Plenum den 17 april 2013 kl. 13.00

 Ålands lagting

PLENARPROTOKOLL

 

 

 

 

 

ME


Plenum den 17 april 2013 kl. 13.00

Plenum börjar 1

Bordläggning. 1

1    Regleringar av tjänster och semester

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2012-2013)

Andra behandling. 1

2    Godkännande av avtalet med Botswana om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 13/2012-2013)

Enda behandling efter bordläggning. 2

3    Självstyrelsens kärnområden

Landskapsregeringens svar (S 2/2012-2013-s)

Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål (S 2/2012-2013)

Enda behandling efter bordläggning. 53

4    Ungdomsarbetslöshet och risk för marginalisering

Ltl Katrin Sjögrens förslag till åtgärdsuppmaning

Landskapsregeringens svar (S 3/2012-2013-s)

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. spörsmål (S 3/2012-2013)

Enda behandling. 53

5    Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1 – 31.12.2012

Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2012-2013)

6    Landskapsregeringen och Nordiska ministerrådet – verksamheten 2012 och övergripande prioriteringar

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2012-2013)

Plenum slutar 53

 

Plenum börjar

Närvaroregistrering. 30 ledamöter närvarande.

Lagtingsledamoten Carita Nylund anhåller om ledighet från 22 april plenum på grund av privata angelägenheter. Beviljas.

Bordläggning

1        Regleringar av tjänster och semester

Lag- och kulturutskottets betänkande (LKU 7/2012-2013)

Landskapsregeringens lagförslag (LF 11/2012-2013)

Talmannen föreslår att ärendet bordläggs till plenum 22.04.2013. Godkänt.

Andra behandling

2        Godkännande av avtalet med Botswana om upplysningar i fråga om skatteärenden

Finans- och näringsutskottets betänkande (FNU 15/2012-2013)

Republikens presidents framställning (RP 13/2012-2013)

Först tillåts allmän diskussion och efter det kan lagtinget antingen lämna sitt bifall lagförslaget i presidentens framställning eller vägra ge ett sådant bifall.

Diskussion. Ingen diskussion.

Lagförslaget i presidentens framställning föreläggs lagtinget för bifall. Lagtinget har i andra behandling lämnat sitt bifall till lagförslaget.

Betänkandets motivering föreläggs för godkännande i enda behandling. Lagtinget har i enda behandling godkänt motiveringen.

Ärendets andra behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling efter bordläggning

3        Självstyrelsens kärnområden

Landskapsregeringens svar (S 2/2012-2013-s)

Ltl Axel Jonssons m.fl. spörsmål (S 2/2012-2013)

Diskussionen bordlades 03.04.2013 och kan bordläggas ytterligare en gång om lagtinget så beslutar.

Först tillåts fortsatt diskussion. Under diskussionen i ärendet kan det väckas förslag om en åtgärdsuppmaning.

Om det har väckts förslag om en åtgärdsuppmaning bordläggs ärendet till ett plenum tidigast följande dag.  Annars antecknas landskapsregeringens svar för kännedom.

Diskussion. 

Vtm Viveka Eriksson

Talman! Historien bakom de här frågorna är lång och snårig. När det gäller jordförvärvstillstånd/ rätt, har vi haft jordförvärvslagen sedan 1975 och utifrån landskapsregeringens prövningsrätt har praxis och tillämpningsdirektiv utformats.

Under en lång tid har det ställts krav på att tillämpningsdirektiv och praxis borde anges i lag för att trygga likabehandling och rättssäkerhet. Då vtm Roger Janssons var lantråd senare delen av nittiotalet fördes förslag till lag till lagtinget men det misslyckades eftersom förslaget inte omfattades av tillräckligt många lagtingsledamöter. Lagen togs tillbaks och man fick fortsätta grunda sina beslut på den praxis som rådde. 2003 antogs sedan landskapslagen om jordförvärvsrätt och -tillstånd och den lagen följdes av en förordning där gällande praxis samlades. Det visade sig dock att det inte var hållbart med en förordning. Beslut som berör enskilda medborgare ska bygga på lag.

Genom åren har de olika besluten i tillståndsfrågorna debatterats och ifrågasatts. Ibland har beslut tagits och återtagits när opinionen blivit för stark.

Det är uppenbart att moderna tider ställer krav på tydliga regler som anges i lag så att likabehandlingsprincipen kan följas och så att rättssäkerheten är tryggad. Våra grundläggande skyddsmekanismer i självstyrelsen, som vi alla värnar om, måste också anpassas till moderna tiders krav.

Därför tillsattes under förra mandatperioden en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över hembygdsrätten, jordförvärvstillstånd och näringsrätt. I kommitténs betänkande beskrevs behoven av lagstiftningsåtgärder för att trygga rättssäkerhet och likabehandling.  

Målet med att tillsätta en kommitté var att få fram underlag för fortsatt arbete med bland annat lagstiftningsåtgärder.

Förra regeringen inledde arbetet, nu fortsätter arbetet i den här och högst antagligen i kommande regeringar. För vad som än sägs, det är inte lätt lagstiftning och det tar tid att få fram bra lagar. De här frågorna var ofta föremål för debatt i lagtinget under förra mandatperioden. Inför den här debatten tittade jag tillbaks för att se hur gamla tvärsäkra påståenden står sig när man bytt sida från oppositions till regeringsbänk.

Högt och ljudligt kritiserades den förra landskapsregeringen under slutet av förra mandatperioden av dåvarande opposition som bland annat bestod av obunden samling, frisinnad samverkan och socialdemokraterna för att inte verkställa de olika förslag som framfördes i kommitté betänkandet.  Ett år efter betänkandet presenterades, ställdes spörsmål vars andemening var att det åländska samhällets utveckling skadas svårt om inte lagstiftning antas snarast. I debatten tog flera debattörer till brösttoner. Jag minns särskilt ledamoten Sundmans tonläge. Vi i regeringspartierna skulle skämmas för att vi inte redan åtgärdat allt som stod i betänkandet. I ett inlägg påstod han att, jag citerar ordagrant: ”Ja, som jag sade i en tidigare replik, visst får det ta några månader. Men det får inte ta några år, som det har varit nu. Författningen som kommittén efterlyser är ju bara en omskrivning av förordningsbestämmelser till lag. Det kan inte ta så länge. Med moderna ordbehandlingsprogram så går det jättefort. Där är tidsaspekten verkligen sådan att man måste vara kritiskt.”

Det är onekligen intressant att konstatera att nuvarande regering med minister från de obundna med ansvar för de här frågorna ännu inte lyckats trots de moderna ordbehandlingsprogram som står till buds att genomföra kommitté betänkandets olika förslag. Åtminstone borde ju något förslag ha förverkligats mot bakgrund av den höga svansföring som nuvarande regeringspartier, dåvarande opposition, hade.

I september, för snart ett år sedan debatterades en åtgärdsmotion från liberalerna. I den föreslogs en ändring av lagen om åländsk hembygdsrätt så att de som flyttar utanför Åland ska kunna behålla sin hembygdsrätt upp till åtta år. Då lovade minister Lindholm att det snart skulle införas ett system för hur de åländska studerande skulle få behålla sin hembygdsrätt upp till tio år. Alla blev glada över det löftet och särskilt nöjda kände sig de studerande. Ministern förespeglade att det enkelt skulle gå att tillämpa stadgande om stadigvarande bostad i studiestödslagen så att åländska studerande inte skulle förlora sin hembygdsrätt. Nu är det förstås mycket intressant att höra hur det har gått. Enligt uttalande då skulle tillämpningen inledas innan ändringar av hembygdsrättslagen trätt ikraft ”eftersom regeringen hade som avsikt att senare återkomma med lagändring.” Jag tyckte då det lät otroligt och jag varnade också för att det finns flera principiella frågor som är svåra att komma förbi. Dels avgränsningsfrågan, vem är att betrakta som studerande och dels likabehandlingsprincipen. Men nu har ju ministern möjlighet att berätta om när den här nya tillämpningen ska träda i kraft.

I spörsmålssvaret sägs att landskapsregeringen tillsatte en arbetsgrupp i oktober med uppdrag att ta fram reviderad lagstiftning om hembygdsrätt jordförvärv och näringsrätt. Arbetet ska vara klart i september och tydligen är första prioritet en ändring av lagen om åländsk hembygdsrätt. Den ska vi få till lagtinget i höst.

Det som är förvånande är att det nu tar så pass lång tid för de partier som för tre år sedan påstod att alla svar fanns i det parlamentariska betänkandet och det bara var att verkställa de förslagen. Hur är det med obundnas och ministerns ambitionsnivå idag? Hur kommer det sig att det tog ett år att tillsätta en arbetsgrupp hur kommer det sig att det tar två år att lösa frågan om de studerande och deras förlust av hembygdsrätten, om man nu har en lösning på gång?

I samband med debatten om vår motion om lagen om hembygdsrätt fick vi lugnande besked av minister Lindholm. Då försäkrade hon oss om att ”jag hoppas att ni ska känna att den här saken är i goda händer och att ni ska känna er trygga med att jag arbetar med den här frågan”. Men det finns ju inte så mycket mera tid för ministern att arbeta, i höst har halva tiden gått, det blir byte på ministerstolen och en ny minister ska ro iland allt det som inte genomförts under de två första åren.

Vi sätter också ett frågetecken efter påståendet om att saken är i goda händer. Eftersom landskapsregeringen beslutar om jordförvärvstillstånd och det inte finns i lag klara tydliga regler finns det risk för att olika sökanden inte blir jämlikt behandlade.  Den situationen är ju väldigt aktuell just nu i ett fall i Brändö som fått avslag och som jämförts med andra fall där jordförvärvstillstånd beviljats. Liberalerna har länge talat för en modernisering av näringsrätten. Vi vill inte att näringsrätten ska vara hämmande för nyetableringar av företag, vi vill att många företagare ska välja Åland och vi vill ge bolag och företag möjligheter att operera på den internationella globaliserade marknaden. Därför tycker vi som exempel att vi kan ta bort regeln om att två tredjedelar av ett bolags styrelse ska ha hembygdsrätt. Varje bolag och företag vet bäst vilken kompetens man vill ha sin styrelse. Man kan med fog påstå att regeln idag är ett slag i luften. På olika sätt har man kringgått regeln, bland annat genom att tillsätta s.k. bulvanstyrelser.

Liberalerna var eniga med andra partier om betänkandet förutom den delen som handlade om näringsrätt. Till den delen hade liberalerna en reservation.

Det har sagts att näringsrätten inte ska användas för att hämma konkurrensen utan uttryckligen fungera som ett språkskydd. Tyvärr finns inslag av konkurrensskydd och därför kunde vi inte omfattat skrivningen i betänkandet. I betänkandet sägs bland annat som en slutledning: ”Kommittén anser att näringsrättens målsättning är att näringsutövningen på Åland ska handhas av ålänningarna själva för att långsiktigt kunna upprätthålla och garantera sysselsättning och försörjning för den fast bosatta och svenskspråkiga lokalbefolkningen”.

Genom att ålänningarna själva handhar och kontrollerar företagsamheten så finns även bästa möjliga förutsättningar för att det lokala näringslivet utvecklas och anpassas till de lokala, småskaliga och enspråkigt svenska förhållandena. Ett aktivt företagande bland den åländska befolkningen är också av stor vikt för självstyrelsens långsiktiga utvecklingsförutsättningar.

Liberalerna syn på den här frågan framgår av vår reservation där vi förde fram en alternativ text som lyder: "Kommittén anser att utgångspunkten för det åländska näringslivet är friheten att idka näring och lika konkurrensvillkor i en alltmer internationell och global marknadsekonomi. Kommunikationsspråket med myndigheter och allmänhet på Åland ska vara svenska. För att idka näring på Åland ska krävas anmälan som visar att verksamheten uppfyller språkkrav och andra uppställda villkor. Företagens ledning och styrelsesammansättning är en fråga för ägarna. Företagens utveckling, språkbalansen och den kulturella identiteten på Åland gynnas av ett stabilt och levande lokalsamhälle med goda utbildningsmöjligheter och goda kommunikationer med omgivningen.”

Liberalerna försvarar och vill bevara skyddsmekanismerna i självstyrelsesystem men ser samtidigt behovet av att anpassa självstyrelsesystemet till moderna tiders krav. Vi förespråkar öppenhet och vidsynthet för att stå oss väl i konkurrens med omvärlden. Vi hoppas givetvis att också andra partier så småningom ska välja den liberala linjen.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Jag vill säga vissa saker ska man inte göra i lovart för då riskerar man att få de på sig som man försöker bli av med och de händer för liberalerna i det här fallet. Orsaken till min kritik i förra valperioden var att man hade tillsatt en parlamentarisk kommitté, men man hade inte fört arbetet vidare för att slutföra de under perioden. När ett sådant arbete inte slutförs och de kommer ett lagtingval mellan så kan man inte vara säker på att den parlamentariska gruppens arbete håller sträcket eftersom de i teorin kan väljas ett helt nytt lagting. När det har varit val och det har valts ett nytt lagting så måste man i någon mån börja om och det visar sig i liberalernas åsikter i hembygdsrättsfrågan. Åsikter har bytts åsikter och det är fullt tillåtet i ett val, så nu är det ingen brådska bara man hinner göra det under den här perioden. De har gått ett och ett halvt år av fyra, det är två och ett halvt år kvar att göra arbetet på. Tänk på vindriktningen!

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ltl Sundman är en mästare på att vända kappan dit det blåser. Det är mästerligt att byta åsikt, när man byter från oppositionsbänk till regeringsbänk så är det ingen brådska. Faktum är att förra regeringen tillsatte tre stycken parlamentariska kommittéer just för att man skulle få en samstämmighet kring svåra frågor. En av dem var den här frågan, en annan var självstyrelsens utveckling och den tredje frågan var valsystemet. Valsystemet tog vi fram en lag när de gäller självstyrelsens utveckling jobbar vi vidare. När de gäller grundelementen i självstyrelsen är det ett lagstiftningsarbete som tar väldigt mycket tid. Dessutom hade liberalerna och centern tillsammans inlett det här arbetet. Nu är det bara att jobba vidare ltl Sundman.

Ltl Danne Sundman, replik

Herr talman! Den här regeringen kommer att leverera till skillnad från den förra. Vi ska komma ihåg att vi hade ju stora problem med liberalernas engagemang. Vi måste skicka kommitténs ordförande som skolfröken och läxa upp de liberala representanterna att de skulle komma på kommitténs möten och än mindre fick man de inte vidarefört till lagstiftning. Valet kom emot, då måste man acceptera att de har valts ett nytt lagting och processen börjar om i någon mån. De finns vissa saker som är svårare än andra och vi har hört på ministerns svar att under den här perioden kommer vi tillsammans att leverera så det är inget problem. Däremot kvarhåller jag min åsikt att det är brådskande. Jag återkommer i ett anförande till detta.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag tycker att ledamoten har klara problem att försvara sin linje. Ett år efter att det parlamentariska betänkandet kom, kommer man med ett spörsmål och säger att hela det åländska samhållet är hotat på grund av att inte lagar har presterats och att man nu sitter och har snart suttit i två år. Man har inte kommit med någon lag. Var det så lätt som ltl Sundman sade under förra perioden att tillämpa ett ordbehandlingsprogram, då borde man ha gjort det från obundnas sida, använd ordbehandlingsprogrammet och kom fram med lagarna.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag är glad att liberalerna har ändrat åsikt. Enligt den dokumentation som jag tagit del av, så har man valt en annan linje. Tidigare när liberalerna innehade lantrådsposten och när man innehade kansliminsterportföljen då valde man att ta regeringsbeslut i dessa frågor. Den här regeringen har valt att lagstifta på områden som nu är nämnda. Man hade till och med en omröstning i den tidigare regeringen där centern valde en lagstiftningsväg medan liberalerna ville ha genom olika beslut. Jag är glad att höra att man nu förespråkar lagstiftning, det brukar ofta höras att land ska med lag byggas och de känns tryggt att vi nu går samma väg.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Ministern väljer att gå till attack.  Ministern ska istället förklara vad ministern har gjort under de här två åren för att se till att man bygger land med lag. Hittills har vi inte sett någon lagframställning i lagtinget. För ett år sedan gavs ett löfte om att man skulle sätta igång tillämpning för de åländska studerandena, av detta har vi inget sett. Jag tycker att ministern istället för att attackera ska förklara för oss i lagtinget varför det dröjer så? Varför tog det ett år att tillsätta en ny arbetsgrupp? Varför har ministern och landskapsregeringen inte tagit tillvara de omfattande lagstiftnings PM som förra regeringen bad förvaltningen att ta fram. Det fanns en tjänstemannaberedning på alla de här områdena varför har man inte använt detta och gått vidare därifrån?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Jag har även begärt ett till anförande, om mitt budskap inte gick fram förra gången. Det är väldigt viktigt att poängtera att det behövs lagstiftning på det här området för att uppnå rättsäkerhet. Jag har numera upplevt att vi är överens om detta här i salen att detta är viktigt. De dokumenten som vtm Eriksson hänvisar till är inte vägar framåt, utan man problematiserar de olika områdena men det går tyvärr inte att använda i lagstiftnings syfte. De är inte så utformade, inte så framåtsyftande utan bara problematiseringar på dessa områden.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Varför har inte ministern använt ordbehandlingsprogrammet som obundna talade om i förra perioden, bara att använda och så får man fram lagstiftning? Obundna hade det ju så lätt då, varför gör man det inte så lätt som de lät då när man var i opposition?

Dessutom talade man då om att alla svar finns i betänkandet, ändå har det tagit två år. Vi har ännu inte sett någon lagframställning, det ska komma sent i höst. Vi har ännu inte sett att vi fått det på våra bord. Jag vill påminna att detta är svår lagstiftning, vilket jag har respekt för. Jag tycker inte att man kan ändra åsikt när man byter bänk.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback, replik

Tack, herr talman! Jag lyssnar med intresse på Erikssons resonemang av hembygdsrätten. Jag förstår om vi förförändrar lagen enligt hennes resonemang så att de inte behövs två tredjedelar mera av ålänningar med rösträtt i styrelserna så är ålänningarna på samma konkurrensvillkor som resten av världsmarknaden ungefär. Jag tyckte det var väldigt stötande att vtm Viveka Eriksson tydligen känner till bulvanstyrelser på Åland. Det är ett ganska allvarligt och kränkande uttryck från lagtingsstolen, vilka styrelser åsyftar vtm Viveka Eriksson på?

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag antar att ltl Sundback pratar om näringsrätt och inte hembygdsrätt? Det finns ett regelverk, minst två tredjedelar av styrelsen ska vara ålänningar som har hembygdsrätt. Det är också allmänt känt att de finns olika sätt att kringgå. Det som är viktigt för ett bolag och för ett företag är att man sätter in den kompetens som man vill ha och behöver i styrelsen. De kan inte på något sätt vara hotande för självstyrelsen.

