här budgetförslaget som ligger på lagtingsledamöternas bord och diskuterar utgående ifrån det.

När det gäller pensionsuttaget, 18,5 miljoner, så till ltl Toivonens information så kan det vara bra att läsa lagen. Då kan man konstatera att vi kunde ha tagit ut ytterligare 2,5 miljoner och vi skulle gott och väl ha varit inom lagens utrymme.

När det gäller PAF så har deras medel ökat med 41 miljoner fram till sista december föregående år.

Om man vill leka med siffror så kan jag säga att vi har lämnat 1 miljon till reserv för ÅHS. Vi har lämnat 1/2 miljon som buffert till Ålands högskola just för att de verksamheterna är högt prioriterade och behöver utvecklingsmöjligheter.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Nu kom de här siffrorna fram. Det var lite liknande som ltl Häggblom också talade om, det var också var taget från den här budgeten.

När det gäller pensionsfonden, ja, jag vet att man kan ta ut mera. Men som jag påpekade skrev ju revisorn att man inte bör använda pensionsfonden som en buffert för att balansera budgeten. Jag och revisorn är i alla fall överens. Jag har uppfattat det så.

Vicelantrådet Roger Nordlund, replik

Fru talman! Jag vill kraftigt dementera att vi skulle använda pensionsfonden för att balansera budgeten. Vi försöker hålla ett jämnt uttag där. Det kommer att vara en utmaning under de kommande 10-20 åren att hålla uttaget på den här nivån. Sannolikt kommer uttaget att stiga lite grann, så realistiska måste vi vara.

Sedan vill jag samtidigt konstatera att vår pensionsfond har den bästa täckningen av alla länder i Norden inklusive alla samfund som vi känner till i varje fall. Det här kriget som ltl Toivonen valt att föra mot pensionsfonden, och det sätt vi hanterar den på här i landskapet, är lite missriktat på något sätt. Det finns nog andra verksamheter som kanske mera kunde vara i behov av att belysas.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag har inte kritiserat hanteringen av fonden, men hur mycket man tar ut av fonden. Det som man tar ut nu, det har man inte i framtiden. Det var den frågeställningen som jag ville få fram.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Toivonen tog upp att underskottet är ganska stort. Det var tal om 17, 8 miljoner.

Sedan nämnde ltl Toivonen två budgetmotioner där man minskar inkomsterna totalt med 11 miljoner, dvs. man spär på underskottet ytterligare.

Sedan finns det ett par motioner som ska minska kostnaderna men det handlar om några hundra tusen euro. Ltl Toivonen förespråkar alltså en budget som nästan ska dubbleras på underskottssidan och har inga förslag. Var är förslagen, ltl Toivonen, för att balansera budgeten? Jag ser bara förslag på att öka på underskottet. Sedan står ltl Toivonen och säger att vi måste komma till rätta med ekonomin. Men var är förslagen?

Ltl Stephan Toivonen, replik

Fru talman! Jag kommer att fortsätta i mitt personliga anförande med var vi ska spara.

I det här anförandet ville jag försöka få fram det som jag tycker att är den verkliga beskrivningen av underskottet, att det är större och det känner många till. Pratar man med folk på stan och i korridorerna så talar man om 25-30 miljoner.

Sedan hur vi ska spara, som jag avslutade mitt anförande så hoppas jag att vi alla kan hjälpa till. Vi behöver spara 30 miljoner. Alla kan hjälpa till med ungefär 1 miljon, vilket ungefär är det som man sparar med de tre budgetmotioner som jag har. Om ltl Petri Carlsson också sparar 1 miljon, så gör vi det tillsammans. Det är inte jag som ska korrigera budgeten, vi ska göra det tillsammans.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Nu ökade ltl Toivonen på underskottet till 30 miljoner och sedan ska vi alla andra hjälpa till att spara 29 miljoner av dem. Ltl Toivonen föreslår bara en miljon, men jag hittar inte ens den miljonen här i materialet från ltl Toivonen. Det ska bli mycket intressant att höra var vi ska spara dessa 30 miljoner. Jag tycker faktiskt att det anstår en ekonom som Toivonen att föreslå inbesparingar motsvarande 30 miljoner om man påstår att underskottet är 30 miljoner. Det här hänger inte ihop. Jag hoppas att ltl Toivonen blir tydligare med var man ska spara när han kommer med sådana här budgetmotioner.

Ltl Stephan Toivonen, replik

Jag förstår inte varför jag ska ha ansvaret för inbesparingarna bara för att jag påpekar att det verkliga underskottet kanske är cirka 30 miljoner och inte cirka 17,8 miljoner som det står i budgeten? Jag sade att jag kan stå för 1 miljon om alla andra står för 1 miljon.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Wille Valve

Talman! Jag kommer idag att fokusera på några av de utmaningar som vi har framför oss inom mitt nuvarande ansvarsområde, regeringskansliet.

På sidan 79-80 i budgeten hittar vi polishuset, fullmakt för om- och tillbyggnad. Det här är jätteviktigt. Det kommer att få stor betydelse för polisens långsiktiga verksamhet.

Största fördelen är att tekniska brottsutredningen får sådana utrymmen som uppfyller kraven.

Vi kommer att ha synnerligen goda effekter när det gäller specialredskap, beslag och mera rum för bilarna. Tillståndsavdelningen blir också bättre med tanke på funktionerna och kundbetjäningen. Dessutom är renoveringen av cellavdelningen absolut till fördel.

Vi får inte heller underskatta betydelsen för personalen, som väntat på nytt hus länge. Nuvarande hus är trångt och att vara inhyrd i ett höghus med bostadslägenheter håller inte i längden.

Under år 2015 ingicks ett förköpsavtal för tomten, en stadsplaneändring har gjorts och rumsprogrammet för tillbyggnaden och för användningen av det existerande polishuset har färdigställts. Den slutliga planeringen genomförs under år 2016 och spaden kan vara i marken under år 2017. Under tiden kommer polismyndigheten att koncentrera sin verksamhet till utrymmena på Strandgatan 27 och Strandgatan 23, där tilläggsutrymmen hyrs på grund av att polisens utrymme på Strandgatan 25 försvinner i och med rivningen av huset.

Fastighetsverket bildas för att utveckla och effektivisera landskapets fastighetsförvaltning samt för att förbättra kvaliteten i serviceverksamheten. Syftet med att bedriva verksamheten i affärsverksform är att uppnå målsättningarna att utvidga ansvaret och beslutsrätten för den operativa ledningen i verksamheten och därmed övergå till en mer företagsliknande organisations- och verksamhetsform.

Detta märks i budgeten såsom redan har nämnts. Det är orsaken till vårt sensationella slutresultat på 90,7 miljoner plus, vilket ni finner på sidan 137 i budgetförslaget.

Under budgetåret 2016 övertar fastighetsverket det ekonomiska driftsansvaret för infrastrukturavdelningens samtliga färj- och väntestugor, vägstationerna i Brändö, Föglö, Godby, Kumlinge och Kökar samt bostadsbyggnaden vid Lemströms kanal. Enbart byggnader med eget tomtområde är medtagna i förteckningen. Övriga byggnader står på väg- eller biområde till väg. I överlåtelsen ingår även samtliga samfälligheter och andra till fastigheter tillhörande rättigheter. Kvar tillsvidare hos infrastrukturavdelningen blir verkstads- och lagerområdet i Möckelö med tillhörande samfällighet, i vilket motorfordonsbyråns byggnad ingår och ÅHS som en skild enhet.

Det kan vara skäl att nämna några ord om hållbar utveckling, nämligen den mening som finns på sidan 22 i budgeten. ”Projektet genomförs i dialog med kommuner, myndigheter, tredje sektorn och branschorganisationer”. De här orden kommer att få kött under början 2016.

Vi går in i en helt ny fas. Arbetet går in i ett mer operativt skede med start i februari då det kommer att hållas ett forum för samhällsutveckling. Här är avsikten att samla hela det åländska samhället för ett gemensamt anslag kring hållbarheten. Bästa åhörare, jag uppmanar alla att redan nu markera in eftermiddagen den 9 februari i kalendern.

Åland förbereder sig för ett ökande kvotflyktingmottagande. I budgeten märks detta framförallt i fråga om svenska för inflyttade till just flyktinggruppen. Utbildningsavdelningen har budgeterat 160 000 euro för detta för år 2016, vilket ni finner på sidorna 14 och 51 i budgeten.

Något som inte står i budgeten är att vi kommer att ha behov av en överenskommelseförordning med Finland med anledning av den så kallade AMIF-fonden. Det är fråga om asyl-, migrations- och integrationsfonden, en sammanslagning av de tre tidigare fonderna; Europeiska flyktingfonden, Europeiska integrationsfonden och Europeiska återvändande fonden.

Från AMIF kommer Åland också att kunna söka ersättning för mottagande av kvotflyktingar. Skulle det vara så att det blir en förhöjd kalkylerad ersättning till kommuner som tar emot flyktingar så kommer också det att föranleda samma överenskommelseförordning.

Landskapsregeringen välkomnar att flera åländska kommuner har bestämt sig för att ta emot kvotflyktingar. Vi kommer att stå till tjänst med integrationssamordnande tjänster och sakkunskap. Tack för ordet.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Minister Valve tog upp att man ska bygga nya lokaler åt polisen, men han glömde bort det som är det viktigaste; att polisen ska finnas för öka tryggheten för landskapets invånare.

Åländska ungdomar har utbildat sig till poliser, men i det budgetförslag som finns har man inte garanterat att de utbildade ungdomarna ska få återvända till landskapet och få jobb här. Nu vill jag veta hur landskapsregeringen har tänkt. Kan landskapsregeringen garantera dessa ungdomar jobb eller inte?

Minister Wille Valve, replik

Frågan som ltl Häggblom belyser är komplex. Ålands polismyndighet har ett stort kostnadstryck på sig idag så som också andra myndigheter har.

Samtidigt har vi en situation där flyktingmottagande på den finländska sidan i praktiken har tagit bort, utraderat, hela arbetslösheten bland finländska poliser. Det innebär att om vi vill få hit poliser till Åland nu så gäller det att vi har någonting att erbjuda.

Under åren 2016, 2017 och 2018 kommer vi att kunna se några pensionsavgångar.

I den här budgeten som landskapsregeringen har lagt föreslås det två tillfälliga tjänster. Som jag kommer att berätta om längre fram så har detta ingen koppling till ungdomspolisverksamheten. De här två tillfälliga tjänsterna handlar uttryckligen om att se till att vi kan få så många nyutexaminerade åländska poliser in i Ålands polismyndighet som är möjligt under rådande kärva ekonomiska omständigheter.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Landskapet har investerat och använt skattepengar för dessa ungdomar som har utbildat sig till poliser. Då är det väl ett krav att landskapsregeringen ser till att dessa ungdomar får jobb. I den situation vi har, om vi ska ha ett tryggt Åland, så bör det också garanteras att dessa ungdomar får jobb. Annars har landskapsregeringen inte varit ärlig, utan man anser bara att byggnaden är det viktigaste. Jag anser att verksamheten och de som jobbar i verksamheten är det viktigaste för att trygga ålänningarnas vardag.

Minister Wille Valve, replik

Med de två tillfälliga tjänster som landskapsregeringen föreslår så är det möjligt att med mycket god vilja få in så många som möjligt av dem som utexamineras från polisyrkeshögskolan nu.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

På sidan 78 står; ”ungdomspolisprojektet som påbörjades under 2015 fortsätter år 2016 med två utsedda ungdomspoliser.” Jag ser lite med oro på detta. Oom jag är rätt informerad så har vi fyra resurser som jobbar med detta. Är detta nu en halvering? Det skulle oroa mig. Kan ministern förklara detta?

Minister Wille Valve, replik

Ja, den meningen som ltl Petri Carlsson hänvisade till är nog lite knöligt formulerad. De två tillfälliga tjänsterna har ingen koppling till ungdomspoliserna. Ursprungligen utsågs fem ungdomspoliser, varav två var nyutexaminerade.

För att nu uttrycka det tydligt så med de här två tillfälliga tjänsterna som finns i budgeten så finns alltså flera ungdomspoliser utsedda. De här två sakerna hänger inte ihop. Ungdomspolisverksamheten kommer att fortgå.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Valve nämnde ingenting om de nytillkomna fastigheter, sjöbevakningsstationer, som har gått in i landskapets ägo. Vad tänker man göra med de fastigheterna? Ska de säljas eller förekommer det någon diskussion?

Minister Wille Valve, replik

Ja, det kan vara lämpligt för finans- och näringsutskottet att fördjupa sig extra mycket i den här frågan. I korthet så finns det en plan för detta som ltl Eklund lyfte upp, dvs. att avyttra sådant som inte passar in i vår förvaltning, vilket givetvis också omfattar de fastigheter som vi nyligen har över tagit från finska statsmakten inklusive sjöbevakningsstationerna. Ja, det finns en plan för det och det kan vara skäl för finans- och näringsutskottet att fördjupa sig i det.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Valve kommer ju inte att sitta på den ministerposten, han får ett nytt ämbete.