Ltl Barbro Sundback, replik

Detta med bulvanstyrelse, att uppträda som bulvan är ju inte lagligt. Vicetalman Viveka Eriksson påstår att de finns personer i styrelser som beter sig olagligt, det är nog ett väldigt allvarligt påstående. Att ålänningar inte skulle vara tillräckligt kompetenta håller jag inte med om. Jag vill ta avstånd från den här linjen, jag tycker inte att den är förenlig med våra traditioner.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! De är onekligen så att från näringslivets sida och från företag- och bolagssida är den regeln hämmande att man måste ha två tredjedelar. Det betyder att bolag inte fritt kan komma in och konkurera i det åländska samhållet. Man måste alltid se till att det är ålänningar. Majoriteten skriver i att man ska hålla företagsamheten i åländska händer, det är inte en liberal syn på företagsamheten. Vi tycker att de ska finnas en allmän och fri konkurrans. Även företag och bolag ska även, om man kommer utifrån, kunna inrätta sig på Åland. Sedan ska man kunna operera på en internationell marknad. Jag tycker att detta är en viktig liberal princip.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Jag vänder mig lite mot den här idén, att måla upp bilden av näringsrätten och två tredjedelar av styrelsesammansättningen skulle vara väldigt hämmande för företagsamheten på Åland. De är ju de facto så som kommittén konstaterat och som vi kan se i all statistik. Trots rådande begränsningar har antalet företagsetableringar varit högt, inflyttningen har varit hög. Vi har en bättre ekonomi än jämförbara omgivande regioner. Den begränsning som målats upp som så stark ser jag inte vara så stark som vtm Viveka Eriksson målar upp. Det finns en sak som inte vtm Eriksson nämner, dvs. det är inte bara det att man ska ha haft hembygdsrätten, utan det räcker att man bott fem år på Åland någon gång tidigare så kan man sitta i en styrelse.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Jag noterar att ltl Petri Carlsson sa att den inte är starkt hämmande med andra ord är den hämmande i ltl Petri Carlssons syn. De har kommit under åren väldigt starka önskemål, det har funnits många olika situationer där man har gett undantag och där man har sökt möjligheter att få ihop styrelser. Detta är väl inte något som är förenligt med fri konkurens och möjlighet att operera på en öppen marknad. De facto skriver man i betänkandet att företagsamheten ska hållas i åländska händer, är de förenligt med en fri konkurrenssituation.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Man ska komma ihåg att när motivet med näringsrätten infördes var inte näringspolitiskt utan språkpolitiskt, eventuellt nationalitetspolitiskt. Det har ett syfte med att långsiktigt garantera sysselsättning och försörjning för den fast bosatta svenskspråkiga befolkningen. Detta är ett syfte som väl uppfyllts också där Ålands kommunförbund gav utlåtande att näringsrätten inte har varit hämmande och är inte ett bekymmer till den del att man inte behöver luckra upp denna bestämmelse som vtm Eriksson framför. Däremot har kommittén flera bra förslag på hur man kan skapa ännu mer etableringar och företagsverksamhet på turistsidan där man funderar på Havsvidden koncepten.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Motivet som ligger till grund för de här är språkpolitiskt och de kan inte och ska inte vara konkurrensskyddande men tyvärr finns de tendenserna och jag tycker att skrivningen pekar i den riktningen att man håller de i åländska händer. Liberalerna är inte heller med på att man ska släppa på det språkliga kravet, de ska finnas kvar men inte genom en åtgärd som är ett slag i luften för de är de som de i verkligheten är.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Axel Jonsson

Tack, herr talman! Dagens debatt fortsätter att handla om tre rätter. Det inte någon festmåltid utan hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärvsrätten. De tre särrättigheterna utgör inskränkningar i grundläggande rättigheter som att delta och rösta i val, ärva fast egendom och bedriva näringsverksamhet.

I grund och botten är de inskränkningar som inte hör ett öppet och modernt samhälle till, men undertaget grundsyfte är inte och aldrig varit protektionistiska i vid bemärkelse. Syftet har varit att vi ålänningar ska somna tryggt om kvällarna med vetskapen att Ålands inte är på väg att bli ett finskspråkigt semesterparadis som är befolkat under tre sommarmånader och dött resterande del av året. Syftet har inte varit att förhindra människor att flytta hit tvärtom har de varit ett sätt att se till att Åland är ett attraktivt svenskspråkigt ställe att bo och leva på året om. Syftet har inte heller varit att stänga ute företag från den åländska marknaden. Tvärtom har de varit ett praktiskt sätt att se till att svenskan är det ledande språket i det åländska näringslivet. De tre särrättigheterna har visat sig vara nyckelspelare för att åstadkomma målsättningen om ett år runt levande svenskspråkigt Åland. Vilket av Gun Carlsson ledda parlamentariska kommittén från 2009 konstaterar bl.a. i sina jämförelser med Åbolands skärgård? Mot bakgrund av detta, varför behöver då de hittills fungerande regelverken kring hembygdsrätten, näringsrätten och jordförvärvsrätten uppdateras?

När världen förändras krävs de att man agerar och anpassar sig speciellt som liten, de brukar kallas utveckling. Ska vi lyckas uppfylla de mål som ställts upp genom åren även i framtiden krävs de att vi anpassar lagstiftningen efter den moderna människan och det moderna samhället. I en tid där vi så gott som alla är överens om att Åland är i behov av inflyttning, nya företag, nya influenser utifrån och ett ökat handelsutbyte med en allt öppnare omvärld. Det är väsentligt att vi svänger upp och ner på de tre rättigheterna. Ser till att de inte används eller kan användas som renodlade protektionistiska verktyg i bred bemärkelse, utan att de kraftfullt och så smalt som möjligt verkar i riktning enligt den målsättning särrättigheterna faktiskt är skapade för. Inte för att stänga ute utan för att deklarera levnadsvillkoren i det åländska samhället, svenskspråkighet och året runt aktivitet. Det vill säga de villkor som så gott som alla eftersträvar. Vi har då hembygdsrätt, jordförvärvsrätt och näringsrätt. Vet man vad man får som intresserad och potentiell inflyttare får de presenterade framför sig kan vi med exakthet idag raka i ryggen förklara exakt vad de innebär.

 Svaret på frågan blir tyvärr nej för tillämpningen av lagstiftningen för de olika särrättigheterna varierar och en specificering av regelverken är nödvändig. Detta konstaterande Carlsson kommittén i sitt betänkande 2009 och så också landskapsregeringen i sitt regeringsprogram. Några exempel som kommittén föreslår är att i landskapslag uppställa villkor gällande tillfredaställande kunskaper i svenska vid beviljande av hembygdsrätt. Att lagstiftningen specificeras för beviljande av hembygdsrätt enligt 2§ landskaplagen om åländsk hembygdsrätt efter 3 års bosättning eller omedelbart att återflyttade som är födda och uppvuxna på Åland. Att de bör införas klara och enhetliga grunder för planering av markområden förutsätts för beviljande av jordförvärvstillstånd, som har varit aktuellt den sista tiden. Det bör införas tydliga och objektiva i landskapslag stadgade kriterier som ligger till grund för bedömningen av ansökningar av näringsrätt.

Några av förslagen jobbar landskapsregeringen med idag och de är bra. Bakgrunden till förslagen kan man läsa i kommitténs betänkande, jag tänker inte gå in närmare på det, man konstaterar snabbt om man läser betänkande att behovet av uppstädning är stor. Åtminstone får en ledamot som jag som räknas som relativt ny den uppfattningen. Dagens regelverk är varken tydliga, rediga eller rättssäkra. De finns dessutom frågeställningar vi inte på ett helhetsplan har diskuterat politiskt här i salen. Vi minns alla fallet Weiss. Vi känner till Havsvidden och andra projekt där man genom aktiebolag och aktier vill förmedla ägo- och nyttjanderätt till fast egendom. Vi menar från Ålands framtids sida att frågor av den här digniteten med allra största nödvändighet måste utredas, framförallt diskuteras här i salen före vi utvecklar en förvaltningspraxis som vi inte inser de framtida konsekvenserna av.  Jag tänker inte utveckla den frågeställningen mera utan bara konstatera att vår uppfattning i Ålands Framtid är att regelverket måste revideras så att alla kan konstatera att lagstiftningen och dess tillämpning i praktiken uppfyller de syfte som vi alla är eniga om.

Vi kommer att stå fast vid vår åsikt att lagstiftningen ska vara det som är den styrande principen. Vi frågasätter att så mycket av principerna regleras i förordning och principdokument som det gör idag. Vi vill gärna se ett Havsvidden i varje kommun då en sådan aktiebolagslösning i praktiken bidrar till året runt verksamhet och inte till tomma sommarstugor. Vi vill gärna se att fallet Weiss i framtiden vore avgjort så långt som möjligt genom ett tydligt regelverk så att vi kan ge inflyttade möjlighet att ta del av våra vackra stränder genom ett tydligt jordförvärvstillstånd.

Tydligare lagstiftning som uppfyller sitt syfte är en grundbult i ett rättsäkert samhälle, så borde fallet vara för de tre särrättigheterna. Vad som gäller näringsrätten specifikt ser vi i ÅF stora brister där tjänstemännen som ska hantera ansökningarna saknar precis lagstiftning. Att enbart fokusera på problemen är inget vi förespråkar. Vi vill i mitt resonemang om jordförvärvsrätten vara med och bidra i konstruktiv anda så om landskapsregeringen inte själv vet vad de vill åtminstone låta sig inspireras av oss. Vi lägger ingen prestige i att bevara system som de alltid har varit för sakens skull. För oss är det viktigaste att syftet med lagarna förverkligas så långt som möjligt. Så är inte fallet med dagens näringsrätt. Näringsrätten är främst skapad som ett språkskydd och inte ett konkurrensskydd som debatten tidigare kretsat runt. Hur bra koll har vi på de åländska företagen vilket som t.ex. är verksamhetsspråket idag? I ärlighetens namn tror jag väldigt liten.

Landskapregeringen vet inte vilka bolag som är verksamma på Åland som inte har näringsrätt idag. Tillsynen är i det närmaste lika med noll, inte heller finns det i lag någon definierad grund för att neka ett företag näringsrätt med annat än svenska som verksamhetsspråk.

När vi dikuterar den här frågan idag ska vi vara medvetna om att kravet på svenska som verksamhetsspråk endast tillämpas med landskapsregeringens principdokument som grund och formuleringen lyder som följer ”tillstånd förvägras ifall den tilltänkta verksamheten på något annat sätt kan anses stå i konflikt med det åländska nationalitetsskyddet, exempelvis genom att hota språkbalansen”. Det här är alltså den skrivning vi hänger upp tolkningen på att verksamhetsspråket i ett företag ska vara svenska. Enligt mitt sätt att se det borde vi ta möjligheten att utveckla vårt samhälle till att bli ett mer rättsäkert och tydligare samhälle ur juridiskt perspektiv när de gäller detta. Ett principdokument med denna förmuleringen hänga upp en så pass elementär grundbult i vårt nationalitetsskydd är något som vi ifrågasätter och gärna ser en förändring på.

Hur ska vi se till att näringsdriftens språkskyddande verkan förstärks blir då följdfrågan? För de första att flytta över kravet om svenska som verksamhetsspråk till lag för att få bedriva näring. För de andra givetvis genom att upprätta en tillsyn att verksamhetsspråket också i praktiken är svenska i våra företag. Det här ser vi i ÅF som högt prioriterade åtgärder, vi ser t.ex. inte som i likhet med liberalerna två tredjedels majoritetsregel som avgörande för att upprätthålla näringsrättens språkskyddande verkan.

Vi kan till och med under förutsättning att vi utvecklar de språkskyddande bestämmelserna tänka oss att ta bort regeln. Endast under förutsättning att vi utvecklar näringsrätten att bli de språkskydd det ursprungliga syftet var. Detta är något vi vill lyfta fram i samanhanget. Gör om näringsrätten till ett språkskydd som det var tänkt från början och var beredd att vända och vrida på systemen som de ser ut idag. Men först måste regelverket uppdateras till dagens förväntningar så långt är vi alla överens. Det handlar mest om att kommitté förslag blir förverkligade precis som vtm Roger Jansson sa för tre år sen i debatten när han var med och lämnade in ett spörsmål den 26 maj 2010, jag citerar ”kommittén har samanlagt 23 förslag som man föreslår att landskapsregeringen ska genomföra. På ett och ett halvt år är de enda som har kommit ut tre punkter som är av begränsande natur och gäller aktier. Vilka uppenbarligen dessutom är juridiskt felaktiga, allvarligt felaktiga hur kommer de sig då att landskapsregeringen inte har gjort något åt dessa 23 förslagspunkter på så här lång tid”.

Kära kollegor, det har gått ett och ett halvt år sen den sittande landskapsregeringen tillträdde lika lång tid som man då kritiserade från nuvarande regeringspartiers håll. Jag upplever att vi alla här inne utgör oss för att prioritera merparten av Gun Carlsson kommitténs förslag och se till att de förverkligas. 

Åtminstone om man iakttar det tidigare engagemanget i frågan från majoriteten av regeringspartierna, obunden samling, moderaterna och socialdemokraterna som lämnade in nyss nämnda spörsmål. Dagens spörsmål liksom de tre år gamla ses som en påminnelse om regeringsprogrammets utfästelse och en väckarklocka att det är dags för trovärdighetens skull att få fart på arbetet. Att vi i lagtinget i konkret form av lagförslag inte fått behandla frågor som grunderna för förvärv av fast egendom genom aktieköp är inte optimalt när tillvägagångssättet redan under många år använts i samhället. Att frågan om studerandens förlängda rätt att behålla sin hembygdsrätt inte har fått sin lösning, trots en klar politisk majoritet och brösttoner från kansliminstern. Detta är något vi ställer oss skeptiska till.

De ska erkännas att det är komplicerade frågor. Lagstiftning ställer höga krav på exakthet eftersom de rör individuella rättigheter och förhållande till EU-rätten och dess standstill klausul komplicerar de ännu mer. Jag ställer mig positiv till att landsskapsregeringen har tillsatt en sakkunnig arbetsgrupp för att bereda ny lagstiftning på området.

Det känns märkligt och är en besvikelse att man valt att lägga krutet på hembygdsrättens alla aspekter först när vi i ÅF anser att det finns andra frågor som är betydligt mer brådskande. Några fler indikationer över vilka åtgärder landskapsregeringen kommer att vidta med anledningen av de ambitiösa skrivningarna i regeringsprogrammet hade jag väntat mig. Chansen finns fortfarande för regeringen och ansvarig minsister att utveckla detta, hoppas på ytterligare svar i debatten.

Herr talman, vi är angelägna att dessa frågor avancerar vilket ni säkert har förstått, och hoppas med följande förslag till åtgärdsuppmaning kunna bidra och hjälpa regeringen i sitt fortsatta arbete med frågorna.

Vårt förslag till åtgärdskläm lyder såhär: Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utan dröjsmål förverkligar åtgärder som anges i den parlamentariska kommitténs betänkande åländsk utredningsserie 2009/4 från den 2 april 2009, och snarast återkommer till lagtinget med behövliga lagframställningar i ärendet. Tack, herr talman.

 

Talmannen

Tiden är ute! Talmannen påminner om att lagförslag ska lämnas in skriftligen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Ltl Petri Jonsson kommer med populistiskt utspel när han säger att man ska luckra upp näringsrätten genom att ta bort två tredjedelskravet på styrelsen, i nästa andetag säger att man ska skärpa till det. Hur går de här till med standstill principen, har ltl Jonsson konkreta förslag hur ska de gå till praktiskt? Bra om ltl Jonsson kunde utveckla hur de praktiskt kan genomföras.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag tackar för frågan. Mitt syfte var inte att göra något populistiskt utspel utan att faktiskt vara med och bidra till att utveckla näringsrätten till sitt ursprungliga språkskyddande syfte. Vilket jag inte upplever att det är idag. Jag blev besviken när jag satte mig in i lagstiftningen som ligger till grund för hur vi behandlar näringsrätten och tillstånd att bedriva näring idag. Den är oerhört kort, och frågan jag ställer mig i likhet med ltl Carlsson om de är möjligt att reglera detta i lag med hänvisning till standstill klausulen? De facto använder vi en praxis som man kan tolka att vi går ut över det som står i lagen idag och kräver svenska som verksamhetsspråk för att bevilja näringstillstånd. Kan vi skriva in den praxis som vi har idag i lag?  De förändrar inte rättsläget men för över det till lag och blir tydligare för medborgarna.

Talmannen

Tiden är ute!

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, herr talman! Ltl Jonsson svarade inte på frågan. Jag upplever fortfarande att han gjorde någon forma av utspel här. De facto presenterar han inget förslag på hur de skulle gå till. Att sätta en praxis som man kritiserar i lag innebär inte en förändring att det skulle bli starkare skydd. Hur resonerar ltl Jonsson och ÅF i detta fall? Hade det inte varit lämpligare att inte föreslå att ta bort två tredjedelar i styrelsen och först titta på hur man kan göra det rent praktiskt innan man föreslår en åtgärd.

Ltl Axel Jonsson, replik

Jag upplevde att jag var tydlig, jag sa ”vi kan tänka oss att ta bort två tredjedels majoritetskrav under förutsättning att vi utvecklar näringsrätten till ett språkskydd att vi inför krav på verksamhetsspråk som svenska i lag och inför en tillsyn att detta följs”. Då kan vi tänka oss att ta bort två tredjedelsregeln genom att vi utvecklar näringsrätten på detta sätt. Det var ett förbehåll som jag hade i mitt anförande att vi lyckas med detta och delar den synen att få denna praxis befäst i lag istället för i ett principdokument som idag. Vi vill vara med och utveckla näringsrätten till att bli ett språkskydd och inte ett konkurrensskydd.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Lantrådet Camilla Gunell

Herr talman, bästa lagting! Om de tillåts gjorde jag under talman Viveka Erikssons anföranden en egen analys vad som har skett och vad som inte har skett. Jag upplever att det finns vissa skillnader mellan förra regeringens tillkortakommande i denna problematik och frågeställningarna och den situation som råder nu. Några reflektioner som jag gör, gäller både den tidigare regeringen och den nuvarande regeringen är att man ska komma ihåg att detta är ett mycket svårt arbete. Ett arbetsfält med svåra frågeställningar som är krävande. Det kräver också resurser. Vi delar den tidigare regeringen och den nuvarande regeringen att resurserna i förvaltningen och bland de som jobbar med dessa frågeställningar är små. Likaså är alltid behovet av lagstiftning och lagberedning är alltid större än tillgången.

Arbetet har sitt ursprung i en parlamentarisk kommitté, jag var själv med i detta arbete och tycker att man kritiskt diskuterar parlamentariska kommittéers fördelar och nackdelar. De som händer i parlamentariska kommittéer är att man ska komma överens, man är många partier. Det resulterar många gånger i generaliserande slutsatser som kan vara svåra att i praktiken konkretisera och förverkliga.

I ett parlamentariskt arbete har alla höga ambitioner och den ena högre än den andra och så drivs saker upp. Till slut är man på en nivå där ambitionerna är högre än vad i verkligheten realistiskt går att förverkliga. Här kunde man fundera för framtiden om man istället ska jobba på det sättet att majoritetsblocket som har ansvar för att politiken förs framåt och att frågorna drivs. Att man helt enkelt i det sammanhanget identifierar problemen säger hur de ska lösas, och går sedan till oppositionen i dessa för självstyrelsen grundläggande frågor och söker stöd för att förverkliga det.

Den här problematiken tror jag att delas av tidigare regering och av nuvarande regering. Det är inte så enkelt att förverkliga parlamentariska kommittéers betänkanden. Vi kommer att få se när det ska bli sanning och bokstav av det parlamentariska arbete som gjordes för självstyrelselagen.

En annan skillnad som jag ser är att det fanns en grundläggande annorlunda syn mellan regeringspartierna i den förra regeringen, som jag upplevde de i min position. Liberalerna ville gå en väg att förverkliga detta genom beslut i plenum medan centern ville gå lagstiftningsvägen. Det fanns en divergerande syn på vilken väg man skulle välja. Vår regering har valt, att de är lagstiftningsvägen vi ska gå om detta är vi eniga vi anser att det är den rättssäkra modellen den vi ska välja framom beslut i plenum. Där kan man konstatera att det inte var en modell som lagtinget under förra perioden heller omfattade. Det gav självstyrelsepolitiska nämnden klart uttryck för att principerna inte gick att använda. Man uppmanade regeringen att ompröva detta.

Det var oklart kring dåvarande ministerns engagemang och intresse av dessa frågor. Minister Eriksson var inte enligt oppositionen drivande i dessa saker det var en ganska lågmäld ton kring honom inom detta fält. Jag vill mena att vår regering har bättre förutsättningar att komma framåt i dessa frågeställningar i och med att vi valt en gemensam väg och den är vi eniga om, vi ska gå lagstiftningsvägen.

Lagstiftningsvägen är också mer krävande än att fatta regeringsbeslut. Vi har en drivande minister i dessa frågor och vad som har hänt har hänt och är historia. Jag hoppas att vi ser framåt och att det som minsiter Lindholm har sagt att vi kommer till lagtinget i höst med en framställning och följer sen upp den vad gäller jordförvärvs- och näringsrätt.

En viktig sak som jag vill foga till diskussionen är arbetet med planering och planeringsinstrumentet, mycket av dessa frågor särskilt gäller jordförvärv kan lösas på ett rimligt sätt. Arbetet i den parlamentariska kommittén kring jordförvärvsfrågorna präglades av en dualism eller en ambivalens. På ena sidan ville man reglera åländsk jord i åländska händer, på andra sidan ville man öppna upp för satsningar, nytt kapital till Åland osv. Här gäller de att hitta en balansgång där man definierar, identifierar var man kan bygga, var man kan etablera turistanläggningar och andra typer av boende som kan vara attraktivt för utomstående att införskaffa.

Planeringsinstrumentet är oerhört centralt i dessa frågor. Jag vill mena att det skett en politisk förändring i synen på planering och hur planering skall ske. Om det ska vara centraliserat eller decentraliserat gällande de stora för Åland viktiga utvecklingsfrågorna. Där har diskussionen om jordförvärv varit betydande. Det har drivet denna utveckling framåt att man idag har en annorlunda syn och behovet har mer centralplanering än vad man tidigare haft.