Jag har varit mycket förespråkare för utmanarrättar. Tidigare i mitt anförande nämnde jag att man borde hitta på idéer att utnyttja de här möjligheterna. Fastighetsverket borde ju vara en myndighet som har stor möjlighet att ifrågasätta och kunna utnyttja möjligheten med utmanarrätter. Har det under minister Valves tid förekommit någon sådan diskussion att man skulle ifrågasätta och konkurrensutsätta verksamheter?

Minister Wille Valve, replik

Givetvis förekommer en sådan diskussion alltid på ett principiellt plan, särskilt med tanke på att en av grundtankarna för fastighetsverket är att införa ett större mått av företagsekonomiskt tänkande i vår förvaltning.

Vad gäller frågan specifikt om utmanarrätter så är det en fråga som vi får anledning att återkomma till i ett senare skede.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Roger Höglund, replik

Tack, fru talman! Jag har en fråga till minister Valve; varför gick man in för ett fastighetsverk istället för en fastighetsavdelning? Jag är bara nyfiken.

Minister Wille Valve, replik

Det är en bra fråga. Det vägvalet gjordes för ungefär 1,5 år sedan. Utgångspunkten var då hur vi skulle skapa effektivast möjliga fastighetsförvaltning för de fastigheter som landskapet har. Det är inte några små kvantiteter. Det är 26 procent av Ålands havs yta som det handlar om. Var hittar vi bra modeller? Landskapsregeringen fastnade då för modellen som senatsfastigheter har. Tittar man på landskapslagen om fastighetsverket så påminner den i mycket hög grad om upplägget för senatsfastigheter med undantag för en bestämmelse som handlar om ovärderliga byggnader, vilket som en kuriositet kan nämnas inte finns i senatsfastigheter. Åbo slott är värderad helt till gängse värde, medan den för Ålands del gör det möjligt att exempelvis värdera Kastelholms slott på ett annat sätt, eftersom vissa byggnader är kulturhistoriska så värdefulla så att de inte går att värdera.

Det korta svaret är att landskapsregeringen tittade i sin omvärld och fastnade för senatsfastigheter.

 Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Johan Ehn

Fru talman! Ärade lagtingsledamöter, budgeten för utbildning, kultur, idrott och ungdom bygger på att vi mer eller mindre forsätter de verksamheter som vi har haft tidigare. Under kommande år försöker vill slutföra en del projekt som har bedrivits under den mandatperiod som nu har varit. Vi försöker också till viss del se till att lösa sådana utmaningar som vi ser framåt.

Jag ska i mitt anförande försöka mera i detalj gå in på några av de här områdena, som vi beskriver i budgeten.

Högskolan är en av våra viktigaste motorer för att skapa utveckling i det åländska samhället och även inflyttning. Vi fick rapporter att vi har haft en avvikande trend när det gäller studerande som kommer utifrån. Det är också något som högskolan har varit väldigt lyhörd för. Högskolan har försökt att stärka sin position när det gäller de här frågorna. Under nästa år kommer det att starta ett utbildningsprogram på engelska i elektroteknik. Vi hoppas att det ska ge ett större intresse för studerande utifrån att komma till Åland.

Vi har också jobbat med att effektivera och förstärka sjöfartsutbildningen. Under föregående år skapade vi Ålands sjöfartsakademi, ÅSA, som på ett effektivt sätt nu tar hand om sjöfartsutbildningen. Det som saknas i sjöfartsakademin så här långt är Ålands sjösäkerhetscentrum och Michael Sars. När vi går vidare med tankegångarna kring bolagisering av högskolan så ska man också föra de två delarna in som en del av högskolan.

När det gäller grundskolan kan vi konstatera att vi överlag har en väldigt god grundskola på Åland. Vi presterar bra i PISA undersökningar. Vi får också goda resultat när det gäller trivseln osv. Därmed inte sagt att det inte finns saker och ting att göra. Förändringen i samhället i övrigt påverkar också vår grundskola.

I den här budgetframställningen finns beskrivet att man går in för att starta upp översynen av grundskolelagen och man ser samtidigt också över läroplanerna. Det här är en del i ett arbete som har inletts under den här mandatperioden. Först tog vi fram ett utbildningspolitiskt program som också debatterades här i salen, för att sedan börja verkställa utgående från detta.

En annan sak som jag vill lyfta på grundskoleområdet är projektet ”En flexibel grundskola” som vi hoppas att ska kunna startas upp inom ramen för ESF finansiering, dvs. att vi ska få finansiering från EU. Det handlar om att möta upp de utmaningar som vi har när det gäller något minskade barnkullar inom åtminstone vissa delar av vårt Åland. Skolorna hotas att bli lite för små för att klara av att bedriva verksamhet, t.ex. i skärgården. I detta projekt jobbar man med att titta på hur ny teknik kan användas för att fortsättningsvis kunna erbjuda barn och unga studier så nära hemmet som möjligt. Här finns en ganska stor möjlighet att skapa bättre effektivitet och bättre möjligheter för att bedriva grundskola ute i våra regioner.

Ålands gymnasium har bedrivit sin verksamhet i fyra år nu. När den här regeringen tog över hade man precis just sjösatt hela projektet. Vi har ägnat rätt mycket tid åt att implementera och stabilisera den verksamheten. Mycket finns kvar att göra. Jag hoppas att förändrings- och utvecklingsarbetet aldrig ska stanna upp vare sig inom utbildningen eller inom någon annan av våra verksamheter. Utvecklingen ska vara ständigt pågående. Samtidigt måste man också utvärdera de processer som vi har startat igång och även göra nödvändiga förändringar under resans gång.

En av de stora bitarna att jobba med under det kommande året är att utveckla lärandet i arbetet eller, som vi dagligt tal pratar om, att göra praktik. Det är en stor och viktig uppgift. I dagsläget har vi betydligt mindre praktik på våra yrkesutbildningar än vad man har runt omkring oss. Vi har satsat mycket på att göra en hel del av den praktiska undervisningen också i våra skolor.

Vi har lyssnat på näringslivet, att man vill ha mera praktik. Det är också en utmaning att få ut ungdomarna på praktik i näringslivet. Vi har ganska små företag och det leder till att vi måste hitta gemensamma lösningar tillsammans med dem.

En annan sak som har förändrats till vissa delar redan från den här hösten och kommer att genomgå ytterligare förändringar framåt är antagningssystemet i Ålands gymnasium och den utbildning som vi har efter grundskolan. Här lägger vi fokus på att titta på hur vi på bästa möjliga sätt ska kunna ta till vara de barn och ungdomar som under sin studietid har haft anpassade läroplaner eller på andra sätt har behövt stöd för att kunna utvecklas på ett bra sätt. Det handlar dels om att få ett antagningssystem som fungerar men det absolut viktigaste är att vi har studieplatser som är anpassade på ett sådant sätt så att när man kommer in i skolan så har man också förutsättningar att sedan komma ut med godkända betyg och dessutom vara anställningsbar. Det arbetet har inletts under den här perioden och kommer att fortsätta framåt här nu.

Fru talman! Jag övergår till kultur.

Vi kan konstatera att när det gäller kultur, idrott, ungdom är vi väldigt lyckligt lottade som har penningautomatmedel som vi kan fördela. Vi kan hålla en hög nivå på utdelningen av medel till våra föreningar, vilket vi ska vara väldigt glada för. Vi har kunnat behålla stödnivåerna till de ideella föreningarna under den här mandatperioden och i det budgetförslag som ligger gäller samma sak.

Vi gör fortsatta satsningar på Gävle symfoniorkester som var här senaste fredag.

Vi gör en filmsatsning där vi använder Team Åland pengar, 250 000, för att kunna få till stånd ytterligare filmsatsningar på och kring Åland.

Vi går vidare med att titta på hur musikinstitutet kan få en fortsatt betydande roll i vår kulturutbildning.

Vi har också tittat på möjligheter till teaterutbildning. Det återstår att se hur det ekonomiska utrymmet blir för att kunna sjösätta de tankegångar som finns. Själva förberedelsearbetet fortsätter så att när vi bedömer att vi har de ekonomiska resurserna så ska vi också kunna förverkliga det.

Till sist, vad gäller kulturen så har vi öppningen av basutställningen i Ålands museum som kommer att ske under sommaren 2016.

När det gäller idrott så har vi stödnivåer som är på ungefär samma nivå som tidigare. Det är en någon liten höjning tack vare att det finns PAF medel.

Vi föreslår också i den här budgeten att man ska ta fram ett idrottspolitiskt program där man tittar lite mera långsiktigt på idrottspolitiken. Man ska sätta upp mål framförallt vad gäller motion och friskvård. Man ska också titta på hur vi satsar på spets och elit. Vi ska ha en idrottspolitik där vi i den här salen och den politiska sidan sätter upp de gemensamma målen. Sedan gör Ålands Idrott själva praktiska genomförandet.

När det gäller ungdomspolitiken vill jag nämna att vi har gjort en större omorganisation på vår avdelning. Vi har bland annat flyttat ungdomsfrågorna till utbildningsbyrån. I det sammanhanget passar vi samtidigt på att använda frigjorda resurser till en hundraprocentig ungdomskonsulent som får namnet utredare med inriktning på ungdomsfrågor i den nya organisationen.

Till sist vill jag avsluta med att tacka för ett gott samarbete med mina kollegor under de fyra år som har varit. Det här är sista gången som jag på ett tag står här och presenterar ett budgetförslag. Jag vill också passa på tacka lagtinget och särskilt utskotten för ett otroligt givande arbete. Utan att komma hit och diskutera och debattera frågorna så hade vi inte kunnat bygga en så bra utbildnings- och kultursektor som vi nu har gjort. Jag vill framförallt också tacka min egen avdelning och de underlydande myndigheterna, det är de som har sett till att vi har kunnat göra ett utbildnings- och kultur Åland, som var bra redan tidigare, ännu bättre. Tack, fru talman.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Varför inte börja där ministern slutade? Jag och minister Johan Ehn kan ha en liten utbildningspolitisk debatt.

Ministern nämnde anpassad läroplan och tog upp hur man ska anpassa utbildningen för att få gymnasialstadiet att fungera för ungdomarna. Det är nog inte där som man bör titta.

Jag tycker istället att man ska se på vilken hjälp de behöver för att klara av den utbildningen som vi har idag. Det är ju inte så att de inte klarar av skolan, utan de kan ha svårt i ett visst ämne. Ibland är det till och med på det viset att inte ens ämnet har med själva utbildningen att göra, utan de har haft anpassad läroplan i någonting helt annat, eller man har en funktionsnedsättning eller så gäller det språket. Det finns en hel del.

Vi har pratat om penning per elev.

Talmannen

Tiden är ute!

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Det ligger mycket i det som ltl Winé var inne på. Det var också det som jag försökte säga. Vi ska både titta på vilka förutsättningar vi ger men också på vilka typer av utbildningar som vi erbjuder. Det är en kombination av de här två bitarna som jag tror att ger det bästa resultatet när det gäller att fånga upp och ge bästa möjliga utbildning till alla våra ungdomar. Jag motsätter mig överhuvudtaget inte ltl Winé resonemang. Snarare tvärtom, man ska jobba vidare på att se vilka åtgärder som behövs.

Under den här perioden har vi också satsat på att få till stånd en ny läroplan när det gäller specialundervisning i grundskolan för att faktiskt minska mängden elever som är i behov av att ha en anpassad läroplan. Där har vi ett problem som jag upplever det i dagsläget, vi har haft en sakta men säker ökning när det gäller anpassade läroplaner i grundskolan. Vi har skrivit ner kunskapsmålen som vi har satt för de elever som har anpassade läroplaner och det tycker jag att är synd. Det visar på att vi inte har lyckats fullt ut. Jag hoppas på att det ska bli bättre framåt.

Ltl Göte Winé, replik

Tack, fru talman! Förra hösten tittade jag på att om man satsar på speciallärarresurser direkt i grundskolan så blir det färre elever med anpassade läroplaner. Det är bara att titta på hur många elever med anpassade läroplaner som de olika distrikten har.

Ungdomskonsulent låter också riktigt bra.

Till slut vill jag faktiskt tacka minister Johan Ehn. Vissa gånger tycker ministern kanske att jag har varit lite smått jobbig. Jag brinner för dessa unga. Jag tycker ändå att vi har haft en konstruktiv debatt. Det finns ändå en vilja att försöka. Det gäller att vi tillsammans hela tiden strävar till att förbättra för dem som verkligen behöver det, för det är så lätt att de blir bortglömda.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag vill ändå återkomma till att vi överlag har en grundskola som är väldigt bra. Det som vi har försökt göra nu, utöver att se på speciallärarresurserna, är också att jobba systematiskt med de här frågorna, att man sätter in resurser på rätt nivå vid rätt tid. Då har det visat sig att man får det bästa resultatet. Jag hoppas att vi ska se också framåt. Det tar ju några år innan man ser resultatet av de satsningar som man gör i utbildningssektorn eftersom det är en väldigt långsiktig satsning.

Jag vill också passa på att tacka ltl Winé för en synnerligen stimulerande diskussion och debatt. För att vi ska få något att gå vidare så ska vi i den här salen inte tycka exakt lika hela tiden. Genom att utmana varandra och ge varandra olika typer av nya infallsvinklar på problem så utvecklar vi också vår verksamhet. Tack så mycket för debatten ltl Winé!