Gällande planeringsfrågorna finns den biten väldigt starkt under arbete inom samhällsservicereformen i den grupp som jobbar med infrastruktur. Landskapsregeringen har inte i den frågan tagit några initiativ innan vi ser var man landar i den processen. Detta var några av mina reflektioner av mina kring den diskussion som varit, tack.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Det är svagt av lantrådet att inte respektera tidigare landskapsregeringars arbete som ligger till grund för det arbete som nuvarande regering kan, och borde göra. När man säger att förra regeringen hade tillkortakommande vill jag hävda att just genom att vi tillsatte en parlamentarisk kommitté med uppdrag att ta fram underlag för hur man jobbar vidare den synnerligen svåra frågan. Det betänkandet har nu lantrådet Gunells regering som grund i sitt arbete och det är inte alldeles lätt att få ihop olika viljor men det gjorde vi under förra perioden i detta betänkande. Jag skulle gärna sett att vi hade lyckats med lagstiftningsåtgärderna på den korta tid som återstod. Lantrådet har haft betänkandet under den tid denna regering suttit och då borde man ha kommit en bit på väg.

Tiden är ute. Lantrådet svarsreplik

Lantrådet Camilla Gunell

Jag vill inte undervärdera detta arbete, det var väldigt omfattande. Jag tycker att betänkandet är värdefullt bl.a. är det en god lärobok hur instrumenten, vad det är, hur det fungerar och hur det har använts. Kommittén pekar på vissa brister som behöver åtgärdas och nya politiska mål. Det krävs självreflekterande diskussion kring parlamentariska kommittéers arbeten och dess grund för ett fortsatt arbete. Man kan i många fall vara enig på ett abstrakt plan men när saker går ner i konkretion är de svårare.

Vtm Viveka Eriksson, replik

Talman! Jag tycker det är bra att lantrådet har insett det, men samtidigt står lantrådet och talar om att förra regeringen hade ett tillkortakommande fast man själv inte har kommit längre. Parlamentariska kommittéer är jag tveksam till i vissa fall men när det är stora svåra frågor som måste arbetas under många mandatperioder. Så är det men denna fråga och med självstyrelseutvecklingen, där behöver man samla parlamentet för att gemensamt diskutera en riktning.

Sen är det som sägs, när man ska förverkliga och konkretisera då krävs ytterligare ganska mycket jobb. Under förra mandatperioden påstod man att allt arbete var färdigt bara att presentera lagstiftning, så enkelt är det inte.

Lantrådet Camilla Gunell

Ja tack! Jag förstod vtm Erikssons anförande på det sättet att det andades en viss ledsamhet över att man inte kom längre under förra mandatperioden nu ville man påtala den här regeringen. Den tidigare regeringens bokslut är redan gjort och vi vet vart den kom och vart den inte kom. Däremot har den här regeringen alla möjligheter att klara detta och vi har inte kommit halvvägs i vår mandatperiod. Vi har goda förhoppningar att nå målen jag visade också på skillnader i det tidigare arbetet där vi har kommit en bra bit på väg.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Lantrådet ifrågasätter att jobba i parlamentariska kommittéer och det står lantrådet fritt fram att föra fram den argumentationen. Samtidigt vet vi att det i regeringsprogrammet står att man ska ha parlamentariska kommittéer både när det gäller samhällsservicereformen och när det gäller kortrutten.

Jag tycker att det är ett mönster för landskapsregeringen att man är maktfullkomlig. Man bryr sig inte om vad andra tycker, man skyller gärna på tidigare regeringar. Denna landskapsregering har en unik möjlighet som inte förra landskapsregeringen hade.  Denna landskapsregering har en egen kvalificerad majoritet, sätt igång och verkställ.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag vänder mig emot att man far iväg i sådana långdragna tolkningar och slutsatser som ltl Sjögren gjorde. Min analys är väldigt uppriktig och jag vet inte om ltl Sjögren missade att jag sade ”man behöver fundera över instrumentet parlamentarisk kommitté hur lyckat det är och de finns antagligen brister i konceptet”. Det handlar inte om maktfullkomlighet utan det handlar om realiteter och realism och utifrån ett parlamentariskt arbete uppnå resultat, för det är regeringen intresserad av, resultat.

Ltl Katrin Sjögren, replik

Talman! Och vi väntar. När det gäller hur man uttrycker sig om tidigare regeringar, tidigare politiker och tidigare ministrar tycker jag att man kan kräva en viss värdighet.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Ja, det tycker jag också att både tidigare och nuvarande ministrar ska respektera. Det var det facto så att resultaten uteblev vad gäller dessa frågor i den förra regeringen, det är vad vi har konstaterat.

Vad gäller hur parlamentariska kommittéer kan arbeta istället föreslog jag att man kunde jobba så att majoritetsblocket hittar en lösning på frågan. Lösningen för man sedan till oppositionen för förhandling, diskussion och förankring och försöker hitta en bred överenskommelse. Jag visar på ett alternativ till att gå vägen via parlamentariska kommittéer.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman. Jag vänder mig också mot det förklenande sätt som lantrådet utpekar tidigare landskapsregerings ledamöter, det är absolut inte hedrande för ett lantråd att prata om personer som inte är närvarande. Det förklenade kopplades ihop med den tidigare ministern inte hade lyckats komma i mål med dessa saker. Den personen var utifrån sitt ansvarsområde med och tog fram ett parlamentariskt arbete.

 Samtidigt berömmer lantrådet den nyvarande ministern som drivande som under ett och ett halvt år inte kommit någonstans, annat än att utlovat att arbetet ska komma så småningom till lagtinget i form av lagstiftningsarbete. Förmodligen när hon själv har avgått som minister. Lite mera heder i argumentationen tack.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Jag tyckte att detta var att svara med samma mynt ltl Perämaa. Det kanske beror på att jag har följt det arbete som nu är gjort. Jag vet att det är på god väg. Den insynen kan jag förstå att inte ltl Perämaa har i detta arbete. Jag har goda förhoppningar att tro att vi ska nå i mål och komma till lagtinget med en fram 1 000 kr som sig

Ltl Mats Perämaa, replik

Herr talman. Det som jag sa till lantrådet kunde bemötas av lantrådet själv ur talarstolen. Det är en viss skillnad i att föra en dialog två personer emellan än att föra den med personer som inte kan svara för sig i talarstolen. Det är en avgrundslik skillnad. Många gånger har det förplenas det arbete som gjordes i den parlamentariska kommittéen, har inte värderats så högt har sagts att förra landskapsregeringen inte nådde någonstans. Den nuvarande landskapsregeringen ledd av lantrådet har inte lyckats tillsätta en enda av de andra parlamentariska kommittéer som har utlovats i andra väsentliga grundlaggande frågor, kortrutt och samhällsservicereformen. När man bedömer vad som uträttades då och vad som uträttas nu är bara löften om att något ska komma framöver.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vad som gäller parlamentariska kommittéer och att söka ett parlamentariskt stöd i frågor gällande kortrutt och samhällsservicereform det finns det alla möjligheter till. Här vill regeringen hålla i arbetet så att vi har konkreta förslag att föreslå. Det finns alla möjligheter fortsättningsvis. Där handlar det mera om tidpunkten för när det är lämpligt att tillsätta kommittéerna och när man ska gå till lagtinget för att hitta ett brett stöd för utvecklingen. Det är regeringens roll att föreslå och visa på vägar som är realistiska och framkomliga. Det är det man ska komma hit med lagar om som förhoppningsvis ska omfattas av parlamentet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, herr talman! Det är ett nöja att få höra lantrådet säga ”att hittills är regeringen överens” hur man ska tolka det, det låter jag vara osagt. Lantrådet diskuterar och resonerar att den sittande regeringen har bättre förutsättningar att lyckas i arbetet än den förra. Varför har man inte tagit de bättre förutsättningarna, och varför ser vi inte resultat som denna regering tycks vara så mån om?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Vi följer den tidtabell som vi har förutsatt oss i. Den första lagstiftningen ska komma till hösten. Det resultat som finns och det arbete som görs det görs tillsvidare i arbetsgrupper inom förvaltningen och inom regeringen där diskussioner förs. Det pågår ett arbete men jag förstår om oppositionen inte ser det, utan man ser det först när det kommer en lagframställning.

Ltl Axel Jonsson, replik

Sist och slutligen fru talman är det de som är relevant när den kommer hit och det är enda sättet att få till en förändring och resultat. En sak som lantrådet diskuterade i sitt huvudanförande var samhällsplaneringen att man tagit in en diskussion om att göra detta centralt. Är det verkligen enligt lantrådet det bästa sättet att nå resultat i dessa frågor att blanda in ytterligare aspekter i kommittéens betänkande istället förverkliga det man kommit överens om parlamentariskt?

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Det är viktigt att läsa den parlamentariska kommittéens betänkande om ska få veta vad som ska förverkligas, och gör man det så konstaterar man att planeringen är mycket central i betänkandet.  Detta för att jordförvärvs- och planeringfrågor går ihop av den orsaken att man både ska reglera var man får bygga och vem som och får köpa. Detta hänger ihop på ett mycket intimt sätt. Av den dualism eller ambivalens som har präglat dessa frågeställningar kring att man vill hålla kontroll över jorden i åländska händer samtidigt som man ändå vill exploatera. Man vill få in nya entreprenörer nytt kapital osv och kunna utveckla framförallt turismnäringen. Det finns absolut koppling mellan dessa frågor. Vi har väntat med att komma med besked kring planeringen eftersom den är en central del av samhällservicereformen och är just nu under arbete.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Jag är lite inne på samma område och det gäller planeringsinstrumentet och centralisering av detta. Jag vill veta om lantrådet och regeringspartierna är inne för att ta bort planeringsmonopolet från kommunerna och anse att de inte är kompetenta att sköta detta. Det är vad lantrådet föreslår här.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Nej, det menar jag inte. Landskapet har redan möjligheter att via plan och bygglagen 11 § göra vissa övergripande planeringar inom olika sektorer. Frågan är där och det har tidigare anhängiggjorts att man kunde vidga § 11 ändamål att det kunde omfatta den här typen av turistiska anläggningar och dylikt. Vi behöver utveckla en övergripande planering som är gynnsam för alla.

Det som jag utgår ifrån att är under arbete i infrastrukturgruppen under samhällsservicereformen hur man ska sköta den gemensamma kommunala planeringen och en samordning av den.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Man får vänta och se vad landskapsregeringen lägger fram ett förslag vad det går ut på. En annan fråga som jag tänkte beröra är värdet av parlamentariska gruppens betänkande och arbete och förstår på lantrådet att hon vill frikoppla sig från ansvaret för vad man varit med och beslutat i den parlamentariska gruppen. Lantrådet menar att man skruvar upp volymen i diskussionerna i kommittéerna att man skriver mer än vad man tänkt. Det är bättre att landskapsregeringen kommer med förslag till åtgärder.

Då undrar jag hur man tänkt sig, det talas om maktfullkomlighet det är väl det som landskapsregeringen är ute efter att man ska få ta del av regeringens förslag och så röstas det ner och ingen bredd eller koncensus.

Lantrådet Camilla Gunell, replik

Den parlamentariska kommittéens betänkande är som jag sa tidigare mycket bra och ger en god grund för att fortsätta. Däremot tror jag inte man kan förverkliga samtliga punkter och ambitioner som finns, men man kan göra väldigt mycket. Det som blir problemet vilket jag ville problematisera och diskutera är om man i parlamentariska kommittéer ändå är tvungen att förena sig kring ganska generella ställningstaganden. När det ska söka konkretisering och förverkligande kan det uppstå både olika syn på hur saker i praktiken ska lösas, men också att det kan vara svårt att hitta när du har papper och penna framför dig och ska skriva lagtexten och konkretisera det som är ambitionerna och målsättningarna.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Den parlamentariska gruppens betänkande, ett väl genomarbetat arbete med dryga 23 förslag på åtgärder i sammanfattningen och ett bra och arbetsdokument för det fortsatt arbetet blev klart i april 2009 efter cirka ett års arbete. Vad har hänt efter det? Den 26 maj 2010 lämnade den dåvarande oppositionen ett spörsmål till lagtinget ett år efter kommitténs betänkande. De var mycket upprörda över att inget hade hänt sedan kommittén överlämnade sitt arbetsdokument. Superlativerna var många och jag scrollade igenom vad som sades i debatten och fastnade för Danne Sundmans starka uttalande, ” egentligen borde filnamnet på detta dokument börja på my, misstroende yrkande” sa han. ”Han finner att tillräckligt rumsrena superlativ finns inte för att beskriva hans känslor”. Så gick tongångarna då.

Man kan fråga sig vad beror det på? Varför lät det så och de partier som idag sitter i regering som då satt i opposition har haft möjlighet att påskynda lagframställningen. Man har tillsatt en arbetsgrupp den 8 oktober 2012, tog ett år efter att man blev tillsatt ministerposten och landskapsregeringen. Undra varför tog det drygt ett år innan man tillsatte en arbetsgrupp? Man till rättade ytterligare en arbetsgrupp den 7 november. Den första gruppen ska jobba med att ta fram förslag till att revidera det som sagts lagstiftningen om hembygds- jordförvärvs- och näringsrätten. I första hand inrikta sig på hembygdsrätten som man ska komma med en lagframställning hösten 2013. Den andra arbetsgruppens jobb har vi diskuterat i replik onödigt att upprepa, man ska titta på planerings- och samhällsfrågor ihopkopplat med samhällsservicereformen.

Frågeställningen som dyker upp är om den nu sittande landskapsregeringen är intresserad av att lösa dessa frågor. Man skriver i sitt svar ganska tvekande formuleringar i sitt sista tycke. Ni kan läsa själva i svaret. Kommer tidsramarna att räcka till? Nuvarande minister stiger av i höst och tillträder moderaterna och man tillsätta en ny minister. Vi fick löften av ledamot Roger Jansson att det inte var bekymmer när moderaterna får hand om detta kommer alla frågor att lösa sig. Ursäkter som resurser inom lagberedningen har påpekats vilket är dåliga ursäkter för det handlar om prioriteringar. Det är en av de tre grundläggande rättigheterna som vi har i självstyrelselagen och den borde vara högt prioriterad. Den borde vara förstahands prioriterad, ursäkterna som kom fram i första remissen som blir bordlagd köper jag inte. Det finns partier som suttit i regeringen hur länge som helst och haft möjlighet att vidta åtgärder för att klarlägga dessa rättigheter så att man fått det i lag och inte som nu någon form av praxis. Då hade man kunnat driva denna fråga.

Så mycket mer av denna fråga tänker jag inte beröra jag tycker att så här stora frågor som rättigheterna vi pratar om. Jag stöder ledamot Axel Johnsons anförande som gick mera specifikt in på rätterna om vi kallar de så i hans uttalanden. Landskapsregeringen borde ta dessa frågor på mera allvar. Vi har haft fall som varit komplicerade som man tillämpat praxis som inte varit ändamålsenliga, det finns olika lösningar i dag för jordförvärvsrätten. Det finns aktiebolag som äger husen men äger inte marken, det finns aktiebolag som huset och marken ingår med huset som ger dig rätten till ägandet av marken. Dessa olika tolkningar borde varit klara. Jag förväntar mig att det kommer en lösning ganska snabbt och framförallt inom denna mandatperiod och att löftena vidhålls. Med en framförhållning och hittillsvarande fart som varit är det tveksamt om så kommer att hända, tack.

Ltl Anders Eriksson

Fru talman! Ansvarig minister Lindholm sa förra gången detta ärende var upp, jag har läst anförandet ganska noga, ”lagtinget skulle känna sig tryggt före detta var i goda i händer” idag sa hon ” att land ska med lag byggas” ett och ett halvt år har gått och vi ser noll resultat när det gäller lag på detta område. Ministern får ursäkta, men jag känner mig fortfarande lite otrygg. När man är i opposition är man enormt progressiv och när man hamnar i regeringsställning händer ingenting. Det handlar om politisk trovärdighet.

Ltl Harry Jansson sa förra gången ärendet var upp och vi ifrågasatte varför inget har hänt när det gäller dessa frågor, det inte finns resurser inom förvaltningen. Centern har varit med i regeringsställning sen förra årtusendet men ändå säger man att det inte finns resurser. Är det något man tycker är viktigt så går politiskt arbete ut på att man ska prioritera och se till att det finns resurser för sådant man tycker är viktigt. Att vifta bort frågan med att det inte finns resurser är ohållbart. Det som hittills har förvånat mig mest i debatten, och som flera var inne på i replikskiftet med lantrådet, var när hon ifrågasatte vitsen med parlamentariska kommittéer. Lantrådet sa ”det blir att man driver på mer än som går att förverkliga”. Det var ett märkligt uttalande. Åtminstone när det gäller den parlamentariska språkkommittén där socialdemokraterna reserverade sig för att man antagligen insåg att det inte gick att förverkliga. När det gäller Gun Carlsson kommittén var man de facto eniga med majoriteten. Där var det liberalerna som hade en reservation. Jag noterade när ledamoten Katrin Sjögren sa att ”det var ett rätt maktfullkomligt uttalande av lantrådet”, tänkte jag högt för mig själv, dit for det, för precis så tänkte jag också säga.

Här pratar vi om grundläggande frågor av lång bärighet fram i tiden, självstyrelsens kärnområden. Är det så att bara regeringspartierna ska handha dessa tror jag faktiskt att det kan landa var som helst, eller som nu att det inte blir något överhuvudtaget. Tittar man i det regeringsprogram som denna regering har så sägs det "frågor rörande hembygdsrätt jordförvärvs- och näringsrätt ska följa klara och tydliga normer för att skapa ett rättsäkert och jämlikt förfarande dessa normer ska utgå från lag nuvarande lagstiftning revideras i enlighet med den parlamentariska gruppens förslag".

Lantrådet ifrågasätter inte heller bara arbetet i parlamentariska kommittéer utan också vad som står i regeringsprogrammet och det tycker jag är mer än förvånande. Drar vi frågan vidare när det gäller en annan viktig fråga som har lång bärighet framåt så är det självstyrelselagsrevisionen. Är det bara regeringspartierna som ska hålla i självstyrelselagsrevisionen? Självklart är det enklast att få fram saker och ting om man får bestämma själv, men vi har inte det styrelseskicket här. Jag är förvånad över att man börjar ifrågasätta parlamentariska kommittéer bara för att man inte på ett och ett halvt år kommit någonstans när det gäller dessa viktiga frågor.

Fru talman! Tittar man på det skriftliga svaret är det tyvärr, enligt mitt synsätt, det enda konkreta som finns där, att man har gjort en genomgång av hembygdsrättsregistret där det har införts cirka 300 personer. Detta är inte politik, det är förvaltnings rutiner. Det sägs att regelverket för hembygdsrätt- jordförvärv- och näringsrätt har liknande målsättningar, trygga det åländska nationalitetsskyddet. I min värld har exakt samma målsättningar dvs. trygga det åländska nationalitetsskyddet. Det sägs att ”förvaltningspraxis som är tillräckligt klarlagd och etablerad befäst i möjligaste mån i landskapslag”, detta är väldigt vaga formuleringar. Man säger att ”sannolikt kommer en arbetsgrupp att föreslår en ny landskapslag om åländsk hembygdsrätt antas”, sannolikt. Man säger också att ”landskapsregeringen har för avsikt att lagstiftningen för hembygdsrätt- jordförvärv- och näringsrätt revideras inom landskapsregeringens mandatperiod”. Detta är förvånande att man är så oerhört vag när det gäller självstyrelsens grundfundament.

Det brukar i normala parlamentariska förhållanden pratas om hundra dagars smekmånad sedan är det dags att leverera. Nu har det gått över 500 dagar, räknade jag förra gången vi hade detta ärende upp, och ändå vacklar landskapsregeringen fram i grundläggande självstyrelsepolitiska frågor. Detta är en gåta för mig, det finns flera duktiga, kunniga självstyrelsepolitiker bakom denna regering men ändå står frågorna stilla. Det blir underhållande när lantrådet Gunell säger ”intresserad av resultat i denna landskapsregering”.