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag har två frågor. I budgeten står det att man ska ge ett hyresstöd till Ålands jord- och skogsbruksmuseum i Ålands naturbruksskolas utrymmen. Är det fastställt nu att Ålands jord- och skogsbruksmuseum ska placeras där eller pratar man bara om förrådslokaler?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! I det här sammanhanget handlar det i första hand om förrådsutrymmen. I den här budgeten finns det också inskrivet att man ska se över hur man eventuellt skulle kunna använda delar av Ålands naturbruksskolas gamla utrymmen för detta. Ingenting är beslutat, däremot finns det en möjlighet att titta vidare på det. Jag vet att ett antal olika föreningar har varit intresserade, dels jord- och skogsbruksmuseet men även veterantraktorföreningen och Ålands brand- och räddningsförbund har varit involverade att se på möjligheten att använda en del av de fastigheter som finns där för att skapa ett centrum för det här. Men det finns lite för lite på fötterna för att komma vidare där. Det handlar om att kunna bevara i det här sammanhanget.

Ltl Brage Eklund, replik

Det är bra, för jag har lyft frågan tidigare om att utnyttja naturbruksskolan till just de här ändamålen för Ålands veterantraktorförening och Ålands jord- och skogsbruksmuseum. Man kan också utnyttja lokalerna till seminarium och föreläsningar. Man kan utveckla den möjligheten så att man får en aktiv naturbruksskola.

Den andra frågan gäller praktikplatser. Minister Ehn och jag har diskuterat frågorna tidigare. Utbildar man sig inom sjukvården så får man en viss ersättning när man är ute på praktikplatserna. Men om man utbildar sig inom verkstadssektorn så får eleverna och företagen inte någon ersättning. Därför blir det en ovilja för företagen att ta emot praktikplatser. Företagen anser att det kostar mer än nyttan. En handledare ska vara med hela tiden. Hur har den diskussionen gått?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Vi har nu börjat göra om det som är grunden för hur praktiken ska genomföras ute i företagen. I läroplanerna inför vi successivt mer praktik ute på arbetsplatserna. För att det här ska fungera har vi inlett en diskussion med Ålands näringsliv och kommer att fortsätta den diskussionen under det här kommande året om hur man praktiskt ska gå till väga för att åstadkomma det här. Det handlar inte enbart om pengar, utan det handlar också om hur man organiserar upp det och hur vi ställer oss i förhållande till arbetarskyddslagstiftning och liknande lagstiftning. Nu i det följande steget ska vi tillsammans med Ålands näringsliv hitta lösningarna framåt. Vi har inte konceptet färdigt och klart idag, men det finns klara och tydliga kontakter tagna för att kunna föra den diskussionen vidare.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Kan minister Ehn berätta när Ålands museum kommer att öppna? Hur har kostnadsutvecklingen varit vid renoveringen? Har man hållit sig till budgeten överhuvudtaget? Vad blir den totala kostnaden?

Beträffande gymnasieutbildningen så är det mindre budgeterat här. Det är korrekt tycker jag eftersom jag har förstått att det åtminstone är över 600 000 överbudgeterat innevarande år, eftersom man kommer att använda mindre pengar. Kan minister Ehn verifiera det?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Ålands museum kommer att öppna preliminärt den 12 augusti i samband med kulturnatten. Det har tagits beslut om våra muséers öppethållningstider för en dryg månad sedan. Vad gäller den budget som är tilldelad för det här projektet av lagtinget så har jag inte några indikationer i det här skedet på att vi har överskridit. Budgeten är uppdelad i två delar; ett gäller själva renoveringen av byggnaden som fastighetsavdelningen ansvarar för och ett som gäller själva basutställningen som min avdelning ansvarar för. Jag har inte hört att vi skulle ha några differenser mellan de här två i förhållande till den av lagtinget godkända budgeten. De exakta beloppen har jag inte i huvudet här och nu utan jag får återkomma i utskottshörandet.

När det gäller Ålands gymnasium så har vi fått ordning på det ekonomiska läget. Jag har inte heller exakt utgången för det här året. Vi har goda förutsättningar att klara den givna ramen.

Talmannen

Tiden är ute! Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Ehn. Åland är ju väl rustat med olika organisationer både när det gäller förbund och föreningar. Det är roligt att höra att vi också har en ungdomskonsulent. Risken, när man har väldigt många olika organisationer och personer som jobbar med samma sak men sitter på olika platser, är att det blir lite dubbla lager och lite ineffektivt. Idrotten är ett bra exempel på när man lyckas väl med att organisera sig. Man har Idrottens hus där många idrottsförbund sitter, man har en central styrning och det fungerar ganska bra. Hur är läget när det gäller ungdomsarbetet? Jag tänker på ungdomskonsulenten, på Ålands ungdomsförbund och det finns säkert andra liknande organisationer som skulle kunna föras tillsamman och på det sättet ge maximal verkningsgrad.

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Ungdomspolitiksfältet är väldigt, väldigt brett. Att skapa en gemensam organisation för det tror jag är svårt för att inte säga omöjligt. I Ålands idrottsverksamhet finns det ungdomsarbete. I det kulturella arbete som finansieras via Ålands kulturdelegation finns det ungdomsarbete. I det som finansieras via kommunernas budget finns det ett jättestort ungdomsarbete eftersom den huvudsakliga delen av ungdomsarbetet finansieras via kommunernas budget och via fritidssektorn där.

Det som har varit och ska komma att vara ungdomskonsulentens viktigaste uppgifter är inte att vara med och utföra praktiska saker när det gäller ungdomsarbete utan vara en koordinator som kan stöda landskapsregeringen i arbetet med övergripande ungdomspolitik, dvs. att jobba med allt ifrån hur ungdomar mår till hur vi fördelar resurser.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Tack minister Ehn. Även fast man inte hittar de logiska och juridiska samarbetsformerna så kanske man hittar en korsbefruktning genom att t.ex. sitta under samma tak. Jag tror det ger ganska mycket att man ger och tar och man kan diskutera med varandra över en kafferast. Fast man inte jobbar tillsammans så ger det ganska mycket att sitta tillsammans och det tror jag ändå skulle vara en fördel på lilla Åland. Kan man hitta något där som gör att vi får ut maximalt av de här satsningarna?

Minister Johan Ehn, replik

Fru talman! Jag tror att det finns bitar av ungdomssektorn som kunde sitta tillsammans. Jag vet att ung resurs har initierat en tanke om ett ”ungdomens hus”. Det huset skulle egentligen samordna de insatser som vi gör för ungdomar som kanske är på väg att glida lite ur vårt finmaskiga nät, som är på väg att ramla mellan stolarna. Det handlar om myndighetsutövande samtidigt som vi har ideella organisationer som jobbar med den här biten. Där tror jag att det skulle finnas en sådan möjlighet att hitta samarbeten.