Detta regeringsprogram som regering jobbar efter hade som "rubrik för samarbete, resultat och framtidstro ". Jag roar mig med att titta på vad denna regering har levererat. Man har levererat tre meddelanden inklusive det om nordiska ministerrådet gränshinder, och regeringsprogrammet. Det få lagframställningar som har kommit under denna period har tre varit genomgående blankettlagstiftning. Det finns tre arvegods från den förra regeringen. Enbart tre som jag ser det, egna lagar, det är minskade anslag till kommunerna, sjukkostnadsavdraget och studiestödsförmånerna, jag har inte hittat något annat. Detta punktade jag ner, vill jag med all respekt säga, före man kom med den eminenta framställningen om energideklarationer, rätt ska vara rätt. Detta var en framställning som jag uppskattade mycket.

Det sägs, fru talman, att det är omodernt när vi pratar om våra särrättigheter och vårt nationalitetsskydd. Vi ska ha det gränslösa Norden, vi ska ha det gränslösa Europa. Till och med Aaltokommittén skrev att man inte ska bygga gränshinder mot Finland, en ganska lurig formulering men de facto så att hela självstyrelsen inom "ett gränshinder" när det gäller detta. Vi tittar på landskapslagen om hembygdsrätt- jordförvärv- och näringsrätt. Jag har stor respekt för komplexiteten när det gäller dessa frågor. Jag har många gånger under de år jag jobbat med politik sagt att man ska vara väldigt noga med vad man gör när man börjar luckra upp dessa frågor. Det är viktigt att man tänker igenom två gånger, våra särrättigheter går stick i stäv med alla grundläggande principer inom EU. Vi behöver inte hänga länge på låset i Helsingfors om vi vill luckra upp våra särrättigheter, den expeditionen kommer att bli snabb. Det gäller att noga tänka efter vad man gör, men man löser det inte genom att sticka huvudet i sanden.

Vi från ÅF sida tycker att man bör åtgärda direkta felaktigheter. Jag kan säga för mitt vidkommande, har jag alltmer börjat fundera på vad vi uppnår med kravet på 2/3 av styrelseledamöterna, när det kravet finns när det gäller näringsrätten. Tar vi utgångspunkt att det är språket vi ska skydda är jag tveksam till om vi har så stor nytta av och där heller ingen uppföljning. Det är ganska lätt om man tänker sig att det är en företagare i Stockholm som vill etablera sitt företag på Åland. Det är näst intill omöjligt att få kommunikationer att fungera till ett rimligt pris. Man måste också ha främmande personer som har majoritet i mitt eget styrelsebolag. Jag tror att det är ett stort bekymmer, men jag vill inte stå här och nu, fru talman, och säga att detta ska bort. Men jag har blivit alltmer fundersam till om det är kontraproduktivt eller inte. Jag noterar vad liberalerna sa, jag har ganska stor förståelse för resonemanget men inte kategoriskt, men ser att det finns stora nackdelar. Det viktiga är precis som ordförande Jonsson var inne på att vi måste ha fokus på vårt språk, att verksamhetsspråket måste vara svenska. Ingen följer upp detta, landskapsregeringen säger att det inte finns märkbara resurser för tillsyn. Verkligheten är den, finska företag har mycket väl lärt sig hur detta fungerar man kommer bra runt det, inga problem alls. För många andra som inte kan regelverket och hur man tar sig runt det så är det synnerligen kontraproduktivt.

 Vi har en stor förändring i det åländska näringslivet jag tänker inte bara på Kotipizza, S-Market osv. Svenska kärnföretag som Clas Ohlson som etablerar sig på Åland tack vare att vi hör till finska språk- och handelsområdet blir också de företagen mer eller mindre förfinskade. Det har många gånger sagts när vi debatterar dessa frågor att ”vi politiker ska inte blanda oss i vilket språk näringslivet använder”. Då är min följdfråga, vad ska vi med näringsrätten till? Är det att försöka hindra en sund konkurrens inom det åländska näringslivet, eller vad är syftemålet?

Jag vill till sist plocka upp några kommentarer när det gäller hembygdsrätt. Här har jag uppfattat att vi alla är mer eller mindre eniga att studerande som studerar längre än fem år utanför Åland skall få behålla sin hembygdsrätt. Varsågod regeringen, sätt igång och leverera det har vi varit eniga om rätt länge. Vi har också varit eniga om att hembygdsrätten ska frikopplas från finskt medborgarskap, men Finland säger nej. Jag har inte hittat sakliga motiv till varför man säger nej. Jag kan tänka mig att det rubbar bilden av ett enhetligt Finland. Sakliga motiv har jag inte tagit del av. Vårt anslutningsavtal när det gäller detta säger att vi har rätt att diskriminera ja, bara vi diskriminerar alla lika för och det gör vi de facto inte. Inom EFA som vi använt som inkörsport i EU-parlamentets så lyfte Bernat Joan Mari, en av EFA:s EU-parlamentariker, upp denna fråga och tyvärr var det ett nonsenssvar som kommissionen levererade. Jag var inte medveten då, och inte många åländska politiker heller, att kommissionen utarbetade sina svar i samarbete med de länder det gäller. Om jag koka ner de svar som Marie fick, var detta en nationell fråga, anser EU-kommissionen.

Avslutningsvis ni som tycker att sfp ska lösa EU-politiken åt oss försök få Thorvalds att lyfta denna fråga då tror jag att detta skulle kunna leda till något om också en finsk EU-parlamentariker lyfter denna fråga. Den är helt i strid med EU:s grundläggande principer. Centern, liberalerna och moderaterna detta måste ni få Thorvalds att lyfta upp. Vi har genom våra kanaler fått upp frågan i EU parlamentet men jag är helt övertygad att frågan skulle få mycket större bärighet om man också gjorde det från finsk sida. Annars fortsätter dansen runt EU-parlamentsplatsen i 20 år till.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Jag uppfattar att ÅF, och särskilt ltl Anders Eriksson alltid varit försvarare av konstitutionen Ålands självstyrelse. Kommitténs betänkande värnade ledamot Anders Eriksson för. Kommittén anser i betänkande att man ska in i lagstiftning ställa särskilt krav på verksamhetsspråk och att tillsynen måste förbättras samt krav på 2/3 sammansättningen ska vara kvar. Man har där beskrivit att man bör vid undantag beakta om företaget skall verka på den åländska marknaden eller utanför. Är det utanför kan man bevilja någon form av undantag. Det är en uppluckring av självstyrelsen som ÅF föreslår. Hur kan Anders Eriksson vara med på en sådan sak?

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag är inte någon självstyrelsetaliban utan man måste se praktiskt på saken. Ltl Carlsson har helt rätt, vi värnar självstyrelsen. Vi värnar självstyrelsen hela vägen i mål, hela vägen till självständighet men jag har blivit alltmer fundersam på dessa frågor. Jag har också diskuterat med folk som varit intresserade av att etablera företag på Åland. Jag behöver bara gå till mig själv, skulle jag etablera ett företag i Stockholm och kravet skulle vara att jag inte har egen majoritet i styrelsen i mitt bolag. Jag skulle fundera många gånger innan jag etablerade mig där. Märk väl ltl Carlsson gör inte grimaser, lyssna på vad jag säger, jag sa, jag är inte kategoriskt men jag inser att det finns ett bekymmer och jag tycker att vi ska titta på dessa bekymmer och inte sopa dem under mattan. Tycker Carlsson att allt fungerar bra, fine, då har vi ett svar på varför det inte kommer något förslag från regeringen.

Ltl Petri Carlsson, replik

Tack, fru talman! Tack för ett klargörande. Det betyder alltså att ledamot Anders Eriksson vill göra avsteg från kommitténs betänkande. Kommittén kom fram till att vi haft en högre etableringsgrad av företag, garanterat en hög sysselsättning för lokalbefolkningen och inflyttningen har varit högre än på andra ställen. Det kan inte betraktas som något stort hinder detta betyder att Anders Eriksson och ÅF förespråkar en uppluckring av självstyrelsen och ett avsteg från det gemensamma kommittébetänkandet man har enats om, så förstår jag det.

Ltl Anders Eriksson, replik

När det gäller det gemensamma kommittébetänkandet så har det inte hänt något överhuvudtaget. Det finns lika lite i detta som i framtidsavtal som FS skrev en gång det finns inte ett kommatecken förverkligat överhuvudtaget. Men låt mig säga så här, jag ska vara tydlig ledamoten Carlsson. Kan ledamoten Carlsson lova att man från regeringshåll kommer att leverera detta kommittébetänkande ograverat, då lovar jag att jag ska stöda det ograverat. Är vi överens?

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Jag tycker för min del att det är ytterst klokt av ÅF, här uttalat av gruppledare Anders Eriksson, och tidigare av ordförande Axel Jonsson. Att man i en föränderlig värld kan diskutera förändringar av de grundläggande bestämmelserna i självstyrelsen. Inte att man tar lätt på det och i all hast går in för att förändra det, men i alla fall tänker och fundera på detta om förändringar kan gynna det åländska samhället på sikt. Inte heller liberalerna kom fort fram till det förändringsförslag vi hade gällande näringsrätten. Vi har genomgått samma process funderat mycket på vilken nytta för affärslivet, näringslivet på Åland, konkurrenssituationen har de nuvarande stadgarna. Vi välkomnar om debatten kan föras årets konstruktivt sätt så får vi se var vi hamnar till slut.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag ska ge svar till ledamoten Perämaa och ingen annan. Jag vill säga med tanke på det som sades i ett tidigare replikskifte det stora problemet är orsaken till att vi skrivit spörsmålet tillsammans med liberalerna är att vi har konstaterat att ingenting händer när det gäller att förverkliga kommittébetänkandet. Är alternativet att vi får det förverkligat eller att ingenting händer då tar vi givetvis alternativet att vi får förverkligat. Just nu har dessa frågor gått i stå igen. Mot den bakgrunden tog jag mig friheten att börja fundera på att är det faktiskt bra för det åländska samhället, är det en skyddsmekanik som det åländska samhället och näringslivet vinner på och till det är jag tveksam. Säkert kommer man att lägga extra fokus på det. Det som är det viktiga för mig är ändå att kommittébetänkandet förverkligas.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Jag har inte så mycket mer att säga än att det måste vara ett normalt inslag i debatten även om man tidigare enats om vissa saker gemensamt parlamentariskt, och som i grunden gäller och som man hoppas att ska drivas igenom och förverkligas därför står vi här idag. Men ändå måste det vara tillåtet att få fundera vidare och resonerar över saker och ting. Till skillnad från tidigare klara ställningstaganden här i salen att man egentligen inte borde få diskutera på nytt sätt i någon fråga alls.

Ltl Anders Eriksson, replik

Vi är ganska eniga i denna fråga, ledamoten Perämaa och jag. Låt mig använda min slutreplik att säga det man kommit överens om en parlamentarisk kommitté under förra mandatperioden det kan inte binda vår unga och driftiga partiordförande som vi har nu upp. Vi ger och vi tar i detta parti och de tankarna han har fört fram är kloka och värda att fundera på. Jag tänker inte stå här och bli utmålad att jag vill skrota självstyrelsen för den saken.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Ett kort svar på frågan i spörsmålet när kommer man att leverera någonting, när kommer man att se ett resultat, om man från oppositionen som skrivit detta fortfarande är intresserad av svaren. Vi från landskapsregeringen har sagt att avsikten är att man ska komma med en lagframställning vad beträffar hembygdsrätten och regleringarna runt det på senhösten, det är de grundläggande frågorna vilket också underlättar för både jordförvärv- och näringsrätt. Grunden för det omfattande arbetet är alltså hembygdsrätten, därför har vi startat med det. Hembygdsrätten är grunden till både jordförvärv- och näringsrätt, det är grunden för att få både jordförvärvstillstånd och näringsrätt allt annat är undantag. Och undantagen i sig ska hanteras var för sig alltså in casu behandlingar. Det ska vi så långt det bara är möjligt också reglera i lag vilket det inte är utan en massa olika principdokument, landskapsregerings beslut osv. Denna landskapsregering har för avsikt att istället lagstifta på detta område.

Det är viktigt att det är på lagnivå det har vi sagt både när vi har varit i opposition och den vägen fortsätter vi att vandra även när vi är i regeringen. Jag tycker annars att debatten har varit en kraftmätning av dem som är bäst, vilken regering som har gjort vad och varför och framför allt när, och om varför man inte gjort det när, hur och av vem. Jag förstår när man inte har insyn i det dagliga arbetet att man står i talarstolen och upprepar hela tiden en osanning som man tror att ska bli en sanning till slut att ingenting görs. Jag kan förstå, dels finns det en politisk point i att man gör det. Det är säkert välkommet att säga det ute bland sina anhängare men det blir också till slut en sanning och det vill jag med det bestämdades ta avstånd ifrån. När man inte har insyn i arbetet ska man inte heller säga att ingenting görs. Vi skickar inte bra signaler till de tjänstemän, framför allt som jobbar med dessa frågor. Jag tror att det åtminstone har famnen full med dessa arbeten just nu. De känner att de har en press på sig att prestera lagstiftning eftersom vi så bestämt har beställt den efter de visioner och de riktlinjer vi har gett dem. Jag vill för min egen del och för landskapsregeringens del ta på det bestämdades ta avstånd från det att ingenting görs.

Ingenting säger man har gjorts, nej inte på 30 år tänk, har någon lyckats gjort något åt hembygdsrätten. Senast man gjorde något var 1993. Jag känner verkligen att ni tror på den här landskapsregeringen väldigt starkt och särskilt på mig som minister att på 1 1/2 år ska jag ha presterat lagframställningar när man inte har gjort det på 30 år. Jag tackar för det stödet och jag hoppas att ni ska vara lika på hugget när lagstiftningen kommer till salen och ge den kritiken och det berömmet när vi kommer med den. Enormt progressivt har man sagt att ministern har varit i debatten tidigare och jag uppfattar att ni har den uppfattningen att jag gör det väldigt progressiv eftersom vi har kommit mycket längre än vad någon annan har kommit tidigare. Jag tackar för det berömmet som jag uppfattar att det är.

När det gäller hembygdsrättsfrågorna är grunden för jordförvärv och näringsrätt, därför är det viktigt att man tar fram alla frågeställningar som man har i det parlamentariska kommittébetänkandet. Jag har uppfattat att diskussionen väldigt mycket rört sig om att man har ändrat åsikt. I det parlamentariska kommittébetänkandet har ÅF ändrat åsikt och mera lutat in sig på reservationen i det betänkandet från liberalernas sida. Det kanske finns skäl att läsa på detta betänkande tills det kommer lagframställningar så att vi också här får en tydlighet, för i min analys har man ändrat sig i denna debatt. Det är väldigt olyckligt eftersom man i debatten väldigt noga hänvisar till det dokumentet som borde användas som underlag i det fortsatta arbetet. För att få det tydligt för regeringen, för mig som jobbar med dessa frågor så borde man precisera vad man egentligen fortfarande står fast vid.

 Man pratar också om planeringsinstrumentet och jag har förstått att man inte kan dra parallellerna mellan jordförvärvsregelverket och planeringsinstrumentet. Byggnadslovet är egentligen ett undantag, det är egentligen planeringen som är a och o. Är det planerat område är saken klar, är det inte det får man ett undantaget byggnadslov. För att göra det möjligt med den inflyttning vi vill ha till Åland och kunna erbjuda attraktiva markområden så behöver vi förtydliga samhällsplaneringen extra. Det inväntar vi nu med spänning arbetet som görs i infrastrukturgruppen i samband med samhällsservicereformen. Jag vill förtydliga eftersom det funnits oklarheter vad samhällsplanering har för betydelse när det gäller jordförvärvsfrågorna. Jag har försökt att använda det dokument som finns och var framtagna under förra mandatperioden. Tyvärr finns det inte så mycket vägledning i det, som jag har sagt i en replikväxling. Det finns väldigt mycket problematiseringar. Jag har försökt beta igenom alla de problem man stolpat upp och istället hittat lösningar på att komma vidare med frågeställningarna. Jag tror att vi har en bra väg framåt. Jag kommer inte att gå in i svaret det har jag redan presenterat. Jag vill förtydliga eftersom det varit en ganska vid, bred och yvig debatt och som varit väldigt otydlig vad man egentligen vill ifrån oppositionspartiernas sida. Vad är politiken, jag har sett att det mera har varit en kraftmätning mellan nuvarande och tidigare regeringar? Jag har också konstaterat att självstyrelsens grunder som är för mitt parti och också för regeringspartierna väldigt viktiga har jag också fått från denna debatt att det svajar mellan oppositionspartierna. Både från ÅF:s- och från liberalernas sida har man uttryckt att näringsrätten kan förändras. Liberalerna har också reserverat sig för det parlamentariska kommittébetänkandet det kan man revidera och göra på ett annat sätt. Jordförvärvsfrågorna har vi i ett annat spörsmål och också skriftlig fråga har jag upplevt, att liberalerna egentligen inte skulle vilja helt avskaffa men ibland vill man mera reglerad det. Det fanns ett exempel från Kumlinge där man kritiserat någon hade fått ett jordförvärvstillstånd och det var felaktigt så man borde inte ha gett det, den kritiken kan jag ta men jag vill hellre inkludera än exkludera som jag sagt tidigare.

Hembygdsrätten där finns också en diskrepans man vill behålla hembygdsrätten i åtta år, detta är inget denna regering har gått in för utan man försöker hitta andra lösningar för studerande. Vad beträffar språkfrågan har vi en diskrepans eftersom vi är väldigt tydliga men det från regeringens sida men särskilt från liberalerna sida talar man om en uppluckring och att det är onödigt att skriva det i landskapslagar. Jag ser att vi har två olika spår åtminstone vad det gäller självstyrelsen och kärnområdena. Regeringen håller mer på grundstenarna medan då framför allt liberalerna har lämnat sin tidigare slogan där man sa att liberalerna var självstyrelsepartiet det ser jag att man har lämnat nu.

Detta var min i analys från debatten och det är bra att jag tar den med mig så att jag också vet när vi ska presentera de olika lagframställningarna. Tack.

Ltl Anders Eriksson, replik

Det är inte första gången man tar del av den lite upp och nedvända parlamentarismen som råder i detta parlament. Jag förde ett resonemang om nyttan med 2/3 majoritet i styrelsen detta gjorde tydligen ministern helt förvirrad och hon visste inte hur hon skulle gå vidare. Vi står fast vid kommittébetänkandet, varsågod verkställ, så behöver vi inte orda dess mer om det. Ministern säger "man kan inte kritisera när man inte har insyn", informera då vad som är på gång så är det betydligt lättare att föra ett underbyggt resonemang.

När det gäller fysisk planering har jag konstaterat att arbetsgruppen som har tillsatts för samordning av teknisk sektor och infrastruktur ska också ha den fysiska planeringen som alltid har varit sossarnas käpphäst. Jag är orolig för när man på detta område gör som har gjort på det flesta andra att allt ska tas på en gång då kommer det att bli absolut ingenting.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Det var bra förtydligande från ÅF:s sida för jag upplevde att man frångått sitt resonemang det man stött i det parlamentariska kommittébetänkandet. Det är bra att man fortfarande vidblir det, även om man gjorde en utsvävning i den debatten. Informerat om vad som är på gång, det gjorde jag när vi inledde debatten och jag minns också av ltl Anders Eriksson var på plats så han har hört informationen.

Ltl Anders Eriksson, replik

Jag visste inte att vi hade sådan ställning att vi styrde regeringens arbete om det skulle bli något eller inte. Jag förde ett resonemang och det tycker jag man kan göra, men det är viktigt att vi är tydliga i dessa frågor. Det som jag är bekymrad över det är samma om det är den digitala agendan eller vad det är, man kopplar på så mycket så man kommer ingen vart, det blir för stor bit att ta sig an, det blir det också när man kopplar på fysisk planering. Koncentrera er på frågorna, och ja ministern, jag vet att det via plan- och bygglagstiftningen finns en koppling det är jag medveten om. Koncentrera er ändå på hembygdsrätt- jordförvärv- och näringsrätt att vi kommer vidare. Vi kommer att stöda alla förslag som läggs i linje med kommittébetänkandet, är det klart och tydligt.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, fru talman! Nej, den här debatten kommer absolut inte att handla om att Ålands Framtid kommer att styra landskapsregeringens fortsatta arbete. I andra sammanhang och i den tidigare debatten har Ålands Framtid hänvisat till vikten av det parlamentariska betänkandet och därför blev jag lite förvånad eftersom man nu frångår de intentionerna som finns i det dokumentet. Det var bra att vi fick detta förtydligat.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! Ministerns mångordiga analys oppositionens sätt att hantera denna fråga faller redan med det som ministern här inledningsvis sade ”hon bedömde att vi hade berömt henne för progressivitet och aktivitet i denna fråga” det kan jag klart säga från liberalerna, om vi sagt det har vi gjort det i misstag. I regeringsprogrammet står det ”frågor rörande hembygdsrätt- jordförvärvsrätt- och näringsrätt ska vi ha tidigare klara normer för att skapa ett rättsäkert samhälle och jämlikt förfarande”. Det står också ”rollfördelningen under de politiska nivåerna under förvaltningen respekteras så att den politiska nivån fattar beslut och riktlinjer och förvaltningen fattar enskilda beslut utifrån riktlinjerna utan politisk prövning”. Ändå betona ministern igen att man i jordförvärvsfrågor ska fatta undantag in casus, alltså från fall till fall, uppenbarligen med en politisk prövning? Hur hänger detta ihop?

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Var det gäller progressiviteten förstår jag det på det sättet eftersom man inte själv i den regeringen heller på 30 år tidigare fått detta gjort, men har förväntan att jag skall göra det på 1 1/2 år. Hur ska jag annars tolka det? Att man har ett starkt förtroende för att jag ska kunna leverera det tackar jag för. När det gäller att varje ärende ska hanteras enskilt, det är vad in casu betyder. Det står också i lagen att man ska ha det förfarandet. Det kommer inte att göras någon förändring vad beträffar in casu bedömningen.

Ltl Mats Perämaa, replik

Tack, fru talman! I landskapet Ålands anslutning till EU föreskrevs det och sägs att vi har rätt att diskriminera andra länders invånare i förhållande till ålänningar i jordförvärvsfrågorna bl.a. Men det ger oss inte en rätt att diskriminera dem på olika sätt, det är en vanföreställning och misstolkning att tro att man kan bedöma jordförvärvsfrågor precis enligt eget godtycke från fall till fall. Vi har rätt att diskriminera men alla ska diskrimineras på samma sätt. Detta måste man känna till när beslut fattas i dessa frågor.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Talman! Den kännedomen är väldigt utbredd bland politiker och tjänstemän som gör den första bedömningen. Det finns ingen osäkerhet i det. Man försöker förhålla sig till att inte tillämpa den, principerna har vi. Jag kan inte påminna mig någon gång om att man skulle ha gått förbi principer som är uppställda och tagit in casu bedömningen.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Tack, fru talman! Minister Gun-Mari Lindholm sa att ”det ingenting har hänt under de 30 senaste åren vad det gäller åländsk hembygdsrätt” från 1993 till nu har det gått 20 år. Var det gäller ämnet åländsk hembygdsrätt har det ett eget kapitel i självstyrelselagen kapitel två. Det är en villfarelse att tro att åländsk hembygdsrätt i självstyrelsesystemet enbart skulle gälla åländsk hembygdsrätt. Hembygdsrätten gäller sig själv naturligtvis, men därutöver direkt citerat ur lagen kapitel två ”deltagande i val och valbarhet, rätt att förvärva fast egendom, näringsrätt och fullgörande av värnplikt.” Jag rekommenderar att man håller sig mera exakt till vad det handlar om än en svepande formuleringar under 30 år som det de facto är 20 år.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Under de 20 åren vilka förändringar har gjorts beträffande hembygdsrätten? Vilka lagstiftningsförändringar har gjorts? Varken jag eller tjänstemännen jag har till förfogande har kunnat konstatera att några förändringar har gjorts sedan 1993. Om vi missat något är det bra om vi får reda på det.

Ltl Gunnar Jansson, replik

Det som ingår, talman, under denna period är jordförvärvslagstiftningen som kom i början av 2000-talet det är en hembygdsrättslagstiftning. Därutöver har kriterierna inte behandlas på lagnivå men behandlats i otaliga omgångar och hela diskussionen om hembygdsrättens varande och dess innehåll har ständigt undergått ändringar. Jag håller med att lagstiftningsåtgärd inte vidtagits däremot har kommittébetänkandet vi nu debatterar tillkommit under denna period. Lite mera exakt får vi vara här i lagtinget.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Det är viktigt att vi är exakta ingen ändring har gjorts i lagen om åländsk hembygdsrätt. När det gäller jordförvärvs- och näringsrätt har det gjorts ändringar 2003 men inte när det gäller landskapslagen om hembygdsrätt. Det gäller att vi håller oss till rätt vokabulär.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Minister Lindholm säger att hon tror på sig själv det hoppas jag att hon gör annars kan man inte förvänta sig något bra arbete från ministern. Man nämner att man kommit mycket längre än vad andra kommit tidigare, inte om man räknar från parlamentariska kommitténs betänkande och vad som gjordes med förra regeringen och vad dagens regering har gjort under den tiden så har man inte kommit något längre. Man har tillsatt två arbetsgrupper men något resultat av det har man inte sett ännu men är lovat under 2013. Den förra regeringen fick avgå efter sin mandatstidsperiods slut så man vet inte vad de skulle han kunnat åstadkomma. Vi hoppas att de löften minister Lindholm har gett kommer att bli verklighet.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Tack, talman! Vad beträffar lagstiftning har det inte gjorts under förra mandatperioden. Man tog fram ett betänkande som ligger som grund för lagstiftningsarbetet. Den här landskapsregeringen anser att det är viktigt att man får lagstiftning på området, att det råder rättssäkerhet. Det har ställts frågor vad beträffar rättssäkerhet från liberalt håll och vi har varit väldigt noga med att man ska uppnå. Man har valt att inte lagstifta tidigare utan valt en annan väg. För den här landskapsregeringen är det viktigt att man har lagstiftning på dessa områden som framför allt för den enskilda är en rättssäkerhet.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Det har vi också understött från ÅF att vi ska ha en lagstiftning för rättssäkerheten. Jag personligen och mina kollegor har kritiserat varför det inte har hänt något. Man får den uppfattningen från regeringshåll att vi är otåliga. Gå tillbaka historiskt och titta hur tåliga förra oppositionen var. Det visar att man kanske var ännu otåligare än var det denna opposition är när man förväntade sig att det skulle hända något för regeringen. Med all ursäkt det är nog dags att det levereras något och inte bara pratas.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Jag tack! Det är fler än ltl Brage Eklund som är otåliga, jag bl.a. Jag försäkra att det arbete som görs på uppmaning och från hela landskapsregeringens sida, att vi ska få detta i hamn och hoppas att det landar väl i lagtinget. Vi har sagt när vi ska leverera och det är frågan i spörsmålet och svaret är givet.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! ÅF har bytt åsikt i frågan fick vi höra det är olyckligt att ministern gjorde den tolkningen. Det stämmer att jag förde ett resonemang också min gruppledare gjorde så i sitt anförande om att slopa 2/3 majoritetskravet i åländska bolagsstyrelser jag citerar mig själv ” men först och främst måste regelverket som sagt uppdateras till dagens förväntningar alltså kommitténs förslag”. Vi ser inte ett hinder att här visonera om hur vi vill lösa frågorna framöver. Vi ser som prioritet nummer ett, jag understryker igen om det gick att missuppfatta är att kommitténs förslag blir förverkligade. Prioritera dessa 23 förslag och få dem till realitet men hindra oss inte från att visonera, tack.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Det är bra att man kommer med förtydligande det är lätt att tolka era uttalanden på ett annat sätt. Dokument har varit ett centralt dokument från er sida i debatten det är bra att man går tillbaka till ursprungsdokumentet och de uppfattningar som fanns där.

Ltl Axel Jonsson, replik

Absolut, bra att vi är eniga att det är kommitténs förslag som först och främst ska förverkligas. Det betyder inte att obunden samling är eniga i denna fråga, åtminstone vad jag har noterat. Läser man på ministerns kollegas och sittande näringsministerns blogg så skriver han bl.a.” här följer några konkreta förslag på insatser jag tänker jobba för så att Ålands attraktionskraft ökas för utländska investeringar. För det första, förändra näringsrätten slopa 2/3 majoritetsregel av ålänningar i styrelsen.”  Jag förstår att ministern försöker leta halmstrån att hänga upp debatten på. Det finns folk i hennes eget parti som delar tankarna med oss och också har möjlighet att visonera i frågorna. Lyssna till ditt eget parti och för diskussioner uppmanar jag ministern till, tack.

Minister Gun-Mari Lindholm, replik

Tack talman! Det är ett känt faktum, inget scoop som ltl Axel Jonsson kommer med. Den debatten har vi inom vårt parti och vi har också en majoritet som jag själv förespråkar och jag tror vi hittar en gemensam väg framåt. Tack.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Barbro Sundback

Fru talman! Jag tänkte säga något för socialdemokraternas del i sakfrågan innan dess en eller två kommentarer till diskussionen om vem som har gjort mest, minst eller snabbast osv. Hur mäter man det, tiden är en ganska relevant fakta? Betänkande som vi alla utgår ifrån som skall ligga till grund för en nyskapande och rättsäker lagstiftning på området kom i april 2009. När valet var över hade man haft 2 1/2 år på sig att leverera. Liberalerna försämrade rättsyddet i fråga om jordförvärvslagen. Det var det konkreta som gjordes. Denna regering har suttit 1 1/2 år och lovade att leverera i september. Det skulle betyda att de var effektivare än den förra mandatperioden. Varför det inte blev något under förra perioden det vet bara de som var inblandade. Det är väl rätt som lantrådet säger man var inte överens, är man överens är det lättare att producera. Blockerar man varandra stannar arbete upp. Den här regeringen är överens om både mål och metod. Åtminstone socialdemokraterna har goda förhoppningar att det som har utlovats dvs. vi ska få en framställning i september. Det var väldiga undertoner i debatten med anledning av lantrådets diskussion om parlamentariska kommittéers effektivitet. Är det ett effektivt sätt att öka det politiska arbetet. Det bedömdes av någon som maktfullkomlighet, det är helt orimligt att diskutera något här när varenda analys, ställningstagande eller förslag upplevs som maktfullkomlighet. Det är väl ganska logiskt att om man har alla partier i en parlamentarisk kommitté, vi har opposition och majoritet. Att oppositionen försöker driva vissa ställningstagande så långt som möjligt och det sker en konsensus som bygger på eftergifter där man kanske inte alltid känner när man ska förverkliga det man kommit överens om kan i praktiken realisera det. Det är ganska logiskt att tänka så.

Jag kommer ihåg en fråga av den här karaktären det måste ha gällt jordförvärvstillstånd. Socialdemokraterna var i opposition och man tog fram ett förslag. Ministern som hade hand om detta ärende kom till den socialdemokratiska gruppen för att diskutera och söka stöd. Det berodde i första hand på att man inte hade kvalificerad majoritet i majoritetsblocket. Det är ett sätt som inte alls är så tokigt att jobba efter. Jag har förespråkat det flera gånger i många frågor kunde man göra som så. Då kunde vi undvika våldsamma övertonerna i debatten som vi alla vet att inte leder någon vart. Det, fru talman, är lite allmänt om saker som har diskuterats här. Jag tycker att man måste i en sådan här fråga vara ganska historiskt förankrad och trogen till ursprungliga lagstiftningen i frågorna. Liberalerna anser att vi ska anpassa de tre särrättigheterna till Moderna Tider, vet inte om ni sett Chaplins film Moderna Tider av den får man intrycket att allting inte är bra när det gäller Moderna Tider. Jag tycker det är en kliché det är för lättvindigt att hänvisa till Moderna Tider. För mig har det faktiskt blivit viktigare att tänka hur kan vi bevara dessa skydd, särrättigheter vi har mot allt för Moderna Tider?

Det framkommer i betänkandet och ledamot Petri Carlsson har flera gånger understrukit att trots att vi har begränsningar i frågan om företagsetableringar och för markägandet i samhället har det hela tiden skapats nya företag. Det flyttar in människor hela tiden, vi är ingen avfolkningsbygd i det avseendet. Särrättigheterna tillkom som ett skydd för dem som stadigvarande bor på Åland, för att bevara vår kultur, vårt språk och lokala sedvänjor. Det ska man erkänna att det kan vara en problematik i form av att det också utgör ett hinder i denna mobilitet som i dag hyllas väldigt mycket. Men också mobiliteten har negativa konsekvenser. Inte skulle vi önska att de flyttade in hur mycket människor som helst. De flesta samhällen som drabbas av det får svårigheter jag tycker det har varit en väldigt balanserad samhällsutveckling på Åland över årens gång. Jag kan inte säga hur särrättigheterna har påverkat, om det är den reglerande faktorn. Det skulle inte förvåna om det reglerar på ett sådant sätt att de som verkligen vill bo här och starta företag av sådana skäl att de inte bara är ute efter pengar eller spekulera i mark eller något annat flyktigt. Det vinnlägger sig om att få dessa rättigheter det är alldeles klart personer som omfattar den självstyrelse vi har med de särrättigheterna. Särrättigheterna tror jag på ett generellt plan gör att vi får den balanserade samhällsutveckling som vi har haft.

Man behöver också se på det strukturellt att Åland ligger i ett område som är ekonomiskt expansivt. Det skulle vara mycket mera besvärligt om vi låg någonstans väldigt isolerat då skulle begränsningarna vara mera belastande. Fru talman, jag tycker man ska vara väldigt försiktig när man gör förändringar i särrättigheterna det ska vara kraftigt konstitutionellt förankrade. När man säger att för studerandens skull ska förändras, det måste ske på ett väldigt lågt författniskt, hierarkiskt plan, som ltl Gunnar Jansson brukar och prata om. Man ska vara försiktig med att utvidga eller urlaka dessa rättigheter.

Jag tror att vi är ganska långt överens när det gäller hembygdsrätten det är den starkaste rätten, och det ger som ministern säger rätt till de övriga rättigheterna. Det som jag inte kan omfatta är den liberala synen på näringsrätten. Det sägs att den tillkommit för språkliga skäl, så sägs det inte i betänkandet. Det finns en intressant skrivning man hänvisar till en rapportörskommissionens diskussioner där man säger att ” att Åland på grund av läge och utmärkta hamnar har bestämt att leva i ett skeppsbyggnadscentrum expansionen inom denna näringsgren skulle leda till en tillströmning i landet av finska arbetare med alla de följder som alla ålänningar fruktar” i dag skulle detta betecknas som ren rasism men det säger precis vad man är rädd för. Att det flyttar in alldeles för mycket människor som inte omfattar självstyrelsens grundvärden och som inte prata svenska. Det sägs också i detta betänkande att det är viktigt med näringsrätten för att ålänningarna ska ha ett inflytande över näringslivet, sysselsättning och arbetskraft. Vi har några åländska företag som är betydande och några mindre betydande. Vi har en viss konkurrens men det är klart att den kunde vara större men skulle det vara helt fritt är jag övertygad om att vi inte hade några byggnadsföretag av någon betydelse på Åland. Det har effekter på sysselsättningen vi skulle inte ha åländska byggnadsarbetare. Tänk på alla bemanningsföretag, den moderna formen av företagande. Där man bara kommer in och suger vinster under de möjligheter man har och så sticker man i väg. Dessa moderna tider vill jag faktiskt inte att vi ska ha på Åland. Man kan säkert kalla det protektionism, men vilka länder sysslar inte med protektionism? USA är säkert det land som är mest protektionistiskt av alla. Att ha dessa höga visioner och prata det är rätt, men när man går back to basic vad är bra för det åländska samhället då skall man vara försiktig med att kasta ut barnet med badvattnet. Jag tycker det är opassande att säga från talarstolen att det förekommer bulvaner inom det åländska näringslivet. Det kan inte en parlamentariker göra med bibehållen aktning.

 Må vara hur det är, men det är inte vår sak att peka ut på ett otydligt sätt vissa grupper i samhället för att syssla med tvivelaktiga affärer. Fru talman, fri konkurrens och marknad det har vi hört mycket av, sen Margaret som i dag begravs, tog till orda. Världen har inte varit densamma sedan dess det beror inte bara på henne, men den våldsamma marknadsliberalismen som vi ser i dag ute i världen har haft många ekonomiska effekter som säkert varit bra. Den har också slagit hårt mot vissa regioner och grupper. I den belysningen tror jag att jag kan svara för hela den socialdemokratiska gruppen att den åländska marknadsliberalismerna deras förslag omfattar vi inte.

Vi vet också sen länge att för ÅF:s är det viktigare vad företagarna pratar för språk än om de kan sälja eller inte. Det måste vara det verkliga hindret för expansion inom åländskt näringsliv att man inte får välja vilket språk man pratar i sitt företag. Fru talman, för mig är inte näringsrätten viktigt språkperspektiv utan för att värna om det åländska näringslivet, de åländska företagen och framför allt de åländska arbetarna. Till sist tror jag att den här debatten har tjänat mer på att vi hade diskuterat i sak hur vi tycker. Är vi alla överens om detta betänkande? Vi vet att liberalerna har en annan syn på näringsrätten. Jag har inte hört stöd från den linjen, eventuellt lite från ÅF. Om vi i övrigt är överens finns det goda förutsättningar att regeringen när den kommer med sin framställning i höst att vi kan godkänna den ganska snabbt. Det är hög tid att vi får ett regelverk som baserar sig på lag och är rättsäkert.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Det är bra att ledamot Sundback förtydligar hennes målsättning, önskningar kring näringsrättens syfte. Det är uppenbart att våra åsikter skiljer sig åt avsevärt var vi har näringsrätten till idag. För ÅF är näringsrätten ett språkskyddande instrument och ska inte vara ett konkurrensskydd. Det är vår uppfattning. Det är bra att ltl Sundback förtydligar att man vill ha det som med protektionistiskt verktyg för att främja det åländska samhället. Att det skulle vara ett hot mot att etablera företag och utveckla det åländska näringslivet för att vi pratar svenska på Åland det har vi väldigt svårt att förstå från ÅF:s sida. Vi använder de facto som grund idag den praxis vi har för att neka näringsrätt tack vare att det inte har svenska som verksamhetsspråk. Den möjligheten finns vi har ett principdokument, ska vi ta bort det enligt Sundback?

Ltl Barbro Sundback, replik

Om man tänker på konsekvenserna av ÅF:s förslag förstår jag att ni menar att då får de komma in företag från Frankrike, Tyskland, Polen, eller Baltikum. Hur ska de prestera det svenska kriteriet? Enligt ert förslag blir det bara företag från Sverige och någon från Åboland, och då ska de blomstra förstår jag inte känns det riktigt genomtänkt.

Ltl Axel Jonsson, replik

Ärligt talat, fru talman, lägger jag mig inte i hur de uppfyller språkkrav. Det är något som är upp till företagen själva. Kanske genom att anställa åländsk personalen eller att involvera ålänningar i sin verksamhet eller svenskspråkiga. Jag ser inte detta som ett problem, det är tydligt att deklarera villkoren för företagandet i det åländska samhället. Verksamhetsspråket ska vara svenska sedan finns det givetvis undantag det finns det i alla företag men det ledande språket i företaget ska vara svenska. Varför ska vi sluta bry oss om detta, den frågan vill jag ställa ltl Sundback? Det är inget vi är beredda att panta på från ÅF:s sida.

Ltl Barbro Sundback, replik

Fru talman! Det var den fria konkurrensen och alla företagsetableringar som plötsligt skulle komma till Åland med ert förslag. Det går inte i praktiken de flesta företag i världen prata andra språk än svenska.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Danne Sundman

Fru talman! Detta kunde jag orda länge om men ska hålla mig till några saker. Först om min roll i den här debatten. Det är givetvis trevligt, angenämt men jag tycker man ger mig och mina uttalanden för stor roll från den förra valperioden det har gått ett lagtingsval emellan. Man ska komma ihåg att det jag uttryckte då var mot bakgrund av den situation vi hade då. För det första, vi har haft en parlamentarisk kommitté som hållit på ett helt år med sitt arbete. Kommittén hade haft väldigt många möten och lagt ner väldigt mycket energi. Bl.a. måste vi som jag sa i en replik lägga ner energi på att få de liberala, särskilt den ena representanten, att överhuvudtaget komma på mötena. Jag var väldigt frustrerad över det enorma får man säga ointresset från den ena liberala representanten detta gjorde mig på ren svenska förbannad eftersom alla andra la ner så mycket energi och engagemang i arbetet. Ett år efter att vi var klara vilket har citerats hade vi ett spörsmål vi visste redan då att under den valperioden blir det ingenting av detta arbete. Lägg då till ytterligare frustration till den frustration jag redan hade, jag hade problem att hålla mig innanför lagtingsordningens språkbestämmelser när det gäller hyfsat och vårdat språk så upprörda känslor hade jag. Jag fick inse att kampen var förlorad att få arbetet i mål den valperioden, tyvärr. Vi gick till val och Ålands folk var tydliga när det gällde att välja ett alternativ. Jag ser det som överspelat det har gått ett val emellan.