När det däremot gäller den ideella sektorn som t.ex. ungdomsförbundet och skunk så jobbar de med så specifika frågor så att jag tror att det skulle vara svårt att bara genom att samlokalisera dem se så väldigt stora fördelar. Men man ska vända på alla stenar i det ekonomiska läget som vi har nu, så inte sätter jag tummen ner helt och hållet. Jag tror att man ska sikta in sig på att se på vilka delar av detta som man kan samordna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Carina Aaltonen

Fru talman! Ett samhälle där människor är friska och mår bra och där klyftorna mellan människorna är så små som möjligt är ofta tryggt, varmt, välkomnande och framgångsrikt. Ett välmående Åland handlar i stor utsträckning om att vi tar hand om människorna, vår viktigaste resurs som ibland så fint kallas human kapital. Människor som mår bra, som trivs, som är nöjda med livet och som har roligt tillsammans är en enorm tillgång för det åländska samhället, för företagen, för kommunerna och för civilsamhället med alla hundratals föreningar. Människor som kan leva självständiga liv, som kan ha ett jobb eller en sysselsättning är en förutsättning för att Åland fortsättningsvis ska vara den bästa platsen att leva på.

Trygga människor. Glada människor. Nöjda människor. Människor som är välmående. Det är det jag vill se på Åland.

Därför är den avdelning som jag har haft ansvar för de senaste fyra åren den viktigaste. Ser man på budgeten så är det också detta område som vi politiskt också värdesätter högst. Av avdelningens cirka 130 miljoner euro går största delen till ÅHS, cirka 90 miljoner. Därefter kommer utgiftsposten som är överföringar till medborgare och kommuner på cirka 37 miljoner.

Inom ÅHS pågår det ständigt ett utvecklingsarbete. Målet är att vi fortsättningsvis kan ha en hög kvalitet på hälso- och sjukvården, att den är tillgänglig för alla och att ÅHS kan vara en attraktiv och intressant arbetsplats som gör att vi kan få och behålla kunnig och engagerad personal som kan ge bästa vård och service till de ålänningar som behöver de tjänster vi erbjuder.

En fråga som har diskuterats idag är tidiga insatser och förebyggande åtgärder. Det är av högsta vikt för att undvika att människor blir sjuka, deprimerade eller får sådana besvär att man inte kan leva ett självständigt liv. Därför är det med glädje jag ser hur arbetet med den nya socialvårdslagen framskrider och den har under nästa år högsta prioritet.

Socialvårdslagen och de lagar som sammanhänger med den har som syfte att flytta åtgärder från att agera när någon har blivit sjuk eller i stort omsorgsbehov till att agera innan problemen har vuxit sig stora. Tidiga insatser kan betyda att en barnfamilj som är i behov av extra stöd får hemtjänst från kommunen innan det blir större problem och leder till ett barnskyddsärende. Tidiga insatser kan innebära att hemmaboende äldre får komma till en dagverksamhet vissa dagar i veckan och träffa andra äldre – istället för att ensamheten bryter ner och gör att den äldre personen blir sjuk och kanske får ett större och tyngre vårdbehov. Det handlar helt enkelt om ett nytt förhållningssätt som även under ekonomiskt tuffa tider måste göras för att vi på sikt ska kunna stävja de kostnader som sjukvården annars kommer att få.

Beträffande avgifterna på ÅHS så förslås de vara oförändrade även under 2016, dvs. ligga fortsättningsvis på en nivå på 6,8 miljoner euro. Min hälsning till den nya regeringen är att låta detta moment vidbli på denna nivå.

Varför det? Ja, hälso- och sjukvården av idag och imorgon är en oerhört mycket mer resurskrävande verksamhet än vad den var för inte alls särskilt många år sedan. Det medför att i ett välfärdssamhälle av nordisk modell som Åland, där vi har en skattefinansierad hälso- och sjukvård, så är det bättre att använda sig av systematiska begränsningar av vilka vårdtjänster som erbjuds. Vissa begränsningar har den nuvarande styrelsen för ÅHS också infört. Det är samhällsekonomiskt många gånger viktigare och effektivare än att höja självfinansieringsgraden.

Om höjda avgifter innebär en minskning i att uppsöka den förebyggande vården så kan det förväntas ge upphov till fler fall av allvarliga sjukdomar som är mycket resurskrävande att behandla och rehabilitera t.ex. slaganfall, hjärtinfarkt, diabetes typ II osv. Det är många gånger livslånga sjukdomar som kostar både samhället och den enskilda personen mycket på sikt.

Jag kan nämna till det nya lagtinget att vi på Åland har i genomsnitt de högsta patientavgifterna i Norden.

Den uttalade politiska ambitionen på Åland har varit att Åland ska tillhandahålla en offentlig hälso- och sjukvård för sina invånare av minst samma nivå som i omkringliggande regioner. Denna målsättning kostar. Att tillhandahålla hälso- och sjukvård på Åland kommer alltid p.g.a. geografi och demografi att vara betydligt mer kostnadskrävande än t.ex. i riket.

I budgetförslaget finns även förslag att ge tandvård för personer som lever under den relativa fattigdomsgränsen. Det skulle vara en oerhört viktig insats för dem som har en årsinkomst under 15 800 euro per år. En utredning över vad detta skulle kosta var inte klar när budgeten skrevs. Jag kan informera lagtinget om att nettokostnaden att låta ytterligare 2 300 personer få gå till ÅHS tandklinik är ungefär 150 000 euro. Det innebär ett nytt team, man skulle anställa en tandläkare, en tandsköterska och en tandhygienist.

På sidan 18 i budgeten så beskriver vi att den finländska regeringen avser att sammanslå bostadsbidraget för pensionärstagare med det allmänna bostadsbidraget från den 1 januari 2016. Idag fick v information om att det här lagförslaget har dragits tillbaka i Finland. Vi kan vara tacksamma för att det här inte kommer att träda ikraft med så kort varsel.

I övrigt fortsätter arbetet med risk- och missbruksprogrammet ännu under 2016. Det bör revideras lika som programmet för ett tillgängligt Åland.

För hälso- och sjukvårdsbyrån är användningen av antibiotika på Åland ett nytt område att studera. Den överstora antibiotikaanvändningen i världen och inom EU gör att cirka 30 000 människor dör inom Europa varje år på grund av att antibiotika inte verkar. Vi behöver kartlägga hur det ser ut på Åland.