Nu kommer vi till en ny valperiod det bildas en ny regering och man jobbar med frågorna och givetvis är det fortsättningsvis bråttom och högt prioriterat och eftersom jag är med i regeringen vet jag vad som sker och vet att vi har den här valperioden på oss att förverkliga. När det gäller parlamentariska kommittéer och värdet av vad man kommer fram till har vi diskuterat det här tidigare. Jag har utredningen framför mig som kommittén presterade men inte är den mycket värd numera när det görs avsteg från enhälligheten som från början var stukade av liberalernas reservationer när det gäller näringsrätten. Det var bara runt jordförvärvs- och hembygdsrätten man hade enighet men det har gjorts diverse avsteg från det. Nu ställer jag mig samma fråga som ministern, vad är det som gäller? Nu har vi fått en avbön från ÅF att man i alla fall är för kommittébetänkandet. Vad liberalerna egentligen tycker och tänker och när man avser att eventuellt ändra sig i andra frågor det vet vi inte? Det är ett problem att ha parlamentariska kommittéer och lita på att resultatet håller över val. Demokratiskt sätt kanske det ska vara så annars försätter man ålänningarna i baksätet om de inte kan rösta in ett annat lagting med en annan uppfattning. Man ska slutföra ett arbete innanför valperioden med samma lagting att man får en politisk tydlighet och det blir demokratiskt vilket jag byggde min tidigare kritik på 2010.

Man börjar med hembygdsrätten om man delar upp det i tre storheter. Hembygdsrätten har från början varit tänkt att vara den enda vägen att få de andra rättigheterna. Man har av olika anledningar devalverat hembygdsrätten att bara gälla val och möjlighet att rösta eftersom man ger jordförvärvstillstånd och rätt att idka näring till alla som bott här i fem år. Det är dock inte bara, det ska sägas, det har ändrat förutsättningarna rätt så mycket. Man måste ändå börja med hembygdsrätten där är vi alla nu tillfreds med de åtgärder som ingår i spörsmålssvaret och jag redogjort för att man avser vidta.

 När det gäller jordförvärvsrätten tror jag att vi är överens om när det gäller fysiska personer ska vi fortsätta tillämpa de regelverk som hittills är tillämpat, dock så att det ska kodifieras i lagstiftning det som finns i landskapsförordningen som saknar förordningsfullmakt i lagen vilket kommittén också förespråkar. I sak blir det ingen större ändring. När det gäller juridiska personers möjlighet att få jordförvärvstillstånd finns det i kommitténs betänkande sagt hur man ska göra och hur man ska få till kopplingen till samhällsplanering som lantrådet redogjorde för genom ”att använda kanske förändra 11§ i plan- och byggnadslagen” då löser man den problematiken. Den inte blev så stor som vi trodde 2008, 2009 och 2010 att det skulle komma över hundra Havsvidden projekt. Hemsk tanke en massa människor som vill satsa en massa pengar på Åland, ungefär så sa man från visst håll. Vi vet att det inte finns så många sådana, det är inget hot längre. Tvärtom så gläds vi åt de som vill satsa pengar på Åland och vi kan lösa det inom befintliga regelverk men inte fullt så rättsäkert och planeringsmässigt säkert sätt.

Till sist när det gäller jordförvärvsrätten måste man ha detta perspektiv vilket för övrigt alla andra rättigheter som ltl Sundback gav uttryck för. Man måste hålla sig på ett filosofiskt plan närmast religiöst. Detta måste vi tro på som man tror på skriften om man är präst. Framför allt ska man ifrågasätta alla uppluckringar och inse att det har som skapat de Åland vi har idag. Det är inga hinder eller motsättningar det har blivit ett filter för Ålands utveckling. Det har materialiserat den verkliga skillnaden mellan återförening med Sverige då vi skulle ha varit som Gotland och hur vi egentligen blev med självstyrelsen tack vare det filter vi haft. Detta är något fantastiskt vilket framgår av samma betänkande där kommittén mycket noggrant reder ut huruvida det har skett företagsetableringar fast hinder har funnits. Det har inte varit ett hinder för Ålands utveckling då skulle vi inte ha det Åland i vi har idag. Det finns inte heller kvick fix alternativ så att man tar bort alla skydd så blir det ännu bättre. Det gör Åland exklusivt det gör något som man längtar till och vill till om man är en viss typ av människa. Därför har vi haft stor inflyttning för att Åland upplevs som något svårtillgängligt och exklusivt. Vi har välsignats med en sådan befolkningsutveckling och jag är övertygad om att det skapar en bild att man vill komma hit och etablera sig.

Den tredje rättigheten, näringsrätten, där jag ser kommitténs olika förslag som viktiga. Den andra stora helheten som gäller jordförvärvsrätten handlar det om det som citerades att man kan ta ett ordbehandlingsprogram och ta förordningen och göra om den till lag i materiellt hänseende handlar det om det. När det gäller näringsrätten då måste man för det första titta vad kommittén skriver och inser att det blir en ganska stor politisk uppgift för landskapsregeringen att komma med under perioden. Jag vill först nämna 2/3 majoritet i styrelsen. Här får man en religiös Lukas 23:34 känsla när man hör på diskussionen, ”fader förlåt dem de veta icke vad de sysslar med.” Det finns också folk i mitt eget parti som inte heller förstår evangeliet när det gäller majoriteten i styrelsen och vikten av den bestämmelsen.

Man måste återigen som Sundback gå tillbaka, vad var tanken från första början med Nationernas förbundsråds beslut när man skrev att jordegenomen ska bevaras i invånarnas händer. Då var det jordegendomen sedan började man förtjäna pengar på annat sätt och då behövdes näringsrätten. Det är en modernisering av att bevara jordegendomen i invånarnas händer. Näringslivet ska också bevaras i invånarnas händer. Det handlar inte endast om att det ska vara ålänningar för att prata svenska på styrelsemötet eller driva verksamheten på svenska. Makten ska vara i åländska händer jordegendomen, näringslivet och makten över parlamentet. Till alla delar skall den förbehållas lokalbefolkningen det är den bärande tanken. Därav har Ålandslösningen lyckats. Helt avgörande att det har lyckats det man hittade på 1921 i juni så ska man se majoriteten. Det är skilt att näringsrätten måste revideras, att man måste ställa tydligare krav inte högre på svenskspråkigheten. I dag säger man i näringsrättsbesluten att verksamhetsspråket skall vara svenska. Vad är det, det måste man svara på?

Kommittén säger att det måste redas ut mycket noggrant. Kommittén säger också i vilka fall man kan göra avsteg från att verksamhetsspråket ska vara svenska, om verkar på andra marknader eller med speciell kompetens osv. Det är inga konstigheter men man måste sätta sig ner och bena ut för att kunna sätta det i lag. Man ska inte tvivla på att vi inte i grunden ska en sådan bestämmelse. Att Ålands näringsliv ska drivas av ålänningar och ägas av ålänningar i största möjligaste mån. Även om det idag ägs av många andra eftersom vi har börsbolag. Man ska komma ihåg att kommittén säger att man kan göra avsteg t.ex. om en entreprenör flyttar hit och avser att bosätta sig och bedriva sitt företag här då kan undantag göras. Man kan också göra undantag av kompetensskäl om det inte finns ålänningar att tillgå trots att man har undersökt marknaden.

Allt detta räknas upp och är inga konstigheter man får inte börja med att ta bort bestämmelsen. Jag ber ÅF som jag trodde kunde förklara detta åt folket man möter på gatan, vilket man tydligen inte kan. Det är som diskussionen jag hade dispyten med liberalerna om, självstyrelsen måste bäras vidare och förklara varför man har regeln, varför man ska ha den kvar, varför den har varit bra, och varför den fortsättningsvis kommer att vara bra i det globaliserade samhället. Man ska komma ihåg problemen man eventuellt målar upp gällande etablering av företag. Aktiebolagslagen Finland och Åland har och var först med i världen med den frihet man gett aktiebolag kan man avtala om man är bekymrad över att man måste ha ålänningar i styrelsen kan man i bolagsavtalet, aktieägaravtalet avtala om att en minoritet kan ha större inflytande än en majoritet. Det är inget problem längre men var kanske tidigare med den gamla skolans aktiebolagslag och bolagsrätt. Nu finns alla möjligheter att med litet ägande få stort inflytande. Det är överspelat, det finns inte de möjligheter som man påstår att finns om man tar bort näringsrätten.

Liberalernas resonemang faller till stora delar om man är insatt och kunnig hur bolagsrätten är utformad i dag. Jag hoppas verkligen att jag inte ska få Lukas 23:34 känslan flera gånger när det gäller näringsrätten. Att vi under andra halvan av mandatperioden får en framställning där det reds ut skulle vara viktigt. Återigen vill jag säga vi lagtingsledamöter tar på oss den rollen att föra vidare, förklara för folk ha det perspektivet som lagtingsledamoten Sundback hade. Lära oss i detta i detalj. Kommittébetänkandet är en bra lärobok man går verkligen till grunden och börja från början. Ta tillfället i sommar, om ni har möjlighet under er ledighet läs betänkandet från pärm till pärm en gång till bästa lagtingsledamöter som gjorde att jag fick Lukas 23:34 känslan.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Danne Sundman är en mästare att retoriskt försöka förklara att det var viktigare förra gången oppositionen lämnade ett spörsmål har angående frågan än vad det är nu. För ÅF är frågan lika viktig nu och vi är lika otåliga som ltl Danne Sundman var när han var med i det spörsmålet som gick då. Behovet är lika viktigt nu som det var då. Jag förstår inte varför man försöker bortförklara det uttryck man gjorde i sitt anförande när spörsmålsdebatten var upp förra gången. Jag ser inte frågan mindre viktig nu än då och jag är precis lika otålig som ltl Danne Sundman var då.

Ltl Danne Sundman, replik

Tack, fru talman! Jag föringar ingens insats och inte heller spörsmålet jag har sagt i flera repliker och mitt anförande att det är viktiga och högt prioriterade frågor och fortsättningsvis är det bråttom. Det vore klädsamt om man skulle klä sina egna engagemang i egna ord inte i mina tre år gamla. Orden myntades utgående från de förutsättningar som fanns då. Vi hade kämpat på i ett år med kommittén utan att något hänt och visste redan att inget skulle hända under valperioden. Det är klart att frustrationen var mycket färskare då än vad den är idag. Jag fick en för framträdande roll i resonemanget, tack för det.

Ltl Brage Eklund, replik

Tack, fru talman! Ltl Sundman fick en framträdande roll det blir så när man scrollar tillbaka i tidigare debatter angående tidigare spörsmål. Man kan inte låta bli att undra hur man kan ändra och försöka förklara att de nu jobbar hårt och det går mycket fortare än förra gången. Det är den jämförelsen som ledamot Sundman försöker förklara att den var mycket viktigare förra gången än vad det är nu. Det är mycket viktiga frågor när det gäller Ålands självstyrelse jag har framhävt det i anföranden och förundrat mig över att man inte vidtagit lagstiftningsåtgärder tidigare i frågan när det har varit så många oklarheter när det gällt frågan hur man tolkar praxis. Det har vi fall som visar på.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru Talman! Det finns oklarheter men man ska återigen komma ihåg hur jordförvärvslagen är uppbyggd och den de facto prövningsrätt som finns kvar och möjlighet till in casu bedömning trots de begränsningar som har kommit av EU-medlemskap av den lagstiftning och de principdokument som landskapsregeringen har så finns det fortfarande prövningsrätt kvar. Det är inte oklarhet när man utövar prövningsrätten som vi ska försvara. Det är inte ett argument för att föra förordningsbestämmelserna till lag det finns andra argument för det. Rättssäkerheten ska vara i en förrättning som är i kraft vilket förordningen inte är idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Axel Jonsson, replik

Tack, fru talman! Varför lyfter ledamot Sundman fram 2/3 majoritetsregeln till skyarna när han i nästa mening påpekar hur enkelt det är juridiskt att komma runt den och därmed förringar betydelsen av den? Tycker ledamot Danne Sundman att bestämmelsen är viktig är det i så fall ändamålsenligt att det är så lätt att komma runt den?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Jag sa inte att det var lätt att komma runt men det är lätt som entreprenör om du vill etablerade på Åland att avtala med dina samarbetspartner så att du får det inflytande som du anser dig behöva. Det handlar inte att komma runt den du skall fortsättningsvis ha ålänningar i styrelsen som ser till att bolaget fungerar korrekt ur åländskt perspektiv sett. Det handlar inte att komma runt regeln det handlar om de problem som man eventuellt vill lösa med att bort den inte existerar idag.

Ltl Axel Jonsson, replik

Det kan mycket väl vara så men det är märkligt att man lyfter fram att möjligheten att faktiskt minska betydelsen att 2/3 majoritetsregel som finns till för att det åländska företagandet ska vara i ålänningarnas händer. Med det följer inflytande och det är viktigt och det kan man avtala bort hur kan det vara ändamålsenligt?

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Man måste återgå till självstyrelsens första stapplande steg när man uttryckte som man gjorde i Nationernas förbundsråds beslut och det viktiga är att vara försiktig med undantag se till att näringslivet är i åländska händer eller i blivande åländska händer. Det kan man göra med undantagen som kommittén säger att ska finnas när det gäller den här regeln. Man kan göra visst avkall i vissa skeden av ett företags utveckling om det är en person som skall flytta till Åland ta sitt företag med sig. Det kan lösas med den liberala bolagsrätt som finns idag osv. Man skall inte börja med att helt ta bort regeln då tappar man grundtanken att det ska vara i åländska händer. Man kan som man gjort med jordförvärvslagstiftningen ha undantag när man vill flytta till Åland för nya ålänningar och nya företagare. Tydliga villkor gör att man får både utveckling och åländskt näringsliv i åländska händer så långt det går.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Det var inte alldeles lätt att följa den röda tråden i lagtingsman Sundmans anförande. Jag försökte finna orsaken till den metamorfos som Sundman gått igenom när det gäller självstyrelsen grundfundament. Sundman sa att han var förbannad och frustrerad under förra mandatperioden för det inte blev resultat men så är det fortfarande vi har inget resultat. Varför är inte Sundman förbannad och frustrerad nu? Är det så att han har gett upp eller har det gått över det är mänskligt att vara förbannad och det brukar gå över. Sundman är en del av regeringen och är tvungen att hålla tyst jag får inte metamorfosen att gå ihop med all respekt lagtingsman Sundman.

Talmannen

Talmannen påminner om kraftord.

Ltl Danne Sundman, replik

Tack, fru talman! Min upprördhet rörde delvis självstyrelsepolitik som sådan. Men det var framför allt den arbetsmängd jag och många med mig hade lagt ner som vi redan då såg att skulle vara till spillo den valperioden därav ett något lugnare humör nu. Sen spelar det förstås roll att man får vara med i regeringen och själv vara det parlamentariska underlaget som producerar grejerna i praktiken. Klart att man lugnas av det när man har ett annat inflytande och är på andra sidan staketet. I huvudsak när det gäller min inställning så har jag inte som ÅF börjat tveka på evangeliet jag predikar det fortsättningsvis och har klara argument att hålla fast vid bestämmelserna. Det hoppas jag ÅF kunde ta del av jag kan komma och ha en föreläsning för lagtingsgruppen och förklara hur man ska berättade för folk hur man bär självstyrelsen vidare.

Ltl Anders Eriksson, replik

Fru talman! Jag ber om ursäkt att jag inte tänkte efter. Man var frustrerad tidigare men inte längre för nu får man vara med och då blir man lugnare. Går jag till mig själv skulle jag vara minst lika frustrerad kanske mer om jag vara med i regeringen och det händer fortfarande ingenting för då har man påverkningsmöjligheter. Jag får inte scenförändringen att gå ihop. Vi har haft diskussionen tidigare och slutligen är det väljarna som får avgöra vår politiska trovärdighet vi ser olika på detta.

Ltl Danne Sundman, replik

Fru talman! Kommer vi till det att väljarna ska avgöra hur det har gått då har vi åtgärderna på plats som sägs i kommittébetänkandet som är regeringens vägkarta. Det ska vara alldeles trevligt att möta väljarna när det gäller dessa frågor eftersom vi under perioden kommer att lösa det.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Rubriken för dagens pågående diskussioner spörsmål om självstyrelsen kärnområden det är skäl att vi från moderata lagtingsgruppen också anför några synpunkter. Jag börjar med att säga att jag finner det lite olustigt när en stor del av debatten går kring vilken regering som gjort vad och vilken som är bättre och vilken regering har inte gjort vad den borde ha gjort. Detta är 20 år gammal lagstiftning som vi fem år efter att den antogs försökte göra en förändring i under min tid som lantråd för att öka rättssäkerheten och efter utskottsbehandling ville man från lagtinget sida ha lite mera med i lagstiftningen.

Varför den inte i följande regeringar har kommit längre kan man alltid diskutera. Den föregående landskapsregering måste berömmas för att man tillsatt en parlamentarisk utredning som kom fram med ett förslag. Den nuvarande landskapsregeringen bör berömmas för att den i sitt regeringsprogram har sagt att man ska implementera det som den parlamentariska kommittén kom fram till. Om man sen vill komplettera beröm eller inte med att säga att den förra regeringen inte ska tackas för att den inte gjorde en allmän implementering så alla bonnör. Inte bär det politiken fram och inte resulterar det i politiska framsteg för självstyrelsen att föra en sådan diskussion. Moderata lagtingsgruppen står bakom snabbast möjliga tidtabell för att genomföra det som står i regeringsprogrammet.

Bakgrunden för vårt ställningstagande är att vi behöver ett starkare lagskydd en större rättssäkerhet i de frågor som berördes i det parlamentariska betänkandet där huvudkritiken i de 23 punkterna var att lagstiftning och lagreglering saknas. Minister Gun-Mari Lindholm har en tidtabell satt för detta arbete. Vi vet alla att lagberedningsresurserna inom landskapsregeringen är och har alltid varit mycket ansträngda och är det fortsättningsvis. Vi har också detta att hantera när vi gör tidtabeller men minister Gun-Mari Lindholm har sagt att första steget i hembygdsrättlagstiftningen, ändring av lagen från 1993 får vi under hösten 2013. Klart besked och det baserar sig på kommittébetänkandet. Den här regeringen har också sagt att därefter tar man itu med jordförvärvsrätten och därefter näringsrätten. Allt har sjösatts i ett tjänstemannaarbete som ska resultera i lagstiftning. Då kommer vi att ha en ny moderat minister, Wille Valve som ska leverera det till lagtinget 2014 så som vi moderater ser det. Sen kan man tjafsa bäst man vill och jag tänker fortsätta med det men kanske inte tjafsa ändå.

När det gäller hembygdsrättsinstitutet har vi från moderaternas sida tyckt att det är rimligt att man inte börja räkna förlusttiden för hembygdsrätt för våra ungdomar som är unga när de studerar. Det är skilt när man är äldre och flyttar från Åland av andra skäl även om man utbildar sig, arbetar och lär sig mera. Studietiden har vi bedömt att är en sådan tid att man inte skall räkna förlusten av hembygdsrätt förrän det har gått fem år därefter börjar man räkna.

Under den föregående landskapsregeringen och dess lantråd Viveka Eriksson förde vi från moderaternas sida diskussioner om man kunde tänka sig någon annan lösning eftersom den regeringen hade kommit fram till att det var svårt att hitta en lösning för studerande. Vårt besked var till dåvarande lantrådet att vi är beredda att gå med på detta under förutsättning att man har vänt alla stenar för att hitta lösningar på det som kommittén kom fram till och föreslog. Vi gjorde bedömningen under den resans gång att man inte hade vänt på alla stenar tillräckligt. Därför blev det en ingående balans i nya landskapsregeringen att vända på alla stenar. Nu har den här landskapsregeringen gjort det och kommit fram till att det ska finnas en lösning i enlighet med kommitténs förslag. Den lösningen får vi detaljstudera i lagtinget under hösten.

Frågan om näringsrättens bestämmelser om 2/3 styrelsemajoriteten har vi från moderaternas sida under kommittéarbetet lagt fram förslag att man skulle ha den differentierad. Företag som bara jobbar på den åländska marknaden där gör man inga avsteg. Företag som jobbar både på den åländska marknaden och på andra marknader typ Ålandsbanken där kan man ha undantagsrätt i lagstiftningen som kan gå ned till en 1/3 majoritet. Företag som inte alls jobbar på den åländska marknaden typ world wide rederier där är det frågan om man inte kan ge undantag från helheten. Detta resulterade i kommittén att man inte ville vara så tydlig som vi föreslog från vårt håll utan man har skrivit i betänkandet någon form av undantagsreglering är rimlig att diskutera sig fram till. Det är en modell man kan använda sig av men det finns också andra.

Näringsrätten är ett språkskydd är det några som har sagt. Det är riktigt, men det är inte bara det. Vi som har följt med detta väldigt länge och studerat historiens gång kring reglerna noterar att förutom ett språkskydd är det alldeles klart, såsom ledamot Sundback var inne på från 1921, ett stöd för småskaligheten inom ramen för det allmänna nationalitetsskyddet. Som brukar uttryckas ” produktionsmedlen på Åland ska hållas i den bofasta befolkningens händer” är alltså ingenting som har med konkurrensbegränsningar att göra. Här har diskussionen förenklats det finns bara två bakgrunder i diskussionen språkskyddet och konkurrensbegränsning. Det är inte sant det är historielöst att uttrycka sig på det sättet. Det är alldeles klart att mark och vatten ska så långt som möjligt hållas i den bofasta befolkningens händer. Sådan är den historiska bakgrunden. Sedermera har också företagandet kommit att inkluderas i dessa produktionsmedel. Det är mycket viktigt att vi inte kastar undantaget från de fyra rättigheterna inom unionen lättvindigt överbord. Däremot kan vi i landskapslagstiftning reglera att det blir mer differentierat. Man ska akta sig för att göra sig av med skyddsbestämmelser. Man ska också noga tänka sig för när det gäller stand still regelverket inom unionen i denna typ av frågor.

Här har också sagts i debatten att våra skyddsregler inklusive näringsrätten särskilt uppenbarligen skulle utgöra något hinder eller problem för etableringen av icke åländska företag. Vi har både gamla icke åländska företag och en uppsjö nya. Några exempel Hennes och Mauritz ny, Clas Ohlson ny, Kapp Ahl ny, S-market nygammal, Elgiganten ny, Mekonomen ny, Em möbler ny, XL bygg ny, Kesko gammal, Valio gammal, Nordea gammal listan kan göras längre.

 Kommittén besökte Åbolands skärgård när vi jobbade med frågorna och var också särskilt intresserade förutom jordförvärvsproblematiken och den regionalplanering man där har som är mycket tuff och begränsande för kommunerna detta med företagsetableringar de var väldigt ledsna för att inte ha den situation som vi hade på Åland. Med kontinuerliga etableringar utifrån med en enorm företagsverksamhet. För dem försvann nästan all etablering till Åbo som de uttryckte sig. Vad är det Ålands framtid och liberalerna är ute efter när man vill skrota ett av grundelementen i självstyrelsen? För Ålands framtid gäller det endast 2/3 majoriteten som man generellt skulle slopa medan liberalerna i kommittén hade en mera vittgående reservation.

Ytterligare vill jag säga för moderaternas del att vi vill fortsatt ha parlamentariska kommittéer som jobbar med lagstiftning kring långsiktiga självstyrelse- och stora samhällsutvecklingsfrågor. Det är riktigt som lantrådet sa att det kan resultera i låsningar i positiv eller negativ riktning. Minoriteter kan styra i negativ riktning och det kan vara euforin i kommittéarbetet som kan styra det i onödigt positiv riktning. Ingen landskapsregering är hundra procent bunden av parlamentariska kommittéers resultat förnuftet ska råda naturligtvis. Vill man göra avsteg från parlamentariska kommittéers resultat kan man göra det genom att förklara för lagtinget när man kommer med framställningarna varför man gör dessa avsteg. Då får vi i salen och i våra utskott ta ställning till om vi delar den förnuftsbedömningen som landskapsregeringen har lagt fram.

Fru talman, klämmen som föreslås av ltl Jonsson säger så här ” lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utan dröjsmål förverkligar åtgärder som anges i den parlamentariska kommitténs betänkande etc. från den 2 april 2009 och snarast återkommer till lagtinget med behövliga lagframställningar i ärendet”. Spörsmålsställarna har redan fått ett positivt svar. Det finns ingen orsak att säga det igen i en kläm det skriftliga svaret har kommit från landskapsregeringen och i den här debatten. Och tydligare kan det inte sägas. Nästan alla har regeringserfarenhet och vet vad vi talar om när det gäller att förverkliga olika lagstiftningsprogram och paket. Tidtabellen är relativt kort för det som skall lämnas till lagtinget 2013 och 2014. Vill ni ha utan ”dröjsmål formuleringen” och ”snarast återkommer” en kortare tid tabell vill jag att ni säger det här i debatten hur kort ska det då vara. Ska den ena hembygdsrättsfrågan komma till lagtinget före sommarn och ska de två övriga komma 2013 redan. Jag kan säga att jag vet att landskapets lagberedning inte har resurser för så kort tidtabell, var tydliga på den punkten.

Avslutningsvis fru talman uppmanade ltl Sundback till försiktighet när det gäller uppluckring av regelverket som är basen för självstyrelsen och dess undantagsregleringar i förhållande till allmän frihet och de fyra friheterna inom unionen. Moderata lagtingsgruppen uppmanar till en likartad försiktighet.

Ltl Gunnar Jansson

Tack, fru talman! Jag vill komplettera beskrivningen av näringsrättens tillkomst med det som jag brukar göra och som inte ingår i betänkandet fullt ut. Det är fredsslutet efter andra världskriget när Finland ålades ett betydande, ett gigantiskt krigsskadestånd och det gällde att bygga båtar till Sovjetunionen bl.a. Då planerades en stor docka och ett fartygsvarv någonstans på Åland det fanns färdiga planer i Åbo att Chrichton -Vulcan som det ledande varvsföretaget då hette skulle etablera sig här och man bedömde att det behövde en arbetskraft på cirka 5 000 personer. Vilket hade inneburit en total omstuvning av språkförhållandena på Åland i slutet av 1940-talet på denna grund inbegreps också näringsrätten och för första gången de facto in i de begrepp som vi idag kallar hembygdsrätt.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Tack för den alldeles utomordentliga kompletteringen. När man läser denna typ av dokument och det finns dokumenterat ganska långt och borde ytterligare dokumenteras i forskningsprojekt. Självstyrelsen är full av historiska händelser som skulle vara ytterst värdefulla för dagens ålänningar att känna till. I det sammanhanget finner man också i Kenneth Gustafssons nya bok om mellankrigstiden i förhållande till Ålands plan osv. Mycket likartade informationer om resonemanget om ursprunget till självstyrelsen har varit på bordet i olika sammanhang i Helsingfors, i Stockholm och här i landstinget som det hette på den tiden. Det är mycket viktigt att ha denna typ av frågeställningar klart för sig.

Ltl Gunnar Jansson

Tack talman! Och ljuset av den här utvecklingen ska vi med omsorg hantera frågorna som är förknippade med det som vi idag känner som åländsk hembygdsrätt. Det ska vi veta det tillkom inte 1920 som talare med rätt anförde. Därför upprepar nu förslagställaren till klämmen det som sades i en tidigare kläm redan för många år sedan, det är en del av det parlamentariska umgänget. Vi behöver inte förlora sikten för huvudfrågan men det vi gör nu eller det förslagsställaren gör är inte något mera problematiskt än det som sker i alla parlament.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Jag hade tänkt tacka när jag gick upp hit för spörsmålet att vi ges möjlighet att diskutera dessa frågor. Spörsmålet avslutas med klämmen ”när och med vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen tillse att målsättningarna i den parlamentariska kommittén betänkande från 2009 förverkligas” mycket bra och välmotiverad fråga? Mitt svar till den nya klämmen som vi får oss förelagd nu att svaret är tillfredställande givet. Varför måste man fortsätta den här diskussionen? Jag begärde i mitt anförande att man skulle vara tydlig med den tidtabell man fått från landskapsregeringen på vilket sätt exakt vill man förändra den?

Ltl Axel Jonsson

Tack, fru talman! Det känns med betoning på lite sårande att vtm Jansson förklarar våra resonemang som historielösa det skulle vara respektfullt av vtm Jansson att acceptera att inte alla har varit med sedan 1921. Men trots allt har gjort mycket för att läsa in sig på frågorna och se den historiska bakgrunden till det system vi har idag. I kommitténs betänkande skriver man i kapitlet om näringsrättens syfte ”att motivet inte var näringspolitiskt utan nationalitets- eller språkpolitiskt”. Detta var det ursprungliga syftet med näringsrätten. Vidare skriver man ”senare har detta ursprungliga motiv kompletterats med mera näringspolitiskt inriktade motiv”. Detta är historien till uppkomsten av näringsrätten. Ålands framtid förordar att näringsrätten utvecklas till det språkskydd som det ursprungligen var menat att utgöra och som vi med fog ställer oss frågan gör det faktiskt det idag, delar vtm Jansson den här visionen?

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Ingen har väl hört att jag har sagt att oppositionen är helt historielösa. Endast kring frågan om huruvida näringsrätten är ett språkskydd som jag yttrade de orden. Jag gav en redogörelse över hur detta allmänna nationalitetsskydd som ingår och var aktuellt efter andra världskriget och resulterade i att underlaget för denna lagstiftning förutom språkskydd är att produktionsmedlen ska vara i den bofasta befolkningens händer. Det har att göra med det ursprungliga nationalitetsskyddet som är basen för vidareutvecklingen av näringsrätten.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman! Ltl Jansson säger att Ålands framtid är inne för att skrota näringsrätten och om ltl Jansson lyssnade så har vi inte sagt något sådant. Det ltl Axel Jonsson tog upp var att har den det skyddet som det är meningen att den ska ha och vi vet att den kringgås idag när det gäller etablering av företag. I andemeningen säger Jansson att moderaterna också varit inne för förändringar i en differentierad näringsrätt. Var står ltl Jansson och moderaterna, är man inne för en differentierad näringsrätt eller är det språkkommitténs?

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! Det är alltid bra om man lyssnar på talaren så vet man vad som är sagt. När det gäller liberalernas förhållande till näringsrätten hänvisar jag till reservationen i kommittén. När det gäller Ålands framtids uppluckring av en del av det hela hänvisar han till att det gällde 2/3 majoriteten i styrelsen. Det borde vara rätt uppfattat av det som partiordförande Axel Jonsson anförde. Om man läser betänkandet noggrant finns där ett resonemang att man kan ha undantagsregleringar från 2/3 majoritet. På den punkten har inte moderaterna ändrat inställning och skall inte kunna uppfattas på det sättet. Däremot berättade jag om vilket resonemang och vilket förslag vi hade framfört i kommittén och att det inte ingick in texten utan man skrev på ett mera allmänt sett.

Ltl Brage Eklund

Tack, fru talman och ledamot Jansson för det klargörandet. Man kan säga att moderaterna har en annan synpunkt att kunna modifiera näringsrätten enligt deras eget resonemang i kommittén eller hur ska man tolka det?

Vtm Roger Jansson

Man ska tolka det som jag berättade och som vi har framfört i offentliga sammanhang många gånger när det gäller differentieringsmodellen. Man ska tolka kommittén utgående exakt som det står där, att det kan införas i lagstiftning undantagsmöjligheter från 2/3 majoriteten. Det hela är ganska enkelt, vi får se hur landskapsregeringen 2014 kommer att lägga förslagen. Vi har möjlighet att vara med och påverka den på ett sätt före det kommer till lagtinget.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! När spörsmålet behandlades första gången för bordläggningen fördes det en diskussion med ansvarig minister om resurserna för lagberedningen som är ansträngda som vi alla vet. Det hävdades också att det fanns beredskap från landskapsregeringen och att det då också finns medel i budgeten för att köpa lagberedningsresurser för att förverkliga det man prioriterar högst. Vi sa för vår del att vi prioriterar denna sak väldigt högt. Med tillgängliga resurser och pengar för det med det vi har sagt därav blir det fullt legitimt att stöda klämförslaget som ledamoten Axel Jonsson lade. Vi vill prioritera denna sak högt.

Vtm Roger Jansson

Tack, fru talman! För moderata lagtingsgruppen gäller exakt det samma. Vi prioriterar detta högt vi tycker också att landskapsregeringen vid behov skall använda externa lagberedningsresurser för sådant som är självstyrelsepolitiskt viktigt och brådskande ska komma fram så fort som möjligt. Jag är övertygad om att det till delar kommer att göras på det sättet. Jag upprepar det jag sade tidigare att den tidtabell vi fått från landskapsregeringen är rimlig när vi befinner oss på detta datum 17 april 2013. Har ni från oppositionens sida förslag om en tajtare tidtabell så var gärna mera exakt när ni ska rösta för det nya kläm förslaget.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Den korrekta situationen borde vara att landskapsregeringen via ansvarig minister åtminstone gällande hembygdsrättsfrågan om studerande utanför Åland och de facto den situationen att de tappar sin hembygdsrätt efter fem år. Redan efter förra sommaren utlovades snabba resultat i den frågan det må väl vara förlåtet om vi i oppositionen inte har fullt samma tilltro för vad vice talmannen säger att vi fått ett exakt besked om tidtabellen och har det att följa och tro på. Vad landskapsregeringen har sagt i frågorna fram tills nu har inte haft den exaktheten att det har stämt helt hållet.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! I denna situation är det naturligtvis fritt att få kritiserar hur mycket som helst bakåt i tiden även om det inte för så mycket framåt. Det är också fritt att inte tro på landskapsregeringens tidtabeller. Hur formuleringen ”utan dröjsmål och snarast återkommer till lagtinget” förbättrar situationen ber jag att få tvivla på.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! För det första vill jag från liberalernas del stödja det klämförslag som lagts av Ålands framtids lagtingsgrupp via ltl Axel Jonsson. Vi menar att det är viktigt att markera att vi prioriterar denna fråga högt och vill också som sagts tidigare att de resurser som krävs för att förverkliga detta kunde tillsättas och användas.

Några ord om näringsrätten fast det kanske finns en risk att ledamoten Sundman får en andlig upplevelse. Liberalerna har i samband med kommittéarbetet om dessa frågor reserverat sig i näringsrättsfrågan. Vi har fört diskussionen på två plan den ena gäller 2/3 majoriteten i styrelser som ska innehas av ålänningar. Vi har ifrågasatt om detta är nödvändigt och vi tycker det är glädjande att åtminstone vissa partier tillåter sig att diskutera dessa frågor. Det har föreslagits olika arrangemang som vtm Roger Jansson förde fram om differentiering, vi ser att Ålands framtid tillåter sig att diskutera frågan vilket är väldigt bra. Frågeställningarna angående kärnområdena i självstyrelsen är viktiga men ingenting får vara så viktigt att de aldrig får diskuteras. Det får inte vara så viktigt att de som vill diskutera alltid beskyllts för att vara nästan förrädare, ibland hör man de tongångarna att en diskussion till och med ska vara förbjuden.

Den andra biten av näringsrätten som vi fört fram i offentliga diskussioner grundar sig på det att vi haft svårt att se varför ett förbud att bedriva näring är en gynnsam utgångspunkt. Att det krävs ett tillstånd att bedriva näring är ju i grunden ett förbund. Vi menar för vår del att näringslivsverksamheten är så viktig att utgångspunkten hellre borde vara att det är tillåtet. Men man kan inte lämna allt helt fritt för det finns ett behov av att trygga svenskspråkigheten här på Åland givetvis.

Vi har i våra resonemang diskuterat om en näringsanmälan kunde vara ett alternativ till ett tillstånd, då blir utgångspunkten att det är tillåtet. I en anmälan skulle man visa att man är väl medveten om det som ska gälla för att man bedriver verksamhet i förhållande till kunderna på svenska i alla situationer här Åland. Det interna verksamhetsspråket är sedan en annan fråga. Vi tycker det är intressant att diskutera det så, hellre ha grunden att man tillåter i stället för ett förbud.

Ändringar av dessa frågor kräver givetvis mycket diskussioner, det kräver 2/3 majoritet och vi vill för vår del vara med om en konstruktiv diskussion som kan leda till förändringar i framtiden. Vi menar att det nuvarande systemet i viss mån hindrar företagsetableringar på Åland. Även om vtm Roger Jansson räknade upp ett antal företag som har etablerad verksamhet på Åland, och det stämmer säkert det som sades. Det är företag som har gått in för att sälja produkter tillverkade utanför Åland och väljer att sälja dem via lokala butiker på Åland eftersom det finns en viss marknad. När vi pratar om företagsetableringar skulle vi gärna se att företag utifrån kunde välja Åland som produktionsort och det kanske är något helt annat. Det om näringsrätten.

Parlamentariska kommittéer var lantrådet in på. Vi uppfattar det som lantrådet gav besked om att inga fler parlamentariska kommittéer kommer att tillsättas under denna mandatperiod, var ganska klara ord. Vi ställde frågan till lantrådet, hur är det med det parlamentariska arbetet gällande självstyrelseutvecklingen? Är lantrådet i och med det hon sade, är hon fortfarande intresserade liberal medverkan i det arbete eller inte? Jag hoppas lantrådet kan svara på frågan. Vi kan inte acceptera en gummistämpelroll. Lantrådet sade att hon kanske strävar efter sådan arbetsmetod, att landskapsregeringen först kommer med förslag som sedan förankras hos oppositionen. Så är det normala arbetssättet här i lagtinget förslagsrätten ligger hos landskapsregeringen och sen strider vi och behandlar frågorna och sedan fattas ett majoritetsbeslut. Att det arbetssättet skulle tillämpas utanför lagtingssalen så att landskapsregeringen har färdiga förslag och kommer till oppositionen före behandling för att begära välsignelse det är inte säkert att vi kommer att tycka att det räcker till.

Allra sist, jag valde medvetet att lämna mitt anförande till slutet enligt återkoppling till den skriftliga fråga jag ställde till kansliminstern om likabehandling i jordförvärvstillståndsfrågor. Jag har fortfarande den uppfattningen att landskapsregeringen inte har behandlat alla sökanden lika. Vi behöver inte gå exakt in i detalj i de två ärenden det berör. Det är normalt inte så att förvaltningsärenden behandlas i talarstolen men eftersom det gäller likabehandling så menar jag att det är legitimt att diskutera detta.

 I det ena fallet gav landskapsregeringen avslag pga. personen i fråga inte hade flyttat till Åland före jordförvärvstillståndet, i det andra fallet villkorade landskapsregeringen ärendet så att personen efteråt kunde få redovisa att man flyttat till Åland. Vi är ute efter likabehandling vi tar inte ställning till det ena eller andra fallet om det är rätt eller fel, vi kan inte lämna de aktörer som kan tänkas vara villiga att upplåta sina marker till försäljning för att utveckla Åland. Vi kan inte lämna dem i en situation där man inte på förhand har en ungefärlig uppfattning om att ärendet kommer att behandlas lika.

Gällande den diskussionen vi hade i samband med den skriftliga frågan jag riktar frågan till kansliministern. Kansliminstern sade själv, utan att det lyftes fram av mig, att i det ena fallet ville inte den sökande egentligen ha ett jordförvärvstillstånd och det kunde ha varit orsaken till avslaget. Jag vil be kansliminstern klargöra detta, kanske hela frågeställningen var onödig från början, men vi kanske får en kommentar från kansliminstern.