Inom miljöområdet fortsätter arbetet med att revidera vattenlagen för att göra den mera enhetlig och konsekvent. Vi ligger också lite efter med att förverkliga Natura 2000 programmet. Det arbetet måste också fortsätta.

Ett nytt område som vi har fått att kartlägga är de invasiva arterna på Åland. Det arbetet har också inletts och kommer att fortsätta.

ÅMHM lagen ska revideras. Det kvalitetsarbetet som ska ligga till grund för ett nytt taxasystem, som ska vara i kraft från 1 januari 2017, har inletts.

Jag vill slutligen tacka mina kollegor i landskapsregeringen för de här fyra åren. Jag vill tacka min lagtingsgrupp och jag vill framförallt tacka mina hårt arbetande och engagerande tjänstemän på social- och miljöavdelningen. De är inte många, de har blivit lite fler och det finns utrymme att anställa någon till också i och med det här budgetförslaget. Tjänstemännen är inte många men de gör ett enormt viktigt arbete för att vi ska ha det Åland som jag vill se; nämligen ett Åland där människorna mår bra, ett välmående Åland. Tack så mycket.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Det är attraktiva arbetsplatser på sjukhuset. Varför tillåter landskapsregeringen, och har gjort det under alla år, så kallade kedjevikariat? Det är inte samma lagstiftning som i kommunerna som förbjuder det och även i det privata näringslivet är det förbjudet. Det är många på Ålands centralsjukhus som har haft vikariat under tio års tid utan att landskapsregeringen gör någonting överhuvudtaget.

Sedan vill jag också få ett klarläggande från ministern angående hur många nya tjänster det finns i det här budgetförslaget? Det framgår inte av motiveringarna. Ministern uttryckte att det kommer att finnas nya tjänster.

Ltl Carina Aaltonen, replik

ÅHS styrelse har försökt komma till rätta med kedjevikariat. ÅHS är en arbetsplats där väldigt många kvinnor jobbar. Kvinnor får barn, går ner i arbetstid och jobbar kanske 60 procent, 80 procent eller 50 procent. För att pussla ihop tjänster av många små deltidstjänster så blir det tyvärr på det här viset. Ett sätt är att inrätta tjänster på 60 procent eller 80 procent. Jag menar att det är bättre att vi har en tjänst på 100 procent och så har man rätt att gå ner i deltid, och man har behov för det.

Ltl Bert Häggblom, replik

Tack, fru talman! Jag fick inte svar på hur många nya tjänster det är totalt sett.

Min första fråga rörde kedjevikariat, men jag efterlyser lagstiftning om det. Det har inte att göra med ÅHS, det gäller tjänstemannalagen. Varför tillåter landskapsregeringen att man inte ändrar lagen där? Det här är uttryckligen en kvinnofälla, precis som ministern sade.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, det är sant. Vi borde se över den här lagstiftningen. Men de flesta som arbetar inom ÅHS så är tjänstemän idag.

Beträffande tjänster på vår avdelning så har det kommit två nya tjänster under det här året. Sedan finns det möjlighet att också anställa personal under 2016.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl John Holmberg, replik

Fru talman! Minister Aaltonen nämnde taxautredningen. Har jag förstått det rätt så blev den klar under våren. Den är jätteviktig för företagande på Åland. Stora delar av näringslivet hade politiska signaler till alla blivande lagtingsledamöter att någonting måste göras med ÅMHM. Idag verkar det beror på dag, årstid och inspektör angående hur inspektionsrundorna behandlas. Det finns ingen riktig linje i det. Nu vill jag inte racka ner på någon, speciellt inte på ÅMHM de gör ett jättebra jobb. Men styrningen kanske inte är optimal. Jag hoppas att man kan ta tag i detta ganska omgående. för idag är det många företag som inte har det riktigt bra så som ÅMHM fungerar.

Sedan vill jag också säga någonting om de invasiva arterna. Jag tycker att det är jättebra att även miljöbyrån börjar med det. Jag har förstått att det gäller inte bara mink och mårdhund, utan det gäller till och med blommor och växter.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Det är mycket som är i ropet när det gäller just avgifterna, speciellt kontrollförordningen ses över i EU för tillfället. Vi fick information av vår specialmedarbetare i Bryssel att man kommissionen föreslår att man ska ta ut obligatoriska avgifter för att täcka de offentliga kontrollerna, speciellt när det gäller djurhälsa och växtskadegörare. De avgifter som ÅMHM tar ut skulle alltså helt och hållet behöva vara hundra procent självfinansierade. Sverige och Finland har protesterat mot detta. Just nu är medlemsstaterna oense om hur man ska gå tillväga när det gäller kontrollförordningen och avgifter.

Ltl John Holmberg, replik

Tack, fru talman! Det stämmer helt klart att kostnadstäckningen sedan måste finnas hos dem som blir drabbade av de här kontrollerna. Desto viktigare är det ju att ÅMHM sköts effektivt. För ju mindre effektivt ÅMHM är så desto dyrare blir kontrollerna.

Att miljöbyrå tar upp invasiva arter är jättebra, men här gäller det också att hitta en samverkan med jaktenheten som bokstavligt talat också kommer att bedriva jakt mot invasiva arter, så att det inte blir dubbla lager.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Fru talman! Jag delar ltl Holmbergs synpunkter här. Förhoppningsvis kan vi få se ett resultat av gott samarbete här under nästa närings- och miljöministers ledning.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Jag håller med minister Aaltonen om social- och miljöavdelningens litenhet. Man beundrar att de klarar av den våldsamma bredd på så få personer. Runt omkring oss i andra länder är de kanske 100 personer och här kanske vi har 5. Så är proportionerna. Man måste verkligen beundra personalen för att de klarar av detta så bra som de gör, och minst lika bra som alla andra.

Det känns bra att ministern också tog upp sjukvården som diskuteras alldeles för liten här i salen. När det gäller att köpa nya färjor eller kortrutt år så kan vi prata i veckotal, men sjukvården nämns knappast alls. Om vi vill behålla någorlunda samma sjukvård som idag så vet vi att sjukvårdskostnaderna kommer att stiga på grund av ökad befolkning, åldrande befolkning, vetenskapen går framåt och även för att kraven från människorna ökar.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag vill tacka för de värmande orden, speciellt när det gäller socialvårdsbyråns personal som under större delen av dessa fyra år har bestått av 2,64 tjänster. Man ska komma ihåg att det handlar om ungefär 30 lagar och förordningar som rör allt ifrån födsel till äldreomsorg. Hela det fältet har täckts in av 2,64 tjänster. Om vi tar områden som risk-och missbruk, tillgänglighet, barnomsorg, barnskyddsfrågor så visst har de gjort ett nästan omänskligt arbete. Jag är glad över att man nu lyckats få lite förstärkning och dessutom har socialvårdsbyrån nu fått en ny ordinarie chef.