Ltl Danne Sundman

Tack, fru talman! Ltl Perämaa säger här att man stöder den utdelade klämmen men det är alltså exklusive det som handlar om näringsrätten och de frågor som handlar om hembygdsrätten med tanke på de initiativ som har tagits här i lagtinget. Eller har man också från liberalernas sida förenat sig helt och hållet med parlamentariska kommitténs hela betänkande till alla delar, vilket skulle vara ytterst glädjande men så är det väl ändå inte fallet?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! I den stora helheten var vi alla överens när arbetet togs fram i den parlamentariska kommittén och dessa frågor. I jordförvärvsfrågan hade vi en reservation och annan uppfattning men vi vill se att ärendet kommer framåt vi var förlorande part i en fråga. Klämmen är en kraftig signal att arbetet ska gå vidare. Vi förbehåller oss att kunna ha åsikter i den frågan framöver och jag är rätt säker på att andra partier kommer att ha åsikter om det förslag som läggs fram. Det är inte säkert att allt kommer att gå som på räls hela vägen kanske inte ens i majoritetsblocket, den fria diskussionen måste ändå uppmuntras.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Tack ltl Perämaa att han nämner att inget ärende kan vara så heligt att det inte går att debattera ett sådant ärende borde inte finnas i den här salen. Vad gäller näringsrätten är det intressant att ledamoten skiljer på två saker. Bedriva verksamhet på Åland kräver vi svenska, givetvis klart för alla. Men också det interna verksamhetsspråket ltl Perämaa och det är intressant för vi har redan ett bolag på Åland som landskapet äger och då talar vi om Paf. Det interna verksamhetsspråket på Paf idag är engelska. Varför har man det? Därför att man har kontor på annat ställe än i Mariehamn, man har i Stockholm och Helsingfors. För att verksamheten internt i Paf ska kunna fungera så har Paf själv ett landskapsägt bolag valt att använda engelska som sitt interna verksamhetsspråk, detta är fakta.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Det är ett faktum och det vet jag också som tidigare ägaransvarig för det bolaget. Paf måste få ha det verksamhetsspråket anser jag i varje fall, precis som ltl Asumaa säger operera på en internationell marknad och är det mest fungerande språket internt. Men däremot ska Paf precis som alla andra företag enligt vår uppfattning, och det måste finnas en kontroll på det också när man agerar säljer varor gör tjänster här på Åland där man kommer i kontakt med ålänningar och det åländska folket ska språket vara svenska helt klart och entydigt. Som flera har sagt här brister det i uppföljningen så inte följer vi de nuvarande reglerna särdeles bra nu heller.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Självstyrelsen innehåller inga språkskydd mot andra språk än finskan, sådan är verkligheten. Ltl Perämaa talade om lantrådets diskussion att parlamentariska kommittéer inte skulle användas och det uppfattade jag som en diskussion som lantrådet förde utan att det är grundat i regeringen. För moderaternas del gäller det som står i regeringsprogrammet ända tills man kommer fram i regeringsgruppen att man ska ändra på det. Vi har fortsatt samma inställning som tidigare att Åhs styrelse skall vara sammansatt på det sätt som den är gjord med alla partier med, de flesta i alla fall, att långsiktiga självstyrelsefrågor stora samhällsutvecklingsfrågor gärna få grundas i parlamentariska kommittéer. Vi är naturligtvis beredda att diskutera detaljer kring detta.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Läser man i regeringsprogrammet hittar man text som väl överensstämmer med det som vice talmannen säger för moderaternas del. Det som lantrådet sa tidigare överensstämde kanske inte lika väl. Därför upprepar jag frågan, är det av intresse för majoriteten och lantrådet, kanske fel att nämna lantrådet här i replik till vice talmannen men den retoriska frågan blir i alla fall är det av intresse att ha liberalerna med i arbetet av självstyrelseutvecklingen eller inte?

Vtm Roger Jansson

Fru talman! Jag kan naturligtvis bara uttala mig för moderaternas del och svaret är entydigt ja. Det är en stor och långsiktig självstyrelseutvecklingsfråga och stora samhällsfrågor finns också nämnda i regeringsprogrammet vi har inte till den delen ändrat åsikt men vi är naturligtvis beredda att delta i en diskussion i det sammanhanget. Lantrådet har begärt ordet så hon kommer säkert att förklara sin uppfattning ytterligare i sammanhanget.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Barbro Sundback

Tack, fru talman! Jag vet inte om jag uppfattade ltl Perämaa rätt. Förstod jag det riktigt att ltl Perämaa avvisar alla sådana diskussioner som går ut på att regeringen kommer till oppositionen för att diskutera frågor innan det behandlas här och att man kommer överens. Jag tycker inte det är samma sak som att söka för välsignelse eller något sådant det är ett sätt att uppnå konsensus. Är det fel menar Perämaa?

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Jag försökte beskriva detta i mitt anförande om man utgår ifrån det som lantrådet sade att landskapsregeringen ska komma med förslagen först och sedan förankras. Det är gängse systemet lantrådet pratar om att landskapsregeringen med sin förslagsrätt för ärendet till behandling är i salen. Vi är väldigt gärna med och diskuterar utveckling på stora områden men då ska det ske utifrån den utgångspunkten att vår åsikt har en betydelse under beredningen av förslaget inte att vi endast ska få en möjlighet att säga ja till det som landskapsregeringen föreslår. Det är en avsevärd skillnad. Antingen för man ett parlamentariskt arbete där allas åsikter vägs in eller så gör man det inte.

Ltl Barbro Sundback

Parlamentariska arbetet är vi väl överens om i kommittéerna. Det skulle vara värdefullt att utveckla andra sätt att komma fram till lösningar eftersom parlamentariska kommitténs betänkanden ska genomgå en procedur och det bli lag osv. Om man skall diskutera ett sådant samarbete måste man förutsättningslöst diskutera hur det ska vara. Nu kommer liberalerna med att det ska ske på det här sättet annars är vi inte med. Hela aggressiviteten i detta känns inte konstruktivt. Om man vill ha ett parlamentariskt samarbete i andra former än här i salen är det faktiskt möjligt att liberalerna till och med skulle kunna tänkas få igenom mera av sin politik, men det avvisas tydligen nu.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman! Man får ändå komma ihåg att grunden till det jag sade låg i det som lantrådet sade att landskapsregeringen fortsättningsvis skall ge sina förslag med den beslutsrätt som landskapsregeringen har. Att vi endast ska få ta ställning till färdiga förslag som antingen kräver ett ja eller nej det är inte ett acceptabelt arbetssätt för oss. När lantrådet säger nej till att behandla frågor i parlamentariska kommittéer där utgångspunkten är att alla åsikter vägs in och man diskuterar sig fram till en lösning gemensamt det var egentligen det som lantrådet tyckte var ett förlegat arbetssätt.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Lantrådet Camilla Gunell

Fru talman! Kanske det är bäst att lantrådet själv får säga vad lantrådet sagt. Det är en intressant diskussion att det skulle vara slut med parlamentariska kommittéer från och med nu och oppositionen ska vara en gummistämpel, majoriteten drämma någon i skallen, maktfullkomlighet. Jag ber att vi skulle kunna hålla en intellektuell diskussion i lagtinget. Föra ett resonemang i olika saker utan att det ska ta sig till ytterligheter i uttryck. Jag har aldrig sagt att parlamentariska kommittéernas era på något sätt skulle vara förbi. Jag har reflekterat kring parlamentariska kommittéer och betänkanden, vad som har skett med dem, hur det har förverkligats och inom vilken tidsram. Jag säger att det finns för- och nackdelar med olika metoder. Det som ltl Sundback här såväl beskrev att man kan också agera på det sättet att majoriteten gör ett förslag. Man visar på en färdriktning, man söker stöd i oppositionen för att hitta en bred förankring och en bred överenskommelse. Det är också en modell vi kan jobba efter, det handlar inte alls om att slå någon i huvudet och använda någon som gummistämpel. Sådant tankesätt reflektera nog mera ltl Perämaas syn i så fall på majoritet och opposition, det är inte min syn. Jag menar att man mycket väl kan använda sig av alternativa metoder till parlamentariska kommittéer för att hitta breda lösningar och en parlamentarisk enighet. Det var den diskussionen jag ville lyfta fram och visa på andra möjligheter och andra vägar att gå. Detta är inget nytt påhitt, liberala lantrådet sig Sune Eriksson använde sig av den metodiken då den förra jordförvärvslagstiftningen togs fram som nu gäller i1993. Jag tror att detta går mycket väl att genomföra det är kanske till och med en metod som är mer framkomlig. Jag ser det som så att landskapsregeringen ska ta initiativen. Landskapsregeringen ska föra politiken framåt vi skall lägga förslag om vi ska driva saken det är vår roll. Vi kan använda oss av olika metoder för att söka detta samförstånd det var det jag ville lyfta upp och jag hoppas att det nu är klart.

Ltl Anders Eriksson

Förstår faktiskt inte varför lantrådet rentav verkar upprörd över detta och säger att det är viktigt att vi har en intellektuell debatt. Jag tycker vi har en intellektuell debatt och jag blev faktisk förvånad när lantrådet som jag uppfattar det ifrågasätter nyttan av parlamentariska kommittéer. Hon sade att det blir ofta att man driver på mer än vad som går att förverkliga i kommittéerna. Det måste således vara arbetet i kommittén som inte fungerar. Jag tycker detta är oerhört viktigt att man kan få en samsyn över partigränserna och också över blocken när det gäller frågor som har så lång bärighet som vi pratar om nu. Det som gjorde mig ännu mer förvånad var att det står i regeringsprogrammet att man ska förverkliga det parlamentariska kommittéarbetet. Jag skulle undanbe mig att bli stämplad som det skulle vara mindre intellektuellt bara för att man ifrågasätter ett arbetssätt som åtminstone jag tycker är väldigt viktigt.

Lantrådet Camilla Gunell

Ja tack! Jag tycker att man ska försöka förstå varandra istället för att försöka missförstå det gynnar inte diskussionen att föra detta framåt. Det är absolut riktigt i regeringsprogrammet gestaltas flera parlamentariska arbeten där vi ser sådana stora framtidsfrågor som sträcker sig utöver den här mandatperioden och in i framtiden. Det är fortfarande det som gäller. Nu söker vi mera tidpunkten och uppdragen osv. och det är under diskussion. Det som står i regeringsprogrammet gäller såväl detta arbete som självstyrelselagsarbetet som de andra parlamentariska områdena som vi har angett att är viktigt att hitta ett brett samförstånd kring.

Ltl Anders Eriksson

Lantrådet lägger i backen lite nu och det är inget fel i det kan säkert vara bra att göra det. När lantrådet säger att vi aktivt försöker missförstå, kan det vara att aktivt missförstå när jag faktiskt ordagrant citerar var lantrådet själv sa och jag inte riktigt förstår det. Det är inte aktivt att missförstå utan jag förstår inte hur lantrådet resonerar. Jag drog frågan lite längre när jag sa att det är klart allra enklaste och man får bestämma helt och hållet själv. Det går snabbast och är lättast att komma överens det är ju inte riktigt det styrelseskicket vi har. Men igen det står i regeringsprogrammet och vi har varit överens hur vi ska driva dessa frågor vidare. Grunden för detta spörsmål är att vi inte kan se något konkret resultat av det kommittébetänkandet som ligger till grunden för detta därav bekymret.

Lantrådet Camilla Gunell

Det sista går inte in på det har sagts upprepade gånger från talarstolen att det arbete är i gång och vi har också angett en tidtabell för hur det ska förverkligas så det är slutdiskuterat för min del för idag.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat.

Ltl Mats Perämaa

Tack, fru talman! Intellektuell eller inte så har vi frågor här. Vi som parti gick med liv och lust in i det parlamentariska arbetet med självstyrelseutvecklingen via våra representanter vi har fortsatte det i följande grupp och jobbar stenhårt för att få ha samsynen i den frågan och jobbar för att få en utveckling. Lantrådet står här i dag i samband med spörsmålet och uttalar sig att det kanske inte är självklart att parlamentariska kommittéer är det mest framgångsrika sättet att bedriva landskapsverksamheten framåt utan man kanske ska hitta andra metoder i stället. Det går vi emot det som står i regeringsprogrammet, inte är det väl undra på att vi väcker frågor. Jag ställde en fråga i samband med mitt anförande, vill lantrådet fortfarande att liberalerna ska vara med i ett parlamentariskt arbete gällande självstyrelseutvecklingen eller inte, jag har inte fått svar på det?

Lantrådet Camilla Gunell

Möjligen på grund av att dagens debatt inte överhuvudtaget handlar om självstyrelselagen utan den handlar om jordförvärvslagen och andra lagstiftningar. Men naturligtvis vi har haft ett parlamentariskt arbete och jag har aldrig sagt något annat än att vi önskar att dessa frågor behöver vi vara eniga i från åländsk sida, här behöver vi vara starka tillsammans om vi ska nå framgångar i Helsingfors. Det finns ingen anledning att föra in sådana diskussioner att vi skulle frångå och plötsligt inte vilja ha ett parlamentariskt enigt stöd bakom de framställningarna. Där fortsätter vi arbetet i den anda precis som vi har sagt nu blir det en blandad kommitté som tillsätts och till den skall det också finnas en referensgrupp här på hemmaplan.

Ltl Mats Perämaa

Fru talman, det har tidigare begärts exakthet av oppositionen och det var faktiskt lantrådet själv som tog upp frågan om parlamentariska kommittéer. Inte bara i frågan om självstyrelsens kärnområden utan också frågan om den metoden som arbetssätt överhuvudtaget. Det är en stor fråga och hur jobbar opposition och majoritet tillsammans om lantrådet vill föra en diskussion i dessa frågor är det självklart att vi som oppositionsparti hörsammar och ger oss in i debatten.

Lantrådet Camilla Gunell

Det var betryggande att höra att man från liberalerna är beredda att fortsättningsvis delta och vara med och ta ansvar för dessa stora framtidsfrågor. Det tar vi fasta på och jag tror att vi kommer att hitta ett bra samarbete kring detta om det blir inom ramen för parlamentariska kommittéer eller om vi söker några andra parlamentariska metoder för att uppnå samförstånd det återstår att se.

Talmannen

Replikskiftena är avslutade.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman! Det ställdes frågor beträffande jordförvärvsärenden dessa har också ställts tidigare i salen men förstod att det fanns ett visst intresse av det idag synd att denna debatt kom så sent förstod att det fanns åhörare som var intresserade av frågan.

Jag vill säga några ord vad beträffar Pafs verksamhetsspråk. Det ligger till på det sättet att språkbestämmelserna i självstyrelselagen det gäller explicit användandet av finska språket. Man måste gå tillbaka till grunden varför vi fick vår självstyrelse för att förstå att det är finska som vi är skyddade från inget annat språk nämns i den språkbestämmelsen, det var anledningen till att vi fick vår självstyrelse. Annars skulle vi ha varit svenskar men Finland ville ha oss men vi måste garantera att vi skulle tala svenska. Därav är det mer okej att tala engelska medan det inte alls är det när det gäller finska.

De olika ärenden som har diskuterats alldeles särskilt i de liberala lägren är jordförvärvsärendena. Det är alltid väldigt svåra avgöranden eftersom det är undantag och huvudregeln är att hembygdsrätt gäller om man skall äga jord på Åland allt annat är ett undantag. Att åberopa likabehandlingsprincip i olika ärenden av olika karaktär det förstår vi alla är väldigt svårt eftersom ärendena inte till sitt innehåll är lika. När det gäller dessa två ärenden var det ena som jag sagt tidigare, ett område på en färdigbildad lägenhet det fanns redan ett hus där. Personen i fråga sade och uppgav att man hade för avsikt att flytta dit och var skriven där och har flyttat. Har man inte gjort det har landskapsregeringen en reglering att då återgår detta om man inte har flyttat senast i maj.

Det andra ärendet visar att det inte är en likabehandlingsprincip man kan åberopa på det sättet. Det är ett oplanerat stort område avsikten med det var en exploatering, en ganska stor exploatering. Till sitt innehåll förstår man att de inte kan hanteras på ett likadant sätt. Naturligtvis är det samma regelverk som man använder sig av och försöker hitta en väg framåt. Jag tolkar det som så det man säger från liberalerna sida, eller från Mats Perämaas sida att det också var fel att man från landskapsregeringen sida gav detta tillstånd vad beträffar det området och i den färdigt bildade lägenheten i Kumlinge. Man hade hellre sett att man haft en mera strikt tolkning och inte ge något undantag överhuvudtaget utan man borde haft en likabehandlingsprincip. Inget av dessa ärenden borde ha bifallits. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, vi försöker alltid hitta möjligheter att inkludera att ge bifall för att människor ska kunna flytta till Åland. Ibland går det inte men vi försöker hitta möjligheterna.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Tack kansliminstern Lindholm för tydliga besked. Språkskyddet är säkert till för att vi ska bevara svenska språket på Åland det är vi helt överens om. Det verkar nu som hotet gäller endast finska språket enligt ministern om jag uppfattade det rätt. Vad vi vet i dag är det 4,7 procent som prata finska på Åland, övriga språk är 5,5 procent, det är en större mängd idag än finskspråkiga och ökar mycket starkare. Finska språkets ställning har gått ner varje år medan de övriga språken ökar varje år. Det är då enligt ministern inget hot mot det svenska språket?

Minister Gun-Mari Lindholm

Nu kan inte ministern säga att jag ha någon uppfattning om vad lagen reglerar. Det går att läsa lagen den är ganska tydlig i det här fallet. Man kan också om man vill läsa grunderna till tillkomsten av lagstiftningen det finns också tillhanda. Jag rekommenderar alla som känner sig osäkra på den här frågan att man förkovrar sina kunskaper jag tror att det är viktigt att vi har kunskapen och utgår ifrån samma fakta. Det finns tydligen lite differenser så det är viktigt att man har informationen och kunskapen om vad lagen säger.

Ltl Tony Asumaa

Tack, fru talman! Jag tror inte att minister Lindholm ska nedvärdera andras kunskaper gällande språklagen, jag tror att vi alla är insatta i den mån det behövs. Min fråga var att de övriga språket som är en större del på Åland än finskan är inte det ett hot mot svenska språket? Det var frågeställningen inte vilka kunskaper man har i lagstiftningen det har vi alla.

Minister Gun-Mari Lindholm

Talman, jag upplevde att det fanns en viss brist i det uttalande eller den replikväxlingen som kom från ltl Tony Asumaa därför tyckte jag att det fanns ett behov av och att förtydliga det därav ville jag rekommendera att man läser på detta. Det är väldigt viktigt att vi har samma grund att gå på. Det är grunderna till att vi har vårt parlament, tack.

Talmannen

Replikskiftet är avslutat. Begärs ordet? Diskussion är avslutad.

Under diskussionen har lagtingsledamoten Axel Jonsson, understödd av lagtingsledamoten Mats Perämaa, lagt följande förslag till åtgärdsuppmaning: ” Lagtinget hemställer om att landskapsregeringen utan dröjsmål förverkligar åtgärder som anges i den parlamentariska kommitténs betänkande, Åländsk utredningsserie 2009:4 från den 2 april 2009 och snarast återkommer till lagtinget med behövliga lagframställningar i ärendet.” 

Enligt 38 § 5 mom. arbetsordningen ska ärendet bordläggas till en avgörande behandling vid plenum tidigast följande dag. Talmannen föreslår att förslaget till åtgärdsuppmaning bordläggs till plenum 22.04.2013 . Godkänt. Förslaget är bordlagt till plenum 22.04.

Enda behandling efter bordläggning

4        Ungdomsarbetslöshet och risk för marginalisering

Ltl Katrin Sjögrens förslag till åtgärdsuppmaning

Landskapsregeringens svar (S 3/2012-2013-s)

Ltl Katrin Sjögrens m.fl. spörsmål (S 3/2012-2013)

Under diskussionen som förklarades avslutad vid plenum 15.04.2013, har lagtingsledamoten Katrin Sjögren, understödd av lagtingsledamoten Gunnar Jansson, föreslagit att lagtinget skulle godkänna en åtgärdsuppmaning till landskapsregeringen av följande lydelse: ”Lagtinget uppmanar landskapsregeringen att utarbeta en ungdomsgaranti med utbildningsgaranti, orientering och stöd i arbetslivet, språkutbildning för inflyttade barn och ungdomar, uppsökande ungdomsarbete och rehabilitering för att trygga ungdomars möjlighet till en meningsfull sysselsättning.”

Är redogörelsen riktig? Redogörelsen är riktig. Omröstning kommer att verkställas. Omröstningspropositionen ställs så att de som röstar för att landskapsregeringens svar med anledning av spörsmålet antecknas för kännedom röstar ja; de som för lagtingsledamoten Katrin Sjögrens förslag till åtgärdsuppmaning röstar nej. Kan omröstningspropositionen godkännas? Godkänd. Omröstning.

Jag ber ja-röstarna resa sig. Talmannen röstar ja. Jag ber nej-röstarna resa sig. Majoritet för ja. Majoritet för ja.

Lagtinget har alltså beslutat anteckna landskapsregeringens svar för kännedom.

Ärendets enda behandling är avslutad. Ärendet är slutbehandlat.

Enda behandling

5        Ålands delegation i Nordiska rådets berättelse för tiden 1.1 – 31.12.2012

Nordiska rådets berättelse (NRB 1/2012-2013)

6        Landskapsregeringen och Nordiska ministerrådet – verksamheten 2012 och övergripande prioriteringar

Landskapsregeringens meddelande (M 1/2012-2013)

Ärendena 5 och 6 avförs från dagens lista och tas upp vid ett senare tillfälle.

Plenum slutar

Nästa plenum hålls 22.04.2013 klockan 13.00. Plenum är avslutat.

Originalfil