Ltl Runar Karlsson, replik

Fru talman! Här kan man se vilken fantastisk sak en litenhet kan göra. Vi kan lätt jämföra med kommunerna i de här sammanhangen. En litenhet kan göra fantastiska underverk. Det behövs ingen stor apparat med en våldsam byråkrati, man klarar det med mycket färre personer, det har Åland visat i det här fallet.

Jag hoppas att man mera ska gå in på sjukvården under de kommande fyra åren. Vad ska offentligheten göra? Vad ska privata göra? Vem ska betala? Detta är oerhört viktigt. Hur mycket ska vi satsa på sjukvården? Det pratas ofta här om att sjukvården är för dyr. Men det gäller att bota och lindra för dem som är sjuka. Sjukvården måste absolut bli ett prioriterat område de kommande fyra åren så att vi behåller en sjukvård som är minst lika bra som idag och antagligen bättre eftersom kunskapen ökar.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag delar ltl Runar Karlsson synpunkter.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Det är med glädje som jag hör att minister Carina Aaltonen lyfte vikten av förebyggande arbete, speciellt inom hälsoarbetet, och det är något som flera ledamöter har lyft idag. Om vi ska klara av att ha våra äldre att bo kvar hemma längre så behöver alla nivåer ses över. Jag tänker på närståendevårdsersättningarna och på att äldreomsorg på distans får leva kvar. Kanske ministern kan fylla i och berätta lite mer om något sådant är på gång?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, vi behöver verkligen diskutera förebyggande och främjande mycket mera och sätta in insatser innan det blir problem. Där skulle det faktiskt vara en fördel om vi skulle ha färre kommuner eller kanske kommunernas socialtjänst skulle vara behjälplig.

När det gäller framtiden så kan vi säga att äldreomsorg på distans verkar få ett fortsatt liv med Jomala kommun som huvudman. Det ser jag fram emot.

Sedan finns det också pengar i budgeten för ett treårigt projekt för hälso- och sjukvården tillsammans med kommunerna som handlar om psykogeriatriska patienter och klienter och hur man på bästa sätt kan jobba för gemensamma lösningar för den här målgruppen.

Annette Holmberg-Jansson, replik

Tack, fru talman! Minister Aaltonen lyfte också att vaccinationsanvändningen kommer att ses över. Det tycker jag att är väldigt bra, för bl.a. WHO lyfte i Maj upp en global action plan mot antimicrobial resistance. Det ligger helt i tiden och vaccinationsanvändning är verkligen något som bör sättas största fokus på.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Harry Jansson, replik

Tack, fru talman! Bästa minister Aaltonen, det börjar sjunga på sista versen. Jag tycker att ministern har gjort ett gott arbete och varit kommunikativ i dialogen med lagtingsgrupperna i regeringsblocket. Jag har förstått att det har varit en utmaning att leda en liten avdelning och särskilt en liten byrås arbete på politisk nivå. Men om vi bortser från denna lilla lapsus en med egen åländsk socialpolitik så får ministern ett gott vitsord, det är helt klart.

Jag delar inte ministerns synpunkt angående höga patientavgifter. Vi måste komma ihåg att vi ligger relativt högt i avgiftspolitiken inom sjukvården av två skäl. Det ena är naturligtvis att vi behöver en bra sjukvård i och med att vi är ett ö-samhälle. För det andra har vi valt att satsa på att faktiskt vara ganska heltäckande. Detta i kombination med närheten till de vårdmässigt ännu högre stående sjukhus i både Sverige och Finland är förklaringen till att vi måste ha en avgift som är rimlig i förhållande till servicen.

Ltl Carina Aaltonen, replik

Jag ville i det här anförandet lyfta problematiken med att tro att man kan höja avgifterna och på så sätt få en större del av ÅHS finansierad. Så är det inte. Många säger att många har råd att betala för hälso- och sjukvården. Ja, men många betalar ju också en hög skatt förhoppningsvis. Vår hälso- och sjukvård är skattefinansierad. Att höja en avgift på 27 euro för ett besök på hälsocentralen idag till 35 euro, det kan medföra att någon avstår. Män har svårt att överhuvudtaget gå till hälso- och sjukvården i förebyggande syfte. Ursäkta nu att jag pekar ut den här målgruppen. Men vad kan t.ex. en stroke eller hjärtinfarkt kosta på sikt för samhället om man inte kontrollerar upp sitt blodtryck och får nya blodtrycksmediciner?

Ltl Harry Jansson, replik

Det är helt förståeligt att ministern resonerar på det viset. Miljardrullningen i dagens Finland för att bl.a. finansiera sjukvården och de våldsamma underskott som de svenska landstingen bär i vardagen är ju ett resultat av att man har en underfinansierad verksamhet där avgifterna är en viktig del. Från åländsk sida kan vi inte blunda för det faktum att vi vill ha en kvalitet. Nu är vi ett läge där vi måste spara, låna eller avgiftsskattefinansiera och tillsammans blir det en helhet som vi måste försöka kunna försvara.

Känner ministern att hon har grepp om ÅHS i framtiden och grepp om ÅMHM och den verksamhet som ltl Holmberg lyfte fram? Känner vi idag att vi har ett politiskt grepp om de här satelliterna?

Ltl Carina Aaltonen, replik

Ja, jag tycker att vi har en mycket bra styrelse för ÅHS. Jag har fullt förtroende för den styrelse som är suttit fram tills idag och likaså för den styrelse som leder ÅMHM. Jag har fullt förtroende för de här verksamheterna. Jag tycker att de har skött sig mycket bra under den här perioden.

Det som är lite problematiskt, och som vi måste vara vaksamma på åtminstone när det gäller ÅMHM, så är att vi har en väldigt låg lönesättning. Det är svårt att få kvalificerad personal, inte bara till landskapets underlydande myndigheter utan också till förvaltningen här. I en värld där man måste konkurrera om de bästa människorna så kanske vi också måste se på vilka löner vi betalar till våra ledande tjänstemän. Det tycker jag att vi kanske bör fundera på under de kommande fyra åren.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Diskussionen avbryts här och fortsätter vid morgondagens plenum.

För kännedom

30      Kosmetiska produkter

Social- och miljöutskottets betänkande SMU 1/2015-2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 1/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 23 november 2015.

31      Ändringar i skattelagstiftningen 2016

Landskapsregeringens lagförslag LF 3/2015-2016

Ärendet upptas till behandling vid plenum den 23 november 2015.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 17.11 klockan 09.30. Plenum är avslutat.

Originalfil